Konferensen Det globaliserade arbetslivet - Arbetets museum

arbetetsmuseum.se

Konferensen Det globaliserade arbetslivet - Arbetets museum

Tyngdpunkten i den svenska, och kan vi säga europeiska, arbetsmarknadspolitiken har genomgått stora

förändringar under senare år. Det statliga monopolet på förmedlingsverksamhet försvann 1993. En annan

viktig förändring är den ökade uppmärksamheten mot s.k. svagare grupper. Matchningsuppdraget har

tydligt accentuerats, med ett ökat fokus på jobbsökar-aktiviteter och förmedlingsverksamhet framför

utbildning och praktik. På dagens arbetsmarknad har också marknadsaspekterna kommit att framträda

tydligare. Genom tydliga ekonomiska incitament och aktivering förväntas utanförskapet minska genom att

göra det lönsamt att arbeta i förhållande till att få sin försörjning tryggad genom försäkrings- och

bidragssystem. Detta ska ske bl.a. genom att minska ersättningsnivåerna i främst arbetslöshets-

försäkringen, hårdare kontroller av arbetssökande och sjukskrivna och ett nytt rehabiliteringssystem för

sjukskrivna. Den nya inriktningen i arbetsmarknadspolitiken har kritiserats från många håll, inte minst i

termer av att vara dyrbar, att dess effekter är osäkra och leder till ökad skiktning bland arbetssökande och i

samhället i stort. Som Jessica Lindvert visar i sitt kapitel i vår bok Arbetets marknad (2011), har de reformer

som genomförts inom arbetsmarknadspolitiken inneburit en reell försvagning av statens inflytande och en

öppning mot privata aktörer.

Under senare år har ”anställningsbarhet” tagit plats som ett centralt begrepp såväl i arbetsmarknads-

politiken som i arbetslivets vardag. Begreppet betonar förmågan att få och behålla en anställning och att

kunna anpassa sig till arbetsmarknadens fluktuationer. Det är avsett att stå för en mer aktiv syn på

människans ansvar och betraktas som en förutsättning för en mer dynamisk och välfungerande

arbetsmarknad. Genom EU:s sysselsättningsstrategi har anställningsbarhet blivit en väsentlig del i den

nationella arbetsmarknadspolitiken. Numera är anställningsbarhet inte enbart en fråga för arbets-

marknadens partner. Även universiteten måste bidra till studenternas anställningsbarhet genom att tydligt

ange möjliga användningsområden för de förvärvade kunskaperna.

Anställningsbarhet som policybegrepp står inte ensamt utan kommer sammankopplat med en mängd

relaterade begrepp, som alla var och en för sig och sammantagna bär på förväntningar och normer för hur

relationen mellan anställd och arbetsgivare ska utformas och vad som förväntas av den enskilda

människan. Till detta begreppskomplex hör också ord som flexibilitet, arbetsförmåga, livslångt lärande och

entreprenörskap. I fokus står den starka kopplingen till föreställningen om en konkurrensutsatt

arbetsmarknad, där människors kompetenser och färdigheter konkurrerar om positioner och villkor.

Även om arbetsmarknaden alltid har förknippats med olika grader av konkurrens och inslag av tävlan,

så har graden av detta betonats olika under olika politiska regimer. Under det senaste decenniet, med

de förändringar i politiken som genomförts, har inslagen av konkurrens och utbyte betonats som

något eftersträvansvärt, framförallt i relation till föreställningar om stagnation, strukturella hinder

och trögrörlighet.

14

More magazines by this user
Similar magazines