04. Gestaltningsprogram Pottholmen.pdf, 3098 kb - Karlskrona ...

karlskrona.se

04. Gestaltningsprogram Pottholmen.pdf, 3098 kb - Karlskrona ...

GESTALTNINGSPROGRAM

POTTHOLMEN

EN NY STADSDEL VID STADENS ENTRÉ


KARLSKRONA VÄXER

LEVANDE LANDSBYGD

EFFEKTIVARE

INFRASTRUKTUR

GRÖNARE STAD

Det hållbara Karlskrona

Pottholmen är ett av de största och mest

påtagliga utvecklingsområdena i Karlskrona.

Här tillämpas hållbarhetsprinciperna från

översiktsplanen. Ledorden för att skapa det hållbara

Karlskrona är bland annat förtätning av staden,

funktionsblandning, förbättrad kollektivtrafi k och

effektivare infrastruktur.

En förädling av Pottholmen möjliggör en utveckling

av en ny stadsdel mitt i staden med ca 500 bostäder,

kontor, verksamheter och service i ett attraktivt läge

nära vatten, Karlskrona centrum och med närhet

till kommunikationer, inom och utanför staden.

En utveckling av Pottholmen bidrar tillsammans

med andra centrala utvecklingsområden som

Skeppbrokajen och Hattholmen till att skapa en

värdig entré till världsarvsstaden Karlskrona. Med

en utveckling av Pottholmen ges Karlskrona inte

bara en ny entré till staden. Karlskrona tillåts även

växa fram mot kajen och möta vattnet vilket bidrar

till att stadens varumärke som sjöstad förstärks.

Den nya stadsdelen sammanlänkas med

omgivningen via redan etablerade stråk som

utvecklas. Stadsrummens innehåll har stor betydelse

för stadens attraktionskraft.

FÖRTÄTNING & FÖRÄDLING

HÅLLBARA

KARLSKRONA

FÖRNYELSEBAR ENERGI

FUNKTIONSBLANDNING

FÖRBÄTTRAD

KOLLEKTIVTRAFIK

Bakgrund och syfte

Pottholmen har tidigare behandlats i parallella

uppdrag år 2009. Detta gestaltningsprogram är

en del av detaljplaneprogrammet för Pottholmen.

Syftet med gestaltningsprogrammet är att skapa

ett styrdokument för den fortsatta planeringen

av Pottholmen. Det ska säkra gestaltning och

kvalitetsnivå och vara underlag till kommande

detaljplaner för området. Planprogrammet avses

att följas upp av ett antal detaljplaner.

Referensbilder syftar till att ange en nivå på kvalitet

eller karaktär och inte som exakt utförande.

Gestaltningsprogrammet är uppdelat i tre kapitel;

Stadsbyggnad, Offentliga rum och Arkitektur.

Pottholmen - en ny stadsdel som lockar till vistelse.


Det nya Pottholmen

Syftet med ny stadsdel på Pottholmen är att skapa:

1. En ny entré till staden

Med en utveckling av stadsdelen Pottholmen vill

Karlskrona kommun skapa en ny attraktiv entré

för dem som kommer till Karlskrona.

Pottholmen är idag det första som möter besökaren

till staden. Med ny bebyggelse på Pottholmen tillåts

staden växa mot kajen vilket förstärker Karlskronas

varumärke som en stad vid vattnet. En omvandling

av infartsleden till stadsgata bidrar även till att höja

upplevelsen och ge en bättre entré till staden.

2. En grön havsnära stadsdel

Med en ny bebyggelse på Pottholmen skapas en ny

grön och havsnära stadsdel i centrala Karlskrona.

Pottholmen kommer att utvecklas som ett

miljöprofi lområde där hållbar stadsutveckling,

klimatsmart livsstil, innovativ energiteknik

utvecklas och områdets läge vid vattnet tillvaratas.

3. En länk mellan norr och söder

Pottholmen utgör en länk mellan norr och

söder. En viktig förutsättning med en utbyggnad

av Pottholmen är att binda samman den nya

stadsdelen med sin omgivning. Genom att bygga

Pottholmen skapas en bebyggd länk mellan

SALTÖ

JURKÖ - ASPÖ

Båt till NÄTTRABY

BJÖRKHOLMEN

SÖDRA SALTÖ

400 bostäder

LÅNGÖ

TULLGÅRDEN

100 bostäder

PANTARHOLMEN

ca 200 bostäder

POTTHOLMEN

500 bostäder,

kontor, handel

BORGMÄSTAREKAJEN

Strandpromenad

P

POTTHOLMEN

P

PANTAR-

HOLMEN

P P

TROSSÖ

P

P

P

Trossö och Pantarholmen vilket medför att

de upplevda avstånden minskas och områdets

ödslighet och övergivenhet kan även övergå till en

levande stadsdel.

Andra stadsutvecklingsprojekt som bidrar till att

stärka stadsmässigheten är Skeppsbrokajen och

Hattholmen.

4. En mötesplats

Historiskt sett har Pottholmen varit en levande och

viktig plats med stark koppling till Trossö eftersom

broarna till staden gick över Pottholmen.

Pottholmen utvecklas till en fantastisk målpunkt

och vistelseplats i ett unikt vattenläge. Stadsdelen

lockar i framtiden till upplevelse och vistelse och

detta kan uppnås genom att Pottholmen gestaltas

med god arkitektur och med hög kvalitet på

mötesplatser, stadsrum, torg, parker och kajer.

Gatuplan har med fördel publika verksamheter.

5. En kommunikationspunkt

Pottholmens närhet till centrum, järnvägstationen

och vatten ger stadsdelen en stor

utvecklingspotential. Med det nya resecentrat och

kopplingen mellan järnvägsstationen och bussarna

på Blekingegatan förstärks funktionen som ett

viktigt nav i Karlskrona.

P

ASPÖ

till

Vägfärja

BLÅ PORT

200 bostäder

SKEPPSBROKAJEN

Marina med skärgårstrafik

HANDELSHAMNEN

BRYGGARBERGET

Flytande bostäder

KV. MUDDRET & HATTHOLMEN

100 bostäder

JÄRNVÄG

Dubbelspår från Gullberna

till Trossö

SÖDRA HÄSTÖ

Bostäder och marina

Utökad båtförbindelse

Trossö - Verkö - Sturkö - Tjurkö

Översiktsplanen från 2010 pekar ut Pottholmen som ett centralt funktionsblandat utvecklingsområde.


STADSBYGGNAD

Karlskrona stad är uppbyggd i en rutnätsplan

från 1683. Stadsplanen är en del i världsarvet

Örlogsstaden Karlskrona.

Trossös rutnätsplan är uppbyggd med

kvartersbebyggelse kring en central axel,

Karlskronas huvudaxel, vilken sträcker sig

från torget via Norra Kungsgatan och norrut.

Rutnätsplanen innehåller även strålgator vilket

karaktäriserar en barock stadsplan.

Pottholmen har sedan tillkomsten av Karlskrona

på 1600-talet en viktig funktion som stadens enda

landförbindelse. Från att ha varit en egen ö med

broförbindelse mellan Trossö och Pantarholmen

har succesiva utfyllnader gjorts för att bl.a ge plats

år järnvägen som byggdes på mitten av 1800-talet.

Dagens Pottholmen innehåller ett 20-tal byggnader

uppförda på 1850-talet och framåt.

Karlskrona stadsplan från 1683.

Planförslag

Ny föreslagen bebyggelsen på Pottholmen är

uppbyggd med det klassiska slutna stadskvarteret

som förebild. Byggnaderna förhåller sig till

stadsrummet och Trossös rutnätsplan genom att ta

upp riktningar från den befi ntliga stadsstrukturen

och förstärka den. De slutna kvarteren bidrar till att

skapa intima innergårdar som är tysta och trygga.

Huvuddragen med förslaget är att:

• Omvandla Pottholmen till en attraktiv entré till

staden och att länka samman den nya stadsdelen

med sin omgivning.

• Låta stadsbebyggelsen möta vattnet.

• Skapa en miljöanpassad stadsdel.

• Omgestalta infartsleden till stadsgata.

• Öppna upp Blekingegatan för biltrafi k samt

omgestalta gatan.

• Skapa intressanta mötesplatser för urban

rekreation och socialt liv.

• Skapa en stadsdel med mycket vegetation.

• Satsa på kollektivtrafi k, lokal och regional.

• Prioritera gång- och cykeltrafi ken.

En utbyggnad av Pottholmen omfattar ca 500

bostäder, hyreslägenheter och bostadsrätter, kontor,

service och handel.

Bebyggelsen föreslås i huvudsak i 4-5 våningar för

att inte konkurrera med Trossö eller Pantarholmens

bebyggelse. Utmed Infartsleden föreslås 5-6

våningar för att förstärka rumsligheten längs med

den nya stadsgatan.

Gatumönstret på Pottholmen har en stadsmässig

karaktär med variation i skala, där siktlinjer

och fondmotiv är viktiga för upplevelsen av

gaturummet.

Planförslaget i sin helhet fi nns beskrivet i

planprogrammet.


Pottholmen - en stadsdel i förändring. Planförslag från planprogrammet från år 2012.

1694

1747

Pottholmen år 1694 år 1747 år 1854 år 1887 år 2006


OFFENTLIGA RUM

De offentliga rummen utgör grunden för

Pottholmen som en attraktiv stadsdel i staden. Dess

utformning ska därför ges högsta prioritet med

höga krav på såväl planering och utformning som

kvalitet i material och utförande. Möjligheterna till

variation i karaktär och skala ska beaktas.

Omsorgsfulla val av markbeläggningar, växter och

gatumöblering liksom ett mycket medvetet arbete

med stadens gator, platser och kajmiljöer syftar till

att ge det offentliga rummet karaktär och harmoni.

Byggnadernas skala, utseende och färgsättning har

stor betydelse för upplevelsen av rummet.

Stadsliv

Ett av stadens kännetecken är en mångfald av

målpunkter och aktiviteter. Kommersiellt attraktiva

lokaler för service och verksamheter som vänder sig

till allmänheten är viktiga inslag i de nya kvarteren.

I första hand koncentreras dessa lokaler till de mest

centrala stråken och platserna.

Pottholmens platser

Det framtida Pottholmen innehåller många olika

typer av offentliga rum och platser av hög kvalitet.

Här fi nns kajer som tillvaratar det vattennära läget,

vindskyddade platser för uteserveringar, torg och

öppna samlingsplatser samt parkytor.

Sittmöjligheter ska erbjudas längs gångstråk samt

utsiktsplatser, kajer och torg. Övrig möblering, som

papperskorgar, cykelställ etc är också viktigt för

fotgängares och cyklisters komfort i stadsrummet.

Torg

Järnvägstorget formas till ett kommunikationstorg

med markbeläggning i granit och betong. Torget

binder samman området kring stationen med

Kungsplan där biltrafi ken leds över torget med hjälp

av tydlig avgränsning med pollare och upphöjda

vattenspeglar.

Järnvägstorget föreslås utformas både med

vegetation och med hårdgjorda ytor för att ge

möjlighet till ett varierat användande.

Planteringar, sittbänkar, belysning med mera bör

medvetet hanteras på ett sätt som gör att torgets

rumsliga helhet förstärks.

Parker

Pottholmens parkytor utmed Borgmästarekajen

erbjuder utsikt och olika aktiviteter. Den större

parken har både en öppen yta och klippt gräsmatta,

planteringar och träd.

Inom stadsdelen tillkommer även fl er mindre torg

och platsbildningar för att skapa variation inom

området.

Kommersiella lokaler kan med fördel lokaliseras i

anslutning till stadsdelen parkytor.

Kajstråk

Utmed kajerna anläggs rekreations- och

upplevelsestråk med platser för både vila och

aktivitet. Stråken ska ha en stark offentlig prägel.

Kajerna utformas både med hårdgjorda ytor och

vegetation för att ge möjlighet till ett varierat

användande.

Längs med Borgmästarekajen tillkommer parkytor

och trädplanteringar. För att öka vattenkontakten

tillkommer trädäck och bryggor.

Bottenvåningarna utmed Borgmästarekajen

reserveras delvis för utåtriktade verksamheter som

ger kajpromenaden liv och attraktion dygnet runt.

Även bokaler, lokaler i bombination med boende,

kan bli aktuellt här. Brygganläggningen i söder kan

disponeras av en restaurangbyggnad.

Kajstråket utmed infartsleden får en tydlig kajkaraktär

med hårdgjorda ytor.


1. Bryggor utmed Borgmästarekajen

2. Trädäck utmed Borgmästarekajen

3. Urbant kajstråk utmed Infartsleden

4. Trädäck för vistelse utmed Borgmästarekajen

5. En ny parkyta i västerläge

6. Restaurangbyggnad med vattenkontakt

7. Det nya järnvägstorget. Illustration från Whites

förslag från parallella uppdrag 2009

1. 2. 3.

4. 5.

6. 7.

1.

4. 5.

2.

2.

6. 7.

3.


Gator

Genom att omgestalta och minska Pottholmens

trafi kanordningar skapas ett värdig entré till

Karlskrona och området formas för offentliga rum

med fokus på vistelsekvaliteter och generösa gång-

och cykelstråk.

Infartsleden

Infartsleden smalas av och omgestaltas till en

stadsgata med trädplanteringar för att skapa en mer

välkomnande och attraktiv entré till Karlskrona.

Vägen kommer även efter omgestaltningen att

kunna hysa stora trafi kmängder och fungera som

stadens entré. För att öka framkomligheten fi nns

fl era vägar såväl öster som väster om järnvägen.

En omgestaltnig av gatan bidrar till en förbättrad

miljö för cyklister och fotgängare genom sänkta

hastigheter, fl er passager över gatan och en

förbättrad grön miljö.

Infartsleden föreslås omgestaltas till en stadsgata med

trädvegetation längs med husen, i mitten av gatan samt

utmed vattnet. Utmed vattnet skapas ett brett urbant

stråk som binder samman Skeppsbron, Pottholmen

och Hattholmen. Gång- och cykelväg fi nns på båda

sidorna av gatan.

Blekingegatan

Blekingegatans karaktär som stadsgata förstärks

med trädplanteringar på den östra sidan och med

parkeringsfi ckor på vissa ställen för snabba ärenden.

Gatan präglas av en stark offentlig karaktär med

verksamheter och kommers i bottenvåningarna

som ger gatan liv och attraktion dygnet runt.

Blekingegatan är tänkt att utvecklas som ett

handelsstråk, som en förlängning av Landbrogatan,

via Pottholmen, till Pantarholmen.

Utmed Blekingegatan tillkommer gång- och

cykeltråk vilka avskiljs från biltrafi ken med en

trädrad vilket samtidigt skapar en lummighet till

gatan.

Gång- och cykelvägar

Pottholmen är ett led i Karlskronas utveckling mot

en stad där gående och cyklister prioriteras. Genom

att omgestalta och minska trafi kanordningarna kan

Pottholmen istället formas för offentliga rum med

fokus på vistelsekvaliteter och generösa rörelsestråk

för gående och cyklister med bra framkomlighet.

Cykeltrafi ken sker på separata cykelbanor eller i

blandtrafi k på lokalgator.

Parkering

Boende- och arbetsparkering sker företrädelsevis

under mark, i garage eller under gårdar, för att

frigöra gaturummen för områdets besökare.

Parkeringsnormen för bostäder är 0,5 p-plats/

lägenhet och 15 platser /1000 kvm handel/kontor.

Cykelparkering anordnas i byggnaderna och med

cykelställ på gårdarna samt vid viktiga målpunkter.

Vegetation

Pottholmen ska utvecklas som en grön

stadsdel med stadsmässiga planteringar. De

större gatorna inom stadsdelen trädplanteras.

Parkytor tillkommer längs Borgmästarefjärden och

i zonen mot infartsleden. Alla gårdar föreslås bli

gröna.

Bostadsgårdarna

Bostadsgårdarna utgör viktiga halvprivata

rum i bostadsmiljön. Gårdarna är upphöjda i

förhållande till omgivande gator med parkering

under. Det är viktigt att gårdarna blir så gröna

och lummiga som möjligt då gårdsrummen bidrar

till att göra Pottholmen till en grön stadsdel.

Material och belysning

Pottholmen ska ha en sammanhållen gestaltning av

möblering, väderskydd, räcken, markbeläggning,

belysning m.m. Material av hög kvalitet ska

användas. Det är av stor vikt att ytorna görs

tillgängliga för alla.

Karlskrona har traditionellt mycket gatusten. Ny

beläggning på Pottholmen föreslås vara granit

varvat med betongsten och asfalt.

Belysningen i området ska bidra till att skapa

attraktiva platser alla tider på dygnet. Belysningen

ska även bidra till att förstärka tydliga stråk,

vegetation och specifi ka byggnader.


1. Gröna bostadsgårdar bidrar till en grön stadsdel

2. och 4. Exempel på markbeläggning och möblering.

En sammanhållen gestaltning med material av hög kvalitet är viktigt.

3. Belysning ska bidra till att skapa attraktiva platser dygnet runt

5. Väster om nuvarande infartsled tillkommer ett grönt stråk

1.

2.

3.

4.

5.


ARKITEKTUR

Gestaltning

De nya byggnaderna på Pottholmen bör

utformas med hög ambitionsnivå på arkitektonisk

detaljutformning och materialval, då de kommer att

utgöra stadens nya entré. Gestaltningen ska avspegla

de krav som ställs på ett modernt boende samtidigt

som gestaltningen av nya byggnader ska spegla

nutid, nya livsmönster och aktuella frågor som till

exempel klimatpåverkan och energianvändning.

En successiv utbyggnad av Pottholmen medför en

variation i områdets gestaltning.

Variation

Byggnadernas arkitektur behöver vara balanserad

och omväxlande. Gestaltning av volymer, val av

fasadmaterial samt färgsättning etc ska syfta till

att ge varje kvarter en egen identitet med fl era

avläsbara byggnadsvolymer.

Avsikten är att detaljplanens kvartersdelar ska vara

uppdelade sinsemellan i många byggherrar och

med olika upplåtelseformer för att åstadkomma

variation inom området. Kvarteren måste samtidigt

tillsammans, och i förhållande till sin omgivning,

utgöra en harmonisk helhet, väl inpassad i den

befi ntliga staden.

Bebyggelsen ges variation i material och kulör likt

övriga staden. Husen ska ha en bearbetning och en

detaljering för att fungera i de större stadsrummen

och på nära håll.

En beskrivning av hur kvalitetsnivån ska säkras till

färdig byggnad beskrivs ytterligare under avsnittet

arkitekttävlingar.

Skala

Bebyggelsen föreslås i huvudsak i 4-5 våningar för

att förstärka områdets topografi och inte konkurrera

med Trossö eller Pantarholmens bebyggelse. Utmed

Infartsleden föreslås 5-6 våningar för att förstärka

rumsligheten mot den nya stadsgatan.

Arkitekttävlingar

Gestaltning och utformning har stor betydelse för

utvecklingen av Pottholmen. För att säkerställa

kvalitetsnivån till färdig byggnad föreslås att

utformningen av varje kvarter ska ske genom

arkitekttävling, markanvisningstävling eller

liknande. En uppdelning av varje kvarter mellan

många byggherrar och med olika upplåtelseformer

förespråkas för att åstadkomma variation inom

området.

Miljöanpassad bebyggelse

Pottholmen ska utvecklas som en miljöanpassad

stadsdel. Området bör utformas utifrån en

hållbarhetsprincip där människan står i centrum,

med socialt välbefi nnande och balans med naturen

som utgångspunkter. Målet är en användningen av

sunda, emissionsfria och fuktbeständiga byggnadsmaterial

samt resurseffektiva lösningar.

Utbyggnaden av Pottholmen kommer att pågå

under fl era år. En stor utveckling pågår inom hållbar

stadsutveckling och innovativ energiteknik. För att

inte låsa sig vid en specifi k lösning föreslås att

kommande arkitekttävlingar, markanvisningstävling

eller liknande för respektive kvarter mer detaljerat

beskriver hur bebyggelsen ska miljöanpassas.

Tidplan

En utbyggnad av Pottholmen omfattar ca 500

bostäder, kontor, handel och service. Pottholmen

innebär en stor utbyggnad av centrala Karlskrona

och stadsdelen kommer att växa fram successivt.

Utbyggnaden kommer att utföras i fl era etapper

och den första detaljplanen beräknas vinna laga

kraft år 2013.


1. och 2. Exempel på arkitektur. Byggnaderna på Pottholmen bör utformas

med hög ambitionsnivå på arkitektonisk detaljutformning och materialval.

3. Illustration från Tengboms förslag från parallella uppdrag 2009

1. 2.

1.

3.


Karlskrona kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Östra Hamngatan 7B

371 83 Karlskrona

E-post:samhallsbyggnadsforvaltningen@karlskrona.se

Telefon 0455-30 30 00 vxl

Hemsida: www.karlskrona.se

Gestaltningsprogram Pottholmen är framtaget av samhällsbyggnadsförvaltningen, september 2012. Alla foton tillhör Karlskrona kommun där inget annat anges.

More magazines by this user
Similar magazines