För att uppnå effektiv kommunikation behöver du tänka på ... - inovus
För att uppnå effektiv kommunikation behöver du tänka på ... - inovus
För att uppnå effektiv kommunikation behöver du tänka på ... - inovus
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Retorik är inte konsten <strong>att</strong> tala – det är konsten <strong>att</strong> få folk <strong>att</strong> lyssna<br />
<strong>För</strong> <strong>att</strong> <strong>uppnå</strong> <strong>effektiv</strong> <strong>kommunikation</strong> <strong>behöver</strong> <br />
<strong>du</strong> <strong>tänka</strong> <strong>på</strong> fem grundläggande saker: <br />
1. Skalet<br />
Beroende <strong>på</strong> hur <strong>du</strong> ser ut, vilket stereotypt fack <strong>du</strong> placeras i<br />
eller hur <strong>du</strong> står i förhållande till normskalan (man/kvinna,<br />
medelåders, svart/vit, homosexuell/heterosexuell) så hör folk<br />
inte vad <strong>du</strong> säger de första minuterna. Istället lyssnar de <strong>på</strong> sin<br />
inre röst som berättar vem <strong>du</strong> är tack vare eller <strong>på</strong> grund av ditt<br />
utseende. Vad tänker folk när de ser dig? Ta reda <strong>på</strong> det och<br />
bemöt det tidigt utan <strong>att</strong> verka hotad.<br />
2. Kläderna<br />
Dina kläder signalerar ekonomisk status, modeintresse eller ointresse, vad <strong>du</strong> jobbar med och<br />
det kan ta uppmärksamheten från det <strong>du</strong> säger. Dina kläder kan även förstärka dig som person<br />
och din position. Somliga säger t.ex. <strong>att</strong> röd slips är maktspråk. Huvudsaken är <strong>att</strong> klädsel inte<br />
tar uppmärksamheten från det <strong>du</strong> säger. Klä dig neutralt eller utnyttja din klädsel för <strong>att</strong><br />
förstärka det <strong>du</strong> vill säga.<br />
Färg <strong>på</strong>verkar oss <strong>på</strong> det sätt <strong>att</strong> det ingår i vår generaliseringsmekanism.<br />
Vi gör associationer till färger undermedvetet vilket gör <strong>att</strong> vi också<br />
<strong>på</strong>verkas <strong>på</strong> ett fysiskt och psykiskt plan. Ser <strong>du</strong> exempelvis några herrar<br />
stå i svarta kostymer varav en av dem har en limefärgad kavaj – vem<br />
kommer dina ögon automatiskt <strong>att</strong> dras till? Tänk strategiskt kring<br />
färgval, vill <strong>du</strong> synas välj någon av signalfärgerna, vill <strong>du</strong> smälta in, välj de jordnära färgerna.<br />
3. Rösten<br />
Beroende <strong>på</strong> hur snabbt <strong>du</strong> pratar <strong>på</strong>verkar <strong>du</strong> andningen hos<br />
publiken. De orkar inte lyssna <strong>på</strong> en sportkommentator i en timme, i<br />
alla fall om det inte är sportsammanhang. Tänk också <strong>på</strong> <strong>att</strong> använda<br />
strategiska pauser och betoningar för <strong>att</strong> förstärka ditt budskap.<br />
Rösten visar även geografiskt ursprung, sociala kretsar, nervositet,<br />
övertygelse med mera. Folk lyssnar <strong>på</strong> din röst och värderar den<br />
innan de värderar det <strong>du</strong> säger. Oavsett dialekt, berätta vart <strong>du</strong> kommer ifrån så slipper de<br />
fundera <strong>på</strong> det och istället lyssna <strong>på</strong> det <strong>du</strong> säger.<br />
Copyright © 2010 Snacka Snyggt AB 1
4. Kroppsspråket<br />
En stor del av det vi förmedlar är via kroppsspråket. Det är viktigt <strong>att</strong> det är i harmoni med det<br />
vi säger. Studera dig själv, ditt kroppsspråk,<br />
när <strong>du</strong> pratar med någon <strong>du</strong> känner dig<br />
bekväm med. Använd samma kroppsspråk när<br />
<strong>du</strong> undervisar. Är <strong>du</strong> bekväm så blir publiken<br />
bekväm. Ha det som regel <strong>att</strong> försöka vara<br />
bekväm där uppe.<br />
Inkludera alla i din publik genom <strong>att</strong> titta <strong>på</strong><br />
var och en (talar <strong>du</strong> inför en större publik; dela in dem i sektioner och se till <strong>att</strong> <strong>du</strong> inte missar<br />
någon sektion). På så sätt ser <strong>du</strong> <strong>att</strong> alla hänger med, och de som lyssnar känner sig i sin tur<br />
!"#$%&'()&*+),-)*+.//012!$<br />
uppmärksammade. Våga också använda rummet, rör dig närmre din publik, istället för <strong>att</strong> stå<br />
fixerad vid en punkt (t ex vid ett bord).<br />
5. Budskapet<br />
Är de fyra punkterna genomtänkta så kommer publiken tillslut lyssna till det <strong>du</strong> säger. <strong>För</strong>st<br />
och främst <strong>behöver</strong> <strong>du</strong> ha tesen solklar och formulerad i en mening. Strukturera det <strong>du</strong> ska<br />
säga enligt Partesmodellen som står längre ner.<br />
I din inledning, de tre första minuterna, <strong>behöver</strong> <strong>du</strong> väcka välvilja, nyfikenhet och<br />
trovärdighet. Dessa är de tre ingredienserna som behövs för <strong>att</strong> skapa en positiv haloeffekt<br />
kring dig och ditt budskap. Du ska alltså kort och gott svara <strong>på</strong> dessa frågor snabbt:<br />
1. Vem är <strong>du</strong>?<br />
2. Vad ska <strong>du</strong> prata om?<br />
3. Varför ska jag lyssna <strong>på</strong> dig och ditt budskap?<br />
<br />
Argumentationsteknik <br />
!"#$%&'()&*+),-)*+.//012!$<br />
Det är bättre <strong>att</strong> argumentera för någonting än mot<br />
någonting. De som lyssnar bör välja ett förslag för <strong>att</strong> det<br />
är ett riktigt bra förslag, inte för <strong>att</strong> de andra alternativen<br />
är dåliga. Visar man förakt mot andras förslag blir ofta<br />
Sen ska <strong>du</strong> ordna 3 argument för tesen som<br />
inledningsvis är korta (<strong>du</strong> utvecklar dem i<br />
själva presentationen, det vill säga när de tre<br />
minuterna har gått). Du ordnar upp dem i<br />
styrka:<br />
1. Det mellanstarka argumentet<br />
2. Det minst starka argumentet<br />
Vederläggning av motargument<br />
3. Det starkaste argumentet<br />
Copyright © 2010 Snacka Snyggt AB 2<br />
!"#$%&'()&*+,-.,*+/00123!$
esultatet <strong>att</strong> ens motståndare vinner sympatierna från dem som ännu inte har bestämt sig för<br />
vilket alternativ de ska välja.<br />
<br />
<br />
<br />
3 Nyckelbegrepp för <strong>att</strong> få folk <strong>att</strong> lyssna: <br />
Ethos<br />
Presentatörens karaktär. Du kan med ditt ethos visa om <strong>du</strong> är trygg, snäll, förståndig, har god<br />
moral, utstrålning, pon<strong>du</strong>s etc.<br />
Hur kan ett typiskt ethosargument se ut? Pratar <strong>du</strong> inför ett gäng föräldrar om barnuppfostran<br />
bör <strong>du</strong> berätta <strong>att</strong> <strong>du</strong> har barn. Eller så kan <strong>du</strong> vrida perspektivet (om <strong>du</strong> inte har barn) och<br />
berätta om dina fantastiska föräldrar och vad <strong>du</strong> tycker <strong>att</strong> de har lyckats med i sin uppfostran<br />
av dig.<br />
Logos<br />
Det <strong>du</strong> säger, ska vara relevant för åhörarna. Vad är det <strong>du</strong> vill <strong>att</strong> åhörarna ska minnas, vad är<br />
din tes? Formulera det i en, högst två meningar.<br />
Exempel <strong>på</strong> logosargument är när <strong>du</strong> tar upp fakta, statistik och forskningsresultat. Detta ger<br />
logisk tyngd till dina argumentationer.<br />
Pathos<br />
De känslor som <strong>du</strong> framkallar hos publiken - Vilken känsla vill <strong>du</strong> <strong>att</strong> de ska ha efter <strong>att</strong> de<br />
har hört dig? Glädje, sorg, hopp etc?<br />
Ett pathosargument kan exempelvis vädja till människors empati och moral, genom bland<br />
annat berättelser. Argumenterar <strong>du</strong> exempelvis för <strong>att</strong> din publik ska skänka pengar till en<br />
organisation som hjälper hemlösa barn; berätta en historia om ett hemlöst barn som levde i<br />
misär men med organisationens hjälp fick ett hem och mår bra idag.<br />
Fler antika begrepp <strong>att</strong> briljera med <br />
Vir Bonus<br />
'God människa' eller 'God man'. <strong>För</strong> <strong>att</strong> kunna vara en bra talare, måste man också, enligt<br />
Quintilianus vara en god människa, det vill säga, <strong>att</strong> publiken upplever han eller henne som<br />
god och hederlig eller helt enkelt rättskaffens. <strong>För</strong> <strong>att</strong> bli en bra talare bör man därför studera<br />
de som är bra talare – Vir bonus.<br />
Copia<br />
Studera goda talare, gör som dem, men gör det till ditt eget. Ser <strong>du</strong> till exempel <strong>att</strong> humor är<br />
tacksamt för en publik så använd det.<br />
Partesmodellen – modellen för en <strong>effektiv</strong> och lyckad presentation <br />
<br />
Copyright © 2010 Snacka Snyggt AB 3
Partesmodellen är den antika modellen för hur man planerar och genomför sitt tal. Går man<br />
grundligt igenom del för del blir slutpro<strong>du</strong>kten ett välplanerat och målgruppsanpassat tal, som<br />
håller en röd tråd rakt igenom.<br />
Att förstå uppgiften (Intellectio)<br />
Vilka lyssnar, hur ser rummet ut, vad är intressant för dem, åldersgrupp, etnicitet, bakgrund?<br />
Här skaffar sig talaren information om talsituationen, det vill säga, om syftet, mottagarna och<br />
den kontext som talet skall framföras i.<br />
Hitta uppslag (Inventio)<br />
Vad är det jag vill säga? Här tänker talaren ut vad talet skall innehålla. Genom brainstorming<br />
och <strong>att</strong> använda topiker (från grek. topos - platser) försöker man hitta alla aspekter av sitt<br />
ämne för <strong>att</strong> inte missa något väsentligt område som man bör ta upp. Eventuell research görs i<br />
detta skede. Till sist plockar man ut de mest relevanta aspekterna och punkterna.<br />
Handlingstopiker: Vem, vad, hur, varmed, var, när, varför?<br />
Allmänna topiker: Orsak - verkan, möjlighet - hinder, kvantitet - kvalitet, rum - tid, funktion -<br />
ekonomi, förändring - alternativ, händelse - resultat, person - moral, roligt - nytta, enkelt -<br />
positivt.<br />
Disponera budskapet (Dispositio)<br />
Disponera det <strong>effektiv</strong>t <strong>på</strong> exempelvis följande sätt:<br />
• Inledning (exordium) – ska väcka intresse, trovärdighet och välvilja.<br />
• Berättelse (narratio) – Berätta något, gärna positiv händelse som förstärker åhörarnas<br />
motivation <strong>att</strong> lyssna <strong>på</strong> det <strong>du</strong> har <strong>att</strong> säga. Eller så kan <strong>du</strong> välja en bakgrundshistoria<br />
som stöd inför din argumentation.<br />
• <strong>För</strong>slag (propositio) - Säg det <strong>du</strong> tycker <strong>att</strong> publiken ska tycka t.ex. "Italien är det<br />
bästa resmålet!"<br />
• Argument (argumentatio) - Tre stycken, varken mer eller mindre. Välj ut de starkaste<br />
argumenten och placera dem i ordningsföljden: mellanstarkt, det minst starka och till<br />
sist det starkaste argumentet. Det är här <strong>du</strong> får utveckla argumenten med längre<br />
formuleringar. Se till <strong>att</strong> ha med pathosargument (argument som <strong>på</strong>verkar åhörarnas<br />
känslor), logosargument (statistik eller annan fakta som stärker din tes) och<br />
ethosargument (argument knutna till dig t ex ”jag har sett <strong>att</strong> det här funkar”).<br />
• Slutsats (conclusio) - Här upprepar <strong>du</strong> det <strong>du</strong> tycker omformulerat "Alltså är Italien<br />
det bästa resmålet!”<br />
Andra dispositionsmodeller:<br />
3 V - Handlingsmallen<br />
Vem<br />
Vad<br />
Varför<br />
Balansförsäkring!<br />
Erfarenhet (ethos - karaktär)<br />
Fakta (logos)<br />
Vad vinner lyssnaren <strong>på</strong> ditt budskap (pathos -<br />
känsla)<br />
Copyright © 2010 Snacka Snyggt AB 4
Fyra P – Problemlösning!<br />
Position<br />
Problem<br />
Possibility<br />
Proposal<br />
Den antika sjustegsmodellen<br />
Inledning<br />
Kalla fakta<br />
Motargument (contra)<br />
Konkreta argument (pro)<br />
Lösning<br />
Lösningskonsekvens<br />
Avslutning<br />
Säg det – förtydliga!<br />
Säg vad <strong>du</strong> ska säga!<br />
Säg det!<br />
Säg vad <strong>du</strong> har sagt!<br />
Journalistiska modellen<br />
Vem<br />
Vad<br />
När<br />
Var<br />
Hur<br />
Varför<br />
Den klassiska argumentationsmodellen<br />
Inledning<br />
Berättelse<br />
Tes<br />
Struktur<br />
Argument 1<br />
Argument 2<br />
Vederläggning<br />
Argument 3<br />
Sammanf<strong>att</strong>ning<br />
Avslutning<br />
Kronologiska modellen – pessimist blir<br />
optimist<br />
Igår<br />
Idag<br />
Imorgon<br />
Språknivå (Elocutio)<br />
Här får <strong>du</strong> <strong>tänka</strong> <strong>på</strong> ordval, terminologi, akademiskt eller inte? Viktigast är <strong>att</strong> göra sig<br />
förstådd istället för <strong>att</strong> göra sig smart. Krydda din presentation med exempel, berättelser,<br />
jämförelser etc för <strong>att</strong> göra ditt budskap lättförståeligt och konkret för dem som lyssnar.<br />
Minnesteknik (Memoria)<br />
Trovärdigheten sitter i ögonen och för <strong>att</strong> öka din trovärdighet <strong>behöver</strong> <strong>du</strong> memorera din<br />
presentation. Här läser <strong>du</strong> igenom ditt nya manus gång <strong>på</strong> gång så <strong>att</strong> <strong>du</strong> har det inpräntat.<br />
Framförandet (Actio)<br />
När <strong>du</strong> håller presentationen ska det i bästa fall vara 7:e gången <strong>du</strong> håller den (kommer <strong>du</strong><br />
ihåg övningen <strong>på</strong> förmiddagen dag 2). I denna sista del övar talaren in själva framförandet.<br />
Action är läran om den visuella delen i framförandet av ett tal: hur kroppsspråk,<br />
ansiktsuttryck, gester, kläder och utseende används. Skall vara i harmoni med både talarens<br />
ethos, orden och talets innehåll.<br />
Copyright © 2010 Snacka Snyggt AB 5
De 7 härskarteknikerna – för <strong>att</strong> hantera en jobbig publik/kund/medarbetare. <br />
”Det är tråkigt <strong>att</strong> <strong>du</strong> tar det så” <br />
Jag ingick i ledningsgruppen <strong>på</strong> förskolan. I en kvinnodominerad arbetsmiljö kände jag <strong>att</strong><br />
jag som man inte togs <strong>på</strong> allvar. När jag började prata såg jag <strong>att</strong> blickarna talade med<br />
varandra och över mig, men bara när jag pratade. I början antog jag <strong>att</strong> det var viktiga<br />
meddelanden som mina arbetskamrater behövde delge varandra just då. Min optimistiska<br />
sida gav mig nomineringen ”omedveten idékläckare”. Men vem försökte jag lura? Efter<br />
upprepade möten märkte jag <strong>att</strong> stämningen och uppmärksamheten ändrades så fort jag<br />
öppnade munnen. Så jag beslöt mig för <strong>att</strong> göra något åt det.<br />
- Så fort jag pratar blir det ovanligt tyst och ni ger varandra märkliga blickar.<br />
Tystnad och fler blickar utbyttes.<br />
- Som de ni ger varandra nu.<br />
Mer tystnad.<br />
- Vi sitter och diskuterar mobbning hos eleverna <strong>på</strong> skolan, men själva bedriver ni<br />
mobbning i lärarrummet.<br />
Rektorn som var samtalsledare lät sin blick lämna de andras och till slut möta min. Med en<br />
suck lutade hon sig framåt i pedagogisk anda.<br />
- Det är ju tråkigt <strong>att</strong> <strong>du</strong> tar det så och dessutom anklagar dina kollegor för mobbning.<br />
Det är riktigt lågt. Du måste förstå <strong>att</strong> vi blir chockade över dina anklagelser.<br />
Tystnad.<br />
- Anders<br />
Härskarteknik är ett verktyg som används för <strong>att</strong> rubba balansen ”jämställdhet”. Den används<br />
av kvinnor och män, mot kvinnor och män. Den används medvetet men oftast omedvetet. Är<br />
tekniken medveten så finns det ett konkret syfte <strong>att</strong> göra någon i samtalet eller sällskapet<br />
mindre än hon eller han är. Är tekniken omedveten är resultatet exakt detsamma: någon görs<br />
mindre. Men förövaren vet inte <strong>att</strong> den tryckta stämningen beror <strong>på</strong> henne. Som till exempel<br />
rektorn <strong>på</strong> skolan. Kanske var hennes syfte <strong>att</strong> ta bort stämningen genom <strong>att</strong> låta Anders, som<br />
klagat <strong>på</strong> stämningen, också få ansvaret för den.<br />
1. Projiceringsmetoden<br />
Har <strong>du</strong> något som tynger dig som <strong>du</strong> vill prata om<br />
så kan det bli öppet mål för härskare som använder<br />
projiceringsmetoden. Det är då <strong>du</strong> får skulden för<br />
det <strong>du</strong> klagar <strong>på</strong> trots <strong>att</strong> <strong>du</strong> inte har något med<br />
konsekvensen <strong>att</strong> göra mer än <strong>att</strong> <strong>du</strong> drabbas av<br />
den. Om <strong>du</strong> lättar ditt hjärta och det helt plötsligt<br />
känns tyngre så luktar det projicering.<br />
Den här typen av härskare har dessutom många<br />
gånger Messiaskomplex. Han tror sig vara<br />
allvetande och alla negativa värderingar eller kritik<br />
är ditt problem och inte hans. Messiaskomplexet anser <strong>att</strong> <strong>du</strong> bara inte har insett hur det<br />
egentligen är, men med tiden kommer <strong>du</strong> <strong>att</strong> göra det. Är <strong>du</strong> besviken <strong>på</strong> Messiaskomplexet<br />
!"#$%<br />
så är det ditt fel om Messiaskomplexet får bestämma. Låt inte någon annan bestämma över<br />
dina besvikelser, utan ta fram spegeln så <strong>att</strong> också han/hon får en möjlighet <strong>att</strong> bli ”frälst”<br />
med nya perspektiv.<br />
Copyright © 2010 Snacka Snyggt AB 6
2. Komplimangmetoden<br />
Det finns många former av vänliga härskartekniker. Men det finns sätt <strong>att</strong> känna igen dem <strong>på</strong>,<br />
genom <strong>att</strong> titta <strong>på</strong> de gemensamma nämnarna för alla. En vänlig härskarteknik inleds oftast<br />
med en komplimang, men tar inte slut där. Den syftar till <strong>att</strong> <strong>du</strong> ska göra något utöver det<br />
förväntade och lämnar dig med en olustig känsla trots den fina komplimangen och den<br />
”fantastiska möjligheten”.<br />
Leta efter inlindade konsekvenser, det vill säga<br />
hur härskaren beskriver det som för dig blir <strong>att</strong><br />
jobba över, göra en tjänst eller kanske bära en<br />
väska<br />
Något som skulle göra det svårt för vänliga<br />
härskare <strong>att</strong> fortsätta är om alla övade upp sin<br />
förmåga <strong>att</strong> säga tack och slutade agera som om<br />
komplimanger kostar.<br />
3. Stereotypmetoden<br />
Stereotypmetoden innebär <strong>att</strong> <strong>du</strong> bestraffar eller negativt särbehandlar den som gör något<br />
utöver eller mindre än ”det som förväntas” av det stereotypa fack hon eller han passar i. Det<br />
är när <strong>du</strong> blir mer eller mindre trovärdig <strong>på</strong> grund av eller tack vare det stereotypa fack <strong>du</strong><br />
tillhör. Är <strong>du</strong> vit man som ska undervisa i samba kan <strong>du</strong> bli mindre trovärdig <strong>på</strong> grund av den<br />
stereotypa bild av en sambadansare<br />
som många har. Är <strong>du</strong> kvinna och ska<br />
undervisa i teknik kan <strong>du</strong> ibland tas <strong>på</strong><br />
mindre allvar. Likaså kan en man som<br />
inte är ett <strong>du</strong>gg teknisk anses vara<br />
märklig.<br />
Det blir en härskarteknik när <strong>du</strong> inte<br />
tas <strong>på</strong> allvar <strong>på</strong> grund av <strong>att</strong> <strong>du</strong> är just<br />
man, kvinna, homosexuell, av annan<br />
etnicitet, ung eller gammal. Det blir en<br />
härskarteknik när <strong>du</strong> missgynnas <strong>på</strong><br />
grund av det som ”en sådan som <strong>du</strong><br />
borde göra”.<br />
!"#$%<br />
4. Uteslutningsmetoden<br />
Du blir inte sedd i en situation där <strong>du</strong> borde bli sedd. Det kan vara i allt från ett samtal <strong>på</strong> tre<br />
till en deb<strong>att</strong> med åtta personer. Det kan vara när <strong>du</strong> skulle hålla ett tal <strong>på</strong> ett bröllop och ditt<br />
tal ”glöms bort”. Eller när en fest hålls hemlig för dig och resten av din umgängeskrets går.<br />
Situationerna många men känslan densamma: <strong>du</strong> blir<br />
osedd och därmed obetydlig. PR-branschen brukar ju<br />
säga: ”Syns <strong>du</strong> inte finns <strong>du</strong> inte”. Så konsekvensen av<br />
uteslutningsmetoden är varken bra eller angenäm.<br />
Copyright © 2010 Snacka Snyggt AB 7<br />
!"#$%<br />
!"#$%
5. Hierarkimetoden<br />
Det är inte ovanligt <strong>att</strong> härskaren definierar dig med personliga <strong>på</strong>hopp. Du får titlar knutet till<br />
det fack som <strong>du</strong> många gånger placeras i. Är <strong>du</strong> kvinna kan det bli allt ifrån ”lilla gumman”<br />
till ”rasist”. Är <strong>du</strong> man kan det bli allt ifrån ”gubbslem” till ”rasist”. Titlarna däremellan är<br />
tusentals och det beror <strong>på</strong> vilket sammanhang <strong>du</strong> ingår i och <strong>på</strong> vilken nivå i hierarkin som <strong>du</strong><br />
befinner dig. Hur som helst är din position <strong>på</strong> arbetsplatsen,<br />
i samhället eller i gänget det som kommer <strong>att</strong> ges som skäl<br />
för dig <strong>att</strong> vara tyst. Oftast har härskaren nått en punkt där<br />
hon eller han är arg över det han eller hon tror <strong>att</strong> <strong>du</strong> är. Du<br />
har all rätt <strong>att</strong> bli arg tillbaka eftersom det är falska<br />
anklagelser. Men det är oftast inte mest <strong>effektiv</strong>t. Kör<br />
”teddymetoden”; berätta vad <strong>du</strong> menade och låt härskaren<br />
skämmas med sin nya insikt om ”sådana som <strong>du</strong>”.<br />
!!"#$%<br />
6. Tidsmetoden<br />
Många använder tid för <strong>att</strong> tysta ner. Det finns tre skäl<br />
som härskaren har för <strong>att</strong> <strong>du</strong> ska vara tyst:<br />
1. Jag har varit här längre än <strong>du</strong> – <strong>på</strong> jorden. <br />
<br />
2. Jag har varit här längre än <strong>du</strong> – <strong>på</strong> platsen. <br />
<br />
3. Jag har varit här längre än <strong>du</strong> – i gänget. <br />
7. Självförvållad härskarteknik<br />
Du som härskar över dig själv brukar i regel avsluta meningar med nervösa skr<strong>att</strong>, ”eller jag<br />
vet inte”, ”det kanske var <strong>du</strong>mt” och listan fortsätter. Du inleder meningar med ”Jag har något<br />
litet”, ”Det tar inte lång tid”, ”Jag ska bara” och så vidare.<br />
!"#$%&<br />
Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge<br />
och kroppsspråk. Man kan summera<br />
självförvållad härskarteknik med <strong>att</strong> <strong>du</strong> gör<br />
dig och det <strong>du</strong> säger mindre än vad <strong>du</strong>/det<br />
är.<br />
Var tyst, eller säg något som är bättre än tystnaden.<br />
- Europides <br />
Vi gör er bättre än tystnaden!<br />
Copyright © 2010 Snacka Snyggt AB 8<br />
!"#$%&