09.09.2013 Views

För att uppnå effektiv kommunikation behöver du tänka på ... - inovus

För att uppnå effektiv kommunikation behöver du tänka på ... - inovus

För att uppnå effektiv kommunikation behöver du tänka på ... - inovus

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Retorik är inte konsten <strong>att</strong> tala – det är konsten <strong>att</strong> få folk <strong>att</strong> lyssna<br />

<strong>För</strong>
<strong>att</strong>
<strong>uppnå</strong>
<strong>effektiv</strong>
<strong>kommunikation</strong>
<strong>behöver</strong>

<br />

<strong>du</strong>
<strong>tänka</strong>
<strong>på</strong>
fem
grundläggande
saker:
<br />

1. Skalet<br />

Beroende <strong>på</strong> hur <strong>du</strong> ser ut, vilket stereotypt fack <strong>du</strong> placeras i<br />

eller hur <strong>du</strong> står i förhållande till normskalan (man/kvinna,<br />

medelåders, svart/vit, homosexuell/heterosexuell) så hör folk<br />

inte vad <strong>du</strong> säger de första minuterna. Istället lyssnar de <strong>på</strong> sin<br />

inre röst som berättar vem <strong>du</strong> är tack vare eller <strong>på</strong> grund av ditt<br />

utseende. Vad tänker folk när de ser dig? Ta reda <strong>på</strong> det och<br />

bemöt det tidigt utan <strong>att</strong> verka hotad.<br />

2. Kläderna<br />

Dina kläder signalerar ekonomisk status, modeintresse eller ointresse, vad <strong>du</strong> jobbar med och<br />

det kan ta uppmärksamheten från det <strong>du</strong> säger. Dina kläder kan även förstärka dig som person<br />

och din position. Somliga säger t.ex. <strong>att</strong> röd slips är maktspråk. Huvudsaken är <strong>att</strong> klädsel inte<br />

tar uppmärksamheten från det <strong>du</strong> säger. Klä dig neutralt eller utnyttja din klädsel för <strong>att</strong><br />

förstärka det <strong>du</strong> vill säga.<br />

Färg <strong>på</strong>verkar oss <strong>på</strong> det sätt <strong>att</strong> det ingår i vår generaliseringsmekanism.<br />

Vi gör associationer till färger undermedvetet vilket gör <strong>att</strong> vi också<br />

<strong>på</strong>verkas <strong>på</strong> ett fysiskt och psykiskt plan. Ser <strong>du</strong> exempelvis några herrar<br />

stå i svarta kostymer varav en av dem har en limefärgad kavaj – vem<br />

kommer dina ögon automatiskt <strong>att</strong> dras till? Tänk strategiskt kring<br />

färgval, vill <strong>du</strong> synas välj någon av signalfärgerna, vill <strong>du</strong> smälta in, välj de jordnära färgerna.<br />

3. Rösten<br />

Beroende <strong>på</strong> hur snabbt <strong>du</strong> pratar <strong>på</strong>verkar <strong>du</strong> andningen hos<br />

publiken. De orkar inte lyssna <strong>på</strong> en sportkommentator i en timme, i<br />

alla fall om det inte är sportsammanhang. Tänk också <strong>på</strong> <strong>att</strong> använda<br />

strategiska pauser och betoningar för <strong>att</strong> förstärka ditt budskap.<br />

Rösten visar även geografiskt ursprung, sociala kretsar, nervositet,<br />

övertygelse med mera. Folk lyssnar <strong>på</strong> din röst och värderar den<br />

innan de värderar det <strong>du</strong> säger. Oavsett dialekt, berätta vart <strong>du</strong> kommer ifrån så slipper de<br />

fundera <strong>på</strong> det och istället lyssna <strong>på</strong> det <strong>du</strong> säger.<br />

Copyright
©
2010
Snacka
Snyggt
AB
 1


4. Kroppsspråket<br />

En stor del av det vi förmedlar är via kroppsspråket. Det är viktigt <strong>att</strong> det är i harmoni med det<br />

vi säger. Studera dig själv, ditt kroppsspråk,<br />

när <strong>du</strong> pratar med någon <strong>du</strong> känner dig<br />

bekväm med. Använd samma kroppsspråk när<br />

<strong>du</strong> undervisar. Är <strong>du</strong> bekväm så blir publiken<br />

bekväm. Ha det som regel <strong>att</strong> försöka vara<br />

bekväm där uppe.<br />

Inkludera alla i din publik genom <strong>att</strong> titta <strong>på</strong><br />

var och en (talar <strong>du</strong> inför en större publik; dela in dem i sektioner och se till <strong>att</strong> <strong>du</strong> inte missar<br />

någon sektion). På så sätt ser <strong>du</strong> <strong>att</strong> alla hänger med, och de som lyssnar känner sig i sin tur<br />

!"#$%&'()&*+),-)*+.//012!$<br />

uppmärksammade. Våga också använda rummet, rör dig närmre din publik, istället för <strong>att</strong> stå<br />

fixerad vid en punkt (t ex vid ett bord).<br />

5. Budskapet<br />

Är de fyra punkterna genomtänkta så kommer publiken tillslut lyssna till det <strong>du</strong> säger. <strong>För</strong>st<br />

och främst <strong>behöver</strong> <strong>du</strong> ha tesen solklar och formulerad i en mening. Strukturera det <strong>du</strong> ska<br />

säga enligt Partesmodellen som står längre ner.<br />

I din inledning, de tre första minuterna, <strong>behöver</strong> <strong>du</strong> väcka välvilja, nyfikenhet och<br />

trovärdighet. Dessa är de tre ingredienserna som behövs för <strong>att</strong> skapa en positiv haloeffekt<br />

kring dig och ditt budskap. Du ska alltså kort och gott svara <strong>på</strong> dessa frågor snabbt:<br />

1. Vem är <strong>du</strong>?<br />

2. Vad ska <strong>du</strong> prata om?<br />

3. Varför ska jag lyssna <strong>på</strong> dig och ditt budskap?<br />


<br />

Argumentationsteknik
<br />

!"#$%&'()&*+),-)*+.//012!$<br />

Det är bättre <strong>att</strong> argumentera för någonting än mot<br />

någonting. De som lyssnar bör välja ett förslag för <strong>att</strong> det<br />

är ett riktigt bra förslag, inte för <strong>att</strong> de andra alternativen<br />

är dåliga. Visar man förakt mot andras förslag blir ofta<br />

Sen ska <strong>du</strong> ordna 3 argument för tesen som<br />

inledningsvis är korta (<strong>du</strong> utvecklar dem i<br />

själva presentationen, det vill säga när de tre<br />

minuterna har gått). Du ordnar upp dem i<br />

styrka:<br />

1. Det mellanstarka argumentet<br />

2. Det minst starka argumentet<br />

Vederläggning av motargument<br />

3. Det starkaste argumentet<br />

Copyright
©
2010
Snacka
Snyggt
AB
 2<br />

!"#$%&'()&*+,-.,*+/00123!$


esultatet <strong>att</strong> ens motståndare vinner sympatierna från dem som ännu inte har bestämt sig för<br />

vilket alternativ de ska välja.<br />


<br />


<br />


<br />

3
Nyckelbegrepp
för
<strong>att</strong>
få
folk
<strong>att</strong>
lyssna:

<br />

Ethos<br />

Presentatörens karaktär. Du kan med ditt ethos visa om <strong>du</strong> är trygg, snäll, förståndig, har god<br />

moral, utstrålning, pon<strong>du</strong>s etc.<br />

Hur kan ett typiskt ethosargument se ut? Pratar <strong>du</strong> inför ett gäng föräldrar om barnuppfostran<br />

bör <strong>du</strong> berätta <strong>att</strong> <strong>du</strong> har barn. Eller så kan <strong>du</strong> vrida perspektivet (om <strong>du</strong> inte har barn) och<br />

berätta om dina fantastiska föräldrar och vad <strong>du</strong> tycker <strong>att</strong> de har lyckats med i sin uppfostran<br />

av dig.<br />

Logos<br />

Det <strong>du</strong> säger, ska vara relevant för åhörarna. Vad är det <strong>du</strong> vill <strong>att</strong> åhörarna ska minnas, vad är<br />

din tes? Formulera det i en, högst två meningar.<br />

Exempel <strong>på</strong> logosargument är när <strong>du</strong> tar upp fakta, statistik och forskningsresultat. Detta ger<br />

logisk tyngd till dina argumentationer.<br />

Pathos<br />

De känslor som <strong>du</strong> framkallar hos publiken - Vilken känsla vill <strong>du</strong> <strong>att</strong> de ska ha efter <strong>att</strong> de<br />

har hört dig? Glädje, sorg, hopp etc?<br />

Ett pathosargument kan exempelvis vädja till människors empati och moral, genom bland<br />

annat berättelser. Argumenterar <strong>du</strong> exempelvis för <strong>att</strong> din publik ska skänka pengar till en<br />

organisation som hjälper hemlösa barn; berätta en historia om ett hemlöst barn som levde i<br />

misär men med organisationens hjälp fick ett hem och mår bra idag.<br />

Fler
antika
begrepp
<strong>att</strong>
briljera
med

<br />

Vir Bonus<br />

'God människa' eller 'God man'. <strong>För</strong> <strong>att</strong> kunna vara en bra talare, måste man också, enligt<br />

Quintilianus vara en god människa, det vill säga, <strong>att</strong> publiken upplever han eller henne som<br />

god och hederlig eller helt enkelt rättskaffens. <strong>För</strong> <strong>att</strong> bli en bra talare bör man därför studera<br />

de som är bra talare – Vir bonus.<br />

Copia<br />

Studera goda talare, gör som dem, men gör det till ditt eget. Ser <strong>du</strong> till exempel <strong>att</strong> humor är<br />

tacksamt för en publik så använd det.<br />

Partesmodellen
–
modellen
för
en
<strong>effektiv</strong>
och
lyckad
presentation
<br />


<br />

Copyright
©
2010
Snacka
Snyggt
AB
 3


Partesmodellen är den antika modellen för hur man planerar och genomför sitt tal. Går man<br />

grundligt igenom del för del blir slutpro<strong>du</strong>kten ett välplanerat och målgruppsanpassat tal, som<br />

håller en röd tråd rakt igenom.<br />

Att förstå uppgiften (Intellectio)<br />

Vilka lyssnar, hur ser rummet ut, vad är intressant för dem, åldersgrupp, etnicitet, bakgrund?<br />

Här skaffar sig talaren information om talsituationen, det vill säga, om syftet, mottagarna och<br />

den kontext som talet skall framföras i.<br />

Hitta uppslag (Inventio)<br />

Vad är det jag vill säga? Här tänker talaren ut vad talet skall innehålla. Genom brainstorming<br />

och <strong>att</strong> använda topiker (från grek. topos - platser) försöker man hitta alla aspekter av sitt<br />

ämne för <strong>att</strong> inte missa något väsentligt område som man bör ta upp. Eventuell research görs i<br />

detta skede. Till sist plockar man ut de mest relevanta aspekterna och punkterna.<br />

Handlingstopiker: Vem, vad, hur, varmed, var, när, varför?<br />

Allmänna topiker: Orsak - verkan, möjlighet - hinder, kvantitet - kvalitet, rum - tid, funktion -<br />

ekonomi, förändring - alternativ, händelse - resultat, person - moral, roligt - nytta, enkelt -<br />

positivt.<br />

Disponera budskapet (Dispositio)<br />

Disponera det <strong>effektiv</strong>t <strong>på</strong> exempelvis följande sätt:<br />

• Inledning (exordium) – ska väcka intresse, trovärdighet och välvilja.<br />

• Berättelse (narratio) – Berätta något, gärna positiv händelse som förstärker åhörarnas<br />

motivation <strong>att</strong> lyssna <strong>på</strong> det <strong>du</strong> har <strong>att</strong> säga. Eller så kan <strong>du</strong> välja en bakgrundshistoria<br />

som stöd inför din argumentation.<br />

• <strong>För</strong>slag (propositio) - Säg det <strong>du</strong> tycker <strong>att</strong> publiken ska tycka t.ex. "Italien är det<br />

bästa resmålet!"<br />

• Argument (argumentatio) - Tre stycken, varken mer eller mindre. Välj ut de starkaste<br />

argumenten och placera dem i ordningsföljden: mellanstarkt, det minst starka och till<br />

sist det starkaste argumentet. Det är här <strong>du</strong> får utveckla argumenten med längre<br />

formuleringar. Se till <strong>att</strong> ha med pathosargument (argument som <strong>på</strong>verkar åhörarnas<br />

känslor), logosargument (statistik eller annan fakta som stärker din tes) och<br />

ethosargument (argument knutna till dig t ex ”jag har sett <strong>att</strong> det här funkar”).<br />

• Slutsats (conclusio) - Här upprepar <strong>du</strong> det <strong>du</strong> tycker omformulerat "Alltså är Italien<br />

det bästa resmålet!”<br />

Andra dispositionsmodeller:<br />

3 V - Handlingsmallen<br />

Vem<br />

Vad<br />

Varför<br />

Balansförsäkring!<br />

Erfarenhet (ethos - karaktär)<br />

Fakta (logos)<br />

Vad vinner lyssnaren <strong>på</strong> ditt budskap (pathos -<br />

känsla)<br />

Copyright
©
2010
Snacka
Snyggt
AB
 4


Fyra P – Problemlösning!<br />

Position<br />

Problem<br />

Possibility<br />

Proposal<br />

Den antika sjustegsmodellen<br />

Inledning<br />

Kalla fakta<br />

Motargument (contra)<br />

Konkreta argument (pro)<br />

Lösning<br />

Lösningskonsekvens<br />

Avslutning<br />

Säg det – förtydliga!<br />

Säg vad <strong>du</strong> ska säga!<br />

Säg det!<br />

Säg vad <strong>du</strong> har sagt!<br />

Journalistiska modellen<br />

Vem<br />

Vad<br />

När<br />

Var<br />

Hur<br />

Varför<br />

Den klassiska argumentationsmodellen<br />

Inledning<br />

Berättelse<br />

Tes<br />

Struktur<br />

Argument 1<br />

Argument 2<br />

Vederläggning<br />

Argument 3<br />

Sammanf<strong>att</strong>ning<br />

Avslutning<br />

Kronologiska modellen – pessimist blir<br />

optimist<br />

Igår<br />

Idag<br />

Imorgon<br />

Språknivå (Elocutio)<br />

Här får <strong>du</strong> <strong>tänka</strong> <strong>på</strong> ordval, terminologi, akademiskt eller inte? Viktigast är <strong>att</strong> göra sig<br />

förstådd istället för <strong>att</strong> göra sig smart. Krydda din presentation med exempel, berättelser,<br />

jämförelser etc för <strong>att</strong> göra ditt budskap lättförståeligt och konkret för dem som lyssnar.<br />

Minnesteknik (Memoria)<br />

Trovärdigheten sitter i ögonen och för <strong>att</strong> öka din trovärdighet <strong>behöver</strong> <strong>du</strong> memorera din<br />

presentation. Här läser <strong>du</strong> igenom ditt nya manus gång <strong>på</strong> gång så <strong>att</strong> <strong>du</strong> har det inpräntat.<br />

Framförandet (Actio)<br />

När <strong>du</strong> håller presentationen ska det i bästa fall vara 7:e gången <strong>du</strong> håller den (kommer <strong>du</strong><br />

ihåg övningen <strong>på</strong> förmiddagen dag 2). I denna sista del övar talaren in själva framförandet.<br />

Action är läran om den visuella delen i framförandet av ett tal: hur kroppsspråk,<br />

ansiktsuttryck, gester, kläder och utseende används. Skall vara i harmoni med både talarens<br />

ethos, orden och talets innehåll.<br />

Copyright
©
2010
Snacka
Snyggt
AB
 5


De
7
härskarteknikerna
–
för
<strong>att</strong>
hantera
en
jobbig
publik/kund/medarbetare.
<br />

”Det
är
tråkigt
<strong>att</strong>
<strong>du</strong>
tar
det
så”
<br />

Jag ingick i ledningsgruppen <strong>på</strong> förskolan. I en kvinnodominerad arbetsmiljö kände jag <strong>att</strong><br />

jag som man inte togs <strong>på</strong> allvar. När jag började prata såg jag <strong>att</strong> blickarna talade med<br />

varandra och över mig, men bara när jag pratade. I början antog jag <strong>att</strong> det var viktiga<br />

meddelanden som mina arbetskamrater behövde delge varandra just då. Min optimistiska<br />

sida gav mig nomineringen ”omedveten idékläckare”. Men vem försökte jag lura? Efter<br />

upprepade möten märkte jag <strong>att</strong> stämningen och uppmärksamheten ändrades så fort jag<br />

öppnade munnen. Så jag beslöt mig för <strong>att</strong> göra något åt det.<br />

- Så fort jag pratar blir det ovanligt tyst och ni ger varandra märkliga blickar.<br />

Tystnad och fler blickar utbyttes.<br />

- Som de ni ger varandra nu.<br />

Mer tystnad.<br />

- Vi sitter och diskuterar mobbning hos eleverna <strong>på</strong> skolan, men själva bedriver ni<br />

mobbning i lärarrummet.<br />

Rektorn som var samtalsledare lät sin blick lämna de andras och till slut möta min. Med en<br />

suck lutade hon sig framåt i pedagogisk anda.<br />

- Det är ju tråkigt <strong>att</strong> <strong>du</strong> tar det så och dessutom anklagar dina kollegor för mobbning.<br />

Det är riktigt lågt. Du måste förstå <strong>att</strong> vi blir chockade över dina anklagelser.<br />

Tystnad.<br />

- Anders<br />

Härskarteknik är ett verktyg som används för <strong>att</strong> rubba balansen ”jämställdhet”. Den används<br />

av kvinnor och män, mot kvinnor och män. Den används medvetet men oftast omedvetet. Är<br />

tekniken medveten så finns det ett konkret syfte <strong>att</strong> göra någon i samtalet eller sällskapet<br />

mindre än hon eller han är. Är tekniken omedveten är resultatet exakt detsamma: någon görs<br />

mindre. Men förövaren vet inte <strong>att</strong> den tryckta stämningen beror <strong>på</strong> henne. Som till exempel<br />

rektorn <strong>på</strong> skolan. Kanske var hennes syfte <strong>att</strong> ta bort stämningen genom <strong>att</strong> låta Anders, som<br />

klagat <strong>på</strong> stämningen, också få ansvaret för den.<br />

1. Projiceringsmetoden<br />

Har <strong>du</strong> något som tynger dig som <strong>du</strong> vill prata om<br />

så kan det bli öppet mål för härskare som använder<br />

projiceringsmetoden. Det är då <strong>du</strong> får skulden för<br />

det <strong>du</strong> klagar <strong>på</strong> trots <strong>att</strong> <strong>du</strong> inte har något med<br />

konsekvensen <strong>att</strong> göra mer än <strong>att</strong> <strong>du</strong> drabbas av<br />

den. Om <strong>du</strong> lättar ditt hjärta och det helt plötsligt<br />

känns tyngre så luktar det projicering.<br />

Den här typen av härskare har dessutom många<br />

gånger Messiaskomplex. Han tror sig vara<br />

allvetande och alla negativa värderingar eller kritik<br />

är ditt problem och inte hans. Messiaskomplexet anser <strong>att</strong> <strong>du</strong> bara inte har insett hur det<br />

egentligen är, men med tiden kommer <strong>du</strong> <strong>att</strong> göra det. Är <strong>du</strong> besviken <strong>på</strong> Messiaskomplexet<br />

!"#$%<br />

så är det ditt fel om Messiaskomplexet får bestämma. Låt inte någon annan bestämma över<br />

dina besvikelser, utan ta fram spegeln så <strong>att</strong> också han/hon får en möjlighet <strong>att</strong> bli ”frälst”<br />

med nya perspektiv.<br />

Copyright
©
2010
Snacka
Snyggt
AB
 6


2. Komplimangmetoden<br />

Det finns många former av vänliga härskartekniker. Men det finns sätt <strong>att</strong> känna igen dem <strong>på</strong>,<br />

genom <strong>att</strong> titta <strong>på</strong> de gemensamma nämnarna för alla. En vänlig härskarteknik inleds oftast<br />

med en komplimang, men tar inte slut där. Den syftar till <strong>att</strong> <strong>du</strong> ska göra något utöver det<br />

förväntade och lämnar dig med en olustig känsla trots den fina komplimangen och den<br />

”fantastiska möjligheten”.<br />

Leta efter inlindade konsekvenser, det vill säga<br />

hur härskaren beskriver det som för dig blir <strong>att</strong><br />

jobba över, göra en tjänst eller kanske bära en<br />

väska<br />

Något som skulle göra det svårt för vänliga<br />

härskare <strong>att</strong> fortsätta är om alla övade upp sin<br />

förmåga <strong>att</strong> säga tack och slutade agera som om<br />

komplimanger kostar.<br />

3. Stereotypmetoden<br />

Stereotypmetoden innebär <strong>att</strong> <strong>du</strong> bestraffar eller negativt särbehandlar den som gör något<br />

utöver eller mindre än ”det som förväntas” av det stereotypa fack hon eller han passar i. Det<br />

är när <strong>du</strong> blir mer eller mindre trovärdig <strong>på</strong> grund av eller tack vare det stereotypa fack <strong>du</strong><br />

tillhör. Är <strong>du</strong> vit man som ska undervisa i samba kan <strong>du</strong> bli mindre trovärdig <strong>på</strong> grund av den<br />

stereotypa bild av en sambadansare<br />

som många har. Är <strong>du</strong> kvinna och ska<br />

undervisa i teknik kan <strong>du</strong> ibland tas <strong>på</strong><br />

mindre allvar. Likaså kan en man som<br />

inte är ett <strong>du</strong>gg teknisk anses vara<br />

märklig.<br />

Det blir en härskarteknik när <strong>du</strong> inte<br />

tas <strong>på</strong> allvar <strong>på</strong> grund av <strong>att</strong> <strong>du</strong> är just<br />

man, kvinna, homosexuell, av annan<br />

etnicitet, ung eller gammal. Det blir en<br />

härskarteknik när <strong>du</strong> missgynnas <strong>på</strong><br />

grund av det som ”en sådan som <strong>du</strong><br />

borde göra”.<br />

!"#$%<br />

4. Uteslutningsmetoden<br />

Du blir inte sedd i en situation där <strong>du</strong> borde bli sedd. Det kan vara i allt från ett samtal <strong>på</strong> tre<br />

till en deb<strong>att</strong> med åtta personer. Det kan vara när <strong>du</strong> skulle hålla ett tal <strong>på</strong> ett bröllop och ditt<br />

tal ”glöms bort”. Eller när en fest hålls hemlig för dig och resten av din umgängeskrets går.<br />

Situationerna många men känslan densamma: <strong>du</strong> blir<br />

osedd och därmed obetydlig. PR-branschen brukar ju<br />

säga: ”Syns <strong>du</strong> inte finns <strong>du</strong> inte”. Så konsekvensen av<br />

uteslutningsmetoden är varken bra eller angenäm.<br />

Copyright
©
2010
Snacka
Snyggt
AB
 7<br />

!"#$%<br />

!"#$%


5. Hierarkimetoden<br />

Det är inte ovanligt <strong>att</strong> härskaren definierar dig med personliga <strong>på</strong>hopp. Du får titlar knutet till<br />

det fack som <strong>du</strong> många gånger placeras i. Är <strong>du</strong> kvinna kan det bli allt ifrån ”lilla gumman”<br />

till ”rasist”. Är <strong>du</strong> man kan det bli allt ifrån ”gubbslem” till ”rasist”. Titlarna däremellan är<br />

tusentals och det beror <strong>på</strong> vilket sammanhang <strong>du</strong> ingår i och <strong>på</strong> vilken nivå i hierarkin som <strong>du</strong><br />

befinner dig. Hur som helst är din position <strong>på</strong> arbetsplatsen,<br />

i samhället eller i gänget det som kommer <strong>att</strong> ges som skäl<br />

för dig <strong>att</strong> vara tyst. Oftast har härskaren nått en punkt där<br />

hon eller han är arg över det han eller hon tror <strong>att</strong> <strong>du</strong> är. Du<br />

har all rätt <strong>att</strong> bli arg tillbaka eftersom det är falska<br />

anklagelser. Men det är oftast inte mest <strong>effektiv</strong>t. Kör<br />

”teddymetoden”; berätta vad <strong>du</strong> menade och låt härskaren<br />

skämmas med sin nya insikt om ”sådana som <strong>du</strong>”.<br />

!!"#$%<br />

6. Tidsmetoden<br />

Många använder tid för <strong>att</strong> tysta ner. Det finns tre skäl<br />

som härskaren har för <strong>att</strong> <strong>du</strong> ska vara tyst:<br />

1. Jag
har
varit
här
längre
än
<strong>du</strong>
–
<strong>på</strong>
jorden.
<br />


<br />

2. Jag
har
varit
här
längre
än
<strong>du</strong>
–
<strong>på</strong>
platsen.

<br />


<br />

3. Jag
har
varit
här
längre
än
<strong>du</strong>
–
i
gänget.
<br />

7. Självförvållad härskarteknik<br />

Du som härskar över dig själv brukar i regel avsluta meningar med nervösa skr<strong>att</strong>, ”eller jag<br />

vet inte”, ”det kanske var <strong>du</strong>mt” och listan fortsätter. Du inleder meningar med ”Jag har något<br />

litet”, ”Det tar inte lång tid”, ”Jag ska bara” och så vidare.<br />

!"#$%&<br />

Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge<br />

och kroppsspråk. Man kan summera<br />

självförvållad härskarteknik med <strong>att</strong> <strong>du</strong> gör<br />

dig och det <strong>du</strong> säger mindre än vad <strong>du</strong>/det<br />

är.<br />

Var tyst, eller säg något som är bättre än tystnaden.<br />

- Europides
<br />

Vi gör er bättre än tystnaden!<br />

Copyright
©
2010
Snacka
Snyggt
AB
 8<br />

!"#$%&

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!