Kulturmiljounderlag 20120710 SAMRAD

ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG
GAMLA MOTALA VERKSTAD
KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS JUNI 2012

Bakgrund och syfte
Motala verkstad grundades för ca 200 år sedan (1822)
som reparationsverkstad vid byggandet av Göta
kanal och kom att bli en av de mest framstående
verkstadsindustrierna i landet. Verkstaden placerades
mellan Göta kanal och Motala ström i syfte att utnyttja
nivåskillnaden mellan vattendragen, man utnyttjade
helt enkelt vattenhjul och turbiner för att ge kraft åt
verkstadens maskiner. Runt verksamheten blommade
det snabbt upp ett helt samhälle med bostäder åt de
anställda, skola, badshus, kyrka mm. Idag har samhället
statusen av en/flera stadsdelar. Verksamheten är
flyttad till annat läge i kommunen men flera av de
äldre bostadsmiljöerna är delvis bevarade, liksom en
del av de gamla industribyggnaderna vilka idag ägs
av kommunen och nyttjas delvis som kulturlokaler.
En långsam upprustning av dessa byggnader pågår
och ett planarbete för det fd industriområdet, som
idag är en del av riksintresset för Götala kanal, har
påbörjats. Parallellt med detta studerar kommunens
kulturförvaltning möjligheten att förlägga ett
stadsmuseeum i de gamla industrilokalerna och arbetar
med att utveckla hela området till en kulturstadsdel.
Som en del i arbetet med att förmedla bilden av
kulturstadsdelen och vad den innebär har Tyréns
i samarbete med White anlitats för att upprätta
föreliggande kulturmiljö- och stadsbildsanalys.
Materialet kommer att utgöra en del i detaljplaneprogrammet
för Gamla Motala verkstad.
Syftet med kulturmiljö- och stadsbildsanalysen är
att på ett lättillgängligt vis förmedla en översiktlig bild
av vad det gamla industrisamhället omfattade, vilka
värden som finns bevarade i dagens miljöer och som
bör tillvaratas i utvecklingen av en kulturstadsdel.
Underlaget är tänkt att fungera som ett stöd och
inspiration under fortsatt detaljplaneplanarbete.
Metod och innehåll
Kulturmiljön har analyserats med hjälp av olika
stadsbyggnadsanalyser och beskrivs genom kortfattad
text, bearbetade kartor, matriser och fotomaterial.
Resultatet har sammanställts till slutsatser gällande
värden och kvaliteter inom det berörda området att ta
tillvara i utvecklingen av en kulturstadsdel.
Medverkande
Arbetet har genomförts av bebyggelseantikvarie Anna
Reuter Metelius, Tyréns och stadsplanerare Sara-Louise
Ylander, White. Bebyggelseantikvarie Henrik Ogstedt,
Tyréns, har bistått med sammanställning av historiskt
underlagsmaterial. Beställare har varit Motala kommun,
Kommunledningsförvaltningen/Stadsbyggnad genom
planeringsarkitekt Alisa Basic, stadsarkitekt Leif Sjögren
och museiintent Helena Törnqvist har även ingått i
arbetsgruppen.
Källor
Översiktplan för Motala kommun, delen Motala
Verkstad. Antagandehandling, laga kraft 1994-05-04.
Stadsbyggnadskontoret i Motala
Områden av riksintresse för kulturmiljövården i
Östergötlands län (E) enligt 3 kap 6 § miljöbalke. E län
beslut RAÄ 1997-08-18. Uppdaterat 2011-11-19
Motala Verkstad. Svensk verkstadsindusris vagga. Del
1-5. Utgiven 1992 i samarbete med Intresseföreningen
Motala Verkstad
MV Bladet nr 4, 1972. Personaltidning för AB Motala
Verkstad och Björneborgs Jernverks AB. Red. Anders
Erikson
Guide till Motala Verkstad och Göta kanal. Motala
kommun, 2003
Bebyggelsestudier inom Motala Verkstad.
Stadsarkitektkontoret i Motala, 1981
Motala industrihostoriska landskap som plattform för
utveckling. Målbild som vision för områdets framtid.
RAÄ 2001
Byggnadsdokumentation och kulturhistorisk
analys. Motala verkstad. Motala stad och kommun
Östergötlands län. Kulturmiljöavdelningen
Östergötlands länsmuseum, Rapport 2:2003
http://www.ekinge.nu/Motala.htm
http://www.motala-industrimuseum.com/
http://www.lakevettern.se/FrameFiles/motst.1.html
Bo Lövstedt, Intresseförening Motala verkstad
INNEHÅLL
INLEDNING
1. VÄRDEN OCH KVALITETER
2. VERKSTADSOMRÅDET
Avgränsning, Riksintresse, Kulturvärden
3. HISTORIK
Verkstadsområdets historiska utveckling,
Årsringskartering, Tid-ochrummatris
4. KARAKTÄRISERING
Morfologi, Vattenrum, Arkitekturmatris,
En promenad

4
SAMMANFATTNING
Värde
Verkstadsområdets delområden med byggnader
och miljöer uppbär höga kulturhistoriska och
upplevelsemässiga värden, både var för sig och som
delar i riksintresset Göta kanal. Industribyggnader,
tjänstebostäder, förenings- och servicebyggnader
bildar tillsammans med gatunät, grön- och vattenrum
en välbevarad miljö som på ett ovanligt heltäckande
vis berättar om ett viktigt skede i vårt lands historiska
utveckling.
Fysiska yttringar av värden och kvaliteter
Följande företeelser i miljön bör särskilt värnas och
lyftas fram i en framtida utveckling av området:
• Två vattendrag
De platsgivna förutsättningarna att kunna åstadkomma
en kraftig nivåskillnad mellan strömmen och kanalen
utgjorde upprinnelsen till verkstadsområdets
tillkomst. Av särskild betydelse för kulturhistoriska
och upplevelsemässiga värden är Motala kraftverk,
strömmens brokiga bod- och bryggbebyggelse, bron
över strömmen, kanalens torrdocka, slussar och broar,
ängsmarker, parker, trädrader och dragvägar, olika typer
av stenskoning, pollare.
• Industrikaraktär
Verkstaden var kärnan i det samhälle som kom att
utvecklas under drygt hundra år från 1820-tal och
framåt. Idag utgörs miljön, förutom av byggnader, av
karaktärsskapande element såsom 70-tonstraversen,
järnvägsspår, en tegelmur längs med Verkstadsvägen,
markbeläggning i sten, kulvertar och andra
konstruktioner som alla är av bevarandevärde i en
framtida utveckling av området.
• Representation
Motala verkstad var internationellt känt under
glansdagarna och en av landets största sevärdheter.
Jämte industribebyggelsen uppfördes bebyggelse för
representation samt besöksnäring såsom Bolagshuset
och Värdshuset med omgivande park. Byggnader och
park är av bevarandevärde.
• Brukssamhälle
Det samhälle som växte fram kring verkstaden
hade karaktären av ett brukssamhälle där Motala
verkstad inte enbart tjänade som arbetsgivare utan
även bistod med bostäder, sjukvård och annan
samhällelig service. Identitetskänslan var stark
inom området och det fanns ett starkt föreningsliv.
Välbevarade tjänstebostadsområden från olika epoker,
Föreningshuset, Folkets hus och Konsum Ringen utgör
idag värdefull bebyggelse av högt bevarandevärde.
Förutom byggnadernas exteriörer är gaturummen med
markbeläggning, avgränsningar och träd av betydelse.
Olika bostadsområden ger utrymme för olika grad
av bevarandeambitioner. I till exempel det strikt
bruksmässiga och symmetripräglade Långa raden bör
strävan efter det ursprungliga vara rådande medan
självbyggeritraditionen i viss mån bör kunna leva vidare
i det småskaligt brokiga Kanalområdet och Lugnet.
Här är det lantligheten; torpbebyggelse i trä, uthus,
trädgårdar, staket och grusvägar som bör värnas.
Industrimiljö Brukssamhälle
Ström-och kanalområde

5
Göta kanal
Motala ström
TECKENFÖRKLARING
Undersökningsområde
VERKSTADSOMRÅDET
Avgränsning
Undersökningsområdet utgörs av de områden i
Motala som har haft en tydlig koppling till gamla
Motala verkstad, dels direkt genom verkstadens
olika verksamheter eller indirekt genom de
samhällsfunktioner som har uppstått i dess omgivning
såsom tjänstebostäder, föreningsverksamhet och
olika servicefunktioner. Ur tidsmässig aspekt innebär
det områden som bebyggts mellan 1810- och 1950tal,
från det att Göta kanals torrdocka anlades till
det att verkstaden på Verkstadsön började läggas
ned och flytten av verksamheten till Björkelund
påbörjades. Undersökningsområdet sträcker sig mellan
Verkstadstorget och järnvägen i väster till Motala
Ström i öster, bron utmed Charlottenborgsvägen i
söder och Slusstrappan i Borenshult i norr och omfattar
delområdena Kanalområdet med Verkstadsön,
Björkelund, Lugnet och Liverpool.
Liksom i ÖP 17 anges vädersträcken i föreliggande
kulturmiljöanalys enligt gängse språkbruk i Motala; i
relation till vattendragen. Norr är nord-väst om Göta
kanal medan söder är sydost om Göta kanal.

6
VERKSTADSOMRÅDET
Kulturvärde
Riksintresse för kulturmiljövården Göta kanal
Motivering: (Delen i Motala och Brunneby sn).
“Kommunikationsmiljö med landets främsta kanalmiljö
(utförd 1810-32), av stor teknikhistorisk betydelse
och med dominerande läge i omgivande landskap.
(Industrimiljö)”.
Uttryck för riksintresset: Kanalmiljön genom Motala
kommun med omgivande landskap och bebyggelse.
Motala hamn med hamnmagasin och stenkajer. Göta
Kanalbolagets huvudkontor och slussvaktarboställen.
Storbron från 1783 över Strömmen. I parkanläggningen
utmed kanalen finns Baltzar von Platens grav. Motala
verkstad, som anlades för kanalens behov, är ett
minnesmärke över industrialismens införande i Sverige.
Industribyggnader från 1800- och 1900-talen- Äldre
arbetarbostäder, bla “Långa raden”. Bolagshuset,
Föreningshuset, Värdshuset och Folkets hus. Torrdockan
med omgivande byggnader. Borenshults slusstrappa
med fem sammanbyggda slussar. I Borensberg
Kanalinspektorsbostaden, slussvaktarboställe, “Göta
hotell”, Gästgivaregården, Västanå herrgård och
stenvalvbron från 1787. Näs kraftverk från 1903.
Magasin, pollare, dragstigar och bevattningsanläggningar.
(Området berör även Linköpings, Norrköpings och
Söderköpings kommuner samt Skaraborgs län.)
Kommunalt upprättade kulturhistoriska
värdebeskrivningar
Byggnadsdokumentation och kulturhistorisk analys,
Motala Verkstad upprättad Kulturmiljöavdelningen
Östergötlandslänsmuseum, 2003, innehåller
en kulturhistorisk analys av industrimiljön.
De kulturhistoriska värdena beskrivs även i
“Bebyggelsestudier inom Motala Verkstad” upprättad
av Stadsarkitektkonoret, 1981 och konkretiseras i FÖP
17 Översiktslan för Motala kommun, delen Motala
verkstad, antagen 1994.
Östergötlands länsmuseum på uppdrag av
Motala kommun 2003
“Hela Motala Verkstads industriområde illustrerar ett
samhällshistoriskt förlopp med koppling till Göta kanal
som ursprunglig motor, betydande transportled och
vattenkraftstillgång, i samklang med Motala Verkstads
utveckling till storindustri och samhällsbildning.
Göta kanal utgjorde grundförutsättningarna för
verkstadens etablering. Motala Verkstad genererade
en växande industri som stod i framkant vad gällde
teknisk utveckling och kunskap, men också ett eget
samhälle med bostäder för arbetare och tjänstemän.
Men också stadsplanering med gator, butiker, etablering
av egnahemsområden, skola och Folkets hus med
föreningsliv. Motala verkstad illustrerar en bruksmiljö
där den dominerande industrin på en ort står för såväl
samhällsutveckling och samhällsplanering. Företaget tog
även ansvar för gamla, fattiga och änkor. (...) Som helhet
har Motala Verkstad ett symbolvärde. Man talar om
Motala Verkstad som den svenska verkstadsindustrins
vagga, ett begrepp som står för kvalitet och överlägsen
teknisk utveckling i kombination med industriell
kapacitet. Ett företag med världsrykte som i första hand
förknippas med Sverige och dess dåvarande ställning som
ledande industrination”.
Under 1800-talet framstod Motala Verkstad
som något av ett mönstersamhälle med bostäder,
sjukvård och pensionskassa. Man bodde arbetade
och spelade fotboll inom verkstadens hägn och
slutenheten i brukssamhället verkade till att bygga
upp en stark identitet som lever kvar än idag genom fd
verkstadsarbetare, vänner och släktingar.
Den i jugendstil omsorgsfullt utformade
Lokverkstaden uppbär ett arkitektoniskt värde och
speglar en tilltro som fanns till den industriella
utvecklingen. Industri- och bostadsbebyggelse från olika
epoker berättar genom konstruktion, val av material och
utformning om tillkomst, användning och olika tiders
byggnadsskick. Industribyggnader och anläggningar
såsom stickspår, brofästen, traversbockar, kulvertar,
mm. berättar om den industriella utvecklingen och
produktionen. Hela Motala Verkstadsområde har
ett socialhistoriskt värde genom att beskriver hur
och var arbetare respektive tjänstemän bodde, var
de arbetade och var de tillbringade sin fritid. I sin
fysiska struktur finns en omfattande social spännvidd.
“Kontorsbyggnaderna och verkstadsbyggnaderna ligger
sida vid sida och vittnar om olika villkor för arbetare och
tjänstemän vad gäller lön, arbetstider och arbetsmiljö”.
Preliminärt bevarandeprogram 1981
“Motala Verkstad var en internationellt känd verkstad
och räknades som en av landets största sevärdheter. (...)
Verkstaden fungerade som en skola för ingenjörer och
industriidkare i landet. (...) Utbildningsverksamheten
och den omfattande produktutvecklingen i ritkontor
och verkstäder har gjort Motala Verkstad till en av
landets teknologiskt sett mest betydelsefulla platser. Den
nydanande svenska 1800-talsteknikens historia är till
stora delar Motala Verkstads historia. (...) Jämsides med
den industriella utvecklingen från smedja till storindustri
med internationellt anseende svarade Motala Verkstad för
en stor del av den sociala försörjningen för sina anställda”.
FÖP 17
“Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i Motala
verkstad utgör områdets främsta tillgång för den framtida
utvecklingen. Den är också av största värde för hela
Motala stad och bör bevaras och kompletteras med
varsamhet och omsorg i utformning och utförande”.
Området kring Göta kanal: “Bebyggelsen är delvis
mycket välbevarad och flertalet av de ursprungliga
byggnaderna står kvar som vittnesbörd om den historiska
utvecklingen fram till vår tid. (...) Området är till större
delen av riksintresse för kulturmiljövården”.
Gamla Björkelund: “Området utgör ett väl bevarat
exempel på en planerad bostadsmiljö från tiden kring
1890 till 1920. De flesta byggnaderna är av högt
kulturhistoriskt värde”.
Stjärnhusen och Karelen: “Området har ännu en
sammanhållen karaktär som är väl värd att bevara trots
viss förändringar”.
Liverpool: “Trots rivningar och ovarsamma
förändringar återstår ändå väsentliga delar av områdets
egenartade stadsbild, med vissa inslag av bevarade
huvudbyggnader och uthus”.
Skydd av kulturvärden enl. PBL
Området innehåller miljöer och enskilda byggnader
som är särskilt värdefulla på så vis som formuleras
i PBL 8 kap. 13 § och omfattas därmed av generellt
förvanskningsförbud. Ändring av byggnader ska utföras
varsamt enligt PBL 8 kap. 17-18 §§.
UTTRYCK FÖR RIKSINTRESSET
INNOM VERKSTADSOMRÅDET
• Indistribyggnader från 1800- och 1900-talen
• Äldre arbetarbostäder, Bolagshuset,
Föreningshuset, Värdshuset, Folketshus
• Torrdockan med omgivande byggnader
• Borenshults slusstrappa
• Magasin, pollare, dragstigar
VÄRDEN ENLIGT ÖVRIGA
UTREDNINGAR
• Ursprunglig bebyggelse vittnar om den
historiska utvecklingen fram till vår tid
• Verkstadsvägen - traditionell bruksgata
• Verkstadens byggnader
• Tjänstebostäder i Stora raden, Långa raden
och Förmansraden
• Torpliknande bebyggelse i Kanalområdet och
Lugnet
• Tjänstebostäder från 1800-talets slut, 1940-
och 50-talen (egnahemsområde och stjärnhus)
i Björkelund
• Stadsmässigt planerad småhusbebyggelse
från 1800-talets andra hälft i Liverpoolområdet

7
Kartöverlagring. Vid 1860-talets slut var verkstadsområdet i det närmaste fullt utbyggt.
Under decennierna som följde anlades nya områden norr om kanalen.
TECKENFÖRKLARING
Utbyggnad mellan åren
1868 och 1948
HISTORIK
Verkstadsområdets historiska utveckling
1800-1820-tal: En mekanisk verkstad skapas
i Kanalbolagets regi
År 1806 fick Baltzar von Platen i uppdrag att utreda
möjligheten och att ge ett förslag till en kanal som
skulle förena Nordsjön och Östersjön. Göta kanalbolag
startade inköp av mark för anläggandet och 1810 togs
de första spadtagen på kanalen i Motala. I samband med
kanalbygget anlade och byggde Kanalbolaget torrdockan
1815.
År 1822 inköpte Kanalbolaget ett mudderverk från
England. Då kravet på underhåll och reparationer av
mudderverket samt kanalbyggets övriga materiel var
stort anlädes en mekanisk verkstad. Starten av det som
sedermera kommer att heta Motala Verkstad sker i
Kanalbolagets regi. En verkstadsbyggnad, ett arbetsskjul
samt en smedja med tre härdar anlades på nuvarande
Verkstadsön, mitt emot varvet.
Området växte löpande med nya verkstadsbyggnader.
Under de första åren byggdes ett flertal
bostadsbyggnader för arbetare och tjänstemän i
anslutning till varvet och på Verkstadsön. Detta var
dels arbetarbostäder med främst spisrum i längorna vid
Svarta raden och Långa raden och villor för kamrer och
direktör.
1830-1850-tal: Motala Werkstads bolag tar
över verksamheten
Fram till 1840 utvecklades Motala verkstad i
Kanalbolagets regi och hade då ca 400 anställda.
Verksamheten växte och nya byggnader uppfördes
löpande. Men man hade också ekonomiska svårigheter
och försök att sälja den mekaniska verkstaden gjordes
1833 och 1835. År 1840 såldes tillslut verksamheten och
företaget fick namnet Motala Werkstads bolag. Företaget
utvecklades och stora investeringar gjordes i byggnader
och maskinpark. Nya produkter kom att produceras
och nya internationella marknader kom att bli viktiga.
Man producerade nu helt i tidens anda nästan vad
som helst på beställning, det mesta från fartyg till
tryckpressar och köksspisar. Under denna tid uppfördes
förutom verkstadsbyggnader även Bolagshuset.
Bostadsbebyggelsen på verkstadsön kompletterades med
fler hus när de tidigare blev fullt uthyrda. Det var främst
trähus för arbetare och tjänstemän som uppfördes.

8
HISTORIK
Verkstadsområdets historiska utveckling
1860-1890-tal: Internationellt erkännande.
Renodling av verksamheten
År 1866 ombilades bolaget till Motala mekaniska werkstads
aktiebolag. Med fortsatt fokus på produktion av
stora maskiner och gods valde man att på 1860-talet
starta produktion av lokomotiv. År 1862 tillverkades det
första loket Carlslund och året efter levereras det första
loket till SJ. På 1870-talet var företaget aktieägare i och
drivande för anläggandet av Hallsberg-Motala-Mjölby
järnväg. I och med anläggandet fick företaget egen station
och stickspår till verkstadsön.
Anläggandet av järnvägen blev avsevärt dyrare
än förväntat och Motala verkstad var nära konkurs.
Järnvägsprojektet räddades genom att det inköptes av
staten.
Under denna tid producerades många fartyg i
Motala och även produktion av större konstruktioner
så som broar och byggnadskonstruktioner av järn växte
mycket. Motala verkstad blev ett internationellt erkänt
verkstadsföretag.
På verkstadsön utvecklades verkstadsbyggnaderna
kontinuerligt och nya kontorsbyggnader uppfördes i
anslutning till verkstadsområdet. Markområden bl.a. i
Björkelundsområdet inköptes för framtida behov.
Trots att verkstaden hade full beläggning gick
företaget i konkurs 1891. Man renodlade verksamheten
och startade under det nya namnet Motala Verkstads
Nya Aktiebolag.
På slutet av 1860-talet var Verkstadsön i det närmaste
fullt bebyggd. Nya områden anlades norr om kanalen.
Liverpoolsområdet och England anlades på 1860-talet
och redan under 1870-talet var Liverpoolsområdet helt
bebyggt. Företaget ägde marken och arrenderade ut
mark på förmånliga kontrakt för att få igång byggnation
av bostäder. På Verkstadsön byggdes området som kallas
förmansraden på slutet av 1890-talet.
1900-1920-tal: Ombildning och stora
ombyggnader
Det tidiga 1900-talet var företaget utsatt för
aktiespekulation och ägande och styrelse byttes vid
flera tillfällen. Huvudkontoret flyttade under en tid
till Stockholm. I Motala växte verksamheten och nya
krav på området och byggnader resulterade i stora
ombyggnader på 1910-talet. Bland annat anlades ett
nytt järnverk och en ny lokmonteringshall byggdes.
Vid detta tillfälle moderniserades även infrastrukturen
inom verkstadsområdet med bl.a. nya bockbanor.
1917 överlät företaget mark vid Motala ström och
vattenrätten till Motala kraftaktiebolag som påbörjade
byggnationen av kraftstationen vilken stod klar 1921.
År 1920 bytte företagets aktier ägare och det nya
företaget AB Lindholmen Motala bildades. Samma år,
1920, hade Motala Verkstad 1600 anställda.
I och med byggnationen av kraftverket och dammen
kom delar av verkstadsön att ställas under vatten.
De påverkade arbetarbostäderna flyttades då upp till
Björkelundsområdet. Under samma tid byggdes även ett
antal nya bostäder i detta område. Detta var bland annat
radhuslängor i trä.
1930-1950-tal: Stor expansion under
1940-talet. AB Motala verkstad bildas
År 1936 bytte företaget ägare och ombildades till
AB Motala Verkstad. På verkstadsön byttes ett antal
byggnader ut och mindre byggnader uppfördes inom
området. Produktionen utökades under 1930-talet
med bussar och senare under andra väldskriget blev
marinen en stor kund. 1940-talet var en mycket
produktiv tid för Motala verkstad. På 1940-talet började
planeringen för byggnation av ett nytt verkstadsområde
på Björkelundsområdet. Fabriksområdet på verkstadsön
var nu trång, fullt utbyggt och omodernt. År 1949 fick
företaget nya ägare och övergick i Johnssonkoncernen.
Bostadsområdena med småhus växte under denna tid.
Motala verkstad byggde bland annat småhus i området
Karelen på tidigt 1940-tal. På 1950-talet byggdes
flerbostadshusen stjärnhusen av HSB.
År 1948 utökades Motala stad genom att Motala
landskommun och Vinnerstads landskommun tillkom.
Motala landskommun var fram till dess en egen styrd
kommun.
1960-70-tal: Flytt, nedläggning och rivning
På 1950- 60-talet flyttar delar av verksamheten från
verkstadsön till det nya fabriksområdet i Björkelund.
I slutet av 1960-talet lades smedjan ner. På 1970-talet
Karta från år 1824 över Göta kanal samt av denna
påverkade fastigheter. Lantmäteriet
Häradsekonomisk karta från år 1868-77. Två parallella
samhällen existerade, Motala stad och samhället kring
den mekaniska verkstaden. Verkstadsön är vid den
här tiden till större delen bebyggd. Lantmäteriet
Plan över Motala Köping från år 1823. Rutnätsstaden
är utlagd som en solfjäder vid Vätterns strand.
Lantmäteriet
Ekonomisk karta från år 1948. Visar stadens
utbredning efter den intensiva utbyggnadsepoken
1910-40. Lantmäteriet

9
Karta med dagens bebyggelse lagd över Motala Verkstads utbyggnadsepoker
TECKENFÖRKLARING
1820
1860
1890
1920
1950
lades valsverket och järnverket ner och flera
byggnader revs. På slutet av 1970-talet var det endast
viss verksamhet i plåtverkstaden kvar på det gamla
verkstadsområdet. Efter att det gamla verkstadsområdet
blivit tomt revs ett flertal byggnader samt infrastruktur
inom området.
Under 1960-talet växer ytterligare områden med
småhus och flerfamiljshus fram i anslutning till
Björkelundsområdet och norr om verkstadstorget.
Samtidigt som gamla verkstadsområdet förändras
under slutet av 1970-talet rivs även delar av den äldre
bostadsbebyggelsen på verkstadsön. Denna bebyggelse
ersätts av nya bostadshus på verkstadsön.
Under 1960- 70-talet revs även ett antal av de
byggnader på verkstadsön som haft andra funktioner.
Bland dessa var den gamla sjukstugan som fram
till 1940-talet fungerat som läkarmottagning samt
simhallen, byggd 1940- 41. År 1971 bildades Motala
storkommun genom sammanslagning av flera mindre
kommuner i nordvästra Östergötland.
Sociala/kommunala åtaganden
Motala verkstad kom att skapa ett eget samhälle, en
självständig del vid sidan av köpingen, och senare
staden, med egen sjukvård, skola, sjukkassa samt
änkebostäder, Folkets hus, teater och föreningsliv,
med arbetarbostäder i långa rader och med Sveriges
första konsumförening. Verkstaden behöll sitt ansvar
för arbetarfamiljernas sociala trygghet ända fram till
1892 då det allmänna tog över. I och med detta kom
ansvaret för skola och social omsorg att fortsatt ligga på
kommunen.
Föreningsliv
HISTORIK
Årssringskartering
Ända in på 1900-talet var de flesta hushåll så lång som
möjligt självförsörjande. Odling av mindre täppor och
att hålla t.ex. höns var vanligt. Vid slussvaktarstugorna
längs med kanalen fanns jordbruk som nyttjade
kanalbankarna för bete och slåtter.
På 1880-talet startades en kooperativ förening inom
verkstadsområdet; Sällskapet arbetarnas ring, för att
erbjuda bättre priser på varor för arbetarna. År 1886
byggde föreningen sin första egna butik på Dockgatan.
1865 bildades arbetareföreningen på Motala
verkstad. Året efter byggdes Föreningshuset som då
inrymde ett antal bostadsrum, ett bibliotek som ägdes
av företaget samt samlingssalar. I den större salen
anordnades en fast teater. Huset gav möjligheter för ett
antal föreningar i samhället så som teaterföreningar,
sångföreningar och musikkårer.
I och med arbetarrörelsen blev större kom kravet på
nya möteslokaler. Arbetarna på Motala Verkstad startar
en Folketshus fond och 1907 kunde det nya Folket hus
invigas. På 1920-talet byggs även ett nytt kommunhus.

10
HISTORIK
Tid- och rummatris
TID
1930-50 1900-20 1860-90 1830-50 1800-20
1950-70
RUM
MOTALA INDUSTRI TJÄNSTEBOSTÄDER GEMENSAMT/SERVICE
OMVÄRLDEN INFRA

11
1950-70 1930-50 1900-20 1860-90 1830-50 1800-20
DÅ NU
Sverige är i krig bl.a. med Ryssland under tidigt
1800-tal. I och med beslutet att anlägga Göta Kanal
planlades vad som senare ska bli Motala stad. Kanalbolaget
byggde torrdockan och anlade 1822 mekanisk
verkstad på verkstadsön. I anslutning till varvs-
och verkstadsområdena byggdes arbetarbostäder
och nya verksamheter så som värdshuset växer fram.
Motala samhälle började byggas ut enligt stadsplanen
och blev Köping 1851. Kanalbolaget sålde
verkstadsverksamheten och Motala Verkstad bildades.
Mer mark kom att nyttjas av Motala Verkstad
och verksamheten utökades. Inom området uppfördes
en ny slip för fartygsbyggnad, nya verkstadsbyggnader,
Bolagshuset samt kamrersbostäder och
företaget startar sjukstuga.
Framtiden visades på Världsutställningen i Paris
1889. Motala växte och fick stadsrättigheter år
1881. Järnvägen anlades på 1870-talet och Motala
Verkstad fick stickspår och station. På verkstadsområdet
byggdes nya kontorshus, förmansbostäder,
föreningshus och den kooperativa föreningen startade
butik. Småhusbebyggelse uppfördes i Liverpool
och England.
Första värkdskriget... Motala radiostation byggdes
som en av landets långvågsstationer. I Motala Ström
byggdes kraftstationen. På 1910-talet förändras
fabriksområdet avsevärt. Bl a byggdes lokverkstaden.
Radhus uppfördes i Björkelundsområdet. Föreningslivet
och arbetarrörelsen var aktiv och Folket hus
uppfördes 1907 sitt norr om järnvägen.
Mellankrigstid och andra världskriget. Sverige och
industrin stod rustade för en stor expansion efter
kriget. Motala- och Vinnerstads landskommuner
slogs samman med Motala stad. Motala verkstad
byggde nya fabriksbyggnader (t ex pressverkstaden),
broar och småhusområden för arbetare så som Karelen.
På verkstadsön byggdes en gemensam simhall.
Det gick bra för Sverige i krigets spår och folkhemmet
utvecklades. Motala storkommun bildades 1970.
Motala verkstad byggde ett nytt fabriksområde i
Björkelund och verkstadsön tömdes på verksamhet.
Rivningar av verkstadsbyggander och infrastruktur
genomfördes på slutet 1970-talet. Bostadsbebyggelsen
utvecklas nu i privat regi bl a stjärnhusen i
Björkelund.
En stor del av bebyggelsestrukturen och bebyggelsen från
denna första tid finns bevarad. Göta Kanal och dockan är
fortfarande aktiva, många bostadshus finns bevarade och
används fortfarande. I dockområdet och på verkstadsön
finns ett flertal byggnader bevarade. Det är både bostäder
så som direktörsvillan men även gamla skolan, Värdshuset
och ”Von Platens Contoir” på Verkstadsvägen.
Delar av den bevarade verkstadsbebyggelsen, det gamla
Gjuteriet, är byggd under slutet av 1830-talet. På verkstadsön
finns ett flertal av denna tids byggnader kvar. Det
är flerbostadshus i de två raderna, kamrersbostäder och
bolagshuset.
Kvar idag från denna tid finns bland annat Kontorshuset,
Förmansraden, Föreningshuset och den kooperativa föreningens
butik liksom småhusbebyggelsen i Liverpoolområdet.
Bebyggelsen i England har ersatts av nya hus
Kvar idag från denna tid finns bland annat Lokverkstaden,
radhusen i Björkelundsområdet samt Folkets hus.
Kvar idag från denna tid finns bland annat Pressverkstaden
och småhusbebyggelse i form av egnahemsområden i området
Karelen. Simhallen är riven
Kvar idag från denna tid finns bland annat stjärnhusen i
Björkelund ritade av arkitekterna Backström och Reinius

12
KARAKTÄRISERING
Områden/Trakter
ENGLAND
Verkstadstorget
Starängen
Bansätter
Ringdalen
LIVERPOOL
Sibirien
LUGNET
Kanalbanken
Stora raden
Ringängen
Stjärnhusen
Dockängen
Dockområdet
BJÖRKELUND
Karelen
KANALOMRÅDET
Faktoriet
Långaräden
Halmstad
Borenshult Båtängen
Borenshultsängen
Verkstadsområdet består av olika delar med olika
bakgrund. Benämningen av de olika områdena har
växlat över tiden. Områdesindelningen i föreliggande
kulturmiljöanalys utgår ifrån en karta med traktgränser
från 1922.
Kanalområdet
Kanalområdet är en sammanhängande miljö kring det
långa vattenrummet från Vättern i söder till Borenhults
slussar i norr. Området omfattar kanaljorden, Motala
ström och de centrala delarna av brukssamhället
Motala Verkstad. Verkstadsön är den norra delen
av det landområde som bildas mellan kanalen och
strömmen. Göta kanal är idag, förutom en farled för
båttrafik, ett besöksmål och rekreationsområde med
gång och cykelstråk genom grönområden och parker. På
Verkstadsön finns Motala Verkstads gamla anläggningar
från olika epoker i Faktoriet mitt på ön samt, norr och
söder därom, de välbevarade gamla arbetarbostäderna
från 1800-talets första hälft i Stora respektive Långa
raden. Industribebyggelsen nyttjas i viss utsträckning
av olika företag, föreningar och kulturinstitutioner.
Arbetarbostäderna är idag upprustade till populära
bostadsområden. Dockområdet är kärnan i
Kanalområdet med torrdockan däromkring en samlad
miljö med äldre verkstads- och magasinsbebyggelse
samt den monumentala Lokverkstaden grupperde
kring kanalen. Längst norr ut på Verkstadsön ligger
slussområdet Borenshult med slussväktarstuga och
minigolfbana.
Liverpool
Liverpoolområdet ligger mellan järnvägen och
kanalen, söder om Dockområdet och är ett av de
småhusområden med arbetarbostäder som uppfördes
norr om kanalen efter det att Verkstadsön var fullt
utbyggd på slutet av 1860-talet. Benämningen kommer
av det femtiotal britter som var engagerade i bygget av
Göta kanal och driften av Motala verkstad. Området
är har en stor andel bevarad 1890-talsbebyggelse
uppblandad med sentida enplans villor i den södra
delen. I jämförelse med övriga verkstadsanknytna
bostadsområden utmärker sig Liverpool med en viss
stadsmässighet i karaktären genom byggnadernas
placering längs med huvudgatan. I norr finns även ett
kvarter med stadsmässigt sammanhängande bebyggelse
längs med Järnvägsgatan.
England
Bostadsområdet England ligger norr om
Verkstadstorget. De tjänstebostäder som uppfördes
under 1860-talet är idag rivna och har ersatts med
modern bebyggelse.
Björkelund
Området planerades och bebyggdes dels under
1800-talets slut och på 1920-talet med tjänstebostäder
för Motala Verkstads anställda i den västra delen och
dels under 1940- och 50-talen med egnahemsområden
respektive punkthus i den östra delen. Bebyggelsen är i
stora drag välbevarad även om egnahemsbebyggelsens
ursprungligen mycket enhetliga karkatär gått förlorad
genom 70 års individuella ändringar av de enskilda
byggnaderna.
Lugnet
Ligger nordväst om Dockområdet vid järnvägen.
Området är likt Kanalområdet ett småhusområde med
torpliknande bebyggelse från 1920-talet.

13
Topografi, Grönska, Vatten
Området är relativt flackt och det är främst i området
vid Motala Ström som de branta strömssluttningarna
påminner om höjdskillnaderna mellan landområden
och vattenområde. Kring Göta Kanal finns flera
parkområden bland annat kring slusstrappan i
Borenshult och i Värdshusparken på Verkstadsön.
Kanalens alléträd ansluter till dessa och binder samman
kanalrummet till ett grönt stråk. Rester finns kvar av
de ängsmarker som fanns innan Göta Kanal byggdes.
i områdets södra delar utgörs dessa av Starängen
som är lokaliserat vid järnvägen och Ringängen vid
Järnvägsgatan. I Björkelundsparken i norra området
finns blandskog. Lövskog finns vid Dockängen i
anslutning till Dockområdet och Borenshultsängen
samt Båtängen vid Motala Ström. De två parallella
vattenrummen Göta Kanal och Motala Ström omger
Verkstadsön. Vattnet är reglerat genom slussar i kanalen
och genom kraftverket i strömmen.
Bebyggelse
Stora delar av den ursprungliga bebyggelsen inom
området är bevarad med en stor andel byggnader
uppförda under 1800-talet. Verkstadsön, den östra delen
av Björkelund och Liverpoolområdet har en stor andel
flerfamiljshus. I Liverpoolomårdets södra delar finns
också sentida villabebyggelse som tillkommit genom
tomtstyckning och genom rivning av äldre bebyggele.
I Karelenområdet återfinns villabebyggelse i 1940- 50tals
egnahemsutförande. Industribebyggelsen ligger
främst lokaliserad utmed järnvägen och på Verkstadsön.
Bebyggelsen är någorlunda enhetlig inom de olika
delområdena och uppvisar variation och samspel
inom var epoks givna ramar. Liverpoolområdet är det
området där bebyggelsen i högst grad har förändrats
genom ombyggnationer och nybyggnation.
Gator, stråk och järnväg
KARAKTÄRISERING
Morfologi
Barriärena i området med vattendragen, järnvägen och
stora trafikleder har styrt gatunätets utformning. Dessa
utgör således hinder för tillägnligheten inom området
och mellan Motalas olika stadsdelar. Gatunätet vid
Motala Verkstad har vuxit fram under lång tid. Det
följer principer enligt huvudgator som utgör stommen
varmot bostadsentréer är lokaliserade. Bakgator
fungerar som transportvägar till uthus och gårdar
medan tvärgator och små gränder fungerar som gena
kopplingar.

14
STRUKTUR RUMSLIGHET BYGGNADER FASAD DETALJ
Verkstadsön Tydligt ordnad bruksgata
Kanalområdet och Lugnet
Liverpool
Den trädkantade kanalen
Den stadsmässigt ordnade
Liverpoolsgatan
Storskalig industribebyggelse Det representativa
Moderna detaljer på fler-
Bolagshuset
familjshus från 2000-talet
Brokig torpliknande
villabebyggelse
Stadsmässig bebyggelse utmed
Järnvägsgatan
Verkstadshuset - falurött
timmerhus
Kvartersbyggnad
Fasader i behov av underhåll på
Konsum Ringen
Huvudbyggnad, trädgård och
uthus i Liverpoolområdet
KARAKTÄRISERING
Arkitektur
BESKRIVNING
Varierad bebyggelse med allt ifrån olika
epokers industribyggnader till 1800-tals
arbetarbostäder och representationsvillor,
till arkitektritade villor från 2000-talet i
nyfunkisstil. Verkstadsvägen och dess
rader med arbetarbostäder ger området en
utpräglad brukskaraktär. Byggnader i rader
längs med gatan. Tvåvåningsbyggnader
med två våningar med sadeltak och
fasader i träpanel eller puts.
Varierade bebyggelsen på Verkstadsön.
Torpliknande bostadsbebyggelse norr om
kanalen. Bostadsbebyggelsen präglas av
självbyggeri vilket innebär en brokighet
i utformning och färgsättning. Vissa
gemensamma överordnade karaktärsdrag
såsom tillexempel placering, skala och
material ger ändock en viss enhetlighet
inom området. Boningshus och uthus i
tomtgräns och samlad friyta för odling.
Större boningshus i gatulinjen.
En- och flerfamiljshus i 2 vån. från
framförallt 1860- och 70-talen som byggts
om och till. Stadsmässigt placerade
huvudbyggnader utmed gatan. Trädgårdar.
Uthusbyggnader i tomtgräns. Nyare
enplansvillor insprängda i den södra delen
till följd av tomtavstyckningar och rivning
av enskilda hus. En hel del ovarsamma
förändringar men ändock bevarad karaktär
på området.

15
STRUKTUR RUMSLIGHET BYGGNADER FASAD DETALJ
Dockområdet Göta kanal och Varvsgatan vid Gammal verkstadsbebyggelse i Verkstadshuset
Båtar i torrdockan
torrdockan
falurött
Motala ström
Björkelund
Vattenrummet Motala Ström
Sahlingatan - traditionell villagat
med hus i trädgård
Brokig bebyggelse med
båthus och bryggor vid
strömmen
Möte mellan olika epokers
tjänstebostäder. 1950-tals
punkthus och 1920-tals
radhus längs Lugngatan
Motala Kraftverk -
Monumentalbyggnad!
Ombyggt egnahems-hus vid
Sahlingatan
Bro över till kraftverket
Välbevarade! 1800-tals
fönster och dörrar på
tjänstebostadslänga vid
Björkelundsvägen
Samlad miljö med äldre verkstads- och
magasinsbebyggelse i Falurött längs
med Varvsgatan. Den stenskodda
torrdockan med sina båtar utgör ett
intresseväckande blickfång i området.
Strömmen uppvisar olika typer
av miljöer längs sin färd genom
verkstadsområdet; ovan kraftverket ett
brett och oregelbundet format vattenrum
kantat av villabebyggelse, och nedan;
ett snävare drag nedan brant sluttande
och delvis helt otillgängliga stränder.
Kraftverket har en monumental fasad åt
norr. Nedan långa raden finn oreglerad
bodbebyggelse och bryggor.
I björkelund finns ett ovanligt brett utbud
av tjänstebostäder från olika epoker;
från timrade längor från sent 1800-tal,
1920-tals flerfamiljshus, 1940-talets
egnahemsbostäder och punkthus
från 1950-talet. Varje epok präglas av
sina planerings- och arkitekturideal;
storkvarter, parhus i rad, fristående villor
i trädgård och stjärnhus. Byggnaderna
är ofta välbevarade från bebyggelsemiljö
till detaljer vilket ger en samannhållen
karaktär inom vardera byggnadstypologi.
Den äldsta bebyggelsen påminner om
raderna på verkstadsön men är placerade
i storkvarter med huvudbyggnaderna
längs med gatorna och uthus samlade i
det inre av gårdarna.

16
KARAKTÄRISERING
Vattenrum
TECKENFÖRKLARING
Symboler som förklarar Göta kanal
Symboler som förklarar Motala ström
Göta kanal
Motala ström
GÖTA KANAL
Göta kanal är en av människan anlagd transportled,
utnämnd till årtusendets svenska byggnadsverk, med en
noggrannt planerad sträckning och konstruktion.
Kanalens funktion som farled och transportsträcka
har under århundradenas stått i fokus vilket idag
kan avläsas genom fysiska yttringar som t ex
Motala Verkstads industribebyggelse, torrdockan,
den reglerade tillgången till kanaljorden och
kanalbankerna, de prydligt planterade trädraderna
som flankerar kanalsträckningen, dragstigarna längs
med kanalen, stenskoningen och pollare, slussar och
brokonstruktioner.
MOTALA STRÖM
Motala ström är ett av naturen skapat vattendrag med
oregelbunden form och naturliga kanter. Strömmens
har varit av betydelse för människors fiske och
kraftutvinning, sedan medeltiden. I vattnet har det
funnits rikligt med lax, öring och ål som tagits upp
genom sinnrika konstruktioner av rännor, dammluckor
och stenkistor. Stränderna har varit bebyggda med
kvarnar och sågverk.
Idag utgör Motala kraftverk en monumentalbyggnad
i strömmen. Fiskebodar och bryggor, tillkomna under
lång tid och ofta ur en självbyggeritradition, kantar
strömstranden.

17
33
9
32
30
31
37
34
35
36
10
38
8
5
6
7
4
11
29
2
3
1
23
12
24
28
27
14
13
26
25
22
17
16
15
19
18
20
21
Promenaden tar sin början i Dockområdet, går
söder ut längs med kanalen, över Treöresbron
till Verkstadsön söder om industribebyggelsen
i ”Faktoriet”. Därefter vänder vi norr ut längs
Verkstadsvägen och följer den ända upp till
Borenshults slussar. Promenaden går söder ut och vi
passerar de gamla tjänstebostadsområdena Karelen,
Kanalområdet och Liverpool. Innan vi återvänder till
Dockområdetpasserar vi ängsmarkerna vid kanalen,
söder om Dockområdet.
Promenadsträckan erbjuder upplevelsen av
rika naturområden kring kanalen, en provkarta
industribebyggelse från olika epoker med
Lokverkstaden i jugendstil som arkitektonisk
höjdpunkt, det monumentala Motala kraftverk i
strömmen samt tjänstebostäder, förenings- och
servicebyggnader från 1820-tal till 1950-tal. Bland
bebyggelsen ingår flertalet kulturhistoriskt värdefulla
byggnader och miljöer.
Kärnområden inom området utgörs av trakten kring
dockan och Motala verkstads gamla huvudanläggning
samt Borenshults slussar. Vattendragen Göta kanal
och Motala ström går som två parallella ryggrader
genom området som underlättar orienteringen.
Strömmens djupa fåra tillför dramatik i ett i övrigt
flackt landskap. Det mestadels finmaskiga gatunätet
erbjuder alternativa vägar. Ett brett utbud av olika
bebyggelsetypologier ger, genom sin varierade
arkitektur och skala tillsammans med olika gaturum
upplevelsen av en varierad stadsbild. Verkstadsöns
ordnade brukskaraktär kontrasterar mot brokig
torpliknande bebyggelse i Kanalområdet och
Lugnet. Industribebyggelsen och Motala kraftverk
samt Folkets hus vid Verkstadstorget tillför
monumantalverkan genom storskalighet och/eller
omsorgsfullt utformad arkitektur.
KARAKTÄRISERING
En promenad genom området

18
KARAKTÄRISERING
En promenad
1. Monumentalbyggnad 1:
Lokverkstaden av betong
och tegel, uppförd 1917-19 i
karaktäristisk jugendstil
6 a. Göta Kanal åt nordost
med kontorsbyggnaden och fd
Lokverkstaden
9 a. Förmansraden. Flerfamiljslängor
uppförda på 1890-talet
14. Traversgården
2. Gamla snickeri- och
varvsbyggnader och
dockbyggnaden. Faluröda
trähus norr om kanalen
6 b. Göta kanal åt sydväst med
Föreningshuset i fonden
9 b. Tjänstebostadshus
i timmer med reverterade
fasader
15 a. Långa raden. Välbevarat
prov på arbetarrad i
1800-talssnitt
3. Dockbyggnaden från 1829
uppförd av Kanalbolaget - idag
vandrarhem
6 c. Värdshuset från 1829 med
omgivande park, fortfarande i
bruk
10. Pressverkstaden med vita
putsade fasader med pilastrar
och fönsterband. Används idag
som industrihotell.
15 b. Olika epokers industribebyggelse
4 a. 70-tonsgården med sin
traversbana samt lokverkstaden
7 a. Tvåfamiljsvillor i nyfunkisstil
tillkomna på 2000-talet
11. Det gamla skolhuset från
1827. Ursprungligen bostad för
24 arbetare vid fabriken.
16 a. Motala kraftverk från
1921. En monumentalbyggnad
i strömmen
4 b. Motala verkstads kontor,
putsad tegelbyggnad från
1870-tal i klassicerande stil
7 b. Verkstadsområdet och
Treöresbron. Dragvägen för
oxar till höger i bild
12. Fäbodvallen/
Kassörsbostaden från 1823.
Det enda kvarvarande av de fem
första tjänstebostadshusen
16 b. Områdets enda
kvarvarande skorsten återfinns
i Engelfabrikerna söder om
strömmen
5. Den svängbara “Treöresbron”
mellan verkstadsön och
fastlandet. Ersatte dragfärjan
på 1930-talet
8. Carlsundsmonumentet i
Världshusparken. Därbakom;
Föreningshuset från 1860-talet
13. Ringmuren av tegel som
ursprungligen gick runt hela
verkstadsområdet
17. Långa raden, även kallad
Svarta raden, Sotraden och
Skitraden

19
18. Båthus och bryggor vid
strömmen
22. Egnahemsbebyggelse från
1940-talet i området Karelen i
Björkelund
27. Norra Kanalvägen.
Lokverkstaden på Verkstadsön
tronar upp sig i fonden
33. Folkets hus vid
Verkstadstorget i jugendstil
19. Bolagshuset, uppfört
1838-39 efter ritningar av ark.
Abraham Nyström i klassicistisk
stil
23 a. Tidstypiska 1950-tals
stjärnhus ritade av arkitekterna
Backström och Reinius i området
Karelen
28. Blandad och torpliknande
bebyggelse längs grusade
gator i Kanalområdet
34. Mer stadsmässig bebyggelse
längs Järnvägsgatan i
Liverpool
20 a. Långa raden sedd från
norr. Kalkstenspelare markerar
den östra gränsen för det gamla
verkstadsområdet
23 b. Radhus med arbetarbostäder
från 1920-talet i
Karelen
29. Frasergatan /
Liverpoolsgatan i Kanalområdet
35. Stadsmässigt ordnad
småhusbebyggelse längs
Liverpoolsgatan
20 b. Bostadshus från
1800-talets mitt
24. Brokig faluröd
trähusbebyggelse längs
Carlsundsgatan i Kanalområdet
30. Villor och uthus längs
Ringgatan i Kanalområdet
36. Prunkande trädgård i Liverpool
21 a. Borenshults slussar från
1820-talet
25. Norra Kanalvägen
31. Konsumtionsföreningen
Ringens fd butik från 1886 i
Kanalområdet
KARAKTÄRISERING
En promenad
21 b. Göta kanalåt söder vid
Borenshult
26. Villor på Verkstadsön syns
söder om kanalen
32. Motala verkstads station
från 1872 skymtar norr om
järnvägen
37. Föreningshuset vid kanalen 38. Gamla ängsmarker vid
Göta Kanal