PDF 2,4 MB

Skogsbruket 

OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD 

NR 6–7 2007. ÅRGÅNG 77 

4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR 

DEN FINSKA SKOGSINDUSTRIN HAR 1,5 ÅR PÅ SIG ATT ÖKA INKÖPS- 

MÄNGDERNA I FINLAND. 

8 

GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA 

METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL- 

RING. 

10 

SNYTBAGGEN VERKAR BLI ETT PLÅGORIS 

OM DU HAR EN PLANTERING SOM ÄR 1–3 ÅR GAMMAL BÖR DU TA DIG 

EN TITT. 

12 

14 

16 

KAMPANJ FÖR ÖKAD UNGSKOGSVÅRD 

RÖJNINGSKAMPANJEN FORTSÄTTER FÖR ANDRA ÅRET I FÖLJD. 

18 

28 

UTLÄNDSK ARBETSKRAFT FÖR VÅRENS PLANTERINGAR 

KATE BLACHUT ÄR EN AV DE TRETTIO POLACKER SOM NORDIC FOREST 

PLANTS OY HAR PÅ SINA LÖNELISTOR. 

STIHL FS 480 KW 

ALL TILLGÄNGLIG TEKNIK HAR UTNYTTJATS FÖR ATT GÖRA DEN BEKVÄM 

ATT ANVÄNDA. 

DET KÄNNS MÖRBULTAT SKÖNT 

TVÅ BANKDIREKTÖRER SOM SATSAR EN VECKA PER ÅR PÅ ATT TILLSAMMANS 

JOBBA I SKOGEN. 

I TVÅ STORMARS SPÅR 

STORMARNA TOG 2300 KUBIKMETER – INGEN FÖRSÄKRING. 

PÅ OMSLAGET: SOMMARAVVERKNINGAR ÄR AKTUELLARE ÄN NÅGONSIN. 

FOTO: TAGE FREDRIKSSON 

2

Skogsbruket 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn 020 772 9000 

fax: 020 772 9008 

skogsbruket@tapio.fi 

Sampo: 800013–577591 

Aktia Sparbank: 405554–52359354 

Swedbank AB 5036–7119 

Chefredaktör 

Tage Fredriksson 

tfn 020 772 9029 

tage.fredriksson@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Vakant 

www.skogsbruket.fi 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020 772 9059 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Fasta medarbetare 

Anne Manner tfn 050-560 6639 

anne.manner@agrolink.fi 

Christian Hildén tfn 050-571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Heimhällen Oy Ab 

Bjarne Andersson tfn 044-782 7502 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Marianne Grundström tfn 020 772 9032 

skogsbruket@tapio.fi 

Annonser: 

Oy Adving Ab / Ingmar Qvist 

Kärrbyvägen 160 

10160 Nylands Degerby 

tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

En helårsprenumeration (11 nummer) 

kostar 36 € i Finland, i Sverige 340 SEK 

och i övriga länder 43 €. 

Halvår (6 nummer) kostar 22 € i Finland, 

i Sverige 210 SEK och i övriga 

länder 26 €. 

ISSN 0037–6434 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2007 

Ledaren 14.6.2007 

Högt spel i virkeshandeln 

Alla trendnissars och spågummors uttalanden om virkeshandeln som gjordes 

för ett år sedan har kommit rejält på skam. Den inhemska virkeshandeln går på 

högvarv och importen hotas på blodigt allvar att stanna upp abrupt. Upptakten 

i importsvårigheterna kom redan för ett år sedan då krav på sortering av virke av 

olika diameter ställdes. Sedan dess har frågan eskalerat till klart uttalad tidtabell 

för höjning av tullarna redan nu i juli till xx euro och slutligen under 2009 till 

50 euro som i praktiken stoppar hela virkesimporten. 

Under de senaste veckorna har tonen skärpts i offentligheten och diskussionerna 

som förts på olika nivåer har inte gett resultat. Tvärtom. Förhandlingarna 

har bekräftat avsikterna att skärpa tullarna och då tullarna fördes in på listan 

över villkor gällande Rysslands WTO-medlemskapsdiskussioner ledde det bara 

till att Putin höjde budet i spelet genom att skälla ut WTO och dess betydelse. 

Detta bådar inte gott samtidigt som vi vet att relationerna mellan Ryssland och 

västvärlden är kyliga av flera andra orsaker. Tullarna har blivit en bricka i ett 

betydligt större spel vars utgång är oklar. En fortsatt osäker situation är nog att 

räkna med. Samtidigt kan vi se fram emot ryskt presidentval och dumaval, vilket 

inte gör det lättar att luckra upp stämningen i Ryssland på en lång tid. 

Allt prat om finska skogsindustriinvesteringar i Ryssland känns väldigt avlägsna 

just nu. Tanken på följderna i Ryssland för vad virkesbortfallet betyder 

för dem som lever av det förskräcker även dem som någon gång skalla investera 

i användningen a 10–20 miljoner m 3 virkesanvändning om de drivnings- och 

transportföretag samt människor som nu tar ut virke plötsligt står utan en avsättning 

för virket. En tilläggskrydda is soppan är den förnyade skogslagstiftningen. 

Snabbt tänkt finns det endast en part som är en verkligt stor vinnare, nämligen 

den industri som nu finns i Ryssland och som segat upp sig på en produktionsnivå 

som påminner om nivån före sovjetimperiets fall. Glöm inte heller sågverk 

och pappersbruk som är i utländsk ägo. Industrin i Ryssland har fått dras med 

stigande priser på sitt virke då exporten västerut växt år för år. Nu kan hemmamarknaden 

översvämmas av eget virke och priset torde falla avsevärt längs 

hela anskaffningskedjan. Det vore kanske värt en utredning vilken roll rysk 

skogsindustri har i tullkonflikten. 

Mot bakgrund av de många osäkerhetsfaktorerna är det självklart att det inhemska 

virket som bevisligen finns och nu sommartid växer ett par miljoner 

kubikmeter varje vacker sommardag är betydligt säkrare. För skogsägarrörelsen 

och skogsägarna är det en situation som man bara kunnat drömma om. När 

man dagdrömmer om något är det också skäl att fundera på hur man skall 

agera om förhoppningarna slår in. Virkeshandeln har gått för högvarv redan en 

tid. Det gäller för alla parter att ta ansvar och sikte på en bestående ökning av 

inhemskt virke oberoende av nya svängningarna i tullfrågan. ❍ 

3

Den finska skogsindustrin har 

1,5 år på sig att öka inköpsmängderna 

i Finland med 

10–15 miljoner kubikmeter 

per år. Den 1 januari 2009 

är exporttullen på ryskt virke 

50 euro/m 3 med undantag av 

björkmassaved. Två år senare, 

år 2011, omfattas även björkmassaved 

av exporttullen på 

50 euro/m 3 . 

Sågverken drabbas lika hårt 

För de stora skogsbolagen i 

Finland är situationen ny. Hittills 

har virkesköparna kunnat 

kompensera brist på inhemskt 

virke genom att öka importen 

från Ryssland. 

– Virkesköparna och Skogsindustrin 

rf utgår från att det 

virke som den inhemska industrin 

behöver, kommer att 

kunna anskaffas i hemlandet, 

säger direktör Anders Portin 

på Skogsindustrin r.f. Vi kan 

något öka virkesimporten 

från de baltiska länderna och 

importen av cellulosa från 

Sydamerika, men det är fråga 

om små mängder. 

– Situationen är minst lika 

akut för sågverken, inte bara 

för cellulosa- och pappersin- 

Skogspolitik 

skogar 

Nu behövs virket i våra 

SKATTELÄTTNADER TILL SKOGSÄGARE SOM UTFÖR SKOGSVÅRDS- 

ARBETEN OCH AVVERKNINGAR ENLIGT SKOGSBRUKSPLANEN. 

MERA BJÖRKPLANTERINGAR. SÄSONGARBETARE FRÅN ANDRA 

LÄNDER OM VI INTE HAR ARBETSKRAFT FÖR RÖJNINGAR. DIREK- 

TÖR ANDERS PORTIN PÅ SKOGSINDUSTRIN RF. NÄMNER DET 

HÄR SOM EXEMPEL PÅ HUR VI SKA KUNNA FÖRSE DEN INHEMSKA 

SKOGSINDUSTRIN MED TILLRÄCKLIGT MED INHEMSKT VIRKE. 

dustrin som mest har synts i 

massmedia. 

Skogsägare och politiker i 

nyckelposition 

Det är ingen lätt uppgift att 

öka inköpsmängderna med 

10–15 milj. m 3 per år. Privatskogarna 

har en nyckelställning 

eftersom sextio procent 

av landets skogar ägs en privatpersoner. 

I dag anskaffas 

närmare två tredjedelar av 

det virke som skogsindustrin i 

Finland använder från privata 

skogsägare. 

– Politikerna och de privata 

skogsägarna har nu allt i sin 

hand, säger Portin. Avverkningsmängderna 

i Forststyrelsens 

skogar kan ökas en 

aning, men det är marginellt. 

Skogsbruket finns med i 

regeringsprogrammet, vilket 

visar att regeringspartierna 

har insett hur viktigt det är 

att den inhemska skogsindustrin 

får den virkesråvara den 

behöver. Bl.a. finns mera 

pengar för rådgivning till 

skogsägare. 

– Varje skogsägare bör ha 

en uppfattning om hur mycket 

virke han har i sin skog och 

4 

– POLITIKERNA OCH DE PRIVATA SKOGSÄGARNA HAR NU ALLT I SIN HAND, 

SÄGER DIREKTÖR ANDERS PORTIN PÅ SKOGSINDUSTRIN RF. 

hur mycket han kan avverka, 

säger Portin. Parallellt med 

den information ska skogsägaren 

få information om behovet 

av röjningar och gallringar 

som är grunden för en 

frisk och välväxande skog. 

Skogsägarna går miste om 

förmånserbjudanden? 

I Finland finns det över 

900 000 skogsägare, när 

delägare i dödsbon och fastighetssammanslutningar 

tas 

med. För att ha en chans att 

nå en så stor mängd, kom- 

mer alla skogsorganisationers 

och skogsföretags insatser att 

behövas. Men det finns ett 

problem, hur når vi dem personligen? 

De enda som i dag har tillgång 

till kontaktuppgifter till 

skogsägarna är skogscentralerna 

och skogsvårdsföreningarna. 

Ingen av dem ger ut 

uppgifterna. 

– Här borde vi få en uppluckring, 

säger Portin. Jag ser 

inga nackdelar med att virkesköparna 

exempelvis får 

uppgifter om var det finns behov 

av röjning och gallringar.

Ju flera som erbjuder sig att 

utföra arbetet, desto bättre 

och desto billigare blir det för 

skogsägaren. 

– Ett annat alternativ är att 

skogsägaren i samband med 

att han beställer en skogsbruksplan 

meddelar om 

uppgifterna i planen får ges 

åt utomstående i marknadsföringssyfte. 

Då kunde virkesköpare, 

försäkringsbolag, 

banker osv. skicka erbjudanden 

till honom. 

Styrka att höra till EU 

– Inom EU är nu många saker 

aktuella gällande förhållandet 

till Ryssland. Förutom exporttullarna 

har vi statybråket i 

Tallinn och importförbudet 

av nötkött från Polen, säger 

Portin. 

– Inom WTO tar man EU på 

allvar gällande exporttullarna. 

Det är ju inte bara Finland som 

drabbas utan också Sverige. 

EU förhandlar med Ryssland 

och det ser jag som en stor 

fördel. Det lär finnas ett avtal 

från år 2004, även om jag inte 

har sett det, där Ryssland har 

lovat att inte höja exporttullarna 

på virke. Om det här stämmer, 

vilket jag tror, skulle EU 

förlora sitt ansikte om unionen 

ger efter. Här är det en styrka 

att höra till EU. 

Portin tror inte att Ryssland 

återtar sina beslut om exporttull 

på virke. 

– Tullarna införs, åtminstone 

provar Ryssland och ser 

efter några år hur situationen 

har utvecklat sig i landet. Det 

är presidentval i Ryssland och 

Putin som har varit med om 

att införa tullarna, ändrar dem 

nog inte. När landet får en ny 

president, kan det eventuellt 

hända att det kommer nya 

beslut. Men i ett senare skede 

kanske. 

Det är lätt att vara efterklok 

Vår skogsindustri i östra Finland 

och speciellt den som använder 

kortfibrig massa, dvs. 

björkmassaved som råvara, är 

uppbyggd med en råvaruförsörjning 

som är beroende av 

importvirke och i första hans 

virke från Ryssland. 

– Det är lätt att vara efterklok, 

säger Portin. Men vi ska 

komma ihåg att de här fabrikerna 

är byggda under perioden 

med clearing-handel med 

Ryssland. Virke och olja var 

det enda som vi kunde hämta 

från Sovjet i det läget. 

– På längre sikt kommer 

Ryssland att utveckla sin egen 

skogsindustri. Vi behöver bara 

titta bakåt och se hur skogsindustrin 

i Finland har utvecklats, 

från tjärtillverkningen 

på 1800-talet till dagens s.k. 

intelligenta skogsindustriprodukter. 

Den ryska skogsindustrin 

kommer att genomgå 

samma slags utveckling. 

– I Ryssland finns det skogsbruks- 

och skogsindustritraditioner. 

I de områden som 

Finland var tvungen att avstå 

till Sovjet efter krigsslutet 

fanns både skogsindustrier 

och välskötta skogar. Finland 

var tvungen att avstå tretton 

procent av skogsarealen 

och tjugosex procent av sin 

skogsindustriproduktion. Det 

mesta fanns i Karelen. 

Vägnätet måste förbättras 

Det kommer att krävas inves- 

5 

teringar i järnvägs- och vägnätet 

för att industrin ska ha en 

chans att kunna öka anskaffningsmängderna 

med 10–15 

milj. m 3 per år. Det s.k. lägre 

vägnätet kräver omfattande 

förbättringar. 

– Vi har ingen nytta av välbyggda 

skogsvägar om den 

väg som skogsvägen ansluter 

till inte är körbar. Järnvägsnätet, 

omkring 6 000 km, kräver 

också underhåll. Terminaler 

för lastning av virke måste 

också byggas. Vi har ingen 

nytta av ett bra järnvägsnät 

om det inte finns lastningsplatser 

som betjänar virkestransporter. 

Det är också brist 

på vagnar som lämpar sig för 

virkestransporter. Det behövs 

ca 400 miljoner euro för att 

sätta järnvägs- och vägnätet i 

skick. 

Utländsk arbetskraft behövs 

Mera Kemera-pengar för bl.a. 

röjningar sporrar skogsägare 

till aktiv skogsvård. 

– Behovet av röjning för 

perioden 2005–2014 är 1,6 

gånger större och behovet 

av förstagallring 2,2 gånger 

större jämfört med de arbeten 

som utfördes under den förra 

tioårsperioden. 

– Skattelättnader till skogsägare 

som utför skogsvårdsarbeten 

och avverkningar i 

enlighet med sin skogsbruksplan 

skulle vara ett ytterligare 

sätt att sporra skogsägare. 

Brist på skogsarbetskraft och 

skogsmaskiner är ett problem. 

Det behövs fler skogsmaskinförare 

och virkesbilsförare. 

Problemet är det säsongbetonade 

arbetet. Under vintern 

finns det mer än tillräckligt 

med arbete medan det på 

sommaren blir permitteringar 

för många. Orsaken är det 

oregelbundna utbudet på 

virke. Under högsäsong sysselsätter 

avverkningsarbetet 

1 900 drivningskedjor, under 

lågsäsong endast 900. 

– Jag har full förståelse för 

att utbildade maskinförare söker 

sig till andra branschen, 

som ger arbete året runt. 

– Bristen på skogsarbetare 

kommer också att bli akut. Vi 

kan inte röja 1,6 gånger mera 

än idag utan mer arbetskraft. 

En liten del av arbete kan 

säkert göras maskinellt, men 

röjsågen är fortsättningsvis det 

viktigaste arbetsredskap för 

röjningar. Här tycker jag att 

vi kan ta modell av Sverige, 

säger Portin. Där är det vanligt 

med säsongarbetare från 

FRÅN ÅR 2009 ÄR EXPORTTULLEN PÅ RYSKT VIRKE 50 EURO/M 3 , MED UNDANTAG AV BJÖRKMASSAVED SOM BELÄGGS 

MED EXPORTTULL TVÅ ÅR SENARE. 

Foto: Heikki Alanne, Koskitukki Oy

andra länder, främst från f.d. 

öststater. Till Finland hämtar 

vi thailändare för att plocka 

blåbär, även om det inte finns 

blåbär i skogen. Kunde vi inte 

också erbjuda thailändare 

röjningsarbete? 

Plantera björk 

– Brist på björk är det största 

problemet för vår inhemska 

skogsindustri. Det finns inte 

tillräckligt med björk i våra 

skogar. 

Vår inhemska skogsindustri 

använder på årsnivå 15 

milj. m 3 björk. Det är drygt en 

tredjedel mera än vad som är 

möjligt att ta ut ur våra skogar 

i dag. 

– Björkmassaveden beläggs 

med exporttull först år 2011, 

säger Portin. Det är om drygt 

tre år. Vilka val har de fabriker 

som nu använder björkmassaved? 

Antingen går de över 

till eukalyptus eller börjar 

använda tallmassaved som 

råvara och ändrar sin tillverkning 

från kortfibrig massa till 

långfibrig. 

– Mitt råd till skogsägare är 

att utöka björkplanteringarna. 

Det finns många faror med 

björk, bl.a. älgbetning. Men 

vi kan höja arealerna. 

En gammal skog har låg 

avkastning 

Portin ser trots alla mörka 

moln hoppfullt på framtiden 

för skogsindustrin i Finland. 

– Alla partier, även SDP som 

står utanför regeringen, vet 

hur viktig den här saken är. 

För SDP är det viktigt att fabrikerna 

och sågarna får virke så 

att fabriksarbetarna har arbete 

och för centern att skogsbruket 

fortlever i Finland. 

– Men det är den enskilda 

skogsägaren och hans virke 

som skogsindustrin behöver. 

Skogsinkomsterna var tidigare 

för många skogsägare 

en viktig löneinkomst. Nu har 

skogsinkomsterna för många 

blivit en kapitalinkomst, då 

många skogsägare får sin huvudinkomst 

från annat håll. 

– Därför måste vi, speci- 

EN DEL AV DEN BJÖRK SOM HITTILLS IMPORTERATS FRÅN RYSSLAND KAN ERSÄTTAS MED IMPORT AV EUKALYPTUS FRÅN 

BL.A. BRASILIEN. 

ellt bankerna, kunna erbjuda 

skogsägarna placeringsalternativ. 

En gammal skog har en 

låg avkastning och om den är 

rötskadad kan avkastningen 

vara negativ. Då ska det finns 

placeringsalternativ som visar 

att det lönar sig att avverka 

skogen och placera pengarna 

6 

i annat, som ger högre avkastning, 

om pengarna inte 

behövs för den privata konsumtionen. 

❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU 

Foto: Stora Enso

VVår nya regering har lovat 

skattelättnader för ca 2 miljarder 

euro. Tanken är att 

ungefär hälften skulle gälla 

inkomstskatten och andra 

hälften skulle fördela sig på 

övriga skatter. 

Kapitalinkomstbeskattningen 

har man närmast tänkt 

lindra genom att låta bli att 

beskatta små dividendinkomster. 

Här har man diskuterat 

att dividender under 1 000 

euro kunde bli skattefria. 

Arvs- och gåvoskatten på 

jord och skog 

Det finns planer på att höja 

den nedre gränsen för arvs- 

och gåvobeskattningen. För 

tillfället beskattas alla gåvor 

och arv på över 3 400 euro. 

Samlingspartiet har föreslagit 

att den nedre gränsen skulle 

höjas till 20 000 euro. Eventuellt 

skulle man för gåvornas 

del höja gränsen till endast 

5 000 euro. Var gränserna blir 

torde klarna under höstens 

lopp. Man har även planerat 

att underlätta den efterlevande 

makens och minderåriga 

barns ställning. 

Ur skogsägarsynpunkt är 

det speciellt intressant, att 

man planerat att helt slopa 

arvs- och gåvobeskattningen 

Ekonomi 

Planerade skattereformer 

ur skogsägarsynpunkt 

AVSIKTEN MED SKATTER ÄR, DELS ATT SAMLA IN MEDEL FÖR 

GEMENSAMMA UTGIFTER OCH DELS, ATT STYRA OCH PÅVERKA. 

BESLUTSFATTARNA VILL MED BESKATTNINGEN PÅVERKA MED- 

BORGARNAS BETEENDE SÅ, ATT DE T.EX. SPARAR PÅ ENERGI EL- 

LER MINSKAR PÅ KONSUMTIONEN AV ALKOHOL. GENOM ATT PÅ 

RIKTIGT SÄTT LINDRA BESKATTNINGEN KAN MAN OCKSÅ STÖDA 

BL.A. SYSSELSÄTTNINGEN. 

vid generationsväxlingar på 

jord- och skogsbrukslägenheter. 

Lindringen gäller sådan 

egendom som är direkt ansluten 

till egendomens produktion. 

Krav kommer man troligen 

att sätta på mottagaren i 

form av att han blir tvungen 

att äga skogen t.ex. minst 5 år 

efter överlåtelsen. Andra möjliga 

krav är att man förutsätter 

att skogen inte skiftas. 

Utredningar är även på 

gång gällande generationsväxlingar 

inom familjeföretag. 

Uppenbarligen kan man 

även här motse en liknande 

skattelättnad. 

Skatteklasserna kan justeras 

För tillfället har vi tre skatteklasser 

enligt följande: 

1) hit hör make, egna och 

makes barn, adoptivbarn, 

föräldrar, adoptivföräldrar 

samt bröstarvingar till barn 

eller adoptivbarn. 

2) hit hör syskon, halsyskon 

samt deras efterkommande 

3) hit hör övriga släktingar 

och främmande 

För tillfället utgår skatten i 

klass 1 enligt tabell, är dubbel 

i klass 2 och tredubbel i klass 

7 

3. I skatteklass 1 betalar man 

för arv på över 50 000 euro 

först 5 735 euro och sedan 

16 % på den överskjutande 

delen. 

I det här skedet kan man 

konstatera att det är möjligt 

att man kommer att justera 

ovanstående klasser och troligen 

höjer man även ovanstående 

gräns på 50 000,-, som 

anger när man tillämpar den 

högsta skatteprocenten. 

Politiskt känslig fråga 

Denna typ av skattereformer 

är politiskt känsliga och på 

vänsterhåll uppfattar man det 

som ett stöd till de grupper, 

som redan har det bättre än 

genomsnittet. När det gäller 

vanlig egendom, typ bostad, 

är alla överens om att 

en skattelindring kan vara 

motiverad. Företag, jord- och 

skogsbruk är produktionsapparater 

som tryggar sysselsättningen 

i samhället och skapar 

ett allmänt välstånd. De skall 

fungera effektivt och inte bli 

belastade av tunga skatter. På 

den här punkten har man ofta 

på politiskt håll haft svårt att 

inse att ägandet innebär ett 

ansvar och ger ett mervärde 

åt hela samhället. Lätt ser 

man det bara som ett medel 

 

semesterstängt 

2–29 juli 

för att höja ägarnas levnadsstandard. 

En del politiker har även talat 

för att helt slopa arvs- och 

gåvoskatten. Detta är knappast 

ett realistiskt alternativ 

och skapar bara avund och 

motsättningar. 

Vänsterförbundets gruppordförande 

Annika Lapintie 

uttalade sig om den planerade 

skattereformen enligt 

följande: ”Regeringen skapar 

en skattefri nyadel” 

Vad skall jag göra nu? 

Vi har uppenbarligen en reform 

framför oss. Reformen 

kommer att omfatta flera lättnader 

gällande generationsväxlingsfrågor 

och är därför 

intressant. Vi får hoppas att 

reformerna kan verkställas så 

fort som möjligt, d.v.s. fr.o.m. 

den 1.1.2008. Varje dröjsmål 

leder till att en mängd motiverade 

generationsväxlingar blir 

och vänta på en gynnsammare 

skattesituation. Tyvärr 

är det för tillfället just så, att 

det bäst rådet man kan ge är 

att VÄNTA. ❍ 

TEXT: 

CHRISTIAN HILDÉN 

Skogsbruket

U 

– Utan gallringar idag är vi 

utan timmer i framtiden. 

I den kommentaren samlar 

Per-Henrik Storbäck, Metsäliittos 

distriktschef i Österbotten, 

hela gallringens grundidé. 

Han hymlar inte, utan säger 

rent ut att det ligger i 

virkesköparens intresse att 

arbeta för ökad andel gallring, 

och därmed för optimal 

produktion av virke. Tanken 

är att trygga tillgången på bra 

stock i framtiden. Dessutom 

Virkeshandel 

Gallringar är hjärtligt 

välkomna 

METSÄLIITTO TAR TAG I GALLRINGSBEHOVET. FÖR NÄRVARANDE 

PÅGÅR EN RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SOM SYFTAR TILL LIVLI- 

GARE GALLRING. TONVIKTEN LIGGER PÅ DRIVNINGAR SOM KAN 

UTFÖRAS SOMMARTID. 

är suget efter virke stort just 

nu. 

Utan morötter är heller inte 

skogsägarna: höjda virkespriser, 

avsättning på småstock 

samt ett friskt, producerande 

bestånd kan skogsägaren skriva 

på sitt pluskonto. 

Småstock ger extra inkomst 

Att virkespriserna höjts har 

väl få missat vid det här laget. 

Storbäck visar prisutvecklingen 

under ett år, och konstate- 

MATTIAS GÄSTGIVAR HÖR TILL DEM SOM PÅ FÄLTET GENOMFÖR GALLRINGSKAMPANJEN. 

8 

rar att virkespriset stigit med 

en femtedel sedan samma tid 

ifjol. 

Efterfrågan finns på alla 

sortiment, och ett maximalt 

uttag av stock gynnar såklart 

skogsägaren. 

– I höstas började vi ta tillvara 

klentimmer av tall i gallringar. 

Minimitoppdiametern 

är 12,5 centimeter och kortaste 

stocklängden är 3,1 meter. 

Måtten varierar beroende 

på mottagare. 

Storbäck berättar att bolaget 

på så sätt gått in för ett effektivt 

utnyttjande av virket, helt 

enligt förädlingsvärdet. 

– Och för skogsägaren betyder 

uttaget av klentimmer 

bättre betalt. Priset är drygt 

en tredjedel högre än för massaved. 

Sug efter virke 

I dagsläget går fabrikerna på 

högvarv. 

– Fabrikerna utnyttjar sin 

kapacitet fullt ut, och det betyder 

att vi har stora beställningar 

på virke. Just nu är det 

givetvis sommardrivningar vi 

behöver mest av. 

Vintern var kort. Bara en 

bråkdel av drivningarna som 

kräver frusen mark hann få 

besök av någon avverkningsmaskin. 

Vinterstämplingarna 

måste ohjälpligt vänta på att 

vädrets makter bestämmer 

sig för att ge skogssektorn en 

ny chans. Under tiden är det 

drivning på bärande marker 

som gäller, såväl för de självverksamma 

som för bolagets 

anlitade entreprenörer. 

– Vi är naturligtvis intresserade 

av såväl rot- som leveransaffärer. 

Mål: 25–30 procent gallring 

En höjning av andelen gallringar 

är befogad, säger Storbäck. 

En eftersläpning har 

varit verklighet under många 

år, och det finns ett klart uppdämt 

behov. 

– Andelen gallringsvirke är 

ungefär 20 procent inom det 

här distriktet. Genom kampanjen 

vill vi höja mängden 

till mellan 25 och 30 procent. 

Storbäck understryker att en 

gallring alltid är en skogsvårdande 

åtgärd. Däremot behöver 

skogsvård inte betyda en 

kostnad. 

– Det händer ibland att 

någon har sett ett nygallrat 

bestånd och undrar vad det

kostar att få skogen i så snyggt 

skick. Då är det roligt att kunna 

erbjuda betalning istället. 

Köparens tips för lönsamhet 

Kampanjen genomförs där den 

hör hemma: ute på fältet. Visst 

håller Metsäliittos ledning låda 

i en mängd sammanhang, och 

gör allt den kan för att sprida 

informationen. Men det är 

virkesköparna som har den direkta 

kontakten till skogsägarna, 

och det är här varje enskilt 

objekt kan diskuteras. 

– I praktiken blir det så, att 

när en skogsägare kontaktar 

mig och kanske vill sälja en 

förnyelseavverkning, så undrar 

jag om det finns något 

yngre bestånd som behöver 

skötas samtidigt. 

Mattias Gästgivar, köpare i 

Malax, berättar gärna hur lönsamheten 

per affär kan maximeras. 

– Jag tipsar skogsägarna om 

att en mängd på minst 500 

kubikmeter per rotkontrakt 

ger ett högre pris. Det är fiffigt 

att baka in också små gallringsarealer 

i en försäljning av 

andra rotposter. 

Kampanj draghjälp vid 

kontakt 

Han tar gärna kontakt också 

på eget initiativ, helt i kampanjens 

anda. Själva kampanjen 

ger gallringarna större 

synlighet, och den kan Gästgivar 

ha draghjälp av. 

– Om jag ser ett bestånd 

som skulle må bra av en utglesning, 

tar jag på eget initiativ 

kontakt med skogsägaren. 

Han berättar att de skogsägare 

han kommer i kontakt 

med över lag är positivt inställda 

till vård av skogen. 

Han berättar att rotkontrakten 

som vanligt gäller i två år, 

men att det ligger i allas intresse 

att hålla tiden mellan 

planering och verkställighet 

kort. Inte heller ruskar han på 

huvudet åt stämplingar som 

kräver frusen mark. 

– De ska skötas, de också, 

och maskinerna behöver ha 

sysselsättning även framöver. 

JOHN BLOMQVIST KÖR UT VIRKE, SVEN STORSJÖ AVVERKAR. BÅDA TALAR VARMT FÖR KVALITET I GALLRINGSARBE- 

TET. 

Sämsta stammarna bort 

Sist och slutligen är det entreprenören 

som utför gallringen 

och ser till att rätt virke tas ur 

varje stam, samt att varje bestånd 

blir skött enligt bästa 

sätt. 

– I första gallringen i våra 

trakter är det sällsynt med 

stammar som ger småstock. 

Kustnära skogar består av korta 

och grova stammar. Och i 

gallringen är det uttryckligen 

kvaliteten vi ska satsa på för 

framtiden, så de allra sämsta 

9 

stammarna ska bort i första 

hand. 

Det säger Sven Storsjö, 

skogsmaskinentreprenör med 

gallring som specialitet. 

– Däremot finns det ofta 

goda möjligheter till avverkning 

av klentimmer i de äldre 

gallringsbestånden. 

Här kommer värdeapteringen 

till nytta, när utfallet 

per stam ska maximeras. 

Gallring kräver mera tid 

Storsjö har i första hand slut- 

– DET LIGGER I ALLAS INTRESSE ATT GALLRA MERA, SÄGER PER-HENRIK STOR- 

BÄCK 

resultatet efter varje gallring 

för ögonen. Därför förespråkar 

han förhandsröjning, eftersom 

den insatsen skyddar 

både skog och maskiner. 

– Och tätheten håller jag 

noggrant ögonen på. Jag gallrar 

enligt dagens rekommendationer 

för god skogsvård. 

Som den praktiker han är, 

med lång erfarenhet av skogsarbete, 

beaktar han utgångsläget 

i varje bestånd och gör sitt 

bästa vid varje vårdåtgärd. 

Tidsåtgången i ett klent gallringsbestånd 

är en helt annan 

än i grov skog. 

– När både massaved och 

energived tas till vara hinner 

jag inte med mera än kanske 

40 kubikmeter på en dag. 

Det är ganska jämnt samma 

mängd som ett hektar ger i en 

första gallring. 

Det där varierar. I snitt räknar 

Storsjö med att kunna avverka 

mellan 30 och 70 kubikmeter 

per dag i en gallring. 

❍ 

TEXT OCH FOTO: 

ANNE MANNER

SSnytbaggen äter barken på 

plantor och orsakar därmed 

stamskador som i värsta fall 

kan leda till att plantan dör. 

När barken saknas runt hela 

stammen dör plantan. 

Fyra av fem plantor skadade 

Forstmästare Gunnar Salingre 

Skogsvård 

Snytbaggen verkar bli 

ett plågoris 

SKOGSÄGARE I NYLAND HAR 

I VÅR NOTERAT OMFATTANDE 

SKADOR AV SNYTBAGGE. DET 

FINNS PLANTERINGAR DÄR ÅT- 

TIO PROCENT AV PLANTORNA 

ÄR FÖRSTÖRDA. 

OM DU HAR EN PLANTE- 

RING SOM ÄR 1–3 ÅR GAM- 

MAL BÖR DU TA DIG EN TITT 

PÅ PLANTORNA FÖR ATT UPP- 

TÄCKA EVENTUELLA SKADOR 

AV SNYTBAGGE. 

DE MEDEL SOM IDAG FÅR ANVÄNDAS MOT ANGREPP AV SNYTBAGGE HAR EN SKYDDSVERKAN SOM RÄCKER UNGEFÄR 

SEX VECKOR, SÄGER GUNNAR SALINGRE. 

på Kustens skogscentral har 

besökt några planteringsytor i 

västra Nyland. 

– I slutet av maj besökte 

Foto: Gunnar Salingre 

10 

jag fem förnyelseytor i västra 

Nyland som hade planterats 

våren 2005, säger Gunnar 

Salingre. Fyra ytor var planterade 

med gran och en med 

tall. I en av granplanteringarna 

hade snytbaggen dödat 

åttio procent av plantorna. 

Alla fem planteringsytor hade 

stora skador. 

Stubbhögar är en riskfaktor 

Enligt Salingre är våra varma 

somrar sannolikt en av orsakerna 

till de ökande skadorna. 

Värmen förbättrar insekternas 

möjligheter att föröka sig. 

Prognoser om varmare klimat 

betyder allt mera insektskador 

i skogen. 

– Men i bakgrunden finns 

det flera orsaker. Den vikti- 

SNYTBAGGEN LOCKAS TILL FÖRNY- 

ELSEYTOR AV DOFTEN FRÅN FÄRSKA 

BARRTRÄDSSTUBBAR. 

gaste är olämpliga förnyelsemetoder. 

Harvning är inte en 

lämplig markberedningsmetod 

när man planterar gran. I 

det här fallet är högläggning 

det ända rätta. 

Uttag av GROT efter avverkningen 

minskar utbudet 

på mat, då kvistar och toppar 

är bortkörda från hygget. 

I stället väljer snytbaggen 

små trädplantor. Stubbar som 

lagras intill en förnyelseyta i 

väntan på borttransport är ett 

verkligt stort hot, som det hittills 

talats tyst om. 

På våren lockar doften av 

färska barrträdsstubbar och 

hyggesrester snytbaggarna till 

hygget. De lägger sina ägg 

under barken på stubbar och 

rötter. Bark på unga barrträd 

och björk utgör deras föda. 

Högläggning ger skydd 

Skogsägaren kan i förnyelsen 

Foto: Anna Härmälä.

minska risken för snytbaggeskador 

genom att välja rätt 

planttyp och satsa några euron 

extra på markberedning. Plantans 

motståndskraft beror på 

stammens grovlek och plantans 

vitalitet. Tvååriga plantor 

tål mycket mera än ettåriga. 

Plantan behöver en radie på 

15–20 cm mineraljord runt sig 

och lagret av mineraljord ska 

vara fem centimeter tjockt. 

– Av de fem ytor jag besökte 

var endast en höglagd, resten 

harvade, säger Salingre. På 

den höglagda ytan var plantorna 

planterade mellan högarna 

och inte mitt i högarna. 

Ett fasansfullt fel. Skogsägaren 

hade betalt för en dyrare 

markberedningsmetod, men 

instruktionerna till den som 

utförde planteringen hade 

varit otillräckliga och sannolikt 

hade arbetsledningen inte 

heller varit på plats. 

Kortare skyddsverkan med 

svagare medel 

Gnag av snytbagge är ödesdigert 

för granplantorna. Tallen 

återhämtar sig bättre, då den 

har tjockare bark. 

– Plantorna var behandlade 

mot angrepp av snytbagge, 

säger Salingre. Men tyvärr är 

de medel som får användas 

i dag inte lika effektiva som 

permetrinpreparaten som 

numera är förbjudna. Min 

SNYTBAGGEN ÄTER BARKEN PÅ PLANTOR. NÄR BARKEN SAKNAS RUNT HELA 

STAMMEN, DÖR PLANTAN. 

uppfattning är att skyddet inte 

räcker ens över sommaren, 

högst sex veckor. Därför blir 

det ännu viktigare att skogsägare 

kräver högläggning, som 

tar fram den mängd mineraljord 

som behövs för att snytbaggen 

inte ska finna plantan 

lockande. På öppen mineral- 

11 

jord är snytbagge ett lätt byte 

för fåglar. 

– Skogsägaren kan i maj– 

juni året efter planteringen bespruta 

plantorna med samma 

medel som används i plantskolor, 

men effekten är svag. 

Redan om en del av stammen 

blir utan bekämpningsme- 



Ersättningar 

för skador av 

snytbagge 

Om du har fått dina plantor 

förstörda av snytbagge, 

kan du ansöka om statsstöd 

enligt lagen om finansiering 

av hållbart skogsbruk. 

Snytbaggeskador klassas 

som naturskada, som berättigar 

till ersättning. 

Om du har en omfattande 

skogsförsäkring, kan du 

ansöka om ersättning från 

försäkringsbolaget. 

För ersättning krävs det 

att den skadade arealen är 

minst 0,5 ha. 

Om antalet oskadade 

plantor är mindre än 600 

st/ha, ska ytan förnyas. Då 

kan det även behövas en 

ny markberedning. Stödet 

täcker i ett sådant fall helt 

priset på plantor och delvis 

kostnaderna för plantering 

och markberedningen. 

Normalt räcker det med 

en hjälpplantering, då 

skadade och döda plantor 

ersätts med nya. Ersättning 

för hjälpplantering kommer 

i fråga när antalet 

plantor per hektar är: 

– i tallplantering, under 1 500 st/ha 

– i granplantering, under 1 300 st/ha 

– i vårtbjörksplantering, under 1 200 st/ha 

❍ 

del, äter snytbaggen barken 

på dessa ställen. Försök med 

mekaniska skydd som har 

flerårig verkan pågår. ❍ 

TEXT: 


Vid pressläggningen finns 

det uppgifter om omfattande 

skador även i Österbotten. 

Mera information i 

augustinumret. ❍ 

PLANTAN BORDE HA PLANTERATS 

MITT I HÖGEN. HÄR HAR HÖG- 

LÄGGNINGENS FÖRDELAR HELT GÅTT 

OM INTE.

Utländsk arbetskraft för 

vårens planteringar 

POLACKER SOM PLANTERAR SKOG HAR SKOGSÄGARE I VÄSTRA 

NYLAND FÅTT STIFTA BEKANTSKAP MED. KATE BLACHUT ÄR EN 

AV DE TRETTIO POLACKER SOM NORDIC FOREST PLANTS OY, 

NFP, HAR PÅ SINA LÖNELISTOR I VÅR. 

Konceptet att köpa plantor 

och plantering som ett paket 

har ökat i popularitet. Det berättar 

Johan Grönros på NFP. 

– När vi våren 2005 introducerade 

vårt koncept att 

kunden kan köpa plantorna 

färdigt planterade, var vi försiktiga. 

Det blev inte mer än 

150 000 plantor. Ett år senare, 

i fjol, kom vi upp till 

800 000 plantor och i år blir 

det 2,9 miljoner, berättar Johan 

Grönros. 

”Vi lättar på föreningarnas 

arbetsbörda” 

– Idén föddes när jag besökte 

POLACKERNA JOBBAR SEX 

DAGAR I VECKAN OCH HAR 

LEDIGT PÅ SÖNDAGEN. 

en skogsvårdsförening. När 

jag presenterade NFP, som 

är ett dotterbolag till Svenska 

skogsplantor som är den 

största plantproducenten i 

Sverige, nämnde jag att det i 

Sverige är mycket vanligt att 

kunden köper plantorna färdigt 

planterade. Då undrade 

kunden varför vi inte erbjuder 

den här tilläggstjänsten också 

i Finland. Det här var hösten 

2004. 

– Skogsvårdsföreningens 

verksamhetsledare hade motivet 

klart. Arbetsbördan i 

föreningarna har ökat och på 

våren slukar planteringarna 

nästan all tid. Plantor ska 

12 

– JAG KOM TILL FINLAND FÖR ATT 

FÖRTJÄNA PENGAR, SÄGER KATE 

BLACHUT. 

köras ut och planteringsarbetet 

ska övervakas. Dessutom 

behövs det tilläggsarbetskraft 

och i dagens läge är det inte 

så lätt att få planterare. 

”Vi ger garanti på arbetet” 

– Från vår sida, som plantleverantör, 

ger vi en planteringsgaranti. 

De plantor som 

vi satt i jorden på våren, ska 

vara vid liv och se välmående 

ut på hösten. Ett par veckor in 

i augusti ser man redan om 

något är fel. 

– Om en kund meddelar att 

plantor på en yta ser dåliga 

ut, gör vi ett terrängsbesök. 

När vi konstaterat att något 

är fel, t.ex. att planteringen är 

dåligt gjord, ersätter vi med 

nya plantor, som vi naturligtvis 

också planterar. Om mer 

än fem procent av plantorna 

uppvisar skador, träder garantin 

in. Men anmälan ska 

komma under hösten, före 

snön kommer. Under vintern 

kan plantan ta skada och dö 

av andra orsaker. 

– Våra planteringstjänster 

säljer vi åt skogsvårdsfören- 

ingar och skogsbolag. Vi har 

inte resurser att erbjuda tjänsten 

åt enskilda skogsägare. 

För att planteringsarbetet ska 

löpa snabbt och rationellt, 

krävs det att vi noggrant kan 

planera planteringarna redan 

under vintern. För det behövs 

kartor med planteringsobjekten 

noggrant angivna, samt 

exakta uppgifter om markberedningsmetod, 

terräng, plantantal 

och planttyp. 

Egen rekrytering av utländsk 

arbetskraft 

Det är ett arbetstidskrävande 

jobb att skaffa arbetskraft för 

planteringsarbetet. Under två 

månader på våren, från mitten 

av april till midsommar, 

ska NFP i år plantera nästan 

tre miljoner plantor. 

– Vi samarbetar med många. 

Vi vill inte ta folk från skogsvårdsföreningarna 

eftersom 

deras skogsarbetare behövs 

för röjningsarbeten, säger 

Grönros. I vår har vi trettio 

polacker på lönelistan. De 

kom till Finland i mitten av 

april och stannar till midsommar. 

Rekryteringen sköter NFP:s 

moderbolag i Sverige, Svenska 

Skogsplantor. I Sverige är 

utländsk arbetskraft för skogsvårdsarbeten 

vanlig. Svenska 

Skogsplantor har en person 

som sköter rekryteringen och 

det pappersarbete som krävs 

för att ta in arbetskraft från ett 

annat EU-land, främst Polen 

och Tyskland. 

De polacker som nu jobbar 

i Finland fick sätta sig på skolbänken 

hemma i Polen och 

lära sig planteringens grunder 

innan de kom till Finland. 

Svenska Skogsplantor har stått 

för utbildningen.

Höga löner hämtar polacker 

till Finland 

Kate Blachut (22) kom till Finland 

i mitten av april. Hon 

kommer från staden Cieszyn i 

södra Polen, som har omkring 

40 000 invånare. 

– Jag kom till Finland för att 

förtjäna pengar, säger Kate 

Blachut. Här förtjänar vi tre 

gånger mer än i Polen. Lönerna 

är så låga i Polen att de just 

och just räcker till det absolut 

nödvändigaste. 

Kate ingår i en grupp på 

fem personer och är den enda 

i gruppen som talar engelska. 

– I varje grupp ska det finnas 

en som talar engelska, för 

annars kan vi inte kommunicera 

med dem, säger Jussi 

Kurkela, som är en av de tre 

arbetsledare som NFP har anställt 

för att ta hand om planteringarna. 

En i gruppen ska 

också ha bil. 

... de bor billigt 

NFP har ordnat logi åt polackerna, 

men de står själva 

för övernattningskostnaderna. 

De bor i stugor på campingområden. 

Den grupp som 

Kate ingår i har fram till slutet 

av maj hunnit plantera i Ekenäs, 

Björneborg och Lahtis. 

– Vi kokar vår mat själv, säger 

NFP SÄLJER SINA PLANTERINGSTJÄNSTER ÅT 

SKOGSVÅRDSFÖRENINGAR. ENLIGT JOHAN 

GRÖNROS (T.V) OCH JUSSI KURKELA ÄR KAR- 

TOR MED PLANTERINGSOBJEKT NOGGRANT AN- 

GIVNA VIKTIGA FÖR ETT RATIONELLT ARBETE. 

INKA OCH TOM KASPRZYK ÄR NYGIFTA OCH HAR KLARA MÅL VAD DE SKA GÖRA MED PENGARNA DE FÖRTJÄNAR I 

FINLAND. HÄR FÖRTJÄNAR DE TRE GÅNGER MERA ÄN I POLEN. 

Kate. En del har vi med oss från 

Polen, men färskvaror som t.ex. 

bröd och ost, köper vi i Finland. 

Morgonmål och kvällsmål tillreder 

vi själva i stugköken. Till 

skogen brukar jag ha med mig 

smörgåsar och juice. 

… och drömmer om ett 

bättre liv 

Kate har i sin grupp också 

Inka och Tom Kasprzyk. Kate, 

13 

liksom Tom och Inka, som är 

nygifta, har klara mål vad de 

ska göra med de pengar som 

de förtjänar i Finland. 

– Min dröm är att kunna 

öppna en egen blomsterhandel, 

säger Kate. Jag jobbade 

i en blomsterhandel innan 

jag kom hit och återvänder 

dit när jag kommer hem till 

Cieszyn. Jag bor fortfarande i 

samma hushåll som mina föräldrar 

och min bror. Jag hop- 

pas kunna komma tillbaka efter 

sommaren till Finland för 

att jobba. 

Ingen femdagarsvecka 

– Planteringsarbetet är tungt, 

säger Kate, men hon ångrar 

inte att hon kom till Finland. 

Vi jobbar sex dagar i veckan 

och har ledigt på söndagen. 

Då tar vi igen oss och försöker 

också hinna med lite 

sightseeing. När vi bodde i 

Lahtis skulle vi naturligtvis se 

hoppbacken, där Adam Malyz 

vunnit många gånger. 

– Jag gillar Finland. Vädret 

har hittills varit bra. Inte visste 

jag att våren var så här varm i 

Finland, säger Kate. 

Inga dumpade ackordlöner 

Polackerna har normal lön. 

Förutom trettio polacker har 

NFP i vår också femton finländare 

i planteringsarbeten 

runt om i landet. Samtliga 

jobbar med ackordlön. 

Dagsprestationen beror av 

terräng, markberedningsmetod 

och plantstorlek. All plantering 

ske med planteringsrör 

s.k. pottiputki. 

– Dagsprestationerna varierar 

mellan 800 och 2 000 ➜

➜ plantor per dag, säger Jussi 

Kurkela. För att komma upp 

till 2 000 plantor per dag, ska 

man nog jobbar överlånga 

dagar. Polackerna brukar 

komma till skogen strax efter 

klockan sju på morgonen och 

vid fyra-femtiden brukar de 

avsluta arbetsdagen. 

Västnyländska skogsägare 

nöjda 

I västra Nyland har Södra 

skogsreviret i vår köpt både 

plantor och planteringsarbete 

av NFP. Någon exakt mängd 

vill varken NFP eller Södra 

skogsreviret avslöja, men det 

rör sig om tiotals tusen plantor. 

– Det är alltid ont om arbetskraft 

på våren och nu testade 

vi den här metoden, säger 

Johan Engström på Södra 

skogsreviret. Tillsvidare ser 

allt bra ut. Det här var som 

sagt första gången vi köpte 

NFP:s paket och våra arbetsledare 

var aktivt med under 

hela processen. På reviret ska 

vi nu utvärdera resultatet. 

– Planteringsarbetet gick 

snabbt undan, då det var 

många planterare. Sammanlagt 

var det elva polacker, 

uppdelade i två grupper. 

Skogsägarna hade i förväg 

fått veta att vi hade utländsk 

arbetskraft och mig veterligen 

reagerade ingen negativt på 

det. ❍ 



Söderskog har fl era 

års erfarenhet 

BRAGE RÅSTU I SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN SÖDERSKOG HAR 

FLERA ÅRS ERFARENHET AV ATT KÖPA PLANTOR OCH PLANTE- 

RINGSARBETET SOM ETT PAKET. 

DET ÄR NU FEMTE ÅRET SOM VI KÖPER HELA PAKETET, SÄGER 

BRAGE RÅSTU. VI HAR TIDVIS FÖR LITE ARBETSKRAFT OCH DÅ 

ÄR DET HÄR EN BRA LÖSNING. 

Söderskog köper plantor och planteringsarbete av Pro Forest, 

som säljer Nordic Forest Plants produkter i Sydösterbotten. 

– I åtta har jag sålt plantor och planteringstjänster som ett 

paket, berättar Ulf Gullans på Pro Forest. Som kunder har jag 

både skogsvårdsföreningar och enskilda skogsägare. Intresset 

att köpa en skogsplantering enligt nyckel-i-hand principen 

ökar. Bland skogsägarkunderna fi nns det både jordbrukare och 

stadsskogsägare. 

– Jag märker helt tydligt att skogsägarna vill ha planteringsarbetet 

komplett. Det ska vara enkelt och de ska veta i förväg vad 

arbetet kostar. Jag ger ett pris för hela paketet. 

– Planterarna är från trakten. Jag försöker styra planteringarna 

till våren eftersom höstplanteringarna alltid är mer riskabla med 

bl.a. risk för uppfrysning. 

Brage Råstu är nöjd med samarbetet med Pro Forest. 

– Skogsvårdsföreningens arbetsbörda på våren underlättas 

när vi inte behöver befatta oss med planteringarna, säger Brage 

Råstu. Vi levererar en karta med arbetsbeskrivningar över varje 

yta som ska planteras till Pro Forest, det är vårt enda engagemang 

i planteringsarbetet. Av arbetsbeskrivningarna framgår 

bl.a. vilka slags plantor som ska planteras på resp. yta. ❍ 

14 

STIHL FS 480 

Med eller utan värme 

JAG HADE MÖJLIGHET ATT 

PRÖVA EN STIHL FS 480 

KW RÖJSÅG UNDER NÅGRA 

DAGAR I BÖRJAN AV JUNI. SÅ- 

GEN KÄNDES, SOM HELHET, 

Teknik 

RIKTIGT BRA OCH FUNGERADE 

KLANDERFRITT. EFFEKT FINNS 

TILLRÄCKLIGT I SÅGEN OCH 

ALL TILLGÄNGLIG MODERN 

TEKNIK HAR UTNYTTJATS FÖR 

ATT GÖRA DEN BEKVÄM ATT 

ANVÄNDA. 

J Jag kunde pröva sågen i olika 

bestånd, allt från lövröjning 

med klena ”snuddstammar” 

till röjning i 6–8 meters tall 

och björkbestånd där diametern 

ofta var över 5 cm. Sågen 

fungerade klanderfritt under 

den tid jag använde den. Mina 

kriterier är att sågen ska vara 

lättstartad, ha säker tomgång, 

snabbt ta varv och ha tillräckligt 

med effekt då det blir 

fråga om litet grövre röjstammar. 

Dessutom är sågens vikt, 

balansen, handtagens utformning, 

reglagens tillgänglighet 

och bärselen viktiga faktorer 

då det gäller att göra ett annars 

tungt jobb trivsamt. 

Stihl FS 480 KW är en röjsåg 

där en äldre modells, FS 450 

K, goda egenskaper ytterligare 

utvecklats. Beteckningen W 

betyder att sågen har värme 

i handtagen. Modellen utförs 

också utan värme i handtagen 

och heter då FS 480 K. 

Stihl FS 480 KW väger 8,3 

kg utan klinga och transportskydd, 

har en cylindervolym 

på 48,7 cm 3 och effekten är 

2,2/3,0 kW/hv. Bruttopriset 

är 1060 € för 480 KW medan 

480 K kostar 970 €. 

FS 450 K röjsågen, är några 

hundralappar billigare, väger 

8,0 kg, cylindervolym 44,3 

cm 3 och effekten 2,1/2,9 kW/ 

hv men har 130 mm längre 

riggrör vilket gör att det blir 

trångt i täta bestånd. 

De ovan nämnda modellerna 

hör alla till kategorin 

proffssågar eller röjsågar som 

man ställer höga krav på. 

Elastostart ger lättare start 

FS 480 KW är lättstartad då 

den har både primerpump, 

dekompressionsventil och 

Elastostart. 

Vid kallstart gör man några 

tryck (3–4 st.) på primerpumpen 

vilken är en manuell 

bränslepump som tillför för- 

STIHL FS 480 KW I 

ARBETE. STIHLS KOMFORT 

BÄRSELE FÖRDELAR VIKTEN 

AV SÅGEN PÅ AXLARNA 

OCH HÖFTERNA.

KW, RÖJSÅG 

gasaren bränsle. Dekompressionsventilen 

minskar kompressionen 

och kräver därmed 

mindre kraft då man drar i 

startsnöret samtidigt som det 

är mindre påfrestning på startanordningen. 

Stihl Elastostart 

är ett specialhandtag som 

med hjälp av ett fjädersystem 

dämpar kompressionstrycket 

vid startögonblicket. 

Stihlkompensator ingår som 

standard och är ett reglersystem 

i förgasaren som ser till 

att bränsle/luftblandningen 

alltid är optimal i förhållande 

till hur nedsmutsat fi ltret är. 

Kompensatorn ger optimal 

effekt med låga utsläpp informerar 

man på Stihls hemsida. 

Positivt är det ju om intervallerna 

mellan rengöring av 

luftfi ltret blir längre. 

FS 480 KW och 480 K har 

kort riggrör, 164 cm, i förhållande 

till övriga Stihlmodeller 

som har 177 cm långt riggrör. 

Det kortare riggröret gör ju att 

sågens blir kortare och samtidigt 

smidigare att manövrera i 

plantskogen. Den röjsåg som 

jag testade, FS 480 KW, var utrustad 

med en klinga vars diameter 

var 225 mm. Då jag var 

van vid 200 mm ville jag byta 

men det lyckades inte. För att 

byta till klinga med mindre 

diameter krävs att man också 

byter klingskyddet. Det fi nns 

att köpa som tilläggsutrustning. 

Det kom mig att tänka 

hur viktigt det är att känna till 

klingans och centrum hålets 

diameter då man ska köpa ny 

klinga. Större klinga ger högre 

hastighet men blir samtidigt 

obekvämare i tät skog. Det är 

också möjligt att använda sågen 

med grästrimmer. 

Avbrytare på rätt och fel 

platser 

Handtagen är ställbara enligt 

önskemål så att man får 

en bra arbetsställning för ar- 

STIHL FS 480 KW ÄR ETT FULLGOTT ALTERNATIV PÅ MARKNADEN. 

marna. Gasreglage och start/ 

stoppknapp fi nns bekvämt i 

högra handtaget. För justering 

av handtagen krävs inga extra 

verktyg. 

Den röjsåg som jag testade 

hade värme i handtagen vilket 

förlänger röjningssäsongen 

väsentligt. Under snöfattiga 

vintrar kan man röja nästan 

året om. Hyggesrensning före 

avverkningsmaskin kan även 

bli aktuell under höst/vinter. 

Likaså hjälper värmehandtagen 

att hålla fi ngrarna varma 

vid regnväder. Speciellt för 

proffsarbetarna är det en förbättring 

med värmehandtag 

eftersom man vid röjningsarbete 

inte håller värmen i händerna 

på samma sätt som vid 

avverkning. 

Som det nu är så fi nns avbrytaren 

på FS 480 KW i vänster 

handtag och det är inte 

den optimala placeringen. 

Under mina testdagar, med 

25–28 plusgrader i skuggan, 

var det ingen höjdare då värmen 

i handtagen ofrivilligt 

15 

kopplade på 2–6 gånger per 

tank. Plats för förbättring! 

En fungerande helhet 

Röjsågen Stihl FS 480 KW 

är en ypperlig arbetsmaskin. 

Den är driftsäker och behaglig 

att jobba med. Till trivseln 

bidrog också det att sågen 

var bra avvibrerad och det 

kändes inte i händerna speciellt 

mycket vibrationer. Nu 

använder jag alltid handskar 

då jag röjer, dels för vibrationerna 

dels för att skydda 

händerna mot kvistar och ris. 

Problemet med värmeknappen 

kan säkert åtgärdas eller 

så väljer man modellen utan 

värmehandtag. Sågtiden med 

en tankning var också lämplig, 

65–70 minuter. Tanken 

rymmer 0,67 liter. 

Som standardutrustning 

medföljer Stihls komfort bärsele 

som funnits på marknaden 

under fl era år. Den är litet 

”sladdrig” men fullt användbar. 

Principen är att selen ska 

fördela vikten från sågen på 

axlarna och höfterna. 

Röjsågar slits sällan slut 

Då man köper en röjsåg ska 

man inte pruta på kvalitet. 

Proffssågarna är faktiskt bättre 

på sikt än de billigare modellerna. 

En bra röjsåg håller också 

många år om den får litet 

underhåll. Femton år behöver 

inte vara någon ålder för en 

röjsåg. Det är bara så att den 

hinner bli omodärn före den 

tar slut. Jag har kvar en röjsåg 

som är 30 år och fortfarande 

användbar. Problemet är bara 

att den är tung och saknar nya 

sågars tekniska fi nesser. Vill 

man ha en modärn röjsåg för 

tuff användning så är Stihl FS 

480 KW ett fullgott alternativ 

bland andra på marknaden 

tillbuds varande röjsågar. ❍ 


BJARNE ANDERSSON

Kampanj för ökad 

ungskogsvård 

OCKSÅ I SOMMAR FÅR EN DEL SKOGSÄGARE BREV FRÅN SKOG- 

CENTRALEN. RÖJNINGSKAMPANJEN FORTSÄTTER FÖR ANDRA 

ÅRET I FÖLJD, OCH FORTFARANDE FINNS BEHOV AV ATT ÖKA 

VÅRDEN AV UNGSKOG. STATLIGA MEDEL FINNS FÖR BÅDE SJÄLV- 

VERKSAMMA OCH SKOGSÄGARE SOM ANLITAR ARBETSKRAFT. 

Ungskogsvården borde öka 

med 25 000 hektar per år i 

Finland. Inom Kustens skogscentrals 

område är den önskade 

ökningen 2 000 hektar. 

– Erfarenheterna av kampanjen 

ifjol är mycket goda. 

Därför fortsätter vi kampanjen. 

Det finns behov av vård 

och det finns statliga stöd, säger 

Greger Erikslund, skogsvårdschef 

på Kustens skogscentral. 

Han säger att aktiviteten hittills 

i år bådar gott, precis som 

ifjol. Men vid en granskning 

av mängden vårdad ungskog 

under en längre tid ser trenden 

oroväckande ut. Arealerna 

har sakta med tydligt 

minskat under årens lopp. 

Enligt riksskogstaxeringen 

och utförda skogsbruksplaneringar 

behövs en fördubbling 

av plantskogsröjningen. Det 

regionala målprogrammet 

16 

sätter upp klara mål i siffror: 

ungefär 7 500 hektar ungskog 

bör vårdas inom Kustens 

skogscentrals område. 

– Hittills har vi vårdat ungefär 

6 000 hektar per år, säger 

Erikslund. 

Färska uppgifter 

Under våren och sommaren 

får 1 000 skogsägare på Kustens 

skogscentrals område ett 

brev. Breven som sänds ut är 

riktade till skogsägare på områden 

med färsk skogsbruksplan. 

Breven innehåller allmän 

information om vård av 

ungskog samt om de statliga 

medlen. Bifogat finns den riktade 

informationen i form av 

figuruppgifter och karta. 

– Uppgifterna vi använder 

oss av är högst tre år gamla. 

Informationen härstammar 

från områdesplanen, och vi 

kan ta ut figuruppgifter och 

kartor ur datasystemet. 

I skogsbruksplanen finns 

detaljerad information över 

varje enskild figur. Här ingår 

även uppgifter om hur brådskande 

ungskogsvården är. 

De figurer som enligt planen 

borde vårdas genast eller 

inom fem år har plockats ut 

inför kampanjen. 

Det är naturligtvis möjligt 

att en del av figurerna redan 

hunnit bli vårdade. 

– I så fall får vi gratulera 

skogsägaren till en välskött 

skog, säger Greger Erikslund. 

Skogsägaren nyckelperson 

Plantskogsvård innebär en 

kostnad här och nu för den 

som anlitar arbetskraft, eller 

en insats i form av tid när 

skogsägaren är självverksam. 

– Men en plantskogsröjning 

i rätt tid betyder så mycket för 

lönsamheten framöver, redan 

i första gallringen. 

Det är i plantskogsskedet 

skogsägaren har bästa chansen 

att ta kommandot över 

sin skog. Det är här och nu 

som skogsägaren eller den 

anlitade arbetskraften väljer 

stammarna som ska producera 

virke. Röjning i rätt tid 

ger de allra största chanserna. 

Ju längre ett bestånd får stå 

VEM SKA BESTÄMMA, SKOGSÄGAREN 

ELLER SLYET?

orört, desto större risk att slyet 

tar över helt, men klara förluster 

för skogsägaren som följd. 

En orörd plantskog betyder 

klena stammar i gallringen 

samt sämre utveckling till timmerskog 

framöver. 

All skogsvård börjar med ett 

beslut från skogsägaren. 

– Skogsägaren är nyckelperson 

i det här sammanhanget. 

Det är skogsägaren 

som har beslutanderätten, 

men kampanjen försöker motivera 

till ökad ungskogsvård, 

och också till fullt utnyttjande 

av de statliga stöd som finns 

för ändamålet, säger Greger 

Erikslund. 

Stöd och skatteavdrag 

Staten hjälper upp situationen 

för den vårdande skogsägaren. 

Både självverksamma 

skogsägare och de som anlitar 

utomstående arbetskraft 

kan räkna med statlig delfinansiering, 

om vissa kriterier 

uppfylls. 

– Genom kampanjen vill 

vi naturligtvis uppmuntra 

skogsägarna att använda sig 

av stöden som finns. Vård av 

ungskog har hög prioritet, och 

tilldelas en stor del av den totala 

mängden stödpengar. 

Stödets storlek varierar mellan 

de geografiska områdena. 

I Nyland kan en självverksam 

skogsägare räkna med 84,50 

euro per hektar. En nyländsk 

skogsägare som anlitar utomstående 

arbetskraft får 126,50 

i stöd per hektar vårdad ungskog. 

I Österbotten är summorna 

101,40 för självverksamt 

arbete och 151,80 när 

skogsägaren anlitat någon för 

att vårda ungskogen. 

Vidare omfattas alla skogsägare 

idag av kapitalbeskattningen, 

vilket betyder att 

skogsbrukets kostnader är avdragbara. 

Certifieringens krav för 

ögonen 

Det finns ytterligare en synnerligen 

viktig orsak till att 

öka vården av ungskog, nämligen 

certifieringen. Tyvärr är 

det så illa ställt, att försummade 

röjningar påpekats vid 

revisioner, och antecknats 

som avvikelser. Sådan är 

verkligheten även på Kustens 

skogscentrals område. 

Eftersom skogarna omfattas 

av en gruppcertifiering är 

ansvaret gemensamt för alla 

som förbundit sig till certifieringen. 

Därför krävs också 

17 

– SKOGSÄGAREN ÄR NYCKELPERSONEN. ALL SKOGSVÅRD BÖRJAR MED SKOGS- 

ÄGARENS BESLUT, SÄGER GREGER ERIKSLUND. 

gemensamma krafter för att 

klara målsättningarna inom 

vården av ungskog. 

Certifikatet är en nödvändighet 

idag. Utan det stängs 

otaliga av marknadens dörrar 

för vårt finländska virke. 

Kapaciteten varierar 

Beredskapen att öka ungskogsvården 

varierar lite ute 

på fältet. Ett faktum är att 

självverksamheten sjunkit under 

årens lopp. Skogsvårds- 

föreningarna erbjuder både 

manuell och maskinell hjälp. 

En del privatföretagare erbjuder 

också arbetstjänster inom 

skogssektorn. 

Södra skogsreviret för en 

ständig kampanj för god 

skogsvård, och har arbetskraft 

enligt skogsägarnas behov av 

tjänster. 

– Vi har nog lyckats hålla 

en tillräcklig mängd kunnig 

arbetskraft, men det kan vara 

svårt att sysselsätta skogsarbetare 

året om, säger revirforstmästare 

Ragnar Gartz på 

Södra skogsreviret. 

Personer som har möjlighet 

till annan sysselsättning 

vintertid är ett välkommet tillskott. 

En del objekt kan skötas 

maskinellt. 

– Maskinell gallring är en 

möjlighet i försenade röjningar. 

Här skulle manuellt arbete 

innebära en märkbar kostnad, 

medan maskinellt tillvaratagande 

av energived ger ett 

plus-minus-nollresultat. ❍ 


ANNE MANNER 

PLANTSKOGSVÅRD I RÄTT TID GER 

HÖGRE LÖNSAMHET REDAN VID 

FÖRSTA GALLRINGEN.

V– Vi hade inga insikter i att 

jobba i skogen när vi började, 

säger Henrik Wikström som är 

kommunikationsdirektör på 

”Det känns 

mörbultat skönt” 

TVÅ BANKDIREKTÖRER SOM SATSAR EN VECKA PER ÅR AV SIN 

SEMESTER PÅ ATT TILLSAMMANS JOBBA I SKOGEN. I ÅR BLIR DET 

SEXTONDE ÅRET I FÖLJD. OCH DET HELA STARTADE FRÅN ATT EN 

RESA TILL OKTOBERFEST I MÜNCHEN INTE BLEV AV. 

Aktia Sparbanks huvudkontor 

i Helsingfors och äger skogen. 

Vi använde sunt förnuft och 

läste broschyrer. Det samma 

18 

gäller för min arbetskompis 

Erkki Tuormaa, som är bankdirektör 

för Aktia Sparbank i 

Lovisanejden. 

München byttes till Åland 

Bakgrunden till att de två 

bankdirektörerna blivit skogsarbetare 

en vecka per år är 

unik. 

I början på 1990-talet planerade 

de tillsammans en 

resa till München och Oktoberfesten 

där. Efter vissa ”starka 

åsikter” på hemmafronten 

valde de i stället att åka till 

Åland, till Henriks föräldrars 

stuga i Lemland på Bergö. 

Där blev det skogsjobb två 

till tre timmar och så fiske på 

eftermiddagen och kvällen. 

Som avslutning på veckan 

stängde de stugan för vintern. 

Det har hunnit bli femton 

höstveckor på Järsö Bergö och 

årets vecka är redan inprickad 

i almanackan. 

”Vi visste inget om skogsarbete 

när vi började” 

Henrik Wikström äger tillsammans 

med sin mor skogen 

som de jobbar i. 

– Det är en skog i skärgårdsmiljö, 

som omfattar cirka åtta 

hektar. Den består både av 

skogsmark och impediment. 

Efter en kalavverkning för tjugo 

år sedan planterades ytan 

PLANTSKOGSARBETE PASSAR BRA ÅT 

STADSSKOGSÄGARE, SÄGER HENRIK 

WIKSTRÖM SOM ÄR KOMMUNIKA- 

TIONSDIREKTÖR PÅ AKTIA SPAR- 

BANKS HUVUDKONTOR I HELSING- 

FORS. 

med tall, berättar Henrik. 

Min far var mycket noggrann 

med att sköta plantorna. Han 

höll dem fria från lövsly och 

gran som kom in på naturlig 

väg, först med häcksax och så 

småningom med röjsåg. När 

han inte längre orkade sköta 

plantskogen, tog jag över arbetet. 

– Varken jag eller Erkki hade 

några insikter i skogsarbete 

när vi började, säger Henrik. 

Vi använde sunt förnuft och 

läste maskinbroschyrer. En 

kurs i hur man använder motorsåg 

och röjsåg skulle nog 

ha varit på plats, men någon 

lämplig tidpunkt har inte yppat 

sig ännu. Det är lite svårt 

att kombinera med vårt arbete. 

– Henrik och jag använde 

nog bara ”ögat” och röjde så 

att det såg bra ut, säger Erkki 

Tuormaa. Vi röjde bort små 

träd och stamkvistade tallarna 

så att det blev luftigt och såg 

vårdat och städat ut i skogen. 

De första åren använde Henrik 

röjsåg och jag motorsåg. 

Efter att jag jobbat i två år med 

motorsåg skaffade Henriks far 

en röjsåg till, och då började 

röjningsarbetet gå undan. 

– Ett bevis på att vi gjort ett 

gott arbete konkretiserades 

när jag fick ett bidrag från 

Ålands landskapsregering för 

det röjningsarbete vi utfört, 

säger Henrik. 

Vårdslöshet ledde till 22 

stygn 

Henrik och Erkki jobbar i dag 

med varsin ordentlig röjsåg. I 

skyddsutrustningen ingår det 

nödvändiga för skogsvårdsarbeten. 

Av de två har Erkki rå-

FÖR ERKKI TUORMAA, BAN- 

DIREKTÖR I LOVISA, LEDDE EN 

INHIBERAD RESA TILL OKTOBER- 

FEST I MÜNCHEN, TILL EN VECKA 

MED SKOGSARBETE EN GÅNG 

PER ÅR. I ÅR BLIR DET SEXTONDE 

GÅNGEN. 

kat ut för en olycka, som han 

själv klassar som en typisk 

olycka för amatörer. 

– Orsaken var främst trötthet 

och vårdslöshet. Vi hade 

röjt två timmar i gassande 

solsken och jag skulle köra 

bensintanken tom innan vi 

skulle återvända till stugan. 

Så kilade en kvist in sig mellan 

klingan och klingskyddet 

och röjsågen satt fast. 

– Jag visste redan då att 

man alltid ska stanna motorn, 

när man gör något åt sågen. 

Men i ivern grep jag bara tag i 

kvisten för att rycka loss den. 

Kvisten lossnade, men samtidigt 

tog klingan tag i handsken 

och drog in handen och 

sågade upp ringfingret ända 

till benet. 

– Det blev en lite mödosam 

promenad till stugan med allt 

pick och pack, sedan in i bilen 

och iväg till hälsocentralen 

där såret syddes ihop med 

22 stygn. Läkaren gjorde ett 

jättesnyggt jobb och följande 

dag var jag i full gång igen. 

Det spretande fingret gjorde 

allt arbete lite besvärligare 

och långsammare, men jag 

kunde ju bara inte lämna arbetet 

på hälft. 

Fiske, röjning och småprat 

– Vi brukar jobba tre till fyra 

timmar per dag, säger Henrik. 

Ibland blir det längre dagar 

och ibland någon kortare, 

framförallt om det regnar eller 

om det är halt och vått i skogen 

efter tidigare regn. 

– Arbetsdagen börjar med 

ett tidigt morgonmål. Om 

vi ska ha rökta abborrar till 

kvällsmål, ska näten upp innan 

vi beger oss ut i skogen. 

Till skogen har vi med oss vatten 

eller saft, men ingen mat 

eftersom avståndet från stugan 

till skogen bara är några 

hundra meter. 

– Efter en lätt lunch blir det 

en vilopaus eller en stadstur 

med butiksbesök. Sedan blir 

det som regel fiske fram till 

19-tiden, sedan bastu och 

en god middag med både 

lättsamma och ibland riktigt 

djupsinniga diskussioner. 

Stadsbor klarar av att sköta 

plantskogar 

Både Henrik och Erkki tycker 

att plantskogsarbeten passar 

bäst för stadsskogsägare. 

– Övriga arbeten lönar det 

sig att överlåta åt yrkesfolk, 

säger Henrik. 

19 

Konditionen, räcker den till 

för en stadsskogsägare? Bra 

fråga, säger de unisont. Ibland 

bättre, ibland sämre, men för 

det mesta känns det ”mörbultat 

skönt”. Om man utgår från 

sina egna förutsättningar och 

inte försöker ta i mer än man 

orkar, så växer konditionen 

med skogsarbete. 

– Skogsarbetet har varit en 

utmaning för oss, säger Henrik. 

Det rent skogsvårdsmässiga 

eftersom vi inte hade någon 

erfarenhet av skogsarbete 

tidigare. I bakgrunden finns 

att skogen ska skötas som min 

far önskade och att förbipasserande 

ska kunna säga ”det 

där är Wikströms skog”. Att få 

sågarna att fungera har också 

krävt en hel del. Ingen av oss 

två är expert på maskiner. 

Icke-skogsägare vill bli 

skogsägare 

Erkki, som inte är skogsägare, 

skulle gärna köpa skog medan 

Henrik som är skogsägare, 

knappast kommer att utöka 

sitt skogsinnehav. 

– Jag skulle kunna tänka 

mig att köpa skog om priset 

är rätt och avståndet till skogen 

inte är för långt. Den ska 

finnas inom en radie på max 

100 km. Det kunde vara en 

bra grej för mig som snart 

håller på att pensionerna mig, 

säger Erkki. 

– Mitt skogsägande är av 

rekreativ karaktär, säger Henrik 

Jag vill sköta den själv och 

eftersom jag bor i Helsingfors 

blir det i praktiken omöjligt 

med större arealer. På den 

nuvarande skogsfastigheten 

finns långsamt växande skärgårdsskog 

och skogens ekonomiska 

värde finns teoretiskt 

i marken, som tomtmark, och 

inte i trädbeståndet. 

– Det finns lönsamhet i 

skogsbruket, men om man ser 

det ut placerarens synvinkel så 

krävs det tålamod, systematik 

och planmässighet och hjälp 

av yrkesfolk, säger Erkki. Som 

ett separat placeringsobjekt 

utan tilläggsnäringar så krävs 

det nog stora arealer. Annars 

förblir det nog mer en hobbyverksamhet.Avskrivningstidens 

längd beror på vilka 

avkastningskrav investeraren 

har, ur placeringssynvinkel 

något mellan 10 och 15 år. 

Skogen går vidare inom 

familjen 

Henrik berättar vidare att det 

område i Lemland, där skogen 

finns, är föremål för en 

långt utdragen och grundlig 

planeringsprocess. 

– Under rådande förhållanden, 

då vi inte ännu vet 

hur skogen kommer att klassificeras, 

gäller det för mig 

att sköta skogen och se tiden 

an. Inom familjen finns det 

också intresse att fortsätta bedriva 

skogsbruk på Åland. En 

av mina döttrar och speciellt 

hennes man har visat sådana 

”knyckar” som ger hopp för 

framtiden. Men jag tänker 

inte själv ge upp på länge. ❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

Happy Cooking 

NU ÄR SOMMAREN HÄR OCH DET ÄR DAGS ATT PLOCKA FRAM 

GRILLEN IGEN OCH FLYTTA MATLAGNINGEN UTOMHUS. 

DET SOM ÄR SKÖNT MED MATLAGNINGEN PÅ SOMMAREN ÄR 

ATT MAN OFTAST GÖR MATEN LITE ENKLARE. RÅVARORNA SOM 

MAN ANVÄNDER SKILJER SIG FRÅN DE SOM MAN DAGLIGEN AN- 

VÄNDER. MAN KANSKE GÖR EN SALLAD, GRILLAR GRÖNSAKER 

MM. I STÄLLET FÖR KOKT POTATIS TILL KÖTTET ELLER FISKEN. 

MEN DET VIKTIGASTE AV ALLT, MATEN SMAKAR SÅ MYCKET 

BÄTTRE PÅ SOMMAREN NÄR MAN TILLREDER DEN UTE ÄN INNE I 

MATOSET. HÄR KOMMER TRE RECEPT PÅ MATRÄTTER SOM MAN 

KAN TILLREDA UTE PÅ GRILLEN. 

Grillad gravlax med 

potatissallad, 4 port. 

4 st tjocka skivor gravlax à 

140 g/st 

500 g nypotatis 

2 msk kapris 

1 kruka basilika 

2 msk pesto 

2 st rödlökar 

1 dl matlagningsyoghurt 

1/2 dl olivolja 

2 msk vinäger 

salt 

svartpeppar 

OSSI HARJU 

ERBJUDER LÄSARNA LÄCKRA MATTIPS. 

Gör så här: 

Koka potatisen i saltat vatten, 

häll sedan av vattnet och 

skiva den. 

Skala och fi nhacka rödlö- 

20 

ken, strimla basilikan. 

Blanda yoghurt med pesto, 

olja, vinäger, basilika och 

smaka av med salt och peppar. 

Blanda potatisen med kapris, 

rödlök och dressingen. 

Smaka av med salt och peppar 

Grilla laxen i kolgrill ca 2 

minuter på ena sidan. 

Fördela potatissalladen på 

fyra tallrikar och därefter laxen 

med grillsidan uppåt. 

Servera ett gott bröd till. 

Kryddig kyckling i paket, 

4 port. 

4 st stora kycklingbröst med 

skinn 

8 st stora tomathalvor 

1 zucchini 

4 skivor lufttorkad skinka (alt. 

bacon) 

1 st citron 

1 dl olivolja 

salt 

svartpeppar 

1 kvist rosmarin eller 4 kvistar 

timjan 

4 st ark aluminiumfolie 

Gör så här: 

Man kan förbereda på dagen 

för att lägga på grillen på 

kvällen. Man grillar ytorna 

på kycklingen kryddar med 

salt, svartpeppar och låter 

dom kallna. 

Skiva citronen i 4 tjocka 

skivor och skär zucchini i skivor. 

Därefter byggs paketet: foliebiten 

fylls nu med 1 citronskiva 

på botten i varje paket, 

kycklingbröstet ovanpå, sen 

lufttorkad skinka, zucchiniskivor, 

tomaterna som toppas 

med örterna, olivolja, krydda 

med salt och peppar. 

Tillslut paketet, det skall 

vara en tät underdel (sömmen 

uppåt). Paketet grillas på grillen 

15–20 minuter, medium 

värme (öppna paketet och 

kontrollera när det är färdigt). 

Servera tillsammans med en 

enkel sallad och färskt bröd. 

Grillribs, 4 port. 

(mina favoriter) 

2 kg tjocka ribs (av gris) 

3 dl soja 

3 msk färsk riven ingefära (kan 

lämnas bort) 

4 msk grillkrydda 

salt och 

svartpeppar

Gnid in spjällen med salt, 

peppar, grillkrydda och ingefära. 

Häll över sojan och låt 

spjällen marineras en timme. 

Sätt ugnen på 175 grader. 

Lägg spjällen i en ugnsfastform. 

Sätt in spjällen i ugnen 

Låt spjällen steka i ugnen 

till dess att de är helt genomstekta, 

det tar 1–1,5 timme. 

Tag ut och låt kallna. 

Glaze 

2 dl grillsås (färdig från 

butiken) 

1dl av spadet som kommit i 

ugnsformen. 

2 msk senap 

1 msk honung 

1 msk sirap 

Sätt på grillen. 

Blanda ihop ingredienserna 

och pensla ribsen på båda sidorna 

med den. 

Grilla ribsen på båda sidorna 

så att de blir varma och 

glazen blir lite karammelliserad. 

Servera med färsk batong, 

smör och en kall öl. 

Kom ihåg att inte servera 

alltför många tillbehör med 

ribsen för de skall ätas med 

händerna och man blir väldigt 

kladdig om händerna när 

man äter dom. ❍ 


OSSI HARJU 

21 

Naturens skafferi 

Duntrav som sparris 

Unga skott av duntrav, skott som är 15–20 cm långa, kan 

användas som sparris. 

Skotten kokas på svag värme i saltat vatten 5–10 minuter. 

De serveras med kryddsmör eller balsamicovinäger. 

Granskottssirap 

2 l granskott 

vatten 

0,5 dl socker 

Blötlägg granskotten i kallt vatten 15 minuter, slå av vattnet 

och sätt skotten i en kastrull, täck med vatten. 

Låt koka på svag värme i ca 20 minuter, sila över vätskan 

i en ny kastrull: Vill man ha en kraftigare gransmak kan man 

tillsätta 2 l granskott i vätskan och koka igen 20 minuter 

och sila. 

Koka ner tills 0,5 dl av vätskan återstår, tillsätt sockret 

och koka tills du har en sirapsliknande vätska, men bränn 

den inte. 

Det krävs tillstånd av markägaren för att plocka granskott. 

Godispinnar av enbär 

Mogna enbär, dvs. blåa enbär, kokas några timmar i lite 

vatten. Se till så att inte kastrullen kokar torr. 

Socker och grädde tillsätts och blandningen får koka vidare 

till en tjock gröt. Låt gröten svalna varefter den formas 

till ca. 10 cm långa, fi ngertjocka pinnar som får torka. 

Alla enrisbuskar har inte bär, då enen har han- och honblommor 

på skilda individer. 

Maskroskaffe 

Gräv upp grova rötter av maskros, putsa rötterna och skär 

dem i små bitar. Rötterna ska inte sköljas i vatten. Låt rötterna 

torka före rostningen, så lyckas rostningen bättre. 

De bruna och knapriga bitarna mals till mjöl. 

Av 2 msk maskrosmjöl får man 1,2 dl eller en kopp kaffe. 

Låt kaffet koka några minuter. 

Surrogatkaffet avnjuts på samma sätt som vanligt kaffe. När 

du dricker det kan du tänka på dina förfäder som kanske 

under nödår fi ck ty sig till surrogatkaffe av maskros. ❍ 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

Projekt blev 

affärsverksamhet 

TRÄENERGI FORUM LEVER. 

DETTA TROTS ATT PROJEKTET 

SOM SÅDANT INTE LÄNGRE 

FINNS. IDAG FUNGERAR DET 

FORNA PROJEKTET SOM NOR- 

MAL AFFÄRSVERKSAMHET, IN- 

HYST UNDER SKOGSCENTRA- 

LENS TAK I VASA. SAMARBETE 

IDKAS MED FLERA AKTÖRER. 

Forna projektledaren Patrik 

Majabacka och energirådgivaren 

Anders Wikberg blev 

inte sysslolösa när projekttiden 

för Träenergi Forum gick 

ut. Istället har de ut tentaklerna 

sträckta i många riktningar. 

– Vi har ett finger med i 

många olika projekt numera, 

och Kustens skogscentral 

fungerar som huvudman för 

ett koordineringsprojekt. 

Koordineringsprojektet som 

Patrik Majabacka berättar om 

har som mål att koppla ihop 

olika aktörer inom sektorn för 

förnybara energiformer. En 

stor del av finansieringen står 

Österbottens förbund samt ett 

antal kommuner för. 

Koordinering behövs 

En koordinering är på sin 

plats. Utvecklingen inom allt 

som rör bioenergi är enorm. 

Förnybara bränslen är definitivt 

tidens melodi, och det 

finns en mängd aktörer. 

– Idén med koordineringen 

är först och främst att klargöra 

vem som gör vad. Vi hoppas 

kunna åstadkomma en webbportal 

med samlad information. 

PATRIK MAJABACKA OCH ANDERS WIKBERG ÄR FULLT VERKSAMMA INOM 

BIOENERGISEKTORN, TROTS ATT PROJEKTET TRÄENERGI FORUM TOG SLUT. 

En koordinering av de olika 

aktörerna hjälper användare 

– i all synnerhet blivande 

och nyblivna – av förnybara 

bränslen. Det finns nämligen 

ett stort antal olika luckor som 

beviljar stöd för exempelvis 

investeringar i nya värmecentraler. 

Stöd från rätt lucka 

Här kommer Träenergi Forums 

nuvarande affärsverksamhet 

till nytta. 

– De enskilda kunderna kan 

vi hjälpa med att göra upp investeringsansökan, 

och ser 

till att alla behövliga bilagor 

kommer med. En stödansökan 

tar uppemot en halv dag i 

anspråk, även när alla bilagor 

är klara. Vi lotsar samtidigt 

kunderna genom att rikta rätt 

22 

ansökan till den lämpligaste 

luckan för stöd. 

Majabacka och Wikberg 

behärskar konsten att göra 

sanningsenliga kalkyler, och 

kan visa om en planerad investering 

är lönsam. De vet 

också vilken dimensionering 

en värmecentral bör ha. 

– Vi har beredskap att hjälpa 

till i ett mycket tidigt skede, 

när någon har tankar på 

att satsa på förnybar energi i 

någon form. 

Allt detta har båda sysslat 

med tidigare, under projektets 

gång. 

Stödmöjligheterna svävar 

just nu 

– Under våren har det stått 

mer eller mindre stilla på 

stödfronten, så efterfrågan på 

våra tjänster har varit mindre, 

säger Anders Wikberg. 

Han berättar vidare att förnyade 

möjligheter att söka 

stöd dock är i sikte, även om 

hela regelverket omkring stöden 

just nu hänger lite i luften. 

Kunderna har hittills i huvudsak 

varit landsbygdsföretagare, 

men också kommuner 

och konsulter har anlitat Träenergi 

Forum. 

– Från och med i år kan företag 

som inte har anknytning 

jordbruk, och med färre anställda 

än tio, få utvecklings- 

och investeringsstöd, säger 

Patrik Majabacka. 

Hans detaljerade förklaring 

över alla olika möjligheter 

fungerar som fullgott intyg 

över att Träenergi Forums 

tjänster behövs. Inom sektorn 

finns en verklig stöddjungel. 

– Enda sättet att hantera 

det hela är att behandla varje 

kunds ärende som unikt, säger 

han. 

Wikberg blev såld 

Varken Majabacka eller Wikberg 

sitter och rullar tummarna 

i väntan på nya stöd. Båda 

är involverade i projekt utanför 

skogscentralens ramar. 

– Vi har sålt ut Anders, säger 

Patrik Majabacka. 

Det visar sig att den mänskliga 

resursen Wikberg saluförts 

till Etelä-Pohjanmaa 

skogscentral. Här var ett projekt 

liknande Träenergi Forum 

igång. Projektet kunde förlängas 

och pengar fanns kvar. 

Ytterligare en förlängning 

efter utgången i juni månad 

verkar vara möjlig. 

– Träenergi Forum har medverkat 

i en auktion av värmeföretagarobjekt. 

Drygt 40 fö-

etagare visade intresse för de 

totalt åtta objekten, berättar 

Anders Wikberg. 

Initiativtagare var de åtta 

fastighetsägarna, alla med 

samma bekymmer, det vill 

säga stor oljeförbrukning. De 

gav skogscentralen i uppdrag 

att hitta värmeföretagare som 

kunde tänka sig att investera i 

nya biovärmeanläggningar. 

– Min uppgift i egenskap av 

energirådgivare blev att besöka 

alla objekten, bedöma om 

de lämpade sig för värmeföretagsamhet, 

samt att göra en 

preliminär dimensionering av 

den nya värmecentralen vid 

varje objekt. 

Auktionen gick bra. De 

företagare som kom till informationsmötet 

i Seinäjoki 

i april gav anbud, och varje 

objekt fi ck mellan två och sju 

offerter. 

Totalt handlar det om 

13 700 megawattimmar per 

år, och de åtta objekten beräknas 

ge upp till fem arbetsplatser, 

om oljan byts ut till fl is. 

Fastigheternas uppvärmning 

har slukat 1 630 000 liter olja 

varje år. 

Patrik Majabacka är involverad 

i samarbete med Svenska 

yrkeshögskolan i Vasa. 

ANVÄNDNINGEN AV FÖRNYBARA BRÄNSLEN FORT- 

SÄTTER. ALLT FLER VÄRMECENTRALER BYGGS. 

Utvecklingen fortsätter 

Projektet Träenergi Forum 

fi ck bevisligen mycket gjort. 

Att projektet tog slut betyder 

inte alls att verksamheten ute 

i bygderna stannade. 

– Det var nog det värsta, 

att tvingas släppa allt som var 

under arbete ute på fältet vid 

projektets slut. 

PROJEKTET TRÄENERGI FORUM FICK BEVISLIGEN MYCKET GJORT. 

ANVÄNDNINGEN AV BRÄNSLE FRÅN SKOGEN HAR ÖKAT MÄRKBART. 

23 

Majabacka understryker att 

det var den allmänna rådgivningen 

som stoppades när 

projekttiden gick ut. Sådan 

verksamhet är inte möjlig 

utan offentlig fi nansiering. 

Kalkyler och hjälp med stödansökningar 

tar Träenergi Forum 

betalt för, helt enligt affärsverksamhetens 

principer. 

– Tidigare bar vi upp med- 

lemsavgifter, och den privata 

fi nansieringen utgjorde en 

bråkdel av hela projektets omsättning. 

Det vi och företagarna 

inom bioenergibranschen 

saknar idag är möjligheten till 

informationsmöten och lärorika 

besök vid anläggningar. 

Utbildningen av värmeföretagare 

hoppas både Majabacka 

och Wikberg på en 

fortsättning för. Kurserna har 

varit både populära och viktiga 

för både blivande och 

nya, men också mera garvade 

värmeföretagare. 

– Signalerna från Svenska 

yrkesinstitutet är positiva. 

Skolan verkar villig att fortsätta 

sköta den utbildande rollen 

den hittills innehaft, säger 

Majabacka. 

I år inleds en ny projektperiod, 

som sträcker sig till 

år 2013. Majabacka och 

Wikberg gör sitt bästa för att 

åstadkomma ett nytt projekt 

för att kunna fortsätta utveckla 

användningen av bioenergi. 

– Tiden begränsas av myndigheterna, 

men vi hoppas på 

tre år åt gången. ❍ 


ANNE MANNER 

Foto: Tage Fredriksson

Fortsatt stöd till 

ungskogar i ny lag 

DEN NYA LAGEN OM FINAN- 

SIERING AV HÅLLBART SKOGS- 

BRUK SOM SANNOLIKT TRÄ- 

DER I KRAFT FRÅN ÅRSSKIFTET 

FINNS NU PÅ PRÄNT. DET 

FINNS FORTSATTA MÖJLIGHE- 

TER TILL STÖD FÖR VÅRD AV 

UNGSKOG. UTTAG AV ENER- 

GIVED SAMT FLISNING KAN 

OCKSÅ STÖDAS EKONOMISKT, 

MEN ENERGIVEDEN MÅSTE 

KOMMA FRÅN UNGA BE- 

STÅND, SOM OCKSÅ I ÖVRIGT 

FYLLER KRAVEN FÖR STÖD. 

Plantbeståndsvård, gallring av 

unga skogar samt avlägsnande 

och gallring av lågskärm kan 

finansieras med statliga stöd 

enligt den nya lagen. Däremot 

finns inte stamkvistning 

uppräknat bland de stödbara 

arbetena längre. 

Fortsättningsvis ställs krav 

på varje enskilt objekt. När 

arbetet är utfört ska inget 

omedelbart behov av skötsel 

finnas. Statsrådet utfärdar 

närmare bestämmelser om 

minimikrav i en förordning. 

Precis som tidigare beviljas 

stöd för vård av ungskog endast 

en gång under beståndets 

omloppstid. Och precis som 

tidigare är de statliga stöden 

för skogsvård inte skattepliktig 

inkomst. Det finns inskrivet 

som förändring i inkomstskattelagen 

under paragrafen 

om vissa skattefria kapitalinkomster. 

Energived och flisning 

Hopsamling och skogstran- 

sport av energived kan också 

i fortsättningen stödas av staten. 

Ett av kraven är att energiveden 

tas tillvara i samband 

med vård av ungskog. Dessutom 

måste veden överlåtas 

till energianvändning. 

Minimimängden är 20 kubikmeter, 

i fast mått räknat. 

Överlåtelsen ska meddelas 

till skogscentralen inom två 

månader. Stöd för uttag av energived 

betalas också endast 

en gång under ett bestånds 

omloppstid. 

Flisning av energived följer 

långt samma kriterier som 

hopsamling och transport 

av energived. Kravet för flisningsstödet 

är att finansiering 

beviljats för uttag av energived, 

eller att ungskogsvården 

beviljats stöd. Flisningen kan 

alltså betraktas som en följd 

av skötseln och uttaget, och 

stödet gäller uttryckligen energived 

ur ungskogar. 

Den sökande som alltså 

svarar för flisleveranden måste 

kunna påvisa att flisråvaran 

24 

kommer från ett bestånd som 

fyller kraven för stöd. 

Skogscentralen granskar 

Precis som tidigare riktas ansökan 

om stöd för dessa arbeten 

till skogscentralen. Det 

är också skogscentralen som 

ser till att objekten och arbetena 

fyller kraven för stöd. 

Om granskaren upptäcker 

brister vid ett terrängbesök, 

och bristerna är av lindrigare 

art, ska skogscentralen 

ge stödtagaren möjlighet att 

rätta till felen. Tidsramarna 

bestämmer skogscentralen i 

sådana fall. 

Stöd för förnyelse medför 

ansvar 

I lagen finns något som heter 

vård- och underhållsskyldighet. 

En markägare som beviljats 

stöd för skogsförnyelse är 

skyldig att vårda plantskogen. 

Vård- och underhållsskyldigheten 

gäller i tio år efter att 

OM FÖRNYELSEN FÅTT 

STÖD AV STATEN ÄR 

MARKÄGAREN SKYLDIG 

ATT VÅRDA PLANTBE- 

STÅNDET I TIO ÅR EFTER 

STÖDEN BETALATS UT. 

stöden för förnyelsen betalats 

ut. 

Tillräcklig vård av plantskog 

räcker inte. Markägaren är 

också skyldig att se till att det 

med statliga medel förnyade 

området inte används på ett 

sätt som förhindrar skogsbruket. 

Ansvaret följer med vid 

ett byte av ägare. 

Undantag finns. Om marken 

löses in, om en naturskada 

som skogsägaren inte 

kunnat påverka inträffar, om 

ett miljöstödsavtal ingås, stödbara 

arbeten för naturvård 

utförs eller om området omfattas 

av åtgärdsförbud eller 

begränsningar, kan skogscentralen 

upphäva skyldigheten. 

Markägaren är i sådana fall 

inte skyldig att betala tillbaka 

stödet. ❍ 


ANNE MANNER

Virkespriser 

Stockprisen och inköpsmängderna 

slår alla rekord 

Rotprisen på tall- och granstock har slagit alla tiders rekord. I 

södra Finland betalade virkesköparna vecka 23 i snittt över 70 

euro/m 3 för granstock. I Österbotten betalades drygt 66 euro/ 

m 3 . För tallstock betalades i södra Finland 68 euro/m 3 och i 

Österbotten 66,50 euro. 

Skogsforskningsinstitutes statistik visar att skogsägarna säljer 

virke nu. Vecka 23 var inköpsmängden 1,3 miljoner kubik och 

vecka 22 steg mängden också över en miljon. Det är mer än två 

gånger normala inköpsmängder för den här perioden. ❍ 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment 

ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt 

mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits 

överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i 

leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje 

vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda 

skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av 

privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer 

och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens 

egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 

86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Statistiken täcker bäst östra 

Finland och sämst västra och norra Finland. Utanför materialet är små och 

medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal 

av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden 

för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 

och vid leveransköp under 500 m 3 , anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , 

anges (-) som pris. ❍ 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då 

köparen har hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

25 

Ny områdesindelning 

Från den 1 juli ges virkespriserna för sex 

större områden i stället för per skogscentralområde. 

Områdena framgår av kartan. 

Skogsindustrin rf:s medlemsföretag har 

gemensamt kommit överens om den nya 

områdesindelningen. Målet var att få områden 

med ungefär lika stora inköpsmängder. 

Den nya områdesindelningen har 

konkurrenspolitisk bakgrund och 

dessutom vill virkesköparna värna 

om datasekretessen i områden 

med få virkesköpare. 

Svenska Österbotten hör till 

ett mycket stort område och 

det försämrar prisstatistikens 

användbarhet. ❍ 

KESKI- 

SUOMI 

LAPPI 

SAVO-KARJALA 

KYMI- 

SAVO

Ananas 

– frukt, fi brer och bränsle 

ANANAS ÄR EN FRUKT SOM BESTÅR AV HUNDRATALS BÄR SOM 

VUXIT SAMMAN. STJÄLKEN VÄXER GENOM FRUKTEN. 

DET TRÄIGA MITTPARTIET I FRUKTEN, STAMMEN, ÄR OÄTBART. 

DÄRFÖR HAR KONSERVERAD SKIVAD ANANAS OFTA FORMEN AV 

EN SMAL RING MED ETT STORT HÅL I MITTEN. 

Christoffer Columbus var den 

första europén som fi ck smaka 

ananas. Han hittade ananas 

på ön Guadeloupe i den 

karibiska övärlden. Det var år 

1494 och han kallade frukten 

ANANASPLANTANS STJÄLK 

VÄXER IGENOM FRUKTEN 

OCH AVSLUTAS MED EN 

LITEN BLADROSETT, VILKET 

GER ANANASEN DESS 

TYPISKA UTSEENDE. 

för talläppel tack vare dess 

kotteliknande form. Men ananasen 

har varit känd mycket 

längre. Indianer i Sydamerika 

odlade ananas redan under 

förhistorisk tid. 

26 

Ananasplantan blir en meter 

hög 

Ananas trivs bäst i tropiska 

förhållanden. Den kräver 

värme, minst 25 grader, och 

1 500 mm regn per år. Den 

är mycket känslig för köld. 

Redan tre minusgrader dödar 

plantan. 

Ananasplantan har styva, 

svärdliknande blad, som är 

ungefär en meter långa. De 

växer i en rosett. I bladrosetten 

mitt samlas vatten. 

Ur bladrosetten växer 

en kort kraftig axliknande 

blomstängel med rödvioletta 

blommor. Av den axliknande 

blomman utvecklas frukten, 

som består av en kotteliknande 

frukt. Den består av 100- 

200 bär som vuxit samman. 

Stjälken växer igenom frukten 

och avslutas med en liten 

bladrosett, vilket ger ananasen 

dess karaktäristiska utseende. 

En ananas väger över 

två kilo 

I ananasodlingar tas unga sidoskott 

som sticklingar till nya 

planteringar. Sticklingarna får 

torka minst en vecka innan de 

planteras. De sätts på cirka 40 

cm avstånd från varandra och 

i rader på 60 cm avstånd från 

varandra. Längs plantraderna 

läggs tjärpapper eller svart 

plast och sticklingarna planteras 

i hål i pappret eller plasten. 

Marktäckningsmaterialet 

håller marken fuktig och höjer 

marktemperaturen. 

Plantorna ger sin första 

skörd 12–22 månader efter 

plantering. En planta ger frukt 

EN ANANAS VÄGER DRYGT TVÅ KILO. 

DEN BESTÅR AV 100–200 BÄR SOM 

VUXIT SAMMAN. 

i tre år. Efter det byts plantorna 

ut mot nya. 

Frukter som har fått mogna 

på plantan är sötast. De som 

ska exporteras plockas innan 

de är helt mogna. Under tio 

procent av all ananas äts naturell. 

Det mesta läggs i konservburkar. 

Medelvikten för en ananas 

är 2,25 kilo. Världsproduktionen 

är omkring 4 billioner 

kilo per år. 

Ananassaften mörar kött 

Ananassaften innehåller bromelin, 

ett enzym som söndedelar 

proteiner i grädde och 

hindrar gelatin från att stelna. 

Därför bör efterrätter och kakor 

i vilka grädde och ananas 

möts, göras i ordning så sent 

som möjligt. Ananassaften 

kan, liksom kiwi, användas 

till att möra kött. 

Inom folkmedicin har fruktköttet, 

juicen och skalet använts 

bl.a. för att åstadkomma 

fosterdrivning, stilla blodfl öde, 

mot matsmältningsbesvär, 

som laxermedel och som parasitgift. 

Arbetare som skär upp ananasfrukter 

har sina fi ngertoppar 

nästan helt utplånade av 

tryck och av den keratolytiska 

effekten av bromelin, som löser 

upp det protein som hudcellerna 

är uppbyggda av.

ANANASPLANTAN HAR STYVA, SVÄRDLIKNANDE BLAD, SOM BLIR UNGEFÄR EN METER LÅNGA. 

Hur ser en fräsch ananas ut? 

För att kunna ätas måste det 

taggiga skalet och det träiga 

partiet i mitten av frukten, 

som är stammen, avlägsnas. 

Därför har konserverad skivad 

ananans ofta formen av 

en smal ring med ett stort hål 

i mitten. 

Ananasfrukterna bör förvaras 

svalt, men inte kallt och 

gärna på mjukt underlag ef- 

tersom de kan få tryckskador 

av sin egen tyngd. En uppskuren 

ananas kan förvaras ett 

par dagar i kylskåp i ett lufttätt 

kärl. 

Ananas plockas mogen 

och mognar inte sedan den 

plockats. Köp inte frukter som 

ser torra ut eller vars blad är 

bruna. Köp inte heller frukter 

som har mörka eller mjuka 

fläckar. 

27 

Ananas i burk kommer från 

Hawaij 

Hawaij, Brasilien, Mexico 

och Filippinerna är de största 

ananasproducenterna. Nittio 

procent av den ananas vi köper 

i konservburkar kommer 

från Hawaij. 

Restprodukterna från ananastillverkningen 

används 

som biobränsle. Exempelvis 

ön Maui på Hawaij får fyrtio 

procent av sin energi från 

ananasavfall som bränns. 

Tyg av fibrer från ananasblad 

Av bladen från ananasplantan 

tillverkas fibrer. Fibrerna är 

omkring 1,5 meter långa, vita 

eller blekgula och starka. De 

används som ersättning för 

jute, sisal och manilla. I Filippinerna 

tillverkas högklassiga 

tyger av bladfibrer. I finare 

kretsar i Filippinerna är de 

här tygen igen på mode och 

det har skapats tusentals nya 

arbetsplatser både inom jordbruk 

och textilindustrin. ❍ 

I FILIPPINERNA ÄR TYGER AV ANA- 

NASFIBER EN MODEFLUGA NU. 

Odla din 

egen 

ananas 

Släng inte bladrosetten 

nästa gång du äter ananas. 

Ta i stället vara på 

den och driv fram en ny 

planta. 

Skär ett snitt från bladbasen 

cirka två centimeter 

snett neråt. Gör ett 

likadant snitt från andra 

sidan så att fruktköttet 

blir kvar under bladrosetten 

i form av ett V. Lägg 

bladrosetten på hushållspapper 

för att torka några 

dager. Plantera den sedan 

i en kruka. Bladrosetten 

ska sprecis stick upp 

ovanför jordytan. Vattna 

försiktigt. Om myllan blir 

alltför blöt kan fruktköttet 

ruttna. 

En plastpåse runt den 

lilla plantan bidrar till 

en gynnsam miljö. Häll 

gärna lite vatten i bladrosetten, 

men inte mer än 

några millimeter. 

Sätt plantan ljust, men 

undvik gassande solsken. 

Efter åtta veckor har rötter 

bildats och då är det dags 

att ta bort plastpåsen. Öka 

vattningen något och tillsätt 

lite gödsel. 

Under vintern minskas 

vattningen och plantan 

ska inte heller gödslas. 

När plantan blivit drygt 

en meter hög, går det att 

stimulera den till att sätta 

frukt genom att lägga 

några mogna äpplen eller 

tomater intill krukan. 

När en ny frukt bildats, 

ska krukan placeras så 

soligt som möjligt. Vattna 

och gödsla mer än tidigare. 

Sedan är det bara att 

vänta på din egen ananasfrukt. 

❍ 

Källa: www.viivilla.se 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

I två stormars spår 

THOMAS GILLBERG, MÅKETORP UTANFÖR ÅSEDA I SMÅLAND, 

ÄR EN RIKTIG MÅNGSYSSLARE. SKOGEN MED SINA 225 HEKTAR 

UPPTAR NATURLIGTVIS MYCKET AV THOMAS TID. DE SENASTE 

ÅREN HAR DET INTE BLIVIT MYCKET AV NORMAL SKOGSSKÖTSEL 

DÅ TVÅ SVÅRA STORMAR DRAGIT ÖVER SÖDRA SVERIGE. 

Stormarna tog 2300 kubikmeter 

– ingen försäkring 

Först kom ”Gudrun” i januari 

2005 som fällde 75 miljoner 

kubikmeter skog i Halland 

och Småland. I januari 2007 

var det dags igen då stormen 

”Per” fällde 16 miljoner kubikmeter. 

Thomas drabbades 

med 2000 kubikmeter vindfällen 

av Gudrun och 300 kubikmeter 

av Per. Stormfällningarna 

medför kvalitetsförsämring 

och onödigt spill samt dyrare 

drivningskostnader jämfört 

med att avverka i oskadade 

bestånd. De träd som brustit 

duger inte till sågtimmer eftersom 

det finns sprickor i virket. 

Träd som fallit hela och 

dragit upp rotvältan är ur den 

synpunkten bättre. Få skogsä- 

gare hade sin skog försäkrad 

mot stormskador, endast 25 

procent av dem som drabbades. 

– Jag hade inte heller 

min skog försäkrad men det är 

tveksamt om det skulle ha gett 

någon utdelning eftersom det 

krävs stora sammanhängande 

ytor för att få ersättning, säger 

Thomas. 

Gudrun, januari 2005 

Thomas berättar att skadorna 

då Gudrun drog fram, med 

tidvis vindstyrka på 30 meter 

i sekunden, var en chock 

för alla i regionen. Röjningen 

och upparbetningen inleddes 

omgående med alla tillgängliga 

resurser, skogsarbetare, 

maskiner, virkesbilar m.m. Då 

all stormfälld skog inte gick att 

28 

rädda som prima virke undan 

insekter och blånadssvampar 

betalade Skogsägarföreningen 

Södra till de drabbade 

ett medelpris (1/3 av gängse 

pris) med efterlikvid sedan 

då Gudrun var avklarad. Alla 

skogsägare var således med 

och delade på förlusterna. 

Då stormskadevirket upparbetades 

avverkade man inte 

heller några friska rotstående 

bestånd. Arbete i stormfälld 

skog är alltid riskfyllt och det 

hände en hel del olyckor, 

några med dödlig utgång. 

Per, januari 2007 

Då jag träffar Thomas håller 

han på med att reda upp efter 

Per. Det är i slutet av maj och 

endast några veckor tid kvar 

att få ut virket i fullgott skick. 

Dottern och mågen jobbar 

för tillfället på ett skifte en bit 

ifrån med att kvista stammar 

som ligger utspridda här och 

där. Det är tryggare och säkrare 

att kapa loss stammarna 

från rotvältan sedan när man 

ser stammen kvistad. Stammarna 

upparbetar de sedan 

tillsammans med Thomas 

som kör ut virket med en lätt 

Vimek skogstraktor som finns 

på gården. 

Med stålborste mot sanden 

Virke som ligger koncentrerat 

är det en maskinentreprenör 

som upparbetar och sköter 

närtransport. På dessa områden 

kapar Thomas nu loss 

stammarna från rotvältan. Det 

är ett mycket krävande jobb! 

Trädstammar överallt, stammar 

med oberäkneliga spänningar 

och man måste hela 

tiden vara på sin vakt. Absolut 

ingen höjdare för ensamarbete 

precis! Dessutom sand och 

grus som rivits upp då träden 

fallit medför även problem 

med oskarp kedja och slitage. 

Det gäller att skrapa sand, säger 

Thomas. Vanligen räcker 

det med att jag borstar med 

stålborste men ibland måste 

barken tas bort. 

För jobbet med att kapa loss 

stammarna vill jag absolut ha 

en robust motorsåg och 15 

tums svärd. 

Granskog är inget att spara 

– Jag hade bestämt mej att inte 

bli stressad av Gudrun, säger 

Thomas. Det var en naturkatastrof! 

Hur ska man skydda 

sig mot sådant? Klart är att det 

var en chock och då man repat 

sig kommer en ny chock i 

FÖRUTOM ATT HA KONTROLL ÖVER 

MOTORSÅGEN GÄLLER DET ATT NOGA 

FÖLJA MED HUR STAMMEN REAGERAR 

UNDER KAPNINGEN OCH UNDVIKA 

SLAG FRÅN ROTÄNDAN ELLER ATT 

MAN KOMMER I KLÄM UNDER STAM- 

MEN. INGET JOBB FÖR NYBÖRJARE! 

THOMAS FÖREDRAR EN ROBUST 

MOTORSÅG DÅ HAN KAPAR LOSS 

STAMMARNA FRÅN ROTVÄLTORNA.

form av Per. Här i trakten var 

det mest gammal skog som 

drabbades. Jag hade sparat 

några giganter, verkligt stora 

tallar med diameter på över 

70 cm, som hållit för alla stormar 

hittills. Gudrun tog några 

av dem och nu fällde Per de 

övriga. I allmänhet verkar det 

som om bestånd med försenad 

gallring drabbats svårast 

medan ogallrade bestånd klarat 

sig denna gång. Ska man 

dra någon lärdom av situationen 

så är det att man ska röja 

och gallra i tid. Försenade 

ingrepp medför större risk för 

stormskador. Spara inte heller 

gamla granbestånd, de är 

känsliga för stormar och röta. 

Avverka! Skogspengarna växer 

i stället med god ränta på 

Södras skogskonto och med 

en betalningsplan kan jag 

välja att lyfta pengarna mellan 

två och tio år. Samtidigt 

växer ju också den nya plantskogen! 

– Jag har nu bestämt mej 

för att avverka alla förnyelsemogna 

bestånd så fort som 

möjligt och göra upp en betalningsplan 

på Södra. Bättre 

att själv få bestämma när åtgärder 

vidtas och inte som nu, 

säger Thomas och drar igång 

motorsågen. 

Står på flera ben 

Utbildad skogsmästare/skogsbruksingenjör 

som han är och 

med förflutet i Södra Skogsägarna 

satsade han för några 

år sedan på sitt familjeföretag 

Gröna Resor. Företaget arrangerar 

resor till udda resmål 

som exempelvis Finland och 

Skottland. Thomas sköter allt, 

med bistånd av frun Eva, från 

att ta emot anmälningar, sköta 

bokningar, vara reseguide 

samt hyra buss som han kör 

själv. Thomas har också jobbat 

mycket med att renovera 

husen på Måketorp och restaurera 

naturängar där köttdjur 

nu gör sitt bästa för att 

hålla landskapet öppet. ❍ 


BJARNE ANDERSSON 

I ETT SÅDANT HÄR BRÖTE GÄLLER DET ATT TA DET SPECIELLT LUGNT! NOGA PLANERA I VILKEN ORDNING STAMMARNA 

KAPAS. KVISTA EN DEL STAMMAR FÖR ATT FÅ EN BÄTTRE ÖVERBLICK. REGISTRERA SPÄNNINGARNA I STAMMAR SOM LIG- 

GER I KLÄM OCH BERÄKNA HUR DE BETER SIG DÅ DE KAPAS LOSS FRÅN ROTVÄLTAN. SE TILL ATT HA EN RETRÄTTVÄG! 

INGET ENSAMARBETE! 

Finland höjer beredskapen 

för stormskador 

I FINLAND GÖRS NU GRUNDLIGA FÖRBEREDELSER FÖR HUR 

MAN SKA HANDLA OM DET INTRÄFFAR OMFATTANDE STORM- 

SKADOR I VÅRA SKOGAR. VARJE SKOGSCENTRAL SKA UTNÄMNA 

EN BEREDSKAPSCHEF SOM ANSVARAR FÖR DE ÅTGÄRDER SOM 

KRÄVS VID OMFATTANDE STORMSKADOR. 

Vädertyper som medför 

allvarliga vind- och stormskador 

kan bli allmännare i 

klimatförändringens fotspår. 

Klimatförändringen kan öka 

sannolikheten för sådana 

skadegörande väderfenomen 

som tidigare varit sällsynta. 

Ett exempel på ett sådant väderfenomen 

var stormen Pyry 

i november 2001, då snöslask 

följdes av en snabb temperetursänkning 

och kraftiga byiga 

vindar. Då blåste 8 miljoner 

kubikmeter virke omkull. Om 

den tjälfriaperioden blir längre 

29 

kan det väsentligt öka risken 

för omfattande skogsskador. 

I Finlands närområden har 

det inom en kort tid härjat 

svåra stormar som medfört 

stora skador. 

Skogsbrukets utvecklingscentral 

Tapio sammanställer med 

kort varsel en riksomfattande 

beredskapsplan för stormskador. 

Därefter ska skogscentralerna 

utarbeta egna regionala 

beredskapsplaner. 

Målet med planerna är att 

höja beredskapsnivån och 

handlingskraften i varje en- 

skild skogscentrals område 

om stormar ödelägger skogar. 

Syftet är att främja samarbetet 

mellan myndigheterna, eldistributionsbolagen 

och olika aktörer 

inom skogsbranschen. 

När det gäller samhälleliga 

störningar och räddningsuppgifter 

vid stormar och skogsbränder 

har skogsbrukets 

organisationer bara en assisterande 

roll. Om en förödande 

storm enbart skadar skogsområden, 

samordnas räddningsverksamheten 

av skogscentralens 

beredskapschef. 

På Kustens skogscentral är 

forstmästare Esa Ärölä utsedd 

till beredskapschef för både 

region Nyland och region 

Österbotten. ❍

Köp & sälj 

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och 

familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som 

villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska 

anknyta till skog och skogssektorn. 

Utrymmet per annons är begränsat och får omfatta högst fyra 

textrader. Det betyder högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. 

mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan 

och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & 

sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda 

annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Besiktning, vård och fällning av träd m.m. i Östnyland, Ab Skogsservice 

Åberg, tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

30 

Njet, mig inte veta vad bilen på dörren 

betyda, men du... veta du vad den här 

betyda? 

www.aktia.fi 

Aktia vill att skogen 

skall avkasta även 

efter avverkningen 

Att förvalta skogens gröna guld 

kräver kunnande och erfarenhet. 

Detsamma gäller ekonomiska 

placeringar. Vi på Aktia har expertis 

och erfarenhet att få kapitalet att 

avkasta på bästa sätt. Vår lokala 

förankring garanterar dessutom en 

individuell och kundnära service. 

Kontakta Aktias experter om du vill 

få virket att avkasta även efter avverkningen.

Bioenergiprojekt vill inrätta tjänst 

UPPVÄRMNING AV VÄXTHUS 

ÄR MYCKET MER ÄN ATT BARA 

ELDA. OLIKA GRÖNSAKER 

HAR OLIKA KRAV. I ÅR PÅGÅR 

FORSKNING INOM SVENSKA 

YRKESHÖGSKOLAN I VASA. 

PROJEKTET STRÄVAR TILL ATT 

UTVECKLA EN TJÄNST FÖR EN- 

ERGIRÅDGIVNING TILL LANDS- 

BYGDEN. 

P– 

Projektet ska förhoppningsvis 

resultera i en nybildad 

tjänst för energiundersökningar, 

rådgivning, mätningar 

och stöd. Tjänsten är främst 

avsedd att hjälpa lantbrukare 

och växthusodlare. 

Det säger projektledare Patrik 

Majabacka. 

Projektet går in för en lokal 

förankring. Den tänkta rådgivaren 

ska vara lätt att hitta, 

och därför ska tjänsten placeras 

i anknytning till redan 

befintligt nätverk. 

En lättillgänglig och praktiskt 

användbar handbok tänker 

projektet också hinna ge 

ut. Boken riktar sig till samma 

målgrupp som rådgivningstjänsten. 

I boken samlas information 

om olika bioenergiformer, 

det vill säga allt från 

träenergi till sol- och jordvärme. 

Förbränningsteknik, lönsamhetsfrågor 

samt diverse 

praktiska tips ska också finnas 

med. 

Olika kunskaper samlas 

Under projektets gång, under 

innevarande år, samlar aktörerna 

information, kunskap 

och teknik som kan komma 

till nytta i växthus och inom 

gårdsbruk. I projektets arbete 

deltar dels en ledningsgrupp, 

dels en arbetsgrupp. Odlare, 

tekniskt kunniga personer 

samt analytiker är involverade. 

Majabacka har gedigna 

kunskaper i ämnet bioenergi, 

och det som härrör sig till ämnet. 

– Inom projektet agerar personer 

med olika kunskaper. 

Här gäller det inte bara kunskaper 

om olika förnybara energiformer. 

Odling i växthus 

ställer mycket speciella krav. 

Majabacka berättar att analytiker 

behövs för en del utredningar. 

– I undersökningarna ingår 

allt från olika värmepumpar, 

bevattning, belysning och 

ventilation. Avfuktningen är 

synnerligen viktig för grönsaksodling 

i växthus. 

Gurka mindre energikrävande 

Majabacka berättar att det 

främst är gurka och tomat 

som är föremål för granskning 

inom projektet. 

– Gurkodlingar använder 

20 procent mindre energi än 

tomatodlingar. Det kanske 

låter märkligt, eftersom gurka 

kräver mera värme än tomat. 

Men en förklaring är att tomaten 

måste ventileras mera. 

Dessutom är det vanligare 

med gurkodling i plastväxthus, 

som är mera energieffektiva 

än glashusen. 

Platsväxthusen är tätare, 

och dessutom har plast en 

bättre isoleringsförmåga. 

Inbesparingar möjliga? 

Projektet vill få fram så effektiv 

energianvändning som 

möjligt i växthusen. 

– Vilka möjligheter finns för 

att spara genom att återvinna 

energin ur ångan, när växthusen 

ventileras och avfuktas? 

En sådan inbesparing är 

mycket värdefull. 

Alla insatser för att pressa 

kostnader är av godo. Patrik 

Majabacka understryker att 

31 

EN RÅDGIVARE SOM ÄR LÄTT ATT HITTA OCH EN HANDBOK FÖR ALLA OCH 

ENVAR. DET ÄR MÅLET FÖR BIOENERGIPROJEKTET SOM PATRIK MAJABACKA 

LEDER. 

växthusen inte bara kräver 

uppvärmning. 

– I växthusen är det inte 

bara värmen som kostar. Belysningen 

är en ökande energianvändare, 

eftersom allt 

fler odlare satsat på produktion 

året om. Kanske skulle 

en överenskommelse med 

energibolagen om släckning 

av lamporna – när elnätet är 

överbelastat, så som vid köldknäppar 

– kunna sänka priset 

på el? Eller kan några produktionsenheter 

slå sig ihop om 

ett eget kraftverk? Men då 

talar vi om ekonomiska satsningar 

på flera miljoner euro. 

Projektet har alltså en hel 

del att bita i, och den eftersträvade 

tjänsten lär allt behövas. 

❍ 


ANNE MANNER 

Svenska 

småbruk och 

egna hem Ab 

PB 35 

10211 Ingå 

tfn (09) 644 761 

0400-477 008 

fax (09) 601 262 

e-post: smabruk@kolumbus.fi 

• Idkar handel med markområden 

i Nyland och 

Åboland 

• Samarbetar med stiftelserna 

Finlandssvenska 

Jordfonden och Undervisningsfonden 

Finlandssvenska 

Jordfonden 

• Beviljar unga personer 

förmånliga lån för bl.a. 

inköp av lantbruk. 

• Understöder lantbruksskolor 

Undervisningsfonden 

• Understöder lantbruksskolor

Nyhet! 

Kommer ut 1. 9. 2007 

Förhandsbeställningar före 17.8. 

40 euro inkl moms,+ porto, senare 45 euro 

antal: ______ 

SKOGSBRUKETS HANDBOK 

Namn ........................................................................................ 

Gatuadress ................................................................................ 

Ort ............................................................................................ 

Föreningen för Skogskultur 

SVARSFÖRSÄNDELSE 

Avtal 5001298 

00003 Helsingfors 

P3D 

Innehåller nästan 300 sidor 

– När ska jag förnya skogen? 

– Så ska jag förnya 

– När ska jag gallra? 

– Skogsskador 

– Våra trädslag 

– Så röjer jag 

– Så använder jag motorsågen 

– Nytta av skogsbruksplanen 

– Rot- eller leveransförsäljning? 

– Virkesmätning 

– Alternativ vid generationsskifte 

– Certifi ering 

– Naturvård i ekonomiskog 

– Skogsägande 

– Skogsbeskattning 

✃ 

Du kan också beställa på 

Tapios webbshop 

www.tapio.fi 

Mottagaren 

betalar 

portot

PDF 2,4 MB - Skogsbruket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

PDF 2,4 MB - Skogsbruket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?