Packsal på plats Godaste nyheten ... - Tidningsbärarna

Nummer 2 2009
Skärgårdsdistriktet
i sommarskrud
Packsal på plats
Godaste nyheten
Stadsmissionen ser individen
Nytänk vann upphandling

Tidningsdistributionens
favoritperiod är här
V
i är inne i försommaren, en ljuvlig tid för de flesta av oss. Ljuset är här och dagarnas längd ökar
ännu ett par veckor. Naturen är som intensivast nu med alla nyfödda i barnkamrarna bland skrevor
och snår. Det är lättare att stiga upp och ge sig ut på sin ”sagorunda”, se reportage på sidan 3.
Det nya tryckeriet i Malmö fungerar, efter några veckors intrimning mycket bra,
se reportage på sidan 8.
Miljöcertifieringen av Tidningsbärarna pågår för fullt, se reportage sidan 9. Drivmedelsförbrukningen
fortsätter att minska och är nu nere på 0,93 liter per mil på våra dieselbilar. Målet för drivmedelsförbrukningen
under 2009 är 0,85 för diesel och 1,05 för bensin, samtidigt ersätts successivt bensindrivna bilar
med dieseldrivna. Förbättringen innebär att våra bilar minskat
kolidioxidutsläppen med över 500 ton per år!
Övergången från kilometertabellen har fungerat bra, nu pågår en
översyn av adressmärkningen på landsbygdsdistrikten. Avsikten är
att ytterligare öka vår leveranssäkerhet och skapa bättre
förutsättningar för kommande distributionsuppdrag.
Snart stundar efterlängtad semester för många av oss, kronans
låga värde i förhållande till euron gör att Sydsverige kommer att
invaderas av danskar och tyskar i sommar. Att turismen ökar hos
oss är positivt för alla som arbetar i den sektorn, jag tänker särskilt
på våra ungdomar som får större möjligheter till sommarjobb.
Vi andra kan kanske passa på att se oss om i vårt eget land,
Sverige är överfullt av ”pärlor” att upptäcka till lands eller sjöss.
Trevlig sommar och semester
/ Ingemar Stenson
AnSvArig utgivAre Ingemar Stenson
redAktion Marie Dahlbom, Katarina Pamp
AdreSS Tidningsbärarna,
Box 6106, 200 11 Malmö
telefon 040-17 69 00
MAil marie.dahlbom@tidningsbararna.se
Produktion Mats Pamp AB
tryck Holmbergs
Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.
Nästa nummer utkommer i september 2009
Ny introduktionsfilm
Vi gratulerar!
60 år
13 juli Ulf Persson
6 aug Kent Ohlson
10 aug Christer Sjölin
22 aug Anatolij Glusjkov
12 sept Lars Månsson
21 sept Berajeta Beganovic
24 sept Cecilia Krohn
29 sept Kjell Bengtsson
50 år
2 juli Tommy Jonsson
6 juli Conny Nilsson
12 juli Anna Malwitz
16 juli Sive Andreasson
25 juli Staffan Wicksen
11 aug Boel Fransson
14 aug Veronica Johansson
19 aug Mona Olofsson
Härliga
semesterboenden
för tidningsbud
producerad de goda tingen är tre
tidningsbärarna har under våren
tagit fram en ny introduktionsfilm
Filmen är indelad i flera delar och
handlar om hur det är att arbeta
som tidningsbärare, samtidigt som
den ger en bild av en tidnings
väg från nyhetsredaktionen ut till
prenumeranterna. Främsta syftet
med produktionen är att få fram en
aktuell film som kan användas internt
i samband med anställning av nya
Nytt transportnät i Karlskrona
tidningsbärare. Filmen som användes
tidigare behövde uppdateras.
I den nya filmen har flera tidningsbärare
fått dela med sig av sina
erfarenheter av arbetet, både fördelar
och nackdelar.
Filmen har producerats i samarbete
med Pellevision och delar av den
kan ses på vår webbplats
www.tidningbararna.se.
I Karlskrona kör det nya transportnätet igång den 17 juni från tryckeriet i
Kronoberg. Det innebär ändringar på distrikten i den västra delen av regionen.
Det blir även vissa ändringar i Blekinge, framför allt då på bunttursidan, då
Tidningsbärarna tar hem några linjer som tidigare körts av åkare.
Bryggvakterna på tryckeriet är numera också i vår egen regi.
Stiftelsen för Tidningsdistributörernas
Sociala Trygghetsfond äger ett flertal
semesterparadis i Björnrike, Åre
och Hunnebostrand. Du som är
tidningsdistributör får hyra stugorna/
lägenheterna - priset är lågt och
standarden hög.
Information om stugorna och priser
hittar du på Tidningsbärarnas webbplats
www.tidningbararna.se
och även på Transports webbplats
www.transport.se. Du kan också
ringa Barbro Nyholm på telefon
010-480 30 00 för mer information.
Ny på jobbet!
Karlskrona
Charlotte Berndtsson, ÅF-konsulent
29 aug Anne-Jeanette Sjöström
1 sept Jaak Veiderma
4 sept Monica Svensson Bern
4 sept Mats Johansson
18 sept Roland Andreasson
18 sept Anders Hahn
23 sept Antoine Bou Haidar
26 sept Stefan Ahlfors
30 sept Ulf Andersson
3

Att åka i Maud Selanders tidningsdistrikt
en vacker försommarmorgon är lite som
att åka i en turistbroschyr.
Hon jobbar
i en saga
Trevlig morgonhälsning
Vägen till Tjurkö
Rogivande vy
M
aud är uppvuxen i Karlskronatrakten
och kan området väl.
Tidningsbärandet ligger mer eller
mindre i blodet.
- Jag började som bud 1979, då hade
jag redan varit anställd på Tidningsbärarna
ett par år. Vi är nu tre generationer
inom familjen som har jobbat
där. Min far körde tidning i många år,
min morbror har också kört. Och så
kör min man också. Nu har jag fått
in min ena son som är 22 på det. Vår
son hoppar in på våra distrikt.
- Jag vet inte om det går i arv, men
antingen trivs man väl och då håller
man på länge. Sonen bor bara en bit
ifrån oss. Det blir en hel del ventilerande
av vad som hänt när vi träffas
i familjen. Det är lite kul faktiskt att
jobbet smittar av sig.
En sak vi brukar skratta mycket åt
var när vi skulle lära oss distriktet
som min man fick 1983, då satt han
i framsätet bredvid det gamla budet
medan jag antecknade. När vi kom
hem såg jag att jag hade skrivit vänd
vid röd lada på många ställen. Men
det var ju röda lador överallt, så det
blev lite förvirring första gångerna.
Det är mörkt, fast inte helsvart när
turen börjar. En morgon när sommaren
är så nära förestående att det
nästan känns i luften. Inte kyligt
men en aning svalt, en föraning av
nätter där solen knappt går ner. Det
doftar kraftigt av syren.
Näktergalen sjunger i ett snår
bredvid den första längre raden med
brevlådor. Maud lägger tidningar i ett
par av brevlådorna.
- Jag brukar lämna i nästan alla på
sommaren.
Efterhand som det ljusnar ökar
fågelkvittret. Dimman kryper upp ur
marken.
- Maj är helt klart min favoritmånad.
Behagligt väder innan alla sommarförändringarna
har kommit igång.
Då kan det bli lite stökigt ibland.
Ljuset och fågelsången tillsammans
gör att det är den bästa tiden.
Distriktet Maud kör på är ungefär
7,5 mil långt och sträcker sig över tre
öar i Karlskrona skärgård. Senoren,
Tjurkö och Sturkö, där hon och hennes
man bor.
Tjurkö ligger utanför Sturkö och
är den ö i Karlskrona skärgård som
var sist med att få tidningen med
”Jag har haft flera andra
distrikt tidigare, men detta
är nog det vackraste.”
bud. Tidigare fick de tidningen med
posten. Ön är inte större än att alla
prenumeranterna ingår i samma distrikt,
Mauds distrikt som hon delar
med en kollega.
- Det är trevligt, lagom stort och ganska
omväxlande. Väldigt naturskönt
och mycket fina vyer. Jag kör fyra
dagar i veckan ungefär, det är vad jag
mäktar med.
I början på 1900-talet var Tjurkö en
storindustri som tillverkade gatstenar
till städer runtom i världen. Stora
mängder gnejs och granit bröts, en
del av straffarbetande fångar. Kring
verksamheten byggdes ett samhälle
upp med affär, skola och kyrka. Delar
av stenhuggarmiljön är restaurerad
och i fångarnas matsal finns en
utställning. Rester av ett järnvägsspår
Maud Selander
har arbetat som
bud i 30 år.
leder från det största stenbrottet ner
till vattnet ett stenkast bort. Bara
tanken på att skjuta en fullastad
vagn ner till vattnet är tröttande.
Tjurkö är fortfarande stenrikt. Gärden,
nerlagda stenbrott, stenhögar
finns på många håll på ön.
Numera är ön ett semesterparadis
och sommargästerna mångdubblar
befolkningen under högsäsongen.
- På sommaren tar hela rundan 25
minuter längre tid, det kan vara
ganska jobbigt ibland när man får
flera blad med förändringar. Det
känns som att sommarantalet ökar
för varje år.
Den här årstiden är många djur i
rörelse på morgonen. Det första som
visar sig på rundan är en liten rävunge
som skuttar framför bilen och
försvinner ner i snåren.
- Han brukar komma här på mornarna,
hoppas han klarar sig. En gång
har jag sett vildsvin härute, men det
är ovanligt. På min mans distrikt
sprang en sugga med säkert femton
kultingar förbi, då var de hemskt
söta. Annars är det främst rådjur,
harar och kaniner, ugglor ibland och
en hel del fasaner.
På ett övergivet vattenfyllt stenbrott
längs vägen ligger ytan blank. En
riktigt stor fågel, kanske en häger
lämnar hastigt platsen. En kort stund
senare står ett rådjur mitt på vägen.
När rundan närmar sig sitt slut dyker
de första människorna upp för att
hämta sin tidning. De vinkar till
Maud när hon passerar. En vacker
dag har börjat.
5

Telefoncoach
– en ny och
viktig funktion
Samordnarna Susanne Olsson
och Lasse Bergqvist haft coachingsamtal
med varsin grupp. De
är väldigt nöjda med utvecklingen.
De upplever en stor skillnad i en
del av samtalen till kundservice.
- De målen som Susanne och jag
hade satt upp, de kände vi att de
allra flesta är framme vid nu. De
vet hur de skulle göra i de olika
situationerna, säger Lasse.
Vid de senaste coachingsamtalen
fick grupperna gå igenom gammalt
material som använts vid
den inledande kursen för två år
sedan. De fick först läsa de gamla
kommentarerna på samtal som
spelades inför två år sedan, innan
de lyssnade på själva samtalen.
Ett konkret facit på utvecklingen.
- Det var rätt roliga situationer,
när en del inte alls kom ihåg att
de hade uttryckt sig på vissa sätt.
Det var tydligt att kursen hade
gjort nytta och att de återkommande
coachingsamtalen faktiskt
har haft positiv effekt och fört
dem vidare. Sedan jämförde vi
med dagens inspelade samtal
och till nästan hundra procent var
felen som fanns för två år sedan
borta.
- Det är dags att ta nästa steg
nu. Jag skulle vilja gå vidare med
gruppcoaching där de kan tipsa
om olika situationer som kan vara
svåra och lära sig av varandra.
Här är tillsammans en så stor
kunskap, alla har olika saker de är
bättre och sämre på, den kunskapen
som finns i rummet hoppas
jag kan tas tillvara på ett ännu
bättre sätt, säger Lasse.
Astrid Karlsson har under vintern besökt regionerna
för att informera om det viktiga arbetet med att höja
kvaliteten på distributionen. Syftet var att berätta för
regioncheferna och nattcheferna om hur vi mäter
och redovisar kvaliteten.
Kvalité
på turné
L
asse Bergquist och jag, Susanne
Olsson, som delar på tjänsten
som samordnare i Malmö, var med
på några av de här besöken. En av
samordnarnas uppgifter är ju att varje
dag informera många av tidningarna
om hur nattens utdelning har
fungerat.
De tidningar som inte levererats i
tid räknas av från det totala antalet
tidningar som vi delar ut. Där ingår
tidningar som delats ut försent,
tidningar som buden rapporterar som
saknade och tidningar som abonnenter
reklamerar. Vi kallar måttet för
leveranssäkerhet.
För två år sedan gick all kundservice-
personal igenom en utbildning i
samtalsteknik och kommunikation.
Det var en utbildning med avsikt att
höja kvaliteten på arbetet men också
för att kunna ge varje medarbetare
rätt ”verktyg” för att kunna hantera
det dagliga arbetet.
Det låter kanske krångligt, men
innebär att alla abonnenter ska få sin
tidning och att de ska ha den i tid.
Tillsammans med tidningarna har vi
satt som mål att leveranssäkerheten
ska vara 99%.
Det är viktigt för oss att arbeta
med alla de här bitarna för att uppnå
målet – att bli färdiga på distrikten
i tid, att minska antalet saknade
tidningar och att minska antalet
reklamationer.
Det är inte alla förseningar som vi på
Tidningsbärarna kan påverka. Många
gånger är det problem i tidningarnas
tryckerier som orsakar en försenad
Fortbildning för personalen
på kundservice
I samband med detta utbildades
också de två arbetsledarna för
kundservice till ”coacher”. De har
under de två åren som gått följt upp
varje medarbetare med individuella
coachsamtal två gånger per år.
utdelning. Och liksom vi arbetar
med att utdelningen ska fungera bra,
så arbetar tidningarna hårt för att det
inte ska bli problem vid tryckning
och packning.
Genom att sätta olika koder på olika
typer av förseningar ser vi om de är
orsakade av tidningarna eller av oss
själva. Vi kan också se vad våra egna
förseningar beror på. Det kan t.ex.
vara snö, försovningar, bilproblem,
nya bud eller att vi har andra produkter
som ska delas ut samtidigt.
Nattcheferna på de olika regionerna
och samordnarna ska se till att förseningarna
registreras på rätt sätt.
Vi blev väldigt nöjda med utbildningen
och alla siffror från samtalsmottagningen
visar också på
ett utmärkt resultat. Under de
senaste tolv månaderna tog vi
emot 132 161 samtal vilket motsvarar
96 % av de inkommande
samtalen! Till detta kommer också
samtalen från tidningsbuden som
kommer in före det att vi släpper
in abonnenterna kl 06.00.
Till god kvalitet räknas också att vi
kan lämna bra information till abonnenterna
när vi har problem. Många
abonnenter ringer till vårt Talsvar
– en automatisk telefontjänst – för
att reklamera och få information.
De kan också gå in på vår hemsida
eller ringa till vår kundservice.
Mycket av informationen som
lämnas till kunderna kan vi bara få
från den som arbetar på distriktet.
Om du är bud och märker att du blir
försenad, att det är någon abonnent
du inte hittar, att en portkod inte
fungerar eller något annat som gör
att du inte kan dela ut tidningarna
Men även om vi är nöjda med
dessa siffror så kan vi alltid bli ännu
bättre! Under två dagar i maj samlades
därför kundservicepersonalen
för att ha en repetition av tidigare
utbildning. Framför allt fokuserade
vi på kvalitet. ”Hur vill kunden bli
bemött?” Hur upplever våra kunder
och ägare oss?”.” Vad kan varje
enskild medarbetare göra för att
påverka kunden positivt?”
Kundservice behöver bra
information att lämna vidare till
abonnenterna. Kom ihåg att alltid
meddela till ditt nattkontor om du
har problem med något!
Det här är Daniel Notkin
på Kundservice i Malmö.
som du ska, är det jätteviktigt att du
meddelar det direkt under natten.
Allt detta är ett stort, viktigt och
roligt arbete för att vi ska få behålla
våra abonnenter. För om vi alla i
företaget hjälps åt och tänker på de
här sakerna, kommer vi att märka
resultat av det.
Har du någon bra idé om vad
vi kan göra för att bli ännu bättre?
Maila i så fall gärna till
astrid.karlsson@tidningsbararna.se
/ Susanne Olsson
Detta var några av frågorna som
vi behandlade och efter avslutade
dagar känns det att personalen har
fått med sig ytterligare nyttigheter
att stoppa i sin ”verktygslåda” men
också att det är av stort värde att
sitta ner tillsammans och diskutera
kvalitetsfrågor så att vi behandlar
alla som ringer till Tidningsbärarna
på ett professionellt sätt.
/ Marianne Kinnberg
6 7

8
Med den nya packsalen på Malmö Tidningstryckeri är en av de sista
pusselbitarna på plats. Efter en del inkörningsproblem börjar allt falla på
plats i den nya moderna anläggningen där både Skånska Dagbladet,
City och danska Metro Express numera trycks.
Packsalen på plats
utanför Malmö
”Det känns bra nu. Den
senaste tiden har saker
stabiliserats och när det flyter på
bra, är det med det bästa i tryckkvalitet
i Sverige idag. Ser vi på det vi
levererar nu är vi oerhört nöjda. Ett
fantastiskt bra tryck, bättre färger,
större flexibilitet, större ibladningsmöjligheter.
Vi är bara positiva inför
framtiden.
Den första tiden har det varit problem
och några gånger har tidningen
inte kommit ut till alla prenumeranter
under morgonen. Olika felkällor
av helt olika karaktär har orsakat
problemen. Men Jan Carlson, distributionschef
på Skånska Dagbladet är
inte överraskad över att det uppstått
fel under inkörsperioden.
-Med så avancerad teknik behövs
det inte mycket för att ett fel ska ge
efterverkningar långt ut i leden. Med
ett antal riktigt stora smällar några
nätter tycker vi på Skånskan att alla
på Tidningsbärarna har gjort ett
fantastiskt jobb. Hela kedjan, från
transportledare till bud, säger han.
-Om det inte hade varit för allas goda
insats och lojalitet skulle det ha blivit
ännu sämre resultat de jobbigaste
nätterna. Ett oerhört starkt tack!
Arne Permgård på transportavdelningen
är inte heller förvånad
över att övergången inte varit helt
smärtfri. Men den senaste tiden
har han upplevt att de börjar hitta
Den nya packsalen innebär stora förbättringar tycker Jan Carlson på Skånska Dagbladet
och Arne Permgård på Tidningsbärarna.
formerna och rutinerna för arbetet i
det nya systemet.
-På andra tryckerier har det tagit
många månader att komma igång,
berättar han. Det känns stabilt nu.
Han är glad över att verksamheten
han arbetar med är samlad i den nya
toppmoderna anläggningen. Arbetssättet
blir mycket smidigare och effektivare,
för i de nya lokalerna och
med den förbättrade logistiken har
transportledarna möjlighet att optimera
planeringen inför natten, man
är i löpande kontakt med respektive
tryckeri angående produktionen.
Beroende på vad som händer under
kvällen och natten kan de anpassa
i vilken ordning produkterna lastas,
så att flödena blir så smidiga som
möjligt. Det innebär att väntetiderna
kan minimeras vid förseningar.
-Vi är både flexiblare och snabbare,
konstaterar Arne. Närheten till
Sydsvenskans och JMS tryckerier
gör att vi kan hämta igen tid och
mildra förseningar.
-Nu väntar vi bara på att få de sista
maskinerna i respektive packlinje på
plats och intrimmade samt att vårt
lagertält ska monteras utanför tryckeriet.
Det längtar vi intensivt efter.
Den första tiden har varit en tuff
läroperiod för alla inblandade och all
personal har gjort en gedigen insats
trots att inte alla bitar varit på plats.
-Det känns bra nu, fast vi är inte
naivare än att vi inser att det
kommer att smälla till igen, säger
skånskans distributionschef. Men vi
har byggt upp en beredskap för att
hantera detta.
-Problemen vi haft har fått oss att
hitta nya lösningar och tänka i nya
banor, säger Arne.
Samarbetet med Tidsam Interpress har vuxit snabbt det senaste året.
När det var dags för ny upphandling upplevde Tidningsbärarna att kunden
ville hitta ett effektivare arbetssätt och tog fram ett nytänk som har stärkt
samarbetet mellan parterna.
Nytänket tog hem
upphandlingen
”
Tidsam hade aviserat
att de ville prova något
nytt och att de var intresserade av
vår idé att lämna deras tidningar
på natten”, säger Bo Wennerholm.
Han är distributionstekniker och
ansvarig för planeringen av de nya
nattleveranserna.
- Då kan butikerna sälja tidningen
under en längre period, eftersom
de har tidningarna redan när de
öppnar. Det är ett stort plus.
Han förklarar att marknaden är så
pressad att detta var enda sättet för
Tidningsbärarna att konkurrera och
få uppdraget.
- Hade inte vi haft det här natttänket
hade vi haft svårt att få
uppdraget i fortsättningen, tror Bo.
- Tidigare körde vi allt från Tidsam
Interpress dagtid och det innebar
att vi hade flera olika linjer som gick
ut olika dagar och vi hämtade returerna
direkt i affären över disk. Då
körde vi även lotter, triss med mera.
Förändringen innebär att stora
delar av leveranserna för Tidsam
Interpress har flyttats från dagtid
till nattetid. Nu körs 50 procent på
natten i Ystad, Malmö och Helsingborg
och levereras tillsammans med
morgontidningarna.
För buden innebär det att buntarna
som levereras till butikerna är
lite större än när de enbart lämnade
Michael Andersson levererar tidningar till en affär i Rydsgård i sydöstra Skåne.
morgontidningar och några gånger i
veckan ska de ta med returer tillbaka.
Planeringen av hur det nya arbetssättet
skulle kunna se ut har pågått
sen i september, men när Tidsam
Interpress fattat sitt beslut om vem
som skulle få uppdraget var det inte
lång tid kvar till genomförandet.
- När beskedet kom så vi hade maximalt
en månad på oss att förbereda
detta, berättar han.
- Innan de fackliga förhandlingarna
var klara kunde vi inte informera de
som skulle köra. Vi jobbade intensivt
med detta i slutet av mars, samtidigt
som vi fick införskaffa olika
grejer för att detta ska gå i hamn,
låsbara burar och minicontainers
som vi kan lägga allt i på natten.
Vi gick igång med de nya nattleveranserna
den 30 mars i Ystad och
Malmö, den 20 april i Helsingborg.
Eftersom det var på kort varsel,
var det ont om tid för information
till alla inblandade. Trots det har
övergången fungerat över förväntan
tycker Bo.
- Som jag ser det har vi väldigt hög
kvalitet på våra leveranser, med
väldigt lite reklamationer. Vi har
väldigt duktiga bud som kan arbetet
redan och det är bara nya produkter.
Vi får signaler från Tidsam Interpress
att de också är nöjda. Visst är
där saker som kan bli bättre, men
det är småsaker, mycket beror på att
det är nya rutiner som införs. Det
är jätteroligt att det redan fungerar
så bra.
9

10
Tisdagen den 28 april var det utbildning i ”det svåra samtalet”
i Kristianstad på restaurang Kvarnen.
Det svåra samtalet
”Vi var 16 st deltagare
från olika regioner inom
Tidningsbärarna som hade samlats
för att lära oss mer om hur man
behärskar vissa situationer där man
måste förmedla ett svårt eller känsligt
budskap.
Som vanligt var det mycket
trevligt när man träffas från olika
områden inom Tidningsbärarna,
man har alltid mycket att prata om
samt utbyta erfarenheter sinsemellan.
Utbildningen hölls av Ewa
Borgström som har arbetat inom
sjukvården i många år och numera
är konsult inom psykosocial arbetsmiljö
och samtal, och därmed har
stor erfarenhet av svåra samtal.
Under förmiddagen hade vi mest
diskussioner om hur man förmedlar
samtalen vid olika situationer och
det var mycket intressant att lyssna
på hur många av ens kolleger tycker
och tänker.
Efter lunch var det dags för lite
praktiska övningar i grupp.
Under dagen lärde vi oss bland annat
att det är mycket viktigt att vara
tydlig med sitt budskap. Annars är
det lätt att det sker missförstånd eller
att man trasslar in sig i saker som
inte är väsentliga för samtalet. Vi
lärde oss också hur viktigt det är att
Siffror ur årsredovisningen
vara insatt i den situation som man
ska samtala om annars är det lätt att
det blir fel.
Jag tror nog att jag talar för alla
när jag påstår att det var en mycket
intressant och lärorik dag.
/ Livio Gazzoli,
Personalsamordnare Region Malmö
ANSTÄLLDA 2008 2007 2006 2005 2004
Distributörer 2 816 2 933 3 003 3 023 2 980
Tjänstemän (årsarbetare) 131 130 130 138 138
UPPLAGA/DAG
Vardagar 491 655 500 583 504 747 503 294 516 163
Söndagar 265 294 269 818 272 724 271 637 282 654
Antal ex/distrikt 309 313 316 315 322
KOSTNADER
Distributionskostnader
Löner och sociala kostnader 384 164 000 374 451 000 359 915 000 350 813 000 333 816 000
Företagsbilar/Trsp.hjälpm.ers 58 249 000 57 603 000 59 381 000 58 284 000 55 429 000
Entreprenörer 45 919 000 40 667 000 38 653 000 32 013 000 29 898 000
Övriga distr.kostnader 6 102 000 5 455 000 5 864 000 6 035 000 7 248 000
Administrativa kostnader
Löner och sociala kostnader 66 985 000 62 576 000 58 842 000 56 514 000 52 854 000
Övriga adm.kostnader 23 608 000 22 988 000 26 109 000 32 093 000 31 357 000
SUMMA KOSTNADER 585 027 000 563 740 000 548 764 000 535 752 000 510 602 000
Lördagen den 21 mars fick en del av sydsvenskanprenumeranterna en
ovanligt aptitlig tidning. Ett tvåpack Ballerinakex låg som bilaga i brevlådan
tillsammans med tidningen.
Extra goda nyheter
”
Projektet var ett samarbete
mellan storstadspressen
i Stockholm, Göteborg och
Malmö, berättar Sverker Andersson,
försäljningschef på Kors & Tvärs.
Det är inte första gången vi gör
något sådant, tidigare har vi delat
ut cornflakes en gång och kaffe en
gång. Men det händer inte så ofta,
ungefär en gång om året än så länge.
-Uppdragsgivarna kallar detta för
sampling när man gör direktdistribution
av varuprover, kombinerat
med annonser i lokal press. En
annonskampanj kombinerad med en
upplevelse. Det kan handla om va-
ruprover, luktupplevelser med mera.
Det finns vissa begränsningar för
uppdrag av den här typen.
- Vi tror att man måste koncentrera
det till de bud som är bilburna, för
vi tycker att man stör distributionen
om man lägger ut det på vilka
distrikt som helst.
En bilaga av detta formatet tar lite
längre tid att dela ut och därför
förlades den på en lördag när det är
färre titlar att dela ut.
Man kan inte göra samma sak på en
enda vardag under veckan, utan i så
fall krävs det att utdelningen av spe-
cialbilagan delas upp på flera dagar i
varje distrikt. Annars är risken stor
att det blir förseningar vid tidningsutbärandet.
- Vi hade ambitionen att utdelningen
inte skulle bli alltför sen.
Enligt Sverker är Sydsvenskan
mycket nöjda med bilagan och han
tror att det kan bli fler liknande
uppdrag i framtiden.
- I takt med att tidningsprenumeranterna
minskar måste vi aktivera
oss för att skaffa fler uppdrag som
kan generera nya intäkter. Men det
måste vara på våra villkor.
11

Enkät visar:
Buden trivs
19 av 20 trivs med att arbeta på Tidningsbärarna och hälften tycker att
arbetsuppgifterna är en utmaning. Men många har svårt att förstå delar
av informationen som de får från ledningen och många upplever att
arbetet är tungt, utan att vara stressigt.
D
et visar en sammanställning
av enkätsvaren i det
EU-projekt som Tidningsbärarna
varit med i. Här kommer en kort
sammanfattning.
Undersökningen har delats in i
tre olika enkäter som riktar sig till
olika grupper på företaget. Frågorna
handlar om mångfald, diskrimine-
Kommentarer till enkäten ur
arbetsmiljösynpunkt.
Att utifrån en enkät göra en bedömning
av förhållandena i en verksamhet
är inte lätt. Om t ex en tredjedel
utrycker en viss uppfattning i en
fråga, är den då värd att ta hänsyn
till. Om fem procent är missnöjda i
en viktig fråga hur stor hänsyn ska
tas till detta?
Enkäten visar att 94 procent av våra
anställda trivs med sina arbets-
ring och rekrytering, men också om
medarbetarnas uppfattning av sina
kompetensbehov. Formulären har
kompletterats med intervjuer av 40
medarbetare inom ledning, administration
och personalgrupp.
Hela 94 procent av de tillfrågade
tidningsbärarna, jourbuden och
nattchaufförerna trivs med sina
uppgifter och ingen svarar att de
vantrivs. Vilket annat företag kan
uppvisa sådana siffror. Egentligen är
det inget konstigt med detta för här
finns inte den inlåsningseffekt som
många upplever på sin arbetsplats.
Dvs jag trivs inte med mitt arbete
men jag behöver det för min
försörjning. Byter jag arbetsplats
är jag sist in. Händer det något på
min nya arbetsplats blir jag först ut.
Vår verksamhet erbjuder arbete som
för många är ett extraknäck. Den
som inte trivs med att arbeta som
arbetsuppgifter och ingen svarar att
de vantrivs. Många lyfter fram självständigheten
i jobbet som positiv.
”Man klarar sig själv, det trivs jag
med.”
Drygt hälften uppger att de känner
en utmaning i sina arbetsuppgifter,
medan fyra av tio menar att jobbet
inte är stimulerande. De flesta tycker
tidningsbud värderar säkert snabbt
vantrivseln i förhållande till de
pengar som kommer in. Beslutet blir
med all säkerhet att hitta ett annat
extraknäck. Med tanke på de höga
servicekrav vi har i vår verksamhet
är det viktigt att våra anställda trivs.
Det har stor betydelse för kvaliteten.
Drygt hälften av de som svarat i
enkäten uppger att de tycker arbetet
är tungt och ungefär en tredjedel
har ibland smärtor som kan relateras
till arbetet. Detta är inte så konstigt.
att de kan påverka sin arbetssituation
och känner sig delaktiga i
verksamheten:
”Om jag har något problem så brukar
det lösa sig. Jag säger till och sen
brukar det fixa sig”.
Men knappt var femte medarbetare
upplever att han eller hon inte
kan påverka sin arbetssituation.
”Jag tycker inte att nattpersonalen
gör vad de ska. Man berättar vad
som är fel men sen händer inget”.
Många vittnar om att arbetet är
fysiskt krävande och ungefär en
tredjedel har ibland smärtor som de
kan relatera till arbetet. Däremot
tycker nästan alla att arbetsgivarens
krav på arbetet är rimliga.
En stor del av personalen på Tidningsbärarna
har inte svenska som
modersmål och detta är något som
ställer höga krav på kommunikationen
inom företaget. I undersökningen
understryker ledningen att de ser
en ännu tydligare och effektivare
kommunikation inom organisationen
som en av de viktigaste frågorna
i framtiden. Och att bli bättre på att
skicka informationen enbart till de
personer som berörs.
Arbetet är väldigt fysiskt. Den fysiska
belastningen kan variera mycket
mellan olika typer av distrikt. Här
måste företaget idka självkritik. Ser
vi verkligen till att våra anställda
har rätt hjälpmedel för att utföra sitt
arbete?
Många anställda har inte svenskan
som sitt modersmål. Enkätsvaren
tyder på att det finns en del som på
grund av språket har svårt att ta
till sig information. Med tanke på
att företaget har en skyldighet att
På detta område ger enkätsvaren en
motsägelsefull bild.
Av dem som svarat på enkäten
har 42 medarbetare ett annat
hemspråk. Nästan alla, 38 personer,
svarar att de förstår all skriftlig information,
men samtidigt vill nästan
hälften ha utbildning i svenska.
Om man utgår från intervjuer med
medarbetare från olika delar av
organisationen är det sannolikt att
det i verksamheten finns en avsevärt
större procentuell andel tidningsbärare
än resultatet i enkäten visar
som har svårt att förstå hela eller
delar av den skriftliga och muntliga
informationen från arbetsgivaren:
”Jag möter varje natt många
tidningsbärare som inte förstår informationen
från arbetsgivaren. Det
kommer att sluta med en katastrof.”
”Jag förstår kanske hälften av den
skriftliga informationen.”
Den som vill läsa hela undersökningen
kan beställa den från
Marianne Kinnberg i Malmö.
informera om de risker som finns
i verksamheten och hur dessa kan
undvikas är det inte bra om alla inte
kan ta till sig denna information.
Detsamma gäller information om
hjälpmedel och hur dessa används
på bästa sätt.
En av slutsatserna av enkäten är
därför att det behövs en effektivare
och tydligare information.
/ Ronnie Jardenfall
Miljöcertifieringen
av Tidningsbärarna
Arbetet med att miljöcertifiera
Tidningsbärarna pågår för fullt. Vi
har nu kartlagt vår miljöpåverkan.
Inte oväntat är det vår bilanvändning
i verksamheten som utgör den
största belastningen på miljön. Våra
företagsbilar kör 1 600 000 mil om
året. Det går åt en hel del bränsle
som blir koldioxidutsläpp och
många mil med dubbade däck sliter
på vägbanorna och frigör olika kemiska
ämnen. Genom att successivt
övergå till bilar som drar mindre
bränsle och utbildning i sparsam
körning kommer vi efterhand att
minska vår påverkan på miljön.
Till hösten kommer dubbdäcksanvändning
att vara en punkt på
våra lokala arbetsmiljökommittéers
möten. Detta beror på att däcken
inte bara är en miljöfråga utan
också en säkerhetsfråga.
Personalens resor påverkar
också miljön. Varje dygn förflyttar
sig vår personal drygt 800 mil
mellan bostaden och hemmet.
Vid 480 av dessa mil sker för-
flyttningen med bil.
En miljöpåverkan, som vi visst om
i många år och delvis löst på sina
håll, är vårt avfall i form av plast,
papper och band. Detta måste vi
ta hand om på ett lämpligt sätt. En
arbetsgrupp är tillsatt för att komma
med förslag på lösningar.
Certifieringen innebär inte bara
att vi ska ha kontroll över vår egen
miljöpåverkan. Våra leverantörer
av olika varor och tjänster har fått
frågor från oss på vilket sätt de
arbetar med miljön. Det har därefter
gjorts en bedömning av varje leverantör
på vilken nivå denne befinner
sig med sitt miljöarbete. Framöver
kommer detta att finnas med vid
upphandlingar av olika slag. Vid
samma kvalitet och samma kostnad
får den med bäst miljöarbete
uppdraget.
Vi har kartlagt vilka kemikalier
vi använder i verksamheten. Sett
till att det finns produktblad där
kemikalierna förvaras.
Vi har upprättat inköpsrutiner
så att vi gör miljömedvetna val vid
inköp av olika varor. Alla tjänstemän
kommer före sommaren att
genomgå en miljöutbildning och
ytterligare en till hösten.
12 13
ronnie Jardenfall

14
sång
eller
dans
med
mycket
rytm i
÷
säger
den
som är
väldigt
positiv
÷
mig
och dig
÷
har
plats
för gas
⁄
fet
salva
blandas
med
blött
virke
⁄
form av
anfall
husgas
kan vi
få för
jobbet
förord
föreningsregler
vanlig
dryck
förbiseende
riktigt
enkla
torka
KRYSSVINNARE
1-2-pris – biocheckar:
Kjell Karlsson, Borrby
Barbro Säfverblad, Kalmar
ska hörs
vakta
sin kut
lejon
som
tiger
ç
gammal
och
glömsk
ge goda
tips
är icke
en ruin
3-5 pris – små kylväskor:
Ola Kullgren, Skanör
Maj-Britt Grimberg, Ängelholm
Göte Adeldal, Landskrona
ç ç
kattras
‹
streck
i en
cirkel
team
det
hör vi
igen
intyg
vanlig
dryck
är
ung i
stallet
NAMN
GATUADRESS
land-
tunga
skapa
IGEN
‹
tidig
morgon
per-
sonal
ç
brukar
skämt
en
mindre
del
händelse
usch!
‹
klapptid
anno
domini
orkar
inget
modestil
det kan
vi slå
knut på
Ç
geni
ditplacerade
Ç
beröm
kass
skrikit
högt
skåde-
spel
som en
bok man
just
läser
passar
⁄
agerar
direkt
hårt
virke
⁄
ta åt
sig
⁄
bärsäng
brukar
vårträd
den är
ogräs
i rabatten
trän-
ade
Ç Ç ç
de svingades
förr
på fälten
höjd
fick
ett
straff
öbo
som en
pinne
den kan
täcka
pannan
nyttiga
droppar
mäts
ytor i
såg mot
solen
lyxbil
har släkt
lyssnare
i närhetenblodbrist
skonkost
visa
respekt
fingertal
syddam
dra
söderut
bra i
poker
den är
ett träd
fylla
jämt
en tredje
snaps
värderas
högt
glasort
fara
samlande
namn
för
avisor
Lösningen vill vi ha senast den 1 augusti och den skickas per post till
TIDNINGSBÄRARNA, att: Marie Dahlbom, Box 6106, 200 11 Malmö
1-2 pris: biobiljetter, 3-5 pris ”lunch-coolers”.
REGION
gnäll
park
i stan
tjejtjusande
j uan
vildmarksutflykt
eldfängtsagoväsen
vill
gentil
gärna
blir
ostar
längre
ner
har en
viss
grad
läke-
mängd
är tupp
i hönsgården
fallit
populärt
museum
på djurgården
form
av begränsning
©www.korsordDIREKT.se
MIN ÄLSKADE TrÄDgÅrD
– EN KrÄvANDE KÄrLEK
Så var det dags igen. Att fylla år. Det verkar som om tiden går fortare mellan födelsedagarna för varje år.
Men förstås, det brukar inte vara något som jag gör något större väsen av. Fast i år var det en lördag. Det
rådde dessutom ett visst socialt underskott. Dvs vi hade varit bjudna till vänner och bekanta utan att bjuda
igen. Så, varför inte, en fest är alltid trevligt. Det fanns dock en hake. Trädgården. Ogräs, ogräs och åter
ogräs. I rabatter och mellan stenar. Jättelika maskrosor i växthuset. Gräs som kunde slås med lie och en
igenslammad damm. Nej, fullständigt otänkbart att bjuda hem folk under dessa omständigheter. Jag bedömde
att det krävdes två dagar för att få ordning på trädgården. dag ett vräkte regnet ner. Ok, det fanns
en del att åtgärda inomhus och inte minst i garaget. Petflaskor och burkar som bara hade hivats in i garaget
under vintern, en burk tapetklister hade av någon anledning hamnat upp och ner, locket var inte ordentligt
stängt och klistret hade runnit ut på golvet. Jag upptäckte det när jag trampade i smeten. Tog en del av
dagen att rengöra golv och skor. Jag hittade min skruvdragare. Inte riktigt bra. Här har jag förhört barn och
deras sambor vem som har lånat maskinen. För det lånas nämligen verktyg då och då. Jag har fått för mig
att de börjat tro att farsgubben börjar bli senil så att han inte märker om något verktyg försvinner. Men där
tror de fel. Jag har koll. Fast den här skruvdragaren hade de gärna fått behålla. Jag säger Martin Timell.
Han använder skruvdragare i tid och otid. Det ser ut som att trycka ner en skruv i smör. Det kan jag säga,
så ser det inte ut med min skruvdragare. resultatet av städningen dag ett blev tre sopsäckar med
brännbara sopor. Dessutom två sopsäckar med petflaskor och burkar. Ser väderleksrapporten på tv.
Fint väder utlovas nästa dag. Ställa väckarklockan. Tidigt.
Upp nästa morgon. Börja med framsidan. Innan hundägarna passerar. De ska alltid prata lite: Är du igång
så tidigt- ska du inte jobba idag- du skulle behållit tujorna- det var länge sedan vi pratade- du, min tidning
har krånglat på sista tiden osv. Jag slapp hundägare. Över till trädgårdssidan. Problemet där är min ena
granne. Arbetar lite oregelbundet. Fast nu är det tidigt på dagen. Han brukar nämligen sen eftermiddag luta
sig över staketet. Han är ca 2 meter lång. ”Ska du ha en stänkare” säger han. Gissa vilka hans favoritfilmer
är. Hans bil står inte på garageuppfarten. Bra då kan jag jobba utan störningar. Det tar hela dagen. Resultat.
Sex sopsäckar med trädgårdsavfall. Då kommer nästa moment. Att besöka soptippen.
Det spelar egentligen ingen roll vilken dag jag besöker tippen. Där är alltid folk. Fast lördag framåt stängningsdags
undviker jag. Alla vill hem och hålla lördag. Då kan det lätt bli ett mindre kaos när alla ska backa
till med sina släp, den ene står bakom och dirigerar föraren, hojtar och skriker och föraren gör ofta tvärtom.
Fruar skäller på sina män, ibland är det tvärt om, fast bara ibland. Egentligen är det stor underhållning.
Mitt tips till tippen är: Bygg en läktare. ta inträde t ex 5 kr utom lördagar då det kostar 10 kr. Gör reklam.
T ex Kommande helg ska det bli fint väder. Det förväntas mycket bilar med släp som ska uppträda vid
trädgårdsavfallet.
Efter tippen är det återlämning av flaskor och burkar. Erfarenhetsmässigt vet jag att med två säckar
kommer det minst en pensionär med tre ölburkar som ska pantas så att jag får göra ett uppehåll när den
ena säcken är tömd. Det kom tre. Pust, stön, trädgården rensad och allt ogräs och bråte på tippen.
då kan det bli fest. Hur gick det då. Jo, jag berättade om allt arbete jag lagt ner för att de skulle få
så trevligt som möjligt omkring sig och mina äventyr på tippen. Det blev en riktigt trevlig fest.
Fast morgonen efter hittade jag en ölburk i dammen. Någon hade inte förstått.
/ ronnie Jardenfall
15

Tidningsbäraren
Box 6106
200 11 Malmö
Stadsmissionen satsar
på ökad verksamhet
E
fter mer än hundra år är
behovet av stadsmissionens
arbete fortfarande stort. Så stort
att de nu satsar på att utöka sin
verksamhet.
Stadsmissionen bildades kring förra
sekelskiftet. Bakgrunden var att
många flyttat från landsbygden in
till städerna för att få jobb. De som
inte lyckades i staden levde otroligt
fattigt och därför började gatupräster
åka ut till de områdena där folk
hade det som värst. Kyrkan är än
idag en av de största givarna, men
verksamheten är religiöst oberoende
och finns till för alla, dygnet runt
alla dagar på året.
- Vi välkomnar alla oavsett religiös
och etnisk bakgrund, berättar Ira
Gyllingberg, marknadsansvarig.
- Syftet är att stödja och hjälpa den
som är i en utsatt situation. Att
erbjuda det alla har rätt till enligt
grundlagen.
De som kommer till Stadsmissionen
kan ha olika sorters problem. En stor
del är hemlösa, missbrukare eller
psykiskt sjuka. Men det finns de som
behöver hjälp av andra anledningar,
som till exempel kvinnor som behöver
skyddat boende och ungdomar
som har det svårt hemma på något
sätt. En fjärdedel som söker hjälp är
kvinnor, resten män.
Behoven varierar. Från sovplatser
till vård eller samtal, en dusch eller
ett mål mat.
Stadsmissionens arbete utgår ifrån den enskilda individens behov. Caféet i Malmö är en
populär samlingspunkt.
Bland personalen finns kock, läkare,
sköterska, barnmorska, tandläkare,
kurator och en missionspräst (som
också är jazzmusiker). Allt som allt
arbetar ett 70-tal personer i verksamheten
i nuläget, ungefär 50 av
dem på heltid.
- Vi arbetar utifrån den enskilde
individens behov, men vi ställer
inga krav på att besökarna ska följa
ett tolvstegsprogram, utan vi är en
lågtröskelverksamhet. Det innebär
att besökarna kan komma i vilket
skick som helst, så länge de inte
bråkar eller brukar något här. Vi
vill göra tillvaron lite enklare för
dem här och nu, förklarar Ira. Vi har
väldigt duktig personal. Som orkar
hantera detta och som kan erbjuda
rätt hjälp till rätt person.
Något de arbetar mycket med är
besökarnas kontakt med släkt eller
vänner. En del har bränt alla sådana
broar.
- Då kan vi hjälpa dem att hitta en
väg tillbaks till varandra, säger hon.
Detta är helt vanliga människor som
av någon anledning fått det svårt i
livet. Alla behöver vara en del i ett
sammanhang och då är släkt eller
vänner viktiga.
Verksamheten finansieras till stor
del av donationer. Det kan handla
om pengar, varor som schampo,
tvålar, handdukar och mat eller
tjänster. Tidningsbärarna och Sydsvenskan
är med och bidrar varje år.
- Tidningsbärarna delar ut en julbilaga
i Sydsvenskan, säger Ira. Den ger
både pengar, varor och julklappar och
avgör hur vår jul blir. Det är en väldigt
stor insats som är oerhört viktig.
- Många blir förvånade över att
det finns en så stor social nöd här
hemma. Vi har planer på att kunna
expandera mer och hitta nya lösningar
anpassade till de olika grupperna.
Det finns en plan på att vi kommer
att växa ganska mycket under de närmaste
tre åren. Men vi är beroende av
bidragen och av de politiska besluten,
konstaterar hon.
En kan inte göra allt, men alla kan
göra lite.