LÖSNING: VÅR NYA HANDBOK OM AVGASNING - Armatec

PROBLEM: UTAN KUNSKAP
OM AVGASNING ÄR DET
MYCKET SOM KAN BLI FEL
I VÄRME OCH KYLSYSTEM
LÖSNING: VÅR NYA
HANDBOK OM AVGASNING
Solutions for heating and cooling systems

2 AVGASNING
Att driftstörningar och problem inträffar i värme- och
kylsystem är välbekant. Indikationerna är då ofta:
Svårt att hålla temperaturen p.g.a. försämrad värmeöverföring.
Oljud i pumpar eller i delar av rörsystemet.
Cirkulationen har avstannat och därmed ingen värme, speciellt i husets översta våningar.
Rost/korrosion uppträder på radiatorer och rördelar.
Troligaste orsaken till dessa oönskade problem är luft/gas i delar av systemet, ofta i högpunkter.
Att förstå varför luftproblem
uppstår, är mycket
att förstå naturens egna
fysikaliska lagar.
Det handlar om vätskans, normalt vatten,
förmåga att naturligt lösa resp. avge gas vid
olika betingelser. Gas är i detta fallet luften
som omger oss och som består av ca 78%
kväve, 21% syre och 1% ädelgaser.
Faktorerna som påverkar vattnets förmåga
att lösa respektive avge gas är dess tryck
och temperatur.
Detta samband konstaterade den engelske
kemisten William Henry som därför kunde
upprätta vidstående diagram. Diagrammet
visar tydligt hur lösligheten förändras
beroende på temperatur och rådande tryck.
Vid låg temperatur och samtidigt högt
tryck är den naturliga balansen för vätskan
hög löslighet av gas. Vid motsatsen, d.v.s.
hög temperatur och lågt tryck vill vätskan
absorbera minimal mängd gas. Mellan dessa
värden finns alla variationer beroende på
temperatur och tryck.
3 3
Löslighet av luft i vatten [dm /m ] eller [ml/l]
200
190
180
170
160
150
140
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
0
-0,5
-0,25
-0,75
10 20 30
Systemtryck [bar(e)]
40
6
5
4
3
2
1
0
50 60 70 80 90 100
Vattentemperatur [°C]

Följande vardagliga händelser är exempel på att
Henrys lag verkligen existerar:
Temperaturen
Du tappar upp kallt kranvatten i en kastrull för
att värma upp till tevatten. Det kalla vattnet är
klart och fritt från synliga gasblåsor. Uppvärmningen
startar och nästan direkt börjar nu gasblåsor
att stiga upp från kastrullens botten.
Med ökande temperatur blir blåsorna bara fler
och fler, för att bli som mest strax innan
vattnet kokar.
Trycket
Du tar fram en oöppnad flaska kolsyrat mineralvatten.
Innan flaskan öppnas observerar du att
vattnet är klart och fritt från synliga bubblor. Så
snart du har skruvat av kapsylen bildas bubblor
som oavbrutet stiger upp till ytan. I en oöppnad
flaska råder ett visst övertryck som gör att kolsyran
hålls löst i vätskan. När kapsylen öppnas sker
en trycksänkning och därmed vill vätskan avge
en viss mängd fri gas i form av bubblor. I detta
fallet är det kolsyra.
AVGASNING
William Henry (1775-1836) började studera medicin i Edinburgh 1795 och tog sin doktorsexamen
år 1807, men sjukdom gjorde att han avbröt sin praktik som läkare och han ägnade
sin tid främst kemisk forskning, särskilt när det gäller gaser. En av hans mest kända artiklar
som publicerades 1803, beskriver experiment på den mängd gaser som absorberas av vatten
vid olika temperaturer och under olika tryck. Hans resultat är kända idag som Henrys lag.
Källa: Wikipedia
3

4 AVGASNING
Vätskan i ett värme-/kylsystem påverkas av
exakt samma fysikaliska verklighet.
Därför är det nödvändigt att ta hänsyn till de
problem som uppkommer som en konsekvens av
naturens lagar och hitta effektiva lösningar som
fungerar för olika driftsituationer. Speciellt gäller
det systemets utformning, låg eller hög byggnad
och dess temperatur och tryck. Även typ
av vätska/fluid avgör i hög grad luftproblemens
omfattning. Vilket betyder att valet av avluftare/
avgasare väsentligt påverkar hur effektiv avgasningen
verkligen blir.
Luftavledare
är normalt av flottörtyp, d.v.s. en flottör påverkar,
via ett en länkarm, en ventil genom sitt höjdläge
i flottörhuset. När luft tränger in i huset underifrån
sjunker flottören, ventilen öppnar och luften
kan passera ut från avledaren. Flottörens läge höjs
i takt med att vätskenivån stiger och ventilen
stänger igen.
En luftavledare är perfekt att montera i systemets
högpunkter för att effektivt ta hand om luft som
samlas i t.ex. rörstammar. Måste ha god avluftningskapacitet
och hög läcksäkerhet. Skall alltid
förses med en avstängningsventil mot systemet.
Automatiska avgasare finns, i första hand, i tre
olika utföranden: luftavledare, luftavskiljare och
undertrycksavgasare. För samtliga gäller att vätskan/fluiden
måste vara vatten eller blandningar
av vatten/glykoler och vatten/etanol. System
med blandningar av vatten/salter, både organiska
och oorgansiska, skall ej utrustas med automatiska
avgasare. Vätskans egenskaper, som t.ex. kristallbildning,
stör väsentligt avgasarens automatiska
funktion.
Vid funktionsproblem är det då möjligt att demontera
den felaktiga avledaren och ersätta denna
med en ny, utan att påverka systemet i övrigt.
För att fungera väl måste drifttrycket vara minst
0,5 bar där avledaren sitter monterad. Vid oönskat
undertryck i systemet kan avledaren också
fungera som vakuumventil, d.v.s. kan suga in luft
i systemet. Därför är det viktigt att det råder ett
övertryck i alla delar av systemet. Möjligheten att
kunna suga in luft underlättar dock nödvändig
nedtappning av systemet. För ytterligare detaljer
och data se produktblad AT 8050B Luftavledare.

Luft-/partikelavskiljare
separerar mycket effektivt fria bubblor från den
flödande vätskan i systemet. Vid passeringen
genom avskiljarens volymförstorade hus sänks
flödeshastigheten väsentligt. Fri gas har här därför
stor möjlighet att avskiljas från vätskan och stiga
upp och samlas i toppen av huset. En nätkassett
i huset förhöjer rejält avskiljningsgraden genom
att sitta mitt i vätskeflödet och speciellt ”fånga
upp” de små bubblorna, s.k. mikrobubblor. Detta
sker genom att utnyttja bubblornas vidhäftningsförmåga,
d.v.s. att de ”fastnar” på fast material
som finns ”i vägen”. Dessa mikrobubblor växer
ihop, lyfter och samlas också i avskiljarens topp.
En luftavledare i toppen, lika ovan, ser till att den
ansamlade gasen kan avledas ut i de fria.
För att snabbt få ut den stora gasmängden i samband
med den första påfyllningen av systemet, finns
också en manuell avluftningsventil i toppen av
avskiljaren.
Den skall monteras i systemets huvudledning,
med anslutningsdimension lika systemets rördimension.
I ett värmesystem är framledningen,
med sin högre temperatur, den bästa placeringen.
Helst på sugsidan cirkulationspumpen, där trycket
är lägst. I ett kylsystem sitter avskiljaren bäst i
returledningen, med sin något högre temperatur.
Även här bör placeringen vara på sugsidan cirkulationspumpen
för lägsta tryck.
AVGASNING
Problem kan uppstå när drifttrycket är högt,
beroende på att avskiljaren inte kan ta hand om
gas som är löst i vätskan (inga synliga bubblor),
gäller t.ex. i höghus. Enligt Henrys lag vill vätskan
innehålla mer mängd gas när trycket stiger och
omvänt mindre mängd när trycket sjunker. För ett
höghus med avskiljaren sittande nere i undercentralen,
innehåller vätskeflödet igenom avskiljaren
en större mängd löst gas. Senare, på väg upp i
rörsystemet, sjunker trycket successivt och fri
gas börjar uppträda. Mängden ökar allt eftersom
trycket sjunker i de högre delarna av byggnaden.
Om anläggningen saknar luftavledare i högpunkter
och stammar kommer den fria gasen att bli kvar i
radiatorer och ventilationsaggregat och förorsaka
driftstörningar i form av cirkulationsproblem och
oljud. Slutsats: En luftavskiljare i undercentralen
är inte alltid det rätta produktvalet för att få till
en gasfri anläggning. Gäller speciellt för byggnader
med mer än 4 våningar, vilket motsvarar ett drifttryck
över 1,5 bar.
Även fasta partiklar fångas upp effektivt av avskiljaren.
vilka sjunker till botten och kan urspolas
med hjälp av kulventilen. För ytterligare detaljer
och data se produktblad AT 8070C Luft-/partikelavskiljare.
5

6 AVGASNING
Undertrycksavgasare är den optimala produkten
för att få till ett maximalt avgasat system.
Gäller både värme- och kylsystem, när systemvolymen
är mer än 2000 liter. I mindre system,
där drifttrycket normalt aldrig är över 1,5 bar, är
luftavledare och luftavskiljare tillräckliga lösningar.
Genom sin funktion klarar undertrycksavgasaren
alltid av att skapa ett gasfritt system, oberoende
vilket drifttryck eller temperatur som råder i
värme- eller kylsystemet. Undertrycksavgasare
ansluts till systemets huvudledning, som en bypassenhet.
Tillopps- eller returledning spelar här mindre
roll. Inkopplas med 2 anslutningar på sidan
av huvudledningen, med minst 500 mm emellan.
Felaktig anslutning till toppen eller botten av ledningen
innebär risk för driftsstörningar.
I inloppsanslutningen monteras en avstängningsventil
och ett smutsfilter och i utloppsanslutningen
en avstängningsventil. Ventilerna underlättar
service och filtret stoppar skadliga fasta partiklar.
I avgasaren ingår: tryckstegringspump, magnetventil,
backventil, avgasningskärl med backventilförsedd
luftavledare, styrenhet med givare samt
tryckmätare som visar drifttrycket, både övertryck
och undertryck. Med öppen magnetventil
suger pumpen in ett delflöde från systemet till
avgasningskärlet . Trycket i kärlet är nu lika med
systemets drifttryck. Efter några sekunder stänger
magnetventilen, inflödet upphör, samtidigt som
pumpen fortsätter att arbeta. Pumpens fortsatta
gång skapar ett undertryck i avgasningskärlet, ca
– 0,8 bar.
Denna stora trycksänkning, från systemets övertryck
ned till undertryck, framkallar en mängd
fria gasbubblor i avgasningskärlet. Efter ytterligare
några sekunder öppnar magnetventilen åter och
ett nytt delflöde från systemet är på väg att sugas
in i avgasningskärlet. Det nya inträngande flödet
tvingar ut den frigjorda gasen genom kärlets luftavledare
och ut i det fria.

Inkoppling
Denna driftcykel fortsätter att upprepas många
gånger, så länge som det finns för mycket gas kvar
i vätskan. Efter en tid, normalt ca 2 veckor för ett
medelstort system, har avgasaren behandlat hela
systemvolymen och därmed har gasmängden i
vätskan minskat till en så låg nivå att luftproblemen
nu helt har försvunnit. Vilket betyder att dess
gasindikator nu konstant avkänner att minvärdet
är nått.
Den kontinuerliga driftcykeln avstannar och
avgasaren intar ett standby-läge. Minst en gång
varje dygn gör avgasaren en kort driftcykling, för
att avkänna och kontrollera att gasmängden ej
har ökat.
Funktion
+
-
B
Magnetventilen öppen.
Delflöde in.
A Pump, konstant i drift
B Magnetventil
C Backventil
D Avgasningskärl
E Luftavledare med backventil
E
D
Systemet är nu, näst intill, helt fritt från gas. Vilket
betyder att vätskan nu är undermättad och därför
kan absorbera en viss mängd gas utan att bilda
fria gasblåsor om ny luft skulle börja tränga in i
systemet. Så länge som inga fria bubblor uppstår,
är systemet, i detta läge, helt fritt ifrån luftproblem.
C
A
+
-
STOP
Magnetventilen stängd.
Undertryck skapas och
gasblåsor bildas.
+
-
AVGASNING
Magnetventilen öppen igen.
Nytt delflöde in och frigjord
gas avledes.
Eftersom inga system är helt diffusionstäta och
vätskan samtidigt strävar efter att alltid ”vara i
rätt balans”, kommer gasmängden åter att successivt
öka i systemet. Därför är det nödvändigt att
avgasaren är permanent monterad, för att direkt
kunna starta sin kontinuerliga driftcykling när
mängden åter ökar och därmed undvika nya återkommande
driftstörningar.
7

8 AVGASNING
En inte helt ovanlig uppfattning är tyvärr annars:
”En gång avgasat – alltid avgasat!”
Efter det mottot används därför flera undertrycksavgasare som ”mobila lösningar”,
d.v.s. flyttas runt till olika anläggningar. Det betyder att varje anläggning blir
tillfälligt ”hjälpt”, för att senare återfå problemen.
För ytterligare detaljer och data se produktblad AT 8080S Undertrycksavgasare.
Rätt val och montering av automatiska avgasare är, som framgår av ovanstående,
helt avgörande för resultatet. Ändå uppstår problem!

Orsaken är då normalt något av följande:
1. Den obligatoriska manuella avluftningen efter första påfyllningen av systemet är bristfälligt utförd.
För mycket luft finns fortfarande kvar stående i luftfickor som kräver manuell åtgärd.
2. Cirkulationspumpen har satts igång innan den manuella avluftningen är avslutad.
3. Ingen tillräcklig efterpåfyllning av vatten har gjorts efter avslutad avluftning. Vilket får till följd att
expansionskärlet inte har möjlighet kompensera för utsläppta volymer av luft/vattenblandningar.
Därmed uppstår stor risk för undertryck i delar av systemet, som ger ytterligare luft fritt tillträde.
4. Expansionskärlet håller inte rätt drifttryck.
A. För expansionskärl med kompressor eller pump, normalt beroende på att volymen i kärlet är
helt fel, nästan tomt eller fullt. I båda driftfallen uppstår då tryckhållningsproblem.
B. För förtryckta expansionskärl, med gummibälg eller membran, beror detta på att förtrycket är felaktigt.
I en nyinstallation, för att kärlets förtryck inte har anpassats till anläggningens statiska höjd, för lågt
eller för högt. I båda fallen kommer det varierande drifttrycket att hamna utanför nödvändigt tryck.
I ett äldre system, för att kärlets förtryck inte har kontrollerats och justerats, lika med fyllts på.
Detta är nödvändigt eftersom inga material är till 100% täta, diffusion sker genom alla material. Innebär att
förtrycket, över tid, långsamt sjunker och påfyllning med kompressor blir nödvändig. Om inte detta sker,
inom rimlig tid, kommer kärlets försämrade funktion bl.a. att leda till inträngning av luft p.g.a. undertryck
i systemet.
AVGASNING
5. Expansionskärlet/tryckhållningssystemet är felaktigt anslutet till anläggningen. Är inkopplat på trycksidan
om cirkulationspumpen. I anslutningspunkten (den neutrala punkten) är trycket alltid lika med expansionskärlets
drifttryck, oberoende om denna är på sug- eller trycksidan om pumpen. Felaktig inkoppling på trycksidan
innebär att pumpens tryckuppsättning inte kan utnyttjas på rätt sätt och får till följd att trycket i anläggningens
högsta del riskerar att bli negativt, d.v.s. ett undertryck, lika med inträngning av oönskad luft.
Denna beskrivning av problem, verklighet och lösningar bör vara till hjälp
när du åtgärdar dina egna luftproblem. Rätt produktval och rätt placering
avgör hur bra din anläggning kommer att fungera. Har du ändå funderingar
eller önskar ytterligare information, kontakta oss på Armatec.
9

10 AVGASNING
Avgasning i medelstora värmesystem
med byggnader med max fyra våningar, lika med drifttryck max 1,5 bar.
Min drifttryck i högpunkter 0,5 bar.
Normalt temperaturområde 90 - 30 °C.
I högpunkter
Luftavledare med
avstängningsventil
Expansionskärl med rätt inställt drifttryck och
driftanpassad volym. Inkopplad på sugsidan om
cirkulationspumpen.
Expansionskärl med förtryck skall kontrolleras vartannat år.
Expansionskärl
I undercentral
I undercentral
Luft-/Partikelavskiljare
Luft-/Partikelavskiljare
monteras i huvudledning.

Avgasning i större värmesystem
eller i högre byggnader med mer än fyra våningar, lika med drifttryck över 1,5 bar.
Min drifttryck i högpunkter 0,5 bar.
Normalt temperaturområde 90 - 30 °C.
I högpunkter
Luftavledare med
avstängningsventil
Expansionskärl med rätt inställt drifttryck
och driftanpassad volym. Inkopplad
på sugsidan om cirkulationspumpen.
Expansionskärl med förtryck skall kontrolleras vartannat år.
Expansionskärl
I undercentral
I undercentral
AVGASNING
Undertrycksavgasare
Undertrycksavgasare
monteras i huvudledning.
Gäller även för kylsystem med min drifttemperatur 0 °C. Dock ej system med blandningar av vatten/salter.
Text och idé: Christer Johansson
Grafisk utformning/Produktion: Peter Lundberg
11

Armatec - Göteborg
Box 9047 400 91 Göteborg
Besöksadress: A. Odhners gata 14 421 30 Västra Frölunda
Telefon: 031-89 01 00 Fax: 031-45 36 00
E-mail info@armatec.se www.armatec.se
armatec.se
Solutions for...
Där det finns problem, finns också möjligheten till
en lösning. Att hitta dessa lösningar är vår uppgift.
Var och en av oss har specialistkunskap, vissa
är nischade och andra har bredare kompetensområde.
Tillsammans har vi den kunskap som
behövs för att lösa dina problem.
Vår metod bygger på teknisk kompetens,
erfarenhet och engagemang. Dessutom bryter vi
gärna mönstret och tänker nytt och annorlunda.
På så vis kan vi erbjuda effektivare lösningar
både på nya och gamla problem.
Det är alltid våra kunder som avgör om vi håller
vad vi lovar. Välkommen att testa oss du också.
Det kan bli lösningen på dina problem.
Armatec - Malmö
Östra Farmvägen 15B
212 16 Malmö
Telefon: 040-600 95 00 Fax: 040-600 95 05
E-mail: info@armatec.se www.armatec.se
Armatec - Stockholm
Vretenborgsvägen 20
126 30 Hägersten
Telefon: 08-794 06 70 Fax: 08-18 79 00
E-mail: info@armatec.se www.armatec.se
Solutions for...
Armatec - Örebro
Radiatorvägen 11
702 27 Örebro
Telefon: 019-601 90 30 Fax: 019-601 90 35
E-mail: info@armatec.se www.armatec.se
11-07 5000 ex. Rätten till ändringar utan föregående meddelande förbehålls. Armatec ansvarar inte för eventuella tryckfel eller missförstånd.