Phrenicus nummer 2 - Schizofreniförbundet

PHRENICUS 

EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 

Kongressen 2007 

står för dörren 

Prospect skapar utrymme 

för viktiga samtal 

Vi tycker till om 

Nationella Psykiatrisamordnarens 

betänkande 

SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 

NUMMER 2, MAJ 2007 

20 års arbete med 

Schizofreniförbundet 

bär frukt 

1

Tidningen Phrenicus ges ut av 

Schizofreniförbundet. 

Tidningen ska spegla förbundets själ.Vi 

vill skildra situationen för anhöriga och 

personer med psykisk sjukdom och dess 

följder. 

Phren är det grekiska ordet för själ. 

Phrenicus är också namnet på den nerv 

som sitter i mellangärdet. 

Phrenicus utkommer fyra gånger om 

året och skickas till förbundets 

medlemmar. Nästa nummer kommer i 

oktober 2007. 

Redaktionen ansvarar inte för, och tar 

sig friheten att redigera i, insänt material. 

Citera oss gärna – men glöm inte att ange 

källan. 

ANSVARIG UTGIVARE 

Rakel Lundgren, tel 0278-410 30 

REDAKTIONSKOMMITTÉ 

Birgitta Andersson, IFS Norrköping 

Barbro Benjaminsson, IFS Göteborg 

Per Torell, IFS Lund 

Kristina Kleinert, förbundskansliet 

REDAKTÖR 

Annica Holmberg, Burson-Marsteller 

ADRESS 

Schizofreniförbundet 

Hantverkarg. 3G, 112 21 Stockholm 

Tel 08-545 559 80 

Fax 08-545 559 81 

office@schizofreniforbundet.se 

www.schizofreniforbundet.se 

OMSLAG 

Foto: Fotoakuten 

UPPLAGA 

5000 exemplar 

MANUSSTOPP 

Nr 3/2007: 16 september 2007 

TRYCK 

Mediaproduktion 

i Västerås AB 

inledare 

Välkommen till kongressen 2007 och 

Schizofreniförbundets 20-års jubileum. Lika som 

för två år sedan håller vi till på norra Lidingö utanför 

Stockholm. Som vanligt är det ett digert program båda 

dagarna. Lördagen som naturligtvis mycket handlar om 

jubileum och seminarier, men naturligtvis också om den 

allt överskuggande nationella psykiatrisamordningen 

”Ambition och Ansvar”. 

Det skall nu bli intressant att få se vad som händer efter Milton. Vart tar psykiatrin 

vägen? Hur kommer politiker att reagera? Vi i Schizofreniförbundet är milt sagt 

luttrade vid det här laget. Under väldigt många år har vi hört att psykiatrin står 

mycket högt på prioriteringslistan. Väldigt högt i tal, skrift och debatt. 

Överbjudningar och fullständig enighet var ledstjärnan när beslutet om 

psykiatrireformen togs 1994. Men uppföljning efter uppföljning har visat att dessa 

löften långt ifrån blivit uppfyllda. 

Redan verkar överbjudningar komma igång. Vad vi i Schizofreniförbundet tycker är 

väldigt viktigt är att personer med svår, långvarig, allvarlig psykiatrisk sjukdom 

behandlas som ”vanliga” människor. Ingen särbehandling med särskilda lagar och vi 

kräver samma vårdgaranti som alla andra har. Det handlar om människor inga 

mystiska varelser från en annan planet. 

Vart tar psykiatrin vägen? En återgång till inlåsning? Sängar eller sängplatser botar 

ingen. Det är vårdens innehåll som är avgörande. En aktiv psykiatrisk öppen vård 

med möjlighet till tillfällig inläggning när det sviktar. Men då måste man tänka nytt 

och även arbeta på obekväma tider som passar den enskilde. Även personer med 

svåra somatiska sjukdomar vårdas idag i hemmiljö. 

Skriet efter flera vårdplatser är som den ropandes röst i öknen. Det är innehållet i 

behandlingen och omhändertagandet som läker och lindrar och ibland botar. 

Vården och omsorgen måste förbättras och en av de viktigaste områdena är 

kvalitetsförbättring och kvalitetssäkring. Äntligen har det kommit ett förslag till ett 

kvalitativt mål för behandling av schizofreni och liknande psykoser. 

Trots att det funnits läkemedel för behandling av schizofreni och liknande psykoser 

sedan 50-talet och skattningsskalor för att bestämma sjukdomens svårighetsgrad 

sen 60-talet har det tills helt nyligen saknats ett kvalitativt mål för 

behandlingen. Men för några år sedan kom ett par internationella expertgrupper med 

ett gemensamt förslag - Remission. 

Det är vårdens skyldighet att ta till sig internationella rön och anpassa dem till 

svenska förhållanden. Förbi är den tid när ”psykiatrin” kunde gömma sig 

bakom mystiska fördomar och hemlighetsmakeri. 

Men det finns också starka krafter inom vårdsfären som arbetar på förändring. Må 

deras arbete välsignas. Nog känns det spännande och visst tror vi på att en 

förändring är på väg 

Välkommen till kongressen 2007 - börja förändringen här! 

Rakel Lundgren, förbundsordförande 

2 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007

När Schizofreniförbu 

Vi stödjer Nationell 

psykiatrisamordnings 

förslag och bedömningar 

i Ambition och Ansvar till 

största delen. På vissa 

punkter instämmer vi 

inte och ibland vässar vi 

till förslagen. Det här är 

en sammanfattning av 

våra synpunkter. 

Yttrandet finns i helhet 

på vår hemsida. 


Sn 

Schizofreniförbundet tycker till om den 

nationella psykiatrisamordnarens betänkanden 

TEXT: Ullabritt Zoannos 

Utredningssekreterare 

Nationell Psykiatrisamordnings 

förslag ska vara genomförda 2015. 

Startpunkten är 2009. Mycket borde i 

ärlighetens namn ha varit på plats för 

länge sedan i kommuner och landsting. 

Mycket måste man börja med redan 

nu. Bara 20 procent av kommunerna 

hade strategier för kompetensutveckling 

2002. Hur ser det ut idag? 

Rekryteringar och kompetensutveckling 

måste vara på plats innan de 

stora pensionsavgångarna är ett 

faktum. Utan välutbildad och 

kompetent personal är inte 

förändringsarbete möjligt. Vi stödjer 

psykiatrisamordningens förslag om ett 

nationellt handlingsprogram för 

personalförsörjning. Det finns inte tid 

till att vänta på pengar! Det krävs 

kraftsamling och rivstart nu. 

Vad anser vi om boendestöd? 

Nationell psykiatrisamordning 

beskriver hur bristfällig kunskapen är 

om boende och boendestöd. Yrket 

kräver spetskompetens. En del av 

boendena är stora och institutionslika. 

De för tanken till mentalsjukhusen. 

Boendet ska ligga i individens 

hemkommun och vara hemlika. 

Boendestöd i ordinärt boende främjar 

återhämtning och anhöriga avlastas. Vi 

anser att boendestöd är en kärninsats 

för personer med allvarlig och 

långvarig psykiatrisk sjukdom och 

psykiska funktionshinder. 

Psykiatrisamordningen föreslår att 

boendestödet ska uttryckas i 

socialtjänstlagen (SoL) och vara 

avgiftsfritt. Vi vill däremot att det ska 

vara en insats i LSS. 

Vad anser vi om 

slutenvårdsplatser? 

Nationell psykiatrisamordning drar 

slutsatsen att tillgången till slutenvårdsplatser 

är för låg. Vi anser i och för sig 

att man inte får reducera antalet 

slutenvårdsplatser så att personer som 

behöver vård inte får det. Å andra 

sidan får inte slutenvård ersätta aktiv 

vård i hemmiljön. Inläggningar i 

slutenvård ska ske när det är absolut 

nödvändigt. Vi betonar att god vård 

och omsorg ska ha individens 

återhämtning som mål. Tidig 

intervention ska tillämpas både vid nyoch 

återinsjuknande. Detta är oerhört 

viktigt. Personer med allvarlig långvarig 

psykiatrisk sjukdom och psykiska 

funktionshinder måste prioriteras först. 

De ska inte heller prioriteras ner när 

organisationen utsätts för ekonomiskt 

tryck eller förändringar. 

Vad anser vi om rehabilitering? 

Vi stödjer Nationell psykiatrisamordnings 

förslag om rehabilitering 

till aktivitet i stort. Vi vill att man ska 

kunna påbörja studier, inte bara avsluta 

dem, inom ramen för stödet. Vi 

föreslår också att utbudet av skyddat 

arbete breddas med fler aktörer på 

området. Stöd till fontänhusens och 

intresseorganisationernas verksamheter 

är mycket viktig. Den generella 

översynen av tidsgränserna i insatser 

och ersättningar för rehabilitering är 

angelägna så att inte bidragsberoendet 

permanentas. 

Vad anser vi om brukar- och 

anhöriginflytande? 

Vi vill arbeta för att föra fram, stödja 

och utbilda personer med allvarlig 


psykiska funktionshinder till 

ambassadörer och förespråkare för 

brukarinflytande. Det stödet vill vi 

arbeta med i våra föreningar på lokal 

nivå så att personer med allvarlig, 


psykiska funktionshinder kan 

framträda som utbildare och konsulter 

i vården. Anhörigas stöd ska leda till att 

personer med egen erfarenhet av 

allvarlig, långvarig psykiatrisk sjukdom 

får en central roll vid revisioner och 

utvärderingar av vårdens kvalitet och 

innehåll. 

Vad anser vi om anhörigstöd? 

Vi välkomnar särskilt förslaget om att 

anhörigas/närståendes situation 

förbättras genom att rutiner för 

information, stöd, samarbete och 

familjeintervention utarbetas. Barn, 

syskon och makar till personer med 

psykiatrisk sjukdom får inte glömmas 

bort. 

Vad anser vi om personligt 

ombud? 

Psykiatrisamordningens förtydligande 

av målgruppen innebär en vidgning av 

målgruppen. Det leder till att 

personkretsarna i LSS blir motsägelsefulla. 

De ekonomiska konsekvenserna 

av för bland annat LSS-insatser och 

verksamheten med personligt ombud 

måste också utredas. LSS-kommitténs 

översyn av LSS som ska vara klar i 

början av 2008 är angelägen. Personligt 

ombuds fristående roll är mycket 

viktig. Vi instämmer i 

psykiatrisamordningens bedömning att 

staten ska finansiera verksamheten. Vi 

sträcker oss en bit till och föreslår att 

staten finansierar verksamheten fullt ut. 

Det finns viktiga frågor kring 

verksamheten som måste redas ut. Vi 

instämmer med psykiatri- 

 

3

Det är hög tid för kraftsamling och rivstart menar Schizofreniförbundet. 

Foto: www.fotoakuten.se 

samordningens uppfattning att 

lagstiftning på området kan äventyra 

ombudens fristående ställning. Vi anser 

att verksamheter med personligt 

ombud gärna kan organiseras av 

anhörig- och brukarorganisationerna. 

Vi är övertygade om att starka 

anhörig- och brukarstyrda 

ledningsgrupper skapas på flera håll i 

landet om de får stöd och utbildning. 

Vad anser vi om tvångsvården? 

Om behov av tvångsvård finns efter 

att alla möjligheter till vård på frivillig 

väg är uttömda ska den utföras på ett 

humanitärt och rättssäkert sätt. Vi vill 

att tvångsvården ska bli föremål för en 

grundlig nationell översyn i samverkan 

med patient-, brukar- och anhörigorganisationerna. 

Vi instämmer i att en 

översyn av LPT behövs. Vi föreslår 

också att man på sikt inför en samlad 

lagstiftning som omfattar alla grupper 

med nedsatt beslutsförmåga. 


samverkanslösningar? 

Huvudmännen löser sina samverkansproblem 

och stuprörsorganisation 

genom att inrätta en rad samordningsinsatser. 

Det blir allt svårare att navigera 

bland PAL, personligt ombud, case 

manager, god man och förvaltare för 

att nämna några. Vi kräver större 

helhetsgrepp så att individen sätts i 

centrum i stället för organisationen. 

Vad anser vi om vård-, omsorgsoch 

politikområdet? 

Vi vill ha en skarpare tillsyn av vårdoch 

omsorgsområdet än den som 

psykiatrisamordningen föreslår. Det 

ska finnas system för sanktioner och 

varningar som leder till att 

verksamheter tvingas till förändring när 

det inte fungerar. Det ska kosta att inte 

sköta sitt uppdrag. Förslaget om ett 

gemensamt politikområde för insatser 

för psykisk hälsa sätter efterlängtat 

nationellt fokus på området. Att 

kommuner och landsting får 

statsbidrag om de genomför det de 

lovar bådar gott för att ett 

förändringsarbete kommer igång. 

Vad anser vi om rättspsykiatrin? 

Vi ser positivt på psykiatrisamordningens 

förslag om 

rättspsykiatrin i stort. Utvecklingen 

inom området präglas av stor 

osäkerhet. Det är risk för felsatsningar. 

Därför är det viktigt att regeringen tar 

ställning till Psykansvarskommitténs 

förslag om rättspsykiatrin från 2002. Vi 

anser, liksom psykiatrisamordningen, 

att staten ska finansiera den 

rättspsykiatriska vården. 


Psykiatrireformen? 

Nationell Psykiatrisamordning pekar 

på stora brister i samhällets insatser 

inom vård, stöd och service till 

personer med långvarig, allvarlig 

psykiatrisk sjukdom och psykiska 

funktionshinder. Slutbetänkandet 

väcker många frågor. Det måste sägas 

- vi är luttrade vid det här laget. 

Psykiatrireformen kom av sig. Resurser 

som har tillförts området tidigare 

genom reformer, handlingsplaner och 

strategier har inte lämnat några större 

avtryck. Psykiatrisamordningen kräver 

ansvar och ambitionshöjning. 

Stafettpinnen är överlämnad till 

regering och riksdag, kommuner och 

landsting samt till de politiska partierna. 

Sist men icke minst är det personal av 

alla kategorier som skall göra ´t. 

Två flugor 

i en smäll 

Bokbord ger nya 

medlemmar och gör 

förbundet mer känt 

TEXT: Jan Lidén 

Två dagar per månad finns IPS 

Sundsvall/Timrå representerat 

vid ett bok- och 

informationsbord i Sundsvalls 

sjukhus entréhall samt vid 

vårdcentralen i grannkommunen 

Timrå. På bokbordet finns 

Schizofreniförbundets 

informationsbroschyrer och 

aktuella böcker samt 

omfattande information som 

delas ut i samverkan med bland 

annat RSMH, SBU, SKL, 

Socialstyrelsen och Kyrkans 

diakoni. 

Socialstyrelsens regionenhet i 

Umeå samt 

Psykiatrisamordningens 

Ingmarie Wieselgren är några av 

alla dem som har gjort 

studiebesök och konstaterat att 

vi är ett viktigt komplement till 

vården och att vi är effektiva 

och når många människor med 

våra bokbord. Vårdlärare, 

vårdelever och vårdpersonal 

besöker regelbundet bokbordet. 

Dessutom når vi också en hel 

del patienter, före detta 

patienter samt anhöriga, oftast 

då de är på väg till och från 

mottagningar, vårdavdelningar 

eller vårdcentraler. IPF- 

Sundsvall/Timrå ger också ut 

Länsbulletinen fyra gånger per 

år. Den når vårdpolitikere, 

vårdpersonal och 

intresseorganisationer i hela 

västernorrlands län samt 

Socialstyrelsen i Umeå. 


Våren 1985 bjöd Socialstyrelsen in 17 myndigheter och 

organisationer till en stor konferens i Stockholm rörande 

överläggningar om den framtida psykiatrin. Jag läste om 

det i dagstidningen och ringde upp Socialstyrelsen, eftersom 

jag för en gångs skull hade blivit arg då jag såg att de 

inte nämnde ett ord om anhöriga. 

KÄLLA: Margarethe Weckman 

Jag frågade om de som blivit inbjudna 

någonsin träffat en psykiskt sjuk eller 

dennes anhöriga? Svaret var nej, det 

kunde damen på Socialstyrelsen inte 

påstå med gott samvete. Och dessa 

personer ska nu bestämma över 

framtiden för våra sjuka, svarade jag 

då ilsket. Det blev ett långt samtal som 

tydligen inte behagade damen från 

Socialstyrelsen. Slutligen fick jag veta att 

det fanns någon anhöriggrupp i 

Göteborg och som kontaktperson 

nämndes Åke Williams och jag fick 

hans telefonnummer. 

Göteborg visade vägen 

Jag ringde upp honom och åkte sedan 

till Göteborg och för att delta på ett av 

deras anhörigmöten. Några månader 

senare ringde Lennart Lundin från 


1987 - 2007 

20 år 

med Schizofreniförbundet 

Göteborg och undrade om jag hade 

lyckats få ihop en anhöriggrupp i 

Stockholm. Det hade tyvärr inte hänt 

mycket på det området och jag hade 

bara fyra adresser till anhöriga. 

Lyckligtvis fanns telefonkatalogen med 

alla adresser till psykiatriska kliniker och 

öppenvårdsenheter inom Stockholmsregionen. 

Så jag skickade en inbjudan 

till dem och en extra kallelse bifogades 

riktad till de sjukas anhöriga om 

bildandet av en förening. Solnas 

bibliotek ställde gratis ett rum till 

förfogande. När jag och Lennart 

Lundin kom till mötet på biblioteket 

den 8 februari 1986 stod över tjugo 

personer framför dörren. Så bildades 

IFS i Stockholm och Stockholms län 

med samma stadgar som Göteborgsföreningen 

redan hade. 

ORDFÖRANDENA.... 

Det nyinstiftade Riksförbundets första styrelse bestod av ordförande Lennart 

Lundin och Ragnar Malm, Göteborg, Sven Sörensen, Lund, Urban Ösby 

och Margarethe Weckman, Stockholm. 

1989 flyttade Rikskansliet från Göteborg till Jönköping och i oktober 1990 

blev Gösta Granqvist från Malmö ordförande. 1992 lämnade Gösta Granqvist 

över ordförandeklubban till Ove S. Ohlsson. 

I maj 1998 efterträdes han av Rolf Lundqvist från Skellefteå. I oktober 2000 

flyttade Förbundet till Hantverkargatan 3 G. I maj 2001 valdes Rakel 

Lundgren från Arbrå som ordförande. 

RIKS-IFS BILDAS... 

Den 13 juni träffades jag och 

Lennart igen för att tala om 

samarbete. Under tiden hade även 

anhörigföreningar i Lund och 

Linköping bildats. 

Den 19 september ägde ett möte 

rum i Stockholm med Lennart 

Lundin, Göteborg, Sven Sörensen, 

Lund, Birgitta Andersson och Stina 

Hultgren, Linköping och Ulla 

Löfstedt, Eivor Saxborn, Ingrid 

Weström , Margarethe Weckman, 

Stockholm. Syftet var att bilda ett 

Riksförbund, vilket skedde den 22 

oktober 1987 i Göteborg. 

LOKALFÖRENINGARNA..... 

Ryktet om att ett Riksförbund 

hade bildats spred sig snabbt. Fler 

och fler städer startade anhörigföreningar. 

1988 var tio föreningar 

anslutna; Alingsås, Bollnäs, 

Göteborg, Jönköping, Linköping, 

Lund, Malmö, Stockholm, 

Värnamo och Örebro. 1989 

anslöt sig fem till; Gävle, Umeå, 

Uppsala, Vadstena och Västervik. 

Även kontaktpersoner från 

Kalmar, Luleå, Norrköping och 

Strömsund anmälde intresse att 

ansluta sig till Riks-IFS. Alla dessa 

eldsjälar bidrog mycket till att 

anhöriga fick ett ansikte i samhället 

och mera råg i ryggen för att 

kunna kämpa för sina sjuka och 

även blev bättre bemöta. I många 

städer startades även olika 

verksamheter för de drabbade. 

5

1987 - 2007 


JAKTEN PÅ BIDRAG... 

1988, 1989 och 1990 uppvaktade 

vi Handikapprådet och vädjade 

om bidrag till Riks-IFS. Svaret var 

”Ni är ju bara en anhörigorganisation”. 

Fast vi företrädde ju 

den ”tysta” gruppen psykiskt sjuka 

som inte kunde föra sin talan och 

inte kände till sina rättigheter. 

1991 fick vi äntligen 200 000 

kronor i bidrag. 1993 höjdes 

beloppet för oss till 547.000 

kronor. Den ena kontakten 

skapade den nästa och vår ideella 

rörelse blev mer och mer känd. 

Det resulterade även i att många 

studerande ville träffa oss eller 

ringde för att få mer information 

om sjukdomen för att kunna 

skriva till exempel sina 

tentamensarbeten eller få material 

för sin utbildning. Så gick det till 

när Riks-IFS existens blev väl känd 

och förankrad som förening. 

20 år 

ETT FRÖ KAN LANDA VAR SOM 

HELST 

OCH BLI EN VACKER BLOMMA, 

EN GOD IDÉ KAN SPRIDA SIG 

OCH BLI 

TILL MÄNNISKORNAS 

FROMMA. 

INFORMATIONSTRÄFFARNA... 

I november 1987 hade vi kontakt med psykolog Ann-Sofie Hansson- 

Pourturaheri och kurator Göran Lindberg från Norrtulls sjukhus för att 

presentera en behandlingsmodell ”Familjeintervention vid schizofreni” som 

Lennart Lundin hade skrivit. Men sjukhusledningen ville inte gå med på 

det, tills Olle Lönnerberg som var psykiater där, blev den förmedlande 

länken så att informationsträffar kunde starta i mars 1988. 

Det började gå som en trend över hela Stor-Stockholm, så att fler och fler 

mottagningar började erbjuda dessa informationsträffar för anhöriga och 

antalet IFS medlemmar ökade. 

ARTIKLARNA... 

Den tidigare skuldbeläggningen av 

familjen, och framför allt att 

mammorna var orsak till 

insjuknandet, började blekna. Nu 

började det även publiceras 

insändare och artiklar om 

schizofreni och IFS i dagspressen. 

1987 blev jag inbjuden av redaktör 

Mari-Ann Karupää från förlaget 

Primärvårdsservice AB till en 

intervju som blev en lång artikel i 

tidningen ”Vi i hemtjänst”. 

1988 skrev Göteborgsposten om 

”Politikernas svek” i samband 

med avvecklingen av 

mentalsjukhus - som var mera 

bekymrade om vad som skulle 

hända med fastigheten än vad som 

hände med patienterna. 

1989 publicerade DN en 

halvsides-artikel där Ingrid 

Weström och jag intervjuats. Var 

man bjuden till städer t ex Gävle, 

Bollnäs mm så skrev den lokala 

tidningen om den händelsen. 

1989 trycktes ”IFS idag” en 

tidning från Riks IFS med 

anledningen av en demonstration 

och årsmötet i Jönköping. 

1990 intervjuade Anders Nystrand 

från tidningen Apoteket Lennart 

Lundin och det blev en åtta sidor 

lång artikel om schizofreni. 

En snöboll hade börjat rulla... 



1987 - 2007 

20 år 


RESORNA.... 

Under mina drygt sju och ett halvt år som ledamot och viceordförande i 

Riksförbundet fick jag många inbjudningar till olika enheter för att berätta om 

anhörigas och de sjukas vardag, behov och brister. Det blev många resor, 

vilka i sin tur skapade nya kontakter. Jag träffade kända och okända personer, 

som till exempel Barbro Sandin på en konferens i Göteborg och sedan fick 

jag en inbjudan från henne till Säter. 

I januari 1990 bjöds jag till Åland av anhöriggruppen ”Förgätmigej” som 

startats av den svensktalande befolkningen i Mariehamn på Åland. Samma år 

deltog jag som enda person från Sverige i en European Congress for 

Relatives of Mentally Ill i De Haan, Belgien. Den nya rörelsen kallades senare 

för EUFAMI. Det kom även inbjudan från Oslo som ville bilda en 

anhörigförening och dit åkte jag två gånger under 1994. 

I december 1994 fick jag organisera ett nordiskt möte i Stockholm. Följande 

deltog - Kaja Neumann och Ida Lucas från Danmark, Eija Hintsanen från 

Finland, Leif Berg, Gunvor Hagen och Grethe Aase från Norge samt Ove S. 

Ohlsson och jag från Sverige. 

I juni 1994 deltog jag på en konferens i Hamburg ”Babels hus” och i 

november 1996 i Rom i Vatikanen, den 11 internationella konferensen, ”In the 

Image and Likeness of God: Always?”. Till Rom fick jag sällskap av Ingrid 

Weström som talade italienska. 

TIDNINGEN EMPATI.... 

1991 startade IFS i Stockholm och Stockholms län som sitt projekt 

tidskriften ”Empati” genom sin Stiftelse Sympatikus. 

Tidskriften skulle nå alla anhöriga över hela landet i IFS rörelsen. Hälften av 

alla prenumeranter var från olika psykiatriska enheter, sociala myndigheter, 

vårdgymnasier och andra intressenter. I och med att vi hade organiserat 

stora tvådagars konferenser fick vi lite överskott och kunde därmed avlöna 

den tidigare redaktören och därefter en skrivhjälp. 

2005 var vi tvungna att lägga ner tidskriften. Många beklagande brev och 

telefonsamtal vittnade om att tidningen var väldigt omtyckt, när vi av 

ekonomiska skäl var tvungna att lägga ner den. 

KONFERENSERNA ... 

Under åren har vi deltagit i många 

konferenser. Den första 

konferensen ägde rum den 27-28 

oktober 1988 i Jönköping 

”Familjen i schizofrenivården”. 

Den 13-14 april 1989 upprepades 

samma konferens i Stockholm. 

Den 29-30 mars 1990 hölls 

konferensen ”Rehabilitering vid 

schizofreni – Nya vägar” i 

Stockholm. Den 9 mars 1992 

arrangerardes konferensen 

”Verklighet och visioner” och den 

4 november en studiedag ”De 

psykiskt handikappades framtid”. 

Den 10 -11 oktober 1994 

arrangerades konferensen 

”Schizofrena sjukdomar – orsaker 

och behandling”. Den 18 

november 1994 hölls 

Riksseminariedagen ”Den psykiskt 

sjuke och lagen” med en mängd 

kända talare. 1996, den 24 

oktober, var det ett seminarium 

om ”Barn till psykiskt sjuka 

föräldrar”. 1997, den 1 december 

hölls konferensen om ”Anhörigas 

verklighet idag – blir den bättre i 

morgon?”. Där presenterade vi 

utvärderingen av en enkät om 

anhörigas psykosomatiska 

sjukdomar med många frågor och 

svar om anhörigas situation. För 

detta projekt hade vi fått bidrag 

från Socialstyrelsen. 

Den 9 november 1998 handlade 

det om ”Stressens olika ansikten” 

och den 20 januari 2000 var det 

dags för ”Hubinprojektet och 

genetik”. 

7

1987 - 2007 

20 år 


MYNDIGHETERNA... 

Ganska tidigt inleddes ett samarbete med RSMH om t ex uppvaktningar 

på högsta nivå, bland annat beträffande psykoterapier hos statsråd Gertrud 

Sigurdsen. Vi hade även många träffar med SPES. I oktober 1988 

arrangerade Folkpartiets kvinnoförbund en seminariedag där jag berättde 

om vår rörelse. 1988 och 1991 bjöd vi in landstingspolitiker till offentliga 

debatter, där samtliga partier var representerade. Vi hade också många 

sammankomster med Socialstyrelsen beträffande olika frågor och 

utredningar. 

I oktober 1989 talade Lennart på Folkpartiets seminariedag på 

Riksdagshuset och två år senare blev vi båda kallade till hearing i 

Riksdagshuset om Psykiatriutredningen. Samma år gav Socialstyrelsen ut en 

skrift ”Mot patientens vilja” och Hälso- och sjukvårdsnämnden tryckte 

broschyren ”Patienten har rätt”. Det var också detta år som 

departementsekreteraren Svante Pettersson från Socialdepartementet skrev 

ett förslag till kommitédirektiv för en utredning om service, stöd och vård 

till psykiskt störda. Det fanns vissa regler för förståndshandikappade som 

professor Karl Grunewald hade engagerat sig i, och dessa skulle nu 

anpassas och utökas till övriga målgrupper. Jag satt med i en referensgrupp 

som fick framföra synpunkter och behov, som ledde fram till en lag för 

stöd och service, LSS. Vid en sammankomst råkade jag sitta bredvid en 

representant från Försäkringskassan som under förhandlingarna viskande 

frågade mig ”Hur yttrar sig schizofreni?” Detta resulterade i att jag 

lämnade en hel del material till Peter Bursén som sedan gjorde en 

utmärkt sammanfattning om psykiskt sjuka. 

GRUPPERNA... 

Vi startade även en syskongrupp 1989 och gruppen barn till sjuka föräldrar 

1993, vilket gav impulser till andra föreningar inom Riksförbundet. 

Källan startades som Riks-IFS projekt 1996, samtidigt som vi hade den 

första konferensen med åhörare från hela landet om denna mest utsatta 

grupp av anhöriga. 

Vad vi märkte redan i början av vår verksamhet var att anhöriga oftast 

hade mycket lite kunskap om sjukdomen med undantag om det redan 

tidigare fanns någon i släkten med samma symptom. 

Det är stor skillnad i dag när man kan man hitta massvis med all sorts 

information i datorn. 

INFORMATIONSSKRIFTERNA... 

Ulf Malm och Lennart Lundin hade tidigt 

gjort små informationsskrifter för 

föreningen i Göteborg ”Vad är 

schizofreni” och ”IFS”. Efter detta 

trycktes en liten mycket informativ folder 

”Schizofreni – finns det ett svar?” i 

Göteborg med Dick Lindberg som 

författare. Skriften ”Vår son är 

schizofren? Familjeröster”, framställt av 

Marie Andersson, Ingrid Rosén och 

Lennart Lundin, kunde Lennart i sällskap 

med dessa damer samt I. Ljung, I von 

Otter från Göteborg och mig presentera 

i ett eget seminarierum på den IV 

Internationella Kongressen, den 2-6 maj 

1988 i Örebro. 1989 trycktes en IFS – 

publikation ” Klarspråk om schizofreni” 

som återgav Riksradions radioprogram 

där psykiatern Ing-Marie Wieselgren från 

Ulleråker sjukhus i Uppsala har varit 

initiativtagare och förste talare. Därefter 

följde; 

* överläkare Olle Lönnerberg, Norrtulls 

sjukhus 

* Lars-Arvid Frithiof, byråchef 

Psykiatriska fackbyrå, Socialstyrelsen 

* Margarethe Weckman, ordförande i 

Intresseförening för schizofreni i 

Stockholm och Stockholms län 

* Lennart Lundin, klinikchef psykiatriska 

rehab kliniken, Länssjukhuset Ryhov, 

Jönköping , ordförande i Riks-IFS 

* Ingrid Weström, ledamot av styrelsen 

för IFS i Stockholm och Stockholms län 

* Sven Sörensen, ordförande i 

Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i 

Lund 

* Kerstin Kellgren, mamma, Stockholm 

* Anders Göransson, v. ordf. i RSMH i 

Lund 

* Lennart Ydén, socialforskare. 


FÖR JÄMT TIO ÅR SEDAN firades 

förbundets tioårs jubileum i Göteborg. 

Samtidigt startade vi Schizofrenikampanjen, 

som finansierades av 

stimulansmedel. Den stora tavelutställningen, 

som var en del i kampanjen 

och ett samarbete med Studieförbundet 

Vuxenskolan, premiärvisades. Schizofrenikampanjen 

var en stor annonskampanj på 

närmare 15 miljoner kronor, varav hälften 

erhölls i rabatter. Temat var ”Vi vill ge 

schizofreni ett ansikte”. Sveriges Reklamförbund, 

med sin prestigefyllda tävling 

om årets bästa annonsör gav Riks-IFS 

andra priset, Silverägget, bland 687 

tävlande. Tidningen KommunAktuellts 

årliga tävling om bästa annonskampanj 

gav första priset Columbi Ägg till vårt 

förbund. 

VID KONGRESSEN 1998 avgick Ove S 

Ohlsson som förbundsordförande och 

efterträddes av Rolf Lundqvist. Detta år 

avvecklades verksamheten med de fem 

regionkonsulenterna som anställdes i 

samband med Psykiatrireformen 1995. 

1998 kom också den första hemsidan. 

1999 VAR RIKS-IFS värd för 

EUFAMI:s tredje kongress, som hålls 

vart fjärde år. Det huvudsakliga temat var 

”Barn till psykiskt sjuka”. Samtidigt pågick 

den stora Psykekampanjen. Ett samarbete 

mellan Handikappombudsmannen 

(HO), RSMH och RIKS-IFS. Den 

invigdes i samband med Bok- och 

Biblioteksmässan i Göteborg. År 2000 

ersattes det enkla medlemsbladet ”RIKS- 

IFS informerar”, som utkommit med 


1987 - 2007 

20 år 


Till förbundets födelsedag den 22 oktober planeras en fylligare skrift om förbundets historia. 

Här följer en sammanfattning av några viktiga händelser under de senaste tio åren. 

TEXT: Rakel Lundgren 

fyra nummer per år sedan 1995 med en 

”riktig” medlemstidning. Tidningen 

bekostades av några läkemedelsföretag 

och fick namnet Phrenicus 

VID KONGRESSEN 2001 i Norrköping 

överlämnade förbundsordförande Rolf 

Lundqvist stafettpinnen till Rakel 

Lundgren. Den kongressens häftigaste 

fråga var förbundets namn. 20 motioner 

var inlämnade angående namnbytet, som 

förbundsstyrelsen föreslagit. Men efter 

mer än två timmars förhandling kunde 

det nya namnet ”Intresseförbundet för 

personer med schizofreni och liknande 

psykoser. Schizofreniförbundet klubbas 

med acklamation. Inga reservationer 

lämnades. På samma kongress togs också 

beslut om att inte bedriva operativ 

verksamhet på förbundsnivå. Detta 

innebar i princip att projektet ”Källan”, 

som drevs med anslag från Stockholms 

kommun, övertogs av 

Stockholmsdistriktet. 

Verksamheten med referensgruppen av 

själverfarna knöts närmare förbundsstyrelsen 

genom att dess åtta 

representanter har eget möte eller 

konferens när förbundsstyrelsen 

sammanträder. 

VID KONGRESSEN 2003 fastställdes 

Schizofreniförbundets policyprogram. 

Det utgår från FN:s standardregler för 

delaktighet och jämlikhet. Samma år 

beslutades ”Designprogrammet” 

förbundets profil på trycksaker etc. 

Samma dag som ombuden reste hem 

efter fullgjord kongress, inträffade en 

tagisk händelse. Det var en person som 

hörde röster, som körde in på 

Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm 

och mejade ner flera människor, varav ett 

par stycken dog. Denna händelse överträffades 

dock av mordet på Anna Lind, 

utrikesministern, samma höst. Nu följde 

en mörk tid med mediadrev och 

schavottering. Kort därefter tillsattes 

Nationella Psykiatrisamordningen. 

VID 2005-ÅRS KONGRESS var åter 

namnfrågan på tapeten. Förbundsstyrelsens 

svar på motionerna utgick för 

första gången från policyprogrammets 22 

standardregler. Strax efter kongressen 

kom Socialstyrelsen med en propå om 

medlemsantal ute i föreningarna och 

huruvida dessa existerade. Hela 

handikapprörelsen granskades. 

Statsbidraget grundar sig nämligen på 

antal medlemmar och antal föreningar. 

2006 SKALL SENT GLÖMMAS med 

fokus på Nationella 

psykiatrisamordningen och dess 

verksamhet med möten, konferenser och 

stor luntor att läsa. Dessutom ett valår 

med vad detta innebär med uppföljning i 

media om vad som händer och utlovas. 

SÅ SKRIVER VI ÅR 2007 med 

jubileumsår, kongress och remissvarande 

på en mycket viktig utredning som berör 

vårt förbund oerhört – det 740 sidor 

tjocka delbetänkandet ”Ambition och 

ansvar” och de sju rapporterna och delbetänkanden 

som utredningen också 

lämnat. 

9

Viktiga samtal om livet 

och psykiatrisk sjukdom 

På På intr introduktion 

intr oduktion oduktionsträff 

oduktion träff träffen träff en för för Pr Prospect Pr pect i i St Studieförb 

St udieförb udieförbundet 

udieförb ndet Vux ux uxen uxen 

en ensk en sk skolan sk an ans an 

lokaler lokaler lokaler i i Lund Lund blev blev det det nästan nästan fullt. fullt. fullt. Jag Jag trodde trodde att att det det det skulle skulle komma 

komma 

hög hög högst hög hög f ffem 

f em per personer per soner soner. soner . Jag Jag Jag h hhade 

h de visserlig serlig serligen serlig en sk skriv sk riv rivit riv it lit lite lit e om om pr progr pr pr ogr ogrammet ogr ammet i 

i 

vår vår förenings förenings ordinarie ordinarie informationsbrev informationsbrev och och det det det fanns fanns en en annons annons på på 

på 

sista a s ssid 

ss 

id idan idan 

an i i St Studieförb 

St udieförb udieförbundet 

udieförb ndet Vux ux uxen ux en ensk en sk skolan sk an ans an t ttermin 

t ermin erminspr ermin pr progr pr ogr ogram, ogram, 

am, som 

som 

skickats skickats ut ut ut till till alla alla hushåll hushåll i i de de de drygt drygt fem fem närmsta närmsta kommunerna. 

kommunerna. 

kommunerna. 

Annonsen vände sig till anhöriga 

till personer med psykiatrisk sjukdom 

och berättade att ett stort europeiskt 

projekt nu skulle introduceras i Sverige, 

och särskilt hos oss i Lund. Själv hade 

jag tänkt skicka information om detta 

till PRE (Psykiatriska rehabiliteringskliniken). 

De har god kontakt med 

anhöriga. Jag hade också tänkt skicka 

till kuratorer inom psykiatrin och till 

öppenvården och kanske till ytterligare 

personer och kliniker. Genom 

Lasarettsbiblioteket trodde jag att jag 

kunde hitta kanaler ut till alla. 

Och ingenting av detta hade jag hunnit 

med. Och ändå var där 17 personer 

närvarande. Vad glad jag var! 

Två Två grupper 

grupper 

Vi bestämde att det skulle bli två 

grupper. En på eftermiddagen mellan 

klockan 15.30 – 18.00 och en på 

kvällstid klockan 18.00 – 20.30. Vi 

skulle träffas var fjortonde dag udda 

veckor. Kvällsgruppen på måndagar 

och eftermiddagsgruppen på tisdagar. 

De flesta av deltagarna ville komma på 

kvällstid, så där blev elva personer i 

den gruppen och sex i den andra. Man 

brukar säga att den ideala gruppstorleken 

för denna typ av cirklar är 

åtta personer. Nu blev det betydligt fler 

i den ena gruppen. Jag tycker ändå att 

det var riktigt att starta med båda 

grupperna. Vi beslutade att träffas fem 

gånger denna termin och fem gånger 

nästa termin. Då har vi också reservtid, 

så att vi kan fördjupa något avsnitt 

ytterligare om vi vill det. I den lilla 

gruppen har vi nu träffats fem gånger 

och vi behöver inte utnyttja vår 

reservtid. I den stora gruppen ska vi 

träffas ytterligare en gång denna termin 

för att samla ihop det som terminen 

givit. 

Stress Stress 

Stress 

Ett av avsnitten i vår kurs handlar om 

stress. När jag gick in på google.com 

och sökte på ordet ”stress” fick jag 

230 miljoner träffar. Det finns med 

andra ord en oändlig massa 

möjligheter att dela med sig av sin 

kunskap till andra och att inhämta 

information. På Sjukvårdsrådgivningens 

hemsida fanns några 

matnyttiga synpunkter. Ett exempel var 

detta textstycke; ”Det som vi vanligen 

menar när vi pratar om stress i dagens 

samhälle är inte unikt för just vår tid. 

Under slutet av 1800-talet och i början 

på 1900-talet talades det och skrevs 

mycket om den stress det moderna 

samhället förde med sig. Sverige gick 

från att ha varit ett jordbrukarsamhälle 

till att bli en industrination. Den nya 

tekniken som telefoni, elektricitet och 

järnvägskommunikation ställde nya 

krav som människor måste anpassa sig 

till.” 

Sorg Sorg och och förlust 

förlust 

Ett annat avsnitt i Prospect-kursen tar 

upp sorg och förlust. Det är ett väldigt 

stort ämne, som kan beröra mycket 

djupt. Det handlar inte bara om 

TEXT: Per Torell, Lund 

reaktioner i dödens närhet. Det rör 

förhållanden och händelser vid många 

tillfällen i livet. Och det handlar inte 

bara om personer – det handlar även 

om saker, anställningar, byte av bostad 

och mycket annat. För många är poesi 

en hjälp att formulera det som nästan 

är omöjligt att uttrycka med egna ord. 

Andra tycker att poesi inte passar alls. 

Vi är olika i vårt sätt att tolka. Här finns 

inte rätt eller fel. Vi får acceptera våra 

olika uttryckssätt. Smaka nu på följande 

citat. Kanske berör det dig. 

”Varje djup sorg har en förlorad 

glädje till föremål. 

Tappa inte bort denna riktning. 

Låt inte sorgen glömma sitt 

ärende. 

Sorgen är den djupaste ära som 

glädjen kan få.” 

(Harry Martinsson) 

Viktiga Viktiga frågor 

frågor 

Dem av er som har kontakt med 

Svenska Kyrkan eller någon annan 

församling har kanske haft glädje av all 

den erfarenhet som finns hos dem 

som samlas till Sorgegrupper eller 

Leva-Vidare-Grupper. Ofta handlar 

det om att komma igenom erfarenhet 

i samband med dödsfall. I våra 

grupper är ju perspektivet ett helt 

annat. Alla lever fortfarande, men 

mycket är förändrat. Var blev alla 

drömmarna av? Kan jag leva ett 

rimligt liv, när alla förutsättningar inte 


”Mina drömmar och tankar om livet 

har förändrats ganska radikalt sedan jag 

gifte mig och fick barn. Så fick jag 

dessutom en son med psykiskt 

funktionshinder. Mitt tidsperspektiv har 

förskjutits. Jag är mer fokuserad på 

nutid. Det är bra. Jag 

uppmärksammar små tecken på 

framsteg och säger något om det. Det 

är bra. Jag förstår mig bättre på vikten 

att sätta gränser både för mig själv och 

för andra. Det är bra. Mitt liv har blivit 

mer komplicerat, men mycket 

roligare.” 

Sagt av en av deltagarna i Prospect 

är som jag trodde att de skulle vara. 

Hur mycket måste jag acceptera? Hur 

mycket måste jag kämpa? Kan jag 

acceptera att vi sörjer olika, även inom 

samma familj? Det är många svåra, 

men väldigt viktiga, frågor. 

Förtroendefulla Förtroendefulla Förtroendefulla samtal samtal 

samtal 

Att kunna samtala på ett förtroendefullt 

sätt tillsammans med dem som 

har liknande erfarenheter ger inga svar, 

men styrka och en känsla av att inte 

alltid vara ensam i det som är svårast. 

Det finns i själva Prospectmaterialet 

stimulerande vinklingar och samtidigt 

kan man föra till helt nytt material 

enligt den pedagogik som gäller för 

studiecirklar. Och genom det öppna 

och förtroendefulla samtalet i 

grupperna kan mycket hända med oss 

själva. Det är ju självklart att det råder 

sekretess om det som sägs inom 

gruppen 

Nya Nya vänner 

vänner 

Många upplever att de får nya vänner 

och att gammal vänskap stärks genom 

att vara med i grupp och samtala om 

det som alla har gemensam erfarenhet 

av. Och ändå är det inte helt samma. 

Vi påminns om att det finns nytt att 

upptäcka och att psykisk ohälsa tar sig 

så olika uttryck, även om diagnosen 

kan vara samma. 

Nu har vi fem gånger kvar till hösten i 

våra två grupper. Jag hoppas att det 

ska fortsätta lika bra som det har 

börjat. 


Prospect skapar möjligheter till stärkande samtal när livet är skört 

som ett korthus. 


11

Kongress 2007 

De viktigaste händelserna 

under 2006 

Som vanligt startade året med förberedelser och planering för ordförandemötet, i 

maj, som stadgeenligt skall hållas året mellan två kongresser. 


Den Nationella psykiatrisamordningen, 

med Anders Milton i spetsen, gick in på 

sitt sista år. Det betydde att alla projekt 

som startats tidigare nu måste slutföras 

senast under förhösten. Ett tjugotal 

projekt och flera delrapporter på riksnivå 

har genomförts. Schizofreniförbundet har 

varit representerat i flera av dessa. En av 

våra medarbetare har till exempel varit 

utlånad för att skriva en rapport. Mycken 

tid har också ägnats åt Nationella 

nätverket omfattande ett femtontal 

anhörig-, patient- och brukarorganisationer. 

Genomläsning av material 

och medverkan i sammanträden har 

präglat året som gått. I slutet av 

november kom så slutrapporten och 

arbetet med remissvaret startade. 

Valkampanjen 

Höstens allmänna val satte även sin 

prägel på arbetet. ”Valkampanjen” 

startade på Ordförandemötet i maj 

med att i grupparbeten dra upp 

riktlinjerna och strategin. En viktig del i 

kampanjen var också att följa upp 

frågorna från förra valet 2002. En 

kampanjbok togs fram under 

sommaren och var underlag vid 

mediaträningen i augusti. Flera 

föreningar hade insändare och artiklar i 

sina ortstidningar och media. 

Många aktiviteter 

Även om det interna arbetet har fått stå 

tillbaka det gångna året, på grund av 

omvärldens agerande med 

psykiatrisamordning och allmänna val, har 

ändå en hel del gjorts. Förbundets 

medlemstidning Phrenicus har utretts 

både ur ekonomisk och innehållsmässigt 

perspektiv. 

Den första handledarutbildningen för 

Prospect har genomförts. Trettiotalet 

handledare för Familj och Vänner finns 

nu i Sverige och flera har påbörjat 

studiecirklar i sin förening. 

Fortsättningen på ”Novelltävlingen” att 

samla en del av novellerna i en antologi 

har gjorts och lanseringen skedde i början 

på nästa år 2007. 

Samarbetet med de sex läkemedelsföretag,som 

Schizofreniförbundet har 

samarbete med, och Läkemedelsindustriföreningen 

(LIF) har påverkats av LIF.s 

”Etiska Regler”. Dessa har arbetats fram 

under ett par år och partnerna behöver 

diskutera igenom dem för att komma 

överens om deras tillämpning. 

En arvsfråga, som avgjorts efter 

förhandlingar med hjälp av advokat, blev 

väldigt långdragen och har tagit sin tid. In 

på det nuvarande verksamhetsåret har 

den lösts till Schizofreniförbundets fördel 

Vissa förbättringar på förbundskansliets 

förhyrda lokaler har förhandlats fram 

med fastighetsägaren. Personalköket har 

fått ny utrustning, dusch har installerats, 

ventilationen har förbättrats och nya 

dataledningar har dragits. 

Arbetet med remisser av olika slag har 

varit betydande. Handikappförbunden är 

en viktig remissinstans och som 

medlemsförbund inbjuds Schizofreniförbundet 

att yttra sig. Det är ofta ett 

lagarbete och korta svarstider. Alla dessa 

aktiviteter kräver mycket utredningsarbete 

och inte minst genomläsning och 

korrigering av tjocka luntor. Men det är 

ett viktigt arbete för att kungöra våra 

ställningstaganden. Policyprogrammet är 

ett mycket bra instrument i dessa 

sammanhang och liksom alla de 

uttalanden som gjorts tidigare. 

Ett projekt som varit lyckosamt är 

”Själverfarna på kansliet”. Arbetet med 

erfarenhetsgruppen har utvecklats positivt. 

En person är deltidsanställd och två 

personer arbetar på distans med vissa 

uppgifter. Sysselsättning har också varit ett 

framträdande tema vid flera konferenser, 

som anordnats externt. 

Ordförandemötet 

Under två dagar, den 6 och 7 maj 2006, 

träffades ett 50-tal föreningsordförande 

till Ordförandemöte på Sånga-Säby. 

Första dagen talade Anders Bylund och 

Annica Holmberg från Burson-Marsteller 

om påverkansarbete med sikte på 

kommande höstens allmänna val. 

Riktlinjer för en valkampanj drogs upp. 

Information om pågående 

utbildningsverksamhet gjordes 

EUFAMI:s utbildningsprogram, 

”Prospect”, handboken för själverfarna 

och anhöriga ”Upptäck vägen framåt”, 

framtagen av Bristol-Myer- Squibb och 

Schizofreniförbundets egen 

ekonomihandbok för själverfarna ”Mer 

pengar över” presenterades. 

De fem frågor som ställts till 

föreningarna, av en föreningsordförande, 

diskuterades. De finns dokumenterade i 

Phrenicus nr 2/2006 

På söndag genomfördes mötets 

formella del med redogörelser för året 

2005 och riktlinjer för det kommande 

året fastställdes. 



Kongress 2007 

Förbundsstyrelsen har upprättat årsredovisningen för år 2006, som skall läggas fram på kongressen 

den 13 maj. Revisorerna har avslutat sin granskning och upprättat en revisionsberättelse. Den 

innehåller inte några anmärkningar mot årsredovisningen eller förbundsstyrelsens förvaltning. 

Fullständig årsredovisning och revisionsberättelsen finns tillgänglig på kongressen och på kansliet. 

TEXT: Sture Andreasson 

Bokslutet 2006 

Några kommentarer till bokslutet 

Det är ett underskottet på nära 

824 000 kronor som behöver 

förklaras. Vid budgeteringen fanns 

vetskap om två kommande arv och 

donationer, som rimligen borde 

inkomma till förbundet under året. 

Det rörde sig om minst 

900 000 kronor. Tyvärr uppstod 

förseningar under bouppteckning 

och försäljning av egendom. Arvet 

har dock i början av innevarande år 

inkommit till förbundets konto. 


Vidare beräknades vid 

budgeteringen, att flera 

läkemedelsföretag skulle vara 

intresserade av att ge bidrag till 

utbildningssatsningen Prospect med 

700 000 Det blev tyvärr inte så. 

Utbildningen genomfördes då med 

egna medel, eftersom EUFAMIprojektet 

Prospect anses som mycket 

viktigt och som ett utmärkt 

utbildningsprojekt. 


13

Kongress 2007 

Färre motioner i år 

Motionsfloden har sinat betydligt i förhållande till förra kongressen. Då 

inkom 20-talet motioner. I år är det elva. Motionerna sorteras in efter 

policyprogrammets standardregler. Eller rättare sagt FN:s 

standardregler för delaktighet och jämlikhet. 


Ökad jämlikhet och delaktighet 

Under den första regeln ”Ökad jämlikhet 

och delaktighet” insorteras en motion 

från IFS Stockholm och Stockholms län. 

Margit Tiberg yrkar att förbundet aktivt 

skall verka för adekvat upplysning om 

psykisk ohälsa genom kontakter med alla 

slag av media för att på så sätt mildra eller 

undanröja den stigmatisering, de som är 

drabbade och deras anhöriga får känna 

av. I motionen berättas det om grannar 

som inte törs gå ut och rasta hunden om 

de vet att i närheten finns en person som 

lider av svår psykiatrisk sjukdom. 

Förbundsstyrelsen svarar att man hela 

tiden arbetar med upplysning och 

information till både allmänhet och 

myndigheter. Det är märkligt att denna 

rädsla fortfarande har så stor makt över 

människorna. Det är tydligen mycket 

viktigt att förbundet inte förtröttas i sin 

ständigt pågående information och 

upplysning. 

Flest motioner, fyra stycken, 

samlas under regel 18 som har 

rubriken ”Handikapporganisationer” 

Medicinsk vård och behandling 

Regel 2 ”Medicinsk vård och behandling” 

är den regel som brukar samla de flesta 

motionerna. Men i år finns bara tre 

motioner under denna regel. IFS 

Småländska Höglandet har ingivit två 

motioner. I den ena motionen efterfrågar 

man mer av kognitiv beteendeterapi och 

att det utbildas fler terapeuter. I den andra 

Färre motioner har lämnats in till årets kongress. 


motionen vill man ha omprövning av 

diagnos och i den tredje motionen yrkar 

man på att förbundet verkar för ett 

systemskifte där biologi och psykologi 

tillmäts samma värde i behandlingsarbetet. 

I sitt svar hänvisar förbundsstyrelsen 

till Socialstyrelsens Kunskapsöversikt 

”Vård och stöd till patienter med 

schizofreni”. Där konstateras att de bästa 

behandlings-resultaten uppnås genom 

kombinerade 

behandlingsprogram som kan tillgodose 

behoven av antipsykosmedicinering, 

familjeintervention, kognitiva behandlingsinsatser 

och social träningsprogram. 

Ekonomisk och social trygghet 

Nästa motion faller under regel 8 

”Ekonomisk och social trygghet”. 

Motionären Khai Chau, IFSAP Eskilstuna 

yrkar på att personer med psykiska 

funktionshinder och handikapp skall ha 

samma rätt till Handikappersättning som 


personer med fysiska handikapp. I sitt 

svar hänvisar förbundsstyrelsen till 

Nationella Psykiatrisamordningen, som 

bland annat föreslår att personer med 

kognitiva funktionsnedsättningar ska ingå i 

de grupper som har rätt till 

handikappersättning. 

Lagstiftning 

Regel 15 handlar om ”Lagstiftning”. Två 

motioner, en från Margit Tiberg IFS – 

Sollentuna och en från Doris Wårdell IFS 

Småländska höglandet tar upp sekretesslagen. 

I sitt svar pläderar förbundsstyrelsen 

för att förebygga att 

sekretesslagen står i vägen när någon 

insjuknar och inte har sjukdomsinsikt. 

Man föreslår att man upprättar ett 

nätverkskontrakt mellan olika parter som 

kan vara inblandade. 

Handikapporganisationer 

Inte mindre än fyra motioner samlas 

under regel 18 ”Handikapporganisationer”. 

Den första, som 

kommer från IFS/Centrala Stockholm, 

vill att förbundet skall undersöka 

möjligheterna att söka pengar från 

Svenska Spel. I en del andra länder får 

handikapprörelsen bidrag från spelverksamhet. 

Förbundsstyrelsen föreslår 

också att man skall arbeta för att staten 

skall avsätta medel till handikapporganisationer. 

De tre återstående 

motionerna handlar om medlemstidningen 

Phrenicus och hemsidan. 

Birgitta Sjögren Öhlund yrkar att 

Phrenicus skall ha en debatt och 

insändarsida och att artiklar skall spegla 

erfarenheterna i föreningarna. 

Förbundsstyrelsen svarar att i princip allt 

material, som inkommit från föreningar 

och enskilda medlemmar har publicerats. 

Trots uppmaningar genom åren har inte 

speciellt mycket kommit in till 

redaktionen. I varje utgåva finns minst ett 

repotage från någon verksamhet med 

anknytning till någon förening. Birgitta 

Sjögren Öhlund motionerar också om 

förbundets hemsida att den skall 


uppdateras och anpassas för ökad 

tillgänglighet oavsett funktionshinder och 

att det skall finnas ett diskussionsforum 

för medlemmar och besökare. I en 

motion från Torbjörn Zadig med flera 

yrkas att Schizofreniförbundet utökar 

hemsidan med en virtuell mötesplats dels 

med ett medlemsforum och dels med 

sidor som följer forsknings- och 

Kongress 2007 

Val al al alber al ber berednin ber ednin edningen ednin en ens en för förslag för ag ti till ti k kkon 

k on ongr on gr gressen gr sen sen 200 2007 200 

Valberedningen föreslår omval av samtliga ordinarie ledamöter i 

styrelsen. Alla vill f ortsätta förbundets arbete för att förbättra tillvaron 

för personer med schizofreni och liknande psykoser. På ersättarplatserna 

föreslås nyval av två kvinnor och en man. De representerar de stora 

medlemsregionerna i Skåne, Stockholms län och Norrland. 

FÖRBUNDSSTYRELSEN 





utvecklingsarbete. Man föreslår också en 

tjänst som redaktör för hemsidan. 

Förbundsstyrelsen är medveten om att 

hemsidan behöver en rejäl ansiktslyftning 

och arbetar för fullt med att planera 

innehåll och att lösa finansieringen. 

Offerter har tagits in från flera 

leverantörer. 

Ordinarie ledamöter 

Förbundsordförande Rakel Lundgren, Arbrå, omval 

Förste vice ordförande Barbro Benjaminsson, Göteborg, 

omval 

Andre vice ordförande Birgitta Andersson, Norrköping, omval 

Ledamöter Sture Andreasson, Kungsbacka, 

omval 

Bo Ekelund, Göteborg, omval 

Ulla Elfving-Ekström, Stockholm, 

omval 

Per Lidwall, Falun, omval 

Inger Nilsson, Karlstad, omval 

Per Torell, Lund, omval 

Ersättare Göta Malm, Södertälje, nyval 

Lise-Lotte Nilsson, Malmö, nyval 

Kurt Kjell, Piteå/Luleå, nyval 

REVISORER 

REVISORER 

REVISORER 

REVISORER 

REVISORER 

Förste ordinarie BDO Feinstein Revision AB, 

Tomas Näsfeldt, omval 

Andre ordinarie Klas Cederwall, Vallentuna, nyval 

Förste ersättare BDO Feinstein Revision AB 

Jan Nyström, omval 

Andre ersättare Anna-Brita Lövgren, Lund, nyval 

15

ADRESS 

ADRESS 

ADRESS 

Kongressprogram lördagen den 12 maj 2007 

9.00 REGISTRERING 

10.00 KONGRESSEN ÖPPNAS 

Förbundsordförande Rakel Lundgren 

10.15 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 20 ÅR 

Gästernas hälsningar 


Lennart Lundin, psykolog, hedersordförande 

Barbro Benjaminsson, vice ordförande 

Margarethe Weckman, ordförande, IFS 

Stockholm och Stockholms län 

11.00 KAFFE 

11.30 ARVET EFTER NATIONELL PSYKIATRISAMORDNING 

Anders Printz, Socialstyrelsens NU-projekt 


12.30 LUNCH 

14.00 AMBITION OCH ANSVAR ENLIGT SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 

Schizofreniförbundet om Nationell 

Psykiatrisamordnings slutbetänkande 


15.00 FRISK – OCH SEN DÅ? 

Inledning: Kristoffer Järbel, Erfarenhetsgruppen 

Föredrag: Beatrice Carleson, Nirmalie Carlsson, 

Anita Fröland, Olle Lundgren 

15.30 SEMINARIER, FÖRSTA SERIEN 

SEMINIARIE I 

Om schizofreni, remission och kognitiva 

funktionshinder, Lennart Lundin, leg. psykolog 

SEMINARIE II 

o Målinriktade aktiviteter. Ulla Elfving 

Ekström, IFS Centrala Stockholm berättar 

om verksamheten Steg för Steg. 

o Hemma och hemlikt. Barbro 

Benjaminsson, IFS Göteborg berättar om 

Kombo och boendets betydelse för 

personer med psykiska funktionshinder 

o ”Värmen kommer inifrån”. Birgitta 

Andersson, IFS Norrköping berättar om 

Tullhusets verksamhet 

o ”Mest av allt vill vi ha ett arbete”. Kurt Kjell, 

IFS Piteå om enkätundersökning bland 

själverfarna i Piteå 

SEMINARIE III 

Rehabilitering, livssituation och livsvillkor för 

personer med psykisk sjukdom 

Seminarie IV 

Vad händer i kroppen? Vad säger forskningen 

om viktökning och somatiska sjukdomar hos 

personer med allvarlig och långvarig psykisk 

sjukdom? 

Urban Ösby, med.dr. 

16.45 KAFFE & FRUKT 

17.15 SEMINARIER ANDRA SERIEN, 

lika som den första omgången 

18.30 AVSLUTNING, Förbundsordförande Rakel Lundgren 

20.00 BANKETT, 20-ÅRS JUBILEUM 

Ove S. Ohlssons stipendium delas ut 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Kongressprogram söndagen den 13 maj 2007 

08.30 MORGONSAMLING (FRIVILLIG) 

09.00 FÖRHANDLINGAR 

10.30 AJOURNERING FÖR KAFFEPAUS 

11.00 FÖRHANDLINGAR ÅTERUPPTAS 

Schizofreniförbundets verksamhetsberättelse 


introducerar 

12.00 AJOURNERING FÖR LUNCH 

13.00 FÖRHANDLINGAR ÅTERUPPTAS 

14.00 ORDFÖRANDE HAR ORDET 

15.00 AVSLUTNING

Phrenicus nummer 2 - Schizofreniförbundet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?