You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KUBIKEN<br />
EN VIRKESTIDNING FRÅN SVEASKOG NR 1 APRIL 20<strong>07</strong><br />
Rolf har bytt<br />
militären mot<br />
skogen<br />
EN TIDNING I KVADRAT OM AFFÄRER I KUBIK!<br />
1<br />
Nu stiger priserna på<br />
skogsfastigheter<br />
Vimmerbytallen sågas lokalt<br />
Så går virkesbyte till<br />
Snabbare affärer med<br />
skördarmätning<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
6 sidor – riv ur och spar<br />
Vi hjälper dig att<br />
deklarera
2<br />
URBANS UTBLICK MARKNADSLÄGET: ANDERS DAHLQVIST<br />
Nu krävs<br />
gemensamma tag Setra, Sveriges största träindustrifö-<br />
Vi upplever nu en väldigt stark och<br />
ihållande konjunktur inom skogsnäringen.<br />
Framför allt sågverken men även övriga<br />
delar av skogsindustrin går på<br />
högvarv och efterfrågan på skogsråvara<br />
är större än på länge. Det gör att du som<br />
skogsägare just nu får bra betalt för ditt<br />
virke. <strong>Sveaskog</strong> har bland annat höjt priserna<br />
för björk och lövmassaved i Örebro<br />
län, Södermland och Västmanland.<br />
Samtidigt som konjunkturen är stark<br />
upplever södra Sverige stora problem.<br />
Att bekämpa granbarkborren är en angelägenhet<br />
för alla skogsägare i de drabbade<br />
områdena. Och det är viktigt att alla<br />
hjälps åt. För att åtgärderna ska ge effekt krävs gemensamma insatser över<br />
fastighetsgränserna. <strong>Sveaskog</strong> gör allt vi kan för att kunna bistå dig som<br />
privat skogsägare i skadebedömningen, upparbetning av stormvirke, avverkning<br />
av skadade träd samt konstruktion och behandling av fångstvirkesfällor.<br />
Tveka inte att be våra virkesköpare om råd och tips.<br />
Som skogsägare i de drabbade områdena har du fått en informationsfolder<br />
från <strong>Sveaskog</strong> som beskriver vilka åtgärder du bör vidta. Foldern är<br />
framtagen i samarbete med Södra. Ytterligare information om granbarkborren<br />
samt aktuella skyddsföreskrifter och åtgärdsförslag hittar du hos<br />
Skogsstyrelsen, www.skogsstyrelsen.se.<br />
Tillsammans med markägarna vill vi verka för ett bra och lönsamt<br />
skogsbruk och här är skogsbruksplanen ett viktigt verktyg. I år har vi intensifierat<br />
satsningen för att hjälpa våra virkesleverantörer att upprätta<br />
skogsbruksplaner. Läs intervjun med virkesköparen Erik Furmark från<br />
Övertorneå som vill få fler norrländska skogsägare att arbeta med skogsbruksplaner.<br />
Vi kommer under året att presentera olika aktiviteter som jag<br />
hoppas att intresserade skogsägare vill ta del av. Tveka inte att kontakta<br />
era lokala virkesköpare för råd och handfasta tips om hur du går till väga.<br />
När vi nu närmar oss deklarationstider har vi ännu en gång låtit Sverker<br />
Forsén ta fram en handledning för hur du deklarerar ditt skogsinnehav.<br />
Tidigare år har våra deklarationsbilagor fått omnämnandet ”branschens<br />
bästa”, så jag hoppas du får god hjälp även av årets bilaga.<br />
Urban Eriksson<br />
Virkeschef<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
”Att bekämpa<br />
granbark-<br />
borren är en<br />
angelägenhet<br />
för alla skogs-<br />
ägare i de<br />
drabbade<br />
områdena.”<br />
• Stark efterfrågan på sågade trävaror<br />
• Stor efterfrågan på färskt talltimmer<br />
• Stark byggmarknad i Europa<br />
• Långfibrig pappersmassa över<br />
750 dollar per ton<br />
Högtryck i skogen<br />
Efterfrågan på sågade trävaror är fortsatt mycket stark och<br />
lönsamheten hos de svenska sågverken är mycket god. Optimismen<br />
i branschen är märkbar och ännu syns få eller inga tecken<br />
på en avmattning i konjunkturen. Priserna har fortsatt att stiga<br />
hela hösten drivet av en stark byggmarknad i Europa i kombinationmed<br />
regionala underskott av sågtimmer. Enda orosmolnet<br />
har varit USA med fortsatt sjunkande nybyggnation och en<br />
svagare dollar. Det verkar dock som att marknaden inte haft<br />
några svårigheter att absorbera också nordamerikanskt virke.<br />
Sågverkens efterfrågan på sågtimmer kommer att vara fortsatt<br />
mycket stark i hela landet. Den milda vintern fram till mitten<br />
av januari har orsakat svaga råvaruflöden. Efter en period<br />
med mer normalt vinterväder har nu virkesleveranserna tagit<br />
fart. Priserna för sågtimmer har fortsatt att öka och nu senast i<br />
mellersta Sverige. Virkesbalanserna i Götaland kommer att<br />
kraftigt påverkas av storm-och barkborreavverkningar där<br />
grantimmer och barrmassaved kommer att helt dominera utbudet.<br />
Efterfrågan på färskt talltimmer är fortsatt mycket stor.<br />
Konjunkturen för massa- och pappersindustrin fortsätter att<br />
förbättrats. Prisnoteringarna för långfibrig pappersmassa ligger<br />
nu över 750 dollar per ton med högt kapacitetsutnyttjande i<br />
bruken. Även priserna för papper och kraftpapper har stigit och<br />
branschen är försiktigt optimistisk om utvecklingen.<br />
Efterfrågan på barr- och gran massaved är normal till stor i<br />
hela landet. Som en följd av den milda vintern utvecklades en<br />
akut brist på lövmassaved då också importen från Baltikum och<br />
Ryssland bromsades upp. Virkesflödena har nu normaliserats<br />
men bristen på svensk lövmassaved är stor och potentialen<br />
utnyttjas inte. Här har skogsägaren en stor möjlighet. I stormområdet<br />
påverkas balansen av lagrad barrmassaved och storm-<br />
och barkborreavvekningar med ett starkt flöde av barrmassaved<br />
senare i vår.<br />
NOTISER<br />
Setra och Dalkia i<br />
energiaffär<br />
retag, och Dalkia Industripartner AB,<br />
har träffat en överenskommelse om<br />
att Dalkia ska finansiera, uppföra<br />
samt driva och underhålla en biobränslepanna<br />
för hetvattenleverans<br />
till Setras sågverk i Skinnskatteberg.<br />
Den nya värmeförsörjningen är en<br />
väsentlig del av de totalt 60 miljoner<br />
kronor som Setra beslutat att investera<br />
i Skinnskatteberg.<br />
Furusågverket i Skinnskatteberg är<br />
en för Setra strategisk produktionsenhet.<br />
Det har ett centralt geografiskt<br />
läge i Bergslagen och en viktig<br />
samordnande roll i produktionsflödet<br />
mellan Setras övriga anläggningar<br />
i området. Med tillgång till en<br />
ny värmeförsörjning ges förutsättningar<br />
för andra nödvändiga produktions-<br />
och kvalitetshöjande satsningar<br />
på anläggningen. Beslut har<br />
också nyligen fattats om en investering<br />
i utbyggd torkkapacitet. Totalt<br />
investerar Setra 60 miljoner kronor i<br />
Skinnskatteberg.<br />
KUBIKEN<br />
Kubiken ges ut av <strong>Sveaskog</strong>.<br />
Kontakta redaktionen <strong>kubiken</strong>@sveaskog.se www.sveaskog.se<br />
Ansvarig utgivare: Urban Eriksson Chefredaktör: Claes Mellström Redaktör: Peter<br />
Ramberg, IFK Media Redaktionsråd: Helené Carlsson, Anders Norén, Thomas Höök<br />
och Staffan Bygdén Produktion: IFK Media Layout: Pigment Tryck: Intellecta<br />
Omslagsfoto: Susanne Lindholm<br />
Forskar i bränd skog<br />
Skogsbränderna i Norrbotten sommaren 2006 har nu blivit<br />
föremål för ett forskningsprojekt.<br />
– Det är unikt med skogar som brunnit så kraftigt, säger<br />
projektledare Frauke Ecke, till VästerbottenKuriren.<br />
Frauke Ecke forskar i landskapsekologi vid Luleå tekniska<br />
universitet. Tillsammans med en grupp andra forskare,<br />
både från LTU och från Sveriges lantbruksuniversitet ska<br />
hon under tre år bedriva forskning i de nedbrända skogarna<br />
i Bodträskfors och Muddus nationalpark. Forskningsprojektet<br />
finansieras av <strong>Sveaskog</strong> och enligt Frauke<br />
Ecke är det ett unikt tillfälle att undersöka vad som händer<br />
med ekologin och vattenkemin i en bränd skog.<br />
Skogsgödslingen tillbaka i Västerbotten<br />
Skogsgödslingen minskade kraftigt under 1990-talet men nu<br />
anser skogsnäringen att gödsling måste till om inte produktiviteten<br />
ska sjunka i länets skogar. Eva Ståhl, som ansvarar för<br />
skogsskötsel inom <strong>Sveaskog</strong> i Västerbotten, säger att <strong>Sveaskog</strong><br />
kommer att gödsla 3 000 hektar i år och sedan successivt<br />
öka gödslingen. Skogsgödslingen får fullt stöd av Skogs-<br />
och Träfacket. Ombudsmannen Gustav Johansson säger att<br />
tillväxten i skogen måste öka för att trygga jobben och då är<br />
gödsling ett sätt.<br />
Priserna stiger på skogsfastigheter ............ 4<br />
FSC-gruppcertifikat genom <strong>Sveaskog</strong> ........5<br />
Setra i Vimmerby ............................................6<br />
Deklarationsbilaga ................................bilaga<br />
Varnar om virkesbrist<br />
Allt talar för att södra Sveriges sågverk går mot en<br />
mycket kraftig brist på råvara inom några år. Sågverkens<br />
lönsamhet är i dag bättre än någonsin och dagens vinster<br />
investeras ofta i ökad produktionskapacitet. Med redan<br />
genomförda och planerade investeringar kommer vi<br />
att se en kraftig brist på timmer framförallt i södra Sverige.<br />
Enligt Danske Banks undersökning räknar Sydsveriges<br />
större sågverk med ett ökat behov av timmer på 3,3<br />
milj kvadratmeter fub fram till 2008. Det ger ett långsiktigt<br />
underskott på ca 4 milj kvadratmeter per år!<br />
Källa: Danske Banks nyhetsbrev Skog & Ekonomi<br />
Under 2006<br />
förbättrade<br />
<strong>Sveaskog</strong> sitt<br />
resultat med<br />
91 miljoner<br />
kronor. Rörelseresultatet<br />
före värdeförändring<br />
skog<br />
ökade till 782<br />
miljoner kronor,<br />
jämfört<br />
med 691 miljoner<br />
kronor år<br />
2005.<br />
Virkesbyte i praktiken .................................. 12<br />
Lönsamt med skogsbruksplan .................... 14<br />
Bioteknik skogens framtid ......................... 15<br />
Korsord med skogspriser ............................ 18<br />
3<br />
Setra till börsen<br />
Vid årsskiftet planerar ägarna<br />
<strong>Sveaskog</strong>, Skogsägarna Mellanskog<br />
och LRF att sätta träindustrijätten<br />
Setra Group på någon<br />
av Stockholmsbörsens större listor.<br />
En ägarbreddning av Setra<br />
har varit aktuell en längre tid,<br />
men enligt Setra Groups styrelseordförande<br />
och <strong>Sveaskog</strong>s VD<br />
Gunnar Olofsson, vill man inte ta<br />
in en fjärde delägare utan man<br />
anser att företag är moget att gå<br />
direkt in på börsen.<br />
Setra Group är Sveriges, och<br />
ett av Europas största trämekaniska<br />
bolag, med en omsättning<br />
på 5,8 miljarder kronor 2006.<br />
Vinstprognosen för 20<strong>07</strong> ligger<br />
på 300 miljoner kronor, enligt<br />
Gunnar Olofsson. Setra Group<br />
behöver nytt kapital för att kunna<br />
växa ytterligare och kunna<br />
kontrollera en större del av förädlingskedjan.<br />
Efter sommaren räknar man<br />
med att prospektet presenteras.<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong>
4<br />
FASTIGHETSMÄKLAREN<br />
Priserna stiger på skogsfastighetsmarknaden?<br />
Intresset för att investera i skogsfastigheter är stort och de<br />
senaste åren har priserna stigit dramatiskt. Bara under 2006<br />
steg priserna med drygt 15 procent och sedan 2003 har vi<br />
sett en ökning på ca 50 procent. Vad beror detta på och vad<br />
kan vi förvänta oss framöver? Vi bad Åsa Willén, som arbetar<br />
med skogsekonomi på Areal, att beskriva läget.<br />
Vad styr priset på skogsfastigheter?<br />
Historiskt har priset<br />
följt virkespriserna och grundat<br />
sig på en förväntad inkomst, avkastning.<br />
Detta samband bröts för ett<br />
antal år sedan och marknadsvärdet<br />
skiljer sig idag kraftigt från avkastningsvärdet.<br />
Idag följer skogspriset det allmänna<br />
konjunkturläget. Köparna värderar<br />
i stor utsträckning de tilläggsvärden<br />
som finns utöver virkesproduktionen.<br />
Dessa värden kan till exempel<br />
vara jakt och rekreation, men även<br />
kapitalplacering.<br />
Prisläget just nu<br />
Priserna på skogsfastigheter har aldrig<br />
varit högre än nu. Genomsnittpriset<br />
för landet är ca 285 kr/m3sk, men<br />
variationen är stor.<br />
Längst uppe i Norrlands inland så<br />
är genomsnittpriset drygt 190 kr/<br />
m3sk. Norrlandskusten har haft en<br />
prisökning på ca 20 procent, vilken<br />
är den högsta i landet. Här ligger genomsnittpriset<br />
på ca 220 kr/m3sk. I<br />
mellersta Sverige ligger prisbilden<br />
på ca 280 kr/m3sk. Dock har man i<br />
Mälarregionen priser på över 320 kr/<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
m3sk i genomsnitt.<br />
Götaland har de högsta priserna i<br />
landet med genomsnittpriser på ca<br />
370 kr/m3sk. Man har dock noterat<br />
ett antal affärer med priser en god bit<br />
över 400 kr/m3sk.<br />
Man bör vara medveten om att<br />
prisbilden varierar mycket både mellan,<br />
men även inom, de geografiska,<br />
områdena. Här spelar faktorer som<br />
avstånd till större orter, sjöläge, möjlighet<br />
till boende och andra faktorer<br />
stor roll. Kom också ihåg att prisstatistik<br />
för skogsfastigheter bygger på<br />
förhållandevis få objekt jämfört med<br />
t ex prisstatistik för villor. Därför kan<br />
enskilda objekt med extrema priser<br />
påverka statistiken. Ha därför en kritisk<br />
hållning till prisstatistik.<br />
Vad händer nu?<br />
Många i branschen, både mäklare och<br />
banker, har under en tid spått en viss<br />
avmattning i marknaden. Man pratar<br />
inte om några stora prissänkningar<br />
utan istället om en utplaning. Som<br />
stöd för detta har man nämnt det kontinuerligt<br />
ökade utbudet av fastigheter<br />
och förväntade räntehöjningar.<br />
I en undersökning från LRF Kon-<br />
Åsa Willén är jägmästare och fastighetsmäklare<br />
och arbetar på Areal i<br />
Uppsala. Hon har arbetat med skogsekonomi<br />
sedan 1997.<br />
sult har skogsägarna en något annorlunda<br />
bild. De är mycket positiva till<br />
den framtida utvecklingen och tror<br />
både på högre virkespriser och högre<br />
fastighetspriser. Framtiden får visa<br />
vem som fick rätt; skogsägarna eller<br />
branschfolket!<br />
Areals affärsidé är att leverera tjänster till<br />
jord- och skogsbruket med inriktning på<br />
förmedling och rådgivning. Areal har mer<br />
än 20 års verksamhet i branschen och<br />
företaget ägs av aktiva delägare oberoende<br />
av organisationer och banker.<br />
TEXT: GUNILLA SCHÖNNING<br />
FOTO: JAN DANIELSSON<br />
Försäljningsrekord<br />
på<br />
skogsmark<br />
Under 2006 sålde <strong>Sveaskog</strong><br />
totalt 53 100 hektar skogsmark<br />
för 1,<strong>07</strong> miljarder kronor.<br />
Den största delen av försäljningen,<br />
omkring 40 000 hektar,<br />
omfattar mark som sålts<br />
inom <strong>Sveaskog</strong>s särskilda<br />
markförsäljningsprogram till<br />
skogsägare och privatpersoner.<br />
– Vi har inom markförsäljningsprogrammet<br />
gjort totalt<br />
235 fastighetsaffärer med enskilda<br />
skogsägare och privatpersoner.<br />
Försäljningens omfattning<br />
är störst i Norrland.<br />
Efter förra årets annonskampanjer<br />
i norrländska tidningar<br />
ökade antalet intresseanmälningar<br />
kraftigt och vi räknar<br />
därför med att kunna fortsätta<br />
med liknande erbjudanden<br />
i betydande omfattning, berättar<br />
<strong>Sveaskog</strong>s fastighetschef<br />
Hans Karlsson.<br />
Ett flertal fastighetsaffärer<br />
har gjorts med Naturvårdsverket<br />
för reservatsbildning.<br />
Totalt 86 nya naturreservat<br />
om närmare 10 000 hektar<br />
kan bildas runt om i landet.<br />
– Det är väsentligt mer än vi<br />
hade förutsett. Hittills har<br />
flertalet reservatöverlåtelser<br />
genomförts i Mellansverige.<br />
Kommande år räknar vi med<br />
fler affärer i norra Sverige vad<br />
det gäller<br />
markaffärer<br />
för reservatsbildning,<br />
säger<br />
Hans Karlsson.<br />
Hans Karlsson<br />
TEXT: BO STAFFAN JOHANSSON<br />
SKOGSBRUKSPLAN<br />
Lönsamt satsa på<br />
skogsbruksplan<br />
Erik Furmark, virkesköpare i Övertorneå, har ett gott råd till skogsägarna:<br />
– Skaffa en skogsbruksplan. Det är en god investering.<br />
I<br />
dag är det långt ifrån en självklarhet<br />
att det finns en upprättad<br />
skogsbruksplan. Några lagliga<br />
krav existerar inte, utan det<br />
bottnar i viljan och intresset från<br />
den som äger skogsfastigheten.<br />
Särskilt stor är frånvaron av skogsbruksplaner<br />
i den norra landsändan.<br />
– Jovisst är det så. Det är faktiskt<br />
vanligare med skogsbruksplaner i<br />
södra Sverige jämfört med här i<br />
Norrbotten och Västerbotten, konstaterar<br />
Erik Furmark, som anar en<br />
trolig orsak till detta förhållande i<br />
att skogsägarna i söder jobbat längre<br />
med skogsbruksplaner.<br />
För skogsägarna är planerna ett<br />
Erik Furmark vill övertyga skogsägarna<br />
om värdet av en skogsbruksplan.<br />
värdefullt redskap vid skötseln av<br />
skogen. Planen ger en detaljerad<br />
bild av tillståndet i skogen; bland<br />
annat visar den åldersfördelning<br />
samt framtida skogsvårdsbehov.<br />
Den visar också den beräknade<br />
tillväxten per hektar, lämpligt uttag<br />
med mera.<br />
– Med en skogsbruksplan i handen<br />
blir det lättare att fatta rätt beslut<br />
vid rätt tillfälle, anser Erik<br />
Furmark. Planen är helt enkelt ett<br />
bra hjälpmedel för att optimera<br />
skötseln av skogen. Och planen är<br />
naturligtvis också värdefull för både<br />
säljare och köpare i samband med<br />
diskussioner om ett eventuellt uppdrag.<br />
Med modern teknik kan <strong>Sveaskog</strong><br />
skräddarsy kartor och annat material.<br />
Dagsfärsk version<br />
Sett i relation till det förväntade mervärde<br />
som skogsbruksplanen genererar<br />
är kostnaden för att upprätta en<br />
plan förhållandevis blygsam och den<br />
är dessutom avdragsgill i näringen.<br />
Och eftersom det blir allt vanligare<br />
med så kallade ”utbor”, skogsägare<br />
som av skilda anledningar byter bostadsort<br />
och därmed får en sämre<br />
överblick, tjänar skogsbruksplanen<br />
som en trygghet. Med planen kan<br />
man följa hur skogen utvecklas, utan<br />
en kontinuerlig närvaro för att ”på<br />
ort och ställe” få en uppfattning om<br />
tillståndet.<br />
– Idag finns det dessutom fina dataprogram<br />
som innebär att skogsägaren<br />
på egen hand kan uppdatera skogsbruksplanen.<br />
En avverkning kan läggas<br />
in i programmet och ögonblickligen<br />
levereras skogsägaren en dagsfärsk<br />
version av skogsbruksplanen.<br />
Det är mot bakgrund av förtjänsterna<br />
som <strong>Sveaskog</strong> nu gör en extra<br />
satsning för att hjälpa skogsägarna<br />
med att upprätta en skogsbruksplan.<br />
– Helt klart finns det ett uppdämt<br />
behov, och det har vi nu för avsikt att<br />
hjälpa till med, säger Erik Furmark<br />
som aviserar en aktiv informativ insats<br />
från <strong>Sveaskog</strong> för att övertyga<br />
skogsägarna om värdet av en skogsbruksplan.<br />
Ett värdefullt<br />
verktyg<br />
5<br />
Med en skogsbruksplan får<br />
du en långsiktig strategi för<br />
hur skogen ska tas om hand<br />
och när du ska göra insatser.<br />
Förutsättningar kartläggs<br />
Tänk igenom vilka mål du har,<br />
så planen anpassas efter dina<br />
förutsättningar och behov.<br />
Inventering<br />
Detaljerade data samlas in<br />
med hjälp av flygbilder, kartor,<br />
mätningar och bedömningar.<br />
Åtgärdsförslag<br />
Var med och påverka avverkningsmetoder,tidpunkter<br />
för avverkningar och avverkningsmängder.<br />
Planen<br />
Uppgifter om avverkningar<br />
och skogsvårdsbehov får du<br />
i en mapp tillsammans med<br />
kartor, tabeller och schematiska<br />
bilder.<br />
Använd planen<br />
I en årsplanering tas återväxtvård<br />
upp. I en plan över<br />
de närmaste 3–4 åren kan du<br />
konkret bestämma vad som<br />
ska åtgärdas i skogen, vad<br />
du ska göra själv och vad du<br />
ska leja bort.<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong>
6<br />
VAR TAR DITT VIRKE VÄGEN: VIMMERBY SÅGVERK<br />
Vimmerbytallen<br />
sågas lokalt<br />
Vid sågverket i Vimmerby produceras årligen bort emot<br />
190 000 kubikmeter sågad trävara. Hälften av råvaran<br />
kommer från <strong>Sveaskog</strong>s marker, en del av den andra<br />
hälften står privata skogsägare för.<br />
I<br />
skogarna runt Vimmerby är tallen<br />
det dominerande trädslaget och<br />
där finns den bästa furan i södra<br />
Sverige. I nordväst och väster om staden<br />
växer Vimmerbytallen, känd för<br />
sin fina kvalitet och som vid självföryngring<br />
och trängsel blir allra bäst.<br />
<strong>Sveaskog</strong>s avverkningsvolym i den<br />
egna skogen i trakten rör sig om mellan<br />
500 och 600 kubikmeter per år.<br />
Vimmerbytallen har hög kvalitet och<br />
blir allra bäst vid självföryngring och<br />
trängsel.<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
Huvuddelen av tallstockarna går till<br />
Vimmerby bandsågverk. Magnus<br />
Olsson, råvaruansvarig för sågen från<br />
Setra, påpekar att man i första hand<br />
vill ha råvaran från <strong>Sveaskog</strong>s egen<br />
skog, men att det timmer virkesköparna<br />
Ulf Karlsson och Per Svensson<br />
kan köpa in också är viktigt. Magnus<br />
ser gärna att den delen ökar.<br />
– I Vimmerby är det bara svensk<br />
Det vimmerbysågade<br />
virket blir fönsterkarmar,<br />
golv, paneler, takfönster<br />
och listämnen.<br />
råvara som gäller, inget importeras,<br />
berättar Magnus Olsson.<br />
Han är nöjd med råvarusituationen,<br />
men berättar att en kritisk punkt<br />
närmar sig när våren kommer. Det är<br />
inte bara skogen som börjar växa,<br />
även barkborren vaknar till liv.<br />
– Då vet vi inte riktigt var vi står.<br />
Det finns en stor osäkerhet bland alla<br />
aktörer på marknaden om hur man<br />
kommer att påverkas av barkborren.<br />
Sverige och Nordafrika störst<br />
Det biter rejält i kinderna när vi tar<br />
en promenad för att se hur det inkommande<br />
timret sorteras leveran-<br />
– Flexibiliteten är vårt starkaste konkurrensmedel,<br />
säger Eleonor Hansson.<br />
TEXT: STIG MARTINSSON<br />
FOTO: TOMAS JANSOHN<br />
tör för leverantör. Det är en av den<br />
här vinterns kallare dagar.<br />
Av den råvara som sågas i Vimmerby<br />
går hälften på export till Skandinavien,<br />
övriga Europa, Nordafrika<br />
och Japan. Det vimmerbysågade virket<br />
blir fönsterkarmar, golv, paneler,<br />
takfönster och listämnen, för att ta<br />
några exempel.<br />
Johan Bengtsson, produktionsplanerare,<br />
berättar att golvtillverkarna<br />
Kährs och Tarkett liksom Varberg<br />
Timber är de stora kunderna i Sverige.<br />
Andra stora köpare är företag<br />
inom Veluxgruppen, som tillverkar<br />
takfönster, virke säljs till industrier i<br />
I Vimmerby sågar man bara svensk<br />
råvara.<br />
Danmark, Skottland och Frankrike.<br />
De största köparna, vid sidan av de<br />
svenska, finns dock i Nordafrika.<br />
– Men där säljer vi inte till kund<br />
utan till kajexportörer, som exporterar<br />
vidare, säger Johan Bengtsson.<br />
Modern datateknik<br />
Vimmerby sågverk grundades 1949,<br />
togs över av Assi Domän i mitten av<br />
1990-talet och tillhör nu Setra Group.<br />
Sågen har satsat på modern datateknik<br />
och enligt platschefen Eleonor<br />
Hansson kännetecknas verksamheten<br />
av stor flexibilitet och redan på<br />
mätstationen sorteras stocken efter<br />
kundens önskemål.<br />
– Vi kan snäva in och hushålla med<br />
råvaran, säger hon. Nu sågar vi uppemot<br />
190 000 kubikmeter per år. Under<br />
de senaste tio åren har vi ökat<br />
produktionen rejält.<br />
Eleonor Hansson har varit platschef<br />
sedan oktober förra året. Hon anställdes<br />
som platschefsassistent 2004 och<br />
trivs utmärkt på sågverket. Eleonor<br />
har en treårig högskoleingenjörsutbildning,<br />
och att hon hamnade i branschen<br />
är ”pappas fel alltihop”, berättar<br />
Under de senaste tio åren har produktionen<br />
ökat rejält.<br />
hon med ett leende.<br />
– Familjen har skog och pappa säljer<br />
nu gallringsskördare. Han väckte<br />
mitt intresse.<br />
Just nu ger stormen i januari och<br />
granbarkborren Eleonor och hennes<br />
cirka 80 anställda en del bekymmer.<br />
Stormen drabbade området hårt, värre<br />
än självaste Gudrun och det rena<br />
tallsågverket tvingades inleda en treveckorsperiod<br />
med gransågning i<br />
början av februari för att ta hand om<br />
det drabbade virket.<br />
– Det kan bli stora bekymmer på<br />
marknadssidan. Vi har tecknat in<br />
tallråvara, som inte kan levereras i<br />
samma utsträckning som det var<br />
tänkt, befarar Magnus Olsson.<br />
Årlig produktion: 180 000-190 000<br />
kubikmeter<br />
Antal timmerbilar till sågen per dygn: 40<br />
Antal bilar som lämnar sågverket med<br />
sågat virke: 16<br />
Antal cellulosaflistransporter från<br />
sågverket: 12-15<br />
Antal bränsleflistransporter från<br />
sågverket: 6-7<br />
Magnus Olsson ser gärna att andelen<br />
inköp från privata leverantörer ökar.<br />
Hans Larsson<br />
Per och Ulf är<br />
på hugget<br />
Per Svensson och Ulf Karlsson på <strong>Sveaskog</strong> har krav<br />
på sig att öka råvaruinköpen till Vimmerby sågverk.<br />
Det finns nämligen utrymme för ökad produktion och<br />
de två svarar för ungefär 15 procent av leveranserna.<br />
Virkesköparna Per Svensson och Ulf Karlsson ska se till att det kommer<br />
in råvara från skogsägare i trakten.<br />
Varför ska privata skogsägare<br />
leverera sitt timmer<br />
till Vimmerby sågverk?<br />
– Jo, svarar Ulf Karlsson, det är<br />
ett lokalt sågverk, timret sågas i<br />
bygden. Företaget är specialiserat<br />
på furu och vi får ut fint sågtimmer.<br />
– Vi är en stabil och säker köpare<br />
med stora <strong>Sveaskog</strong> bakom<br />
oss. Den lille markägaren kan dra<br />
nytta av den store, lägger Per<br />
Svensson till. Det är också viktigt<br />
att betala bra för kvalitet och att<br />
se till så att virket hämtas så<br />
7<br />
snabbt som möjligt. Där kan vi<br />
hjälpa till.<br />
Hur möter ni konkurrensen<br />
från exempelvis Södra och Sydved?<br />
– Det handlar om den personliga<br />
relationen, uppbyggd under<br />
många år, svarar Ulf och Per.<br />
Jämfört med Södra och Sydved<br />
är vi en liten aktör i Götaland och<br />
vi får anpassa oss efter det. Vi kan<br />
inte vara ledande prismässigt.<br />
Det gäller att vara på hugget och<br />
plocka upp dem som funderar på<br />
att leverera till en ny köpare.<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong>
8<br />
VIRKESKÖPARE OCH SÄLJARE: STURE ROSLUND OCH ROLF ENQVIST<br />
Vid byavägens slut i<br />
Granberg ligger Rolf<br />
Enqvists gård som byggdes<br />
av föräldrarna 1951.<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
Februaridagen är kall, men landskapet bedövande<br />
vackert. Den orörda snön täcker<br />
de små tjärnarna som då och då skymtar i<br />
skogsgliporna och träden glittrar som de<br />
ädlaste kristaller.<br />
Vi är på väg till skogsägaren Rolf Enqvist och den<br />
sista, drygt milslånga, vägstumpen får vi lots av<br />
<strong>Sveaskog</strong>s virkesköpare Sture Roslund, som kan<br />
dessa vägar på sina fem fingrar.<br />
Det är här, där byavägen tar slut, som Rolf tog<br />
sina första stapplande barnasteg. Huset byggdes av<br />
föräldrarna 1951 och till gården hörde 80 ha produktiv<br />
skogsmark.<br />
– Men flyttlasspolitiken som då fördes av socialdemokraterna<br />
drabbade även vår familj, minns<br />
Rolf, som tillsammans med föräldrar och fyra syskon<br />
tvingades vinka farväl till idyllen i Granberg<br />
och bosätta sig i skånska Sjöbo. Det var 1965.<br />
TEXT: BO STAFFAN JOHANSSON<br />
FOTO: SUSANNE LINDHOLM<br />
Rolf är snart<br />
vid sina<br />
drömmars mål<br />
Rolf Enqvist i det lilla samhället Granberg i Västerbottens inland, övergav den<br />
militära banan för en helhjärtad satsning på skogen. Och den satsningen har han<br />
hittills inte haft anledning att ångra.<br />
– Målet är att jag innan fyllda 55 ska kunna leva av min skog.<br />
Gammal kärlek<br />
Några år senare såldes huset och skogen för 48 000<br />
kronor. Sedan följde några turer med exekutiv auktion,<br />
en köpman från Skellefteå som köpte hemmanet<br />
och några mindre stämplingar.<br />
Gammal kärlek rostar aldrig, sägs det och det intygar<br />
Rolf som dock inte blev särskilt munter över<br />
åsynen av den gamla hemgården vid en semesterresa<br />
i mitten av 1970-talet.<br />
Han jobbade då som officerare inom pansartrupperna.<br />
– Det såg hemskt ut, säger Rolf och försöker<br />
skildra eländet han mötte.<br />
Men, som sagt, detta med kärleken till hemorten;<br />
i stället för att fly gick Rolf till attack. Han kontaktade<br />
Skellefteåköpmannen och i januari 1980 signerade<br />
han köpet och betalade 127 000 för hus och<br />
skog. Rolf och hustrun Gunilla lämnade Skåne och<br />
Rolf Enqvist lägger<br />
ner 500-600<br />
timmar på manuellt<br />
arbete i skogen<br />
varje år.<br />
9<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong>
10<br />
VIRKESKÖPARE OCH SÄLJARE: STURE ROSLUND OCH ROLF ENQVIST<br />
Idag uppgår den totala arealen produktiv skog till 465 ha och all skog<br />
ligger inom bekvämt arbetsavstånd.<br />
flyttade till Granberg. På K4 i Arvidsjaur väntade<br />
ett jobb.<br />
Samtidigt som boningshuset fick nytt tak och andra<br />
renoveringar genomfördes, började Rolf skissa<br />
på en utveckling för skogen. Och lämpliga tillfällen<br />
till köp dök upp allteftersom. En konkurs 1988 gjorde<br />
det möjligt att införliva 160 ha produktiv skog för<br />
den långt ifrån avskräckande summan 335 000 kronor.<br />
Men runt omkring lät det annorlunda.<br />
– Det var många röster som menade att det inte<br />
fanns någon skog kvar och att köpet bara betydde en<br />
massa arbete. Fast de hade nog fel. Nu 20 år senare<br />
finns det rejält med skog, säger Rolf och ler åt pessimisternas<br />
felbedömning.<br />
Perfekt för skogsvården<br />
Så rullade skogsköpen vidare. 1994 utökades innehavet<br />
med 50 ha, 1997 med ytterligare 40 ha. Hand-<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
penningen för det sistnämnda bestod av en mindre<br />
slutaverkning.<br />
– Den tidigare ägaren trodde det var en myr, konstaterar<br />
en nöjd Rolf Engqvist, som dock inte slog<br />
sig till ro.<br />
2002 öppnade han plånboken igen och skaffade<br />
25 nya ha produktiv skogsmark och därefter har<br />
skogshägnet berikats med 110 ha. I dag uppgår den<br />
totala arealen produktiv skog till 465 ha och allt<br />
ligger inom bekvämt arbetsavstånd.<br />
– Ur skötselsynpunkt alldeles perfekt, menar<br />
Rolf som lägger ner 500-600 timmar på manuellt<br />
arbete i skogen.<br />
Viss avverkning sköter han själv, men här finns<br />
också ett etablerat samarbete med <strong>Sveaskog</strong> och<br />
virkesköparen Sture Roslund, ett samarbete som<br />
inleddes 1998. Avverkningsuppdragen sker med<br />
jämna mellanrum, vartannat eller vart tredje år.<br />
Tillsammans med leveransvirket blir det skogsle-<br />
10%<br />
5%<br />
Rolf Enqvists skogsinnehav<br />
Virkesförråd i %<br />
Tall 85<br />
Gran 5<br />
Löv 10<br />
Medeltillväxt m3sk<br />
2,4 per ha<br />
Total skogsareal<br />
900 ha<br />
85%<br />
Produktiv skogsareal<br />
465 ha<br />
Tall<br />
Gran<br />
Löv<br />
Åldersfördelning av skogen<br />
Merparten ligger mellan 60-80 år<br />
veranser varje år. I huvudsak skickar <strong>Sveaskog</strong> det<br />
inhandlade virket till Lövholmens sågverk (timmer)<br />
och till Smurfit Kappa Kraftliner (massaved).<br />
Både dessa ligger i Piteå.<br />
Men i framtiden lär det bli en och annan stock<br />
som förädlas på hemgården i Granberg. För-<br />
beredelserna är redan igång. En bandsåg är redan<br />
inhandlad och en hyvel kan bli nästa investeringsobjekt.<br />
Att såga och hyvla specialsortiment och måhända<br />
syssla med någon form av legojobb lockar Rolf.<br />
– Till sommaren ska jag bygga ett maskinhus, säger<br />
han och pekar ut genom fönstret på en plats<br />
bara något tiotal meter från husgaveln.<br />
När bygget är klart och maskinerna funnit sin<br />
plats, då är målet nära…<br />
Och målet för Rolf det är att fullt ut kunna försörja<br />
sig på sin skog innan åldersvisaren ställt sig på 55.<br />
Dit återstår fem år.<br />
Sture möter ”nya” skogsägare<br />
Allt är inte som förr. Det vet Sture Roslund, virkesköpare, som ser en tydlig trend<br />
med ”utbor” som skogsägare, det vill säga personer som flyttar till en annan bostadsort<br />
– ofta långt bort från sin skogsfastighet.<br />
Sture Roslund är en riktig<br />
skogis och har lärt känna<br />
de västerbottniska skogsmarkerna<br />
– inte minst under sin<br />
tid som kronojägare. Den titeln<br />
försvann dock i början av 90-talet<br />
och då skiftade han titel till<br />
distriktchef, fast med samma arbetsgivare.<br />
Efter en omorganisation som<br />
genomfördes 1998, jobbar Sture<br />
idag som virkesköpare.<br />
– I samband med organisationsförändringen<br />
var vi två virkesköpare<br />
i Skellefteåområdet. I<br />
dag är vi fyra köpare samt en avverkningsledare,<br />
berättar han i<br />
samband med intervjun hos Rolf<br />
Enqvist, en av hans kunder sedan<br />
tio år tillbaka.<br />
Inte näravstånd<br />
I sitt arbete har Sture iakttagit<br />
en successiv, men samtidigt tydlig<br />
förändring. Det gäller ägandet<br />
av skogsfastigheterna. Tidigare<br />
fanns innehavaren på<br />
näravstånd, vilket gav en starkare<br />
koppling till hur skogen utvecklades<br />
och vilka åtgärder<br />
som var nödvändiga.<br />
– Idag är skogsägarna många<br />
gånger ”utbor”, exempelvis kan<br />
personen ha övertagit en fastighet<br />
och sedan flyttat till annan<br />
ort. Det innebär att de ibland<br />
saknar en skoglig bakgrund och<br />
därmed måste jag som virkeskö-<br />
pare prata ett annat och lämpligare<br />
språk.<br />
– Den här förändringen innebär<br />
också att jag på flera olika<br />
sätt får försöka fånga upp dessa<br />
människor, att via utskick informera<br />
om vår verksamhet och<br />
vilka tjänster vi kan erbjuda.<br />
Samarbetet mellan Rolf Enqvist och Sture Roslund, virkesköpare på<br />
<strong>Sveaskog</strong> började 1998.<br />
Virkesköpare<br />
Namn: Sture Roslund<br />
Distrikt: Skellefteå<br />
Tel: <strong>07</strong>0-340 47 74<br />
Sture Roslund<br />
11<br />
Stures köpområde är Skellefteå<br />
kommun norr om Skellefteälven<br />
samt en liten del av grannkommunen<br />
Norsjö. Kunderunderlaget<br />
räknar han i hundratal; vissa av<br />
dessa besöker han ofta, andra<br />
mera sällan.<br />
Sture Roslund ägnar alla sina<br />
arbetstimmar åt att handla virke<br />
på den privata sidan. Årsfångsten<br />
varierar, men ligger i genomsnitt<br />
på runt 50 000–60 000 kubikmeter.<br />
Att skrapa ihop sådana mängder<br />
görs givetvis inte utan ansträngning.<br />
Konkurrensen är<br />
hård.<br />
– Det är ju inte bara vi inköpare<br />
från <strong>Sveaskog</strong> som vill åt råvaran.<br />
Flera andra är ute i samma ärende,<br />
menar den erfarne virkesköparen<br />
som för övrigt uppnår den<br />
aktningsvärda åldern 60 år inom<br />
några månader.<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong>
12<br />
VIRKESBYTE: MÄLARDALEN<br />
Effektivitet och jämn beläggning är ett måste när veden ska transporterar från skogen till kunderna på massafabriker och sågverk.<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
TEXT: LISBETH AXELSSON<br />
FOTO: ROBERT JOHANSSON<br />
Samarbeten<br />
skonar miljön<br />
<strong>Sveaskog</strong> levererar 14 miljoner kubikmeter<br />
virke årligen till kunder inom<br />
skogs-, trä- och energisektorn. För att<br />
effektivisera logistiken byter företagen<br />
timmer med varandra.<br />
Det finns två sorters virkesbyten, lägesbyte<br />
och sortimentsbyte. Ett exempel på ett lägesbyte<br />
är följande: När Södra skogsägarna<br />
ska leverera till en kund i Mälardalen kan de byta<br />
till sig virke från <strong>Sveaskog</strong> på en plats närmare kunden.<br />
<strong>Sveaskog</strong> kan dra fördel av Södras virke på<br />
samma sätt.<br />
Säljer företaget ett parti till en kund i södra Sverige<br />
kan de byta till sig virke från konkurrenten<br />
Lastbilschauffören Emil Hultins last består av 38<br />
ton massaved som ska transporteras 85 kilometer<br />
till skogsbolaget Korsnäs Frövi i Frövifors.<br />
Södra, allt för att slippa de långa transporterna.<br />
<strong>Sveaskog</strong>s logistiska nätverk för virkestransporter<br />
löper i ett bälte över Mellansverige. Effektivitet<br />
och jämn beläggning är ett måste när veden ska<br />
transporteras från skogen till kunderna på massafabriker<br />
och sågverk landet över.<br />
– När sågverken koncentrerar sig på ett trädslag<br />
och uppdelning av virkesdimensioner blir transporterna<br />
fler och avstånden längre, säger Mathias<br />
Carlsson, logistiker på <strong>Sveaskog</strong> i Örebro.<br />
Därför samarbetar skogsägare med virkesbyte,<br />
och åkerier växlar laster med varandra på sina respektive<br />
avverkningsplatser för ett så smidigt flöde<br />
som möjligt.<br />
Olika flöden<br />
Lägesbytena varierar i omfattning över tid och beror<br />
på flöden och tillgång i ett område. Sortimentsbyte<br />
kan innebära att <strong>Sveaskog</strong> byter massaved mot<br />
timmer. Exempelvis byter <strong>Sveaskog</strong> till sig mycket<br />
sågtimmer för kunden Setra Groups räkning.<br />
Bytena sker med ett avtal som grund och läggs in<br />
i leveransplaner och uppföljningssystem. Kontrollen<br />
sker via virkesmätning och den transportorder,<br />
med uppgift om virkesort, leverantör och leveransplats,<br />
som varje bil checkar av vid mätstationen.<br />
Utmaningen är att ständigt trimma flödet och ta<br />
vara på returtransporterna maximalt.<br />
– Vi kan bli bättre, säger Anders Dahlqvist, processägare<br />
för <strong>Sveaskog</strong>s försäljning. Och det finns<br />
bara ett sätt att bli det, genom att skaffa oss fullgod<br />
information om varje produktionsplats, varje lagerplats<br />
och leveransläge. Har vi en komplett överblick<br />
minskar vi antalet tomma transporter.<br />
<strong>Sveaskog</strong> har nu inlett ett logistikprojekt för att<br />
förbättra flödena. Ett delmål bland andra är att all<br />
information ska kunna gå via internet från försäljningskontor.<br />
Så här effektivt byts<br />
virket<br />
13<br />
Vi följde med åkaren Emil Hultin en arbetsdag.<br />
04.35 Jakobshyttan i sydöstra Närke. Mikael<br />
Gunnarsson på Gunnarssons åkeri, lastar tallmassaved<br />
och förbereder dagskiftet för åkaren<br />
Emil Hultin.<br />
06.00 Brändåsen vid väg E20. Per telefon får<br />
Emil Hultin hjälp av chauffören Kalle med vägbeskrivning<br />
till avverkningsplatsen.<br />
<strong>07</strong>.00 Invägt och klart vid mätstationen i Frövifors.<br />
62,30 ton visade vågen och det smakar<br />
gott med en varm korv medan virkeslasten<br />
mäts.<br />
Det är inte bara Gunnarssons som passerar<br />
här. 100 timmerbilar, varav 50 bilar lastade med<br />
ris och 50 med flis levererar varje dygn.<br />
<strong>07</strong>.15 Dags att lossa spännbanden inför avlastningen.<br />
<strong>07</strong>.20 Dimmig morgon på Frövis massavedslager.<br />
Truckar med jättekäftar plockar lätt med<br />
stora stockar som om de vore tändstickor. Emil<br />
Hultin väntar på sin tur.<br />
<strong>07</strong>.30 Utcheckning från Frövi.<br />
08.00 Det gäller att åka rätt i vägskälen när<br />
man ska leta upp en avverkningsplats mitt inne<br />
i skogen.<br />
08.30 Grantimmer lastas för Larssons åkeri vid<br />
avverkningsplatsen i Nyby.<br />
10.30 Emil Hultin får hjälp av Valter Lindahl på<br />
mätstationens expedition i Hasselfors med att<br />
anmäla timret.<br />
11.45 Talltimret lastas i Porla för transport till<br />
Hjortkvarn. När Emil Hultin når Hjortkvarn är<br />
han klar för dagen och går av sitt pass.<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong>
14<br />
FSC SERTIFIERING<br />
Gruppcertifikat<br />
genom <strong>Sveaskog</strong><br />
I december externreviderades<br />
<strong>Sveaskog</strong>s gruppcertifikat<br />
för privata skogsägare.<br />
Stickproven hos tre skogsägare<br />
i Bergslagen fick klart<br />
godkänt.<br />
<strong>Sveaskog</strong> har varit FSC-certifierat<br />
i tio år. Sedan sju år<br />
tillbaka erbjuder de också<br />
skogsägare att ansluta sig till <strong>Sveaskog</strong>s<br />
eget system för gruppcertifiering<br />
enligt FSC-standarden. Ett<br />
20-tal skogsägare med totalt<br />
26 000 hektar skog från Haparanda i<br />
norr till Motala i söder är anslutna.<br />
Anslutningen innebär ingen kostnad<br />
för skogsägaren.<br />
– Vi ser det här som en möjlighet<br />
för skogsägarna. Det är enklare och<br />
billigare att bli FSC-certifierad<br />
genom <strong>Sveaskog</strong>. Efter godkänd<br />
revision får skogsägarna ett intyg<br />
från oss, ett slags kvitto på de sköter<br />
skogen enligt FSC-kraven. Certifikaten<br />
gäller i fem år, säger Helen<br />
Carlsson.<br />
Två revisioner per år<br />
Två gånger om året görs revisioner.<br />
Först görs en intern revision av utbildade<br />
och erfarna planerare på <strong>Sveaskog</strong><br />
som gör stickprovskontroller<br />
hos skogsägarna. Sedan görs en oberoende<br />
extern revision där den revisorn<br />
går igenom <strong>Sveaskog</strong>s system<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
Helen Carlsson<br />
och sedan gör även de stickprovskontroller<br />
ute hos skogsägarna.<br />
– Vid revisionen i december hittade<br />
de bara två mindre avvikelser. Det<br />
är ett väldigt bra resultat, konstaterar<br />
Helen Carlsson.<br />
Gruppcertifieringen innebär att<br />
skogsägaren i avtal med <strong>Sveaskog</strong><br />
förbinder sig att sköta skogen utifrån<br />
Vad är FSC?<br />
Forest Stewardship Council är en oberoende,<br />
internationell medlemsorganisation.<br />
FSC uppmuntrar till miljöanpassat,<br />
samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt<br />
bruk av världens skogar.<br />
FSC certifierar ansvarfullt skogsbruk<br />
och märker produkter som har sitt ursprung<br />
i de certifierade skogarna.<br />
FSC bildades i september 1993 i<br />
Toronto på initiativ av företrädare för<br />
miljö-organisationer, skogsbrukare,<br />
urbefolkningsorganisationer och miljömärknings-<br />
organisationer från 25 olika<br />
länder.<br />
Internationella FSC har idag 640 medlemmar<br />
runt om i världen.<br />
Svenska FSC är en ideell förening som<br />
ansvarar för att reglerna för det FSCcertifierade<br />
skogsbruket är anpassade<br />
till svenska förutsättningar.<br />
I Sverige finns det ca 10 miljoner hektar<br />
skogsmark som är certifierad genom<br />
FSC.<br />
Gruppcertifikatet är ett kvitto på att skogsägarna bedriver<br />
ett uthålligt och långsiktigt skogsbruk.<br />
FSC:s kriterier. <strong>Sveaskog</strong> går igenom<br />
FSC-kraven och diskuterar med<br />
skogsägaren vad som krävs.<br />
– Dessutom brukar vi samla de anslutna<br />
skogsägarna någon gång om<br />
året. Då går vi igenom standarden,<br />
har kanske någon utbildning och så<br />
delar vi förstås ut de nya certifikaten,<br />
berättar Helen Carlsson.<br />
TEXT: GUNILLA SCHÖNNING<br />
FOTO: JAN DANIELSSON<br />
Höga betyg i<br />
naturhänsyn<br />
En oberoendegranskning<br />
ger<br />
höga betyg<br />
för naturhänsynen<br />
vid <strong>Sveaskog</strong>savverkningar<br />
på egen<br />
mark i Norrbotten.<br />
Av alla kontrollpunkter får<br />
94% helt godkänt, 5% har vissa<br />
brister och 1% får underkänt.<br />
Granskningen är en del i<br />
<strong>Sveaskog</strong>s förbättringsarbete.<br />
Den har utförts av Foran<br />
Sverige AB och Svensk<br />
SkogsCertifiering.<br />
– Vi har granskat 186 skogsområden<br />
i Norrbotten med<br />
planerade och utförda avverkningar.<br />
Granskningen har<br />
gjorts utifrån upp till tolv<br />
kontrollpunkter vid respektive<br />
område. Det ger en<br />
totalbild av den generella<br />
naturhänsynen i produktionsskogarna.<br />
Granskningen visar att<br />
<strong>Sveaskog</strong>s naturhänsyn sammantaget<br />
är väl i nivå med<br />
FSCs kriterier för ansvarsfullt<br />
skogsbruk, säger<br />
Andreas Lennartsson,<br />
Foran Sverige AB, som har<br />
lett granskningen.<br />
– Att lämna generell hänsyn<br />
såsom kantzoner, trädgrupper,<br />
naturvärdesträd och<br />
högstubbar vid avverkning är<br />
viktigt eftersom den bidrar till<br />
att skapa framtida unika<br />
”nyckellandskap” för biologisk<br />
mångfald, säger Stefan<br />
Bleckert, naturvårdschef på<br />
TEXT: HELENA VIITA<br />
FOTO: HELENA VITTA OCH BROR OLOFSSON<br />
NYBLIVEN SKOGSÄGARE<br />
Helena blev med skog<br />
Helena Viita är nybliven skogsägare. Hon har ärvt ett litet<br />
skogsskifte skifte utanför av Haparanda. Läs hennes egen<br />
kärleksfulla beskrivning av mötet med sin egen skog och<br />
känslan av att vara just skogsägare.<br />
Att bli med skog är ungefär<br />
som att ha blivit med barn.<br />
Det innebär att plötsligt börja<br />
se nya sidor av världen. När jag<br />
väntade barn såg jag med ens den ena<br />
kvinnan efter den andra med stora<br />
varma magar – eller mammor som<br />
rullade barnvagnar.<br />
Även en skog väcker en instinkt av<br />
ansvar för att vårda – på samma sätt<br />
som föräldrar känner för sina barn.<br />
Min väg till skogsägare har varit en<br />
stilla process – med toppar av glädje.<br />
Den första vågen av lyckobrus kom<br />
när jag för drygt ett år sedan fick lagfart<br />
till det lilla skogsskifte min kära<br />
mamma gett mig som gåva.<br />
Jag började smaka på ordet skogsägare.<br />
Kände att jag fick en annan<br />
tyngd – och inte minst en annan<br />
trygghet. Tryggheten att ingå i ett<br />
större sammanhang, med egen tillhörighet<br />
i<br />
skog och natur.<br />
Men lika<br />
mycket till de<br />
som levt före<br />
mig och sett<br />
samma träd<br />
växa.<br />
Den här<br />
Bror Olofsson från<br />
<strong>Sveaskog</strong> har hjälpt<br />
Helena med sin första<br />
avverkning.<br />
skogen delar<br />
jag inte bara<br />
m e d m i n<br />
mamma utan<br />
även med hennes faster Hulda som<br />
flyttade till Sverige från Finland och<br />
gifte sig med svensken Anton. Stödet<br />
av skogens tysta, välvilliga och vänliga<br />
auktoritet och banden till dem<br />
som levt före mig ger mig en rak och<br />
trygg skogsägarrygg.<br />
Min första avverkning<br />
En dag i mars åkte jag äntligen till ett<br />
första möte med mitt lilla skogsskifte i<br />
byn Lappträsk i Haparanda.<br />
Bror Olofsson från <strong>Sveaskog</strong> har lovat<br />
att hjälpa mig att hitta skiftet –<br />
och att visa mig mitt livs första<br />
avverkning.<br />
Så där är vi nu omgivna av höga<br />
timmervältor: tall, gran, björk och en<br />
doft av kåda. Somligt timmer är tjockt<br />
och kraftfullt – efter att ha vuxit mer<br />
än hundra år. Även om avverkningen<br />
behövde göras så värker mitt hjärta<br />
lite över att dessa gamla träd skiljts<br />
från jorden.<br />
Det är en varm vinterdag. När vi går<br />
på hygget sjunker vi stundtals ner till<br />
knäna i den våtmjuka snön. Jag börjar<br />
så smått att erövra begrepp som används<br />
av skogsägare – och som jag tidigare<br />
bara läst om vid de kurser för<br />
kvinnliga skogsägare som jag deltar i.<br />
Jag lär mig vad en rågång är när vi<br />
går i rågången mellan mitt och grannens<br />
skifte. Jag lär mig vad en biotop<br />
är. På skiftet finns en myr som är en<br />
Helena Vitta besöker sin skog i byn Lappträsk i Haparanda för första gången.<br />
Helena är journalist och har även skrivit krönikor och kåserier.<br />
”Jag började smaka på<br />
ordet skogsägare. Kände<br />
att jag fick en annan tyngd<br />
– och inte minst en annan<br />
trygghet.”<br />
biotop och som det tagits särskild<br />
hänsyn till vid avverkningen. På den<br />
sortens myrar trivs tjädern.<br />
Längtar att återvända<br />
Intill myren har en hög och värdig tall<br />
lämnats kvar. Om något hundratal år<br />
är den en vacker torrfura som insekterna<br />
kommer att älska.<br />
Vi går längs ett skoterspår – som en<br />
gång i tiden användes som stig för<br />
15<br />
korna.<br />
Här finns en bäck som är en biotop<br />
och där det lämnats en kuliss av träd.<br />
Här trivs tjäder, järpe och orre.<br />
När jag får veta att det löper tre<br />
bäckar på det här lilla skiftet – och att<br />
en är en biotop - gör mina känslor<br />
halsbrytande krumsprång av glädje.<br />
Jag längtar redan efter få återvända<br />
när snön smält undan för att få höra<br />
porlandet när bäcken löper fritt.<br />
Senare ser jag en karta som visar<br />
hur bäcken löper och ringlar över flera<br />
skogsskiften för att mycket längre<br />
bort rinna ut i ett träsk. Just vid det<br />
vatten där jag under många år arbetat<br />
med att rusta ett vackert gammalt<br />
timmerhus.<br />
Då känner jag det än en gång – glädjebruset<br />
och känslan av samman-<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong>
16<br />
VÅRA ERBJUDANDEN: PLANTERING<br />
Föryngra med plantering<br />
Olika plantor<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
Täckrotsplantor har<br />
rotsystemet skyddat<br />
av en torvklump. De<br />
är relativt billiga att<br />
producera, lätta att<br />
plantera under en<br />
längre period under<br />
året. Sätts främst på<br />
lite svagare eller väl<br />
markberedda marker.<br />
Genom att välja rätt föryngringsmetod<br />
och skyddsåtgärder<br />
ökar möjligheten att<br />
den nya skogen växer och<br />
utvecklas på ett lönsamt<br />
sätt. Här får du några<br />
grundläggande tips om<br />
plantering.<br />
Plantering är den vanligaste metoden<br />
för att få upp ny skog. Den fungerar på<br />
nästan alla marker och ger den snabbaste<br />
och säkraste återbeskogningen.<br />
Plantering ger dessutom en skog av<br />
samma ålder, vilket underlättar skogsvården.<br />
Plantor klarar sig bättre än<br />
frön, men kostnaderna är högre. Plantering<br />
kan kombineras med skärm eller<br />
fröträd, samt som komplement till<br />
sådd och naturlig föryngring.<br />
Barrotsplantor har<br />
bara rötter och en<br />
grövre stambas än<br />
täckrotsplantan.<br />
Planteras på bördigare<br />
marker samt på<br />
ståndorter som inte<br />
markberetts. Högre<br />
kostnad gör dock att<br />
de används i begränsad<br />
omfattning.<br />
Sätt plantan djupt, högt i torvan och<br />
långt ifrån annan vegetation.<br />
När och hur?<br />
Bästa tid för plantering är så fort tjälen<br />
släppt och marken är fuktig. Undvik<br />
att plantera under högsommaren då<br />
Sticklingar är plantor<br />
som är rotade av<br />
skott av träd med<br />
särskilt goda produktionsegenskaper.<br />
För<br />
de allra bördigaste<br />
markerna. Bättre än<br />
andra men också dyrare.<br />
Hög överlevnad<br />
motiverar ett lägre<br />
plantantal.<br />
plantorna kan torka. I augusti och september,<br />
går också bra. Planteringen<br />
görs med ett särskilt planteringsrör<br />
som sticks ner i marken en knapp decimeter.<br />
Grundregeln är att sätta plantan<br />
djupt, högt i torvan och långt från<br />
annan vegetation. Avståndet mellan<br />
plantorna ska vara omkring 2 meter.<br />
Hur många plantor?<br />
En del plantor dör under uppväxten<br />
till följd av insektsskador, frost, torka<br />
eller konkurrens från örter och ormbunkar.<br />
Det är därför viktigt att plantera<br />
så att du klarar ett visst bortfall.<br />
Antalet plantor kan variera mellan<br />
2 000 till 3 000 per hektar beroende<br />
på trädslag, markbördighet och vilket<br />
mål du har med beståndet.<br />
På sämre botaniteter eller områden<br />
med svåra drivningsförhållanden<br />
väljs ett lägre plantantal. I de fall<br />
10 goda råd inför<br />
planteringen<br />
1 Plantera hygget så snart som<br />
möjligt.<br />
2 Öka överlevnaden med<br />
markberedning.<br />
3. Låt marken bestämma trädslaget.<br />
4. Använd större plantor ju kraftigare<br />
hyggesvegetationen är.<br />
5. Bevara plantans vitalitet med god<br />
plantvård.<br />
6. Välj planteringspunkt med omsorg<br />
för att öka överlevelse och tillväxt.<br />
7. Var noggrann vid planteringen.<br />
8. Plantera tillräckligt många plantor.<br />
9. Använd snytbaggeskydd vid behov.<br />
10.Kontrollera planteringen.<br />
Föryngring med <strong>Sveaskog</strong><br />
Hos <strong>Sveaskog</strong> får du hjälp med föryngring<br />
i din skog. Vi kan också hjälpa till<br />
med uppföljning, skyddsåtgärder och<br />
hjälpplantering. Vårt dotterbolag Svenska<br />
Skogsplantor säljer kvalitativa skogsplantor.<br />
Med stor skoglig kompetens och<br />
modern teknik vill vi vara det bästa<br />
alternativet för dig som äger skog. Om<br />
du vill sköta föryngringen själv ger vi dig<br />
rätt verktyg för att förbereda återväxten,<br />
rekommendationer om antal plantor<br />
per hektar och hjälp att hitta rätt planttyp.<br />
Hos oss får du även råd och stöd i<br />
andra skogliga frågor.<br />
Vänd dig till <strong>Sveaskog</strong>s virkesköpare<br />
när du vill veta mer.<br />
plantering utförs i kombination med<br />
naturlig föryngring under fröträd eller<br />
skräm kan också en gles plantering<br />
vara aktuellt.<br />
SKÖRDEMÄTNING<br />
Snabbare virkesaffärer<br />
med skördarmätning<br />
Betalning för avverkat virke kan snabbas på med minst två<br />
månader och skogsägarna får både noggrannare virkesmätning<br />
och bättre kassaflöde. Det är en av fördelarna för <strong>Sveaskog</strong>s<br />
virkesleverantörer när parterna på virkesmarknaden<br />
nu har enats om en ny kvalitetscertifiering för virkesmätning<br />
med skördare.<br />
Certifierad skördarmätning är en ny<br />
metod för virkesmätning och affärsform<br />
för försäljning av virke, som<br />
innebär en stor och positiv förändring<br />
på virkesmarknaden. Parterna<br />
på virkesmarknaden har gemensamt<br />
beslutat om nya regler för hur virkesmätning<br />
med skördare ska kvalitetssäkras<br />
för att utgöra en säker grund<br />
för betalning för virke.<br />
– Certifierad virkesmätning med<br />
skördare ger oss möjlighet att öka<br />
värdet på råvaran ytterligare eftersom<br />
det ger ökad flexibilitet vid virkestillredningen<br />
och mindre spill till<br />
industrin. Leverantören får en säkrare<br />
mätmetod och avsevärt bättre kassaflöde,<br />
säger Sven-Erik ”Svicke”<br />
Gustavsson, produktionschef på<br />
<strong>Sveaskog</strong>.<br />
Virkesmätning med skördare innebär<br />
att skördaren förutom att avver-<br />
ka även mäter, sammanställer och<br />
sänder dagligen stockdata via mobilnätet<br />
till Skogsbrukets Datacentral,<br />
SDC. Leveransen är klar för redovisning,<br />
när avverkningen är slutförd.<br />
Virkesleverantören behöver inte,<br />
som nu, vänta på mätning vid massa-<br />
eller virkesindustrin för besked om<br />
volym, kvalitet och pris.<br />
Nöjda leverantörer<br />
– I utvecklingsprojektet, som <strong>Sveaskog</strong><br />
startade för fem år sedan, har<br />
ett insändningsprogram för produktionsdata<br />
till SDC och ett system för<br />
kontroll av skördarmätningen utvecklats.<br />
<strong>Sveaskog</strong> har testat tekniken<br />
i Bergslagen och alla berörda leverantörer<br />
har varit nöjda, säger<br />
Svicke.<br />
Programvaran har utvecklats av<br />
Skogforsk och Skogsbrukets data-<br />
Maskinföraren kan på bildskärmen löpande se längd och diameter på varje bit<br />
som upparbetas.<br />
central. Qbera tillhandahåller revisorer<br />
som står för tredjepartskontrollen<br />
i certifieringen. Södra Skogsägarna,<br />
Skogforsk, VMF Qbera och Virkesmätningsrådet<br />
har varit viktiga<br />
parter i utvecklingsprojektet. Kvali-<br />
17<br />
tetsinstruktionen har alla större aktörer<br />
på marknaden via Skogforsk<br />
medverkat i.<br />
Bakgrundsinformation om virkesmätning<br />
och virkesredovisning i Sverige finns på<br />
www.virkesporten.se<br />
Certifierad virkesmätning med skördare ökar värdet på råvaran eftersom det ger ökad<br />
flexibilitet vid virkestillredningen och mindre spill till industrin<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong>
18<br />
KORSORD JAKTKRÖNIKA<br />
PLATT-<br />
FISK<br />
PLATS FÖR<br />
VINNANDE<br />
BOLL I<br />
DUBBEL<br />
GAMLA OK<br />
I BURK<br />
VAR<br />
PRINS<br />
EUGEN<br />
BRO-<br />
BYGGAR-<br />
TRUPP<br />
KAN<br />
FJÄLL-<br />
HUSET<br />
VARA<br />
GÖR NEJ-<br />
SÄGARE<br />
Fina Priser<br />
KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />
KAN MAN<br />
VILT<br />
FRAM<br />
ALLDELES<br />
SMAKAR<br />
LAKRITS<br />
1:a pris<br />
Sveafiskekortet<br />
GULD<br />
4:e pris<br />
Stormtändare<br />
IS I US<br />
HON<br />
MED<br />
SKÄR-<br />
VEN<br />
ALNUS<br />
SES VID<br />
HORNBOR-<br />
GASJÖN<br />
2:a pris<br />
Bokstöd<br />
FAN OCH<br />
SUP-<br />
PORTER<br />
EUROPEISKA<br />
UTVECK-<br />
LINGS-<br />
BANKEN<br />
SMILA EN<br />
SMULA<br />
GENETISK<br />
KOPIA<br />
100 KIP<br />
TIDIGT<br />
MORD-<br />
OFFER<br />
LA I SJÖKORT<br />
KAN ETT HJÄRTA<br />
(AV STEN?) BLI<br />
IDROTTS-<br />
KLUBB<br />
SKOL-<br />
ÖVER-<br />
STYREL-<br />
SEN<br />
NÄSTAN<br />
RIGIDA<br />
VAR DEAN<br />
PÅ DUKEN<br />
DÄR<br />
FINNS<br />
MÅNGA<br />
BREV<br />
KORT UT-<br />
BILDNING<br />
STHLMS-<br />
PARTIET<br />
GREK-<br />
STAD<br />
STONE<br />
MUNTER<br />
KLANG<br />
SYDKRAFT<br />
+<br />
GRANINGE<br />
FÖRDRA<br />
FÖRR PÅ<br />
ÖREBRO-<br />
BIL<br />
FÖRSTÖRA<br />
3:e pris<br />
Pannlampa<br />
KNAPPAST<br />
EN ÖVER-<br />
DRIFT<br />
5-10:e pris<br />
Sveafiskekortet.<br />
PÅ FISKE-<br />
BÅT FRÅN<br />
STRÖM-<br />
STAD<br />
STRA-<br />
VINSKIJ<br />
MILLITON<br />
GEVÄR<br />
GJORDE<br />
SEGRAREN<br />
LÅNGVÅG<br />
NYBÖR-<br />
JARE<br />
SKA<br />
HELST<br />
DRA<br />
GUSTAVS<br />
SON,<br />
JOHANS<br />
BROR<br />
SMAL<br />
SÅDAN ÄR<br />
ENKEL<br />
TRÄNA<br />
DEGERMARK<br />
FÖLJER<br />
OFTA PIGG<br />
FRÅN<br />
FRANKRIKE<br />
MÖRK<br />
RAND PÅ<br />
HÄSTRYGG<br />
PÅ<br />
AMSTER-<br />
DAMBIL<br />
KAN<br />
FÖRSÄTTA<br />
BERG<br />
UNDER-<br />
ARMS-<br />
MÅTT<br />
KAN MAN<br />
VARA SIG<br />
ENE-<br />
BACKEN-<br />
BO<br />
www.<br />
alinea.nu ?<br />
Favorit i repris<br />
Lös korsordet och plocka ut de bokstäver som<br />
är märkta med stjärnor. Bokstäverna bildar nu<br />
ett aktuellt ord. Fyll i ordet på svarsfliken och<br />
skicka in den, senast den 15 maj. Lycka till!<br />
Vi gratulerar vinnarna i<br />
tävlingen från Kubiken<br />
nr 4 2006.<br />
1. Alice Perttu, Älvsbyn<br />
2. Stig Westerström, Värnamo<br />
3. Bjarne Almqvist, Bjurholm<br />
4. Lars Fredriksson, Enebyberg<br />
5. Sten-Ove Pettersson, Kalix<br />
6. Berit Karlsson, Askersund<br />
7. Göran Fellbrink, Storuman<br />
8. Sven-Olof Axdorff, Nora<br />
9. Sigbritt Eriksson, Boden<br />
10. Peter Hjertkvist, Finspång<br />
Svaret som dolde sig i korsordet var: Ekopark<br />
Optimistisk<br />
älgkonferens<br />
Efter en dags konferens i<br />
Umeå med temat ”Älg – förvaltning<br />
och framtid” finns i<br />
sinnet en rejäl portion optimism<br />
inför framtiden. En föredragshållare<br />
såg förvisso<br />
fortfarande bara en lösning<br />
på betesskadeproblematiken<br />
och detta skulle vara att hålla<br />
en riktigt gles älgstam. Jag<br />
tror dock att den talaren straffade ut sig själv<br />
med sitt snäva synsätt.<br />
Vi fick bland annat höra att utredningen av det<br />
nya älgjaktsförslaget rullar på och att det mesta<br />
talar för att det kommer att skapas viltförvaltningsområden<br />
bestående av större sammanhängande<br />
arealer där älgstammen kan anses vara<br />
gemensam. Bra, då kanske vi äntligen kan få till<br />
stånd en produktionsanpassad älgförvaltning<br />
värd namnet!<br />
En forskare berättade om hur mycket foder<br />
som behövs för att föda en älg. Ett synnerligen<br />
intressant räkneexempel som snabbt ger besked<br />
om att vissa insatser inte bär sig ekonomiskt,<br />
medan andra åtgärder går att räkna hem ganska<br />
lätt. Ytterligare försök och beräkningar behövs<br />
här och <strong>Sveaskog</strong> är och kommer i allra högsta<br />
grad att vara involverad i det framtida arbetet<br />
genom olika projekt.<br />
Egentligen är det, som jag skrivit tidigare, märkligt<br />
att det skrivs avskjutningsplaner utan tillräckliga<br />
kunskaper om vad vi har för populationsnumerär,<br />
ålders- och könssammansättning etc. på<br />
den älgstam vi ämnar jaga.<br />
I en inte alltför avlägsen framtid borde naturligtvis<br />
all jaktmark ha en rullande inventeringsplan<br />
där flyginventeringar vart fjärde eller vart femte<br />
år kompletteras med jägarobservationer och/eller<br />
spillningsinventeringar. I runda tal handlar det<br />
om en kostnad på cirka 1 krona per hektar/år. Något<br />
som både jägare och markägare borde se<br />
som en naturlig investering i en klok förvaltning<br />
av den fantastiska resurs viltet, med älgen i spetsen,<br />
verkligen är.<br />
Jimmy Petersson