09.09.2013 Views

kubiken 1-07 4.indd - Sveaskog

kubiken 1-07 4.indd - Sveaskog

kubiken 1-07 4.indd - Sveaskog

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

KUBIKEN<br />

EN VIRKESTIDNING FRÅN SVEASKOG NR 1 APRIL 20<strong>07</strong><br />

Rolf har bytt<br />

militären mot<br />

skogen<br />

EN TIDNING I KVADRAT OM AFFÄRER I KUBIK!<br />

1<br />

Nu stiger priserna på<br />

skogsfastigheter<br />

Vimmerbytallen sågas lokalt<br />

Så går virkesbyte till<br />

Snabbare affärer med<br />

skördarmätning<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

6 sidor – riv ur och spar<br />

Vi hjälper dig att<br />

deklarera


2<br />

URBANS UTBLICK MARKNADSLÄGET: ANDERS DAHLQVIST<br />

Nu krävs<br />

gemensamma tag Setra, Sveriges största träindustrifö-<br />

Vi upplever nu en väldigt stark och<br />

ihållande konjunktur inom skogsnäringen.<br />

Framför allt sågverken men även övriga<br />

delar av skogsindustrin går på<br />

högvarv och efterfrågan på skogsråvara<br />

är större än på länge. Det gör att du som<br />

skogsägare just nu får bra betalt för ditt<br />

virke. <strong>Sveaskog</strong> har bland annat höjt priserna<br />

för björk och lövmassaved i Örebro<br />

län, Södermland och Västmanland.<br />

Samtidigt som konjunkturen är stark<br />

upplever södra Sverige stora problem.<br />

Att bekämpa granbarkborren är en angelägenhet<br />

för alla skogsägare i de drabbade<br />

områdena. Och det är viktigt att alla<br />

hjälps åt. För att åtgärderna ska ge effekt krävs gemensamma insatser över<br />

fastighetsgränserna. <strong>Sveaskog</strong> gör allt vi kan för att kunna bistå dig som<br />

privat skogsägare i skadebedömningen, upparbetning av stormvirke, avverkning<br />

av skadade träd samt konstruktion och behandling av fångstvirkesfällor.<br />

Tveka inte att be våra virkesköpare om råd och tips.<br />

Som skogsägare i de drabbade områdena har du fått en informationsfolder<br />

från <strong>Sveaskog</strong> som beskriver vilka åtgärder du bör vidta. Foldern är<br />

framtagen i samarbete med Södra. Ytterligare information om granbarkborren<br />

samt aktuella skyddsföreskrifter och åtgärdsförslag hittar du hos<br />

Skogsstyrelsen, www.skogsstyrelsen.se.<br />

Tillsammans med markägarna vill vi verka för ett bra och lönsamt<br />

skogsbruk och här är skogsbruksplanen ett viktigt verktyg. I år har vi intensifierat<br />

satsningen för att hjälpa våra virkesleverantörer att upprätta<br />

skogsbruksplaner. Läs intervjun med virkesköparen Erik Furmark från<br />

Övertorneå som vill få fler norrländska skogsägare att arbeta med skogsbruksplaner.<br />

Vi kommer under året att presentera olika aktiviteter som jag<br />

hoppas att intresserade skogsägare vill ta del av. Tveka inte att kontakta<br />

era lokala virkesköpare för råd och handfasta tips om hur du går till väga.<br />

När vi nu närmar oss deklarationstider har vi ännu en gång låtit Sverker<br />

Forsén ta fram en handledning för hur du deklarerar ditt skogsinnehav.<br />

Tidigare år har våra deklarationsbilagor fått omnämnandet ”branschens<br />

bästa”, så jag hoppas du får god hjälp även av årets bilaga.<br />

Urban Eriksson<br />

Virkeschef<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

”Att bekämpa<br />

granbark-<br />

borren är en<br />

angelägenhet<br />

för alla skogs-<br />

ägare i de<br />

drabbade<br />

områdena.”<br />

• Stark efterfrågan på sågade trävaror<br />

• Stor efterfrågan på färskt talltimmer<br />

• Stark byggmarknad i Europa<br />

• Långfibrig pappersmassa över<br />

750 dollar per ton<br />

Högtryck i skogen<br />

Efterfrågan på sågade trävaror är fortsatt mycket stark och<br />

lönsamheten hos de svenska sågverken är mycket god. Optimismen<br />

i branschen är märkbar och ännu syns få eller inga tecken<br />

på en avmattning i konjunkturen. Priserna har fortsatt att stiga<br />

hela hösten drivet av en stark byggmarknad i Europa i kombinationmed<br />

regionala underskott av sågtimmer. Enda orosmolnet<br />

har varit USA med fortsatt sjunkande nybyggnation och en<br />

svagare dollar. Det verkar dock som att marknaden inte haft<br />

några svårigheter att absorbera också nordamerikanskt virke.<br />

Sågverkens efterfrågan på sågtimmer kommer att vara fortsatt<br />

mycket stark i hela landet. Den milda vintern fram till mitten<br />

av januari har orsakat svaga råvaruflöden. Efter en period<br />

med mer normalt vinterväder har nu virkesleveranserna tagit<br />

fart. Priserna för sågtimmer har fortsatt att öka och nu senast i<br />

mellersta Sverige. Virkesbalanserna i Götaland kommer att<br />

kraftigt påverkas av storm-och barkborreavverkningar där<br />

grantimmer och barrmassaved kommer att helt dominera utbudet.<br />

Efterfrågan på färskt talltimmer är fortsatt mycket stor.<br />

Konjunkturen för massa- och pappersindustrin fortsätter att<br />

förbättrats. Prisnoteringarna för långfibrig pappersmassa ligger<br />

nu över 750 dollar per ton med högt kapacitetsutnyttjande i<br />

bruken. Även priserna för papper och kraftpapper har stigit och<br />

branschen är försiktigt optimistisk om utvecklingen.<br />

Efterfrågan på barr- och gran massaved är normal till stor i<br />

hela landet. Som en följd av den milda vintern utvecklades en<br />

akut brist på lövmassaved då också importen från Baltikum och<br />

Ryssland bromsades upp. Virkesflödena har nu normaliserats<br />

men bristen på svensk lövmassaved är stor och potentialen<br />

utnyttjas inte. Här har skogsägaren en stor möjlighet. I stormområdet<br />

påverkas balansen av lagrad barrmassaved och storm-<br />

och barkborreavvekningar med ett starkt flöde av barrmassaved<br />

senare i vår.<br />

NOTISER<br />

Setra och Dalkia i<br />

energiaffär<br />

retag, och Dalkia Industripartner AB,<br />

har träffat en överenskommelse om<br />

att Dalkia ska finansiera, uppföra<br />

samt driva och underhålla en biobränslepanna<br />

för hetvattenleverans<br />

till Setras sågverk i Skinnskatteberg.<br />

Den nya värmeförsörjningen är en<br />

väsentlig del av de totalt 60 miljoner<br />

kronor som Setra beslutat att investera<br />

i Skinnskatteberg.<br />

Furusågverket i Skinnskatteberg är<br />

en för Setra strategisk produktionsenhet.<br />

Det har ett centralt geografiskt<br />

läge i Bergslagen och en viktig<br />

samordnande roll i produktionsflödet<br />

mellan Setras övriga anläggningar<br />

i området. Med tillgång till en<br />

ny värmeförsörjning ges förutsättningar<br />

för andra nödvändiga produktions-<br />

och kvalitetshöjande satsningar<br />

på anläggningen. Beslut har<br />

också nyligen fattats om en investering<br />

i utbyggd torkkapacitet. Totalt<br />

investerar Setra 60 miljoner kronor i<br />

Skinnskatteberg.<br />

KUBIKEN<br />

Kubiken ges ut av <strong>Sveaskog</strong>.<br />

Kontakta redaktionen <strong>kubiken</strong>@sveaskog.se www.sveaskog.se<br />

Ansvarig utgivare: Urban Eriksson Chefredaktör: Claes Mellström Redaktör: Peter<br />

Ramberg, IFK Media Redaktionsråd: Helené Carlsson, Anders Norén, Thomas Höök<br />

och Staffan Bygdén Produktion: IFK Media Layout: Pigment Tryck: Intellecta<br />

Omslagsfoto: Susanne Lindholm<br />

Forskar i bränd skog<br />

Skogsbränderna i Norrbotten sommaren 2006 har nu blivit<br />

föremål för ett forskningsprojekt.<br />

– Det är unikt med skogar som brunnit så kraftigt, säger<br />

projektledare Frauke Ecke, till VästerbottenKuriren.<br />

Frauke Ecke forskar i landskapsekologi vid Luleå tekniska<br />

universitet. Tillsammans med en grupp andra forskare,<br />

både från LTU och från Sveriges lantbruksuniversitet ska<br />

hon under tre år bedriva forskning i de nedbrända skogarna<br />

i Bodträskfors och Muddus nationalpark. Forskningsprojektet<br />

finansieras av <strong>Sveaskog</strong> och enligt Frauke<br />

Ecke är det ett unikt tillfälle att undersöka vad som händer<br />

med ekologin och vattenkemin i en bränd skog.<br />

Skogsgödslingen tillbaka i Västerbotten<br />

Skogsgödslingen minskade kraftigt under 1990-talet men nu<br />

anser skogsnäringen att gödsling måste till om inte produktiviteten<br />

ska sjunka i länets skogar. Eva Ståhl, som ansvarar för<br />

skogsskötsel inom <strong>Sveaskog</strong> i Västerbotten, säger att <strong>Sveaskog</strong><br />

kommer att gödsla 3 000 hektar i år och sedan successivt<br />

öka gödslingen. Skogsgödslingen får fullt stöd av Skogs-<br />

och Träfacket. Ombudsmannen Gustav Johansson säger att<br />

tillväxten i skogen måste öka för att trygga jobben och då är<br />

gödsling ett sätt.<br />

Priserna stiger på skogsfastigheter ............ 4<br />

FSC-gruppcertifikat genom <strong>Sveaskog</strong> ........5<br />

Setra i Vimmerby ............................................6<br />

Deklarationsbilaga ................................bilaga<br />

Varnar om virkesbrist<br />

Allt talar för att södra Sveriges sågverk går mot en<br />

mycket kraftig brist på råvara inom några år. Sågverkens<br />

lönsamhet är i dag bättre än någonsin och dagens vinster<br />

investeras ofta i ökad produktionskapacitet. Med redan<br />

genomförda och planerade investeringar kommer vi<br />

att se en kraftig brist på timmer framförallt i södra Sverige.<br />

Enligt Danske Banks undersökning räknar Sydsveriges<br />

större sågverk med ett ökat behov av timmer på 3,3<br />

milj kvadratmeter fub fram till 2008. Det ger ett långsiktigt<br />

underskott på ca 4 milj kvadratmeter per år!<br />

Källa: Danske Banks nyhetsbrev Skog & Ekonomi<br />

Under 2006<br />

förbättrade<br />

<strong>Sveaskog</strong> sitt<br />

resultat med<br />

91 miljoner<br />

kronor. Rörelseresultatet<br />

före värdeförändring<br />

skog<br />

ökade till 782<br />

miljoner kronor,<br />

jämfört<br />

med 691 miljoner<br />

kronor år<br />

2005.<br />

Virkesbyte i praktiken .................................. 12<br />

Lönsamt med skogsbruksplan .................... 14<br />

Bioteknik skogens framtid ......................... 15<br />

Korsord med skogspriser ............................ 18<br />

3<br />

Setra till börsen<br />

Vid årsskiftet planerar ägarna<br />

<strong>Sveaskog</strong>, Skogsägarna Mellanskog<br />

och LRF att sätta träindustrijätten<br />

Setra Group på någon<br />

av Stockholmsbörsens större listor.<br />

En ägarbreddning av Setra<br />

har varit aktuell en längre tid,<br />

men enligt Setra Groups styrelseordförande<br />

och <strong>Sveaskog</strong>s VD<br />

Gunnar Olofsson, vill man inte ta<br />

in en fjärde delägare utan man<br />

anser att företag är moget att gå<br />

direkt in på börsen.<br />

Setra Group är Sveriges, och<br />

ett av Europas största trämekaniska<br />

bolag, med en omsättning<br />

på 5,8 miljarder kronor 2006.<br />

Vinstprognosen för 20<strong>07</strong> ligger<br />

på 300 miljoner kronor, enligt<br />

Gunnar Olofsson. Setra Group<br />

behöver nytt kapital för att kunna<br />

växa ytterligare och kunna<br />

kontrollera en större del av förädlingskedjan.<br />

Efter sommaren räknar man<br />

med att prospektet presenteras.<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong>


4<br />

FASTIGHETSMÄKLAREN<br />

Priserna stiger på skogsfastighetsmarknaden?<br />

Intresset för att investera i skogsfastigheter är stort och de<br />

senaste åren har priserna stigit dramatiskt. Bara under 2006<br />

steg priserna med drygt 15 procent och sedan 2003 har vi<br />

sett en ökning på ca 50 procent. Vad beror detta på och vad<br />

kan vi förvänta oss framöver? Vi bad Åsa Willén, som arbetar<br />

med skogsekonomi på Areal, att beskriva läget.<br />

Vad styr priset på skogsfastigheter?<br />

Historiskt har priset<br />

följt virkespriserna och grundat<br />

sig på en förväntad inkomst, avkastning.<br />

Detta samband bröts för ett<br />

antal år sedan och marknadsvärdet<br />

skiljer sig idag kraftigt från avkastningsvärdet.<br />

Idag följer skogspriset det allmänna<br />

konjunkturläget. Köparna värderar<br />

i stor utsträckning de tilläggsvärden<br />

som finns utöver virkesproduktionen.<br />

Dessa värden kan till exempel<br />

vara jakt och rekreation, men även<br />

kapitalplacering.<br />

Prisläget just nu<br />

Priserna på skogsfastigheter har aldrig<br />

varit högre än nu. Genomsnittpriset<br />

för landet är ca 285 kr/m3sk, men<br />

variationen är stor.<br />

Längst uppe i Norrlands inland så<br />

är genomsnittpriset drygt 190 kr/<br />

m3sk. Norrlandskusten har haft en<br />

prisökning på ca 20 procent, vilken<br />

är den högsta i landet. Här ligger genomsnittpriset<br />

på ca 220 kr/m3sk. I<br />

mellersta Sverige ligger prisbilden<br />

på ca 280 kr/m3sk. Dock har man i<br />

Mälarregionen priser på över 320 kr/<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

m3sk i genomsnitt.<br />

Götaland har de högsta priserna i<br />

landet med genomsnittpriser på ca<br />

370 kr/m3sk. Man har dock noterat<br />

ett antal affärer med priser en god bit<br />

över 400 kr/m3sk.<br />

Man bör vara medveten om att<br />

prisbilden varierar mycket både mellan,<br />

men även inom, de geografiska,<br />

områdena. Här spelar faktorer som<br />

avstånd till större orter, sjöläge, möjlighet<br />

till boende och andra faktorer<br />

stor roll. Kom också ihåg att prisstatistik<br />

för skogsfastigheter bygger på<br />

förhållandevis få objekt jämfört med<br />

t ex prisstatistik för villor. Därför kan<br />

enskilda objekt med extrema priser<br />

påverka statistiken. Ha därför en kritisk<br />

hållning till prisstatistik.<br />

Vad händer nu?<br />

Många i branschen, både mäklare och<br />

banker, har under en tid spått en viss<br />

avmattning i marknaden. Man pratar<br />

inte om några stora prissänkningar<br />

utan istället om en utplaning. Som<br />

stöd för detta har man nämnt det kontinuerligt<br />

ökade utbudet av fastigheter<br />

och förväntade räntehöjningar.<br />

I en undersökning från LRF Kon-<br />

Åsa Willén är jägmästare och fastighetsmäklare<br />

och arbetar på Areal i<br />

Uppsala. Hon har arbetat med skogsekonomi<br />

sedan 1997.<br />

sult har skogsägarna en något annorlunda<br />

bild. De är mycket positiva till<br />

den framtida utvecklingen och tror<br />

både på högre virkespriser och högre<br />

fastighetspriser. Framtiden får visa<br />

vem som fick rätt; skogsägarna eller<br />

branschfolket!<br />

Areals affärsidé är att leverera tjänster till<br />

jord- och skogsbruket med inriktning på<br />

förmedling och rådgivning. Areal har mer<br />

än 20 års verksamhet i branschen och<br />

företaget ägs av aktiva delägare oberoende<br />

av organisationer och banker.<br />

TEXT: GUNILLA SCHÖNNING<br />

FOTO: JAN DANIELSSON<br />

Försäljningsrekord<br />

på<br />

skogsmark<br />

Under 2006 sålde <strong>Sveaskog</strong><br />

totalt 53 100 hektar skogsmark<br />

för 1,<strong>07</strong> miljarder kronor.<br />

Den största delen av försäljningen,<br />

omkring 40 000 hektar,<br />

omfattar mark som sålts<br />

inom <strong>Sveaskog</strong>s särskilda<br />

markförsäljningsprogram till<br />

skogsägare och privatpersoner.<br />

– Vi har inom markförsäljningsprogrammet<br />

gjort totalt<br />

235 fastighetsaffärer med enskilda<br />

skogsägare och privatpersoner.<br />

Försäljningens omfattning<br />

är störst i Norrland.<br />

Efter förra årets annonskampanjer<br />

i norrländska tidningar<br />

ökade antalet intresseanmälningar<br />

kraftigt och vi räknar<br />

därför med att kunna fortsätta<br />

med liknande erbjudanden<br />

i betydande omfattning, berättar<br />

<strong>Sveaskog</strong>s fastighetschef<br />

Hans Karlsson.<br />

Ett flertal fastighetsaffärer<br />

har gjorts med Naturvårdsverket<br />

för reservatsbildning.<br />

Totalt 86 nya naturreservat<br />

om närmare 10 000 hektar<br />

kan bildas runt om i landet.<br />

– Det är väsentligt mer än vi<br />

hade förutsett. Hittills har<br />

flertalet reservatöverlåtelser<br />

genomförts i Mellansverige.<br />

Kommande år räknar vi med<br />

fler affärer i norra Sverige vad<br />

det gäller<br />

markaffärer<br />

för reservatsbildning,<br />

säger<br />

Hans Karlsson.<br />

Hans Karlsson<br />

TEXT: BO STAFFAN JOHANSSON<br />

SKOGSBRUKSPLAN<br />

Lönsamt satsa på<br />

skogsbruksplan<br />

Erik Furmark, virkesköpare i Övertorneå, har ett gott råd till skogsägarna:<br />

– Skaffa en skogsbruksplan. Det är en god investering.<br />

I<br />

dag är det långt ifrån en självklarhet<br />

att det finns en upprättad<br />

skogsbruksplan. Några lagliga<br />

krav existerar inte, utan det<br />

bottnar i viljan och intresset från<br />

den som äger skogsfastigheten.<br />

Särskilt stor är frånvaron av skogsbruksplaner<br />

i den norra landsändan.<br />

– Jovisst är det så. Det är faktiskt<br />

vanligare med skogsbruksplaner i<br />

södra Sverige jämfört med här i<br />

Norrbotten och Västerbotten, konstaterar<br />

Erik Furmark, som anar en<br />

trolig orsak till detta förhållande i<br />

att skogsägarna i söder jobbat längre<br />

med skogsbruksplaner.<br />

För skogsägarna är planerna ett<br />

Erik Furmark vill övertyga skogsägarna<br />

om värdet av en skogsbruksplan.<br />

värdefullt redskap vid skötseln av<br />

skogen. Planen ger en detaljerad<br />

bild av tillståndet i skogen; bland<br />

annat visar den åldersfördelning<br />

samt framtida skogsvårdsbehov.<br />

Den visar också den beräknade<br />

tillväxten per hektar, lämpligt uttag<br />

med mera.<br />

– Med en skogsbruksplan i handen<br />

blir det lättare att fatta rätt beslut<br />

vid rätt tillfälle, anser Erik<br />

Furmark. Planen är helt enkelt ett<br />

bra hjälpmedel för att optimera<br />

skötseln av skogen. Och planen är<br />

naturligtvis också värdefull för både<br />

säljare och köpare i samband med<br />

diskussioner om ett eventuellt uppdrag.<br />

Med modern teknik kan <strong>Sveaskog</strong><br />

skräddarsy kartor och annat material.<br />

Dagsfärsk version<br />

Sett i relation till det förväntade mervärde<br />

som skogsbruksplanen genererar<br />

är kostnaden för att upprätta en<br />

plan förhållandevis blygsam och den<br />

är dessutom avdragsgill i näringen.<br />

Och eftersom det blir allt vanligare<br />

med så kallade ”utbor”, skogsägare<br />

som av skilda anledningar byter bostadsort<br />

och därmed får en sämre<br />

överblick, tjänar skogsbruksplanen<br />

som en trygghet. Med planen kan<br />

man följa hur skogen utvecklas, utan<br />

en kontinuerlig närvaro för att ”på<br />

ort och ställe” få en uppfattning om<br />

tillståndet.<br />

– Idag finns det dessutom fina dataprogram<br />

som innebär att skogsägaren<br />

på egen hand kan uppdatera skogsbruksplanen.<br />

En avverkning kan läggas<br />

in i programmet och ögonblickligen<br />

levereras skogsägaren en dagsfärsk<br />

version av skogsbruksplanen.<br />

Det är mot bakgrund av förtjänsterna<br />

som <strong>Sveaskog</strong> nu gör en extra<br />

satsning för att hjälpa skogsägarna<br />

med att upprätta en skogsbruksplan.<br />

– Helt klart finns det ett uppdämt<br />

behov, och det har vi nu för avsikt att<br />

hjälpa till med, säger Erik Furmark<br />

som aviserar en aktiv informativ insats<br />

från <strong>Sveaskog</strong> för att övertyga<br />

skogsägarna om värdet av en skogsbruksplan.<br />

Ett värdefullt<br />

verktyg<br />

5<br />

Med en skogsbruksplan får<br />

du en långsiktig strategi för<br />

hur skogen ska tas om hand<br />

och när du ska göra insatser.<br />

Förutsättningar kartläggs<br />

Tänk igenom vilka mål du har,<br />

så planen anpassas efter dina<br />

förutsättningar och behov.<br />

Inventering<br />

Detaljerade data samlas in<br />

med hjälp av flygbilder, kartor,<br />

mätningar och bedömningar.<br />

Åtgärdsförslag<br />

Var med och påverka avverkningsmetoder,tidpunkter<br />

för avverkningar och avverkningsmängder.<br />

Planen<br />

Uppgifter om avverkningar<br />

och skogsvårdsbehov får du<br />

i en mapp tillsammans med<br />

kartor, tabeller och schematiska<br />

bilder.<br />

Använd planen<br />

I en årsplanering tas återväxtvård<br />

upp. I en plan över<br />

de närmaste 3–4 åren kan du<br />

konkret bestämma vad som<br />

ska åtgärdas i skogen, vad<br />

du ska göra själv och vad du<br />

ska leja bort.<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong>


6<br />

VAR TAR DITT VIRKE VÄGEN: VIMMERBY SÅGVERK<br />

Vimmerbytallen<br />

sågas lokalt<br />

Vid sågverket i Vimmerby produceras årligen bort emot<br />

190 000 kubikmeter sågad trävara. Hälften av råvaran<br />

kommer från <strong>Sveaskog</strong>s marker, en del av den andra<br />

hälften står privata skogsägare för.<br />

I<br />

skogarna runt Vimmerby är tallen<br />

det dominerande trädslaget och<br />

där finns den bästa furan i södra<br />

Sverige. I nordväst och väster om staden<br />

växer Vimmerbytallen, känd för<br />

sin fina kvalitet och som vid självföryngring<br />

och trängsel blir allra bäst.<br />

<strong>Sveaskog</strong>s avverkningsvolym i den<br />

egna skogen i trakten rör sig om mellan<br />

500 och 600 kubikmeter per år.<br />

Vimmerbytallen har hög kvalitet och<br />

blir allra bäst vid självföryngring och<br />

trängsel.<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

Huvuddelen av tallstockarna går till<br />

Vimmerby bandsågverk. Magnus<br />

Olsson, råvaruansvarig för sågen från<br />

Setra, påpekar att man i första hand<br />

vill ha råvaran från <strong>Sveaskog</strong>s egen<br />

skog, men att det timmer virkesköparna<br />

Ulf Karlsson och Per Svensson<br />

kan köpa in också är viktigt. Magnus<br />

ser gärna att den delen ökar.<br />

– I Vimmerby är det bara svensk<br />

Det vimmerbysågade<br />

virket blir fönsterkarmar,<br />

golv, paneler, takfönster<br />

och listämnen.<br />

råvara som gäller, inget importeras,<br />

berättar Magnus Olsson.<br />

Han är nöjd med råvarusituationen,<br />

men berättar att en kritisk punkt<br />

närmar sig när våren kommer. Det är<br />

inte bara skogen som börjar växa,<br />

även barkborren vaknar till liv.<br />

– Då vet vi inte riktigt var vi står.<br />

Det finns en stor osäkerhet bland alla<br />

aktörer på marknaden om hur man<br />

kommer att påverkas av barkborren.<br />

Sverige och Nordafrika störst<br />

Det biter rejält i kinderna när vi tar<br />

en promenad för att se hur det inkommande<br />

timret sorteras leveran-<br />

– Flexibiliteten är vårt starkaste konkurrensmedel,<br />

säger Eleonor Hansson.<br />

TEXT: STIG MARTINSSON<br />

FOTO: TOMAS JANSOHN<br />

tör för leverantör. Det är en av den<br />

här vinterns kallare dagar.<br />

Av den råvara som sågas i Vimmerby<br />

går hälften på export till Skandinavien,<br />

övriga Europa, Nordafrika<br />

och Japan. Det vimmerbysågade virket<br />

blir fönsterkarmar, golv, paneler,<br />

takfönster och listämnen, för att ta<br />

några exempel.<br />

Johan Bengtsson, produktionsplanerare,<br />

berättar att golvtillverkarna<br />

Kährs och Tarkett liksom Varberg<br />

Timber är de stora kunderna i Sverige.<br />

Andra stora köpare är företag<br />

inom Veluxgruppen, som tillverkar<br />

takfönster, virke säljs till industrier i<br />

I Vimmerby sågar man bara svensk<br />

råvara.<br />

Danmark, Skottland och Frankrike.<br />

De största köparna, vid sidan av de<br />

svenska, finns dock i Nordafrika.<br />

– Men där säljer vi inte till kund<br />

utan till kajexportörer, som exporterar<br />

vidare, säger Johan Bengtsson.<br />

Modern datateknik<br />

Vimmerby sågverk grundades 1949,<br />

togs över av Assi Domän i mitten av<br />

1990-talet och tillhör nu Setra Group.<br />

Sågen har satsat på modern datateknik<br />

och enligt platschefen Eleonor<br />

Hansson kännetecknas verksamheten<br />

av stor flexibilitet och redan på<br />

mätstationen sorteras stocken efter<br />

kundens önskemål.<br />

– Vi kan snäva in och hushålla med<br />

råvaran, säger hon. Nu sågar vi uppemot<br />

190 000 kubikmeter per år. Under<br />

de senaste tio åren har vi ökat<br />

produktionen rejält.<br />

Eleonor Hansson har varit platschef<br />

sedan oktober förra året. Hon anställdes<br />

som platschefsassistent 2004 och<br />

trivs utmärkt på sågverket. Eleonor<br />

har en treårig högskoleingenjörsutbildning,<br />

och att hon hamnade i branschen<br />

är ”pappas fel alltihop”, berättar<br />

Under de senaste tio åren har produktionen<br />

ökat rejält.<br />

hon med ett leende.<br />

– Familjen har skog och pappa säljer<br />

nu gallringsskördare. Han väckte<br />

mitt intresse.<br />

Just nu ger stormen i januari och<br />

granbarkborren Eleonor och hennes<br />

cirka 80 anställda en del bekymmer.<br />

Stormen drabbade området hårt, värre<br />

än självaste Gudrun och det rena<br />

tallsågverket tvingades inleda en treveckorsperiod<br />

med gransågning i<br />

början av februari för att ta hand om<br />

det drabbade virket.<br />

– Det kan bli stora bekymmer på<br />

marknadssidan. Vi har tecknat in<br />

tallråvara, som inte kan levereras i<br />

samma utsträckning som det var<br />

tänkt, befarar Magnus Olsson.<br />

Årlig produktion: 180 000-190 000<br />

kubikmeter<br />

Antal timmerbilar till sågen per dygn: 40<br />

Antal bilar som lämnar sågverket med<br />

sågat virke: 16<br />

Antal cellulosaflistransporter från<br />

sågverket: 12-15<br />

Antal bränsleflistransporter från<br />

sågverket: 6-7<br />

Magnus Olsson ser gärna att andelen<br />

inköp från privata leverantörer ökar.<br />

Hans Larsson<br />

Per och Ulf är<br />

på hugget<br />

Per Svensson och Ulf Karlsson på <strong>Sveaskog</strong> har krav<br />

på sig att öka råvaruinköpen till Vimmerby sågverk.<br />

Det finns nämligen utrymme för ökad produktion och<br />

de två svarar för ungefär 15 procent av leveranserna.<br />

Virkesköparna Per Svensson och Ulf Karlsson ska se till att det kommer<br />

in råvara från skogsägare i trakten.<br />

Varför ska privata skogsägare<br />

leverera sitt timmer<br />

till Vimmerby sågverk?<br />

– Jo, svarar Ulf Karlsson, det är<br />

ett lokalt sågverk, timret sågas i<br />

bygden. Företaget är specialiserat<br />

på furu och vi får ut fint sågtimmer.<br />

– Vi är en stabil och säker köpare<br />

med stora <strong>Sveaskog</strong> bakom<br />

oss. Den lille markägaren kan dra<br />

nytta av den store, lägger Per<br />

Svensson till. Det är också viktigt<br />

att betala bra för kvalitet och att<br />

se till så att virket hämtas så<br />

7<br />

snabbt som möjligt. Där kan vi<br />

hjälpa till.<br />

Hur möter ni konkurrensen<br />

från exempelvis Södra och Sydved?<br />

– Det handlar om den personliga<br />

relationen, uppbyggd under<br />

många år, svarar Ulf och Per.<br />

Jämfört med Södra och Sydved<br />

är vi en liten aktör i Götaland och<br />

vi får anpassa oss efter det. Vi kan<br />

inte vara ledande prismässigt.<br />

Det gäller att vara på hugget och<br />

plocka upp dem som funderar på<br />

att leverera till en ny köpare.<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong>


8<br />

VIRKESKÖPARE OCH SÄLJARE: STURE ROSLUND OCH ROLF ENQVIST<br />

Vid byavägens slut i<br />

Granberg ligger Rolf<br />

Enqvists gård som byggdes<br />

av föräldrarna 1951.<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

Februaridagen är kall, men landskapet bedövande<br />

vackert. Den orörda snön täcker<br />

de små tjärnarna som då och då skymtar i<br />

skogsgliporna och träden glittrar som de<br />

ädlaste kristaller.<br />

Vi är på väg till skogsägaren Rolf Enqvist och den<br />

sista, drygt milslånga, vägstumpen får vi lots av<br />

<strong>Sveaskog</strong>s virkesköpare Sture Roslund, som kan<br />

dessa vägar på sina fem fingrar.<br />

Det är här, där byavägen tar slut, som Rolf tog<br />

sina första stapplande barnasteg. Huset byggdes av<br />

föräldrarna 1951 och till gården hörde 80 ha produktiv<br />

skogsmark.<br />

– Men flyttlasspolitiken som då fördes av socialdemokraterna<br />

drabbade även vår familj, minns<br />

Rolf, som tillsammans med föräldrar och fyra syskon<br />

tvingades vinka farväl till idyllen i Granberg<br />

och bosätta sig i skånska Sjöbo. Det var 1965.<br />

TEXT: BO STAFFAN JOHANSSON<br />

FOTO: SUSANNE LINDHOLM<br />

Rolf är snart<br />

vid sina<br />

drömmars mål<br />

Rolf Enqvist i det lilla samhället Granberg i Västerbottens inland, övergav den<br />

militära banan för en helhjärtad satsning på skogen. Och den satsningen har han<br />

hittills inte haft anledning att ångra.<br />

– Målet är att jag innan fyllda 55 ska kunna leva av min skog.<br />

Gammal kärlek<br />

Några år senare såldes huset och skogen för 48 000<br />

kronor. Sedan följde några turer med exekutiv auktion,<br />

en köpman från Skellefteå som köpte hemmanet<br />

och några mindre stämplingar.<br />

Gammal kärlek rostar aldrig, sägs det och det intygar<br />

Rolf som dock inte blev särskilt munter över<br />

åsynen av den gamla hemgården vid en semesterresa<br />

i mitten av 1970-talet.<br />

Han jobbade då som officerare inom pansartrupperna.<br />

– Det såg hemskt ut, säger Rolf och försöker<br />

skildra eländet han mötte.<br />

Men, som sagt, detta med kärleken till hemorten;<br />

i stället för att fly gick Rolf till attack. Han kontaktade<br />

Skellefteåköpmannen och i januari 1980 signerade<br />

han köpet och betalade 127 000 för hus och<br />

skog. Rolf och hustrun Gunilla lämnade Skåne och<br />

Rolf Enqvist lägger<br />

ner 500-600<br />

timmar på manuellt<br />

arbete i skogen<br />

varje år.<br />

9<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong>


10<br />

VIRKESKÖPARE OCH SÄLJARE: STURE ROSLUND OCH ROLF ENQVIST<br />

Idag uppgår den totala arealen produktiv skog till 465 ha och all skog<br />

ligger inom bekvämt arbetsavstånd.<br />

flyttade till Granberg. På K4 i Arvidsjaur väntade<br />

ett jobb.<br />

Samtidigt som boningshuset fick nytt tak och andra<br />

renoveringar genomfördes, började Rolf skissa<br />

på en utveckling för skogen. Och lämpliga tillfällen<br />

till köp dök upp allteftersom. En konkurs 1988 gjorde<br />

det möjligt att införliva 160 ha produktiv skog för<br />

den långt ifrån avskräckande summan 335 000 kronor.<br />

Men runt omkring lät det annorlunda.<br />

– Det var många röster som menade att det inte<br />

fanns någon skog kvar och att köpet bara betydde en<br />

massa arbete. Fast de hade nog fel. Nu 20 år senare<br />

finns det rejält med skog, säger Rolf och ler åt pessimisternas<br />

felbedömning.<br />

Perfekt för skogsvården<br />

Så rullade skogsköpen vidare. 1994 utökades innehavet<br />

med 50 ha, 1997 med ytterligare 40 ha. Hand-<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

penningen för det sistnämnda bestod av en mindre<br />

slutaverkning.<br />

– Den tidigare ägaren trodde det var en myr, konstaterar<br />

en nöjd Rolf Engqvist, som dock inte slog<br />

sig till ro.<br />

2002 öppnade han plånboken igen och skaffade<br />

25 nya ha produktiv skogsmark och därefter har<br />

skogshägnet berikats med 110 ha. I dag uppgår den<br />

totala arealen produktiv skog till 465 ha och allt<br />

ligger inom bekvämt arbetsavstånd.<br />

– Ur skötselsynpunkt alldeles perfekt, menar<br />

Rolf som lägger ner 500-600 timmar på manuellt<br />

arbete i skogen.<br />

Viss avverkning sköter han själv, men här finns<br />

också ett etablerat samarbete med <strong>Sveaskog</strong> och<br />

virkesköparen Sture Roslund, ett samarbete som<br />

inleddes 1998. Avverkningsuppdragen sker med<br />

jämna mellanrum, vartannat eller vart tredje år.<br />

Tillsammans med leveransvirket blir det skogsle-<br />

10%<br />

5%<br />

Rolf Enqvists skogsinnehav<br />

Virkesförråd i %<br />

Tall 85<br />

Gran 5<br />

Löv 10<br />

Medeltillväxt m3sk<br />

2,4 per ha<br />

Total skogsareal<br />

900 ha<br />

85%<br />

Produktiv skogsareal<br />

465 ha<br />

Tall<br />

Gran<br />

Löv<br />

Åldersfördelning av skogen<br />

Merparten ligger mellan 60-80 år<br />

veranser varje år. I huvudsak skickar <strong>Sveaskog</strong> det<br />

inhandlade virket till Lövholmens sågverk (timmer)<br />

och till Smurfit Kappa Kraftliner (massaved).<br />

Både dessa ligger i Piteå.<br />

Men i framtiden lär det bli en och annan stock<br />

som förädlas på hemgården i Granberg. För-<br />

beredelserna är redan igång. En bandsåg är redan<br />

inhandlad och en hyvel kan bli nästa investeringsobjekt.<br />

Att såga och hyvla specialsortiment och måhända<br />

syssla med någon form av legojobb lockar Rolf.<br />

– Till sommaren ska jag bygga ett maskinhus, säger<br />

han och pekar ut genom fönstret på en plats<br />

bara något tiotal meter från husgaveln.<br />

När bygget är klart och maskinerna funnit sin<br />

plats, då är målet nära…<br />

Och målet för Rolf det är att fullt ut kunna försörja<br />

sig på sin skog innan åldersvisaren ställt sig på 55.<br />

Dit återstår fem år.<br />

Sture möter ”nya” skogsägare<br />

Allt är inte som förr. Det vet Sture Roslund, virkesköpare, som ser en tydlig trend<br />

med ”utbor” som skogsägare, det vill säga personer som flyttar till en annan bostadsort<br />

– ofta långt bort från sin skogsfastighet.<br />

Sture Roslund är en riktig<br />

skogis och har lärt känna<br />

de västerbottniska skogsmarkerna<br />

– inte minst under sin<br />

tid som kronojägare. Den titeln<br />

försvann dock i början av 90-talet<br />

och då skiftade han titel till<br />

distriktchef, fast med samma arbetsgivare.<br />

Efter en omorganisation som<br />

genomfördes 1998, jobbar Sture<br />

idag som virkesköpare.<br />

– I samband med organisationsförändringen<br />

var vi två virkesköpare<br />

i Skellefteåområdet. I<br />

dag är vi fyra köpare samt en avverkningsledare,<br />

berättar han i<br />

samband med intervjun hos Rolf<br />

Enqvist, en av hans kunder sedan<br />

tio år tillbaka.<br />

Inte näravstånd<br />

I sitt arbete har Sture iakttagit<br />

en successiv, men samtidigt tydlig<br />

förändring. Det gäller ägandet<br />

av skogsfastigheterna. Tidigare<br />

fanns innehavaren på<br />

näravstånd, vilket gav en starkare<br />

koppling till hur skogen utvecklades<br />

och vilka åtgärder<br />

som var nödvändiga.<br />

– Idag är skogsägarna många<br />

gånger ”utbor”, exempelvis kan<br />

personen ha övertagit en fastighet<br />

och sedan flyttat till annan<br />

ort. Det innebär att de ibland<br />

saknar en skoglig bakgrund och<br />

därmed måste jag som virkeskö-<br />

pare prata ett annat och lämpligare<br />

språk.<br />

– Den här förändringen innebär<br />

också att jag på flera olika<br />

sätt får försöka fånga upp dessa<br />

människor, att via utskick informera<br />

om vår verksamhet och<br />

vilka tjänster vi kan erbjuda.<br />

Samarbetet mellan Rolf Enqvist och Sture Roslund, virkesköpare på<br />

<strong>Sveaskog</strong> började 1998.<br />

Virkesköpare<br />

Namn: Sture Roslund<br />

Distrikt: Skellefteå<br />

Tel: <strong>07</strong>0-340 47 74<br />

Sture Roslund<br />

11<br />

Stures köpområde är Skellefteå<br />

kommun norr om Skellefteälven<br />

samt en liten del av grannkommunen<br />

Norsjö. Kunderunderlaget<br />

räknar han i hundratal; vissa av<br />

dessa besöker han ofta, andra<br />

mera sällan.<br />

Sture Roslund ägnar alla sina<br />

arbetstimmar åt att handla virke<br />

på den privata sidan. Årsfångsten<br />

varierar, men ligger i genomsnitt<br />

på runt 50 000–60 000 kubikmeter.<br />

Att skrapa ihop sådana mängder<br />

görs givetvis inte utan ansträngning.<br />

Konkurrensen är<br />

hård.<br />

– Det är ju inte bara vi inköpare<br />

från <strong>Sveaskog</strong> som vill åt råvaran.<br />

Flera andra är ute i samma ärende,<br />

menar den erfarne virkesköparen<br />

som för övrigt uppnår den<br />

aktningsvärda åldern 60 år inom<br />

några månader.<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong>


12<br />

VIRKESBYTE: MÄLARDALEN<br />

Effektivitet och jämn beläggning är ett måste när veden ska transporterar från skogen till kunderna på massafabriker och sågverk.<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

TEXT: LISBETH AXELSSON<br />

FOTO: ROBERT JOHANSSON<br />

Samarbeten<br />

skonar miljön<br />

<strong>Sveaskog</strong> levererar 14 miljoner kubikmeter<br />

virke årligen till kunder inom<br />

skogs-, trä- och energisektorn. För att<br />

effektivisera logistiken byter företagen<br />

timmer med varandra.<br />

Det finns två sorters virkesbyten, lägesbyte<br />

och sortimentsbyte. Ett exempel på ett lägesbyte<br />

är följande: När Södra skogsägarna<br />

ska leverera till en kund i Mälardalen kan de byta<br />

till sig virke från <strong>Sveaskog</strong> på en plats närmare kunden.<br />

<strong>Sveaskog</strong> kan dra fördel av Södras virke på<br />

samma sätt.<br />

Säljer företaget ett parti till en kund i södra Sverige<br />

kan de byta till sig virke från konkurrenten<br />

Lastbilschauffören Emil Hultins last består av 38<br />

ton massaved som ska transporteras 85 kilometer<br />

till skogsbolaget Korsnäs Frövi i Frövifors.<br />

Södra, allt för att slippa de långa transporterna.<br />

<strong>Sveaskog</strong>s logistiska nätverk för virkestransporter<br />

löper i ett bälte över Mellansverige. Effektivitet<br />

och jämn beläggning är ett måste när veden ska<br />

transporteras från skogen till kunderna på massafabriker<br />

och sågverk landet över.<br />

– När sågverken koncentrerar sig på ett trädslag<br />

och uppdelning av virkesdimensioner blir transporterna<br />

fler och avstånden längre, säger Mathias<br />

Carlsson, logistiker på <strong>Sveaskog</strong> i Örebro.<br />

Därför samarbetar skogsägare med virkesbyte,<br />

och åkerier växlar laster med varandra på sina respektive<br />

avverkningsplatser för ett så smidigt flöde<br />

som möjligt.<br />

Olika flöden<br />

Lägesbytena varierar i omfattning över tid och beror<br />

på flöden och tillgång i ett område. Sortimentsbyte<br />

kan innebära att <strong>Sveaskog</strong> byter massaved mot<br />

timmer. Exempelvis byter <strong>Sveaskog</strong> till sig mycket<br />

sågtimmer för kunden Setra Groups räkning.<br />

Bytena sker med ett avtal som grund och läggs in<br />

i leveransplaner och uppföljningssystem. Kontrollen<br />

sker via virkesmätning och den transportorder,<br />

med uppgift om virkesort, leverantör och leveransplats,<br />

som varje bil checkar av vid mätstationen.<br />

Utmaningen är att ständigt trimma flödet och ta<br />

vara på returtransporterna maximalt.<br />

– Vi kan bli bättre, säger Anders Dahlqvist, processägare<br />

för <strong>Sveaskog</strong>s försäljning. Och det finns<br />

bara ett sätt att bli det, genom att skaffa oss fullgod<br />

information om varje produktionsplats, varje lagerplats<br />

och leveransläge. Har vi en komplett överblick<br />

minskar vi antalet tomma transporter.<br />

<strong>Sveaskog</strong> har nu inlett ett logistikprojekt för att<br />

förbättra flödena. Ett delmål bland andra är att all<br />

information ska kunna gå via internet från försäljningskontor.<br />

Så här effektivt byts<br />

virket<br />

13<br />

Vi följde med åkaren Emil Hultin en arbetsdag.<br />

04.35 Jakobshyttan i sydöstra Närke. Mikael<br />

Gunnarsson på Gunnarssons åkeri, lastar tallmassaved<br />

och förbereder dagskiftet för åkaren<br />

Emil Hultin.<br />

06.00 Brändåsen vid väg E20. Per telefon får<br />

Emil Hultin hjälp av chauffören Kalle med vägbeskrivning<br />

till avverkningsplatsen.<br />

<strong>07</strong>.00 Invägt och klart vid mätstationen i Frövifors.<br />

62,30 ton visade vågen och det smakar<br />

gott med en varm korv medan virkeslasten<br />

mäts.<br />

Det är inte bara Gunnarssons som passerar<br />

här. 100 timmerbilar, varav 50 bilar lastade med<br />

ris och 50 med flis levererar varje dygn.<br />

<strong>07</strong>.15 Dags att lossa spännbanden inför avlastningen.<br />

<strong>07</strong>.20 Dimmig morgon på Frövis massavedslager.<br />

Truckar med jättekäftar plockar lätt med<br />

stora stockar som om de vore tändstickor. Emil<br />

Hultin väntar på sin tur.<br />

<strong>07</strong>.30 Utcheckning från Frövi.<br />

08.00 Det gäller att åka rätt i vägskälen när<br />

man ska leta upp en avverkningsplats mitt inne<br />

i skogen.<br />

08.30 Grantimmer lastas för Larssons åkeri vid<br />

avverkningsplatsen i Nyby.<br />

10.30 Emil Hultin får hjälp av Valter Lindahl på<br />

mätstationens expedition i Hasselfors med att<br />

anmäla timret.<br />

11.45 Talltimret lastas i Porla för transport till<br />

Hjortkvarn. När Emil Hultin når Hjortkvarn är<br />

han klar för dagen och går av sitt pass.<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong>


14<br />

FSC SERTIFIERING<br />

Gruppcertifikat<br />

genom <strong>Sveaskog</strong><br />

I december externreviderades<br />

<strong>Sveaskog</strong>s gruppcertifikat<br />

för privata skogsägare.<br />

Stickproven hos tre skogsägare<br />

i Bergslagen fick klart<br />

godkänt.<br />

<strong>Sveaskog</strong> har varit FSC-certifierat<br />

i tio år. Sedan sju år<br />

tillbaka erbjuder de också<br />

skogsägare att ansluta sig till <strong>Sveaskog</strong>s<br />

eget system för gruppcertifiering<br />

enligt FSC-standarden. Ett<br />

20-tal skogsägare med totalt<br />

26 000 hektar skog från Haparanda i<br />

norr till Motala i söder är anslutna.<br />

Anslutningen innebär ingen kostnad<br />

för skogsägaren.<br />

– Vi ser det här som en möjlighet<br />

för skogsägarna. Det är enklare och<br />

billigare att bli FSC-certifierad<br />

genom <strong>Sveaskog</strong>. Efter godkänd<br />

revision får skogsägarna ett intyg<br />

från oss, ett slags kvitto på de sköter<br />

skogen enligt FSC-kraven. Certifikaten<br />

gäller i fem år, säger Helen<br />

Carlsson.<br />

Två revisioner per år<br />

Två gånger om året görs revisioner.<br />

Först görs en intern revision av utbildade<br />

och erfarna planerare på <strong>Sveaskog</strong><br />

som gör stickprovskontroller<br />

hos skogsägarna. Sedan görs en oberoende<br />

extern revision där den revisorn<br />

går igenom <strong>Sveaskog</strong>s system<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

Helen Carlsson<br />

och sedan gör även de stickprovskontroller<br />

ute hos skogsägarna.<br />

– Vid revisionen i december hittade<br />

de bara två mindre avvikelser. Det<br />

är ett väldigt bra resultat, konstaterar<br />

Helen Carlsson.<br />

Gruppcertifieringen innebär att<br />

skogsägaren i avtal med <strong>Sveaskog</strong><br />

förbinder sig att sköta skogen utifrån<br />

Vad är FSC?<br />

Forest Stewardship Council är en oberoende,<br />

internationell medlemsorganisation.<br />

FSC uppmuntrar till miljöanpassat,<br />

samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt<br />

bruk av världens skogar.<br />

FSC certifierar ansvarfullt skogsbruk<br />

och märker produkter som har sitt ursprung<br />

i de certifierade skogarna.<br />

FSC bildades i september 1993 i<br />

Toronto på initiativ av företrädare för<br />

miljö-organisationer, skogsbrukare,<br />

urbefolkningsorganisationer och miljömärknings-<br />

organisationer från 25 olika<br />

länder.<br />

Internationella FSC har idag 640 medlemmar<br />

runt om i världen.<br />

Svenska FSC är en ideell förening som<br />

ansvarar för att reglerna för det FSCcertifierade<br />

skogsbruket är anpassade<br />

till svenska förutsättningar.<br />

I Sverige finns det ca 10 miljoner hektar<br />

skogsmark som är certifierad genom<br />

FSC.<br />

Gruppcertifikatet är ett kvitto på att skogsägarna bedriver<br />

ett uthålligt och långsiktigt skogsbruk.<br />

FSC:s kriterier. <strong>Sveaskog</strong> går igenom<br />

FSC-kraven och diskuterar med<br />

skogsägaren vad som krävs.<br />

– Dessutom brukar vi samla de anslutna<br />

skogsägarna någon gång om<br />

året. Då går vi igenom standarden,<br />

har kanske någon utbildning och så<br />

delar vi förstås ut de nya certifikaten,<br />

berättar Helen Carlsson.<br />

TEXT: GUNILLA SCHÖNNING<br />

FOTO: JAN DANIELSSON<br />

Höga betyg i<br />

naturhänsyn<br />

En oberoendegranskning<br />

ger<br />

höga betyg<br />

för naturhänsynen<br />

vid <strong>Sveaskog</strong>savverkningar<br />

på egen<br />

mark i Norrbotten.<br />

Av alla kontrollpunkter får<br />

94% helt godkänt, 5% har vissa<br />

brister och 1% får underkänt.<br />

Granskningen är en del i<br />

<strong>Sveaskog</strong>s förbättringsarbete.<br />

Den har utförts av Foran<br />

Sverige AB och Svensk<br />

SkogsCertifiering.<br />

– Vi har granskat 186 skogsområden<br />

i Norrbotten med<br />

planerade och utförda avverkningar.<br />

Granskningen har<br />

gjorts utifrån upp till tolv<br />

kontrollpunkter vid respektive<br />

område. Det ger en<br />

totalbild av den generella<br />

naturhänsynen i produktionsskogarna.<br />

Granskningen visar att<br />

<strong>Sveaskog</strong>s naturhänsyn sammantaget<br />

är väl i nivå med<br />

FSCs kriterier för ansvarsfullt<br />

skogsbruk, säger<br />

Andreas Lennartsson,<br />

Foran Sverige AB, som har<br />

lett granskningen.<br />

– Att lämna generell hänsyn<br />

såsom kantzoner, trädgrupper,<br />

naturvärdesträd och<br />

högstubbar vid avverkning är<br />

viktigt eftersom den bidrar till<br />

att skapa framtida unika<br />

”nyckellandskap” för biologisk<br />

mångfald, säger Stefan<br />

Bleckert, naturvårdschef på<br />

TEXT: HELENA VIITA<br />

FOTO: HELENA VITTA OCH BROR OLOFSSON<br />

NYBLIVEN SKOGSÄGARE<br />

Helena blev med skog<br />

Helena Viita är nybliven skogsägare. Hon har ärvt ett litet<br />

skogsskifte skifte utanför av Haparanda. Läs hennes egen<br />

kärleksfulla beskrivning av mötet med sin egen skog och<br />

känslan av att vara just skogsägare.<br />

Att bli med skog är ungefär<br />

som att ha blivit med barn.<br />

Det innebär att plötsligt börja<br />

se nya sidor av världen. När jag<br />

väntade barn såg jag med ens den ena<br />

kvinnan efter den andra med stora<br />

varma magar – eller mammor som<br />

rullade barnvagnar.<br />

Även en skog väcker en instinkt av<br />

ansvar för att vårda – på samma sätt<br />

som föräldrar känner för sina barn.<br />

Min väg till skogsägare har varit en<br />

stilla process – med toppar av glädje.<br />

Den första vågen av lyckobrus kom<br />

när jag för drygt ett år sedan fick lagfart<br />

till det lilla skogsskifte min kära<br />

mamma gett mig som gåva.<br />

Jag började smaka på ordet skogsägare.<br />

Kände att jag fick en annan<br />

tyngd – och inte minst en annan<br />

trygghet. Tryggheten att ingå i ett<br />

större sammanhang, med egen tillhörighet<br />

i<br />

skog och natur.<br />

Men lika<br />

mycket till de<br />

som levt före<br />

mig och sett<br />

samma träd<br />

växa.<br />

Den här<br />

Bror Olofsson från<br />

<strong>Sveaskog</strong> har hjälpt<br />

Helena med sin första<br />

avverkning.<br />

skogen delar<br />

jag inte bara<br />

m e d m i n<br />

mamma utan<br />

även med hennes faster Hulda som<br />

flyttade till Sverige från Finland och<br />

gifte sig med svensken Anton. Stödet<br />

av skogens tysta, välvilliga och vänliga<br />

auktoritet och banden till dem<br />

som levt före mig ger mig en rak och<br />

trygg skogsägarrygg.<br />

Min första avverkning<br />

En dag i mars åkte jag äntligen till ett<br />

första möte med mitt lilla skogsskifte i<br />

byn Lappträsk i Haparanda.<br />

Bror Olofsson från <strong>Sveaskog</strong> har lovat<br />

att hjälpa mig att hitta skiftet –<br />

och att visa mig mitt livs första<br />

avverkning.<br />

Så där är vi nu omgivna av höga<br />

timmervältor: tall, gran, björk och en<br />

doft av kåda. Somligt timmer är tjockt<br />

och kraftfullt – efter att ha vuxit mer<br />

än hundra år. Även om avverkningen<br />

behövde göras så värker mitt hjärta<br />

lite över att dessa gamla träd skiljts<br />

från jorden.<br />

Det är en varm vinterdag. När vi går<br />

på hygget sjunker vi stundtals ner till<br />

knäna i den våtmjuka snön. Jag börjar<br />

så smått att erövra begrepp som används<br />

av skogsägare – och som jag tidigare<br />

bara läst om vid de kurser för<br />

kvinnliga skogsägare som jag deltar i.<br />

Jag lär mig vad en rågång är när vi<br />

går i rågången mellan mitt och grannens<br />

skifte. Jag lär mig vad en biotop<br />

är. På skiftet finns en myr som är en<br />

Helena Vitta besöker sin skog i byn Lappträsk i Haparanda för första gången.<br />

Helena är journalist och har även skrivit krönikor och kåserier.<br />

”Jag började smaka på<br />

ordet skogsägare. Kände<br />

att jag fick en annan tyngd<br />

– och inte minst en annan<br />

trygghet.”<br />

biotop och som det tagits särskild<br />

hänsyn till vid avverkningen. På den<br />

sortens myrar trivs tjädern.<br />

Längtar att återvända<br />

Intill myren har en hög och värdig tall<br />

lämnats kvar. Om något hundratal år<br />

är den en vacker torrfura som insekterna<br />

kommer att älska.<br />

Vi går längs ett skoterspår – som en<br />

gång i tiden användes som stig för<br />

15<br />

korna.<br />

Här finns en bäck som är en biotop<br />

och där det lämnats en kuliss av träd.<br />

Här trivs tjäder, järpe och orre.<br />

När jag får veta att det löper tre<br />

bäckar på det här lilla skiftet – och att<br />

en är en biotop - gör mina känslor<br />

halsbrytande krumsprång av glädje.<br />

Jag längtar redan efter få återvända<br />

när snön smält undan för att få höra<br />

porlandet när bäcken löper fritt.<br />

Senare ser jag en karta som visar<br />

hur bäcken löper och ringlar över flera<br />

skogsskiften för att mycket längre<br />

bort rinna ut i ett träsk. Just vid det<br />

vatten där jag under många år arbetat<br />

med att rusta ett vackert gammalt<br />

timmerhus.<br />

Då känner jag det än en gång – glädjebruset<br />

och känslan av samman-<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong>


16<br />

VÅRA ERBJUDANDEN: PLANTERING<br />

Föryngra med plantering<br />

Olika plantor<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

Täckrotsplantor har<br />

rotsystemet skyddat<br />

av en torvklump. De<br />

är relativt billiga att<br />

producera, lätta att<br />

plantera under en<br />

längre period under<br />

året. Sätts främst på<br />

lite svagare eller väl<br />

markberedda marker.<br />

Genom att välja rätt föryngringsmetod<br />

och skyddsåtgärder<br />

ökar möjligheten att<br />

den nya skogen växer och<br />

utvecklas på ett lönsamt<br />

sätt. Här får du några<br />

grundläggande tips om<br />

plantering.<br />

Plantering är den vanligaste metoden<br />

för att få upp ny skog. Den fungerar på<br />

nästan alla marker och ger den snabbaste<br />

och säkraste återbeskogningen.<br />

Plantering ger dessutom en skog av<br />

samma ålder, vilket underlättar skogsvården.<br />

Plantor klarar sig bättre än<br />

frön, men kostnaderna är högre. Plantering<br />

kan kombineras med skärm eller<br />

fröträd, samt som komplement till<br />

sådd och naturlig föryngring.<br />

Barrotsplantor har<br />

bara rötter och en<br />

grövre stambas än<br />

täckrotsplantan.<br />

Planteras på bördigare<br />

marker samt på<br />

ståndorter som inte<br />

markberetts. Högre<br />

kostnad gör dock att<br />

de används i begränsad<br />

omfattning.<br />

Sätt plantan djupt, högt i torvan och<br />

långt ifrån annan vegetation.<br />

När och hur?<br />

Bästa tid för plantering är så fort tjälen<br />

släppt och marken är fuktig. Undvik<br />

att plantera under högsommaren då<br />

Sticklingar är plantor<br />

som är rotade av<br />

skott av träd med<br />

särskilt goda produktionsegenskaper.<br />

För<br />

de allra bördigaste<br />

markerna. Bättre än<br />

andra men också dyrare.<br />

Hög överlevnad<br />

motiverar ett lägre<br />

plantantal.<br />

plantorna kan torka. I augusti och september,<br />

går också bra. Planteringen<br />

görs med ett särskilt planteringsrör<br />

som sticks ner i marken en knapp decimeter.<br />

Grundregeln är att sätta plantan<br />

djupt, högt i torvan och långt från<br />

annan vegetation. Avståndet mellan<br />

plantorna ska vara omkring 2 meter.<br />

Hur många plantor?<br />

En del plantor dör under uppväxten<br />

till följd av insektsskador, frost, torka<br />

eller konkurrens från örter och ormbunkar.<br />

Det är därför viktigt att plantera<br />

så att du klarar ett visst bortfall.<br />

Antalet plantor kan variera mellan<br />

2 000 till 3 000 per hektar beroende<br />

på trädslag, markbördighet och vilket<br />

mål du har med beståndet.<br />

På sämre botaniteter eller områden<br />

med svåra drivningsförhållanden<br />

väljs ett lägre plantantal. I de fall<br />

10 goda råd inför<br />

planteringen<br />

1 Plantera hygget så snart som<br />

möjligt.<br />

2 Öka överlevnaden med<br />

markberedning.<br />

3. Låt marken bestämma trädslaget.<br />

4. Använd större plantor ju kraftigare<br />

hyggesvegetationen är.<br />

5. Bevara plantans vitalitet med god<br />

plantvård.<br />

6. Välj planteringspunkt med omsorg<br />

för att öka överlevelse och tillväxt.<br />

7. Var noggrann vid planteringen.<br />

8. Plantera tillräckligt många plantor.<br />

9. Använd snytbaggeskydd vid behov.<br />

10.Kontrollera planteringen.<br />

Föryngring med <strong>Sveaskog</strong><br />

Hos <strong>Sveaskog</strong> får du hjälp med föryngring<br />

i din skog. Vi kan också hjälpa till<br />

med uppföljning, skyddsåtgärder och<br />

hjälpplantering. Vårt dotterbolag Svenska<br />

Skogsplantor säljer kvalitativa skogsplantor.<br />

Med stor skoglig kompetens och<br />

modern teknik vill vi vara det bästa<br />

alternativet för dig som äger skog. Om<br />

du vill sköta föryngringen själv ger vi dig<br />

rätt verktyg för att förbereda återväxten,<br />

rekommendationer om antal plantor<br />

per hektar och hjälp att hitta rätt planttyp.<br />

Hos oss får du även råd och stöd i<br />

andra skogliga frågor.<br />

Vänd dig till <strong>Sveaskog</strong>s virkesköpare<br />

när du vill veta mer.<br />

plantering utförs i kombination med<br />

naturlig föryngring under fröträd eller<br />

skräm kan också en gles plantering<br />

vara aktuellt.<br />

SKÖRDEMÄTNING<br />

Snabbare virkesaffärer<br />

med skördarmätning<br />

Betalning för avverkat virke kan snabbas på med minst två<br />

månader och skogsägarna får både noggrannare virkesmätning<br />

och bättre kassaflöde. Det är en av fördelarna för <strong>Sveaskog</strong>s<br />

virkesleverantörer när parterna på virkesmarknaden<br />

nu har enats om en ny kvalitetscertifiering för virkesmätning<br />

med skördare.<br />

Certifierad skördarmätning är en ny<br />

metod för virkesmätning och affärsform<br />

för försäljning av virke, som<br />

innebär en stor och positiv förändring<br />

på virkesmarknaden. Parterna<br />

på virkesmarknaden har gemensamt<br />

beslutat om nya regler för hur virkesmätning<br />

med skördare ska kvalitetssäkras<br />

för att utgöra en säker grund<br />

för betalning för virke.<br />

– Certifierad virkesmätning med<br />

skördare ger oss möjlighet att öka<br />

värdet på råvaran ytterligare eftersom<br />

det ger ökad flexibilitet vid virkestillredningen<br />

och mindre spill till<br />

industrin. Leverantören får en säkrare<br />

mätmetod och avsevärt bättre kassaflöde,<br />

säger Sven-Erik ”Svicke”<br />

Gustavsson, produktionschef på<br />

<strong>Sveaskog</strong>.<br />

Virkesmätning med skördare innebär<br />

att skördaren förutom att avver-<br />

ka även mäter, sammanställer och<br />

sänder dagligen stockdata via mobilnätet<br />

till Skogsbrukets Datacentral,<br />

SDC. Leveransen är klar för redovisning,<br />

när avverkningen är slutförd.<br />

Virkesleverantören behöver inte,<br />

som nu, vänta på mätning vid massa-<br />

eller virkesindustrin för besked om<br />

volym, kvalitet och pris.<br />

Nöjda leverantörer<br />

– I utvecklingsprojektet, som <strong>Sveaskog</strong><br />

startade för fem år sedan, har<br />

ett insändningsprogram för produktionsdata<br />

till SDC och ett system för<br />

kontroll av skördarmätningen utvecklats.<br />

<strong>Sveaskog</strong> har testat tekniken<br />

i Bergslagen och alla berörda leverantörer<br />

har varit nöjda, säger<br />

Svicke.<br />

Programvaran har utvecklats av<br />

Skogforsk och Skogsbrukets data-<br />

Maskinföraren kan på bildskärmen löpande se längd och diameter på varje bit<br />

som upparbetas.<br />

central. Qbera tillhandahåller revisorer<br />

som står för tredjepartskontrollen<br />

i certifieringen. Södra Skogsägarna,<br />

Skogforsk, VMF Qbera och Virkesmätningsrådet<br />

har varit viktiga<br />

parter i utvecklingsprojektet. Kvali-<br />

17<br />

tetsinstruktionen har alla större aktörer<br />

på marknaden via Skogforsk<br />

medverkat i.<br />

Bakgrundsinformation om virkesmätning<br />

och virkesredovisning i Sverige finns på<br />

www.virkesporten.se<br />

Certifierad virkesmätning med skördare ökar värdet på råvaran eftersom det ger ökad<br />

flexibilitet vid virkestillredningen och mindre spill till industrin<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong>


18<br />

KORSORD JAKTKRÖNIKA<br />

PLATT-<br />

FISK<br />

PLATS FÖR<br />

VINNANDE<br />

BOLL I<br />

DUBBEL<br />

GAMLA OK<br />

I BURK<br />

VAR<br />

PRINS<br />

EUGEN<br />

BRO-<br />

BYGGAR-<br />

TRUPP<br />

KAN<br />

FJÄLL-<br />

HUSET<br />

VARA<br />

GÖR NEJ-<br />

SÄGARE<br />

Fina Priser<br />

KUBIKEN 1:<strong>07</strong><br />

KAN MAN<br />

VILT<br />

FRAM<br />

ALLDELES<br />

SMAKAR<br />

LAKRITS<br />

1:a pris<br />

Sveafiskekortet<br />

GULD<br />

4:e pris<br />

Stormtändare<br />

IS I US<br />

HON<br />

MED<br />

SKÄR-<br />

VEN<br />

ALNUS<br />

SES VID<br />

HORNBOR-<br />

GASJÖN<br />

2:a pris<br />

Bokstöd<br />

FAN OCH<br />

SUP-<br />

PORTER<br />

EUROPEISKA<br />

UTVECK-<br />

LINGS-<br />

BANKEN<br />

SMILA EN<br />

SMULA<br />

GENETISK<br />

KOPIA<br />

100 KIP<br />

TIDIGT<br />

MORD-<br />

OFFER<br />

LA I SJÖKORT<br />

KAN ETT HJÄRTA<br />

(AV STEN?) BLI<br />

IDROTTS-<br />

KLUBB<br />

SKOL-<br />

ÖVER-<br />

STYREL-<br />

SEN<br />

NÄSTAN<br />

RIGIDA<br />

VAR DEAN<br />

PÅ DUKEN<br />

DÄR<br />

FINNS<br />

MÅNGA<br />

BREV<br />

KORT UT-<br />

BILDNING<br />

STHLMS-<br />

PARTIET<br />

GREK-<br />

STAD<br />

STONE<br />

MUNTER<br />

KLANG<br />

SYDKRAFT<br />

+<br />

GRANINGE<br />

FÖRDRA<br />

FÖRR PÅ<br />

ÖREBRO-<br />

BIL<br />

FÖRSTÖRA<br />

3:e pris<br />

Pannlampa<br />

KNAPPAST<br />

EN ÖVER-<br />

DRIFT<br />

5-10:e pris<br />

Sveafiskekortet.<br />

PÅ FISKE-<br />

BÅT FRÅN<br />

STRÖM-<br />

STAD<br />

STRA-<br />

VINSKIJ<br />

MILLITON<br />

GEVÄR<br />

GJORDE<br />

SEGRAREN<br />

LÅNGVÅG<br />

NYBÖR-<br />

JARE<br />

SKA<br />

HELST<br />

DRA<br />

GUSTAVS<br />

SON,<br />

JOHANS<br />

BROR<br />

SMAL<br />

SÅDAN ÄR<br />

ENKEL<br />

TRÄNA<br />

DEGERMARK<br />

FÖLJER<br />

OFTA PIGG<br />

FRÅN<br />

FRANKRIKE<br />

MÖRK<br />

RAND PÅ<br />

HÄSTRYGG<br />

PÅ<br />

AMSTER-<br />

DAMBIL<br />

KAN<br />

FÖRSÄTTA<br />

BERG<br />

UNDER-<br />

ARMS-<br />

MÅTT<br />

KAN MAN<br />

VARA SIG<br />

ENE-<br />

BACKEN-<br />

BO<br />

www.<br />

alinea.nu ?<br />

Favorit i repris<br />

Lös korsordet och plocka ut de bokstäver som<br />

är märkta med stjärnor. Bokstäverna bildar nu<br />

ett aktuellt ord. Fyll i ordet på svarsfliken och<br />

skicka in den, senast den 15 maj. Lycka till!<br />

Vi gratulerar vinnarna i<br />

tävlingen från Kubiken<br />

nr 4 2006.<br />

1. Alice Perttu, Älvsbyn<br />

2. Stig Westerström, Värnamo<br />

3. Bjarne Almqvist, Bjurholm<br />

4. Lars Fredriksson, Enebyberg<br />

5. Sten-Ove Pettersson, Kalix<br />

6. Berit Karlsson, Askersund<br />

7. Göran Fellbrink, Storuman<br />

8. Sven-Olof Axdorff, Nora<br />

9. Sigbritt Eriksson, Boden<br />

10. Peter Hjertkvist, Finspång<br />

Svaret som dolde sig i korsordet var: Ekopark<br />

Optimistisk<br />

älgkonferens<br />

Efter en dags konferens i<br />

Umeå med temat ”Älg – förvaltning<br />

och framtid” finns i<br />

sinnet en rejäl portion optimism<br />

inför framtiden. En föredragshållare<br />

såg förvisso<br />

fortfarande bara en lösning<br />

på betesskadeproblematiken<br />

och detta skulle vara att hålla<br />

en riktigt gles älgstam. Jag<br />

tror dock att den talaren straffade ut sig själv<br />

med sitt snäva synsätt.<br />

Vi fick bland annat höra att utredningen av det<br />

nya älgjaktsförslaget rullar på och att det mesta<br />

talar för att det kommer att skapas viltförvaltningsområden<br />

bestående av större sammanhängande<br />

arealer där älgstammen kan anses vara<br />

gemensam. Bra, då kanske vi äntligen kan få till<br />

stånd en produktionsanpassad älgförvaltning<br />

värd namnet!<br />

En forskare berättade om hur mycket foder<br />

som behövs för att föda en älg. Ett synnerligen<br />

intressant räkneexempel som snabbt ger besked<br />

om att vissa insatser inte bär sig ekonomiskt,<br />

medan andra åtgärder går att räkna hem ganska<br />

lätt. Ytterligare försök och beräkningar behövs<br />

här och <strong>Sveaskog</strong> är och kommer i allra högsta<br />

grad att vara involverad i det framtida arbetet<br />

genom olika projekt.<br />

Egentligen är det, som jag skrivit tidigare, märkligt<br />

att det skrivs avskjutningsplaner utan tillräckliga<br />

kunskaper om vad vi har för populationsnumerär,<br />

ålders- och könssammansättning etc. på<br />

den älgstam vi ämnar jaga.<br />

I en inte alltför avlägsen framtid borde naturligtvis<br />

all jaktmark ha en rullande inventeringsplan<br />

där flyginventeringar vart fjärde eller vart femte<br />

år kompletteras med jägarobservationer och/eller<br />

spillningsinventeringar. I runda tal handlar det<br />

om en kostnad på cirka 1 krona per hektar/år. Något<br />

som både jägare och markägare borde se<br />

som en naturlig investering i en klok förvaltning<br />

av den fantastiska resurs viltet, med älgen i spetsen,<br />

verkligen är.<br />

Jimmy Petersson

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!