Hoppas att du hinner - Medieakademin

More documents

Recommendations

Info

No. 1/2001 sid. 4 KRÖNIKA Vem tar över när alla gått i väggen? Ni såg oss på MedieAkademin. De där små journaliststudenterna som sprang runt med digitalkameran i högsta hugg och med stora ögon tog in vad som pågick. Och ni kanske undrade vad vi gjorde där. Med risk för att bli konspirationsteoretisk kan man säga att vi var där i två syften. ■ Det officiella uppdraget: att bevaka seminariet och rapportera från det. Resultatet av detta håller du nu i din hand. ■ Det mer inofficiella: att förkroppsliga den mediestress som seminariet avhandlade. För om det finns någonstans där mediestressen fått fäste så är det på JMG, journalistutbildningen i Göteborg. Och med risk för att dra förhastade slutsatser – jag vet inget om de andra klasserna – får man nog säga att mediestressen härjar som värst i klass H99B. – Har du hört något ännu? – Vad händer? – Har någon kollat e-posten? Vi har drabbats av praktikstressen. Ivrigt påhejade av praktikplatsförmedlare Bengt Carlsson rusar vi som skållade råttor med gigantiska klumpar i magen och undrar vad det egentligen ska bli av oss. Om det finns något konkret recept för att minska mediestressen så är det att uppmana landets redaktioner att inte hålla inne med sitt val av praktikant så okristligt länge. I denna stressiga situation, denna mikrobild av höghastighetssamhället, kändes ett seminarium med namnet ”Hoppas du hinner” inte helt fel. Man kan undra bara om MedieAkademin inte fällde krokben för sig själva när de satte årets seminarienamn. Var vi inte alla tvungna att tänka efter en gång till? Hinner jag det här egentligen? Ett lätt sätt att rationalisera bort en liten chans till eftertanke och reflektion över hur vi prioriterar i livet. Vad är det som gör att vi inte hinner göra sådant vi egentligen vill? Samtidigt kunde jag inte undgå det uppenbara när jag klev ut på Vasagatan efter seminariets slut och såg bilar fulla med jäktade människor. Inte alla har tid eller makt att prioritera. Som Peter Augustsson klämde in i slutet av paneldebatten – det finns faktiskt människor som måste prioritera annorlunda. Måste arbeta dubbelt. Måste bränna ljuset i båda ändar. Någon kom fram till mig under kaffepausen och reflekterade över hur JMG:s studenter sänkte medelåldern bland seminariegästerna rejält. Kanske är det på grund av denna generationsklyfta vi inte kände igen oss. Det är inte bara praktiken som stressar oss. Det är kravet på uppdatering, kravet på karriär, familj och en givande fritid. Det är reklam och information 24 timmar om dygnet. Som nykomlingar på arbetsmarknaden har vi ingen chans att ställa krav på ett lägre tempo. Vi kan inte hoppa 30 år framåt och plötsligt vara 50-åriga gubbar med makt. Vissa av oss kommer aldrig att bli gubbar över huvud taget. Problemet med utbrändhet ligger i tiden. Går det inte mode i att vara stressad? ”Jag har så mycket att göra.” Ett stressat liv är ett viktigt liv. Men om den yngre generationen går i väggen före 30-strecket, vem ska då ta över när den äldre tar ut sin pension för att åtnjuta den välförtjänta vilan? Eva Emmelin ‘Stress? Det är att äta elefant’ Innan han börjar äta elefanten känns det stressigt. Men när Peter Augustsson väl huggit in brukar det gå vägen. Saab Automobiles vd talar givetvis i metaforer. Den elefant han talar om kan vara vilken besvärlig sak eller situation som helst som han ställs inför och måste lösa eller utföra. Och stressen som han upplever då tycker Peter Augustsson är bra. – Ja, för då jobbar man undan. När stress blir en drivkraft är den något positivt. Inom bilindustrin går det fort. Det gäller att producera fler bilar, ha kortare leveranstider och en snabbare utveckling av nya modeller. I sitt föredrag talade Peter Augustsson om hur hans företag och medarbetare påverkas av det uppskruvade tempot. När takten är hög både i samhället och på företagen gäller det att vara smart. För det är nödvändigtvis inte mera jobb som behövs. Det som enligt Peter Augustsson i stället ska utnyttjas är den nya tekniken och framför allt informa- tionsteknologin. Den kan göra hans jobb mindre tidskrävande och mer intelligent och effektivt än förr. – Vi kommer definitivt att leva intensivare i framtiden, och då gäller det att kunna hantera den höga hastigheten. IT kan på ett positivt sätt bidra till att motverka stress. I en bransch där allt som görs i dag helst ska ta lite mindre tid än vad det gjorde igår krävs det mycket av de anställda. Risken för utbrändhet finns definitivt. Peter Augustsson tror inte att det finns någon gräns för hur långt människan kommer att kunna driva hastighetsökningen i samhället och effektiviseringen inom industrin. Samma sak säger han om sin egen arbetssituation. Han arbetar tretton timmar per dygn, med en timme för sig själv varje morgon som ägnas åt motion och frukost. – Jag kan inte jobba mer än vad jag gör i dag, men jag kan göra det intelligentare. Alla kan inte jobba maximalt Enligt Peter Augustsson är det just de ökande kundkraven, vassa konkurrenter och ny teknik som sporrar hans medarbetare vidare. Han delar in sina anställda i två kategorier; dels de som gillar ett snabbt tempo, och dels de som hatar det. Företagets uppgift är att aktivt ta hand om båda grupperna. De som tycker om farten riskerar att lätt bli för engagerade och måste därför ges möjlighet att hinna reflektera över sitt arbete och skaffa sig en god överblick. De som ogillar det snabba tempot tenderar däremot att bli passiva och oroliga. För dem är kommunikation och information om varför företaget måste spara eller producera mera viktig. För Peter Augustsson är ledarens roll i det hela central. En bra gruppchef ska kunna läsa av sina anställda, fördela arbete rätt och se till att ingen slits ut. Att stoppa någon som är på väg rätt in i väggen måste göras i tid. Även om Peter Augustsson helst ser att företaget ständigt ligger på 150 procent tempomässigt kan de enskilda medarbetarna inte göra det hela tiden. – Det är inte så att alla varje vecka måste göra lika mycket utan arbetsbördan kan varieras. Man måste växeldra inom bolaget och röra om i grytan. Det märks om någon bluffar Han tar reda på hur de anställda mår genom att helt enkelt fråga. – Säger man ”hur mår du?” och någon bluffar till svar så märks det ganska snart. Men det gäller att följa läget noggrant. Jag kan själv ha överblick över max tjugofem personer som jag ansvarar för. Då behövs det många bra ledare som är intresserade och håller närhet till människor. Duktiga ledare är mer intresserade av andra än av sig själva. Själv märker Peter Augustsson att han kör för hårt när kreativiteten börjar ta slut. – Det känner jag själv. Och jag behöver ständigt återhämta mig för att inte köra i väggen. Anna-Lotta H Nyström Hur stressad är du på en skala mellan 1 och 10? Saab-chefen gillar när det går undan Peter Augustsson, vd för Saab Automobile, upplever oftast stress som en positiv drivkraft Produktion utan lager Onödiga lager är passé på Saab Automobile i Göteborg, precis som stora säkerhetsmarginaler. Planeringschef Ingemar Hansson pekar. Där borta lagrade man tidigare allt som behövdes för tillverkningen. Det var ett stort lager. Men nu står en kvinna där i stället och arbetar med att förbereda komponenter till en växellåda. Saabs växellådefabrik i Göteborg följer en trend som blivit allt tydligare inom industrivärlden. Så här går det till: Nytt material kommer in varje dag – varken mer eller mindre än vad som behövs. Leverantörerna måste vara flexibla. Det tar en knapp halvtimme för varje växellåda att tillverkas och sedan levereras den direkt till fabriken i Trollhät- Pär-Arne Jigenius, 57, gästprofessor JMG: – Fyra idag, tidigare under året har det varit 7–8 men just nu är det lugnt. En sådan här dag är en passiv dag för mig. Att vara gästprofessor är lugnare än min tidigare verksamhet som Allmänhetens Pressombudsman. tan. Inte enligt någon fast leveransplan som förut, utan exakt enligt Trollhättefabrikens önskemål för dagen, som Ingemar Hansson och hans kollegor kan se i datorn på morgonen. Minimal lagerhållning, flexibilitet och små marginaler är kodorden för att fabriken ska upprätthålla sitt existensberättigande i Saab-familjen. ‘Det har blivit lugnare’ – Vi har fått väldigt stora investeringar här under de senaste åren, i storleksordningen 350 miljoner kronor. De ska vi motivera inför ägarna och då kan vi inte komma och säga att vi ska bygga lager. Lokaler, det är dyrt, slår Ingemar Hansson fast. – I stället måste vi tänka så att ”hur ska vi få plats i de lokaler vi har?”. Ett tänkande som inte alls gjort att Peter begav tempo har bl om. F mindr arbete admin rekt p – J De pr laget Oc så sm svårig märks tiskt u rekt. M margi på fab Hanss – V några Elisabeth Bäck, 45, chefredaktör Bohusläningen: – Åtta, om jag ska vara ärlig. ■ Vad stressar dig? – Jobbet, att få ihop visioner, det praktiska och ekonomiska. Och så är man ju morsa. ■ Hur får du ihop allt det? – Jag har en bra man! (Skratt) Och så är jag bra på att koppla av när jag är hemma och är ledig. Då sköter jag om familjen, mockar med hästarna, går i skogen och går ut med hunden.
. Men ibland blir det för mycket och då tar kreativitetan slut. Augustsson talade om hur kortare ledtider förändrat industriproduktionen. Vi oss till Saabs växellådefabrik i Göteborg för att se vad det handlar om i praktiken. t höjts eller att miljön på fabriken ivit stressigare, hävdar han. Tvärtör hans egen del har det blivit e pressat. En del av förändringst har varit att ta bort chefsposter i istrationen och flytta ut ansvar diå golvet. ag har fått det mycket lugnare nu. oblem som uppstår vet jag att de i löser, säger han nöjt. h eftersom marginalerna numera är å, att det i princip inte kan uppstå heter utan att det omedelbart , så kommer problemen automapp till ytan och kan åtgärdas dien riktigt hur de snävare tidsnalerna påverkar de anställda ute riksgolven, det vet inte Ingemar on. i har ju inte precis gått ut med enkäter, säger han, men tycker sig känna av ett ökat engagemang från de anställda.. – Jag har väldigt svårt att se något negativt i detta, sammanfattar Ingemar Hansson sin uppfattning om den nya ordningen. Tuffa hack Lite senare förklarar han att det förstås kan bli irriterat ute på golvet, om det uppstår ett hack någonstans i leveranskedjan och man senare tvingas arbeta igen det man tappat. Eller om en kund skulle få ökade behov med kort varsel. Det händer ett par gånger varje år. – Men det bästa av allt är att vi får investeringsbeslut nu. Och kvittot på att det vi gör fungerar är att monteringen faktiskt hålls uppe och att kvalitén ökar, säger han. Fredrik Hofflander Ami Lönnroth, 60, journalist: – Jag är nog en trea. Jag är inte lugn men ostressad. Jag är i en nedtrappningsfas. Jag avvecklar från en fast anställning till frilans. Och så har jag tagit ut min samlade semester. Den har jag spenderat på Capri och hemma i Södertälje. Varje växellåda som tillverkas vid Saab i Göteborg är planerad. Komponenterna kommer till fabriken samma dag. BILD: FREDRIK HOFFLANDER David Novotny, 53, TV-lärare, JMG: – Ett. ■ Hur håller du dig så lugn? – Hagabadet. Går dit ungefär en gång i månaden, fast egentligen skulle jag behöva gå dit en gång i veckan. BILD: MARIE ULLNERT BILD: MARIE ULLNERT Ett livligt samtal om mediekonsumtion, olika sätt att varva ner och vad som bringar lycka – Annika Hagström ställde frågorna och fick många olika svar. – Jag är glad över att vara här och kunna byta historier med dem som sitter här, sade Tomas Sjödin. – Om jag skulle byta jobb med dig, Carl Bildt, skulle jag bli utbränd på en vecka. Annika Hagström var imponerad av förre statsministerns arbetstempo. – Det tror jag inte, svarade Carl Bildt lugnt. – Pröva. Peter Augustsson roades av idéen. – Jag sa inte byta liv, jag sa byta historier. Tomas Sjödin protesterade. – Man blir inte utbränd på en vecka. Töres Theorell skrattade indignerat åt att de övriga deltagarna inte till fullo förstått vad han talat om. Det blev ett intressant och stundtals öppet samtal om stress, Augustinus, mediekonsumtion och det tredje budet, när seminariets deltagare diskuterade utbrändhet. Annika Hagström ställde frågorna och svaren hon fick varierade ibland stort. Bland annat skilde sig deltagarnas stressituationer åt. Medan Carl Bildt blir stressad av att ha mobilen på istället för att använda den när han vill är det precis tvärtom för Tomas Sjödin. Stänger aldrig mobilen – Jag stänger aldrig av mobilen. Det är den som gör att jag inte blir stressad. Min son ligger på sjukhus och händer det något så ringer telefonen och jag kan gå härifrån när som helst. Töres Theorell trodde att han kan ha nytta av sina biologiska kunskaper för att minska sin egen stress. Han blir tidigt medveten om sina symptom när han blir stressad. Men mest använder han sig av sitt stora fritidsintresse för att koppla av. – Jag har ett starkt musikintresse. Det är viktigt att man har en förankring i något som är klart annorlunda från jobbet. Han fick medhåll av Tomas Sjödin som gärna kopplar av med att läsa. Men han läser inte vad som helst. – På morgonen försöker jag att föregripa nyhetsfloden. Jag sitter tyst eller pratar kanske med pojkarna istället för att se på TV eller läsa tidningen. Jag läser hellre någon gammal text, som visat sig hålla länge. Augustinus till exempel. Ingen utbränd i panelen... Resten av panelen läser dock tidningen på morgonen och ser TV-nyheter på kvällen, men det är inte alltid svenska medier som rapporterar. Carl Bildt läser Financial Times och Herald Tribune, samt en lång rad tidningar på nätet, däribland Östra Småland och Norrbottens-Kuriren, för att även få ett landsortsperspektiv. Men annars tycker han att svenska medier är ”mindre relevanta”. – När jag var partiledare så lyssnade jag mycket på Ekot för att få reda på hur andra tyckte att världen såg ut, sade Carl Bildt. Ingen av deltagarna tror att de själva riskerar att bli utbrända, något som också påpekas från en kvinna i publiken. Trots att de lever liv där olika sorters stress är en del av vardagen. Annika Hagström frågade Carl Bildt om han vet hur det tredje budet lyder. Hon fick själv svara. ”Tänk på vilodagen så att du helgar den”. – Skulle jag göra en modifiering av tredje budet, började Carl Bildt. – Det skulle du inte, avbröt Tomas Sjödin. – Gör jag det ändå så vill jag säga BILD: MARIE ULLNERT No. 1/2001 sid. 5 ” Tänk på vilostunden så att du helgar den... Carl Bildt försöker modernisera Guds bud. En hel vilodag är inte aktuellt för hans del. – Om jag skulle modifiera tredje budet, sa Bildt... att man ska helga vilostunden, sade Carl Bildt. Söndagarna brukar Töres Theorell använda till återhämtning, något som de flesta i panelen gör. Söndag i kyrkan Mot slutet av diskussionen fick Tomas Sjödin ordet och började med att förklara att hans söndagar ser ut precis så som alla tror. Han går i kyrkan. Sen visade han en bild på sin yngste son Ludvig. Han berättade om en främmande kvinna som läst Tomas Sjödins böcker. Hon älskar ”När träden avlövas ser man längre från vårt kök” – men störs av sidan 67. För där finns bilden. Ludvig i sin rullstol, liten och gammal på samma gång. Hon tycker inte om bilden för hon har blivit beroende av den. Hon försöker att inte titta på den men gör det ändå varje dag. Och hon säger att det gör henne så lycklig. – Det är nog det största jag har hört i all sin enkelhet, sade Tomas Sjödin. Han tycker att man ska tänka på att alla stora projekt kanske inte är så viktiga egentligen. – Jag tycker inte ni ska glömma att det är Ludvig som gör en gammal kvinnas liv lyckligt. Anton Berg FAKTA AUGUSTINUS ■ Aurelius Augustinus, även känd som Augustinus av Hippo, levde mellan 354 och 430 i Romarriket. ■ Framför allt känd som fornkyrkans mest framträdande teolog men också en stor filosof. ■ Lyckades bland annat kombinera vissa av Platons tankar och idéer med den kristna läran. ■ Mest kända verk: ”Confessiones” (”Bekännelser”; 397 e Kr), ”De Trinitate (”Om treenigheten”; 399–419) och ”De civitate Dei” (”Om gudsstaten”; 413–427).
Page 1 and 2: Rapport från ett seminarium om med
Page 3: leva i högt tempo numera även IT-
Page 7 and 8: av långvarig stress utbrändhet: m

Hoppas att du hinner - Medieakademin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?