09.09.2013 Views

Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län

Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län

Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Handbok</strong> <strong>för</strong> <strong>omhändertagande</strong><br />

<strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna <strong>inom</strong> <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong><br />

Version 2010-xx-xx<br />

HSN-<strong>för</strong>valtningen<br />

Box 6909, 102 39 Stockholm<br />

Besök: Hantverkargatan 11B<br />

Tfn. 08-123 132 00<br />

1


InneHåll<br />

Inledning<br />

Verksamhetsanpassade rutiner<br />

Allmänt<br />

Fastställande <strong>av</strong> död<br />

Transplantation<br />

Donation<br />

Lex Maria<br />

Rutiner<br />

Identitetsband<br />

Dödsbevis<br />

Dödsorsaksintyg<br />

Underrättelse och information till de efterlevande<br />

Information om dödsorsaken<br />

Visning<br />

Explosiva implantat<br />

Den dödes egendom<br />

Aktörer<br />

SOS Alarm, telefon 112<br />

- Säkra dödstecken<br />

Ambulanssjukvården<br />

Kommunen<br />

Socialtjänsten<br />

Läkare på helikopter eller akutläkarbil<br />

Polis<br />

- Polisanmälan<br />

- Klinisk obduktion<br />

- Polismyndigheten, telefon<br />

- MDA<br />

Dödsfall<br />

Dödsfall vid brott eller misstänkt brott<br />

Dödsfall på allmän plats<br />

Dödsfall vid stor olycka / katastrof<br />

Dödsfall i hemmet / eller <strong>inom</strong> särskilt boende<br />

- Förväntade dödsfall<br />

- Primärvårdsläkarens ansvar<br />

- Särskilt boende<br />

- Enskilt boende<br />

- Områdesansvar/jourorgansiation<br />

Dödsfall <strong>inom</strong> sjukhus / akutmottagningar<br />

Ansvar<br />

- Inkommen via ambulans<br />

Barn<br />

- Dödfödda barn<br />

- Barn till <strong>av</strong>lidna ”papperslösa/gömda” <strong>för</strong>äldrar<br />

- Personnummer/samordningsnummer<br />

- Abort<br />

Dödsfall i andra <strong>län</strong><br />

Dödsfall i andra <strong>län</strong>der<br />

- Områdesansvar<br />

Ut<strong>län</strong>dsk medborgares dödsfall<br />

3


4<br />

Transportansvar<br />

- Regelverk <strong>för</strong> transporter<br />

- Transport på uppdrag <strong>av</strong> landstinget<br />

Rättsmedicinalverket<br />

Omhändertagande och <strong>för</strong>varing<br />

Beskrivning <strong>av</strong> IT-stödet<br />

- Identifiering<br />

Begr<strong>av</strong>ningslagen<br />

Lagen om obduktion<br />

- klinisk obduktion<br />

- rättsmedicinskobduktion<br />

Balsamering<br />

- Riktlinjer <strong>för</strong> balsamering<br />

- Roller<br />

- Lokaler<br />

Organdonation<br />

Vävnader<br />

Forskning<br />

Visning <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna<br />

Avgift kommun och landsting<br />

- Ekonomirutiner<br />

Brott mot allmän ordning<br />

Övriga aktörer<br />

Svenska kyrkan<br />

Kommunernas kyrkogårds<strong>för</strong>valtning<br />

Religiösa samfund<br />

Kyrkogårds<strong>för</strong>valtning<br />

Förklaringar/definitioner<br />

Litteratur<br />

Bilagor


InlednIng<br />

En översyn gjorts <strong>av</strong> tidigare fastlagda rutiner. Denna handboken är ett komplement till<br />

<strong>för</strong>fattningar <strong>inom</strong> rättsområdet i syfte att beskriva de olika handläggningsrutinerna och<br />

tydliggöra olika aktörers uppdrag <strong>inom</strong> <strong>län</strong>et samband med dödsfall.<br />

Vidare ska den ligga till grund <strong>för</strong> arbetet med lokala <strong>för</strong>eskrifter, råd och rutiner <strong>inom</strong><br />

den offentligt finansierade hälso- och sjukvården i syfte att vara ett stöd <strong>för</strong> personal<br />

<strong>inom</strong> hälso- och sjukvården.<br />

Omhändertagandet <strong>av</strong> patienter som <strong>av</strong>lidit omfattas <strong>av</strong> ett flertal <strong>för</strong>fattningar: Hälso-<br />

och sjukvårdslagen (1982:763), Socialtjänstlagen (2002:453), Lag om kriterier <strong>för</strong> bestämmande<br />

<strong>av</strong> en människas död (1987:269), Begr<strong>av</strong>ningslag (1990:1144), Lag (1998:531)<br />

om yrkes-verksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet, Förordning (1998:1513) om<br />

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, Förordning (1996:933) om verksamhetschef<br />

<strong>inom</strong> hälso- och sjukvården, Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd<br />

(1987:32) om kriterier <strong>för</strong> bestämmande <strong>av</strong> en människas död, Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter<br />

och allmänna råd (1996:29) om vissa åtgärder <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården vid dödsfall,<br />

Socialstyrelsens allmänna råd (1997:8) om verksamhetschef <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården,<br />

Socialstyrelsens allmänna råd (1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i<br />

kommunernas hälso- och sjukvård.<br />

Omhändertagandet <strong>av</strong> patienter som <strong>av</strong>lidit ska ske i enlighet med gällande <strong>för</strong>fattningar<br />

och landstingets policydokument ”Värdegrund <strong>för</strong> hälso- och sjukvården i <strong>Stockholms</strong><br />

<strong>län</strong>s landsting”. När någon <strong>av</strong>lidit skall hälso- och sjukvårdens uppgifter där<strong>för</strong><br />

fullgöras med respekt <strong>för</strong> den <strong>av</strong>lidne samt att de efterlevande ska visas hänsyn och omtanke<br />

Ytterst ansvarar dock landsting och kommuner <strong>för</strong> att verksamheten är organiserad så<br />

att hälso- och sjukvårdens uppgifter, o<strong>av</strong>sett platsen <strong>för</strong> ett dödsfall, ut<strong>för</strong>s på ett smidigt<br />

sätt så att efterlevandes situation så långt som möjligt underlättas.<br />

Att fastställa att döden har inträffat samt utfärda dödbeviset och intyget om dödsorsaken<br />

är uppgifter som endast får ut<strong>för</strong>as <strong>av</strong> läkare. Det ankommer på landstingen att<br />

organisera verksamheten så att dessa uppgifter alltid fullgörs. Att sjukhusen ansvarar <strong>för</strong><br />

detta när någon <strong>av</strong>lider där eller <strong>för</strong>s dit i anslutning till dödsfallet <strong>för</strong>eskrivs i 4 kap 3<br />

och 5 §§ Begr<strong>av</strong>ningslagen (1990:1144, BL).<br />

Landstingen eller kommunerna ansvarar <strong>för</strong> <strong>för</strong>varing <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna i <strong>av</strong>vaktan på kistläggning<br />

och bisättning. Hälso- och sjukvårdens ansvar upphör när kroppen lämnats ut<br />

<strong>för</strong> kostläggning eller motsvarande, beroende <strong>av</strong> traditioner i olika religioner.<br />

Ut<strong>för</strong> privat vårdgivare hälso- och sjukvård enligt <strong>av</strong>tal med landstinget regleras detta<br />

i <strong>av</strong>talet.<br />

Landstingen har inte i något fall ansvar <strong>för</strong> balsamering eller transport till gr<strong>av</strong>sättning/kremering.<br />

Inom <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong>s landsting (SLL) dör ca 15 700 personer varje år. Av dessa är<br />

82 % över 65 år.<br />

Inom landstingets slutenvård är 41 % <strong>av</strong> de <strong>av</strong>lidna äldre än 65 år. Vidare så omhändertages<br />

<strong>inom</strong> landstingets <strong>för</strong>sorg ca 12 500 <strong>av</strong>lidna per år.<br />

<strong>Handbok</strong>en ersätter tidigare anvisningar:<br />

Åtgärder vid dödsfall utan<strong>för</strong> sjukhus 1995-05-24<br />

Rutiner vid dödsfall utan<strong>för</strong> sjukhusen 1995-05-23<br />

Helikopterläkarens uppgifter vid dödsfall 1995-05-22<br />

5


6<br />

Allmänt<br />

Fastställande <strong>av</strong> död<br />

Ett dödsfall skall alltid fastställas <strong>av</strong> läkare. Uppgiften att fastställa att döden inträtt<br />

(konstatera dödsfallet eller död<strong>för</strong>klara en person) får inte överlåtas till någon som inte<br />

är läkare.<br />

Under vissa angivna omständigheter behöver läkaren inte göra den kliniska undersökningen<br />

personligen. Förutsättningen <strong>för</strong> detta finns i 3 kap. 6 § SOSFS 2005:10<br />

SOFS 2005:10 Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd om kriterier<br />

<strong>för</strong> bestämmande <strong>av</strong> människans död 3 kap 6 §<br />

En läkare får fastställa att döden har inträtt utan att personligen ha gjort den kliniska<br />

undersökningen, om<br />

1. dödsfallet är <strong>för</strong>väntat på grund <strong>av</strong> sjukdom eller nedsatt hälsotillstånd med <strong>för</strong>modad<br />

begränsad överlevnad, eller<br />

2. att kroppen uppvisar uppenbara dödstecken i form <strong>av</strong> <strong>för</strong>ändringar som inte är <strong>för</strong>enliga<br />

med fortsatt liv.<br />

Förutsättningarna <strong>för</strong> att läkaren inte skall behöva göra undersökningen är att<br />

1. en legitimerad sjuksköterska har gjort denna undersökning och meddelat läkaren<br />

resultatet, och<br />

2. att läkaren har tillgång till relevanta och tidsmässigt aktuella uppgifter om den dödes<br />

tidigare medicinska tillstånd.<br />

SOSFS 1996:29 (M) Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd om vissa<br />

åtgärder <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården vid dödsfall.<br />

Författningen gäller vid dödsfall i Sverige och har inte utarbetats <strong>för</strong> speciella <strong>för</strong>hållanden<br />

som kan bli aktuella vid stora olyckor och katastrofer.<br />

Vad som sägs i <strong>för</strong>fattningen om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett<br />

landsting och vad som sägs om sjukhus gäller även andra sjukvårdsinrättningar oberoende<br />

<strong>av</strong> vem som driver dem.<br />

SFS 1987:269 Lag om kriterier <strong>för</strong> bestämmande <strong>av</strong> människans död<br />

Vid tillämpning <strong>av</strong> bestämmelser i lag eller annan <strong>för</strong>fattning som tillskriver en människas<br />

död rättslig betydelse skall gälla att en människa är död när hjärnans samtliga funktioner<br />

totalt och oåterkalleligt har fallit bort.<br />

2 § Det ankommer på läkare att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet<br />

fastställa att döden har inträtt.<br />

Detta skall ske, om andning och blodcirkulation upphört och stilleståndet varat så lång<br />

tid att det med säkerhet kan <strong>av</strong>göras att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt<br />

har fallit bort.<br />

Upprätthålls andning och blodcirkulation på konstgjord väg, skall dödens inträde i<br />

stället fastställas, om en undersökning <strong>av</strong> hjärnan med säkerhet visar att hjärnans samtliga<br />

funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.<br />

2 a § När det har fastställts att döden har inträtt får medicinska insatser fortsättas, om<br />

det behövs <strong>för</strong> att bevara organ eller annat biologiskt material i <strong>av</strong>vaktan på ett transplantationsingrepp<br />

eller, med <strong>av</strong>seende på en gr<strong>av</strong>id kvinna som bär på ett livsdugligt<br />

foster, <strong>för</strong> att rädda livet på det väntade barnet. Insatserna får inte pågå <strong>län</strong>gre tid än 24<br />

timmar, om det inte finns synnerliga skäl. Lag in<strong>för</strong>d 1995:833 dvs. ändring <strong>av</strong> 1987:269.


Transplantation, organ- och vävnadstagning<br />

SOSFS 1997:4 Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd Organ- och<br />

vävnadstagning <strong>för</strong> transplantation eller <strong>för</strong> annat medicinskt ändamål.<br />

Transplantation är en viktig behandlingsmetod och i många fall inte bara en nödvändig<br />

utan också den enda metoden <strong>för</strong> att <strong>av</strong>sevärt <strong>för</strong>bättra en patients hälsotillstånd eller <strong>för</strong><br />

en livs<strong>för</strong><strong>län</strong>gande behandling. Lagens syfte är att underlätta och stödja denna verksamhet.<br />

Transplantationslagen innehåller bestämmelser om ingrepp <strong>för</strong> att ta till vara organ eller<br />

annat biologiskt material från en levande eller <strong>av</strong>liden människa <strong>för</strong> att i behandlingssyfte<br />

transplantera materialet till en annan människa eller <strong>för</strong> att använda det <strong>för</strong> annat<br />

medicinskt ändamål.<br />

För rutinerna vid de rättsmedicinska <strong>av</strong>delningarna svarar Rättsmedicinalverket<br />

(RMV). Verket har utfärdat <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd (SOSFS 1991:24) om rättsmedicinska<br />

undersökningar <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna.<br />

SFS 1995:831 Lag om transplantation mm<br />

Lagen innehåller bestämmelser om ingrepp <strong>för</strong> att ta tillvara organ eller annat biologiskt<br />

material från en levande eller <strong>av</strong>liden människa <strong>för</strong> behandling <strong>av</strong> sjukdom eller kroppsskada<br />

hos en annan människa (transplantation) eller <strong>för</strong> annat medicinskt ändamål.<br />

Lagen innehåller också bestämmelser om användning <strong>av</strong> vävnad från ett aborterat foster<br />

och <strong>för</strong>bud mot vissa <strong>för</strong>faranden med biologiskt material.<br />

Donation<br />

SOSFS 2005:11 Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter om fortsatta medicinska insatser<br />

efter en människas död samt om donationsansvarig läkare och kontaktansvarig<br />

sjuksköterska<br />

Föreskrifterna skall tillämpas vid fortsatta medicinska insatser efter det att en människas<br />

död har fastställts enligt 2 a § lagen (1987:269) om kriterier <strong>för</strong> bestämmande <strong>av</strong><br />

människans död.<br />

Föreskrifterna innehåller också bestämmelser om donationsansvariga läkare och kontaktansvariga<br />

sjuksköterskor enligt 13 § lagen (1995:831) om transplantation m.m.<br />

Se kapitel xx sid xx<br />

Suicid –anmälningsskyldighet enligt lex maria<br />

En anmälan ska göras, om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling<br />

begått självmord eller <strong>inom</strong> fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta<br />

kommit till vårdgivarens kännedom.<br />

7


8<br />

RutIneR<br />

Läkares åligganden:<br />

Fastställer att döden inträtt, identifierar och <strong>för</strong>ser den döde med identitetsband (om<br />

dödsfallet inträffar utan<strong>för</strong> sjukhus) samt – innan dödsbevis utfärdas – kontrollerar<br />

om den döde bar pacemaker och om den har <strong>av</strong>lägsnats (antecknas i dödsbeviset)<br />

Utfärdar dödsbevis SOSFS 1996:29; § 15<br />

- Om behandlande läkare är tillfälligt ledig när dödsfallet konstateras och dödsbeviset<br />

utfärdas, kan intyget utfärdas när ledigheten upphört. Journalanteckningar ger underlag<br />

<strong>för</strong> utfärdande <strong>av</strong> intyget. I normalfallet lämnas detta till skatteverket senast <strong>för</strong>sta<br />

vardagen efter det att dödsfallet konstaterades.<br />

- Vid behov <strong>av</strong> rättsmedicinsk undersökning lämnas det till polismyndigheten.<br />

Fyller i journalblad och transportblankett (om dödsfallet inträffat utan<strong>för</strong> sjukhus).<br />

Ansvarar <strong>för</strong> att dödsorsaksintyg SOSFS 2008:35 utfärdas, om dödsorsaken inte<br />

kan fastställas direkt söks behandlande läkare.<br />

Dödsorsaksintyget skickas till Socialstyrelsen <strong>inom</strong> tre veckor från det att dödsbeviset<br />

utfärdades. Kopian skall vara tydlig och behandlas som journalhandling.<br />

Intyget kan utfärdas på grundval <strong>av</strong> uppgifter från behandlande läkare. Läkarens<br />

namn och tjänsteställe bör antecknas på intyget.<br />

Kontaktar transportör (om dödsfallet har skett utan<strong>för</strong> sjukhuset kontaktas transportör<br />

via SOS-Alarm).<br />

Läkaren skall på plats beakta samtliga omständigheter <strong>för</strong> att kunna ta ställning till om<br />

dödsfallet skall ses som naturligt eller onaturligt. Läkaren skall grunda sin uppfattning<br />

genom:<br />

att undersöka den döda kroppen,<br />

<strong>för</strong>hållanden och fynd på platsen,<br />

uppgifter i patientjournalen,<br />

uppgifter från exempelvis anhöriga om tidigare sjukdom eller sjukdomsbild samt om<br />

eventuellt missbruk,<br />

övriga omständigheter vid dödsfallet.<br />

Det krävs aldrig någon obduktion <strong>för</strong> att ett dödsbevis ska kunna utfärdas. Ett beslut<br />

om en klinisk obduktion innebär inte heller att den yttre undersökningen får underlåtas<br />

eller att dödsbeviset får <strong>för</strong>senas (<strong>av</strong>snitt 9.2). För intyget om dödsorsaken kan<br />

däremot en obduktion ge ett värdefullt underlag (<strong>av</strong>snitt 9.3).<br />

Det finns inte något hinder <strong>för</strong> att annan läkare än den som fastställt att döden inträtt,<br />

slut<strong>för</strong> undersökningen <strong>av</strong> den döda kroppen och utfärdar dödsbeviset (<strong>av</strong>snitt 9).<br />

Att fastställa att döden har inträtt samt att utfärda dödsbeviset och intyget om dödsorsaken<br />

är uppgifter som endast får ut<strong>för</strong>as <strong>av</strong> läkare.<br />

Explosiva implantat<br />

För att tillåta kremering kräver krematorierna regelmässigt att implantat, som kan explodera<br />

vid kremering, har <strong>av</strong>lägsnats. Det gäller dosor som innehåller ett batteri med<br />

innehåll som <strong>för</strong>ångas vid höga temperaturer. Implantatet t ex hjärtstimulatorer (pacemakers),<br />

defibrillatorer, insulin- och infusionspumpar samt nervstimulatorer.


Av dödsbeviset (blankett SOSB 76026) ska framgå om den döde bar något explosivt<br />

implantat och om det har <strong>av</strong>lägsnats. I intyget <strong>för</strong> gr<strong>av</strong>sättning eller kremering (utfärdas<br />

<strong>av</strong> skatteverket), anges om den <strong>av</strong>lidne bar ett explosivt implantat som inte har <strong>av</strong>lägsnats.<br />

Om läkaren felaktigt uppger att den <strong>av</strong>lidne inte bar implantat eller att det har <strong>av</strong>lägsnats,<br />

trots att så inte har skett, riskeras skador på krematoriepersonal och utrusning.<br />

Läkaren ska där<strong>för</strong> alltid ange i dödsbeviset vad som gäller – alltså att implantatet har<br />

eller inte har <strong>av</strong>lägsnats – även om <strong>av</strong>sikten är att det ska ske. Läkaren ska underrätta<br />

skatteverket så snart implantatet har <strong>av</strong>lägsnats. Om dödsbeviset är felaktigt utfärdat,<br />

kan rättsliga konsekvenser bli följden. För att <strong>för</strong>ebygga olyckor, utreds alla explosioner<br />

vid krematorierna.<br />

När ett implantat tas ut vid ett ingrepp enligt § 23 obduktionslagen, gäller enligt Socialstyrelsens<br />

Föreskrifter och allmänna råd (SOFS 1996:28) Kliniska obduktioner mm, att<br />

det i den <strong>av</strong>lidnes patientjournal skall antecknas:<br />

1. vilket ingrepp som har ut<strong>för</strong>ts och syftet med det<br />

2. vem <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidnes närstående som med tillämpning <strong>av</strong> § 7 obduktionslagen har underrättats<br />

om det tilltänkta ingreppet och den tidsfrist som då har meddelats denne<br />

samt vilket yttrande den underrättade eller någon annan närstående har lämnat<br />

3. när – vid ingrepp med stöd <strong>av</strong> § 23 <strong>för</strong>sta stycket obduktionlagen – någon närstående<br />

enligt § 7 andra meningen inte har underrättats och skälen <strong>för</strong> detta<br />

4. vilken läkare som har beslutat om ingreppet och datum <strong>för</strong> beslutet samt<br />

5. vem som ut<strong>för</strong>t ingreppet och datum <strong>för</strong> detta.<br />

Identitetsband<br />

Identitetsbandet är <strong>av</strong>sett att fästas runt hand- eller fotled och får inte <strong>av</strong>lägsnas vid ett<br />

dödsfall.<br />

Enligt SOSFS 1996:29 bör samma typ <strong>av</strong> identitetsband (motsvarande), som landstinget<br />

använder <strong>för</strong> patienter i sluten vård (offentlig eller enskild) <strong>inom</strong> ett och samma<br />

landsting, användas <strong>för</strong> <strong>av</strong>lidna både på och utan<strong>för</strong> sjukhusen. Banden bör också fästas<br />

på samma sätt på kroppen.<br />

Identitetsband ska ange namn och personnummer. Eventuellt kan i särskilda fall ett<br />

samordningsnummer som är utfärdats <strong>av</strong> Skatteverket anges.<br />

När identiteten inte är fastställd gäller regler om ”tillfälliga identitetsband” som finns i<br />

Föreskrift SOSFS 1989:1.<br />

Om läkarens ansträngningar att identifiera den <strong>av</strong>lidne blir resultatlösa, skall polisen<br />

kopplas in.<br />

Aska efter <strong>av</strong>liden, som har kremerats i Sverige, skall gr<strong>av</strong>sättas <strong>inom</strong> ett år. Huvudman<br />

<strong>för</strong> begr<strong>av</strong>ningsverksamheten får dock medge anstånd om det finns särskilda skäl.<br />

Underrättelse till de efterlevande<br />

Enligt 2 § 1 <strong>för</strong>ordningen (1996:933) om verksamhetschef <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården<br />

skall verksamhetschefen bl a ansvara <strong>för</strong> att närstående omedelbart underrättas när en<br />

patient <strong>av</strong>lider. Detta oberoende <strong>av</strong> plats <strong>för</strong> dödsfallen och den <strong>av</strong>lidnes tidigare kontakter<br />

med hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår att svara <strong>för</strong> att det<br />

finns rutiner som säkerställer att vidtagna åtgärder dokumenteras på lämpligt sätt.<br />

Vem som ska underrätta och på vilket sätt, måste <strong>av</strong>göras i det enskilda fallet utifrån<br />

att hänsyn och omtanke gentemot de efterlevande ska visas. Den som underrättar kan<br />

vara någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen, en präst eller hemsjukvårdspersonal.<br />

Den läkare som fastställt att döden inträtt, bör <strong>för</strong>vissa sig om att den personal<br />

9


10<br />

som ska kontakta de närstående är lämplig <strong>för</strong> uppdraget och gör det omedelbart.<br />

Fråga om donation <strong>av</strong> organ och vävnader bör tas upp med de närstående när det kan<br />

anses vara lämpligt SOSFS 1996:29.<br />

Den läkare som gjort polisanmälan bör kontrollera om polisen kommer att underrätta<br />

de närstående om det inträffade dödsfallet.<br />

Om det saknas uppgift om närstående kan, som regel, grannar eller hemtjänst lämna<br />

upplysningar. Skatteverket kan lämna information om den <strong>av</strong>lidnes närmast anhöriga.<br />

När närstående inte kan nås, bör socialtjänst eller polis informeras om detta.<br />

Information om dödsorsaken<br />

De efterlevande bör få besked om dödsorsaken om de önskar det. När beskedet inte kan<br />

lämnas i samband med underrättelsen om dödsfallet, bör information lämnas om vem<br />

som kan göra det och när. I <strong>för</strong>hållande till dem som stod den <strong>av</strong>lidne särskilt nära, omfattas<br />

dödsorsaken endast undantagsvis <strong>av</strong> sekretess eller tystnadsplikt. Utöver muntlig<br />

information om dödsorsaken bör även skriftlig information lämnas till de efterlevande<br />

om de så önskar.<br />

När rättsmedicinsk undersökning har gjorts, kan en läkare vid den rätts-medicinska<br />

<strong>av</strong>delning där undersökningen ut<strong>för</strong>ts i regel informera någon <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidnes närmaste<br />

om dödsorsaken.<br />

Den dödes egendom<br />

Ytterst svarar socialtjänsten <strong>för</strong> den dödes egendom. Polisen kan tillfälligt ta hand om<br />

egendomen om det är nödvändigt <strong>för</strong> att hindra att den skingras på obehörigt sätt.<br />

Innan kroppen <strong>för</strong>s till ett bårhus, bör värde<strong>för</strong>emål tas <strong>av</strong> <strong>för</strong> <strong>för</strong>varing i hemmet. Om<br />

de efterlevande önskar, kan ett sådant <strong>för</strong>emål åter sättas på i samband med att kroppen<br />

sveps. Verksamhetsansvarig vid bårhuset bör alltid få ett skriftligt besked om <strong>för</strong>emål<br />

följer med kroppen.<br />

Den som underrättar den <strong>av</strong>lidnes närstående om dödsfallet, bör <strong>för</strong>vissa sig om att<br />

det inte råder någon oklarhet om den dödes egendom. Om hälso- och sjukvårdens personal<br />

har låst den <strong>av</strong>lidnes bostad, bör <strong>för</strong>farandet <strong>av</strong> nycklarna klargöras och om de ska<br />

vidarebefordras till närstående <strong>av</strong> polis eller socialtjänst.<br />

Socialtjänsten ska kontaktas när t ex barn, djur, värde<strong>för</strong>emål eller en större summa<br />

pengar behöver tas om hand. Polisen kan interimistiskt svara <strong>för</strong> det och <strong>för</strong> att egendom<br />

inte obehörigt skingras. Polisen bör alltid kontaktas när vapen och ammunition ska tas<br />

om hand.<br />

Gr<strong>av</strong>sättning<br />

Stoftet efter en <strong>av</strong>liden eller dödfödd skall kremeras eller gr<strong>av</strong>sättas snarast möjligt och<br />

senast två månader efter dödsfallet. Skatteverket får medge anstånd om det finns särskilda<br />

skäl.<br />

Om efterlevande inte kan enas kring gr<strong>av</strong>sättning/kremering skall huvudman <strong>för</strong> begr<strong>av</strong>ningsverksamheten<br />

på den ort där den <strong>av</strong>lidne senast var folkbok<strong>för</strong>d på begäran<br />

medla mellan parterna. Tvist hänskjuts till <strong>län</strong>sstyrelsen. Lag (1999 306).


AktöReR<br />

SOS Alarm, telefon 112<br />

SOS Alarm har uppdraget att under dygnets alla timmar, året runt, ta emot samtliga inkommande<br />

sjukvårdssamtal/anrop som <strong>för</strong>medlas från nödnumret 112 eller andra vägar.<br />

De ska prioritera och dirigera SLLs samtliga prehospitala enheter på ett optimalt sätt i<br />

såväl normalläge, som vid allvarlig händelse samt vid behov lämna viss rådgivning och<br />

ge rätt hänvisning. Samtliga sjukvårdssamtal prioriteras <strong>av</strong> lägst sjuksköterska vid SOS<br />

Alarm.<br />

A Vid sjukvårdssamtal där oklarheter råder om personen är svårt sjuk eller om personen<br />

är <strong>av</strong>liden, larmas alltid en ambulansresurs till platsen. Ambulanspersonalen gör sin<br />

bedömning <strong>av</strong> patienten utifrån medicinsk kompetens och gällande medicinska riktlinjer<br />

kring vilka åtgärder som skall vidtas.<br />

Om ambulanspersonal konstaterar att personen är <strong>av</strong>liden med säkra dödstecken,<br />

meddelas detta till SOS Alarm. Därefter överlämnas ärendet från SOS Alarm till Vårdguiden,<br />

som ansvarar <strong>för</strong> att omgående <strong>för</strong>medla uppdraget till ansvarig husläkare eller<br />

närområdesansvarig läkare <strong>för</strong> konstaterande <strong>av</strong> dödsfallet.<br />

Säkra dödstecken<br />

Likfläckar (uppträder ca 20-30 minuter efter dödsfallet)<br />

Likstelhet (uppträder ca 2-4 timmar efter dödsfallet och <strong>för</strong>svinner normalt efter<br />

ca 36 timmar)<br />

Förruttnelse (tiden när det uppstår är mycket beroende på omständigheterna).<br />

Krisreaktioner hos anhörig/närstående på plats tas om hand <strong>av</strong> ambulanspersonal i<br />

samråd med SOS Alarm. Ambulanspersonal <strong>av</strong>gör om anhöriga/närstående kan lämnas<br />

själva, eller om annan personal bör larmas till hemmet.<br />

B Om det är helt fastställt vid sjukvårdssamtalet att personen är <strong>av</strong>liden, vidarekopplas<br />

samtalet till Vårdguiden direkt <strong>för</strong> vidare handläggning så att ansvarig husläkare eller<br />

områdesansvarig läkare larmas till platsen <strong>för</strong> att konstatera dödsfallet.<br />

Hus- eller närområdesansvarig läkare beställer transport <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidne till det kylrum<br />

som läkaren beslutat. Detta gäller endast personer som <strong>av</strong>lider i eget boende (hemmet).<br />

SOS Alarm har uppdraget att ta emot beställning <strong>av</strong> Transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna på telefon<br />

08-454 20 15 <strong>för</strong> vidare<strong>för</strong>medling till <strong>av</strong>talad leverantör <strong>av</strong> transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna.<br />

Landstingets leverantör transporterar <strong>av</strong>liden person från eget boende (ej servicehus)<br />

till <strong>för</strong>varingsutrymme <strong>för</strong> <strong>av</strong>lidna samt mellan <strong>för</strong>varings-utrymmen <strong>för</strong> <strong>av</strong>lidna på<br />

olika sjukvårdsinrättningar.<br />

Transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna <strong>inom</strong> kommunal- och polisiär verksamhet ombesörjs <strong>av</strong> kommunen<br />

eller polismyndigheten.<br />

Ambulanssjukvården<br />

SOS Alarm prioriterar och dirigerar samtliga enheter.<br />

Transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna skall normalt inte ut<strong>för</strong>as <strong>av</strong> ambulans, utom i undantagsfall (*),<br />

se sid 54.<br />

11


12<br />

Naturliga dödsfall: Primärvårdsläkare kallas ut via Vårdguiden.<br />

Särskilda <strong>för</strong>hållanden: Då ambulanspersonal på plats finner oklara omständigheter,<br />

som inte uppdagats vid tidigare intervju <strong>av</strong> SOS Alarm, tillkallas både primärvårdsläkare<br />

och polis via SOS Alarm.<br />

Andra oklara <strong>för</strong>hållanden: Ambulanspersonal kan kontakta polis, socialtjänsten<br />

eller andra via SOS Alarm <strong>för</strong> att diskutera gjorda iakttagelser.<br />

Polisanmälan görs bl.a.<br />

- om döden orsakats eller misstänks ha orsakats <strong>av</strong> annat än enbart sjukdom,<br />

t.ex. <strong>av</strong> någon annan person, olycksfall eller självmord,<br />

- vid vissa helt oväntade dödsfall hos vuxna och vid s. k. plötslig spädbarnsdöd,<br />

- vid framskriden <strong>för</strong>ruttnelse och<br />

- om en polisutredning krävs <strong>för</strong> att bestämma den dödes identitet.<br />

Kommunalt ansvar<br />

Kommunen har det yttersta ansvaret vad gäller barn och ungdom. Den kommun där den<br />

<strong>av</strong>lidne vistades skall kontaktas om behov finns <strong>av</strong> socialtjänstens insatser.<br />

Utan<strong>för</strong> kontorstid kontaktas socialjour, där sådan finns, annars kontakts socialnämndens<br />

ord<strong>för</strong>ande i berörd kommun.<br />

Socialtjänsten<br />

- skall kontaktas, då minderåriga barn blir utan vårdnadsh<strong>av</strong>are,<br />

- skall kontaktas, om situationen är sådan, att barn kan tänkas fara illa,<br />

- kan gå in som stöd vid komplicerade situationer,<br />

- ansvarar ytterst <strong>för</strong> den <strong>av</strong>lidnes egendom, om anhöriga saknas.<br />

Interimistiskt kan polisen gå in och säkra egendom.<br />

Läkare på akutläkarbil eller helikopter<br />

Då läkare i akutläkarbil/helikopter är utlarmad till perifera och svårtillgängliga delar <strong>av</strong><br />

<strong>län</strong>et och läkare finns ombord, ansvarar läkaren <strong>för</strong> att identifiera den <strong>av</strong>lidne och <strong>för</strong>se<br />

honom/henne med id-band. Läkaren ska konstatera dödsfallet och utfärda dödsbevis.<br />

Läkaren meddelar därefter Vårdguiden att en <strong>av</strong>liden finns på platsen. Vårdguiden<br />

meddelar omgående ärendet till ansvarig husläkare eller närområdesansvarig läkare,<br />

som får fortsatt ansvar <strong>för</strong> den <strong>av</strong>lidne.<br />

Socialtjänsten kontaktas om det finns barn som blir utan vårdnadsh<strong>av</strong>are och behöver<br />

tas om hand eller kan tänkas fara illa eller om det finns djur eller egendom som behöver<br />

tas om hand.<br />

Vid misstanke om onaturligt dödsfall, skall läkare kontakta polis <strong>för</strong> att diskutera fynd<br />

och misstankar. Vidare undersökning <strong>av</strong> den döda kroppen skall då <strong>av</strong>slutas/<strong>av</strong>brytas,<br />

tills ställningstagande <strong>av</strong> polis gjorts. Om alla <strong>för</strong>sök till identifiering <strong>av</strong> den döde uttömts<br />

skall polis kontaktas. Vid behov <strong>av</strong> tillfälligt egendomsskydd kontaktas polis.<br />

SOFS 1996:29 Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder<br />

<strong>inom</strong> hälso- och sjukvården vid dödsfall<br />

Av dödsbeviset skall framgå om den döde bar något explosivt implantat och om detta har<br />

<strong>av</strong>lägsnats eller inte. Läkaren skall alltid ange i dödsbeviset vad som gäller dvs. att implantatet<br />

inte har <strong>av</strong>lägsnats även när <strong>av</strong>sikten är att detta skall ske senare. Läkaren skall<br />

då underrätta skatteverket så snart det har <strong>av</strong>lägsnats.


Polisanmälan<br />

Begr<strong>av</strong>ningslagen 4 kap. 4 § 1 st<br />

”Om <strong>för</strong>hållandena vid ett dödsfall är sådana att det finns skäl <strong>för</strong> en rättsmedicinsk<br />

undersökning enligt lagen (1995:832) om obduktion mm, skall den läkare som fastställt<br />

att döden har inträtt eller som annars skall utfärda dödsbeviset, snarast möjligt anmäla<br />

dödsfallet till polismyndigheten i den ort där dödsfallet inträffade eller, om kännedom<br />

härom saknas, den ort där den döda kroppen har anträffats.”<br />

Polisanmälan ska göras:<br />

1. när dödsfallet har eller kan ha orsakats <strong>av</strong> yttre påverkan, skada eller <strong>för</strong>giftning, <strong>av</strong><br />

någon annan person, olycksfall eller självmord.<br />

2.<br />

3.<br />

4.<br />

när det är svårt att <strong>av</strong>göra om dödsfallet orsakats <strong>av</strong> yttre påverkan<br />

- när någon anträffas död och tidigare sjukdomsbild inte kan <strong>för</strong>klara dödsfallet, dvs.<br />

vid helt oväntade dödsfall både hos barn (bl a vid plötslig spädbarnsdöd) och vuxna<br />

när det finns anledning till tveksamhet om dödsfallet har naturliga orsaker<br />

- när en missbrukare anträffas död<br />

- vid framskriden <strong>för</strong>ruttnelse<br />

när dödsfallet kan misstänkas ha samband med fel eller <strong>för</strong>summelse <strong>inom</strong> hälsooch<br />

sjukvården<br />

när den döde inte har kunnat identifieras när det finns tveksamhet om dödsfallet har<br />

naturliga orsaker.<br />

Läkaren skall alltid beakta samtliga <strong>för</strong>hållanden vid dödsfallet dvs. vad som framkommer<br />

vid undersökning <strong>av</strong> kroppen, <strong>för</strong>hållanden och fynd på platsen, eventuella uppgifter,<br />

patientjournal, anhörigas information, övriga omständigheter vid dödsfallet.<br />

Skyldighet att göra polisanmälan gäller även när den <strong>av</strong>lidne har vårdats på sjukhus<br />

efter skada eller <strong>för</strong>giftning. Polismyndigheten <strong>av</strong>gör då, tillsam-mans med rättsmedicinsk<br />

expertis, om de undersökningar som gjorts <strong>för</strong>e dödsfallet, är tillräckliga eller om<br />

en rättsmedicinsk undersökning behövs.<br />

Dödsbeviset skall utan dröjsmål överlämnas till polismyndigheten och läkaren behålla<br />

en kopia.<br />

Polismyndigheten underrättar den läkare som utfärdat dödsbeviset om det har beslutats<br />

att någon rättsmedicinsk undersökning inte skall göras. Läkaren svarar då <strong>för</strong> att<br />

intyget om dödsorsaken utfärdas.<br />

Att fastställa att döden inträtt bör senast ske i samband med att kroppen lämnas i ett<br />

bårhus.<br />

När det inte finns någon tvekan om att döden inträtt, <strong>för</strong>ruttnelse eller skador som är<br />

uppenbart dödliga, kan polisen ombesörja att den döde <strong>för</strong>s direkt till ett bårhus. Här<br />

kan läkare senare fastställa att döden inträtt och utfärda dödsbeviset.<br />

Klinisk obduktion<br />

En läkare som ut<strong>för</strong> klinisk obduktion skall göra anmälan till polismyndigheten enligt<br />

ovan, även om det framkommer omständigheter som talar <strong>för</strong> detta och som tidigare inte<br />

har varit kända. Obduktionen skall <strong>av</strong>brytas i <strong>av</strong>vaktan på besked från polismyndigheten.<br />

När läkare anmält ett dödsfall till polismyndigheten skall det antecknas i patientjournalen.<br />

13


14<br />

Polismyndigheten i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong>, telefon 114 14 (akuta ärenden 112)<br />

Vid samtal till polisen direkt, <strong>av</strong>gör mottagande befäl om det rör sig om ”Särskilda<br />

<strong>för</strong>hållanden” (*).<br />

Vid osäkert dödsfall, kontaktas SOS Alarm <strong>för</strong> utlarmning <strong>av</strong> ambulansresurser.<br />

Vid naturliga dödsfall, kallas primärvårdsläkaren ut genom kontakt med SOS<br />

Alarm från Länskommunikationscentralen (LKC). Om misstanke om onaturligt dödsfall<br />

uppstår efter undersökning på plats, kontaktar läkaren åter polisen <strong>för</strong> att diskutera<br />

funna <strong>för</strong>hållanden. Polisen <strong>av</strong>gör om brottsmisstanke <strong>för</strong>eligger.<br />

Vid misstanke om dödsfall enligt ”Särskilda <strong>för</strong>hållanden” åker polisen ut samtidigt<br />

med eventuell ambulans, primärvårdsläkare eller annan läkare.<br />

Polisen skall:<br />

vara läkaren behjälplig i bedömningen, huruvida dödsfallet skall ses som naturligt,<br />

eller om polisinsats på plats <strong>för</strong> bedömningshjälp behövs,<br />

meddela eventuella <strong>för</strong>hållningssätt på plats i väntan på polis, när misstanke om<br />

onaturligt dödsfall <strong>för</strong>eligger,<br />

besluta om rättsmedicinsk obduktion skall <strong>för</strong>etas eller ej,<br />

kontakta ansvarig läkare som utfärdat dödsbevis, <strong>för</strong> att få dödsorsaksintyg utfärdat,<br />

i de fall rättsmedicinsk undersökning ej skall ut<strong>för</strong>as,<br />

ansvara <strong>för</strong> transport <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidne till rättsmedicin,<br />

ansvara <strong>för</strong> identifiering <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidne, om detta inte låter sig göras på annat sätt,<br />

interimistiskt säkra egendom åt socialtjänsten, om anhöriga eller annan behörig saknas.<br />

MDA Assistance Sweden AB<br />

Polisens underleverantör, <strong>för</strong> tillfället MDA Assistance Sweden AB, är verksam <strong>inom</strong> hälso-<br />

och sjukvårdssektorn. Leverantören lämnar läkarservice dygnet runt och kontaktas<br />

<strong>av</strong> polisen när läkare från landstingets hälso- och sjukvård inte kan komma till aktuell<br />

plats där den <strong>av</strong>lidne finns.


dödSfAll<br />

Dödsfall vid brott eller misstänkt brott<br />

Se kapitel ”Dödsfall i hemmet/eller <strong>inom</strong> särskilt boende” – primärvårdens uppdrag sid<br />

XX<br />

Vid misstanke om onaturligt dödsfall, skall läkaren kontakta polis <strong>för</strong> att diskutera fynd<br />

och misstankar. Vidare undersökning <strong>av</strong> den döda kroppen skall då <strong>av</strong>slutas/<strong>av</strong>brytas,<br />

tills ställningstagande <strong>av</strong> polis gjorts. Om alla <strong>för</strong>sök till identifiering <strong>av</strong> den döde uttömts<br />

skall polis kontaktas. Vid behov <strong>av</strong> tillfälligt egendomsskydd kontaktas polis.<br />

Dödsfall på allmän plats<br />

Ambulanssjukvården larmas alltid ut vid oklarhet om personen är <strong>av</strong>liden.<br />

Om personen inte har säkra dödstecken, arbetar ambulanspersonalen enligt medicinsk<br />

kompetens och medicinska riktlinjer och transporterar därmed personen till närmaste<br />

akutmottagning <strong>för</strong> fortsatt vård eller konstaterande <strong>av</strong> dödsfall.<br />

Då personen konstaterats <strong>av</strong>liden med säkra dödstecken, kan ambulans <strong>för</strong>a den <strong>av</strong>lidne<br />

till närmaste akutmottagning. Den <strong>av</strong>lidne kan därefter <strong>för</strong>as till rättsmedicinska enheten<br />

vid Karolinska Institutet i Solna, varvid polisen ansvarar <strong>för</strong> att flytta den <strong>av</strong>lidne<br />

med egen transportör. se sid 38.<br />

Dödsfall vid stor olycka/katastrof<br />

uppsamlingsplats<br />

En allvarlig händelse kan innebära att ett antal <strong>av</strong>lidna personer fins kvar i skadeområdet<br />

när de överlevande har transporterats bort. Polisen och RMV ansvarar <strong>för</strong> att upprätta<br />

en uppsamlingsplats <strong>för</strong> döda. I skadeområdet har polisen ansvaret <strong>för</strong> att se till att de<br />

döda identifieras och registreras. Om platsen betraktas som en brottsplats, lämnas i regel<br />

de <strong>av</strong>lidna kvar <strong>för</strong> att polisen ska kunna göra en brottplatsundersökning.<br />

Enligt 1 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763), har hälso- och sjuk-vården ett<br />

ansvar <strong>för</strong> att de <strong>av</strong>lidna tas om hand på ett respektfull och värdigt sätt. I ett skadeområde<br />

är det där<strong>för</strong> viktigt att polisen, räddningstjänsten och hälso- och sjukvården samverkar<br />

kring hur <strong>av</strong>lidna ska hanteras.<br />

mer än fem <strong>av</strong>lidna<br />

Vid händelser med mer än fem <strong>av</strong>lidna där det inte är självklart att de har dött en s.k.<br />

naturlig död, tar oftast Rikskriminalpolisens (RKP:s) id-kommission över och ordnar<br />

transport, identifiering och beslut om obduktion. Källa: Rikskriminalpolisen (RKP) PT.<br />

Stort antal döda<br />

När ett mycket stort antal döda ska tas om hand eller exempelvis vid en<br />

allvarlig händelse med farliga ämnen, ställs ytterligare kr<strong>av</strong> på organisation<br />

samt tillgång på både personal och material. Vid en händelse med farliga ämnen kan det<br />

behövas sanering och ett speciellt <strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong> de döda <strong>för</strong> att personalen ska<br />

kunna ut<strong>för</strong>a ett säkert efterarbete.<br />

Avlidna kan transporteras bort på olika sätt. Det är viktigt att den särskilda sjukvårdsledningen<br />

på regional nivå beslutar i samverkan med räddnings- tjänsten och polisen hur<br />

15


16<br />

transporten ska gå till och vart de <strong>av</strong>lidna ska <strong>för</strong>as. Vid händelser med många döda kan<br />

behovet bli stort <strong>av</strong> transporter och kylda <strong>för</strong>varingsutrymmen.<br />

Dödsfall i hemmet eller särskilt boende<br />

<strong>för</strong>väntade dödsfall<br />

I <strong>för</strong>sta hand bör den läkare som vårdat den <strong>av</strong>lidne under dennes sista sjukdom (behandlande<br />

läkare) tillkallas <strong>för</strong> att konstatera dödsfallet och vidta övriga åtgärder. Denne<br />

är därvid enligt allmänna läkarinstruktionen skyldig att utfärda dödsbeviset och dödsorsaksintyget.<br />

Det gäller o<strong>av</strong>sett om den behandlande läkaren är anställd <strong>av</strong> landstinget eller<br />

inte. Om det inte finns någon behandlande läkare eller om denne inte kan inställa sig<br />

<strong>inom</strong> rimlig tid, skall en läkare <strong>inom</strong> landstingets primärvård svara <strong>för</strong> nedan angivna<br />

åtgärder.<br />

Primärvårdsläkaren ansvarar <strong>för</strong> att:<br />

konstatera dödsfallen och utfärda dödsbevis,<br />

identifiera den <strong>av</strong>lidne som därefter <strong>för</strong>ses med id-band,<br />

”Journalblad <strong>för</strong> dödsfall utan<strong>för</strong> sjukvårdsinrättning” fylls i och att blanketten medföljer<br />

den <strong>av</strong>lidne till bårhuset,<br />

transportblanketten fylls i och att blanketten medföljer den <strong>av</strong>lidne till bårhuset,<br />

journal skrivs, där omständigheter <strong>av</strong> betydelse <strong>för</strong> utfärdande <strong>av</strong> dödsorsaksintyg tas<br />

upp såsom namn, telefonnummer till anhörig, om frågan om obduktion tagits upp, om<br />

polis kontaktats mm,<br />

sända dödsbevis sidan 1 till lokala skattemyndigheten,<br />

”Dödsorsaksintyg” utfärdas <strong>av</strong> behandlande läkare,<br />

någon kontaktar anhöriga,<br />

via SOS Alarm beställa transport <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidne till bårhus (beställning kan göras endast<br />

<strong>av</strong> läkare eller sjuksköterska),<br />

värde<strong>för</strong>emål tas <strong>av</strong> innan den <strong>av</strong>lidne transporteras till bårhus,<br />

kontakta Socialtjänsten då barn blir utan vårdnadsh<strong>av</strong>are, behöver tas om hand eller<br />

kan tänkas fara illa,<br />

kontakta Socialtjänsten om djur eller annan egendom behöver tas om hand,<br />

överblivna narkotiska läkemedel omhändertas.<br />

Den läkare som konstaterat ett dödsfall bör kontakta t ex någon anhörig eller socialtjänsten<br />

(polisen om socialtjänsten är oanträffbar) om barn, djur, värde<strong>för</strong>emål och större<br />

penningsummor behöver tas om hand. Polisen bör kopplas in <strong>för</strong> att omhänderta vapen<br />

och ammunition. I vissa fall låser landstingets personal lägenheten och lämnar nyckeln<br />

till socialtjänsten eller polisen. Personalen bör inte ta med nycklarna hem.<br />

Ovanstående frågor bör behandlas närmare i lokala <strong>för</strong>eskrifter och råd. Det bör klargöras<br />

vilken medverkan socialtjänst och polis har i olika situationer bl a telefonuppgifter.<br />

Konstaterande <strong>av</strong> <strong>för</strong>väntat dödsfall Vid <strong>för</strong>väntat dödsfall (<strong>inom</strong> hemsjukvård och<br />

på särskilda boenden) kan sjuksköterska som deltar i vården fastställa dödsfallet. Läkaren<br />

är dock alltid ansvarig <strong>för</strong> konstaterande <strong>av</strong> dödsfall, men kan således konstatera<br />

dödsfall efter uppgift från sjuksköterska och därefter skriva dödsbevis.


SOSFS 2005:10 2 kap 2 § En människas död skall fastställas med hjälp <strong>av</strong> indirekta<br />

eller direkta kriterier. Fastställandet skall göras <strong>av</strong> legitimerade läkare eller de som har<br />

ett särskilt <strong>för</strong>ordnande att utöva läkaryrket enligt 3 kap. 4 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet<br />

på hälso- och sjukvårdens område. Uppgiften får inte delegeras eller på annat<br />

sätt överlåtas.<br />

- Primärvårdens uppdrag/vårdval<br />

Det åvilar primärvården enligt basåtagandet att bistå vid dödsfall utan<strong>för</strong> sjukhus.<br />

Ansvarig <strong>för</strong> konstaterandet <strong>av</strong> dödsfallet och utfärdandet <strong>av</strong> dödbevis är:<br />

- Särskilt boende:<br />

Kontorstid vardagar 08:00-17:00. Den <strong>för</strong> boendet ansvariga enheten som har läkaruppdraget<br />

(kan vara vårdcentral eller husläkarmottagning, geriatrisk klinik eller annan<br />

ut<strong>för</strong>are)<br />

Utan<strong>för</strong> kontorstid, dvs kvällar, nätter och helger: Ansvarig jourläkarorganisation.<br />

- Enskilt boende eller annat, icke allmän plats:<br />

Kontorstid vardagar 08:00-17:00. Patientens primärvårdsläkare, alternativt primärvårdsmottagning,<br />

hos vilken patienten är listad, under <strong>för</strong>utsättning att patienten <strong>av</strong>lider<br />

<strong>inom</strong> den stadsdel/kommundel där läkaren/mottagningen har sitt områdes ansvar.<br />

Utan<strong>för</strong> kontorstid dvs. kvällar, nätter och helger: Ansvarig jourläkarorganisation.<br />

Ansvarig läkare har att lösa uppgiften med inställelse snarast möjligt med hänsyn till<br />

övriga arbetsuppgifter. Läkaren bör inställa sig <strong>inom</strong> 60 minuter.<br />

Enhetens områdesansvar är att utarbeta lokala rutiner <strong>för</strong> att:<br />

- ansvarig läkare <strong>inom</strong> dennes ansvarsområden kan fullgöra uppgiften,<br />

- någon <strong>för</strong> uppgiften ansvarig går att nå under kontorstid 08:00-17:00<br />

Primärvårdsläkaren ansvarar <strong>för</strong> att:<br />

konstatera dödsfallet och utfärda dödsbevis,<br />

identifiera den <strong>av</strong>lidne och därefter <strong>för</strong>se med id-band,<br />

”Journalblad <strong>för</strong> dödsfall utan<strong>för</strong> sjukvårdsinrättning” fylls i (blanketten medföljer<br />

den <strong>av</strong>lidne till bårhuset),<br />

transporblanketten fylls i (blanketten medföljer den <strong>av</strong>lidne till bårhuset),<br />

journal skrivs, där omständigheter <strong>av</strong> betydelse <strong>för</strong> utfärdande <strong>av</strong> dödsorsaksintyg tas<br />

upp såsom namn, telefonnummer till anhörig, om frågan om obduktion tagits upp, om<br />

polis kontaktats mm,<br />

sända dödsbevis sidan 1 till skatteverket,<br />

”Dödsorsaksintyg” utfärdas <strong>av</strong> behandlande läkare,<br />

någon kontaktar anhöriga,<br />

via SOS Alarm beställa transport <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidne till bårhus,<br />

värde<strong>för</strong>emål tas <strong>av</strong> innan den <strong>av</strong>lidne transporteras till bårhus,<br />

kontakta Socialtjänsten då barn blir utan vårdnadsh<strong>av</strong>are, behöver tas om hand eller<br />

kan tänkas fara illa,<br />

kontakta Socialtjänsten om djur eller annan egendom behöver tas om hand,<br />

överblivna narkotiska läkemedel omhändertas,<br />

17


18<br />

meddela polisen <strong>för</strong> <strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong> vapen och ammunition (i vissa fall kan det<br />

räcka med att låsa lägenheten och lämna nyckeln till socialtjänst eller polis). Landstingets<br />

personal bör inte ta med nycklarna hem). Se vidare vårdverksamhetens lokala<br />

<strong>för</strong>eskrifter.<br />

Läkaren skall, på plats, beakta samtliga omständigheter <strong>för</strong> att kunna ta ställning till om<br />

dödsfallet skall ses som naturligt eller onaturligt. Läkaren skall grunda sin uppfattning<br />

genom<br />

att undersöka den döda kroppen<br />

<strong>för</strong>hållanden och fynd på platsen<br />

uppgifter i patientjournalen<br />

uppgifter från exempelvis anhöriga om tidigare sjukdom/sjukdomsbild samt om<br />

eventuellt missbruk<br />

övriga omständigheter vid dödsfallet.<br />

SOFS 1996:29 Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder<br />

<strong>inom</strong> hälso- och sjukvården vid dödsfall<br />

Av dödsbeviset skall framgå om den döde bar något explosivt implantat och om detta<br />

har <strong>av</strong>lägsnats eller inte. Läkaren skall alltid ange i dödsbeviset vad som gäller när det<br />

utfärdas, dvs. att implantatet inte har <strong>av</strong>lägsnats även när <strong>av</strong>sikten är att detta skall ske<br />

senare. Läkaren skall då underrätta skatteverket så snart det har <strong>av</strong>lägsnats.<br />

Vid misstanke om onaturligt dödsfall, skall läkaren kontakta polis <strong>för</strong> att diskutera<br />

fynd och misstankar. Vidare undersökning <strong>av</strong> den döda kroppen skall då <strong>av</strong>slutas/<strong>av</strong>brytas,<br />

tills ställningstagande <strong>av</strong> polis gjorts. Om alla <strong>för</strong>sök till identifiering <strong>av</strong> den döde<br />

uttömts skall polis kontaktas. Vid behov <strong>av</strong> tillfälligt egendomsskydd kontaktas polis.<br />

Läkare med områdesansvar/jourorganisation När jourläkare – anlitad <strong>av</strong> landstinget<br />

som fristående entreprenör att sköta sjukvårdsjour utan<strong>för</strong> sjukhusen – tillkallas<br />

<strong>för</strong> att konstatera ett dödsfall, är denne skyldig att utfärda dödsbeviset. När det är<br />

möjligt, även intyget om dödsorsaken. I många fall kan det vara svårt <strong>för</strong> jourläkaren att<br />

utfärda dödsorsaksintyget utan tillgång till primärvårdens journalhandlingar. Läkaren<br />

skall då, så snart ordinarie primärvårdsverksamhet är i funktion, kontakta chefsöverläkaren<br />

eller <strong>av</strong> denne utsedd person varefter primärvårdsområdet tar över ansvaret <strong>för</strong> att<br />

intyget utfärdas.<br />

Dödsfall <strong>inom</strong> sjukhus/akutmottagningar<br />

se SKLs <strong>Handbok</strong> <strong>för</strong> hälso- och sjukvård (www.sjukvardsradgivningen.se/handboken)<br />

Ansvar<br />

1. Dödsfallet fastställs <strong>av</strong> läkare.<br />

2. Medicinska insatser efter döden får endast fortsätta i <strong>av</strong>vaktan på ingrepp <strong>för</strong> transplantationsändamål<br />

eller <strong>för</strong> att rädda livet på ett livsdugligt foster. Insatserna får<br />

inte pågå <strong>län</strong>gre tid än 24 timmar om det inte finns synnerliga skäl. Det kan inte<br />

anses <strong>för</strong>enligt med ett respektfullt <strong>för</strong>hållningssätt till en <strong>av</strong>liden att utsträcka tiden<br />

<strong>län</strong>gre än nödvändigt. (Prop 1994/95:1498)<br />

3. Den <strong>av</strong>lidne omhändertas enligt <strong>Handbok</strong>en.<br />

4. Omhändertagandet <strong>av</strong> den döde, liksom kontakterna med närstående, ska ut<strong>för</strong>as<br />

med värdighet <strong>av</strong> vårdens personal. Erbjud alltid närstående/anhöriga att få vara


5.<br />

med vid <strong>omhändertagande</strong>t. Informera närstående om möjlighet till stöd <strong>av</strong> t ex kurator<br />

och visning <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidne <strong>för</strong> att ta <strong>av</strong>sked.<br />

Vid <strong>av</strong>lidna efter olycka/brott skall kontakt tas med polis/rättsmedicinsk expertis.<br />

Inkommen via ambulans<br />

Grundprincipen är att ambulans inte skall transportera <strong>av</strong>lidna och att sjukhusens akutmottagningar<br />

inte skall ta emot personer <strong>av</strong>lidna utan<strong>för</strong> sjukhusinrättning. I vissa situationer<br />

kan undantag (*) behöva göras.<br />

Läkaren ansvarar <strong>för</strong> att:<br />

- konstatera dödsfallet och utfärda dödsbevis,<br />

- identifiera den <strong>av</strong>lidne och därefter <strong>för</strong>se med id-band,<br />

- dödsbevis insändes till skatteverket,<br />

- överväga obduktionsremiss,<br />

- dödsorsaksintyg utfärdas <strong>av</strong> behandlande läkare,<br />

- ta ställning till eventuell kontakt med polisen,<br />

- anhöriga kontaktas, om det inte redan gjorts.<br />

Dödsfall som konstaterats efter hjärt- lung- räddning räknas som <strong>av</strong>liden på sjukhus.<br />

Barn<br />

SOSFS 2009:15 Socialstyrelsens allmänna råd rörande <strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong><br />

foster efter abort<br />

Dödfödda foster har hittills, liksom delar <strong>av</strong> vävnad från människa, betraktats som biologiskt<br />

material och hanterats i enlighet med riktlinjerna i Socialstyrelsens allmänna råd<br />

(SOSFS l987:7 med ändring 1990:13) om hantering <strong>av</strong> risk<strong>av</strong>fall <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården.<br />

En sådan hantering har dock <strong>av</strong> många upplevts som stötande, fram<strong>för</strong> allt då det<br />

gällt sena aborter. Under senare år har behovet <strong>av</strong> ändrade rutiner <strong>för</strong> <strong>omhändertagande</strong><br />

<strong>av</strong> foster efter abort aktualiserats på olika sätt. Vid vissa sjukhus har man <strong>för</strong>sökt skapa<br />

<strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong> foster. Genom ändring i begr<strong>av</strong>ningskungörelsen 1982 öppnades<br />

dessutom möjlighet att begr<strong>av</strong>a foster, som <strong>av</strong>lidit <strong>för</strong>e utgången <strong>av</strong> 28:e gr<strong>av</strong>iditetsveckan.<br />

Dödfödda barn<br />

I 24 § folkbok<strong>för</strong>ingslagen (1991:481) finns bestämmelser om anmälan <strong>av</strong> barns födelse<br />

till skatteverket. Där <strong>för</strong>eskrivs bl.a. att sådan anmälan skall göras <strong>för</strong> en nyfödd som<br />

efter födelsen andats eller visat något annat livstecken samt dödfödd som <strong>av</strong>lidit efter<br />

utgången <strong>av</strong> tjugoandra h<strong>av</strong>andeskapsveckan SOSFS 2008:207<br />

En konsekvens <strong>av</strong> nämnda bestämmelse i folkbok<strong>för</strong>ingslagen är att dödsbevis och<br />

dödsorsaksintyg skall utfärdas. Som framgår <strong>av</strong> formulären <strong>för</strong> dessa handlingar gäller<br />

då särskilda instruktioner om personuppgifterna.<br />

För dödfödda och <strong>för</strong> nyfödda som <strong>av</strong>lidit i nära anslutning till födelsen bör födelseanmälan<br />

och dödsbeviset sändas samtidigt till skatteverket.<br />

När ett foster har <strong>av</strong>lidit <strong>för</strong>e utgången <strong>av</strong> tjugoandra h<strong>av</strong>andeskapsveckan utfärdas<br />

inte dödsbevis eller dödsorsaksintyg. Vid både spontana och legala aborter gäller SFS<br />

199:882.<br />

Barn till <strong>av</strong>lidna ”papperslösa/gömda” <strong>för</strong>äldrar<br />

Alla barn som föds i landet ska anmälas till skatteverket. Även om det nyfödda barnet<br />

19


20<br />

inte har sådan anknytning till Sverige att det ska folkbok<strong>för</strong>as här i samband med födelsen,<br />

kommer födelsen att registreras <strong>inom</strong> folkbok<strong>för</strong>ingen. Registreringen gör det möjligt<br />

<strong>för</strong> <strong>för</strong>äldrarna att genom registerutdrag styrka uppgiften om barnets födelse <strong>för</strong> att<br />

få händelsen registrerad i hemlandet. Registreringsskyldigheten innebär att skatteverket<br />

också ska pröva riktigheten <strong>av</strong> registrerade uppgifter, bl a när det gäller barnets börd” (1§<br />

2st FOL – Folkbok<strong>för</strong>ingslagen (1991:481).Registrering <strong>av</strong> nyfött barn i Sverige har särskild<br />

betydelse <strong>för</strong> <strong>för</strong>äldrar som visserligen önskar bosätta sig här, men som inte har rätt<br />

till det eftersom de saknar uppehållstillstånd.<br />

Personnummer/samordningsnummer.<br />

Det nyfödda barnet tilldelas inte personnummer i samband med födelseregistreringen.<br />

Skatteverket kan tilldela samordningsnummer <strong>för</strong> passändamål efter rekvisition från<br />

passmyndighet. För ut<strong>län</strong>dska barn, som inte ska folkbok<strong>för</strong>as, registreras namnen istället<br />

enligt de uppgifter, muntliga eller skriftliga, som <strong>för</strong>äldrarna lämnar i samband<br />

med födelseanmälan. I fråga om statslösa personer tillämpas namnlagen om personen<br />

har hemvist här eller, har hemvist i annat land, men har sin vistelseort här. En kopia på<br />

insänd handling till skatteverket ska lämnas till modern <strong>av</strong> personal vid <strong>för</strong>lossningsenheten.<br />

Abort<br />

SOSFS 2009:15 Socialstyrelsens allmänna råd rörande <strong>omhändertagande</strong><br />

<strong>av</strong> foster efter abort<br />

Det är kvinnan (paret) som bestämmer om man överhuvudtaget vill ha någon information<br />

om eller engagera sig i <strong>omhändertagande</strong>t <strong>av</strong> det aborterade fostret. Kremeringen<br />

sker lika anonymt som när fostret enligt nuvarande rutiner behandlas som risk<strong>av</strong>fall.<br />

Inga kyrkliga eller andra ceremonier <strong>för</strong>ekommer utom i de fall kvinnan (paret) så önskar.<br />

Biologiskt material från spontana och legala aborter som inträffar t.o.m. utgången <strong>av</strong><br />

12:e gr<strong>av</strong>iditetsveckan bör omhändertas i enlighet med socialstyrelsens allmänna råd<br />

(SOSFS 1987:7 med ändring 1990:13) om hantering <strong>av</strong> risk<strong>av</strong>fall <strong>inom</strong> hälso- och sjuk-<br />

vården.<br />

Sjukvårdspersonalen (oftast kurator) bedömer om och när det är lämpligt att informera<br />

om sjukhusets rutiner <strong>för</strong> <strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong> foster. Kvinnan (paret) få tillfälle att<br />

uttrycka särskilda önskemål, vilka kan ersätta eller komplettera de vanliga rutinerna.<br />

Dödsfall i andra <strong>län</strong><br />

SKL 2005:52 Underlag <strong>för</strong> rutiner kring <strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna<br />

Avlider någon, som är remitterad till sjukvård utan<strong>för</strong> hemlandstinget, ansvarar hemlandstinget<br />

<strong>för</strong> transport <strong>av</strong> stoftet till bårhus i hemlandstinget. Detta skall ske utan kostnader<br />

<strong>för</strong> dödsboet.<br />

Avlider någon på sjukvårdsinrättning utan<strong>för</strong> hemlandstinget utan att vara remitterad<br />

dit eller remitterad enligt s k valfrihetsremiss, eller på annan plats utan<strong>för</strong> hemlandstinget,<br />

ansvar närstående eller annan som ordnar med begr<strong>av</strong>ningen ex. Social<strong>för</strong>valtning <strong>för</strong><br />

att kroppen transporteras till bårhus.<br />

Om den <strong>av</strong>lidne inte efterlämnar någon som ordnar med gr<strong>av</strong>sättningen, skall den ordnas<br />

<strong>av</strong> den kommun där den <strong>av</strong>lidne senast var folkbok<strong>för</strong>d, eller, om den <strong>av</strong>lidne inte var<br />

folkbok<strong>för</strong>d i Sverige, <strong>av</strong> den kommun där dödsfallet inträffade. (Kommunen har rätt till<br />

ersättning <strong>av</strong> dödsboet.)<br />

Skatteverket skall utfärda ett intyg om att stoftet får gr<strong>av</strong>sättas eller kremeras i enlighet<br />

med Begr<strong>av</strong>ningslagen 1990:1144, 7 §


Dödsfall i andra <strong>län</strong>der<br />

Vid transport över landsgränser måste den <strong>av</strong>lidne läggas i en <strong>för</strong>seglad s.k. zinkkista. Om<br />

dödsfallet har orsakats <strong>av</strong> en smittsam sjukdom, skall kroppen vid transporten vara klädd i<br />

svepning indränkt med antiseptisk lösning <strong>för</strong> att inte sprida sjukdomar under transporten.<br />

Aska, som efter kremering har <strong>för</strong>ts in i Sverige, skall i <strong>av</strong>vaktan på gr<strong>av</strong>sättning lämnas<br />

över till <strong>för</strong>varing hos kyrkogårds- eller krematoriemyndighet (fem stycken i <strong>Stockholms</strong><br />

<strong>län</strong>). Askan ska gr<strong>av</strong>sättas <strong>inom</strong> ett år från det att den <strong>för</strong>des in i landet.<br />

SKL 2005:52 Underlag <strong>för</strong> rutiner kring <strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna<br />

Avlider en svensk medborgare eller annan med permanent uppehållstillstånd i Sverige<br />

utan<strong>för</strong> Sveriges gränser, ansvarar dödsboet <strong>för</strong> transporten <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidna kroppen. Den<br />

som ordnar med gr<strong>av</strong>sättningen ska begära tillstånd till gr<strong>av</strong>sättning eller kremering. Frågor<br />

om tillstånd prövas <strong>av</strong> polismyndigheten på den ort där stoftet skall gr<strong>av</strong>sättas eller<br />

kremeras enl Begr<strong>av</strong>ningslagen 1991:496.<br />

Skatteverket skall utfärda ett intyg om att stoftet får gr<strong>av</strong>sättas eller kremeras. Förvaring<br />

<strong>av</strong> <strong>av</strong>liden kan ske vid bårhus.<br />

SFS 2003:491 Lag om konsulärt ekonomiskt bistånd 6 §<br />

Bistånd lämnas med skäligt belopp <strong>för</strong> nödvändiga kostnader.<br />

Bistånd kan lämnas <strong>för</strong> <strong>av</strong>liden person enligt <strong>för</strong>eskrifter som meddelas <strong>av</strong> regeringen eller<br />

den myndighet som regeringen bestämmer.<br />

SFS 2003:491 Ang återbetalningsskyldighet.<br />

Områdesansvar<br />

När någon <strong>av</strong>lidit under t.ex. en flyg- eller båtresa, åvilar detta ansvar landstingsverksamheten<br />

där flygplatsen eller hamnen finns. Området/verksamheten ska utse en eller flera<br />

erfarna läkare ska ansvara <strong>för</strong> att ifråg<strong>av</strong>arande uppgifter fullgörs.<br />

Vårdguiden ska informera om vilka dessa tjänstgörande läkare är.<br />

Ut<strong>län</strong>dsk medborgares dödsfall<br />

SKL 2005:52 Ansvar vid ut<strong>län</strong>dsk medborgares dödsfall<br />

Avlider ut<strong>län</strong>dsk medborgare utan uppehållstillstånd i Sverige svarar vederbörandes dödsbo<br />

eller annan, till exempel <strong>för</strong>säkringsbolag, <strong>för</strong> kostnaderna <strong>av</strong> transport <strong>av</strong> stoftet samt<br />

övrigt <strong>omhändertagande</strong>.<br />

Begr<strong>av</strong>ningslagen 1990:1144 § 4<br />

Rätten till gr<strong>av</strong>sättning på en allmän begr<strong>av</strong>ningsplats skall inte vara beroende <strong>av</strong> att den<br />

<strong>av</strong>lidne tillhörde visst trossamfund.<br />

Detta gäller dock inte <strong>för</strong> rätten till gr<strong>av</strong>sättning på en sådan särskild gr<strong>av</strong>plats som <strong>av</strong>ses<br />

i 2 § <strong>för</strong>sta stycket. Lag (1999:306).<br />

Lag (1999:306) 2 §<br />

Huvudmannen skall, <strong>inom</strong> det egna <strong>för</strong>valtningsområdet eller <strong>inom</strong> ett närbeläget <strong>för</strong>valtningsområde,<br />

tillhandahålla särskilda gr<strong>av</strong>platser <strong>för</strong> dem som inte tillhör något kristet<br />

trossamfund.<br />

När en person <strong>av</strong> ut<strong>län</strong>dsk härkomst har <strong>av</strong>lidit under besök i Sverige, kan socialtjänsten<br />

eller polisen behöva kontaktas <strong>för</strong> att närstående ska kunna underrättas och eventuell hemtransport<br />

ordnas.<br />

En <strong>av</strong>liden person med okänd identitet har fortfarande kvar sin rätt till gr<strong>av</strong>sättning på<br />

allmän begr<strong>av</strong>ningsplats.<br />

21


22<br />

tRAnSpoRtAnSvAR<br />

När den <strong>av</strong>lidne är svept och kistlagd och lämnar landstingets bårhuset övergår ansvaret<br />

till begr<strong>av</strong>ningsentreprenören fram till dess kistan överlämnas och <strong>för</strong>varas i Kyrkogårds<strong>för</strong>valtningens<br />

eller Svenska kyrkans bårhus eller annan lokal <strong>för</strong> <strong>av</strong>skedsceremoni.<br />

SKL 2005:52 Inte i något fall har hälso- och sjukvården ansvar <strong>för</strong> att transportera den<br />

<strong>av</strong>lidne från bårhus till lokalen <strong>för</strong> <strong>för</strong>varing och visning eller ceremonilokal. Anhöriga,<br />

närstående eller annan som ordnar med begr<strong>av</strong>ningen är ansvarig <strong>för</strong> detta.<br />

Ansvar vid dödsfall i enskild verksamhet<br />

I de fall privat vård ut<strong>för</strong>s på entreprenad åt landsting ansvarar sjukvårds-huvudmannen<br />

<strong>för</strong> transporterna.<br />

I de fall en person <strong>av</strong>lider i privat vård, som ej finansieras med offentliga medel, har<br />

den privata vårdgivaren ansvar <strong>för</strong> att ta hand om den <strong>av</strong>lidna enligt HSL.<br />

Anhöriga kan givetvis, välja att själva ta över ansvaret och beställa transport till<br />

bårhus. I dessa fall inträder ett <strong>av</strong>tals<strong>för</strong>hållande och ett betalningsansvar direkt mellan<br />

dödsboet och transportören utan att kommunen/landstinget berörs. I dessa fall ska<br />

transportören fakturera dödsboet.<br />

Regelverk <strong>för</strong> transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna<br />

Läkare på plats ansvarar <strong>för</strong> beställning <strong>av</strong> transport <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidne till närmaste bårhus.<br />

Läkaren anger skriftligen på transportblanketten till vilket bårhus den <strong>av</strong>lidne skall<br />

transporteras. Om det är oklart till vilket bårhus den <strong>av</strong>lidne skall <strong>för</strong>as eller om det<br />

aktuella bårhuset har platsbrist skall den ansvarige transportören meddela anhöriga på<br />

plats till vilket bårhus/kylrum den <strong>av</strong>lidne <strong>för</strong>s.<br />

”Journalblad <strong>för</strong> dödsfall utan<strong>för</strong> sjukvårdsinrättning” , bilaga xx och ”Transportblanketten”<br />

skall medfölja den <strong>av</strong>lidne till bårhuset.<br />

Om den <strong>av</strong>lidne skall obduceras skall remiss <strong>för</strong> obduktion medfölja den <strong>av</strong>lidne. Vidare<br />

ska den läkare som konstaterat dödsfall utfärda dödsbevis och beställa transport till<br />

bårhus.<br />

Uppgifter om vart den <strong>av</strong>liden <strong>för</strong>ts, kan i efterhand efterfrågas på samma telefonnummer<br />

som transporten har beställts på, - SOS-. Om transportören har ändrat <strong>av</strong>lämningsställe<br />

<strong>av</strong> något skäl, ska SOS meddelas detta.<br />

Transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna på uppdrag <strong>av</strong> landstinget<br />

1 SLLs leverantör<br />

SLL har <strong>av</strong>tal med egen leverantör <strong>för</strong> transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna från hemmet eller mellan<br />

olika kylrum. SLL hämta även <strong>av</strong>lidna i andra <strong>län</strong>, se sid 29, 2 st<br />

2 Beställning<br />

Beställning sker via SOS Alarm <strong>av</strong> läkare/sjuksköterska efter att dödsfallet har konstaterats<br />

3 Registrering hos transportör<br />

Uppgifter som registreras:<br />

Tidpunkt <strong>för</strong> beställningen<br />

Beställarens namn, adress och telefonnummer<br />

Namn och telefonnummer till mottagare på hämtplats samt mottagarens relation till<br />

den <strong>av</strong>lidne


Den <strong>av</strong>lidnes namn och personnummer<br />

Uppgifter om hämtadress<br />

Tidpunkt när den <strong>av</strong>lidne hämtats och till vilket bårhus den <strong>av</strong>lidne <strong>för</strong>ts<br />

4 Inställelsetid<br />

Transport skall ut<strong>för</strong>as <strong>av</strong> leverantören senast <strong>inom</strong> 2 timmar eller vid överenskommen<br />

tidpunkt med beställaren eller närstående.<br />

För utom<strong>län</strong>suppdrag gäller överenskommelse mellan beställaren och närstående<br />

<strong>inom</strong> rimlig tid.<br />

5 Identifiering<br />

Personal <strong>inom</strong> transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna ska kontrollera att den <strong>av</strong>lidne är identifierad med<br />

ID-band och att transportblanketten är fullständigt ifylld <strong>av</strong> läkare eller annan behörig<br />

person. I de fall transportblanketten är ofullständigt ifylld ska leverantören kontakta<br />

beställaren <strong>av</strong> transporten (läkaren eller annan behörig person) <strong>för</strong> komplettering <strong>av</strong><br />

uppgifterna.<br />

Om den <strong>av</strong>lidne ska genomgå klinisk obduktion, ska även remiss bifogas – journalblad<br />

”dödsfall utan<strong>för</strong> sjukhus” (se bilaga).<br />

Om den <strong>av</strong>lidne inte kan lämnas på den <strong>av</strong>lämningsadress som beställaren <strong>av</strong> transporten<br />

(läkaren eller annan behörig person) angett ska leverantören rådgöra med beställaren<br />

<strong>av</strong> transporten om annan <strong>av</strong>lämningsadress. Information om ändrad <strong>av</strong>lämningsadress<br />

ska även vid behov lämnas till närstående/anhörig.<br />

6 Dokumentation<br />

I samband med hämtning och <strong>av</strong>lämning <strong>av</strong> <strong>av</strong>liden på sjukvårdsinrättning ska transporten<br />

dokumenteras på det sätt som anges på respektive plats i direkt anslutning till<br />

<strong>för</strong>varingsutrymme <strong>för</strong> <strong>av</strong>lidna. Vanligtvis finns en s.k. inskrivningsbok där den <strong>av</strong>lidnes<br />

namn, personnummer, transportör, datum m.m. ska skrivas in vid <strong>av</strong>lämning eller vid<br />

hämtning.<br />

7 Etik<br />

Ett professionellt och etiskt <strong>för</strong>hållningssätt är mycket viktigt vid ut<strong>för</strong>andet <strong>av</strong> tjänsten<br />

Transport <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna. Hela ut<strong>för</strong>andet <strong>av</strong> uppdraget (mottagande <strong>av</strong> uppdrag – framkörning<br />

– hämtning – transport – <strong>av</strong>lämning) ska genom<strong>för</strong>as på sådant sätt att alla berörda<br />

(t.ex. närstående/anhöriga, vårdpersonal och allmänhet) kan känna trygghet med<br />

att den <strong>av</strong>lidne respekteras, omhändertas och <strong>för</strong>flyttas på ett säkert och vördnadsfullt<br />

sätt. Leverantören ansvarar <strong>för</strong> att stödja och handleda personalen såväl in<strong>för</strong> som efter<br />

uppdragen.<br />

8 Förflyttning<br />

Vid <strong>för</strong>flyttning <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidne, ska denne bäras på bår eller båren rullas på ett bår- underrede<br />

med fyra hjul. Vid trånga utrymmen där bår ej kan användas, ska <strong>för</strong>flyttningen<br />

ske på lämpligt sätt utifrån etiska kr<strong>av</strong> och lämplig lyftteknik.<br />

Leverantören ska vid <strong>för</strong>flyttning, transport och vid <strong>av</strong>lämning på lämpligt sätt täcka den<br />

<strong>av</strong>lidne med lakan, filt och eller bårkapell. Den <strong>av</strong>lidne ska vara fastspänd på båren och<br />

båren ska vara <strong>för</strong>ankrad i fordonet under transport.<br />

10 Klädsel - namnskylt<br />

Transsportpersonal hos leverantören ska vid ut<strong>för</strong>andet <strong>av</strong> uppdrag bära enhetlig, vårdad,<br />

diskret klädsel och namnskylt med fotografi. Det ska framgå <strong>av</strong> namnskylten att<br />

uppdraget ut<strong>för</strong>s på uppdrag <strong>av</strong> SLL.<br />

23


24<br />

RättSmedIcInAlveRket -Rmv<br />

SOFS 1997:26 Rättsmedicinalverkets <strong>för</strong>eskrifter rättsmedicinska undersökningar<br />

<strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna<br />

Förordnande om rättsmedicinsk undersökning meddelas <strong>av</strong> polismyndighet, allmän<br />

åklagare eller allmän domstol (uppdragsgivande myndighet).<br />

Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att, utöver vad som annars<br />

följer <strong>av</strong> lag eller <strong>för</strong>ordning, lämna ut uppgift som behövs <strong>för</strong> en rättsmedicinsk undersökning.<br />

Bestämmelser om läkares skyldighet att anmäla dödsfall till polismyndigheten samt<br />

om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i begr<strong>av</strong>ningslagen (1990:1144) och begr<strong>av</strong>nings<strong>för</strong>ordningen<br />

(1990:1147). Se också SOSFS 1996:29 Vissa åtgärder <strong>inom</strong> hälso-<br />

och sjukvården vid dödsfall.<br />

I lagen (1995:832) om obduktion m.m. (obduktionslagen) finns bestämmelser om rättsmedicinsk<br />

undersökning <strong>av</strong> <strong>av</strong>liden. Syftet med en rättsmedicinsk undersökning är i <strong>för</strong>sta<br />

hand,- <strong>för</strong>utom att fastställa dödsorsaken,- att utreda onaturliga och misstänkt onaturliga<br />

dödsfall samt att därvid upptäcka, bekräfta eller utesluta brott. I uppgiften ingår<br />

att dokumentera och tolka andra medicinska fynd <strong>av</strong> betydelse <strong>för</strong> polisutredningen.


omHändeRtAgAnde ocH föRvARIng Av AvlIdnA<br />

Vid akutsjukhus finns patolog<strong>av</strong>delning med obduktionslokaler, bårhus och visningsrum.<br />

Läkare och obduktionstekniker tjänstgör och <strong>för</strong> verksamheten ansvarar en verksamhetschef.<br />

SOSFS 1996:29 kap 10 Vissa åtgärder <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården vid<br />

dödsfall<br />

Inom hälso- och sjukvården <strong>för</strong>varas vanligen <strong>av</strong>lidna på bår i kylrum, eller i öppna alternativt<br />

stängda fack i sk bårhus. Vanligen sveps den <strong>av</strong>lidne och <strong>för</strong>s över till en kista i<br />

samband med att hon lämnas ut från landstingets bårhus. Kistläggning och transport <strong>av</strong><br />

den <strong>av</strong>lidne beställs <strong>av</strong> dödsboet och ut<strong>för</strong>s normalt <strong>av</strong> begr<strong>av</strong>ningsbyråerna. Därefter<br />

transporteras kistan till en bisättningslokal fram till dess att gr<strong>av</strong>sättning eller kremering<br />

äger rum.<br />

Bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen ger landstinget, kyrkogårds- och krematoriemyndigheterna<br />

samt begr<strong>av</strong>ningsbyråer möjlighet att lokalmässigt samordna <strong>för</strong>varing<br />

på bår och kista.<br />

Att hälso- och sjukvårdens uppgift enligt 2§ i HSL skall fullgöras med respekt <strong>för</strong> den<br />

<strong>av</strong>lidne får anses innefatta att kroppen skall transporteras och <strong>för</strong>varas övertäckt på<br />

lämpligt sätt.<br />

Kr<strong>av</strong>et på respeket <strong>för</strong> den <strong>av</strong>lidne får även anses innefatta att den som svarar <strong>för</strong> verksamheten<br />

på ett bårhus skall se till att lokalerna på ett betryggande sätt är skyddade mot<br />

obehörigt intrång och att det finns säkra rutiner som syftar till att <strong>för</strong>hindra <strong>för</strong>växlingar<br />

<strong>av</strong> kropparna.<br />

I Stockholm <strong>av</strong>lider ca 16 000 personer årligen (2005). Av dessa dödsfall omhändertas<br />

ca 12 500 personer <strong>av</strong> hälso- och sjukvården.<br />

Antalet dödsfall är relativt stabilt men ökar långsamt i takt med den ökande befolkningen.<br />

Ca 82 procent <strong>av</strong> dem som <strong>av</strong>led var 65 år eller äldre och <strong>av</strong> alla dödsfall inträffade 59<br />

procent utan<strong>för</strong> sjukhus. Sedan ”Ädelreformen” in<strong>för</strong>des (år 1992), inträffar betydligt fler<br />

<strong>av</strong> de äldres dödsfall utan<strong>för</strong> sjukhus.<br />

När ett dödsfall inträffar ska dödsfallet konstateras <strong>av</strong> läkare, vilken ansvarar <strong>för</strong><br />

att dödsfallet inrapporteras till skatteverket. Den <strong>av</strong>lidne transporteras därefter till ett<br />

bårhus där bårhuspersonal ansvarar <strong>för</strong> att den <strong>av</strong>lidne skrivs in och <strong>för</strong>varas på ett<br />

ändamålsenligt och värdigt sätt fram till dess att utlämnande <strong>för</strong> kistläggning sker. Vid<br />

kistläggning övergår ansvaret <strong>för</strong> den <strong>av</strong>lidne från bårhuset till den begr<strong>av</strong>ningsbyrå eller<br />

motsvarande som kistlägger och kvitterar ut den <strong>av</strong>lidne <strong>för</strong> transport till Kyrkogårds<strong>för</strong>valtningens<br />

eller Svenska kyrkans bårhus motsvarande in<strong>för</strong> gr<strong>av</strong>sättning.<br />

25


26<br />

en SepARAt utRednIng pågåR kRIng It-Stöd föR<br />

dödSbevIS, dödSoRSAkSIntyg ocH Inom båR-<br />

HuSveRkSAmHeten<br />

Det finns önskemål om att koppla systemet till Skatteverket så att dödsbevis skulle kunna<br />

skickas elektroniskt vid registrering i ett kommande IT-stöd. Idag pågår ett utvecklingsarbete<br />

med Skatteverket och Socialstyrelsen kring e-dödsbevis och e-dödsorsaksintyg.<br />

Nedan följer en översiktlig flödesbeskrivning <strong>av</strong> de olika momenten i den ofta komplexa<br />

regleringen, som är <strong>för</strong>enad med att en person <strong>av</strong>lider och vägen till kistläggning och<br />

transport <strong>för</strong> kommande gr<strong>av</strong>sättning.,<br />

Identifiering<br />

Läkare fastställer att döden inträtt, identifierar och <strong>för</strong>ser den döde med identitetsband<br />

(om dödsfallet inträffar utan<strong>för</strong> sjukhus) samt<br />

Utfärdar dödsbevis och intyg om dödsorsaken<br />

- I normalfallet lämnas detta till skatteverket.<br />

- Vid behov <strong>av</strong> rättsmedicinsk undersökning lämnas det till polismyndigheten.<br />

Fyller i journalblad och transportblankett (om dödsfallet inträffat utan<strong>för</strong> sjukhus).<br />

Utfärdar intyg om dödsorsak (om dödsorsaken inte kan fastställas direkt söks behandlande<br />

läkare).<br />

Kontaktar transportör (om dödsfallet har skett utan<strong>för</strong> sjukhuset kontaktas transportör<br />

via SOS-Alarm).<br />

Att fastställa att döden har inträtt samt att utfärda dödsbeviset och intyget om dödsorsaken<br />

är uppgifter som endast får ut<strong>för</strong>as <strong>av</strong> läkare.<br />

Eftersom 1 § HSL (hälso- och sjukvårdslagen) gäller all hälso- och sjukvård åvilar<br />

ansvaret också andra vårdgivare än landstingen och kommunerna. Ytterst ansvarar<br />

dock landstingen och kommunerna <strong>för</strong> att verksamheten är organiserad så att hälsooch<br />

sjukvårdens uppgifter – o<strong>av</strong>sett platsen <strong>för</strong> ett dödsfall – ut<strong>för</strong>s på ett smidigt sätt<br />

och så att de efterlevandes situation så långt möjligt underlättas.<br />

Bårhuspersonalen ansvarar <strong>för</strong> att den <strong>av</strong>lidne skrivs in och <strong>för</strong>varas på ett ändamålsenligt<br />

och värdigt sätt fram till dess att utlämnande <strong>för</strong> kistsättning sker. Då hämtas<br />

vanligen den <strong>av</strong>lidne <strong>av</strong> representanter <strong>för</strong> den begr<strong>av</strong>ningsbyrå som de närstående<br />

valt. Vid utskrivningen från bårhuset kan följande ske:<br />

- Bårhusets personal kan visa den <strong>av</strong>lidne <strong>för</strong> närstående<br />

- Obduktionstekniker bistår ansvarig obducent vid kliniska obduktioner<br />

- Obduktionstekniker kan genom<strong>för</strong>a balsameringar, vilket vanligen behövs i de fall<br />

den <strong>av</strong>lidna <strong>för</strong>väntas <strong>för</strong>varas mer än två veckor på bårhuset.<br />

Verksamhetschef <strong>för</strong> hälso- och sjukvården ansvarar <strong>för</strong> att lokalt anpassade rutiner<br />

finns.<br />

Inom kommunen ansvarar MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) <strong>för</strong> behövliga<br />

direktiv och instruktioner samt att personalen har den kompetens som behövs.<br />

Viktiga intressenter vid dödsfall är också begr<strong>av</strong>ningsbyråerna, samfunden och de<br />

närstående. Tillsammans med landstingets personal är dessa <strong>av</strong> stor betydelse <strong>för</strong> processens<br />

<strong>för</strong>lopp och resultat.


SOSFS 1996:29 Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd<br />

om vissa åtgärder <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården vid dödsfall:<br />

Förvaringen <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna m.m.<br />

Inom hälso- och sjukvården <strong>för</strong>varas <strong>av</strong>lidna vanligen på bår. I det följande används<br />

benämningen bårhus <strong>för</strong> dessa <strong>för</strong>varingslokaler. Vanligt är att kroppen <strong>för</strong>s över till en<br />

kista i samband med att den lämnas ut från bårhuset. Därefter <strong>för</strong>varas kistan ofta i en<br />

bisättningslokal fram till gr<strong>av</strong>sättningen eller kremeringen.<br />

I vilken omfattning <strong>av</strong>lidna behöver <strong>för</strong>varas <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården beror bl.a. på<br />

hur snart bisättning och begr<strong>av</strong>ning sker. Hälso- och sjukvården bör där<strong>för</strong> samarbeta<br />

med kyrkogårds- och krematoriemyndighetema. Bestämmelserna i HSL hindrar inte att<br />

dessa myndigheter eller begr<strong>av</strong>ningsbyråer svarar även <strong>för</strong> bår<strong>för</strong>varing eller att man<br />

lokalmässigt samordnar <strong>för</strong>varingen på bår och i kista.<br />

Att hälso- och sjukvårdens uppgifter enligt 2 c § HSL skall fullgöras med respekt <strong>för</strong><br />

den <strong>av</strong>lidne får anses innefatta att kroppen skall transporteras och <strong>för</strong>varas övertäckt på<br />

lämpligt sätt och så att behov <strong>av</strong> balsamering <strong>av</strong> sanitära skäl undviks (se <strong>av</strong>snitt 11).<br />

Om kroppen ändå kan <strong>för</strong>varas på ett tillfredsställande sätt i <strong>av</strong>vaktan på bisättning och<br />

begr<strong>av</strong>ning, krävs inte att den <strong>för</strong>s till ett bårhus. För att bl.a. undvika långa transporter<br />

och olägenheter <strong>för</strong> de efterlevande till följd <strong>av</strong> att den döde <strong>för</strong>s till en annan ort eller<br />

<strong>för</strong>s bort allt<strong>för</strong> snart efter dödsfallet kan man t.ex. <strong>inom</strong> sådana boendeformer där kommunen<br />

svarar <strong>för</strong> hälso- och sjukvården ha kylmöjligheter som medger att <strong>av</strong>lidna kan<br />

<strong>för</strong>varas under goda <strong>för</strong>hållanden.<br />

Av lokala regler bör framgå i vilka situationer den läkare som har konstaterat dödsfallet<br />

skall ansvara <strong>för</strong> att kroppen <strong>för</strong>s till ett bårhus och vad som då gäller i fråga om<br />

transporten <strong>av</strong> kroppen samt vilken information som läkaren skall lämna till transport-<br />

och bårhuspersonalen.<br />

Som framhållits tidigare, bör huvudregeln vara att värde<strong>för</strong>emål tas <strong>av</strong> innan kroppen<br />

<strong>för</strong>s till ett bårhus. Som också framhållits, bör den som svarar <strong>för</strong> verksamheten vid bårhuset<br />

få ett skriftligt besked om vilka <strong>för</strong>emål som följer med kroppen.<br />

Kr<strong>av</strong>et på respekt <strong>för</strong> den <strong>av</strong>lidne får även anses innefatta att den som svarar <strong>för</strong> verksamheten<br />

vid ett bårhus skall se till att lokalerna på ett betryggande sätt är skyddade<br />

mot obehöriga intrång och att det finns säkra rutiner som syftar till att <strong>för</strong>hindra <strong>för</strong>växlingar.<br />

Socialstyrelsen rekommenderar att den som svarar <strong>för</strong> sådan verksamhet <strong>inom</strong> hälso-<br />

och sjukvården där <strong>av</strong>lidna <strong>för</strong>varas (bårhus) fastställer regler med i huvudsak följande<br />

innebörd.<br />

1.<br />

2.<br />

Den som tar emot kroppen efter en <strong>av</strong>liden skall kontrollera att ett identitetsband<br />

(motsvarande) är fäst på kroppen. Om detta inte har gjorts, skall den läkare som har<br />

konstaterat dödsfallet kontaktas så att denne kan ombesörja att kroppen <strong>för</strong>ses med<br />

ett sådant band.<br />

Journal skall <strong>för</strong>as med tillämpning <strong>av</strong> de regler som finns i patientjournallagen<br />

(1985:562). I journalen skall antecknas<br />

– den <strong>av</strong>lidnes identitet enligt identitetsbandet<br />

– vilken läkare som har fastställt att döden inträtt,<br />

– vilka <strong>för</strong>emål som följer med kroppen,<br />

– datum då kroppen tas emot,<br />

– om en rättsmedicinsk undersökning <strong>av</strong>ses bli ut<strong>för</strong>d, datum då kroppen hämtas <strong>för</strong><br />

en sådan undersökning och då den åter tas emot på bårhuset,<br />

– om en klinisk obduktion <strong>av</strong>ses bli ut<strong>för</strong>d och datum när denna ut<strong>för</strong>s,<br />

– eventuell information om att en viss begr<strong>av</strong>ningsbyrå har anlitats <strong>av</strong> den som ord-<br />

27


28<br />

3.<br />

4.<br />

5.<br />

6.<br />

7.<br />

8.<br />

nar med begr<strong>av</strong>ningen och om planerad tidpunkt <strong>för</strong> denna.<br />

Om kroppen balsameras, skall detta antecknas i journalen. Om en särskild journal<br />

har <strong>för</strong>ts, skall journalen eller en kopia <strong>av</strong> denna fogas till bårhusets journal.<br />

Om kroppen inte hämtas <strong>inom</strong> den tid som är vanlig och någon som ordnar med begr<strong>av</strong>ningen<br />

inte heller har hört <strong>av</strong> sig, skall skälet <strong>för</strong> detta undersökas, t.ex. genom<br />

kontakt med den <strong>av</strong>lidnes efterlevande och begr<strong>av</strong>ningsbyråer. Socialtjänsten skall<br />

kontaktas när det behövs med hänsyn t.ex. till kommunernas skyldighet enligt 5 kap.<br />

2 § BL att ordna med gr<strong>av</strong>sättningen om inte någon annan gör det.<br />

Skatteverket skall kontaktas om det dröjer ovanligt <strong>län</strong>ge innan kroppen hämtas.<br />

Enligt 5 kap. 10 § BL gäller att kremering eller gr<strong>av</strong>sättning skall ske snarast möjligt<br />

och senast två månader efter dödsfallet samt att skatteverket annars skall undersöka<br />

anledningen till dröjsmålet.<br />

Den som lämnar ut kroppen skall <strong>för</strong>st kontrollera om en planerad rättsmedicinsk<br />

undersökning eller klinisk obduktion har ut<strong>för</strong>ts. Kroppen får inte lämnas ut innan<br />

denna undersökning har gjorts eller det står klart att den inte skall ut<strong>för</strong>as.<br />

När kroppen lämnas ut skall den som gör detta kontrollera identitetsbandet tillsammans<br />

med den som hämtar kroppen. Bandet får inte tas <strong>av</strong>. I journalen skall antecknas<br />

– namnet på den som hämtar kroppen,<br />

– om den personen redan är känd eller hur denne legitimerat sig, varvid personnummer<br />

eller annan motsvarande uppgift enligt legitimationshandlingen skall antecknas,<br />

– begr<strong>av</strong>ningsbyråns namn, om den som hämtar den <strong>av</strong>lidne representerar en sådan,<br />

och annars i vilken egenskap han eller hon hämtar kroppen.<br />

Den som hämtar den <strong>av</strong>lidne skall också med sin namnteckning bekräfta att han eller<br />

hon har tagit emot kroppen och eventuella <strong>för</strong>emål som har följt med denna till<br />

bårhuset.


egRAvnIngSlAgen SfS 1990:1144<br />

1 kap. Definitioner<br />

1 § I denna lag <strong>av</strong>ses med<br />

begr<strong>av</strong>ningsverksamhet: de olika åtgärder som har direkt samband med <strong>för</strong>valtningen<br />

<strong>av</strong> allmänna begr<strong>av</strong>ningsplatser,<br />

<strong>för</strong>samling: <strong>för</strong>samling eller kyrklig samfällighet <strong>inom</strong> Svenska kyrkan,<br />

huvudman: <strong>för</strong>samling <strong>inom</strong> Svenska kyrkan eller kommun som skall anordna och<br />

hålla allmänna begr<strong>av</strong>ningsplatser <strong>för</strong> dem som är folkbok<strong>för</strong>da <strong>inom</strong> ett visst geografiskt<br />

<strong>av</strong>gränsat <strong>för</strong>valtningsområde,<br />

begr<strong>av</strong>ningsplatser: områden eller utrymmen som är behörigen anordnade <strong>för</strong> <strong>för</strong>varing<br />

<strong>av</strong> <strong>av</strong>lidnas stoft eller aska och som har tagits i anspråk <strong>för</strong> detta ändamål, främst<br />

kyrkogårdar eller andra gr<strong>av</strong>områden, minneslundar, kolumbarier eller urnmurar,<br />

allmänna begr<strong>av</strong>ningsplatser: sådana begr<strong>av</strong>ningsplatser som är anordnade <strong>av</strong> <strong>för</strong>samlingar,<br />

<strong>av</strong> kommuner eller annars <strong>av</strong> det allmänna,<br />

enskilda begr<strong>av</strong>ningsplatser: andra begr<strong>av</strong>ningsplatser än allmänna,<br />

gr<strong>av</strong>rätt: den rätt som uppkommer när en bestämd gr<strong>av</strong>plats på en allmän begr<strong>av</strong>ningsplats<br />

upplåts <strong>av</strong> den som <strong>för</strong>valtar begr<strong>av</strong>ningsplatsen till någon <strong>för</strong> gr<strong>av</strong>sättning,<br />

kremering: <strong>för</strong>bränning <strong>av</strong> stoftet efter en <strong>av</strong>liden person,<br />

gr<strong>av</strong>sättning: placering <strong>av</strong> stoft eller aska <strong>inom</strong> en bestämd gr<strong>av</strong>plats och placering eller<br />

utströende <strong>av</strong> aska i minneslund eller på någon annan plats än begr<strong>av</strong>ningsplats,<br />

gr<strong>av</strong>anordningar: gr<strong>av</strong>vårdar och andra gr<strong>av</strong>överbyggnader, stenramar, staket eller<br />

andra liknande anordningar på en gr<strong>av</strong>plats. Lag (1999:306).<br />

29


30<br />

lAgen om obduktIon SfS 1995.832<br />

1§ Obduktionslagen<br />

....skall den som gör ett ingrepp i eller vidtar någon annan åtgärd med en död kropp fullgöra<br />

sin uppgift med respekt <strong>för</strong> den <strong>av</strong>lidne. Bestämmelsen gäller även utan<strong>för</strong> hälso-<br />

och sjukvårdens ansvarsområde SOSFS 1996:29.<br />

Till dem som är berörda när det gäller obduktioner hör bl.a. den <strong>av</strong>lidnes närstående,<br />

framtida patienter, sjukvårdspersonal, forskare m.fl. Var och en har under sin livstid intresse<br />

<strong>av</strong> att hans eller hennes vilja respekteras även efter döden.<br />

Den dödes integritet kan kränkas genom en obduktion. Fram<strong>för</strong> allt är det emellertid<br />

de efterlevande som kan lida <strong>av</strong> att den döda kroppen åsamkas en skada. Det blir därmed<br />

de efterlevande som har ett stort intresse <strong>av</strong> att skydda den <strong>av</strong>lidnes integritet.<br />

1994/95:SoU21 Transplantationer och obduktioner mm<br />

I proposition 148 behandlas frågor som gäller donation <strong>av</strong> organ och annat biologiskt<br />

material från levande och <strong>av</strong>lidna människor <strong>för</strong> transplantation och andra medicinska<br />

ändamål, användning <strong>av</strong> vävnad från aborterade foster, <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> kliniska<br />

och rättsmedicinska obduktioner samt vissa andra frågor som gäller åtgärder med kroppen<br />

efter döden.<br />

SOSFS 1996:28 Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd om kliniska<br />

obduktioner m.m<br />

Obduktionslagen innehåller bestämmelser om kliniska obduktioner och rättsmedicinska<br />

undersökningar <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna. Lagen innehåller också bestämmelser om vissa andra<br />

ingrepp på <strong>av</strong>lidna. Det gäller anatomiska dissektioner, provoperationer, <strong>av</strong>lägsnande <strong>av</strong><br />

icke-biologiskt material (implantat) och balsamering. Ingrepp i syfte att ta till vara biologiskt<br />

material från en <strong>av</strong>liden <strong>för</strong> transplantation eller annat medicinskt ändamål än vid<br />

obduktion regleras i lagen (1995:831) om transplantation m.m. (transplantationslagen).<br />

(Se även Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd till den lagen.)


AlSAmeRIng<br />

I svensk rätt <strong>för</strong>utsätts att döda kroppar får balsameras I vissa fall är balsamering obligatorisk<br />

enligt begr<strong>av</strong>nings<strong>för</strong>ordningen. Genom en balsamering kan en <strong>av</strong>liden människas<br />

kropp bevaras från <strong>för</strong>ruttnelse eller så kan processen <strong>för</strong>dröjas i <strong>av</strong>vaktan på gr<strong>av</strong>sättning/kremering.<br />

Enligt hälso- och sjukvårdslagen § 2 d, skall den <strong>av</strong>lidnes kropp <strong>för</strong>varas så att behov<br />

<strong>av</strong> balsamering <strong>av</strong> sanitära skäl undviks.<br />

24 § Obduktionslagen<br />

”Kroppen efter en <strong>av</strong>liden får balsameras om det <strong>av</strong> sanitära skäl är nödvändigt <strong>för</strong> att<br />

kroppen skall kunna bevaras till dess kremering eller gr<strong>av</strong>sättning sker eller om den skall<br />

tas i anspråk <strong>för</strong> anatomisk dissektion.”<br />

I enlighet med Socialstyrelsens <strong>för</strong>ordning SOSFS 1996:29 <strong>för</strong>eskrivs <strong>av</strong> den som bedriver<br />

eller svarar <strong>för</strong> sådan verksamhet <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården att balsamering enligt<br />

24 § <strong>för</strong>sta stycket obduktionslagen endast får beslutas <strong>av</strong> ansvarig verksamhetschef/<br />

läkare <strong>för</strong> patologi<strong>av</strong>delning/ bårhus i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong>s landsting.<br />

Enligt 24 § andra stycket ansvarar verksamhetschef/motsvarande även <strong>för</strong> att balsamering<br />

sker i överensstämmelse med vetenskap och berövad erfarenhet samt på ett<br />

ansvarsfullt sätt <strong>inom</strong> landstinget lokaler.<br />

Balsamering får inte under några omständigheter ut<strong>för</strong>as innan det står klart att en<br />

klinisk obduktion eller en rättsmedicinsk undersökning inte skall göras. Rutinerna skall<br />

vara sådana att detta kr<strong>av</strong> kan uppfyllas liksom att det finns garantier <strong>för</strong> att den döda<br />

kroppen inte lämnas ut <strong>för</strong> bisättning innan det klargjorts om en klinisk obduktion eller<br />

en rättsmedicinsk undersökning skall göras.<br />

Om den <strong>av</strong>lidne har donerat sin kropp <strong>för</strong> anatomisk dissektion vid högskola får kroppen<br />

balsameras om det behövs <strong>för</strong> att den ska kunna användas <strong>för</strong> forskning eller undervisning.<br />

Balsamering i samband med klinisk obduktion utgör ett i sammanhanget obetydligt<br />

ingrepp. Den läkare som ut<strong>för</strong> en obduktion bör där<strong>för</strong> ta initiativ till att kroppen, om det<br />

behövs <strong>av</strong> sanitära skäl, balsameras omedelbart efter obduktion (SOSFS 1996:29).<br />

Riktlinjer <strong>för</strong> balsamering<br />

Om balsamering är nödvändig på grund <strong>av</strong> dröjsmål i kylt utrymme eller <strong>av</strong> andra sanitära<br />

skäl in<strong>för</strong> begr<strong>av</strong>ning får balsamering ske oberoende <strong>av</strong> den <strong>av</strong>lidnes eller efterlevandes<br />

uppfattning. Kostnaden <strong>för</strong> balsamering debiteras dödsboet.<br />

Liksom i andra fall när ingrepp ska göras på <strong>av</strong>liden, bör dennes närstående underrättas<br />

om den tänkta åtgärden. Beslut om balsamering ska fattas <strong>av</strong> någon i ansvarig ställning,<br />

såsom verksamhetschef vid patolog<strong>av</strong>delning.<br />

Om balsamering begärs när det inte är nödvändigt <strong>av</strong> sanitära skäl utan <strong>för</strong> att begr<strong>av</strong>ningen<br />

skall kunna genom<strong>för</strong>as på önskat sätt, ter det sig naturligt att den som getts befogenhet<br />

att välja begr<strong>av</strong>ningsform också får besluta om balsamering skall ske eller inte.<br />

Prop 1994/95:148 och kostnaden debiteras dödsboet.<br />

Balsamering får inte ut<strong>för</strong>as om det antas att det finns skäl <strong>för</strong> en rättsmedicinsk undersökning.<br />

31


32<br />

Inom hälso- och sjukvården skall patientjournal <strong>för</strong>as vid balsamering. I journalen skall<br />

enligt 24 § obduktionslagen antecknas:<br />

- Vem som beslutar om åtgärden,<br />

- vem som ut<strong>för</strong> balsameringen och<br />

- datum <strong>för</strong> åtgärden.<br />

Lokaler/tillsyn <strong>av</strong> dessa<br />

I 2e § HSL finns bestämmelser om allmänna kr<strong>av</strong> på de lokaler och den utrustning som<br />

ska finnas där det bedrivs hälso- och sjukvård. Det åligger<br />

ansvarig verksamhetschef och ledning att följa <strong>för</strong>eskrifterna <strong>för</strong> lokalernas ändamål.


donAtIon<br />

Sjuka människor kan behöva nya organ <strong>för</strong> att överleva. Det är samtidigt viktigt att döda<br />

kroppar visas respekt och att de närstående till den <strong>av</strong>lidne får hjälp och stöd i sorgearbetet.<br />

SOSFS 2009:30 (M) Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter om Donation och tillvaratagande<br />

<strong>av</strong> organ, vävnader och celler.<br />

I samband med utredning om <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> donation anges i 12 § att ett ingrepp på<br />

en <strong>av</strong>liden person får ske, om <strong>för</strong>utsättningarna i 3 och 4 §§ lagen (1995:831) om transplantation<br />

m.m. och i denna <strong>för</strong>eskrift är uppfyllda.<br />

SOSFS 2005:11 Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter om fortsatta medicinska insatser<br />

efter en människas död samt om donationsansvarig läkare och kontaktansvarig<br />

sjuksköterska.<br />

Medicinska insatser får fortsätta efter det att en läkare fastställt döden, om det behövs<br />

<strong>för</strong> att<br />

1. bevara organ eller annat biologiskt material i <strong>av</strong>vaktan på ett transplantationsingrepp,<br />

eller<br />

2. göra ett ingrepp som kan rädda livet på ett livsdugligt foster i en död gr<strong>av</strong>id kvinna.<br />

De medicinska insatserna får inte pågå <strong>län</strong>gre tid än 24 timmar. Vid synnerliga skäl, får<br />

de dock <strong>för</strong><strong>län</strong>gas ytterligare högst några timmar. Ingreppen enligt punkterna 1 och 2<br />

skall ha påbörjats, men behöver inte ha <strong>av</strong>slutats, innan den tidsfrist som beslutats i varje<br />

enskilt fall har gått ut.<br />

Verksamhetschefen skall fastställa rutiner <strong>för</strong> fortsatta medicinska insatser efter fastställt<br />

dödsfall. Vikten <strong>av</strong> att inte överskrida tidsfristen skall särskilt betonas. Rutinerna<br />

skall dokumenteras i en lokal instruktion.<br />

Bedömningar som görs och åtgärder som vidtas skall dokumenteras i den <strong>av</strong>lidnes patientjournal.<br />

Vid en gr<strong>av</strong>iditet, ska grunderna <strong>för</strong> bedömningen att fostret är livsdugligt antecknas<br />

i patientjournalen. Samma uppgifter skall även <strong>för</strong>as in i barnets journal, om en sådan<br />

upprättats.<br />

Donationsansvarig läkare Enhet där ingrepp får göras enligt lagen (SFS 1995:831)<br />

om transplantation m.m. skall ha tillgång till en donationsansvarig läkare med uppgift<br />

att <strong>för</strong>bereda <strong>för</strong> donationer och ge stöd och information till <strong>av</strong>lidnas närstående.<br />

Kontaktansvarig sjuksköterska Enhet där ingrepp får göras enligt lagen (SFS<br />

1995:831) om transplantation m.m. skall ha tillgång till en kontaktansvarig sjuksköterska<br />

med uppgift att <strong>för</strong>bereda <strong>för</strong> donationer och ge stöd och information till <strong>av</strong>lidnas närstående.<br />

Vävnader<br />

SOSFS 2009:32 Användning <strong>av</strong> vävnader och celler i hälso- och sjukvården<br />

vid klinisk forskning m m.<br />

LVFS 2008:12 Läkemedelsverkets <strong>för</strong>eskrifter om hantering <strong>av</strong> mänskliga<br />

vävnader och celler <strong>av</strong>sedda <strong>för</strong> läkemedelstillverkning<br />

33


34<br />

Läkemedelslagen 1992:859 gäller vid bearbetning, konservering, <strong>för</strong>varing och distribution<br />

<strong>av</strong> mänskliga vävnader och celler som är <strong>av</strong>sedda att användas <strong>för</strong> framställning<br />

<strong>av</strong> läkemedel.<br />

Lag 2008:286 om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering <strong>av</strong> mänskliga vävnader<br />

och celler<br />

Lag 2009:286 Tillstånd och villkor<br />

9 § Verksamhet vid en vävnadsinrättning får bedrivas endast <strong>av</strong> den som har tillstånd.<br />

Tillståndet ska vara tidsbegränsat och <strong>för</strong>enat med villkor.<br />

10 § Regeringen meddelar <strong>för</strong>eskrifter om vilken eller vilka myndigheter som beslutar<br />

om tillstånd till att bedriva en vävnadsinrättning och de villkor som ska gälla <strong>för</strong> verksamheten.<br />

SOSFS 2009:31 Vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m.<br />

Denna <strong>för</strong>fattning innehåller kompletterande <strong>för</strong>eskrifter till lagen (SFS 2008:286) om<br />

kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering <strong>av</strong> mänskliga vävnader och celler samt tillstånd<br />

att bedriva verksamhet vid vävnadsinrättning.


foRSknIng<br />

SOSFS 1996:28 Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd om kliniska<br />

obduktioner m.m.<br />

Anatomisk dissektion – kroppen efter en <strong>av</strong>liden får användas <strong>för</strong> dissektion vid en<br />

högskoleenhet <strong>för</strong> undervisning i anatomi, om den <strong>av</strong>lidne skriftligen har samtyckt till<br />

det i ett testamentesliknande <strong>för</strong>ordnande. Kroppen får tas i anspråk under högst ett<br />

år, om den <strong>av</strong>lidne inte <strong>för</strong>eskriver annat.<br />

Även <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> utnyttjande <strong>av</strong> döda kroppar <strong>för</strong> att träna operationsmetoder<br />

får endast göras om den <strong>av</strong>lidne skriftligen har medgett det.<br />

Icke-biologiskt material<br />

Det finns skäl <strong>för</strong> att man kan vilja ta ut ett implantat från en <strong>av</strong>liden människa. Ett<br />

implantat kan orsaka skada, ett annat att man i efterhand vill kontrollera implantatets<br />

funktionsduglighet, ytterligare ett – att man vill återanvända implantatet.<br />

Den som tagit emot ett implantat får <strong>för</strong>utsättas vara villig att låta sjukvården utvärdera,<br />

undersöka och eventuellt återanvända implantatet Prop 1994/95:148.<br />

35


36<br />

vISnIng Av AvlIdnA<br />

– lokAlA föReSkRIfteR SkA fInnAS<br />

Att visa respekt <strong>för</strong> såväl den döde som närstående/anhöriga är <strong>av</strong> största vikt. Ett<br />

värdigt <strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong> patienten även efter döden är också <strong>för</strong> personalen synnerligen<br />

angeläget då det är en arbetsuppgift som kan vara påfrestande även <strong>för</strong> en van<br />

medarbetare.<br />

Ett <strong>för</strong> ändamålet iordningsställt rum <strong>för</strong> <strong>av</strong>skildhet och samtal mellan den personal<br />

som vårdat patienten, kurator och närstående är ett sätt att visa respekt.<br />

In<strong>för</strong> en visning och <strong>av</strong>sked bör anhöriga/närstående erbjudas möjlighet att själva<br />

delta i iordningsställandet <strong>av</strong> den döde.<br />

Seder och bruk varierar mellan kulturer och närstående/anhöriga bör ges tillfälle till<br />

samtal kring detta. I sammanhanget är det viktigt att tolk tillkallas <strong>för</strong> att miss<strong>för</strong>stånd<br />

inte ska uppstå.<br />

Visningen <strong>för</strong>bereds <strong>av</strong> en obduktionstekniker om den inte sker på patientens sjukrum.<br />

Den <strong>av</strong>lidne transporteras till visningsrummet <strong>av</strong> personalen.<br />

Begr<strong>av</strong>ningsentreprenör, sjukhuspersonal, kurator eller representant från religiöst<br />

samfund bör följa med de anhöriga till visningen, som kan ske i samband med begr<strong>av</strong>ningen.


AvgIft tIll kommun ocH lAndStIng<br />

Bestämmelser om vård<strong>av</strong>gifter i 26 § hälso- och sjukvårdslagen medger att landsting och<br />

kommuner får ta ut <strong>av</strong>gifter i samband med <strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong> <strong>av</strong>lidna. Om sjukvårdshuvudmannen<br />

väljer att ta ut <strong>av</strong>gift <strong>för</strong> denna tjänst måste <strong>av</strong>giften fastställas på samma<br />

sätt som övriga <strong>av</strong>gifter, det vill säga i respektive fullmäktige. Avgiften ingår inte i landstingens<br />

högkostnadsskydd eller den kommunala maxtaxan <strong>för</strong> äldreomsorg. Det är dödsboet<br />

som ska betala denna <strong>av</strong>gift.<br />

Den entreprenör som sjukvårdshuvudmannen har anlitat <strong>för</strong> uppgiften ska således<br />

fakturera kommunen/landstiget, och inte dödsboet <strong>för</strong> sina kostnader.<br />

Anhöriga kan givetvis välja att själva ta över ansvaret och beställa transport till bårhus.<br />

I dessa fall inträder ett <strong>av</strong>tals<strong>för</strong>hållande och ett betalningsansvar direkt mellan<br />

dödsboet och transportören, utan att kommunen/landstinget berörs. I dessa fall ska<br />

transportören fakturera dödsboet.<br />

37


38<br />

bRott mot Allmän oRdnIng<br />

Brottsbalken 16 kapitlet 10 § Den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen<br />

behandlar lik döms <strong>för</strong> brott mot griftefrid till böter eller fängelse i högst två år.<br />

Begr<strong>av</strong>ningslagen 5 kapitlet 6 § Sådana delar <strong>av</strong> stoftet som inte har <strong>för</strong>bränts vid<br />

kremeringen skall till<strong>för</strong>as askurnan. Om det inte kan ske, skall inneh<strong>av</strong>aren <strong>av</strong> krematoriet<br />

låta <strong>för</strong>störa delarna eller gr<strong>av</strong>sätta dem <strong>inom</strong> en allmän begr<strong>av</strong>ningsplats. Lag<br />

(1999:306).


övRIgA AktöReR<br />

I dagens samhälle som i hög grad kan beskrivas som mångkulturellt, finns ett behov <strong>av</strong><br />

att i olika skeden i livet få existentiella och de andliga frågorna belysta. I de flesta kommuner<br />

i Sverige finns olika trossamfund och representerade som har en lång och stor<br />

erfarenhet att ta hand om människor i kris och fyller även en viktig roll när det gäller<br />

<strong>omhändertagande</strong> och medmänsklighet.<br />

En betydande del <strong>av</strong> sjukvården sker idag utan<strong>för</strong> sjukhusen, i hemmiljö eller på andra<br />

vårdinstitutioner. För kontakter hänvisas till de lokala <strong>för</strong>samlingarna.<br />

Sjukhuskyrkan finns representerad på alla sjukhus i Sverige och arbetar tillsammans<br />

med olika trossamfund under tystnadsplikt.<br />

Under de senaste decennierna har det svenska samhället <strong>för</strong>ändrats från ett fåtal etniska<br />

grupper till ett samhälle med över hundra olika nationaliteter, språk och många<br />

religioner. I <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> utgör nära en femtedel ca 19 % <strong>av</strong> <strong>län</strong>ets befolkning <strong>av</strong> utlandsfödda<br />

eller ut<strong>län</strong>dska medborgare.<br />

En <strong>för</strong>teckning finns på bland annat Uppdragsguiden som Vårdguiden vart man kan<br />

vända sig <strong>för</strong> att få kontakt med olika trossamfund/motsvarande.<br />

I <strong>Handbok</strong>en ”Kulturmötesfrågor vid vård i livets slutskede”, från Invandrar enheten<br />

vid Institutet <strong>för</strong> Psykosocial Medicin och på uppdrag <strong>av</strong> hälso- och sjukvården i <strong>Stockholms</strong><br />

<strong>län</strong>s landsting ger <strong>för</strong>fattarna Solveig Ekblad och Maria Emilsson en beskrivning<br />

<strong>av</strong> <strong>omhändertagande</strong> <strong>av</strong> döda <strong>inom</strong> de stora världsreligionerna.<br />

Kommunernas kyrkogårds<strong>för</strong>valtningar<br />

I <strong>Stockholms</strong>regionens samarbetsorgan i begr<strong>av</strong>ningsfrågor finns Kyrkogårds<strong>för</strong>valtningen<br />

i Stockholm med fem krematorier med kylutrymmen i Nynäshamn, Huddinge,<br />

Skogskyrkogården, Råcksta och Sollentuna.<br />

Vidare ansvarar Svenska kyrkan <strong>för</strong> sina bårhus och kylutrymmen i anslutning till begr<strong>av</strong>ningsplatserna.<br />

39


40<br />

* föRklARIngAR / defInItIoneR<br />

”offentlig plats”<br />

Där människor <strong>för</strong>väntas kunna röra sig fritt eller ha insyn exempelvis, gator, parker,<br />

banklokaler, teatrar, biografer, restauranger, flygplatser, färjor hotell (dock ej hotellrum).<br />

Som offentlig plats <strong>av</strong>ses ej <strong>av</strong>skilda rum som går att jäm<strong>för</strong>a med bostad exempelvis<br />

hotellrum.<br />

dödstecken<br />

Likfläckar: Uppträder 20-30 min efter dödsfallet.<br />

Likstelhet: Uppträder 2-4 timmar efter dödsfallet<br />

och <strong>för</strong>svinner normalt efter ca 36 timmar.<br />

Förruttnelse: Tiden är beroende på omständigheterna.<br />

Identifiering:<br />

Identitetsband med namn och personnummer fästes på hand- eller fotled.<br />

Tillfälligt identitetsband kan användas med exempelvis födelsedatum och anträffandeplats.<br />

Kompletteras senare efter slutgiltig identifiering. Om identifieringen <strong>för</strong>blir resultatlös,<br />

kontaktas polis.<br />

Särskilda <strong>för</strong>hållanden:<br />

Polis kallas ut primärt vid misstanke om:<br />

- mord<br />

- självmord<br />

- olycksfall<br />

- oväntade dödsfall hos barn, exempelvis plötslig spädbarnsdöd<br />

- missbruksrelaterat dödsfall<br />

- framskriden <strong>för</strong>ruttnelse<br />

- <strong>för</strong>summelse i vården<br />

undantagsfall:<br />

Dödsfall där det kan bli aktuellt att <strong>för</strong>a <strong>av</strong>liden med ambulans till sjukhus:<br />

Dödsfall på allmän/offentlig plats (*)<br />

Barn under 15 år<br />

Då polis så beordrar<br />

Av psykologiska eller andra skäl


lItteRAtuR<br />

”Vägar genom sorg” www.folkhalsoguiden.se<br />

”<strong>Handbok</strong> i kulturmötesfrågor vid vård i livets slutskede”<br />

Solvig Ekblad, Maria Emilsson; Invandrarenheten vid Institutet <strong>för</strong> psykosocial medicin<br />

Folder ”När någon <strong>av</strong>lidit”<br />

41


42<br />

bIlAgoR:<br />

Aktuella <strong>för</strong>fattningar:<br />

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)<br />

Socialtjänstlagen (2002:453)<br />

Lag om kriterier <strong>för</strong> bestämmande <strong>av</strong> en människas död (1987:269) Begr<strong>av</strong>ningslag<br />

(1990:1144)<br />

Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet Förordning<br />

(1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område<br />

Förordning (1996:933) om verksamhetschef <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården Socialstyrelsens<br />

<strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd (1987:32) om kriterier <strong>för</strong> bestämmande <strong>av</strong> en människas<br />

död<br />

Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd (1996:29) om vissa åtgärder <strong>inom</strong> hälso-<br />

och sjukvården vid dödsfall<br />

Socialstyrelsens allmänna råd (1997:8) om verksamhetschef <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården<br />

Socialstyrelsens allmänna råd (1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas<br />

hälso- och sjukvård.<br />

Inventering <strong>av</strong> bårplatser i kylrum<br />

Blanketter -Journalblad <strong>för</strong> dödsfall utan<strong>för</strong> sjukvårdsinrättning<br />

-Transportblankett<br />

- Dödsbevis<br />

- Dödsorsaksintyg

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!