Hjulet 3 2008.indd - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

En lutning på högst 8 procent och skillnader i spårdjup på högst 2 centimeter. Så ska ett fartgupp vara utformat för att AV:s föreskrifter om vibrationer ska vara möjliga att uppfylla. Det är det preliminära resultatet av ett brett samarbete mellan myndigheter, landsting, fack och andra trafi kintressenter. Men Kommunal vill ha bort alla gupp där bussar kör. – I samarbetsgruppen är vi nu i stort sett överens om hur ett väggupp ska se ut för att ge tillräcklig hastighetsdämpning och samtidigt begränsa förarnas exponering för vibrationer och stötar, säger Torsten Bergh på Vägverket. – Vi är också ganska överens om att cirkelgupp (bulor) och platågupp ska undvikas när man bygger nytt. Men det fi nns ju en massa befi ntliga gupp som vi måste hantera. Hjulspår Lutningen får alltså vara högst 8 procent, det vill säga 8 centimeter per meter, för att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer och stötar ska vara möjliga att uppfylla. Samtidigt måste lutningen 6 Hjulet bevakar teknik-, miljö- och skyddsfrågor. Har du några tips? Ring då redaktören för sidan, Jens Busch, tel 08-642 25 13. Så ska en vägbula utformas - om den måste fi nnas kvar I ett brev till politikerna i Härryda kommun öster om Göteborg påtalar skyddsombud och platschefer problemen med vägbulorna i bland annat Benareby, Mölnlycke och Hulebäck. ”Det är inte kul att komma hem efter en arbetsdag och ha ont i ryggen och få förslitningsskador”, står det i brevet där politikerna också uppmanas att följa diskussionerna i bland annat Täby, Lerum och Malmö. Påkänning i förarens rygg I Härryda fi nns också gupp... 1,4 1,4 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 1 2 4 3 6 10 20 0,0 0 10 20 30 40 50 Redan vid tredje turen passerades gränsen för hög hälsorisk när Vägverket Konsult mätte i en ledbuss som körde i 30 över de fem guppen på Flyghamnsvägen i Täby. (Diagrammet är förenklat.) vara minst 6 procent för att guppet ska ha någon effekt. – Men bussens och förarstolens egenskaper, förarens vikt, hastigheten och antalet gupp är faktorer som också är avgörande för den dagliga exponeringen, säger Bengt Johansson på Arbetsmiljöverket. Detta kommer att ställa stora krav på kontroll och underhåll av guppen, och Vägverket börjar nästa år kontrollera alla gupp på statliga vägar. I guppen uppstår efter en tid spår efter Brevet skickades den 12 augusti. – Vi ville uppmärksammapolitikerna på problemet på ett lite mjukt sätt, men något svar har vi inte fått ännu, säger en av undertecknarna, skyddsombudet Maja Mehiläinen. 30 Hög hälsorisk Måttlig hälsorisk Antal turer per dag 40 Ur Hjulet 2/2001 50 fordonshjulen. För att inte orsaka för stora krängningar i bussarna får skillnaderna i spårdjup inte vara mer än 2 centimeter. Detta kommer att ställa stora krav på kontroll och underhåll av guppen, och Vägverket börjar nästa år kontrollera alla gupp på statliga vägar. Nej till gupp Kommunals ombudsman Tord Almlöf, som deltagit i samarbetet, tycker inte att gruppen är särskilt enig: – Självklart ska befi ntliga gupp vara gjorda enligt anvisningarna och underhållas. Men vi vill inte ha några gupp överhuvudtaget där bussar kör. Redan det dåliga vägunderhållet gör att förarna utsätts för skadliga stötar och vibrationer och med gupp ökar risken för skador. I stället för cirkelgupp och platågupp vill Tord Almlöf se busskuddar, som grenslas av bussarna, när det krävs fartdämpande åtgärder. Det är också den lösning som pekas ut av samarbetsgruppen som den bästa lösningen ur arbetsmiljösynpunkt, om kuddarna är rätt utformade och rätt placerade. Nu närmast ska arbetsgruppen mötas den 5 november, då man ska försöka enas om ett slutdokument. ...och i Lerum Arbetsmiljöverket förbjuder Söne Buss i Göteborg AB att trafi kera sex linjer i Lerums kommun efter den 1 december, om inte farthindren på linjerna byggs om – igen. Guppen har redan gjorts om, men åtgärderna räcker inte för att förhindra att förarna ska få skador i ländrygg, skuldror och nackparti, enligt verket. Om Söne Buss bryter mot förbudet riskerar de en halv miljon kronor i vite, skriver Göteborgsposten. 3/2008
Foto: Eva Wernlid ARBETSMILJÖVERKET GÖR KOVÄNDNING Att köra buss är oftast ett ensamarbete Bussföraryrket är till stor del ett ensamarbete. Det bekräftar Arbetsmiljöverket för Hjulet. Och ensamarbete får inte utföras om det fi nns påtaglig risk för hot och våld. Tid efter annan kommer frågan upp huruvida det är ett ensamarbete att köra buss eller inte. Frågan har betydelse för vilka åtgärder arbetsgivaren måste vidta för att minska riskerna. Ulf Strandberg, handläggare på Arbetsmiljöverkets huvudkontor i Solna, anser att bussföraryrket i hög grad är ett ensamarbete. – Fokus har nog legat på andra sakfrågor när det gäller våld och hot i kollektivtrafi ken , men visst är det ett ensamarbete, säger han. 3/2008 – Det är en unik kovändning som man gjort på verket, för tre år sedan hade man motsatt uppfattning, säger Peter Larsson, ombudsman på Kommunal. Han menar att verkets nya inställning är en framgång som kan få stora konsekvenser, som att arbetsgivarna kan tvingas införa dubbelbemanning på utsatta turer. – Och då uppkommer frågan om det ska vara väktare som följer med, väktare som i så fall måste vara utbildade i personskydd eftersom det är förarna och inte pengarna som ska skyddas. Risk för våld Enligt regelverket får ensamarbete inte utföras om det fi nns ”påtaglig risk för våld Färre skyddsstopp i Stockholm Arbetsmiljöverkets inspektörer i Stockholm kan ägna mer tid åt inspektioner och förebyggande arbete inom kollektivtrafi - ken, trots de nedskärningar som verket tvingats till. – Tidigare g jorde vi ständiga brandkårsutryckningar, nu kan vi göra mer planerade åtgärder, säger Reyan Blomberg, inspektör i Stockholm. Färre inspektioner och mindre förebyggande arbete. Det är effekten av den borgerliga regeringens nedskärning av anslagen till Arbetsmiljöverket, säger verkets generaldirektör Mikael Sjöberg till Kommunalnytt, Kommunals tidning för förtroendevalda. Men för kollektivtrafi ken verkar nedskärningarna inte ha slagit lika hårt, i alla fall inte i Stockholm. Lugnare –Tidigare var det ständiga skyddsstopp som vi måste rycka ut på. Nu har det blivit lugnare, bland annat tack vare att fack och arbetsgivare har hittat bättre samverkansformer så att de kan prata sig fram till lösningar i stället för att ta till stridsåtgärder. Kontantstoppet och vägguppen har börjat åtgärdas, vilket har gjort det lugnare för oss, säger Reyan Blomberg, arbetsmiljöinspektör med ansvar för Swebus i Stockholm. eller hot om våld” som det står i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter från 1993. I föreskrifterna pekas bland annat buss- och spårvagnsförare ut som högriskyrken när det gäller hot och våld. Det påpekas också att enbart kunskapen om risken för hot och våld för många människor innebär en stor psykisk press. – Att det fi nns en påtaglig risk har vi ju bevis för, med allt våld förare utsatts för, bland annat knivskärningar, säger Peter Larsson Det är arbetsgivarens skyldighet att utreda riskerna och att vidta åtgärder. – Det gäller för arbetsgivaren att organisera arbetet så att riskerna minimeras, till exempel genom larmutrustning, rutiner för värdehantering eller att väktare eller annan personal följer med på vissa turer. Arbetsmiljöverket har i fl era fall utfärdat förelägganden om sådana åtgärder, till exempel kontantstoppet i Stockholm, säger Ulf Strandberg. Socialt isolerad Vid ensamarbete kan man vara både fysiskt och socialt isolerad. Fysiskt isolerad är man enligt föreskrifter från 1982 om det behövs tekniska hjälpmedel för att komma i kontakt med andra människor. I en buss med passagerare är man inte fysiskt isolerad. Däremot kan man vara socialt isolerad eftersom man inte kan räkna med hjälp av passagerarna i en kritisk situation. En förare kan vara socialt isolerad även om det finns passagerare i bussen och då betraktas arbetet som ensamarbete. Christian ”Xian” Petersén kör buss i Trollhättan. Den borgerliga regeringen skar först ner anslagen till Arbetsmiljöverket med 157 miljoner kronor, men har nu aviserat en ökning med 30 miljoner. Även nedläggningen av Arbetslivsinstitutet har inverkat negativt på Arbetsmiljöverkets arbete. – Det har blivit svårt att få ett grepp om vilken forskning som bedrivs kring arbetsmiljön, säger generaldirektö- ren Mikael Sjöberg till Kommunalnytt. Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg. 7 Foto: Urban Orzolek
Page 1 and 2: Efter strejken Sidorna 3-5, 14 Pill
Page 3 and 4: En tuff resa mot nytt avtal föruts
Page 5: Text: Lalla Lindström Foto: Eva We
Page 9 and 10: - Det är dags att förarplatsen kl
Page 11 and 12: Läkemedel i trafi ken: DU HAR HELA
Page 13 and 14: några förare på Björknäsgarage
Page 15 and 16: KRÖNIKA Ett märkligt levnadsöde

Hjulet 3 2008.indd - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?