Stress i skolan

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Datum Sid
2006-06-08 1(8)
Bakgrund………………………………………………............................................2
Metod och genomförande……………………………............................................2
Resultat
- Skolledare…………..……………………………………………………………..3
- Pedagogisk personal...………………………………………….……..................4
- Elever……………………………………….……………………………………..6
Åtgärder……………………………………………….…………………………….7
Diskussion…………………………………………………………………………..8
Arbetsgrupp som medverkat i denna riktade tillsynsinsats:
Ing-Marie Nilsson (sammankallande)
Kjell Hågestad
Peder Björklund
Ann Eriksson
Ann-Helen Sunesson
Bilagor:
Bilaga 1: Checklista, frågor till skolledare
Bilaga 2: Checklista, frågor till pedagogisk personal
Bilaga 3: Checklista, frågor till elever
(Diagrammen bifogas inte denna rapport. Om någon önskar ta del av dessa
vänd er till Arbetsmiljöverket, distriktet i Växjö Ing-Marie Nilsson 0480-45 66 98
eller Kjell Hågestad 0480-45 66 84.)
Postadress: Västra Esplanaden 9 A, 352 31 Växjö • Besöksadress: Västra Esplanaden 9 A
Telefon: 0470-74 80 00 • Telefax: 0470-482 64
E-post: vaxjo@av.se • Webbplats: www.av.se
Organisationsnummer: 202100-2148

Redovisning av riktad tillsyn, stress i skolan 2005
BAKGRUND
Datum Vår beteckning Sid
2006-06-08 2(8)
I Arbetsmiljöverkets prioriteringar för 2004 – 2006 ska riktade insatser göras mot
bl a skolpersonal och elever. Ett av målen är att den arbetsrelaterade stressen
och arbetsbelastningen ska minska. Ett annat mål är att politiker ska informeras
om deras särskilda ansvar för arbetsmiljön i skolan.
Arbetsmiljöverket, distriktet i Växjö, genomförde därför tillsynsinsatser under
år 2005 med målet att den arbetsrelaterade stressen/arbetsbelastningen skulle
minska för skolpersonal och elever. Detta skulle ske genom att kartlägga vilka
risker för stress och arbetsbelastning som finns inom följande grupper:
Skolledare/rektorer (rektorsområdets ledningsgrupp)
Pedagogisk personal (årskurs F – 9 + gymnasiet)
Elever (årskurs 7 – 9 + gymnasiet)
I tillsynsinsatsen har också ingått att informera politiker dels om resultatet och
dels om deras särskilda ansvar för arbetsmiljön i skolan.
METOD OCH GENOMFÖRANDE
Inspektioner genomfördes i Oskarshamn, Emmaboda, Hultsfred, Alvesta och
Markaryds kommuner. 33 skolor har deltagit. Tillsynen inleddes med ett möte
med förvaltningsledning, skyddsombud och politiker. Metoden byggde på
ifyllande av checklistor (bilagor 1-3) på plats, efterföljande diskussion samt
möjlighet att lämna skriftliga kommentarer. Totalt har 335 av den pedagogiska
personalen, 272 elever och 45 skolledare deltagit. I samband med
inspektionerna har Arbetsmiljöverket också delat ut en informationsskrift om
stress. Utöver detta pågår för närvarande en omfattande insats inom Jönköpings
kommun där denna tillsynsmetod tillämpas. Där deltar ca 300 av den
pedagogiska personalen och ca 550 elever. Resultatet av denna insats ingår inte i
denna redovisning.
Checklistorna har omarbetats till diagramform. I en efterföljande inspektion på
skolan/rektorsområdet har resultatet presenterats och diskuterats med rektorer
och huvudskyddsombud. I de fall elever har deltagit i undersökningen har
elevskyddsombuden fått möjlighet att delta. Om brister framkommit har krav
ställts i inspektionsmeddelande.

Datum Vår beteckning Sid
2006-06-08 3(8)
Det samlade resultatet av inspektionerna inom kommunen har slutligen
presenterats för förvaltningsledning, huvudskyddsombud och politiker.
I några kommuner har också resultatet presenterats för samtliga som deltagit i
undersökningen.
RESULTAT SKOLLEDARE
Hur upplevs arbetssituationen?
Skolledare har en arbetsmiljö som är psykiskt påfrestande. Arbetet som
skolledare innebär bl a att handlägga en stor mängd arbetsuppgifter, samtidigt
som det finns krav på att dessa uppgifter ska lösas snabbt. Skolledare blir också
ofta avbrutna i sitt arbete och har svårt att få planeringen att fungera. Tiden
räcker oftast inte till och skolledare vill ha mer tid för arbetsledande uppgifter
t ex med att ge stöd och för medarbetarsamtal. Skolledare uppger att krav från
dubbla huvudmän kan vara svårt att leva upp till på grund av otillräckliga
resurser (t ex stöd till elever med fysiska/psykiska funktionshinder). Den
förändrade roll som skolledare har idag är inte tillräcklig tydlig för personalen,
vilket innebär ökad stress för alla berörda.
I vissa kommuner har också fördelning av uppgifter inte varit tillräckligt tydliga
och därvid har inte heller skolledare fått klart för sig vilka befogenheter och
resurser de har. Det har också framkommit att skolledare stressas av att hålla de
ekonomiska ramarna, t ex vid budgetnedskärningar samtidigt som de ska ge
eleverna de kunskaper de har rätt till.
Politikerna borde också bli bättre på arbetsmiljöreglerna och deras ansvar och
därmed vara ett stöd för skolledarna och förvaltningsledning.
Brister som framkommit handlar om att överordnade chefer behöver tilldelas
mer resurser för att kunna föra medarbetarsamtal med sina skolledare om deras
arbetssituation. Bättre rutiner behövs för att i tidigt skede fånga upp signaler
hos skolledare som trots allt inte märker att han/hon är på väg mot stressrelaterad
ohälsa. Det gäller att skolledarna blir sedda som arbetstagare och inte
bara som arbetsgivare.
Vilka åtgärder vidtages för att motverka risken för stressrelaterad ohälsa?
Kartläggningen har visat att flertalet skolledare kan planera sitt arbete så att
stressen motverkas. Många skolledare kan också ta sig tid till återhämtning efter
en stressig period.

Datum Vår beteckning Sid
2006-06-08 4(8)
Skolledarna uppger att de har bra samarbetsformer inom gruppen. De kan få
stöd och hjälp av varandra och av sina överordnade. Många skolledare säger
också att de trivs bra med sitt arbete. Den ensamma rektorn som sköter sin skola
är ett minne blott. Arbetsorganisationen för skolledare är oftast enligt vår
erfarenhet att skolledare arbetar i rektorsområden tillsammans med flera
skolledare. Detta tror vi har en stor betydelse till att skolledare orkar med sin
stressiga arbetssituation så bra som de faktiskt verkar göra. Skolledare kan
också i högre grad än den pedagogiska personalen själva planera och styra sin
arbetssituation. Detta ökar möjligheten att påverka stressen och arbetsbelastningen
och därmed också skapa bättre möjligheter till återhämtning.
Det kan finnas en risk att skolledare inte har tillräckliga resurser för att hantera
svåra personalproblem, komplicerade elevvårdsärenden och hantera risker för
hot och våld på skolan.
Skolledare är i allmänhet väl medvetna om arbetsmiljölagens innebörd och att
de som skolledare har ansvaret att se till att deras personal och elever inte ska
drabbas av ohälsa eller olycksfall. Som ledare ska man inte visa svaghetstecken
och det kan påverka att skolledare försöker lösa problemen själva i det längsta.
RESULTAT PEDAGOGISK PERSONAL
Hur upplevs arbetssituationen?
Bilden av den pedagogiska personalens arbetssituation visar på en stressande
arbetsmiljö. Det innebär många arbetsuppgifter, att ofta bli avbruten i arbetet
och att planeringen störs av uppgifter som ska lösas snabbt. Bilden visar också
att denna grupp upplever svårigheter med att hinna ta paus och fyra av fem
upplever att tiden inte räcker till.
Undersökningen visar också på stora förväntningar på egen arbetsinsats och
flertalet upplever stress över att inte kunna leva upp till dessa förväntningar.
Det är stressande att hinna med både en stor mängd administrativa arbetsuppgifter
och samtidigt hinna sköta kontakterna med elever/föräldrar och
arbetskamrater. Många uttrycker att de gör mer arbete på skolan än de
egentligen ska göra och att rektor/skolledare har stora förväntningar på vad
som ska uträttas.
De förändringar som genomförs på skolorna upplever många som frustrerande.
Hälften tycker inte att de får vara delaktiga i förändringsprocessen. Detta kan
bero på bristande kunskaper om hur arbetsmiljöfrågor hanteras på skolan.

Datum Vår beteckning Sid
2006-06-08 5(8)
Skolledarnas förändrade roll har inte heller tydliggjorts tillräckligt för den
pedagogiska personalen, vilket upplevts som stressande.
Resultatet visar också på bristande diskussioner om prioriteringar av arbetsuppgifter
när tiden inte räcker till. Information om vikten av att hinna ta pauser
och tid till återhämtning efter en stressig period behöver också förbättras.
Kunskaperna om vilka arbetsmiljöregler som gäller och hur arbetsmiljöfrågar
ska hanteras på skolan är oftast bristfällig. Ett observandum är osäkerheten om
vem som ska göra vad i arbetsmiljöarbetet på skolan, vilket endast ett fåtal
känner till.
Rutiner saknas oftast för att chefer i tidigt skede ska fånga upp signaler på
ohälsa på grund av stress, kränkningar eller otrivsel. Brister finns i att ge
återkoppling på utfört arbete från överordnade.
Vilka åtgärder vidtages för att motverka risken för stressrelaterad ohälsa?
Ovanstående bild visar på att de flesta av den pedagogiska personalen upplever
att de har det så stressigt att det skulle kunna resultera i sjukskrivningar eller
t o m att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Hur kan de då hantera denna
situation?
Hälften anser att de kan planera sitt arbete så att stressen motverkas, medan
hälften uppger att de inte kan göra detta. Här behöver således mer åtgärder
vidtagas. De flesta kan diskutera sin arbetsbelastning med sin chef. Vikarier
sätts dessutom in vid lång sjukfrånvaro. De uppger i väldigt hög grad att det
finns fungerande samarbetsformer på skolorna och att de har stöd och hjälp av
varandra och cheferna då behov finns.
Arbetsanpassning till den pedagogiska personalens situation fungerar bra i
jämförelse med andra branscher, vilket innebär att det i många fall sker en
arbetsanpassning utifrån fysiska och psykiska förutsättningar.
Finns några skillnader mellan kvinnor och män?
Frågan är om det går att se några genomgående skillnader mellan könen?
Resultaten visar endast några mindre skillnader som kan tyda på att kvinnorna
i gruppen (142 st) löper större risk att drabbas av stressrelaterad ohälsa än
männen (74 st). Några gemensamma orsaker går att hitta, men det finns dock
lokala skillnader.
- Kvinnor tycker i högre grad att det krävs så snabb handläggning att
planeringen förstörs

- Kvinnor tar i mindra grad paus/rast
- Kvinnor har i högre grad svårare att få tiden att räcka till
- Kvinnor har större egna förväntningar på vad de ska utföra
- Kvinnor upplever i högre grad stöd av kollegor
RESULTAT ELEVER
Hur upplevs skol/arbetssituationen?
Datum Vår beteckning Sid
2006-06-08 6(8)
272 elever har ingått i undersökningen. Hälften av eleverna upplever att det är
stressigt i skolan och två av tre elever har svårt att få tiden att räcka till.
Varannan elev blir störd i skolarbetet. Exempel på faktorer som upplevs som
störande är förläggningen av prov och lärarnas förväntningar på eleverna.
Eleverna stressas också av för korta raster, t ex nollbyte mellan lektioner och för
korta lunchraster. Flera av eleverna menar också att de på grund av skolarbete
har svårt att hinna med någon fritidsaktivitet. Elevernas upplevelse av stress
ökar med åldern. Det finns också skillnader mellan stressupplevelse mellan de
teoretiska och yrkesinriktade programmen på gymnasieskolan.
Förändringar genomförs på skolan utan att de får möjlighet till delaktighet.
Vidare har framkommit att brist på datorer kan skapa stress, då datorer behövs
för ett effektivt skolarbete.
Vilka åtgärder vidtages för att motverka risken för stressrelaterad ohälsa?
Av kartläggningen framgår önskemål att lärarna i högre grad tar upp hur elever
bättre ska kunna hantera sin stressiga skolsituation och få handledning i att bl a
prioritera och planera sitt skolarbete. Eleverna bör också lära sig hur de själva
kan påverka sitt skolarbete så att det blir mindre stressande.
Mer än varannan elev känner till att det finns en arbetsmiljölag som ger
eleverna rättigheter att påverka sin skolsituation. En bättre information behövs
emellertid om vilka former detta kan ske i och vilka som har arbetsmiljöuppgifter
på skolan.
Det kan också finnas anledning att fundera på om mer uppmärksamhet ska
ägnas åt hur elever mår i skolan och hur de upplever och kan hantera de krav
som ställs på dem. Varannan elev tycker inte att skolsituationen anpassas till
hur de mår.

Finns några skillnader mellan tjejer och killar?
Datum Vår beteckning Sid
2006-06-08 7(8)
Inga större skillnader kan utläsas mellan tjejer och killar av de 228 elever där
uppgift om kön finns. Det går dock att konstatera att tjejer upplever något mer
stress än killar, har något större krav på sig själva och är något mer utsatta för
att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Lokala skillnader finns dock där
skillnaderna är större mellan tjejer och killar. Orsakerna till dessa skillnader har
inte kartlagts.
ÅTGÄRDER
Inspektionerna har i stort sätt alltid resulterat i att kommunen fått krav på sig
att vidta vissa arbetsmiljöförbättrande åtgärder för att minska risken för
stressrelaterad ohälsa för skolans personal och elever. 44 krav har ställts i 17
inspektionsmeddelanden. De flesta kraven gällde att ta fram/förtydliga
uppgiftsfördelningen, ta fram fungerande policy, ta fram bättre rutiner för att
uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa hos personal och elever samt hur
sådana signaler ska hanteras.
Dessutom ställdes krav på bättre riskbedömningar av stress i skolan samt hur
dessa risker ska åtgärdas och följas upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Krav har dessutom ställts på att få hjälp med prioriteringar och på ökat
inflytande (även för elever).
Av svaren, som oftast har varit mycket omfattande, framgår tydligt att
inspektionerna satt igång en positiv process med aktiviteter som skolorna
genomfört eller planerar att genomföra. Det framgår också att personalen aktivt
deltagit i denna process. I vissa fall har man gett uttryck för att man är förvånad
över att resultaten inte varit bättre. I vissa fall däremot tyckte man resultatet gav
en bra bild av vad man hade förväntat sig, och förtydligade vad man behövde
jobba vidare med. Man såg Arbetsmiljöverkets insatser som ett bra komplement
till det egna arbetet på skolan.
Svaren visar allmänt på att skolorna tagit inspektionerna på allvar och vidtagit
en mängd åtgärder som har målet att ge bestående resultat. Det finns också
”ringar på vattnet” effekt. Åtgärder har vidtagits inom hela skolverksamheten
efter att ha bearbetats på förvaltningsnivå.
Politikerinformationerna, som oftast skett vid ordinarie nämndsammanträde,
har rönt ett stort intresse.

DISKUSSION
Datum Vår beteckning Sid
2006-06-08 8(8)
Nytt är kraven om elevernas arbetsmiljö avseende stressrelaterad ohälsa som
har bemötts med intresse. Eleverna har uttryckt sig som att det var roligt att
någon ägnade sig åt deras arbetsmiljö. Arbetssättet med att också ta fram ett
underlag som tydligt belyser vilka risker för stressrelaterad ohälsa som finns för
pedagogisk personal, elever och rektorer har varit bra. Mottagandet på skolorna
och förvaltningarna har upplevts som positivt och har satt igång många
aktiviteter för att minska riskerna för stressrelaterad ohälsa.
Diskussionerna efter ifyllande av checklistorna har upplevts som viktiga då
många ville komplettera och förtydliga svaren.
Det inledande momentet då checklistorna ska fyllas i har ibland mottagits med
en viss skeptisism. Vid själva genomgången av bearbetat resultat där detta
presenterats i lättförståeliga diagram har tongångarna ändrats från skeptisism
till intresse.
Det har tagit en viss tid att bearbeta materialet och skriva inspektions-
meddelande men vi upplever att inspektionsinsatserna har haft hög kvalité.
En förenkling kunde vara att fylla i checklistorna på elektronisk väg och
använda program som automatiskt sammanställer resultatet.
Tillsynsinsatsen har också givit inspektörerna värdefull erfarenhet av
saminspektion, då man i de flesta fall genomfört insatserna två och två.