Handledning Mellan is och eld.

gotbot.se

Handledning Mellan is och eld.

MELLAN IS OCH ELD

- tolkningar av Västergötlands forntid

LÄRARHANDLEDNING

Avdelningen för Utställningar och pedagogik

Pedagogiskt program av Mats Larsson

1


INNEHÅLL

Inledning

Sid. 3: Bakgrund, Pedagogiska grundtankar

Sid. 4: Programmets innehåll, Utställningens upplägg

Sid. 5: Trivselregler

Utställningshandledning med diskussionsfrågor

Sid. 6: Ishav, Att diskutera

Sid. 7: Den första människan, Att diskutera

Sid. 9: Bönder

Sid. 10: Att diskutera

Sid. 11: Bronsets tid

Sid. 12: Att diskutera

Sid. 14: Järnålderns byar

Sid. 15: Att diskutera

Sid. 16: Dödens eld

Sid. 17: Att diskutera

Sid. 18: Kristna vikingar

Sid. 19: Att diskutera, Utforska förhistorien i landskapet

2


BAKGRUND

Följande handledning har framtagits som ett personallöst komplement till bas-

utställningen Mellan is och eld. Den behandlar Västergötlands förhistoria genom

främst arkeologiska föremål, benmaterial och landskapsvyer. Utställningen öpp-

nade i januari 2012 och tillkom för att komplettera den befintliga basut-

ställningen Skara i medeltid, genom att lyfta fram material ur museets samlingar.

En highlight utgörs av Fröslundasköldarna från bronsåldern, som har fått extra

utrymme på grund av sin unika särart. Centralt i utställningen är människan, vars

mentalitet och förutsättningar skildras genom bland annat gravskick, samhälls-

struktur och ett föränderligt landskap.

Utöver det grundläggande förmedlandet av museets historietolkningar finns en

rad tankeväckande teman rörande köns- och familjeroller, utanförskap och

maktaspekter. Dessa är till stor del utslag av begreppet maktordning, som i linje

med museets profil Jord och makt används för värderingsreflektioner. För-

historien kan då användas för att ge perspektiv på dagens samhälle.

PEDAGOGISKA GRUNDTANKAR

Detta självgående program är riktat till elever i grundskolan och gymnasium, då

barn och ungdomar är en högt prioriterad målgrupp i Västarvets uppdrag. På

grund av åldersinriktningen är den taktila avslutande delen främst ämnad för

grundskolan. Här uppmuntras elevernas eget sökande efter kunskap, och

lärande genom så många sinnen som möjligt. Diskussionsfrågorna är skriva på en

allmän nivå för att kunna nyttjas av många olika åldersgrupper, och kan förenklas

av läraren vid behov. Programmet kan placeras i besökarkategorin uppgifts-

lösare, som främst utgörs av skolklasser.

Utöver den grundläggande idén om att barnen ska utveckla en historisk referens-

ram, tar programmet fasta på utställningens teman. Dessa anknyter även till

läroplanens angivande för ämnet historia om att barn på grundskolenivå ska få

kunskaper om människors olika levnadsvillkor och värderingar. Ett besök i Mellan

is och eld blir här ett värdefullt verktyg för insikter om att vår historiesyn på-

3


verkar vårt tänkande och agerande i nutiden. På samma sätt kan dagens idéer

och ideal ställas mot förhistorien i en perspektivgivande växelverkan. Givetvis

belyser programmet även hur vi kan veta något om dåtidens människor, samt

vilka tolkningsrisker som arkeologi och osteologi innebär.

PROGRAMMETS INNEHÅLL

Det självgående programmet kan delas upp i tre delar. Den första utgörs av det

arbete som läraren och klassen gör innan museibesöket. Här kan det vara klokt

att bekanta sig med utställningen genom ett förberedande lärarbesök samt via

museets hemsida. Tillsammans med denna handledning och det klassen läser om

förhistorien i skolan får ni sammanlagt ett bra kunskapsunderlag.

Den andra delen är själva besöket. Här leder läraren klassen genom utställningen

utifrån denna handledning, som förutom den rena kunskapen om Västergötlands

förhistoria, även innehåller tolknings- och reflektionsmoment. Barnen förväntas

aktivt delta med funderingar och svar

Den sista delen går ut på uppföljande efterarbete. I klassrummet finns möjlighet

att ta upp frågor och tankar som barnen fått under museibesöket. Var det något

speciellt som fastnade i minnet? Varför gjorde det det? Var det något som inte

stämde med vad ni hade trott? Var kom i så fall det felaktiga antagandet ifrån?

UTSTÄLLNINGENS UPPLÄGG

Utställningen spänner över de fyra tidsåldrarna istid, stenålder, bronsålder och

slutligen järnålder. Upplägget är kronologiskt. Inom dessa epoker finns olika

huvudavdelningar :

Ishav.

Första människan.

Bönder.

Bronsets tid.

Järnålderns byar.

Dödens eld.

Kristna vikingar.

4


TRIVSELREGLER

För att ert besök ska bli så lyckat som möjligt för alla inblandade önskar vi att

ni efterföljer dessa regler för allas trivsel.

Anmäl er vid ankomst i vår reception.

Läraren har ansvaret för att eleverna är ordningsamma i museet. Ju

mer ni kan gå i samlad grupp desto bättre.

Undvik att springa och tala högt, det kan finns andra besökare eller

skolklasser i er närhet.

Har museet själv en visning i utställningen har de företräde.

Kläder och ryggsäckar kan ni lämna i vår garderob vid receptionen.

Mat och dryck får ej tas med in i utställningen, utan kan ätas i

verkstaden eller caféet.

Fotografering med blixt är inte tillåten, då upprepad ljusexponering

sliter på föremålen.

5


UTSTÄLLNINGSHANDLEDNING MED DISKUSSIONSFRÅGOR

ISHAV

Istiden utgörs av en kort passage som inte stora grupper kan uppehålla sig i. Bäst

är att gå igenom och betrakta den från utställningens första rum. Här finns

benfynd av ishavsdjur från slätterna vid Vara och Skara. För 12000 år sedan var

Västergötland en botten i ett ishav. Trycket var tungt på jorden från de

kilometertjocka ismassorna. Människan hade ännu inte kommit hit, men i vattnet

levde fiskar, sälar och valar. Spår av de sista djuren sågs som lämningar efter

jättar på 1700-talet, och ledde till insikten att Varaslätten förr täckts av ett hav.

Olika tider har olika tolkningar av olika anledningar. Den senaste istiden är en av

åtta kända på jorden.

Att diskutera:

Kommer vårt landskap åter att bli en ishavsbotten, eller blir det tvärtom

varmare på grund av människans miljöpåverkan?

Hur kommer båda alternativen påverka oss och vårt samhälle?

Finns det något annat i historien man misstolkat vid vissa tider som

valbenen i montern?

Vad kommer man kanske missförstå från vår tid längre fram och varför?

6


DEN FÖRSTA MÄNNISKAN

Denna del finns till höger efter istiden där boplatsfynd samlats runt en modell

av Hornborgasjön. Här handlar det om människans intrång och levnad i

landskapet under jägarstenåldern. När isen började smälta kom de första

människorna vandrande från kontinenten. Vänern var då en vik i havet. De var

jägare och fiskare utan fasta boplatser, då man följde villebrådets flyttningar i

landskapet. Vid Hornborgasjön var näringstillgången god, både i vattnet och i

tall- och björkskogen kring sjön. Människorna jagade vildsvin, uroxe, bäver,

abborre och gädda. Boplatsfynd visar att man använde redskap som

pilspetsar, flintskäror och stenyxor. Då man mest hittar fynd av sten och

flinta från stenåldern, är det detta som givet perioden dess namn. Särskilt

yxor är vanliga fynd från boplatser. De användes till röjning, få upp rötter och

skrapa skinn. Organiskt material som horn och skinn bevaras inte lika bra. Via

skelettfynd vet man att födan bestod av vilt, fisk, växter och nötter. Kraniet

är det äldsta funnet av en ”västgöte”, är 10 000 år gammalt och kommer från

Axvall. Det är en man i 40-årsåldern med slitna tänder, och som led av

tandvärk.

Att diskutera:

Dåtidens människor åt den sortens mat vi borde äta idag. Då all mat

kom direkt från naturen, fick de enbart hål i tänderna av förslitning.

Känns det märkligt att vi har det sämre kostmässigt trots all utveckling

7


som skett sedan dess? Är utveckling samma sak som förbättring?

Tycker ni något annat verkade bättre då än nu?

Nutiden behöver inget namn, men historien har man delat in i perioder

som utmärks av något särskilt, och gett dem namn för det mest

framträdande. Vad kommer vara det typiska i vår tid som kommer ge

dess namn efter vi är borta?

Ett berömt skelett från jägarstenåldern, kallat Bäckaskogskvinnan

tolkades från början som en man på grund av jaktredskapen i hennes

grav. Osteologerna kunde sedan slå fast att det var en kvinna som fött

cirka tio barn. På den tiden var alltså även kvinnor jägare. Varför var de

det? Finns det många kvinnliga jägare idag? Om inte, varför?

8


BÖNDER

Till vänster om ingången genom ishavet finns denna avdelning med en gånggrift i

mjukmaterial och arkeologiska fynd som stenyxor i en väggmonter. Det handlar

om yngre stenålder när människan blev bofast och började bedriva

boskapsskötsel och jordbruk.

Under yngre stenålder skedde en förändring av stor betydelse i människans

utveckling. För första gången började man odla jorden och ha boskap. På grund

av detta blev man också bofast. Då man inte längre flyttade runt lika mycket

kunde man ha större bostäder och ägodelar. Jordbruket innebar en annan

samhällsordning med maktskillnader mellan människor baserad på det

födoöverskott man nu kunde lagra. De första bönderna fanns på Falbygden och

var boskapsskötare framför odlare. Temperaturen var mildare och djuren kunde

gå ute i lövskogens betesmarker året runt. Det var ett levande skafferi till

skillnad från jakten. Mest hade man nötdjur, men även får, gris och get.

Nu krävdes nya redskap för röjning, husbygge, skörd och slakt. Vädret fick stor

betydelse för grödorna och betet. Kanske var det därför man började offra stora

praktyxor i våtmarker? De stora gånggrifterna var kanske ett resultat av den mer

9


kollektivtpräglade samhällsformen, i vilka flera hundra människor begravdes över

tid. De är cirka femtusen år gamla och stenarna kunde väga upp till tjugo ton. I

montern syns skelettet av en kvinna i 40-årsåldern från Gökhem. Denna gravtyp

finns längs hela Västeuropas kuster, vilket visar på ett utbyte av idéer.

Att diskutera:

Under hela människans historia har man offrat värdesaker i vatten för att

få något bra och/eller undvika något dåligt. Beteendet finns från

stenålderns yxoffer ända fram till dagens önskebrunnar där folk mest

slänger i en slant på skoj. Tror ni att någon idag tänker på varför de kastar

något just i vatten? Har du offrat något någon gång?

På 1940-talet hittades ett märkligt skelett i en mosse utanför Falköping.

Det var lämningarna efter en kvinna i 18-årsåldern från bondestenåldern

som haft benen bundna upp mot ryggen, och sänkts i grunt vatten.

Troligen hade hon offrats. I magen hade hon en mängd hallonkärnor, vilket

visar att detta var hennes sista måltid. Offret skedde på sensommaren

vilket utesluter att det gjorts för god skörd, då detta borde ha skett under

våren. Varför tror du man offrade flickan?

Vad innebär det för människan att man bosätter sig på en plats och

hävdar den som sin egen? Vad innebär det att vissa har mer makt än

andra? Finns det bra och dåliga sidor av dessa företeelser?

Hur kan kärlekslivet ha funkat när flera levde ihop än vad som ingår i en

familj idag? Kan man ha varit par som idag? Hur kan det ha varit att vara

barn under bondestenåldern?

En stor gånggrift i fornminnesområdet Ekornavallen mellan Varnhem och

Falköping kallas Girommen, vilket betyder jättekvinnans ugn. Hur kan det

ha påverkat människor på exempelvis 1700-talet att ha haft mindre

kunskaper om sin historia än vad vi har idag?

10


BRONSETS TID

Till vänster vid ingången till sköldrummet finns bronsföremål som tillsammans

med sköldarna utgör bronsåldersdelen i utställningen. Det handlar om den första

metallen och mäktiga människors praktföremål. Här finns även en filmsalong

med en cirka 10 minuter lång film om Fröslundasköldarna av journalisten Maja

Hagerman och fotografen Claes Gabrielsson. Bronsåldern var en ganska kort och

fantasieggande tid mellan sten- och järnåldern. Perioden räknas mellan 1 800 -

500 f. Kr., och utmärks av prakt, ritualer och den första metallens införande.

Råmetallerna tenn och koppar importerades och göts troligen själv av

västgötarna till praktföremål som smycken och vapen. Detta visar på ännu större

sociala skillnader än under bondestenåldern. Impulser har kommit från den

framträdande Halstattkulturen i Centraleuropa som var en rik elit med

krigspräglade statusföremål.

Över hela Europa dekorerar man bronsföremålen med cirklar, vågor och spiraler,

vilket visar på vida handelskontakter. De runda formerna kopplas till soldyrkan

som i sin tur hör ihop med fruktbarhet, vilket kan förklara en ändring i gravskicket

till kremering. Dock är sten och benmaterial ändå vanligast som redskap. Det

främsta tecknet på att vissa människor i samhället har stor makt är de väldiga

gravhögar som uppförs för små gravurnor med brända ben och gåvor.

11


Övergivandet av de kollektiva gånggrifterna för de individuella bronsgravhögarna

visar att vissa människor särställs på grund av sin status. Nu dyker de första

utvecklade bilderna upp i form av hällristningar.

De internationellt berömda Fröslundasköldarna hittades av en plöjande bonde

1985 på Kålland. De hade offrats i en grund vik i Vänern för cirka tretusen år

sedan. Tidigare var enbart ett fåtal kända, men nu hade man arton stycken unika

bronsålderssköldar, vilket var en arkeologisk sensation. De tunna sköldarna har

aldrig haft praktisk användning utan tillverkades för att offras. Troligen riktade

man sig till solguden som man trodde fanns i vatten under natten. Det finns

överlag inga användbara sköldar från bronsåldern. Offrade sköldar är väldigt

ovanligt, oftast avbildade man dem enbart i sten. Läget vid Vänern var bra för

boskapsskötsel, och har gett ett överskott som kunnat användas till dyrbara

statusföremål. Höger om sköldarna finns även kvinnliga bronssmycken som

också hittats på Kållandsö år 1850 i en mosse. Föremålen har samma datering

som sköldarna.

Att diskutera:

Metallföremålen från bronsåldern berättar egentligen bara om en

mindre grupp i samhällets statuspräglade liv. Ofta är det spåren från

dessa människor som ställs ut på museer, men de visar egentligen bara

12


en mindre del av det dåtida samhället. Hur påverkar detta vår bild av

det förflutna? Vilka är de osynliga under bronsåldern? Vilka motsvarar

dessa i dagens samhälle?

Hur kan man ha sett på svaga i samhället under en tid när de mäktiga

är så framträdande? Hur har man behandlat handikappade människor?

Hur ses status i dagens samhälle?

På hällar i landskapet ristade man in bilder av båtfärder, danser, strider

och soltecken. Vad kan man ha velat med dessa bilder? Förstod alla

dem på den tiden? Tamhästen kommer till Norden i början av

bronsåldern men användes inte i jordbruksarbetet utan mer i samband

med de statuspräglade ceremonierna. Kanske är det för att hästen

sågs som helig som vi fortfarande inte äter hästkött? Finns det något

annat som vördats under historien som man värnar om än idag? Vad är

heligt i vår tid?

13


JÄRNÅLDERNS BYAR

Direkt efter bronsåldersavdelningen kommer ni in i järnåldern. Till vänster finns

en modell över en by och dess ägor, och till höger finns boplatsfynd med typiska

sysslor redovisade på väggen. Det handlar om ett nytt bo- och odlingssystem

och en ny slitstark metall.

För cirka tvåtusen år sedan började en samhällsorganisation växa fram som

skulle förbli mer eller mindre intakt fram till1800-talet. För att få mer ut av

jordbruket lade man ihop flera gårdar nära ett vattendrag i ett bysystem, där

åker, ängar och bete samverkade. Det var odlingarna som inhägnades från

djurens åverkan, till skillnad mot idag. Modellen ska föreställa området Esketorp i

Skövde under järnåldern, som grävdes ut 2002. Platsen överges som många

andra under den oroliga folkvandringstiden på 400-talet, men en by byggs på

platsen igen när järnåldern tar slut på 1000-talet.

Nu kunde man göra en starkare metall utan att behöva importera tenn och

koppar från kontinenten. Från jorden och våtmarker fick man järnhaltiga klumpar,

och från dessa kunde de specialiserade smederna göra redskap som behövdes

för de nya arbetssätten. Kunskap om framställningen spreds snabbt, vilket kan

haft att göra med smedernas kringresande yrkesutövning. Nu gjordes saxar,

spikar och nitar av järn. När föremålen var uttjänta kunde de smältas om till

något annat.

14


På rummets andra sida är en massa typiska järnålderssysslor angivna. Under dem

finns åtta montrar med olika föremål kopplade till verben. Detta kan ses som det

arkeologiska pussel som måste läggas vid utgrävningar, där fragment av

historien ska matchas mot aktiviteterna på väggen. Metallerna järn och brons

kan brytas ned, medan sten och keramik bevaras bättre. Längst till vänster finns

de vanligaste fynden från järnålderns boplatser, rester av slakt och mat. Utifrån

detta kan man se vilken kost och boskap man hade. Kött kom vanligen från gris,

får och nöt, där komjölken var viktig. Höger om detta ses redskap till skörd och

dess beredning. Skäran användes till själva skördandet, där säden sedan

krossades på malstenen med löparen (krossten). Detta kan sedan förvaras i

lerkärl, som dock sällan hittas intakta vid boplatser. I en annan monter visas

redskap för att göra upp eld, där eldstålet och stenen slog mot varann för att

antända fnösket, en tändare från järnåldern! Stenen bars i bältet liksom kniven

som vässades hårt med brynet. Att man alltid bar dem med sig visar hur viktiga

redskapen var. Nyckeln symboliserade makten över hushållet och bars av

kvinnor. Ett annat föremål som använts av kvinnor är vävtyngderna av bränd lera

som satt i vävstolar. Tyg kom från lin och ull, och färgades med växter och

svampar.

Att diskutera:

Vad var det som gjorde att det gårdssystem med jordar som utvecklades

under järnåldern förblev detsamma i nästan tvåtusen år?

Vilka av järnålderssysslorna på väggen känner ni till? Vilka utförs

fortfarande? Vilka hade man skrivit om vår tid tvåtusen år framåt?

Tror ni Västergötlands järnåldersmänniskor känt igen sig i utställningen?

Vad finns det för nackdelar med att berätta om historien utifrån en liten

bevarad del av den? Säger museer sanningen om hur det var?

15


DÖDENS ELD

Denna sektion följer direkt på den föregående. Här handlar det om gravskick,

kontakt med romarriket och vad benfynd kan berätta om människors

levnadsvillkor.

Under järnåldern var det romerska riket mäktigt, och då delar av nuvarande

Tyskland ingick i imperiet var avståndet inte långt till Norden. Det innebar att de

människor med stort överskott från jordbruk och boskap kunde importera

romerska lyxföremål som man funnit i deras gravar. Perioden kallas därför

romersk järnålder och räknas från Kristi födelse och cirka fyrahundra år framåt. I

Västergötland har det funnits många mäktiga människor som kunnat skaffa sig

dessa statusting. En av dem är den femtioåriga kvinna vars skelett är synligt i

den låga montern. Hon har haft exklusiva kläder och smycken och kanske en

glasbägare att dricka vin ur. Glas var vid den här tiden väldigt värdefullt och

fanns endast hos den översta eliten. Dessa människor var också de enda som

begravdes obrända, vilket mest skedde vid Billingens bördiga jordområden.

Osteologi ger tillsammans med arkeologi mycket kunskap om historiska

människor. Ben visar skador, ålder, medellivslängd, dödsålder och sjukdomar.

16


Många barn dog i den sköra åldern mellan noll till ett år, medan få tonåringar

avlidit. I montrarna till höger i nästa rum finns mer lämningar av västgötar från

järnåldern. Det krossade kraniet av en man i 25-30-års åldern från Eggby visar hur

våldsam tillvaron kunde vara. Mannen har avlidit direkt av hugg mot hjässan och

tinningen, då inga tecken på läkningar finns. Lidandet var större överlag som den

äldre mannens förstörda höftled visar. Bortsett från de rikas skelettgravar blev i

princip alla kremerade och lagda i en urna på flatmarksgravfält, där ett röse, en

hög eller stenar ibland placerades ovanpå. De djur och redskap man haft i

jordelivet fick följa med ägaren i döden, varför ben av häst och hund, samt

knivar, skäror och nålar är vanliga gravgåvor.

Att diskutera:

Varför begraver man folk på olika sätt under förhistorien? Vad kan det

betyda att visa människor under romersk järnålder inte bränns efter döden

som de flesta? Hur begraver man folk idag? Finns det olika sätt att göra

det på, och varför finns det i så fall det?

Under järnåldern är manliga och kvinnliga roller väldigt tydligt avgränsade.

Männen har mest vapen och hästutrustning i graven, medan kvinnor mest

har smycken och husredskap. Varför var det så? Kan man se liknande

uppdelning idag, i exempelvis vilka leksaker pojkar och flickor får?

Är det viktigt med lyx? Finns det både bra och dåliga aspekter med att

vara rik? Järnålderns västgötar kunde ha trälar som kanske byggde

hövdingarnas stora hallar. Finns det något spår av dessa ofria människor i

utställningen? Är det rätt att äga en annan människa och bestämma helt

över dess liv? Vem kan bestämma över dig idag? Bestämmer du över

någon? Hur känns det?

17


KRISTNA VIKINGAR

I utställningens sista rum finns runstenar och symboliska föremål som visar

textens intrång och kristendomens tidiga införande på vikingatiden. Här finns

också de första kända västgötska namnen.

Under järnåldern dyker skrift upp för första gången i Norden. Runorna var

inspirerade av grekiska och romerska alfabeten, och ansågs härstamma från

gudarna som det står på den märkliga stenen från Sparlösa. Den har olika gamla

runor på alla sidor och är svårtydd. Ordet runa betyder också viskning eller

hemlighet. I och med runorna har man namn på västgötar för första gången som

ni kan se på väggen mittemot. De vanligaste var Tore och Tora, vilket kan

kopplas till Tor som var den främste asaguden. Det kan bero på han hade makt

över väder och växtlighet och att de flesta människor var bönder. I montrarna till

höger finns också en torshammare som personligt smycke. Det har dock en

massa kors på sig och kan tyda på att ägaren stod mitt emellan asatro och

kristendom. Västergötland är den del av det nuvarande Sverige som kristnades

först. Redan i början av 900-talet var vikingarna kristna och lades obrända i

gåvotomma gravar. Vikingarna började i slutet av 700-talet ge sig ut på handels-

och plundringsresor med sina snabba skepp. Merparten var dock bönder som

stannade hemma och höll oftare ett årder i handen än ett svärd.

18


Vänster om hammaren ses en bronsnyckel från Hornborga som symboliserade

S:t Pers nycklar till himmelriket, förutom den tidigare nämnda kvinnliga makten

över gården. Bronskammen från Husaby är dekorerad med två hästar ställda mot

varann, och visar på kontakter österut där kvinnor bar dessa i bältet. Kanske har

den kommit via Olof Skötkonungs dotter Ingegerd som giftes bort med furst

Jaroslav i Ryssland? Fyringakorset kommer från en silverskatt och tillhör den

äldsta sortens krucifix med lika långa armar.

Att diskutera:

Vad tänker du på för person när du tänker på en viking? Tänker du på en

kvinna? Om inte, varför? Tror du att vikingarna hade horn på hjälmarna

som i Asterix? Är ett horn på hjälmen bra skydd mot svärds- och yxhugg?

De flesta runstenar har kristna inskrifter och västgötska vikingar var

väldigt tidigt kristna. Tror du man förknippar vikingar med kristendom

överlag eller är de mer förknippade med asatron? Om du tror det sista,

varför är det så?

Vikingarna är berömda världen över och många utländska besökare vill se

arvet från dem på svenska museer. Varför tror du just vikingatiden är så

uppmärksammad? Vikingarna gjorde blodiga attacker på fredliga kloster

och tog människor som slavar. Hur ser du på dessa händelser?

På runstenarna berättas ofta först vem som låtit resa stenen, och sedan

följer att någon dött på annan plats. Varför får man först veta vem som

ligger bakom stenens tillkomst? Står det på dagens gravstenar vem som

beställt dem? Kan du känna igen några av dagens bokstäver i runorna?

UTFORSKA FÖRHISTORIEN I LANDSKAPET

Västergötland är rikt på förhistoriska fornlämningar om ni vill vidga ert

upptäckande mer efter ert besök på museet. Kanske finns det ett gravfält

från järnåldern nära er skola? I fornminnessregistret på

19


Riksantikvarieämbetets hemsida kan ni själva leta upp intressanta besöksmål.

Adressen är http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html. I museets

arkivsamling Backspegeln kan ni få hjälp med upplysningar om lokal historia.

Nedan följer några tips på sevärdheter:

I Falköpings kommun finns fem gånggrifter i Karleby. Av dessa är

Ragnvalds grav den största i Norden, med sin elva meter långa gång.

I Essunga kommun finns den fantasieggande och välbevarade

hällkistan som kallas Jättestugan. Utanför står två ”portstenar” och

man kan krypa in i kistan och stå böjd inuti.

I Flyhov nära Husaby finns cirka fyrahundra hällristningar från

bronsåldern. De upptäcktes av några vallpojkar 1899.

I Mariestads kommun finns ett av Västergötlands största

bronsåldersrösen, Stora rör. Det ligger vid Odensåker och har innehållit

en stenhällskista för den döde.

Två mil norr om Skövde i Askerberga ligger Sveriges näst största

skeppssättning efter den skånska i Kåseberga. Den består av 24

stycken stora block och uppmäter hela 53 meter!

I Falköpings kommun ligger forntidsbyn Ekehagen med återskapade

byggnader miljöer från sten-, brons-, och järnålder. Husen är uppförda

med resultat från arkeologiska utgrävningar som förlagor.

20

More magazines by this user
Similar magazines