landskapets karaktär - Kungsbacka kommun

KaraKtär
KungsbacKa
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! !
! ! !
En bEsKrivning av stadEns
byggnadsKaraKtärEr
! !
! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! !
1

2
KaraKtär KungsbacKa
En bEsKrivning av stadEns byggnadsKaraKtärEr
har tagits fram av förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun. Karaktär
Kungsbacka har utarbetats på uppdrag av byggnadsnämnden och godkändes 2011-06-09
BN § 156. Inspiration till struktur och layout har hämtats från Stockholms byggnadsordning,
Stockholms stadsbyggnadskontor och Stadens struktur, Malmö stadsbyggnadskontor.
PrOJEKtgruPP:
Erica Folkesson, Hillevi Skoog och Eva Örneblad
Skriften är utarbetad i samråd med en arbetsgrupp på förvaltningen för Plan & Bygg.
tEXt:
Erica Folkesson
LayOut:
Erica Folkesson
FOtO Och iLLustratiOnEr:
Anna von Brömssen s 63, Ulf Celander s 21, Adam Folcker s 6, s 8 nederst, s 9, s 53
överst och s 68 nederst, kommunens fotoarkiv s 12 överst, s 13 och s 14, Kungsbacka
Bygd att bevara s 11 överst, Anna Rehnberg s 20, s 26, s 57 överst, s 61 alla utom överst,
s 65 och s 67 nederst, Isaac Strandell s 34 överst, s 45 nederst, s 49 nederst, s 54 överst,
s 57 nederst, s 65 och s 67 överst, Suecia Antiqua et Hodierna s 11 nederst, Helena
Thomann s 12 nederst, s 25 och s 27 nederst, alla flygfoton kommunens karttjänst
Kartago. Övriga foton och illustrationer Erica Folkesson.
KartbEarbEtning:
Erica Folkesson
inFOrmatiOn Om KaraKtär KungsbacKa
kan fås via plan.bygg@kungsbacka.se
trycK:
Sandstens Tryckeri AB, Gbg 1108. Galerie Art Silk 130/250 g.

innEhÅLL
INTRODUKTION 5
LANDSKAPETS KARAKTÄR 6
STADENS FRAMVÄXT 10
STADSKARAKTÄRER 22
Den gamla staDskärnan 25
VillastaD 31
FlerbostaDshus 39
raDhus 45
grupphus 49
punkthus 53
Yngre kVartersstaD 57
oFFentliga bYggnaDer i park 61
Företag 67
GATURUM 70
ORDFöRKLARING 74
REGISTER 77
KÄLLOR 78
bILAGA 1 bostaDsområDen på gång 80
3

intrOduKtiOn
Kungsbacka är en expansiv kommun i en region som växer. Fler vill
bo och arbeta i kommunen och näringslivet utvecklas. Kommunens
mål är att centralorten ska växa för att bättre representera kommunens
storlek. Det innebär att Kungsbacka stad står inför en stor förnyelse och
utbyggnad. Stadens centrum kommer att användas av allt fler människor
samtidigt som befintliga och nya stadsdelar ska ges möjlighet att vara
levande och mångsidiga. Mitt i tillväxtprocessen ska Kungsbackas rötter
och karaktär kännas levande, och identitetsskapande stadsmiljöer ska
behandlas med varsamhet.
Olika tider har olika byggnadssätt, stadsbyggnadsideal och samhällsförändringar
som påverkar utformningen av den byggda miljön. Eftersom
byggnaders och områdens karaktärsdrag och kvaliteter är en viktig
utgångspunkt när vi diskuterar förändringar i staden är det betydelsefullt
att känna igen det som är typiskt för Kungsbacka. Karaktär Kungsbacka
tar sin utgångspunkt i stadens naturförutsättningar, historiska framväxt
och stadskaraktärer samt beskriver värden och kvaliteter att tänka på
vid underhåll, förändring och tillägg i den byggda miljön. Syftet är att
bidra till en gemensam syn på Kungsbacka stads värden och fungera som
en inspirationskälla och vägledning när staden förnyas och utvecklas.
Skriften avslutas med gaturum, ordförklaring och register. Som bilaga
längst bak finns en beskrivning av bostadsområden som är på gång och
ännu inte är färdigbyggda.
Karaktär Kungsbacka är resultatet av ett direktiv som förvaltningen för
Plan & Bygg fick av byggnadsnämnden 2010. Uppdraget är att ta fram
principer för utbyggnadsområden utpekade i Fördjupad översiktsplan
för Kungsbacka stad (FÖP 09). Syftet är att i ett tidigt skede tydliggöra
områdenas gestaltningsförutsättningar. På det viset är Karaktär Kungsbacka
en konkretisering av FÖP 09:s tankar om hur den byggda miljön
ska utvecklas och bevaras. Skriften är ett rådgivande dokument i samband
med bygglovgivning och upprättande av detaljplaner. Det är först i det
enskilda ärendet som plan- och bygglagens regler prövas juridiskt.
5

Vid kungsbackafjorden
övergår jordbruksmarken till
strandängar. här rinner också
kungsbackaån ut i havet.
6
LandsKaPEts
KaraKtär
Stadens karaktär samspelar med och påverkas av den omgivning den
ligger i. Landskapets särdrag beror på naturliga element som topografi,
vattenrum och grönska men också på hur gator och byggnader samspelar
med dessa. Byggnader och anläggningar som broar och gaturum kan
både underordna sig och förstärka landskapets karaktär och på det viset
bidra till landskapets tydlighet och skönhet. De naturliga elementen är
också betydelsefulla för rekreation, artrikedomen i flora och fauna samt
lokalklimatet. Naturens värden i hela kommunen behandlas i Kungsbacka
översiktsplan 2006 (ÖP 06). En mer ingående beskrivning av stadens
grönstruktur finns i grönstrukturplanen som ingår i förarbetet till FÖP
09.
dE starKastE LandsKaPsELEmEntEn
Kungsbacka stad är byggd i en lerfylld sprickdal av urberg som går från
Vänern via Götaälvdalen söderut till Kungsbackafjorden. I dalen finns en
rad uppstickande restberg kvar som öar i fjorden och kullar i staden, till
exempel Kollaberget och Signeskulle.

Kollaskogen
Koberg
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Kungsbackaån
Oskarsberg
! ! !
! ! ! !
! ! !
! !
Skårbybergen
! ! ! ! !
! ! !
Varlaberg
Kungsbackaskogen
Kollaberget
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Kungsbackafjorden
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
Tölögården
Signeskulle
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!
Voxlövberg
± 0
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Forsbergen
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Tölöberg
! ! !
! ! !!!!!
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
500 1 000
meter
! ! ! ! ! !
Söderå
Vatten
bergåsar
bergsknallar
Åkrar och ängar
LandsKaPEts KaraKtär

kungsbackaån är ett fint
rekreationsstråk som binder
ihop staden från norr till söder.
bergsknallar och parker sticker
upp som gröna öar i bebyggelsen.
8
ÅrummEt Och FJOrdEn
Kungsbacka stad delas av två åar, Kungsbackaån och Söderå, som förenas
i södra delen av den gamla stadskärnan innan de rinner ut i Kungsbackafjorden.
Åarna delar staden i tre delar: väster om Kungsbackaån, öster om
Söderå och mellan åarna. Kungsbackaån är den största och mest centrala
av åarna och binder ihop staden från norr till söder. Kungsbackafjorden
och havet gör sig, något avlägset, påmint i söder. Det stora antalet båtar i
Kungsbackaån vittnar också om ett större vatten i närheten.
bErgsKnaLLar
Flera höjder sticker upp ur det bebyggda landskapet: kullen vid
Tölögården, Signeskulle, Tölöberg, Kollaberget, Kollaskogen och Koberg.
Höjderna utgör en stor del av stadens horisontlinje och fungerar även
som gräns mellan olika områden. Höjderna är ofta klädda av löv- och
barrträd och har olika integrering i stadsrummet. Vissa höjder har tät
växtlighet och är svårtillgängliga medan andra har gångstigar och
används som lekplats. Bebyggelsen ligger ofta runt kanten av höjderna,
med undantag av Tölöbergs vattentorn samt Kobergs bostadshus som
ligger på topparna.

ErgÅsar
De fyra bergåsarna som omger Kungsbacka stad: Skårbybergen, Voxlövberg,
Forsbergen och Varlaberg/Kungsbackaskogen/Oskarsberg formar
staden i nordsydlig riktning och präglar stadens siluett. Åsarna består av
barr- och blandskog och används till rekreation, bland annat på anlagda
motionsspår. Flera av de stora vägarna till staden går över eller mellan
någon av bergåsarna vilket ger karaktäristiska entréer.
ÅKrar Och ängar
Dalen har präglats av människans verksamheter i form av jordbruk och
bebyggelse. Staden har allteftersom den växt tagit över tidigare åker- och
ängsmark. I norr, öster och söder övergår bebyggelsen i öppna åkrar
och ängar vilket gör att staden fortfarande känns agrar i sina utkanter.
Kungsbacka är en kommun med många hästar och staden omges av flera
hästgårdar.
bergåsarna bildar siluett och
ger bebyggelsen ett stöd i
landskapet.
9

10
stadEns FramväXt
Hur staden har använts och byggts ut i ett historiskt perspektiv är synligt
även i den struktur som vi lever i idag. Stadsväven, med framförallt gator
och ägogränser, är seg och motståndskraftig mot förändringar och kan
ibland vara intakt över många hundra år. Det senaste århundradets stora
urbanisering med en befolkningsström från landsbygd till stad är i stort
sett avslutad men Kungsbackas läge i den expansiva Göteborgsregionen
gör att staden kommer fortsätta växa. Det ställer krav på att förvalta den
befintliga stadsbygden och anpassa den för nya krav och behov. Samtidigt
ska Kungsbacka bygga nytt för att möta bebyggelsetrycket och få en
ökad stadsmässighet. För att inte tappa stadens identitet när det byggs
om, kompletteras och förnyas är det viktigt med kunskap om den byggda
miljön och hur den vuxit fram.
Här beskrivs hur staden använts och vuxit med fokus på utvecklingen
under 1900-talet. De olika utbyggnadsepokerna är beroende av trender,
tekniska utvecklingar och kommunikationer, bland annat har järnväg,
motorväg och pendeltåg påverkat stadens expansion. Mer information
om stadens historia finns i Fördjupad översikt för Kungsbacka tätort från
1994 (FÖP 94), ÖP 06, FÖP 09 och i olika arkitekturprogram framtagna
av kommunen.
tidiga bOsättningar 12000 F.Kr-1000 E.Kr
För cirka 12 000 år sedan blev norra Halland fritt från den senaste
inlandsisen. Avsmältningen från isarna skapade ett högre vattenstånd
än dagens och kustlinjen var längre inåt land. Eftersom Kungsbacka är
ett kulturlandskap som varit bebott sedan stenåldern påträffas ofta tidiga
lämningar av människor längs med de dåtida kustlinjerna. I Kungsbacka
stad finns fynd från stenåldern, bronsåldern och järnåldern längs med
bergåsarna som omger staden, till exempel runt Tölö kyrka och Varlaberg.
Från att ha haft en ekonomi som mest bestått av jakt och samlande
övergick försörjningen alltmer till jordbruk under den senare delen av
perioden.

mEdELtida stad 1400-taLEt-1846
Staden Koningsbakkae var en dansk gränshandelsplats under medeltiden,
lämpligt placerad ur kommunikationssynpunkt vid vatten och
längs med den nord-sydliga kusthuvudvägen (Göteborgs- och Varbergsvägen).
Kungsbacka har alltid varit präglat av handel och hantverk.
Staden har haft stadsprivilegier sedan den 17 februari 1582 men troligen
hade platsen stadsliknande funktioner redan på tidigt 1400-tal. Tidiga
inkomstkällor för stadens borgare var saltutvinning på Läsö, sjöfart till
Jylland och Sverige, handel med inlandet samt jordbruk på stadens åkrar
och ängar i norr och väster.
När Halland blev svenskt 1645 minskade Kungsbackas betydelse. Kungsbackaån
växte igen och det blev svårare för staden att bedriva sjöfart.
Samtidigt sög närbelägna Göteborg upp såväl befolkning som näringsliv
och Kungsbacka var länge en fattig bygd med begränsad tillväxt. Fram
till den förödande branden 1846, då staden i stort sett jämnades med
marken, hade Kungsbacka en medeltida karaktär med låga hus, tät
bebyggelse och oregelbundna kvarter. Från tiden före branden återstår
idag bara två byggnader: Röda stugan och Borgmästarbostaden.
kungsbacka
e6
landskaps- och
riksgräns före 1645
Dagens kommungräns
nord-sydliga
kusthuvudvägen
kungsbacka år 1713; en liten
stad omgiven av jordbruksmark.
kopparstick ur erik
Dahlbergs Suecia Antiqua et
Hodierna.
11

Den nya rutnätsstaden byggdes
med trähus. till en början
byggdes husen i en våning men
växte med tiden till två- och
trevåningshus. bilden är tagen
i hörnet kyrkogatan/södra
torggatan och visar kyrkan och
kyrkskolan.
Den nya rutnätsplanen med
den gamla medeltida planen i
bakgrunden.
12
1800-taLEts KvartErsstad 1846-1899
Efter branden ritades en ny stad enligt tidens norm av lantmätare IS
Wallmark. 1800-talets kvartersstad byggdes med räta vinklar, fondmotiv
och breda gator för brandsäkerhetens skull. Dåliga grundförhållanden
gjorde det omöjligt med stenhus och istället byggdes en trästad med
envåningshus. Torget fyllde en viktig funktion i handels- och hantverksstaden
Kungsbacka och gjordes därför extra stort.

Trots handeln var Kungsbacka ändå en agrar köpstad där ekonomin
drygades ut med jordbruk. Djur hölls inne i staden fram till sekelskiftet
1900 och omgivande bondgårdars åkrar och ängar angränsade till stadsgränsen.
1863 började Kungsbackaskogen växa upp på stadens ljungbeväxta
utmarker. Planteringen av träd var främst till för försäljning men
snart blev skogen och alléerna som ledde dit ett omtyckt utflyktsmål för
stadens invånare.
Riksvägen mellan Göteborg och Varberg byggdes 1844 och gick rakt
igenom den gamla stadskärnan, över torget och söderut mot Inlag. När
järnvägen kom 1888 ökade handeln och Kungsbacka blev till en sluss för
badgäster till kusten. Badgästerna promenerade genom staden innan de
reste vidare med båt från Hamntorget. Vid Hamntorget lastade också
segelskutor säd och virke sedan Kungsbackaån muddrats. År 1850 bodde
560 personer i Kungsbacka, huvudsakligen i den gamla stadskärnan.
Staden växte sedan till att ha 900 invånare vid sekelskiftet.
hamntorget i början av 1900talet.
13

albert lilienbergs stadsplan
från 1912. De nya kvarteren i
norra förstaden och östra villastaden
är märkta orange och
gult. lilienberg var inspirerad
av engelska trädgårdsstäder
med svängda gaturum, alléer
och platsbildningar.
14
tidiga viLLaOmrÅdEn 1900-1949
I början av 1900-talet expanderade staden och nya stora påkostade
sekelskiftesvillor uppfördes i Norra förstaden, norr om den gamla stadskärnan.
Fram till 1912 uppfördes bebyggelsen utspritt och utan plan men
därefter ansågs det nödvändigt med en reglering. Göteborgs förste stadsbyggnadsingenjör
Albert Lilienberg ritade den tidigaste stadsplanen som
främst innehöll villabebyggelse inspirerad av engelska trädgårdsstäder,
men även badhus med tillhörande park och några industritomter längs
med järnvägen.
Norr om den gamla stadskärnan fanns och planerades flera offentliga
byggnader. Från sent 1800-tal låg stadens sjukstuga mellan Kungsbackaån
och järnvägsstationen innan den omkring 1940 fick en ny
byggnad vid Tölöberg. I närområdet låg också stadens badhus, tandklinik
och från 1935 Kungsbacka stadshus med bibliotek. Sommaren 1936
invigdes Tingbergsvallen väster om Kungsbackaån som fortfarande är
kommunens största friidrottsarena.
Kungsbackas karaktär av agrar köpstad tog slut på det sena 1920-talet då
många av stadens ladugårdsbyggnader hade byggts om till bilverkstäder
eller lagerlokaler. En del av dem hade också fått ge vika för ny bebyggelse
med bostäder och butiker. Kungsbacka fördubblade samtidigt sin
befolkning till att 1930 ha 2 000 invånare. Fortfarande bodde praktiskt
taget alla i den gamla stadskärnan.
På 1930-talet växte staden med egnahemshus vid Järnvägsgatan och
med flerfamiljsvillor norr om Västra villastaden. Mellan 1930 och 1950
bebyggdes Västra villastaden, till en början längs med Sjöallén och
Skogsallén. Individuellt utformade villor placerades efter funktionalistiska
planideal med rymd, ljus och luft i kombination med naturkänsla
som grund.

Tingbergsvallen
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! !
! ! ! ! !
Norra förstaden
! ! !
Kungsbackaskogen
Västra villastaden
! !
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Hamntorget
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Kungsbackaån
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Göteborgsvägen
Stadshuset
± 0
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Järnvägsgatan
Järnvägsstationen
östra villastaden
Varbergsvägen
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
500 1 000
meter
! ! ! ! ! !
-1899
1900-1949
stadEns FramväXt

Det gamla Domusvaruhuset
vid stortorget inhyser numera
biograf och café.
16
FunKtiOnaLismEn 1950-taLEt
Kungsbacka stad behöll sin småborgerliga prägel utan större industriinslag
fram till 1950-talet. Kommunen började ändra karaktär, en
del industrier etablerade sig och inflyttningen ökade. Områden med
små radhus, villor och flerbostadshus i funktionalistisk stil byggdes på
Tingberget och i Gårdskulla. Staden växte längs med Kungsgatan som
var en viktig länk mellan väg 158 och Varbergsvägen. Inflyttningen ökade
och staden hade cirka 4 500 invånare i slutet av 1950-talet.
bEFOLKningsbOOm Och
KOmmunsammansLagning 1960-1979
Under 1960- och 70-talet byggdes flera stora sammanhängande bostadsområden
för att möta den växande befolkningen, såväl villaområden som
flerbostadshusområden. Tidens låneregler och byggnormer gjorde att
utformningen kom att styras av produktionens krav, med stora likformiga
områden och hus som följd. Den växande biltrafiken fick ett allt
större utrymme i planeringen med breda vägar och stora parkeringsytor.
Samtidigt byggdes E6:an ut till motorvägsstandard i början av 1970-talet
vilket möjliggjorde snabb bilpendling till Göteborg och Varberg.
Till skillnad från många andra svenska städer genomgick Kungsbackas
gamla stadskärna en förhållandevis begränsad sanering på 1960-talet,
där gamla hus revs för att ge plats för nya och moderna. Däremot har
flera byggnader i den gamla stadskärnan bytts ut i omgångar efter det.
Exempel på byggnader uppförda efter rivningar på 60-talet är före detta
Domusvaruhuset vid Stortorget och det gamla Posthuset på Västergatan.
Kungsmässan som tidigare inrymt både textilfabrik och båtmässa gjordes
1973 om till ett köpcentrum och gav staden ett nytt sätt att handla -
i galleria. Samtidigt planlades Inlags växande industriområde söder
om den gamla stadskärnan samt Varla och Hede industriområde norr
därom.

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
borgås
industriområde
Varla
industriområde
158
Tingberget
! ! !
E6
Varla
! ! ! !
! ! !
! !
! ! ! ! !
! ! !
Kungsmässan
Kungsgatan
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Aranäsgymnasiet
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Inlag
! ! ! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
Hede by
! ! ! ! ! ! !
Gårdskulla
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Hede
industriområde
± 0
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Fors
Hålabäck
Hammerö
Varbergsvägen
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
-1899
1900-1949
1950-1959
1960-1979
stadEns FramväXt
500 1 000
meter
! ! ! ! ! !

kungsbackapendeln transporterar
23 000 personer varje dag.
resan mellan kungsbacka och
göteborg tar 25 minuter med 6
stopp på vägen.
18
År 1974 slogs Kungsbacka kommun ihop med omgivande kranskommuner
vilket ledde till att Kungsbacka stad blev centralort för en större
befolkning och ett större landområde än tidigare. Hede by norr om
centralorten blev samtidigt en del av Kungsbacka stad. Befolkningen
ökade markant under denna period och staden hade cirka 9 500 invånare
vid slutet av 1970-talet.
PEndELtÅg Och gruPPhusbEbyggELsE 1980-1999
I och med motorvägens utbyggnad på 70-talet och pendeltåget 1992
ökade Kungsbackas betydelse som en förort till Göteborg. Efter
kommunsammanslagningen förtätades staden i ”luckorna” som ett led i
att bygga ihop Kungsbacka och Hede. Som en reaktion på det storskaliga
byggandet under tidigare period uppfördes den nya bebyggelsen i
småskaliga kvarter med en blandning av hus och bostadsformer. Exempel
från den här tiden är bland annat Kolla, Apotekarängen och Bäckmans
gård i Varla.

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Varla
Varlaplatån
! ! !
! ! ! !
! ! ! ! !
bäckmans gård
Smekalles äng
! ! !
! !
! ! !
borgås
industriområde
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Kolla
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! !
! ! ! !
britta-Lena
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! !
Tölö villastad
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Tölö ängar
± 0
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Apotekarängen
Resecentrum
Aranäs stadsdel
Aranäsgymnasiet
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Fors
! ! !
! ! ! ! ! ! !
-1899
1900-1949
1950-1959
1960-1979
1980-1999
2000-2011
stadEns FramväXt
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
500 1 000
meter
! ! ! ! ! !

aranäsgymnasiets ombyggnad
blev klar 2006 och byggnaden
blev samma år kasper salinpristagare.
kasper salin-priset
delas ut av sveriges arkitekter
och är sveriges mest prestigefyllda
arkitekturpris.
Det nya resecentrumet vid
järnvägstationen vann
kungsbacka arkitekturpris
2004.
20
I FÖP 94 beskrivs en avgränsning av centrum som Innerstaden, Mellancentrum,
Kungsmässan och Centrum Syd vilket i stort sett kan utläsas
som ”staden mellan gymnasieskolorna”. Ett annat handelsområde som
växte fram var Borgås industriområde som var planlagt för verksamheter
och kontor där en storskalig handel etablerades i ett utmärkt läge
för bilkommunikation. År 1994 hade Kungsbacka stad knappt 15 000
invånare.
bygga stad igEn 2000-2011
När Kungsbacka gjorde en ny översiktsplan 2006 låg fokus på att staden
skulle växa till att bättre motsvara en kommun av sin storlek genom förtätning,
nyexploatering och omvandling av redan bebyggd mark. Även Vision
för Kungsbacka från 2005, som var en del av förarbetet till ÖP 06, före-
språkade att Kungsbacka stad skulle växa och att ny bebyggelse ska vara
tät, stadslik och högre än tidigare.
Nya områden byggda under denna period är såväl småskaliga Tölö ängar
och Smekalles äng som ett par punkthusområden. I Aranäs stadsdel
byggdes en ny kvartersstad i större och högre skala och närbelägna
Aranäsgymnasiet förnyades och byggdes till med en teater. Kollektiva
transporter är i fokus i visionen och järnvägsstationen byggdes till och
blev ett nytt resecentrum. Kungsbacka kommun utmärkte sig som en
av landets mest expansiva och i slutet på perioden bodde cirka 18 600
personer i staden.