Sensationell seger för Sverige - Veckans Affärer

VECKANS AFFÄRER | NR 52 | 22 DECEMBER 2003 

VM i Ekonomi 

24

Sensationell 

seger 

för Sverige 

Bosse Ringholm och Sverige tar guld i Veckans 

Affärers klassiker VM i ekonomi. Den svenska 

ekonomin är i betydligt bättre skick än sitt rykte. 

Och prognoserna pekar mot medalj även 2004. 

Fast då får finansministern nöja sig med brons. 

AV RAGNAR ROOS FOTO MICKE LUNDSTRÖM 

Sverige möter ett gäng medtävlare som 

inte är i toppskick efter den segdragna 

internationella lågkonjunkturen. Flera 

av de 19 länder som ställer upp har oläkta 

skador som ger mindre lyckade prestationer 

i de fem grenar som avgör VM i ekonomi. 

Även Sverige har dragits ned i konjunktursvackan. 

Men guldmedaljen visar att vi klarat oss undan utan 

några allvarliga blessyrer. 

Sverige vinner på sin jämnhet. Inflation och arbetslöshet 

är de starkaste grenarna, där vi placerar 

oss på en tredje respektive fjärde plats. I bytesbalansgrenen 

tar vi en hygglig femteplats. Sämst 

går det i grenarna BNP, åttonde plats, och investeringar, 

nionde plats. 

Den svenska BNP-tillväxten blir i år medioker. 

De senaste prognoserna pekar mot en tillväxt på 1,5 

procent i år, vilket också den ekonomiska samar- 

25 

VECKANS AFFÄRER | NR 52 | 22 DECEMBER 2003


VM iEkonomi 

”Avregleringar, skattereformer, 

EU-medlemskap och bättre budgetdisciplin 

är några viktiga faktorer 

bakom uppryckningen” 

betsorganisationen OECD tippar i sin senaste 

Economic Outlook som är underlaget för VM 

i ekonomi. 

Det är inte någon tillväxt att yvas över. Den 

har dock åstadkommits trots att den tidigare 

tillväxtmotorn Stockholm stannat. Tack vare 

att de två andra storstadsregionerna, Skåne 

och Göteborg, klarat svackan betydligt bättre 

har den svenska ekonomin ändå kunnat tuffa 

på. Och många andra länder har en klart lägre 

ökningstakt, eller till och med ekonomier som 

krymper. Eurozonen som helhet växer bara 

med drygt en procent och den ekonomiska 

jätten Tyskland tvingas redovisa nolltillväxt. 

Bäst går Grekland med en BNP som beräknas 

öka med 4 procent. 

I ett medellångt perspektiv har Sverige lyckats 

klart bättre än euroländerna. Under perioden 

1994-2003 beräknas den svenska ekonomin 

ha vuxit med cirka 33 procent jämfört 

med cirka 23 procent för eurozonen. En betydande 

del av den snabbare svenska tillväxten 

kan förklaras av en rekyl efter den djupa depressionen 

i början av 1990-talet. Men det går 

samtidigt inte att komma ifrån att den svenska 

tillväxtförmågan stärkts under det senaste decenniet. 

Produktiviteten har kraftigt förbättrats 

och Sverige intar i dag ungefär en mittenposition 

i produktivitetsligan jämfört med de 

andra EU-länderna. Avregleringar, skattereformer, 

EU-medlemskap och bättre budgetdisciplin 

är några viktiga faktorer bakom uppryckningen. 

SVERIGE HAMNAR numera också högt i olika 

former av internationella rankningar. Enligt 

World Economic Forum, som anordnar det 

årliga Davos-mötet, har Sverige i den senaste 

mätningen världens tredje mest konkurrenskraftiga 

ekonomi efter Finland och USA. Och 

enligt ett index från International Telecommunication 

Union, som mäter tillgång till informations- 

och kommunikationsteknologi, är 

Sverige högst rankad av alla undersökta länder. 

Det betyder naturligtvis inte att problem 

saknas. Svaga punkter är utbudet av arbetskraft 

och investeringarna. De höga ohälsotalen 

med skenande sjukskrivningar och massiva 

förtidspensioneringar försämrar tillväxtförmågan. 

OECD varnar också Sverige för att 

genomföra nya arbetstidsförkortningar. Samtidigt 

hotar den alltför låga investeringsnivån 

26 

att dränera växtkraften. 

Tvåa i VM i ekonomi blir i år grannlandet 

Norge, slaget av Sverige med endast en ynka 

halvpoäng. Norge har sämre tillväxt, bara 0,6 

procent, och något högre inflation. Men norrmännen 

klår svenskarna i grenarna arbetslöshet, 

bytesbalans och investeringar. Det räcker 

ändå inte för att vinna över Sverige i den totala 

poängsammanräkningen. 

EFTER ATT DEN NORSKA KRONAN stärkts mycket 

kraftigt under 2002 – Norge har ett gigantiskt 

bytesbalansöverskott – och lönerna ökat alldeles 

för snabbt försämrades konkurrenskraften 

rejält. Det har gett effekter i år och exporten har 

minskat. Men svackan ser ut att bli kortvarig för 

norrmännen. Valutan har försvagats rejält 

under 2003 och konkurrensläget förbättrats 

igen. Samtidigt ökar investeringarna i oljesektorn 

och BNP-tillväxten beräknas bli 2,8 procent. 

Uppryckningen gör att Norge är tippad 

som guldmedaljör i VM i ekonomi år 2004. 

Bronsmedaljen går i år till USA. Den amerikanska 

ekonomin har visat ett starkt uppsving 

BNP 

Förändring i procent från föregående år 

2003 POÄNG 2004 POÄNG 

Grekland 4,0 19 4,1 1 

USA 2,9 18 4,2 19 

Japan 2,7 17 1,8 8 

Spanien 2,3 16 2,9 15 

Storbritannien 1,9 15 2,7 12 

Irland 1,8 13,5 3,6 17 

Kanada 1,8 13,5 2,8 13,5 

SVERIGE 1,5 12 2,3 10 

Finland 1,0 11 3,4 16 

Österrike 0,8 10 1,6 5,5 

Belgien 0,7 9 1,9 9 

Norge 0,6 8 2,8 13,5 

Danmark 0,5 6,5 2,4 11 

Italien 0,5 6,5 1,6 5,5 

Frankrike 0,1 5 1,7 7 

Tyskland 0,0 4 1,4 3 

Nederländerna -0,5 2,5 1,0 1 

Schweiz -0,5 2,5 1,2 2 

Portugal -0,8 1 1,5 4 

under hösten. Investeringarna har äntligen tagit 

fart efter flera års kräftgång samtidigt som 

konsumtionen fortsatt att öka i god takt, påeldad 

av stora skattesänkningar och rekordlåga 

räntor. Under det tredje kvartalet visade BNP 

den snabbaste ökningen i årstakt på 20 år. 

Uppgången väntas fortsätta nästa år och ge 

USA silvermedalj 2004. 

FÖR BUSH-ADMINISTRATIONEN, som nu kämpar 

för att George W Bush ska återväljas nästa 

år, har det varit en besvikelse att den amerikanska 

jobbmaskinen inte spottat ur sig nya 

arbetstillfällen i takt med att ekonomin förbättrats. 

Trots att produktionen växt har sysselsättningen 

inte börjat öka förrän nyligen. 

Istället har det skett ett kraftigt produktivitetslyft. 

Först nästa år spås arbetslösheten minska, 

men bara marginellt. 

Ett huvudbekymmer i den amerikanska ekonomin 

är de stora underskotten i den federala 

budgeten och i affärerna med utlandet, bytesbalansen. 

Båda underskotten motsvarar nu cirka 

5 procent av BNP. Bytesbalansunderskottet 

är på en historisk rekordnivå. Hålet i statsfinanserna 

har inte varit så stort sedan 1993, 

efter recessionen i början av 1990-talet. Underskotten 

är ett riskmoment inte bara för amerikanerna 

själva utan för hela världsekonomin. I 

den uppgång som världsekonomin nu är inne i 

är USA motorn som ska dra igång omvärlden 

och bland annat förmå kontinental-Europa att 

lägga in en högre växel. 

INVESTERINGAR 

Förändring i procent från föregående år 


Grekland 8,5 19 7,2 18,5 

Japan 4,4 18 0,2 1 

USA 3,7 17 7,2 18,5 

Kanada 3,3 16 4,9 16,5 

Storbritannien 2,9 15 4,9 16,5 

Spanien 2,8 14 4,0 15 

Österrike 2,6 13 3,7 13,5 

Norge 1,9 12 3,7 13,5 

SVERIGE 0,4 11 2,7 9 

Belgien 0,3 10 2,9 10 

Frankrike -1,1 9 1,6 4 

Nederländerna -1,7 8 1,7 5 

Tyskland -2,1 6 1,4 3 

Italien -2,1 6 2,3 7,5 

Schweiz -2,1 6 0,6 2 

Finland -3,7 4 3,4 11,5 

Danmark -4,2 3 2,3 7,5 

Irland -8,2 2 3,4 11,5 

Portugal -9,0 1 1,9 6

SVERIGE I TOPP 

Slutpoäng när de fem grenarna vägs samman 

2003 2004 

SVERIGE 70 Norge 72 

Norge 69,5 USA 66,5 

USA 62,5 SVERIGE 64,5 

Japan 62 Storbritannien 62,5 

Storbritt 58 Kanada 61 

Kanada 57 Danmark 59,5 

Nederländerna 55,5 Irland 58 

Belgien 55,5 Belgien 55 

Österrike 54 Finland 52 

Danmark 54 Grekland 46,5 

Schweiz 48,5 Italien 44,5 

Finland 47,5 Österrike 44 

Grekland 45 Schweiz 43 

Frankrike 43,5 Spanien 43 

Spanien 41 Portugal 40,5 

Irland 39 Nederländerna 40 

Tyskland 34,5 Japan 37,5 

Italien 34 Frankrike 35 

Portugal 19 Tyskland 25 

27


VM iEkonomi 

Budgetunderskottet bidrar till att driva upp 

de långa räntorna. Och underskottet i bytesbalansen 

finansieras med kortsiktigt spekulativt 

kapital. Sinar det utländska kapitalinflödet kan 

dollarn falla kraftigt, och euron skjuta i höjden. 

Det skulle slå hårt mot exporten från euroländerna 

och hota återhämtningen i Europa. 

Huvudscenariot är ändå att det sker en successiv 

anpassning av de amerikanska balansproblemen. 

Dollarn kan fortsätta att försvagas något, 

men utan bestående dramatik. 

EN AV ÅRETS STORA ÖVERRASKNINGAR är Japan 

som efter flera års tragglande i ekonomins 

gärdsgårdsserie erövrar en hedervärd fjärde 

plats. Japan har i över ett decennium brottats 

med allvarliga strukturella problem. Växande 

offentliga underskott och en segdragen deflation 

har förvärrat problemen. I år är det investeringar 

och export som drivit på tillväxten. Men 

även om uppgången är bättre än väntat förblir 

den japanska ekonomin inte särskilt hälsosam. 

Anpassningsproblemen finns kvar. Nästa år 

väntas investeringarna stagnera och BNP-tillväxten 

faller tillbaka. Och pinan med deflationen 

ligger kvar. Japan beräknas rasa ner till en 

bottenplacering i nästa års VM i ekonomi. 

En blick på den sammanräknade slutpoängen 

i de fem grenarna visar att de stora euroländerna 

tillhör bottenskiktet. Storbritannien 

som står utanför eurosamarbetet klarar sig betydligt 

bättre i femkampen. Eurozonen har några 

tuffa år bakom sig. Sammantaget är tillväxten 

mycket svag i år, investeringarna sjunker 

och arbetslösheten fortsätter att stiga. Inte heller 

nästa år blir någon klang och jubelfest. Men 

tillväxten kan ändå stiga till hyggliga 1,8 procent 

enligt OECD. 

Den stora bromsklossen är Tyskland, men 

även grannlandet Frankrike har under första 

halvåret i år varit inne i en regelrätt recession 

med krympande produktion. Mot slutet av året 

har signaler kommit om att aktiviteten börjat 

öka igen. Återhämtningen går dock segt. Förutom 

rena konjunktureffekter dras flera länder på 

kontinenten med allvarliga strukturproblem 

”Ringholm kan 

sträcka på sig när 

han träffar EU:s 

finansministrar. 

Även om med- 

28 

och för dålig konkurrenskraft. 

Tyskland har blivit Europas sjuke man. Arbetsmarknaden 

fungerar för dåligt, socialförsäkringssystemen 

är för generösa, utbildningssystemen 

otillräckliga. Därtill kommer bördorna 

av en snabbt åldrande befolkning och de 

gigantiska kostnaderna för övertagandet av 

konkursboet DDR. Krismedvetandet har 

länge varit otillräckligt och reformerna låtit 

vänta på sig. Förbundskansler Gerhard Schröder 

försöker nu bland annat sjösätta reformer 

av sjukvård och arbetsrätt. Nästa år väntar 

skattesänkningar för hushållen. Det kan hjälpa 

upp konsumtionen. Samtidigt förblir underskottet 

i de offentliga finanserna oroande högt. 

Tyskland fortsätter att överskrida den gräns på 

max 3 procents underskott som man själv varit 

arkitekten bakom i den så kallade stabilitetsoch 

tillväxtspakten. Tillsammans med Frankrike, 

som lider av samma problem, lyckades 

man nyligen stoppa de bestraffningar som enligt 

pakten ska följa av för stora underskott. 

Pakten har därefter i princip dödförklarats. 

Bosse Ringholm kan sträcka på sig litet när 

han träffar de andra EU-ländernas finansministrar. 

Även om medtävlarna var ganska 

svaga, kan han år 2003 stoltsera med en guldmedalj 

i Veckans Affärers VM i ekonomi. ■ 

ARBETSLÖSHET 

Öppen arbetslöshet, procent av arbetskraften 


Nederländ 3,7 19 5,2 13,5 

Schweiz 3,9 18 3,9 19 

Norge 4,5 17 4,7 17,5 

SVERIGE 4,8 15,5 4,7 17,5 

Irland 4,8 15,5 5,0 15 

Storbritannien 5,0 14 4,9 16 

Japan 5,3 13 5,2 13,5 

Österrike 5,5 11,5 5,5 11 

Danmark 5,5 11,5 5,3 12 

USA 6,1 10 5,9 10 

Portugal 6,4 9 6,5 9 

Kanada 7,8 8 7,8 8 

Belgien 8,2 7 8,5 7 

Italien 8,9 5,5 8,9 5,5 

Tyskland 8,9 5,5 9,1 3 

Finland 9,2 4 9,0 4 

Grekland 9,3 3 8,9 5,5 


Spanien 11,4 1 11,0 1 

BYTESBALANS 

Procent av BNP 


Norge 12,7 19 12,4 19 

Schweiz 9,4 18 8,9 18 

Finland 7,3 17 7,6 17 

Belgien 5,1 16 5,5 16 

SVERIGE 3,7 14,5 4,3 15 

Danmark 3,7 14,5 3,5 13 

Japan 2,9 13 3,6 14 

Tyskland 2,1 12 2,8 11 

Kanada 1,9 10,5 1,9 10 

Nederländ 1,9 10,5 3,2 12 


Österrike -0,2 8 -0,2 8 

Italien -1,2 7 -1,2 7 

Irland -1,7 6 -1,4 6 

Storbritannien -2,7 5 -3,5 5 

Spanien -3,6 4 -4,0 3,5 

Portugal -4,9 3 -4,0 3,5 

USA -5,0 2 -5,0 2 

Grekland -6,5 1 -6,3 1 

tävlarna var ganska svaga kan han stoltsera med ett guld”

INFLATION 2003 2004 

”Debatten ger fel intryck” 

Grattis Bosse Ringholm, 

är du förvånad över segern? 

”Nej, jag är inte förvånad. Sverige har under 

de senaste åren haft en mycket god ekonomisk 

utveckling jämfört med omvärlden. Sedan 

1994 har Sveriges tillväxt varit väsentligt 

högre än både EU- och OECD-genomsnittet. 

Den som lyssnar till den offentliga debatten 

får tyvärr ofta ett annat intryck.” 

Varför vinner Sverige? 

”Budgetsaneringen efter Bildt-regeringens 

ekonomiska fiasko 91-94 lade grunden för det 

fortsatta arbetet med att stärka förutsättningarna 

för tillväxten. Ordning och reda i ekonomin 

är helt avgörande för den framgångsrika 

utvecklingen sedan 1994. Med våra instrument 

för stabila finanser, utgiftstak och saldomål, 

har vi lyckats möta den internationella 

ekonomiska nedgången bättre än många andra 

länder i Europa. Vår politik har lett till låg 

inflation och låga räntor. Vi har en väl fungerande 

arbetsmarknad och satsar också på 

utbildning, forskning och infrastruktur.” 

Konsument- Avvikelse Poäng Konsument- Avvikelse Poäng 

priser, från priser, från 

förändring 2 procent förändring 2 procent 

i procent i procent 

från före- från föregående 

år, gående år, 

genomsnitt genomsnitt 

Danmark 2,0 0,0 18,5 1,6 0,4 16 

Frankrike 2,0 0,0 18,5 1,4 0,6 13 

SVERIGE 2,1 0,1 17 1,4 0,6 13 

Nederländerna 2,3 0,3 15,5 1,2 0,8 8,5 

USA 2,3 0,3 15,5 1,7 0,3 1 

Belgien 1,5 0,5 13,5 1,4 0,6 1 

Norge 2,5 0,5 13,5 1,2 0,8 8,5 

Österrike 1,3 0,7 11,5 1,0 1,0 6 

Finland 1,3 0,7 11,5 0,4 1,6 3,5 

Kanada 2,8 0,8 9 1,4 0,6 13 

Storbritannien 2,8 0,8 9 2,6 0,6 13 

Italien 2,8 0,8 9 2,0 0,0 19 

Tyskland 0,9 1,1 7 0,8 1,2 5 

Spanien 3,2 1,2 6 2,8 0,8 8,5 

Portugal 3,3 1,3 5 2,1 0,1 18 

Schweiz 0,6 1,4 4 0,3 1,7 2 

Grekland 3,5 1,5 3 3,6 1,6 3,5 

Irland 4,1 2,1 2 2,8 0,8 8,5 

Japan -0,2 2,2 1 -0,2 2,2 1 

Så gjorde vi 

Tillväxt och investeringar var 

Sveriges sämsta grenar i år. 

Vad krävs för en uppryckning där? 

”Det gäller att återställa framtidstron hos hushållen 

och företagen, så att investeringarna 

åter kan ta fart. Konkurrensen i vissa sektorer 

måste öka. Förtroendekrisen i näringslivet 

måste lösas så att vi kan få fokus på produktionen 

och fler arbetstillfällen.” 

Vilka hot och möjligheter ser du 

för den svenska ekonomin på ett par års sikt? 

”Den stigande sjukfrånvaron måste brytas om 

tillväxten ska kunna bli god även åren 

framöver. Även när det gäller sysselsättning 

och arbetskraftsutbud krävs förbättringar. 

Stabiliteten i de offentliga finanserna måste 

upprätthållas. Det gäller inte minst den 

kommunala sektorn. En annan förutsättning 

för en god ekonomisk utveckling är en fortsatt 

väl fungerande lönebildning och låg inflation. 

Entreprenörsskap måste stödjas och 

alla människors vilja att arbeta 

tas tillvara.” ■ 

VECKANS AFFÄRERS VM I EKONOMI är en femkamp i grenarna 

BNP, bytesbalans, bruttoinvesteringar, arbetslöshet 

och 

inflation – några av de mest betydelsefulla målen för den ekonomiska 

politiken. Deltagarna är förutom Sverige 18 viktiga 

konkurrentländer med jämförbara ekonomier. 

I varje gren får segraren 19 poäng, tvåan 18 poäng, trean 17 

poäng och så vidare. Om två länder hamnar på samma plats, 

till exempel andra plats, får de dela på tvåans och treans poäng 

och får alltså 17,5 poäng vardera. Totalsegrare blir det 

land som får högsta totala poängsumma i de fem grenarna. 

Maximal summa är således 95 poäng. 

Vad gäller tillväxt i BNP och bruttoinvesteringar samt bytesbalansen 

(procent av BNP) vinner den som har högst 

procenttal. 

I arbetslöshetsgrenen vinner den med lägst öppen arbetslöshet 

i procent av arbetskraften. 

Tävlingen i inflation är litet mer komplicerad. Låg inflation 

är bra, men inte alltför låg. Och deflation, prisfall, vill inget 

land ha. Inflationsmålen skiljer sig åt mellan länderna. Inom 

euroområdet är målet att inflationen ska vara under men 

nära 2 procent. I Sverige är Riksbankens mål 2 procent, med 

en acceptans för avvikelser på 1 procentenhet upp eller ned. 

I VM i ekonomi vinner det land som har lägst avvikelse i procentenheter 

från 2 procent, upp eller ned. 

Sifferuppgifterna i tabellerna är hämtade från prognoser i 

OECD:s senaste Economic Outlook. 

Sättet att väga samman målvariablerna och valet av dessa 

kan alltid diskuteras. VA:s metod ger en ganska bred bild 

över hur de enskilda ekonomierna utvecklats relativt varandra. 

Det bör dock understrykas att poängberäkningen gäller 

ett enskilt år. Den säger alltså inget om ett lands ekonomis 

29 

VECKANS AFFÄRER | NR 52 | 22 DECEMBER 2003

Sensationell seger för Sverige - Veckans Affärer

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?