Årsredovisning 2010 - Vännäs kommun

Vännäs kommun

Årsredovisning 2010

Innehåll

Vännäs 2010 3

Vännäs kommun 4

Förvaltningsberättelse 7

Kommunens kvalitet i korthet 15

Resultaträkning 18

Balansräkning 19

Kassaflödesanalys 20

Nothänvisning 21

Nyckeltal – 3 år i sammandrag 23

Drift- och investeringsredovisning 25

Redovisningsprinciper 26

Ord och uttryck 27

Personalekonomisk redovisning 28

Barn- och utbildningsnämnden 34

Liljaskolans styrelse 40

Vård- och omsorgsnämnden 42

Kommunstyrelsen – samhällsbyggnadsförvaltningen 45

Plan- och miljönämnden 49

Kommunstyrelsen – kommunledningskontoret 53

PRODUKTION: Fernemo InFormatIon & GraFIk aB, nora

FOTO: sId 1, 5, 12, 14, 17, 29, 33, 35, 41, 43, 55 och 57, F´laBB. övrIGa BIlder vännäs kommun.

Vännäs 2010

I Vännäs trivs medborgarna.

Vännäs kommun har verksamheter av god kvalité.

Vännäs kommun är en attraktiv arbetsgivare.

Vännäs kommuns ekonomi är i balans.

Jag inleder förordet med de föreslagna målformuleringarna

till kommunfullmäktiges övergripande mål.

Kommunfullmäktiges vision ”Det upplevelsenära

Vännäs” har underrubrikerna ”välkomnande, livfullt

och nytänkande” som är grunden för målen, dessa ska

sedan brytas ner i nämnder och verksamheter. I det

pågående arbetet med mål och strategiskt dokument

utgår vi från fyra perspektiv: medborgare, verksamhet/tillväxt,

medarbetare och ekonomi.

Vår kommuns ekonomi ska vara god och utgöra

grunden för en fortsatt bra utveckling av vår kommun.

Vännäs 2010 påverkas fortfarande av finanskrisen,

men i skrivandets stund har vi god kontroll över

våra verksamheter.

Genom omorganisationen där vår nya kommunchef

har det övergripande ansvaret för kommunens

utveckling kommer vi att stärka vårt fokus och kunnande

om regionen och nationen för att bättre kunna

möta förändringar.

Samverkan i Umeåregionen har utvecklats och

regionen arbetar aktivt i syfte att främja näringsliv

och tillväxt, skapa bra livsvillkor och jämställd

medborgarservice. Tillsammans med de övriga kommunerna

i regionen ska vi ha ”världens bästa livsmiljö”

för en kvarts miljon människor 2050. Via

Umeå regionens jämställdhetsprojekt har politiker

och tjänstemän fått bra och viktig kunskap om hur vi

ska integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska

beslutsfattandet och i den praktiska verkligheten.

Kommunikationer och kollektivtrafik har fortsatt

varit en uppmärksammad fråga i Vännäs under

2010. Landstinget och Vännäs kommun har kommit

överens om att börja med pendeltågstrafik mellan

Vännäs C och Umeå Ö, vilket är en stor framgång för

kommunen. Vännäs attraktivitet ökar, miljöpåverkan

förväntas bli mindre och medborgarna får bättre

kommunikationer med Umeå.

Vår kommunchef sedan 23 år gick i pension och vi

har rekryterat en ny. I samband med det har näringslivsfrågornas

organisatoriska tillhörighet utretts.

Detta resulterade i att Näringslivsservice i Vännäs

AB läggs ner och näringslivsutveckling blir ett ansvar

för kommunchefen. Arbetet med att ge näringslivet

bättre kommunal service är prioriterat, bland annat

genom utbildningssatsningar till kommunens förvaltningar.

I näringslivsavdelningen ingår även inflyttarservice,

en ny verksamhet som omfattar den tidigare

flyktingmottagningen, men vars målgrupp är alla

inflyttare. Vi har också startat en arbetsmarknadsenhet

för att bättre få fram praktikplatser och snabbare

möjliggöra medborgares etablering på arbetsmarknaden.

Satsningar på att få ut arbetslösa ungdomar i

sysselsättning har startat och gett mycket goda resultat.

Detta har dessutom resulterat i en uppsnyggning

av samhället.

Under 2010 beslutade vi om satsningar på både

föreningsliv och ungdomar. Från 2011 har vi en ny

organisation som bland annat består av föreningsutvecklare

och ungdomsutvecklare. Föreningslivet

i vår kommun fortsätter att utvecklas. Vännäs

Ryttar förening har byggt den nya ridhallen. Konstgräsplanen

har färdigställts, en efterlängtad satsning

för många kommuninvånare. Kommunens vilja att

utveckla Middagsbergets skidanläggning har inneburit

många möten. Förhoppningen är att under 2011

komma överens med berörda markägare om förvärv

av mer mark.

Kommunens möjlighet att ta emot ensamkommande

flyktingbarn har utretts och mottagandet startar

under våren 2011. Mottagandet är humanitärt

viktigt och beslutet är ett av årets viktigaste.

I alla förvaltningar sker ett bra arbete för att utveckla

verksamheten med medborgarnas och brukarnas

bästa i fokus. Vi förtroendevalda är mycket nöjda

med det arbetet.

Våra medarbetare är vår största tillgång och deras

arbete tryggar för fortsatt utveckling. Arbetet med att

bli en ännu bättre arbetsgivare genom att erbjuda fler

heltid har startat och förväntas bli klart under 2011.

När jag sammanställer året i korta ordalag slås man

av att året varit fyllt med en rad av förbättringar. Min

förhoppning är att ni alla också upplever det så.

Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda

för ert arbete under året.

Tack även till alla medborgare som på olika sätt

bidrar till att Vännäs är en bra plats att bo, leva och

verka på. Tack också för förtroendet att få leda kommunen.

Johan Söderling

Kommunstyrelsens ordförande

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Vännäs kommun

Vännäs kommun fortsätter att utvecklas. Kommunen

är med sina 534 km 2 Västerbottens minsta kommun,

men den fjärde största i fråga om befolkning. Här är

det nära till en fullgod service, såväl offentlig som kommersiell,

och det är nära till utbildningar, från förskola

till universitet, och till både fritid och kultur – från den

stilla stunden vid en outbyggd älv till världens stora

mästare på operascenen. Här erbjuds medborgarna en

utsökt utgångspunkt för livet mitt i en av Sveriges tillväxtregioner

– Umeåregionen.

Umeåregionen är en av Sveriges starkaste tillväxtregioner.

Här samarbetar Umeå, Bjurholm, Nordmaling,

Robertsfors, Vindeln och Vännäs för att

främja näringsliv och tillväxt, och för bra livsvillkor

och samhällsservice. I Umeåregionen finns bra

boendemiljöer, ett rikt kulturliv och fritidsutbud, två

universitet, ett dynamiskt näringsliv och goda möjligheter

för människor och företag att utvecklas.

Befolkning

Kommunen hade den 31 december 8 414 invånare, en

ökning med 57 personer under 2010. Under 2010 föddes

89 barn och antalet avlidna var 97, vilket gav ett

födelsenetto på –8 personer. Inflyttade var 480 personer

(+1 justering av SCB) och utflyttade var 416

personer, varav 27 var immigranter och 13 emigranter,

vilket gav ett flyttningsnetto på +64 personer.

Befolkningsutveckling 1998-2010

(antal personer)

9000

8750

8500

8250

8000

1998

2000

Källa: SCB Befpak 2010.

2002

2004

2006

2008

2010

Födelse- och flyttningsnetto 1998-2010

(antal personer)

100

-25

-50

-75

Födelsenetto

Flyttningsnetto

-100

1998 2000 2002 2004 2006 2008

Källa: SCB Befpak 2010.

I åldersgrupperna 0–17 år samt 25 år och äldre övervägde

antalet inflyttade. Gruppen med större utflyttning

var 18–24 år. De flyttade förmodligen ut för

utbildning eller arbete på annan ort.

In- och utflyttade, åldersgrupper 2010

(personer)

200

150

100

0-6

7-17

Källa: SCB Befpak 2010.

18-24

25-44

Inyttade

Utyttade

45-64

65-

2010

Kommunens åldersstruktur 2010

Jämförelsen visar att Vännäs procentuellt hade fler

personer i åldersgrupperna 6–12 och 16–18 än riket.

Även från 40 år och äldre hade kommunen högre

procenttal.

Åldersgrupper Vännäs Riket

Antal Procent Procent

0 94 1,1 1,2

1–5 497 5,9 5,9

6–9 412 4,9 4,3

10–12 293 3,5 3,1

13–15 281 3,3 3,3

16–18 421 5,0 4,0

19–29 971 11,5 14,3

30–39 951 11,3 12,9

40–64 2 843 33,8 32,6

65–74 855 10,2 10,0

75–84 550 6,5 5,8

85– 246 2,9 2,7

Källa SCB Befpak 2010.

Arbetsmarknad och näringsliv

Förvärvsarbetande utpendlare respektive inpendlare

Utpendlingen minskade till Umeå och Vindeln.

Totalt har utpendlingen 2008–2009 minskat med 76

personer. Inpendlingen minskade, främst från Umeå,

Bjurholm och Nordmaling. Totalt har inpendlingen

minskat med 46 personer 2008–2009. Resultatet av

lågkonjunkturen 2009 syns tydligt eftersom både in

och utpendlingen minskade.

Utpendling

till

Ampak

2008

Ampak

2009

Inpendling

från

Ampak

2008

Ampak

2009

Umeå 1 682 1 620 Umeå 539 529

Vindeln 41 37 Vindeln 64 71

Bjurholm 26 27 Bjurholm 89 77

Nordmaling 20 21 Nordmaling 49 47

Robertsfors 4 5 Robertsfors 9 10

Lycksele 6 7 Lycksele 6 11

Skellefteå 10 10 Skellefteå 6 5

Örnsköldsvik 5 8 Örnsköldsvik 6 5

Stockholm 16 18 Stockholm 5 3

Övriga

kommuner 111 92 kommuner 76 45

Totalt 1 921 1 845 Totalt 849 803

Källa: SCB Ampak 2008 och 2009.

Arbetsmarknad 2009-2010, 16-64 år

(procent)

Arbetslösa

I program

Vännäs

2009 2010

Källa: AMS.

Västerbotten

2009 2010

Riket

2009 2010

Arbetsmarknad 2009-2010, 18-24 år

(procent)

Arbetslösa

I program

Vännäs

Västerbotten Riket

2009 2010 2009 2010 2009 2010

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Dagbefolkning (arbetar i kommunen och bor i eller

utanför kommunen) var totalt 2 854 förvärvsarbetande,

varav 1 456 män och 1 398 kvinnor. Arbetsmarknadsstatistiken

visar en minskning med 59

arbetstillfällen mellan 2008 och 2009.

Näringsgren Fördelning

näringsgrenar, %

Män per

näringsgren, %

Kvinnor per

näringsgren, %

16–24 år per

näringsgren, %

25 år– per

näringsgren, %

Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,6 79 21 7 93

Tillverkning och utvinning 9,0 87 13 7 93

Energi och miljö 0,3 75 25 0 100

Byggverksamhet 11,5 95 5 15 85

Handel 7,7 55 45 14 86

Transport 9,0 88 12 7 93

Hotell och restauranger 1,0 29 71 32 68

Information och kommunikation 0,5 80 20 13 87

varav progr och datakonsulter 78 22

Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,4 36 64 0 100

Fastighetsverksamhet 0,2 40 60 0 100

Företagstjänster 4,8 37 63 9 91

Civila myndigheter och försvaret 3,2 48 52 3 97

Utbildning 18,9 34 66 4 96

Vård och omsorg 23,2 16 84 15 85

Personliga och kulturella tjänster 2,7 31 69 4 96

Okänd bransch 3,0 39 61 14 86

Samtliga näringsgrenar 100,0

Källa: SCB Ampak 2009.

Nattbefolkning (boende i kommunen som arbetar i

eller utanför kommunen) var totalt 3 896 förvärvsarbetande,

varav 2 049 var män och 1 847 var kvinnor.

Arbetsmarknadsstatistiken visar en minskning med

89 arbetstillfällen mellan 2008 och 2009.

Näringsgren Fördelning

näringsgrenar, %

Män per näringsgren,

Kvinnor per

näringsgren, %

16–24 år per

näringsgren, %

25 år– per

näringsgren, %

Jordbruk, skogsbruk och fiske 3,1 77 23 7 93

Tillverkning och utvinning 12,8 86 14 5 95

Energi och miljö 1,2 74 26 15 85

Byggverksamhet 9,0 95 5 15 85

Handel 9,5 62 38 17 83

Transport 8,3 83 17 12 88

Hotell och restauranger 1,4 21 79 49 51

Information och kommunikation 1,2 79 21 6 94

varav progr och datakonsulter 78 22

Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,5 30 70 5 95

Fastighetsverksamhet 1,1 79 21 5 95

Företagstjänster 7,0 50 50 9 91

Civila myndigheter och försvaret 4,4 48 52 2 98

Utbildning 12,5 31 69 4 96

Vård och omsorg 22,6 14 86 13 87

Personliga och kulturella tjänster 3,3 39 61 5 95

Okänd bransch 2,2 41 59 12 88

Samtliga näringsgrenar 100,0

Förvaltningsberättelse

Mandatfördelning

Kommunfullmäktiges mandatfördelning efter valet 2010.

Parti Platser (mandat)

Socialdemokraterna 15

Centerpartiet 6

Vänsterpartiet 4

Folkpartiet Liberalerna 2

Kristdemokraterna 2

Moderaterna 4

Miljöpartiet de gröna 2

Summa 35

Ordförande i kommunfullmäktige är Lars Lilja (S).

Presidiet består av Lars Lilja (S), Åke Sandström (C)

och Jonas Björkholm (V).

Övergripande uppföljning

Utöver finansiella mål saknar kommunen övergripande

mål antagna av kommunfullmäktige. Arbetet

med att fastställa övergripande mål för både verksamhet

och ekonomi samt att fastställa en strategisk

plan är i slutfasen.

I kommunallagen 8 kap 1 § stadgas att en kommun

ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.

Det förutsätter ett långsiktigt tänkande och kräver

att dagens kommunmedborgare finansierar sin

egen kommunala välfärd och inte förbrukar vad tidigare

generationer tjänat ihop, och inte heller skjuter

upp betalningen till framtida generationer.

En viktig hörnpelare för en god ekonomisk hushållning

är att kommunen alltid strävar efter att förvalta

medborgarnas skattepengar så effektivt som

möjligt. För att åstadkomma det krävs framförhållning

och handlingsberedskap, tydliga och mätbara

mål och en tillförlitlig redovisning som ger information

om resultatet i förhållande till målen. För att nå

en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett

klart samband mellan mål, resurser, prestationer,

resultat och effekter.

I Vännäs kommun fanns inga tydliga mål som speglade

en god ekonomisk hushållning, men av snitten

nyckeltal 3 år i sammandrag och kommunens kvalitet

redovisar både skillnader inom kommunen mellan

åren 2008, 2009 och 2010 samt kommunens effektivitet

i förhållande till andra kommuner i Sverige

inom en rad verksamhetsområden. Det torde indikera

kommunens effektivitet utifrån begreppet god

ekonomisk hushållning.

Rambudgeten för 2010 antogs av kommunfullmäktige

i september 2009. Budgeten innehöll vissa riktade

satsningar, bland annat till kommunstyrelsens utvecklingskonto

(3 mkr), fastighetsunderhåll (1,0 mkr) och

föreningsbidrag (0,2 mkr). 2010 års budget var överbalanserad

med 2,5 mkr, vilket justerades till en överbalanserad

budget på 6 mkr. Orsaken till den justerade

budgeten var bland annat det reella utfallet av lönerörelsen.

Delårsprognosen visade ett förväntat överskott

mot budget med 1,7 mkr för helåret.

Kommunens bokslut för hela 2010 visar på ett överskott

mot budget med 14,4 mkr. Genom detta resultat

nådde kommunen balanskravet och det ekonomiska

målet att förändringen av eget kapital (sista raden i

resultaträkningen) ska vara så stor att kommunen kan

klara reinvesteringar med egna medel (ca. 13 mkr).

Resultatet var bra, men också nödvändigt för att

återställa tidigare års underskott. Det krävs fortsatt

budget disciplin för att skapa en långsiktigt god ekonomi

och för att kunna göra de satsningar som krävs.

Alla nämnder, inklusive kommunstyrelsen, och

förvaltningar arbetade hårt för att hålla budgeten

och samtidigt ge en bra service till medborgare och

brukare. Nämndernas eget ansvar för att fördela

om medel för att klara ramen är viktigt att betona.

Genom de månatliga uppföljningarna av ekonomin

i kommunstyrelsens arbetsutskott har kommunstyrelsen

en bra överblick över den ekonomiska

utvecklingen under året.

Vi kan med tillfredsställelse notera att verksamheterna

tillsammans håller budgeten, vilket är ett

trendbrott. Underskottet för samhällsbyggnads

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

förvaltningen var 0,9 mkr. Det uppkom efter en

avsättning för framtida återställande av deponin.

Avsättningen borträknad visade samhällsbyggnadsförvaltningen

ett mindre överskott.

Liljaskolans underskott på 0,2 mkr samt skolans

underskott enligt investeringsbudget 2011 (0,6 mkr)

har avräknats i investeringsbudgeten för 2011.

mkr

Avvikelser från budget

Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 1,1

Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen – 0,9

Kommunstyrelsen Vännäs bostäder 4,3

Liljaskolans styrelse Liljaskolan – 0,2

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen 1,5

Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsförvaltningen – 2,4

Finansiering 4,9

Större avvikelser från budget

Uppskrivning av aktiedepå 0,7

Förändring av förmånsbaserad ålderspension – 3,9

Räntor på lån 2,7

Skatter avseende 2009 och 2010 3,7

Ishall – 0,8

Interkommunala eleversättningar, friskolor – 1,2

Interkommunala eleversättningar, gymnasium 2,2

Försörjningsstöd – 1,2

Personlig assistans, LSS – 2,2

Äldrecenter Vännäsby 1,3

Uppföljning av mål

Nr Mål Status Kommentar

1 Kommunens likviditet ska ökas för att skapa en god Uppfylldes inte. Likviditeten var på balansdagen 48 mkr, vilket var

betalningsberedskap.

en minskning (68 mkr 2009). Checkkredit

nyttjades inte under året.

2 En årlig avsättning med 4 mkr görs till en pensionsfond,

för att skapa en jämnare budgetbelastning om cirka

12 mkr under de närmaste 20 åren.

Uppfylldes.

3 Kommunens lån amorteras med 12 mkr per år. Uppfylldes. Kommunen amorterade 12,2 mkr av låneskulden.

Inga nya lån togs upp.

4 Soliditeten bör inte minska under 38 procent. Uppfylldes inte Soliditeten var på balansdagen 35,85 procent.

Det var lägre än målet, men en ökning med 3,38

procent mot 2009.

5 Samtliga förvaltningar ska nå en budget i balans. Uppfylldes inte. KLK 1,1, SBF –0,9, Vännäs bostäder 4,3, Liljaskolan

–0,2, BUF 1,5 och VoF –2,4. mkr.

6 Kommunens befolkning ska öka. Uppfylldes. Kommunens befolkning ökade med 57 personer.

7 Förändringen av eget kapital (sista raden i resultaträk- Uppfylldes. Målet uppnåddes genom årets resultat på

ningen) ska vara så stor att kommunen kan klara reinvesteringar

med egna medel. Målet är att beloppet ska

uppgå till 1 kr/skr (skattekrona) dvs ca 12 mkr.

14,4 mkr.

Ovanstående sammanställning visar att fyra av sju

mål uppfylldes. Av de mål som ej uppfylldes kan konstateras

att målen var svåra att nå avseende likviditet

och soliditet. I budgeten för 2011 har målsättningarna

för dessa anpassats till mer realistiska nivåer utifrån

konjunkturläget.

Uppföljning av övergripande uppdrag

Nr Uppdrag Status Kommentar

I budget- och verksamhetsplan 2010 antogs 36 uppdrag

eller direktiv som redovisas nedan. Sammanfattningsvis

konstaterar kommunstyrelsen att flertalet av de

uppdrag som fullmäktige beslutade om genomfördes

eller var under genomförande.

1 En pott för löneökningar, 9 mkr, läggs centralt vid sidan Genomfördes BUN Lönekompensation utgår till alla interna

om förvaltningarnas ramar. Kommunstyrelsen beslutar

verksamheter. Inom BUN finns extern verksamhet

om anslag ur potten efter det verkliga utfallet.

där ingen lönekompensation utgår, motsvarande

1,2–1,8 mkr per år. För att kompensera dessa kostnadsökningar

måste motsvarande kostnadsminskningar

genomföras inom den interna verksamheten.

2 Internräntan sänks till 3,0 procent. Detta fördelas inte

ut genom sänkta internhyror. Det utrymme som skapas

används till att fortsätta med utökat anslag till fastighetsunderhåll.

Genomfördes

3 Ingen kompensation ges för inflation under 2010. Genomfördes KS-KLK Hade ingen större påverkan.

BUN Innebar en försämrad köpkraft och budgetsituation

för BUN motsvarande ca 0,6 mkr och lika

mycket under 2011.

4 Till pensionsfonden avsätts årligen 4 mkr. Genomfördes

5 För att minska kostnaderna ska samverkan utvecklas

KS-SBF startade samverkan genom kransen inom

mellan kommunens förvaltningar och med samverkan-

områdena fastighet samt karta och mätning.

de kommuner i fler frågor. Kommunstyrelsen ger årli-

KS-KLK Samarbete skedde inom en rad områden.

gen anvisningar om en verksamhet som ska prioritera

Samarbete inom beredskap var nytt för 2010.

minst två områden. För år 2010 gäller det två områden

VON Kommuner är ålagda att ha en mas (medicinskt

inom teknisk verksamhet.

ansvarig sjuksköterska). VoF undersökte möjligheter

för Vännäs, Vindeln och Bjurholm att ha en gemensam

mas. Det konstaterades att det innebär en

kostnadsökning. Frågan om en gemensam mas är

därför inte aktuell, men kan återupptas till ny prövning.

Det pågick också ett utredningsarbete som

syftar till att en gemensam resurs ska rekrytera och

stödja familjehem. Arbetet beräknades vara slutfört i

slutet av 2010.

6 Kommunstyrelsen ger samtliga förvaltningar i uppdrag Genomfördes KS-SBF genomför detta under 2011.

att under 2010–12 undersöka och redovisa vilka verk- inte

KS-KLK genomför detta under 2011.

samheter som kan drivas som intraprenad. Avsikten är

VON Inom vård- och omsorg kan i princip all verk-

att, genom att verksamheterna och de anställda får del

samhet drivas som intraprenad. Verksamheterna

i ett överskott, premiera nytänkande och utveckling.

har fått information om fullmäktiges beslut avseende

intraprenad. Inom handikappomsorgen finns

det några boenden som visat intresse. Intresserade

får hjälp och stöd att gå vidare. Näringslivsservice

medverkar, men det finns även möjlighet till stöd

och information från verksamma intraprenader.

BUN-BUF planerar att undersöka intresset för

intraprenad inom någon eller några av sina verksamheter.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Nr Uppdrag Status Kommentar

7 Kommunen bör satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande

i såväl tätort som landsbygd. Nya

attraktiva bostadsområden bör tillskapas och boende

och boendeetableringar underlättas genom dialog med

landsbygdens företrädare och markägare.

8 Avtal, t ex arrendeavtal, ska ses över med utgångspunkt

från kostnadsutvecklingen.

9 Investeringar som minskar kommunens driftkostnader

uppmuntras. Speciellt ska energifrågorna uppmärksammas.

De kostnadsminskningar som görs genom

satsningar på energieffektivisering ska komma hela

kommunbudgeten tillgodo.

Genomfördes

delvis

Genomfördes

delvis

Genomfördes

delvis

KS-SBF Två nya bostadsområden för småhusbebyggelse

skulle detaljplanläggas under slutet av

2010. På landsbygden pågick arbetet med att fastställa

LIS-områden.

KS-SBF Avtalen ses över i samband med att avtalen

löper ut.

KS-SBF Hela förvaltningen arbetade med energieffektivisering

och andra driftkostnadsbesparande

åtgärder.

Kommunstyrelsen

Kommunledningskontoret

Ramen förändras med 2 952 tkr. Genomfördes

11 Trafikförsörjningskontot har tidigare fått ”påfyllnad” från Genomfördes

ett överskott hos Länstrafiken med ca 400 tkr. Under

2010 återstår endast 200 tkr.

12 Från VOF överförs tomma lokaler i Rieck-Müllergården Genomfördes En del av lokalerna var åter på VOF (bl a som bo-

och Slussen för 1,1 mkr.

ende för ensamkommande barn).

13 En översyn görs under 2009–10 av organisationen för Genomfördes Bolaget avvecklas från och med 2011-04-01 enligt

strategiska utvecklingsfrågor. Förslaget kan 2011 leda

till omflyttning av anslag från NLS till KLK. I avvaktan

på att en ny organisation har fastställts tillsätts ej tjänsten

som näringslivschef. Anslaget till NLS minskas med

500 tkr för 2010.

beslut av kommunfullmäktige.

14 En ungdomsledare för arbetet med äldre ungdomar Genomfördes Personen tillhör Liljaskolans organisation och är

tillsätts och finansieras till hälften av Liljaskolan och till

hälften med ett ökat anslag till KLK med 200 tkr.

placerad vid Lobbyn.

15 KS anslag för oförutsett/utveckling höjs med 3 000 tkr

för 2010 för att klara den ekonomiska osäkerheten.

Genomfördes Totalt hade KS 4 mkr till sitt förfogande.

Kommunstyrelsen

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Ramen förändras med 1 385 tkr Genomfördes

17 Fastighetsunderhållet stärks även under 2010 genom Genomfördes I praktiken är underhållsbudgeten 1 mkr lägre än år

ett ökat anslag på 1 mkr.

2009. För att upprätthålla en god standard på fastigheterna

erfordras kommande år betydligt större

satsningar på fastighetsunderhållet.

18 Elavtalet ska förbättras. Genomfördes Ett nytt elavtal upphandlades med Kraft och Kultur

för år 2010 med betydligt lägre elpris.

19 Ishallens kostnader ska minska, bl a genom energi- Genomfördes Arbetet är påbörjat. Kommunens drifttekniker föreeffektivisering.

inte

slog åtgärder som planeras genomföras 2011.

20 Belysningen i elljusspåren ska bytas till energisnålare. Genomfördes Åtgärderna utfördes.

21 Alla upphandlade serviceavtal ska gås igenom. Genomfördes

delvis

Arbetet påbörjades

22 Bidragen till enskilda vägar ska ses över. Genomfördes Gatuavdelningen har för avsikt att aktualisera frå-

inte

gan så att beslut är taget inför vintern 2011/2012.

Nr Uppdrag Status Kommentar

23 Driftkostnaderna för konstgräsplanen beräknas till

1 mkr för helår. Från detta dras 75 tkr + 75 tkr för Vännäsborg

och Olofsborg, när konstgräsplanen är klar.

För 2010 anslås 350 tkr. Föreningarna får sköta dessa

planer om de så önskar, men utan ersättning. Ett dialogmöte

ska snarast hållas med föreningarna för att

uppdatera den muntliga överenskommelse som finns

och därefter träffa ett skriftligt avtal.

24 Fastighetsavdelningen får i uppdrag, tillsammans med

verksamhetsansvariga, att under 2010 inventera och

effektivisera nyttjandet av kommunens totala lokalinnehav,

inkl Liljaskolan, i syfte att minska förhyrda lokallösningar

och avyttra eventuellt lokalöverskott.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen

25 Ramen förändras med –2,917 mkr enligt följande:

Ramökning 3 mkr

Internränta –0,915 mkr

Löneökningar –3,802 mkr

Täckning av underskott –1,2 mkr

26 Det svåra ekonomiska läget kan innebära att lärartätheten

minskas och att antalet barn i förskolegrupperna

ökas under 2010.

27 BUN:s ram utökas med 3 mkr för att minska risken för

uppsägning av personal.

Genomfördes Ett skriftligt avtal upprättades mellan kommunen

och Spölands IF/Vännäs AIK.

Genomfördes

delvis

Genomfördes

Arbetet påbörjades. Utredning gjordes tillsammans

med BOU om lokalisering av en förskola till befintliga

lokaler. Samtidigt fördes en dialog med VOF om

en effektiv lokalanvändning på Stamhemmanet.

Genomfördes Personaltätheten under våren 2010 var ännu lägre

än den beslutade täthetssänkningen och barnantalet

ännu högre. Minskningar genomfördes i tre

steg 2009 respektive 2010. Det ledde till större

elevgrupper och klasser och mindre möjligheter till

flexibla och effektiva lösningar utifrån varje enskilt

barns behov.

Genomfördes Se punkt 25.

Liljaskolans styrelse

Liljaskolan

Täckning av underskott 1 160 tkr. Genomfördes Underskottet täcktes av årets driftsöverskott på

1 038 tkr samt en minskning av 2011 års investeringsvolym

med 122 tkr.

29 Investeringsvolymen motsvarar beloppet för avskriv- Genomfördes Ett överdrag med drygt en halv miljon beroende på

ningar.

delvis ett ökat behov av maskiner eftersom byggprogrammet

utökats med 16 elever. Överdraget täcktes av

ej nyttjade investeringsmedel under 2009.

30 Effekten av att internräntan sänks med 500 tkr för 2010

ska avsättas till tekniska förvaltningens förfogande för

fastighetsunderhåll.

Genomfördes Beloppet överfördes till samhällsbyggnadskontoret.

Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsförvaltningen

31 Ramen förändras med –11 172 tkr enligt följande:

Täckning av underskott –700 tkr

Internränta –300 tkr

Löneökningar –5 172 tkr

Äldreomsorg, särskilt boende omorganisation

–5 000 tkr.

Genomfördes

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Nr Uppdrag Status Kommentar

32 Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att senast

2010-05-31 redovisa standardkostnader och kommunal

andel av finansieringen för handikappomsorgen.

33 En ny ledningsorganisation för vård- och omsorgsförvaltningen

beräknas ge 1 040 tkr i kostnadsminskningar.

Detta är beaktat i budgetramen.

34 Hanteringen av budget- och skuldrådgivningen ska

klaras inom vård- och omsorgsnämndens budgetram.

35 Kostnaderna för ett nytt äldreboende har budgeterats

med 12 mkr. Kostnader därutöver belastar vård- och

omsorgsnämndens ram.

36 Den politiska viljeinriktningen är att det nya äldreboendet

i Vännäsby ska drivas som intraprenad så snart

som möjligt. Rekrytering och erbjudanden om övergång

sker med den förutsättningen.

Genomfördes Redovisades i VoN 2010-06-16. Redovisades i KS

hösten 2010.

Genomfördes Ny ledningsorganisation verkställdes under hösten

delvis 2009. Arbetet med att uppnå effekter i form av

kostnadsminskningar pågick och beaktades i budgeten

för 2010.

Genomfördes Budget- och skuldrådgivning utfördes inom ramen

för VoN:s budgetram.

Genomfördes

inte

Vännäsby äldrecenter med fem nya enheter öppnades

under januari-februari. Personalgrupperna som

arbetar där fick information om fullmäktiges beslut

om intraprenad. Frågan är kontinuerligt aktuell och

förvaltningen hjälper och stödjer dem som visar

intresse att driva verksamheten i intraprenadform.

Kommunkoncernens resultat

I kommunkoncernen ingår två aktiebolag som kommunen

äger till 100 procent.

Vännäs Industrihus AB förvaltar och äger lokaler

för näringslivet i Vännäs. Bolaget ägde sju industrilokaler.

Alla lokaler var uthyrda under större delen av

året. Företaget gav ett överskott på 484 tkr. Företaget

hade inga anställda.

Näringslivsservice i Vännäs AB ska stödja näringslivsutvecklingen

i Vännäs kommun. Företaget visade

ett underskott (– 1 tkr). Företaget hade två anställda

under året.

Förändring av resultatet

(mkr)

-5

-10

-15

-20

-25

1996 1998 2000

Soliditet exklusive pensionsskuld

Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga

styrka. Den visar hur stor andel kommunen äger själv,

det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de

totala tillgångarna.

Soliditeten var på balansdagen 35,85 procent, vilket

var en ökning med 3,38 procentenheter. Kommunfullmäktige

hade som ekonomiskt mål att soliditeten

per den sista december 2010 skulle uppgå till minst

40 procent. Detta mål uppnåddes inte.

Soliditet inklusive pensionsskuld

Inräknat den pensionsskuld som har redovisats som

en ansvarsförbindelse och som uppgick till 240 mkr

blev soliditeten –1 procent, en förbättring med fyra

procentenheter.

Soliditetens utveckling

(procent)

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

Likviditet

Likviditeten har under året varit stabil. Check kredit har

inte nyttjats. Likviditeten var på balansdagen ca .48 mkr.

Skatter

Enligt SKL:s prognos över 2010 års skatter har Vännäs

en fordran på staten på ca 3,8 mkr. Fordran regleras i

januari 2012. Slutavräkning avseende 2009 års skatter

bokfördes i 2009 års bokslut som en skuld på 10,1 mkr.

När sluttaxering gjorts visade det sig att skulden uppgick

till 9,9 mkr. Därför återbokfördes 0,2 mkr som

intäkt 2010. Skulden regleras i januari 2011.

Arbetsgivaravgifter 2010

Arbetsgivaravgifterna sänktes under året med 0,42

procentenheter, på grund av sänkta sjuktal i landet.

Sänkningen motsvarar 1,4 mkr. Återbetalning sker i

februari 2011 och periodiserades till år 2010.

Avsättning till återställande av deponi

En avsättning gjordes för en framtida återställning

av en deponi med 1,3 mkr. Detta innebär ett byte av

redovisningsprincip.

Förvaltning av pensionsmedel

Marknadsvärdet av kommunens aktieportfölj steg

under året med 11,2 procent till 34,3 mkr. Anskaffningsvärdet

steg under året med 10,9 procent till 31,4 mkr. I

slutet av året avsattes ytterligare 4 mkr till depåerna. Av

kommunens olika tillgångsslag vid årsskiftet utgjorde

svenska aktier 37 procent, utländska aktier 7 procent

samt alternativa placeringar, räntebärande och bankmedel

56 procent. Särskild portföljredovisning har upprättats

och erhålls från kommunledningskontoret.

Diskretionär förvaltare (mandat att fatta placeringsbeslut)

är Svenska Handelsbanken och Swedbank.

Pensioner

Vännäs kommun har en pensionsskuld (förpliktelse)

till nuvarande anställda och pensionerade anställda.

Skulder var på balansdagen 239,6 mkr, vilket var en

minskning med 13,3 mkr från tidigare år. Denna

skuld har redovisats under borgensåtaganden och

andra förpliktelser och avser pensionsintjänanden

till och med 31 december 1997. Från och med den

1 januari 1998 utbetalas upplupna pensionsintjänanden

årsvis i efterskott. För 2010 var denna avsättning

13,8 mkr. Kommunens strategi är att varje år avsätta

4 mkr till en aktieportfölj för att möta kommande

ökande pensionsavsättningar.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

I balansräkningen har redovisats ytterligare en pensionskostnad

som i huvudsak avser förmånsbaserad

ålderspension (FÅP) och avser de som tjänar mer än

7,5 inkomstbasbelopp. Skulden uppgick vid årets slut

till 21,4 mkr, vilket var en ökning med 5,1 mkr från

föregående år. I resultaträkningen ingår utbetalda pensionskostnader

på 9,8 mkr inklusive särskild löneskatt.

mkr 2008 2009 2010

Pensionsförpliktelser (balansräkning,

avsättning) –12,5 – 17,5 – 21,4

Pensionsförpliktelser

Summa förpliktelser inkl särskild

– 244,9 – 252,9 – 239,6

löneskatt – 257,4 – 270,4 – 261,0

Pensionsmedel, bokfört värde (tillgång) 18,8 26,7 31,4

Återlån – 238,6 – 243,7 – 229,6

Kommunen har avsatt medel för framtida pensionskostnader

till ett bokfört värde av 31 mkr. Det motsvarar 14

procent av förpliktelsen. Resterande del har kommunen

lånat av anställda för att finansiera dagens verksamhet.

Långsiktiga skulder och lån

Kommunen

Kommunen amorterade 6 mkr av sin skuld under året.

Inga nya lån togs upp. Kommunens låneskuld, exklusive

Vännäs Bostäder, var vid årsskiftet 107,7 mkr.

Vännäs Bostäder

Låneskulden amorterades med 6,2 mkr. Inga nya lån

togs upp. Låneskulden var vid årsskiftet 202,2 mkr.

Finansnetto

Finansnettot är skillnaden mellan ränteutgifter och

ränteinkomster. Årets finansnetto blev –5,5 mkr.

Finansnetto 1996 - 2010

(mkr)

-5

-10

-15

-20

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

Överskott Vännäs Bostäder 4,3 mkr

Årets överskott, 4,3 mkr, kommer att återföras till

hyresgästerna via ett antal underhållsprojekt. Dessa

kan vara utvändiga ommålningar, upprustning av

kök i äldreboenden, dräneringar, stambyten m.m.

Vännäs Bostäders styrelse beslutar om vilka projekt

som ska startas.

Balanskrav

Avstämning av balanskravet

tkr 2008 2009 2010

47,8 4 268,8 14 393,2

Vännäs kommun uppfyllde balanskravet för den gångna treårsperioden.

Kommunens kvalitet i korthet

Vännäs kommun deltog under hösten 2010 i ett SKLprojekt

som syftar till att spegla kommunens kvalitet

i förhållande till andra kommuner och över tid även

till sig själv. Cirka 130 kommuner deltog. Samtliga

mått är gemensamma och mäts på samma sätt i de

deltagande kommunerna.

Mått Vännäs

resultat 2010

Medel

resultat 2010

Lägsta

resultat 2010

Max

resultat 2010

Hur många av medborgarna som skickar in en enkel

fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

(Andel, %)

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

kommunen via telefon för att få svar på en enkel

74 78 32 96

fråga får kontakt med en handläggare? (Andel, %)

Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett

gott bemötande när de via telefon ställt en enkel

40 56 35 83

fråga till kommunen? (Andel, %)

Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen

öppet utöver tiden 8–17 på vardagar? (Antal

95 83 57 100

timmar)

Hur stor andel av dem som erbjuds plats inom

förskoleverksamhet får plats på önskat placerings-

10 12 2 24

datum?

Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte får

plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på

94 78 8 100

önsk at placeringsdatum? (Antal dagar)

Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats

på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om

24 20 1 66

plats? (Antal dagar)

Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få

94 52 1 138

ekonomiskt bistånd från första kontakten till beslut?

Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen?

4 14 1 41

(Index 0–100)

Hur många olika vårdare besöker en äldre person

med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 da-

73 57 41 79

gar? (Antal personer)

Hur många av kommunens röstberättigade röstade i

12 13 4 24

senaste kommunvalet? (Andel, %)

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att

82,8 81,5 61 90,5

delta i kommunens utveckling? 23 44 20 77

Jämförelse

med medel

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Mått Vännäs

resultat 2010

Hur god är kommunens webbinformation till medbor-

Medel

resultat 2010

Lägsta

resultat 2010

Max

resultat 2010

garna? (Andel av maxpoängen) 65 69 37 92

Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande

över kommunens verksamhet? (Index 1–100)

Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan?

45 42 32 55

(Kronor/barn)

Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i

förhållande till övriga kommuner? (Andel, % som är

124 484 115 287 87 177 144 379

behöriga till gymnasiet)

Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande

91,8 87,8 71,4 100

till övriga kommuner? (Kostnad per betygspoäng)

Vilket resultat når elever, boende i kommunen, som

studerande i gymnasieskolan? (Andel elever som

fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inklusive IV-

328,2 332 242,3 490,8

program)

Vad är kostnaden för kommunen för gymnasieprogram

som elever boende i kommunen tar del av?

(Kostnad per elev i förhållande till andelen som fullföl-

75 77 64 92

jer gymnasiet)

Vad kostar en plats i kommunens särskilda boenden?

28 161 23 118 7 587 38 815

(Kr/brukare)

Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende?

616 370 537 584 275 943 767 300

(Index 1–100)

Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i

68 72 59 83

kommunen? (Kr/brukare)

Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhål-

56 508 121 653 56 508 230 071

ler? (Index 1–100)

Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? (För-

75 77 67 85

värvsarbetande/befolkning i åldern 20–65)

Hur många nya företag har startats per 1 000 invå-

80,6 76,2 60 84,6

nare i kommunen? (Nya företag/1 000 invånare)

Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/

försvunnit i kommunen? (Förändring i antal per

6,2 5,3 0,9 11,7

1 000 invånare 2008–2009)

Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd?

–14 –23,5 –52,8 –2,2

(Andel, %)

Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme

om företagsklimatet i kommunen? (Enkätsvar ranking

3 4 1 11

1–290)

Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare?

(Antal utbetalda heldagar från socialförsäkringen per

106 146 3 284

försäkrad 16–64 år)

Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning

36,9 33 14,3 55,5

av hushållsavfall? (Andel återvunnet material)

Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar

55 37 10 89

av totala antalet bilar? (Andel, %)

Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv

32 38 3 91

plats att leva och bo i? (Index 1–100) 66 64 41 81

Jämförelse

med medel

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Resultaträkning

mkr Not Kommunen Koncernen

2010 2009 2010 2009

Verksamhetens intäkter 1 244,5 221,4 251,3 227,5

Verksamhetens kostnader 2 –655,2 –640 –659,3 –643,3

Avskrivningar 3 –26,1 –22,8 –27,7 –24,5

Verksamhetens nettokostnader –436,8 –441,4 –435,7 –440,3

Skatteintäkter 4 304,8 300,2 304,8 300,2

Generella statsbidrag och utjämning 5 151 147,5 151 147,5

Finansiella intäkter 6 0,7 4,3 0,7 4,3

Finansiella kostnader 7 –5,3 –6,3 –5,9 –7,0

Resultat före extraordinära poster 14,4 4,3 14,9 4,7

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat 14,4 4,3 14,9 4,7

Balansräkning

mkr Not Kommunen Koncernen

2010 2009 2010 2009

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

10 534,2 527,3 585,1 575,7

Aktier, andelar, grundfondskapital i db 4,6 4,6 0,0 0,0

Övr aktier, andelar, grundfondskapital 0,1 0,1 3,8 1,7

Långfristiga fordringar 2,8 0,9 0,0 0,0

Summa anläggningstillgångar 541,7 532,8 588,9 577,4

Omsättningstillgångar

Exploateringsfastigheter 25,3 25,0 25,3 25,0

Fordringar 15,8 23,2 18,0 25,6

Kortfristiga placeringar 11 31,3 26,7 31,3 26,7

Kassa och bank 12 48,3 69,4 49,6 71,4

Summa omsättningstillgångar 120,7 144,3 124,2 148,7

SUMMA TILLGÅNGAR 662,4 677,1 713,1 726,1

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 234,2 219,8 236,8 222,0

därav årets resultat 14,4 4,3 14,9 4,7

Summa eget kapital 234,2 219,8 236,8 222,0

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 13 17,2 14,1 17,2 14,1

Avsättning för särskild löneskatt 4,2 3,4 4,2 3,4

Övriga avsättningar 1,3 0,0 1,3 0,0

Summa avsättningar 22,7 17,5 22,7 17,5

Skulder

Långfristiga skulder 14 310,1 319,2 355,1 364,4

Kortfristiga skulder 15 95,4 120,6 98,5 122,2

Summa skulder 405,5 439,8 453,6 486,6

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH

SKULDER 662,4 677,1 713,1 726,1

Ställda panter och ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,0 0,0

Borgen och andra förpliktelser 16

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Kassaflödesanalys

mkr Not Kommunen Koncernen

2010 2009 2010 2009

Den löpande verksamheten

Årets resultat 14,4 4,3 14,9 4,7

Justering för av- och nedskrivningar 3 26,1 22,8 27,7 24,5

Justering för gjorda avsättningar 13 5,2 5,0 5,2 5,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 45,7 32,1 47,8 34,2

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 7,4 –3,1 7,6 –1,5

Ökning/minskning exploateringsfastigheter –0,3 –0,2 –0,3 –0,2

Ökning/minskning kortfristiga skulder –25,2 39,7 –23,7 39,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 27,6 68,5 31,4 71,5

Investeringsverksamheten

Investering i materiella anläggningstillgångar

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

–32,9 –51,1 –37,4 –51,5

Investeringsnetto –32,9 –51,1 –37,4 –51,5

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 49,7 49,7

Amortering av långfristiga lån 8 –9,3 –12,3 –9,3 –12,3

Ökning av långfristiga fordringar 9 –1,9 –0,1 –1,9 –1,9

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –11,2 37,3 –11,2 35,5

Årets kassaflöde –16,5 54,7 –17,2 55,5

Likvida medel vid årets början 96,1 41,4 98,1 42,6

Likvida medel vid årets slut 79,6 96,1 80,9 98,1

Förändring likvida medel –16,5 54,7 –17,2 55,5

Nothänvisning

2010 2009

Not 1 Intäkter

Försäljningsmedel 9,3 8,8

Taxor och avgifter 34,5 30,9

Hyror och arrenden 35,1 29,7

Bidrag 69,0 65,0

Försäljning av entreprenader och verks 96,6 87,0

Summa 244,5 221,4

Bolagen 6,8 6,1

Summa koncernen 251,3 227,5

Not 2 Kostnader

Personalkostnader 443,5 435,6

Entreprenader och köp av verksamh 73,9 68,1

Material och förbrukningsinvent 30,9 30,1

Bränsle, energi och vatten 30,6 28,8

Bidrag 18,9 19,7

Hyror 26,6 25,9

Tjänster 30,8 31,8

Summa 655,2 640,0

Bolagen 4,1 3,3

Summa koncernen 659,3 643,3

Not 3 Avskrivningar

Vännäs kommun 16,1 15,8

Liljaskolan 2,0 1,9

Kabel-TV/Internet 0,7 0,7

Vännäs Bostäder 7,3 4,4

Summa 26,1 22,8

Bolagen 1,7 1,7

Summa koncernen 27,8 24,5

Not 4 Skatteintäkter

Skatt 2010 300,8 310,0

Skattefordran 2010 3,8 –10,1

Slutavräkning skatt 2009 0,2 0,3

Not 5 Generella statsbidrag och utjämning

Inkomstutjämning 73,3 79,6

Införandetillägg 1,0 2,0

Kostnadsutjämning 6,5 10,9

Generellt statsbidrag LSS 40,0 39,8

Strukturbidrag 7,4 7,4

Regleringsbidrag 2,1 –4,1

Fastighetsavgift 12,6 11,9

Tillfälligt konjunkturstöd 8,1

Summa 151 147,5

2010 2009

Not 6 Finansiella intäkter

Uppskrivning aktieinnehav 0,6 4,3

Övriga räntor 0,1 0,0

Summa 0,7 4,3

Not 7 Finansiella kostnader

Räntor - Vännäs kommun 1,6 2,3

Räntor - Vännäs Bostäder 3,9 4,3

Räntebidrag - Vännäs Bostäder –0,2 –0,3

Summa 5,3 6,3

Bolagen 0,6 0,7

Summa koncernen 5,9 7,0

Not 8

Amortering lån - Vännäs kommun 6,0 6,4

Amortering lån - Kabel-TV/Internet 0,3

Amortering lån - Vännäs Bostäder

Ökning/minskning kortfristig del/

6,2 5,0

långfristig skuld –2,9 0,6

Summa 9,3 12,3

Not 9 Ökning av långfristiga fordringar

Förlagslån Kommuninvest 1,7

Skogsägarna 0,2 0,1

Summa 1,9 0,1

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

2010 2009

Not 10 Materiella anläggningstillgångar

Mark och byggnader

Anskaffningsvärde 750,7 701,9

Årets nyanskaffningar 24,6 48,7

Ackumulerade avskrivningar –237,2 –218,1

Årets avskrivningar –22,4 –19,2

Summa mark och byggnader 515,7 513,5

Maskiner och inventarier

Anskaffningsvärde 80,3 77,9

Årets nyanskaffning 8,4 2,4

Ackumulerade avskrivningar –66,4 –62,8

Årets avskrivningar –3,7 –3,7

Summa maskiner och inventarier 18,5 13,8

Specifikation av innehavet

Markreserv 3,8 3,8

Verksamhetsfastigheter 415,1 415,3

Vägar, broar och gator 37 37,9

Va- och renhållningsanläggningar 22,2 22,6

Övriga anläggningar 37,6 33,8

Maskiner och inventarier 18,5 13,7

Summa kommunen 534,2 527,3

Bolagen 50,9 48,4

Summa koncernen 585,1 575,7

Not 11 Kortfristiga fordringar

Kundfordringar

Förutbetalda kostnader och

10,7 9,5

upplupna intäkter 2,3 12,9

Fordringar på staten 2,5

Övriga kortfristiga fordringar 0,4 0,8

Summa 15,8 23,2

Not 12 Kortfristiga placeringar

Placering Swedbank 4,1 2,0

Placering Sv Handelsbanken 27,3 24,7

Summa kortfristiga placeringar 31,4 26,7

Not 13 Avsättning för pensioner

Ingående avsättning, inkl löneskatt 17,5 12,5

Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,3 0,7

Årets utbetalningar –0,6 –0,4

Årets intjänande 3,4 3,8

Förändring särskild löneskatt 0,8 1,0

Summa avsättning för pensioner 21,4 17,5

Övriga avsättningar

Avsättning återställande deponi

Ingående avsättning 0,0 0,0

Årets förändring 1,3 0,0

Utgående avsättning 1,3 0,0

2010 2009

Not 14 Långfristiga skulder

Lån Vännäs kommun 107,7 110,5

Lån Vännäs Bostäder 202,4 208,7

Summa långfristiga skulder 310,1 319,2

Not 15 Kortfristiga skulder

Kortfristig del långfristig skuld 9,3 12,2

Leverantörsskulder 8,9 32,9

Intjänade pensioner inkl löneskatt 17,0 16,3

Semester- och övertidsskuld

Förutbetalda intäkter och upplupna

20,9 21,3

kostnader 28,5 14,7

Avräkning kommunalskatt 6,1 11,9

Övriga kortfristiga skulder 4,7 11,3

Summa kortfristiga skulder 95,4 120,6

Not 16 Borgen och andra förpliktelser, tkr

Borgen och andra förpliktelser mot

kommunens företag

Vännäs Industrihus AB (Risk 1) 33 000 33 000

Pensionsskuld t o m 97.12.31(Risk 1) 192 811 203 541

Särskild löneskatt (Risk 2)

Kommunalt borgens- och

förlustansvar för egnahem

46 776 49 379

SBAB, BKN, AB Balken (Risk 2)

Övriga förpliktelser

1 379 1 487

Vård- och omsorgsämnden Kf 18/82 (Risk2) 100,0 100,0

(Risk 1 = låg risk, 4 = högrisk)

Vännäs kommun har i januari 2007 ingått en solidarisk borgen

såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga

nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner

som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest

ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening

har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen

av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt

ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt

regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken

på de medel som respektive medlemskommun lånat av

Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på

medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest

ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella

effekten av Vännäs kommuns ansvar enligt ovan nämnd

borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick

Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 183 455

180 tkr och de totala tillgångarna till 178 833 146 tkr. Kommunens

andel av de totala förplikterna uppgick till 261 919 tkr och

andelen av de totala tillgångarna uppgick till 255 343 tkr, vilket

motsvarar 0,14 %.

Nyckeltal – 3 år i sammandrag

2010 2009 2008

Befolkningsutveckling 8 417 8 357 8 357

Utdebitering, kr 22:90 22:90 22:90

Antal årsanställda 1 025 1 011 1 024

Antal anställda 1 126 1 146 1 176

Löner, arvoden m m, mkr 312 302,6 300,3

Arbetsgivaravgifter m m, mkr 122,2 123,3 122,6

Årets överskott = Förändring av eget kapital 14,4 4,3 0,1

Bruttoinvesteringar, mkr 33,2 51,4 29,3

Anläggningstillgångar, kr/inv 64 358 63 761 59 716

Omsättningstillgångar, kr/inv 14 340 17 267 10 322

Totala tillgångar, kr/inv 78 698 81 028 70 038

Låneskuld, mkr (exkl Vns bost) 110,5 116,5 123,0

Låneskuld, tkr (exkl Vns bost), kr/inv 13 130 13 943 14 714

Låneskuld Vns bost, kr/inv 24 818 25 718 20 365

Låneränta, kr/inv (exkl Vns bost) 195 271 613

Eget kapital, mkr 234,2 219,8 215,6

Eget kapital, kr/inv 27 824 26 306 25 795

Soliditet exkl pensionsskuld, % 35 33 37

Pensionsskuld, mkr (inkl löneskatt) 239,6 252,9 244,9

Balanslikviditet (oms tillg/kortfr skulder) 1,27 1,20 1,07

Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna, % 96 99 100

Finansnetto, mkr –5,5 –6,5 –13,0

Lånefinansieringsgrad, % 58 67 61

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

2010 2009 2008

Fastighet

Underhåll, kr/m2 31 55 28

Gatu:

Årsprod, Vns v-verk, m3 704 150 669 738 501 965

Renat vatten, m3 877 522 1 250 037 831 161

Plan och bygg

Antal byggnadsärenden 154 150 127

Antal bostadsanpassningsärenden 84 138 135

Räddningstjänst

Antal räddningsinsatser 99 74 65

därav till brand 33 21 24

Vns Bostäder

Underhåll, kr/m2 74 157 87

Barn och utbildning

Antal elever grundskola 932 949 981

Kostnad/elev grundskola, tkr 80,8 81,9 81,4

Undervisning/elev, grundskola 43,7 44,2 44,7

Kostnad/elev exkl skolskjuts och lokaler 61,6 63,2 63,5

Barnomsorg, totalt antal platser 715 725 680

Fritidshem, antal platser 324 326 281

Kostnad/fritidshemsplats, brutto, tkr 31,2 30,8 32,2

Förskola, antal platser 353 359 354

Kostnad/förskoleplats, brutto, tkr 108,6 110,5 112,3

Personal förskola 83,1 85,5 90

Familjedaghem, antal platser 38 40 45

Kostnad/fam daghem, brutto, tkr 92,8 94,5 102,9

Särskola, antal elever 12 15 18

Gymnasieskolan, antal elever 445 476 477

Kostnad/elev gymnasieskola, tkr 107 103,7 99,9

Gymnasiesärskola, antal elever 15 14 13

Kostnad/elev gymnasiesärskola, tkr 246 241 214,9

Friskolor, antal elever åk F–9 73 71 65

Bibliotek Vns, antal utlån 48 885 47 828 46 315

Bibliotek Vby, antal utlån 37 108 40 796 40 852

Musikskolan, antal elever 239 228 238

Vård och omsorg

Antal familjehemsplaceringar 10 11 8

Antal hushåll med försörjningsstöd 211 195 180

Antal boende sjukhem 0 24 19

Antal boende gruppboende ÄO 32 32 32

Antal servicemottagare, hemhjälp 234 271 231

Antal färdtjänstberättigade 520 455 485

Antal boende gruppboende HO 51 40 42

Gruppb HO, bruttokostn/boende, tkr 563,6 575,6 633,2

Drift- och investeringsredovisning

Driftredovisning

mkr Redovisning 2010 Avvikelse mot budget

Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto 2009

Kommunledning 48,4 9,1 –39,3 0,0 1,1 1,1 0,1

Tekn förvaltning 132,8 79,9 –52,9 –7,9 7,0 –0,9 –0,6

Vännäs Bostäder 27,3 31,6 4,3 0,0 4,3 4,3 0,5

Barn och utbildning 213,3 15,0 –198,3 –2,3 3,8 1,5 0,4

Gymnasieskola 136,9 136,7 –0,2 –4,6 4,4 –0,2 –0,6

Vård och omsorg 238,5 57,4 –181,1 0,0 –2,4 –2,4 0,3

Totalt 797,2 329,7 –467,5 –14,8 18,2 3,4 0,1

Investeringsredovisning

tkr Budget

2011

Budget

2010

Redovisning

2010

Avvikelse

Verksamhet

Kommunledning och service 1 368 460 1 787 –1 327

Räddningstjänst 2 960 0 0 0

Fastighetsavdelning 14 885 9 295 7 424 1 871

Mark och tomter 1 500 0 1 278 –1 278

Gatuavdelning 5 100 11 314 6 810 4 504

Barn och utbildning 1 000 768 417 351

Gymnasieskola 1 700 1 700 2 317 –617

Vård och omsorg 600 4 335 3 882 453

Vännäs Bostäder 100 1 059 9 345 –8 286

Totalt 29 213 28 931 33 260 –4 329

I budget för 2010 anslogs 14 185 tkr och i tilläggsbudget 14 745,8.

Större projekt som påbörjats eller avslutats 2010

tkr Beviljat

anslag

Kostnad

2008

Kostnad

2009

Kostnad

2010

Kvar av

anslag

Projekt

Nytt äldreboende (lånefinansieras)

Investeringsbidrag utbetalas år 2011

avseende äldreboende V-by

49 750 8 649 34 878 8 845 –2 622 Avslutat

Konstgräsplan 7 700 255 4 478 2 967 Pågår

Inventarier äldreboende 4 200 3 786 414 Pågår

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Redovisningsprinciper

Redovisningen har skett enligt god redovisningssed

och i huvudsaklig överensstämmelse med den kommunala

redovisningslagen och Redovisningsrådets

anvisningar.

Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga

till redovisningsåret, har i huvudsak skuldbokförts

och belastat verksamhetsåret.

Utställda fakturor (kundfordringar) efter årsskiftet,

men hänförliga till redovisningsåret, har fordringsbokförts

och tillgodogjorts årets redovisning (konsumtionsavgifter,

hyror m.fl. avgifter).

Kostnadsräntor som hör till redovisningsåret, men då

betalning skett efter årsskiftet, har skuldbokförts.

Intäktsräntor som inflyter efter årsskiftet har fordringsbokförts

och tillgodoräknats redovisningsåret.

Kursvinster och kursförluster har under året bokförts

som finansiell kostnad/intäkt.

Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har i

största möjliga utsträckning periodiserats till rätt år.

Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella

påslag i samband med löneredovisningen:

Anställda med kommunala avtal, % 39,08

Arvodesanställda, övriga, % 31,42

Löneskatt, pensioner, % 24,26

De anställdas fordran på kommunen i form av ej ut tagen

semester och övertid har bokförts.

Pensionsskuld till de anställda har bokförts.

Statsbidrag till olika verksamheter och investeringar

– i den mån sådana utgått – har periodiserats till rätt

verksamhetsår.

Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp

till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella

investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar.

Kapitalkostnader består dels av linjär avskrivning, dels

av intern ränta (4,0 %). Kommunen beräknar kapitalkostnader

från och med anskaffningsmånaden eller

slutbesiktningsmånad.

Avskrivningar sker linjärt, dvs. med lika stort belopp

varje år, enligt plan efter följande procentsatser:

Inventarier 10 %

Fordon och maskiner 10–20 %

Fastigheter och anläggningar 2–5 %

Mark, aktier, andelar avskrivs ej

Skatteintäkter har periodiserats enligt Redovisningsrådets

anvisningar.

Särskild löneskatt har beräknats på årets pensions avsättning.

Upplupna timvikarielöner intjänade i december, ut betalda

i januari 2011 har periodiserats.

Anställda med kommunala avtal, 39,08%

Arvodesanställda, övriga, 31,42%

Löneskatt, pensioner, 24,26%

Uppdragstagare (förtroendemän, fosterföräldrar, förmyndare

m.fl.): 31,42 %.

Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp

till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella

investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar.

Kapitalkostnader består av avskrivningar och internränta.

Internräntan uppgår till 3 % under 2010.

Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 (av seende

inkomster upp till 7,5 basbelopp) har betalats ut till de

anställda under 2010. Pensioner intjänade före 1998

redovisas som ansvarsförbindelse.

Ord och uttryck

Resultaträkningen visar årets resultat och hur det uppkommit.

Den visar även förändringen av det egna

kapitalet, något som också kan utläsas genom att jämföra

balansräkningen för de senaste två åren.

Finansieringsanalysen visar hur kommunen fått in

pengar och hur de använts under året. Här behandlas

ut och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen

som innehåller kostnader och intäkter.

Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder

kommunen har på balansdagen. Man kan också säga

att den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och

hur det har skaffats fram (skulder, avsättningar och

eget kapital).

Tillgångar är dels omsättningstillgångar (t.ex. kontanter,

kortfristiga fordringar), dels anläggningstillgångar

(t.ex. fastigheter, inventarier, aktier och

långfristiga fordringar).

Skulder är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år)

och dels långfristiga.

Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och

skulder.

Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek

eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd.

Exempel på avsättningar är kommunens pensions

och semesterlöneskuld till de anställda.

Avskrivning är en planmässig värdenedsättning av

anläggningstillgångar.

Likviditet är betalningsberedskap på kort sikt.

Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna,

dvs. graden av egenfinansierade tillgångar.

Semesterlöneskulden är uppbokad och redovisas under

avsättningar. Den årliga förändringen kostnadsförs.

Den del av långfristiga lån som beräknas bli amorterad

under nästkommande år har upptagits som kortfristig

skuld.

Statsbidrag hänförliga till redovisningsåret men ännu

ej influtna har fordringsförts.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Personalekonomisk redovisning

Antal anställda beräknades per den första november.

Antal anställda

Förvaltning Antal

tillsvidareanställda

månadslön

2010 Diff

mot

2009

Andel

tillsvidareanställda

procent

Antal

vikariat

månadslön

2010 2010 Diff

mot

2009

Andel vikariat

i procent

Antal

anställda

totalt

2009 2010

Kommunledningskontoret 29 0 85,3 5 1 14,7 34

Samhällsbyggnadsförvaltningen 74 –2 82,2 16 –2 17,8 90

Liljaskolan 182 6 87,1 27 –3 209

Barn- och utbildningsförvaltningen 285 –6 87,7 40 0 12,3 325

Vård- och omsorgsförvaltningen 419 14 89,5 49 –28 10,5 468

Totalt 989 12 87,8 137 –32 12,2 1 126

Antal anställda, kvinnor och män 2010

Förvaltning Kvinnor Män Totalt Andel

kvinnor

2010 Diff mot

2009

2010 Diff mot

2009

Andel

män

2010 2010 2010

Kommunledningskontoret 19 1 15 0 34 55,9 44,1

Samhällsbyggnadsförvaltningen 49 –5 41 1 90 54,4 45,6

Liljaskolan 95 4 114 –1 209

Barn- och utbildningsförvaltningen 271 –3 54 –3 325 83,4 16,6

Vård- och omsorgsförvaltningen 409 –8 59 –6 468 87,4 12,6

Totalt 843 –11 283 –9 1 126 74,9 25,1

Personalomsättning, antal personer (inte anställningar) 2010

Förvaltning Antal

januari

2010

Antal som

börjat

under året

Antal som

slutat

under året

Antal

december

2010

Omsättning,

Kommunledningskontoret 29 2 8 23 30,8

Tekniska förvaltningen 93 8 11 90 12,0

Liljaskolan 179 11 6 184 3,3

Barn- och utbildningsförvaltningen 291 19 26 284 9,0

Vård- och omsorgsförvaltningen 438 33 31 440 7,1

Totalt 1 030 73 82 1 021 8,0

Antal årsarbeten

Ett årsarbete motsvarar 1 700 timmar beräknat utifrån

en genomsnittlig arbetstid per vecka på 38,5

timmar.

Förvaltning 2010 Diff mot

2009

Kommunledningskontoret 31 2

Tekniska förvaltningen 99 2

Liljaskolan 182 4

Barn- och utbildningsförvaltningen 266 –8

Vård- och omsorgsförvaltningen 446 13

Totalt 1 025 14

Sysselsättningsgrad, tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier 2010

Förvaltning Antal kvinnor Antal män Antal totalt

Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid

Kommunledningskontoret 13 6 14 1 27 7

Samhällsbyggnadsförvaltningen 26 23 39 2 65 25

Liljaskolan 69 26 104 10 173 36

Barn- och utbildningsförvaltningen 182 89 40 14 222 103

Vård- och omsorgsförvaltningen 147 262 36 23 183 285

Totalt 437 406 233 50 670 456

Andel heltidsanställningar Kvinnor, % Män, % Totalt, %

Förvaltning Heltid Jmf mot 2009 Heltid Jmf mot 2009 Heltid Jmf mot 2009

Kommunledningskontoret 68,4 –3,8 93,3 0 79,4 –2,4

Samhällsbyggnadsförvaltningen 53,1 5 95,1 –4,9 72,2 2,0

Liljaskolan 72,6 –2,1 91,2 1,6 82,8 –0,2

Barn- och utbildningsförvaltningen 67,2 –0,3 74,1 5,7 68,3 0,6

Vård- och omsorgsförvaltningen 35,9 1 61 0,1 39,1 0,7

Totalt 51,8 0,5 82,3 1,5 59,5 0,8

Andelen heltidsanställningar i kommunen ökade

under året med 0,8 procentenheter för både kvinnor

och män. Andelen heltidsanställda män ökade

tre gånger mer än andelen heltidsanställda kvinnor.

Inom samhällsbyggnadsförvaltningen ökade andelen

kvinnor med heltidsanställning med 5 procentenheter

jämfört med förra året och andelen heltidsarbetande

män minskade lika mycket. Den största ökningen av

andelen heltidsarbetande män skedde på barn och

utbildningsförvaltningen.

I vård och omsorgsförvaltningen var andelen

heltidsanställda kvinnor 35,9 procent, vilket var en

ökning med 1 procentenhet sedan året före. Andelen

heltidsarbetande kvinnor var 51,8 procent för hela

kommunen och andelen män 82,3 procent.

Högsta andelen heltidsanställda kvinnor (72,6 procent)

fanns på Liljaskolan och andelen heltidsanställda

män (95,1 procent) på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Den lägsta andelen heltidsarbetande kvinnor

(35,9 procent) och män (61 procent) fanns på

vård och omsorgsförvaltningen.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Vård av barn, beräknat på statistiktimmar

Förvaltning Andel kvinnor,

% 2010

Jmf kvinnor,

% 2009

Andel män, %

2010

Jmf män, %

2010

Kommunledningskontoret 60,0 57,3 40,0 42,7

Samhällsbyggnadsförvaltningen 90,8 89,3 9,2 10,7

Liljaskolan 37,8 70,6 62,2 29,4

Barn- och utbildningsförvaltningen 93,6 90,0 6,4 10,0

Vård- och omsorgsförvaltningen 87,3 88,8 12,7 11,2

Totalt 77,2 85,3 22,8 14,7

Föräldralediga, beräknat på statistiktimmar

Förvaltning Andel kvinnor,

% 2010

Jmf kvinnor,

% 2009

Andel män, %

2010

Jmf män, %

2009

Kommunledningskontoret 8,5 0,0 91,5 100,0

Samhällsbyggnadsförvaltningen 86,7 92,0 13,3 8,0

Liljaskolan 76,2 70,0 23,8 30,0

Barn- och utbildningsförvaltningen 89,7 92,4 10,3 7,6

Vård- och omsorgsförvaltningen 93,7 96,5 6,3 3,5

Totalt 88,8 90,6 11,2 9,4

Övertid och fyllnadstid översatt till antal årsarbeten (åa)

(Det vill säga 1 700 timmar beräknat utifrån en genomsnittlig arbetstid per vecka på 38,5 timmar.)

Förvaltning Totalt timmar Översatt till antal åa

2010 Diff mot 2009 2010 Diff mot 2009

Kommunledningskontoret 1 942 694 1,1 0,4

Samhällsbyggnadsförvaltningen 3 085 –514 1,8 –0,3

Liljaskolan 1 266 –790 0,7 –0,5

Barn- och utbildningsförvaltningen 5 318 28 3,1 0,0

Vård- och omsorgsförvaltningen 12 322 3526 7,2 2,0

Totalt 23 933 2 944 14,1 1,8

Medelålder per förvaltning och kön, tillsvidareanställda

Förvaltning Kvinnor Män Totalt

2010 Diff mot 2010 Diff mot 2010 Diff mot

2009

Kommunledningskontoret 47,1 –0,6 48,1 1,0 47,5 0,1

Samhällsbyggnadsförvaltningen 48,9 1,7 49,0 –1,4 49,0 0,4

Liljaskolan 45,6 0,6 47,7 0,1 46,8 0,4

Barn- och utbildningsförvaltningen 46,1 –0,2 48,3 0,2 46,5 –0,1

Vård- och omsorgsförvaltningen 45,2 0,0 44,3 1,9 45,1 0,2

Totalt 45,8 0,1 47,3 0,5 46,2 0,2

Beräknade pensionsavgångar, 65 år

2011 2012 2013 2014 Totalt

Antal personer 20 35 26 36 133

Total lönesumma 2009–2010

mkr 2009 2010 Kvinnor 2010 Diff mot 2009 Män 2010

Total lönesumma 302,5 312,0

Genomsnittlig lönesumma i kronor 255 214 341 707

Kvinnors andel av männens lön, % 74,7 –0,6

Arbetsgivaravgifter

Lagstadgade kostnader 93,6 98,3

Avtalsenliga kostnader 6,6 2,6

Pensioner 17,1 21,4

Arbetsgivaravgifter totalt 117,3 122,2

Totala personalkostnader 419,8 434,2

Medellön per månad i olika åldersgrupper,

jmf mot kvinnor och män

Åldersgrupp Kvinnor 2010 % av

männens lön

Män 2010

20–29 19 672 kr 97,7 20 132 kr

30–39 22 358 kr 91,9 24 340 kr

40–49 23 154 kr 94,4 24 524 kr

50–59 23 328 kr 86,7 26 904 kr

60– 23 759 kr 85,6 27 744 kr

Pensionsskuld

Med pensionsskuld menas det beräknade pensionsåtagande

som kommunen förväntas utbetala i en

framtid och vars kostnader kan hänföras till tiden

före 20101231. Pensionsskulden var vid årsskiftet

239,6 mkr, inklusive särskild löneskatt. Av denna

skuld redovisas 21,4 mkr i balansräkningen och resterande

som ansvarsförbindelse.

2007 2008 2009 2010

Pensionsskuldens

förändring

inklusive särskild löneskatt

i mkr

Utveckling av

semesterlöneskuld

plus okompenserad

248,7 257,4 270,4 261,0

övertid i tkr 20 257 20 617 21 334 20 870

Antal sparade semesterdagar var vid årsskiftet 12 790

dagar, en minskning med 393 dagar. Okompenserade

övertidstimmar var vid slutet av året 7 359 timmar,

en minskning med 932 timmar jämfört med år 2009.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron minskade med 7,1 procent, från 5,6

till 5,2 procent, vilket kommunstyrelsen anser är ett

tillfredsställande resultat. De förändrade reglerna i

socialförsäkringen hade betydelse för sjukskrivningsprocessens

längd och ställde ökade krav på kommunen

som arbetsgivare. Att vara kunnig, tydlig och

respektfull i rehabiliteringsarbetet är en ledstjärna för

ansvariga chefer och övriga inblandade. Regelbundna

träffar i den övergripande arbetsgruppen för rehabiliteringsfrågor,

där varje förvaltning är representerad

med en rehabiliteringssamordnare, är av vikt för rehabiliteringsarbetet

i kommunen. Samarbetet med Försäkringskassan

och företagshälsovården var gott och

detta sammantaget bedömer kommunstyrelsen hade

betydelse för den minskande sjukfrånvaron. Efter en

analys av den ökade korttidsfrånvaron inleddes via

företagshälsovården en prövotid med frisklinjen i

vård och omsorgsförvaltningen. Frisklinjen tog emot

sjukanmälningar och gav sjukvårdsrådgivning till den

som anmälde sig sjuk. Uppföljande telefonsamtal till

den sjukskrivne gjordes regelbundet av en sjuksköterska.

Vid sjukfrånvaro längre än sex dagar och där

ärendet bedömdes bli långvarigt kopplades företagshälsovården

in för samråd med den sjukskrivne och

berörd chef. Utvärdering av tjänsten kommer att ske

under våren 2011.

Sjukfrånvaron är antalet frånvarotimmar i förhållande

till ordinarie arbetstid.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Sjukfrånvaroprocent per ålder och kön

Alla anställda Kvinnor Män Totalt

Förvaltning 2010 Diff mot 2009 2010 Diff mot 2009 2010 Diff mot 2009

Kommunledningskontoret 5,7 –1,1 1,9 –2,3 3,9 –1,6

Samhällsbyggnadsförvaltningen 4,7 –3,4 4,9 1,5 4,8 –0,8

Liljaskolan 3,6 –1,2 3,6 1,1 3,6 0,2

Barn- och utbildningsförvaltningen 6,5 –0,3 3,4 –0,5 5,9 –0,4

Vård- och omsorgsförvaltningen 6,1 –0,4 2,8 –1,3 5,6 –0,5

Totalt 5,9 –0,7 3,5 0,1 5,2 –0,4

Frånvarotid för kvinnor 5,9 –0,7

Frånvarotid för män 3,5 0,1

Tid med långtidsfrånvaro > 60 dgr 57,5 –0,9

Sjukfrånvarotid –29 år 3 –0,6

Sjukfrånvarotid 30–49 år 5,1 –0,1

Sjukfrånvarotid 50– år 6,1 –0,7

Kvinnor hade en sjukfrånvaro på 5,9 procent medan

männens sjukfrånvaro var 3,5 procent. Kvinnors sjukfrånvaro

minskade i andel och männens ökade. Sjukfrånvarotimmarna

exklusive sjukersättningstimmarna

(den ersättning som personer kan få i väntan på medicinsk

utredning/läkning) visade en sjukfrånvaro på

4,6 procent för alla anställda i kommunen. Det var

främst långtidsfrånvaron som minskade under året,

vilket den gjort under flera år.

Sjukfrånvaro per år, samtliga anställda

(procent)

2007

2008

2009

2010

kvinnor totalt män

Sjukfrånvaron för kvinnor har minskat med cirka

26,2 procent och för män med 12 procent sedan 2007.

Lång och korttidssjukskrivning,

sjuktimmar omvandlat till årsarbeten

(årsarbeten)

Sjuka mer än 60 dgr. Sjuka 59 dgr Poly. sjuka 59 dgr

och mindre och mindre

2007 2008 2009 2010

Ett årsarbete motsvarar 1 700 timmar, beräknat på

en genomsnittlig arbetstid på 38,5 timmar per vecka.

På fyra år har antalet årsarbeten på grund av sjukdom

minskat med 24 procent, från 79 årsarbeten 2007

till 60 årsarbeten 2010. Korttidsfrånvaron har legat på

samma nivå under de tre senaste åren.

Män

Kvinnor

Totalt

Sjukfrånvaro per år och förvaltning

(procent)

KLK

2009

2008

2007

SBN

Liljaskolan

BoU

VoF

2010

Totalt

Liljaskolan hade lägst sjukfrånvaro i jämförelse med

övriga förvaltningar. Alla förvaltningar utom Liljaskolan

sänkte sin sjukfrånvaro det senaste året. De två

största förvaltningarna låg på ungefär samma sjukfrånvaronivå

under år 2010. Sjukfrånvaron i vård

och omsorgsförvaltningen har minskat mest i andel

de senaste fyra åren (29 procent).

Sjukfrånvaro per åldersgrupp, vännäs kommun, alla anställda

(procent)

2007

2008

2009

2010

29 år och yngre

30-49 år

50 år och äldre

Sjukfrånvaron har de senaste fyra åren minskat mest

i åldersgruppen 30–49 år (27,1 procent).

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

2010

2009

2008

2007

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Barn- och utbildningsnämnden

Ordförande: Per-Erik Lundmark (S)

Förvaltningschef: Tomas Åström

Barn och utbildningsnämnden ansvarar för förskolan,

skolbarnsomsorgen, förskoleklasser och

grundskolan. Nämnden ansvarar även för den kommunala

musikskolan, biblioteken och förverkligandet

av kommunens kulturpolitiska mål.

Nämndens uppdrag verkställs genom barn och

utbildningsförvaltningen.

Verksamhet Enligt redovisning

Budget netto Avvikelse mot

budget

Avvikelse i %

Interna verksamheter

Politisk verksamhet 790 900 110 12,2

Centrala resurser 5 275 5 662 387 6,8

Förskoleverksamhet 36 605 38 520 1 915 5,0

Grundskola, förskoleklass och fritids 84 724 83 585 –1 139 –1,4

Särskola 4 898 4 689 –209 –4,5

Bibliotek, kultur och musikskola 6 252 6 303 51 0,8

Summa 138 544 139 660 1 116 0,8

Externa verksamheter

Köpt/såld förskola/skolbarnomsorg/grundskola 8 364 7 058 –1 306 –18,5

Gymnasiesärskola 3 691 3 350 –341 –10,2

Gymnasieskola 47 611 49 700 2 089 4,2

Summa 59 666 60 108 442 0,7

Totalt 198 210 199 768 1 558 0,8

Ekonomiskt resultat

Barn och utbildningsnämnden hade ett överskott på

1 558 tkr (+0,8 procent) mot budget. Av överskottet

svarade de egna verksamheterna för +1 116 tkr och

de externa för +442 tkr.

Uppföljning av nämndens mål

Övergripande inriktningsmål är att alla barn och

ungdomar ska nå de nationella kunskapsmålen.

Nämnden prioriterade dessutom följande långsiktiga

utvecklingsområden:

kunskap

barn och elever i behov av särskilt stöd

normer och värden

likabehandlingsplan

elev och föräldrainflytande.

Nedan finns respektive områdes åtgärder specificerade

med graden av uppfyllelse angiven. För varje

område anges även de mätbara mål som visar om

insatta åtgärder har förbättrat verksamheten. I redovisningen

av enkätsvar nedan anges andelen som svarat

”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer oftast”.

Kunskap

Åtgärd

Utarbeta en långsiktig plan för it-medier.

Genomföra sommarskola för elever i åk 7–9 sommaren 2010.

Utarbeta riktlinjer för arbetet kring nyanlända barn i förskola.

Se över rutiner kring det systematiska kvalitetsarbetet, kvalitetsdagar

och kvalitetsredovisning.

Analysera elevernas språkutveckling på gruppnivå och organisationsnivå

och utifrån detta göra en handlingsplan för

högre måluppfyllelse.

Analysera elevernas individuella språkutveckling och utifrån

detta göra en handlingsplan för högre måluppfyllelse.

Rektor har ökat sina kunskaper kring pedagogiskt ledarskap.

Rektor genomför kontinuerliga verksamhetsbesök.

Rektor genomför strukturerade verksamhetsbesök utifrån sitt

pedagogiska ledarskap.

Hitta olika aktiviteter som stimulerar till läslust och läsutveckling.

Fortsätt utveckla arbetet utifrån Bornholmsmodellen.

Förbättra modersmålsundervisning och studiehandledning på

modersmålet utifrån riktlinjerna för nyanlända i skolan.

Upprätta handlingsplaner på enhetsnivå utifrån resultat från

nationella prov, LUS och andra resultat.

Anordna svenska som andraspråk enligt gällande bestämmelser.

Säkerställ att en systematisk uppföljning och utvärdering av

elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen görs och dokumenteras,

och utifrån detta besluta om lämpliga åtgärder.

Åtgärd

Utveckla uppföljningsarbetet utifrån att kvalitetssäkra

särskole elevernas kunskapsutveckling och lärande.

Kompetensutveckla särskolepersonal inom tecken som stöd

och annan alternativ kompletterande kommunikation.

Förbättra organisation och struktur för simundervisning.

Implementera riktlinjerna för arbetet med nyanlända barn i

grundskolan.

Genomför dialog och besluta om åtgärder som strävar till

högre måluppfyllelse gällande att skapa höga positiva förväntningar

på barnet/eleven, pedagoger, rektor och den enskilde.

Mätbara mål – Kunskaper:

Enkätfråga: Verksamheten skapar engagemang, lust

och självtillit. Jag tycker det är roligt att lära mig nya

saker i skolan.

% Förskola Elever

2009 2010 2009 2010

Kunskaper 90,6 91,1 64,2 65,7

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Meritvärde i åk 9, genomsnitt

År 2008 2009 2010

Vännäs

Totalt 212 209 217

Flickor 225 218 230

Pojkar

Riket

196 200 205

Totalt 206 206 205

Flickor 217 218 217

Pojkar 195 194 193

Elever i åk 9 behöriga till gymnasieskolan

År 2008 2009 2010

Vännäs

Totalt 91,3 91,4 91,8

Flickor 92,6 95,4 91,1

Pojkar

Riket

89,7 87,3 92,4

Totalt 89,2 88,7 88,1

Flickor 90,6 90,2 89,6

Pojkar 87,9 87,3 86,7

* Barn och elever i behov av särskilt stöd

Åtgärd

Undersök hur ökad handledning och stöd till enskilda pedagoger

kan komma till stånd, och arbeta för detta genom att

bland annat se över resurserna inom elevhälsan.

Upprätta skoldatatek med målet att ge ökat stöd och hjälp till

elever i behov av särskilt stöd.

Säkerställ att åtgärdsprogram alltid utarbetas vid behov, och

att åtgärdsprogrammen följer förordningens krav.

Mätbart mål - Stöd:

Enkätfråga: Jag får den hjälp och det stöd jag behöver

i skolan.

2009 2010

Stöd 81,8 82,8

* Normer och värden

Åtgärd

Genomföra dialog och besluta hur ökad inkludering, öppenhet,

genomskinlighet, tydlighet och medskapande kan uppnås

på enheten.

Mätbara mål – Normer och värden:

Enkätfråga: Mitt barn/jag trivs/är trygg i förskolan/

skolan.

Förskolebarn Elever

2009 2010 2009 2010

Trivsel 96,6 98 76,2 81

Trygghet 94,8 98 86,7 88,4

* Likabehandling

Åtgärd

Intensifiera och förbättra det förebyggande arbetet mot

kränkande behandling, vilket även inkluderar utredningar,

åtgärder och uppföljningar i det fall ett barn/en elev känner

sig kränkt.

Genomför översyn av likabehandlingsarbetet och likabehandlingsplaner.

Mätbart mål – Likabehandling:

Enkätfråga: Flickor och pojkar ges lika villkor/får lika

mycket plats i förskolan/skolan.

Förskolebarn Elever

2009 2010 2009 2010

Likabehandling 79,1 73,5 74,5 78,9

* Elev- och föräldrainflytande

Åtgärd

Revidera frågorna i övergripande elevoch föräldraenkäter

och se över om tid för enkäten ska flyttas från mars/april till

oktober/november.

Utarbeta särskild elevoch föräldraenkät för särskola.

Se över barn/elevenkäterna för skolbarnsomsorg, så att även

barn i åk 1–2 får besvara densamma.

Sök vägar för att öka svarsfrekvensen på övergripande elevoch

föräldraenkäter.

Ta fram åtgärder för att öka barnens och föräldrarnas möjlighet

till inflytande och delaktighet.

Arbeta för att föräldrarna i förskolan i en högre omfattning

anser att utvecklingssamtalen är regelbundna och väl underbyggda.

Utveckla elevernas förmåga att skatta sig själva i förhållande

till de mål och betygskriterier som gäller.

Mätbart mål – Elev- och föräldrainflytande:

Enkätfråga: Mitt barn/jag har möjlighet att påverka

i min förskola/skola.

2009 2010

Inflytande – barn förskola 63,9 56,2

Inflytande – förälder skola 52 56,7

Inflytande – elev 54,6 59,1

Det sämre utfallet för inflytande i förskolan berodde

bland annat på brister i information till föräldrar i

samband med förändringar i förskolans verksamhet.

Förvaltningsövergripande åtgärder

Åtgärd

Revidera måltidsriktlinjerna med målet att nå större enhetlighet,

med fokus på hållbar utveckling.

Ta fram riktlinjer för barnomsorgspeng och marknadsför verksamheten.

Inom förskolan arbeta för att skapa en bättre beredskap för

att kunna ta emot barn under alla månader på året genom

att planera för en successiv utökning av barnantalet under

läsåret.

Inom förskolan arbeta för ökad kontinuitet i barngrupperna.

Se över riktlinjerna för barnomsorgsplacering och maxtaxa.

Förbättra rutiner kring överlämnande inom och mellan verksamheter.

Utveckla samarbetet mellan kommunens två särskolor.

Konkretisera målskrivningar för fritidshemsverksamheterna.

Målen för förskolan uppfylldes inte därför att det var

brist på förskolelokaler.

Förskola

Kommunen hade åtta förskolor med 22 avdelningar

inklusive två förskolepaviljonger med var sin avdelning.

Två av förskolorna bedrevs som intraprenad.

Utöver de kommunala förskolorna fanns en enskild

förskola som startade i januari 2007.

Dagbarnvårdare

I kommunen verkade åtta dagbarnvårdare – sju i

Vännäs och en i Tväråbäck.

Öppna förskolan

Öppna förskolan har varit en del av familjecenter

sedan starten 1996. Familjecentret har två huvudmän,

landstinget och kommunen. I familjecentrets

lokaler fanns öppen förskola, barnmorska, barnhälsovård,

förebyggande socialtjänst, familjerådgivning

och ungdomsmottagning.

Viktiga händelser under året

Etablering av förskolepaviljong vid förskolan

Bjällran

Familjeverkstan Efter en överenskommelse mellan

barn och utbildningsförvaltningen och vård

och omsorgsförvaltningen startades hösten 2010

en föräldrautbildning, som riktar sig till föräldrar

med barn i åldern 3–12 år.

Grundskola, särskola, förskoleklass och

skolbarnsomsorg

I Vännäs finns sex kommunala grundskolor och en

fristående skola. Fritidsverksamhet bedrevs vid alla

F–6skolor, inklusive den fristående skolan.

Skola Årskurs Antal elever

09/10

Antal elever

10/11

Egna skolor:

Bråns skola F–3 68 72

Pengsjö skola F–6 23 23

Tväråbäck skola F–6 33 31

Vegaskolan F–6 292 315

Hammarskolan 7–9 197 272

Vännäsby skola F–6 209 207

Vännäsby skola

Antal elever (inklu-

7–9 105 -

sive externa elever) 927 920

Andra skolor:

Hällfors friskola F–6 50 51

Övriga friskolor

Elever i andra kom-

F–9 21 23

munala skolor F–9 8 7

Antal elever 79 81

Externa elever:

Elever från andra

kommuner F–9 17 13

Summering:

Antal elever folkbokförda

i Vännäs

Antal elever i kom-

F–9 989 988

munens skolor F–9 927 920

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Särskola

Kommunen har en grundsärskola och en träningsskola.

Inom särskolan får varje barn uppnå målen

efter sina egna förutsättningar, vilket skiljer särskolan

från grundskolan. Eleverna är inkluderade i grundskolan

utifrån sina förutsättningar, främst i praktiska

ämnen. Läsåret 2010/11 ingår 11 elever i särskolans

årskurs 1–10.

Elever med annat modersmål

Närmare 50 elever med annat modersmål än svenska

gick i kommunens skolor, de flesta i Vega och Hammarskolan.

Cirka 40 av dessa elever läste svenska som

andraspråk.

Det fanns 8 språklärare i grundskolan som undervisade

i 47 elevers olika modersmål. De undervisade

dessutom i studiehandledning och höll i modersmålsstödet

i förskolan för 19 barn. Språken var somaliska,

thailändska, arabiska, spanska, finska, tyska, kinesiska

och persiska.

Viktiga händelser under året

Sommarskola: Sommarskolan varade i åtta dagar och

sju elever deltog – fyra flickor och tre pojkar. Eleverna

fick undervisning i matematik och engelska.

Studieresa: En klass från årskurs 9 besökte under

hösten Auschwitz/Birkenau i Polen.

Vegaskolan 100 år

Matematiksatsning 2010–2012

Aspergergrupp: Höstterminen 2010 startades en

grupp för elever med Aspergers syndrom på Hammarskolan.

Syftet är att skapa förutsättningar för

att bättre kunna möta dessa elevers behov.

Stjärnhuset

Målgruppen för Stjärnhusets verksamhet är ungdomar

13–20 år. Ärenden kommer från skolornas

elevvårdsteam, socialtjänsten eller via föräldrar och

ungdomar som själva söker sig till Stjärnhuset. Under

2010 deltog ett femtiotal ungdomar med familjer i

verksamheten. På Stjärnhuset arbetade man även

med kommunens uppföljningsansvar för ungdomar

upp till 20 år samt med praktikplatser för ungdomar

upp till 25 år.

Gymnasium

Hösten 2010 hade barn och utbildningsnämnden 433

elever i gymnasieskola eller i motsvarande verksamhet

hos folkhögskola. 90 procent av eleverna fanns i

kommunala gymnasieskolor och övriga 10 procent i

fristående gymnasieskolor eller folkhögskolor.

Kultur, bibliotek och musikskola

Viktiga händelser under året

På biblioteken arrangerades bland annat fotoutställningen

Essensen i mitt liv av elever i Vännäsby

skola åk 7–9 och utställning av journalisten Bengt

Hjalmarssons klippböcker.

För barn och ungdomar anordnades exempelvis

barnteaterföreställningar, skrivargrupp och kulturverkstäder.

Avdelningen anordnade också flera

arrangemang i samarbete med studieförbund, föreningsliv

m.m.

Biblioteken

bestod av huvudbiblioteket i Vännäs och biblioteksfilialen

i Vännäsby. Den totala utlåningen minskade

något. Vännäs låg fortfarande högt över riksgenomsnittet

både vad gäller lån per invånare (10,3 jämfört

med rikets 7,6) och besök per invånare (9,3 jämfört

med rikets 7,3).

2006 2007 2008 2009 2010

Total utlåning 84 383 90 810 87 167 88 624 85 988

Lån/invånare 10, 0 10,8 10,4 10,6 10,3

Besök/invånare 10,4 10,9 10,6 10,0 9,3

Musikskolan

var öppen för barn i årskurs 4–9. Musikskolan hade

239 elever, 89 pojkar och 150 flickor. Musikskolan

medverkade i olika sammanhang i kommunens kulturliv,

t.ex. med konserter.

Medborgarhusbiografens

besökare minskade 2010 jämfört med 2009.

Medborgarhusbiografen

2006 2007 2008 2009 2010

Antal biovisningar 31 59 51 59 55

Totalt antal

besökare

1 753 2 481 2 098 2 954 2 177

Besöksantal i snitt 41 42 40 50 35

Framtids- och planeringsperspektiv

Gemensamt

Kvalitetsarbete

I och med att dagens form av kvalitetsredovisning

försvinner och nya krav anges i skollagen 2011 måste

vi skapa nya rutiner och arbetssätt för hur vi systematiskt

och kontinuerligt ska planera, följa upp och

utveckla våra verksamheter.

Kultur, bibliotek och musikskola

Självbetjäning och rfid-teknik

Umeåregionens bibliotek planerar att införa självbetjäningssystem

och rfidteknik på biblioteken.

Vännäs och Vännäsby bibliotek kommer att byta ut

streckkoder mot rfid under 2011.

Förskola eller pedagogisk omsorg

Födelsetal

Födelsetalen de senaste åren är relativt stabila och ligger

mellan 85 och 100 barn.

Förskoleavdelningar

Våren 2011 kommer vi återigen vara tvungna att placera

fler barn än planerat på förskoleavdelningar på

grund av brist på förskolelokaler. Barn och utbildningsnämnden

bedömer att det finns behov av en

ny förskola med tre avdelningar senast hösten 2012.

Reviderad läroplan för förskolan

Den reviderade läroplanen för förskolan innebär sammanfattningsvis

ett förtydligande av dels personalens

och förskolechefens ansvar, dels målen för barns språkliga

och matematiska utveckling. Målen för naturvetenskap

och teknik har också förtydligats. Förskolan

blir genom skollagen 2011 en egen skolform.

Grundskola

Elevutveckling

De senaste årens elevminskningar planar nu ut och

elevantalet verkar stabiliseras kring 1 000 elever de

kommande åren. Fördelningen av antalet elever mellan

åk F–6 och åk 7–9 är ungefär 700 respektive 300

under denna tid.

Personal

Då elevantalet nu stabiliserats kommer behovet av

behöriga lärare att öka på grund av naturlig avgång.

Utifrån kravet på behöriga lärare enligt den nya skollagen

ska en inventering av lärarnas behörigheter

göras för att få en indikation om utbildningsbehovet.

Nämnden är också tvungen att hitta en lösning på hur

undervisningen i de mindre enheterna ska klaras av.

Ny skollag

Den nya skollagen gäller från och med första juli 2011

och kommer att innebära förändringar för verksamheten.

Viktiga förändringar är att

endast behöriga lärare får tillsvidareanställas och

lärare ska vara behöriga i det ämne de ska undervisa

oavsett årskurs

rektors ansvar utökas och förtydligas

elevernas rättigheter förstärks och fler beslut än

idag kan överklagas

behörighetsreglerna till gymnasieskolans alla program

skärps.

It-strategi

Vi kommer under våren att fastställa en strategisk

plan för en långsiktig utveckling av det pedagogiska

arbetet med hjälp av it och medier. Målet är att nå

ökad måluppfyllelse för barnen eller eleverna och att

anpassa verksamheten till vad som krävs av dagens

skola och förskola.

PIM (praktisk it- och mediekompetens)

Under 2011 ska alla lärare och skolledare inom grundskolan

och ett urval av personal i förskola och fritidshem

delta i en utbildning om PIM. Utbildningen är

webbaserad och syftar till att höja kompetensen i

användningen av informationsteknik i skolan.

Skoldatatek

Under hösten började vi bygga upp ett skoldatatek.

Skoldatateket ska vända sig till skolpersonal och

avsikten är att elever med läs och skrivsvårigheter

eller koncentrationssvårigheter lättare ska få tillgång

till värdefulla verktyg för sin inlärning.

Gymnasieutbildning

Elevutveckling

Antalet elever ser ut att minska de närmaste åren,

men samtidigt är kostnadsökningen per plats svår att

överblicka och skärpta behörighetsregler till gymnasiet

kan innebära att fler elever går fler år i gymnasiet.

Effekten av kommunens mottagande av ensamkommande

flyktingbarn är osäker.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Liljaskolans styrelse

Ordförande: Johan Söderling (S)

Förvaltningschef: Bo Christer Nilsson

Styrelsen svarar för ledning, samordning och utveckling

av Liljaskolan som är kommunens gymnasium.

Skolan har också vuxenutbildning. På skolan studerar

drygt 900 gymnasieelever från omkring 70 kommuner,

samt 200 vuxenstuderanden.

Ekonomiskt resultat

2009 2010

Intäkter 132 138 000 137 802 877

- personal 79 899 914 82 743 783

- material 14 472 768 16 707 769

- gemensamma 34 557 337 34 074 930

- lämnade bidrag

Resultat före avskr

1 325 034 1 461 819

investeringsutrymme 1 882 947 2 814 576

Fordran, Friluftsfrämjarna 175 000

Avskrivning –1 935 993 1 952 000

Resultat av driften –53 046 1 037 576

Extraord kostnader –596 373 1 160 000

Resultat efter avskrivning –649 419 –122 424

Driften lämnade ett överskott på en dryg miljon

kronor. Täckningen av ett tidigare års underskott på

1 160 000 kr gör att Liljaskolan gick med underskott.

Uppföljning av verksamheten

Elevantalet i Umeåregionen fördelade sig på följande

sätt. Umeå: 295, Vännäs: 233, Vindeln: 45, Nordmaling:

83, Bjurholm: 69 och Robertsfors: 39. Resterande

170 elever kom från ett femtiotal kommuner.

Under hösten startade Liljaskolan en inriktning

mot banteknik inom byggprogrammet.

Övergången till distansform för KYutbildningen

transportledning och logistik innebar fler sökande.

Flyktingmottagningen gjorde att behovet av sfi

blev större. Det växande antalet invandrare ökar

också behovet av grundläggande och gymnasial

vuxen utbildning. Behovet av IVIC ökade p.g.a. mottagandet

av ensamkommande flyktingungdomar.

Sveriges Kommuner och Landsting gör årligen så

kallade öppna jämförelser av olika kommunala verksamheter.

Även för gymnasieskolan görs dessa jämförelser.

För Vännäs gällde följande resultat

Siffrorna är ett medelvärde för både studieförberedande

och yrkesförberedande program.

% 2008 2009 Medel

Indikator

Fullföljd utbildning inom 3 år 74,4 77,9 76,3

Fullföljt inom 4 år 86,3 78,2 75,9

Andel med grundl behör 94,3 94,2 90,3

Direktövergång till högskola

Etablering på

17,1 13,8 20,7

arbetsmarknaden 38,5 40 32

Genomsnittlig betygspoäng 14,6 13,8 14,1

Kommunen hade ett bra resultat när det gäller antal

elever som fullföljde sin utbildning inom tre eller fyra

år. Andelen elever med grundläggande behörighet är

väsentligt högre än snittet för riket.

Direktövergången till vidare studier var mycket låg.

Många Vännäsungdomar valde att göra annat än att

studera året efter sin avslutade gymnasie utbildning.

Av de Vännäsungdomar som gått studieförberedande

program var det 26 procent som gick direkt till vidare

studier. Snittet för landet för denna kategori var 30,7

procent.

Av eleverna som gått studieförberedande program

hade 32,4 procent etablerat sig på arbetsmarknaden

efter två år. Motsvarande siffra för de som gått yrkesförberedande

program var 53,8 procent.

Betygspoängen var något lägre än medelvärdet

för riket. Medelpoängen för de som gått på studieförberedande

program var 14,6 (riket 15,1) och för

de som gått yrkesförberedande program var poängen

12,8 (riket 12,9).

Flyktingmottagningen

Antal mottagna under 2010 var 12 vuxna och 10

barn. Av dessa kom 11 vuxna och samtliga barn från

Somalia. En vuxen kom från Eritrea. Av de mottagna

kom 8 från Migrationsverket och i 14 fall rörde det

sig om familjeåterförening.

3 personer avslutade sin introduktion och övergick

till egen försörjning. De flesta som mottagits under

året var lågutbildade, vilket kan innebära att de behöver

längre tid för introduktion.

Flyktingintroduktionens totala kostnader

Totalt, tkr Vännäs, % Umeå, %

Introduktionsersättning 3 235 59 48

SFI 704 12,8 7

Personalkostnader 643 11,8 19

Övriga kostnader 902 16,4 26

Framtids- och planeringsperspektiv

Gymnasieutbildningen

Totalt sett minskar antalet gymnasieelever i Umeåregionen

med cirka 1 500 fram till 2013. Då kommer

det att finnas cirka 4 500 gymnasieelever. Friskolorna

kommer att erbjuda cirka 3 000 platser. Konkurrensen

om eleverna blir mycket hård.

Skolan måste ha utbildningar som lockar elever

från hela riket för att kompensera det lokala bortfallet.

Det rör sig framför allt om yrkesförberedande

utbildningar; deras dragningskraft på ungdomarna

verkar öka. Det finns ett stort behov inom många

områden som vvs, plåtslageri, skogsmaskinförare,

service tekniker, golvläggare m.m.

Från och med hösten 2011 genomförs en ny gymnasiereform

(GY11). De största skillnaderna jämfört

med den nuvarande gymnasieskolan är att det

blir högre krav på behörighet till gymnasieskolan

kommer nya program och en förändrad programstruktur

blir en tydligare skillnad mellan yrkesförberedande

och studieförberedande program

införs en yrkesexamen och en högskoleförberedande

examen.

Samverkansavtalet om gymnasieutbildningen i Västerbotten

innebär i korthet att länet är en enda region

inom vilken eleverna fritt kan välja gymnasium. Avta

let innebär att inackorderingsbidraget följer med en

elev som väljer ett gymnasium i en annan kommun.

Utbildningsdelegationen inom Regionförbundet

Västerbotten utreder för närvarande hur gymnasieorganisationen

i Västerbotten bör se ut. Syftet är att

se till att gymnasieungdomarna i länet ska få ett så

bra och brett utbud som möjligt. Utbildningarna ska

finnas inom rimliga avstånd. En ökad satsning på

distans undervisning kommer också att ske.

Liljaskolan har under de senaste fyra åren stadigt

legat på ett elevantal på cirka 900. Det är önskvärt att

en större andel av Vännäsungdomarna väljer Liljaskolan

som sin gymnasieskola. Hösten 2010 valde 58

procent av niorna i Vännäs Liljaskolan. Den hårdare

konkurrensen från friskolorna gör att kampen om

eleverna kommer att öka. Numera finns fri skolor i

Umeå som konkurrerar om de yrkesförberedande

eleverna. Behovet av information och marknadsföring

kommer att öka ytterligare.

Vuxenutbildningen

De närmaste åren måste attraktiva yrkeshögskoleutbildningar

erbjudas. Det är ett sätt att kompensera

det minskade antalet elever på gymnasieskolan.

Vi förväntar oss ett ökat behov av vuxenutbildning.

Flyktingmottagningen kommer också att innebära

ökade kostnader för sfi, grundläggande vuxen utbildning

och gymnasial vuxenutbildning. Det ökade behovet av

personal inom vårdsektorn talar för att resursbehovet

för dessa utbildningar kommer att öka.

Lärartillgång

Det har blivit brist på yrkeslärare. Utbildningen av

yrkeslärare har varit nedlagd under flera år. Det har

inneburit att instruktörer har anställts i stället. Kontakterna

med lärarutbildningen i Umeå är bra. Många

lärarkandidater från Umeå vill göra sin praktik i Vännäs.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Vård- och omsorgsnämnden

Ordförande: Sonja Eriksson (S)

Förvaltningschef: Ulf Norberg

Vård och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter

inom socialtjänsten. Nämnden leder också den

kommunala hälso och sjukvården samt stöd och service

(LSS) till vissa funktionshindrade. Dessutom

ansvarar nämnden för färdtjänsten.

Ekonomiskt resultat

tkr

Gemensamma resurser +1 464

Individ- och familjeomsorg –692

Äldreomsorg –1 248

Handikappomsorg –1 937

Intraprenad +33

Totalt –2 380

Det slutliga resultatet blev – 2 380 tkr. Underskottet

härrörde bland annat från ökade kostnader för personlig

assistans enligt LSS.

Uppföljning av mål

Nämndens mål är att verksamheten ska utmärkas av

följande:

God tillgänglighet. Medborgarna i Vännäs ska

känna trygghet i att de får den hjälp de behöver

inom rimlig tid.

Gott bemötande. Alla kontakter med brukare,

anhöriga och andra ska kännetecknas av respekt

för individen.

Effektivt resursutnyttjande. Verksamheten ska hålla

den kvalitet som man har beslutat om med en så

effektiv användning av resurserna som möjligt och

utifrån detta möta individens enskilda önskemål.

Fokus på att stärka individens egen förmåga.

Utifrån dessa mål har förvaltningen utarbetat följande:

Grundvärderingar

respekt för individen med särskild hänsyn till värdighet,

integritet, självständighet, resurser och behov

stöd för individens förmåga att hantera sitt liv

rättssäkerhet.

Övergripande mål

Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet utifrån

nämndens mål och förvaltningens grundläggande

värderingar.

Detta mål ska följas upp på följande sätt:

Brukarundersökningar. Totalt andelen nöjda svar

i brukarenkät ska uppgå till 85 procent.

Måluppfyllelse: Ingen brukarundersökning genomfördes

2010. Undersökningen genomförs våren 2011.

Medarbetarenkät. Förvaltningen ska ha en god

arbetsmiljö med ett nöjdmedarbetarindex på minst

4,75 i 2010 års medarbetarenkät.

Måluppfyllelse: Målet uppnåddes inte. Nöjdmedarbetarindex

var 4,44 i 2010 års medarbetarenkät.

Ekonomisk uppföljning, varje månad.

Måluppfyllelse: Ekonomisk uppföljning skedde varje

månad i alla verksamheter, arbetsutskott och i nämnden.

Individ- och familjeomsorg (ifo)

Mål

Allmänheten ska kunna få kontakt med ifopersonal

inom tre arbetsdagar.

Måluppfyllelse: Uppnåddes. Det är i viss mån en

bedömningsfråga huruvida det helt eller delvis uppnåddes,

men kontakt med någon inom ifo bör man

ha fått inom tre arbetsdagar.

Erbjuda föräldrautbildning årligen för föräldrar till

barn i åldrarna 0–16 år.

Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.

Alla verksamheter inom ifo ska arbeta för att

utveckla lämpliga utvärderingsmodeller.

Måluppfyllelse: Uppnåddes inte.

Varje verksamhet ska arbeta med att utveckla

informationen till allmänheten.

Måluppfyllelse: Uppnåddes.

Mål för fritidsgården Ikaros

Minst 100 besök per vecka.

Måluppfyllelse: Uppnåddes. 98 besök noterades.

Det bör råda en jämn könsfördelning mellan flickor

och pojkar.

Måluppfyllelse: Uppnåddes. Fördelningen var 44 procent

flickor och 56 procent pojkar.

Orsaker till underskottet

Verksamheten gick med underskott (–692 tkr). Anledningar

till underskottet var ökade behov av och högre

kostnader för försörjningsstöd (kostnadsökningen

mellan 2009 och 2010 är 21 %), ökade behov av och

högre kostnader för kontaktpersoner, öppenvårdsbehandlingar

och familjehem.

Kostnaderna för institutionsvård av vuxna var

813 tkr lägre än budget. Jämfört med 2009 var samma

kostnader 1,3 miljoner lägre. Detta var resultatet av

förvaltningens och nämndens medvetna satsning på

förebyggande insatser och lokala lösningar.

Äldre- och handikappomsorg

Mål för äldre- och handikappomsorgen

Alla brukare ska få en individuell genomförandeplan

upprättad inom sex veckor efter verkställt beslut

med uppföljning en gång per år eller vid behov.

Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.

Äldre och handikappomsorgens verksamheter ska

präglas av ett habiliterande och rehabiliterande

synsätt.

Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.

Alla kontakter med brukare, anhöriga och andra

ska kännetecknas av ett gott bemötande och med

respekt för individen.

Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.

Personalen ska aktivt delta i utvecklingsarbetet för

att förbättra arbetsmiljö, trivsel, effektivitet och

brukarnöjdhet.

Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis

Framtagna rutiner och riktlinjer ska vara kända

och följas.

Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.

God och säker vård

Nämnden kan konstatera att det utvecklings och

kvalitetsarbete som har genomförts under åren har

lett till förbättringar inom kost och nutrition, fall

förebyggande åtgärder, modern arbetsteknik, läkemedelshantering

samt demensvård och palliativ vård.

Orsaker till underskotten

Underskott inom äldreomsorgen (–1 248 tkr) berodde

främst på:

merkostnader i samband med omstruktureringen

av särskilt boende

högre personalkostnader än beräknat p.g.a sjukfrånvaro

och rehabiliteringsåtgärder.

Inom handikappomsorgen berodde underskottet

(–1 937 tkr) främst på:

betydande kostnadsökning för insatsen personlig

assistans enligt LSS (se vidare avsnittet inledning).

Intraprenad

Intraprenaden heter Orion och är ett mindre äldreboende

för dementa. Under 2008 arbetade nämnden

och representanter för intraprenaden fram ett nytt

treårigt avtal. Där regleras bland annat:

organisation

målgrupp

verksamhetens inriktning och omfattning

rutiner

ekonomi

personal

lokaler

uppföljning och utvärdering

samverkan.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Intraprenaden, som organisatoriskt ligger direkt

under nämnden, har bedrivit verksamhet till stora

delar enligt planerna. Intraprenaden gick även 2010

med ett överskott (+132 tkr) p.g.a. lägre personalkostnader.

Av överskottet behåller intraprenaden 75

procent enligt kommunfullmäktiges beslut.

Demokrati och medborgarperspektiv

Vård och omsorgsnämnden har ambitionen att fördjupa

dialogen med medborgare och brukare. Både

nämnd och förvaltning var representerad i kommunens

handikapp och pensionärsforum. Dessutom var

förvaltningen representerad vid pensionärsorganisationers

möten och träffar.

Dialogen med medborgare och frivilliga volontärer

genomfördes kontinuerligt bland annat vid informationsmöten

för allmänheten, arbetsplanerings och

styrgruppsträffar vid Vännäs Frivilligcenter, samt vid

olika aktiviteter av rekreationskaraktär som exempelvis

kaféer som anordnades. Därutöver skedde dialogen

via personliga kontakter, mejl och telefonsamtal.

Posom (psykiskt och socialt omhändertagande), som vård-

och omsorgsförvaltningen ansvarar för, fortsatte sitt arbete

via ledningsgrupp, professionell stödgrupp samt en stödgrupp

med deltagare från allmänheten.

Framtids- och planeringsperspektiv

Sex förvaltningsövergripande områden har stor betydelse

för verksamheten på kort och lång sikt:

befolkningsutvecklingen

personalförsörjningen

förebyggande arbetet

samverkan

förändringar hos andra samhällsorgan

forskning, utveckling och utbildning.

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen 2009–2020,

åldersgrupperna 65 år och äldre

Ålder 2009 2020 Förändring Förändring, %

95– 12 25 13 +108

90–94 67 71 4 +6,0

85–89 170 151 –19 –11,2

80–84 243 242 –1 –0,4

75–79 297 369 72 +24,2

70–74 372 465 93 +25,0

65–69 461 485 24 +5,2

65–

Totala

1622 1808 186 +11,5

befolkningen 8 357 8 281 –76 –0,9

Ovanstående tabell visar en kraftig procentuell ökning

av gruppen 65 år och äldre fram till 2020. Samtidigt

visar prognosen på en minskning av den totala befolkningen

med 0,9 procent. Prognosen visar också att i

åldersgruppen 65 år och äldre år är det en stor procentuell

ökning i den högsta åldersgruppen, även om

antalet inte är så stort. Erfarenheten visar dock att det

är i den åldersgruppen som vårdkostnaden per person

är som högst. Prognosen visar på ökningar i samtliga

åldersgrupper med undantag för personer 80–89 år.

Dessa demografiska förändringar kommer att medföra

stora utmaningar främst inom äldreomsorgen.

Personalförsörjningen

Samtidigt som antalet äldre ökar kommer den tillgängliga

arbetskraften i såväl kommunen som i

Umeås arbetsmarknadsområde att minska.

Förebyggande arbete gentemot brukarna

Det förebyggande arbetet gentemot brukarna

måste prioriteras för att minska kostnaderna på sikt.

Inom ett flertal områden bedriver nämnden verksamhet

som syftar till att förebygga ohälsa.

Samverkan

Samverkan ger en effektivare verksamhet till lägre

kostnad och dessutom en verksamhet som bättre motsvarar

behoven. Arbetet med att öka samverkan med

landstinget måste fortsätta liksom arbetet med att

hitta samverkan med andra kommuner, staten och

föreningar. Intern samverkan mellan olika nämnder

och styrelser bör utvecklas.

Forskning, utveckling och utbildning

För att tillgodose god och säker vård krävs forskning,

utveckling och innovativa utbildningsinsatser för personalen.

Vård och omsorgsförvaltningen ska aktivt

påverka och medverka i den framtida utvecklingen

av vård och omsorg i Sverige.

Kommunstyrelsen –

samhällsbyggnadsförvaltningen

Ordförande: Johan Söderling (S)

Förvaltningschef: Tore Forsberg

Kommunstyrelsen – Samhällsbyggnadsförvaltningen

arbetar bland annat med markfrågor, övergripande

planeringsfrågor, gator, vägar och trafik, vatten och

avlopp, parker, grönområden och fritidsanläggningar,

avfallshantering och återvinning och teknisk service,

ny, om och tillbyggnad av kommunala fastigheter,

drift och underhåll av kommunens lokaler, intern och

extern uthyrning av lokaler samt lokalvård.

Ekonomiskt resultat

Tkr Kostnad Intäkt Budgetavvikelse Resultat

Avd Budget Redov Budget Redov Kostnad Intäkt

Stab 2 608,8 2 821,2 280,0 470,0 – 212,4 190,0 –22,4

Bostadsanp 971,0 863,3 0,0 0,0 107,7 0,0 107,7

Fastighet 6 4167,7 65 694,7 63 032,7 64 317,6 –1 527,0 1 284,9 –242,1

Gator 24 596,6 26 191,9 9 063,6 10 456,8 –1 595,3 1 393,2 –202,1

Räddningstjänst 5 147,4 6 148,6 1 000,0 1 327,1 –1 001,2 327,1 –674,1

Renhållnavd 7 824,6 10 181,9 6 390,0 10 002,2 –2 357,3 3 612,2 1 254,9

Plan & bygg 1 287,0 1 340,0 585,0 589,9 – 53,0 4,9 –48,1

Miljö & hälsa 1 532,5 1 579,4 470,0 708,8 – 46,9 238,8 191,9

Plan- & miljönämnd 318,5 311,7 6,8 6,8

Totalt 108 454,1 115 132,7 80 821,3 87 872,4 – 6 678,6 7 051,1 372,5

Avd Kostnad Intäkt Budgetavvikelse Resultat

(tkr) Budget Redov Budget Redov Kostnad Intäkt

Vännäs Bost 31 351,0 27 332,7 31 351,0 31 638,0 4 018,3 287,0 4 305,3

Resultatet för samhällsbyggnadsförvaltningen var

ett överskott på 372,5 tkr. Räddningstjänstens budget

belastades med 497 tkr utöver budgetramen för

reparation av höjdfordon enligt beslut av kommunfullmäktige.

Fastighetsavdelningen

Fastighetsavdelningen visade ett underskott

(– 242,1 tkr). Året blev ca åtta procent kallare än normalåret.

Medan den totala elkostnaden 2002 var 48,46

öre per kWh, steg den till 92,08 öre per kWh 2009.

Ett nytt elavtal tecknades inför år 2010. Den totala

elkostnaden sänktes då till 80,23 öre per kWh.

Kostnad per kWh (kostnader för fasta avgifter ingår inte i tabellen)

2002 2003 2005 2007 2009 2010

Elkostnad 20,20 35,16 29,27 42,72 54,88 44,53

Elskatt 14,00 16,80 19,40 20,40 18,60 18,50

Nätavgift

Elcertifikat-

14,26 16,32 16,00 16,00 16,00 17,20

avgift - 1,00 2,40 3,50 2,60 -

Summa 48,46 69,28 67,07 82,62 92,08 80,23

Underhållskostnaden 2001 var 46 kr per m 2 och har

därefter kontinuerligt sjunkit. År 2010 var underhållskostnaden

31 kr per m 2 . Förvaltningen bedömer att

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

en rimlig nivå för att långsiktigt kunna bibehålla en

bra fastighetsstandard är 70–75 kr per m 2 .

Fastighetsförvaltningens nyckeltal framgår av nedanstående

diagram.

Kostnadsfördelning, Vännäs kommuns fastighetsbestånd

(procent)

Övrigt 4

Kapital 28

Hyror 15

Underhåll 7

Kostnadsutveckling värme, el och underhåll

(kr/m

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

2 )

Värme El Underhåll

Skötsel, Tillsyn 10

Städning 16

Mediaförsörjning

2008 2009 2010

Diagrammet ovan visar kostnaderna för värme, el och

underhåll åren 2001–2010. (I elkostnaden 2003 ingår

även kostnader för 2002, och för 2004 ingår kostnader

för 2003.)

Ett urval av händelser under året

På förskolan Klockaren installerades en ny ventilationsanläggning.

Ett nytt fläktrum byggdes i atriumgården

där ventilationsaggregatet placerades.

Effekten av åtgärden började synas trots den korta

driftsperioden. Förbrukningen beräknas sjunka

40 000 kWh per år.

Som en energisparåtgärd byttes eller nyinstallerades

belysningen i gamla och nya ridhallen på

Vännäs Ridcenter.

Genom ombyggnation skapades lokaler åt en rehabiliterings

och utredningsenhet.

I Bråns skola installerades bergvärme varefter oljeeldningen

upphörde och pelletspannan togs ur

drift.

På Vegaskolan och restaurangen på Liljaskolan

fortsatte arbetet att byta ut styr och reglerutrustning.

Hammarskolan och Vegaskolan (del två) fick belysning

med närvarogivare i de allmänna utrymmena.

En ny förskoleavdelning startade i Vännäsby skola.

Periodisk elkontroll utfördes i skolor och förskolor.

En strategi för energieffektivisering inom den

kommunala organisationen togs fram. Syftet är

att nå de nationella och regionala klimat och energimålen.

Fastighetsavdelningen drabbades av två större skador

under året: en vattenskada i Vännäsbys skola

och ett fjärrvärmeläckage på Lägret.

Vännäs Bostäder

Resultatet för budgetåret 2010 blev ett överskott på

4 409 tkr. Hyresförlusterna låg på en normal nivå.

Räntekostnaderna sjönk, medan kostnaderna för

värme och el ökade. Underhållskostnaderna var ca

74 kr per m 2 .

Händelser under året

byte av hyresadministrationssystem och underhållssystem

för det inre underhållet

färdigställande av soprum på Borgmästargården

ombyggnad av Jockebo till lokaler för hemvårdscentral

lägenhetsrenoveringar.

Gatuavdelningen

Årets verksamhet gick med ett underskott (– 202,1 tkr).

Trafikbelysningen och ishallen visade underskott

medan barmarksunderhållet gav överskott.

Händelser under året

Vaanläggningar sanerades och olika delar av dagvattensystemet

byggdes ut.

Mindre gatuombyggnader och beläggningsarbeten

utfördes.

Föreningar gavs möjlighet att sköta drift och skötsel

av anläggningarna Vännäsborg och Olovsborg.

Bidrags och uthyrningsreglementet reviderades.

Ryttarföreningen uppförde i egen regi ytterligare

ett ridhus i Norrmalm.

Renhållningsavdelningen

Resultatet blev ett överskott på 1 254,9 tkr, varav

700 tkr var intäkter från försäljningen av metallskrot.

Leveranser av brännbart hushållsavfall till Umeå Energi

2008–2010 (ton).

2008 1 818

2009 1 861

2010 1 869

Mängd deponerat avfall på Starrbergets avfallsanläggning

2008–2010 (ton).

2008 1 176

2009 1 147

2010 1 472

Metallpriserna steg under året vilket genererade ett extra plus

i verksamheten med 700 tkr. Mängder 2010 (ton).

Järnfragg 259

Aluminium 62

Rostfritt 3

Koppar 1

Mässing 2

Kylare 0,4

Kopparkabel 4,9

Starrbergets avfallsanläggning och åvc fungerade bra.

Den gamla deponianläggningen sluttäcktes och kräver

under några år efterarbeten med så kallade sättningar

i deponin, vilket behöver åtgärdas tillsammans

med kontinuerliga kontroller och tillsyn. En uppdatering

av kommunens fritidshusregister gjordes under

året vilket medförde nya abonnenter.

Returcentrum

Försäljningen ökade.

Marahällan m.m.

Arbeten med målning av pumpstationer, reparationer

av ishockeysargar och tillverkning av staket och

blomlådor genomfördes.

Bilvårdsanläggning

Personalen arbetade med tvätt, mindre reparationer

och målning av de kommunala tjänstebilarna.

Jord och skog

Under hösten påbörjades röjningsarbeten efter

strandleder och i villaområden.

Demokrati och medborgarperspektiv

I SCB:s medborgarundersökning från hösten fick

va och Räddningstjänsten höga betygsindex. Sämre

betygsindex erhölls inom områdena gator och vägar,

gång och cykelvägar, renhållning och sophämtning

samt miljöarbete.

Fastighetsavdelningen

Avdelningens brukare var till största delen andra

kommunala förvaltningar. Cirka sju procent av

lokalerna hyrdes ut till externa hyresgäster. Representanter

för brukarna och avdelningen gör årliga

underhållsbesiktningar av lokalerna. Detta utmynnar

i en underhållsplan, som är underlag för kommande

års underhållsåtgärder.

Vännäs Bostäder

Vännäs Bostäder har kontakt med sina lägenhets och

bostadshyresgäster i samband med in och utflyttning

samt vid olika tillfällen under hyrestiden. Kontinuerliga

husträffar genomfördes med hyresgästerna och

representanter från Hyresgästföreningen. Information

gavs också via hemsidan och hyresavierna.

Gatuavdelningen

Dialog med brukare av olika tjänster och anläggningar

skedde via besök, telefon, brev eller mejl.

Renhållningsavdelningen

Information och dialog med kommunmedborgare

och näringsidkare av olika tjänster skedde via besök,

telefon, brev, hemsidan eller mejl.

Framtids- och planeringsperspektiv

Fastighetsavdelningen

Fastighetsavdelningen arbetade bland annat med att:

projektera och bygga en ny treavdelningsförskola

på Lägerområdet

upphandla en förhyrd förskola med en avdelning

till Tväråbäck

bygga om f.d. Slussen till ett boende för ensamkommande

flyktingbarn

projektera en ombyggnad av köket på Rieck

Müller gården från tillagningskök till mottagningskök

öka tillgängligheten i de offentliga lokalerna enligt

tillgänglighetskraven

utföra återkommande elkontroller.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

För att följa upp energieffektiviseringen krävs en bra

nulägesstatistik samt uppföljning. Avdelningen tog

fram de uppgifterna för att skapa en databas och därigenom

få bättre överblick.

Ett av optimeringsområdena är belysningen på

skolorna. Med en relativt liten investering och korta

avskrivningstider, cirka 18 månader, kan åtgärderna

ge en bra besparing, cirka 30 procent per år. Ett annat

besparingsområde är styrning av värme och ventilation

(överordnade system på ventilation och värme

samt flödesinjusteringar för värme).

Det eftersatta underhållet syns allt tydligare på de

flesta byggnaderna. För att klara ett långsiktigt rationellt

underhåll bör uttaget vara åtminstone 70–75 kr

per m 2 . Ytterligare investeringsbehov i fastighetsbeståndet

väntar, både utvändigt och invändigt. Bland

annat utemiljön vid skolor och förskolor är exempel

på det. Eftersom medel har avsatts för 2011 kommer

fastighetsavdelningen att fortsätta upprusta och komplettera

lekredskap och staket, i samarbete med miljöprojektet

Marahällan.

Vännäs Bostäder

Antalet tomma lägenheter var lägre än närmast föregående

år. Vid årsskiftet 2010/2011 fanns ett tiotal

lediga lägenheter för uthyrning. De närmaste åren

planeras underhållsinsatser som exempelvis lägenhetsrenoveringar,

förbättring av den yttre miljön,

fasad och fönstermålningar, byte av avloppsstammar

och värmesystem, renovering av badrum med

mera. Huvuddelen av bostäderna är dock i gott skick.

Ungefär hälften är tio–femton år gamla och resten är

betydligt äldre.

Gatuavdelningen

För att uppnå god standard i den kommunala infrastrukturen

är det nödvändigt att utöka underhålls

och reinvesteringsbudgeten. Därmed undviks

kapitalförstöring av anläggningarna. Reinvesteringstakten

bör öka framförallt inom va och gator.

Ett nytt borrhål i anslutning till nuvarande vattentäkt

i Önskanäs är mycket viktigt för att säkerställa

en kontinuerlig vattenförsörjning. En ny anslutningsledning

till Vännäsby via Sunnanå med anslutning

i Brån är också angeläget för att säkerställa vattenförsörjningen

till Vännäsby, Brån och Östra och Västra

Spöland.

Renovering av avloppsreningsverket pågår med

utbyte av vissa pumpar och maskiner. På sikt är det

nödvändigt med ett successivt utbyte, alternativt nya

sträckningar, av huvudavloppsledningar med större

dimensioner från vattenverket till distributionsnätet.

Vägbelysning är ett område som energioptimeras

för att minska driftskostnaderna. Cirka åttio procent

av all vägbelysning är utbytt mot energisnålare

armaturer.

Gator och valedningar bör byggas om i snabbare

takt för att inte vara till hinder för fjärrvärmens

expansion samt för att lösa dagvattenproblem inom

vissa områden. Pågående detalj och planarbete för

centrala Vännäsby innebär att ett tjugotal byggbara

tomter kommer att erbjudas. Kommunens gator,

anläggningar och parker bör utformas så att alla kan

känns sig trygga, exempelvis genom röjningsarbeten,

utgallring samt bättre belysning.

Medel bör avsättas för att färdigställa skydds vallar

och strandskoning (skydda stränder mot erosion)

längs älvarna och även utveckla strandpromenader för

att erbjuda allmänheten möjlighet att nyttja naturen.

Renhållningsavdelningen

Starrbergets avfallsanläggning bör fortsätta att

utvecklas. Samverkan mellan kommunerna bör också

fortsätta att utvecklas för att bättre nyttja resurser,

kompetens och specifika anläggningar som byggs upp

i de olika kommunerna. Det gäller t.ex. anläggningen

för att omhänderta organiskt avfall.

Mängden avfall som går till förbränning bör minskas.

En planering bör påbörjas för att införa källsortering

direkt vid hushållen. Syftet är att minska

mängden hushållsavfall som går till förbränning.

Under 2010 blev ett tillstånd klart för att bygga en

anläggning för slambehandling. Arbetet ska påbörjas

under 2011.

Plan- och miljönämnden

Ordförande: Knut Dacklin(S)

Plan och miljönämndens uppdrag är bl a att fullgöra

kommunens uppgifter inom plan och byggnadsväsendet

och miljö och hälsoskyddsområdet samt de

övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den

kommunala nämnden inom dessa områden. Nämnden

har också ansvar för räddningstjänst och är kommunens

naturvårdsorgan.

Ekonomiskt resultat

Nämndens ekonomiska resultat ingår i samhällsbyggnadsförvaltningens

redovisning.

Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

Det totala ekonomiska utfallet blev ett överskott på

191,9 tkr. Kalkningskontot visade ett underskott på

5,1 tkr. Årets överskott berodde i huvudsak på lägre

utgående arbetsgivaravgift för anställd personal.

Verksamheten bedrevs i huvudsak efter samma

inriktning som föregående år, vilket innebär att

huvuddelen av tillsynen lades på verksamheter med

årlig avgift samt inkommande ärenden såsom ansökningar,

anmälningar, klagomål, remissyttranden m.m.

Under två tredjedelar av året hade avdelningen en

extra inspektör vilket medförde att avdelningen kunnat

arbeta ikapp med tillsyn på objekt med fasta avgifter.

Arbetet inom livsmedel var inriktat mot kontroll

av livsmedelsföretagarna (i enlighet med livsmedelslagen).

Avdelningen gjorde ca 90 kontrollbesök eller

inspektioner inom livsmedelsområdet. Detta innebar

även arbete med kontrollrapporter, rådgivning m.m.

Nya, såväl permanenta som tidsbegränsade, verksamheter

registrerades fortlöpande.

Nio vattenverk kontrollerades. Kvarstående vattenverk

får besök under 2011. Plan och miljönämnden

har fått kontrollansvar över handel med receptfria

läkemedel i kommunen och under 2010 ordnades

utbildning inför kontrollerna.

I kommunen finns cirka tjugo B och Canläggningar

(olika grad av miljöfarlig verksamhet) som

betalar årlig avgift. Samtliga av dessa anläggningar

inspekterades under året. Anmälningar, inspektionsrapporter,

granskning av miljörapporter, rådgivning,

samråd m.m. ingår i arbetsuppgifterna. Även ett flertal

Uanläggningar (små anläggningar utan anmälningsplikt)

fick tillsyn under året.

Intresset för installation av värmepumpar var fortsatt

stort. Under året behandlades 37 anmälningar

vilket var ett tiotal fler än föregående år.

Ärenden om undantag från renhållningsordningen

ökade markant, framförallt på grund av den nya renhållningsordningen.

Det var cirka åttio ärenden

under året.

Avdelningen deltog i ett nationellt tillsynsprojekt

om fastighetsägares egenkontroll. Alla fastighets ägare

fick information om egenkontrollen och sju fastighetsägare

besöktes. Besöken visade att kunskapen

är god hos fastighetsägarna i kommunen. Femton

ansökningar om att installera enskilda avloppsanläggningar

behandlades under året.

Övrigt

Miljö och hälsoskyddsavdelningen gjorde i likhet

med tidigare år lokala referensmätningar av gammastrålning.

Mätningar utfördes på fyra olika platser.

Avdelningen deltog i radiac 09, en larmövning som

genomfördes av länsstyrelsen.

Tio badvattenprover togs vid kommunens badplatser.

Plan- och byggavdelningen

Resultatet för plan och byggavdelningen var ett

underskott (– 48,1 tkr). Överföringen av lokala trafikföreskrifter

till den rikstäckande databasen för trafikföreskrifter

(RDT) utfördes av extern personal.

Behovet av extern personal blev större än beräknat

och detta är huvudorsaken till underskottet.

Nybyggnaden av bostäder och lokaler har varit

relativt oförändrad de senaste åren. I kommunen

fanns lediga och byggklara tomter i Tväråbäck (11 st),

i Vännäsby (10) plus två tomter där Smålandsvillan

har option, och i Vännäs drygt 20 tomter plus två

stycken där Smålandsvillan har option.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Kommunstyrelsen beslutade i april att under en

prövotid av två år rabattera priset på en tomt varje

månad.

Under 2010 förbereddes en detaljplan för bostäder

på Hemberget och i centrala Vännäsby. Arbetet med

detaljplaner för kvarteren Kemisten och Maskrosen

2 i Vännäsby pågick. En detaljplan påbörjades för

en ny förskola i Vännäs. Vid årsskiftet var samrådsskedet

avklarat.

Den största delen av trafikärendena under året var

parkeringstillstånd.

Ett förslag till LISområden (landsbygdsutveckling

i strandnära lägen) identifierades i samarbete med

Vännäs Landsbygdsråd.

Räddningstjänsten

En strategisk framtidsplan finns för verksamheten,

vilket innebär att samarbetet med Umeå, Bjurholm

och Nordmaling samt Liljaskolan fortsätter.

Räddningstjänsten utför tillsyn inom två lagområden:

lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen

om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Sedan

hösten ansvarar Räddningstjänsten även för hantering

och tillsyn av explosiva ämnen.

Det gjordes 20 tillsyner, och dessutom kontrollerades

brandskyddsdokumentationerna hos företag,

kommunen och landstinget. Det gjordes även en del

förelägganden när det gäller brandskyddet hos företag

och kommunen.

Totalt gjordes 99 insatser, varav 9 utryckningar i

grannkommunerna.

Räddningstjänsten hade en låg kostnad per invånare

jämfört med andra kommuner i samma storlek.

En av orsakerna till detta var att Räddningstjänstens

personal reparerade alla fordon och material och

gjorde det även åt Bjurholm.

Under året gjordes följande nyinvesteringar:

en ny släckbil (den tidigare var 24 år)

nya stöttor för trafikolyckor.

Demokrati och medborgarperspektiv

Räddningstjänsten

Räddningstjänsten informerar i kommunens informationstidning

(Kommuninfo) om brand och

säkerhetsfrågor som är angelägna för kommunens

medborgare. Under året fick föreningar och företag

utbildning och information. En informationsdag för

de äldre kommuninvånarna arrangerades tillsammans

med hemtjänsten och Civilförsvarsförbundet.

Plan- och byggavdelningen

Kontakt med medborgarna sker framförallt när

fastig hetsägaren ska göra förändringar genom byggarbeten

på fastigheten. Vid upprättande av detaljplaner

hålls samråd med fastighetsägare, hyresgäster och

myndigheter.

Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

Miljö och hälsoskyddsavdelningen har i sitt arbete

många kontakter med kommuninvånare och verksamhetsutövare.

Kontakten har de senaste åren alltmer

utvecklats mot information och rådgivning. I

övrigt förekommer främst kontakter med medborgare

och verksamhetsutövare i samband med tillstånds

och anmälningsärenden och vid tillsynsbesök.

Framtids- och planeringsperspektiv

Räddningstjänsten

Räddningstjänsten kommer i framtiden att arbeta

mer förebyggande mot olyckor och verka för att kommunen

ska vara en trygg och säker kommun att leva

i. Räddningstjänsten ska exempelvis vara ute bland

kommuninvånarna och i skolorna för att informera

om brandskyddet och hur olyckor förebyggs.

I början av 2012 måste dagens alarmsystem bytas

mot ett digitalt system för att integreras med SOSalarm.

Nuvarande radiosystem kommer att stängas

ned i slutet av 2012, vilket innebär att Räddningstjänsten

måste köpa in radioapparater samt nya digitala

personsökare.

Plan- och byggavdelningen

Planerna på att uppföra ett flerbostadshus med

bostadsrätter på Älvdalaområdet i Vännäs avstannade

i och med att den option som funnits löpte ut

2010. Den detaljplan som är fastställd för området

kommer att ändras i syfte att möjliggöra även uppförande

av småhus på området. Målsättningen är att

ett samarbete ska inledas med arkitektutbildningen

på Umeå universitet under 2011.

De nya strandskyddsreglerna, som beslutades 2009,

innebär både lättnader och skärpningar. Reglerna

innebär att det blir lättare att bygga sjönära i glesbygden

och svårare i tätbefolkade områden med högt

exploateringstryck. Det är upp till kommunen, i dialog

med länsstyrelsen, att i översiktsplanen ange vad

som är lokal landsbygdsutveckling. Denna flexibilitet

med differentierat strandskydd bör ses som en möjlighet.

Arbetet med att identifiera LISområden fortsätter

under 2011.

En ny plan och bygglag (PBL) träder i kraft den 2

maj 2011. Den stora förändringen berör kontroll och

tillsyn. En viktig förändring är att åtgärder inte får

påbörjas innan kommunen lämnat ett startbesked,

som har föregåtts av ett tekniskt samråd.

Sveriges Kommuner och Landsting arbetar med

att ta fram en ny normaltaxa för bygglov m.m. Avsikten

är att taxan ska göras tillgänglig för medborgarna

så att de själva kan räkna ut vad ett bygglov kommer

att kosta. Vännäs bör ta ställning till den nya taxan

under år 2011.

Vid årsskiftet 2010/2011 inleds en utvidgad samverkan

inom geodataområdet. Genom samverkansavtal

eller medverkansavtal kommer kommunerna

att erbjudas delta.

Det finns ett behov att marknadsföra kommunen

bättre mot presumtiva villabyggare och andra inom

bygg och bostadssektorn. Utvecklingen de närmaste

åren med bl.a. förbättrade kommunikationer borde

leda till ökat byggande.

Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

Livsmedel

Under 2011 startar kontroll av butiker som säljer vissa

receptfria läkemedel. Därefter kommer de regelbundet

att kontrolleras.

Miljöskydd

Tillsynsarbetet enligt miljöbalken kommer alltmer att

formas utifrån miljömålen. Under våren 2011 kom

mer miljö och hälsoskyddsavdelningen att delta i ett

projekt som Kemikalieinspektionen driver om kemikalier

i lantbruket. Ett flertal av kommunens lantbrukare

kommer att besökas.

Hälsoskydd

Under 2011 kommer tillsyn att ske av anläggningar.

Naturvård

Kalkningen av sjöar behöver fortsätta för att motverka

försurning.

Vid upphandlingar måste större miljöhänsyn

tas och mer tid ägnas åt energi och klimatfrågor.

Dessutom måste inriktningen öka mot hållbara

samhällslösningar. En del av arbetet med en hållbar

samhällsutveckling kan bedrivas inom ramen

för kommunens avsiktsförklaring för medlemskap i

Biofuel region.

Arbetet att ta fram LISområden kommer att fortsätta.

Vattendirektivet

Vattensamverkan Norr är ett projekt som drivs tillsammans

av Kommunförbundet i Norrbotten och

Region Västerbotten. Syftet med projektet är att

stödja kommunerna i arbetet med vattendirektivet.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Luftvård

Länsstyrelserna har fått resurser för att regionalt och

i samarbete med kommunerna mer aktivt kartlägga

luftkvaliteten i länets tätorter.

Det finns ett behov av att mäta luftkvaliteten i Vännäs

tätort för att verifiera om målen uppfylls. Senaste

mätningen gjordes på 90talet och sedan dess har

fjärrvärmen byggts ut och ett flertal hushåll har ställt

om till berg eller jordvärme.

Nyckeltal

Lagakraftvunna detaljplaner

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

1 1 3 1 2 1 2

Byggärenden/ventilationskontroller

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

231/

272

181/

106

267/

167/

377

127/

110

150/

183

154/

180

Trafikärenden/parkeringstillstånd

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

23/68 16/44 14/55 20/73 16/51 21/70 14/70

Förändring i efterfrågan och behov – kostnadskonsekvenser

Under 2011 kommer det faktiska behovet för miljö

och hälsoskyddsavdelningen att kartläggas, och en

tillsynsplan tas fram.

Räddningstjänstkostnader per invånare i Västerbotten år 2010 (kr)

Kommun Kostnad

Bjurholm 1 066

Dorotea 1 286

Lycksele 891

Malå 1 550

Nordmaling 831

Norsjö 834

Robertsfors 897

Skellefteå 865

Sorsele 1 584

Storuman 1 176

Umeå 522

Vilhelmina 915

Vindeln 970

Vännäs 579

Åsele 2 141

Räddningstjänstens utryckningsstatistik 2001–2010 (antal)

Olyckstyp 2010 2009 2008 2007 2006

Brand i byggnad 18 17 14 16 23

Brand, ej i byggnad 15 4 10 22 29

Trafikolycka 12 11 7 12 13

Utsläpp farligt ämne 5 6 3 1

Drunkning/tillbud 1 1 1

Nödställd person 1 1 1 1

Nödställt djur 1 1 1 2

Stormskada

Bergras/jordskred

Annan vattenskada

Annan olycka

2 1

Automatlarm, ej brand/gas 30 24 25 19 23

Förmodad brand 5 6 1

Falsklarm, brand 1 1 2

Förmodad räddning 1 1

Falsklarm, räddning

I väntan på ambulans

Hjälp till ambulans 4 3 2 1

Hjälp till polis 1 1

Trygghetslarm 1 4 1

Hiss, ej nödläge 1 1

Annat uppdrag 1 1 7

Totalt 99 74 65 82 103

Kommunstyrelsen –

kommunledningskontoret

Ordförande: Johan Söderling (S)

Förvaltningschef: Karolina Johansson

Kommunledningskontorets uppgift är att bistå kommunstyrelsen

att leda, samordna och följa upp den

samlade kommunala verksamheten. Förvaltningen

tillhandahåller också intern och extern service, exempelvis

inom områdena turism, ekonomi, personal, it,

krisberedskap och trafik.

Ekonomiskt resultat

Verksamhet, tkr Budget Bokslut Differens

Politisk ledning 2 625 3 069 –444

Ks utveckl konto 4 000 1 552 2 448

Vuxenutbildning 2 000 2 437 –437

Information 160 122 38

Trafikförsörjning, service 3 300 3 380 –80

Bad, camping och turism 2 010 2 036 –26

Personalutskott varav: 2 717 2792 –75

- feriepraktik 550 573 –23

- företagshälsovård 850 905 –55

- förvaltningsövergrip utb 100 164 33 –67

- personalutskott pol kost 696 169 –5

- fackliga företrädare 356 798 –92

Övrigt 0 321 45

It 6 689 6 714 –25

Lokaler 3 376 3 144 232

Näringsliv

Kabel-tv/bredband och

1 100 1 000 100

internet 0 54 –54

Övergripande varav: 12 308 12 932 –624

- överförmyndare 602 737 –135

- kommunkontor 7 888 8 197 –309

- kommunkontor material 1 500 1 598 –98

FAM 506 487 18

Diverse 1 812 1 939 –101

Summa 40 285 39 232 1 053

Sammanlagt redovisade kommunledningskontoret

ett överskott på 1 053 tkr mot budgeten. I huvudsak

berodde överskottet på att kommunstyrelsen inte

nyttjade mer än 1,5 mkr av sitt konto för utvecklingsinsatser

eller åtgärder som totalt omfattade 4 mkr.

Politisk ledning

Under året hölls kommun, landstings och riksdagsval.

Under året har kommunfullmäktige sammanträtt

sex gånger och kommunstyrelsen tio gånger. Arvoden

och ersättningar till de förtroendevalda var högre än

budgeterat. Sammantaget visade politisk ledning ett

underskott med 444 tkr mot budget.

Kommunstyrelsens utvecklingskonto

Inför 2010 utökades kommunstyrelsens utvecklingskonto

med 2 mkr till totalt 4 mkr. Kontot lämnade

ett överskott mot budget med 2,5 mkr. Kommunstyrelsen

genomförde eller bidrog till följande aktiviteter,

projekt och arrangemang:

Värdering av fastigheter inom det kommunala

beståndet, 100 tkr

Upprätthållande av samordnartjänst vid Lobbyn,

100 tkr

Sommarlovsentreprenörer, 50 tkr

Bidrag till kvinnojouren, 50 tkr

Medborgarundersökning via SCB, 47 tkr

Information

Kommunfullmäktige beslutade att satsa extra på

information under 2010, vilket konkretiserades

genom en informationssekreterare på heltid. Målet

var att fördjupa den externa och interna informationen

och kommunikationen. En kommunikationspolicy

har tagits fram, likaså ett förslag till ny grafisk

profil för Vännäs kommun.

Kommunledningskontoret producerar Kommunal

Information, KI, med fyra nummer per år. Den

kommunala webbplatsen www.vannas.se är välbesökt

och fler och fler medborgare förväntar sig att hitta all

information på webben. Förändringar på webben för

att underlätta tillgängligheten har genomförts.

Vuxenutbildning

De senaste åren har kommunledningskontoret

stått för kostnaderna för kommuninvånare som

studerar vid grundvux, gymnasial vux (inklusive

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

under sköterskeutbildning), särvux och sfi. Vuxenutbildningen

gick med ett underskott mot budget

på 437 tkr, dvs. en budgetavvikelse med 21 procent.

Trafik och service

Kommunens ambition är att erbjuda möjligheter till

arbetsresor med kollektiva transportmedel. Invånarna

ska också kunna resa med kollektivtrafik till

Umeå. Kommunen ska samordna olika trafikbehov

(t.ex. linjetrafik och skolskjutsar eller person och

godsbefordran) där så är möjligt.

Under våren och hösten gjordes en översyn av linje

15 Vännäs–Umeå med målet att skapa en hållbar kollektivtrafik

som är attraktiv för pendlare och skolelever

på linjesträckning från Holmsund via Vännäs till

Bjurholm. Förslaget ska i huvudsak innehålla en tydlig

och rak linjesträckning, enkel tidtabell, tydlig funktion,

snabb trafik och ett effektivt resursutnyttjande.

Under året kom besked om pendeltågstrafik mellan

Vännäs C och Umeå Ö med åtta dubbelturer per

dag under vardagar. Tågen angör även den planerade

hållplatsen i Vännäsby. Dialog fördes med Trafikverket

vilket resulterade i att en ny hållplats kommer att

anläggas i Vännäsby. Alla tåg till och från Lyckselse

och Luleå samt nattågstrafiken kommer att stanna

vid hållplatsen i Vännäsby.

Bad och turism

Vännäs Bad & Camping sköts av en entreprenör

under ytterligare två år innan en ny avtalsperiod träder

i kraft. Båda anläggningarna var välbesökta. Badet

är dock slitet och behöver renoveras

Samarbetet inom Umeåregionen är viktigt för

turismen och en stor del av turistenhetens budget

går till regionturistbyrån.

Några av de lyckade arrangemang som genomfördes

med medverkan (medel eller arbetsinsatser) av

turistenheten är Vännäsdagarna, Stenbrottet, konst

och hantverksrundan, Vännäsdagarna och Hembygdsdag

med drag i.

Personalutskott

Sammanfattningsvis kan konstateras att personalutskottet

gick med ett underskott på 75 tkr. Det

härrörde främst från kostnadsöverdrag för företagshälsovård,

fast facklig tid och ferieverksamheten för

skolungdomar. Huvuduppgiften, att vara anställnings,

löne och pensionsmyndighet, löstes dock på

ett tillfredsställande sätt.

Under året genomfördes bland annat följande:

Personalpolitiska styrdokument Flera personalpolitiska

styrdokument reviderades och några nya togs fram.

Arbetet att genomföra resultat och utvecklingssam

tal (rus) startade under hösten inom flera verksamheter.

2011 års löneöversyner kommer att genomföras

som rus med samtliga fackliga organisationer.

Systematiskt arbetsmiljöarbete Under året beslutades

att köpa ett webbaserat verktyg för systematiskt

arbetsmiljöarbete. Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

antogs.

Utbildning Personalenheten administrerade 13

utbildningar, t.ex. arbetsrätt och rehabiliteringsutbildningar,

kollegiala avlastningssamtal och fysisk

aktivitet. Sammantaget 323 personer deltog i dessa

utbildningar.

Jämställdhet Arbetet med att ta fram jämställdhetsplanen

skedde främst under 2010. Planen består

av två delar: medarbetare och medborgare (jämställd

medborgarservice). Jämställdhetsplanen tar

sin utgångspunkt i de nationella jämställdhets målen,

diskrimineringslagen och CEMRdeklarationen (den

europeiska deklarationen om jämställdhet mellan

kvinnor och män på lokal och regional nivå). Under

2010 arbetades även fram en konsekvensanalys ur ett

genusperspektiv.

I oktober 2008 beviljades Umeåregionen medel

för att satsa på jämställdhet, genus och förändringsarbete.

Umeåregionens jämställdhetsgrupp har arbetat

fram en handlingsplan, baserad på Umeåregionens

övergripande mål och direktiv samt från CEMRdeklarationens

grundläggande principer och artiklar.

Förhandlingar Den lokala förhandlingsverksamheten

var fortsatt hög. En årlig lokal löneöversyn

genomförs för tillsvidareanställda och långtidsvikarier

i fackliga organisationer som kommunen har kollektivavtal

med, totalt 13 st. Löneöversyner genomförs

också för personer som inte är fackligt anslutna.

Även tvisteförhandlingar hanteras av personalutskottets

förhandlingsdelegation. Samtliga löneöversynsförhandlingar

avseende 2010 är avklarade. Under

året pågick förhandlingar med Kommunal angående

införande av dels årsarbetstidsavtal, dels en flexibel

arbetstidsmodell inom vård och omsorgsförvaltningens

äldre och handikappavdelning.

Övrigt inom personalutskottets ansvarsområde Förhandlingar

om uppsägningar på grund av arbetsbrist

och av personliga skäl har ökat de senaste åren. Under

början av 2010 fullföljdes förberedelserna beträffande

uppsägning av lärare i grundskolan och gymnasieskolan

p.g.a. arbetsbrist.

Under sommaren 2010 anordnades arbetslivsintroduktion

för 177 skolungdomar (96 flickor och

81 pojkar) på två veckor vardera.

It, kabel-tv, internet och bredband

Itkontoret är en aktiv, serviceinriktad och tjänsteorienterad

stödfunktion som, på uppdrag av kom

munstyrelsen och kommunens verksamheter,

levererar ett antal ittjänster inom drift, support och

konsultation. Itkontorets målsättning är: itkontorets

kundnöjdhet ska vara 100 procent. Totalt visade

it, kabeltv och bredband ett underskott mot budget

med 79 tkr. Inga prisjusteringar gjordes under 2010.

Kundutveckling för bredband och kabel-tv

Aktiva kunder 2009 2010 (förändring i %)

Fiber 664 696 +4,8

Kabel-tv, internet 398 401 +0,8

Kabel-tv 1 585 1 600 +0,9

Under 2010 servade itkontoret 2 500 kommunala

användare på drygt 750 arbetsplatser med omkring

150 olika verksamhetssystem. Kundnöjdhet internt:

90,5 procent, dvs. ett mycket bra resultat men inte

fullt ut i nivå med målet. Under 2011 kommer itkontoret

att fortsätta arbetet med uppföljning och

utvärdering för att se hur och var verksamheten kan

utvecklas vidare för att målet ska nås. Den externa

delen (bredband och kabeltv) av itkontorets verksamhet

kommer också att ingå i detta arbete.

Näringsliv

Via kommunledningskontoret erhöll Näringslivsservice

i Vännäs AB 1 mkr. Utöver detta erhöll Vännäs

Utvecklingsteam, VUT, ett bidrag på 100 tkr.

Övergripande

Övergripande omfattar bland annat överförmyndare.

Överförmyndare gav ett underskott mot budget

med 135 tkr, dvs. en budgetavvikelse på 20 procent.

Underskottet beror bland annat på ökade kostnader

för de gode männens ersättningar i de fall där kommunen

stod för ersättningen samt ett antal förvaltarärenden

som köptes från Umeå. I slutet på 2010

inleddes en utredning för att kartlägga förutsättningarna

för ett regionkontor inom Umeåregionen.

Många ansvarsområden inrymdes i övergripande men

saknade egen budget. Det var bland annat upphandlingar,

konsumentvägledning och folkhälsorådet.

Krisberedskap

Den statliga ersättningen för 2010 var 449 tkr. Kvar

från tidigare år fanns ett överskott på 367 tkr. Den

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

totala summan för beredskapsförberedelser uppgick

för 2010 till 816 tkr.

Uppföljning av den kommunala krisberedskapen

2010 (vilken årligen genomförs av MSB) visade på att

kommunen delvis uppnådde delmålen kunskap, planering

och geografiskt områdesansvar. Delmålet förmåga

har uppnåddes inte alls. Anledningen till detta

var att kommunen ännu inte hade reservkraft i krisledningslokalerna.

Detta arbetade man med genom

förstärkning av den kommunala ledningsplatsen.

Kommunen bedömde den övergripande krisberedskapen

utifrån två givna scenarion: influensapandemi

och isstorm. Beredskapen befanns vara god

med vissa brister, vilket enligt MSB innebär att samhällsservice

i viss mån åsidosätts för att prioritera mer

akut verksamhet.

Kommunen hade inte tillräckliga resurser för att

lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. För de

drabbade kan det framstå som att samhället inte lever

upp till sina åtaganden. Krishanteringsförmågan vid

scenariot isstorm ansågs bristfällig och förmågan hos

samhällsviktig verksamhet att motstå störning ansåg

som mycket bristfällig.

Demokrati och medborgarinflytande

Kommunledningskontoret arbetar aktivt med att

skapa transparens i både de politiska besluten och

i de processer som pågår på förvaltningen. Förvaltningen

har ett övergripande ansvar för att utveckla

både den kommunala demokratin ur ett kommunperspektiv

och förvaltningens egna demokrati och

medborgaraktiviteter.

Förvaltningen ansvarade för några brukar och

medborgargrupper:

Handikapp och pensionärsforum, HPF

Referensgruppen för arbetspendling

Programrådet för kabeltvkunder

Vännäs Krisforum, VFK

Turismföretagare

SKL:s medborgarindex

Medborgarindex mättes i samband med deltagandet i

kommunens kvalitet i korthet. Indexet mäter den samlade

bilden av kommunens satsningar att skapa kommunikation

och dialog med medborgarna. Kommunen

nådde upp till 23 procent av maxpoängen i mätningen,

vilket är lågt. Snittet för de deltagande kommunerna

var 44 procent. Några av de metoder som kommunen

använde för att skapa kommunikation och dialog med

medborgarna var information på webben hur medborgaren

kan påverka och vara delaktig:

möjligheter att nå partierna via webbplatsen

öppna nämndsammanträden

medborgarförslag

allmänhetens frågestund, brukarråd och brukar styrelser

eller motsvarande inom skola och äldreomsorg.

Medborgarundersökningen

Medborgarundersökningen genomfördes av SCB

under september. Totalt deltog 64 kommuner.

Undersökningen var en attitydundersökning, dvs.

den speglade medborgarnas attityd till kommunen

och de kommunala verksamheterna oavsett om de

hade någon erfarenhet av en verksamhet eller ej.

Enkäten skickades ut till ett statistiskt säkerställt

urval av medborgare i åldrarna 18–84 år. Svarsfrekvensen

var 58 procent, vilket var över den genomsnittliga

svarsfrekvensen för undersökningen.

Det sammanfattande betyget på hur medborgarna

bedömde att det var att bo i Vännäs (nöjdregionindex)

var 66 av 100, vilket var högre än genomsnittet

för de deltagande kommunerna. Kvinnor var något

mer nöjda än männen. För att förbättra resultatet bör

kommunen prioritera fritidsmöjligheter, kommersiellt

utbud, bostäder m.m.

Medborgarna svarade också på frågor direkt kopplade

till kommunens verksamheter. Dessa svar anger

nöjdmedborgarindex (NMI). NMI för Vännäs blev

59 av 100, vilket också det var ett resultat över snittet

för de deltagande kommunerna. Kvinnor var något

mer nöjda än män. Mest nöjda var medborgarna

(män såväl som kvinnor) med kommunens verksamhet

inom vatten och avlopp (83 i snitt) och räddningstjänsten

(77). Lägst betyg gavs till gator och vägar

samt gång och cykelbanor.

Det sista indexet, nöjdinflytandeindex, mäter

vad medborgarna anser om sitt inflytande i kommunen.

De faktorer som ligger till grund för indexet

är information, kontakt, förtroende och påverkan.

Kommunens resultat i indexet blev 45. Snittet bland

de deltagande kommunerna var 42. Kvinnor var nöjdare

än män.

Framtids- och planeringsperspektiv

Befolkningsfrågan är fortfarande en av de allra viktigaste

frågorna den närmaste framtiden. Vännäs

befolkning ökade under 2010 med 57 personer till

totalt 8 414 personer. Vännäs och Umeå var de enda

kommunerna i länet vars befolkning ökade. Även

under 2011 spås en fortsatt befolkningsökning, men

det kommer också att kräva insatser inom flera områden

och framför allt en samverkan mellan förvaltningarna

för att anpassa och utveckla de kommunala

verksamheterna efter medborgarnas behov och önske

mål. Att vara en attraktiv kommun handlar inte bara

om de fysiska och infrastrukturella förutsättningarna

i form av bostäder, tomter och kommunikationer.

Kommunledningskontorets roll som central utvecklare

och stödresurs tydliggjordes 2010 genom att tillväxt,

näringslivsfrågor och inflyttar service knöts till

förvaltningen samt i och med att kommunchefen gavs

ett tydligt övergripande ansvar. Även när det gäller

det låga resultatet i de olika mätningarna av delaktighet

och inflytande måste kommunen agera mer strategiskt

och långsiktigt.

Medborgarundersökningen 2010 bör vara ett viktigt

planeringsinstrument. Undersökningen bör

genomföras regelbundet vartannat år, dvs. närmast

2012, för att kunna följa upp resultatet och visa medborgarna

att det sker en utveckling.

De satsningar på föreningsliv och ungdomsutveckling

som startar 2011 kommer att ge positiva effekter

redan under året, men det finns ett fortsatt behov

av att stärka medborgarnas fritidsmöjligheter. Detta

framkom tydligt i medborgarundersökningen. Hur

fritidsområdet ska utvecklas i kommunen är ett annat

område som kräver mer arbete och eventuellt resurser.

Medborgarnas krav på svar direkt under dygnets

alla timmar ökar och kommunens webb och organisation

måste kunna möta dessa förväntningar.

Kommunens deltagande i och medfinansiering av

projektet Hållbara Umeåregionen samt undertecknandet

av Ålborgsåtagandet ska ligga till grund för

planeringen i stort. Under 2011 tillsätts en hållbarhetsberedning

som ska fortsätta arbetet med hållbarheten

inom kommunen.

Allaktivitetshuset är också i fokus under de närmaste

åren. Arbetet kräver att kommunen skapar

möjlighet för bred dialog med olika grupper.

Att utveckla, fördjupa och tydliggöra samarbetet för

en ökad effektivisering och utvecklad jämställd medborgarservice

kommer att fortsätta inom Umeåregionen.

Umeås utnämning till kulturhuvudstad 2014 kommer

i allt högre grad involvera samtliga kommuner i

Umeåregionen.

Administrativt bör förvaltningen utveckla bland

annat efakturering och samfakturering samt andra

elektroniska tjänster, t.ex. fler interna användare av

elektroniska lönebesked. Detta underlättar inte bara

för medborgarna utan är också kostnadsbesparande

för kommunen.

Arbetsmarknadsenhetens roll i kommunorganisationen

måste tydliggöras internt och i förhållande till

statliga aktörer såsom Försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

Genom kommunledningskontorets utökade ansvar

för näringslivsfrågor bör dialogen med näringsliv och

andra tillväxtaktörer förstärkas. För att öka livslängden

på internet via kabeltv behöver det bytas till

modernare system, kapaciteten ökas totalt men kan

även erbjudas till kunderna (som t.ex. snabbare abonnemang)

samt att belastningen på supporten minskar

eftersom dessa system är mer feltoleranta.

Utökningen av den digitala tvmiljön med fler HDkanaler

och i förlängningen även 3Dkanaler finns

också i framtiden. Arbetet med att successivt införa

eller ändra till klientoberoende verksamhetssystem

blir klart 2015. Det betyder att det enda som behövs

för åtkomst till samtliga itsystem i Vännäs kommun

är en webbläsare.

Utvecklingen av tågtrafiken (som den nya pendeln)

måste tas tillvara, bland annat i marknads föringen av

Vännäs. Det är viktigt att kommunen får till stånd en

utbildnings och övningsplan inom krisberedskapsområdet.

Vännäs kommuns årsredovisning 2010

Vännäs kommun 911 81 Vännäs

Tel: 0935-140 00 vx Fax: 0935-140 10

Årsredovisning 2010 - Vännäs kommun

products

Resources

Company

Årsredovisning 2010 - Vännäs kommun

Delete template?

Save as template?

products

Resources

Company