Vännäs kommun
Årsredovisning 2010
Innehåll
Vännäs 2010 3
Vännäs kommun 4
Förvaltningsberättelse 7
Kommunens kvalitet i korthet 15
Resultaträkning 18
Balansräkning 19
Kassaflödesanalys 20
Nothänvisning 21
Nyckeltal – 3 år i sammandrag 23
Drift- och investeringsredovisning 25
Redovisningsprinciper 26
Ord och uttryck 27
Personalekonomisk redovisning 28
Barn- och utbildningsnämnden 34
Liljaskolans styrelse 40
Vård- och omsorgsnämnden 42
Kommunstyrelsen – samhällsbyggnadsförvaltningen 45
Plan- och miljönämnden 49
Kommunstyrelsen – kommunledningskontoret 53
PRODUKTION: Fernemo InFormatIon & GraFIk aB, nora
FOTO: sId 1, 5, 12, 14, 17, 29, 33, 35, 41, 43, 55 och 57, F´laBB. övrIGa BIlder vännäs kommun.
Vännäs 2010
I Vännäs trivs medborgarna.
Vännäs kommun har verksamheter av god kvalité.
Vännäs kommun är en attraktiv arbetsgivare.
Vännäs kommuns ekonomi är i balans.
Jag inleder förordet med de föreslagna målformuleringarna
till kommunfullmäktiges övergripande mål.
Kommunfullmäktiges vision ”Det upplevelsenära
Vännäs” har underrubrikerna ”välkomnande, livfullt
och nytänkande” som är grunden för målen, dessa ska
sedan brytas ner i nämnder och verksamheter. I det
pågående arbetet med mål och strategiskt dokument
utgår vi från fyra perspektiv: medborgare, verksamhet/tillväxt,
medarbetare och ekonomi.
Vår kommuns ekonomi ska vara god och utgöra
grunden för en fortsatt bra utveckling av vår kommun.
Vännäs 2010 påverkas fortfarande av finanskrisen,
men i skrivandets stund har vi god kontroll över
våra verksamheter.
Genom omorganisationen där vår nya kommunchef
har det övergripande ansvaret för kommunens
utveckling kommer vi att stärka vårt fokus och kunnande
om regionen och nationen för att bättre kunna
möta förändringar.
Samverkan i Umeåregionen har utvecklats och
regionen arbetar aktivt i syfte att främja näringsliv
och tillväxt, skapa bra livsvillkor och jämställd
medborgarservice. Tillsammans med de övriga kommunerna
i regionen ska vi ha ”världens bästa livsmiljö”
för en kvarts miljon människor 2050. Via
Umeå regionens jämställdhetsprojekt har politiker
och tjänstemän fått bra och viktig kunskap om hur vi
ska integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska
beslutsfattandet och i den praktiska verkligheten.
Kommunikationer och kollektivtrafik har fortsatt
varit en uppmärksammad fråga i Vännäs under
2010. Landstinget och Vännäs kommun har kommit
överens om att börja med pendeltågstrafik mellan
Vännäs C och Umeå Ö, vilket är en stor framgång för
kommunen. Vännäs attraktivitet ökar, miljöpåverkan
förväntas bli mindre och medborgarna får bättre
kommunikationer med Umeå.
Vår kommunchef sedan 23 år gick i pension och vi
har rekryterat en ny. I samband med det har näringslivsfrågornas
organisatoriska tillhörighet utretts.
Detta resulterade i att Näringslivsservice i Vännäs
AB läggs ner och näringslivsutveckling blir ett ansvar
för kommunchefen. Arbetet med att ge näringslivet
bättre kommunal service är prioriterat, bland annat
genom utbildningssatsningar till kommunens förvaltningar.
I näringslivsavdelningen ingår även inflyttarservice,
en ny verksamhet som omfattar den tidigare
flyktingmottagningen, men vars målgrupp är alla
inflyttare. Vi har också startat en arbetsmarknadsenhet
för att bättre få fram praktikplatser och snabbare
möjliggöra medborgares etablering på arbetsmarknaden.
Satsningar på att få ut arbetslösa ungdomar i
sysselsättning har startat och gett mycket goda resultat.
Detta har dessutom resulterat i en uppsnyggning
av samhället.
Under 2010 beslutade vi om satsningar på både
föreningsliv och ungdomar. Från 2011 har vi en ny
organisation som bland annat består av föreningsutvecklare
och ungdomsutvecklare. Föreningslivet
i vår kommun fortsätter att utvecklas. Vännäs
Ryttar förening har byggt den nya ridhallen. Konstgräsplanen
har färdigställts, en efterlängtad satsning
för många kommuninvånare. Kommunens vilja att
utveckla Middagsbergets skidanläggning har inneburit
många möten. Förhoppningen är att under 2011
komma överens med berörda markägare om förvärv
av mer mark.
Kommunens möjlighet att ta emot ensamkommande
flyktingbarn har utretts och mottagandet startar
under våren 2011. Mottagandet är humanitärt
viktigt och beslutet är ett av årets viktigaste.
I alla förvaltningar sker ett bra arbete för att utveckla
verksamheten med medborgarnas och brukarnas
bästa i fokus. Vi förtroendevalda är mycket nöjda
med det arbetet.
Våra medarbetare är vår största tillgång och deras
arbete tryggar för fortsatt utveckling. Arbetet med att
bli en ännu bättre arbetsgivare genom att erbjuda fler
heltid har startat och förväntas bli klart under 2011.
När jag sammanställer året i korta ordalag slås man
av att året varit fyllt med en rad av förbättringar. Min
förhoppning är att ni alla också upplever det så.
Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda
för ert arbete under året.
Tack även till alla medborgare som på olika sätt
bidrar till att Vännäs är en bra plats att bo, leva och
verka på. Tack också för förtroendet att få leda kommunen.
Johan Söderling
Kommunstyrelsens ordförande
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
3
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
4
Vännäs kommun
Vännäs kommun fortsätter att utvecklas. Kommunen
är med sina 534 km 2 Västerbottens minsta kommun,
men den fjärde största i fråga om befolkning. Här är
det nära till en fullgod service, såväl offentlig som kommersiell,
och det är nära till utbildningar, från förskola
till universitet, och till både fritid och kultur – från den
stilla stunden vid en outbyggd älv till världens stora
mästare på operascenen. Här erbjuds medborgarna en
utsökt utgångspunkt för livet mitt i en av Sveriges tillväxtregioner
– Umeåregionen.
Umeåregionen är en av Sveriges starkaste tillväxtregioner.
Här samarbetar Umeå, Bjurholm, Nordmaling,
Robertsfors, Vindeln och Vännäs för att
främja näringsliv och tillväxt, och för bra livsvillkor
och samhällsservice. I Umeåregionen finns bra
boendemiljöer, ett rikt kulturliv och fritidsutbud, två
universitet, ett dynamiskt näringsliv och goda möjligheter
för människor och företag att utvecklas.
Befolkning
Kommunen hade den 31 december 8 414 invånare, en
ökning med 57 personer under 2010. Under 2010 föddes
89 barn och antalet avlidna var 97, vilket gav ett
födelsenetto på –8 personer. Inflyttade var 480 personer
(+1 justering av SCB) och utflyttade var 416
personer, varav 27 var immigranter och 13 emigranter,
vilket gav ett flyttningsnetto på +64 personer.
Befolkningsutveckling 1998-2010
(antal personer)
9000
8750
8500
8250
8000
1998
2000
Källa: SCB Befpak 2010.
2002
2004
2006
2008
2010
Födelse- och flyttningsnetto 1998-2010
(antal personer)
100
75
50
25
0
-25
-50
-75
Födelsenetto
Flyttningsnetto
-100
1998 2000 2002 2004 2006 2008
Källa: SCB Befpak 2010.
I åldersgrupperna 0–17 år samt 25 år och äldre övervägde
antalet inflyttade. Gruppen med större utflyttning
var 18–24 år. De flyttade förmodligen ut för
utbildning eller arbete på annan ort.
In- och utflyttade, åldersgrupper 2010
(personer)
200
150
100
50
0
0-6
7-17
Källa: SCB Befpak 2010.
18-24
25-44
Inyttade
Utyttade
45-64
65-
2010
Kommunens åldersstruktur 2010
Jämförelsen visar att Vännäs procentuellt hade fler
personer i åldersgrupperna 6–12 och 16–18 än riket.
Även från 40 år och äldre hade kommunen högre
procenttal.
Åldersgrupper Vännäs Riket
Antal Procent Procent
0 94 1,1 1,2
1–5 497 5,9 5,9
6–9 412 4,9 4,3
10–12 293 3,5 3,1
13–15 281 3,3 3,3
16–18 421 5,0 4,0
19–29 971 11,5 14,3
30–39 951 11,3 12,9
40–64 2 843 33,8 32,6
65–74 855 10,2 10,0
75–84 550 6,5 5,8
85– 246 2,9 2,7
Källa SCB Befpak 2010.
Arbetsmarknad och näringsliv
Förvärvsarbetande utpendlare respektive inpendlare
Utpendlingen minskade till Umeå och Vindeln.
Totalt har utpendlingen 2008–2009 minskat med 76
personer. Inpendlingen minskade, främst från Umeå,
Bjurholm och Nordmaling. Totalt har inpendlingen
minskat med 46 personer 2008–2009. Resultatet av
lågkonjunkturen 2009 syns tydligt eftersom både in
och utpendlingen minskade.
Utpendling
Utpendling
till
Ampak
2008
Ampak
2009
Inpendling
från
Ampak
2008
Ampak
2009
Umeå 1 682 1 620 Umeå 539 529
Vindeln 41 37 Vindeln 64 71
Bjurholm 26 27 Bjurholm 89 77
Nordmaling 20 21 Nordmaling 49 47
Robertsfors 4 5 Robertsfors 9 10
Lycksele 6 7 Lycksele 6 11
Skellefteå 10 10 Skellefteå 6 5
Örnsköldsvik 5 8 Örnsköldsvik 6 5
Stockholm 16 18 Stockholm 5 3
Övriga
Övriga
kommuner 111 92 kommuner 76 45
Totalt 1 921 1 845 Totalt 849 803
Källa: SCB Ampak 2008 och 2009.
Arbetsmarknad 2009-2010, 16-64 år
(procent)
5
Arbetslösa
4
I program
3
2
1
0
Vännäs
2009 2010
Källa: AMS.
Västerbotten
2009 2010
Riket
2009 2010
Arbetsmarknad 2009-2010, 18-24 år
(procent)
12
Arbetslösa
10
8
6
4
2
I program
0
Vännäs
Västerbotten Riket
2009 2010 2009 2010 2009 2010
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
5
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
6
Dagbefolkning (arbetar i kommunen och bor i eller
utanför kommunen) var totalt 2 854 förvärvsarbetande,
varav 1 456 män och 1 398 kvinnor. Arbetsmarknadsstatistiken
visar en minskning med 59
arbetstillfällen mellan 2008 och 2009.
Näringsgren Fördelning
näringsgrenar, %
Män per
näringsgren, %
Kvinnor per
näringsgren, %
16–24 år per
näringsgren, %
25 år– per
näringsgren, %
Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,6 79 21 7 93
Tillverkning och utvinning 9,0 87 13 7 93
Energi och miljö 0,3 75 25 0 100
Byggverksamhet 11,5 95 5 15 85
Handel 7,7 55 45 14 86
Transport 9,0 88 12 7 93
Hotell och restauranger 1,0 29 71 32 68
Information och kommunikation 0,5 80 20 13 87
varav progr och datakonsulter 78 22
Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,4 36 64 0 100
Fastighetsverksamhet 0,2 40 60 0 100
Företagstjänster 4,8 37 63 9 91
Civila myndigheter och försvaret 3,2 48 52 3 97
Utbildning 18,9 34 66 4 96
Vård och omsorg 23,2 16 84 15 85
Personliga och kulturella tjänster 2,7 31 69 4 96
Okänd bransch 3,0 39 61 14 86
Samtliga näringsgrenar 100,0
Källa: SCB Ampak 2009.
Nattbefolkning (boende i kommunen som arbetar i
eller utanför kommunen) var totalt 3 896 förvärvsarbetande,
varav 2 049 var män och 1 847 var kvinnor.
Arbetsmarknadsstatistiken visar en minskning med
89 arbetstillfällen mellan 2008 och 2009.
Näringsgren Fördelning
näringsgrenar, %
Män per näringsgren,
%
Kvinnor per
näringsgren, %
16–24 år per
näringsgren, %
25 år– per
näringsgren, %
Jordbruk, skogsbruk och fiske 3,1 77 23 7 93
Tillverkning och utvinning 12,8 86 14 5 95
Energi och miljö 1,2 74 26 15 85
Byggverksamhet 9,0 95 5 15 85
Handel 9,5 62 38 17 83
Transport 8,3 83 17 12 88
Hotell och restauranger 1,4 21 79 49 51
Information och kommunikation 1,2 79 21 6 94
varav progr och datakonsulter 78 22
Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,5 30 70 5 95
Fastighetsverksamhet 1,1 79 21 5 95
Företagstjänster 7,0 50 50 9 91
Civila myndigheter och försvaret 4,4 48 52 2 98
Utbildning 12,5 31 69 4 96
Vård och omsorg 22,6 14 86 13 87
Personliga och kulturella tjänster 3,3 39 61 5 95
Okänd bransch 2,2 41 59 12 88
Samtliga näringsgrenar 100,0
Förvaltningsberättelse
Mandatfördelning
Kommunfullmäktiges mandatfördelning efter valet 2010.
Parti Platser (mandat)
Socialdemokraterna 15
Centerpartiet 6
Vänsterpartiet 4
Folkpartiet Liberalerna 2
Kristdemokraterna 2
Moderaterna 4
Miljöpartiet de gröna 2
Summa 35
Ordförande i kommunfullmäktige är Lars Lilja (S).
Presidiet består av Lars Lilja (S), Åke Sandström (C)
och Jonas Björkholm (V).
Övergripande uppföljning
Utöver finansiella mål saknar kommunen övergripande
mål antagna av kommunfullmäktige. Arbetet
med att fastställa övergripande mål för både verksamhet
och ekonomi samt att fastställa en strategisk
plan är i slutfasen.
I kommunallagen 8 kap 1 § stadgas att en kommun
ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
Det förutsätter ett långsiktigt tänkande och kräver
att dagens kommunmedborgare finansierar sin
egen kommunala välfärd och inte förbrukar vad tidigare
generationer tjänat ihop, och inte heller skjuter
upp betalningen till framtida generationer.
En viktig hörnpelare för en god ekonomisk hushållning
är att kommunen alltid strävar efter att förvalta
medborgarnas skattepengar så effektivt som
möjligt. För att åstadkomma det krävs framförhållning
och handlingsberedskap, tydliga och mätbara
mål och en tillförlitlig redovisning som ger information
om resultatet i förhållande till målen. För att nå
en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett
klart samband mellan mål, resurser, prestationer,
resultat och effekter.
I Vännäs kommun fanns inga tydliga mål som speglade
en god ekonomisk hushållning, men av snitten
nyckeltal 3 år i sammandrag och kommunens kvalitet
redovisar både skillnader inom kommunen mellan
åren 2008, 2009 och 2010 samt kommunens effektivitet
i förhållande till andra kommuner i Sverige
inom en rad verksamhetsområden. Det torde indikera
kommunens effektivitet utifrån begreppet god
ekonomisk hushållning.
Rambudgeten för 2010 antogs av kommunfullmäktige
i september 2009. Budgeten innehöll vissa riktade
satsningar, bland annat till kommunstyrelsens utvecklingskonto
(3 mkr), fastighetsunderhåll (1,0 mkr) och
föreningsbidrag (0,2 mkr). 2010 års budget var överbalanserad
med 2,5 mkr, vilket justerades till en överbalanserad
budget på 6 mkr. Orsaken till den justerade
budgeten var bland annat det reella utfallet av lönerörelsen.
Delårsprognosen visade ett förväntat överskott
mot budget med 1,7 mkr för helåret.
Kommunens bokslut för hela 2010 visar på ett överskott
mot budget med 14,4 mkr. Genom detta resultat
nådde kommunen balanskravet och det ekonomiska
målet att förändringen av eget kapital (sista raden i
resultaträkningen) ska vara så stor att kommunen kan
klara reinvesteringar med egna medel (ca. 13 mkr).
Resultatet var bra, men också nödvändigt för att
återställa tidigare års underskott. Det krävs fortsatt
budget disciplin för att skapa en långsiktigt god ekonomi
och för att kunna göra de satsningar som krävs.
Alla nämnder, inklusive kommunstyrelsen, och
förvaltningar arbetade hårt för att hålla budgeten
och samtidigt ge en bra service till medborgare och
brukare. Nämndernas eget ansvar för att fördela
om medel för att klara ramen är viktigt att betona.
Genom de månatliga uppföljningarna av ekonomin
i kommunstyrelsens arbetsutskott har kommunstyrelsen
en bra överblick över den ekonomiska
utvecklingen under året.
Vi kan med tillfredsställelse notera att verksamheterna
tillsammans håller budgeten, vilket är ett
trendbrott. Underskottet för samhällsbyggnads
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
7
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
8
förvaltningen var 0,9 mkr. Det uppkom efter en
avsättning för framtida återställande av deponin.
Avsättningen borträknad visade samhällsbyggnadsförvaltningen
ett mindre överskott.
Liljaskolans underskott på 0,2 mkr samt skolans
underskott enligt investeringsbudget 2011 (0,6 mkr)
har avräknats i investeringsbudgeten för 2011.
mkr
Avvikelser från budget
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 1,1
Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen – 0,9
Kommunstyrelsen Vännäs bostäder 4,3
Liljaskolans styrelse Liljaskolan – 0,2
Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen 1,5
Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsförvaltningen – 2,4
Finansiering 4,9
Större avvikelser från budget
Uppskrivning av aktiedepå 0,7
Förändring av förmånsbaserad ålderspension – 3,9
Räntor på lån 2,7
Skatter avseende 2009 och 2010 3,7
Ishall – 0,8
Interkommunala eleversättningar, friskolor – 1,2
Interkommunala eleversättningar, gymnasium 2,2
Försörjningsstöd – 1,2
Personlig assistans, LSS – 2,2
Äldrecenter Vännäsby 1,3
Uppföljning av mål
Nr Mål Status Kommentar
1 Kommunens likviditet ska ökas för att skapa en god Uppfylldes inte. Likviditeten var på balansdagen 48 mkr, vilket var
betalningsberedskap.
en minskning (68 mkr 2009). Checkkredit
nyttjades inte under året.
2 En årlig avsättning med 4 mkr görs till en pensionsfond,
för att skapa en jämnare budgetbelastning om cirka
12 mkr under de närmaste 20 åren.
Uppfylldes.
3 Kommunens lån amorteras med 12 mkr per år. Uppfylldes. Kommunen amorterade 12,2 mkr av låneskulden.
Inga nya lån togs upp.
4 Soliditeten bör inte minska under 38 procent. Uppfylldes inte Soliditeten var på balansdagen 35,85 procent.
Det var lägre än målet, men en ökning med 3,38
procent mot 2009.
5 Samtliga förvaltningar ska nå en budget i balans. Uppfylldes inte. KLK 1,1, SBF –0,9, Vännäs bostäder 4,3, Liljaskolan
–0,2, BUF 1,5 och VoF –2,4. mkr.
6 Kommunens befolkning ska öka. Uppfylldes. Kommunens befolkning ökade med 57 personer.
7 Förändringen av eget kapital (sista raden i resultaträk- Uppfylldes. Målet uppnåddes genom årets resultat på
ningen) ska vara så stor att kommunen kan klara reinvesteringar
med egna medel. Målet är att beloppet ska
uppgå till 1 kr/skr (skattekrona) dvs ca 12 mkr.
14,4 mkr.
Ovanstående sammanställning visar att fyra av sju
mål uppfylldes. Av de mål som ej uppfylldes kan konstateras
att målen var svåra att nå avseende likviditet
och soliditet. I budgeten för 2011 har målsättningarna
för dessa anpassats till mer realistiska nivåer utifrån
konjunkturläget.
Uppföljning av övergripande uppdrag
Nr Uppdrag Status Kommentar
I budget- och verksamhetsplan 2010 antogs 36 uppdrag
eller direktiv som redovisas nedan. Sammanfattningsvis
konstaterar kommunstyrelsen att flertalet av de
uppdrag som fullmäktige beslutade om genomfördes
eller var under genomförande.
1 En pott för löneökningar, 9 mkr, läggs centralt vid sidan Genomfördes BUN Lönekompensation utgår till alla interna
om förvaltningarnas ramar. Kommunstyrelsen beslutar
verksamheter. Inom BUN finns extern verksamhet
om anslag ur potten efter det verkliga utfallet.
där ingen lönekompensation utgår, motsvarande
1,2–1,8 mkr per år. För att kompensera dessa kostnadsökningar
måste motsvarande kostnadsminskningar
genomföras inom den interna verksamheten.
2 Internräntan sänks till 3,0 procent. Detta fördelas inte
ut genom sänkta internhyror. Det utrymme som skapas
används till att fortsätta med utökat anslag till fastighetsunderhåll.
Genomfördes
3 Ingen kompensation ges för inflation under 2010. Genomfördes KS-KLK Hade ingen större påverkan.
BUN Innebar en försämrad köpkraft och budgetsituation
för BUN motsvarande ca 0,6 mkr och lika
mycket under 2011.
4 Till pensionsfonden avsätts årligen 4 mkr. Genomfördes
5 För att minska kostnaderna ska samverkan utvecklas
KS-SBF startade samverkan genom kransen inom
mellan kommunens förvaltningar och med samverkan-
områdena fastighet samt karta och mätning.
de kommuner i fler frågor. Kommunstyrelsen ger årli-
KS-KLK Samarbete skedde inom en rad områden.
gen anvisningar om en verksamhet som ska prioritera
Samarbete inom beredskap var nytt för 2010.
minst två områden. För år 2010 gäller det två områden
VON Kommuner är ålagda att ha en mas (medicinskt
inom teknisk verksamhet.
ansvarig sjuksköterska). VoF undersökte möjligheter
för Vännäs, Vindeln och Bjurholm att ha en gemensam
mas. Det konstaterades att det innebär en
kostnadsökning. Frågan om en gemensam mas är
därför inte aktuell, men kan återupptas till ny prövning.
Det pågick också ett utredningsarbete som
syftar till att en gemensam resurs ska rekrytera och
stödja familjehem. Arbetet beräknades vara slutfört i
slutet av 2010.
6 Kommunstyrelsen ger samtliga förvaltningar i uppdrag Genomfördes KS-SBF genomför detta under 2011.
att under 2010–12 undersöka och redovisa vilka verk- inte
KS-KLK genomför detta under 2011.
samheter som kan drivas som intraprenad. Avsikten är
VON Inom vård- och omsorg kan i princip all verk-
att, genom att verksamheterna och de anställda får del
samhet drivas som intraprenad. Verksamheterna
i ett överskott, premiera nytänkande och utveckling.
har fått information om fullmäktiges beslut avseende
intraprenad. Inom handikappomsorgen finns
det några boenden som visat intresse. Intresserade
får hjälp och stöd att gå vidare. Näringslivsservice
medverkar, men det finns även möjlighet till stöd
och information från verksamma intraprenader.
BUN-BUF planerar att undersöka intresset för
intraprenad inom någon eller några av sina verksamheter.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
9
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
10
Nr Uppdrag Status Kommentar
7 Kommunen bör satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande
i såväl tätort som landsbygd. Nya
attraktiva bostadsområden bör tillskapas och boende
och boendeetableringar underlättas genom dialog med
landsbygdens företrädare och markägare.
8 Avtal, t ex arrendeavtal, ska ses över med utgångspunkt
från kostnadsutvecklingen.
9 Investeringar som minskar kommunens driftkostnader
uppmuntras. Speciellt ska energifrågorna uppmärksammas.
De kostnadsminskningar som görs genom
satsningar på energieffektivisering ska komma hela
kommunbudgeten tillgodo.
Genomfördes
delvis
Genomfördes
delvis
Genomfördes
delvis
KS-SBF Två nya bostadsområden för småhusbebyggelse
skulle detaljplanläggas under slutet av
2010. På landsbygden pågick arbetet med att fastställa
LIS-områden.
KS-SBF Avtalen ses över i samband med att avtalen
löper ut.
KS-SBF Hela förvaltningen arbetade med energieffektivisering
och andra driftkostnadsbesparande
åtgärder.
10
Kommunstyrelsen
Kommunledningskontoret
Ramen förändras med 2 952 tkr. Genomfördes
11 Trafikförsörjningskontot har tidigare fått ”påfyllnad” från Genomfördes
ett överskott hos Länstrafiken med ca 400 tkr. Under
2010 återstår endast 200 tkr.
12 Från VOF överförs tomma lokaler i Rieck-Müllergården Genomfördes En del av lokalerna var åter på VOF (bl a som bo-
och Slussen för 1,1 mkr.
ende för ensamkommande barn).
13 En översyn görs under 2009–10 av organisationen för Genomfördes Bolaget avvecklas från och med 2011-04-01 enligt
strategiska utvecklingsfrågor. Förslaget kan 2011 leda
till omflyttning av anslag från NLS till KLK. I avvaktan
på att en ny organisation har fastställts tillsätts ej tjänsten
som näringslivschef. Anslaget till NLS minskas med
500 tkr för 2010.
beslut av kommunfullmäktige.
14 En ungdomsledare för arbetet med äldre ungdomar Genomfördes Personen tillhör Liljaskolans organisation och är
tillsätts och finansieras till hälften av Liljaskolan och till
hälften med ett ökat anslag till KLK med 200 tkr.
placerad vid Lobbyn.
15 KS anslag för oförutsett/utveckling höjs med 3 000 tkr
för 2010 för att klara den ekonomiska osäkerheten.
Genomfördes Totalt hade KS 4 mkr till sitt förfogande.
16
Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Ramen förändras med 1 385 tkr Genomfördes
17 Fastighetsunderhållet stärks även under 2010 genom Genomfördes I praktiken är underhållsbudgeten 1 mkr lägre än år
ett ökat anslag på 1 mkr.
2009. För att upprätthålla en god standard på fastigheterna
erfordras kommande år betydligt större
satsningar på fastighetsunderhållet.
18 Elavtalet ska förbättras. Genomfördes Ett nytt elavtal upphandlades med Kraft och Kultur
för år 2010 med betydligt lägre elpris.
19 Ishallens kostnader ska minska, bl a genom energi- Genomfördes Arbetet är påbörjat. Kommunens drifttekniker föreeffektivisering.
inte
slog åtgärder som planeras genomföras 2011.
20 Belysningen i elljusspåren ska bytas till energisnålare. Genomfördes Åtgärderna utfördes.
21 Alla upphandlade serviceavtal ska gås igenom. Genomfördes
delvis
Arbetet påbörjades
22 Bidragen till enskilda vägar ska ses över. Genomfördes Gatuavdelningen har för avsikt att aktualisera frå-
inte
gan så att beslut är taget inför vintern 2011/2012.
Nr Uppdrag Status Kommentar
23 Driftkostnaderna för konstgräsplanen beräknas till
1 mkr för helår. Från detta dras 75 tkr + 75 tkr för Vännäsborg
och Olofsborg, när konstgräsplanen är klar.
För 2010 anslås 350 tkr. Föreningarna får sköta dessa
planer om de så önskar, men utan ersättning. Ett dialogmöte
ska snarast hållas med föreningarna för att
uppdatera den muntliga överenskommelse som finns
och därefter träffa ett skriftligt avtal.
24 Fastighetsavdelningen får i uppdrag, tillsammans med
verksamhetsansvariga, att under 2010 inventera och
effektivisera nyttjandet av kommunens totala lokalinnehav,
inkl Liljaskolan, i syfte att minska förhyrda lokallösningar
och avyttra eventuellt lokalöverskott.
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen
25 Ramen förändras med –2,917 mkr enligt följande:
Ramökning 3 mkr
Internränta –0,915 mkr
Löneökningar –3,802 mkr
Täckning av underskott –1,2 mkr
26 Det svåra ekonomiska läget kan innebära att lärartätheten
minskas och att antalet barn i förskolegrupperna
ökas under 2010.
27 BUN:s ram utökas med 3 mkr för att minska risken för
uppsägning av personal.
Genomfördes Ett skriftligt avtal upprättades mellan kommunen
och Spölands IF/Vännäs AIK.
Genomfördes
delvis
Genomfördes
Arbetet påbörjades. Utredning gjordes tillsammans
med BOU om lokalisering av en förskola till befintliga
lokaler. Samtidigt fördes en dialog med VOF om
en effektiv lokalanvändning på Stamhemmanet.
Genomfördes Personaltätheten under våren 2010 var ännu lägre
än den beslutade täthetssänkningen och barnantalet
ännu högre. Minskningar genomfördes i tre
steg 2009 respektive 2010. Det ledde till större
elevgrupper och klasser och mindre möjligheter till
flexibla och effektiva lösningar utifrån varje enskilt
barns behov.
Genomfördes Se punkt 25.
28
Liljaskolans styrelse
Liljaskolan
Täckning av underskott 1 160 tkr. Genomfördes Underskottet täcktes av årets driftsöverskott på
1 038 tkr samt en minskning av 2011 års investeringsvolym
med 122 tkr.
29 Investeringsvolymen motsvarar beloppet för avskriv- Genomfördes Ett överdrag med drygt en halv miljon beroende på
ningar.
delvis ett ökat behov av maskiner eftersom byggprogrammet
utökats med 16 elever. Överdraget täcktes av
ej nyttjade investeringsmedel under 2009.
30 Effekten av att internräntan sänks med 500 tkr för 2010
ska avsättas till tekniska förvaltningens förfogande för
fastighetsunderhåll.
Genomfördes Beloppet överfördes till samhällsbyggnadskontoret.
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsförvaltningen
31 Ramen förändras med –11 172 tkr enligt följande:
Täckning av underskott –700 tkr
Internränta –300 tkr
Löneökningar –5 172 tkr
Äldreomsorg, särskilt boende omorganisation
–5 000 tkr.
Genomfördes
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
11
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
12
Nr Uppdrag Status Kommentar
32 Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att senast
2010-05-31 redovisa standardkostnader och kommunal
andel av finansieringen för handikappomsorgen.
33 En ny ledningsorganisation för vård- och omsorgsförvaltningen
beräknas ge 1 040 tkr i kostnadsminskningar.
Detta är beaktat i budgetramen.
34 Hanteringen av budget- och skuldrådgivningen ska
klaras inom vård- och omsorgsnämndens budgetram.
35 Kostnaderna för ett nytt äldreboende har budgeterats
med 12 mkr. Kostnader därutöver belastar vård- och
omsorgsnämndens ram.
36 Den politiska viljeinriktningen är att det nya äldreboendet
i Vännäsby ska drivas som intraprenad så snart
som möjligt. Rekrytering och erbjudanden om övergång
sker med den förutsättningen.
Genomfördes Redovisades i VoN 2010-06-16. Redovisades i KS
hösten 2010.
Genomfördes Ny ledningsorganisation verkställdes under hösten
delvis 2009. Arbetet med att uppnå effekter i form av
kostnadsminskningar pågick och beaktades i budgeten
för 2010.
Genomfördes Budget- och skuldrådgivning utfördes inom ramen
för VoN:s budgetram.
Genomfördes
Genomfördes
inte
Vännäsby äldrecenter med fem nya enheter öppnades
under januari-februari. Personalgrupperna som
arbetar där fick information om fullmäktiges beslut
om intraprenad. Frågan är kontinuerligt aktuell och
förvaltningen hjälper och stödjer dem som visar
intresse att driva verksamheten i intraprenadform.
Kommunkoncernens resultat
I kommunkoncernen ingår två aktiebolag som kommunen
äger till 100 procent.
Vännäs Industrihus AB förvaltar och äger lokaler
för näringslivet i Vännäs. Bolaget ägde sju industrilokaler.
Alla lokaler var uthyrda under större delen av
året. Företaget gav ett överskott på 484 tkr. Företaget
hade inga anställda.
Näringslivsservice i Vännäs AB ska stödja näringslivsutvecklingen
i Vännäs kommun. Företaget visade
ett underskott (– 1 tkr). Företaget hade två anställda
under året.
Förändring av resultatet
(mkr)
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
1996 1998 2000
Soliditet exklusive pensionsskuld
Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga
styrka. Den visar hur stor andel kommunen äger själv,
det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de
totala tillgångarna.
Soliditeten var på balansdagen 35,85 procent, vilket
var en ökning med 3,38 procentenheter. Kommunfullmäktige
hade som ekonomiskt mål att soliditeten
per den sista december 2010 skulle uppgå till minst
40 procent. Detta mål uppnåddes inte.
Soliditet inklusive pensionsskuld
Inräknat den pensionsskuld som har redovisats som
en ansvarsförbindelse och som uppgick till 240 mkr
blev soliditeten –1 procent, en förbättring med fyra
procentenheter.
Soliditetens utveckling
(procent)
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1996
1998
2000
2002
2002
2004
2004
2006
2006
2008
2008
2010
2010
Likviditet
Likviditeten har under året varit stabil. Check kredit har
inte nyttjats. Likviditeten var på balansdagen ca .48 mkr.
Skatter
Enligt SKL:s prognos över 2010 års skatter har Vännäs
en fordran på staten på ca 3,8 mkr. Fordran regleras i
januari 2012. Slutavräkning avseende 2009 års skatter
bokfördes i 2009 års bokslut som en skuld på 10,1 mkr.
När sluttaxering gjorts visade det sig att skulden uppgick
till 9,9 mkr. Därför återbokfördes 0,2 mkr som
intäkt 2010. Skulden regleras i januari 2011.
Arbetsgivaravgifter 2010
Arbetsgivaravgifterna sänktes under året med 0,42
procentenheter, på grund av sänkta sjuktal i landet.
Sänkningen motsvarar 1,4 mkr. Återbetalning sker i
februari 2011 och periodiserades till år 2010.
Avsättning till återställande av deponi
En avsättning gjordes för en framtida återställning
av en deponi med 1,3 mkr. Detta innebär ett byte av
redovisningsprincip.
Förvaltning av pensionsmedel
Marknadsvärdet av kommunens aktieportfölj steg
under året med 11,2 procent till 34,3 mkr. Anskaffningsvärdet
steg under året med 10,9 procent till 31,4 mkr. I
slutet av året avsattes ytterligare 4 mkr till depåerna. Av
kommunens olika tillgångsslag vid årsskiftet utgjorde
svenska aktier 37 procent, utländska aktier 7 procent
samt alternativa placeringar, räntebärande och bankmedel
56 procent. Särskild portföljredovisning har upprättats
och erhålls från kommunledningskontoret.
Diskretionär förvaltare (mandat att fatta placeringsbeslut)
är Svenska Handelsbanken och Swedbank.
Pensioner
Vännäs kommun har en pensionsskuld (förpliktelse)
till nuvarande anställda och pensionerade anställda.
Skulder var på balansdagen 239,6 mkr, vilket var en
minskning med 13,3 mkr från tidigare år. Denna
skuld har redovisats under borgensåtaganden och
andra förpliktelser och avser pensionsintjänanden
till och med 31 december 1997. Från och med den
1 januari 1998 utbetalas upplupna pensionsintjänanden
årsvis i efterskott. För 2010 var denna avsättning
13,8 mkr. Kommunens strategi är att varje år avsätta
4 mkr till en aktieportfölj för att möta kommande
ökande pensionsavsättningar.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
13
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
14
I balansräkningen har redovisats ytterligare en pensionskostnad
som i huvudsak avser förmånsbaserad
ålderspension (FÅP) och avser de som tjänar mer än
7,5 inkomstbasbelopp. Skulden uppgick vid årets slut
till 21,4 mkr, vilket var en ökning med 5,1 mkr från
föregående år. I resultaträkningen ingår utbetalda pensionskostnader
på 9,8 mkr inklusive särskild löneskatt.
mkr 2008 2009 2010
Pensionsförpliktelser (balansräkning,
avsättning) –12,5 – 17,5 – 21,4
Pensionsförpliktelser
Summa förpliktelser inkl särskild
– 244,9 – 252,9 – 239,6
löneskatt – 257,4 – 270,4 – 261,0
Pensionsmedel, bokfört värde (tillgång) 18,8 26,7 31,4
Återlån – 238,6 – 243,7 – 229,6
Kommunen har avsatt medel för framtida pensionskostnader
till ett bokfört värde av 31 mkr. Det motsvarar 14
procent av förpliktelsen. Resterande del har kommunen
lånat av anställda för att finansiera dagens verksamhet.
Långsiktiga skulder och lån
Kommunen
Kommunen amorterade 6 mkr av sin skuld under året.
Inga nya lån togs upp. Kommunens låneskuld, exklusive
Vännäs Bostäder, var vid årsskiftet 107,7 mkr.
Vännäs Bostäder
Låneskulden amorterades med 6,2 mkr. Inga nya lån
togs upp. Låneskulden var vid årsskiftet 202,2 mkr.
Finansnetto
Finansnettot är skillnaden mellan ränteutgifter och
ränteinkomster. Årets finansnetto blev –5,5 mkr.
Finansnetto 1996 - 2010
(mkr)
0
-5
-10
-15
-20
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
Överskott Vännäs Bostäder 4,3 mkr
Årets överskott, 4,3 mkr, kommer att återföras till
hyresgästerna via ett antal underhållsprojekt. Dessa
kan vara utvändiga ommålningar, upprustning av
kök i äldreboenden, dräneringar, stambyten m.m.
Vännäs Bostäders styrelse beslutar om vilka projekt
som ska startas.
Balanskrav
Avstämning av balanskravet
tkr 2008 2009 2010
47,8 4 268,8 14 393,2
Vännäs kommun uppfyllde balanskravet för den gångna treårsperioden.
Kommunens kvalitet i korthet
Vännäs kommun deltog under hösten 2010 i ett SKLprojekt
som syftar till att spegla kommunens kvalitet
i förhållande till andra kommuner och över tid även
till sig själv. Cirka 130 kommuner deltog. Samtliga
mått är gemensamma och mäts på samma sätt i de
deltagande kommunerna.
Mått Vännäs
resultat 2010
Medel
resultat 2010
Lägsta
resultat 2010
Max
resultat 2010
Hur många av medborgarna som skickar in en enkel
fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?
(Andel, %)
Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med
kommunen via telefon för att få svar på en enkel
74 78 32 96
fråga får kontakt med en handläggare? (Andel, %)
Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett
gott bemötande när de via telefon ställt en enkel
40 56 35 83
fråga till kommunen? (Andel, %)
Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen
öppet utöver tiden 8–17 på vardagar? (Antal
95 83 57 100
timmar)
Hur stor andel av dem som erbjuds plats inom
förskoleverksamhet får plats på önskat placerings-
10 12 2 24
datum?
Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte får
plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på
94 78 8 100
önsk at placeringsdatum? (Antal dagar)
Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats
på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om
24 20 1 66
plats? (Antal dagar)
Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få
94 52 1 138
ekonomiskt bistånd från första kontakten till beslut?
Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen?
4 14 1 41
(Index 0–100)
Hur många olika vårdare besöker en äldre person
med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 da-
73 57 41 79
gar? (Antal personer)
Hur många av kommunens röstberättigade röstade i
12 13 4 24
senaste kommunvalet? (Andel, %)
Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att
82,8 81,5 61 90,5
delta i kommunens utveckling? 23 44 20 77
Jämförelse
med medel
Ð
Ð
Ï
Ð
Ï
Ð
Ð
Ï
Ï
Ï
Ï
Ð
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
15
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
16
Mått Vännäs
resultat 2010
Hur god är kommunens webbinformation till medbor-
Medel
resultat 2010
Lägsta
resultat 2010
Max
resultat 2010
garna? (Andel av maxpoängen) 65 69 37 92
Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande
över kommunens verksamhet? (Index 1–100)
Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan?
45 42 32 55
(Kronor/barn)
Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i
förhållande till övriga kommuner? (Andel, % som är
124 484 115 287 87 177 144 379
behöriga till gymnasiet)
Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande
91,8 87,8 71,4 100
till övriga kommuner? (Kostnad per betygspoäng)
Vilket resultat når elever, boende i kommunen, som
studerande i gymnasieskolan? (Andel elever som
fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inklusive IV-
328,2 332 242,3 490,8
program)
Vad är kostnaden för kommunen för gymnasieprogram
som elever boende i kommunen tar del av?
(Kostnad per elev i förhållande till andelen som fullföl-
75 77 64 92
jer gymnasiet)
Vad kostar en plats i kommunens särskilda boenden?
28 161 23 118 7 587 38 815
(Kr/brukare)
Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende?
616 370 537 584 275 943 767 300
(Index 1–100)
Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i
68 72 59 83
kommunen? (Kr/brukare)
Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhål-
56 508 121 653 56 508 230 071
ler? (Index 1–100)
Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? (För-
75 77 67 85
värvsarbetande/befolkning i åldern 20–65)
Hur många nya företag har startats per 1 000 invå-
80,6 76,2 60 84,6
nare i kommunen? (Nya företag/1 000 invånare)
Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/
försvunnit i kommunen? (Förändring i antal per
6,2 5,3 0,9 11,7
1 000 invånare 2008–2009)
Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd?
–14 –23,5 –52,8 –2,2
(Andel, %)
Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme
om företagsklimatet i kommunen? (Enkätsvar ranking
3 4 1 11
1–290)
Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare?
(Antal utbetalda heldagar från socialförsäkringen per
106 146 3 284
försäkrad 16–64 år)
Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning
36,9 33 14,3 55,5
av hushållsavfall? (Andel återvunnet material)
Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar
55 37 10 89
av totala antalet bilar? (Andel, %)
Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv
32 38 3 91
plats att leva och bo i? (Index 1–100) 66 64 41 81
Jämförelse
med medel
Ð
Ð
Ï
Ð
Ð
Ï
Ð
Ð
Ð
Ð
Ð
Ï
Ï
Ï
Ð
Ï
Ï
Ï
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
18
Resultaträkning
mkr Not Kommunen Koncernen
2010 2009 2010 2009
Verksamhetens intäkter 1 244,5 221,4 251,3 227,5
Verksamhetens kostnader 2 –655,2 –640 –659,3 –643,3
Avskrivningar 3 –26,1 –22,8 –27,7 –24,5
Verksamhetens nettokostnader –436,8 –441,4 –435,7 –440,3
Skatteintäkter 4 304,8 300,2 304,8 300,2
Generella statsbidrag och utjämning 5 151 147,5 151 147,5
Finansiella intäkter 6 0,7 4,3 0,7 4,3
Finansiella kostnader 7 –5,3 –6,3 –5,9 –7,0
Resultat före extraordinära poster 14,4 4,3 14,9 4,7
Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0
Årets resultat 14,4 4,3 14,9 4,7
Balansräkning
mkr Not Kommunen Koncernen
2010 2009 2010 2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
10 534,2 527,3 585,1 575,7
Aktier, andelar, grundfondskapital i db 4,6 4,6 0,0 0,0
Övr aktier, andelar, grundfondskapital 0,1 0,1 3,8 1,7
Långfristiga fordringar 2,8 0,9 0,0 0,0
Summa anläggningstillgångar 541,7 532,8 588,9 577,4
Omsättningstillgångar
Exploateringsfastigheter 25,3 25,0 25,3 25,0
Fordringar 15,8 23,2 18,0 25,6
Kortfristiga placeringar 11 31,3 26,7 31,3 26,7
Kassa och bank 12 48,3 69,4 49,6 71,4
Summa omsättningstillgångar 120,7 144,3 124,2 148,7
SUMMA TILLGÅNGAR 662,4 677,1 713,1 726,1
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital 234,2 219,8 236,8 222,0
därav årets resultat 14,4 4,3 14,9 4,7
Summa eget kapital 234,2 219,8 236,8 222,0
Avsättningar
Avsättningar för pensioner 13 17,2 14,1 17,2 14,1
Avsättning för särskild löneskatt 4,2 3,4 4,2 3,4
Övriga avsättningar 1,3 0,0 1,3 0,0
Summa avsättningar 22,7 17,5 22,7 17,5
Skulder
Långfristiga skulder 14 310,1 319,2 355,1 364,4
Kortfristiga skulder 15 95,4 120,6 98,5 122,2
Summa skulder 405,5 439,8 453,6 486,6
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER 662,4 677,1 713,1 726,1
Ställda panter och ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,0 0,0
Borgen och andra förpliktelser 16
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
19
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
20
Kassaflödesanalys
mkr Not Kommunen Koncernen
2010 2009 2010 2009
Den löpande verksamheten
Årets resultat 14,4 4,3 14,9 4,7
Justering för av- och nedskrivningar 3 26,1 22,8 27,7 24,5
Justering för gjorda avsättningar 13 5,2 5,0 5,2 5,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten 45,7 32,1 47,8 34,2
Ökning/minskning kortfristiga fordringar 7,4 –3,1 7,6 –1,5
Ökning/minskning exploateringsfastigheter –0,3 –0,2 –0,3 –0,2
Ökning/minskning kortfristiga skulder –25,2 39,7 –23,7 39,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten 27,6 68,5 31,4 71,5
Investeringsverksamheten
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
–32,9 –51,1 –37,4 –51,5
Investeringsnetto –32,9 –51,1 –37,4 –51,5
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån 49,7 49,7
Amortering av långfristiga lån 8 –9,3 –12,3 –9,3 –12,3
Ökning av långfristiga fordringar 9 –1,9 –0,1 –1,9 –1,9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –11,2 37,3 –11,2 35,5
Årets kassaflöde –16,5 54,7 –17,2 55,5
Likvida medel vid årets början 96,1 41,4 98,1 42,6
Likvida medel vid årets slut 79,6 96,1 80,9 98,1
Förändring likvida medel –16,5 54,7 –17,2 55,5
Nothänvisning
2010 2009
Not 1 Intäkter
Försäljningsmedel 9,3 8,8
Taxor och avgifter 34,5 30,9
Hyror och arrenden 35,1 29,7
Bidrag 69,0 65,0
Försäljning av entreprenader och verks 96,6 87,0
Summa 244,5 221,4
Bolagen 6,8 6,1
Summa koncernen 251,3 227,5
Not 2 Kostnader
Personalkostnader 443,5 435,6
Entreprenader och köp av verksamh 73,9 68,1
Material och förbrukningsinvent 30,9 30,1
Bränsle, energi och vatten 30,6 28,8
Bidrag 18,9 19,7
Hyror 26,6 25,9
Tjänster 30,8 31,8
Summa 655,2 640,0
Bolagen 4,1 3,3
Summa koncernen 659,3 643,3
Not 3 Avskrivningar
Vännäs kommun 16,1 15,8
Liljaskolan 2,0 1,9
Kabel-TV/Internet 0,7 0,7
Vännäs Bostäder 7,3 4,4
Summa 26,1 22,8
Bolagen 1,7 1,7
Summa koncernen 27,8 24,5
Not 4 Skatteintäkter
Skatt 2010 300,8 310,0
Skattefordran 2010 3,8 –10,1
Slutavräkning skatt 2009 0,2 0,3
Not 5 Generella statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämning 73,3 79,6
Införandetillägg 1,0 2,0
Kostnadsutjämning 6,5 10,9
Generellt statsbidrag LSS 40,0 39,8
Strukturbidrag 7,4 7,4
Regleringsbidrag 2,1 –4,1
Fastighetsavgift 12,6 11,9
Tillfälligt konjunkturstöd 8,1
Summa 151 147,5
2010 2009
Not 6 Finansiella intäkter
Uppskrivning aktieinnehav 0,6 4,3
Övriga räntor 0,1 0,0
Summa 0,7 4,3
Not 7 Finansiella kostnader
Räntor - Vännäs kommun 1,6 2,3
Räntor - Vännäs Bostäder 3,9 4,3
Räntebidrag - Vännäs Bostäder –0,2 –0,3
Summa 5,3 6,3
Bolagen 0,6 0,7
Summa koncernen 5,9 7,0
Not 8
Amortering lån - Vännäs kommun 6,0 6,4
Amortering lån - Kabel-TV/Internet 0,3
Amortering lån - Vännäs Bostäder
Ökning/minskning kortfristig del/
6,2 5,0
långfristig skuld –2,9 0,6
Summa 9,3 12,3
Not 9 Ökning av långfristiga fordringar
Förlagslån Kommuninvest 1,7
Skogsägarna 0,2 0,1
Summa 1,9 0,1
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
21
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
22
2010 2009
Not 10 Materiella anläggningstillgångar
Mark och byggnader
Anskaffningsvärde 750,7 701,9
Årets nyanskaffningar 24,6 48,7
Ackumulerade avskrivningar –237,2 –218,1
Årets avskrivningar –22,4 –19,2
Summa mark och byggnader 515,7 513,5
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde 80,3 77,9
Årets nyanskaffning 8,4 2,4
Ackumulerade avskrivningar –66,4 –62,8
Årets avskrivningar –3,7 –3,7
Summa maskiner och inventarier 18,5 13,8
Specifikation av innehavet
Markreserv 3,8 3,8
Verksamhetsfastigheter 415,1 415,3
Vägar, broar och gator 37 37,9
Va- och renhållningsanläggningar 22,2 22,6
Övriga anläggningar 37,6 33,8
Maskiner och inventarier 18,5 13,7
Summa kommunen 534,2 527,3
Bolagen 50,9 48,4
Summa koncernen 585,1 575,7
Not 11 Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och
10,7 9,5
upplupna intäkter 2,3 12,9
Fordringar på staten 2,5
Övriga kortfristiga fordringar 0,4 0,8
Summa 15,8 23,2
Not 12 Kortfristiga placeringar
Placering Swedbank 4,1 2,0
Placering Sv Handelsbanken 27,3 24,7
Summa kortfristiga placeringar 31,4 26,7
Not 13 Avsättning för pensioner
Ingående avsättning, inkl löneskatt 17,5 12,5
Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,3 0,7
Årets utbetalningar –0,6 –0,4
Årets intjänande 3,4 3,8
Förändring särskild löneskatt 0,8 1,0
Summa avsättning för pensioner 21,4 17,5
Övriga avsättningar
Avsättning återställande deponi
Ingående avsättning 0,0 0,0
Årets förändring 1,3 0,0
Utgående avsättning 1,3 0,0
2010 2009
Not 14 Långfristiga skulder
Lån Vännäs kommun 107,7 110,5
Lån Vännäs Bostäder 202,4 208,7
Summa långfristiga skulder 310,1 319,2
Not 15 Kortfristiga skulder
Kortfristig del långfristig skuld 9,3 12,2
Leverantörsskulder 8,9 32,9
Intjänade pensioner inkl löneskatt 17,0 16,3
Semester- och övertidsskuld
Förutbetalda intäkter och upplupna
20,9 21,3
kostnader 28,5 14,7
Avräkning kommunalskatt 6,1 11,9
Övriga kortfristiga skulder 4,7 11,3
Summa kortfristiga skulder 95,4 120,6
Not 16 Borgen och andra förpliktelser, tkr
Borgen och andra förpliktelser mot
kommunens företag
Vännäs Industrihus AB (Risk 1) 33 000 33 000
Pensionsskuld t o m 97.12.31(Risk 1) 192 811 203 541
Särskild löneskatt (Risk 2)
Kommunalt borgens- och
förlustansvar för egnahem
46 776 49 379
SBAB, BKN, AB Balken (Risk 2)
Övriga förpliktelser
1 379 1 487
Vård- och omsorgsämnden Kf 18/82 (Risk2) 100,0 100,0
(Risk 1 = låg risk, 4 = högrisk)
Vännäs kommun har i januari 2007 ingått en solidarisk borgen
såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga
nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner
som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest
ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening
har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen
av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt
ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt
regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken
på de medel som respektive medlemskommun lånat av
Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på
medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest
ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella
effekten av Vännäs kommuns ansvar enligt ovan nämnd
borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick
Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 183 455
180 tkr och de totala tillgångarna till 178 833 146 tkr. Kommunens
andel av de totala förplikterna uppgick till 261 919 tkr och
andelen av de totala tillgångarna uppgick till 255 343 tkr, vilket
motsvarar 0,14 %.
Nyckeltal – 3 år i sammandrag
2010 2009 2008
Befolkningsutveckling 8 417 8 357 8 357
Utdebitering, kr 22:90 22:90 22:90
Antal årsanställda 1 025 1 011 1 024
Antal anställda 1 126 1 146 1 176
Löner, arvoden m m, mkr 312 302,6 300,3
Arbetsgivaravgifter m m, mkr 122,2 123,3 122,6
Årets överskott = Förändring av eget kapital 14,4 4,3 0,1
Bruttoinvesteringar, mkr 33,2 51,4 29,3
Anläggningstillgångar, kr/inv 64 358 63 761 59 716
Omsättningstillgångar, kr/inv 14 340 17 267 10 322
Totala tillgångar, kr/inv 78 698 81 028 70 038
Låneskuld, mkr (exkl Vns bost) 110,5 116,5 123,0
Låneskuld, tkr (exkl Vns bost), kr/inv 13 130 13 943 14 714
Låneskuld Vns bost, kr/inv 24 818 25 718 20 365
Låneränta, kr/inv (exkl Vns bost) 195 271 613
Eget kapital, mkr 234,2 219,8 215,6
Eget kapital, kr/inv 27 824 26 306 25 795
Soliditet exkl pensionsskuld, % 35 33 37
Pensionsskuld, mkr (inkl löneskatt) 239,6 252,9 244,9
Balanslikviditet (oms tillg/kortfr skulder) 1,27 1,20 1,07
Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna, % 96 99 100
Finansnetto, mkr –5,5 –6,5 –13,0
Lånefinansieringsgrad, % 58 67 61
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
23
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
24
2010 2009 2008
Fastighet
Underhåll, kr/m2 31 55 28
Gatu:
Årsprod, Vns v-verk, m3 704 150 669 738 501 965
Renat vatten, m3 877 522 1 250 037 831 161
Plan och bygg
Antal byggnadsärenden 154 150 127
Antal bostadsanpassningsärenden 84 138 135
Räddningstjänst
Antal räddningsinsatser 99 74 65
därav till brand 33 21 24
Vns Bostäder
Underhåll, kr/m2 74 157 87
Barn och utbildning
Antal elever grundskola 932 949 981
Kostnad/elev grundskola, tkr 80,8 81,9 81,4
Undervisning/elev, grundskola 43,7 44,2 44,7
Kostnad/elev exkl skolskjuts och lokaler 61,6 63,2 63,5
Barnomsorg, totalt antal platser 715 725 680
Fritidshem, antal platser 324 326 281
Kostnad/fritidshemsplats, brutto, tkr 31,2 30,8 32,2
Förskola, antal platser 353 359 354
Kostnad/förskoleplats, brutto, tkr 108,6 110,5 112,3
Personal förskola 83,1 85,5 90
Familjedaghem, antal platser 38 40 45
Kostnad/fam daghem, brutto, tkr 92,8 94,5 102,9
Särskola, antal elever 12 15 18
Gymnasieskolan, antal elever 445 476 477
Kostnad/elev gymnasieskola, tkr 107 103,7 99,9
Gymnasiesärskola, antal elever 15 14 13
Kostnad/elev gymnasiesärskola, tkr 246 241 214,9
Friskolor, antal elever åk F–9 73 71 65
Bibliotek Vns, antal utlån 48 885 47 828 46 315
Bibliotek Vby, antal utlån 37 108 40 796 40 852
Musikskolan, antal elever 239 228 238
Vård och omsorg
Antal familjehemsplaceringar 10 11 8
Antal hushåll med försörjningsstöd 211 195 180
Antal boende sjukhem 0 24 19
Antal boende gruppboende ÄO 32 32 32
Antal servicemottagare, hemhjälp 234 271 231
Antal färdtjänstberättigade 520 455 485
Antal boende gruppboende HO 51 40 42
Gruppb HO, bruttokostn/boende, tkr 563,6 575,6 633,2
Drift- och investeringsredovisning
Driftredovisning
mkr Redovisning 2010 Avvikelse mot budget
Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto 2009
Kommunledning 48,4 9,1 –39,3 0,0 1,1 1,1 0,1
Tekn förvaltning 132,8 79,9 –52,9 –7,9 7,0 –0,9 –0,6
Vännäs Bostäder 27,3 31,6 4,3 0,0 4,3 4,3 0,5
Barn och utbildning 213,3 15,0 –198,3 –2,3 3,8 1,5 0,4
Gymnasieskola 136,9 136,7 –0,2 –4,6 4,4 –0,2 –0,6
Vård och omsorg 238,5 57,4 –181,1 0,0 –2,4 –2,4 0,3
Totalt 797,2 329,7 –467,5 –14,8 18,2 3,4 0,1
Investeringsredovisning
tkr Budget
2011
Budget
2010
Redovisning
2010
Avvikelse
Verksamhet
Kommunledning och service 1 368 460 1 787 –1 327
Räddningstjänst 2 960 0 0 0
Fastighetsavdelning 14 885 9 295 7 424 1 871
Mark och tomter 1 500 0 1 278 –1 278
Gatuavdelning 5 100 11 314 6 810 4 504
Barn och utbildning 1 000 768 417 351
Gymnasieskola 1 700 1 700 2 317 –617
Vård och omsorg 600 4 335 3 882 453
Vännäs Bostäder 100 1 059 9 345 –8 286
Totalt 29 213 28 931 33 260 –4 329
I budget för 2010 anslogs 14 185 tkr och i tilläggsbudget 14 745,8.
Större projekt som påbörjats eller avslutats 2010
tkr Beviljat
anslag
Kostnad
2008
Kostnad
2009
Kostnad
2010
Kvar av
anslag
Projekt
Nytt äldreboende (lånefinansieras)
Investeringsbidrag utbetalas år 2011
avseende äldreboende V-by
49 750 8 649 34 878 8 845 –2 622 Avslutat
Konstgräsplan 7 700 255 4 478 2 967 Pågår
Inventarier äldreboende 4 200 3 786 414 Pågår
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
25
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
26
Redovisningsprinciper
Redovisningen har skett enligt god redovisningssed
och i huvudsaklig överensstämmelse med den kommunala
redovisningslagen och Redovisningsrådets
anvisningar.
Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga
till redovisningsåret, har i huvudsak skuldbokförts
och belastat verksamhetsåret.
Utställda fakturor (kundfordringar) efter årsskiftet,
men hänförliga till redovisningsåret, har fordringsbokförts
och tillgodogjorts årets redovisning (konsumtionsavgifter,
hyror m.fl. avgifter).
Kostnadsräntor som hör till redovisningsåret, men då
betalning skett efter årsskiftet, har skuldbokförts.
Intäktsräntor som inflyter efter årsskiftet har fordringsbokförts
och tillgodoräknats redovisningsåret.
Kursvinster och kursförluster har under året bokförts
som finansiell kostnad/intäkt.
Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har i
största möjliga utsträckning periodiserats till rätt år.
Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella
påslag i samband med löneredovisningen:
Anställda med kommunala avtal, % 39,08
Arvodesanställda, övriga, % 31,42
Löneskatt, pensioner, % 24,26
De anställdas fordran på kommunen i form av ej ut tagen
semester och övertid har bokförts.
Pensionsskuld till de anställda har bokförts.
Statsbidrag till olika verksamheter och investeringar
– i den mån sådana utgått – har periodiserats till rätt
verksamhetsår.
Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp
till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella
investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar.
Kapitalkostnader består dels av linjär avskrivning, dels
av intern ränta (4,0 %). Kommunen beräknar kapitalkostnader
från och med anskaffningsmånaden eller
slutbesiktningsmånad.
Avskrivningar sker linjärt, dvs. med lika stort belopp
varje år, enligt plan efter följande procentsatser:
Inventarier 10 %
Fordon och maskiner 10–20 %
Fastigheter och anläggningar 2–5 %
Mark, aktier, andelar avskrivs ej
Skatteintäkter har periodiserats enligt Redovisningsrådets
anvisningar.
Särskild löneskatt har beräknats på årets pensions avsättning.
Upplupna timvikarielöner intjänade i december, ut betalda
i januari 2011 har periodiserats.
Anställda med kommunala avtal, 39,08%
Arvodesanställda, övriga, 31,42%
Löneskatt, pensioner, 24,26%
Uppdragstagare (förtroendemän, fosterföräldrar, förmyndare
m.fl.): 31,42 %.
Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp
till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella
investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar.
Kapitalkostnader består av avskrivningar och internränta.
Internräntan uppgår till 3 % under 2010.
Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 (av seende
inkomster upp till 7,5 basbelopp) har betalats ut till de
anställda under 2010. Pensioner intjänade före 1998
redovisas som ansvarsförbindelse.
Ord och uttryck
Resultaträkningen visar årets resultat och hur det uppkommit.
Den visar även förändringen av det egna
kapitalet, något som också kan utläsas genom att jämföra
balansräkningen för de senaste två åren.
Finansieringsanalysen visar hur kommunen fått in
pengar och hur de använts under året. Här behandlas
ut och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen
som innehåller kostnader och intäkter.
Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder
kommunen har på balansdagen. Man kan också säga
att den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och
hur det har skaffats fram (skulder, avsättningar och
eget kapital).
Tillgångar är dels omsättningstillgångar (t.ex. kontanter,
kortfristiga fordringar), dels anläggningstillgångar
(t.ex. fastigheter, inventarier, aktier och
långfristiga fordringar).
Skulder är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år)
och dels långfristiga.
Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och
skulder.
Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek
eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd.
Exempel på avsättningar är kommunens pensions
och semesterlöneskuld till de anställda.
Avskrivning är en planmässig värdenedsättning av
anläggningstillgångar.
Likviditet är betalningsberedskap på kort sikt.
Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna,
dvs. graden av egenfinansierade tillgångar.
Semesterlöneskulden är uppbokad och redovisas under
avsättningar. Den årliga förändringen kostnadsförs.
Den del av långfristiga lån som beräknas bli amorterad
under nästkommande år har upptagits som kortfristig
skuld.
Statsbidrag hänförliga till redovisningsåret men ännu
ej influtna har fordringsförts.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
27
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
28
Personalekonomisk redovisning
Antal anställda beräknades per den första november.
Antal anställda
Förvaltning Antal
tillsvidareanställda
månadslön
2010 Diff
mot
2009
Andel
tillsvidareanställda
i
procent
Antal
vikariat
månadslön
2010 2010 Diff
mot
2009
Andel vikariat
i procent
Antal
anställda
totalt
2009 2010
Kommunledningskontoret 29 0 85,3 5 1 14,7 34
Samhällsbyggnadsförvaltningen 74 –2 82,2 16 –2 17,8 90
Liljaskolan 182 6 87,1 27 –3 209
Barn- och utbildningsförvaltningen 285 –6 87,7 40 0 12,3 325
Vård- och omsorgsförvaltningen 419 14 89,5 49 –28 10,5 468
Totalt 989 12 87,8 137 –32 12,2 1 126
Antal anställda, kvinnor och män 2010
Förvaltning Kvinnor Män Totalt Andel
kvinnor
2010 Diff mot
2009
2010 Diff mot
2009
Andel
män
2010 2010 2010
Kommunledningskontoret 19 1 15 0 34 55,9 44,1
Samhällsbyggnadsförvaltningen 49 –5 41 1 90 54,4 45,6
Liljaskolan 95 4 114 –1 209
Barn- och utbildningsförvaltningen 271 –3 54 –3 325 83,4 16,6
Vård- och omsorgsförvaltningen 409 –8 59 –6 468 87,4 12,6
Totalt 843 –11 283 –9 1 126 74,9 25,1
Personalomsättning, antal personer (inte anställningar) 2010
Förvaltning Antal
januari
2010
Antal som
börjat
under året
Antal som
slutat
under året
Antal
december
2010
Omsättning,
%
Kommunledningskontoret 29 2 8 23 30,8
Tekniska förvaltningen 93 8 11 90 12,0
Liljaskolan 179 11 6 184 3,3
Barn- och utbildningsförvaltningen 291 19 26 284 9,0
Vård- och omsorgsförvaltningen 438 33 31 440 7,1
Totalt 1 030 73 82 1 021 8,0
Antal årsarbeten
Ett årsarbete motsvarar 1 700 timmar beräknat utifrån
en genomsnittlig arbetstid per vecka på 38,5
timmar.
Förvaltning 2010 Diff mot
2009
Kommunledningskontoret 31 2
Tekniska förvaltningen 99 2
Liljaskolan 182 4
Barn- och utbildningsförvaltningen 266 –8
Vård- och omsorgsförvaltningen 446 13
Totalt 1 025 14
Sysselsättningsgrad, tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier 2010
Förvaltning Antal kvinnor Antal män Antal totalt
Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid
Kommunledningskontoret 13 6 14 1 27 7
Samhällsbyggnadsförvaltningen 26 23 39 2 65 25
Liljaskolan 69 26 104 10 173 36
Barn- och utbildningsförvaltningen 182 89 40 14 222 103
Vård- och omsorgsförvaltningen 147 262 36 23 183 285
Totalt 437 406 233 50 670 456
Andel heltidsanställningar Kvinnor, % Män, % Totalt, %
Förvaltning Heltid Jmf mot 2009 Heltid Jmf mot 2009 Heltid Jmf mot 2009
Kommunledningskontoret 68,4 –3,8 93,3 0 79,4 –2,4
Samhällsbyggnadsförvaltningen 53,1 5 95,1 –4,9 72,2 2,0
Liljaskolan 72,6 –2,1 91,2 1,6 82,8 –0,2
Barn- och utbildningsförvaltningen 67,2 –0,3 74,1 5,7 68,3 0,6
Vård- och omsorgsförvaltningen 35,9 1 61 0,1 39,1 0,7
Totalt 51,8 0,5 82,3 1,5 59,5 0,8
Andelen heltidsanställningar i kommunen ökade
under året med 0,8 procentenheter för både kvinnor
och män. Andelen heltidsanställda män ökade
tre gånger mer än andelen heltidsanställda kvinnor.
Inom samhällsbyggnadsförvaltningen ökade andelen
kvinnor med heltidsanställning med 5 procentenheter
jämfört med förra året och andelen heltidsarbetande
män minskade lika mycket. Den största ökningen av
andelen heltidsarbetande män skedde på barn och
utbildningsförvaltningen.
I vård och omsorgsförvaltningen var andelen
heltidsanställda kvinnor 35,9 procent, vilket var en
ökning med 1 procentenhet sedan året före. Andelen
heltidsarbetande kvinnor var 51,8 procent för hela
kommunen och andelen män 82,3 procent.
Högsta andelen heltidsanställda kvinnor (72,6 procent)
fanns på Liljaskolan och andelen heltidsanställda
män (95,1 procent) på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Den lägsta andelen heltidsarbetande kvinnor
(35,9 procent) och män (61 procent) fanns på
vård och omsorgsförvaltningen.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
29
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
30
Vård av barn, beräknat på statistiktimmar
Förvaltning Andel kvinnor,
% 2010
Jmf kvinnor,
% 2009
Andel män, %
2010
Jmf män, %
2010
Kommunledningskontoret 60,0 57,3 40,0 42,7
Samhällsbyggnadsförvaltningen 90,8 89,3 9,2 10,7
Liljaskolan 37,8 70,6 62,2 29,4
Barn- och utbildningsförvaltningen 93,6 90,0 6,4 10,0
Vård- och omsorgsförvaltningen 87,3 88,8 12,7 11,2
Totalt 77,2 85,3 22,8 14,7
Föräldralediga, beräknat på statistiktimmar
Förvaltning Andel kvinnor,
% 2010
Jmf kvinnor,
% 2009
Andel män, %
2010
Jmf män, %
2009
Kommunledningskontoret 8,5 0,0 91,5 100,0
Samhällsbyggnadsförvaltningen 86,7 92,0 13,3 8,0
Liljaskolan 76,2 70,0 23,8 30,0
Barn- och utbildningsförvaltningen 89,7 92,4 10,3 7,6
Vård- och omsorgsförvaltningen 93,7 96,5 6,3 3,5
Totalt 88,8 90,6 11,2 9,4
Övertid och fyllnadstid översatt till antal årsarbeten (åa)
(Det vill säga 1 700 timmar beräknat utifrån en genomsnittlig arbetstid per vecka på 38,5 timmar.)
Förvaltning Totalt timmar Översatt till antal åa
2010 Diff mot 2009 2010 Diff mot 2009
Kommunledningskontoret 1 942 694 1,1 0,4
Samhällsbyggnadsförvaltningen 3 085 –514 1,8 –0,3
Liljaskolan 1 266 –790 0,7 –0,5
Barn- och utbildningsförvaltningen 5 318 28 3,1 0,0
Vård- och omsorgsförvaltningen 12 322 3526 7,2 2,0
Totalt 23 933 2 944 14,1 1,8
Medelålder per förvaltning och kön, tillsvidareanställda
Förvaltning Kvinnor Män Totalt
2010 Diff mot 2010 Diff mot 2010 Diff mot
2009
2009
2009
Kommunledningskontoret 47,1 –0,6 48,1 1,0 47,5 0,1
Samhällsbyggnadsförvaltningen 48,9 1,7 49,0 –1,4 49,0 0,4
Liljaskolan 45,6 0,6 47,7 0,1 46,8 0,4
Barn- och utbildningsförvaltningen 46,1 –0,2 48,3 0,2 46,5 –0,1
Vård- och omsorgsförvaltningen 45,2 0,0 44,3 1,9 45,1 0,2
Totalt 45,8 0,1 47,3 0,5 46,2 0,2
Beräknade pensionsavgångar, 65 år
2011 2012 2013 2014 Totalt
Antal personer 20 35 26 36 133
Total lönesumma 2009–2010
mkr 2009 2010 Kvinnor 2010 Diff mot 2009 Män 2010
Total lönesumma 302,5 312,0
Genomsnittlig lönesumma i kronor 255 214 341 707
Kvinnors andel av männens lön, % 74,7 –0,6
Arbetsgivaravgifter
Lagstadgade kostnader 93,6 98,3
Avtalsenliga kostnader 6,6 2,6
Pensioner 17,1 21,4
Arbetsgivaravgifter totalt 117,3 122,2
Totala personalkostnader 419,8 434,2
Medellön per månad i olika åldersgrupper,
jmf mot kvinnor och män
Åldersgrupp Kvinnor 2010 % av
männens lön
Män 2010
20–29 19 672 kr 97,7 20 132 kr
30–39 22 358 kr 91,9 24 340 kr
40–49 23 154 kr 94,4 24 524 kr
50–59 23 328 kr 86,7 26 904 kr
60– 23 759 kr 85,6 27 744 kr
Pensionsskuld
Med pensionsskuld menas det beräknade pensionsåtagande
som kommunen förväntas utbetala i en
framtid och vars kostnader kan hänföras till tiden
före 20101231. Pensionsskulden var vid årsskiftet
239,6 mkr, inklusive särskild löneskatt. Av denna
skuld redovisas 21,4 mkr i balansräkningen och resterande
som ansvarsförbindelse.
2007 2008 2009 2010
Pensionsskuldens
förändring
inklusive särskild löneskatt
i mkr
Utveckling av
semesterlöneskuld
plus okompenserad
248,7 257,4 270,4 261,0
övertid i tkr 20 257 20 617 21 334 20 870
Antal sparade semesterdagar var vid årsskiftet 12 790
dagar, en minskning med 393 dagar. Okompenserade
övertidstimmar var vid slutet av året 7 359 timmar,
en minskning med 932 timmar jämfört med år 2009.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron minskade med 7,1 procent, från 5,6
till 5,2 procent, vilket kommunstyrelsen anser är ett
tillfredsställande resultat. De förändrade reglerna i
socialförsäkringen hade betydelse för sjukskrivningsprocessens
längd och ställde ökade krav på kommunen
som arbetsgivare. Att vara kunnig, tydlig och
respektfull i rehabiliteringsarbetet är en ledstjärna för
ansvariga chefer och övriga inblandade. Regelbundna
träffar i den övergripande arbetsgruppen för rehabiliteringsfrågor,
där varje förvaltning är representerad
med en rehabiliteringssamordnare, är av vikt för rehabiliteringsarbetet
i kommunen. Samarbetet med Försäkringskassan
och företagshälsovården var gott och
detta sammantaget bedömer kommunstyrelsen hade
betydelse för den minskande sjukfrånvaron. Efter en
analys av den ökade korttidsfrånvaron inleddes via
företagshälsovården en prövotid med frisklinjen i
vård och omsorgsförvaltningen. Frisklinjen tog emot
sjukanmälningar och gav sjukvårdsrådgivning till den
som anmälde sig sjuk. Uppföljande telefonsamtal till
den sjukskrivne gjordes regelbundet av en sjuksköterska.
Vid sjukfrånvaro längre än sex dagar och där
ärendet bedömdes bli långvarigt kopplades företagshälsovården
in för samråd med den sjukskrivne och
berörd chef. Utvärdering av tjänsten kommer att ske
under våren 2011.
Sjukfrånvaron är antalet frånvarotimmar i förhållande
till ordinarie arbetstid.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
31
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
32
Sjukfrånvaroprocent per ålder och kön
Alla anställda Kvinnor Män Totalt
Förvaltning 2010 Diff mot 2009 2010 Diff mot 2009 2010 Diff mot 2009
Kommunledningskontoret 5,7 –1,1 1,9 –2,3 3,9 –1,6
Samhällsbyggnadsförvaltningen 4,7 –3,4 4,9 1,5 4,8 –0,8
Liljaskolan 3,6 –1,2 3,6 1,1 3,6 0,2
Barn- och utbildningsförvaltningen 6,5 –0,3 3,4 –0,5 5,9 –0,4
Vård- och omsorgsförvaltningen 6,1 –0,4 2,8 –1,3 5,6 –0,5
Totalt 5,9 –0,7 3,5 0,1 5,2 –0,4
Frånvarotid för kvinnor 5,9 –0,7
Frånvarotid för män 3,5 0,1
Tid med långtidsfrånvaro > 60 dgr 57,5 –0,9
Sjukfrånvarotid –29 år 3 –0,6
Sjukfrånvarotid 30–49 år 5,1 –0,1
Sjukfrånvarotid 50– år 6,1 –0,7
Kvinnor hade en sjukfrånvaro på 5,9 procent medan
männens sjukfrånvaro var 3,5 procent. Kvinnors sjukfrånvaro
minskade i andel och männens ökade. Sjukfrånvarotimmarna
exklusive sjukersättningstimmarna
(den ersättning som personer kan få i väntan på medicinsk
utredning/läkning) visade en sjukfrånvaro på
4,6 procent för alla anställda i kommunen. Det var
främst långtidsfrånvaron som minskade under året,
vilket den gjort under flera år.
Sjukfrånvaro per år, samtliga anställda
(procent)
10
8
6
4
2
0
2007
2008
2009
2010
kvinnor totalt män
Sjukfrånvaron för kvinnor har minskat med cirka
26,2 procent och för män med 12 procent sedan 2007.
Lång och korttidssjukskrivning,
sjuktimmar omvandlat till årsarbeten
(årsarbeten)
60
50
40
30
20
10
Sjuka mer än 60 dgr. Sjuka 59 dgr Poly. sjuka 59 dgr
och mindre och mindre
0
2007 2008 2009 2010
Ett årsarbete motsvarar 1 700 timmar, beräknat på
en genomsnittlig arbetstid på 38,5 timmar per vecka.
På fyra år har antalet årsarbeten på grund av sjukdom
minskat med 24 procent, från 79 årsarbeten 2007
till 60 årsarbeten 2010. Korttidsfrånvaron har legat på
samma nivå under de tre senaste åren.
Män
Kvinnor
Totalt
Sjukfrånvaro per år och förvaltning
(procent)
10
8
6
4
2
0
KLK
2009
2008
2007
SBN
Liljaskolan
BoU
VoF
2010
Totalt
Liljaskolan hade lägst sjukfrånvaro i jämförelse med
övriga förvaltningar. Alla förvaltningar utom Liljaskolan
sänkte sin sjukfrånvaro det senaste året. De två
största förvaltningarna låg på ungefär samma sjukfrånvaronivå
under år 2010. Sjukfrånvaron i vård
och omsorgsförvaltningen har minskat mest i andel
de senaste fyra åren (29 procent).
Sjukfrånvaro per åldersgrupp, vännäs kommun, alla anställda
(procent)
14
12
10
8
6
4
2
0
2007
2008
2009
2010
29 år och yngre
30-49 år
50 år och äldre
Sjukfrånvaron har de senaste fyra åren minskat mest
i åldersgruppen 30–49 år (27,1 procent).
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
33
2010
2009
2008
2007
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
34
Barn- och utbildningsnämnden
Ordförande: Per-Erik Lundmark (S)
Förvaltningschef: Tomas Åström
Barn och utbildningsnämnden ansvarar för förskolan,
skolbarnsomsorgen, förskoleklasser och
grundskolan. Nämnden ansvarar även för den kommunala
musikskolan, biblioteken och förverkligandet
av kommunens kulturpolitiska mål.
Nämndens uppdrag verkställs genom barn och
utbildningsförvaltningen.
Verksamhet Enligt redovisning
Budget netto Avvikelse mot
budget
Avvikelse i %
Interna verksamheter
Politisk verksamhet 790 900 110 12,2
Centrala resurser 5 275 5 662 387 6,8
Förskoleverksamhet 36 605 38 520 1 915 5,0
Grundskola, förskoleklass och fritids 84 724 83 585 –1 139 –1,4
Särskola 4 898 4 689 –209 –4,5
Bibliotek, kultur och musikskola 6 252 6 303 51 0,8
Summa 138 544 139 660 1 116 0,8
Externa verksamheter
Köpt/såld förskola/skolbarnomsorg/grundskola 8 364 7 058 –1 306 –18,5
Gymnasiesärskola 3 691 3 350 –341 –10,2
Gymnasieskola 47 611 49 700 2 089 4,2
Summa 59 666 60 108 442 0,7
Totalt 198 210 199 768 1 558 0,8
Ekonomiskt resultat
Barn och utbildningsnämnden hade ett överskott på
1 558 tkr (+0,8 procent) mot budget. Av överskottet
svarade de egna verksamheterna för +1 116 tkr och
de externa för +442 tkr.
Uppföljning av nämndens mål
Övergripande inriktningsmål är att alla barn och
ungdomar ska nå de nationella kunskapsmålen.
Nämnden prioriterade dessutom följande långsiktiga
utvecklingsområden:
kunskap
barn och elever i behov av särskilt stöd
normer och värden
likabehandlingsplan
elev och föräldrainflytande.
Nedan finns respektive områdes åtgärder specificerade
med graden av uppfyllelse angiven. För varje
område anges även de mätbara mål som visar om
insatta åtgärder har förbättrat verksamheten. I redovisningen
av enkätsvar nedan anges andelen som svarat
”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer oftast”.
Kunskap
Åtgärd
Utarbeta en långsiktig plan för it-medier.
Genomföra sommarskola för elever i åk 7–9 sommaren 2010.
Utarbeta riktlinjer för arbetet kring nyanlända barn i förskola.
Se över rutiner kring det systematiska kvalitetsarbetet, kvalitetsdagar
och kvalitetsredovisning.
Analysera elevernas språkutveckling på gruppnivå och organisationsnivå
och utifrån detta göra en handlingsplan för
högre måluppfyllelse.
Analysera elevernas individuella språkutveckling och utifrån
detta göra en handlingsplan för högre måluppfyllelse.
Rektor har ökat sina kunskaper kring pedagogiskt ledarskap.
Rektor genomför kontinuerliga verksamhetsbesök.
Rektor genomför strukturerade verksamhetsbesök utifrån sitt
pedagogiska ledarskap.
Hitta olika aktiviteter som stimulerar till läslust och läsutveckling.
Fortsätt utveckla arbetet utifrån Bornholmsmodellen.
Förbättra modersmålsundervisning och studiehandledning på
modersmålet utifrån riktlinjerna för nyanlända i skolan.
Upprätta handlingsplaner på enhetsnivå utifrån resultat från
nationella prov, LUS och andra resultat.
Anordna svenska som andraspråk enligt gällande bestämmelser.
Säkerställ att en systematisk uppföljning och utvärdering av
elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen görs och dokumenteras,
och utifrån detta besluta om lämpliga åtgärder.
Åtgärd
Utveckla uppföljningsarbetet utifrån att kvalitetssäkra
särskole elevernas kunskapsutveckling och lärande.
Kompetensutveckla särskolepersonal inom tecken som stöd
och annan alternativ kompletterande kommunikation.
Förbättra organisation och struktur för simundervisning.
Implementera riktlinjerna för arbetet med nyanlända barn i
grundskolan.
Genomför dialog och besluta om åtgärder som strävar till
högre måluppfyllelse gällande att skapa höga positiva förväntningar
på barnet/eleven, pedagoger, rektor och den enskilde.
Mätbara mål – Kunskaper:
Enkätfråga: Verksamheten skapar engagemang, lust
och självtillit. Jag tycker det är roligt att lära mig nya
saker i skolan.
% Förskola Elever
2009 2010 2009 2010
Kunskaper 90,6 91,1 64,2 65,7
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
35
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
36
Meritvärde i åk 9, genomsnitt
År 2008 2009 2010
Vännäs
Totalt 212 209 217
Flickor 225 218 230
Pojkar
Riket
196 200 205
Totalt 206 206 205
Flickor 217 218 217
Pojkar 195 194 193
Elever i åk 9 behöriga till gymnasieskolan
År 2008 2009 2010
Vännäs
Totalt 91,3 91,4 91,8
Flickor 92,6 95,4 91,1
Pojkar
Riket
89,7 87,3 92,4
Totalt 89,2 88,7 88,1
Flickor 90,6 90,2 89,6
Pojkar 87,9 87,3 86,7
* Barn och elever i behov av särskilt stöd
Åtgärd
Undersök hur ökad handledning och stöd till enskilda pedagoger
kan komma till stånd, och arbeta för detta genom att
bland annat se över resurserna inom elevhälsan.
Upprätta skoldatatek med målet att ge ökat stöd och hjälp till
elever i behov av särskilt stöd.
Säkerställ att åtgärdsprogram alltid utarbetas vid behov, och
att åtgärdsprogrammen följer förordningens krav.
Mätbart mål - Stöd:
Enkätfråga: Jag får den hjälp och det stöd jag behöver
i skolan.
2009 2010
Stöd 81,8 82,8
* Normer och värden
Åtgärd
Genomföra dialog och besluta hur ökad inkludering, öppenhet,
genomskinlighet, tydlighet och medskapande kan uppnås
på enheten.
Mätbara mål – Normer och värden:
Enkätfråga: Mitt barn/jag trivs/är trygg i förskolan/
skolan.
Förskolebarn Elever
2009 2010 2009 2010
Trivsel 96,6 98 76,2 81
Trygghet 94,8 98 86,7 88,4
* Likabehandling
Åtgärd
Intensifiera och förbättra det förebyggande arbetet mot
kränkande behandling, vilket även inkluderar utredningar,
åtgärder och uppföljningar i det fall ett barn/en elev känner
sig kränkt.
Genomför översyn av likabehandlingsarbetet och likabehandlingsplaner.
Mätbart mål – Likabehandling:
Enkätfråga: Flickor och pojkar ges lika villkor/får lika
mycket plats i förskolan/skolan.
Förskolebarn Elever
2009 2010 2009 2010
Likabehandling 79,1 73,5 74,5 78,9
* Elev- och föräldrainflytande
Åtgärd
Revidera frågorna i övergripande elev- och föräldraenkäter
och se över om tid för enkäten ska flyttas från mars/april till
oktober/november.
Utarbeta särskild elev- och föräldraenkät för särskola.
Se över barn/elevenkäterna för skolbarnsomsorg, så att även
barn i åk 1–2 får besvara densamma.
Sök vägar för att öka svarsfrekvensen på övergripande elevoch
föräldraenkäter.
Ta fram åtgärder för att öka barnens och föräldrarnas möjlighet
till inflytande och delaktighet.
Arbeta för att föräldrarna i förskolan i en högre omfattning
anser att utvecklingssamtalen är regelbundna och väl underbyggda.
Utveckla elevernas förmåga att skatta sig själva i förhållande
till de mål och betygskriterier som gäller.
Mätbart mål – Elev- och föräldrainflytande:
Enkätfråga: Mitt barn/jag har möjlighet att påverka
i min förskola/skola.
2009 2010
Inflytande – barn förskola 63,9 56,2
Inflytande – förälder skola 52 56,7
Inflytande – elev 54,6 59,1
Det sämre utfallet för inflytande i förskolan berodde
bland annat på brister i information till föräldrar i
samband med förändringar i förskolans verksamhet.
Förvaltningsövergripande åtgärder
Åtgärd
Revidera måltidsriktlinjerna med målet att nå större enhetlighet,
med fokus på hållbar utveckling.
Ta fram riktlinjer för barnomsorgspeng och marknadsför verksamheten.
Inom förskolan arbeta för att skapa en bättre beredskap för
att kunna ta emot barn under alla månader på året genom
att planera för en successiv utökning av barnantalet under
läsåret.
Inom förskolan arbeta för ökad kontinuitet i barngrupperna.
Se över riktlinjerna för barnomsorgsplacering och maxtaxa.
Förbättra rutiner kring överlämnande inom och mellan verksamheter.
Utveckla samarbetet mellan kommunens två särskolor.
Konkretisera målskrivningar för fritidshemsverksamheterna.
Målen för förskolan uppfylldes inte därför att det var
brist på förskolelokaler.
Förskola
Kommunen hade åtta förskolor med 22 avdelningar
inklusive två förskolepaviljonger med var sin avdelning.
Två av förskolorna bedrevs som intraprenad.
Utöver de kommunala förskolorna fanns en enskild
förskola som startade i januari 2007.
Dagbarnvårdare
I kommunen verkade åtta dagbarnvårdare – sju i
Vännäs och en i Tväråbäck.
Öppna förskolan
Öppna förskolan har varit en del av familjecenter
sedan starten 1996. Familjecentret har två huvudmän,
landstinget och kommunen. I familjecentrets
lokaler fanns öppen förskola, barnmorska, barnhälsovård,
förebyggande socialtjänst, familjerådgivning
och ungdomsmottagning.
Viktiga händelser under året
Etablering av förskolepaviljong vid förskolan
Bjällran
Familjeverkstan Efter en överenskommelse mellan
barn och utbildningsförvaltningen och vård
och omsorgsförvaltningen startades hösten 2010
en föräldrautbildning, som riktar sig till föräldrar
med barn i åldern 3–12 år.
Grundskola, särskola, förskoleklass och
skolbarnsomsorg
I Vännäs finns sex kommunala grundskolor och en
fristående skola. Fritidsverksamhet bedrevs vid alla
F–6skolor, inklusive den fristående skolan.
Skola Årskurs Antal elever
09/10
Antal elever
10/11
Egna skolor:
Bråns skola F–3 68 72
Pengsjö skola F–6 23 23
Tväråbäck skola F–6 33 31
Vegaskolan F–6 292 315
Hammarskolan 7–9 197 272
Vännäsby skola F–6 209 207
Vännäsby skola
Antal elever (inklu-
7–9 105 -
sive externa elever) 927 920
Andra skolor:
Hällfors friskola F–6 50 51
Övriga friskolor
Elever i andra kom-
F–9 21 23
munala skolor F–9 8 7
Antal elever 79 81
Externa elever:
Elever från andra
kommuner F–9 17 13
Summering:
Antal elever folkbokförda
i Vännäs
Antal elever i kom-
F–9 989 988
munens skolor F–9 927 920
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
37
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
38
Särskola
Kommunen har en grundsärskola och en träningsskola.
Inom särskolan får varje barn uppnå målen
efter sina egna förutsättningar, vilket skiljer särskolan
från grundskolan. Eleverna är inkluderade i grundskolan
utifrån sina förutsättningar, främst i praktiska
ämnen. Läsåret 2010/11 ingår 11 elever i särskolans
årskurs 1–10.
Elever med annat modersmål
Närmare 50 elever med annat modersmål än svenska
gick i kommunens skolor, de flesta i Vega och Hammarskolan.
Cirka 40 av dessa elever läste svenska som
andraspråk.
Det fanns 8 språklärare i grundskolan som undervisade
i 47 elevers olika modersmål. De undervisade
dessutom i studiehandledning och höll i modersmålsstödet
i förskolan för 19 barn. Språken var somaliska,
thailändska, arabiska, spanska, finska, tyska, kinesiska
och persiska.
Viktiga händelser under året
Sommarskola: Sommarskolan varade i åtta dagar och
sju elever deltog – fyra flickor och tre pojkar. Eleverna
fick undervisning i matematik och engelska.
Studieresa: En klass från årskurs 9 besökte under
hösten Auschwitz/Birkenau i Polen.
Vegaskolan 100 år
Matematiksatsning 2010–2012
Aspergergrupp: Höstterminen 2010 startades en
grupp för elever med Aspergers syndrom på Hammarskolan.
Syftet är att skapa förutsättningar för
att bättre kunna möta dessa elevers behov.
Stjärnhuset
Målgruppen för Stjärnhusets verksamhet är ungdomar
13–20 år. Ärenden kommer från skolornas
elevvårdsteam, socialtjänsten eller via föräldrar och
ungdomar som själva söker sig till Stjärnhuset. Under
2010 deltog ett femtiotal ungdomar med familjer i
verksamheten. På Stjärnhuset arbetade man även
med kommunens uppföljningsansvar för ungdomar
upp till 20 år samt med praktikplatser för ungdomar
upp till 25 år.
Gymnasium
Hösten 2010 hade barn och utbildningsnämnden 433
elever i gymnasieskola eller i motsvarande verksamhet
hos folkhögskola. 90 procent av eleverna fanns i
kommunala gymnasieskolor och övriga 10 procent i
fristående gymnasieskolor eller folkhögskolor.
Kultur, bibliotek och musikskola
Viktiga händelser under året
På biblioteken arrangerades bland annat fotoutställningen
Essensen i mitt liv av elever i Vännäsby
skola åk 7–9 och utställning av journalisten Bengt
Hjalmarssons klippböcker.
För barn och ungdomar anordnades exempelvis
barnteaterföreställningar, skrivargrupp och kulturverkstäder.
Avdelningen anordnade också flera
arrangemang i samarbete med studieförbund, föreningsliv
m.m.
Biblioteken
bestod av huvudbiblioteket i Vännäs och biblioteksfilialen
i Vännäsby. Den totala utlåningen minskade
något. Vännäs låg fortfarande högt över riksgenomsnittet
både vad gäller lån per invånare (10,3 jämfört
med rikets 7,6) och besök per invånare (9,3 jämfört
med rikets 7,3).
2006 2007 2008 2009 2010
Total utlåning 84 383 90 810 87 167 88 624 85 988
Lån/invånare 10, 0 10,8 10,4 10,6 10,3
Besök/invånare 10,4 10,9 10,6 10,0 9,3
Musikskolan
var öppen för barn i årskurs 4–9. Musikskolan hade
239 elever, 89 pojkar och 150 flickor. Musikskolan
medverkade i olika sammanhang i kommunens kulturliv,
t.ex. med konserter.
Medborgarhusbiografens
besökare minskade 2010 jämfört med 2009.
Medborgarhusbiografen
2006 2007 2008 2009 2010
Antal biovisningar 31 59 51 59 55
Totalt antal
besökare
1 753 2 481 2 098 2 954 2 177
Besöksantal i snitt 41 42 40 50 35
Framtids- och planeringsperspektiv
Gemensamt
Kvalitetsarbete
I och med att dagens form av kvalitetsredovisning
försvinner och nya krav anges i skollagen 2011 måste
vi skapa nya rutiner och arbetssätt för hur vi systematiskt
och kontinuerligt ska planera, följa upp och
utveckla våra verksamheter.
Kultur, bibliotek och musikskola
Självbetjäning och rfid-teknik
Umeåregionens bibliotek planerar att införa självbetjäningssystem
och rfidteknik på biblioteken.
Vännäs och Vännäsby bibliotek kommer att byta ut
streckkoder mot rfid under 2011.
Förskola eller pedagogisk omsorg
Födelsetal
Födelsetalen de senaste åren är relativt stabila och ligger
mellan 85 och 100 barn.
Förskoleavdelningar
Våren 2011 kommer vi återigen vara tvungna att placera
fler barn än planerat på förskoleavdelningar på
grund av brist på förskolelokaler. Barn och utbildningsnämnden
bedömer att det finns behov av en
ny förskola med tre avdelningar senast hösten 2012.
Reviderad läroplan för förskolan
Den reviderade läroplanen för förskolan innebär sammanfattningsvis
ett förtydligande av dels personalens
och förskolechefens ansvar, dels målen för barns språkliga
och matematiska utveckling. Målen för naturvetenskap
och teknik har också förtydligats. Förskolan
blir genom skollagen 2011 en egen skolform.
Grundskola
Elevutveckling
De senaste årens elevminskningar planar nu ut och
elevantalet verkar stabiliseras kring 1 000 elever de
kommande åren. Fördelningen av antalet elever mellan
åk F–6 och åk 7–9 är ungefär 700 respektive 300
under denna tid.
Personal
Då elevantalet nu stabiliserats kommer behovet av
behöriga lärare att öka på grund av naturlig avgång.
Utifrån kravet på behöriga lärare enligt den nya skollagen
ska en inventering av lärarnas behörigheter
göras för att få en indikation om utbildningsbehovet.
Nämnden är också tvungen att hitta en lösning på hur
undervisningen i de mindre enheterna ska klaras av.
Ny skollag
Den nya skollagen gäller från och med första juli 2011
och kommer att innebära förändringar för verksamheten.
Viktiga förändringar är att
endast behöriga lärare får tillsvidareanställas och
lärare ska vara behöriga i det ämne de ska undervisa
oavsett årskurs
rektors ansvar utökas och förtydligas
elevernas rättigheter förstärks och fler beslut än
idag kan överklagas
behörighetsreglerna till gymnasieskolans alla program
skärps.
It-strategi
Vi kommer under våren att fastställa en strategisk
plan för en långsiktig utveckling av det pedagogiska
arbetet med hjälp av it och medier. Målet är att nå
ökad måluppfyllelse för barnen eller eleverna och att
anpassa verksamheten till vad som krävs av dagens
skola och förskola.
PIM (praktisk it- och mediekompetens)
Under 2011 ska alla lärare och skolledare inom grundskolan
och ett urval av personal i förskola och fritidshem
delta i en utbildning om PIM. Utbildningen är
webbaserad och syftar till att höja kompetensen i
användningen av informationsteknik i skolan.
Skoldatatek
Under hösten började vi bygga upp ett skoldatatek.
Skoldatateket ska vända sig till skolpersonal och
avsikten är att elever med läs och skrivsvårigheter
eller koncentrationssvårigheter lättare ska få tillgång
till värdefulla verktyg för sin inlärning.
Gymnasieutbildning
Elevutveckling
Antalet elever ser ut att minska de närmaste åren,
men samtidigt är kostnadsökningen per plats svår att
överblicka och skärpta behörighetsregler till gymnasiet
kan innebära att fler elever går fler år i gymnasiet.
Effekten av kommunens mottagande av ensamkommande
flyktingbarn är osäker.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
39
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
40
Liljaskolans styrelse
Ordförande: Johan Söderling (S)
Förvaltningschef: Bo Christer Nilsson
Styrelsen svarar för ledning, samordning och utveckling
av Liljaskolan som är kommunens gymnasium.
Skolan har också vuxenutbildning. På skolan studerar
drygt 900 gymnasieelever från omkring 70 kommuner,
samt 200 vuxenstuderanden.
Ekonomiskt resultat
2009 2010
Intäkter 132 138 000 137 802 877
- personal 79 899 914 82 743 783
- material 14 472 768 16 707 769
- gemensamma 34 557 337 34 074 930
- lämnade bidrag
Resultat före avskr
1 325 034 1 461 819
investeringsutrymme 1 882 947 2 814 576
Fordran, Friluftsfrämjarna 175 000
Avskrivning –1 935 993 1 952 000
Resultat av driften –53 046 1 037 576
Extraord kostnader –596 373 1 160 000
Resultat efter avskrivning –649 419 –122 424
Driften lämnade ett överskott på en dryg miljon
kronor. Täckningen av ett tidigare års underskott på
1 160 000 kr gör att Liljaskolan gick med underskott.
Uppföljning av verksamheten
Elevantalet i Umeåregionen fördelade sig på följande
sätt. Umeå: 295, Vännäs: 233, Vindeln: 45, Nordmaling:
83, Bjurholm: 69 och Robertsfors: 39. Resterande
170 elever kom från ett femtiotal kommuner.
Under hösten startade Liljaskolan en inriktning
mot banteknik inom byggprogrammet.
Övergången till distansform för KYutbildningen
transportledning och logistik innebar fler sökande.
Flyktingmottagningen gjorde att behovet av sfi
blev större. Det växande antalet invandrare ökar
också behovet av grundläggande och gymnasial
vuxen utbildning. Behovet av IVIC ökade p.g.a. mottagandet
av ensamkommande flyktingungdomar.
Sveriges Kommuner och Landsting gör årligen så
kallade öppna jämförelser av olika kommunala verksamheter.
Även för gymnasieskolan görs dessa jämförelser.
För Vännäs gällde följande resultat
Siffrorna är ett medelvärde för både studieförberedande
och yrkesförberedande program.
% 2008 2009 Medel
Indikator
Fullföljd utbildning inom 3 år 74,4 77,9 76,3
Fullföljt inom 4 år 86,3 78,2 75,9
Andel med grundl behör 94,3 94,2 90,3
Direktövergång till högskola
Etablering på
17,1 13,8 20,7
arbetsmarknaden 38,5 40 32
Genomsnittlig betygspoäng 14,6 13,8 14,1
Kommunen hade ett bra resultat när det gäller antal
elever som fullföljde sin utbildning inom tre eller fyra
år. Andelen elever med grundläggande behörighet är
väsentligt högre än snittet för riket.
Direktövergången till vidare studier var mycket låg.
Många Vännäsungdomar valde att göra annat än att
studera året efter sin avslutade gymnasie utbildning.
Av de Vännäsungdomar som gått studieförberedande
program var det 26 procent som gick direkt till vidare
studier. Snittet för landet för denna kategori var 30,7
procent.
Av eleverna som gått studieförberedande program
hade 32,4 procent etablerat sig på arbetsmarknaden
efter två år. Motsvarande siffra för de som gått yrkesförberedande
program var 53,8 procent.
Betygspoängen var något lägre än medelvärdet
för riket. Medelpoängen för de som gått på studieförberedande
program var 14,6 (riket 15,1) och för
de som gått yrkesförberedande program var poängen
12,8 (riket 12,9).
Flyktingmottagningen
Antal mottagna under 2010 var 12 vuxna och 10
barn. Av dessa kom 11 vuxna och samtliga barn från
Somalia. En vuxen kom från Eritrea. Av de mottagna
kom 8 från Migrationsverket och i 14 fall rörde det
sig om familjeåterförening.
3 personer avslutade sin introduktion och övergick
till egen försörjning. De flesta som mottagits under
året var lågutbildade, vilket kan innebära att de behöver
längre tid för introduktion.
Flyktingintroduktionens totala kostnader
Totalt, tkr Vännäs, % Umeå, %
Introduktionsersättning 3 235 59 48
SFI 704 12,8 7
Personalkostnader 643 11,8 19
Övriga kostnader 902 16,4 26
Framtids- och planeringsperspektiv
Gymnasieutbildningen
Totalt sett minskar antalet gymnasieelever i Umeåregionen
med cirka 1 500 fram till 2013. Då kommer
det att finnas cirka 4 500 gymnasieelever. Friskolorna
kommer att erbjuda cirka 3 000 platser. Konkurrensen
om eleverna blir mycket hård.
Skolan måste ha utbildningar som lockar elever
från hela riket för att kompensera det lokala bortfallet.
Det rör sig framför allt om yrkesförberedande
utbildningar; deras dragningskraft på ungdomarna
verkar öka. Det finns ett stort behov inom många
områden som vvs, plåtslageri, skogsmaskinförare,
service tekniker, golvläggare m.m.
Från och med hösten 2011 genomförs en ny gymnasiereform
(GY11). De största skillnaderna jämfört
med den nuvarande gymnasieskolan är att det
blir högre krav på behörighet till gymnasieskolan
kommer nya program och en förändrad programstruktur
blir en tydligare skillnad mellan yrkesförberedande
och studieförberedande program
införs en yrkesexamen och en högskoleförberedande
examen.
Samverkansavtalet om gymnasieutbildningen i Västerbotten
innebär i korthet att länet är en enda region
inom vilken eleverna fritt kan välja gymnasium. Avta
let innebär att inackorderingsbidraget följer med en
elev som väljer ett gymnasium i en annan kommun.
Utbildningsdelegationen inom Regionförbundet
Västerbotten utreder för närvarande hur gymnasieorganisationen
i Västerbotten bör se ut. Syftet är att
se till att gymnasieungdomarna i länet ska få ett så
bra och brett utbud som möjligt. Utbildningarna ska
finnas inom rimliga avstånd. En ökad satsning på
distans undervisning kommer också att ske.
Liljaskolan har under de senaste fyra åren stadigt
legat på ett elevantal på cirka 900. Det är önskvärt att
en större andel av Vännäsungdomarna väljer Liljaskolan
som sin gymnasieskola. Hösten 2010 valde 58
procent av niorna i Vännäs Liljaskolan. Den hårdare
konkurrensen från friskolorna gör att kampen om
eleverna kommer att öka. Numera finns fri skolor i
Umeå som konkurrerar om de yrkesförberedande
eleverna. Behovet av information och marknadsföring
kommer att öka ytterligare.
Vuxenutbildningen
De närmaste åren måste attraktiva yrkeshögskoleutbildningar
erbjudas. Det är ett sätt att kompensera
det minskade antalet elever på gymnasieskolan.
Vi förväntar oss ett ökat behov av vuxenutbildning.
Flyktingmottagningen kommer också att innebära
ökade kostnader för sfi, grundläggande vuxen utbildning
och gymnasial vuxenutbildning. Det ökade behovet av
personal inom vårdsektorn talar för att resursbehovet
för dessa utbildningar kommer att öka.
Lärartillgång
Det har blivit brist på yrkeslärare. Utbildningen av
yrkeslärare har varit nedlagd under flera år. Det har
inneburit att instruktörer har anställts i stället. Kontakterna
med lärarutbildningen i Umeå är bra. Många
lärarkandidater från Umeå vill göra sin praktik i Vännäs.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
41
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
42
Vård- och omsorgsnämnden
Ordförande: Sonja Eriksson (S)
Förvaltningschef: Ulf Norberg
Vård och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter
inom socialtjänsten. Nämnden leder också den
kommunala hälso och sjukvården samt stöd och service
(LSS) till vissa funktionshindrade. Dessutom
ansvarar nämnden för färdtjänsten.
Ekonomiskt resultat
tkr
Gemensamma resurser +1 464
Individ- och familjeomsorg –692
Äldreomsorg –1 248
Handikappomsorg –1 937
Intraprenad +33
Totalt –2 380
Det slutliga resultatet blev – 2 380 tkr. Underskottet
härrörde bland annat från ökade kostnader för personlig
assistans enligt LSS.
Uppföljning av mål
Nämndens mål är att verksamheten ska utmärkas av
följande:
God tillgänglighet. Medborgarna i Vännäs ska
känna trygghet i att de får den hjälp de behöver
inom rimlig tid.
Gott bemötande. Alla kontakter med brukare,
anhöriga och andra ska kännetecknas av respekt
för individen.
Effektivt resursutnyttjande. Verksamheten ska hålla
den kvalitet som man har beslutat om med en så
effektiv användning av resurserna som möjligt och
utifrån detta möta individens enskilda önskemål.
Fokus på att stärka individens egen förmåga.
Utifrån dessa mål har förvaltningen utarbetat följande:
Grundvärderingar
respekt för individen med särskild hänsyn till värdighet,
integritet, självständighet, resurser och behov
stöd för individens förmåga att hantera sitt liv
rättssäkerhet.
Övergripande mål
Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet utifrån
nämndens mål och förvaltningens grundläggande
värderingar.
Detta mål ska följas upp på följande sätt:
Brukarundersökningar. Totalt andelen nöjda svar
i brukarenkät ska uppgå till 85 procent.
Måluppfyllelse: Ingen brukarundersökning genomfördes
2010. Undersökningen genomförs våren 2011.
Medarbetarenkät. Förvaltningen ska ha en god
arbetsmiljö med ett nöjdmedarbetarindex på minst
4,75 i 2010 års medarbetarenkät.
Måluppfyllelse: Målet uppnåddes inte. Nöjdmedarbetarindex
var 4,44 i 2010 års medarbetarenkät.
Ekonomisk uppföljning, varje månad.
Måluppfyllelse: Ekonomisk uppföljning skedde varje
månad i alla verksamheter, arbetsutskott och i nämnden.
Individ- och familjeomsorg (ifo)
Mål
Allmänheten ska kunna få kontakt med ifopersonal
inom tre arbetsdagar.
Måluppfyllelse: Uppnåddes. Det är i viss mån en
bedömningsfråga huruvida det helt eller delvis uppnåddes,
men kontakt med någon inom ifo bör man
ha fått inom tre arbetsdagar.
Erbjuda föräldrautbildning årligen för föräldrar till
barn i åldrarna 0–16 år.
Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.
Alla verksamheter inom ifo ska arbeta för att
utveckla lämpliga utvärderingsmodeller.
Måluppfyllelse: Uppnåddes inte.
Varje verksamhet ska arbeta med att utveckla
informationen till allmänheten.
Måluppfyllelse: Uppnåddes.
Mål för fritidsgården Ikaros
Minst 100 besök per vecka.
Måluppfyllelse: Uppnåddes. 98 besök noterades.
Det bör råda en jämn könsfördelning mellan flickor
och pojkar.
Måluppfyllelse: Uppnåddes. Fördelningen var 44 procent
flickor och 56 procent pojkar.
Orsaker till underskottet
Verksamheten gick med underskott (–692 tkr). Anledningar
till underskottet var ökade behov av och högre
kostnader för försörjningsstöd (kostnadsökningen
mellan 2009 och 2010 är 21 %), ökade behov av och
högre kostnader för kontaktpersoner, öppenvårdsbehandlingar
och familjehem.
Kostnaderna för institutionsvård av vuxna var
813 tkr lägre än budget. Jämfört med 2009 var samma
kostnader 1,3 miljoner lägre. Detta var resultatet av
förvaltningens och nämndens medvetna satsning på
förebyggande insatser och lokala lösningar.
Äldre- och handikappomsorg
Mål för äldre- och handikappomsorgen
Alla brukare ska få en individuell genomförandeplan
upprättad inom sex veckor efter verkställt beslut
med uppföljning en gång per år eller vid behov.
Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.
Äldre och handikappomsorgens verksamheter ska
präglas av ett habiliterande och rehabiliterande
synsätt.
Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.
Alla kontakter med brukare, anhöriga och andra
ska kännetecknas av ett gott bemötande och med
respekt för individen.
Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.
Personalen ska aktivt delta i utvecklingsarbetet för
att förbättra arbetsmiljö, trivsel, effektivitet och
brukarnöjdhet.
Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis
Framtagna rutiner och riktlinjer ska vara kända
och följas.
Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis.
God och säker vård
Nämnden kan konstatera att det utvecklings och
kvalitetsarbete som har genomförts under åren har
lett till förbättringar inom kost och nutrition, fall
förebyggande åtgärder, modern arbetsteknik, läkemedelshantering
samt demensvård och palliativ vård.
Orsaker till underskotten
Underskott inom äldreomsorgen (–1 248 tkr) berodde
främst på:
merkostnader i samband med omstruktureringen
av särskilt boende
högre personalkostnader än beräknat p.g.a sjukfrånvaro
och rehabiliteringsåtgärder.
Inom handikappomsorgen berodde underskottet
(–1 937 tkr) främst på:
betydande kostnadsökning för insatsen personlig
assistans enligt LSS (se vidare avsnittet inledning).
Intraprenad
Intraprenaden heter Orion och är ett mindre äldreboende
för dementa. Under 2008 arbetade nämnden
och representanter för intraprenaden fram ett nytt
treårigt avtal. Där regleras bland annat:
organisation
målgrupp
verksamhetens inriktning och omfattning
rutiner
ekonomi
personal
lokaler
uppföljning och utvärdering
samverkan.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
43
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
44
Intraprenaden, som organisatoriskt ligger direkt
under nämnden, har bedrivit verksamhet till stora
delar enligt planerna. Intraprenaden gick även 2010
med ett överskott (+132 tkr) p.g.a. lägre personalkostnader.
Av överskottet behåller intraprenaden 75
procent enligt kommunfullmäktiges beslut.
Demokrati och medborgarperspektiv
Vård och omsorgsnämnden har ambitionen att fördjupa
dialogen med medborgare och brukare. Både
nämnd och förvaltning var representerad i kommunens
handikapp och pensionärsforum. Dessutom var
förvaltningen representerad vid pensionärsorganisationers
möten och träffar.
Dialogen med medborgare och frivilliga volontärer
genomfördes kontinuerligt bland annat vid informationsmöten
för allmänheten, arbetsplanerings och
styrgruppsträffar vid Vännäs Frivilligcenter, samt vid
olika aktiviteter av rekreationskaraktär som exempelvis
kaféer som anordnades. Därutöver skedde dialogen
via personliga kontakter, mejl och telefonsamtal.
Posom (psykiskt och socialt omhändertagande), som vård-
och omsorgsförvaltningen ansvarar för, fortsatte sitt arbete
via ledningsgrupp, professionell stödgrupp samt en stödgrupp
med deltagare från allmänheten.
Framtids- och planeringsperspektiv
Sex förvaltningsövergripande områden har stor betydelse
för verksamheten på kort och lång sikt:
befolkningsutvecklingen
personalförsörjningen
förebyggande arbetet
samverkan
förändringar hos andra samhällsorgan
forskning, utveckling och utbildning.
Befolkningsutvecklingen
Befolkningsutvecklingen 2009–2020,
åldersgrupperna 65 år och äldre
Ålder 2009 2020 Förändring Förändring, %
95– 12 25 13 +108
90–94 67 71 4 +6,0
85–89 170 151 –19 –11,2
80–84 243 242 –1 –0,4
75–79 297 369 72 +24,2
70–74 372 465 93 +25,0
65–69 461 485 24 +5,2
65–
Totala
1622 1808 186 +11,5
befolkningen 8 357 8 281 –76 –0,9
Ovanstående tabell visar en kraftig procentuell ökning
av gruppen 65 år och äldre fram till 2020. Samtidigt
visar prognosen på en minskning av den totala befolkningen
med 0,9 procent. Prognosen visar också att i
åldersgruppen 65 år och äldre år är det en stor procentuell
ökning i den högsta åldersgruppen, även om
antalet inte är så stort. Erfarenheten visar dock att det
är i den åldersgruppen som vårdkostnaden per person
är som högst. Prognosen visar på ökningar i samtliga
åldersgrupper med undantag för personer 80–89 år.
Dessa demografiska förändringar kommer att medföra
stora utmaningar främst inom äldreomsorgen.
Personalförsörjningen
Samtidigt som antalet äldre ökar kommer den tillgängliga
arbetskraften i såväl kommunen som i
Umeås arbetsmarknadsområde att minska.
Förebyggande arbete gentemot brukarna
Det förebyggande arbetet gentemot brukarna
måste prioriteras för att minska kostnaderna på sikt.
Inom ett flertal områden bedriver nämnden verksamhet
som syftar till att förebygga ohälsa.
Samverkan
Samverkan ger en effektivare verksamhet till lägre
kostnad och dessutom en verksamhet som bättre motsvarar
behoven. Arbetet med att öka samverkan med
landstinget måste fortsätta liksom arbetet med att
hitta samverkan med andra kommuner, staten och
föreningar. Intern samverkan mellan olika nämnder
och styrelser bör utvecklas.
Forskning, utveckling och utbildning
För att tillgodose god och säker vård krävs forskning,
utveckling och innovativa utbildningsinsatser för personalen.
Vård och omsorgsförvaltningen ska aktivt
påverka och medverka i den framtida utvecklingen
av vård och omsorg i Sverige.
Kommunstyrelsen –
samhällsbyggnadsförvaltningen
Ordförande: Johan Söderling (S)
Förvaltningschef: Tore Forsberg
Kommunstyrelsen – Samhällsbyggnadsförvaltningen
arbetar bland annat med markfrågor, övergripande
planeringsfrågor, gator, vägar och trafik, vatten och
avlopp, parker, grönområden och fritidsanläggningar,
avfallshantering och återvinning och teknisk service,
ny, om och tillbyggnad av kommunala fastigheter,
drift och underhåll av kommunens lokaler, intern och
extern uthyrning av lokaler samt lokalvård.
Ekonomiskt resultat
Tkr Kostnad Intäkt Budgetavvikelse Resultat
Avd Budget Redov Budget Redov Kostnad Intäkt
Stab 2 608,8 2 821,2 280,0 470,0 – 212,4 190,0 –22,4
Bostadsanp 971,0 863,3 0,0 0,0 107,7 0,0 107,7
Fastighet 6 4167,7 65 694,7 63 032,7 64 317,6 –1 527,0 1 284,9 –242,1
Gator 24 596,6 26 191,9 9 063,6 10 456,8 –1 595,3 1 393,2 –202,1
Räddningstjänst 5 147,4 6 148,6 1 000,0 1 327,1 –1 001,2 327,1 –674,1
Renhållnavd 7 824,6 10 181,9 6 390,0 10 002,2 –2 357,3 3 612,2 1 254,9
Plan & bygg 1 287,0 1 340,0 585,0 589,9 – 53,0 4,9 –48,1
Miljö & hälsa 1 532,5 1 579,4 470,0 708,8 – 46,9 238,8 191,9
Plan- & miljönämnd 318,5 311,7 6,8 6,8
Totalt 108 454,1 115 132,7 80 821,3 87 872,4 – 6 678,6 7 051,1 372,5
Avd Kostnad Intäkt Budgetavvikelse Resultat
(tkr) Budget Redov Budget Redov Kostnad Intäkt
Vännäs Bost 31 351,0 27 332,7 31 351,0 31 638,0 4 018,3 287,0 4 305,3
Resultatet för samhällsbyggnadsförvaltningen var
ett överskott på 372,5 tkr. Räddningstjänstens budget
belastades med 497 tkr utöver budgetramen för
reparation av höjdfordon enligt beslut av kommunfullmäktige.
Fastighetsavdelningen
Fastighetsavdelningen visade ett underskott
(– 242,1 tkr). Året blev ca åtta procent kallare än normalåret.
Medan den totala elkostnaden 2002 var 48,46
öre per kWh, steg den till 92,08 öre per kWh 2009.
Ett nytt elavtal tecknades inför år 2010. Den totala
elkostnaden sänktes då till 80,23 öre per kWh.
Kostnad per kWh (kostnader för fasta avgifter ingår inte i tabellen)
2002 2003 2005 2007 2009 2010
Elkostnad 20,20 35,16 29,27 42,72 54,88 44,53
Elskatt 14,00 16,80 19,40 20,40 18,60 18,50
Nätavgift
Elcertifikat-
14,26 16,32 16,00 16,00 16,00 17,20
avgift - 1,00 2,40 3,50 2,60 -
Summa 48,46 69,28 67,07 82,62 92,08 80,23
Underhållskostnaden 2001 var 46 kr per m 2 och har
därefter kontinuerligt sjunkit. År 2010 var underhållskostnaden
31 kr per m 2 . Förvaltningen bedömer att
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
45
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
46
en rimlig nivå för att långsiktigt kunna bibehålla en
bra fastighetsstandard är 70–75 kr per m 2 .
Fastighetsförvaltningens nyckeltal framgår av nedanstående
diagram.
Kostnadsfördelning, Vännäs kommuns fastighetsbestånd
(procent)
Övrigt 4
Kapital 28
Hyror 15
Underhåll 7
Kostnadsutveckling värme, el och underhåll
(kr/m
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
2 )
Värme El Underhåll
Skötsel, Tillsyn 10
Städning 16
Mediaförsörjning
20
2008 2009 2010
Diagrammet ovan visar kostnaderna för värme, el och
underhåll åren 2001–2010. (I elkostnaden 2003 ingår
även kostnader för 2002, och för 2004 ingår kostnader
för 2003.)
Ett urval av händelser under året
På förskolan Klockaren installerades en ny ventilationsanläggning.
Ett nytt fläktrum byggdes i atriumgården
där ventilationsaggregatet placerades.
Effekten av åtgärden började synas trots den korta
driftsperioden. Förbrukningen beräknas sjunka
40 000 kWh per år.
Som en energisparåtgärd byttes eller nyinstallerades
belysningen i gamla och nya ridhallen på
Vännäs Ridcenter.
Genom ombyggnation skapades lokaler åt en rehabiliterings
och utredningsenhet.
I Bråns skola installerades bergvärme varefter oljeeldningen
upphörde och pelletspannan togs ur
drift.
På Vegaskolan och restaurangen på Liljaskolan
fortsatte arbetet att byta ut styr och reglerutrustning.
Hammarskolan och Vegaskolan (del två) fick belysning
med närvarogivare i de allmänna utrymmena.
En ny förskoleavdelning startade i Vännäsby skola.
Periodisk elkontroll utfördes i skolor och förskolor.
En strategi för energieffektivisering inom den
kommunala organisationen togs fram. Syftet är
att nå de nationella och regionala klimat och energimålen.
Fastighetsavdelningen drabbades av två större skador
under året: en vattenskada i Vännäsbys skola
och ett fjärrvärmeläckage på Lägret.
Vännäs Bostäder
Resultatet för budgetåret 2010 blev ett överskott på
4 409 tkr. Hyresförlusterna låg på en normal nivå.
Räntekostnaderna sjönk, medan kostnaderna för
värme och el ökade. Underhållskostnaderna var ca
74 kr per m 2 .
Händelser under året
byte av hyresadministrationssystem och underhållssystem
för det inre underhållet
färdigställande av soprum på Borgmästargården
ombyggnad av Jockebo till lokaler för hemvårdscentral
lägenhetsrenoveringar.
Gatuavdelningen
Årets verksamhet gick med ett underskott (– 202,1 tkr).
Trafikbelysningen och ishallen visade underskott
medan barmarksunderhållet gav överskott.
Händelser under året
Vaanläggningar sanerades och olika delar av dagvattensystemet
byggdes ut.
Mindre gatuombyggnader och beläggningsarbeten
utfördes.
Föreningar gavs möjlighet att sköta drift och skötsel
av anläggningarna Vännäsborg och Olovsborg.
Bidrags och uthyrningsreglementet reviderades.
Ryttarföreningen uppförde i egen regi ytterligare
ett ridhus i Norrmalm.
Renhållningsavdelningen
Resultatet blev ett överskott på 1 254,9 tkr, varav
700 tkr var intäkter från försäljningen av metallskrot.
Leveranser av brännbart hushållsavfall till Umeå Energi
2008–2010 (ton).
2008 1 818
2009 1 861
2010 1 869
Mängd deponerat avfall på Starrbergets avfallsanläggning
2008–2010 (ton).
2008 1 176
2009 1 147
2010 1 472
Metallpriserna steg under året vilket genererade ett extra plus
i verksamheten med 700 tkr. Mängder 2010 (ton).
Järnfragg 259
Aluminium 62
Rostfritt 3
Koppar 1
Mässing 2
Kylare 0,4
Kopparkabel 4,9
Starrbergets avfallsanläggning och åvc fungerade bra.
Den gamla deponianläggningen sluttäcktes och kräver
under några år efterarbeten med så kallade sättningar
i deponin, vilket behöver åtgärdas tillsammans
med kontinuerliga kontroller och tillsyn. En uppdatering
av kommunens fritidshusregister gjordes under
året vilket medförde nya abonnenter.
Returcentrum
Försäljningen ökade.
Marahällan m.m.
Arbeten med målning av pumpstationer, reparationer
av ishockeysargar och tillverkning av staket och
blomlådor genomfördes.
Bilvårdsanläggning
Personalen arbetade med tvätt, mindre reparationer
och målning av de kommunala tjänstebilarna.
Jord och skog
Under hösten påbörjades röjningsarbeten efter
strandleder och i villaområden.
Demokrati och medborgarperspektiv
I SCB:s medborgarundersökning från hösten fick
va och Räddningstjänsten höga betygsindex. Sämre
betygsindex erhölls inom områdena gator och vägar,
gång och cykelvägar, renhållning och sophämtning
samt miljöarbete.
Fastighetsavdelningen
Avdelningens brukare var till största delen andra
kommunala förvaltningar. Cirka sju procent av
lokalerna hyrdes ut till externa hyresgäster. Representanter
för brukarna och avdelningen gör årliga
underhållsbesiktningar av lokalerna. Detta utmynnar
i en underhållsplan, som är underlag för kommande
års underhållsåtgärder.
Vännäs Bostäder
Vännäs Bostäder har kontakt med sina lägenhets och
bostadshyresgäster i samband med in och utflyttning
samt vid olika tillfällen under hyrestiden. Kontinuerliga
husträffar genomfördes med hyresgästerna och
representanter från Hyresgästföreningen. Information
gavs också via hemsidan och hyresavierna.
Gatuavdelningen
Dialog med brukare av olika tjänster och anläggningar
skedde via besök, telefon, brev eller mejl.
Renhållningsavdelningen
Information och dialog med kommunmedborgare
och näringsidkare av olika tjänster skedde via besök,
telefon, brev, hemsidan eller mejl.
Framtids- och planeringsperspektiv
Fastighetsavdelningen
Fastighetsavdelningen arbetade bland annat med att:
projektera och bygga en ny treavdelningsförskola
på Lägerområdet
upphandla en förhyrd förskola med en avdelning
till Tväråbäck
bygga om f.d. Slussen till ett boende för ensamkommande
flyktingbarn
projektera en ombyggnad av köket på Rieck
Müller gården från tillagningskök till mottagningskök
öka tillgängligheten i de offentliga lokalerna enligt
tillgänglighetskraven
utföra återkommande elkontroller.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
47
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
48
För att följa upp energieffektiviseringen krävs en bra
nulägesstatistik samt uppföljning. Avdelningen tog
fram de uppgifterna för att skapa en databas och därigenom
få bättre överblick.
Ett av optimeringsområdena är belysningen på
skolorna. Med en relativt liten investering och korta
avskrivningstider, cirka 18 månader, kan åtgärderna
ge en bra besparing, cirka 30 procent per år. Ett annat
besparingsområde är styrning av värme och ventilation
(överordnade system på ventilation och värme
samt flödesinjusteringar för värme).
Det eftersatta underhållet syns allt tydligare på de
flesta byggnaderna. För att klara ett långsiktigt rationellt
underhåll bör uttaget vara åtminstone 70–75 kr
per m 2 . Ytterligare investeringsbehov i fastighetsbeståndet
väntar, både utvändigt och invändigt. Bland
annat utemiljön vid skolor och förskolor är exempel
på det. Eftersom medel har avsatts för 2011 kommer
fastighetsavdelningen att fortsätta upprusta och komplettera
lekredskap och staket, i samarbete med miljöprojektet
Marahällan.
Vännäs Bostäder
Antalet tomma lägenheter var lägre än närmast föregående
år. Vid årsskiftet 2010/2011 fanns ett tiotal
lediga lägenheter för uthyrning. De närmaste åren
planeras underhållsinsatser som exempelvis lägenhetsrenoveringar,
förbättring av den yttre miljön,
fasad och fönstermålningar, byte av avloppsstammar
och värmesystem, renovering av badrum med
mera. Huvuddelen av bostäderna är dock i gott skick.
Ungefär hälften är tio–femton år gamla och resten är
betydligt äldre.
Gatuavdelningen
För att uppnå god standard i den kommunala infrastrukturen
är det nödvändigt att utöka underhålls
och reinvesteringsbudgeten. Därmed undviks
kapitalförstöring av anläggningarna. Reinvesteringstakten
bör öka framförallt inom va och gator.
Ett nytt borrhål i anslutning till nuvarande vattentäkt
i Önskanäs är mycket viktigt för att säkerställa
en kontinuerlig vattenförsörjning. En ny anslutningsledning
till Vännäsby via Sunnanå med anslutning
i Brån är också angeläget för att säkerställa vattenförsörjningen
till Vännäsby, Brån och Östra och Västra
Spöland.
Renovering av avloppsreningsverket pågår med
utbyte av vissa pumpar och maskiner. På sikt är det
nödvändigt med ett successivt utbyte, alternativt nya
sträckningar, av huvudavloppsledningar med större
dimensioner från vattenverket till distributionsnätet.
Vägbelysning är ett område som energioptimeras
för att minska driftskostnaderna. Cirka åttio procent
av all vägbelysning är utbytt mot energisnålare
armaturer.
Gator och valedningar bör byggas om i snabbare
takt för att inte vara till hinder för fjärrvärmens
expansion samt för att lösa dagvattenproblem inom
vissa områden. Pågående detalj och planarbete för
centrala Vännäsby innebär att ett tjugotal byggbara
tomter kommer att erbjudas. Kommunens gator,
anläggningar och parker bör utformas så att alla kan
känns sig trygga, exempelvis genom röjningsarbeten,
utgallring samt bättre belysning.
Medel bör avsättas för att färdigställa skydds vallar
och strandskoning (skydda stränder mot erosion)
längs älvarna och även utveckla strandpromenader för
att erbjuda allmänheten möjlighet att nyttja naturen.
Renhållningsavdelningen
Starrbergets avfallsanläggning bör fortsätta att
utvecklas. Samverkan mellan kommunerna bör också
fortsätta att utvecklas för att bättre nyttja resurser,
kompetens och specifika anläggningar som byggs upp
i de olika kommunerna. Det gäller t.ex. anläggningen
för att omhänderta organiskt avfall.
Mängden avfall som går till förbränning bör minskas.
En planering bör påbörjas för att införa källsortering
direkt vid hushållen. Syftet är att minska
mängden hushållsavfall som går till förbränning.
Under 2010 blev ett tillstånd klart för att bygga en
anläggning för slambehandling. Arbetet ska påbörjas
under 2011.
Plan- och miljönämnden
Ordförande: Knut Dacklin(S)
Plan och miljönämndens uppdrag är bl a att fullgöra
kommunens uppgifter inom plan och byggnadsväsendet
och miljö och hälsoskyddsområdet samt de
övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den
kommunala nämnden inom dessa områden. Nämnden
har också ansvar för räddningstjänst och är kommunens
naturvårdsorgan.
Ekonomiskt resultat
Nämndens ekonomiska resultat ingår i samhällsbyggnadsförvaltningens
redovisning.
Miljö- och hälsoskyddsavdelningen
Det totala ekonomiska utfallet blev ett överskott på
191,9 tkr. Kalkningskontot visade ett underskott på
5,1 tkr. Årets överskott berodde i huvudsak på lägre
utgående arbetsgivaravgift för anställd personal.
Verksamheten bedrevs i huvudsak efter samma
inriktning som föregående år, vilket innebär att
huvuddelen av tillsynen lades på verksamheter med
årlig avgift samt inkommande ärenden såsom ansökningar,
anmälningar, klagomål, remissyttranden m.m.
Under två tredjedelar av året hade avdelningen en
extra inspektör vilket medförde att avdelningen kunnat
arbeta ikapp med tillsyn på objekt med fasta avgifter.
Arbetet inom livsmedel var inriktat mot kontroll
av livsmedelsföretagarna (i enlighet med livsmedelslagen).
Avdelningen gjorde ca 90 kontrollbesök eller
inspektioner inom livsmedelsområdet. Detta innebar
även arbete med kontrollrapporter, rådgivning m.m.
Nya, såväl permanenta som tidsbegränsade, verksamheter
registrerades fortlöpande.
Nio vattenverk kontrollerades. Kvarstående vattenverk
får besök under 2011. Plan och miljönämnden
har fått kontrollansvar över handel med receptfria
läkemedel i kommunen och under 2010 ordnades
utbildning inför kontrollerna.
I kommunen finns cirka tjugo B och Canläggningar
(olika grad av miljöfarlig verksamhet) som
betalar årlig avgift. Samtliga av dessa anläggningar
inspekterades under året. Anmälningar, inspektionsrapporter,
granskning av miljörapporter, rådgivning,
samråd m.m. ingår i arbetsuppgifterna. Även ett flertal
Uanläggningar (små anläggningar utan anmälningsplikt)
fick tillsyn under året.
Intresset för installation av värmepumpar var fortsatt
stort. Under året behandlades 37 anmälningar
vilket var ett tiotal fler än föregående år.
Ärenden om undantag från renhållningsordningen
ökade markant, framförallt på grund av den nya renhållningsordningen.
Det var cirka åttio ärenden
under året.
Avdelningen deltog i ett nationellt tillsynsprojekt
om fastighetsägares egenkontroll. Alla fastighets ägare
fick information om egenkontrollen och sju fastighetsägare
besöktes. Besöken visade att kunskapen
är god hos fastighetsägarna i kommunen. Femton
ansökningar om att installera enskilda avloppsanläggningar
behandlades under året.
Övrigt
Miljö och hälsoskyddsavdelningen gjorde i likhet
med tidigare år lokala referensmätningar av gammastrålning.
Mätningar utfördes på fyra olika platser.
Avdelningen deltog i radiac 09, en larmövning som
genomfördes av länsstyrelsen.
Tio badvattenprover togs vid kommunens badplatser.
Plan- och byggavdelningen
Resultatet för plan och byggavdelningen var ett
underskott (– 48,1 tkr). Överföringen av lokala trafikföreskrifter
till den rikstäckande databasen för trafikföreskrifter
(RDT) utfördes av extern personal.
Behovet av extern personal blev större än beräknat
och detta är huvudorsaken till underskottet.
Nybyggnaden av bostäder och lokaler har varit
relativt oförändrad de senaste åren. I kommunen
fanns lediga och byggklara tomter i Tväråbäck (11 st),
i Vännäsby (10) plus två tomter där Smålandsvillan
har option, och i Vännäs drygt 20 tomter plus två
stycken där Smålandsvillan har option.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
49
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
50
Kommunstyrelsen beslutade i april att under en
prövotid av två år rabattera priset på en tomt varje
månad.
Under 2010 förbereddes en detaljplan för bostäder
på Hemberget och i centrala Vännäsby. Arbetet med
detaljplaner för kvarteren Kemisten och Maskrosen
2 i Vännäsby pågick. En detaljplan påbörjades för
en ny förskola i Vännäs. Vid årsskiftet var samrådsskedet
avklarat.
Den största delen av trafikärendena under året var
parkeringstillstånd.
Ett förslag till LISområden (landsbygdsutveckling
i strandnära lägen) identifierades i samarbete med
Vännäs Landsbygdsråd.
Räddningstjänsten
En strategisk framtidsplan finns för verksamheten,
vilket innebär att samarbetet med Umeå, Bjurholm
och Nordmaling samt Liljaskolan fortsätter.
Räddningstjänsten utför tillsyn inom två lagområden:
lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen
om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Sedan
hösten ansvarar Räddningstjänsten även för hantering
och tillsyn av explosiva ämnen.
Det gjordes 20 tillsyner, och dessutom kontrollerades
brandskyddsdokumentationerna hos företag,
kommunen och landstinget. Det gjordes även en del
förelägganden när det gäller brandskyddet hos företag
och kommunen.
Totalt gjordes 99 insatser, varav 9 utryckningar i
grannkommunerna.
Räddningstjänsten hade en låg kostnad per invånare
jämfört med andra kommuner i samma storlek.
En av orsakerna till detta var att Räddningstjänstens
personal reparerade alla fordon och material och
gjorde det även åt Bjurholm.
Under året gjordes följande nyinvesteringar:
en ny släckbil (den tidigare var 24 år)
nya stöttor för trafikolyckor.
Demokrati och medborgarperspektiv
Räddningstjänsten
Räddningstjänsten informerar i kommunens informationstidning
(Kommuninfo) om brand och
säkerhetsfrågor som är angelägna för kommunens
medborgare. Under året fick föreningar och företag
utbildning och information. En informationsdag för
de äldre kommuninvånarna arrangerades tillsammans
med hemtjänsten och Civilförsvarsförbundet.
Plan- och byggavdelningen
Kontakt med medborgarna sker framförallt när
fastig hetsägaren ska göra förändringar genom byggarbeten
på fastigheten. Vid upprättande av detaljplaner
hålls samråd med fastighetsägare, hyresgäster och
myndigheter.
Miljö- och hälsoskyddsavdelningen
Miljö och hälsoskyddsavdelningen har i sitt arbete
många kontakter med kommuninvånare och verksamhetsutövare.
Kontakten har de senaste åren alltmer
utvecklats mot information och rådgivning. I
övrigt förekommer främst kontakter med medborgare
och verksamhetsutövare i samband med tillstånds
och anmälningsärenden och vid tillsynsbesök.
Framtids- och planeringsperspektiv
Räddningstjänsten
Räddningstjänsten kommer i framtiden att arbeta
mer förebyggande mot olyckor och verka för att kommunen
ska vara en trygg och säker kommun att leva
i. Räddningstjänsten ska exempelvis vara ute bland
kommuninvånarna och i skolorna för att informera
om brandskyddet och hur olyckor förebyggs.
I början av 2012 måste dagens alarmsystem bytas
mot ett digitalt system för att integreras med SOSalarm.
Nuvarande radiosystem kommer att stängas
ned i slutet av 2012, vilket innebär att Räddningstjänsten
måste köpa in radioapparater samt nya digitala
personsökare.
Plan- och byggavdelningen
Planerna på att uppföra ett flerbostadshus med
bostadsrätter på Älvdalaområdet i Vännäs avstannade
i och med att den option som funnits löpte ut
2010. Den detaljplan som är fastställd för området
kommer att ändras i syfte att möjliggöra även uppförande
av småhus på området. Målsättningen är att
ett samarbete ska inledas med arkitektutbildningen
på Umeå universitet under 2011.
De nya strandskyddsreglerna, som beslutades 2009,
innebär både lättnader och skärpningar. Reglerna
innebär att det blir lättare att bygga sjönära i glesbygden
och svårare i tätbefolkade områden med högt
exploateringstryck. Det är upp till kommunen, i dialog
med länsstyrelsen, att i översiktsplanen ange vad
som är lokal landsbygdsutveckling. Denna flexibilitet
med differentierat strandskydd bör ses som en möjlighet.
Arbetet med att identifiera LISområden fortsätter
under 2011.
En ny plan och bygglag (PBL) träder i kraft den 2
maj 2011. Den stora förändringen berör kontroll och
tillsyn. En viktig förändring är att åtgärder inte får
påbörjas innan kommunen lämnat ett startbesked,
som har föregåtts av ett tekniskt samråd.
Sveriges Kommuner och Landsting arbetar med
att ta fram en ny normaltaxa för bygglov m.m. Avsikten
är att taxan ska göras tillgänglig för medborgarna
så att de själva kan räkna ut vad ett bygglov kommer
att kosta. Vännäs bör ta ställning till den nya taxan
under år 2011.
Vid årsskiftet 2010/2011 inleds en utvidgad samverkan
inom geodataområdet. Genom samverkansavtal
eller medverkansavtal kommer kommunerna
att erbjudas delta.
Det finns ett behov att marknadsföra kommunen
bättre mot presumtiva villabyggare och andra inom
bygg och bostadssektorn. Utvecklingen de närmaste
åren med bl.a. förbättrade kommunikationer borde
leda till ökat byggande.
Miljö- och hälsoskyddsavdelningen
Livsmedel
Under 2011 startar kontroll av butiker som säljer vissa
receptfria läkemedel. Därefter kommer de regelbundet
att kontrolleras.
Miljöskydd
Tillsynsarbetet enligt miljöbalken kommer alltmer att
formas utifrån miljömålen. Under våren 2011 kom
mer miljö och hälsoskyddsavdelningen att delta i ett
projekt som Kemikalieinspektionen driver om kemikalier
i lantbruket. Ett flertal av kommunens lantbrukare
kommer att besökas.
Hälsoskydd
Under 2011 kommer tillsyn att ske av anläggningar.
Naturvård
Kalkningen av sjöar behöver fortsätta för att motverka
försurning.
Vid upphandlingar måste större miljöhänsyn
tas och mer tid ägnas åt energi och klimatfrågor.
Dessutom måste inriktningen öka mot hållbara
samhällslösningar. En del av arbetet med en hållbar
samhällsutveckling kan bedrivas inom ramen
för kommunens avsiktsförklaring för medlemskap i
Biofuel region.
Arbetet att ta fram LISområden kommer att fortsätta.
Vattendirektivet
Vattensamverkan Norr är ett projekt som drivs tillsammans
av Kommunförbundet i Norrbotten och
Region Västerbotten. Syftet med projektet är att
stödja kommunerna i arbetet med vattendirektivet.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
51
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
52
Luftvård
Länsstyrelserna har fått resurser för att regionalt och
i samarbete med kommunerna mer aktivt kartlägga
luftkvaliteten i länets tätorter.
Det finns ett behov av att mäta luftkvaliteten i Vännäs
tätort för att verifiera om målen uppfylls. Senaste
mätningen gjordes på 90talet och sedan dess har
fjärrvärmen byggts ut och ett flertal hushåll har ställt
om till berg eller jordvärme.
Nyckeltal
Lagakraftvunna detaljplaner
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
1 1 3 1 2 1 2
Byggärenden/ventilationskontroller
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
231/
272
181/
106
267/
48
167/
377
127/
110
150/
183
154/
180
Trafikärenden/parkeringstillstånd
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
23/68 16/44 14/55 20/73 16/51 21/70 14/70
Förändring i efterfrågan och behov – kostnadskonsekvenser
Under 2011 kommer det faktiska behovet för miljö
och hälsoskyddsavdelningen att kartläggas, och en
tillsynsplan tas fram.
Räddningstjänstkostnader per invånare i Västerbotten år 2010 (kr)
Kommun Kostnad
Bjurholm 1 066
Dorotea 1 286
Lycksele 891
Malå 1 550
Nordmaling 831
Norsjö 834
Robertsfors 897
Skellefteå 865
Sorsele 1 584
Storuman 1 176
Umeå 522
Vilhelmina 915
Vindeln 970
Vännäs 579
Åsele 2 141
Räddningstjänstens utryckningsstatistik 2001–2010 (antal)
Olyckstyp 2010 2009 2008 2007 2006
Brand i byggnad 18 17 14 16 23
Brand, ej i byggnad 15 4 10 22 29
Trafikolycka 12 11 7 12 13
Utsläpp farligt ämne 5 6 3 1
Drunkning/tillbud 1 1 1
Nödställd person 1 1 1 1
Nödställt djur 1 1 1 2
Stormskada
Bergras/jordskred
1
Annan vattenskada
Annan olycka
2 1
Automatlarm, ej brand/gas 30 24 25 19 23
Förmodad brand 5 6 1
Falsklarm, brand 1 1 2
Förmodad räddning 1 1
Falsklarm, räddning
I väntan på ambulans
1
Hjälp till ambulans 4 3 2 1
Hjälp till polis 1 1
Trygghetslarm 1 4 1
Hiss, ej nödläge 1 1
Annat uppdrag 1 1 7
Totalt 99 74 65 82 103
Kommunstyrelsen –
kommunledningskontoret
Ordförande: Johan Söderling (S)
Förvaltningschef: Karolina Johansson
Kommunledningskontorets uppgift är att bistå kommunstyrelsen
att leda, samordna och följa upp den
samlade kommunala verksamheten. Förvaltningen
tillhandahåller också intern och extern service, exempelvis
inom områdena turism, ekonomi, personal, it,
krisberedskap och trafik.
Ekonomiskt resultat
Verksamhet, tkr Budget Bokslut Differens
Politisk ledning 2 625 3 069 –444
Ks utveckl konto 4 000 1 552 2 448
Vuxenutbildning 2 000 2 437 –437
Information 160 122 38
Trafikförsörjning, service 3 300 3 380 –80
Bad, camping och turism 2 010 2 036 –26
Personalutskott varav: 2 717 2792 –75
- feriepraktik 550 573 –23
- företagshälsovård 850 905 –55
- förvaltningsövergrip utb 100 164 33 –67
- personalutskott pol kost 696 169 –5
- fackliga företrädare 356 798 –92
Övrigt 0 321 45
It 6 689 6 714 –25
Lokaler 3 376 3 144 232
Näringsliv
Kabel-tv/bredband och
1 100 1 000 100
internet 0 54 –54
Övergripande varav: 12 308 12 932 –624
- överförmyndare 602 737 –135
- kommunkontor 7 888 8 197 –309
- kommunkontor material 1 500 1 598 –98
FAM 506 487 18
Diverse 1 812 1 939 –101
Summa 40 285 39 232 1 053
Sammanlagt redovisade kommunledningskontoret
ett överskott på 1 053 tkr mot budgeten. I huvudsak
berodde överskottet på att kommunstyrelsen inte
nyttjade mer än 1,5 mkr av sitt konto för utvecklingsinsatser
eller åtgärder som totalt omfattade 4 mkr.
Politisk ledning
Under året hölls kommun, landstings och riksdagsval.
Under året har kommunfullmäktige sammanträtt
sex gånger och kommunstyrelsen tio gånger. Arvoden
och ersättningar till de förtroendevalda var högre än
budgeterat. Sammantaget visade politisk ledning ett
underskott med 444 tkr mot budget.
Kommunstyrelsens utvecklingskonto
Inför 2010 utökades kommunstyrelsens utvecklingskonto
med 2 mkr till totalt 4 mkr. Kontot lämnade
ett överskott mot budget med 2,5 mkr. Kommunstyrelsen
genomförde eller bidrog till följande aktiviteter,
projekt och arrangemang:
Värdering av fastigheter inom det kommunala
beståndet, 100 tkr
Upprätthållande av samordnartjänst vid Lobbyn,
100 tkr
Sommarlovsentreprenörer, 50 tkr
Bidrag till kvinnojouren, 50 tkr
Medborgarundersökning via SCB, 47 tkr
Information
Kommunfullmäktige beslutade att satsa extra på
information under 2010, vilket konkretiserades
genom en informationssekreterare på heltid. Målet
var att fördjupa den externa och interna informationen
och kommunikationen. En kommunikationspolicy
har tagits fram, likaså ett förslag till ny grafisk
profil för Vännäs kommun.
Kommunledningskontoret producerar Kommunal
Information, KI, med fyra nummer per år. Den
kommunala webbplatsen www.vannas.se är välbesökt
och fler och fler medborgare förväntar sig att hitta all
information på webben. Förändringar på webben för
att underlätta tillgängligheten har genomförts.
Vuxenutbildning
De senaste åren har kommunledningskontoret
stått för kostnaderna för kommuninvånare som
studerar vid grundvux, gymnasial vux (inklusive
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
53
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
54
under sköterskeutbildning), särvux och sfi. Vuxenutbildningen
gick med ett underskott mot budget
på 437 tkr, dvs. en budgetavvikelse med 21 procent.
Trafik och service
Kommunens ambition är att erbjuda möjligheter till
arbetsresor med kollektiva transportmedel. Invånarna
ska också kunna resa med kollektivtrafik till
Umeå. Kommunen ska samordna olika trafikbehov
(t.ex. linjetrafik och skolskjutsar eller person och
godsbefordran) där så är möjligt.
Under våren och hösten gjordes en översyn av linje
15 Vännäs–Umeå med målet att skapa en hållbar kollektivtrafik
som är attraktiv för pendlare och skolelever
på linjesträckning från Holmsund via Vännäs till
Bjurholm. Förslaget ska i huvudsak innehålla en tydlig
och rak linjesträckning, enkel tidtabell, tydlig funktion,
snabb trafik och ett effektivt resursutnyttjande.
Under året kom besked om pendeltågstrafik mellan
Vännäs C och Umeå Ö med åtta dubbelturer per
dag under vardagar. Tågen angör även den planerade
hållplatsen i Vännäsby. Dialog fördes med Trafikverket
vilket resulterade i att en ny hållplats kommer att
anläggas i Vännäsby. Alla tåg till och från Lyckselse
och Luleå samt nattågstrafiken kommer att stanna
vid hållplatsen i Vännäsby.
Bad och turism
Vännäs Bad & Camping sköts av en entreprenör
under ytterligare två år innan en ny avtalsperiod träder
i kraft. Båda anläggningarna var välbesökta. Badet
är dock slitet och behöver renoveras
Samarbetet inom Umeåregionen är viktigt för
turismen och en stor del av turistenhetens budget
går till regionturistbyrån.
Några av de lyckade arrangemang som genomfördes
med medverkan (medel eller arbetsinsatser) av
turistenheten är Vännäsdagarna, Stenbrottet, konst
och hantverksrundan, Vännäsdagarna och Hembygdsdag
med drag i.
Personalutskott
Sammanfattningsvis kan konstateras att personalutskottet
gick med ett underskott på 75 tkr. Det
härrörde främst från kostnadsöverdrag för företagshälsovård,
fast facklig tid och ferieverksamheten för
skolungdomar. Huvuduppgiften, att vara anställnings,
löne och pensionsmyndighet, löstes dock på
ett tillfredsställande sätt.
Under året genomfördes bland annat följande:
Personalpolitiska styrdokument Flera personalpolitiska
styrdokument reviderades och några nya togs fram.
Arbetet att genomföra resultat och utvecklingssam
tal (rus) startade under hösten inom flera verksamheter.
2011 års löneöversyner kommer att genomföras
som rus med samtliga fackliga organisationer.
Systematiskt arbetsmiljöarbete Under året beslutades
att köpa ett webbaserat verktyg för systematiskt
arbetsmiljöarbete. Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
antogs.
Utbildning Personalenheten administrerade 13
utbildningar, t.ex. arbetsrätt och rehabiliteringsutbildningar,
kollegiala avlastningssamtal och fysisk
aktivitet. Sammantaget 323 personer deltog i dessa
utbildningar.
Jämställdhet Arbetet med att ta fram jämställdhetsplanen
skedde främst under 2010. Planen består
av två delar: medarbetare och medborgare (jämställd
medborgarservice). Jämställdhetsplanen tar
sin utgångspunkt i de nationella jämställdhets målen,
diskrimineringslagen och CEMRdeklarationen (den
europeiska deklarationen om jämställdhet mellan
kvinnor och män på lokal och regional nivå). Under
2010 arbetades även fram en konsekvensanalys ur ett
genusperspektiv.
I oktober 2008 beviljades Umeåregionen medel
för att satsa på jämställdhet, genus och förändringsarbete.
Umeåregionens jämställdhetsgrupp har arbetat
fram en handlingsplan, baserad på Umeåregionens
övergripande mål och direktiv samt från CEMRdeklarationens
grundläggande principer och artiklar.
Förhandlingar Den lokala förhandlingsverksamheten
var fortsatt hög. En årlig lokal löneöversyn
genomförs för tillsvidareanställda och långtidsvikarier
i fackliga organisationer som kommunen har kollektivavtal
med, totalt 13 st. Löneöversyner genomförs
också för personer som inte är fackligt anslutna.
Även tvisteförhandlingar hanteras av personalutskottets
förhandlingsdelegation. Samtliga löneöversynsförhandlingar
avseende 2010 är avklarade. Under
året pågick förhandlingar med Kommunal angående
införande av dels årsarbetstidsavtal, dels en flexibel
arbetstidsmodell inom vård och omsorgsförvaltningens
äldre och handikappavdelning.
Övrigt inom personalutskottets ansvarsområde Förhandlingar
om uppsägningar på grund av arbetsbrist
och av personliga skäl har ökat de senaste åren. Under
början av 2010 fullföljdes förberedelserna beträffande
uppsägning av lärare i grundskolan och gymnasieskolan
p.g.a. arbetsbrist.
Under sommaren 2010 anordnades arbetslivsintroduktion
för 177 skolungdomar (96 flickor och
81 pojkar) på två veckor vardera.
It, kabel-tv, internet och bredband
Itkontoret är en aktiv, serviceinriktad och tjänsteorienterad
stödfunktion som, på uppdrag av kom
munstyrelsen och kommunens verksamheter,
levererar ett antal ittjänster inom drift, support och
konsultation. Itkontorets målsättning är: itkontorets
kundnöjdhet ska vara 100 procent. Totalt visade
it, kabeltv och bredband ett underskott mot budget
med 79 tkr. Inga prisjusteringar gjordes under 2010.
Kundutveckling för bredband och kabel-tv
Aktiva kunder 2009 2010 (förändring i %)
Fiber 664 696 +4,8
Kabel-tv, internet 398 401 +0,8
Kabel-tv 1 585 1 600 +0,9
Under 2010 servade itkontoret 2 500 kommunala
användare på drygt 750 arbetsplatser med omkring
150 olika verksamhetssystem. Kundnöjdhet internt:
90,5 procent, dvs. ett mycket bra resultat men inte
fullt ut i nivå med målet. Under 2011 kommer itkontoret
att fortsätta arbetet med uppföljning och
utvärdering för att se hur och var verksamheten kan
utvecklas vidare för att målet ska nås. Den externa
delen (bredband och kabeltv) av itkontorets verksamhet
kommer också att ingå i detta arbete.
Näringsliv
Via kommunledningskontoret erhöll Näringslivsservice
i Vännäs AB 1 mkr. Utöver detta erhöll Vännäs
Utvecklingsteam, VUT, ett bidrag på 100 tkr.
Övergripande
Övergripande omfattar bland annat överförmyndare.
Överförmyndare gav ett underskott mot budget
med 135 tkr, dvs. en budgetavvikelse på 20 procent.
Underskottet beror bland annat på ökade kostnader
för de gode männens ersättningar i de fall där kommunen
stod för ersättningen samt ett antal förvaltarärenden
som köptes från Umeå. I slutet på 2010
inleddes en utredning för att kartlägga förutsättningarna
för ett regionkontor inom Umeåregionen.
Många ansvarsområden inrymdes i övergripande men
saknade egen budget. Det var bland annat upphandlingar,
konsumentvägledning och folkhälsorådet.
Krisberedskap
Den statliga ersättningen för 2010 var 449 tkr. Kvar
från tidigare år fanns ett överskott på 367 tkr. Den
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
55
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
56
totala summan för beredskapsförberedelser uppgick
för 2010 till 816 tkr.
Uppföljning av den kommunala krisberedskapen
2010 (vilken årligen genomförs av MSB) visade på att
kommunen delvis uppnådde delmålen kunskap, planering
och geografiskt områdesansvar. Delmålet förmåga
har uppnåddes inte alls. Anledningen till detta
var att kommunen ännu inte hade reservkraft i krisledningslokalerna.
Detta arbetade man med genom
förstärkning av den kommunala ledningsplatsen.
Kommunen bedömde den övergripande krisberedskapen
utifrån två givna scenarion: influensapandemi
och isstorm. Beredskapen befanns vara god
med vissa brister, vilket enligt MSB innebär att samhällsservice
i viss mån åsidosätts för att prioritera mer
akut verksamhet.
Kommunen hade inte tillräckliga resurser för att
lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. För de
drabbade kan det framstå som att samhället inte lever
upp till sina åtaganden. Krishanteringsförmågan vid
scenariot isstorm ansågs bristfällig och förmågan hos
samhällsviktig verksamhet att motstå störning ansåg
som mycket bristfällig.
Demokrati och medborgarinflytande
Kommunledningskontoret arbetar aktivt med att
skapa transparens i både de politiska besluten och
i de processer som pågår på förvaltningen. Förvaltningen
har ett övergripande ansvar för att utveckla
både den kommunala demokratin ur ett kommunperspektiv
och förvaltningens egna demokrati och
medborgaraktiviteter.
Förvaltningen ansvarade för några brukar och
medborgargrupper:
Handikapp och pensionärsforum, HPF
Referensgruppen för arbetspendling
Programrådet för kabeltvkunder
Vännäs Krisforum, VFK
Turismföretagare
SKL:s medborgarindex
Medborgarindex mättes i samband med deltagandet i
kommunens kvalitet i korthet. Indexet mäter den samlade
bilden av kommunens satsningar att skapa kommunikation
och dialog med medborgarna. Kommunen
nådde upp till 23 procent av maxpoängen i mätningen,
vilket är lågt. Snittet för de deltagande kommunerna
var 44 procent. Några av de metoder som kommunen
använde för att skapa kommunikation och dialog med
medborgarna var information på webben hur medborgaren
kan påverka och vara delaktig:
möjligheter att nå partierna via webbplatsen
öppna nämndsammanträden
medborgarförslag
allmänhetens frågestund, brukarråd och brukar styrelser
eller motsvarande inom skola och äldreomsorg.
Medborgarundersökningen
Medborgarundersökningen genomfördes av SCB
under september. Totalt deltog 64 kommuner.
Undersökningen var en attitydundersökning, dvs.
den speglade medborgarnas attityd till kommunen
och de kommunala verksamheterna oavsett om de
hade någon erfarenhet av en verksamhet eller ej.
Enkäten skickades ut till ett statistiskt säkerställt
urval av medborgare i åldrarna 18–84 år. Svarsfrekvensen
var 58 procent, vilket var över den genomsnittliga
svarsfrekvensen för undersökningen.
Det sammanfattande betyget på hur medborgarna
bedömde att det var att bo i Vännäs (nöjdregionindex)
var 66 av 100, vilket var högre än genomsnittet
för de deltagande kommunerna. Kvinnor var något
mer nöjda än männen. För att förbättra resultatet bör
kommunen prioritera fritidsmöjligheter, kommersiellt
utbud, bostäder m.m.
Medborgarna svarade också på frågor direkt kopplade
till kommunens verksamheter. Dessa svar anger
nöjdmedborgarindex (NMI). NMI för Vännäs blev
59 av 100, vilket också det var ett resultat över snittet
för de deltagande kommunerna. Kvinnor var något
mer nöjda än män. Mest nöjda var medborgarna
(män såväl som kvinnor) med kommunens verksamhet
inom vatten och avlopp (83 i snitt) och räddningstjänsten
(77). Lägst betyg gavs till gator och vägar
samt gång och cykelbanor.
Det sista indexet, nöjdinflytandeindex, mäter
vad medborgarna anser om sitt inflytande i kommunen.
De faktorer som ligger till grund för indexet
är information, kontakt, förtroende och påverkan.
Kommunens resultat i indexet blev 45. Snittet bland
de deltagande kommunerna var 42. Kvinnor var nöjdare
än män.
Framtids- och planeringsperspektiv
Befolkningsfrågan är fortfarande en av de allra viktigaste
frågorna den närmaste framtiden. Vännäs
befolkning ökade under 2010 med 57 personer till
totalt 8 414 personer. Vännäs och Umeå var de enda
kommunerna i länet vars befolkning ökade. Även
under 2011 spås en fortsatt befolkningsökning, men
det kommer också att kräva insatser inom flera områden
och framför allt en samverkan mellan förvaltningarna
för att anpassa och utveckla de kommunala
verksamheterna efter medborgarnas behov och önske
mål. Att vara en attraktiv kommun handlar inte bara
om de fysiska och infrastrukturella förutsättningarna
i form av bostäder, tomter och kommunikationer.
Kommunledningskontorets roll som central utvecklare
och stödresurs tydliggjordes 2010 genom att tillväxt,
näringslivsfrågor och inflyttar service knöts till
förvaltningen samt i och med att kommunchefen gavs
ett tydligt övergripande ansvar. Även när det gäller
det låga resultatet i de olika mätningarna av delaktighet
och inflytande måste kommunen agera mer strategiskt
och långsiktigt.
Medborgarundersökningen 2010 bör vara ett viktigt
planeringsinstrument. Undersökningen bör
genomföras regelbundet vartannat år, dvs. närmast
2012, för att kunna följa upp resultatet och visa medborgarna
att det sker en utveckling.
De satsningar på föreningsliv och ungdomsutveckling
som startar 2011 kommer att ge positiva effekter
redan under året, men det finns ett fortsatt behov
av att stärka medborgarnas fritidsmöjligheter. Detta
framkom tydligt i medborgarundersökningen. Hur
fritidsområdet ska utvecklas i kommunen är ett annat
område som kräver mer arbete och eventuellt resurser.
Medborgarnas krav på svar direkt under dygnets
alla timmar ökar och kommunens webb och organisation
måste kunna möta dessa förväntningar.
Kommunens deltagande i och medfinansiering av
projektet Hållbara Umeåregionen samt undertecknandet
av Ålborgsåtagandet ska ligga till grund för
planeringen i stort. Under 2011 tillsätts en hållbarhetsberedning
som ska fortsätta arbetet med hållbarheten
inom kommunen.
Allaktivitetshuset är också i fokus under de närmaste
åren. Arbetet kräver att kommunen skapar
möjlighet för bred dialog med olika grupper.
Att utveckla, fördjupa och tydliggöra samarbetet för
en ökad effektivisering och utvecklad jämställd medborgarservice
kommer att fortsätta inom Umeåregionen.
Umeås utnämning till kulturhuvudstad 2014 kommer
i allt högre grad involvera samtliga kommuner i
Umeåregionen.
Administrativt bör förvaltningen utveckla bland
annat efakturering och samfakturering samt andra
elektroniska tjänster, t.ex. fler interna användare av
elektroniska lönebesked. Detta underlättar inte bara
för medborgarna utan är också kostnadsbesparande
för kommunen.
Arbetsmarknadsenhetens roll i kommunorganisationen
måste tydliggöras internt och i förhållande till
statliga aktörer såsom Försäkringskassan och arbetsförmedlingen.
Genom kommunledningskontorets utökade ansvar
för näringslivsfrågor bör dialogen med näringsliv och
andra tillväxtaktörer förstärkas. För att öka livslängden
på internet via kabeltv behöver det bytas till
modernare system, kapaciteten ökas totalt men kan
även erbjudas till kunderna (som t.ex. snabbare abonnemang)
samt att belastningen på supporten minskar
eftersom dessa system är mer feltoleranta.
Utökningen av den digitala tvmiljön med fler HDkanaler
och i förlängningen även 3Dkanaler finns
också i framtiden. Arbetet med att successivt införa
eller ändra till klientoberoende verksamhetssystem
blir klart 2015. Det betyder att det enda som behövs
för åtkomst till samtliga itsystem i Vännäs kommun
är en webbläsare.
Utvecklingen av tågtrafiken (som den nya pendeln)
måste tas tillvara, bland annat i marknads föringen av
Vännäs. Det är viktigt att kommunen får till stånd en
utbildnings och övningsplan inom krisberedskapsområdet.
Vännäs kommuns årsredovisning 2010
57
Vännäs kommun 911 81 Vännäs
Tel: 0935-140 00 vx Fax: 0935-140 10