TREDJE STEGET I TANDVÅRDSREFORMEN - Svensk förening för ...

som.nu

TREDJE STEGET I TANDVÅRDSREFORMEN - Svensk förening för ...

Nr 1 årgång 2 2012

OROFACIAL MEDICIN

Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin

NFH I LULEÅ

EAOM

FALLPRESEN-

TATIONER

TREDJE STEGET I

TANDVÅRDSREFORMEN

2012-1 CS4 slut rob.indd 1 2012-03-08 14.25


Styrelsen för Svensk Förening för Orofacial

Medicin (SOM)

Inger von Bültzingslöwen, ordf.

ingervonb@hotmail.com 0703-54 16 50

Karin Garming Legert, vice ordf.

karin.garming.legert@ki.se

Helen Harnesk, sekreterare.

helen.harnesk.nygren@vll.se

Sten Hellström, kassör.

hellstrom.torgils@telia.com

Wivi-Anne Sjöberg-Andersson, ledamot.

wivi-anne.sjoberg@vgregion.se

Bengt Hasséus, ledamot.

bengt.hasseus@odontologi.gu.se

Fredrik Gränse, ledamot.

fredrik.granse@skane.se

2





manus utgivning

nr1 v6 v10

nr2 v19 v23

nr3 v36 v40

nr4 v45 v49




texter.

Bilder skickas separat i JPEG-format. Bilden ska vara högupplöst i minst 300dpi


-


publiceras inte material med sådant förbehåll

OROFACIAL MEDICIN –

Tidskrift för Svensk förening för

Orofacial Medicin

ISSN: 2000-9070

Plusgiro: 59 47 86-6

Bankgiro: 742-1787

Org.nummer: 802457-6657

Upplaga 500 ex

Adress: c/o Agne Nihlson

Halmvägen 23

691 48 Karlskoga

Redaktörer

Agne Nihlson

agne.nihlson@liv.se


Anders Levén

anders.leven@lio.se

Layout

Sten Hellström

hellström.torgils@telia.com



Johan Lundström

lundstrom24@gmail.com

Ekonomi, fakturering



Vetenskaplig rådgivare

Tony Axell

tony.axell@telia.com

Ansvarig utgivare

Karin Garming Legert

karin.garming.legert@ki.se


250 kr/år

Omslagbild:

Norrlänsk vinterkväll vid NFH-januarisymposium

i Luleå.

Foto: Agne Nihlson

Tryck

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 2 2012-03-08 14.25


LEDARE

Ordförande i SOM, Inger von

Bültzingslöwen har ordet.

Sid 4

EAOM

Genom SOM samverkar vi med

olika nationella och internationella

organisationer inom vårat ämnesområde.

En sådan sammanslutning

är EAOM som presenteras

närmare av Ulf Matsson.

Sid 8

3:e STEGET I TAND-

VÅRDSREFORMEN

Riksdagen har tagit beslut om

införandet av det så kallade tredje

steget i tandvårdsreformen. Det

ligger nu hos socialstyrelsen för

utarbetning av ett regelverk som

under våren ska ut på remiss. Vad

3:e steget i korthet innebär berättar

Gunnel Håkansson och Agne

Nihlson.

Sid 11

OROFACIAL MEDICIN

Innehåll nr 1 , årgång 2, 2012

FALLPRESENTATION 1

Tony Axell presenterar ett fall med

avvikande materialreaktion. På

sidan 6 skriver han också hur en

fallpresentation i tidningen helst

ska se ut.

Sid 14

UTVÄRDERING AV VÅR-

MÖTET 2011

Kommittén i Ystad genomförde

en enkät som deltagarna fyllde i.

Kring denna och även deltagarna

funderar Fredrik Gränse.

Sid 15

FALLPRESENTATION 2

Vid Rikstämman i Stockholm

2011 hade föreningen en programpunkt

med Oralmedicinska

fallpresentationer. En av presentatörerna

var Terje Persson i Falun.

Sid17

KALENDARIUM

2012

23-26/5 VårSOMmöte, Waxholm

28-30/6 MASCC/ISOO, New York

13-15/9 EAOM, Aten

28-31/10 IADH, Melbourne Obs! nytt datum

2013

23-25/5 VårSOMmöte, Östergötland

REFERAT AV RAPPORT

FRÅN RIKSTÄMMAN 2011

Birgitta Seleskog och Lena Lindqvist,

tandhygienister i Värmland

redovisade en studie om omvårdnadspersonalens

syn på munvårdsrutiner

i särskilda boenden

för äldre.

Sid 18

NFH-MÖTE I LULEÅ

På temat ”Hjärnkoll” genomförde

NFH ett välbesökt januarimöte i

Luleå. För de som inte var där har

Fredrik Gränse, Eva Olerud och

Jan Sörenssen skrivit uttömmande

referat från delar av de två dagarna.

Sid 20

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 3

2012-1 CS4 slut rob.indd 3 2012-03-08 14.25


ORDFÖRANDE HAR ORDET

Bästa SOMare!

Det är vinter i stora delar av landet. På några dagars

skidsemester i norra Värmland upplevde jag

igår en sådan där strålande vacker solig dag med

några minusgrader, klarblå himmel, gnistrande

snö, en hisnande vacker utsikt över vidderna och

en känsla av klarhet. Är vi i samma stadium av

klarhet i SOM? På god väg! Inte bakhalt utan

framåt med gott glid och i god samverkan. Det

är väldigt spännande!

Vad är på gång?

Antibiotika i tandvården

Läkemedelsverket har fått ett regeringsuppdrag

att tillsammans med Smittskyddsinstitutet ordna

en workshop angående antibiotika och tandvård.

Arbetet skall slutrapporteras 2013. Workshopen

planeras äga rum i Uppsala i maj. I arbetet är ett

antal specialistföreningar inom odontologi och

medicin inbjudna. Johan Blomgren, som är med

i Tandvårds-Strama, är inbjuden som representant

från SOM. Det är givetvis mycket glädjande

att SOM på detta sätt är synliggjort i arbete på

myndighetsnivå.

Behörighetsutredningen

Vad har hänt med Behörighetsutredningen Kompetens

och ansvar (SOU 2010:65), som rörde

många yrken inom hälso- och sjukvården, och

som blev klar 2010? I betänkandet föreslogs för

tandvården att:

Socialstyrelsen får i uppdrag att meddela föreskrifter om inrättande

och benämning för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring.

Det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring, som finns vid

Socialstyrelsen, ska utökas med kompetens också på tandvårdsområdet

och få i uppgift att även bistå myndigheten om tandläkarnas

specialiseringstjänstgöring. En bestämmelse bör införas i tandvårdslagen

om att landstingen har skyldighet att tillhandahålla

platser för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring.

tandhygienistutbildningen förlängs till 180 högskolepoäng, det

vill säga från två till tre år.

Undertecknad, Gunnel Håkansson och Johan

Blomgren uppvaktade utredaren under utredningens

gång. SOM skrev i februari 2011 också ett

yttrande över betänkandet där vi bl.a. påpekade att:

4

”stora steg redan har tagits mot en etablering av orofacial

medicin (sjukhustandvård/oral medicin) som specialitet,


landsting är vårdområdet redan organiserat inom specialisttandvården.

Inga stora organisatoriska förändringar krävs

således. Att formellt etablera en sådan specialitet skulle

stärka vården för svårt sjuka och funktionshindrade, ge

struktur på innehåll och utbildning inom ämnesområdet,


och innebära att blivande tandläkare och tandhygienister

som går sin grundutbildning får bättre kunskap inom ämnes/

vårdområdet. Det skulle därmed ges förutsättningar för ett

bra omhändertagande och en patientsäker vård.”

Jag har nu ställt frågan till Socialdepartementet om

regeringens planer med anledning av utredningen.

Regeringen planerar en lagrådsremiss hösten 2012.

Förslagen bereds f.n. Vi får således avvakta till

hösten. Därefter får vi följa vad som händer på

myndighetsnivå. Utbildning på nivå motsvarande

ST bedrivs redan i Orofacial Medicin i en region

och fyra landsting.

SBU

SBU har vänt sig till Svenska Tandläkare-Sällskapet

och till de odontologiska specialistföreningarna

med en förfrågan om terapiområden/

metoder som SBU bör granska. SOM är bland de

som fått förfrågan. Eventuella förslag bör bestå

av beskrivning av vilka patientgrupper det rör sig

om och en kortare motivering varför terapiområdet/metoden

är angeläget att utreda av SBU. De

SOM-medlemmar som angett sin e-postadress

till vår förening har fått hela brevet från SBU per

mail från mig. Det är viktigt att ni hör av er snarast

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 4 2012-03-08 14.25


med förslag för att jag skall kunna vidarebefordra

det till SBU.

Internetodontologi

Det pågår ett arbete i Göteborg med en

webplats som skall kunna utgöra en evidensbaserad

och lättöverskådlig kunskapsdatabas

för tandläkare och tandhygienister innehållande

koncentrerade översikter av olika

orala tillstånd och sjukdomar med etiologi,

diagnostik, prognos och behandlingsåtgärder.

Internetodontologi.se har internetmedicin.se

som förlaga. Internetmedicin i Göteborg AB

är huvudman för www.internetodontologi.se


internetodontologi.se av 65 faktablad. Gå

gärna in och läs. Det är lite mindre än hälften

av vad som skall uppnås innan sidan är färdig.

Arbetet leds av Mats Jontell och Anders Molander

vid Odontologiska institutionen i Göteborg.

Ett antal medlemmar i SOM kan erbjudas att skriva

om orofacialmedicinska tillstånd.

SOM-dag om humant papillomvirus (HPV)

Vi arbetare för att det skall bli en SOM-dag om

HPV, antingen till hösten eller någon gång under

de första månaderna 2013. Det kommer att kunna

bli en mycket god kunskapsgenomgång, så börja

tänk in denna dag i er planering. Mer information

kommer.

Uppdragsbeskrivning för olika grupper inom föreningen

Som jag berättade om på årsmötet i höstas håller

styrelsen på att forma en struktur för olika grupper

som arbetar/kommer att arbeta inom SOM.

Vi formar uppdragsbeskrivningar för följande

grupper:

SOMNet

Riksstämmekommittén

Tidningsredaktionen

Certifieringsråd och –nämnd

Stipendiekommittén

SOM-dagsarrangemang

Vårmöteskommittéer

Rådgivande programkommitté för vårSOMmöten

Kommitté för remissvar TLV

Stödkommitté för ST och vidareutbildning

Hemsidan

Ämnesnätverk, vårdriktlinjer och forskning

Många av dessa kommittéer är igång och arbetar,

några är i sin linda och någon återstår att starta.

Flera behöver förstärkning. De som anmälde sitt

intresse i Ystad till att arbeta i någon grupp har

nyligen fått ett mail med förfrågan vad de skulle

vilja arbeta med. Du som inte anmält intresse men

vill bidra, hör av Dig till undertecknad.

Redaktör för vår tidskrift

Efter många års fint arbete som redaktör för Sjukhustandläkartidningen

har Cecilia Rånge nu blivit

avtackad av styrelsen och redaktionen. Vi tackar

Cecilia för allt hennes engagerade arbete under

många år. Under 2011 delades redaktörskapet för

Tidskrift för Orofacial Medicin av Cecilia och

Agne Nihlson, som nu fortsätter som redaktör.

VårSOMmötet

Det är hög tid att anmäla sig till vårSOMmötet i

maj i Vaxholm. Vi ser fram mot fantastiska dagar i

slutet av maj. Det blir ett spännande program och,

som alltid, mysig samvaro! Stockholms skärgård i

slutet av maj …. tveka inte!

Riksstämman 2012

Det är också hög tid att fundera på om Du vill

anmäla Ditt intresse för att komma med i programmet

under Riksstämman i Göteborg, kanske

med en fallpresentation (kontakta bengt.hasseus@odontologi.gu.se)

eller forskningsrapport

(kontakta (johan.blomgren@vgregion.se). Fredrik

Gränse ansvarar för föreningens engagemang i sin

helhet i år (fredrik.granse@mah.se)

Har Du några andra tankar eller funderingar, tveka

inte att ta kontakt!

Varm hälsning!

Inger v. Bültzingslöwen

Ordförande

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 5

2012-1 CS4 slut rob.indd 5 2012-03-08 14.25


6

CECILIA RÅNGE AVTACKAD SOM REDAKTÖR.

I samband med att redaktionen hade

ett planeringsinternat på Arkösunds

Hotel avtackades Cecilia efter ett långt

redaktörsskap.

Hon tillträdde som redaktör för Svensk

Sjukhustandläkatidning 2001 och som

första projekt genomförde hon en

förändring av tidningens format och

tryckningen av tidningen flyttades över

till ett nytt tryckeri.

Cecilia har under sina år som redaktör

engagerat sig djupt i tidningens innehåll

och utveckling och hela tiden arbetat

med det tidskrävande uppdraget

att få fram material till tidningen.

För detta är redaktionen och tidningens

läsare henne ett stort tack skyldiga.

I och med att den nya föreningen nu

etablerats, tidningen bytt namn och

ska hitta ett nytt format utsåg föreningens styrelse under 2011 ett dubbelt

redaktörsskap mellan Cecilia och Agne Nihlson. Från 2012 är Agne ensam

redaktör för den nya tidningen och Cecilia får nu mer tid att ägna sig åt

familjen och sina intressen.

TACK CECILIA FÖR DINA ÅR SOM REDAKTÖR.

Red.

FALLPRESENTATIONER I OROFACIAL MEDICIN

Redaktionen har tillsammans med den vetenskaplige rådgivaren diskuterat att införa en återkommande

punkt i tidningen Orofacial Medicin benämnd Fallpresentation. Tanken är att presentera

ett fall i varje nummer av tidningen. De fall som presenteras kan ha helt olikartad karaktär. De

kan beskriva unika fall likväl som ”standardfall” med tanken att de ska vara tänkvärda, kanske ge

anledning till kommentarer eller rentav debatt. I detta nummer av Orofacial Medicin beskrivs

ett fall av Tony Axell som kan vara till ledning.

Fallen bör beskrivas ganska kortfattat och gärna beledsagas av ett eller flera foton, dock maximalt

3 foton (högupplösta 300 dpi). Referenser kan anges, dock högst 3 stycken. Fallen sänds

till redaktören.

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 6 2012-03-08 14.25


EUROPEAN

ASSOCIATION OF

ORAL MEDICINE –

en pigg tonåring

Då tidningen bad mig att skriva om EAOM var det

bara att konstatera att jag saknade detaljkunskap om

hur det hela egentliga började. Mitt första möte var

1996 i Belfast och vad som hade skett innan dess hade

jag ganska vaga begrepp om. Jag skrev därför till Tony

Axéll och han kunde med sedvanlig vänlighet fylla i mina

kunskapsluckor. Historien om EAOM är inte utan poäng

och bildandet var absolut ingen självklarhet.

Skapelseprocessen

Tony beskriver att tanken på

en europeisk sammanslutning i

oral medicin uppstod vid olika

kongresser och sammankomster

redan på 80-talet och att Jens

Pindborg var en av de drivande

krafterna. Med hjälp av Miguel

Lucas-Tomàs lyckades Pindborg

1991 sammankalla The

First European Congress of

Oral Medicine som avhölls i

Madrid. Som Ni kan se på bild

1 var det onekligen en gedigen

samling kompetenta oralmedi-

8

cinare närvarande. En av dessa

var professor Dean Millard från

University of Michigan, Ann

Arbor. Ett av syftena med hans

deltagande var att få inspiration

och kunskap från The American

Academy of Oral Medicine som

grundades redan 1966. Man

bildade vid mötet i Madrid ett

EAOM, men i det skedet fanns

inga egentliga stadgar och enligt

Tony höll det hela därefter på

att rinna ut i sanden. Tony och

Jens lyckades dock förmå Lucas-

Tomàs att arrangera ett nytt möte

i Granada 1994. Inte heller detta

möte ledde emellertid fram till

att man kunde etablera några

egentliga stadgar eller strukturer.

Svenska SOMS var redan i

mitten på 90-talet en livaktig

förening och man beslöt sig för

att samarrangera ett möte med

The British Society for Oral

Medicine (BSOM), Detta möte

(The Third European Congress

of Oral Medicine) förlades till

Belfast 1996 under värdskap av

professor Philip Lamey. På bild 2

ser Ni ett foto av annonseringen

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 8 2012-03-08 14.25


Bild 1 Några av deltagarna vid The First European Congress of Oral Medicine i Madrid 1991

(Foto: Autocolor tillhandahållet av Tony Axéll).

(notera SOMS’s emblem!). Vid

denna kongress hade SOMS

en aktiv roll ( Jens Pindborg

hade gått ur tiden 1995) för att

ge mer stadga åt utvecklingen.

Under mötet togs initiativ för att

skapa det som sedan skulle bli det

”riktiga” EAOM. Som chairman

utsågs Sir David Mason från

Glasgow. Under hans driftiga och

kompetenta ledning utarbetades

förslag till stadgar med mera så

att det nya EAOM kunde se dagens

ljus i Amsterdam 1998 med

Isaäc van der Waal som president.

EAOM samlas vartannat år och

mötesplatserna roterar mellan de

europeiska länderna. Göteborg

stod som värd 2000 och det senaste

mötet var i London 2010,

där flera av de svenska deltagarna

fick pris för sina vetenskapliga

insatser (Bild 3). Årets möte äger

rum i Aten i mitten av september.

Jag hoppas att många SOM-

medlemmar kommer att delta,

det kan bli ett bra möte!

Hemsida

Mycket av EAOM.s aktiviteter

finns beskrivna på hemsidan

(www.eaom.eu) och jag rekommenderar

Er att ta en titt där vid

tillfälle. EAOM är uppdelat i sex

regioner där Region 6 omfattar

medlemmar från ett stort antal

länder utanför Europa. EAOM

är därför en synnerligen internationell

sammanslutning.

Aktiviteterna växer

En positiv sida av EAOM är att

det inte bara är en intresseförening

som samlas och utbyter

kunskap under ett par dagar vartannat

år. Under de senaste 5-6

åren har EAOM blivit alltmer

aktivt ”mellan mötena”. SOMS

arrangerade 2007, med EAOM

som paraplyorganisation, ett

Nordiskt-Baltiskt möte i Malmö

under temat ”Oral medicine and

general disease”. Det kom cirka

140 deltagare från ett drygt 20-tal

länder. Under nuvarande ordförande

(professor Jose Bagan, Spanien)

har expertgrupper inom

EAOM utarbetat riktlinjer för

ett antal oralmedicinska tillstånd,

med det övergripande syftet att

åstadkomma harmonisering av

diagnostik och behandling.

EAOM har sedan 2007 ett ”Travel

Scholarship Award” som gör

det möjligt för en ung EAOMmedlem

att få auskultera vid

en annan oralmedicinsk klinik

under en tidsbestämd period.


EAOM har också tagit initiativ

till en europeisk certifiering i oral

medicin. Detta har länge varit

ett uttalat önskemål, men pro-

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 9

2012-1 CS4 slut rob.indd 9 2012-03-08 14.25


lem har funnits för att anpassa

denna till de krav som finns i de

olika medlemsländerna. Att vara

oralmedicinare i Storbritannien

är inte samma sak som att exempelvis

vara det i Sverige. Om

allt går i lås kommer dock den

första examinationen att äga rum

10

Bild 2

Aff isch från mötet mellan

SOMS och BSOM i

Belfast 1996 (Foto: Tony

Axéll).

i anslutning till mötet i

Aten 2012.

EAOM/AAOM

En annan positiv och

spännande utveckling är

ett kommande samarbete

med The American Academy

of Oral Medicine

(AAOM). Hösten 2010

hölls The 5th World

Workshop on Oral medicine

i London i direkt

anslutning till EAOMmötet.

Flera av experterna i

workshopen var från USA och

det visade sig att det fanns ett

ömsesidigt önskemål att formellt

närma organisationerna för att

utbyta kunskaper. Man tog därför

ett beslut att ha en gemensam

kongress AAOM/EAOM 2014

och den kommer att hållas i

Florida. Tanken är också att

liknande samarrangemang skall

hållas regelbundet framöver.

Utvecklingen för EAOM har

således gått stadigt framåt och

idag är EAOM en pigg tonåring

med omfattande verksamhet.

För oss som nu har möjlighet att

vara medlemmar i denna aktiva

organisation finns det all anledning

att skänka en tacksamhetens

tanke till ett antal driftiga och

kompetenta personer som på

90-talet såg till att EAOM kunde

bildas och utformas till vad den

är idag.

Ulf Mattsson

ulf.mattson@liv.se

Bild 3

SOMS-medlemmar

vid

EAOM-mötet

i London

2010.

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 10 2012-03-08 14.25


TREDJE STEGET I

TANDVÅRDSREFOR-

MEN –

kort lägesrapport

Den 30 november 2011

beslutade riksdagen att

”Tredje steget i Tandvårdsreformen”

ska träda i kraft 1 januari

2013.

Socialstyrelsen, Försäkringskassan

och TLV har fått i uppdrag

att förbereda införandet.

Föreskrifter ska skrivas av såväl

Socialstyrelsen som TLV och

Försäkringskassans datasystem

ska anpassas till de patientgrupper

som får rätt till särskilt tandvårdsbidrag,

STB. Anpassning

måste också göras så att alla nya

patientgrupper samt patienter

som har intyg om nödvändig

tandvård kan rapporteras till

Tandhälsoregistret.

Försäkringskassans

ansvarsområde

Försäkringskassan är huvudman

för det särskilda tandvårdsbidraget

(STB).

STB kan användas för förebyggande

åtgärder om 1 200 kronor

per person och år.

Patienter som kan få STB är

patienter som:

Är muntorra pga långvarig läkemedelsbehandling

Har genomgått strålbehandling

i öron-, näs- mun- eller

halsregionen

Har Sjögrens syndrom

Har kronisk obstruktiv lungsjukdom

och har ordinerats

syrgas eller näringsdryck

Har cystisk fibros

Har ulcerös colit

Har Crohns sjukdom

Har tarmsvikt

Har anorexia nervosa, bulimia

nervosa eller gastroesofageal

refluxsjukdom och frätskador

på tänderna

Har svårinställd diabetes

Genomgår dialysbehandling

Är immunosupprimerad på

grund av läkemedelsbehandling

Har genomgått en organtransplantation

Landstingens ansvarsområde

Landsting och regioner är huvudmän

för patienter som har

stora svårigheter att sköta sin

munhygien eller att genomgå

tandvårdsbehandling på grund

av:

En svår psykisk funktionsnedsättning

Parkinsons sjukdom

Multipel scleros

Cerebral pares

Reumatoid artrit

Systemisk lupus erythematosus

Sklerodermi

Amyotrofisk lateralscleros

En orofacial funktionsnedsättning

Symptom som kvarstår sex

månader efter det att patienten

har fått stroke

En sällsynt diagnos

Socialstyrelsen kommer att

skriva föreskrifter och utarbeta

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 11

2012-1 CS4 slut rob.indd 11 2012-03-08 14.25


kunskapsunderlag för alla patientgrupper

där det kommer att

finnas tydliga avgränsningar för

när en patient har rätt till stöden

eller inte. Standardiserade intyg

kommer att tas fram.

Tidigare grupper ”Tandvård

som led i sjukdomsbehandling”,

förutom Sjögrens syndrom och

Muntorrhet pga strålbehandling

(S13-14), finns kvar i det särskilda

tandvårdsstödet.

12

En ny grupp tillkommer: patienter

med frätskador på tänderna

som orsakats av anorexia nervosa,

bulemia nervosa eller gastroesofagal

refluxsjukdom som är

medicinskt rehabiliterade.

Aktuella Lagrum:

8 a § tandvårdslagen (1985:125)

3 a § tandvårdsförordningen

(1998:1338)

1 a § lagen (2008:145) om statligt

tandvårdsstöd

BOKTIPSET

Demensboken.

4 a § förordningen (2008:193)

om statligt tandvårdsstöd

Samtliga lagändringar träder i

kraft den 1 januari 2013.

Mer om lagen kan läsas på regeringens

hemsida.

Gunnel Håkansson &

Agne Nihlson

Hur kan man förbättra vardagens möten mellan personer med

demenssjukdom och deras vårdare i olika situationer?

Demensjukdomarnas olika ansikten presenteras genom

såväl personporträtt och levnadsberättelser som i boken

faktaavsnitt.

Varje kapitel avslutas med ett avsnitt om förhållningsättet

i de olika fallen.

Då boken även är avsedd för anhöriga avslutas varje

kapitel med förklaringar till de olika facktermer som

används i texten.

Boken ger en fördjupad kunskap och förståelse både

om demenssjukdomarna i sig, om patientens och

anhörigas upplevelse av demens, och om hur man

med sitt bemötande kan bibehålla den demenssjukes

värdighet.

Boken ges ut av Studentlitteratur 2009

ISBN 978-91-44-05313-4

Prisex: 235 SEK på Bokus.com

REFERENSPERSONER SÖKES!

En arbetsgrupp inom föreningen arbetar med att ta fram ett nationellt odontologiskt

vårdprogram för strokepatienter. För att kunna förankra arbetet i hela landet vill vi

ha hjälp av intresserade tandläkare från olika landsting som kan utgöra en referensgrupp.

Anmälan kan ske till Madeleine Wertsén, madeleine.wertsen@vgregion.se

Anna Hartwig, Pia Gabre, Inger Wårdh och Madeleine Wertsén

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 12 2012-03-08 14.25


FALLPRESENTATION

Biverkningar, toxiska och/

eller allergiska, är inte helt

ovanliga när det gäller dentala

material inkl. fyllnings- och

kronbro-material. Det har visats

i många studier att lichenoida

kontaktallergiska reaktioner

Bild 1

försvinner om dentala material,

framför allt. amalgam, avlägsnas

och ersätts med alternativa

material. Föreliggande fall presenteras

i avsikt att diskutera

kontaktaspekten när det gäller

materialreaktioner.

En patient erhöll en fullbro i underkäken.

Materialet utgjordes av

en guldlegering och varmpressade

akrylatfasader. Inga närmare

specifikationer har gått att få

avseende materialen. Ett par

veckor efter det att bron satts

på plats infann sig patienten på

kliniken och klagade över tilltagande

svår sveda från tandköttet.

Vid inspektion registrerades en

rodnad, något ödematös gingiva,

mest uttalad i frontpartiet (Bild

1). Bron avlägsnades och ersattes

14

med en bro utförd i en alternativ

guldlegering och med varmpressade

akrylatfasader. Cementering

utfördes med det material med

vilket den ursprungliga bron

fastsatts. Utläkning skedde

snabbt och efter några veckor var

patienten

helt symptomfri.

Gingivan

uppvisade

ett normalstatus

(Bild

2). Vid efterkontroll

några månadersenare

var status

oförändrat

gott.

Dessvärre har inte någon biopsi

tagits i det aktuella fallet. Man

kan diskutera om detta rört sig

om en lichenoid reaktion mot

bromaterialet. Det finns rapporter

som tyder på att en dylik reaktion

enbart uppträder i kontakt

med materialet i fråga (1). Men

det finns också rapporter där

man visat

att reaktioner

utanför

kontaktområdet

mot ett

material

försvunnit

efter materialbyte

Bild 2

(2). Alternativt kan det ha rört

sig om en toxisk reaktion mot

materialet eller möjligen en

geografica-liknande reaktion.

Det finns fallbeskrivningar som

skulle kunna tyda på att det förelegat

endera av dessa.

I alla händelser synes det vara

adekvat att byta en konstruktion

som uppvisar en reaktion inom en

kort tidsrymd efter fastsättandet

mot en konstruktion i alternativt

material. Som ett alternativ skulle

möjligen en behandling med

lokala steroider kunna prövas.

Referenser

1. Bratel J, Hakeberg M, Jontell M. Effect

of replacement of dental amalgam on

oral lichenoid

reactions. J Dent 1996;24:41-5.

2. Henriksson E, Mattsson U, Håkansson

J. Healing of lichenoid reactions following

removal

of amalgam. A clinical follow-up. J Clin

Periodontol 1995;22:287-94.

Tony Axell

tony.axell@telia.com

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 14 2012-03-08 14.25


VÅRMÖTE 2011 –

en utvärdering

Dagen innan vårmötet i Ystad

skulle gå av stapeln kom vi i

arrangörsgruppen på att en enkät

inte vore så dumt. För att om möjligt

inhämta tankar kring mötet

men även få idéer för framtiden.

Sagt och gjort. Elisabeth Olsson-

Linnersten knåpade samman ett

A4 ark med frågor vi tyckte var

relevanta. Mötet avlöpte till stor

del som vi planerat och bladen

med enkätfrågorna spreds bland

åhörarna.

Matnyttig sammanställning

När allt röjts upp efter mötet

visade det sig att vi hade fått

svar från ungefär hälften av del-

tagarna. Sedan hamnade högen

med enkäter via mellanlandning

i Dalby på Sjukhustandvården i

Malmö. När det så småningom

var dags att utvärdera enkäten

beslöts det att så skulle ske

under vårt avslutande möte på

en trevlig restaurang i Malmös

västra hamn.

En välavvägd middag med ekologiska

förtecken och ett rytande

Öresund utanför bågande rutor

är inte fy skam. Fast det var

vår… Ju längre fram i middagen

vi kom desto nöjdare var vi med

hur hela vårmötet avlöpt. De nu

ganska vittberesta enkätlapparna

började ögnas igenom efter att

mötesformalia avverkats. Vi blev

mer och mer tillfreds av denna

läsning och många igenkännande

nickningar på grund av samupplevda

händelser gjordes.

På det hela taget blev vi mycket

glada av att läsa enkäten. Ett par

trevliga förslag på lämplig plats

för kommande vårmöten: Mellan

Sverige, Åre, Örebro, Öland,

Medelhavet, Seychellerna…

Tankar kring kommande teman

kom också upp. Psykiatri nämnde

flera, Infektionssaneringar önskade

ett par, neurologi ville någon

lära sig mer om. Bisfosfonater var

mer relevant att höra om kände

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 15

2012-1 CS4 slut rob.indd 15 2012-03-08 14.25


någon. Tandvårdsrädsla likaså.

Plus och minus

Kring själva mötet och de sociala

aktiviteterna fick vi så mycket

beröm att vi rodnade….. Men det

fanns ju även konstruktiv kritik.

Många hade önskat handouts

av de föreläsningsbilder som

visades. Detta hade vi funderat

kring i arrangörsgruppen och det

kunde man kanske ha avkrävt

föreläsarna men då de samtliga

erbjöd sina powerpointbilder

enades vi i ekologins tecken att

låta var och en bedöma om de

ville skriva ut dem eller inte. I

ett fall hade vi fått textfilen i god

tid och kunde faktiskt ta fram

lite åhörarkopior. Flera tyckte

att boendet var dyrt. Det var det

kanske också om man ville bo på

just den anläggningen vi valde för

mötet, och det vill man ju. Om vi

får försvara oss så presenterades

flera alternativ, just för vi inte

ville att boendekostnaden skulle

avskräcka. Så många alternativ

att konferensanläggningen blev

smått irriterade på oss…..

Ett par tyckte att resvägen var

komplicerad. Det är den. Vi var

själva övertygade om att det fanns

en flygbuss Sturup-Ystad men

det visade sig vara en lokalpolitisk

tanke som många fortfarande

hoppas på…..

Målsättningen med möteslokalen

var att Vårmötet inte skulle

vara i Malmö.

Hemfärden från restaurangen

företogs i regn och snålblåst på

en cykel utan pakethållare… Jag

vet inte hur mycket träd som

fälldes av stormen Dagmar men

denna afton gick ca 50 blad av

pappersmassa förlorade, någon

stans längs Limhamnsfältet…

16

Enkäten var anonym! Såldes

ligger ett ganska stort mått av

bias i utvärderingen av Vårmötes

enkäten!

Vår bedömning

Vi beslutar oss då för att utvärdera

Vårmötesbesökarna!

Rent arrangörsmässigt kan vi

säga att ni deltagare skötte er

exemplariskt. Vi har inte fått

några klagomål från lokalbefolkning

och vi är fortfarande

välkomna till Ystad Saltsjöbad.

Utställarna har varit nöjda med

den exponering de fick och att ni

visat intresse för deras produkter.

Anmäl i tid!

Om vi vill vara skeptiska till något

så är det de sena anmälningarna

till Vårmötet. När anmälningstiden

gick ut var det bara två

anmälda. Visserligen sitter vi

inte personligen ekonomiskt

ansvariga, men det gör SOM´s. I

slutändan blev det 104 deltagare.

Det var tur att vi inte ställde in

mötet där i mars. Att anmäla sig

i tid gör livet betydligt smidigare

för arrangörsgruppen. Som väl

är hade vi ett vårmötesproffs,

Lennart Hernell, som med

bravur redde ut de ekonomiska

frågetecknen liksom göt olja på

de av och till svallande orosvågorna.

Det är ovärderligt att som

arrangör och amatör, ha någon

med rutin i gruppen.

Ett problem vi upplevde var att

det var svårt att hålla hemsidan

uppdaterad med aktuell information

om vårmötet. Vi hade

hoppats på att ständigt kunna

uppdatera sidan med aktuell

information. I detta läge hade vi

fortfarande både Sjukhustandläkarföreningens

och SOMS

hemsida att uppdatera. Trots god

hjälp kunde informationen på

nätet inte hållas aktuell. Vi hade

ett par återbud bland föreläsarna.

Ganska länge låg också felaktig

information om vilka föreläsare

som skulle komma kvar på nätet.

När webansvarigheten sköts

ideellt kan man inte förvänta

sig för snabba uppdateringar.

Värt att tänka på för kommande

arrangörer.

Rolig erfarenhet

På det hela taget var det roligt

att hålla i vårmötet men det tog

också mycket tid och arbete i

anspråk. Vi får tacka vår arbetsgivare

som låtit oss utföra delar

av arbetet under arbetstid.

Slutligen tackar vi alla deltagare

på mötet i Ystad och ser fram

mot att träffas i Vaxholm närmre

sommaren.

Fredrik Gränse

En applåd fär Vår-

SOM 2011

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 16 2012-03-08 14.25


ORALMEDICINSKT

FALLSYMPOSIUM

Under Rikstämman 2011 var det några av föreningens

medlemmar som presenterade olika oralmedicinska fall.

Dessa kunde diskuteras med Gunnar Warfinge som oralpatolog

och publiken. Ena av presentatörerna var Terje

Persson, Falun, som här delger tidningens läsare hans

fall med en hyperkeratos.

En idag 67-årig väsentligen

frisk man blev inremitterad

till sjukhustandvården/Oral

medicin- år-06 med en relativt

Bild 1 061221

stor vitaktig förändring med

röda inslag i vestibulum vänster

överkäke. Han har ej haft symtom

från förändringen.

Tar inga mediciner och uppger

ingen allergi.

Bild 2 090508

Bild 3 110823

Patienten uppgav att han tidigare

rökt, men övergått till

portionssnus. Har nyttjat detta

under cirka 15 år. De senaste

åren uppger patienten. att han

lägger snuset i underkäken.

Ett flertal biopsier har tagits under

åren med svar som benign

VårSOM 2012

Rikstämman 2011

hyperkeratos, men även mild till

måttlig dysplasi har förekommit

i PAD svaren. Vid senaste PAD

svar rekommenderades det att

förändringen skall betraktas som

precancerös.

I samband med diskusionen blev

rekommendationen att kontroll

av förändringen bör ske var 3e

månad. Någon aktiv kirurgisk

behandling är i nuläget ej aktuell.

Terje Persson

terje.persson@ltdalarna.se


på Waxholms kastell 23-26/5

Tema Immunosuppression med med internationell

föreläsare Sook-Bin Woo, professor från Harward

University, USA.

För mer information och anmälan, gå till www.

som.nu

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 17

2012-1 CS4 slut rob.indd 17 2012-03-08 14.25


MUNHÄLSA HOS

ÄLDRE

ATT FRÄMJA GOD MUNHÄLSA HOS OMVÅRDNADSBEROENDE

ÄLDRE I SÄRSKILDA BOENDEN

Lindqvist Lena 1 , Seleskog Birgitta 2 , Wårdh Inger 3 , von Bültzingslöwen Inger 4

1 Tandhälsovården Folktandvården Värmland, 2 Folktandvårdvården Norrstrand

Värmland, 3 Institutionen för odontologi, Karolinska institutet 4 Tandhälsovården

Folktandvården Värmland och Odontologiska Institutionen Sahlgrenska Akademin

Göteborgs Universitet

Under Riksstämman 2011

presenterades resultaten

av en nyligen genomförd studie

om omvårdnadspersonalens syn

på munvårdsrutiner i särskilda

boenden för äldre.

Munhälsan hos omvårdnadsberoende

äldre är inte alltid

tillfredsställande. Syftet med

studien var att få en uppfattning

om vilka faktorer omvårdnadspersonal

i äldreboenden anser

vara viktiga för en fungerande

munvård. Tjugotre personer,

representerande fem olika personalkategorier

(enhetschefer,

MAS, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal

och biståndsbedö-

18

mare), från tre olika kommuner

i Värmland, intervjuades. En

intervjuguide med basfrågor och

öppna frågor om den intervjuades

syn på faktorer av betydelse

för den dagliga munvården följdes.

Intervjuerna bandinspelades

och nedtecknades ordagrant.

Manifest och latent innehållsanalys

genomfördes och ett antal

kategorier och teman framträdde

som rörde såväl organisation

som personalens förhållningssätt

och brukarnas behov.

De sammanfattande slutsatserna

var att munhälsan inte tycktes

vara en integrerad i den dagliga

omvårdnaden utan hade en peri-

Rikstämman 2011

fer roll. Möjligheter torde finnas

att förbättra munvårdsrutinerna

inom befintliga organisationsstrukturer

med tydliggjorda

ansvarsnivåer, kompetenskrav

och nyckelprocesser. Ett fortsatt

arbete kommer att ske med

att utveckla förbättrade rutiner

utifrån det vi funnit i den nu

genomförda studien.

Studien stöttades från Folktandvården

Värmlands FoU-råd och

från regeringens stimulansbidrag

för insatser inom vård och

omsorg av äldre personer, s.k.

Maria-pengar.

Intresse för gemensam resa - kontakta

lennart.hernell@swipnet.se

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 18 2012-03-08 14.25

O


NFH – SYMPOSIUM I

LULEÅ

Årets januarimöte med NFH ägde rum i Luleå och hade

teamat ”Hjärnkoll”. Föreläsningarna spände över flera

områden kring hjärnan och olika sjukdomstillstånd som

har betydelse för det odontologiska omhändertagandet av

patienterna. Här följer ett urval referat från dagarna.

ALZHEIMER OCH AN-

DRA DEMENSSJUK-

DOMAR

De tre författarna till ”Demensboken”

, Kjell Fahlander, Göran

Karlsson och Dagny Vikström

turades om att föreläsa om demenssjukdomar.

Den normala hjärnan

Kjell Fahlander är neuropsykolog

i Luleå och inledde med en

genomgång av hjärnans normala

funktioner.

Hjärnan är ett organ med hög

energiförbrukning i form av syre

och glukos. 1/5 av upptaget syre

används av hjärnan. Det finns ca.

90 miljarder nervceller i hjärnan,

tretton gånger jordens befolkning.

De flesta cellerna finns

i hjärnbarken. Alla nervceller

står i förbindelse med andra

nervceller via sina dendriter och

sitt axon.

Alla nervceller finns vid födelsen.

Efter födelsen utvecklas

hjärnan genom att nervcellerna

skickar ut dendriter till andra

20

Isskulpturer höll vakt utanför konferenslokalen(foto Agne Nihlson)

nervceller, bildar nätverk så de

kan samverka.

Hjärnfunktioner

Vid utveckling av demens förlorar

nervcellerna sina dendriter

och därmed kontakterna med

sitt nätverk. Så småningom dukar

också nervcellerna under av

oklar orsak.

Vid Alzheimers sjukdom börjar

degenerationen långt bak i cortex,

vid framlobsdemens sker

degenerationen längre fram.

För att förklara hjärnans funktion

använde Fahlander den ryska

psykologen A.R Lurias teori

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 20 2012-03-08 14.25


Dagny Vikström, arbetsterapeut och demensvårdsutvecklare, Göran Karlsson, överläkare i geriatrik, samt

neuropsykolog Kjell Fahlander.

om högre hjärnfunktioner som

baserades på undersökningar av

människor med krigsskador.

Den första delen kommer ur

djupet av hjärnan, hjärnstammen

och limbisk hjärnbark, och ger

hjärnan energi.

Den andra delen är bakre delar

av hjärnbarken, nack-, hjäss- och

tinninglob, och svarar för mottagning,

tolkning och lagring

av information, varseblivning,

perception.

Den tredje delen är de främre

delarna av hjärnbarken, pannloberna,

som sköter programmering,

reglering och kontroll

av rörelser och annan utåtriktad

aktivitet, exekution.

Det finns flera olika minnestyper:

”Dagboksminnet”, episodminnet

lagrar personliga, självupplevda

minnen.

”Kunskapsminnet”, semantiska

minnet lagrar allmän kunskap.

”Arbetsminnet”, korttidsminnet

svarar för uppmärksamhet, fylls

och töms kontinuerligt.

”Rörelseminnet”, procedurminnet

rymmer automatiska rörelser

som att cykla, gå, simma.

Korttidsminnet förändras väldigt

lite under livet. Dagboksminnet

förändras i medelåldern

och försämras mycket med stigande

ålder. Kunskapsminnet

förändras från medelåldern och

försämras väldigt mycket med

stigande ålder.

Hälften av 90-åringarna har en

demenssjukdom. Under 1% av

60-64-åringarna har en demenssjukdom.

Demensutveckling

Göran Karlsson, överläkare i geriatrik

vid Sunderbyns Sjukhus,

fortsatte med en genomgång av

konsekvenserna av demensutveckling.

Han refererade till att

Betulastudien från Umeå visade

att minnet hos dagens 80-åringar

är bättre än hos samma grupp

på 1980-talet. (Betulaprojektet

är en longitudinell studie av

åldrande, minne och demens

som har pågått i Umeå under en

20-årsperiod. Red.anm)

Medvetandets dimensioner

Karlsson illustrerade medvetandet

som ett lysande nyckelhål.

Medvetandets hjärta är hjärnan.

Medvetandet ger oss en förmåga

till upplevelse och tänkande.

Medvetandet naggas i kanten

på flera områden vid demensutveckling,

vilket kan leda till förvirring,

konfusion och delirium.

Konfusionströskeln minskar

med åldern och vid vissa sjukdomar.

Medvetandet kan användas till

många valfria aktiviteter. Denna

frihet har inte en förvirrad människa.

Förmåga att hålla medvetandet

klart och vaket är störd

hos en förvirrad människa.

Demensens effekt på medvetandet

Vid demenssjukdomarna Alzheimer-,

frontallobs-, Lewi-body-

och Parkinsondemens faller

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 21

2012-1 CS4 slut rob.indd 21 2012-03-08 14.25


neuronerna sönder av en okänd

mekanism. Vid vaskulär demens

skadas neuronerna av tilltäppning

av blodkärlen i hjärnan.

Vid Alzheimerdemens, som är

vanligast, försämras dagboksminnet.

En del av medvetandet

försvinner, språkförmågan reduceras

och varseblivningen skadas

då tolkningen av synintryck

försämras. Hallucinationer kan

uppträda, även då det gäller ljud

och lukt.

I frontalloberna sker reflektion,

intuition och verkställande förmåga.

Alla demensproblem

drabbar frontalloberna.

Insiktsförmågan påverkas vid

demens, framförallt vid frontallobsdemens.Uppmärksamhetsförmågan

drabbas i form

av en tendens till splittring.

Bakgrundskänslan, nukänslan,

kroppstillståndsuppfattningen,

jagmedvetandet och självkänslan

försämras.

Integriteten faller i grunden inte

sönder vid demens, för en dement

kan det vara helt adekvat

att vägra duscha, borsta tänder

etc.

22

Bemötande

Dagny Vikström är arbetsterapeut

och har jobbat som

demensvårdsutvecklare i Luleå

kommun. Hon kallas Demens-

Dagny och driver en demensblogg

på www.demensdagny.se.

Med hjälp av många drastiska

exempel gav hon prov på lyckade

och mindre lyckade möten

mellan en demenssjuk och dess

hjälpare.

Hon föreslog oss att alltid tänka

på mötet med en dement som ett

toppmöte. Man ska vara väl förberedd

inför mötet, mötet måste

bli lyckad. En dement blir rättad

och korrigerad hela tiden och

det är vårt ansvar att framförallt

rädda ansiktet på den dementa.

Hon gav oss några enkla ledord

att ha med inför mötet.

Nå:

Kontakt, samförstånd, aktivitet,

tid, tålamod, intuition.

Nu:

Skapa goda stunder. Skapa ett

nytt nu om stunden inte längre

är god. Dela upp i små moment.

Ja:

Var lyhörd. Bejaka känslan. Ska-

Huntingtons sjukdom och oral hälsa

Föreläsningen inleddes med en

film om ett internationellt möte

mellan unga med olika kopplingar

till Huntingtons sjukdom.

De var antingen anhöriga till

sjuka eller själva bärare till anlaget.

Filmen grep tag i en och

var en bra början på delen om

Huntingtons sjukdom.

Huntingtons sjukdom har även

kallats Huntingtons chorea eller

danssjuka. Patienter med Huntingtons

sjukdom hamnar lätt

”mellan stolarna”. Detta sker till

stor del för att tillståndet involverar

bägge medicinska disciplinerna

neurologi och psykiatri.

Huntingtons sjukdom är en

ärftlig neurodegenrativ sjukdom.

Den drabbade förlorar gradvis

sina färdigheter efter sjukdomsdebuten,

detta på grund av nedbrytning

av nervceller. Ofrivilliga

rörelser, till en början enstaka

men med tiden mer omfattande

är typiska. Rörelserna kan vara

ryckiga eller slingrande. Trauma

pga ofrivilliga rörelser är vanligt

(ben och armbrott etc).

pa ett positivt klimat. Gå med

en bit. Behåll lugnet. Använd

fantasin.

Le:

Tydligt kroppsspråk. Värme och

respekt. Humor och glädje smittar.

Strömma kärlek och glädje

över patienterna.

Se:

Se människan. Vem är hon, vem

var hon, vad har hon upplevt.

Vilka erfarenheter finns från

ett långt liv. Identitet, vanor,

livsglädje.

Dagny delade med sig av sin omfattande

erfarenhet av umgänge

med människor med demens

och gav oss många personliga

exempel och fallbeskrivningar.

Hon myntade ett uttryck för

oss att begrunda: ”Ser du bara

munnen är den goda stunden

svunnen”

Jan Sörensen

jan.sorensen@imeganet.se

Patientens tal kan vara svårbegripligt.

På grund av den

ständiga fysiska aktiviteten förbrukar

personer med Huntingtons

sjukdom mycket kalorier.

Personen blir ofta mager och

utmärglad med tiden. Lättretlighet

och senare raseriutbrott

men även depression, påverkat

omdöme och nedsatt beslutsfattandeförmåga

hör till sjukdomsbilden.Sjukdomsförnekelse

och avståndstagande till

att ta emot hjälp är med vanligt.

Situationen kan därför bli syn-

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 22 2012-03-08 14.25


nerligen misärartad för såväl

den sjukdomsdrabbade som de

anhöriga. Förlorad impulskontroll

hör med till sjukdomsbilden

varför en drabbad person kan

upplevas som närgången. Kan

bli helt utmattad av för många

intryck. Vanliga medicineringar

är Rispedal (mot de ofrivilliga

rörelserna), SSRI (mot depression)

och värktabletter.

Sjukdomsdebut sker oftast i fyrtioårsåldern.

Diagnos har dock

ställts så tidigt som i tonåren i

ett fåtal fall. Man kan genom

gentest se om man är bärare till

anlag. Det finns många aspekter

på att gentesta sig. Hur reagerar

man på att veta att sjukdomen

kommer bryta ut, någon gång

i framtiden? Hur reagerar ens

släktingar? Som på så sätt kan

få reda på att de själva bär på

anlaget, och kan bli sjuka, men

även fört det vidare still sina

barn. Med en förälder som har

sjukdomen löper man 50% risk

att få Huntington. Man kan

som patient få vägledning inför

beslutet att testa sig. Genetisk

vägledning.

En vanlig dödsorsak är aspirationspneumoni.

Mun-H-Center har varit delaktiga

i ett projekt vilket mynnat

ut i en CD med handledning för

patienter, anhöriga och vårdpersonal.

Här kan man lära sig om

historik, arv, sjukdomsförlopp,

hur sjukdomen delas in i fem

olika faser och lämpliga insatser.

Patienten bedöms enligt TFC

(Total Function Capacity scale).

Här graderas hur patienten klarar

av olika delar i sitt liv rörande:

yrkesverksamhet, ekonomi,

hushållsarbete, daglig aktivitet,

ADL och omhändertagande.

Logoped, dietist, arbetsterapeut,

sjukgymnast och personlig assistent

är viktiga personer kring

patienten. Kanske främst den

personliga assistenten som utgör

en viktig kontaktperson för

alla som kan och vill hjälpa den

Huntingtonsjuke.

Tandvården har med ett särskilt

avsnitt på CD:n.

Genom ett par väl presenterade

fall belystes tandvårdsproblematiken

för denna patientgrupp.

Personer med Huntingtons

sjukdom bör få tandvårdsstöds-

PsykologenUlrika Hösterey-

Ugande, sjukhustandläkare Åsa

Mårtensson och tandhygienisten

Annette Karlsson föreläste om

Huntingtons sjukdom

intyg så snart diagnosen ställts.

Det är viktigt att söka knyta

kontakt med patienten, och

dennes kontaktperson, för att

få tillstånd en kontinuerlig profylax

och tandvårdskontakt. Ju

tidigare ju bättre. Försök knyta

upp patienten och lära känna

varandra. Ge inte upp trots att

uteblivande är vanligt. Påminn

gärna om tiden.

Till hjälp för munhygienen är

dubbelborste, tandstickor, proxident

muntork, munvinkelhållare

och bildstöd till personalen.

Duraphattandkräm. De ofrivilliga

rörelserna gör det svårt att

sköta munhygienen men en

tyngdmanschett kan göra det

lättare för patienten att utföra

egenvård.

Ofrivilliga rörelser gör att det

är svårt utföra tandbehandling.

Försök skapa en lugn miljö.

Stress ökar ofta patientens ofrivilliga

rörelser. Ha tålamod ffa

i den verbala kontakten med

patienten. Det brukar vara en

svarslatens, så vänta på svar då du

frågat något. Midje- eller grenbälte

är bra för att patienten skall

sitta säkert i behandlingsstolen.

Dessa bälten kan ibland flyttas

från rullstol till behandlingsstol.

Tumle kuddar eller liknande är

med ett bra hjälpmedel. Premedicinering

med Midazolam per

os i lämplig dos kan lindra de

ofrivilliga rörelserna. Proxident

muntork har man ofta stor nytta

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 23

2012-1 CS4 slut rob.indd 23 2012-03-08 14.25


av i behandlingssituationen med.

Eftersom sväljförmågan kan

vara nedsatt är det ibland svårt

med vattnet i tandbehandlingen.

Aspirationsrisken är påtaglig.

Patienten bör därför behandlas

i sittande till halvsittande

läge. Huvudet skall kunna lutas

åt sidan för att möjliggöra att

tömma munnen. Att ha tillgång

till dubbla sugar är en fördel för

det gäller att kunna suga effektivt

och bra.

Använd enkeländade instrument

för att söka minimera traumarisken

för såväl patient som

tandvårdare.

Faktorer som påverkar kariesförekomsten

Det ökade kaloribehovet ger hög

kostintagsfrekvens.

Patienten vänder lätt på dygnet.

Att man äter nattetid är inte

ovanligt.

24

Medicinering som ger muntorrhet.

Läsk ger karies och ersoioner.

Försämrad munmotorik och

muntorrhet gör att matresterna

ligger kvar längre.

Fluor preparat och i lämplig

form som patienten kan använda.

Fokus måste ligga på enkel

och effektiv profylax gärna i

form av bildstöd för såväl patient

som personal

Tandkräm med hög fluor halt

tex Duraphattandkräm är bra

del i profylaxen.

Stödbehandling var annan månad

är ett lämpligt intervall men

får förstås individanpassas.

Använd koderna på 300 serien

vid debitering. Det rör sig inte

om profylax utan gingivit behandling

(sjukdomsbehandling).

Barn och ungdomar med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar

Bakgrund

Barbro Ivars-Aroch, barnpsykiatriker,

och överläkare inledde

sin föreläsning med en kort

presentation av sig själv och

sitt verksamhetsområde. Barbro,

som kommer från Vaasa i

Finland, har arbetat med barnpsykiatrisk

problematik Umeå

sedan 1990-talet.

Föreläsningen inleddes med att

Barbro redogjorde för orsaker till

uppkomst av neuropsykiatrisk

funktionsnedsättning. Ärftliga

faktorer eller hjärnskador som

förvärvats under graviditet eller

perinatalt orsakar den neurologiska

funktionsnedsättningen.

Symptomdebuten är tidig och

ger ofta livslånga problem. Prognos

och sekundära problem påverkas

av den psykosociala miljön

och är inte föräldrarnas fel.

Avvikelse i personlighetsutvecklingen

beror huvudsakligen på

biologiskt betingade störningar

i hjärnans funktioner. De störda

hjärnfunktionerna ger upphov

till störningar i barnets kontaktförmåga,

upplevande, inlärning,

kommunikation och beteende.

De osynliga funktionshindren

ger upphov till svårigheter i skolan,

i hemmet och bland kamraterna.

Om barnet ej får extra

stöd utvecklas ofta sekundära

Bitskador ser man rätt ofta,

framför allt på tungan. En mjukplastskena

kan vara till stor hjälp

för patienten.

Fler lämpliga hjälpmedel i vardagen

för denna patientgrupp

kan vara: Plastbestick, hållare för

tallrik, utskurna muggar, sugrör

med backventil, tryck flaska med

pip (labbflaska) eller Provale cup

vilket är en kopp som ger en tesked

dryck per gång.

Det finns ett Riksförbund för

Huntingtons sjukdom i Sverige.

I det Europeiska perspektivet

finns: EHDN (European Huntington

Disease Network). Enligt

uppgift håller man på att ta

fram riktlinjer för tandbehandling

inom EHDN.

Fredrik Gränse

Barbro Ivars-Aroch barnpsykiatriker

gav en intressant föreläsning

om neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 24 2012-03-08 14.25

68


psykiatriska symptom. Neuropsykiatriska

diagnoser förkommer

hos 5-10 % av befolkningen

och i ännu högre grad hos ett

barnpsykiatriskt klientel. De

neuropsykiatriska diagnoserna

är deskriptiva diagnoser och

inte isolerade sjukdomar som

kan påvisas till exempel med ett

blodprov. Tillstånden överlappar

varandra och det är inte ovanligt

med flera neuropsykiatriska tillstånd

samtidigt.

Förkortningar

De neuropsykiatriska tillstånden

kan delas in i ADHD/

ADD , 2-5% av alla barn- och

ungdomar ,autismspektrumtillstånd

1%, Tourettes´s syndrom

0,5%, dyslexi 3-15%, mental

retardation 1-3 % och specifika

syndrom.

Förkortningar:

ADHD; Attention, Deficit, Hyperactivity

Disorder

26

DAMP; Dysfunktion, Avledbarhet,

Motorik, Perception

ADD Attention, Deficit Disorder

”DAMP”=ADHD + DCD

(develpmental coordination

disorder)

ADHD

Prevalensen hos skolbarn med

ADHD och klar funktionsnedsättning

är enligt europeiskt

konsensus 2-5%. I USA

förekommer ADHD i 7-8%

hos skolbarnen (Barkley). I den

vuxna befolkningen förekommer

ADD och ADHD i 4-5%.

Könskvoten hos barn är 3:1

pojkar/flickor och sjunker med

åldern.

ADHD innebär att individen

har en uppmärksamhetsstörning.

Individen kan ej fokusera,

lyssnar inte, har ingen uthållighet,

är slarvig, glömsk och har

svårt att ta instruktioner. Individen

är hyperaktiv och har myror

i kroppen, springer omkring, är

rastlös, uppvarvad och pratar

mycket. Individen är impulsiv

och kan inte vänta på sin tur,

avbryter andra, hamnar ofta i

bråk och stör andra. Tilläggssymptom

kan vara problem med

korttidsminne, problem med att

planera och organisera, lära sig

av egna erfarenheter, svårt att

reflektera, svårt med självkontroll

(”Det bara händer”) samspelsproblem

och problem med

tidsbegrepp och orientering.

Tillägsproblem kan vara större

risk för tonårsgraviditeter, större

risk för olyckor, större risk för

missbruk och kriminalitet och

vanligare med psykosociala problem

i familjen (belastning och

ADHD-problem hos föräldrar.

Samsjuklighet vid ADHD kan

vara ODD (trotssyndrom) och

CD (conduct disorder), koordi-

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 26 2012-03-08 14.25


nationsproblem > 50 %, specifika

inlärningssvårigheter, ångestproblem

c:a 50 %, tics-problem

och depression c: a 20%, 85%

har en och 60 % 2 comormida

tillstånd. Flera vuxna med bipolär

sjukdom har haft ADHD

som unga.

Vid DCD ger barnet ett klumpigt

intryck pga svårigheter med

koordination, balans, precision,

automatik och är lätt uttröttbart.

Individen kan ha kvarvarande

primitiva reflexer, ha svårigheter

med handmotorik och

öga/handkoordination, svårt

att avväga hur hårt de tar i och

har en sen och otydlig lateralisering.

Perceptuella avvikelser,

som vestibulära-, taktila-, auditiva-,

kinestetiska-, visuella-samt

smak och luktperception, har

gjort att många av dessa barn

har översköljts av stimuli utan att

kunna integrera och välja ut den

viktigaste informationen.

Medicinering vid ADHD sker

med centralstimulantia som

amfetamin, Metamina, Ritalin,

Concerta, Medikinet, Equazym

depot och atomexitin som Strattera.

Även hälsokostpreparat

som GLA(omega 6 från gurkörtsolja

och jättenattljusolja)

och omega3-fettsyror används

där andra åtgärder inte har haft

tillräcklig effekt.

Förhållningssättet i mötet med

individer med ADHD skall

vara så att situationen får struktur,

blir förutsägbar och har en

tydlighet genom att minska

stimuli, ge tydliga korta instruktioner

– flera kanaler, en-tillen(ögonkontakt),

ge delmål, variation

och pauser, hålla sig lugn

och ge direkt positiv feedback.

Autismspektrat

Till autismspektrat räknas autistiskt

syndrom, Aspergers syndrom,

autismliknande tillstånd,

VETENSKAPLIGA RAPPORTER OCH ORALMEDICINSKT

FALLSYMPOSIUM, RIKSTÄMMAN 2012.

I samband med årets Rikstämma i Göteborg har SOM två programpunkter där föreningens

medlemmar inbjuds att delta.

Det är ett utmärkt tillfälle att presentera sin forskning, redovisa något projekt eller presentera

ett oralmedicinskt fall.

Som rapportör har du fritt inträde till Rikstämman samt ett bidrag på 1500 kr till resa

och uppehälle.

Har du en rapport som du vill redovisa ska detta anmälas till Johan Blomgren,

johan.blomgren@vgregion.se, senast 15/4.

Har du ett oralmedicinskt fall ska detta anmälas till Bengt Hasseus,

bengt.hasseus@vgregion.se, senast 30/5

atypisk autism, PDD-NOS,

autistiska drag och desintegrativ

störning.

Den så kallade autistiska triaden

innebär att individen har begränsad

förmåga till ömsesidig

social relation, begränsad förmåga

till ömsesidig kommunikation

och begränsning i fantasi,

lek, beteenden och intressen.

Den nedsatta förmågan till

socialinteraktion ger individen

märkbart begränsad förmåga

till icke-verbal kommunikation,

som ögonkontakt mimik, gester,

oförmåga att utveckla kamratrelationer

på ett åldersadekvat

sätt, bristande intresse av att dela

glädjeämnen och intressen med

andra eller att delta i lekar och

att åstadkomma något gemensamt

samt brister i social eller

känslomässig ömsesidighet. Den

nedsatta kommunikationsförmågan

ger försenad talutveckling

eller avsaknad av tal, som

barnet inte kompenserar med

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 27

2012-1 CS4 slut rob.indd 27 2012-03-08 14.25


gester eller minspel. Märkbara

svårigheter i förmågan att trots

ett adekvat tal kunna initiera och

hålla uppe en konversation med

andra samt att barnet uttrycker

sig i monologer i stället för i

samtal. Barnet deltar ej

heller i spontana låtsaslekar eller

rollekar på åldersadekvat nivå.

Andra kännetecken är påtagligt

inskränkta repertoarer av aktiviteter

och intressen. Individen

är starkt upptagen av ett eller

flera stereotypa, snäva eller udda

intressen, på ett sätt som är avvikande

intensitet eller innehåll,

oflexibelt bunden till speciellt

ickefunktionella rutiner eller

ritualer, har stereotypa kroppsrörelser

som handviftningar,

gungande rörelser, tågång och

andra udda rörelsemönster och

är ihärdigt upptagen av delar av

föremål eller använder dem på

ett avvikande sätt. Andra ofta

förekommande symptom är

kognitiva svårigheter, nedsatt

28

språkförståelse och användning,

avvikande respons för sensoriska

stimuli, ovanliga mönster av rörelser

och ställningar, avvikelser

vad gäller aktivitetsnivå och

uppmärksamhet samt avvikelser

vad gäller sömn, mat och dryck.

Epidemiologi

Urvalskriterierna avgör hur förekomsten

av de olika diagnoserna

varierar.

Klassisk autism förekommer i

0.1-0.2%, Aspergers syndrom

0,2-0,5% och AST 0,5-1,0%.

Pojkar är starkt överrepresenterade

hos normalbegåvade. Vid

gravare begåvningshandikapp

är könsfördelningen jämnare

medan senare studier visar en

ökande frekvens bland kvinnor

pga kunskapen om flickor

och kvinnors beteende har ökat

(män/kvinnor 2-4/1).

Andra grundläggande svårigheter

är bristande mentaliseringsförmåga

(”theory of mind”) och

empatiseringsförmåga. Individer

med autism har svårt att förstå

att andra människor tänker och

har intentioner bakom sina

handlingar(socialt blinda). Individer

med Asperger förstår

att andra människor tänker

men inte hur (socialt närsynta).

Individerna har även bristande

förmåga till central koherens,

att söka samband och sammanhang

i tillvaron, bristande

planeringsförmåga, svårt med

automatiserings och generaliseringsförmåga,

bristande exekutiva

funktioner framför allt

kognitiv rigidetet (övergångar

och förändringar), ofta ojämn

begåvningsprofil och konkret

tänkande (här och nu)

Samsjuklighet, associerade handikapp

vid AST är begåvningshandikapp

15& (80% vid autism),

epilepsi 5-10% (30% vid

autism), vanligare med synnedsättning,

hörselnedsättning,

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 28 2012-03-08 14.25


dysfasi , skelning, motoriska

svårigheter och kända medicinska

tillstånd 5% vid AST, högre

frekvens vid autism.

Psykiatrik samsjuklighet vid

AST är ADHD, tics och Tourette,

depression, ångestproblem,

ätstörning (15-20% anorektiker),

OCD, bipolära tillstånd, personlighetsstörningar

(OCPD, paranoid,

fobisk, schizotyp, schizoid,

psykotiska genombrått vid stress

och selektiv mutism.

Aspergers syndrom förekommer

hos normalbegåvade individer

med stora svårigheter vad gäller

socialt samspel (minst 2 av autismkriterierna),

ytligt sett finns

normal talutveckling och avvikelser

på beteendesidan (monomana

intressen, tvångsmässighet

och rutinbundenhet). Aspergers

syndrom förekommer i 0,2-05%.

Autism och Aspergers ger sekundära

problem som mobbning,

isolering, rädsla för att ta

kontakt med andra, svårigheter

med studier/arbete, svårigheter

med att klara sig sjäv, depression,

ångest, låg stresstolerans, ag-

gressionsutbrott och psykotiska

genombrott.

Behandling

Det finns inget ”bot”. Diagnoserna

beskriver ett livslångt

funktionshinder. Det finns dock

goda möjligheter att lindra.

Psykosociala och psykoeduktiva

åtgärder kan tillämpas.. Individen

är berättigad till bl a. LSS,

habiliteringsstöd, vårdbidrag.

Intensiv beteendeterapi med

helst mer än 20 timmar/vecka

visar lovande resultat hos barn

med autism (minskar beteendestörningarna).

Många” mirakelbehandlingar”

under årens lopp

har kostat mer än de gett.

Inga mediciner botar men de

kan lindra symptomen. Neuroleptika

används vid svår aggressivitet

och eventuellt vid svåra

ritualiserande tvång. SSRI används

vid depression, svår ångest

och tvång.

Förhållningssätt

Tillrättalägg miljön. Det är

viktigt med struktur och förutsägbarhet.

Tydlig pedagogik.

Individens förmåga skall lyftas

fram, ej svagheter. Visuella

hjälpmedel, bildstöd är ofta bra.

Tydlig kommunikation med

hänsyn tillpersonens individuella

perceptionskänslgihet.

Tourettes syndrom

Diagnoskriterier enligt DSM

IV:

Flera motoriska eller flera verbala

tics under en tid, men inte

med nödvändighet samtidigt.

Johanna Nordenryd ötdl pedodontist

och Kerstin Håkansson

tandhygienist vid Odontologiska

Institutionen i Jönköping

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 29

2012-1 CS4 slut rob.indd 29 2012-03-08 14.25


Tics kan förekommer många

gånger dagligen (vanligtvis i perioder)

så gott som varje dag eller

då och då under mer än ett års

tid. Under denna tid har ingen

ticsfri period varat i mer än 3

månader. Störningen förorsakar

kliniskt signifikanta lidanden eller

försämrad funktion i arbete,

socialt eller andra viktiga avseenden.

Debut före 18 års ålder.

Tilläggsproblem kan förekomma

vilket gör att individen söker

hjälp. Bristande impulskontroll,

aggression, överaktivitet (många

får en ADHD diagnos innan

ticsen debuterar), koncentrationssvårigheter,

sömnproblem

(vanligen minskat sömnbehov,

orolig sömn, vänder på dygnet),

30

tvångstankar och –handlingar

(beröra, knacka, gnugga, blinka,

stirra, samla, ordna, skap symmetri,

räkna, repetera), koprolali

(hos1/3),tvångsmässighet att

säga fula ord, sexuellt avvikande

beteende/tvångsmässig onani,

beröring av könsorgan, sexuellt

påträngande beteende, tvångsmässigt

berättande as. Tourette´s

syndrom förekommer hos 0.5%

av skolbarnen (3-5 ggr vanl

.hos pojkar). Ärftlighet spelar

en avgörande roll (50% hos enäggstvillingar,

10% hos tvåäggs)

PANDAS är ett infektionsutlöst

ticssyndrom på immunologisk

bas.

Prognosen ofta god vid rent

tiocs-syndrom. Vid tilläggspro-

Tandvård vid neuropsykiatriska diagnoser

Johanna Norderyd, pedodontist

och Kerstin Håkansson

leg tandhygienist vid Odontologiska

institutionen i Jönköping,

berättade om Barn med

neuropsykiatriska diagnoser i

tandvården.

De inledde med visdomsord från

Göran Koch Jönköping, professor

och pedodontist: ”Skapa förtroende,

trygghet och smärtfri

behandling och du kan ge den

behandling som barnet behöver.”

Kommunikation och bemötande

För barn med psykiatriska diagnoser

är kommunikationen

en utmaning. Barn med funktionsnedsättning

är först och

främst barn. Unicef understryker

barnets bästa och deras rättigheter.

Barns synpunkter ska

respekteras. De skall ha rätt till

hälso- och sjukvård. Barn med

handikapp ha rätt till ett fullvärdigt

liv och att aktivt delta i

samhället.

Tandvård för barn har en övergripande

målsättning och syftar

till att ge god oral hälsa hela livet.

Tandvården ska bidra till att ge

grunden för en trygg och motiverad

tandvårdspatient under

individens hela liv.

Svenska pedodontiföreningen

har givit ut ett policydokument

2008 ”Prioriteringar och

patientsäkerhet i tandvård för

barn och ungdomar” (www.spf.

nu). Dokumentet beskriver den

policy som gäller vid svår kronisk/långvarig

sjukdom och/eller

funktionsnedsättning för de

barn och ungdomar som löper

ökad risk för oral ohälsa.

Att ge ett fullvärdigt bemötande

och sträva efter en ”barnkom-

blematik med ADHD-symptom,

svår OCD-problematik

och empatistörning, är prognosen

sämre.

Behandling sker genom information,

”tics-pauser” i skolan.

Vid ADHD- och inlärningsproblem

gs stöd i skolan. Medicinering

sker vid i svårare fall

(OCD-SSRI, Tics- neuroleptica,

klonidin, ADHD-stimulantia,

klondin

Eva Olerud

eva.olerud@lul.se

petens” innebär att bemöta på

rätt nivå, använda rätt språk

och visa respekt för individen. I

tandvårdssituationen finns flera

orsaker till samarbetsproblem,

med avseende på behandlaren,

som olämplighet, dagsform,

okunskap och bristande erfarenhet.

I det förberedande samtalet

förbereder behandlaren sig hur

kommunikationen skall gå till.

Vilka är barnets starka och svaga

sidor? Handlingsprogrammet

för att ge ett gott pykologiskt

omhändertagande är; trygghet

och förtroende, tid, inskolning,

avbetingning, sedering, narkos,

guided imagery, barnpsykiatrisk

konsult och att avvakta. I Lilla

Bemötandeboken, ”Om bemötande

av patienter med funktionshinder

i tandvården”, finns

det klokskap som ”De som är

specialister på mina problem är

jag och min mamma”. Ett gott

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2

2012-1 CS4 slut rob.indd 30 2012-03-08 14.25


förhållningssätt innebär att du

som behandlare är förberedd,

har struktur, inger förtroende,

är tydlig, inger trygghet, är häroch-nu,

har ett anpassat tempo.

Du måste dessutom ha fokus på

barnet och inta en professionell

hållning.

Autism

Vid sökning i Pubmed med

sökord som oral health, autism

och children noterades att det

inte finns någon skillnad i karieserfarenhet,

gingivit eller munhygien

hos barn. Men det finns

ett större behov av ortodonti och

mer kooperationssvårigheter.

Fler med ADHD hade även fått

specialisttandvård.

Vid tandvårdsbesök har barn

med autismspektrumtillstånd

svårt med tidsuppfattning, perceptionsstörning

i väntrummet.

De förstår inte alltid situationen

och kan reagera med rädsla eller

ilska. Kommunikationssvårigheter

föreligger och det är viktigt

art vara konkret och vara följsam

med rutiner och ritualer. Vid

tandvårdsbesöket kan barnet

visa hyperaktivitet och bristande

impulskontroll och störs lätt

av småprat och bakgrundsljud.

Barnet ser detaljer men inte hela

sammanhanget. Det är svårt att

göra flera saker samtidigt och

barnet kan vara känsligt för

beröring.

Vid mötet med barn med autismspektrumstörning

är det

viktigt att respektera individen,

lyssna på föräldrarna, ha

förståelse för speciella rutiner.

Du måste vara medveten om

känslighet och beröring. Det är

viktigt att vara punktlig, erbjuda

en lugn miljö ha tydlig struktur

och ha gott om tid. Anpassad

pedagogik är grundläggande.

ADHD

Tonåringar med ADHD uppvisar

en högre kariesprevalen,

kariesincidens och ginfivitförekomst.

De behöver därför stöd

med avseende på munhygien och

kostvanor. Det innebär att de bör

ha tätare undersökningar för att

förhindra kariesprogressionen.

I tandvårdssituationen är det

vanligare att barn med ADHD

har kooperationssvårigheter.

Hos överaktiva och impulsiva

barn med ADHD är det vanligare

med tandvårdsrädsla. Barnets

mognadsnivå understiger

ofta kronologisk ålder. De har

även mer karies och är riskindivider

på grund av munhygienvanor

och småätande. De är även

mer utsatta för trauma.

Tandvården måste anpassas

till barnets förutsättningar och

realistiska krav måste ställas.

Tandvårdsmiljöns måste vara

lugn med tydlighet och struktur.

Bildstöd är till god hjälp . BE-

RÖM är viktigt. Lustgas fungerar

oftast och kan vara aktellt.

Bildstöd

Det förberedande samtalet är

viktigt. Mun-H-Center har gett

ut ”Tecken till hjälp i tandvården”

och rekommenderas.

Bildstöd är viktigt och säger mer

än tusen ord. Bilden skall vara

tydlig, vara lätt att förstå och

ej vara språkbunden. ”Munvård

i bild” (MIB) är en strukturell

kommunikation på grund av att

många saknar språk, har lättare

att förstå bilder och kan fylla

kravet på anpassad pedagogik.

Ett tipsa är att göra individuella

munvårdsprogram med foto.

1000-inlärning, en inskolningsmetod

som ökar möjligheten för

patienter med neuropsykiatrisk

diagnos att lättare klara av tandvårdssituationen

finns på Mun-

H-Center Ågrenska.

Johanna och Kerstin avslutade

sin presentation med att visa att

MIB fungera bra för barn med

neuropsykiatrisk problematik,

utvecklingsstörning, ängsliga

och rädda barn, barn som inte

hart svenska som modersmål

och vid inskolning av småbarn.

Eva Olerud

eva.olerud@lul.se

OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2 31

2012-1 CS4 slut rob.indd 31 2012-03-08 14.25

More magazines by this user
Similar magazines