Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kapitel 1. inledning<br />
Kapitel 1. inledning<br />
Ett sätt att göra våld i nära relationer begripligt är att sätta<br />
in det i en historisk kontext 1 . Historiska tillbakablickar<br />
gör det väldigt tydligt att vår förståelse <strong>av</strong> vår omgivning,<br />
<strong>av</strong> oss själva och <strong>av</strong> olika sociala skeenden är formad <strong>av</strong><br />
normer och föreställningar i vår nutid .<br />
För att kunna förstå våld mot <strong>kvinnor</strong> i nära relationer,<br />
är det viktigt att beakta det faktum att män i västvärlden<br />
har haft både en laglig och socialt accepterad rätt att<br />
fysiskt bestraffa sina hustrur ända fram till 1800-talet . 2 I<br />
Sverige <strong>av</strong>skaffades en makes rätt att aga sin maka så sent<br />
som 1861 3 och fram till 1965 fanns det ingen lag som g<strong>av</strong><br />
stöd för att en man inte får våldta sin hustru . Våldtäkt<br />
inom äktenskapet ansågs per definition inte kunna äga<br />
rum . Genom att våldtäktshandlingar inom äktenskapet<br />
inte ansågs vara kriminella, blev det sexualiserade våldet<br />
1 Österberg & Lindstedt Cronberg (red), 2004 .<br />
2 Det var först 1944 som det blev möjligt för åklagare att väcka åtal mot en<br />
man som slog sin hustru, innan dess var detta bara möjligt om misshandeln<br />
haft dödlig utgång och det var inte förrän 1982 som denna handling kom att<br />
falla under allmänt åtal, det vill säga att åklagare är skyldig att väcka åtal .<br />
För en överblick <strong>av</strong> hur kvinnans rättsliga ställning har sett ut i Sverige se,<br />
Åkerblom 2009 .<br />
3 Lindstedt Cronberg 2009 .<br />
6 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR<br />
osynliggjort och därigenom tillhandahöll samhället en<br />
ritual för bemötande som osynliggjorde denna aspekt <strong>av</strong><br />
våldet, det var inget man frågade efter eller rannsakade . 4<br />
Mäns våld mot närstående <strong>kvinnor</strong> har således förts<br />
upp på den politiska agendan relativt sent . Våld i nära<br />
relationer betraktades trots en kriminalisering som en<br />
familjeangelägenhet och ett individuellt problem fram<br />
till 1970-talet då det omformulerades till ett samhällsproblem<br />
som vi alla har ett ansvar för att hantera och lösa .<br />
Arbetet mot kvinnovåld har bedrivits på såväl global som<br />
nationell nivå . Det är drygt 50 år sedan som FN aktivt<br />
engagerade sig i <strong>kvinnor</strong>s rättigheter . Initialt rörde arbetet<br />
allmänna frågor såsom <strong>kvinnor</strong>s livssituation och roll i<br />
samhället men har över tid kommit att riktas mot mer<br />
specifika frågor såsom våld mot <strong>kvinnor</strong> . Idag definierar<br />
FN våld mot <strong>kvinnor</strong> som ett allvarligt samhällsproblem<br />
som har sin grund i en könsmaktsordning där våldet<br />
ses som en kränkning <strong>av</strong> de mänskliga rättigheterna 5 . I<br />
Sverige har arbetet för <strong>kvinnor</strong>s rättigheter och mot kvinnovåld<br />
skett i samklang med FN:s arbete .<br />
4 Lindstedt Cronberg 2005, s . 24 .<br />
5 http://www .manskligarattigheter .gov .se .