Bohusarvet 2009-2

Bohusarvet 

Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2009:2 

1

Främre omslag: Lotsbåten Ilse. Foto av Bertil Quirin ur Årets bok – se även sidan 31. 

Bakre omslag: Skifteskarta från Långåker, Kållered. Illustration ur Årets skrift – se även sidan 31. 

Innehåller bland annat ... 

Med Emma hem ifrån affär’n 4 

Thomas Thorild 250 år 5 

Studentpraktik 6 

Nya medlemsföreningar i BHF 8 & 10 

Bohusläns museum nominerat till 

Årets museum 2008 11 

Programtips från Bohusläns museum 12 

Kustland nominerad till 

Årets utställning 2008 14 

Hans Blix på museikonferensen 16 

Att resa i tiden till Lyckorna år 1900 18 

Flickskola fotodokumenteras 21 

Västra Götalands historia på webben 21 

Systembolaget – ett svenskt kulturarv? 22 

Gemensam nordisk museikonferens 24 

Museiutredningen 26 

Ny ordförande i styrelsen för 

Länsmuseernas samarbetsråd 27 

Veteranbilar och veterantraktorer 28 

Byggnadsvårdskurs 29 

Boktips 30 

Årets bok & Årets skrift 2008 31 

Bohusläns Hembygdsförbunds årsmöte 32 

Hembygdsförsäkringen 34 

Bilden 35 

Bohusläns Hembygdsförbund 

Adress: Box 403, 451 19 Uddevalla 

E-post: bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se 

Kansli: Unni Andersson, tfn 0522-65 65 61 

Hemsida: www.hembygdbohus.se 

Plusgiro: 52 31 88-1 

Kulturarvskonsulent: Marika Russberg, tfn 0522-385 67 

E-post: marika.russberg@vgregion.se 

Bohusarvet 

Ansvarig utgivare: Ulla Swedberg 

Redaktör: Marika Russberg 

Layout och grafisk form: Ove Drejenstam 

Tryck: Märlan, Uddevalla, 2009 

ISSN 1654-2274 

2

En intagande flygbild över Ljungskile 

samhälle i förgrunden och Ljungskileviken 

i fonden prydde BHFs inbjudan 

till årsmötet på Ljungskile folkhögskola. 

Bilden skapade positiva förväntningar 

på en härlig dag i en vacker 

miljö – och förväntningarna kom 

inte på skam. 

Jag slutar aldrig att förvånas över 

allt som BHF-föreningarna kan åstadkomma. 

Ljungskileortens hembygdsförening 

med dess ordförande Ingrid 

Kennborn och hennes medhjälpare 

arrangerade en dag som alltigenom 

var perfekt. 

Efter registreringen väntade en härlig 

kaffestund i folkhögskolans matsal 

med intagande utsikt högt över samhället. 

Redan på avstånd hördes upppiggande 

dragspelsmusik blandad med 

gitarrinslag. Det var Ljungskile dansare 

och spelmän som på detta lättsamma 

sätt startade dagen för oss. 

Efter årsmötesförhandlingarna i 

Grundtvigsalen, med ackuratess ledda 

Goda råd om ortnamn 

Ortnamnen är våra äldsta kulturminnen 

som fortfarande är i bruk. Enda 

sättet att bevara denna skatt är att använda 

dem. Sveriges Hembygdsförbund 

har tagit fram en kort handledning 

om hur hembygdsföreningarna 

bör agera i ortnamnsfrågor. 

I foldern om ortnamn och belägenhetsadresser 

förklaras vad en belägenhetsadress 

är och goda råd om hur den 

bör utformas. Här finns tips på bra 

hemsidor och litteratur som behandlar 

ortnamn. I foldern kan du även 

läsa om kulturminneslagen där det sedan 

år 2000 finns en hänsynsparagraf 

med föreskrifter om god ortnamnssed. 

Foldern finns att ladda hem kostnadsfritt 

som pdf-fil från Sveriges 

Hembygdsförbunds webb; www.hembygd.se 

under Bokservice. 

Ett strålande arrangemang 

av Ljungskileortens förre ordförande 

Kurt Gullberg, ställdes stegen åter till 

matsalen. Denna gång väntade en superb 

måltid, så välsmakande att man 

lite fördomsfullt inte förväntat sig detta 

på en skola. Sedan lunchen var intagen 

var det dags att följa med på en 

av de tre resorna som vi kunde välja 

på, till Backamo, Lyckorna eller Forshälla. 

Själv följde jag med till Ljungskileortens 

hembygdsförenings medarrangör 

för årsmötet, Forshälla hembygdsförening. 

Nog för att jag har 

hört talas om det utmärkta och myckna 

arbete som ordföranden Bengt Johansson 

och hans medarbetare utför, 

men jag blev ändå överraskad av vad 

jag fick se. 

Den gamla stora skolbyggnaden 

som en gång köpts av föreningen för 

en krona och därmed räddats från rivning 

stod nu helt reparerad och tidsenligt 

möblerad. En rymlig och av föreningen 

uppförd ”museibyggnad” för 

3 

lantbruksmaskiner låg i närheten. Här 

inrymdes mängder av äldre jordbruksredskap 

och maskiner påminnande 

om den tid då bonden gick efter häst 

och plog över åkrarna. 

Det blev en dag att minnas, full av 

intryck och kanske även med tips att 

ta med sig hem till den egna föreningen. 

Vid kaffet och musikunderhållningen 

av elever från folkhögskolans 

musiklinje talade de 130 besökarna 

allmänt om förnöjelse och belåtenhet 

med dagen. 

Arrangörerna är väl värda all vår 

tacksamhet och uppskattning. 

Jan Sjöberg 

Kulturutredningen 

Ordförande i Bohusläns Hembygdsförbund 

Höjd status, regionalisering, minskad detaljstyrning och 

minskat antal myndigheter. 

Kulturutredningen har som övergripande målsättning att 

genom sina förslag stärka och lyfta fram kulturens, konstens 

och kulturarvets roll i samhället och att ge området höjd status. 

En annan viktig huvudpunkt är regionaliseringen – den 

så kallade portföljmodellen – där regionerna efter överenskommelser 

med staten tar ett större ansvar för de regionala 

kulturfrågorna. Utredningens förslag präglas också av minskad 

detaljstyrning både vad gäller institutionerna och stödgivningen. 

Kulturutredningen föreslår också ett minskat 

antal myndigheter genom sammanläggningar som syftar 

till att göra kulturområdet både mer kraftfullt och samtidsanpassat. 

Efter ett och ett halvt års arbete har Kulturutredningen 

slutfört sitt arbete och överlämnat sitt betänkande till 

kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Den 19 maj 

skall remissinstanserna ha inkommit med sina remissvar. 

Läs mer på: www.kulturutredningen.se

Med Emma hem ifrån affär’n 

Kville hembygdsförening hade under 

Tanums kulturveckor 2008 inbjudit 

till kulturvandring från Branneby 

Sörgård 2:8, upp mellan bergknallar 

och genom skogsgläntor, till gamla 

soldattorp och andra bosättningar. 

Därför stod jag en julilördag förra året 

framför en liten skara på 28 personer, 

som ville följa med Emma hem ifrån 

affär’n. (Emma bodde för sextio år sedan 

en km upp i skogen från nuvarande 

väg 163 vid Humlekärr.) Vädret 

var växlande. Nyss hade en kraftig 

regnskur dragit förbi, men nu sken solen 

och jag bestämde mig för att lämna 

regnjackan i bilen. 

En markägare, Anders, och jag hade 

rekognoserat och bestämt en lagom 

lång väg, men Emma hade inte trampat 

någon stig här sedan 1950, så stigen 

var delvis igenväxt och svårframkomlig. 

Några av deltagarna närmade 

sig 80 år. Var det tillrådligt att genomföra 

vandringen som planerat? 

Vi började med att diskutera vad 

man överhuvudtaget handlade i en 

Text och foto: Ebbe Melin, Kville hembygdsförening 

lanthandel på 1950-talet och jag visade 

några typer av väskor och ryggsäckar, 

som använts för hemtransport. Jag 

var mänsklig nog att låta deltagarna 

slippa bära en lagom tung väska ”hem 

till Emma”. Vägen kunde nog vara tillräckligt 

besvärlig ändå. Till en början 

gick vägen ganska brant uppför, full av 

4 

Här gick Emma varje dag för att hämta 

posten vid affären på Humlekärr. 

stora stenar, innan vi kom till det första 

torpet, Hålan. Det är ett gammalt 

soldattorp, som tillsammans med den 

övriga bebyggelsen vi besökte, är beläget 

i det mer höglänta parti, som ligger 

mellan bergknallarna. 

Anders och jag berättade om vad 

vi inhämtat om byggnader och inbyggare 

genom att konsultera nutida 

och forna grannar till torp och boställen, 

hembygdsboken Kville härad, De 

indelta soldaterna i Sotenäs kompani 

och en utmärkt sammanställning 

av soldater under Branneby Sörgård 

gjord av Ingvor Torstensson, som arbetar 

för Kville personhistoriska förening 

Vad som hände under vandringen 

kommer jag inte att berätta, för det 

ska Inga-Lill, en av våra medlemmar, 

skriva om i vår medlemsskrift Kvillebygden, 

men jag kan bara nämna 

att innan vi hade fikat hos Kristian 

Fika på Stämmyren med Evalott och Anders.

och Johanna på Stämmyren (f. 1829 

resp. 1826) hade vi hälsat på hos indelte 

soldaten Brand, korpral Holm, 

Emma och Fritiof, Fille-Kalle och 

Karl Lundin samt förundrat oss över 

hur de överhuvudtaget kunnat överleva 

under de omständigheter de levde. 

I Kungälv har vi både Thorilds gränd 

och Thorildsskolan. Klart att vi måste 

uppmärksamma denne yttrandefrihetskämpe 

när han i år fyller 250 år. 

Han var verkligen ”en meteor i det 

gustavianska solsystemet” som Svenska 

Akademiens sekreterare Horace 

Engdahl rubricerat sitt föredrag. 

250-årsminnet av Thomas Thorilds 

födelse uppmärksammades i Kungälv 

med ett halvdagsprogram där bland 

andra Svenska Akademiens sekreterare 

Horace Engdahl och professor 

Gunnar D. Hansson höll föredrag och 

Vidare kan sägas att promenaden tog 

omkring två och en halv timma, ingen 

bröt vare sig ben eller andra lemmar 

och att jag de tio sista minuterna 

grymt ångrade, att jag lagt regnjackan 

i bilen. Men annars var det himla 

trevligt! 

trubaduren Martin Bagge underhöll. 

Arrangörer var Thomas Thorildssällskapet, 

Föreningen Kungälvs Musei 

Vänner och Kultur & Fritid, Kungälvs 

kommun och programmet lockade 

cirka 150 personer till Mimers 

Hus, Kungälv. 

Thomas Thorild föddes i Svarteborg 

1759 och kom sex år gammal och föräldralös 

till Kungälv 1765 där han 

gick i skola tills han fyllde tretton år. 

De första åren bodde han hos sin bror 

Olof, men efter dennes död togs pojken 

om hand av rektorn vid Kungälvs 

trivialskola, Anders Tranchell. Det 

hus där Thorild bodde och gick i skola 

finns fortfarande kvar, Västra gatan 

2, vid Gamla Torget i Kungälv. Härifrån 

utgår också Thorilds gränd. 

Thomas Thorilds farfars bror var för 

övrigt Bohusborgens ”längste” fånge. 

5 

Emma var inte hemma. 

Thomas Thorild 250 år 

Inspärrad för sina tankar om en personlig 

gudstro i pietistisk anda och 

död på Bohus vid 80 års ålder 1771. 

De båda släktingarna var verkligen rebeller 

– var och en på sitt sätt. 

Thomas Thorild kämpade mot det 

litterära etablissemanget och den konservativa 

syn på både poesi och kritiker 

som framförallt Kjellgren stod för. 

Thorild satte som eget mål ”att förklara 

naturen och reformera hela världen.” 

Thorild blev ställd inför rätta 

för landsförräderi, blev dömd för uppvigling 

och brott mot tryckfrihetsförordningen 

och landsförvisades. Thorild 

fick sin upprättelse utomlands då 

han blev professor vid universitetet i 

Greifswald. Där ligger han också begravd. 

Verna Rydén, ordf. Föreningen Kungälvs 

Musei Vänner och vice ordf. BHF

Vi var sex stycken andra årets studenter 

från bebyggelseantikvariskt program 

vid Institutionen för Kulturvård, 

Göteborgs Universitet, som under en 

vecka i mars gjorde praktik på Kulturvårdcentrum, 

Bohusläns museum 

(KVC) och Bohusläns Hembygdsförbund 

(BHF). Uppgiften för veckan 

gick ut på att inventera två gårdar 

som används som hembygdsgårdar. 

En i Västra Frölunda, Tofta Nordgård, 

som är en gammal prästgård och en på 

Käringön som är gammal fiskarstuga. 

Saara, Emelie och Johan inventerade 

gården i Västra Frölunda. Arbetsveckan 

såg ut som följer. 

Planering 

På måndag den 16 mars åkte vi till 

Uddevalla och KVC för att träffa 

Gunnar Malm, verksamhetsledare 

för KVC och Marika Russberg från 

BHF. Vi fick en kort presentation av 

KVCs tillkomst och verksamhet och 

om BHF. Sedan gick vi igenom inventeringsblanketten 

som vi skulle arbeta 

efter. Inventeringsblanketten finns på 

Sveriges Hembygdsförbunds hemsida 

www.hembygd.se och hembygdsföreningar 

kan själva ladda ner och fylla 

i blanketterna. Vi fick med oss färdigifyllda 

exempelblanketter samt tomma 

blanketter som vi skulle använda vid 

inventeringen. Vi gjorde en arbetsplan 

för resten av veckan som skulle avslutas 

med en presentation av vårt arbete 

hos Västra Frölunda hembygdsförening 

där representanter för föreningen 

och Gunnar Malm skulle delta. 

Skadeinventeringen 

På tisdag åkte vi ut till Västra Frölunda 

för att skadeinventera Tofta Nordgård. 

Gården tillhör Svenska kyrkan, men 

hyrs av hembygdsföreningen i Västra 

Studentpraktik 

hos Kulturvårdcentrum, Bohusläns museum och Bohusläns 

Hembygdsförbund 

Text: Emelie Orraryd, Johan Hagsgård och Saara Gröhn 

Frölunda för en liten summa. Vi möttes 

av Ove Drejenstam som bjöd på 

fika samt berättade om husets och föreningens 

historia. Efter fika fick vi en 

rundtur i huset av Ove då vi studenter 

gjorde en snabb översyn av de problemområden 

som fanns. Taket var 

enligt Ove i dåligt skick så vi kollade 

upp det genom att klättra upp på den 

västra sidan av taket för att lyfta på tegelpannorna. 

För att jobba mer effektivt 

delade vi upp den genomgripande 

skadeinventeringen i tre delar. Johan 

var uppe på den inredda vinden, Emelie 

på den nedre våningen och Saara 

koncentrerade sig på husets exteriör. 

Vi följde alla tre det byggnadsinventeringsschema 

vi blivit tilldelade på 

KVC dagen innan. Om vi stötte på 

problem eller kände att vi behövde 

hjälp och råd så frågade vi självklart 

varandra. 

Åtgärdsdiskussion 

Ove bjöd oss på lunch på en restaurang 

i närheten av föreningen och vi 

diskuterade olika arkitekturtermer 

6 

Tofta Nordgård, Västra Frölunda hembygdsförening. 

Foto:Ove Drejenstam 

för att kunna reda ut exakt vilka ord 

vi skulle använda i inventeringsprotokollet. 

Som redan nämnts var taket det 

som föreningen själva ville ha hjälp 

med och det var även en av de delar 

där vi var lite oense om hur mycket 

som egentligen behövde åtgärdas. 

Detta ledde till att vi efter lunch alla 

tre diskuterade taket igen samt gick 

upp på en stege för att kontrollera den 

östra sidan också. Det konstaterades 

att läkten under inte var skadad och 

att tegelpannorna inte var i så dåligt 

skick som föreningen trodde; visst de 

var lite vittrade här och där, men de 

fyllde sin funktion. Vi var alla överens 

om att de skadade plattorna helt klart 

måste bytas ut. 

Efter lunchen fortsatte vi med skadeinventeringen 

och då Johan blivit 

klar med vinden hjälpte han Emelie 

med den nedre våningens interiör. 

Även Saara hann bli klar innan den

Johan Hagsgård inspekterar taket på Tofta Nordgård. 

Foto: Ove Drejenstam 

nedre våningen blivit färdiginventerad 

och hjälpte även hon till med det på 

slutet. När vi kände oss klara med skadeinventeringen 

så gick vi ytterligare 

en husesyn tillsammans med Ove. 

Dels för att berätta för honom vad vi 

hittat, men även för att visa varandra 

vad vi funnit. 

Inventeringsrapport 

Nästa dag träffades vi i skolan och var 

och en skrev rent sin del av inventeringen 

på datorn. Vi fick hjälp av varandra 

och av litteratur från skolans 

bibliotek. Att beskriva byggnadsdetaljerna 

och bedöma framtida åtgärder 

visade sig vara knepigare än vad vi 

hade trott. Vi hade tagit mycket bil- 

Vittrade och skadade tegelpannor. 

Foto: Saara Gröhn. 

der vilket hjälpte oss om vi hade missat 

någon punkt. Att vi hade arbetat 

på plats med blanketten gjorde dock 

att vi hade fått med det viktigaste. Vi 

sammanställde blanketterna till en färdig 

inventering och Johan och Emelie 

gjorde en bildbilaga som visade skadebilderna 

med en hänvisning till blanketten. 

Redovisning 

På torsdag var det dags för redovisning 

ute på Tofta Nordgård med vår handledare 

Gunnar från KVC. Då vi under 

vår platsstudie på tisdagen insett 

att det skulle vara bra att mäta hur hög 

luftfuktigheten var inne i byggnaden 

bestämde vi oss för att åka till gården 

och genomföra mätningar två timmar 

innan Gunnar skulle komma. Mätningarna 

visade inte några farliga värden 

i vad avser relativ fuktighet. Under 

denna tid tittade Ove igenom vår 

rapport och kom med några kommentarer. 

När Gunnar kom vi tolvtiden så 

gick vi husesyn och pekade på de skador 

som vi hittat samt vilken åtgärd 

vi rekommenderade. Vi gick systematiskt 

igenom huset utifrån vår rapport. 

Gunnar gav oss lite tips på åtgärder 

7 

som skulle kunna ändras i rapporten 

och vilka skador som han tyckte var 

mest akuta. Då både vi och han tyckte 

att huset var i ganska bra skick så 

var den mest akuta åtgärden att se över 

taket. Efter att husesynen var klar så 

bjöd Ove oss och Gunnar på lunch. 

Bra praktik 

Vi tyckte alla att praktikveckan var 

givande och lärorik. På utbildningen 

finns inte så mycket praktiskt arbete, 

så genom att studera huset på 

plats och bedöma skick och beskriva 

detaljer så lärde vi oss sådant som man 

kommer ha användning i framtiden. 

Det var också trevligt att få en kontakt 

både med BHF och en hembygdsförening 

och få en fördjupad inblick i deras 

verksamheter. En trevlig praktik 

var till ända. 

Fr.v. Gunnar Malm, Saara Gröhn, Johan 

Hagsgård och Emelie Orraryd. 

Foto: Ove Drejenstam 

Praktikanter från 

Institutionen för Kulturvård, 

Göteborgs universitet 

Är din förening intresserad av att 

ta emot studenter från bebyggelseantikvariskt 

program för praktik 

under våren 2010? Studenterna 

kommer att få introduktion och 

stöd från KVC och BHF och uppgiften 

är att inventera en eller flera 

av föreningens byggnader med 

beskrivning, åtgärdshistorik, skick/ 

status och framtida åtgärder. Alla 

som varit inblandade i årets praktik 

är mycket nöjda. 

Kontakta Marika Russberg, BHF 

marika.russberg@vgregion.se eller 

Gunnar Malm, KVC, gunnar. 

malm@vgregion.se för mer information.

Ny medlemsförening i BHF 

Huset byggdes som privat prästbostad 

och stod klart 1877. Prästen hette 

August Simson och var präst på Käringön 

1849-1900. I ett av rummen i 

prästgårdens bottenvåning hänger ett 

stort porträtt av Simson där han bär 

Vasaorden som han tilldelades 1887. 

Stiftelsen Simsons Prästgård, Käringön 

Simson och hans maka efterlämnade 

ett testamente där det står att Käringöborna 

ärver huset. Detta är anledningen 

till att Stiftelsen Simsons prästgård 

finns. I makarna Simsons testamente 

står att huset inte får säljas och att 

det skall hållas snyggt och i ordning. 

8 

Simsons Prästgård i mars 2009. 

Foto: Marika Russberg 

Att Simson ville skänka Käringöborna 

sitt hus grundade sig troligen i att han 

tyckte om ön och dess invånare. Simson 

trivdes på ön och det bevisade han 

genom att stanna på samma arbetsplats 

under 51 år. Det fanns ytterligare 

en önskan i testamentet. Kortspel, 

dans och brännvinsdryck skulle inte få 

förekomma i huset, men denna punkt 

är genom Länsstyrelsens försorg bortagen 

genom så kallad permutation. 

På 1920-talet startades sommarpensionat 

i prästgården. Verksamheten 

drevs av en av Simsons fosterdöttrar. 

Nu är det restaurant i huset under 

sommarhalvåret och under vinterhalvåret 

hyrs huset ut för olika samlingar 

och festligheter. 

På vykortet syns en mycket stolt August 

Simson framför sin prästgård.

Hösten 2004 renoverades taket på 

Simsons prästgård. Pengar samlades in 

och stora delar av takbytet skedde på 

ideell basis. Under höst och vår ordnas 

”städdagar” för frivilliga. Under våren 

2009 var det drygt 40 personer som 

ställde upp. 

För att klara underhållet på Simsons 

prästgård behövs pengar och arbetskraft. 

Som nya medlemmar i Bohusläns 

Hembygdsförbund och i Sveriges 

Hembygdsförbund, känns det skönt 

att veta att vi kan dela tankar och idéer 

med andra föreningar. Vi ser fram 

En av alla de vackra takmålningar som 

finns i prästgården. 


emot de möten vi kommer att få som 

medlemmar i hembygdsförbundet. 

För Stiftelsen Simsons prästgård, 

Agneta Holm, styrelseledamot i 

samhällsföreningen Käringöns Öråd 

(stiftelsens förvaltare) 

En bit av den originalmatta i linoleum som 

lades in 1877 finns bevarad i huset. 


9 

Vårt maritima 

kulturarv 

I slutet av sommaren kommer en 

Kustträff att arrangeras av BHF 

och Föreningen Allmogebåtar. 

Maritimt på Hyllan, Bohusläns 

museum, kommer att hållas den 

20-22 november. 

Mer information kommer… 

Kulturhusens 

dag 

I år är temat för Kulturhusens dag 

den 13 september Sverige-Finland 

– en delad historia. 

Läs mer på: www.raa.se 

Naturens år 

I år är det Naturens år eftersom det 

är 100 år sedan Sveriges, och Europas, 

första nationalparker inrättades 

och den första naturskyddslagen 

antogs. 

Läs mer på www.naturensar.se 

Här kan du lägga in aktivteter på 

temat i ett kalendarium och på så 

sätt få stor spridning av informationen. 

Utgångspunkten 

Du har väl tittat in på Utgångspunkten 

på webben? 

Om inte, gör det: www.utgangspunkten.se 

Utgångspunkten är en av Bohusläns 

museums basutställningar och 

här presenteras BHF och dess föreningar. 


bli presenterad i Utgångspunkten? 

Kontakta kulturarvskonsulenten.

Ny medlemsförening i BHF 

Fiskarstugan på Käringön, Käringöns stödförening 

Det finns ett museum på Käringön 

som kallas för Fiskarstugan. Det har 

också namnet ”Engse-Tildas” efter 

Matilda Engström som var den sista 

som bodde i huset. Matildas önskan 

var att huset inte skulle säljas utan få 

finnas kvar för eftervärlden. Hon ville 

att vi skulle kunna få se hur man bodde 

förr. 

Under 60 år har huset visats upp för 

besökare, såväl grupper som enskilda. 

Under de senaste åren har aktiviteten 

varit liten. Men nu känns det som om 

intresset åter har väckts. Vi i föreningen 

hoppas på att kunna hålla öppet re- 

Matilda Lilja, Klara Ebeling och Sofie 

Heimdal från Institutionen för Kulturvård 

presenterar sin inventering av Fiskarstugan. 

T.h. Agneta Holm, ordf. Käringöns 

stödförening. 


”Engse-Tildas” . Fotot hänger i Fiskarstugan. 


gelbundet under kommande somrar. 

Under tre dagar i mars månad 

2009 hade vi besök av tre elever från 

Göteborgs universitet. Studenterna 

går sin 4:e termin på Byggnadsantikvariska 

programmet. 

10

Märta Jarestam har tillsammans med 

Viktoria Holm-Grundén visat Fiskarstugan 

genom åren. Brevid Märta den barnstol 

som hennes morfar gjort och som hon 

suttit i som barn. Foto: Marika Russberg 

Priset Årets museum instiftades av 

Svenska Museiföreningen 1994 och 

delades ut i 12 år fram till 2005. Ansvaret 

för priset har nu lämnats över 

till Svenska ICOM som i samverkan 

med Riksförbundet Sveriges Museer 

nylanserar Årets museum. 

Utmärkelsen ska ges till ett museum 

i Sverige som visar prov på nytänkande 

och samhällsförankrad verksamhet 

i ett nationellt eller internationellt 

perspektiv. 

De gjorde ett för oss mycket värdefullt 

arbete. Två dagars studier av 

huset och sedan en sammanställning 

och återbesök hos oss med redovisning. 

Ett fantastiskt dokument kom 

på posten veckan efter deras vistelse 

på Käringön. I dokumentet finns 

bilder från Fiskarstugan samt text 

som ger oss inspiration till att ta tag 

i bevarandet av huset. Vi är otroligt 

tacksamma över att Klara, Sofie och 

Matilda ville komma till Käringön 

och Fiskarstugan! 

I maj månad påbörjar vi städning 

och en del renoveringsarbete. Några 

Bohusläns museum nominerat till 

Årets museum 2008 

Förslag till Årets museum har lämnats 

av medlemmar i Svenska ICOM 

eller Riksförbundet Sveriges Museer 

och bland 23 inlämnade förslag har tre 

museer nominerats av en jury bestående 

av fem sakkunniga personer från 

musei- och kulturvärlden. De nominerade 

2009 var Bohusläns museum 

i Uddevalla, Polismuseet i Stockholm 

och Världskulturmusset i Göteborg. 

Vid en ceremoni på den Nordiska 

Museikonferensen i Malmö delade 

11 

personer har även anmält sitt intresse 

för att vara värdar för Fiskarstugan. 

De äldre personer, som visat stugan 

fram till nu, skall undervisa de yngre 

och förhoppningsvis finns det ett par 

nya ”Fiskarstugevärdar” inför sommaren 

2009. 

Med hopp om att vi kan ha öppet 

några timmar varje lördag, sommaren 

2009, önskar vi dig välkommen till 

Fiskarstugan, Käringön! 

Agneta Holm, 

ordförande 

i Käringöns stödförening 

Foto: Kristina Holmström 

kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth 

ut priset till Årets museum 2008. 

Vinnare blev Världskulturmuseet i 

Göteborg. De vinner priset för sitt aktiva 

och orädda arbete med att spegla 

samhällsdebatter och aktuella kulturfrågor 

ur ett globalt perspektiv med 

särskilt fokus på unga vuxna. 

Källa: www.sverigesmuseer.se

Programtips från Bohusläns museum 

31 maj söndag 19.30 

”Listen to me in silence, o coastlands” 

Bohusläns Kammarkör i en konsert med musik från nord 

till öst: Sverige, Norge, Danmark, Estland, Ryssland och 

Ukraina. 

Entré 100:-, biljetter i museets reception, tel 0522-65 65 

01 eller löses direkt vid entré. 

2 juni tisdag Bohusläns museum 25 år! 

Vi firar med 1984 års priser på utvalda varor i museibutiken. 

Restaurang Kajkanten serverar fisksoppa till lunch för 25:- 

/portion. 

12.15 Vi hälsar alla hjärtligt välkomna till jubileumsdagen! 

12.30 Gunnar Malm, verksamhetsledare vid KVC (Kulturvårdscentrum) 

berättar om verksamheten och visar exempel 

på vad som registrerats under åren. 

13.00 Cést Cui spelar för er! 

Rian van der Heuvel - flöjt, Karin Nygren - violin, Mikael 

Landberg - piano. 

En variationsrik musikstund där instrumentkombinationen 

ger en luftig och lyrisk känsla. 

17.00 Vid Havet. Gerd Jonsson, en av väverskorna som biträdde 

Caje Huss vid produktionen av Hörsalens ridå, berättar 

om arbetet och visar ridån. 

18.00 Stjärnorna och Bohus Stickning. 

Invigning av utställning. 

5 juni fredag 22.00 - 02.00 

”Naturnatta” på Porsen / Älje 

Över hela Sverige arrangeras olika evenemang denna natt. 

Här får du stifta bekantskap med svärmare och spinnare, 

nattsjungande fåglar och fladdermöss vid Nedre Bäveåns 

naturreservat. Ledare: Hans Petersson, Jan Uddén. Samling 

vid Skalbanksmuseet. 

Samarrangemang med Västkuststiftelsen och Naturskyddsföreningen. 

6 juni lördag 12.00 

Vi firar Sveriges Nationaldag! 

Musik och magi. Lasse Mattila och Rufus Wiena. 

Vi hälsar våra nya svenska medborgare välkomna! 

Tal av bl.a. integrationsminister Nyamko Saboni. 

Samarrangemang med Uddevalla kommun. 

6 juni lördag 14.00 

Vernissage: Från Buenos Aires till Krokstrand - om tangon 

i Bohuslän. 

12 

10 juni torsdag 19.00 

Musikkafé i Johnsonhallen: Cecilia Elvstam & Christer 

Brodén. 

Cecilia Elvstam uppläsning, Christer Brodén, vihuela och 

gitarr, framför ett program där publiken får ta del av lyrik 

av författare som Góngora, Lope de Vega, Jiménez för 

att nämna några. Entré 100:-, pensionärer 80:-, kaffe och 

smörgås ingår. OBS! Förbokning. 

Samarrangemang med Kultur och Fritid, Uddevalla kommun. 

14 juni söndag kl 10.00 - 14.00 

De vilda blommornas dag: Botanisk exkursion Bräcke- 

Kuröd Skalbankar. 

Samling vid Skalbanksmuseet. 

Vitstjälksmöja, trollsmultron och grådådra är några av de 

botaniska rariteter som kan utlovas denna dag. Ledare: Jan 

Uddén. 

Samarrangemang med Svenska Botaniska föreningen, Uddevalla 

Botaniska förening och Föreningen Bohusläns Flora. 

18 juni torsdag 18.00 

Kvällskonsert med Orust Dragspelsklubb under ledning 

av Hasse Olsson. 

23 juni tisdag 20.00 

Svensk folkmusik. Göteborgs Kammarkör under ledning 

av Gunnar Eriksson. Solist: Eva Åström Rune. 

Entré 120:-, pensionärer och studerande 90:-, biljetter i 

museets reception, tel 0522-65 65 01. 

Samarrangemang med Kultur och Fritid Uddevalla kommun. 

1 juli onsdag 19.00 

Village Harmony. 

En folkmusikgryta där svenska rötter och blad får koka 

med kryddor och blomster från Östeuropa, Indien och 

Amerika. Under ledning av Larry Gordon, USA och Åsa 

Grogarn Sol, Sverige, turnerar den internationella sommarsångkursen 

Village Harmony i Västsverige med lek 

och lust, mod och must. 

Världsmusik i en klass för sig! 

11 juli lördag 14.00 

Pianokonsert med Sonja Radojkovic. 

Klassiskt piano med en av Serbiens främsta pianister. 

Vi får lyssna till stycken av Schumann, Brahms, Mendelssohn 

och Rachmaninov. 

Entré 120:-, pensionärer och studerande 90:-, biljetter i 

museets reception, tel 0522-65 65 01.

Vårstädning på Partille Hembygdsgård 

En lördag i april var det storstädning på Partille hembygdsgård. 

I trädgården var det rejäla tag med spadar och hackor, 

ogräset växer fortare än vad vi hinner med, buskar ansades 

och grusgången fick en riktig finputsning. 

Inne i huset skulle det bytas gardiner och mattorna skulle 

vädras. Femton entusiastiska medlemmar ställde upp i 

strålande solsken och doften av såpa spred en ljuvlig doft 

i huset. 

Gräsmattan fick sin första klippning för året och tidig 

potatis var förgrodda och lades i jorden. Nu ser vi ser fram 

emot augusti och skörd av härliga ”noler”. Då blir det fest 

med färsk potatis, sill, gräddfil och nyskördad gräslök. 

Marianne Tisell och Ingegerd Larsson stod för matlagningen 

och alla som kom till hembygdsgården njöt av underbart 

god morotssoppa och hårt bröd med ost. Alla lät 

sig väl smaka och det blev flera portioner som slank ner i 

magarna. Till efterrätt bjöd Barbro Aspström på kaffe och 

hembakad sockerkaka med strössel på. Allt avnjöts i solskenet 

i trädgården. 

Nu står hembygdsgården redo för firandet av Sveriges 

National dag den 6 juni. 

Text: Barbro Aspström 

20 juli måndag 11.00 - 17.00 

21 juli tisdag 11.00 - 17.00 

22 juli onsdag 11.00 - 17.00 

Abra Kadabra - textila experiment med broderi. 

En tredagars workshop där vi experimenterar med färger, 

former och stygn på olika material. Du får lära Dig det viktigaste 

i färg- och formläran. Hur Du använder Din skissbok 

på bästa sätt och hur Du får en personlig stil i Ditt fria 

broderi. 

Lärare: Pian Bates och Kristin Andersson. 

Pian är utbildad brodös vid Opus School of Textile Arts i 

London, van kursledare och föreläsare i Sverige och utomlands 

samt en av författarna till boken Broderi - Lust och 

välbehag. 

Pris: 1.000:- för alla 3 dagarna och 400:- för enstaka dag. 

Tag med eget syskrin d.v.s. brodernålar, knappnålar, sybåge, 

sax, papper, pennor och färgpennor samt restgarner om 

Du har. Övrigt material ingår i kursavgiften. 

Anmälan till Pian, tel 070-794 23 70 eller per e-post: 

pianbates@comhem.se 

6 augusti torsdag - 8 augusti lördag 

Uddevalla Folkmusik Festival. 

En mötesplats för alla som spelar, dansar och lyssnar till 

musik. 

13 

Fr. v. Partille hembygdsförenings 

kassör Margareta Nilsson, 

ordf. Barbro Aspström, 

sekr. Birthe Petersson och 

Rolf Sjöberg. 

Foto: Helge Aspström 

Konserter, workshops, låtkurser m.m. 

Se www.folkmusikfestival.uddevalla.se 

Samarrangemang med spelmansförbunden i Bohuslän, 

Dalsland och Västergötland samt Kultur och Fritid Uddevalla 

kommun, Musik i Väst och Sensus/Kulturen. 

8 augusti lördag kl 10.00 - 14.00 

Dagfjärilar och gräshoppor vid Kärlingesund. 

Vi hoppas att solen skiner och har då chans att se den blåvingade 

gräshoppan samt ett flertal arter dagfjärilar. 

Ledare: Jan Uddén. Samling vid P-platsen till Bassholmens 

brygga. 

Samarrangemang med Västkuststiftelsen, Naturskyddsföreningen 

och Bokenäsets framtid. 

15 augusti lördag 10.00 - 14.00 

Slåtter och hässja, fjärilar och blomster på Kuröd. 

Vi ägnar oss åt slåtterängen på Kurödsbergen både i teori 

och praktik. Vi lär av varandra hur man slår och skärper lie 

och hur man hässjar. Vi skådar växter och fjärilar. 

Tag med fikakorg och lie (eller räfsa/högaffel för den som 

har). 

Ledare: Erik Börjesson, Ingemar Magnusson, Jan Uddén. 

Samling vid Skalbanksmuseet. 

Samarrangemang med Västkuststiftelsen och Naturskyddsföreningen.

Bohusläns museums Kustland nominerad 

till Årets utställning 2008. 

Under hösten 2008 utlyste Forum för 

utställare tävlingen Årets utställning 

och 21 utställningar nominerades av 

föreningens medlemmar. I januari valdes 

fem av dem ut som medlemmarna 

sedan fick rösta bland för att utse 

Årets utställning. 

De fem utställningarna som nominerades 

till slutomgången var: 

Den mänskliga resan, Naturhistoriska 

riksmuseet. 

Alla ombord! – det salutogena museet, 

Vasamuseet. 

Bohuslän – Kustland, Bohusläns museum. 

Hem och hemlöshet, Göteborgs stadsmuseum. 

Maria – drömmen om kvinnan, Historiska 

museet. 

Forum för utställare är ett nätverk 

och en mötesplats för alla som sysslar 

med utställningar. Föreningens medlemmar 

arbetar med naturhistoriska, 

konst och kulturhistoriska utställningar. 

Medlemmarna är bland annat 

producenter, tekniker, scenografer och 

formgivare. Bland dem finns både anställda 

på museer och frilansare. Tillsammans 

diskuterar och utforskar de 

utställningsmediets villkor, förutsättningar 

och uttrycksmedel. 

Vid museibranschens motsvarighet 

till Oscarsgalan utsågs Naturhistoriska 

14 

Foto: Hans Wretling 

I maj fortsätter Kungahällaprojektet 

vid Göteborgs Universitet 

och de arkeologiska 

seminariegrävningarna 

nedanför gravfältet Västra 

Porten och Smällen. 

Nu kommer spåren efter 

ett stort hus på ca 40 

m att undersökas. Lämningarna 

anses vara en 

av de bäst bevarade förhistoriskahuslämningarna 

i Västsverige med ett sextiotal 

stolphål och mäktiga väggrännor. Är 

Kungahälla Kungsgård 

Jakten pågår… 

riksmuseets utställning Den mänskliga 

resan till årets utställning 2008. 

Utmärkelsens delades ut vid Riksförbundet 

Sveriges museers vårmöte i 

Malmö. 

Källa: www.nrm.se 

Om utställningen Bohuslän - 

Kustland 

Om Bohusläns skärgård handlar utställningen. 

Eller: med glimtar av människors 

strävanden här på kusten, då och nu, 

berättas om livet självt. 

Om oro, sorg och kärlek, stolthet, 

skam och frihet... 

Vi kan alla känna igen oss. 

Havet är huvudpersonen. 

Både med sin ljusa sida, och sin 

mörka. 

Utställningen är producerad av: 

Ann-Marie Brockman, utställningsantikvarie, 

Anders Fjell, utställningstekniker, 

Pia Hansson, formgivare, 

Marie Johansson, konservator och Johanna 

Lindström, projektledare. 

detta en del av vikingatida Kungahälla 

Kungsgård? 

Grävningarna leds av 

fil.dr. Johan Ling och 

fil.dr. Ulf Ragnesten, 

projektledare Kristina 

Bengtsson. 

Föreningen Kungälvs 

Musei Vänner deltar i 

projektet och arrangerar 

bl.a. visningar av platsen. 

Läs mer om projektet i kommande 

nr av Bohusarvet.

Det finns flera varianter av förklaringar 

till varför vi firar Valborg och en 

bra anledning kan ju vara att man förr 

räknade att vintern slutade och våren 

började just på Valborgsmässoafton. 

Dagen efter, 1 maj, skulle man släppa 

ut djuren på bete. Så då gällde det 

att skrämma bort allt farligt som häxor, 

spöken, troll och rovdjur. Därför 

tände man stora eldar och senare kom 

dessa eldar att bli en hyllning till våren. 

Det gamla brändes för att ge plats 

för det pånyttfödda. 

Jag vill nämna lite om denna underbara 

plats som vi nu står på här 

vid Ljungsåns mynning. När jag går 

här på mina dagliga hundpromenader 

har jag funderat på vem som varit 

här före mig. Varför ligger två kyrkor 

just här? Mina studier av Bohusläns 

lokalhistoria har lärt mig att de tidiga 

kyrkorna uppfördes på de urtida samlingsplatserna. 

Att här varit en sådan 

förstår man av att här låg järnåldergravar 

på båda sidor om mynningen och 

att det finns en skeppssättning framför 

nya kyrkan. På norrsidan av Valberget 

ligger en stenåldersboplats och alldeles 

här där vi står finns en fornborg. 

Bakom mig på flaggberget hittar vi ett 

En uppmaning att ta det 

lugnt och njuta vid Lyckorna. 

Foto: Sven Hergens 

Tal till våren 

Vid Lyckorna kvarn 

Sven Hergens, Ljungskileortens hembygdsförening 

bronsåldersröse. 

Jag blundar till och ser 

ett par koggar kommande 

roende upp på åns vatten 

som då stod 3-4 meter 

högre. På heden här 

ovan har redan samlats en 

stor del av bygdens folk 

och tillresande från bortomkring 

har också kommit. 

Handelsmännen har 

med sig varor som eftertraktas 

av de lokala invånarna: 

salt, kryddor, metaller, 

smycken. De vill av 

lokalbefolkningen köpa 

pälsverk och trätjära. Här på marknaden 

var liv och fest, kanske också 

ting, och man kunde tillbringa flera 

dagar här för här fanns sötvatten till 

hushållning. Det var på sådana platser 

de första enkla träkyrkorna uppfördes 

och det är ju inte säkert att den gamla 

kyrkan är den första, men den är tidig 

och från 1100-tal tror man. 

Om ni tror på min historia så kom 

ihåg vem som berättade den. 

Om ni inte tror på den så gör en 

bättre själv. 

När jag står så här i den späda grönskan 

får man lust att trycka på stoppknappen. 

Jag känner att jag inte hinner 

ta in detta underbara sceneri som 

utspelar sig i rasande fart framför 

mina ögon. Backarna som 

för 1 månad sedan var vita av 

snö är nu vita av en mängd 

vitsippor. Jag står förundrad 

över naturen som låter 

allt detta explodera, och begrundar 

att allt jag ser är skapat 

under förra årets sommar. 

Hur förståndig är inte naturen 

som varma dagar lägger 

undan i frö knoppar, lökar 

och rotstockar. 

15 

Snart kommer våren… 

Vid Lyckorna kvarn, mellan träden skymtar 

Ljungs kyrka. Foto: Marika Russberg 

Skall det bli mycket rönnbär i år? Ja 

det beror på hur sommaren var förra 

året. Var den gynnsam för knoppsättning? 

Kommer det att bli mycket 

styvmorsvioler i år. Det är, så har 

jag förstått, att året efter en riktig torrsommar 

är det ovanligt gott om dem. 

Den lilla violen tål inte konkurrensen 

med gräset, men väntar på sin chans 

till gräset blir sönderbränt av solen. 

Denna dag är som naturens julafton 

och nyårsdag på en och samma gång. 

Det känns som en julafton för att vi 

nu får denna gåva av det som skapades 

under det gångna året. Det känns 

som nyårsafton därför att vi nu blickar 

framåt mot en vår och sommar som vi 

hoppas så mycket av. Jag hoppas att vi 

alla känner livslusten stärkas och att vi 

kommer till en tid när vi känner inspiration, 

glädjen över att möta fler goa 

människor. Vi kommer att känna hur 

gott det blir med ett bad i havet efter 

en svettig dag. Hoppas att vi kan göra 

som naturen; skapa nya knoppar för 

framtiden. 

Våren är här! Den leve: HURRA!

Ett lysande föredrag av Hans Blix 

på museikonferensen 

Hans Blix har under många 

år arbetat med att bidra till 

att lösa stora problem i världen. 

Han ville påstå att hans 

museibesökande gett inspiration 

till arbetet med nedrustning, 

fred och miljö. Men 

han uttalade att hans museibesök 

i första hand inte skett 

av kunskapstörst utan av 

skönhetslängtan. Hans besök 

hade till allra största delen 

gått till museer med samlingar 

av konst eller antika 

mattor! 

I New York hade han ofta besökt 

Metropolitan Museum of Art och då 

främst intresserat sig för avdelningarna 

italienskt 1400-tal och islamisk 

konst inklusive mattor. Dessa delar 

av museet var hans favoriter. Under de 

16 år då Wien var hans hemstad fann 

han tid att besöka dess lockande museer. 

Självklara mål var Kunsthistorische 

Museum med alla Brueghel och 

1400- och 1500-tals tyska konstnärer, 

men vägen gick även till nya museer 

för lite modernare konst som Gustav 

Klimt (1862-1918) och expressionisten 

Egon Schiele (1890-1918). Ett 

annat museum i Wien som Hans Blix 

njöt av att besöka var Museum für 

Angewandte Kunst. Där kunde han 

studera några av världens vackraste 

antika mattor. 

Skönheten hos antika mattor lockade 

Blix även då han var i Teheran 

för att tala om iranska kärnenergianläggningar. 

Då missade han aldrig en 

chans att besöka stadens stora och rika 

mattmuseum. Världens kanske mest 

berömda matta fann han dock i London. 

Den jättelika, persiska Ardebilmattan 

finns på Victoria and Albert 

Museum. 

Vid vårens Nordiska museikonferens i Malmö 

höll Hans Blix ett lysande föredrag över temat 

”Hur kan museerna spela en roll i en global 

värld med stora problem att lösa?” Han tog 

åhörarna med på en världsomfattande museiresa, 

som visade att han inte endast intresserade 

sig för politiska lösningar av konflikter, när han 

besökte olika länder i samband med de internationella 

uppdrag som fört honom ut i världen. I 

likhet med Dag Hammarskjöld visade sig Hans 

Blix vara en person med dimensioner långt bortom 

den vanlige politikerns. 

Dessa och otaliga andra museer 

med sina enorma samlingar av konst 

och vackra föremål har gett Hans Blix, 

och naturligtvis även andra besökande, 

oförglömliga skönhetsupplevelser. 

Men Blix påpekade att de även ger 

en känsla av möten med ett gemensamt 

mänskligt kulturarv. Den känslan 

av gemenskap, ansåg han, har ett 

värde när vi i globaliseringens tecken 

tillsammans ska söka bevara naturresurser 

och klimat, eller utarbeta system 

för finanser och handel som håller 

hela världsekonomin igång. 

Museerna visar oss våra rötter 

och identitet 

Hans Blix talade även om att vi i takt 

med att världen kommunikationsmässigt 

krymper lägger märke till vad vi 

har gemensamt och även vårt gemensamma 

ursprung. Detta behöver inte 

stå i motsatsförhållande till att känna 

särarten hos den mänskliga kategori 

som vi råkar tillhöra – nation eller etnisk 

grupp. Museerna hjälper oss ofta 

med att placera oss själva bredvid andra 

i tid, rum och kultur. Även om allt 

fler människor vill känna till sina rötter, 

finns ett intresse av framtida generationers 

öde. 

16 

Han lät dock Groucho 

Marx komma till tals med vad 

denne ansåg om inställningen 

till framtidens människor: 

”I did not understand why we 

should do something for future 

generations. They never did 

anything for us…” Visserligen 

sant, sa Blix, men ändå finns 

redan i bibeln uppmaningen 

att vi ska förvalta vårt pund. 

Då sannolikt inte bara för oss 

själva utan även för våra efterkommande. 

Blix ställde frågan vad detta 

har med museer att göra? Jo, ansåg 

han, museer kan hjälpa oss att hitta oss 

själva i geologin, biologin, geografin, 

i historien och i framtiden. Men om 

de ger oss sanningen, är en annan fråga. 

Blix hänvisade till en person som 

en gång hade sagt att han ”beundrade 

personer som sökte sanningen och 

kände sig lite orolig för dem som hade 

sanningen…” 

Blix behandlade också nationalmuseernas 

betydelse för ett folks och nationers 

historia, deras ekonomiska och 

sociala utveckling. Han exemplifierade 

dels med det imponerande Arkeologiska 

Museet i Mexico City, som 

säkerligen spelar större roll för nationalkänslan 

i Mexico än stadens museum 

för landets revolutioner, dels med 

Kairos museer med mumier, sfinxer 

och innehållet från Tutanchamons 

grav, som är ett vittnesbörd om Egyptens 

storhetstid. 

Även om museer genom att återspegla 

ett folks historia, sociala, ekonomiska 

och kulturella utveckling ger 

en nation en positiv självkänsla, är Blix 

medveten om att museer medvetet eller 

omedvetet kan inspirera till nationell 

självhävdelse och chauvinism,

som kan vara riskabel. Därför 

är ömsesidig respekt för varandra 

en nödvändig grund 

för länder och folk att skapa 

goda relationer. 

Blix lämnade ett otal andra 

intressanta intryck från de 

mängder av museer han besökt 

världen runt, innan han 

gick över till att tala om hur 

han såg på museers möjlighet 

att mer än idag och mer direkt 

hjälpa oss att identifiera 

och lösa problem i en snabbt 

integrerande värld. Han är 

självfallet medveten om att 

museer inte kan servera paketlösningar 

för hot mot klimat, 

fred eller fattigdom. Man han 

tror att museer åskådligt kan 

beskriva problem som vi möter 

idag och ge oss fakta som förefaller 

relevanta. Många museer gör ju också 

detta redan idag. 

Museernas roll inför hotet om 

global uppvärmning 

Hans Blix fördjupade sig i tankar om 

den accelererande miljöförstöringen 

och vilken roll museerna skulle kunna 

spela i detta sammanhang. Han redogjorde 

för en förändring från en natur 

i harmoni till en värld med allt större 

utsläpp av koldioxid. Även om det 

inte råder enighet om vad som orsakar 

den stigande temperaturen, anser 

han att många grundfakta borde kunna 

åskådliggöras på museer. 

• Ökning av CO2 och metan och 

andra gaser kan redovisas liksom orsakerna 

till denna ökning. 

• Minskningen av skog som suger 

upp CO2 kan illustreras. 

• Bilder av befolkningsexplosionen 

– var och när den ägt rum – är 

talande. Vid tiden för Kristi födelse 

beräknas jordens befolkning till 350 

miljoner. År 1900 hade vi ökat till en 

och en halv miljard, år 1990 till fem 

miljarder och år 2000 till sex miljarder. 

Denna accelererande befolkningstillväxt 

har sin motsvarighet i människans 

användning av fossil energi. Då 

är det inte svårt att förstå att vi under 

de senaste hundra åren utsatt vår 

jord och atmosfär för en rejäl chockbehandling, 

ansåg Blix. 

Han illustrerade med intressanta 

verbala bilder av hur människan från 

att endast ha använt sin muskelkraft 

som energi gradvis kom att finna annan 

energi för att förbättra sin tillvaro 

och rörlighet. Maskiner uppfanns och 

utvecklades – på land, till sjöss och i 

luften. Det blev fossila bränslen som 

kom till användning, och idag står 

t.ex. alla våra transporter med energi 

från fossila bränslen för en väsentlig 

del av den koldioxid och andra gaser 

som vi släpper ut i atmosfären. 

Blix menade att museer skulle kunna 

visa hur vi kommit att förlita oss 

på skilda energikällor och redovisa 

kostnaderna för dem. Det vore lätt att 

identifiera den allt större användningen 

av fossila bränslen som en växande 

världsbefolkning håller igång för värme, 

transporter, elproduktion och industri. 

Idag är 85% av världens kommersiella 

energi fossil! 

Blix anser att de metoder som an- 

17 

visas för att lindra den globala 

uppvärmningen borde 

kunna åskådliggöras av 

museerna, liksom den teknikutveckling 

som nu är på 

väg för att finna andra energiformer. 

Är fred och 

nedrustning ämnen 

för museer? 

Naturligtvis kom Blix in på 

ämnet fred och nedrustning 

– ämnen som ligger honom 

nära. Han nämnde att det 

finns otaliga museer för vapen, 

men vi skulle ha större 

behov av att illustrera hur 

konflikter kan undvikas, än 

hur de utkämpas. 

Han redovisade därefter 

en rad exempel på vad det är för motsättningar 

mellan folk och stater, som 

legat bakom väpnade konflikter från 

antiken till våra dagar. Han drog slutsatsen 

att faktorer som förr drev fram 

väpnade konflikter i stort försvunnit. 

I dag är det i stället ny vapenutveckling 

och förberedelser för rymdkrig 

som leder till politiska motsättningar. 

Den utvecklingen borde museer kunna 

visualisera. 

Denna artikel ger endast en liten inblick 

i Blix långa och intressanta anförande. 

Han avslutade med att betona 

att FNs säkerhetsråd har stora befogenheter 

och makt. Med växande ömsesidigt 

beroende och hänsynstagande 

mellan stormakterna kan, tror Blix, 

rådet bli upptakten till en viktig global 

myndighet med både befogenheter 

och makt att upprätthålla fred. 

Hur lång tid den utvecklingen kan 

ta är ovisst. Men Blix skulle gärna se 

att hans barnbarns barn kunde få den 

åskådliggjord i museer under detta sekel. 

Text och foto: Jan Sjöberg

Att resa i tiden till Lyckorna år 1900 

Seminariet Att mötas, skola – hembygdsrörelse – kulturmiljöpedagogik 

Den 22 april möttes ett femtiotal representanter 

för skola, kulturarvsföreningar, 

kommuner, universitet, museer 

och andra kulturinstitutioner för 

att få exempel på och diskutera samarbete 

kring kulturmiljöpedagogik. 

Arrangörer för seminariet var Utvecklingscentrum 

i Kulturmiljöpedagogik 

vid Kalmar läns museum som 

fått i uppdrag av Sveriges Hembygdsförbund 

att genomföra fyra seminarier 

runt om i landet för att inspirera 

till arbete med barn och unga kring 

historia, skola och hembygd. Platsen 

för detta seminarium var Lyckorna, 

Ljungskile och Ljungskileortens hembygdsförening 

och Bohusläns Hembygdsförbund 

medverkade som lokal 

och regional arrangör. 

Under dagen fick deltagarna vara 

med om en tidsresa till en vårdag år 

1900 på Lyckorna. Meg Johnson, 

Emma Angelin-Holmén och Peter 

Danielsson från Utvecklingscentrum 

med hjälp av representanter från 

Ljungskileortens hembygdsförening, 

främst Inger Dejke, hade arbetat fram 

Säsongen 1900s baderskor på Lyckorna. Här inspekteras den nyupptagna tången och leran 

som skall användas till behandlingar som tånggnidning och gyttjeinpackning – ju mer rutten 

leran är, desto bättre och mer hälsobringande blir behandlingen. Foto: Sven Hergens 

ett scenario för dagen och skapat roller 

för alla deltagare utifrån verkliga personer 

som levt och verkat på Lyckorna. 

18 

Ur sin skåpbil plockade personalen 

från Utvecklingscentrum fram kläder 

och hattar, emaljmuggar och kaffekoppar, 

portabla vedspisar och utrustning 

för att koka rödfärg, kryddor och 

mortlar, tvättkar, hinkar, baljor, räfsor, 

tvättlinor och en mängd andra saker. 

Och efter att deltagarna bytt om 

till tidstypiska dräkter och fått sin roll 

startade tidsresan och febril aktivitet 

utbröt vid Torpet Lyckorna, Lyckorna 

kvarn och Torpet Vadet på hembygdsföreningens 

område. Det kokades 

grönsakssoppa, skurades trasmattor i 

ån, tillverkades klädnypor, bars tång 

och lera för behandling av badgäster, 

bakades bröd samtidigt som bader- 

Här språkas det kring nya katalogen 

från Åhlén och Holm och om Amerika 

dit många reser för att söka lyckan. 

Foto: Sven Hergens

skorna hade möte inför säsongen med 

den nye läkaren Fritz Svensson, ett fattighjon 

strök omkring för att kanske 

få sig en bit mat, Lyckornas fotograf 

Lindahl kom med sin kamera för hugade 

spekulanter, det målades, putsades 

och fejades inför den annalkande 

badsäsongen på Lyckorna år 1900... 

Robert Macfie, grundaren till badorten, 

fanns också på plats för att inspektera 

inför annalkande badsäsong, maskinisten 

för varmbadhuset högg ved 

inför säsongen och mjölnaren väntade 

på reservdelar till kvarnen som gått 

sönder. Det skvallrades om badgäster, 

det pratades om kungen som förra säsongen 

kom till Lyckorna med sitt fartyg 

Drott från Marstrand och samtal 

fördes kring allt det som människorna 

på orten kan ha tänkts göra för drygt 

hundra år sedan. 

Efter att grönsakssoppan, de nybakade 

brödkakorna och det nykärnade 

smöret avnjutits tog deltagarna av sig 

sina huvudbonader och befann sig då 

åter i år 2009. 

19 

Ovan: Meg Johnson och Emma Angelin-Holmén 

från Utvecklingscentrum för 

Kulturmiljöpedagogik vid Kalmar läns museum. 

Foto: Sven Hergens 

Till vänster: Augusta hänger tvätt, det är 

bra tork idag, Ulrica Wallin, ABM-samordnare 

i regionen. Foto: Marika Russberg 

Eftermiddagens program i Ljungs 

kyrka innehöll presentation av Utvecklingscentrum 

för Kulturmiljöpedagogik 

vid Kalmar läns museums 

arbete med tidsresor och därefter presenterades 

regionala projekt där sko- 

forts. 

Nedan till vänster: Rolf Hermansson, Ljungskileortens hembygdsförening, för dagen sysselsatt 

med att tillverka klädnypor. 

Nedan till höger: Doktor Svensson önskar få prova på gyttjegnidning av en baderska. Doktorn 

gestaltades av Peter Danielsson, Utvecklingscentrum för Kulturmiljöpedagogik vid 

Kalmar läns museum. I bakgrunden i hög hatt ses Lyckornas grundare Robert MacFie, gestaltad 

av Jan Sjöberg, BHF. Foton: Sven Hergens

la, föreningar och museer m.fl . samverkar: 

Ulrica Wallin, ABM- (arkiv, 

bibliotek och museum) samordnare 

i regionen presenterade två webbplatser; 

Vestro Gothia och Tidsjakt, 

som är ett verktyg för skolor att upptäcka 

sin hembygd. Linnea Nordell, 

arkeolog på Bohusläns museum, berättade 

om en utgrävning som museet 

gjort tillsammans med Kyrkskolan 

i Kungälv och där representanter 

från Göteborgs universitet och de 

lokala kulturarvsföreningarna också 

medverkade. Hemslöjdskonsulenterna 

Kerstin Isaksson och Th omas 

Lööf berättade om hur en dag 

Lyckorna byggdes upp av patron på 

Anfasteröd, Robert Macfi e, som på 

1870-talet på egen mark skapade badorten 

med varmbad, kallbad, societetssalong, 

expeditionsbyggnad och kontor 

för badläkaren. Detta på en plats 

som innan badortens tillkomst endast 

bestod av ett par torpställen och Lyckorna 

kvarn. Macfi e anlade en ångbåtsbrygga 

1876 och därigenom blev trafi 

k mellan Ljungskile-Uddevalla och 

Ljungskile-Göteborg möjlig. 

År 1877 kom de första badgästerna 

till Lyckorna. För att lösa bostadsfrågan 

för badgästerna kom de bofasta 

att hyra ut sina bondgårdar och torp 

för att själva fl ytta till uthus. Macfi e 

uppförde hus för uthyrning, lät sina 

anställda på huvudgården Anfasteröd 

bygga hus och hyra ut till gästerna 

samt upplät mark så att de förnäma 

på hembygdsgården tillsammans med 

skolbarn kan se ut och de slog ett rep 

som exempel. Lisa Jonsson, industriarvsutvecklare 

på Innovatum Science 

Center, berättade om sin verksamhet 

och Marika Russberg från Bohusläns 

Hembygdsförbund presenterade förbundets 

skolprojekt På spaning efter 

hemma. Som avslutning på dagen diskuterade 

deltagarna hur de önskade 

gå vidare och arbeta med kulturmiljöpedagogik 

och ur dessa diskussioner 

i grupper kom många idéer och tankar 

inför framtiden utifrån den inspiration 

och nya kunskaper de fått under 

dagen. 

badgästerna kunde byggde sina egna 

hus. 

De sjukdomar som man främst behandlade 

vid Lyckorna var hjärtsjukdomar, 

gikt, reumatism och sjukdomar 

i matsmältningsorganen samt 

”allmän och lokal svaghet”, dock ej 

lungpatienter. 

På 1800-talet var föreskrifterna 

många kring badlivet. Vattnet och den 

friska luften var främmande element 

som krävdes försiktighet inför, därför 

var man oftast ordinerad av läkare att 

resa till en kurort. Kallbad, havsluft 

och skogen tillsammans med illaluktande 

gyttja och uppvärmt havsvatten 

var hälsobringande. 

Från början utgjorde Lyckorna en 

del av Ljungskile Klimatiska Kurort 

och Havsbadsanstalt (tillsammans 

med Berg och Ljungskile). Till en bör- 

20 

Bohusläningen hade bild och text från seminariet 

på första sidan och på mittuppslaget 

och Västerbygden hade en helsida om 

detsamma. 

Kalmar läns museum har gett ut en handledning 

om museets tidsresemetodik. Ett 

inspirationshäfte där de 7 stegen mot en 

fördjupad undervisning i kulturmiljön beskrivs 

kortfattat kan beställas av museet, 

www.kalmarlansmuseum.se 

Och kanske tog de med sig en liten 

del av den person de gestaltat under 

dagen; torparhustrun Helena, kokerskan 

Sofi e, mjölnaren Olof… 

Marika Russberg 

Lyckornas klimatiska kurort och hafsbadanstalt 

jan var Ljungskile den dominerande, 

men efterhand som Lyckorna växte kom 

Lyckornas omfattning att bli allt mer 

omfattande och 1891 passerade Lyckorna 

sin systerbadort i popularitet. I augusti 

1893 kom Lyckorna att skilja sig 

från Ljungskile och Berg, då fi ck varje 

ort sköta sina angelägenheter och de gemensammas 

allmänna sammanträden 

upphörde, istället uppstod en viss konkurrens 

mellan de olika badorterna. 

Under slutet av 1800-talet och början 

av 1900-talet hade Lyckorna sin guldålder. 

Lyckorna räknas som den sista badorten, 

då den tillkom i en brytningstid 

då badorter började övergå till sommarstugeområden 

för bättre besuttna medborgare. 

Meg Johnson 

Utvecklingscentrum för Kulturmiljöpedagogik 

vid Kalmar läns museum

Uddevalla Kommunala Flickskola fotodokumenteras 

Hos Uddevalla Hembygdsförening har sedan 

ett par år en arbetsgrupp bestående av 

före detta elever och lärare från Flickskolans 

Kamratförening samlat in bilder, kataloger 

m.m. från skolans verksamhet. Bildmaterialet 

har, med hjälp av Hembygdsföreningen, 

lagts in i databasprogrammet Sofie och ingen 

möda har sparats då det gällt att samla in material 

samt att identifiera personer och årtal. 

Dokumentationen har överförts till en cdskiva, 

innehållande 223 bilder och texter från 

1896 och framåt, som sålts till intresserade, 

främst före detta elever vid Flickskolan. Enligt 

Flickskolans Kamratförenings önskemål 

skall behållningen av försäljningen tillfalla 

Hembygdsföreningen. 

Arbetet fortsätter och om något år kanske 

det finns material för cd-skiva nr 2. 

Lars-Olof Hansson, 

Uddevalla hembygdsförening 

Västra Götalands historia på webben 

i Manga och spelform 

Intresset för Vestro Gothia ökar och 

fler kommuner tillkommer. Upptäck 

Västra Götalands historia på ett helt 

nytt sätt genom att besöka den pedagogiska 

sajten Vestro Gothia. 

I Vestro Gothia kan du testa dina 

kunskaper om Västra Götaland genom 

det kniviga Regionpusslet eller 

titta närmare på Vestro Gothias uni- 

ka Mangaserie ”Sagan om Västra Götaland”. 

Du hittar även 100 000-tals 

foton och föremål, du kan ställa frågor 

till experter och ta reda på massor 

om exempelvis mode och medeltid. I 

speldelen Tidsjakt kan du göra virtuella 

tidsresor till kommuner i Västa Götaland 

och lära dig allt du inte redan 

visste om din kommun. 

21 

Fakta 

Vestro Gothia är en fri webbresurs 

kring Västra Götalands 

natur- och kulturarv, som drivs 

av Västra Götalandsregionens 

ABM-sektor (arkiv, bibliotek 

och museum). Där ingår de regionala 

förvaltningarna Kultur i 

Väst och Västarvet samt Regionarkivet, 

Landsarkivet och Innovatum 

Science Center. 

Före mer info och kontakt: 

Ulrica Wallin, ABM-konsulent 

ulrica.g.wallin@vgregion.se 

0706 – 18 20 13 

www.vestrogothia.se 

Bilder från Mangaserien 

”Sagan om Västra Götaland” 

på Vestro Gothia.

Systembolaget – ett svenskt kulturarv? 

av Ingela Martenius 

Artikelförfattaren kom hösten 2008 med ett masterexamensarbete i etnologi: 

Systembolaget – ett svenskt kulturarv (Göteborgs universitet). 

Systembolaget har sedan Sverige inträdde 

i EU 1995 ifrågasatts som statligt 

monopol, och det är ganska klart 

att Systembolagets ledning inte upplever 

den svenska regeringen som någon 

fullödig garant för dess fortsatta existens. 

Följaktligen måste Systembolaget 

självt utveckla olika strategier för att få 

svenska folket att uppfatta Systembolaget 

som det helt odiskutabla, självklara 

alternativet för utminutering av 

alkohol. För att förverkliga detta har 

Systembolaget utvecklat tre olika strategier: 

den första är omsorgen om den 

svenska folkhälsan, den andra är överlägsen 

service och den tredje – så ny 

att det är oklart om Systembolaget 

själva uppfattar den – är att befästa sig 

som ett svenskt kulturarv. Ett kulturarv 

lika inrotat i den svenska folksjälen 

som midsommarstången och dalahästen; 

vilken svensk skulle inte protestera 

om EU kom på tanken att avskaffa 

midsommarstången? Strategin har 

faktiskt lyckats en gång förut: Sverige 

fick igenom ett undantag för den form 

av blött snus som används här – just 

för att det är unikt för Sverige. 

Men kan något så vardagligt – ja, 

närmast alldagligt – som Systembolaget 

verkligen vara något så vördnadsvärt 

som ett svenskt kulturarv? Och 

måste inte ett kulturarv dels vara något 

slags minne från en gången tid, 

dels vara något påtagligt som en byggnad? 

Kulturarv definieras oftast som något 

materiellt och påtagligt; en turistupplevelse, 

ett besöksmål. Systembolagets 

butiker är visserligen för många 

ett alldeles eminent besöksmål 

(och för utländska 

besökare kanske 

t.o.m. en svensk 

turistupplevelse), men 

även om en enskild 

butik naturligtvis representerarSystembolaget, 

så går det inte – 

som med t.ex. Läckö 

slott – att peka på den 

och säga ”detta är Systembolaget” 

eftersom 

en enskild butik kan 

inrättas, flyttas, få ny 

inredning, nytt sortiment 

och ny personal 

utan att vi uppfattar 

”Ja”-sidan i förbudsomröstningen 

1922 väjde inte för 

att ta till brösttoner: berusad 

make – gråtande hustru 

och barn. 

22 

att Systembolaget som sådant påverkats. 

Systembolaget är följaktligen 

en idé, och som kulturarv måste det 

då ses som ett immateriellt kulturarv. 

Men immateriella kulturarv måste liksom 

de materiella konstrueras – byggas. 

Trä, sten och cement är inte vad 

som behövs för ett immateriellt kulturarv 

utan nätverk av olika aktörer, 

för det är enbart i sådan samverkan ett 

immateriellt kulturarv kan skapas. Så 

finns det ett sådant nätverk av aktörer 

för kulturarvet Systembolaget och vilka 

kan i så fall aktörerna vara? 

Vad många genast kan känna igen 

som en självklar aktör i det svenska 

kulturarvsnätverket är Nordiska museet; 

en ”rikslikare” så god som någon 

i sammanhanget. Systembolaget har 

också mycket riktigt producerat en utställning 

i samarbete med just Nordiska 

museet, Systemet – i nöd och lust, 

för att fira sitt 50-årsjubileum 2005. 

I samarbete med Arbetets museum i 

Norrköping har Systembolaget dessutom 

producerat vandringsutställningen 

Var går gränsen? om alkohol, arbetsliv 

och ansvar, som är en direkt fortsättning 

på jubileumsutställningen. 

Idén att ett kulturarv måste vara något 

som inte längre är i bruk är ganska 

vanlig: ”Det är på ett sätt en tvivelaktig 

ära att bli utpekad som ett kulturarv. 

Det är de döda som lämnar arv efter 

sig.” (Aronsson, i Alzén & Burell 

2005). Men hur – och av vem – bestäms 

när något inte längre används, 

när det övergår från det ena stadiet till 

det andra? Död igår, kulturarv imorgon? 

Kanske räcker det med att något 

har en lång historia bakom sig för det 

är helt klart att ju äldre något är, desto 

”finare” anses det vara som kulturarv. 

Men möjligen är det istället en annan 

aspekt vi egentligen tänker på: vi fö-

”Kräftor kräva dessa drycker” – Albert Engströms berömda 

affi sch till stöd för ”Nej”-sidan i förbudsomröstningen 

1922. 

reställer oss gärna kulturarv som oföränderliga 

– och för att något skall vara 

oföränderligt kan det inte längre vara i 

bruk. Men inte har de vanligen erkända 

kulturarven varit de samma genom 

tiderna; såväl Forshems kyrka som 

Gunnebo slott har naturligtvis förändrats 

över tiden. Ett pågående kulturarv 

torde alltså vara beroende av att 

dess historiekonstruktion accepteras 

och eftersom allt förändras över tiden 

måste därför istället historien konstrueras 

om. Är det så att Systembolaget 

försöker konstruera sin historia? 

Utan tvekan ägnar sig Systembolaget 

åt att konstruera sin historia. De 

fl esta svenskar anser att det rådde ett 

fullkomligt ohämmat superi innan ansvarsfulla 

medborgare såg till att myndigheterna 

införde alkoholrestriktioner, 

”för folkhälsans skull”. Denna 

historieskrivning uppmuntras kraftigt 

av Systembolaget, som inte med ett 

ord nämner att det första halvseklet 

av restriktioner enbart berörde arbe- 

tarklassen; borgerskapets 

alkoholkonsumtion var 

på de fl esta håll oreglerad 

– och detta i en tid när 

det etablerades schweizerier 

(konditori med alkoholservering),byggdes 

punschverandor och 

herrar i respektabla hem 

serverades ett brännvinsbord 

innan middagen. 

När förbudsomröstningen 

hölls 1922 hade konsumtionen 

av alkohol 

sedan ett par decennier 

redan sjunkit till mycket 

lägre nivåer p.g.a. att 

den organiserade nykterhetsrörelsen 

gjort stort 

intryck (och omhuldades 

av diametralt olika 

samhällslager som en 

del av samhällsprojektet 

”den skötsamme arbetaren”). 

Men att bara vara ett 

kulturarv räcker inte, det 

måste vara ett svenskt kulturarv. Allmänt 

sett anses ett kulturarv få en 

starkare ställning ju unikare det uppfattas 

som; så t.ex. kräver UNESCO 

att ett världsarv måste ”bear a unique 

or at least exceptional testimony to 

a cultural tradition”. Kan det vara så 

att Systembolaget försöker framhålla 

Sveriges mest efterspanade skylt? 

sig som unikt – unikt svenskt, unikt i 

världen – för att kunna befästa sig som 

ett verkligt svenskt kulturarv? 

Trots att det i minst ett halvdussin 

länder fi nns statliga alkoholmonopol 

för grossist- och/eller detaljistledet 

nämns det aldrig av Systembolaget. 

23 

De fl esta – både anställda och konsumenter 

– kan dock identifi era att 

någon form av ”systembolag” fi nns i 

Finland och Norge. Däremot är det 

tämligen okänt att även t.ex. Island, 

Kanada (förutom provinsen Alberta) 

och åtminstone ett femtontal delstater 

i USA har statliga monopol på utminutering 

av alkohol. Först kan det förefalla 

märkligt att Systembolaget inte 

påpekar att en rad andra länder har ungefär 

samma lösning – dvs. att det är 

en ganska konventionell lösning som 

därför borde kunna accepteras av EU 

– men Systembolaget har istället valt 

att betona hur unikt – unikt svenskt – 

det är. Hur väl Systembolaget lyckats 

kan exemplifi eras med en butikschef 

av norskt ursprung som anser att inte 

ens det norska Vinmonopolet alls kan 

jämföras med Systembolaget. 

Systembolaget har under senare år 

alltså ägnat sig åt en rad aktiviteter 

som sammantagna börjar ta form just 

som ett nätverk för att det skall ses som 

ett svenskt kulturarv. Här kämpar nu 

det svenska kulturarvet Systembolaget 

mot EU för det svenska folket; uppställningen 

gjordes fullkomligt klar i 

en reklamkampanj som tog sin början 

2005 då Systembolaget i annonser 

i Financial Times sade sig vilja rikta 

José Manuel Barrosos (ordföranden 

i EU-kommissionen) uppmärksamhet 

på att de inkommit med en skrivelse 

till hans kansli; dagen efter annonserade 

Systembolaget emellertid i svenska 

tidningar om att de i internationella 

annonser riktat sig till EU:s ledning. 

Eftersom de ursprungliga annonserna 

ingick i de svenska annonserna löste 

sig mysteriet med varför ett svenskt 

statligt bolag annonserat i en engelsk 

tidning till en portugis som verkar 

framförallt i Bryssel: annonserna skulle 

göra svenska folket uppmärksamt 

på hur trofast Systembolaget kämpar 

för det – och svenska folket kan i allmänhet 

läsa engelska, men inte franska 

och defi nitivt inte portugisiska. 

Systembolaget – en svensk kämpe.

Gemensam nordisk museikonferens 

Temat för museikonferensen 

var klimatförändring. Konferensens 

fokus låg på det gemensamma 

ansvaret för vår 

miljö, och hur en mental 

klimatförändring kan åstadkommas 

för att möta de förändringar 

som pågår i samhället. 

Många av föredragen 

och seminarierna fokuserade 

följaktligen på detta tema. 

Den första dagen dominerades 

av intressanta föredrag. 

Efter att riksförbundets ordförande 

Lars Amréus, kulturkommunalrådet 

i Malmö 

Carina Nilsson och representanter 

för de danska och 

norska museiorganisationerna 

hållit inledningsanföranden 

inleddes dagens föreläsningar, något 

överraskande för den oinvigde, av 

Hans Blix. Vi är ju inte vana att se honom 

tala om museer utan om FN:s 

kärnenergiprogram IAEA. Men nu berättade 

han fascinerat om hur museer 

Succé redan första gången ! 

I Malmö arrangerades under tre dagar i april 

för första gången en gemensam nordisk 

museikonferens. Den unga organisationen 

Riksförbundet Sveriges Museer, som 

var huvudarrangör, hade lagt ned ett 

omfattande planeringsarbete tillsammans 

med Norges Museumsforbund och 

Organisationen Danske Museer. Dessutom 

hade även Finlands Museiforbund deltagit i 

förarbetet. Över 500 deltagare hade kommit 

från de nordiska länderna för att delta i 

konferensen, som blev en betydande succé 

för arrangörerna. Projektledare Anne Louise 

Kemdal, tidigare chef för Tekniska museet, 

och programgruppens ordförande Mats 

Persson, vice ordförande i riksförbundet, 

och deras medarbetare kan konstatera att 

den stora satsningen blev framgångsrik. 

kan spela en roll i en global värld med 

stora problem att lösa. (Ett referat av 

Blix anförande återfinns på sidan 17 i 

Bohusarvet.) 

Nästa föredrag handlade om klimatförändring 

i natur och kultur. Det var 

Tre nordiska kulturpersonligheter träffas på konferensen: Statssekreterare 

Halvard Ingebrigtsen, Norges Kulturdepartement, kulturminister Lena 

Adelsohn-Liljeroth och direktör Sten Hvass, Kulturarvsstyrelsen, Köpenhamn. 

24 

Text och foto: Jan Sjöberg 

professor Urban Emanuelsson 

från Lantbruksuniversitetet 

i Uppsala som gjorde ett 

inbrott i museernas ordinarie 

verksamhet. Hans mycket 

uppskattade anförande behandlade 

vad som kan hända 

om alla museer i de nordiska 

länderna börjar arbeta med 

seriös upplysning om miljö- 

och klimatfrågor. 

Platsen för museikonferensen 

inbjöd naturligtvis till 

gränsöverskridande tankar. 

Politikerna Carina Nilsson 

och Pia Allerslev, Kultur- og 

fritidsborgmester i Köpenhamn, 

talade om kultur och 

miljö som utvecklingsfaktorer 

i Öresundsregionen. 

Konferensen gick utanför den nordiska 

sfären, när direktör Mark O´Neill 

från Arts and Museums i Glasgow lät 

auditoriet testa sina engelska språkkunskaper. 

Han berättade om hur 

man i hans hemstad arbetade med 

förändringar genom en långsiktig satsning 

på kultur och miljö i dialog med 

medborgarna. 

Dagen i konferenslokalen, f.d. Malmös 

slakthus stora samlingslokal, avslutades 

med politikerframträdande 

på hög nivå. Från Sverige deltog kulturminister 

Lena Adelsohn-Liljeroth, 

från Norges Kulturdepartement statssekreterare 

Halvard Ingebrigtsen och 

från Danmark Kulturarvsstyrelsens direktör 

Sten Hvass. Deras gemensamma 

ämne var hur politiker kan främja 

museernas möjligheter att ta aktiv del 

i samhällsdebatten och agera i miljö- 

och klimatfrågor. 

Världskulturmuseet utsett till 

Årets museum 

Under kvällens festmiddag i Slakthuset 

utdelades en del priser till framstående 

museer. Bohusläns museum var

nominerat både till Årets museum och 

Årets utställning. Nu nådde vårt museum 

inte ända fram, men det är naturligtvis 

hedrande att komma med 

bland de tre främsta och måste vara 

till glädje för museets duktiga personal. 

Bland 23 inlämnade förslag till 

Årets Museum hade tre museer nominerats 

av en jury bestående av fem sakkunniga 

personer från musei- och kulturvärlden. 

Det blev Världskulturmuseet i Göteborg 

som av Lena Adelsohn-Liljeroth 

fick ta emot priset som Årets Museum 

2009. Det fick priset för sitt aktiva 

och orädda arbete med att spegla samhällsdebatter 

och aktuella kulturfrågor 

ur ett globalt perspektiv med särskilt 

fokus på unga vuxna, som det hette i 

en del av motiveringen. Polismuseet i 

Stockholm var också nominerat. 

Även Årets museums hederspris delades 

ut. Det gick mycket förtjänstfullt 

till Arbetslivsmuseernas samarbetsråd, 

ArbetSam. Deras arbete utförs på ideell 

basis av tusentals arbetslivsmuseer 

i landet. Tillsammans utgör de en engagerad 

och framgångsrik folkrörelse, 

som bevarar och förmedlar det svenska 

industriella kulturarvet. 

Intressanta seminarier 

Den andra konferensdagen innehöll 

14 välbesökta seminarier, som var 

uppdelade så att deltagarna kunde välja 

tre av dem. Eftersom alla var synnerligen 

intressanta var det svårt att 

bestämma sig för vilka man ville delta 

i. Mitt första seminarieval blev ”Att 

mäta kvalitet”. Överintendent Robert 

Olsson på Statens Maritima museer 

fungerade här som moderator. I seminariet 

medverkade personer från både 

Sverige och Danmark. Diskussionen 

handlade om hur uppdrag till statliga, 

regionala och lokala museer formuleras, 

genomförs och utvärderas. Det är 

inte alltid så lätt att definiera ”kvalitet” 

- och vilka mätinstrument finns 

för ändamålet? Man kan också ställa 

sig frågan, hur man gör för att utvärdera 

begreppet ”hög kvalitet”. Delta- 

garnas animerade 

diskussioner lockade 

även åhörarna 

att delta med synpunkter. 

Mitt andra seminarium 

blev ”Konsten 

att förvandla 

besökare till 

användare” med 

Christina von Arbin 

som moderator. 

Det handlade 

om hur nya medier 

kan användas 

för att göra museernas 

kunskap tillgänglig. Frågan som 

ställdes var vad som behöver förändras 

i museernas attityd till besökarna för 

att man på rätt sätt skall kunna besvara 

nya frågor och nå människor som 

inte kommer till våra museer. 

Projektdirektör Arvid Esperö från 

Trondheim presenterade ett nytt, annorlunda 

och spännande museum 

”Rockheim – Det nasjonale opplevelsessenteret 

for pop og rock”. Här skall 

norsk pop- och rockhistoria under de 

senaste 20 åren samlas och dokumenteras 

samt förmedlas till musikintresserade. 

Museet får en egen nyuppförd 

byggnad, men det blir säkert genom 

dess hemsida som den stora publiken 

nås. Så varför inte gå in på www.rockheim.no 

? 

Mitt tredje och sista seminariebesök 

blev ”Nationell museipolitik i de 

nordiska länderna”, som leddes av 

professor Helge O. Larsen från Oslo. 

Om det svängde om det föregående 

seminariet så bjöd detta på en stramare 

hållning. Här redovisades nationell 

museipolitik och organisation i de fyra 

nordiska länderna. Det visade sig att 

myndighetsstruktur och beslutsvägar 

ser väldigt olika ut, och man har gjort 

olika vägval. Diskussionen upptogs i 

hög grad av frågan vad man kan lära 

av varandra, och hur ett bredare samarbete 

mellan länderna skulle kunna 

skapa nya möjligheter till utveckling. 

25 

En av utflykterna under konferensen gick till Fredriksdal. 

Köpenhamnsbesök 

Den andra konferensdagen avslutades 

i Köpenhamn. Museer som är anslutna 

till något av de nordiska museiförbunden 

hade inbjudits att presentera 

någon idé som knöt an till konferensens 

tema: Museerna i ett nytt klimat. 

Varje inslag fick vara högst tio minuter 

långt. Hela 23 kulturinstitutioner 

deltog i den danska Arkitektskolen. 

De var indelade i tre olika lokaler, och 

deltagarna fick följaktligen välja efter 

intresse. 

Kvällen avslutades med en mottagning 

på Nationalmuseet i Köpenhamn. 

Där utdelades priser till de tre 

mest intressanta inslagen som hade visats 

på Arkitektskolen. 

Exkursioner till intressanta 

platser 

Inför konferensen hade deltagarna fått 

anteckna sig för olika exkursioner den 

sista dagen. För att välja några av besöksmålen 

kan jag nämna Barsebäcks 

kärnkraftverk, Tycho Brahe-museet på 

Ven, Gråbrödraklostret i Ystad och i 

Köpenhamn Nationalmuseum och 

Statens Museum for Kunst. 

Själv besökte jag Fredriksdals museer 

och trädgårdar. Ett besök jag inte 

ångrar! Kanske allmänheten förknippar 

Fredriksdal med Nils Poppes och 

numera Eva Rydbergs revyer, vilket i 

och för sig inte är fel. Men detta var 

inte aktuellt för oss. Det var synner-

ligen intressant att få se hur markerna 

på Fredriksdal, som förresten omges 

av stadsbebyggelsen i Helsingborg, 

brukas enligt 1800-talets kretsloppsanpassade 

sätt. Här fick vi bekanta oss 

med ett gammalt jordbruk och framför 

allt med djurraser, som balanserade 

på randen till utrotning. Den kunniga 

personalen betydde mycket för 

att väcka besökarnas intresse och berika 

deras kunskaper. 

En stor behållning av besöket var 

Fredriksdals egen museibonde Bo 

Museiutredaren Christina von Arbin 

har överlämnat sitt betänkande 

om hur de statliga museerna ska samarbeta 

bättre till kulturminister Lena 

Adelsohn Liljeroth. 

En samordningsfunktion för museerna 

bör inrättas. Funktionen bör 

placeras inom den sfär som kulturutredningen 

har föreslagit skall bestå 

av Riksantikvarieämbetet, Arkitekturmuseet, 

Riksutställningar, Statens Konstråd 

och Nämnden för hemslöjdsfrågor. 

Resurser tas i huvudsak från Kulturrådet 

och kulturdepartementet. Det är 

ett av förslagen i museiutredningens 

slutbetänkande Kraftsamling – museisamverkan 

ger resultat som nyligen 

överlämnades till regeringen. 

Den entusiastiske museibonden 

Bo Dahlgren 

berättar om djuren på 

Fredriksdal. 

Dahlgren, som med 

stor sakkunnighet 

och entusiasm guidade 

besökarna runt 

på gården bland djur 

som på olika sätt var 

säregna. Han berättade 

bl.a. något som 

var ny kunskap för 

mig. Kor som livnär 

sig på enbart bete på 

hösten och framför allt de som äter 

rödklöver bildar konjungerad linolsyra 

i mjölkfettet, vilket har visat vara läkande 

och verksamt mot cancersjukdomar. 

Linolsyran har under en del 

år med framgång prövats på primater, 

och i maj förra året började man använda 

den även för människor. För en 

djupare kunskap på området hänvisas 

till www.eatwild.com. 

En annan nyhet för mig var att i en 

population som lever isolerat mellan 

100 och 200 år försvinner de gener 

Museiutredningen 

En gemensam samordningsfunktion 

för Sveriges museer ska effektivisera 

museernas arbete. Det menar Museikoordinatorn 

Christina von Arbin. 

Utredaren föreslår att fem tjänster från 

Kulturrådet flyttas till den nya funktionen, 

samt två tjänster från Kulturdepartementet. 

De s.k. ansvarsmuseerna 

föreslås befrias från sina uppdrag. 

Idag har ansvarsmuseerna, d.v.s. Statens 

historiska museer, Statens museer 

för världskultur, Naturhistoriska 

riksmuseet, Nordiska museet, Nationalmuseum 

och Moderna museet 

särskilda uppdrag att samordna museiarbetet 

inom sina respektive kunskapsområden. 

Vidare föreslår koordinatorn att de 

26 

som inte tål inavel. Endast en kärna i 

generna blir kvar som motstår de negativa 

effekterna av inavel. Naturen är 

förunderlig – kan anpassa sig efter nya 

betingelser. 

Högt betyg 

Den mångfasetterade museikonferensen 

hade uppenbart krävt ett synnerligen 

omfattande förberedelsearbete 

och många nordiska kontakter, innan 

den kunde startas av första dagens 

moderator Katarina Hultling, mera 

känd som sportjournalist på SVT. 

Hon skötte sin syssla med elegans och 

kunnighet. 

En konferens av detta slag har sannolikt 

stor betydelse i de olika ländernas 

museivärldar. Den ger inte bara 

möjligheter att knyta kontakter under 

trevliga former, utan den förmedlar en 

kunskap om museernas verksamheter 

till gagn för andra, som får tips och 

idéer att förverkliga hemmavid. Förhoppningsvis 

återkommer Nordisk 

Museikonferens, men museiförbunden 

kan knappast orka med att genomföra 

en sådan varje år, men låt oss 

hoppas på vart tredje eller fjärde år. 

utvecklingsmedel som idag finns för 

de regionala museerna på Kulturrådet 

(ca 10 miljoner kronor) förs över 

till den nya samordningsfunktionen. 

Medlen ska fungera dels som ett allmänt 

utvecklingsbidrag för museiväsendet, 

dels för att kunna driva de 

utvecklingsprojekt som den nya koordinatorn 

anger. Koordinatorn föreslår 

också att Riksförbundet Sveriges museer 

får en tydligare roll och även statsbidrag 

för sin verksamhet. 

De huvudområden koordinatorn 

föreslår för funktionen initialt rör museernas 

kärnområde – samlingarna. 

Utredningen pekar också på att vissa 

administrationsvinster kan göras. 

Läs mer på: www.kulturradet.se

Ny ordförande i styrelsen för 

Länsmuseernas samarbetsråd 

Länsmuseerna i Sverige har en gemensam 

intresseorganisation – Länsmuseernas 

samarbetsråd – vars uppgifter 

bl.a. är att främja och bevaka de regionala 

museernas utveckling och vara 

ett forum för kunskapsutbyte. Samarbetsrådets 

styrelse driver gemensamma 

frågor genom information, uppvaktningar 

och opinionsbildning och 

stärker därmed länsmuseernas roll i 

samhället. Styrelsen följer även noga 

kulturfrågorna i landet och har en 

nära kontakt med Kulturdepartementet. 

I samband med den nordiska museikonferensen 

i Malmö höll samarbetsrådet 

årsmöte. Denna gång var det inte 

aktuellt med val av styrelseledamöter, 

eftersom mandatperioderna följer valen 

till riksdagen. Man vågar väl påstå 

att kontakten med Kulturdepartementet 

underlättas om ordföranden i 

rådet har samma politiska bakgrund 

som sittande regering. Under den socialdemokratiska 

regeringsperioden 

var Mats Persson (s) från Blekinge 

Text och foto: Jan Sjöberg 

T.v. Bengt von Strokirch som 

just övertagit ordförandeskapet 

efter Lennart Kollmats t.h. 

ordförande. Han hade ingen svårighet 

att nå in i Kulturdepartementets korridorer 

och var överhuvudtaget en stor 

tillgång för samarbetsrådet. 

När Alliansen tog makten blev det 

en hel del förändringar i rådets styrelse 

med bl.a. nytt presidium. Lennart 

Kollmats (fp) från Kungsbacka blev 

ny ordförande. Han har tidigare varit 

Här kommer ytterligare lite information om hur ni i kulturarvsföreningarna 

kan få era samlingar av foton, föremål eller arkivhandlingar 

tillgängliggjorda på nätet. Och detta utan kostnad för föreningen och 

utan kostnad för den som söker i föreningarnas samlingar. 

Flera museer i Sverige har redan lagt ut delar av sina samlingar på nätet. 

Bohusläns museum har exempelvis lagt ut 70 000 fotografi er och 

snart kommer cirka 10 000 föremål att läggas ut. 

Nu inbjuds även föreningarna som vill lägga ut sina samlingar på nätet 

att utnyttja denna möjlighet att digitalt presentera sina samlingar. 

Enklast är att ta kontakt med Christian Bohm på telefon 031-775 

24 29 för ytterligare information om hur ni skall gå tillväga. 

Gunnar Malm, KVC 

27 

ordförande i riksdagens kulturutskott 

och därigenom kommit att lära känna 

nuvarande kulturministern Lena 

Adelsohn-Liljekvist mycket väl. Det är 

inte för djärvt att gissa att det berodde 

på denna relation att vi vid samarbetsrådets 

höstmöte i Västerås för första 

gången besöktes av en kulturminister. 

Efter ett års utmärkt ordförandeskap 

har Lennart Kollmats bett att få 

bli utbytt på posten, men kvarstå i styrelsen. 

Till ny ordförande valdes ledamoten 

Bengt von Strokirch, jurist från 

Jönköping och vice ordförande i Jönköpings 

länsmuseum. Han har därtill 

som ordförande i Jönköpings Hembygdsförening, 

Gudmundsgillet, förankring 

i hembygdsrörelsen. Därmed 

har hembygdsrörelsen nu 3 av 10 ledamöter 

i samarbetsrådets styrelse: 

förutom von Strokirch, SHF:s ordförande 

Birger Svanström och jag. Sedan 

gammalt har SHF en ordinarie 

plats och en suppleantplats i styrelsen 

– oavsett utgången vid riksdagsvalen. 

Vid årsmötet behandlades bl.a. Kulturutredningen 

och Museikoordinatorns 

utredning. Båda utredningarna 

har gått ut på remiss. Årsmötet beslöt 

att med marginella ändringar godkänna 

de remissyttranden som styrelsen 

sammanställt. 

Utgångspunkten 

Du har väl tittat in på Utgångspunkten 

på webben? 

Om inte, gör det: www.utgangspunkten.se 

Utgångspunkten är en av Bohusläns 

museums basutställningar 

och här presenteras BHF och dess 

föreningar. 


bli presenterad i Utgångspunkten? 

Kontakta kulturarvskonsulenten!

Veteranbilar och -traktorer 

Öppet hus hos Torsby Harestad Lycke hembygdsförening 

Solen strålade från en molnfri himmel 

den 1 maj, när Torsby Harestads 

och Lycke Hembygdsförening i Kärna, 

Kungälv, hade ÖPPET HUS. 

Veteranbilar- och veterantraktorer 

från trakten var inbjudna att komma 

och visa upp sig. Redan en timma före 

utsatt tid rullade den första ”amerikanaren” 

ner på gräsmattan och efter en 

timma var det fullt: 45 fordon fanns 

på plats. 

Vid två tillfällen under dagen hade 

vi underhållning i logen av förträffliga 

ROVI, en kvartett från trakten. Det 

blev snabbt fullt av folk som lyssnade 

till gamla godingar från 50- och 60-talen, 

bl.a. Johnny Cash-låtar och den så 

passande gamla Hep Starslåten Cadillac. 

Publiken var med på noterna och 

applåderade ivrigt. 

Korv och bröd hade en strykande 

åtgång och under ett skyddande solparasoll 

hade våra ”varma korvgubbar” 

fullt sjå att hinna servera alla. Inne i 

Lagårn ansvarade flinka damer från 

föreningen för att besökarna kunde 

njuta av kaffe med nybakat tunnbröd 

och att detta var populärt förstod vi, 

när vi fick uppsöka vår näraffär flera 

gånger under dagen för att köpa mer 

ost och smör. 

Uppe på rännet, som har genomgått 

restaurering och blivit vinterisolerat, 

hade vi guidning vid våra olika utställ- 

Gamla veterantraktorer, bl.a. Fergusson, Volvo BM 10 och en gammal Porsche, som 

tagit sig dit för egen maskin fann snabbt sina åskådare och det diskuterades och 

skrävlades i härlig anda. När sedan föreningens tändkulemotor högljutt dunkande 

och rykande drogs igång samlades ytterligare intresserade. Foto: Eide Johansson 

28 

Cadillac, Ford Mustang, Ford Lincoln, 

Buick, Chevrolet m.fl. veteranbilar glänste 

nyputsade i solen och ägarna fick snabbt 

nyfikna åskådare. Foto: Eide Johansson 

ningar om bl.a. skola, affär, tvättstuga, 

vävstuga och nya utställningar i våra 

stora montrar. Mycket folk samlades 

även i vårt nyinrättade bibliotek med 

en liten vrå vackra gamla sittmöbler. 

En annan attraktion denna dag som 

samlade många personer var visning av 

Selma-Rummet. Selma Johansson var 

en självlärd, mycket vävkunnig bondkvinna 

från trakten född 1889 och 

död 1954, som vävde efter sina egna 

vävmönster och så småningom blev 

känd runt om i Sverige. När hennes 

bror, som ärvde henne, avled skänkte 

han hela deras hem till Nordiska Folkhögskolan 

i Kungälv. De i sin tur frågade 

oss om vi skulle kunna tänka oss 

att ta hand om materialet. Vi har nu 

fått det mesta av Selmas vävnader och 

personliga saker till oss genom deposition 

och vi vårdar hennes minne och 

saker och visar gärna Selma-Rummet 

för intresserade. 

Inomhus i gamla ”stallet” satt två 

damer klädda i hembygdsdräkter 

och visade hur man knypplar. Många 

stannade till och uttryckte sin beundran 

över deras fingerfärdighet. Man 

kunde även här se färdiga dukar, spetsar 

m.m. i vår stora utställning om 

knyppling. 

Denna vackra dag hade familjerna 

förlagt sina promenader till hembygdsföreningen 

och på gräsmattan 

myllrade det av folk i alla åldrar. Uppskattningsvis 

hade vi mellan 450 och 

500 besökare och det blev en underbar 

familjefest för hela bygden. 

Gerd Löfving 

Ordf. Torsby Harestad 

Lycke Hembygdsförening

Med temat byggnadernas interiörer arrangeras 

en byggnadsvårdskurs lördagen 

den 19 september klockan 9.00 

till cirka 15.30 på Gustafsberg i Uddevalla. 

Gustafsberg är Sveriges första badort, 

här fanns ett badhus redan 1774. 

Idag är Gustafsberg en tidstypisk badortsmiljö 

med sina många vackra 

byggnader. 

Byggnadsvårdskurs 

Kursen leds av Björn Ohlén, Byggnadsvård 

Nääs och Gunnar Malm, 

Kulturvårdscentrum Bohusläns museum. 

Sista anmälningsdag är den 4 september. 

Anmälan sker genom att sätta 

in 250 kronor per deltagare på bankgiro 

303-8486. Glöm inte att ange 

namn och förening! 

29 

I kurskostnaden ingår kaffe och 

lunch. 

Begränsat antal deltagare – först till 

kvarn… 

Läs om tidigare byggnadsvårdskurser 

på BHFs webb: www.hembygdbohus.se 

under Nyheter eller i förra nr av 

Bohusarvet, sid. 14-15. 

Byggnadsvårdskursen äger rum i en historiskt intressant miljö 

Huset i förgrunden är det gamla varmbadhuset. 

Första delen byggdes 1814 

och tornet och flygeln är från 1870-talet. 

Idag är huset vandrarhem. 

Det vita huset till höger om varmbadhuset 

är Snäckan som idag är café. 

Huset till vänster ovanför Snäckan är 

Slottet, ursprungligen byggt som hotell 

cirka 1830. 

Husen till höger ovanför Snäckan är 

Bikupan och Tvåan. Slottet och Tvåan 

fungerar fortfarande som hotell. 

Snäckan, Bikupan och Tvåan utgör de 

så kallade varvshusen som således ursprungligen 

hörde till skeppsvarvet på 

Gustafsberg. Sista skeppet sjösattes på 

1870-talet. 

Uppe i skogen skymtar den privatägda 

Fjällhyddan eller Fjällstugan som 

den ibland kallas. Ägare är Bengt-Arne 

Runnerström. 

Gunnar Klasson 

Förvaltande direktör, 

Gustafsbergsstiftelsen 

Läs mer på: www.gustafsberg.se 

Gunnar Malm, KVC 

Foto: Kristina Holmström

Bohus 700 

Skriften innehåller föreläsningar om 

nordiskt försvar i Bohusläns förr, nu 

och i framtiden, som hölls vid symposium 

den 31 oktober 2008, tillägnat 

Bohus fästning 700 år. 

Redaktör: J. O. Rune Hasslöf. 

Ett urval ur skriften: Kristina Bengtsson: 

Kungahälla – det vikingatida 

gränsfästet, Jens Lerbom, Högskolan i 

Halmstad: ”Försvenskningen” av Bohuslän 

– en problematisk historia?, Bo 

Hugemark: Säkerheten i östersjöområdet 

– Sveriges roll, Ronny Modig, 

överstelöjtnant: NORDSUP, nordiskt 

försvarssamarbete samt BHFs vice 

ordf. och ordf. i Föreningen Kungälvs 

Musei Vänner Verna Rydén: Den 

nordiska tiden. 

40 sid. 

ISBN 91-972930-9-1 

För mer info och kontakt: 

Föreningen Kungälvs Musei Vänner, 

www.welcome.to/kmv 

Jonsered Hembygdsförening 

Årsskrift 2008 

Boktips 

Detta är hembygdsföreningens andra 

årsskrift och den innehåller bl.a. artiklar 

om Jonsereds herrgård på säteriets 

tid av Bo Andersson, Kristian Torin – 

Jonsereds förste präst av Ingela Zacharoff 

, musikkåren i Jonsered av Einar 

Lund och Bengt Samuelsson och minnen 

från skjutbanan i Bokedalen av 

Th orbjörn Holmqvist. Dessutom presenteras 

året som gått i hembygdsförening 

i ord och bild. 

Redaktionskommitté: Bo Anderss on, 

Kenneth Herpel och Ingela Zacharoff 

. 

28 sid. 


www.jonseredshembygdsforening. 

com 

Kode Hembygdskrets Årsskrift 

2008, Jubileumsskrift 

Årsskriften fyller 50 år och innehåller 

nära 30 artiklar om Barnens by, Bohusbanan, 

en orgel från Gullbringa, 

Restad under forntiden, Guldet till 

Brunnsgubben, Solbergas siste byskomakare 

samt årsberättelse, väderkrönika, 

kyrkostatistik och revisionsberättelse 

för föreningen. 

Redaktionskommittén består av tre 

representanter samt en suppleant från 

de tre hembygdsföreningar som ingår 

30 

i Hembygdskretsen: Solberga, Jörlanda 

och Hålta. 

112 sid. 

ISSN 0454-1200 


Kode Hembygdskrets Ragnar Haraldsson 

tfn 0303-503 29. 

Råda Hembygdsförenings årsskrift 

2009 

Innehåller artiklar om bröllop på 

Hembygdsgården i nutid, om Löviks 

bageri, Blåbärskullen och om korvgrillning 

utan glöd m.fl . artiklar. Flera 

av artiklarna är skrivna av Ulf Erixon. 

Skriften innehåller också en medlemsförteckning. 

48 sid. 

ISSN 1652-7720 


Råda hembygdsförening 

www.radahbfmolnlycke.se 

Råda uti Askims härad 

Av Ulf Erixon 

Författaren önskar presentera en skärva 

av det land vi kallar Sverige, en 

berättelse om de tre stora gårdarna i 

Råda, tillsammans med historiken

kring Råda kyrka med tonvikt på de 

människor som bott och levat här. 

Boken ingår i en trilogi av Ulf Erixonom 

Råda där övriga böcker är: Mölnlycke 

Fabriker – ett stycke svensk industrihistoria 

och Vägen västerut – en 

resa i tiden genom Härryda kommun. 

Ulf Erixon medverkade i BHFs och 

Bohusläns museums årsbok 2008 med 

en artikel om Sven i Rosenhagen. 

240 sid., rikt illusterad 

ISBN 91-974669-1-3 


Råda hembygdsförening: www.radahbfmolnlycke.se 

Träbiten 141 

Från när och fj ärran 

Föreningen Allmogebåtar 

Varje år ger föreningen ut fyra nummer 

av Träbiten, i nr. 141 så står skrock i 

centrum. Boken innehåller även artiklar 

om Fifi e – en skotsk drivgarnsbåt, 

om Kilian Zoll – en bohusmålare, sjörövarn 

på Klöverön, skeppsvraket på 

Käringön m.fl . artiklar. Artikelförfattare: 

Sigvard Fjellsson, Bertil Andersson, 

Åke Eriksson och Göran Hansson. 

Boken innehåller många bilder, 

fotografi er och skisser. 

Redaktionen för Träbiten består av 

Sigvard Fjellsson (ansvarig utgivare), 

Laban Andersson, Claes Häller och 

Inger Ulfstedt-Fjellsson. 

59 sid., rikt illusterad. 

ISSN 0347-0652 


031 – 12 08 79 (redaktionen) 

Fler av de de till BHFs biblio tek på 

KVC nyinkomna böckerna presenteras 

i nästa nr av Bohusarvet. 

Årets bok 2008 

Föreningen Allmogebåtars 

Lotsbåten Ilse från Väderöarna 

av Karl-Allan Nordblom med foto av 

Bertil Quirin. 

Motivering: en skildring av lotsbåten 

Ilses historia och restaurering, lotsväsendet, 

segelmakeri, båtvarv och mycket 

av det som hör till Bohusläns kust 

och skärgård, dess kultur och människor. 

Bokens kvalitet, i stort som smått, 

från innehåll, foto och grafi sk form till 

val av papper, bildar en smakfull helhet 

av högsta dignitet. 

148 sid., rikligt illustrerad med foton, 

bilder, skisser, kartor och annat arkivmaterial. 

ISSN 0347-0652 


Föreningen Allmogebåtar, www.allmogebatar.nu 

Årets skrift 2008 

Kållereds Hembygdsgilles årsskrift 

2008: Långåker – en by och dess 

folk 

Redaktionskommitté: Staff an Bjerrhede 

och Håkan Magnusson. 

Motivering: skriften är en lyckad kombination 

av släkt- och hembygdsforskning 

där läsaren får följa byn Lång åker 

i Kållereds socken och dess folk genom 

tidens växlingar, såväl i vardag 

och till fest. En välgjord dokumentation 

av ägarlängder, storskifteshandlingar 

och levnadsbeskrivningar med 

foton och fi na kartillustrationer. 

48 sid. 


Staff an Bjerrhede, Kållereds Hembygdsgille: 

staff an.bjerrhede@sv.se 

31

Bohusläns Hembygdsförbunds årsmöte 

Med utsikt över 

Ljungskile och 

Ljungskileviken 

samlades ett 130tal 

medlemmar i 

Bohusläns Hembygdsförbund 

på 

Ljungskile folkhögskola 

för årsmöte. 

Efter underhållning 

av 

Ljungskile dansare 

och spelmän 

inleddes årsmötesförhandlingarna 

med välkomsthälsningar. 

Ingrid Kennborn, 

ordf. i Ljungskileortens hembygdsförening, 

som var värd för dagen tillsammans 

med Forshälla hembygdsförening, 

berättade om föreningen och om 

den folkdräkt hon bar, Fräknedräkten. 

Bertil Jonshamre, Ljungskile folkhögskola, 

berättade om skolans historia 

och dess roll som kulturbärare, om 

kända elever genom tiderna som bland 

andra Birgit Nilsson och om skolans 

goda samarbete med hembygdsföreningen 

på orten. Johan Wiktorsson, 

ordförande i kultur- och fritidsnämnden, 

Uddevalla kommun, berättade 

om sin syn på det svenska kulturarvet 

och menade att för honom och 

många andra är hembygdsföreningar- 

Ljungskile folkhögskola den 9 maj 

na en självklar del av detta kulturarv. 

Johan nämnde också att på ett politiskt 

möte han deltagit i hade kulturministern 

lyft fram hembygdsrörelsen 

och dess stora medlemsskara på en 

halv miljon människor som ett bra exempel 

på folkrörelser och dess styrka. 

Slutligen hälsade BHFs ordf. Jan Sjöberg 

alla välkomna och gav en kort resumé 

av BHF som fyller 80 år i år. 

Jan berättade om BHFs roll som 

medstiftare till Stiftelsen Bohusläns 

museum och för den nuvarande situationen 

inom Västarvet och Stiftelsen 

Bohusläns museum. 

Årsmötesförhandlingarna leddes 

av Kurt Gullberg, Ljungskileortens 

hembygdsförening. Bohusläns museums 

chef Hans Kindgren samman- 

32 

fattade Kulturutredningen och Museiutredningen 

och framhöll den ideella 

kultursektorns värde. Gunnar Malm, 

verksamhetsledare på Kulturvårdscentrum, 

Bohusläns museum berättade 

om KVCs verksamhet under det gångna 

året och om kommande kurser och 

kulturarvskonsulent Marika Russberg 

informerade om BHFs trycksaker, 

tidskrift, om aktiviteter under året 

och om BHFs skolprojekt På spaning 

efter hemma. 

Jan Sjöberg omvaldes som ordf. för 

BHF, till nya ersättare i styrelsen valdes 

Ulla Grahm, Skredsvik, Herrestad 

och Högås hbf, Tony Börjesson 

Mölndals hbf, Agneta Holm, Käringöns 

stödförening, Ingemar Öxgård, 

Säve-Rödbo hbf och Casper Ljungdahl, 

Sotenäsgillet. 

Årsmötet avslutades med utdelning 

av BHFs hedersdiplom och förtjänstplaketter 

samt utnämning av Årets 

bok och Årets skrift 2008 (sid. 31) De 

senare presenterades av Ove Drejenstam 

som ingår i juryn tillsammans 

med Bohusläns museums Viveka 

Overland och kulturarvskonsulenten 

Marika Russberg. Ove betonade 

att utmärkelserna Årets bok och Årets 

skrift inte är resultatet av någon litteraturtävling 

utan ett sätt att uppmärksamma 

olika egenskaper av de skrifter 

och böcker som föreningarna sänder 

in till BHFs kansli. Men många fler 

kan sända in sina alster. De finns då 

tillgängliga i BHFs bibliotek på KVC, 

Bohusläns museum och blir omnämnda 

i Bohusarvet och på hemsidan. 

Efter en god lunch begav sig årsmötesdeltagarna 

ut i bygderna på de 

traditionsenliga utflykterna. I år gick 

de till Minnen av gamla tiders vägar 

och militära övningsläger; vägminnet 

av gamla riksväg 2 och Backamo 

Lägerplats eller så kunde deltagarna 

Uppleva sekelskifteskänslan från år

1900 på Lyckorna med ångbåtsbryggor 

och kurorter eller välja utflykten 

Bland präster, lärare och lantbrukare; 

Åh stiftsgård och Forshälla hembygdsförening. 

Marika Russberg 

Välkommen 

Välkommen till Lyckorna, till torpet och 

kvarnen, 

kom lyssna till Ljungsån och fåglars musik. 

Berätta för alla, tag gärna med barnen, 

till plats i Ljungskile som är så unik. 

Välkommen också till huset vid ICA, 

där kan du på sommaren ta dig en fika. 

En våffla med kaffe på Bella Vista, 

kan inte besökare tillåtas mista. 

Och alldeles intill vårt hus Bella V, 

det finns ett museum som alla bör se. 

Till skola och hem och till lanthandel förr, 

öppnar museet en spännande dörr. 

Rune Löfving, Ljungskileortens 

hembygdsförening 

Mottagare av BHFs förtjänstplakett: 

Kjell Fjellson, Föreningen Allmogebåtar. 

Till vänster och ovan: Mottagare av BHFs 

förtjänstplaketter: Kerstin och Harry Berg, 

Kungälv och nedan Carl-Eric Flenner, Råda. 

33 

Ovan: Mottagare av BHFs hedersdiplom. 

Övre raden fr. v. Lars Bohlin, 

Stenungsund, Leif Karlsson, Bottna och 

Ulf Erixon, Råda. 

Främre raden fr.v. Inger-Lena Andersson, 

Ljungskile, Mona Axelsson, Tjörn, 

Margit Lindqvist, Skredsvik och Ingemar 

Thorsson, Ytterby.. 

På bilden saknas Göte Olsson, Bokenäs. 

Mottagare av BHFs förtjänstplakett: 

Torsten Torstensson, Skee.

Hembygdsförsäkringen 

Så skyddar vi kulturarvet 

Skadeförebyggande 

informationsmaterial 

Förbundet har sedan 2005 arbetat intensivt 

tillsammans med länsförbundens 

försäkringsombud och försäkringsgivaren 

för att få alla föreningar 

att aktivt förebygga och minimera risken 

för skador i hembygdsgårdarna. 

Investeringsbidrag och 

säkerhetsrabatt 

För att uppmuntra föreningarna i det 

skadeförebyggande arbetet har föreningarna 

möjlighet att få bidrag med 

20 % av investeringskostnaden då de 

installerar brand-, vatten-, inbrottslarm, 

dörr- eller fönstergaller. 

Dessutom lämnas säkerhetsrabatt 

på försäkringspremien på en rad skadeförebyggande 

åtgärder. 

Förebygg vattenskador i 

Hembygdsgården 

Alla vattenskador ersätts inte genom 

försäkringen. För att det skall vara en 

ersättningsbar försäkringsskada krävs 

att vattnet kommit ur ledningssystem 

för inkommande vatten eller ur avloppssystemet. 

Från Länsförsäkringar 

finns bifogat en folder med en checklista 

för att förhindra fukt och vattenskador, 

både sådana som är – och inte 

är ersättningsbara genom försäkringen. 

Kampanj 2008-2009 

För att intensifiera det skadeförebyggande 

arbetet har för hösten 2008 och 

hela 2009 avsatts 500 000 kronor till 

att ytterligare ekonomiskt stödja föreningarna 

att investera i olika skadeförebyggande 

insatser. Föreningen kan 

få bidrag med upp till 50 % av investeringskostnaden 

men maximalt med 

2 000 kronor. Föreningen väljer själv 

vilken skadeförebyggande insats man 

har mest behov av. Utbetalning av bidraget 

sker mot insänt kvitto på vidtagen 

åtgärd. Först till kvarn… 

Bidragsberättigande insatser 

1) Anskaffning av brandsläckningsutrustning. 

2) Utförd eltest genom EIO. För säkerhetsrabatt 

skall påpekanden ha åtgärdats. 

3) Installation av godkända lås i 

skyddsklass 1. 

4) Utförd fuktbesiktning genom Anticimex. 

5) Utökat bidrag till galler, brand-, inbrotts- 

eller vattenlarm. Angående vattenlarm 

se bifogad information. 

Dessa åtgärder berättigar sedan tidigare 

till ett investeringsbidrag på 20 % av 

investeringskostnaden men maximalt 

med 5 000 kronor per åtgärd. 

Kampanjen ger möjlighet till utökat 

bidrag med ytterligare 2 000 kronor. 

6) Installation av golvbrunnsinsats/ 

golvbrunn för att förhindra översvämning 

genom baktryck i avloppsrören. 

Se bifogad information. 

7) Eget förslag efter godkännande av 

försäkringskansliet, t.ex: gnistskydd, 

vägbom, provtryckning av skorsten 

m.m. 

Sveriges Hembygdsförbunds 

Försäkringsråd & Försäkringskansli 

34 

Uppdatering av 

försäkringsunderlaget 

Det finns en ny blankett att beställa 

på försäkringskansliet eller 

att hämta på hemsidan för uppdatering 

av er försäkringsteckning. 

Det är viktigt att uppge rätt storlek 

på byggnader och att de är försäkrade 

i rätt kategori, så att man 

inte riskerar att vara underförsäkrad 

vid en ev. skada som då ej kan 

ersättas tillfullo. 

Det finns två kategorier 

1) isolerade byggnader, tecknas de 

byggnader där ytterväggens bärande 

konstruktion har beklädnad 

både på in- och utsidan, oberoende 

av den isolerande förmågan. 

Premie utgår per kvadratmeter våningsyta. 

2) oisolerade byggnader, tecknas 

de byggnader som består av enkla 

ytterväggar och övriga oisolerade 

anläggningar. Premie utgår per 

styck i fyra storlekskategorier beräknad 

på byggnadsytan. 

Bildillustrationer för de olika 

kategorierna finns att rekvirera 

från försäkringskansliet. 

Nya uppgifter 

I samband med en uppdatering 

av försäkringsunderlaget får dessutom 

varje byggnad en ”egen rad” 

och namnges på försäkringsfakturan. 

Detta för att ni lättare skall 

kunna kontrollera att byggnader 

ni önskar teckna försäkring för ingår 

i er Hembygdsförsäkring. 

Hembygdsförsäkringen 

Box 25, 432 03 Träslövsläge 

hembygdsforsakringen@hembygd.se 

0200-22 00 55

Bilden 

– Fotot är från den tiden då det fanns 

mat och tid för alla! 

Det säger Jonny Elfving som valt 

bilden. Jonny arbetar på Kulturvårdscentrum, 

Bohusläns museum, där han 

ansvarar för filmarkivet och för överföring 

av äldre filmer till dvd. Han gör 

även bildspel till bl.a. museets utställning 

Utgångspunkten, fungerar som 

support för BHFs föreningar när det 

gäller databasprogrammet Sofie, har 

hållit i utbildningar i Photoshop för 

BHFs föreningar m.m. 

Bilden är tagen i Kville av fotografen 

och bonden Johan Johansson (1884 – 

1966). Johan växte upp på släktgården 

”Kyrkehee” och var son till Christina 

Johansdotter och hästkarlen och kraftkarlen 

Johannes Andersson. Johan ansågs 

ha läshuvud, men på grund av en 

nervsjukdom i ungdomen blev den 

tänkta utbildningen till advokat aldrig 

av. Men folket i bygden fick hjälp 

med skrivelser till myndigheter, 

bouppteckningar, arvskiften 

m.m. av Johan. Johan levde 

sitt liv på släktgården tillsammans 

med sin syster Clara. 

Varken han eller hon gifte 

sig, men de hade två fosterbarn. 

Johans stora intresse 

var inte jordbruket 

på gården utan 

35 

fotografering. Han reste runt i Västsverige 

per cykel, motorcykel, bil och tåg, 

ofta tillsammans med ”skomakar´n i 

svängen”. Resultatet blev tusentalstals 

bilder varav 1 760 finns i Kville Hembygdsarkiv 

tillsammans med Johans 

egna fotoalbum, hans kamera 

och en bandinspelning med 

honom. 

På äldre dar gifte sig Johan 

med sin ungdomskärlek Rut 

Larsson, men paret bodde inte 

ihop. Rut drev bageri i Svanesund 

på Orust och 

Johan bodde kvar i 

Kville.

Bohusarvet 2009-2 - Bohusläns hembygdsförbund

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Bohusarvet 2009-2 - Bohusläns hembygdsförbund

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?