Livsmedelsdagar om förtroende - Livsmedel i fokus

nummer 7/2010 

Delikatesschips 

av rotfrukter 

Matfesten 

i Skellefteå 

Livsmedelsdagar 

om förtroende 

LIVSMEDEL I FOKUS 7/2010 1

Annons 

Messe Herning 

2 LIVSMEDEL I FOKUS 7/2010

16 

6 ReDaKTöReNs RefLexiONeR 

Bara lögner 

10 NY KaTegORi DeLiKaTesschiPs 

Rootfruit Scandinavias rotfruktschips har 

skapat en ny kategori av delikatesschips i 

Sverige. I våras tog man över Laholmschips 

i Halmstad och varumärket Gårdschips. 

12 sKYDDaD beTecKNiNg 

Ett gryende intresse för livsmedel med 

identitet skapar förutsättningar för fler 

ansökningar om skyddade beteckningar. 

14 beRTebO cONfeReNce 

En internationell konferens om jordbrukets 

framtid satte fingret på globala ödesfrågor för 

den framtida livsmedelsförsörjningen. Jorden 

behöver bl a ett bättre utnyttjande av vatten. 

16 LivsmeDeLsPRiseT 

LivsmedelsFöreningens Livsmedelspris 

gick i år till Saltå Kvarn. Företagets VD 

Johan Ununger förklarade att de gått från 

aktiviströrelse till något kommersiellt gångbart, 

men att de har behållit värderingarna. 

17 LivsmeDeLsDagaRNa 

Förtroende som en färskvara var temat för 

årets Livsmedelsdagar i Tylösand. Förtjänar 

verkligen livsmedelsindustrin de senaste årens 

trista rubriker? Och hur ska man göra för att 

vända utvecklingen? 

26 LivsmeDeLsgOLfeN 

Det var i år 25 år sedan den allra första Livsmedelsgolfen 

spelades under Livsmedelsdagarna, 

vilket firades med extra fina priser. 

28 maTfesT i sKeLLefTeå 

Det var gott om norrländska specialiteter på 

den stora Matfesten i Skellefteå i slutet av 

sommaren. Västerbottensosten hör naturligtvis 

till en av de mest kända produkterna, men så 

hade den också ett alldeles eget smaktält under 

festivalen. 

30 maTKONfeReNs i NORR 

Under Matfesten arrangerades även en 

matkonferens där man hade som ambition 

att förmedla den norrländska visionen till 

”Sverige – det nya matlandet”. 

32 föRPacKNiNgsTReNDeR 

När det handlar om förpackningar gäller det att 

hänga med de snabbt föränderliga trenderna – 

många av dem förmedlades under seminariet 

”Den förförande förpackningen”. 

34 KRimiNaLvåRDeN saTsaR På maT 

Kriminalvården är Menys senaste samarbetspartner 

när det gäller till att starta Menycirklar. 

Först ska det handla om kött och 

köttkvalitet. 

35 saLTå KvaRN öPPNaR bUTiK 

I Saltå Kvarns nya butik på Södermalm 

i Stockholm finns företagets alla ca 200 

ekologiska produkter och oförpackat bröd 

från bagerierna i Järna och Bromma. 

36 exKLUsivT KNäcKebRöD 

Vilmas Knäckebröd startar eget bageri i 

Procordias fd paj- och pizzafabrik i Hofors 

och flyttar hem tillverkningen till Sverige. 

Med ökade volymer blir det möjligt att satsa 

på export. 

i koncentrerad form 

LIVSMEDEL I FOKUS 7/2010 3 

36 

28 

36 

40 PRODUKTNYTT 

44 saxaT 

46 UTRUsTNiNgsNYTT 

47 UTbYTessTUDeNT i TasmaNieN 

Ett resestipendium från LivsmedelsFöreningen 

möjliggjorde Victor Abrahamssons studier vid 

University of Tasmania. 

54 sYNPUNKTeN 

Ökat förtroende för svenska produkter?

vi stöder livsmedelsstiftelsen och därmed utgivningen av livsmedel i fokus 


Vill ditt företag också synas här? Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: sgunnar.lundgren@telia.com 


ReDaKTiON 

Redaktör och ansvarig 

utgivare: Åsa Leife 

I redaktionen: Carina Malm 

Grafisk form: TiilikainenAmp 

och Åsa Leife 

ReDaKTiONeNs aDRess 

Tavastgatan 22 

118 24 Stockholm 

Telefon: 08-714 50 46 

Telefax: 08-640 80 45 

asa.leife@livsmedelifokus.se 

www.livsmedelifokus.se 

Mobiltelefon: 070- 667 48 38 

Postgiro: 48 69 5-1 

Bankgiro: 5491-22 66 

PReNUmeRaTiON 

www.livsmedelifokus.se 

Telefon: 08-714 50 45 

info@livsmedelsforeningen.se 

Prenumerationspris år 2010, 

490 kr, varav moms 28 kr, 

för pensionärer 245 kr, 

varav moms 14 kr. 

TS-kontrollerad upplaga 

Medlem i 

aNNONsavDeLNiNg 

Ad 4 you media AB 

Krukmakargatan 35 C 

118 51 Stockholm 

Thomas Palm, tel 08 - 556 960 17 

Mobiltelefon: 070-253 97 56 

thomas.palm@ad4you.se 

Telefax: 08-556 960 19 

TRYcKeRi 

Markaryds Grafiska AB 

Box 44, 285 21 Markaryd 

Telefon: 0433 - 734 00 

Telefax: 0433 - 715 30 

ISSN: 1652-912X 

OmsLagsbiLDeN 

Delikatesschips kan göras 

av svenska rotfrukter. 

Se sid 10. 

Foto: Rootfruit Scandinavia AB . 

Bara lögner 

Matkulturen drivs av vår uttråkning. Vi vill 

ständigt upptäcka något nytt. Det är inte jag 

som hävdar det, utan Richard Tellström, fil 

dr i måltidskunskap. Under matkonferensen 

i Skellefteå påpekade han också att det fn är 

mycket prat om ”nära” och ”lokalt”, men att 

klimatfrågan, trots att den kan stjälpa allt annat, 

inte diskuteras så mycket längre. 

För att lyckas, ska mattrender ”fästa i 

tidsandan”, hävdar Richard Tellström. Med 

det menas något som vi gillar gemensamt 

vid ett visst tillfälle. För fem år sedan accepterades 

t ex kopplingen chili och choklad för 

första gången. Söndagsstek, lördagsgodis, 

fredagsmys – varje decennium hittar vi nya 

sätt att belöna oss. 

Själv önskar jag att vi kunde släppa det 

här med att mat måste vara billigt. Under 

Livsmedelsdagarna påpekade också Ingela 

Stenson att vi ju inte söker efter den billigaste 

parfymen eller den billigaste kärnkraften. Det 

måste finnas utrymme för kvalitetsmat. 

Jag skulle därför också vilja se att fler 

kunde göra som ett av de företag vi berättar 

redaktörens reflexioner 

produktionen till Sverige igen. Gräset är inte 

alltid grönare på andra sidan. 

När smaken, inte priset och kanhända även 

de politiska sympatierna får avgöra, visar en 

undersökning som Novus gjort åt varumärket 

Ögon, att många röster kunnat vinnas genom 

att bjuda på rätt fika i valstugorna. Vänsterpartisterna 

uppges föredra morotskaka medan 

Alliansens anhängare väljer kanelbullar. 

Själv föredrar jag kladdkaka i alla lägen. 

Vilka politiska sympatier det kan tyda på, 

bortser jag ifrån. Det kan ju också betyda att 

jag försöker klamra mig fast i kladdkakegenerationen 

(som består av unga tjejer). 

Nu har det varit val och en till mig närstående 

har avverkat årets älgjakt. Jag ska inte 

kommentera utgången av vare sig det ena eller 

det andra, nöjer mig med att konstatera att det 

aldrig ljugs så mycket som före valet och efter 

älgjakten. 

om i det här numret, nämligen flytta hem asa.leife@livsmedelifokus.se 


frågan i fokus 

hur ser du på äkta 

vara-märkningen? 

Susanna Bondeson 

Nordisk marknads- och 

försäljningschef 

Univar 

Hanna Dahlenborg 

Doktorand 

Ytkemiska Institutet 

Anders Jonasson 

Produktchef Nutrition 

B Engelhardt & Co 

Lennart Axelsson 

Produktutvecklare 

Nordic Sugar 

”vilseledande” 

– För mig står äkta vara för oprocessade 

råvaror. ”Äkta” är svårt att definiera. 

Varför accepteras t ex pektin, bakpulver 

och vetemjöl med askorbinsyra 

som processhjälpmedel, men inte modifierad 

stärkelse och natriumbensoat? 

Intentionen är god och har skapat en 

välkommen debatt, men man har format 

sin egen definition så märkningen kan 

lätt bli vilseledande och godtycklig. 

”Lite skeptisk” 

– Det är ett begrepp som jag blir lite 

skeptisk till. Jag funderar på vad det 

egentligen innebär. Det finns dessutom 

ingen möjlighet att få fram tillräckliga 

volymer av ”äkta vara” om alla skulle 

efterfråga det. Det är alltså inte odelat 

positivt för mig. 

”Rätt luddigt” 

– ”Äkta vara” är ett rätt luddigt 

begrepp. Jag vill gärna veta varför 

något bedöms som ”äkta” och vad 

man jämför med – dessutom varför 

det skulle vara bättre. Men jag 

är nog yrkesskadad – jag läser ju 

innehållsdeklarationer. 

”en tolkningsfråga” 

– Det är en tolkningsfråga, äkta för 

mig kan betyda något annat för dig. 

Det de flesta förknippar med äkta 

är närproducerat. Därför borde det 

rätta uttrycket kanske vara ”ren”. Om 

man ger en bra förklaring till vad 

märkningen står för kan den fylla en 

funktion. Annars tycker jag generellt att 

vi har för många märkningar. 

Annona 

Johla 

Annons 

Meny 


ad astra 

David Ohlsson 

Jari Latvanen 

findus sverige 

Jari Latvanen har tillträtt som VD för 

ett nyskapat affärsområde Findus Nordic 

Cluster, som består av Findus Sverige 

AB, Findus Finland Oy och Findus 

Danmark A/S. 

Jari Latvanen har varit VD för Nestlé 

i Tjeckien och Slovakien. 

food Diagnostics 

David Ohlsson är ny marknads- och 

försäljningschef på Food Diagnostics 

AB. Han kommer närmast från Celerant 

Consulting AB. 

continental bakeries 

North europe 

Före sommaren tillsattes följande fem 

nyckelpositioner hos fd Gillebagaren: 

Henrik Ringdahl anställdes som 

marknadschef. Han kom då närmast 

från Givaudan. 

Frida Kjellén anställdes som 

inköps- och logistikchef för bageriets 

aktiviteter i norra Europa. Hon kom då 

från Unilever Sverige. 

Thomas Hackman anställdes 

som försäljningschef för Finland och 

Baltikum. Han hämtades från Lejos, 

som är ett finskt importföretag. 

Jan Ackesjö anställdes som 

produktionschef för bageriets två 

produktionsanläggningar i Sverige. 

Han har tidigare bl a arbetat med 

produktionsledning på Findus. 

Gertrud Svahn, som kom från 

Perstorps kommun, fick anställning 

som kvalitetstekniker. 

Procordia 

Cecilia Sjöholm har tillträtt tjänsten som 

informationschef på Procordia. Hon har 

närmast varit kommunikationschef på 

Universitetssjukhuset MAS i Malmö. 

Kellogg´s söker nytt ansikte 

För varje paket Kellogg´s Special K Classic som säljs under oktober månad går 2 kr till 

Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. Fyra förpackningar med kvinnor i olika åldrar, som 

håller varandras händer, har tagits fram för att symbolisera temat ”Tillsammans kan vi 

göra skillnad”. Nu arrangerar Kellogg´s också en tävling på www.minspecial.se där en av 

Sveriges kvinnor ges möjlighet att pryda en ny och femte Kellogg´s Special K-förpackning 

i serien för att på baksidan berätta om sina erfarenheter och tankar kring bröstcancer. 

aladdinasken får en ny pralin 

Förra julen fick svenska folket vara med och bestämma vilka praliner 

som skulle få vara kvar i Aladdinasken. Närmare 400 000 personer 

röstade och ägglikör, som funnits med sedan 1980, tvingades 

lämna asken och ge plats för en ny pralin. Nykomlingen är en 

jordgubbspralin, som till utseendet är lik ägglikören. En annan nyhet 

för i år är att Aladdinasken fått en ny design med lite retrokänsla. 

amerikanska 

äggproblem 

Drygt en halv miljard ägg 

från den amerikanska delstaten 

Iowa har återkallats 

pga salmonellasmitta. 

Detta har dock inte gjort att 

äggproduktionen på de 

berörda gårdarna har avstannat, 

eller ens saktat ned. 

text: mIcke karlsson 

Nyhetsbyrån AP rapporterar att ägg från 

de salmonellasmittade gårdarna används i 

livsmedelsproduktion i USA, bl a används 

de potentiellt smittade äggen till majonnäs, 

glass, pastöriserade äggprodukter samt olika 

helfabrikat. Detta är inte ovanligt inom 

den amerikanska livsmedelsindustrin, där 

det även förekommer att fåglar smittade 

med salmonella avlivas och används till 

helfabrikat. 

Kött som smittats med E-coli används 

t ex i USA ofta i olika helfabrikat som frysta 

köttbullar, köttfärssås och chili. 

Det är ägg från två gårdar i Iowa som 

bär på smittan. Hittills har drygt 1 300 

amerikanska konsumenter smittats. 

Båda gårdarna säger till amerikanska 

medier att de inte har fattat något beslut 

om att göra sig av med de fåglar som bär 

på smittan. 

Tillsynsmyndigheten FDA kan inte 

beordra gårdarna att avliva de smittade 

fåglarna men de kan rekommendera det. 


Annons 

AGA 


ökad marknad för 

delikatesschips 

rootfruit skapade en ny 

kategori av svenska delikatesschips, 

som har fått flera 

efterföljare. efter köpet av 

laholmschips aB har rootfruit 

scandinavia egen produktion 

och satsar på att expandera, 

såväl i sverige som genom 

export. text: carIna malm 

foto: rootfruIts och carIna malm 

När Richard Grönevall besökte en vingård 

i Sydafrika 2004, köpte han två påsar 

rotfruktschips. Den ena åt han upp, den 

andra tog han med sig hem, tillsammans 

med en idé om att börja tillverka svenska 

rotfruktschips. 

Den Krav-märkta rotfruktsblandningen 

är storsäljaren i Rootfruits sortiment. 

Senare samma år kom han som ämnesexpert 

inom Meny via en Menycirkel i 

kontakt med Laholmschips VD Bo Albjär 

och utvecklade tillsammans med honom 

de första svenska rotfruktschipsen. 2 000 

påsar togs fram och såldes i en presentbutik 

i Halmstad. 

Försäljningen gick bra, men projektet 

låg i träda fram till 2007, då Richard 

Grönevall startade företaget Rootfruit 

Scandinavia AB. Tillverkningen låg 

huvudsakligen hos Laholmschips, som 

tillverkar ekologiska potatischips under 

varumärket Gårdschips, men även hos 

Svenska Lantchips AB. 

Köpte Laholmschips 

2008 - 2009 ökade omsättningen med 300 

procent och i april 2010 blev Laholmschips 

ett helägt dotterbolag till Rootfruit 

Scandinavia, som flyttade sin verksamhet 

från Halmstad till Laholm. Där arbetar nu 

nio personer inom de båda företagen. 

Richard Grönevall kombinerar 

VD-skapet i båda företagen med sin tjänst 

som lärare i industriell organisation vid 

Högskolan i Halmstad. 

– När vi startade med rotfruktschips 

2004, var det flera som följde efter. Men de 

har inte tagit någon försäljning av oss utan 

snarare bidragit till att bygga upp kategorin 

delikatesschips. Det handlar om så små 

mängder, då blir det tufft att göra hela 

jobbet själv, säger Richard. 

inga familjepåsar 

Varumärket Rootfruit indelas i tre olika 

serier – Shop, som är 90-gramspåsar 

för dagligvaru- och servicehandeln, 

Deli, som är 75-gramspåsar för mindre 

delikatessbutiker samt Lounge, som 

är mindre påsar på 40 gram för hotell, 

restaurang och catering. 

– Rootfruit kommer aldrig att finnas 

i trehundragrams familjepåsar, eftersom 

konsumtionsmönstret är ett annat när det 

gäller delikatesschips, säger Richard. 

Den populäraste varianten är en 

Krav-godkänd blandning av palsternacka, 

rödbeta och potatis. Dessutom finns 

potatischips med olika ostkryddningar samt 

av delikatessorter som Blå Congo, Scottish 

Red och Mandel. Richard berättar att enbart 

rödbets- eller palsternackschips inte skulle 

fungera, eftersom potatis behövs för att 

binda oljan vid friteringen. Till friteringen 

används Krav-godkänd palmolja eller 

solrosolja. 

Rootfruit har idag en del export till 

Danmark och planerar även export till 

Tyskland. Sortimentet omfattar också 

frystorkade äppelchips, som importeras 

och säljs under eget varumärke. Richard 

avslöjar att han även funderar på att börja 

med torkad frukt, nötter, kryddor och 

kafferostning. 

Lokal marknad 

Laholmschips startades för 16 år sedan 

av tre potatisbönder, som gjorde chips 

av sin egen potatis. Ett par år senare blev 

inriktningen helt ekologisk. 

Gårdschipsen har sin största marknad 

i Halland och Richard Grönevall vill nu 

gärna lyfta fram Krav-märkningen som ett 

mervärde. 


I september fick Gårdschips påsar en ny design och sortimentet 

utökades med den nya smaken Grillchips. Samtidigt 

byttes den ekologiska palmoljan ut mot ekologisk solrosolja. 

(Richard Grönevall är noga med att poängtera att Kravgodkänd 

palmolja inte bidrar till regnskogsskövling.) 

– Det har visat sig att väldigt få konsumenter 

vet att våra Gårdchips är ekologiska. 

Rootfruits och Laholmschips produktion 

ligger på ca ett ton chips om dagen, vilket 

innebär att det går åt ca fyra ton råvaror. 

– Vi har en så liten anläggning att 

det inte finns någon anledning att börja 

konkurrera med priser och volym. Istället 

ska vi vara konsekventa och hålla fast vid 

ett premiumsegment, säger Richard. 

– Läget här i Halland ger oss en 

strategisk fördel, både när det gäller närheten 

till råvarorna och korta transporter för 

exporten söderut i Europa. 

faKTa 

Rootfruit Scandinavia AB startades 

2007 i Halmstad av Richard Grönevall, 

som är majoritetsägare och VD. 

I april 2010 förvärvades 

Laholmschips AB med varumärket 

Gårdschips och verksamheten flyttade 

till Laholm. 

Rootfruit Scandinavia och dotterbolaget 

Laholmschips har tillsammans 

ca 0,5 procent av den svenska 

chipsmarknaden, nio anställda och 

beräknas omsätta ca 13 Mkr år 2010. 

Bertil Månsson, tv, på Bonnarps Gård i Laholm odlar delikatesspotatisen Amandine, som kan 

bli en ny sort i Rootfruits sortiment. Här i samspråk med Richard Grönevall. 

Efter tvättning går potatis och rotfrukter 

oskalade igenom en skivningsmaskin och 

friteras i 5 - 6 min. Eftersom stärkelsen inte 

tvättas bort suger chipsen åt sig mindre fett 

och blir krispigare än vanliga chips. 


Några ostar som bär 

sigillen för skyddad 

ursprungsbeteckning 

resp skyddad geografisk 

beteckning. 

skyddad beteckning 

ger mervärde 

upplandskubben är ett regionalt bröd som varit välkänt hos den äldre generationen men 

som fallit alltmer i glömska och riskerat att försvinna helt. 

Det gryende intresset för livsmedel med identitet skapar nu nya förutsättningar för vårt 

matkulturarv. text och foto: charlotte lagerBerg fogelBerg, cul, centrum för uthållIgt lantBruk 

Tack vare EUs märkningssystem för livsmedel 

med särart kan vi nu både skydda 

Upplandskubben mot plagiering och föra 

fram brödet som en del av den uppländska 

identiteten. 

Upplandskubben bakades traditionellt 

vid fester och högtider och recepten kunde 

variera något mellan gårdarna. Rågmjöl, 

vetemjöl, sirap och salt används och 

brödet gräddas i en mjölkkruka som ställs 

i vattenbad på spisen i fyra, fem timmar. 

Bakningssättet ger ett mustigt smakrikt 

bröd. 

Idag finns bara ett bageri som regelbundet 

bakar Upplandskubben. 

Vi konsumenter vill ha identitet. Det 

räcker inte längre med svensk mat, 

vi vill ha hela paletten av våra regioners 

särarter och identiteter. Att ladda 

produkter med mervärden handlar om 

att differentiera och ge möjligheter till 

förbättrad exponering och kommunikation. 

Ett sätt att ladda in mervärden är EUs 

system för skyddade beteckningar. Det 

synliggör mervärden förknippade med 

regionala traditioner och särarter och 

står också för en kvalitetssäkring. 

Märkningen kan även bidra till ökad 

export av varor med tydliga kulturella och 

exklusiva mervärden på den europeiska 

marknaden där de ökar konsumentens 

betalningsvilja. Skyddade beteckningar kan 

bli ett viktigt hjälpmedel i arbetet med att 

öka exporten och göra Sverige känt som 

matland. 

Tre nivåer 

Systemet för skyddade beteckningar av 

livsmedel omfattar tre nivåer: skyddad 


ursprungsbeteckning (SUB), skyddad 

geografisk beteckning (SGB) och garanterad 

traditionell specialitet (GTS). 

I våra livsmedelsbutiker hittar vi den 

här märkningen på t ex gorgonzolaost, 

parmaskinka, kalamataoliver och olika 

olivoljor. 

Idag har knappt en handfull svenska 

produkter detta skydd. Svecia och skånsk 

spettekaka är SGB-registrerade, medan 

Hushållsost och falukorv får märkas med 

Den cylindriska Upplandskubben skärs 

i fjärdedelar och skivas tvärs över så att 

brödskivorna blir karaktäristiskt trekantiga. 

Foto: Upplandsmuseet. 

I Sydeuropa exponeras konsumenterna 

för sigillen och lär sig värdera dem. Här 

en reklampelare på järnvägsstationen 

Porta Nuova i Turin, Italien. 

Skånsk spettekaka – en del av vårt 

matkulturarv. 

GTS. Ansökningar för bruna bönor från 

Öland (SGB) och Kalix löjrom (SUB) är 

under behandling inom EU. 

Frankrike har som exempel mer än 200 

livsmedelsprodukter godkända för märkning 

med SUB eller SGB och Italien mer än 300. 

I medelhavsländerna har märkningen 

sprungit ur ett ömsesidigt behov hos både 

konsument och producent om att kvalitetssäkra 

produkter. 

En del av orsaken till att vi i Sverige 

knappt har några skyddade produkter är att 

vi saknar traditioner att föra fram produkter 

med identitet. Ett annat problem är att de 

svenska konsumenterna inte känner till 

märkningen. På motsvarande sätt finns 

okunskap i handeln och bland producenter. 

I många europeiska länder har man 

insett de marknadsmässiga fördelarna med 

dessa märkningar. 

samverkan 

Samverkan är central i framtagningen av 

ansökningar om skyddade beteckningar. 

Ett producentkonsortium står som 

sökande, inte ett företag, vilket innebär att 

producenterna måste samarbeta och till detta 

behövs resurser. Att dokumentera ursprung 

och förankring i traditioner och landskap 

tar tid. Det kan därför vara effektivt att 

konsultera expertis. Beskrivningar av produkten 

och tillverkningsprocesser måste 

dock förankras producenterna emellan samt 

i samverkan med ev expertis. 

Skyddade beteckningar skyddar inte 

enskilda varumärken utan stärker en produkttyps 

position på marknaden. Att även 

en konkurrent får använda sigillet för SUB 

eller SGB ger möjligheter att tillsammans 

marknadsföra regionens produkter. 

Regionala specialiteter är inte per 

definition lika med småskalighet. Västerbottensost 

är ett exempel på en regional 

specialitet som produceras i större skala. 

Charlotte Lagerberg Fogelberg är övertygad 

om att möjligheten att lyfta fram 

våra typiska och traditionella produkter 

på detta sätt gör att vi får upp ögonen 

för vilka fantastiska smaker som finns 

runtom i landet. Det är en viktig del i att 

göra våra regioner och Sverige känt som 

matland och spännande turistmål. Hon tar 

nu också fram en ansökan om skyddad 

ursprungsbeteckning för Upplandskubben. 

skyddad ursprungsbeteckning 

ger det starkaste skyddet. Alla produktionssteg 

måste äga rum i regionen 

och sambandet mellan produktens 

egenskaper och regionens traditioner 

och biologi är mycket starkt. Idag 

finns ingen svensk produkt med denna 

märkning. 

skyddad geografisk beteckning 

har ett svagare krav på sambandet 

mellan produktens egenskaper och 

regionen. Inte alla produktionssteg 

behöver äga rum i regionen och rå- 

varan behöver inte komma från 

regionen. Idag har skånsk spettekaka 

och Svecia detta skydd. 

garanterad traditionell specialitet 

ger det svagaste skyddet. Denna märkning 

skyddar receptet men saknar krav på 

att produkten tillverkas i regionen och 

råvarorna behöver inte komma från 

regionen. Idag har Hushållsost och 

falukorv denna märkning. 


världen måste 

satsa på jordbruket 

Bertebos conference, en 

internationell konferens om 

jordbrukets framtid som 

nyligen hölls i falkenberg, 

satte fingret på globala 

ödesfrågor om den framtida 

livsmedelsförsörjningen. 

pressInformatIon från BerteBo 

Satsa på jordbruket i hela världen, öka 

produktivitet och effektivitet på gården och 

nyttja vatten bättre, var några av de faktorer 

som talarna framhöll. 

Efterfrågan på livsmedel i världen 

kommer sannolikt att fördubblas fram till 

år 2050 jämfört med år 2000. Hälften av 

den ökningen kommer från en växande 

befolkning främst i utvecklingsländerna och 

den andra hälften från en bred ekonomisk 

Foto: Lantmännen 

tillväxt, minskad fattigdom och ökad välfärd 

i låginkomstländer. 

Kring år 2050 förväntas jordens befolkning 

ha ökat till ca 9,5 miljarder människor. 

Att lösa fattigdoms- och hungerfrågorna 

är viktigt för att kunna skapa ekonomisk 

utveckling. 

I världen behövs också ett bättre 

nyttjande av vatten då det kommer att bli 

en knapp resurs, för även om jordbruksproduktionen 

behöver fördubblas, så måste 

det totala vattenanvändandet minska. 

Forskningen är viktig för att kunna öka 

systemets produktivitet, t ex för att göra nu 

obrukbar mark produktiv, öka den genetiska 

potentialen, skapa bättre näringstillförsel 

och ökad tillgång och kontroll på vatten och 

att minska förlusterna efter skörd. 

Brasilien är ett exempel på att en medveten 

strategi i jordbruket har resulterat i 

ekonomisk utveckling. Landet har sedan 

30 - 40 år tillbaka satt jordbruket högt upp 

på agendan och satsat stora resurser på 

forskning och utveckling. Idag skördar man 

resultatet genom framgångar på världsmarknaden. 

Utvecklingen av jordbruket var central 

i den industriella revolutionen. Nu kommer 

den återigen att bli central för den globala 

återhämtningen. 

faKTa 

Bertebos Stiftelse instiftades 1994 av Olof 

och Brita Stenström. Målet är att främja 

undervisning och vetenskaplig forskning 

inom livsmedelssektorn. 

Stiftelsens stora pris på 300 000 kr 

delas ut vartannat år. Den har redan givit 

ett antal forskare möjlighet att genom 

priset och andra stipendier, fortsätta sina 

viktiga forskningsarbeten inom området 

jordbruk och livsmedel. 

Bertebos conference hålls av 

Bertebos stiftelse och KSLA (Kungliga 

Skogs- och Lantbruksakademin). 

instabil och orolig 

livsmedelsmarknad 

Marknaden för livsmedelsvaror kommer 

att förbli instabil i flera år framöver och det 

internationella samfundet behöver utveckla 

strategier att hantera detta på, menar man 

inom FAO. 

På FAOs hemsida förklaras vidare att 

”Situationen på marknaden idag skiljer sig 

från hur det såg ut under 2007 - 2008. Trots 

nedgången i Rysslands veteproduktion, är 

årets spannmålsskörd den tredje största som 

uppmätts samtidigt som lagernivåerna är 

höga”. 

Med detta sagt tror man inom FAO inte 

att vi är på väg in i en ny livsmedelskris. 

Klart är dock att marknaden håller på att bli 

mer instabil och inom FAO kommer man att 

övervaka situationen noggrant. 

Det finns tre skäl till instabiliteten: 

• Svartahavsregionens ökade betydelse 

som spannmålsproducent, där produk- 

tionen varierar kraftigt från år till år. 

• Den förväntade ökningen av 

extrema väderförhållanden kopplat till 

klimatförändringen. 

• Investerares växande betydelse på 

råvarumarknaden. 


Annons 

Jönköpings 

energi 


Livsmedelspriset 2010 till saltå Kvarn 

årets spanare 

Mia Prim, som är post doc vid Grythytte 

Akademi och jobbar på SIKs sensorikavdelning, 

var den som nominerade livsmedelspristagaren 

och därmed utsågs till Årets 

spanare. Och, som hon sa: ”Vem kunde tro 

att det skulle bli en sådan hype att blanda sin 

egen ekologiska müsli på nätet?” 

livsmedelspriset gick i år till 

saltå kvarn som varit sin 

filosofi trogen i snart 50 år. 

från ett litet antroposofiskt 

bageri har saltå kvarn 

utvecklats till ett tongivande 

ekologiskt matföretag. 

text och foto: åsa leIfe 

Saltå Kvarn har lyckats förvandla biodynamiska 

spannmål från något ospännande och 

präktigt till något lyxigt och eftertraktat med 

estetiskt tilltalande design. Med konsekvent 

ekologisk filosofi i produktutveckling och 

öppen kommunikation i medier har man 

skapat en stor och bred kundkrets. 

På plats för att ta emot priset under 

Livsmedelsdagarna ”för sitt outtröttliga, 

inspirerande arbete för goda, sunda livsmedel” 

fanns VD Johan Ununger, som kom 

in i företaget som konsult. 

– Vi har gått från aktiviströrelse till 

något kommersiellt gångbart, men har 

värderingarna kvar. Ansvar och respekt är 

viktiga ord för oss, sa Johan Ununger. 

”Vi har fått många pris, men det här 

är det absolut roligaste och finaste – 

det kommer ju från kollegerna. Det 

känns verkligen jättekul”, sa Saltå 

Kvarns VD Johan Ununger. 

I motiveringen framhöll Årets spanare Mia 

Prim bl a företagets trendkänslighet och 

medvetna och fruktbara användning av nya 

sociala medier, som Twitter och Facebook, 

där man fn har 6 500 medlemmar (en siffra 

som ständigt ökar). 

För livsmedelsnäringen är Saltå Kvarn 

ett gott exempel på företag som åtnjuter 

stort förtroende hos sina konsumenter. 

– Saltå Kvarn är ett företag som finns 

i medvetandet hos många, sa Mia Prim. 

Unik butik 

– Vi är många som jobbar på Saltå Kvarn 

som är delaktiga i priset. Priset ska ge oss 

kraft att jobba vidare, sa Johan Ununger, 

som betonade att ”det ska vara kul också”. 

Att det är kul att möta konsumenterna, 

är också en av anledningarna till att man 

nyligen öppnat en egen butik (se s 35). 

Att en leverantör till dagligvaruhandeln 

har en egen butik är unikt, men enligt Johan 

Ununger har reaktionerna från handeln 

enbart varit positiva. 

– Vi är så små att vi inte påverkar mer 

än bara lokalt. Vår butik kan dessutom 

öka efterfrågan på våra produkter i andra 

butiker. 


livsmedelsdagarna 

Förtroende – 

en färskvara 

förtroende är inget man får, det är något man 

förtjänar. men frågan är om livsmedelsindustrin 

verkligen förtjänar alla trista rubriker som förekommit 

under senare år – och hur ska man 

kunna vända utvecklingen? om förtroende som 

en färskvara handlade livsmedelsföreningens 

livsmedelsdagar 2010 i tylösand. 


Katarina Graffman, grundare av 

InCulture, inledde med att tala om 

trendskiften och beteendeförändringar. 

– Det har varit för mycket negativt fokus på livsmedelsindustrin 

på senare tid, konstaterade Joakim Stenström, CLRcon och 

styrelseledamot i LivsmedelsFöreningen, då han öppnade årets 

livsmedelsdagar. 

– Är det ”livsmedel” och ”industri” som ger fel signaler? Vi 

är dåliga på att kommunicera vad vi är bra på, fortsatte Joakim. 

Ja, hur ska man egentligen bära sig åt för att återuppbygga 

förtroendet för livsmedelsindustrin? Katarina Graffman, VD i 

InCulture, var första talare och hon anlade ett antropologiskt 

perspektiv på frågan vem man egentligen ska tro på. 

Dagens unga konsumenter vill inte ha information på samma 

sätt som förr. Så hur blir man då attraktiv för de unga? Ett sätt är 

givetvis att vara på Facebook på ett lockande sätt. 

varumärkeslojalitet 

Varumärken är jätteviktiga, slog Katarina Graffman fast. 

Men varumärkeslojalitet handlar idag om tillit, inte om varumärkeskännedom. 

– Det gäller att förstå människan och den miljö och den 

situation hon befnner sig i. I första hand är det de närmaste 

vännerna man litar på. Man använder varumärken för att skapa 

en egen identitet. 

– Som antropologer är vi intresserade av varför man säger en 

sak och gör något helt annat. Vi försöker finna skillnaderna och 

komma fram till hur man ska kommunicera med konsumenterna. 

” Det är oväsentligt vad varumärken 

gör med konsumenterna, 

det viktiga är att förstå vad 

människor gör med varumärken ” 

Vi tror på det autentiska och äkta, hävdade Katarina Graffman 

och förklarade att etnografi och konsumentantropologiska teorier 

ger bra förståelse. 

äkta och autentiskt 

Alla upplever vi dock ”äkta” och ”autentiskt” olika. Det gäller 

både varumärken, konsumtionsvaror, kommunikation och sociala 

relationer. Mycket handlar om att tro och tyvärr är det så att det 

negativa lägger sig som ett filter inne i huvudet. 

– Ekologi är ett luddigt begrepp, som är svårt att förhålla sig 

till. Närproducerat däremot är konkret och många väljer därför 

närproducerad mjölk istället för ekologisk. Det känns mer konkret 

att minska transporterna. 

Ekologi är också lite som en religion, förklarade Katarina 

Graffman. Man väljer att ”tro på något” och då hjälper det inte att 

försöka ge mer information. Det handlar alltså mycket om känslor 

och inlevelse – inte om information, kunskap och fakta. 

– Våga lite mer, våga vara tydlig och annorlunda. Starta något 

eget – istället för att hänga efter andra på Facebook. För poängen 

är att det är oväsentligt vad varumärken gör med konsumenterna, 

det viktiga är att förstå vad människor gör med varumärken och 

hur de omtolkas. 



Det är viktigt att hinna tala med kollegerna i branschen också, fr v Jenny Leijonhufvud, Linda Niklasson och Ingela Stenson. 

Viktigt ha en tydlig strategi 

Det går snabbt att förstöra 

varumärken – som det tar 

lång tid att bygga upp. att 

förtroendekapitalet håller på 

att ta slut kan få allvarliga 

kommersiella konsekvenser. 


Totte Cederlund från Cederlund Kommunikation 

konstaterade att det går snabbt att 

rasera förtroendekapital och tog bl a BP som 

exempel. Men även livsmedelsindustrin 

har fått sin beskärda del av kriser och 

katastrofer. ”Teflonindustri” kallade Totte 

Cederlund den och syftade då på problem 

som bl a Ica och Kronfågel haft under 

senare år. 

– Faran är att man blir lat då man ser att 

det egentligen inte händer så mycket. 

Man litar för mycket på de ”konservativa 

konsumenterna”. Nästa gång kanske det inte 

blir lika enkelt. 

Därför, menar Totte Cederlund, gäller 

det att: 

• Agera direkt, ta reda på vad som är sant 

och falskt. 

• Vara totalt ärlig, motsatsen är inte 

lögner, utan halvsanningar. 

• Ta ansvar, inte för skulden utan för 

själva problemet. 

• Hitta en utväg. 

”Oändligt mycket 

i er bransch är 

osagt ” 

– Krisen kommer förr eller senare att hinna 

upp er och då handlar det om kommunikation. 

Ni bedöms aldrig efter krisen – ni 

bedöms bara efter hur ni kommunicerar den. 

välj målgrupper 

Ta saker på allvar, lyssna på vad som sägs, 

bygg upp en kommunikationsstrategi som 

håller och ha budskap som håller, blev Totte 

Cederlunds råd. 

– Välj ut det viktigaste ni vill säga. Idag 

dräller det av budskap på era hemsidor. Var 

tydligare! 

Det är också viktigt att välja sina 

målgrupper och budskap och att tänka på 

hur motaktörerna ser ut. 

– Ha en tydlig och klar strategi. 

Oändligt mycket i er bransch är osagt, 

men tänk på att man inte får drunkna i 

budskapen. 


förtroendeskapande åtgärder 

säker mat är en grundförutsättning, 

men vi får inte glömma 

bort matglädjen. Det betonade 

anders nilsson från lrQa 

sverige i sitt anförande. och 

själv tuggade han glatt i sig 

div smakbitar mest hela tiden. 


– Förtroende är en färskvara, men mer än 

färskvaror kräver förtroende, sa Anders 

Nilsson och betonade att förtroende krävs i 

alla led för att konsumenternas uttalade och 

outtalade krav ska kunna uppfyllas. 

Som ett av flera exempel på förödande 

matskandaler nämnde han den gång då 

dioxin påträffades i belgisk choklad. På den 

tiden hade man inte kontroll på spårbarheten 

inom EU, vilket ledde till att det under en 

period blev ”farligt att äta belgisk mat”. 

Systemstandarder och certifiering mot 

dessa är förtroendeskapande inom hela 

livsmedelskedjan. 

– Men jag ser en stor risk i att det 

börjar komma väldigt många standarder, 

mångfalden skymmer nyttan. 

Som exempel på en standard som 

omfattar hela kedjan och som kan komma 

att få stor betydelse framöver, nämnde 

Anders Nilsson ISO 28 000. 

bekräftelse 

Han kom givetvis också in på olika typer av 

certifieringar, som ju ytterst är en form av 

bekräftelse. 

– Produktcertifieringar och märkningar 

av produkter går att kommunicera, vilket 

skapar förtroende hos konsumenterna. 

Det senare förutsätter dock att certifieringarna 

inte auktioneras ut på nätet och 

går till den certifierare som tar minst betalt, 

vilket faktiskt lär förekomma i en del andra 

länder. 

Annons 

Danske 

Slagterier 

Oskalade paranötter kan utgöra en fara, men 

de paranötter som Anders Nilsson mumsade 

på var skalade. 



Lägsta pris inte 

alltid bästa pris 

– man får inte vara naiv om man ska göra 

affärer i asien, förklarade niklas Warén från 

Ica global sourcing. med placering i hong 

kong sedan ett par år tillbaka fungerar han 

som ”händer och fötter i asien” för kollegerna 

på Ica. text och foto: åsa leIfe 

I arbetet med att ta kontroll över produktionsplatserna i Asien 

kunde Niklas Warén rätt snabbt konstatera att verkligheten inte 

stämde med påskrifterna på dokumenten. 

– Visst går det att köpa billigt i Kina, men man måste själv ut 

och se sig omkring. Nu kan vi vid behov stoppa varor redan på 

plats, vilket det finns ekonomi i. 

Ica är nu mitt uppe i arbetet med att kartlägga fabriker, såväl 

vad gäller kvalitet som socialt ansvar. Att det är långt kvar till 

arbetarskydd i västerländsk mening, framkom med stor tydlighet 

av Niklas Waréns presentation. 

– Det råder en mycket hierarkisk ordning i Kina, sa han och 

berättade om ”guanxi”, som är ett socialt nätverk – ett sätt att 

skapa nyttigheter. Men guanxi tenderar att bli viktigare än lagar 

och byråkrati, vilket leder till korruption. 

Ica Global Sourcing finns fn i Hong Kong, Shanghai, Saigon 

och Jakarta. Planer finns också på att starta inköpskontor i Indien, 

Bangladesh och Pakistan. 

Pengarnas makt 

– Vid våra revisioner försöker vi inte införa svenska krav, men vi 

kan exempelvis inte acceptera att skadligt barnarbete och tvångsarbete 

förekommer eller att arbetsplatsen inte är säker. 

Inledningsvis hade Ica tolv matfabriker i Shanghai att revidera, 

vilka samtliga visade sig vara oacceptabla. 

– De var fortfarande oacceptabla efter vår andra revision – 

en hade till och med blivit sämre. Det ledde till att inköparna 

började använda sin ekonomiska makt och sänka respektive höja 

volymerna efter fabrikernas prestation. När kopplingen mellan 

socialt ansvar och inköpsvolym blev tydlig, skedde förbättringar 

i snabb takt. Detta visar hur viktigt det är att inköp och etikfrågor 

går hand i hand. 

Det gäller också att försäkra sig om att man verkligen får se 

och revidera rätt fabrik. Det är vanligt med förfalskade dokument. 

– Det finns konsultfirmor som har till jobb att förfalska 

dokument inför olika certifieringar. Man vill till varje pris tjäna 

pengar, berättade Niklas Warén, vars slutkläm löd: ”Det går 

jättebra att låta sig luras i Kina – om man vill!” 

”Tiden får visa om Kina är en diktatur med stor ekonomisk tillväxt eller 

om det ska bli en demokrati”, sa Niklas Warén. 

Man lär sig alltid något nytt under Livsmedelsdagarna. 


socialt ansvar stärker varumärket 

Lars Andersson berättade om sitt jobb som serveringsvärd på Max. 

samhall har gått från ”skyddad verkstad” 

till en framgångsrik plantskola för personer 

med funktionsnedsättning. max hamburgerrestauranger 

erbjuder funktionsnedsatta fasta 

jobb som serveringsvärdar. 

text: carIna malm foto: åsa leIfe 

Tidigare betraktades statliga Samhall som en ”skyddad verkstad för 

muppar”, som mest ägnade sig åt skruvsortering – men den bilden 

har förändrats, berättade Samhalls kommunikationsdirektör Lars 

Lööw. 

– Idag står vi för affärsmässighet och kan erbjuda tjänster inom 

många områden, inte bara verkstadsindustri. Vi kan erbjuda duktiga 

och starkt motiverade medarbetare som ni tidigare har missat. 

Streamer 

DAT Schaub 

Under 2009 gick 3 500 av Samhalls 21 000 anställda vidare till 

arbetsträning eller anställning hos andra arbetsgivare. Samhall har 

också blivit synligare och deltar mer i debatten för att motverka 

fördomar – både mot personer med funktionsnedsättning och mot 

själva företaget. 

mångfald en tillgång 

Som ett led i sitt arbete med social hållbarhet har Max Hamburgerrestauranger 

tecknat ett avtal med Samhall om att erbjuda funktionsnedsatta 

riktiga jobb. 

Hittills har 53 personer från Samhall fått fast anställning som 

serveringsvärdar på Max. Målsättningen är att komma upp i 250, 

berättade hållbarhetschef Pär Larshans. 

– Vi tjänar faktiskt pengar på att anställa funktionsnedsatta, 

eftersom de stärker vårt varumärke. Tidigare hade vi svårt att hitta 

rätt personer till dessa tjänster. De har lägre sjukfrånvaro, stannar 

längre och är mycket gladare. Dessutom har våra medarbetare fått 

förståelse för att det är okej att vara annorlunda och att mångfald är 

en tillgång. 

För att kunna ta emot funktionsnedsatta på rätt sätt och ge dem 

anpassade arbetsuppgifter, utbildas alla chefer och arbetsledare på 

Max. 

första fasta jobbet 

2006 började Lars Andersson som serveringsvärd på Max i Piteå. 

Han har dyslexi och ADHD och fick tjänsten via Samhall. 

– Innan jag kom till Samhall, frågade alla arbetsgivare vad jag 

inte kunde. Efter alla avslag var självförtroendet i botten och jag 

mådde psykiskt dåligt. På Samhall ville de istället veta vad jag kunde 

och lät mig prova olika arbetsuppgifter. 

Efter tre månaders praktik på Max fick Lars Andersson sin 

första fasta anställning. Han har även berättat om Max samarbete 

med Samhall och sin egen situation vid ett flertal tillfällen, bl a vid 

redovisningen av ett EU-projekt i Bryssel, för statsminister Reinfeldt 

och internt inom Max. 

– Våga säga till era chefer att ni vill anställa funktionshindrade, 

det finns många som kan utföra riktiga arbeten. Funktionsnedsättning 

är bara ett hinder så länge som omgivningen tror det, sa Lars 

Andersson, som poängterade att utbildning av chefer är ”grundbulten” 

för att det ska fungera. 



smak och preferens 

genom livet 

smak och preferens var 

temat för ett block på 

livsmedelsdagarna. hjärnan 

styr vårt val av mat och 

redan som foster utvecklar vi 

preferenser för vissa smaker 

som följer oss genom livet. 


Prof Charlotte Erlanson-Albertsson 

förklarade hur vår energikrävande hjärna 

styr vårt val av mat. Särskilda hormoner 

styr intaget av kolhydrater, fett och protein 

och om vi äter för mycket av något av dessa 

näringsämnen går mättnadssignaler till 

hjärnan. Därför bygger många bantningsdieter 

på ensidighet. 

Eftersom vi behöver äta allsidigt har 

vi fått vårt smaksinne. Smaken för sött 

grundläggs tidigt. Den aktiverar smakcentrum, 

som ger signaler till belöningscentrum, 

så att dopamin frisätts. Detta 

minns vi och vill uppleva igen. Eftersom 

socker innehåller energi släcks hjärnans 

belöningssystem ner av mättnadssignaler 

och vi slutar att äta. 

– Sötningsmedel ger en snabbare, mer 

drogliknande koppling mellan smak och 

belöning, men vi får ingen mättnad som 

släcker ner belöningssystemet. Därför kan 

sötningsmedel inducera ett sötsug. 

Proteiner frisätter insulin, därför blir vi 

sugna på något sött efter t ex en stor biff. 

Fett aktiverar också hjärnans belöningssystem 

men frigör serotonin, som gör oss 

dämpade, trötta och mätta. 

sött + fett svårt att motstå 

– När fett kombineras med socker får vi en 

kraftigare aktivering av hjärnan, både av 

belöningssystemet och av de system som 

styr inlärning av vanor och ger oss signaler 

att aktivt ta av maten. 

Studier visar att ju högre BMI (body 

mass index) en person har, desto större blir 

aktiveringen av hjärnan när fett och sött 

blandas och kvinnor reagerar starkare än 

män. 

Proteinsmaken, dvs umami, ger ingen 

belöning i sig men blir belönande i kombination 

med smaktillsatser som monosodiumglutamat 

(MSG) och kolhydrater. 

– Eftersom MSG blockerar mättnadshormonet 

leptin, leder ett ökat MSG-intag 

till fetma, sa Charlotte Erlanson-Albertsson, 

som gav rådet att inte blanda för många 

smaker. 

smaken utvecklas tidigt 

Redan under de sista tre månaderna som 

foster utvecklar vi smakpreferenser, som 

följer med oss genom livet. Det berättade 

Karin Wendin och Annika Åström, sensorik- 

och konsumentforskare vid SIK. Det som 

mamman äter och de lukter som finns 

i hennes omgivning når fostrets smak- 

och luktreceptorer via fostervätskan. Ny 

forskning visar också att generna styr vår 

känslighet för olika smaker. 

Tidiga smakerfarenheter har stor 

betydelse för vad vi gillar senare i livet. En 

ökad exponering för grönsaker ökar t ex 

preferensen, medan motsatsen gäller för 

choklad. I Tyskland ingår vanillin i modersmjölksersättning. 

I en studie av vuxna 

konsumenter föredrog 70 procent av dem, 

som hade flaskmatats som spädbarn, 

ketchup med en tillsats av vanillin, framför 

vanlig ketchup. 

EU-projektet Helena (2006 - 2007), 

visade att smaken är viktigast för tonåringars 

matval, före föräldrar, skolan, 

bekvämlighet och vanan. Argumenten för att 

inte äta hälsosamt var att det ”smakar illa”, 

”är tråkigt”, ”inte mättar” eller är ”för dyrt”. 

skolmat på export 

Annika Unt Widell, projektledare för 

Skolmatens Vänner, vill höja statusen på 

skolmaten bl a genom ökad utbildning av 

skolkökspersonal, kostpolitiska program, 

som fastställer kvaliteten, flera rätter att 

välja mellan och en trevligare miljö. 

Tipsrundan bland utställarna vållade som 

vanligt visst huvudbry. 

Med höjd status och större fokus på den 

regionala maten tror Annika Unt Widell 

att svenskt know-how inom skolmåltider 

kan bli en exportvara. Hon ser också en 

möjlighet att utnyttja skolmaten som en 

pedagogisk resurs. 

– Skolrestaurangerna är växthus för 

morgondagens konsumenter, restauranggäster 

och planetvårdare. Lär dem nya 

smaker och att göra klimatsmarta val. 

Konsistensanpassad mat 

Ewa Hansson, produktchef på Findus, 

presenterade företagets sortiment av 

konsistensanpassade maträtter för personer 

med ät- och sväljsvårigheter. Många äldre 

får försämrat smaksinne, framför allt för 

salt och sött, nedsatt syn och problem 

med att tugga och svälja. Darrighet och 

muskelsvaghet kan göra det svårt att hantera 

bestick. 

– Att vara riktigt gammal och sätta sig 

till bords är som att äta med solglasögon, 

lovikavantar och hörlurar. Äldre som äter 

dåligt under lång tid får nedsatt immunförsvar 

och sämre hälsa. 

Ewa Hansson visade bilder på 

oaptitliga, mixade röror som äldre med 

ätsvårigheter och dålig aptit brukar serveras 

på äldreboenden. Hon menar att maten 

inte bara behöver vara näringsriktig och 

god. Om den ska ätas upp måste den även 

ha rätt konsistens och vara vackert serverad 

i en trivsam miljö. 


Äkta eller ej – 

det är frågan 

Äkta vara. Varför behövs en 

sådan märkning? på plats 

i tylösand för att försöka 

förklara det, fanns carola 

grahn från Bergendahlsgruppen. 

Inte helt oväntat 

hettade det tidvis till lite i 

salongen. 


– Syftet med märkningen är att försöka 

hjälpa dem som vill göra medvetna val. Vi 

vill lyfta fram de varor som inte innehåller 

några tillsatser, sa Carola Grahn bl a. 

Hon förklarade också att de inom City 

Gross kom fram till att de inte skulle kunna 

fortsätta växa om de gjorde som alla andra 

kedjor. De kände sig tvingade att hitta 

mervärden, vilket ledde till Äkta vara. 

– Vi jobbar bara med märkningen på 

processade sammansatta produkter, där det 

finns motsvarande produkter med tillsatser. 

Från start handlade det om 160 varor, 

märkta som ”mat utan tillsatser”. Nu finns 

det över 400 och leverantörerna står på kö, 

enligt Carola Grahn. 

certifieringsorgan 

Björn Bernhardsson, ordförande för Äkta 

vara, menar att ”trenden mot mer mat i 

maten” har kommit för att stanna – även i 

andra länder. 

Nu ska märkningen få ett nytt utseende, 

ett Ä. Samtidigt börjar märket tryckas direkt 

på produktetiketterna istället för att bara 

finnas på hyllkanterna. 

”Hittills har märkningen med Äkta vara 

inte levt upp till reglerna”, kommenterade 

en åhörare från Livsmedelsverket. 

Och vad har de som ”granskar” dessa 

400 produkter egentligen för utbildning, 

undrade Johanna Stiernstedt från Ica 

Sverige. 

Men hur gärna hon än ville ha ett rakt 

svar från Björn Bernhardsson, så sa han 

bara att ”granskarna utgörs av svenska 

konsumenter”. 

Peter Wanding, Livsmedelsföretagen, 

Li (tv) i samspråk med Inger C 

Larsson, Findus Sverige, och Lennart 

Österström, Arla Foods. 

” 

För att öka förtroendet måste 

livsmedelsbranschen ta sitt ansvar – 

och visa att man gör det ” 

Detta är förstås inte tillfredsställande 

och nu inleds ett samarbete med certifieringsorganet 

Aranea som ska granska 

arbetsmetoderna. 

Nödvändig debatt 

Att tillsatser i maten hör till de saker som 

oroar konsumenterna, intygade Louise 

Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm. 

– Det finns ett mycket stort intresse 

för mat idag. Tillsatsdebatten har varit 

nödvändig. Det tror jag att vi är ense om, 

även om det har förekommit övertoner. 

Louise Ungerth sa också att man blir 

otrygg om man saknar tilltro. Därför, menar 

hon, kan det vara en god idé för företagen 

att bjuda in konsumenterna på sina hemsidor 

till samtal om t ex tillsatser. 

ökad medvetenhet 

– Visst har det funnits ett mått av slentrian 

i användningen av livsmedelstillsatser. 

Men medvetenheten har ökat – samtidigt 

som oron har tilltagit hos en del, sa Peter 

Wanding, Livsmedelsföretagen, Li. 

Han menar dock att debatten ”blivit mer 

balanserad sedan ett år tillbaka”. 

– Det har blivit ökat fokus på primärproduktionen 

och mindre fokus på tillsatserna. 

Peter Wanding passade på att rikta 

kritik mot livsmedelsbranschen för att 

vara ”alltför anonym”. För att få tryggare 

konsumenter är råden från Li att försöka 

förändra bilden av ”den stängda industrin” 

och möta konsumenternas osäkerhet med 

fler levande berättelser om hur det går till 

att producera den goda maten. 

– Transparens och tydlighet behöver 

skapas i hela kedjan. För att öka förtroendet 

måste livsmedelsbranschen ta sitt ansvar – 

och visa att man gör det. 



Lokala aktiviteter 

skapar trovärdighet 

hur ska stora multinationella 

livmedelsföretag agera för 

att deras hållbarhetsarbete 

ska bli trovärdigt? för 

unilever är utmaningen att 

bli mindre anonymt och få 

konsumenterna att hjälpa 

till. coca-cola satsar på 

volontärarbete. 


Kan man vinna förtroende lokalt genom att 

agera globalt? Den frågan ställde Camilla 

Hilldén, Unilever Sverige. 

– Vi vet att det fungerar på varumärkesnivå, 

det visar till exempel Ben & Jerry 

och Lipton. Nu är utmaningen att utvidga 

förtroendet till Unilever-nivå. 

– Unilever står idag för tolv procent 

av världsproduktionen. Vi är så stora, att 

när vi gör något påverkar det planeten. 

Hittills har vi tittat på tillverkning, råvaror, 

förpackningsmaterial och transporter, men 

det är konsumenternas användning av produkterna, 

som har störst miljöpåverkan. 

2009 antog Unilever en ny vision, som 

bl a innebär att företaget ska bli dubbelt så 

stort utan att öka sin miljöpåverkan. 

– Om vi ska uppnå våra affärsmål måste 

vi vinna konsumenternas förtroende och 

få dem att samarbeta med oss, sa Camilla 

Hilldén. 

– Det krävs ett lokalt engagemang och 

lokala aktiviteter för att skapa förtroende för 

företaget, men ett globalt företag måste anta 

de globala utmaningarna. 

volontärdag för myrorna 

För att bygga upp ett internt engagemang 

och visa vad socialt ansvar kan innebära, 

samlade Coca-Cola Drycker Sverige 

samtliga 800 medarbetare till Sveriges 

största volontärdag, då man arbetade ideellt 

för Myrorna. 

– Vi målade väggar, städade, hämtade 

och sorterade gåvor, jobbade i butiker och 

på härbärgen, med mera. Volontärdagen 

skapade ett engagemang hos medarbetarna 

som lever kvar och många lärde känna nya 

arbetskamrater, berättade Peter Bodor. 

Coca-Cola har även städat stränder 

längs Sveriges kust i samarbete med 

idrottsrörelsen och fr o m 2011 kommer 

alla medarbetare att få möjlighet att utföra 

välgörenhetsarbete under två arbetsdagar. 

– Vårt sociala engagemang ska stärka 

bilden av Coca-Cola som ett lokalt företag 

och skapa långsiktig trovärdighet. Det måste 

finnas en tydlig plan, då är det betydligt 

svårare att bli ifrågasatt, och engagemanget 

måste även vara förankrat hos medarbetare 

och kunder. 

”När man är ett väldigt stort företag har 

man väldigt mycket att vinna på att bete sig 

schysst”, sa Camilla Hilldén, Unilever. 

”Hållbarhetsarbetet på Coca-Cola 

Drycker Sverige kallar vi för Live 

Positively”, förklarade Peter Bodor. 


Panelen fr v: Maria Donis, Svensk Fågel, Ulf Sahlin, LRF, Ingela Stenson, United Minds, Johan 

Ununger, Saltå Kvarn och Niklas Warén, Ica Global Sourcing samt journalisten Pelle Thörnberg 

närmast i bild. 

Lite ödmjukhet skadar inte 

under den avslutande paneldebatten, som kretsade kring vad 

som kan ge ökat förtroende för livsmedelsbranschen, framkom 

bl a att lite ödmjukhet inte skulle skada. nu gäller det att inte 

låta förtroendekapitalet sjunka ihop helt. 

text: åsa leIfe foto: carIna malm 

Är kriser bra, undrade moderatorn Pelle 

Thörnberg, vilket fick Maria Donis från 

Svensk Fågel att förklara: 

– Kriser får en att tänka till och se 

tillbaka, så det kan vara nyttigt. Men helst 

vill man väl slippa det. 

Och hur är det då med förtroendet? 

Ingela Stenson, United Minds, menar att 

”man har det rykte man förtjänar”. Värst illa 

ute är den färdiglagade maten. 

– Vi måste komma ur det här med att 

mat måste vara billigt. Det finns utrymme 

Annons 

Nordarom 

för kvalitetsmat men det kräver en bra story, 

sa Ingela Stenson och fortsatte: 

– Det är media som har drivit tillsatsfrågan 

och vi har fått en Mats-Eric Nilssoneffekt. 

Det går nästan inte att välja ”tillsatsrik” 

mat idag,vilket naturligtvis även påverkar 

hållbarhetstiderna. 

förlorat decennium 

Vad krävs då för att öka förtroendet, frågade 

Pelle Thörnberg. 

– Problemet handlar mycket om attityd i 

kommunikationen. Man måste vara mycket 

mer ödmjuk, det finns idag en för stor 

tilltro till fakta. Det går inte längre att vara 

” Man måste 

vara mycket 

mer ödmjuk ” 

auktoritär – då är man rökt. Det går heller 

inte att styra och ställa med sociala medier, 

gå istället in och kommunicera och delta, 

löd rådet från Johan Ununger, Saltå Kvarn. 

– Tjugohundratalet har bara handlat om 

pris. Det är ett förlorat decennium för oss, 

sa Ulf Sahlin, LRF. 

Niklas Warén, Ica Global Sourcing, 

menade att vi fortsatt kommer att ha en 

ständig prispress. 

– Egentligen, sa Ingela Stenson, är 

de svenska konsumenterna rätt nöjda och 

glada, så det finns en jättestor matglädje 

idag. Sedan ska man också komma ihåg att 

konsumenterna inte är rationella. Samtidigt 

som tillsatser utgör ett rött skynke, så är 

vi svenskar mästare på att trycka i oss 

lösgodis. 


Livsmedelsgolfen 

firade 25 år 

årets livsmedelsgolf med clrcon som värd 

blev en historisk begivelse eftersom det var 

25 år sedan tävlingen spelades för första 

gången. Vid årets tävling genomfördes 

också ett unikt test med DoonDots Digitala 

scorecards, vilket fick golf Digest, världens 

största golftidning, att uppmärksamma 

tävlingen. text: joakIm stenström, clrcon 

Första gången som en golftävling arrangerades för Livsmedels- 

Föreningens golfintresserade medlemmar var 1984. Två år 

senare blev tävlingen etablerad under namnet Livsmedelsgolfen 

och den första officiella tävlingen hölls på Delsjöns golfbana. 

Fermia ABs VD Björn Almgren var med både då och nu. Vid 

årets prisutdelning berättade han att Åsa Andeberg, FMV, vann 

den allra första tävlingen. Priset då var tre garnnystan samt 

uppmaningen: ”Till nästa år vill vi se dig spela i en stickad tröja 

av de här!” Vilket hon också gjorde. 

Tävlingen har sedan dess utvecklats till ett mötesforum för 

LivsmedelsFöreningens golfintresserade medlemmar och en 

tävling utöver det vanliga. Mycket tack vare de spelare som år 

efter år återkommer för att träffa kollegerna i branschen men 

även pga att 1a priset de senaste fyra åren varit en golfresa för 

två utomlands. I år fick vinnaren en flygresa för två personer 

med Turkish Airlines till Belek, Turkiet, med en veckas all 

inclusive-boende på Cornelia Hotels lyxhotell och spel på Nick 

Faldo Golf Course i regi av Bilyana Golf Holidays. 

Årets vinnare på 76 slag blev Pär Wilgotson från Norfoods. 

Bästa dam på 80 slag blev Jennie Björk från LCH, som förutom 

vandringspriset vann en golfjacka från Calvin Green. 

Digital penna 

Vanligtvis används CLRcons tjänster och DoOnDots verktyg 

för att kapa kostnader i livsmedelsindustrin, men för att visa 

potentialen i tekniken med digital penna och checklista användes 

dessa för att analysera golfarnas spel. 

Fem spelare utrustades med Digitala Scorecards och precis 

som under en golfrunda med ett vanligt Scorecard fyllde de 

i sitt resultat men också utfallet med antal par, fairway- och 

greenträff genom att spelaren bara kryssade i några extra 

rutor per hål. Efter golfrundan erhöll de med full automatik 

ny kunskap och förståelse för vad de ska fokusera på för att 

utveckla och förbättra sin golf. 

Golf Digest fick höra talas om det Digitala Scorecardet 

och gjorde en intervju med CLRcons resp DoOnDots VD om 

tekniken och resultatet. 

En härlig golfupplevelse i 

Turkiet väntar vinnaren av 

Livsmedelsgolfen. 

Årets vinnare av Livsmedelsgolfen Pär Wilgotson, Norfoods, flankerad av tv 

Sören Hägvall, VD DoOnDot och Joakim Stenström, VD CLRcon. 

Nästa år spelas Livsmedelsgolfen den 7 september. 

Ligg i hårdträning under nästa säsong så blir det kanske du som 

får flyga till Turkiet för att spela golf och bo på lyxhotell. 


Annons 

Urschel 

Annons 

Bergström & 

Hellqvist 


Det enkla är ofta det godaste. Den nystekta rödingen och potatisen sålde bra en gråkall dag i Skellefteå. 

matfest i norr 

suovas, glödkakor, hjortronsylt och Västerbottensost. självklart 

vimlade det av norrländska specialiteter på matfesten i 

skellefteå. för femte året i rad låg grillröken bitvis tung över 

nordanåparken under fyra sensommardagar och förföriska 

dofter lockade många matentusiaster från norra sverige och en 

och annan tillrest sörlänning. kulinarisk shopping hägrade. 


– Vad vore vår mat utan Västerbottensosten 

och alla andra delikatesser vi har här uppe – 

gjorda av fantastiska råvaror från hav, skog 

och fjäll, sa invigningstalaren landshövding 

Chris Heister. 

Hon har ett mycket stort intresse för 

utvecklingen av länets näringar kopplade 

till mat och turism. 

– Här finns det bästa av det mesta. 

Nu gäller det bara att öka produktionen 

och förbättra servicen då det handlar om 

matturism, sa Chris Heister, som förstås 

gärna vill se att Europas kulinariska 

centrum flyttas norrut. 

vällagrad hemlighet 

När man tänker mat och Västerbotten 

poppar Västerbottensosten osökt upp. 

Och givetvis hade den ett eget smaktält på 

Matfesten och där saknades aldrig besökare. 

Under parollen ”En vällagrad hemlighet” 

frestades besökarna med en varm soppa 

med Västerbottensost, som förstås blev en 

storsäljare i det kyliga vädret. Ville man 

sedan svalka av sig igen rekommenderades 

en parfait gjort på samma ost och varm 

hjortronsylt därtill. 

samiska delikatesser 

Den som sökte efter samiska delikatesser 

kunde hitta dem bl a hos N Omma, där stora 

skyltar talade om en ”renupplevelse”, vilket 

innebar renkött i flera olika former. 


Finskt älg- och renkött på burk – en nyhet för många svenska konsumenter. 

Suovaskebab och sk samiska glödkakor 

lockade man med på andra håll. 

Där det serverades kantarelltoast med 

Västerbottensost, saknades sällan kunder. 

Men allra längst var nog köerna periodvis 

till det tält där det såldes friterad camembert 

med hjortronsylt. 

Givetvis fanns det många olika 

mässerbjudanden på festivalområdet, 

exempelvis erbjöd Toppchark en mässpåse 

med bl a basturökt skinka och falukorv och 

vad de kallade ett ”björnspjut”. Det senare 

visade sig dock vara tillverkat av nötkött. 

älgkött på burk 

Förutom alla norrländska specialiteter hade 

besökarna också möjlighet att välja t ex 

texas barbeque och thaimat av många olika 

slag. 

”Läckerheter från norra Finland” stod 

det på ett samlingstält där det fanns ett lite 

annorlunda urval av produkter, t ex älg- 

och renkött på burk. Konserverna säljer 

bra i Finland och nu vill det tillverkande 

företaget Ruokapohjola från Uleåborg hitta 

köpare till sina produkter även i Sverige. 

Förutom konserverat älg-, ren-, nöt- och 

griskött, kan t ex siklöja i tomatsås också 

dölja sig i burkarna. Och – fick vi veta – de 

svenskar som vågade smaka, blev positivt 

överraskade. Den konserverade maten 

smakade helt enkelt betydligt bättre än 

vad man trott. 

Det hela kunde sedan sköljas ner med 

ett stort glas kall mjölk i Norrmejeriers tält 

där en synnerligen populär mjölkhävartävling 

avgjordes. Glädjande nog var det 

tonårskillarna som höll sig längst fram och 

det entusiastiska påhejandet visste ibland 

inga gränser. 

I tältet med beteckningen ”en vällagrad hemlighet” dolde sig 

förstås Västerbottensosten, som firar 100 år i år. 

Den varma gaspachon serverades med riven Västerbottensost. 

Pairfaiten, även den gjord av ost, toppades med varma hjortron. 

50 000 besökare kom för att ta del av 

delikatesserna på Matfesten i Skellefteå. 


Anna-Karin Karlsson menar att det går att dela upp världen i två delar 

– en som är för parmesanosten och en för Västerbottensosten. 

uttrycket ”sverige – det nya matlandet” känner vi igen vid det 

här laget. Den norrländska vägen till visionen skulle förmedlas 

under den matkonferens som arrangerades under matfesten i 

skellefteå. onekligen har norrland mycket goda förutsättningar 

för att bidra till en positiv utveckling, men frågan är fortfarande 

hur det ska gå till. text och foto: åsa leIfe 

Jordbruksminister Eskil Erlandsson fanns på 

plats i Skellefteå för att berätta om visionen 

bakom idén med ”det nya matlandet”. 

– Från början skakade många på 

huvudet. Det gör man inte längre. Skälen 

till det är flera, sa han och berättade att en 

undersökning, gjord av United Minds, visar 

att 72 procent av svenska folket tror att 

vi har goda förutsättningar att bli det nya 

matlandet i Europa. 

”Det är bara tillsammans som vi kan göra verklighet av visionen om Sverige 

som det nya matlandet”, betonade Eskil Erlandsson. 

Den norrländska visionen 

– Vi ska bli bäst på mat i Europa. Och vi 

börjar med Europa – sedan väntar världen, 

skämtade jordbruksministern. 

– Norrland har otroligt goda förutsättningar 

att bidra. Här finns ett annorlunda 

klimat, som gör att allt växer lite långsammare 

och därmed blir mer smakrikt. 

Flera norrländska mataktörer visar också att 

det går att profilera sig med ett regionalt och 

lokalt ursprung och att lyfta fram det unika. 

I handlingsplanen, där regeringens 

vision är att skapa 20 000 nya jobb, finns 

fem fokusområden: primärproduktion, 

förädlad mat, offentlig mat, matturism och 

restaurangnäring. 

– Primärproduktionen, betonade 

Eskil Erlandsson, utgör naturligtvis en 

mycket viktig grund. Vi ska stödja och öka 

primärproduktionen, vilket ger fler jobb och 

ökar förutsättningen för att få fram bra mat 

och närproducerad sådan. 

Jordbruksministern sa också att målet 

är att Sverige ska ha 20 procent fler förädlingsföretag 

år 2020 och att maten i skolköken 

och till de äldre ”ska genomsyras av 

matglädje och kvalitet”. 

– Vi satsar pengar på att hjälpa kommunerna 

att göra bättre upphandlingar. 

Säkert var det många i auditoriet som 

hoppades att det också ska komma att 


märkas på den offentliga maten runt om i 

kommunerna. 

grön revolution 

Vilka möjligheter har då svenska livsmedel 

i framtiden? Det hade Helena 

Jonsson, nytillträdd vice ordf i LRF – en 

medarrangör till matfestkonferensen – till 

uppgift att ta upp i sitt anförande, vilket 

hon inledde med att konstatera att ”en grön 

revolution krävs”. 

– Vi måste bygga den framtida matproduktionen 

på ”grönt vatten”, alltså 

regnvatten. Det håller inte att pumpa upp 

grundvatten längre. 

Helena Jonsson framhöll också att 

satsningen på det nya matlandet är positiv, 

men att man inom LRF önskar att en hållbar 

konsumtion läggs in i strategin. 

sunt bondförnuft 

Tommy Myllymäki, Sveriges fn främste 

tävlingskock, som bl a driver Julita 

värdshus, efterlyste en närmare kontakt 

mellan leverantörer och producenter men 

även en större portion ”sunt bondförnuft”. 

Själv säger han sig lägga mer vikt vid 

smaken på maten än utseendet. 

– Det vore också bra om handeln kunde 

ta sitt ansvar och byta ut sortimentet allt 

efter säsong, precis som klädaffärerna 

gör. Slopa sparrisen från Peru till nyår och 

importera inga jordgubbar på vintern. 

Regionala skillnader 

”Storytelling”, att äta berättelsen, handlade 

Richard Tellströms anförande om. 

– Vi äter inte för att överleva utan för att 

leva. Mat är ett kulturuttryck. 

Richard Tellström, som är doktor i 

måltidskunskap vid restauranghögskolan i 

Grythyttan, menar att smak konstigt nog är 

det minst eftertraktade då vi väljer mat på 

restaurang. Sociala skäl, klass och kön styr 

valen betydligt mer. 

– Vi har fått en ifrågasättande konsument 

som köper ”statements” och bygger 

identitet med hjälp av produktinköp. 

Richard Tellström konstaterade vidare 

att vi efter att i över 150 år arbetat för att få 

fram mjölken ”mjölk”, har återfått regionala 

skillnader. Standardiseringen uppskattas inte 

längre. 

Och givetvis är språk viktigt, att vi kan 

prata om en produkt ökar värdet på den. 

Språk är helt enkelt gastronomi. Målande 

beskrivningar säljer. 

– Storytelling är fiktion – inte fakta. Det 

handlar om att betona en känsla, göra något 

medryckande – inte återgivande. 

Som exempel på produkter där man 

jobbat med att skapa en känsla av äkthet, 

nämnde Richard Tellström Fäbodknäcke. 

På fäbodarna bakades dock inget knäcke. 

Oxfilé provencale togs som ett annat 

exempel. Den rätten förekommer bara i 

Sverige, dvs exotism skapad här. 

Patriotism 

Anna-Karin Karlsson, chef för marknad 

och innovation på Norrmejerier, berättade 

om företagets varumärkesarbete och 

hon hävdade förstås att Norrmejerier 

har Europas bästa mjölk. Det energirika 

fodret, som växer under midnattssolen, ger 

nämligen en något mer koncentrerad mjölk. 

Självklart gör man på Norrmejerier 

allt för att försvara den lokala marknaden 

och jobbar mycket med patriotismen i sin 

kommunikation – men så är också hela 90 

procent av konsumenterna i norr positiva 

till Norrmejerier. 

– Man har förstått att man kan göra 

skillnad genom att köpa lokalt. Då man 

väljer Norrmejeriers produkter bidrar man 

helt enkelt till ett levande Norrland. 

Självklart kom Anna-Karin Karlsson 

också in på Västerbottensosten, ”den vällagrade 

hemligheten”. 

– Nyskriven storytelling är viktigt, så kom 

ihåg att skriva ner ”skapelseberättelsen”. 

Västerbottensosten skapades redan 

1910 och för att även kunna exportera den 

populära osten bygger man nu ut fabriken 

i Burträsk. Osten finns redan i USA, är på 

väg in i Finland och Norge och ska efter 

nyår ska den även gå att köpa i England. 

Utbildning krävs 

Tanken var att det norrländska perspektivet 

skulle lyftas fram i den avslutande paneldiskussionen 

om möjligheter och hinder för 

att förverkliga visionen. Därav blev föga. 

Det hela tenderade av och till att bli lite väl 

mycket av ett LRF-möte. 

Ella Nilsson, matambassadör för 

Västerbotten, fick dock framfört att om 

visionen om Sverige som matland ska 

kunna bli verklighet så måste den av 

regeringen utlovade regelförenklingen 

genomföras fullt ut. Det är nödvändigt för 

att ge bättre förutsättningarna för bönderna, 

livsmedelsföretagen, restauratörerna och 

turismföretagen. 

– Utbildning, samarbete och helikopterseende 

krävs i matturismen. Och byt kluten 

mot kockmössor i skolköken – där krävs utbildning 

och fortbildning. 

Ella Nilsson betonade slutligen även 

vikten av att öka stoltheten över de unika 

norrländska livsmedlen. 

– Vi måste vara stolta över allt det goda 

vi har här uppe! 

”På mina krogar följer vi alltid årstiden”, sa mästerkocken Tommy Myllimäki under paneldebatten. 

Tv i bild Ella Nilsson och th Anna-Karin Karlsson samt köttbonden Kenneth Åström. 


Förpackningstrender 

Tradition 

Handcrafted 

Vintage 

en förpackning kan göra stor 

skillnad. små ändringar och 

val av design kan betyda 

mycket för hur våra känslor 

påverkas i förhållande till ett 

varumärke. text: åsa leIfe 

En som säger sig vara galen i förpackningar, 

är Amelie Malmfält på Amore Brand 

Identity Consulting. Under ett seminarium 

om ”den förförande förpackningen”, som 

arrangerades av www.packseminarier.se den 

21 september i Stockholm, förklarade hon 

varför en förpackning ofta är så mycket mer 

än vad man först kan se och tro. 

Samtidigt som den digitala världen 

utvecklas oerhört snabbt har tradition blivit 

viktigt för många vid val av förpackning. 

Amelie Malmfält tog Smålandsfil från 

Skånemejerier och Hjordnäras hallonfil som 

exempel på traditionstrenden. 

Att skapa en gammaldags känsla, 

är en annan stark trend. Ett exempel på 

denna sorts vintage utgör Svegros rutiga 

potatisförpackningar. 

Man kan också jobba samtidigt med 

framtiden och det lite gammaldags, vilket 

på Amore betecknas som handcrafted. Med 

förpackningen till Allerums ost visar Skånemejerier 

att det finns en människa bakom 

produkten och att någon har smakat den. 

Retro är givetvis också en trend och 

bl a barnmatsföretaget Hipp jobbar mycket 

med en tydlig retrokänsla i designen på sina 

barnmatsburkar. Det ska kännas tryggt och 

trovärdigt. 

Sist men inte minst får det gärna finnas 

lite humor i förpackningstänkandet. 

viktig redesign 

– Vi går tillbaka till det traditionella, den 

handgjorda känslan på förpackningarna, 

samtidigt som den digitala tekniken gör 

framsteg, konstaterade Amelie Malmfält 

och tillade att det är viktigt att försöka 

vara före trenderna och nämnde som 

exempel hur redesignen av ProViva har gett 

stadig merförsäljning. Varje redesign av 

förpackningen har ökat försäljningen. 

Packbridge 

kartlägger svensk 

förpackningsindustri 

Packbridge är ett nystartat nätverk med 

ambition att samla svensk förpackningsindustri 

och dess användare. Visionen 

är att ”bygga en av världens ledande 

arenor” för forskning, innovation, 

entreprenörskap och företagande inom 

området förpackningar. 

Ett konkret initiativ är att kartlägga 

den svenska förpackningsindustrin. 

Den första rapporten kommer 

att ha fokus på svensktillverkade 

konsumentförpackningar. Ett avsnitt 

kommer att behandla hur trender 

och demografi förväntas påverka 

förpackningsutvecklingen i framtiden. 

Till det kommer önskemål om mer praktiska 

och miljövänliga förpackningar. 

Befolkningen blir också allt äldre, 

vilket ställer nya krav på förpackningarnas 

funktion. 

Packbridge bildades formellt i juni 

2010 och redan har ett 30-tal företag 

blivit medlemmar. Målsättningen är 

att inom ett par år ha upp emot 300 

medlemsföretag från hela värdekedjan. 

VD för PackBridge är Per-Stefan 

Gersbro. 

Pizza i strut 

för norrmännen 

Den kägelformade djupfrysta pizzan 

Coneinn dök först upp på Alimentariamässan 

i Barcelona 2008. Nu har den 

lanserats i Norge av Norfrost, som 

förutspår att den blir en storsäljare i 

butikerna. Två smakvarianter finns, 

skinka och pepperoni. Den nya pizzatypen 

introduceras i ett 30-tal länder. 


Annons 

Eurofins 

Annons 

SPX 


Kriminalvårdsinspektör Tomas Kvarnrud har visioner om hur såväl 

kriminalvården som klienterna skulle kunna utvecklas om man bättre 

tar till vara gårdarnas resurser. 

Kriminalvården vill förädla 

kött från egna gårdar 

fängslande god korv endast för internt bruk? Det är lätt att 

dra till med göteborgs-humor när kriminalvården nu satsar på 

livsmedelsområdet. text och foto: anna-karIn hallgren 

Meny har det senaste året utfört uppdrag åt 

flera olika branscher. Den senaste samarbetspartnern 

är Kriminalvården, som har 

uppfödning av köttdjur på ett antal gårdar 

i rehabiliteringssyfte samt produktionsverksamhet. 

Hittills har djuren levererats till ett 

externt slakteri för vidareförädling och 

försäljning. Nu funderar man på att ta 

tillbaka köttet till resp gård för vidareförädling 

och i förlängningen kanske också 

försäljning i egen regi. I första hand tänker 

man sig styckning för att kunna använda 

köttet i den egna verksamheten. 

För att öka kunskapen kring kött har 

Kriminalvården i samarbete med Meny 

startat en Menycirkel. Tanken är att samla 

högst tio deltagare kring en gemensam 

frågeställning. 

flera yrkeskategorier 

Åtta deltagare träffas sex gånger och går 

igenom slaktkropps- och köttkvalitet, styckning, 

charklära, ekonomi och marknads- 

föring. Gunnar Malmfors, universitetslektor 

med kött som specialitet, ansvarar för fakta 

och upplägg av cirkeln. 

Bland deltagarna finns kriminalvårdsinspektörer, 

produktionsledare, ladugårdsförmän 

och kockar. 

– Jag kände att det var viktigt att vi fick 

med oss de olika yrkeskategorier som berörs 

– de som arbetar med djuren och de som 

lagar maten, säger kriminalvårdsinspektör 

Tomas Kvarnrud, som arbetar på den öppna 

anstalten Rödjan i Mariestad och är en av 

initiativtagarna till Menycirkeln. 

Efter styckningsträffen kunde kockarna 

konstatera att här finns möjligheter att få 

tag på köttdetaljer, som man inte hittar ute 

i handeln. 

framtida yrke 

Kockarna arbetar med självhushåll, där 

interner, eller klienter som man numera 

säger, delar på en lägenhet och turas om 

att ta ansvar för veckoplanering, inköp och 

matlagning. Kockarna ser nu möjligheter 

Styckning står på schemat, när Kriminalvårdens personal går Menycirkel. 

Paul Nilsson demonstrerar och lär ut. 

att i framtiden kanske kunna arbeta med 

anläggningarnas eget kött, som är närproducerat 

och ekologiskt. 

Att klienterna i en framtid dessutom 

skulle kunna lära sig vidareförädling av 

kött, är något som kan gynna dem när de 

kommer ut och ska hitta arbete. 

– Här ser jag fler möjligheter om vi 

skulle kunna starta en gårdsbutik i framtiden. 

Då får klienterna en koppling till 

företagsamhet och lär sig att göra kalkyler 

och budget, säger Tomas Kvarnrud. 

Mycket av detta är fortfarande visioner. 

I Menycirkeln ingår också att ta reda på 

vad Kriminalvården får göra rent juridiskt. 

Sedan får man även undersöka vilka aktörer 

på marknaden som man kan samverka med. 

”bättre ut” 

Kriminalvården kan göra bättre nytta, 

menar Tomas Kvarnrud, som tidigare har 

arbetat nio år på Tidaholmsanstalten. 

– En sju meter hög mur är ingen bra 

lösning, även om den är nödvändig ibland. 

Men här på gården ser vi hur bra klienterna 

mår och hur de växer med sina uppgifter. 

Alla intagna ska vara sysselsatta med utbildning 

eller arbete. På ett jordbruk finns det 

alltid sysselsättning. Dessutom märker man 

hur närheten till djur väcker empati. 

– Vi jobbar med ”bättre ut” – att klienterna 

ska vara bättre rustade för ett liv i 

frihet än de var när de kom hit. Inom livsmedel 

och den gröna näringen kommer det 

alltid att finnas jobb, så vi kan verkligen se 

nyttan i att vidareutveckla vår verksamhet 

på gårdarna, avslutar Tomas Kvarnrud. 


”Jättebra att Saltå Kvarn har öppnat butik i Stockholm. Det är lite dyrare, 

men det är det värt”, säger en kund som handlar bröd och linfrön. 

saltå Kvarn storsatsar 

med butik och bageri 

I början av juni öppnade saltå kvarn ett nytt ekologiskt bageri i Bromma och i slutet av 

augusti invigde man sin första egna butik i stockholm. text och foto: carIna malm 

I Saltå Kvarns nya butik, som ligger på 

Södermalm i Stockholm, finns företagets 

alla ca 200 ekologiska produkter. Förutom 

förpackade livsmedel, som bönor, linser, 

pasta, pastasåser, vinäger, ris, torkade 

frukter, nötter, snacks, biodynamiska juicer, 

müsli, knäckebröd, mm, finns även ett 

15-tal oförpackade färska brödsorter från 

bagerierna i Järna och Bromma. 

Allt som behövs för surdegsbaket finns samlat 

i en hörna. 

Bakning är också en viktig del i butikskonceptet. 

Sortimentet omfattar bl a flera 

biodynamiska mjölsorter, baktillbehör, som 

jäskorgar och bakstenar, samt naturliga 

bakhjälpmedel, bl a surdegsstart, nyponskalsmjöl 

och kornmalt. 

Saltå Kvarn har även en butik vid sitt 

bageri i Järna, söder om Södertälje. 

Det nya bageriet i Bromma innebär en 

Här säljs även baktillbehör, som korgar, bakstenar, 

degspadar, mm. 

Den karaktäristiska designen på Saltå Kvarns förpackningar gör färgrikedomen 

i hyllorna stor. 

kraftig ökning av bageriverksamheten, som 

på sikt kommer att fördubblas. Där bakas 

främst förpackat bröd som distribueras till 

övriga butiker. Tillverkningen är fortsatt 

hantverksmässig med långa jästider och 

gräddning i moderna stenugnar. 

Bageriet i Järna kommer fortsättningvis 

att koncentrera sig mer på oförpackat bröd i 

mindre volymer till de två egna butikerna. 

Levain-bröden, som här exponeras med 

balsamvinäger och olivolja, väger 1,5 kg styck. 


Vilmas Knäckebröd 

finns i nio olika 

varianter. 

Vilmas Knäckebröd 

startar eget bageri 

kanske krävs det en utlänning för att ta fram ett exklusivt knäckebröd 

i sverige. Det gäller i alla fall Vilmas knäckebröd, vars 

upphovsman har engelska och holländska rötter. I september 

invigde Vilmas ett eget bageri i hofors och flyttar nu hem 

produktionen till sverige. text: carIna malm foto: carIna malm och VIlmas 

När Vilmas Knäckebröds ägare och VD 

Alex Cartwright kom till Sverige år 2000 

tyckte han som många andra utlänningar, att 

svenskt matbröd var ”tråkigt, plastinpackat 

fabriksbröd”. Alex hade bl a arbetat med 

flygcatering och började importera handbakat, 

exklusivt mjukt bröd från Kanada och 

Holland, som levererades fryst till butiker 

och flygbolag. 

Efter några år föddes tanken på att ta 

fram en exklusiv variant av knäckebröd. 

År 2004 lanserades det tunna, spröda 

knäckebrödet av ekologiskt fullkornsmjöl, 

som handbakades av ett bageri i Stockholm. 

De första varianterna var råg, sesam och 

rosmarin, skurna i bitar och förpackade i 

bruna papperspåsar. 

– Vi marknadsförde oss som en motsats 

till de stora knäckebrödstillverkarna och 

ville att brödet skulle ha ett personnamn. En 

av våra medarbetare föreslog Vilma efter sin 

mormor, berättar Alex. 

Mjukbrödsimporten avvecklades och 

2006 bytte företaget namn från Bröderna 

Cartwright till Vilmas Knäckebröd. 

Papperspåsarna byttes ut mot kartonger, 

för att brödet skulle hålla för längre 

transporter. Nya sorter smaksatta med fröer 

och kryddor utvecklades, liksom de smala 

knäckesticksen, tänkta att dippa eller som 

nyttiga alternativ till kex och chips. 

Produktionen flyttades 

När det svenska bageriet fick problem 

med bristande hygienkontroll, flyttades 

produktionen utomlands till flera mindre 

bagerier. Var vill Alex inte avslöja av 

konkurrensskäl. Kapaciteten blev dock 

för liten, varför man började leta efter en 

produktionsanläggning i Sverige. 

– Efter att ha underkänt flera livsmedelsgodkända 

enheter på grund av otillräcklig 

hygien, hittade vi Procordias tidigare 

anläggning för paj och pizza i Hofors 

i Gästrikland, som var perfekt för oss, 

berättar Alex. 

– Kommunen och länsstyrelsen har ställt 

upp och gett oss mycket hjälp, dessutom har 

vi kunnat anställa fem före detta Procordiamedarbetare. 

Investeringen på 25 miljoner 

kronor har blivit möjlig, genom att vi nu är 

listade hos alla de stora livsmedelskedjorna. 

Däremot har vi tackat nej till Lidl för att 

behålla lite av den exklusiva känslan. 

Från början såldes Vilmas Knäckebröd 

bara i ett fåtal butiker, som Cajsa Warg och 

NK och i mindre delikatessaffärer. Alex 

medger att den ökade tillgängligheten i 

dagligvaruhandeln har medfört ett minskat 

intresse från delikatessbutikerna. Därför 

funderar han på att ta fram ett extra 

premiumsortiment för dessa. 

satsning på export 

Det nya bageriet ökar också möjligheterna 

för export. Idag finns Vilmas i ett fåtal 

butiker i bl a Storbritannien, Danmark, 

Finland, Schweiz och Holland. 

– Vilmas är det enda knäckebrödet på 

Harrods i London, berättar Alex, inte utan 

en viss stolthet. 

Han räknar med att exporten ska ta fart 

under 2011 och har siktet inställt framför 

allt på Storbritannien och USA. 

– Vi får ständiga förfrågningar om 

export men har tvingats att tacka nej, dels 

för att vi har prioriterat den svenska marknaden, 

dels för att logistiken blir för dyr. Vi 

måste vara noga med valet av distributörer. 

Eftersom våra produkter innehåller frön, 

men inga konserveringsmedel, är de 

känsliga och måste hanteras rätt. 

Flera av Vilmas produkter är ekologiska 

och kommer fr o m 2011 att få 

EU-ekologisk märkning. 

– Vi kommer att trycka mer på att de 

är hälsosamma alternativ till snacks, men 

huvudargumentet är fortsatt den goda 

smaken. 

Unika produkter 

Målsättningen är att öka dagens omsättning 

på 20 Mkr till 70 - 100 Mkr om fem år, 


Knäckesticks på väg att gräddas i den 14 m långa tunnelugnen. Efter gräddningen går sticksen på en avsvalningsbana, innan de packas. 

framför allt genom export. Gräddningen 

är idag en flaskhals i produktionen och 

hösten 2011 ska den nuvarande tunnelugnen 

ersättas med en som är fyra gånger så bred. 

Den gamla ugnen ska då användas till andra 

produkter än knäckebröd. 

– Det gäller att vara unik när man tar 

fram nya produkter, vi ska inte konkurrera 

med de stora tillverkarna, säger Alex, som 

själv utvecklar alla recept och förpackningar. 

Han avslöjar att flera ”roliga, mer 

snacksliknande kombinationer” kommer att 

lanseras våren 2011 och har även planer på 

ett säsongsknäcke. 

Livsmedelsföreningens 

mentorskapsannons 

rep fr s 58 i 6/10 

Kanske är det som styrelseordföranden 

Roger Gehrman, tidigare VD i bl a 

Wasabröd, uttrycker det: 

– Det ska till en utlänning för att 

utveckla knäckebröd, annars blir det bara 

runda kakor med hål i. 


Annons 

Tetra Pak 


Ny vinnare i godishyllan 

Malaco fortsätter att ta konsumenterna till 

hjälp i produktutvecklingen – och intresset 

för att delta genom att komponera en 

smakfull blandning, namnge och designa 

påsen är mycket stort. 

Vinnarpåsen 2010 innehåller godisbitar 

med smakerna äpple, granatäpple/lakrits, 

vattenmelon, jordgubb och tutti frutti. 

Segraren Ronny Berg har enligt juryn 

lyckats med en fantastisk smakkombination 

och dessutom gett den ett fyndigt namn, 

Gott och blandat Fruktopia. 

Vinnaren får besöka Malacos 

godisfabrik i Slagelese, Danmark, med 

tre vänner och därefter se sin godispåse 

lanseras i butik. Givetvis får vinnaren också 

stora mängder godis. 

Inför årets tävling har smakerna utökats 

med mynta, jasmin, kastanj, papaya, 

kumquat, nypon och körsbär. Totalt består 

smakpanelen av 41 smaker som kan 

kombineras helt efter tycke och smak. 

cajsa Warg har 

öppnat ny butik 

1996 startade sex matentusiaster butiken 

Cajsa Warg på Söder i Stockholm under 

devisen: ”Kul att handla, lätt att laga, 

gott att äta.” I augusti invigdes ytterligare 

en butik, som ligger på S:t Eriksplan i 

Stockholm, lite större, men uppbyggd enligt 

samma koncept som den första butiken. 

All mat som säljs i butiken är utvald och 

provsmakad av ägarna och den matkunniga 

personalen. 

– Vi har alltid varit lite av ”butiken mot 

strömmen”. Vi har tagit maten och smaken 

på allvar och bara sålt det vi tror och litar 

på. Idag är det många som flirtar med dessa 

värderingar, säger Måns Falck, VD och en 

av butikens fyra delägare. 

En del av konceptet kallas Cajsas 

Matmekano och innebär att kunden köper 

maten förberedd och gör de sista momenten 

hemma. 

Den första Cajsa Warg-butiken ägdes 

under en period av Coop, men köptes sedan 

tillbaka av ägarna. 

Annons 

Proffice 

Foto: Carina Malm 

höjd status för 

konditoryrket 

Arla har för andra året i rad intervjuat 

15 av Sveriges främsta konditorer för 

att undersöka vad de tycker om sitt 

yrke, branschen och framför allt trender. 

Konditorerna är ense om att det traditionella 

och klassiska är en återkommande trend när 

det gäller bakverk. Det enkla och stilrena 

dominerar, liksom äkta, genuina smaker, 

närproducerat och säsongsanpassat. 

Den svenska konditorbranschen har 

influerats mycket av Frankrike, framför allt 

när det gäller moussetårtor och macarons, 

som är årets uppstickare. Österrike är en 

stark influens i brödväg, stenugnsbakat står 

sig och från Spanien kommer tapas samt 

trenden att beställa in flera små bakelser och 

praliner istället för ett stort bakverk. 

Sverige förväntas stå sig starkt 

internationellt framöver, dessutom anses 

svenska konditorer ha fått ett uppsving 

utomlands efter kronprinsessbröllopet. 

Intresset för tårtor, som var rekordstort i 

samband med bröllopet, mattades dock av 

efter en tid. 

Statusen på konditoryrket har höjts, 

mycket tack vare kronprinsessbröllopet och 

tävlingen Årets Konditor. 


produktnytt 

glass förgyller 

höstmörkret 

På hösten är det lite fylligare 

glassmaker som gäller och i 

oktober lanserade Häagen-Dazs 

sin höstsmak Chocolate, Pralines 

& Caramel, en chokladglass med 

kanderade pecannötter och kolasås. 

– Den lena kolasåsen innehåller 

stråk av sälta som ger en 

kontrast till det söta. Och det 

är kontrasterna i smakerna och 

texturen som ger glassen dess 

karaktär, säger Alison Gray, R&D 

manager på Häagen-Dazs fabrik 

i Frankrike. 

älskad kaka i 

stor förpackning 

De flesta människor älskar chocolate chip 

cookies – inte bara i Sverige. Varje år säljs 

runt 12 miljarder cookies runt om i världen. 

Gillebagaren, som just bytt namn till 

, vill förstås ha sin del av kakan och lanserar 

Gille Cookie i en 300-gramsförpackning 

som enkelt kan förslutas. 

Nu ska Rynkeby bli 

etta även i sverige 

I Danmark har juice från Rynkeby en mycket stark ställning 

och nu ska svenskarna få ta del av fler av Rynkebys juicer. 

Rynkeby har tagit ett nytt grepp kring smakerna och 

sortimentet utgår ifrån två juicer, apelsin och äpple. Borta 

är de vanliga varianterna med blodapelsin, grapefrukt etc, 

istället får apelsinjuicerna en extra twist av banan eller 

passionsfrukt. 

– I Sverige satsar vi på en familjejuice, en dryck utan 

tillsatser, ren frukt rakt ner i förpackningen, säger Rynkebys 

marknadsdirektör Thomas Silbersky. 

För 20 år sedan drack svenskarna ca 18 l juice per 

person och år. Idag har konsumtionen ökat till ca 20 l, men 

Sverige ligger ändå på jumboplats i Norden. Finland toppar 

med närmare 30 l, Norge ligger hack i häl och Danmark har 

gått om Sverige. 

engelska kex 

till osten 

De senaste nyheterna från det 

brittiska familjeföretaget Fudges 

är ett antal kex, som både passar 

utmärkt på ostbrickan och att 

avnjutas på egen hand. 

I sortimentet finns Cheese & 

Black Pepper Flatbreads, Spelt 

Seeded Flatbread, Rosemary 

Rounds och en duoförpackning 

med Oat & Walnut Crackers, som 

alltså består av havre/valnöt, samt 

kolsvarta Charcoal Crackers, där 

kol är en av ingredienserna. 

I sortimentet finns även en 

ask med fyra utvalda sorter, A 

selection of Biscuits for cheese. 

saffran fick ge 

smak åt blossa 10 

Äkta saffran från Iran, plus en gnutta cognac för att 

lyfta fram karaktären och så en aning pomerans – 

allt hällt i en guldskimrande flaska. Det är receptet 

på årgångsglöggen Blossa 10. 

– Blossa 10 smakar bra att dricka både 

varm och kall, men själv föredrar jag den rumstempererad, 

säger Åsa Orsvärn, chief blender på 

Blossa. 

Årets glögg passar utmärkt att avnjuta tillsammans 

med lite sötare tilltugg som mandelmassa 

och choklad. Den bryter även fint mot salta tilltugg 

som ost och nötter. 

– Vi har som vanligt letat efter en nordisk smak 

eller en tydlig julkombination då vi arbetat fram 

smaken på vår årgångsglögg, berättar Åsa Orsvärn. 

För att utvinna ett kilo torkad saffran går det 

åt 100 - 150 000 krokusar som handplockas och 

handrensas under en kort period. 

Till Blossa 10 har det gått åt 42 kg saffran. 


äppeljuice 

med fruktkött 

Juiceproducenten Rynkeby har 

tagit fram God Morgon Äpple, en 

morgonjuice med fruktkött, pressad på 

utvalda äpplen – och Rynkeby har haft 

lite att välja på eftersom det finns över 

7 000 olika äppelsorter. 

– Vi har till God Morgon Äpple 

valt äppelsorter som ska ge den 

perfekta smaken. Vi har röda, gula och 

gröna äpplen i juicen, berättar Gunilla 

Ekström, nordisk utvecklingschef. 

Ny serie minitårtor 

Frödinge Godbit är en serie frysta 

minitårtor från Frödinge Mejeri. Botten 

innehåller 18 procent mandel och den 

mjuka krämen finns i tre varianter: 

nötkräm, kola eller mjölkchoklad. Alla 

tre är överdragna med kakaoglasyr med 

hackade nötter eller choklad. 

förberedda rätter 

Med FörbeRätt har Felix förberett en middag där man 

tillsätter de frysta ingredienserna var för sig och även 

kan sätta sin egen piff på rätterna. Konceptet består av 

flerportionsrätter i en tvådelad förpackning. 

– Vi förbereder, du lagar, säger Cecilia Isaksson 

Sajland, marketing manager för Felix. 

I Felix FörbeRätt finns till en början en ost- och 

skinkpaj samt en pastagratäng med köttfärs. 

vetekakor 

för hela 

familjen 

Pågen Vetekakor är ett 

bröd bakat på surdeg 

och vete med en rund 

och snäll smak. 

Den lite mindre 

kakan ska göra brödet 

enkelt att hantera även 

för de minsta. 

vegetariska biffar 

GoGreen har lanserat tre nya varianter av vegetariska 

biffar med spännande kryddning. Biffarna, 

som tillverkas i Lantmännen Cerealias fabrik i 

Laholm, är fiberrika och har ett bra proteininnehåll. 

– Allt fler väljer att äta vegetariskt. Därför känns 

det kul att vi lyckats ta fram hälsosamma produkter 

som är stekta och har ett bra tuggmotstånd, säger 

Cathrine Kikas, produktchef på Foodservice. 

De tre nyheterna är: 

Morotsbiff Asia, gjord av morötter och majs och 

kryddad med ingefära. 

Vegetarisk biff Oriental består av linser och kikärter 

och har fått smak av spiskummin. 

Rödbetsburgare Texas är gjord av linser, kidneybönor 

och rödbetor och har smak av chili och BBQ. 

sweet chili-såser 

i klämflaska 

Santa Marias breda thaisortiment 

utökas med två nya sweet chili-såser i 

klämflaska i den sk Premium-serien. 

Sweet Chili Sauce Ginger har 

fått sin solgula färg genom att delar 

av chilin har malts. Små bitar chili 

tillsammans med färsk ingefära ger 

lagom hetta. 

Såsen passar till all thailändsk 

mat och ska dessutom vara god som 

tillbehör till efterrätter eller som dipsås. 

Sweet Chili Sauce är en klassisk, 

lagom het chilisås med färg från mald 

röd chili och smak av färsk vitlök. 

variation med 

köttbullekorv 

I Scan Variation finns pålägg i mindre 

förpackningar för att konsumenterna 

ska kunna välja fler sorter. 

Köttbullekorv och salami med 

jalapeno är de senaste nyheterna. 

– Vi ville komma med något helt 

nytt och lite galet. Det resulterade i 

en kokt medwurst med köttbullar i, 

berättar Ida Pettersson, produktchef 

Scan AB. 


produktnytt 

Digestive 

som munsbit 

Borta är de stora bitarna på 

ostbrickan, förklarar man på 

Göteborgs Kex. Nu ska det 

hellre vara många små färdiga 

munsbitar på ett fat och därför 

lanseras Utvalda Små Digestive 

med en ton av olivolja. 

Små Digestive passar 

utmärkt att bara stoppa i munnen 

tillsammans med en bit ost. Den 

lite söta smaken i de nätta kexen 

gifter sig perfekt med salta ostar 

som t ex blåmögelostar och 

tvättade kittostar. 

skopglass nu 

i frysdisken 

Nu kommer Triumfs 

skopglassortiment även i 

butikernas frysdiskar. Under 

namnet Glassmästarns Favoriter, 

tillverkade av svensk färsk 

grädde, lanseras sex klassiska 

smaker: Gammeldags vanilj, 

Himmelsk röra, Romrussin, 

Jordgubb & rabarber sorbet, 

Hasselnöt samt låglaktosvarianten 

Gräddglass med blåbär 

och hallonsylt. 

I förpackningsdesignen har 

man använt sig av svartvita 

arkivbilder för att visa på Trumf 

Glass långa glasstradition. 

gratänger för hela familjen 

Findus Familjekök presenterar två nya ugnsrätter, dels 

Pastagratäng med ostsås och rökt griskött, dels Tacogratäng 

med nötkött, majs, paprika och potatis. 

Båda gratängerna är frysta i en tvådelad påse, som gör 

det enkelt att fördela innehållet i en ugnsform. Själv kan man 

tillsätta t ex lite riven ost eller grädde. Tillagningen i ugn tar 

ca 45 min. 

– Våra marknadsundersökningar har visat att konsumenterna 

uppskattar den här typen av djupfrysta familjerätter. Man 

tycker att det är trevligt att de olika komponenterna hälls på i 

två skikt, att man ser vad maten innehåller, berättar Mariette 

Lindsjö, marknadschef för djupfrysta måltider. 

Durumvete i rostbröd 

Skogaholms fyller på i brödhyllan med Durum Toast, ett rostbröd 

bakat med extra fint durumvete, som ger lite extra frasighet. 

Brödet toppas med vita och blå vallmofrön. 

ekolgisk cider med smak av blåbär 

Kiviks Musteri lanserar ytterligare en cider. Det senaste tillskottet, 

Astrakan Blåbär, är en ekologisk äppelcider med smak 

av blåbär. 

– All vår cider tillverkas på jäst äppel- eller päronmust, utan 

någon tillsatt alkohol, säger Bengt Åkesson. 

Laktosfri fil 

från skånemejerier 

Skånemejerier fortsätter att utvidga sitt 

sortiment av laktosfria produkter, som nu 

också fått en ny design för att närma sig de 

övriga produkterna, men ändå ha ett klart 

formspråk. Nu senast tillkom en laktosfri 

naturell fil. 

Krutrök 

blir Norrglimt 

Norrmejerier har återupptagit 

produktionen av Krutrök, som 

nu bytt namn till Norrglimt. 

Karaktären och smaken på 

denna lagom starka ost förblir 

densamma. 

Anledningen till namnbytet 

är att namnet och osten inte 

stämde överens – många lär ha 

trott att den skulle smaka krut. 

Laktosfri 

valio-yoghurt 

Valio lanserar två krämiga 

laktosfria matlagningsnyheter. 

Laktosfri medelhavsyoghurt 

är en naturell yoghurt med 

en fetthalt på tio procent och 

en lätt syrlig smak. Laktosfri 

mellan crème fraiche har en 

fetthalt på 23 procent och 

kan användas även till varm 

matlagning. 


så gick det se´n 

Svårt få hyllplats för kylda korvrätter 

I början av 2007 lanserade 

lithells ett nytt sortiment av 

kylda, nyckelhålsmärkta korvrätter 

i ett försök att utveckla 

den färska färdigmaten. 

text: carIna malm 

De fanns i tre smaker – Thai Curry, Texmex 

och Stroganoff – och innehöll 3 - 4 

portioner, som kunde kompletteras med 

potatis, ris eller pasta. Hållbarheten var 20 

dagar i kylförvaring. 

– Syftet med lanseringen var att 

vidareutveckla korvsegmentet samt att driva 

kategorin kyld färdigmat framåt, berättar 

Atria Scandinavias marknadsdirektör Pontus 

Egnér. 

Ica tog in konceptet och produkterna 

fick högt betyg – 4 gafflar – i Allt om Mat. 

– Målsättningen var att placera grytorna 

i korvhyllan eller i anslutning till korven, 

just för att visa färdigalternativet och 

variationsmöjligheterna inom korvbaserad 

mat. Produkterna lyckades dock inte 

skapa sig en plats i hyllorna. Som mest 

Abba Seafood lyckades 

inte med fryst färdigmat 

2006 gav sig abba seafood 

in på en helt ny marknad – 

fryst färdigmat. sortimentet 

riktade sig främst till barnfamiljer, 

som ville äta mer 

fisk på ett bekvämt och enkelt 

sätt och ha ett alternativ till 

fiskpinnar. text: carIna malm 

Först lanserades fiskbiffar i två smaker, 

därefter kom bl a fisk- och skaldjursbiffar, 

middagsfisk, laxpytt, laxköttbullar och 

snabba fredagsräkor. 

Det nya sortimentet blev dock inte 

särskilt långlivat, berättar Abba Seafoods 

marknadschef Birgitta Lycke. 

– Trots att det fanns ett stort konsumentbehov 

av färdiga, frysta fiskrätter, las hela 

sortimentet ner vid mitten av år 2008, säger 

Birgitta Lycke. 

Streamer 

Mobergs 

distribuerades de till sex procent av 

butikerna. Därmed fick de i praktiken ingen 

möjlighet att möta konsumenten och redan i 

slutet av 2007 drogs produkterna in. 

Pontus Egnér menar att fryst färdigmat 

fortfarande är normen i Sverige och att 

det krävs investeringar för att bygga in 

utrymme för den färska färdigmaten. 

– Kyld färdigmat fortsätter att växa 

men ligger fortfarande långt efter den 

frysta. Svensken är van vid att köpa hem, 

förvara, värma och äta fryst färdigmat. En 

enskild lansering kan inte ändra konsumentbeteendet. 

Däremot ser vi flera case, där 

medvetna butikssatsningar med förstärkt 

kylexponering i större butiksenheter driver 

den färska färdigmaten framåt, berättar 

Pontus Egnér. 

– Fryst färdigmat är en kategori med 

stenhård konkurrens. För att lyckas krävs 

stora satsningar under lång tid och vi var 

inte tillräckligt uthålliga. 


saxat 

Symbios ger 

nyttigare gubbar 

Det är sedan länge känt att symbiosen mellan växter och sk mykorrhizasvampar 

befrämjar plantans tillväxt, men samarbetet får fler bra konsekvenser, det visar bl a 

en ny studie av symbiosen mellan jordgubbsplantor och mykorrhizasvampen Glomus 

intraradices vid olika mängder tillfört kväve. Resultaten visar nämligen att man 

väsentligt kan höja halterna nyttiga mineraler och polyfenoler i jordgubbarna med bra 

kombinationer av kväve och mykorrhizasvamp till plantorna. 

Signifikant högre halter av kalium, koppar, järn och zink uppmättes i närvaro 

av mykorrhiza jämfört med utan svamp. Dessutom innehöll de mykorrhizaodlade 

jordgubbarna signifikant högre halter av flavonoiderna cyanidin-3-glukosid, 

quercetin och kaempferol, men var något ljusare till färgen. 

I symbiosen mellan svampen och plantan får svampen socker av plantan, medan 

plantan får hjälp med att ta upp näringsämnen, i synnerhet kväve. 

J Sci Food Agric 90, 1774- (30 aug 2010) 

mer mångsidiga 

än ryktet säger 

De bakteriellt producerade antimikrobiella 

peptider som kallas bakteriociner är mest 

kända för att ha effekt mot sk gram-positiva 

bakterier, vilket förstås begränsar deras 

användbarhet, men det finns bakteriociner 

som har ett bredare spektrum av måltavlor. 

Det visar bl a en studie av ett bakteriocin 

från Enterococcus faecium-bakterier 

isolerade från rökt lax. Bakteriocinet visar 

inte oväntat bäst aktivitet mot gram-positiva 

bakterier, i synnerhet mot släktena listeria 

och enterococcus, men är också aktivt 

mot en del stammar från de gram-negativa 

släktena enterobacter, escherichia, klebsiella 

och pseudomonas. 

I andra rapporter om andra nyupptäckta 

bakteriociner har även aktivitet mot 

salmonella och campylobacter påvisats. 

Kanske lite oväntat uppvisar det nya 

bakteriocinet från E faecium också aktivitet 

mot viruset HSV-1 (Herpes simplex), men 

nyttan av detta i livsmedelssammanhang är 

tveksam eftersom virus i regel inte förökar 

sig i livsmedel. Om man som konsument 

drabbas av listeria kan det nya bakteriocinet 

även vara till hjälp för att återställa hälsan. 

Studien visar att synergieffekter uppstår 

mellan bakteriocinet och antibiotikumet 

ciproflaxin mot listeriainfektionen. Gramfärgning 

är ett sätt att indela bakterier i 

klasser med olika cellväggsuppbyggnad. 

Food Microbiology 27, 869- (okt 2010) 

folatberikning 

med bakterier 

Ett finskt forskarlag har undersökt vilka 

bakterier som finns i havrekli och hur 

stora mängder folater dessa producerar 

och släpper ifrån sig. Målet var att 

identifiera högproducerande bakterier 

som kan användas för att skapa naturligt 

folatberikade cerealier. 

De bästa folatproducenterna 

hittades bland bakteriesläktena bacillus, 

chryseobacterium, janthinobacterium, 

pantoea och pseudomonas. De producerade 

bäst vid 28°C och pH 7. 

Obligatorisk folsyraberikning har 


införts i flera andra länder pga att stora 

grupper i samhället tycks få i sig för lite 

folater via oberikad föda. Detta gäller i 

synnerhet gravida kvinnor som har ett ökat 

folatbehov. Brist kan i värsta fall leda till 

ryggmärgsbråck hos fostret. 

För fertila kvinnor kan det vara svårt 

att uppnå den rekommenderade dosen 

på ca 400 µg per dag via den vanliga 

kosten och de är därför hänvisade till att 

på eget initiativ inhandla tabletter med 

syntetisk folsyra för att minska risken för 

komplikationer. Extra folsyra efter den 

12e veckan av graviditet anses inte ge 

någon riskreducering så kroppens depåer 

av folat bör vara tillräckliga redan innan 

graviditeten. 

Livsmedelsverket i Sverige är 

fortfarande tveksamt till obligatorisk 

folsyraberikning eftersom ev samband med 

ökad cancerrisk inte anses klarlagda eller 

motbevisade. 

Int J Food Microbiology 143, 41- samt 142, 

277- (1 och 30 sept 2010) 

Öl som antioxidantkälla 

En ny portugisisk studie ger viktiga riktlinjer för de konsumenter som, via sitt 

öldrickande, vill öka intaget av antioxidanter. I studien testades sammanlagt 27 

kommersiella ölsorter från Portugal och Belgien, där både sk underjästa (jästa vid 

kylskåpstemperatur) lageröler och överjästa (jästa vid rumstemperatur) öler av aletyp 

fanns representerade. Med avseende på antioxidantinnehåll visar resultaten att 

”finöl” är överjästa, har en röd-brun färg, innehåller mycket alkohol och kommer 

från Belgien. 

Kanske visade de portugisiska forskarna hybris 

när de jämförde sina inhemska produkter med öl från 

öl-stormakten Belgien. Ett ”fulöl” är således en blekgul 

alkoholfattig lager från Portugal. Till sin hjälp hade 

portugiserna inte mindre än sex olika metoder för att 

bestämma antioxidativ kapacitet (TRAP, TEAC, DPPH, 

FRAP, CUPRAC och ORAC) som samtliga visade i stort 

samma resultat vid jämförelsen. Studien kan därmed inte 

lätt viftas bort av den portugisiska ölindustrin, som nu får 

söka argument för konsumtion av portugisisk öl framför 

belgisk på annat håll. 

Måtte de inte försöka med smakpanel nästa gång. 

Food Research International 43, 1702- (juli 2010) 

klippare: anders schultz 

ändrad fiskdiet 

kan ge bättre 

naturresurs- 

hushållning 

I takt med att haven blir alltmer utfiskade 

krävs det förmodligen mer fiskodling för 

att tillgodose konsumenternas behov av 

bl a långkedjade omega-3-fetter (t ex DHA, 

EPA). Fiskodlingar är dock kontroversiella 

av flera anledningar, inte minst eftersom 

de i nuläget är nettokonsumenter av långa 

omega-3-fetter istället för producenter. 

När australiensiska forskare i en ny 

studie odlat regnbågsöring krävdes en 

”input” på 8,6 g långa omega-3-fetter för 

att producera 1,9 g dito per 100 g fiskfilé. 

Fiskarna fick då en diet med 70 g/kg fiskmjöl 

och 220 g/kg fiskolja. 

Byttes fiskoljan istället ut mot samma 

mängd linfröolja blev de odlade fiskarna 

istället nettoproducenter av långa omega-3- 

fetter. Här används alltså fiskarnas förmåga 

att omvandla den kortare omega-3-fettsyran 

a-linolensyra från linfröolja till längre 

omega-3-fettsyror. Fiskarna växte lika 

snabbt med linfröoljedieten, men innehöll 

inte lika mycket långa omega-3-fetter. 

En smakpanel kunde känna mycket liten 

skillnad på de olika matade fiskarna. 

Food Chemistry 124, 609- (15 jan 2011) 


utrustningsnytt 

Kyltorkar 

Atlas Copco Compressor presenterar sex 

nya modeller av kyltorkar i FD-serien, 

FD120-FD285. 

Torkarna är anpassade för omgivningstemperaturer 

på upp till 60°C och varierande 

luftfuktighet i luftintaget. 

Kapacitetsområdet ligger på 120 - 285 

l/s med ett maximalt arbetstryck på 13 bar 

och ett tryckfall på 0,11 - 0,22 bar. 

Plattformslastcell 

HBM introducerar en ny plattformslastcell, 

PW27, som uppfyller riktlinjerna från 

EHEDG, European Hygienic Engineering 

& Design Group. Plattformslastcellen är 

cylindrisk och helt konstruerad av rostfritt 

stål, med hermetiskt kapslade mätelement, 

kapslingsklass IP68 och IP69K. Detta 

gör den okänslig för alla rengörings- och 

desinficeringsmedel som för närvarande 

används inom livsmedelsindustrin. 

Lastcellen har en maximal kapacitet på 

20 kg och integrerat överbelastningsskydd. 

FoodMonitor.se 

Ständigt uppdaterade branschnyheter om livsmedel 

NiR-Kalibrering 

Perten Instruments lanserar ett kalibreringskit 

för NIR-analyser på mjöl 

med DA 7200. Aska, protein, fukthalt, 

stärkelseskador och vattenabsorbtion 

är några av de parametrar som kan 

analyseras med NIR-instrumentet för 

off-line-mätning. 

Utrustningen kan överföra kalibreringar 

för fullt jämförbara resultat med 

motsvarande on-line-mätningar i DA 

7300. 

Pump 

Ifrån Speck Pumpen Systemtechnik 

kommer en hermetiskt tät pump för 

maskininbyggnad. Pumpen är av turbinutförande 

med keramisk axel och lager i 

keramik. 

Maximala pumpkapaciteten är 10 l/ 

min, max uppfordringshöjd 20 m VP och 

livslängden 20 000 timmar. 

fruktsötade 

torkade tranbär 

Ocean Spray, som räknas som ett av de 50 

ledande livsmedelsföretagen i USA, har 

utvidgat sitt sortiment av fruktingredienser 

med nya fruktsötade, torkade tranbär (SDC). 

De är mjuka och saftiga utan att socker 

behöver användas. 

De torkade frukterna ger vackra 

färgklickar, smak och en hälsosam profil 

till flingor, müsliblandningar och bakverk. 

Tranbären uppges vara mycket tåliga att 

bearbeta och lätta att införliva i produktionsprocessen. 

I nr 8/10 

är temat 

INNOVATION 

För bokning av anonnser 

senast den 19 oktober 

kontakta Thomas Palm 

Ad 4 you media 

tel 08 - 556 960 17 


Victor Abrahamsson och en amerikansk 

utbytesstudent kelar med en vallaby. 

Utbytesstudent i Tasmanien 

I mitten av februari lämnade jag skåne för ön tasmanien 

nedanför australien. Det blev möjligt tack vare linnéuniversitetet, 

som erbjöd mig en utbytestermin vid university of tasmania, 

utas, och livsmedelsföreningens resestipendium. 

text och foto: VIctor aBrahamsson 

På universitetet var man väldigt mån om 

sina utbytesstudenter och ordnade transfer 

från Hobart Airport till studentkorridoren 

där jag skulle bo. Några dagar innan 

studierna tog fart bestämdes vilka kurser 

som skulle läsas. 

Då jag läser vid Nutrition- och Livsmedelsvetenskapsprogrammet 

i Kalmar 

valde jag att bredda min utbildning med 

kurser som informationssystem, bokföring, 

företagsekonomi och management. Där 

behandlades bl a övergripande management, 

datorsystem och företagskultur. 

Ekonomin togs upp ur ett intressant 

perspektiv, där Australien och Asien stod 

i centrum. Företagsledning var ett annat 

Annons 

Nordic Sugar 

ämnesområde som diskuterades friskt i 

föreläsningssalarna. 

Inledningsvis var tanken ett examensarbete 

vid Tasmanian Institute of Agricultural 

Research vid University of 

Tasmania, som huserar en av de mest framstående 

personerna inom ölforskning. 

Tyvärr blev projektet i slutändan inte 

genomförbart, men det ledde ändå till ett 

inspirerande möte över en kopp kaffe och en 

intressant rundvisning av laboratoriet samt 

av de senaste projekten. 

Jag tog även tillfället i akt att besöka 

ett lokalt bryggeri, Cascade Brewery, för 

en intresseväckande och samtidigt lärorik 

resa både historiskt och vetenskapligt. 

Lokalbefolkningen är väldigt mån om att 

stödja sina lokala bryggerier. 

examensarbete om ölkvalitet 

Alla intryck, erfarenheter och kunskaper 

som jag fått kommer jag alltid att ha med 

mig. Just ölkvalitet är något som verkligen 

fångat mitt intresse och därför har jag tagit 

steget att göra mitt examensarbete inom 

detta område vid Köpenhamns universitet. 

De akademiska kunskaperna jag 

samlade på mig i Tasmanien hoppas jag 

kunna få användning av ute i näringslivet. 

Jag vill tacka LivsmedelsFöreningen 

för bidraget som gjort denna resa möjlig. 

Vidare vill jag tacka för möjligheten att få 

vara med under Livsmedelsdagarna, som 

var väldigt inspirerande och lärorika och 

där jag träffade oerhört många intressanta 

människor inom branschen. Dessa dagar 

rekommenderar jag starkt. 

Jag riktar även ett stort tack till 

Linnéuniversitetet som ordnade med min 

utbytesplats. 


Brödfestival på museum 

Brödutställningar på museer hör inte till vanligheterna, 

men för tredje året i rad arrangerades 

en Brödfestival i slutet av september på historiska 

museet i stockholm. text och foto: åsa leIfe 

Bröd är centralt i många kulturer, så bröd och historia hör definitivt ihop. 

Det har Historiska museet tagit fasta på när de arrangerar sin brödfestival, 

där några av Stockholms främsta bagerier deltar och visar upp ett spännande 

brödutbud. Besökarna får smaka, köpa och lära mycket om bröd och bakning. 

Surdeg är ju väldigt inne just nu, så naturligtvis arrangerades surdegsworkshops. 

Man kunde också få testa att baka på vikingarnas vis, kika på 

historiska bakredskap och lyssna till föredrag om svenska brödtraditioner. 

Långa brödtraditioner 

Bröd rymmer ett stort mått av symbolik. Det finns även en historisk koppling 

till regionala skillnader i brödtraditioner. 

Inte bara svenska brödtraditioner lyftes fram, på museet ställde också ett 

antal utländska ambassader ut och presenterade sina speciella bröd. 

I Slovakien t ex är det tradition att äta ett osyrat väldigt tunt bröd med 

honung på till jul och när flickorna gifter sig placeras ett speciellt vallmobröd, 

som symboliserar fruktbarhet och välstånd, under deras förkläden. 

Annons 

Bergström & 

Hellqvist 

Hos Kringelgården, en av utställarna i Historiska museets entréhall, 

fanns såväl jättelika levainbröd som små portionsbröd. 

Annons 

Södertälje 

kommun 


Guiden 

sid 51 - 55 






ökat förtroende 

för svenska 

produkter? 

I skrivande stund går vi man ur huse för att ta vara på vår demokratiska 

rättighet – att rösta. Vi väljer blå, gul och vit sedel och klistrar väluppfostrat 

igen kuverten. Sammanräkning görs och publiceras detaljerat medialt. Det 

visar sig därefter om vi har förtroende för nu valda, sittande politiker. 

Tror vi t ex på: "Sverige – det nya matlandet"? Det är ett program som 

syftar till att skapa fler jobb och bidra till svensk tillväxt genom satsningar 

på mat- och livsmedelsproduktion i kombination med turism. Visionen 

har resulterat i en handlingsplan med fem fokusområden: offentlig mat, 

primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. 

Långa, ljusa vår- och sommarkvällar, mångfald av livsmedel, unik natur 

och duktiga kockar skapar förutsättningarna. Visst låter det bra, samtidigt som 

vi kan läsa att svenskarna köper allt mer mat, men andelen svenskproducerat 

minskar för varje år. 45 procent av den mat som äts i Sverige är idag 

importerad, vilket är en av de högsta siffrorna i Europa och nästan dubbelt så 

mycket som för bara 15 år sedan. 

Värdet av den svensktillverkade maten minskar med två procent per 

år. Värst ser det ut för mjölk, gris- och nötkött (LRFs hemsida). Samtidigt 

som man enligt FN behöver fördubbla matproduktionen i världen inom en 

40-årsperiod. 

Var är konsumenternas förtroende för den svenska maten? Vi har ju goda 

förutsättningar att producera livsmedel genom högt ställda krav vad gäller 

miljö, klimat och djuromsorg. 

Samtidigt arbetar EU-kommissionen på förslag för bättre märkning av 

livsmedel. Det innebär bl a tydligare ursprungsmärkning, krav på deklaration 

av näringsvärde och minsta tillåtna storlek på texten. 

Vi inom livsmedelsindustrin kan se till att förbättra märkningen på våra 

förpackningar, så att valet blir enkelt vid butikshyllan. Sedan kan vi alla bidra 

genom att äta mer svenskproducerad mat och därmed visa vårt förtroende för 

Sverige – matlandet! 

camilla.krook@livsmedelifokus.se 

synpunkten almanackan 

redaktionsråd 

christina skjöldebrand (ordf) 

jan gösbeck 

Björn Deborg 

micael györei 

johanna jägerhorn 

camilla krook 

2 - 4 NOvembeR 

FoodPharmaTech, livsmedelsteknisk mässa i Herning 

www.foodpharmatech.dk 


Brau Beviale, mässa för bryggeriindustrin, Nürnberg 

www.brau-beviale.de 


Mat för Livet, mässa för matöverkänsliga, 

arrangerad av Celiakiföreningen i Stockholms län 

www.celiaki.se 


Det Goda Köket, matmässa i Älvsjö 

www.stockholmsmassan.se 


Salon du chocolat, choklad- och sötsaksmässa i 

Madrid 

www.salondechocolate.com 


Tema Renrum, Stockholm 

www.biotekpro.se 


Health Ingredients Europe & Natural Ingredients, 

Madrid 

www.hieurope.ingredientsnetwork.com 

54 LIVSMEDEL I FOKUS 7/2010 

2011 

30 jaNUaRi - 2 febRUaRi 

ISM, internationell sötvarumässa i Köln 

www.ism-cologne.com 

8 - 11 febRUaRi 

Smak, en mässa inte bara för norsk livsmedelsindustri 

www.messe.no 

16 - 19 febRUaRi 

BioFach, världens största specialmässa för ekologiska 

livsmedel, Nürnberg 

www.biofach.de 

12 aPRiL 

Li-dagen i Stockholm 

14 - 16 aPRiL 

Interfood Ekonord, Göteborg 

www.svenskamassan.se

Livsmedelsdagar om förtroende - Livsmedel i fokus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?