se pdf version av tidningen - Dark Bread Design

Zenit 

K u l t u r t i d n i n g e n i v ä s t 

Åsa och Håkan Wettre 

Går på djupet med det blå 

Endre Nemes 

Symboler och inre världar 

Becke Hinnerson 

Skagen mitt andra hem 

Simon Andrews 

Livet på stranden 

www.zenitkultur.com 

SOMMAR 2006 PRIS: 40:-

2 www.zenitkultur.com 

 

 

 

 

 

2006 Mats Åkerman 9 sep 

Saro Aratoun 30 sep 

Maria Lager 21 okt 

Katarina Hård 11 nov

Zenit 


REDAKTION 

Kulturtidningen Zenit 

Flaggatan 7 C 

413 16 Göteborg 

031 423026 

0707 56 38 17 

Ansvarig utgivare: 

Jan Bergman 

Layout och redigering: 

Kimmo Hakonen 

Skribenter i detta nummer: 

Gun Hellervik, Maria Rademark, 

Kimmo Hakonen, Jan 

Bergman 

Copyright till text och bilder, 

om inte annat anges: Zenit 

E-post: 

redaktionen@zenitkultur.com 

www.zenitkultur.com 

Sommar 2006, Nr 8 

Utkommer kvartalsvis 

sedan 2004 

Omslagsbild: 

Endre Nemes; detalj ur litografi 

100 mélodies célèbres 

Tryck: 

SG ZETTERQVIST 

Göteborg 2006 

Zenits höstnummer 

kommer ut 12/9 

Manusstopp 28/8 

Det är något som händer med oss så här års. 

Solljuset får något inom oss a börja blomma. Vi fyller lungorna med 

frisk lu , går ut i naturen, insuper do er och färger. Porerna öppnar sig, 

våra ögon öppnar sig. 

Här kommer Zenits sommarnummer, som hoppas kunna förmedla något 

av känslan vi svenskar har inför den ljusa årstiden. 

Kanske sä er livskonstnären Becke Hinnerson ord på den när han berät- 

tar om sina somrar på Skagen, vid det fria landskapet ”där alla onda 

tankar blåses bort av den goda västanvinden. Där oro aldrig fi nns. Där 

naturens färger – ALLA – är mina vänner.” 

Simon Andrews fångas av det oförställda kroppsspråket på badstranden 

när vi tar av oss kläderna och kastar maskerna. ”Alla blir ogarderade och 

lika som i en svensk bastu”. 

Också Lisa Persson fascineras av människokroppen och de associationer 

som en rörelse och hållning föder. E ämne som intresserat konstnärer sen 

antiken. 

Nu tar vi e dopp i det blå! Och glöm inte ta med akvarellådan ut i 

sommar! 

Jan Bergman och Kimmo Hakonen 

Innehåll 

4 Skagen mitt andra hem: Becke Hinnerson 

8 Det oförställda livet på badstranden: Simon Andrews 

12 Kroppens hållning fascinerar: Lisa Persson 

14 Surrealisten som fl yttade till stan: Howard Brookes 

18 Går på djupet med det blå: Åsa och Håkan Wettre 

22 Med garnet som uttrycksmedel: Broderiakademin 

24 Ny arena för konsten i Göteborg: Chalmers konsthall 

26 Symboler och inre världar: Endre Nemes 

30 Vår historia på väggarna: Lars Gillis 

34 Litografi ns svenska Mecka: Tidaholm 

www.zenitkultur.com 3

Becke Hinnerson akvarell & tradjazz 


MITT ANDRA HEM 

Becke Hinnerson återvänder 

varje sommar till Skagen 

En ridestig i Skagens kliplantage, en stilla sensommarkväll vid 

Nordstrand, en blåsig dag i Höjen, strandspåren vid Sandormens 

färdväg. 

Becke Hinnerson skildrar si danska paradis med en kärleksfull 

pensel. Sedan över 30 år vistas han i Skagen varje sommar. 

– En gång Skagen alltid Skagen. Det har blivit 

mi andra hem, säger den fryntlige göteborgaren 

som utstrålar den danska livsglädjen, 

både i bilder och musik. 

– Jag kom dit första gången 1960, för 46 år 

sedan, och har varit 

där regelbundet i 32 

somrar, det blir den 

33:e nu, beräar han. 

Som mest har han en 

svit med åa månader 

i rad med besök. 

Han hyr e rum om 

14 kvadratmeter, spartanskt 

men med bred 

säng, kylskåp, TV, 

dusch och varm och 

kallt vaen, i en lada i 

Gammelskagen. Med 

vidhängande liten uteplats 

i lä bakom e 

plank. 

Det är nära till de berömda breda stränderna 

med havet utanför. Han blev förälskad i landskapet 

på en gång men det dröjde flera år 

innan han började måla det. 

– Jag sae mig ner i lugn och ro och funderade 

hur jag skulle måla naturen. Jag kom in 

Grindstorps gamla skola, Spekeröd 17 juni - 2 juli 2006 

–Tänder en Hirschsprung-cigarr 

och tar 

en klunk ur flaskan 

med Carlsbergs gyllene 

öl, medan färgerna 

torkar.... 

i det genom a skriva dikter, dagboksanteckningar 

och små prosatexter. Och beskrev hur 

det känns a sia vid stranden. 

På den tiden höll Becke Hinnerson på med 

experiment med bokstäver som mynnade ut 

i karteckningar av fantasiöar 

där han döpte 

platser och bukter eer 

kompisar och folk han 

gillade. 

Här finns Drömmö (som 

blev en 60 kvadratmeters 

ridå på Burgården, 

ibland döljs det extra m: 

et i vecket) och Trummö 

(med bla Chet Bakerbukten). 

Och en Vocalö 

med Monica Zeerlund 

och Billie Holiday. 

Men så småningom började 

motiven från stränderna 

a komma. Han 

kan sia bland klierna i timmar dag eer 

dag. 

– När det blåser för mycket från havet yr 

sanden in i akvarellådan, går jag in i kliplantagen. 

Flyr in i skogen.

Det märks a det är mycket kärlek i dina Skagenbilder, 

Becke? 

– Det är roligt a höra. Men när man mår så 

himla bra en sommardag och ser dea gröna 

komma in...vad annat kan det bli? Men det tog 

sin tid a få fram det, säger han och syar med 

färgangivelsen på havet ovanför sanden. 

Samma hav som han i en dagboksanteckning 

från 2/9 1990 beskrivit så här: ”Solglier i det 

djupblå havet som skiar mellan ultramarint 

och buteljgrönt”. I dagboken 17/6 1982 skrev 

han: 

”Tänder en Hirschsprung-cigarr och tar en 

klunk ur flaskan med Carlsbergs gyllene öl, 

medan färgerna torkar. Friska vindar – salthavsvindar 

fyller mina lungor och blandar sig 

med röken. 

Solen skänker si guld till sommardagen. Sjöfågel, 

över strandremsan där vågorna sjunger 

sin ändlösa sång.” 

Han fortsae: 

”Jag sier vid Nordstrand. Mi eget himmelrike! 

Bland havsslipade stenar, strandgräs, 

strandblomster och sand. Solblekt vrakgods. 

Vid det fria landskapet där alla onda tankar 

blåses bort av den goda västanvinden. Där oro 


Becke Hinnerson akvarell & tradjazz 


aldrig finns. Där naturens färger – ALLA – är 

mina vänner. Jag målar vid Nordstrand”. 

A han samlar släta små stenar har sa fysiskt 

avtryck i fönstersmygen. Av föremål han hiat 

på stränderna och lite varstans bygger han 

objekt. 

På väggen hänger en stort låda från 1990 med 

krokar från en långrev, stenar och flöten. 

– Jag har ha den hängande över pianot i ateljén 

hemma. Upptäckte a det saknades och vet 

egentligen inte om jag vill sälja det. 

Han säer ihop urklipp ur dagboksbladen 

med till exempel en bilje, e arkivfoto från 

Den Tilsandade Kirke och en strandakvarell 

till collage. 

Becke är den sanna konstnärssjälen som bejakar 

olika sidor av sin kreativitet, till dem hör 

musiken. 

I en dikt på vrakgods formulerar han kärnan 

i sin filosofi: 

”Är inte det konstens mål? A överbringa ord 

och bilder och toner! Allt det som kallas irrationellt 

men likaväl är det yerst nödvändiga.” 

Sedan 1969 spelar han saxofon i Riverside Jazz 

Band. Och har sin egen jazztrio med Charlie 

Merwik och Bengt Hård. 

Becke Hinnerson har sin ateljé på Syster 

Estrids gata i Guldheden, i e hus han bo i 

sedan han gick ut Valand 1968. Han har bo i 

samma lägenhet sedan 1973. 

JAN BERGMAN

100 mélodies célèbres , 1980, litografi 

Vidareutbildningar 

för konstnärer 

”Trädgård och skulptur” 

En kurs om hur skulptur/installation integreras med 

växtlighet i tex. parker. 

Ansvarig är Graham Stacy. 

Startdatum 060925 Slutdatum 061020 

”Tryckning av Digitalabilder samt internet 

marknadsföring” 

En kurs om hur du trycker digitalabilder i lito eller screen 

samt sedan säljer dem på Internet. 

Ansvarig är Kimmo Hakonen. 

Startdatum 061022 Slutdatum 061124. 

Läs mer om kurserna här 

h p://www.ams.se/RDFS.ASP?L=32441 

Kurserna är tillgängliga för konstnärer inskrivna på kultur 

arbetsförmedlingar i hela landet. 

Kurserna anordnas av KKV i 

Göteborg i samarbete med AF 

Kultur i Göteborg 

Endre Nemes 

19 juni-19 augusti 

Grafi k, collage och teckningar ur 

kommunens samlingar. 

Nemeshallen och Konsthyllan 

Kulturhuset Mölnlycke 

Öppettider: 

mån-tors: 10-19, fre: 10-17 

från vecka 26: mån: 10-19, 

tis-tors: 10-18, fre: 10-14 

Kulturhuset, Biblioteksgatan 2, Mölnlycke. 

Tel: 031-724 64 00, www.harryda.se/kultur

Simon Andrews måleri 


MÄNNISKOR PÅ STRANDEN 

Simon Andrews målar 

det oförställda kroppsspråket 

Läklädda människor i oförställdhet och avslappning på den soliga 

badstranden är en källa för Simon Andrews måleriska iakagelser. 

– Jag kände hemlängtan till Sydney där jag 

kommer ifrån. Det började så, säger han om 

sina målningar och beräar om sin fascination 

för strandlivet där folk blir minst lika ogarderade 

och lika som i en svensk bastu. 

– Det blir intressant med rörelserna hos figurerna. 

Som sydneygrabb var det helt naturligt. 

– Jag växte upp på stranden, det var där man 

drack sig full och hade sex första gången.

Simon Andrews reagerar på a det är så olika 

syn på badstranden som företeelse i Sverige 

och i Australien. 

– Här är det supersemester. Där den avstressade 

platsen var man möter alla. Folk går dit 

varje dag, inte bara två veckor. 

Han målar figurerna oa över e rutmönster 

med kvadrater i olika färger som ger vad han 

kallar en logisk rytm. 

– Man kan inte komma ifrån a folk har e 

kroppsspråk. Du känner igen människor bakifrån 

på deras rörelser. 

Påläggen av olja är oa så tjocka a han får 

reliefverkan. 

– Konsistensen intresserar mig. Färgen har 

fysiska egenskaper och är ganska fräck, tycker 

jag. Det är den som innebär skillnaden mellan 

en bild och en målning. 

Det är inte bara minnen från Sydney, där stranden 

finns mi i stan. En målning 

är eer en äldre man i en 

vit mössa vid sjön Aspen, där 

konstnären är bosa. 

I en annan ser vi en man som 

njutningsfullt går ut i vanet 

där Simon målat in teatermasker. 

Något han förklarar med a 

han utgår ibland från videosvep 

av strandlivet som han tar lite i 

det fördolda. 

I några bilder som är översållade 

av färgprickar i rader har 

han hämtat figurerna från gamla 

fotografier från 1930-talet av sin 

mor och mormor. 

– Jag börjar med a göra bilden i akvarell för 

a sedan gå över till olja. Det gör a jag känner 

mig självsäkrare när jag målar. 

Ibland får motiven en lekfullt surrealistisk 

prägel med kroppar som är delbara på mien 

med hjälp av gångjärn. 

Simon Andrews föddes 1968, gick City Art 

Institut på University of New South Wales och 

hamnade i Sverige för tio år sedan genom kärleken 

till Marie. En kärlek som består och har 

givit paret två barn och e harmoniskt familjeliv 

i lerumsvillan. 

– Jag har ateljén tre meter från dörren. 

JAN BERGMAN 


En skön sommar önskar 

vi er och återkommer 

från och med september 

med foto, textil, silver 

och keramik. 

Konstchatt och diskussionsforum 

Nu kan du chatta och delta aktivt i kulturlivet från ditt hem. Zenit 

arrangerar i samarbete med konstforum.net ett chattrum och diskus- 

sionsforum där du kan komma med kommentarer till utställningar 

och starta egna diskussioner. Tjänsten är kostnadsfri. På vår nättidning 

zenitkultur.com fi nns en länk till konstforum.net 


UTSTÄLLNINGAR VÅREN–HÖSTEN 2006 

Zenit 


Teckningsutställning 

9/6–22/6 

Sergej Jakovlev 

26/8–10/9 

Ian Newbery 

16/9–1/10 

Annika Johansson 

7/10–22/10 

Kerstin Alborn 

28/10–12/11 

Anette Zeilon 

18/11–3/12 

KONSTNÄRSCENTRUM VÄST 

www.konstnarscentrum.org 

Erik Dahlbergsgatan 6 

411 26 Göteborg 

Tel/fax: 031-711 54 47 

konstforum.net

Njut av det västsvenska kulturlivet 

enkelt och bekvämt... 

Vill du ha fyra nummer med 40 sidor i varje fulla med det bästa av hela Västsveriges kulturliv? 

Du får läsa intervjuer med intressanta och aktuella människor inom konst, teater, 

musik, dans och li eratur. Listan kan göras lång. 

Zenit bevakar kulturlivet i väst och nu kan du få hem e helt års prenumeration av tidningen 

för endast 157 kr. 

Som en bonus vid en prenumeration får du dessutom Zenits specialnummer om förfa aren 

Harry Martinson och om arkitektur i Västsverige. För a prenumerera fyll i talongen nedan 

och skicka in eller betala in direkt till vårt Plusgiro 111810-8 och glöm inte a skriva namn, 

adress och a det gäller prenumeration av Zenit. 

+ 

Ja, jag vill prenumerera på Zenit, kulturtidningen 

i väst för 157 kr för ett helt år. 4 nummer med 

kultur från Västsverige. 

Specialnumren om Harry Martinson och 

Arkitektur ingår som en extra bonus, värde 80 kr. 

Namn:_________________________________ 

Företag:________________________________ 

Gata:__________________________________ 

Postnr:_______Stad/Ort:__________________ 

E-post:________________________________ 

Zenit 


Porto 

Kulturtidningen Zenit 

Flaggatan 7 C 

413 16 Göteborg

Lisa Persson måleri 


KROPPENS SPRÅK 

Lisa Persson fascineras av hållningen 

De associationer som människokroppen ger fascinerar Lisa Persson. 

– En hållning och en rörelse beräar oa om sinnestillståndet och 

stämningen. Det är kul med kroppen, sammanfaar hon.

Det kroppsliga motivet är ouömligt. 

– Det kan vara lite humor i upprepningar, som 

rumporna där, nickar hon åt en svit bilder. 

E tag var det nackar som gällde, nu är det 

ryggar. 

Ämnet sier fast från krokistudierna under 

två år på Österlenskolan i Simrishamn där 

eleverna hann tömma olika tekniker 

i boen under långa studieblock. 

Sen dess har hon inte 

använt levande modell. 

– Jag har det i huvudet. Det har 

hängt med och blivit mindre och 

mindre tydligt. 

Hon sänder en tacksamhetens 

tanke till lärarna Börje Lindgren 

och Mårten Landgren 

och inspiratören HC Ericson. 

Eer det vågade hon ta 

steget a börja måla på 

halvtid medan brödjobben 

avlöst varandra, 

bland annat som personlig 

assistent och på 

IT-firma. Just nu arbetar 

hon med a sälja 

papper (”e underbart 

material”) och 

läser marknadsföring. 

– Jag hade inte 

vågat tro a jag 

kunde hålla på med 

a måla. Det är för kul, för svårt 

och jobbigt. 

Motiven kommer inte alls så lä som de ljusa 

akrylmålningarna kan ge intryck av. 

– Inte. Men det som är bäst har kommit lä. 

I e tillstånd när jag stänger av skallen. Ju 

mindre jag funderar vad jag gör, desto bäre 

blir det. Men det kan ta månader a komma 

fram till det… 

Någon har sagt a man målar bäst med inälvorna. 

– Det stämmer ganska bra på mig. 

Hennes största influenser är Michelangelo, 

Gustav Klimt, Olle Skagerfors, Marc Chagall 

och Per Kirkeby. 

Landskapen, som är den andra grenen i bildskapandet, 

är fria fantasier som har kommit på 

senare tid. 

– Jag tror a det är för a lugna ner mig. Det 

kan bli rörigt med alla kroppar. 

Hon har nosat lite på rakuteknik också och har 

gjort några figurer inspirerade av den 

skulpturala urmodern Venus 

av Willendorf. 

Året då allt 

lossnade var 2005. Det 

började med vårutställningen på 

Galleri Bacchus i Borås. 

Lisa Persson kommer från Hova och bor i Göteborg 

sedan 1991. Ateljén har hon på vinden i 

e hus i Skår där hon bor med sin sambo. 

JAN BERGMAN 


Howard Brookes måleri 


SURREALISTENS VERKLIGHET 

En brittisk marstrandsbo i Göteborg 

Kärleken till sin nya hemstad Göteborg målar Howard Brookes, som 

lämnat Marstrand eer 32 år. Hans till synes fotorealistiska målningar 

ger verkligheten en magisk dimension. Han kallar sig själv surrealist. 

Han har gjort över 100 musikkompositioner, många går hand i hand 

med bilderna. Och drömmer om a få musiken framförd av en orkester. 

En gammaldags spårvagn 

svävar fram högt 

över Avenyn en sommardag. 

Vid raen står 

konstnären själv med 

e soligt leende och 

stjärnbelysning underifrån. 

I bakgrunden, 

långt bort, tecknar sig 

Marstrand med husen 

exakt återgivna. 

Han har lämnat sin 

bohuslänska ö bakom 

sig och är med den flygande spårvagnen på 

väg a köra rakt in i Konstmuseet vid Götaplatsen. 

Det ligger mycket symbolik i målningen 

En enkel resa, utförd med en nypa 

absurd briisk humor och självdistans. 

Motivet är hans livsresa in till stan. 

– Jag är på väg in i Konstmuseet, jag skämtar 

inte! Kanske är det enda säet för mig a 

komma in. Jag skulle gärna vilja få en retrospektiv 

utställning där en dag. 

Han målar sin egen genre. I över tre decen- 

nier var han bosa på Marstrand 

men kände till slut 

a han blev alltför förknippad 

med ön. 

– Jag var väldigt låst i mina 

marstrandsmålningar. Det 

framstod som om jag var 

avhängig av Marstrand 

men jag tyckte inte det och 

kände a jag behövde byta 

miljö. Kände mig fången 

som Lasse-Maja i fästningen. 

Eer flyningen gick han igenom en abstrakt 

period men började åter måla superrealistiska 

bilder med inlagda objekt; som kan vara 

e vackert inslaget paket på bron vid Stora 

Hamnkanalen eller e rö litet flygplan på 

inflygning över kanalen vid Floras kulle. 

– Men det är annorlunda nu, ljusare. Det säga 

a konstnärer blir ljusare med åren. 

Han målar i tunn olja i en 1700-talsteknik med 

skiktmåleri.


Varför är du så tilltalad av a måla verkligheten? 

– Jag tror det går tillbaka till barndomen. 

Pappa var duktig amatörmålare. Han var 

emot modernismen och beundrade de victorianska 

målarna, de avbildade verkligheten så 

go det gick. 

– Han tog med mig till museer och de stora 

dukarna imponerade på mig. Det var en tidig 

ambition hos mig a avbilda verkligheten. 

En stark influens blev den tidiga popkonsten 

på 1960-talet, som ställde konsten på ända och 

gav e löe för framtiden till alla som tro a 

konsten tagit slut med de amerikanska minimalisterna. 

Han fick e stort intresse för surrealismen. 

– A mina bilder ser fotorealistiska ut är inget 

jag eersträvar. Jag är ute eer en känsla av 

verklighet med e magiskt inslag. 

Han kallar dem ”Fantasins flykt”. 

– Som en konstnär sa: ´Du är egentligen en snäll 

surrealist´. Jag gillar inte Dali i dag, tycker a 

han är så elak. 

Han ser sig som en målare, rä och slä. 

– Måleriet är mi intresse. Det kan finnas enklare 

vägar till resultat. Betraktarna kan konstatera 

a bilderna är handgjorda. Det finns en 

spänning i a jag skapat dem med en levande 

hand, med pensel och färg. 

– Det gör målningen levande. 

Han älskar platser. Landskap, gaturum, torg. 

– Trots det kyliga säet a skildra verkligheten 

målar jag med hjärtat. Jag är romantiker, säger 

Howard Brookes som skildrar sin nya hemstad 

i en svit målningar. 

– Det handlar om kärleken till Göteborg, framhåller 

han. 

Platserna är återgivna med en exakt precision 

i varje detalj och oa folktomma så a miljön

lir huvudperson. 

Han tecknar och fotograferar på plats 

och tar med sig skisser och foton till ateljén, 

inrymd i det inre rummet till det galleri 

han öppnat i hörnan Tredje Långgatan/Nordhemsgatan. 

– Jag börjar varje tavla som en teckning. 

Det är roligt a ha en lokal så a jag kan 

visa besökare a jag är på väg med det 

jag gör. De kommer tillbaka och ser hur 

målningen växer fram och känner sig 

delaktiga i tillkomsten. 

Målningarna är oast avfolkade men i 

bland befolkas bilden av en docka. 

– Det handlar om a vara ensam. A 

betrakta världen ensam! 

En påverkan kommer från schweizaren 

Böcklin, vars bildvärld kryddades 

av mystiska element och mytologiska 

figurer (”han var dessutom tekniskt briljant”), 

och målaren Di Chirico med metafysiska 

inslag. 

Det leder fram till gåtfullheten. 

– Det finns oerhört många dimensioner 

i min verklighet. Det visar sig i kvantfysiken 

a det finns många olika världar. 

Det är nog så a jag tänker på det när jag 

målar. Det är en så lång process, säger 

Howard Brookes. 

En målning tog e helt år a göra, Sparky and 

the Darlings med motiv av honom själv med 

en vit klassisk musikpaviljong i knäet och dottern 

Nora. 

– Jag är inte stressad av tid, konstaterar han 

och kommer in på sin musikaliska sida. 

Howard Brookes komponerar vacker musik i 

senromantisk stil (Rachmaninov är favoriten) 

på pianot, numera i lägenheten på Övre Husargatan. 

Alla målningar har få si eget stycke, 

från 1,5 minut till en halv timme långt. 

– Urycket är meditativt men kan hea till. 

I sviten The Painter´s Pavillon ingår 12 musikstycken 

om totalt 70 minuter där varje representerar 

en färg. Drömmen är a få konserten 

framförd med belysning i olika färger på scen. 

Han har gjort instrumenteringen med hjälp av 

Joel Eriksson på Musikhögskolan och få en 

demotejp inspelad. 

För målningen Enkel resa, den med spårvag- 

nen över Avenyn, har han en idé om a Spårvägens 

musikspår ska framföra stycket på 

trapporna framför Konstmuseet. 

Howard Brookes, född 1947, växte upp i e 

kulturellt hem i Liverpool, England och kom 

till Marstrand 1969 på e resestipendium för 

a besöka landsmannen och målaren Cliff 

Holden. Han träffade sin blivande fru året 

eer och blev kvar, de har skaffat tre barn och 

är fortfarande gia. 

Den försvenskade engelsmannen har ha 

framgångar i USA, där han hade sin första 

utställning i Beverly Hills, Kalifornien, 1984. 

Han har inte bara målat tavlor. När han ifrågasae 

a Kungälvs kommun hade beställt en 

vanlig vägverksfärja för trafiken till Marstrand 

fick han svar med en begäran om a lämna in 

e eget designförslag. 

Skissen ledde till a han fick uppdraget a rita 

färjan, som byggdes i Lunde varv i Ådalen. 

JAN BERGMAN 


Åsa och Håkan Were litteratur 

ww.zenitkultur.com 

DET BLÅ 

En bok om en blå tråd genom livet 

Åsa och Håkan Were är e välkänt par inom västsvenskt konst- och 

kulturliv. Hon är textilkonstnär och känd för stora publikdragande 

utställningar med bl a lapptäcken och han är sedan många år intendent 

på Göteborgs Konstmuseum inblandad i e flertal konstprojekt, 

en enastående föreläsare och skapare av många minnesvärda utställningar.

Tillsammans har de skrivit en bok om den blå 

färgen i deras liv, som nyligen har kommit ut 

på det lilla Heidruns förlag i Torsby, Värmland, 

drivet av poeten och förfaaren Bengt Berg 

tillsammans med hustrun Gun-Bri Karlsson 

och känt för höga ambitioner och kvalitetskrav. 

Fotograf har i de flesta fall varit Anders 

Qwarnström, som på e sällsynt lustfyllt och 

kreativt sä följt bokens intentioner. 

Kan man verkligen skriva en bok om en enda 

färg? 

Det handlar om e mångårigt projekt, som 

åtminstone sträcker sig tio år bakåt i tiden. 

Andra arbetsuppgier har kommit emellan 

men idéerna, minnena, samlandet 

och lagrandet av 

fakta har ständigt pågå och 

mognat under årens lopp. 

Åsa Were tycker a projektet 

varit segt ibland: 

– Det har hänt a vi varit nära 

a ge upp eersom det var svårt 

a hia rä förläggare, men märkligt 

nog kan slumpen hjälpa till 

och säa fart på arbetet. En dag när 

jag kom ner på stan såg jag överallt 

reklamskyltar med texten: Njutning 

har en färg och den är blå! 

Det har förmodligen funnits många som 

känt sig lockade a skriva om samma 

ämne, men det är svårt a tänka sig förfaare 

med bäre bakgrundskunskaper, 

större inlevelse och intensivare gemensam 

kärlek till det blå än paret Were. Resultatet 

har blivit en kärleksfull och ömsint introduktion 

in i den blå färgens underbara och 

magiska värld. 

Båda har ha en ” blå barndom” och blivit 

präglade av mödrar som älskade blå. Ja, det 

fanns helt enkelt ingen annan färg, när det 

gällde kläder, personlig smak och inriktning 

i livet. Den omgivande naturen i Dalarna och 

Jämtland, där blåtonade berg alltid låg som en 

ridå i bakgrunden, har för alltid lämnat kvar 

en blå slöja framför ögonen och blivit som en 

magnetisk kra i livet. 

– Det har aldrig varit något svårt val för oss 

alla våra strumpor, mössor, tröjor och dukar 

har varit blå. Vi samlar på blå reseminnen, blå- 

nande berg och grekiska hus med blå portar! 

Det första mötet i samband med en julfest på 

Konstindustriskolan har också sa sina spår. 

– När jag träffade Håkan första gången såg 

jag a han hade en lång mörk rock med tre 

olika sorters blå knappar! Han hade by ut de 

ursprungliga och sy i nya själv! Tänk a det 

kunde finnas en till som var lika blåtokig som 

jag! 

Boken beräar också om kärleken 

till det enkla i 

livet, till tra- 

ditionella röer, 

minnen av hembygd, släkt 

och spåren av handens arbete i en 

utsliten handuk med blå rand. Kanske kan 

boken bli en ingång för många till a lära sig se 

och njuta av tillvaron här och nu med bibehållen 

respekt för gångna tiders kunskap och liv. 

Under olika rubriker behandlas barndomsminnen, 

kulturhistoria, symbolik, resande och öar, 

det personliga förhållandet till boendet, ”blå 

människor” och blå nedslag i konsten samt 

slutligen en fyllig avdelning med den blå färgens 

kemiskt-fysikaliska egenskaper, färglära 

och olika vetenskapliga inriktningar i ämnet. 


Åsa och Håkan Were litteratur 


Boken har mestadels skrivits på öar som Tjörn, 

Capri, Fårö och Sifnos, där känslan för blå 

har kunnat stegras av den omgivande naturen. 

Blå hav, blå ljus, mystik, vemod och längtan. 

– Vi sier oa och arbetar på platser där vi är 

isolerade och där det ibland varken finns elektricitet 

eller rinnande vaen. Tiden som går, 

eertanken och det långsamma tempot är viktigt 

för oss. 

Särskilt intressant är avsnien med deras egna 

personliga reflexioner och minnen med bilder 

från sommarboendet på Tjörn och från vinterhuset 

i Änggården. Här blir det personliga allmängiltigt 

med texter som handlar om ömsinthet, 

omsorg och enkelhet i vardagslivet. 

Intresset för den blå färgen har fört Åsa Were 

till bl a Japan, Östeuropa, Norge och USA 

för specialstudier. I Japan är indigofärgning 

nästan en sakral handling med hemliga flerhundraåriga 

recept. 

– Jag köpte mängder av underbara blå tyger 

i Japan, men när jag kom hem tyckte min 

mamma a de såg ut som hemslöjdstyger från 

Rävik! Och likheter finns! 

Märkligt nog var blå en ointressant färg under 

antiken och tidig medeltid. Färgen har annars 

i olika kulturer få stå för kärlekens kra men 

också för död och sorg. Det var framför allt en 

aristokratisk färg som symboliserade makt och 

upphöjdhet. Inom den kristna världen är den 

e tecken på gudomlighet och på människans 

odödlighet. 

Blå pigment för tygfärgning kom ursprungligen 

från indigobusken i Indien, medan den blå 

halvädelstenen lapis lazuli från Afghanistan 

användes för rent måleri. Båda pigmenten var 

mycket dyrbara och istället fick man i Europa 

oast nöja sig med blåfärgning med hjälp av 

vejde (en slags kålväxt). Norska koboltgruvor 

och blåfärgerier var ledande på 1700-talet 

men under mien på 1800-talet skapades nya 

billiga blå färger på syntetisk väg och den 

åtrådda magiska blåheten blev tillgänglig för

alla samhällslager. 

Under rubriken Blå nedslag i konsten beskrivs 

hur den blå färgen alltid få betona något speciellt, 

vemod, längtan, en symbolisk mening 

eller en stämning. Den kände blåmålaren 

Eugène Jansson beskriver utsikten från Söders 

höjder under vissa skymningstimmar: 

– En blå atmosfär , en blå eter som sveper in 

hela staden i e mörkt men ändå klart lysande 

blå ljus! 

En av de mest kända och mest älskade blå 

konstverken i Norden är Peder Severin Kröyers 

mästerverk på Skagens Museum Sommaraon 

på Skagens södra strand, där Marie 

Kröyer och Anna Ancher vandrar tä arm i 

arm i långa vita självlysande klänningar längs 

stranden i skymningen. I dea möte mellan 

människa och natur omges allt av e svindlande 

blå ljus. 

Andra speciella blåmålare är fransmannen 

Yves Klein med en svävande alldeles egen 

patenterad ton, poetisk, atmosfärisk, som tillför 

stor själslig energi i hans bilder. För indiern 

Anish Kapoor är blå det gudomligas färg och 

han kan som en trollkarl förvandla tung materia 

till svävande blå sublima objekt. 

När det gäller Norden har den danske naturmålaren 

Oluf Höst sammanfaat helt kort: 

– Blå är grundackordet i Norden. Man ska 

måla så blå a man kan drunkna i det! 

GUN HELLERVIK 


Täcklebo Broderiakademi broderi 


BRODERI UTAN GRÄNSER 

Tradition och experimentlusta 

blandas i Broderia Fantasia 

De broderar oast utan skisser, tillåter sig a blanda och experimentera 

med olika material och arbetar i skilda tekniker. Täcklebo Broderiakademis 

Göteborgsgrupp säer egentligen inga gränser för si broderi. 

– Det är e fri skapande där man kan använda olika material. Men 

det textila är grejen, man återkommer alltid till vanligt tyg, säger 

Gunnel Svensson, en av brodöserna. 

I sommar är de aktuella 

med utställningen Broderia 

Fantasia på Galleri 

Floras Rike i Botaniska 

Trädgården. Huvuddelen 

av utställningen har valts 

ut av en jury som bedömt 

verken anonymt med kriterierna 

konstnärlighet, 

hantverk och glädje. Men 

yerligare e mål har varit 

a ge en bild av Göteborgsgruppens 

broderi. 

På en vägg i galleriet finns 

en annan del av utställningen, 

där de som önskat 

delta representeras med e 

eller två verk monterade på en passepartout på 

25 gånger 25 centimeter. 

– Med utställningen vill vi visa på bredden 

inom broderi men också höja broderiet till en 

konstnärlig form, förklarar Agneta Linder, en 

av brodöserna. 

Sammanlagt är de 37 av Göteborgsgruppens 

Galleri Floras Rike, 10 juni - 6 augusti 

82 medlemmar som deltar. 

Precis som utställningens 

namn Broderia Fantasia 

rymmer tolkningsmöjligheter 

innefaar utställningen 

många sorters uryck. 

– Vi experimenterar mycket 

tillsammans. Målar på 

tyger, provar olika material 

och broderar sedan på det. 

Själv behöver jag en boen 

a utgå ifrån. Jag målar 

oa först på tyget och utgår 

sedan från färgerna, beräar 

Gunnel Svensson. 

För henne är det snarare 

processen, glädjen i arbetet, 

än det färdiga verket som är målet. Och det, 

menar hon är en del av tjusningen i broderi. 

Men hon tycker också om den textila känslan. 

Textilformgivaren Barbro Herloff håller med, 

men lyer också fram broderiets lähanterliga 

format som en del av behaget med broderi. 

– Det är alltid lä a ta med sig om man ska 

åka någonstans. Jag sier oa och funderar

och syr e stygn då och 

då. Det är många tankar 

insydda i varje bild, förklarar 

hon. 

I utställningen blandas 

verk med tydligt föreställande 

motiv med mer 

abstraherande uryck. 

Många har inslag eller 

mönster hämtade från 

naturen. Ann Carlbergs 

”Bergsskreva” är en av 

dem. Här blandas grövre 

och tunnare tyg, pärlor 

och olika sorters stygn 

till en helhet som både 

är urycksfull och skir 

på samma gång. 

”Fredens blomster” e 

verk av Gunvor Bröjer visar en del av gruppens 

experimentlusta. Tavlan består av två 

mindre dukar med blomstermotiv som applicerats 

på en större duk i naturnära färger. I 

boen av de små tavlorna finns linjer av smält 

plast, e tunt lager av materialet vlisofix som 

skapar en nätaktig struktur och broderade 

blommor i rö och lila. 

E annat verk i utställningen 

har skapats av 

enbart tyg och tråd. 

Med små täta stygn har 

Eva Wennroth Thorsson 

knutit samman 

flera små vardagsmotiv 

under rubriken ”Mellan 

himmel och jord”. E 

broderi i e litet format 

som tagit 660 timmar a 

skapa. 

En tygbit, färg eller 

tankar, kan vara det 

som väcker brodösernas 

inspiration. Men 

sammankomsterna i 

gruppen har också en 

betydelse. 

– Oa arbetar vi på egen 

hand men det kan vara 

svårt a komma igång 

och ibland kör man fast. 

När vi träffas får man tips och 

feedback på det man gör. Jag 

och Barbro Herloff har arbetat 

mycket tillsammans och 

inspirerat varandra, säger 

Gunnel Svensson. 

Göteborgsgruppen är indelad 

i mindre grupper som träffas 

regelbundet. Men en gång i 

månaden anordnas möten för 

alla. 

– Där broderar vi, informerar 

varandra och pratar. Vi 

bjuder också in föreläsare och 

anordnar kurser, förklarar 

Agneta Linder. 

Göteborgsgruppen har tidigare 

ställt ut tillsammans på 

exempelvis Frölunda kulturhus 

och Textilmuseet i Borås. 

Intresset för broderi har ökat under de senaste 

åren. Göteborgsgruppen beräar a de fick 

flera nya medlemmar eer sin utställning på 

Frölunda Kulturhus 2001. 

– Det ligger nog mycket i tidsandan. Många 

inspireras av kläder, väskor och annat som har 

broderier idag, menar Gunnel Svensson. 

– Det är också något rogivande 

över broderandet. Jag 

tror vi behöver det, säger 

Agneta Linder. 

Göteborgsgruppen är en 

av de 22 lokalt förankrade 

grupper som tillsammans 

bildar Täcklebo Broderiakademi. 

I dag har de drygt 600 

medlemmar, allt från konstnärer 

och lustbrodöser till 

de med e stort broderiintresse. 

Medlemmarna inspirerar 

varandra och arbetar 

tillsammans för a bland 

annat vidareutveckla broderiet 

och verka för det fria 

broderiet som konstnärligt 

urycksmedel. 

MARIA RADEMARK 


Ny konstarena i Göteborg konsthall 


400 KVADRATMETER KONST 

Från dieselmotorer till Amelin 

Göteborg får en ny arena för konsten! 

I höst öppnar Chalmers konsthall med 400 kvadratmeter som kommer 

a fyllas med Albin Amelins måleri. 

– Det blir mäktigt. Det är stora krafulla oljor som är så bra a man 

ryser, säger Håkan Lindblom som ansvarar för utställningarna. 

Den nya konsthallen har en strategisk placering 

uppför backen från Konstmuseet vid 

Götaplatsen och ovanför galleritäta Vasastan. 

Det är e glashus från 2001 mellan två stora 

1800-talsbyggnader vid Läraregatan som 

ska byggas om invändigt och få en helt ny 

användning. Håkan Lindblom har valt öppningsutställningen 

med omsorg. 

– Min grundtanke är a visa industrialismens 

intåg i Sverige och a göra det på Chalmers. 

Det finns en poäng i dea, 

säger han och syar på de 

innovationer som låg till 

grund. 

_ Jag är bara intresserad av 

konsten i sig. 

Amelinmålningarna och 

grafiken lånas in från både 

arbetarrörelsen och privata 

samlingar. 

Konsthallen är e samprojekt 

mellan Chalmers tekniska 

högskola och Håkan 

Lindblom, som är operatör. 

Håkan har en lång erfarenhet 

av konst och e bre kontaktnät eer a 

ha drivit galleri Scandinavia i många år. 

Han har sin filosofi klar. Det ska vara hög kvalitet 

på utställningarna men de ska vara publika 

och vända sig till den breda allmänheten. 

– Inte till en liten klick. 

Nästa utställning blir Mona Huss Walins målningar 

och samtliga 100 litografier under 40 

år som ska hängas tä och beräa om hennes 

livsresa och vistelse i olika länder. Till utställningen 

lånas stora målningar in från bland 

annat sjukhem och hennes eget hem. 

Lokalerna byggdes 

som bilverkstad för 

Han har sin filosofi klar. 

Det ska vara hög kvalitet 

på utställningarna men 

de ska vara publika och 

vända sig till den breda 

allmänheten. 

forskning kring dieselmotorer 

och man 

körde i början in med 

stora lastbilar. Men 

nu har de stå tomma 

i flera år och Håkan 

Lindblom tycker a 

de passar perfekt för 

konst. 

Det är två stora lådor 

med högt i tak som 

ska byggas om. De 

två dörrarna emellan 

dem ska förvandlas till valv och arkitekt Jan 

Åkerblad inreder med grå heltäckningsmaa,

metallnät i taket och lutande väggar. 

Rummen har inte direkt kontakt med den höga 

glasväggen utan utgör e slags hus i huset. Det 

blir mycket ljus men mest från armaturer. 

– I teknikens högborg är det perfekt a det 

finns e centrum för kultur. 12 000 personer 

studerar och arbetar varje dag på campus. Vi 

ska söka samarbetsformer med studentkåren, 

säger Håkan Lindblom. 

– Jag siktar in mig på allmänheten i första 

hand. 

På den stora gården utanför entrén byggs en 

hög slingrande mur med en soffa. Han har e 

femårskontrakt och har ambitionen a skapa 

fem utställningar om året, varav någon med 

internationell tyngd. 

Från Chalmers sida finns flera infallsvinklar. 

En är a högskolan sier med lokaler som man 

inte behöver för egen verksamhet. 

– En annan är en offensiv tanke. A utveckla 

campus och knyta området närmare göteborgarna, 

säger fastighetschef Lennart Hedström 

som anser a det varit en sluten värld. 

– Det är för få som söker till tekniska utbildningar. 

En konsthall är e sä a visa a det 

inte bara är datorer och teknik. Det ska vara 

en spännande plats. Vi vill mjuka upp tekniknördstämpeln. 

JAN BERGMAN 


Endre Nemes grafik 


ENDRE NEMES 

EN EUROPÉ I HÄRRYDA 

Att lyfta upp tiden och vika den åt sidan 

Kulturhuset Mölnlycke 19 juni-19 augusti 

Härryda kommun fick i mien på 80-talet en deposition på 75 verk 

med grafik, teckningar och collage ur konstnären Endre Nemes stora 

produktion och tanken var då a skapa en permanent utställning i det 

planerade kulturhusets lokaler. 

Lagom till husets invigning 1990 blev samlingen 

uppdelad i tre jämbördiga kollektioner 

med hjälp av Håkan Were, Göteborgs 

Konstmuseum och Nemes eerlevande hustru 

Bri-Louise Sundell Nemes och den är idag 

omvandlad till en donation. Kollektionerna 

visas alternerande under sommar och vinter 

på Mölnlycke Kulturhus och nu i sommar 19 

juni - 19 augusti kan vi återigen se en Endre 

Nemes-utställning, som alltid fascinerar med 

sina minnesskärvor, symboler, hemligheter 

och sin intellektuella stringens. 

Varför hamnade Endre Nemes konst i Härryda 

kommun? 

Genom personliga kontakter hade Endre 

Nemes redan på 50-talet gjort stora offentliga 

utsmyckningar i kommunen bl a en stor väggmålning 

i stucco lustro på Härrydaskolan och 

senare Vårdcentralen i Mölnlycke. Samarbetet 

hade varit mycket lyckat och senare i samband 

med Nemes bortgång var både politiker 

och tjänstemän angelägna om a bli värd 

för delar av hans eerlämnade produktion. 

Några av de drivande i dea sammanhang var 

politikern Björn Björneberg och bibliotekschefen 

Peter Kadar.

Idag är Härryda den kommun som satsar mest 

på konst i offentlig miljö inom hela Västra Götalandsregionen. 

Med e unikt system för beräkning 

av konstanslag har kommunen blivit en 

föregångare på konstens område och omtalad i 

olika delar av landet. 

Kultursekreterare Margreth Tallvid med 

ansvar för konst och kulturarv är stolt och glad 

över kommunens inställning och imponerad 

av Nemes- samlingens kvalitet och pedagogiska 

värde. 

– Utställningarna med Endre Nemes olika kollektioner 

drar alltid stor publik, som kommer 

från hela Västsverige! Det är också roligt a 

skolorna visar så stort intresse. Det finns ju så 

mycket a tala om i samband med visningar. 

Konst, historia, politik, det fria kritiska tänkandet, 

främlingskap, den europeiska gemenskapen 

och konstens roll i samhället. Plötsligt är 

han mer aktuell än någonsin! 

Endre Nemes (1909-85) föddes i Ungern men 

formades till konstnär i den europeiska kulturmetropolen 

Prag. Under barn- och ungdomsåren 

fick han uppleva många kulturkrockar, 

ständiga flyningar, otrygghet och en språkförbistring, 

som förföljde honom genom hela 

livet. Han var en djupt intellektuell person van 

a analysera, debaera och diskutera under 

studietiden på Konstakademin i Prag, men 

med nazisternas framväxt blev hans tillvaro 

allvarligt hotad. Hans konst beräar om flyktingskap 

och isolering under denna tid och 

han jagas från land till land från Tjeckoslovakien 

till Finland, Norge och slutligen Sverige 

där han fick en fristad i Stockholm. 

Så småningom tog karriären som konstnär 

fart och han utvecklar e rikt surrealistiskt, 

associativt måleri fyllt av laddade symboler 

med speglingar och skärvor ur tiden och med 

absurda inslag. Det är byggt på allmängiltiga 

Kultursekreterare Margreth Tallvid med några av Endre Nemes grafiska verk 


Endre Nemes grafik 


och personliga erfarenheter med lösryckta element 

utan inbördes band som får samklang 

och mening först i bildens yta. 

Under åren 1947-55 var han föreståndare och 

lärare vid Valands Konstskola i Göteborg. Här 

bröt han totalt med den rådande traditionen 

inom västkustmåleriet och försökte istället 

föra in e europeiskt formspråk, bäre material- 

och teknikkunskap och en sträng arbetsdisciplin. 

Hans pondus, starka vilja och yrkesmedvetenhet 

stärkte skolans prestige men gav 

honom också under denna tid både vänner och 

fiender. 

Några av hansValandselever minns honom: 

– Det var verkligen hårda tider. Endre Nemes 

ville a vi skulle arbeta 16 tim/dag och alla 

helger. Vi fick hela tiden kritik och han hade 

stark vilja, men det gällde också a stå på sig 

och hävda si eget uryckssä. Men det var 

ändå han som lärde mig måla! 

Lennart Landqvist 

– Han lärde oss verkligen a arbeta hårt och 

vara noga med den yrkesmässiga rollen. Det 

var också bra a få kunskap om nya material 

och tekniker, som vi tidigare varit främmande 

för. Han var en sträng kritiker och man blev 

sällan uppmuntrad, men omedvetet har många 

blivit påverkade av honom. Visst var han hård 

och krävande men han var också driig med 

en stor pondus i kontakter med kommuner 

och myndigheter. 

Olle o. Denice Zeerquist 

Endre Nemes var onekligen en främmande 

fågel i si nya hemland. Rotlöshet och främlingskap 

präglade hans liv men han arbetade 

sig ändå fram till en unik position i svenskt 

konstliv. Han föregrep utvecklingen och valde 

en helt ny väg, som bröt mot traditionerna. 

Minnen av det fruktsamma centraleuropeiska 

korsdraget inom konsten med kubism, expressionism 

och surrealism födde en radikal konst, 

som vidgade det internationella perspektivet 

och sae djupa spår i det svenska konstlivet. 

Som nyskapare var han oa omstridd och 

alltid kompromisslös. 

I olika sammanhang har han lämnat sina egna 

synpunkter på den skapande processen och 

bildens gåta: 

– Den färdiga bilden är för mig sällan något 

definitivt och markerar bara en etapp, början 

av e oväntat möte, en annan gång e trevande 

med hudflängda fingertoppar. Själva 

processen medveten eller omedveten, som 

tvillingar, ibland som vänner, en annan gång 

som försvurna duellanter. I tavlorna uppstår 

det som jag älskat och det som jag hatat, vad 

jag ville bevara och förinta. De är vinen och 

indicier. De talar eller tiger om tidpunkten 

som dagböcker. De är flaskpost som aldrig är 

postad och saknar adressat. De är närvarande 

och de har e förflutet, men deras framtid kan 

jag inte göra någonting åt. 

GUN HELLERVIK 

Detalj ur Minnen från barndomen; silk-screen

Anita Eneroth, Käringbergsgatan 2B, S-426 76 V Frölunda, Telefon & fax 031-29 29 55 

textilia.eneroth@telia.com., Mobil 0707 - 32 71 01 www.textiliagalleri.com 

Galleri Duner goes to 

Marstrand! 

Eer 6 roliga underbara år med er konstnärer 

och er konstälskare, känns det spännande a 

pröva något ny! 

Jag kommer i framtiden a ordna utställningar 

i mi nya hem på Marstrand - Villa 

Rosenlund! 

Vi inriktar oss i första hand på sommarutställningar 

med start sommaren 2007. 

I parken kommer vi a ha skulpturutställningar. 

Vi har också en utställningshall 12 x 5 

m där vi kommer a visa måleri, design och 

glas! 

Lokalen på Nordhemsgatan 17 kommer a i 

ny regim fortsäa a vara ”konstrum”. 

Pia Duner Kra.

Lars Gillis muralmåleri 


MURALMÅLERIETS NESTOR 

En självlärd historieberättare 

Han började skriva sagor med inspiration från 

John Bauer och gjorde e program utifrån tecknade 

urklippsbilder om prinsessan som skulle 

lära sig laga köbullar för SVT 1962. Den historiska 

inriktningen i måleriet var en självklarhet. 

– Jag har den läggningen och dragningen, 

det visade sig när jag arbetade på Historiska 

Museet på 1970-talet som visualiserare eller 

museitekniker, säger konstnären när vi träffas 

i hans lägenhet inte långt från vaentornet 

i Guldheden. 

– Utan historia så har vi ingen framtid. De 

påstår a händelser och trender går i cirklar. 

Eer sju år har det gå runt. 

Han har deltagit i projektet med Ostindiefararen 

Götheborg, där han målat en 3,5 meter 

göteborgsvy från 1787 på varvet Terra Nova 

och skrev en klämmig shanty till egen melodi 

som sjöfararna framförde vid avresan. 

Art On Galleri 10-28/6 

Ingen konstnär har sa sin 

prägel på Göteborg som Lars 

Gillis. 

Hans muralmålningar med historiska 

motiv finns i trappuppgångar, 

anrika Junggrens Café, 

Folkets Hus och inte minst Hotel 

Lorensberg, där han utfört 100 

målningar på fem våningsplan. 

– Jag fick äran a sjunga den själv för den kinesiska 

publiken i radio! 

E av hans senare motiv, kanske det han är 

mest stolt över, är Färskvaruproviant ombord 

som visar hur kor, geer och svin ligger bland 

kanonerna på Götheborg. Sant är a djuren 

fanns ombord men i mien av båten och inte 

på den platsen. 

– Men som Vilhelm Moberg sa, för a träffa 

sanningen måste man ljuga alldeles förbannat, 

säger konstnären med e skra. 

Trots den lokala förankringen är han känd 

långt utanför landets gränser. 

Han producerade den permanenta utställningen 

på Swedish American Museum Center 

i Chicago 1988 med hjälp av målningar med 

emigrantmotiv och bidrog till 350-årsjubileet 

av svenskkolonin Nya Sverige i Delawere tio 

år senare. 

Och han arbetar mycket i Norge.

– I Tromsö, 35 mil norr om polcirkeln, målade 

jag hela den norska fiskefloans historia på e 

stort hotell. 

Han skissar aldrig men tillbringar mycket tid 

med a granska historiska källor i stadsmuseet, 

landsarkivet och stadsarkivet för a få 

underlag. 

– Det måste vara rä tidsanda. Och riktiga 

människor. 

Han målar alltid i akryl som torkar snabbt så 

a han kan lämna väggen utan a folk smetar 

ner. Det är e högt tempo när han jobbar. 

När vi lämnar höghuset och går genom 

lummig grönska till spårvägshållplatsen berättar 

Lars Gillis a han brukar springa hit och till 

butiken. 

– Inte av tidsbrist utan för a jag behöver röra 

på mig. Jag gör 250 (!) armhävningar varje 

morgon. Och plockar svamp i Änggårdsber- 

gen, redan till midsommar kantareller, annars 

är jag förtjust i karljohan och kremlor. 

Vi tiar in på Junggrens på Avenyn. Kanske är 

han mest känd för göteborgarna för interiörmålningarna 

från golv till tak med stamkunderna 

1942-43 (då med ingång från Engelbrektsgatan 

men i samma hus), utförda 1979. 

Bland andra skådespelarna Hjördis Peerson, 

Ludde Gentzel, stadsteaterchefen Karin Kavli 

(”men hon var aldrig där”!) och konstnären 

Knut Irwe. Väggen domineras av en fryntlig 

man. 

– Bengt-Åke Bengtsson på Stadsteatern vägde 

150 kilo men på scenen dansade han som en 

älva. Han var ständig gäst här. Det var e rä 

roligt uppdrag, säger Lars Gillis som hämtade 

upplysningar från nära håll. 

– Min dåvarande fru Bria Anjou studerade 


Lars Gillis muralmåleri 


på Valand på 1940-talet och visste precis vilka 

som var där. 

På den bortre väggen målade han den fagra 

Lorensbergs park innan den bebyggdes med 

stora hus. 2002 fick han uppdraget a förära 

kaféet yerligare en väggmålning med e historiskt 

gatumotiv från platsen. 

Vi promenerar vidare några kvarter till Hotel 

Lorensberg. 

Sedan 1982 har Lars Gillis utfört 100 väggmålningar 

som ger hotellkorridorerna en luig 

känsla av natur, blommor, fåglar och skärgård. 

Den senaste är en sjö med näckrosor bakom 

dataterminalen i vestibulen. 

Det är en för de flesta dold konstska som 

öppnar sig. Växterna slingrar sig över pelare 

och runt dörröppningar, ibland med en rödhake, 

en turkduva eller en strandskata i lövverket. 

Oa luras ögat a tro a en sidogång fortsäer 

genom e listigt anlagt motiv med till exempel 

e bord med blommor och e fönster. Utrymningsskyltar 

och brandsläckare blir lekfullt 

inmålade. 

Bilderna följer en tråd av årstider från vår, försommar 

och högsommar till höst på de olika 

våningsplanen. 

Vid korridorssluten finns målningar över en 

hel vägg som hämtat näring från öarna, där 

Lars Gillis bodde i många år (Styrsö). På andra 

våningen öppnar sig en vit grind mot en träkåk 

med en röd amaryllis i fönstret där en ka som 

spanar ut. 

På samma vägg på våningen ovanför ser vi 

utsikten från fönstret. På ärde kommer vi in 

i trädgården med blommande äppelträd. Och 

på den femte är vi i e hörn av trädgården, där 

det blivit höst. 

– Det är en beräelse i nästan allt vad jag gör. 

I princip är jag en beräare. Vilket i den nuvarande 

trenden ligger mig till last, förklarar 

han. 

– Beräelser är inte inne nu. Det ska vara lite 

hur som helst. Man lägger ut e par pinnar på 

golvet så kan en kritiker komma och skriva 

om den fantastiska 

installationen. 

Lars Gillis Larson, 

som han egentligen 

heter, föddes 1929 i 

Skene. 

Hur har du lärt dig 

måla? 

– Jag har lärt mig 

själv. 1966 gick jag 

på Slöjdföreningens 

skola för a lära mig 

etsa och olika tekniker. 

Eer e år fick 

jag nog. Jag hade 

inget stöd hemifrån 

och det fanns inga 

studielån. 

– Jag försörjde mig 

som statist på Stora 

Teatern för tio kronor 

per kväll och med a 

göra teckningar för 

tidskrien Tidsfördriv. 

Men det räckte 

inte långt. 

Vad är viktigast för dig i måleriet? 

– Beräelsen. Men jag måste vara historiskt 

korrekt. Den akademiska världen är e jävla 

krig. Minsta tekniska fel blåses upp till katastrof. 

JAN BERGMAN

Olivedalsgatan 18 · 413 10 Göteborg 

Tel 031 145 144 · Mobil 0702 952001 

www.art-on.se 

10/6 – 28/6 Lars Gillis 

Öppet onsdag-torsdag 12:00-19:00 

fredag 12:00-18:00 lördag 12:00-15:00 

10/6 – 28/6 Lars Gillis 

Historiska bilder är Lars 

specialitet. Det och mycket 

mer kan du se på 

utställningen… 

20/6 08.30 Frukost på Hotell Lorensberg 

och därefter visar Lars Gillis några av 

ca 100 målningar som han gjort där. 

Pris 70:-/person och föranmälan enl. nedan. 

20/6 08.30 Frukost på Hotell Lorensberg 

och däreer visar Lars Gillis några av 

5/7 – 29/7 Sommarutställning – ett urval 

Passa på att se de konstnärer 

ca 100 målningar som har och kommer som att han ställagjort ut i Losdär. 

Angeles och San Fransisco 2006. 

Carolina Alotus – Lars Tunebo – Natalia Johansson – 

Maritha Östlund mfl. 

Pris 70:-/person och föranmälan enl. nedan. 

5/7 – 29/7 Sommarutställning – e urval 

Passa på a se de konstnärer som har och kommer 

a ställa ut i Los Angeles och San Fransisco 2006. 

Carolina Alotus – Lars Tunebo – Natalia Johansson – 

Maritha Östlund mfl. 

12 – 30/8 Anne-Mee Nyland 

9 – 30/9 Kerstin Lindquist 

Gå med i konstklubb - tia in på www.konstart.se 

Olivedalsgatan 18 • 413 10 Göteborg 

Tel 031 145 144 • Mobil 0702 952001 

www.art-on.se 

Öppet onsdag-torsdag 12:00-19:00 

fredag 12:00-18:00 lördag 12:00-15:00 

UPPLEVELSER FÖR FÖRETAG, 

KONSTFÖRENINGAR OCH 

PRIVATPERSONER 

PICASSÅ-MÅLERI – ÖVER- 

RASKNINGSMÅLERI - KROKI 

Historiska bilder är Lars 

specialitet. 

Det och mycket mer kan du 

se på utställningen… 

Anne-Mee har blivit uagen till 

jurybedömd utställ 

ning i San Fransisco – Sausalito 

Art Festival. Innan hon 

åker dit håller hon utställning 

hos oss och det ser vi 

fram emot. 

Kerstin behärskar akvarelltekniken 

mästerligt. 

Har du inte se akvareller i mörker 

tidigare så skall 

du passa på under den här utställningen. 

Ronnie Wood Art-Show 

Ett tillfälle att uppleva de senaste och häftigaste 

verken av konstnären och Rolling Stones gitarristen 

Ronnie Wood. Vad som än händer med bandet så 

lever Rolling Stones inte bara vidare genom musiken 

men också genom Ronnies passionerade målningar av 

hans rock n´roll vänner. 

Utsällningen pågår t.o.m 18 juni 

Höstens program: 

24/8 – 10/9 Ingvar Staffans, målningar- blandteknik, objekt 

Mats Christoffersson, olja 

16/9 – 8/10 Pontus Carle, olja, mixedmedia, grafik 

14/10 – 5/11 Kerstin Bergh, olja 

11/11 – 3/12 Berit Markevärn, akvarell 

9/12 – 2007 Bengt Johansson, olja 

Mats Christoffersson Pontus Carle Kerstin Bergh 

Bengt Johansson 

Viktoriagatan 11, Göteborg 

tel: 031-13 45 99 

Öppettider: 

Ti-to 12-17, Fre 12-15, 

Onsd. även till kl.19, Lö-sö 12-16 

www.galleriviktoria.se

Tidaholm grafik 


TIDAHOLM EN LITOFGRAFISK 

VÄRLDSMETROPOL FÖR TVÅ VECKOR 

Internationell konstutställning samt workshop 

Litografiska Akademin, Vulcanön, Tidaholm 29 juli - 13 augusti 

Vart ärde år förvandlas Tidaholms Litografiska verkstad till e internationellt 

center för litografisk konst. Konstnärer från hela världen 

kommer för a utbyta tankar och erfarenheter om nya litografiska 

tryck metoder, andra sä a trycka och allt annat som rör den litografiska 

konsten.

Det väntas omkring 5000 besökare till de tvåveckor 

långa utställningarna. Utställningarna 

är uppdelade i fyra utställningshallar. Konstnärer 

från USA, Mexico samt e flertal europeiska 

länder visar sina litografiska alster, 128 

konstnärer totalt. Var och en får visa upp till 3 

blad, ca 300 litografiska verk kommer det a 

bli förklarar Lars Lundqvist som är föreståndare 

för Litografiska Akademin i Tidaholm. 

Symposiet samt hela akademin 

startades av Karl- 

Åke Nyström i slutet av 

1950 talet. Ursprunget till 

Akademin kommer från 

Tändsticksfabriken som 

grundades av Alfred von 

Essen 1860. Under 1950 

talet räddades några litografiska 

pressar från fabriken 

som skulle läggas ner. 

Pressarna hade använts 

till a trycka etikeer till 

tändsticksaskar. 

1960 startades e samarbete 

med Hellidens Folkhögskola, 

dea har le 

fram till dagens Litografiska 

Akademi som består 

av en kollektiv verkstad, 

en grafisk skola, utställningshall,kommersielltryckverksamhet 

åt konstnärer 

samt det vart ärde 

år återkommande internationella 

litografiska symposiet. 

Hela verksamheten 

drivs i form av en ideell 

förening. 

Det internationella symposiet 

har varit en dörr öppnare 

för a Hellidens Folkhögskola 

har få internationella 

kontakter. Kontakterna 

har bidragit till 

a många utbytes projekt 

har kommit till stånd. För 

tillfället arbetar en konstnär 

från Tyskland i verkstaden, 

dea till följd av 

e utbytesprojekt. Utbytesprojekten pågår 

under hela året. 

Årets tema för symposiet är Norden, det innebär 

a det blir extra mycket nordiska litografier. 

Symposiets sye är a uppmärksamma och 

utveckla den litografiska konstarten och synliggöra 

den för konstnärer samt för allmänheten. 


Tidaholm grafik 


Litografiska Akademin stöas ekonomiskt av 

Hellidens Folkhögskola, Tidaholms kommun, 

Västra Götalandsregionen. 

På frågan om det finns några stora namn med 

bland konstnärerna, så dröjer svaret men vi 

har ju Per Kirkeby från Danmark som är e av 

de verkligt stora namnen i världen. 

Utställningarna och symposierna är öppna 

för allmänheten, där kan du diskutera konst 

se konstnärer trycka litografier och och köpa 

grafik från hela världen. Symposiet som startar 

storslaget med en rockkonsert på lördag 29 

juli är en given begivenhet för varje grafikälskare. 

För e komple program gå in på 

www.lithonet.org 

KIMMO HAKONEN 

För a tryck en litografi används en litosten. Här ligger 

en litosten som skall slipas. Stenen slipas för a den skall 

bli plan samt för a avlägsna e gammalt tryck. Den 

runda slipskivan med handtaget roteras runt på stenen 

mellan slipskivan och stenen stör man fin sand samt 

vaen som gör a motivet avlägsnas. 

Anker Mortensen, en inbjuden konstnär från Färöarna, 

inspekterar e av sina tryck, i samspråk med Micke från 

Litografiska Akademin. 

En stenlitopress. För a trycka placeras en litosten på 

tryckbordet med e infärgat motiv, ovanpå stenen placeeras 

e tryckpapper ovan på papperet en plastskiva. När 

du drar spaken som står rakt åt sidan så skapas e tryck 

på plastskivan, när du sedan vevar så a tryckbordet förs 

bakåt så skapas e litografiskt blad.

KONSTHALLEN 


Elli Hemberg/Jacob Dahlgren 

2 september-15 oktober 

Andreas Eriksson 

måleri, fotografi, skulptur 

KONSTMUSEET 

T o m 25 juni 

Jörgen Fogelquist 

grafik, måleri 


Inköp och donationer 

2002-2005 

24 augusti-1 oktober 

Ester Henning 

måleri, teckningar, textil 

Fri entré 

Trädgårdsgatan 9, Skövde, www.skovde.se 

Tel 0500-49 85 60, 49 85 61 

Höstens utställningar 2006 

Vanna Bowles 9 – 27 sep 

Chain of unsettled events 

Rebecca Burkhalter 30 sep – 18 okt 

Nya målningar 

Iben Dalgaard 21 okt – 8 nov 

Pia Mauno 11 – 29 nov 

Samlingsutställning 2 dec. 

Nya verk av galleriets konstnärer 

inte så många men stora 

X-Rummet 9 – 27 september 

Robert Johansson 

Teckningar 

Vanna Bowles, Chain of unseled events 

Galleri Thomassen, 

Götabergsgatan 26 

411 34 Göteborg, 

Tel: 031-81 19 92 

mail@gallerithomassen.se 

www.gallerithomassen.se 

Öppet: ti - to 12 - 17 

fr - sö 12 - 16 

Utställningar Hösten 2006 

23/9-15/10 Annika Svenbro 

21/10-12/11 Johanna Aalto 

18/11-10/12 Jarl Ingvarsson 

Erik Dahlbergsgatan 14, 411 26 Göteborg, Tel: 031 - 13 43 63, 

Öppet: tis–tor 13–17, fre 12–16, lö–sö 13–16

Alingsås konsthall 

Tonie Roos 

Människor - Målningar 

10 juni - 19 augusti 

Ordinarie öppettider: må 12-19, 

on-to 12-18, fr 12-16, lö 10-14 

Sommaröppet: 26.6-11.8 

Må, to 14-18, ti on, fr 12-16, 

lö & sö stängt 

Alingsås kulturhus, Södra Ringgatan 3 

Tnf 0322-616 598 

Alingsås museum 

Under vårdträdet 

Tre generationer på en 

handelsgård i Alingsås 

- 3 januari 2007 

Öppet: ti-fr 12-16, lö 10-14, 

26.6-4.8 lö stängt 

Lilla torget. Tnf 0322-616 596

GALLERI AVENY 

Anita Nilsson Billgren 

Ljuset kommer 

Kerro Holmberg 

Eer festival 

Lars Arvidsson 

Grenverk 

Hans Wilhelmsson 

Bygata 

Teatergatan 26, 411 35 Göteborg, Tel: 031-16 26 22, Fax: 031-18 67 17, 

E-post: galleriaveny@swipnet.se, Hemsida: www.galleriaveny.se 

2 sept – 17 sept Hasse Karlsson, akvarell 

23 sept – 8 okt Malin Palm, måleri 

14 okt - 29 okt Georg Suttner, måleri 

UTSTÄLLNINGAR HÖSTEN 2006 

Maj Arnell 

Min utsikt, Teatergatan 

Galleri Majnabbe - Hösten 2006 

4 nov – 19 nov Cecilia Larsson, måleri & Mona Huss-Wallin, grafik 

25 nov – 10 dec Bertil Böös, akvarell & Pieter Hybbinette, skulptur 

Anita Nilsson Billgren 

2 september - 17 september 

Lars Arvidsson 

23 september - 8 oktober 

Kerro Holmberg 

14 oktober - 29 oktober 

Hans Wilhelmsson 

4 november - 19 novemberi 

Maj Arnell 1910 - 2005 

25 november - 15 december 

Galleri Majnabbe, Taubegatan 9, 414 55 Göteborg Tel: 031 14 00 59 - gallerimajnabbe@telia.com - www.ramverk.se/majnabbe 

Kustens Hus, hpl. Chapmans Torg - Öppettider: onsd 12 - 18, tors - sönd 12 - 16, OBS ! mån - tisd: stängt

se pdf version av tidningen - Dark Bread Design

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?