Ekonomisk kartläggning av farmarenergibolag - Bioenergiportalen

bioenergiportalen.se

Ekonomisk kartläggning av farmarenergibolag - Bioenergiportalen

Ekonomisk kartläggning

av farmarenergibolag

LRF-konsult

2006


Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Marknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Lönsamhet hos medelföretaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Ökande effektivitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Förräntning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Bruttovinsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Intäkt per levererad energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Leverera värme till industrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Bränslen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Vinst per levererad energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Arbetskostnad per levererad energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Utveckling av eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11

Kort presentation av företagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Undersökningen omfattar elva företag som

levererar värme till kunder som är kommuner,

villaägare och fastighetsägare. Under de fyra

år som den här undersökningen omfattar har

företagen ökat sin produktion av värme med

mer än 16 %. Ett av företagen driver en värmeanläggning

som ägs av ett fastighetsbolag,

övriga äger värmecentralen och några äger

även kulvertsystemet.

Värmen säljs antingen vid ”pannrumsvägg”

eller i abonnentcentral beroende på vem som

äger kulvertsystemet, priset varierar mellan

319 och 708 kronor per megawattimme.

Priset tas ut på olika sätt i form av rörligt

energipris, fast abonnemangsavgift och

anslutningsavgift.

De flesta företag i undersökningen har gett

delägarna ersättning för arbete och avkastning

på investerat kapital. En tendens som

märks är att större företag har lägre

arbetskostnad per producerad megawattimme.

2

Innehåll

Sammanfattning

Bränslet utgörs till största delen av flis från

energived och i liten omfattning flis från GROT,

ett företag använder bara pellets och ett eldar

med i huvudsak flis från salixodlingar.

Trenden på biobränslemarknaden gör att

kostnaderna ökar och företagen måste kompensera

sig för att inte minska i lönsamhet,

antingen genom högre pris till kund eller

bättre effektivitet. Detta har företagen lyckats

med och vinsterna har ökat från 34 till

72 kr/MWh, det finns dock stora variationer

mellan företagen. Det går inte att finna några

samband mellan storleken på företagen och

lönsamhetsnyckeltal som vinst per levererad

megawattimme och förräntning på investerat

kapital. Det sista året i undersökningen har

kostnaden för bränslet per megawattimme

minskat något hos fyra av de större företagen.


Den här rapporten har tagits fram av LRF

konsult på uppdrag av LRF i ett LBU-projekt

finansierat av Statens Jordbruksverk. Arbetet

har utförts under hösten 2006. Projektledare

har varit Per Elander, LRF konsult i Västerås.

Liknande utredningar har gjorts tidigare men

den här är inriktad på en djupdykning och

analys av ekonomin under fyra år.

Sedan början på 1990-talet och omställning

-90 har s.k. farmarenergibolag startats.

Först var det några få pionjärer och sedan

allt fler som i takt med ökande el- och oljepriser

såg möjligheten i att sälja värme till

bostäder och lokaler i byar, samhällen och

kommuner. Olika benämningar på företagen

finns: byvärme, närvärme, småskalig fjärrvärme,

farmarenergi m.m. men det gemensamma

är att bolagen säljer småskaligt

framställd värme i ett lokalt kulvertsystem

som inte nödvändigtvis ägs av farmarenergibolaget.

Ägarna är oftast lantbrukare/entreprenörer

som antingen är passiva delägare eller heleller

deltidsarbetar i farmarenergibolaget.

Uppgifterna är hämtade från bolagens resultaträkningar

och justerade så att materialet

blir jämförbart och bolag med liknande förutsättningar

ska kunna jämföra sig med övriga

i undersökningen.

Svårigheten med att få fram exakta värden

på t.ex. energiinnehåll i bränslet gör att det

kan vara vanskligt att direkt jämföra värden

i undersökningen med marknadspriser och

siffror från företag som inte ingår i denna

undersökning.

Alla företag redovisar inte på samma sätt,

Förord

Inledning

Metod

Ett stort tack riktas härmed till deltagande

företag som ställt upp med siffror ur sin

redovisning och delat med sig av erfarenheter

kring sin värmeproduktion.

December 2006

Per Elander.

Antalet ägare är från en enskild lantbrukare

upp till fyrtio delägare i aktiebolag.

Hur är det då att driva ett farmarenergibolag?

Hur får man lönsamhet och finns det fallgropar?

I den här undersökningen ingår elva företag

och tolv värmecentraler då ett av företagen

driver två centraler i olika samhällen.

Undersökningen omfattar åren 2002 till 2005.

Alla företagen har på ett eller annat sätt varit

lönsamma för ägarna även om det inte syns

på den ”sista raden”. Storleken är mellan

0,35 och 3,6 MW med medeleffekten ca 1,5

MW och den årliga värmeleveransen från ca

1100 MWh till 11000 MWh.

intäkten anslutningsavgifter är i den här

undersökningen periodiserad på 25 år för att

på så vis spegla livslängden på kulvert och

undercentraler. Några av företagen har sidoverksamheter

som påverkar resultatet men

egentligen inte har att göra med värmeproduktionen,

t.ex. om en lastmaskin ingår i

verksamheten kan denna hyras ut till andra

sysslor. Justeringarna är gjorda för att visa

lönsamheten i värmeproduktion. En gemensam

faktor för företagen i undersökningen är

att man står för den ekonomiska risken i värmeproduktionen.

3


Flera av företagen har varit aktiva sedan första

halvan av nittiotalet och expanderar fortfarande.

De flesta av företagarna i undersökningen

strävar mot att på något sett

utöka verksamheten med ytterligare värmecentraler

eller andra åtaganden. Det verkar

finnas efterfrågan både på hela centraler och

driftsbolag på befintliga anläggningar.

Den levererade mängden värme från företa-

4

kr/MWh

600

500

400

300

200

100

0

MWh

70000

60000

50000

40000

30000

20000

10000

Medelföretaget har en installerad effekt på ca

1,5 MW, levererar nästan 5500 MWh värme

Omsättning per MWh

34

55

83

13

31

67

0

Marknaden

Levererad energi alla företag

Fig. 1 Alla företags sammanlagda levererade värme

Lönsamhet hos medelföretaget

29 48 72

51 44 40

86 89 87

16 14 14

41 38 40

68 69 67

197 213 216 212

2002 2003 2004 2005

Fig. 2 Alla företags genomsnittliga omsättning per levererad MWh.

gen i undersökningen har ökat under perioden,

detta beror på att företagen har ökat

sitt kundunderlag.

Under 2005 levererade de elva farmarenergibolagen

i undersökningen 59020 MWh värme

till ett värde av 30,4 milj. kr. Den totala kulvertlängden

ökade med nästan 23 % till ca

33 km och då är det bara de sex företag

som äger sin kulvert som är medräknade.

Vinst

2002

2003

2004

2005

och förbrukar 7000 till 8500 kubikmeter flis

per år. Omsättningen är 2 till 3 miljoner kronor.

Ränte kostnad

Avskrivningar

Övriga

driftkostnader

Underhåll

Arbetskraft

Kostnad förbrukad

energi


Data och resultaträkning med nyckeltal för medelföretaget.

2002 2003 2004 2005

Effekt (MW) 1,53 1,53 1,53 1,58

Kulvertlängd (m) 1781,00 2095,55 2413,73 2956,91

Levererad värme (MWh) 4619 4843 4997 5365

Förbrukad flis (m3) 7145 7547 7760 8261

Förbrukad olja (m3) 19,3 24,7 20,7 22,7

El (MWh) 91,8 93,2 96,0 102,0

Energi innehåll flis (MWh/m3) 1) 0,76 0,76 0,76 0,76

Energi innehåll olja (MWh/m3) 9,9 9,9 9,9 9,9

Total förbrukad energi 5854,4 6165,7 6316,3 6719,0

Procent förbrukad bioenergi 92,76% 93,02% 93,37% 93,44%

Intäkt värme (kkr.) 2150,7 2362,7 2505,7 2763,6

Periodiserade anslutningsavgifter (kkr) 49,7 54,9 60,0 81,5

Övriga intäkter (kkr) 12,5 27,1 32,2 8,1

Summa omsättning 2) 2212,9 2444,7 2597,8 2853,2

Kostnad förbrukad energi 3) -908,0 -1030,6 -1080,6 -1138,8

Bruttoresultat 1304,8 1414,1 1517,3 1714,4

Arbetskraft 4) -311,5 -331,6 -346,9 -358,2

Underhåll Inventarier -144,0 -199,0 -190,4 -213,4

Övriga driftskostnader -57,7 -78,2 -72,3 -72,8

Summa övriga kostnader -513,3 -608,9 -609,6 -644,4

Resultat före avskrivningar 791,5 805,2 907,6 1070,0

Avskrivning inventarier -349,2 -375,5 -384,0 -419,3

Avskrivning byggnader -32,4 -39,4 -61,5 -48,3

Resultat efter avskrivningar 410,0 390,2 462,1 602,5

Finansiella intäkter 11,2 11,6 7,8 3,2

Finansiella kostnader -264,2 -259,6 -228,8 -217,9

Resultat efter finans.kostn/int 157,0 142,3 241,1 387,9

Anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde 8130 8679,9 9032,2 10238,9

Förräntning på investerat kapital 5) 5,04% 4,50% 5,12% 5,88%

Resultat efter avskr. per levererad MWh (kr) 34,0 29,4 48,3 72,3

Vinst per omsatt kr 7,09% 5,82% 9,28% 13,59%

Kostnad per förbrukad MWh (kr) -155,1 -167,1 -171,1 -169,5

Omsättning per lev. MWh (kr) 479,1 504,8 519,9 531,8

Samtliga kostnader per lev. MWh (kr) 445,1 475,4 471,7 459,5

Tabell 1

1) Vid beräkningar av förbrukad energi har använts schablonvärde för energiinnehåll i flis, 0,76

MWh/m3 skogsflis, 0,70 MWh/m3 salixflis och 4,8MWh/ton pellets.

2) I omsättning ingår intäkter för värme både fast abonnemangsavgift och rörlig energiavgift, periodiserade

anslutningsavgifter och övriga intäkter som är mindre än 5 % av företagets omsättning,

större övriga intäkter och matchande kostnader har justerats bort.

3) I kostnader för förbrukad energi ingår all energi, d.v.s. flis eller pellets, olja och el.

4) Arbetskraftskostnaden är kostnad för arbetande delägare oavsett om det avses anställning eller

entreprenad.

5) Förräntning på investerat kapital är resultat efter avskrivningar delat med anläggningstillgångarnas

anskaffningsvärde.

5


Mindre förbrukad energi i förhållande till producerad

är ett tecken på ökad effektivitet.

Företag som tidigare haft procentuellt stora

förluster i stamkulvertar kan ha minskat

dessa genom att det finns fler kunder som

6

0,800

0,795

0,790

0,785

0,780

0,775

0,770

Avkastningen på det investerade kapitalet

har under perioden legat ungefär som låneräntan,

det vill säga mellan 4 och 6 procent.

Trenden är ökande lönsamhet men det finns

företag som har negativ förräntning.

Förräntningen i förhållande till företagets

Ökande effektivitet.

2002 2003 2004 2005

Fig. 3 Levererad energi dividerad med förbrukad energi ger verkningsgrad. Den levererade

energin är mätt antingen vid pannan eller i kundens fastighet och den förbrukade energin är

framräknad med schablonvärden på energiinnehåll i bränslet, så här kan bara tendensen att

effektiviteten ökar läsas av. Den exakta verkningsgraden kan bara beräknas om man har

tillgång till det verkliga energiinnehållet i bränslet.

8%

6%

4%

2%

0%

Förräntning

Förräntning på investerat kapital

förbrukar mer energi. Vid ökad värmevolym

ökar också effektiviteten på förbränningsutrustningen.

Installation av s.k. rökgaskondens

ökar också verkningsgraden.

effekt eller storlek har liten betydelse, möjligtvis

har de mindre företagen större förrräntning,

vilket kan bero på att det är de

större företagen som bygger ut mer. De små

företag som har hög förräntning äger ej kulvert

och har därför ett förhållandevis litet

investerat kapital.

2002 2003 2004 2005

Fig. 4 Förräntningen visar resultatet efter avskrivningar dividerat med det investerade

kapitalet (tillgångarna).


8%

6%

4%

2%

0%

-2%

Bruttovinsten visar värdet av den sålda värmen

minus direkta kostnader för framtagan-

kkr

5000

4000

3000

2000

1000

0

Bruttovinsten

Bruttovinst (såld värme -

energikostnader)

2002 2003 2004 2005

det av bränsle (flis, pellets, olja och el)

Ftg1

Ftg2

Ftg3

Ftg4

Ftg5

Ftg6

Ftg7

Ftg8

Ftg9

Ftg10

Ftg11

Fig. 6. Ftg 3, 4, och 9 har under de fyra senaste åren ökat kulvertnätet.

Ftg 2 hade en bra ökning till 2004, sedan revs ett antal hyreshus det förklarar

sänkningen 2005. Företagen ej sorterade.

8%

6%

4%

2%

0%

Minst

Förräntning per företag

Störst

Fig. 5. Förräntning per företag medeltal 4 år. Sorterat på företagens storlek i megawatt.

Förräntning på investerat kapital

2002 2003 2004 2005

Fig. 7 Bruttovinsten per levererad MWh har ökat, nästan 5 % mellan åren 2004 och 2005.

7


Hur mycket man tar betalt för värmen är

naturligtvis beroende på avtalet med kunden/kunderna

och var man levererar värmen

(vid pannrumsvägg eller i fastighetscentral).

8

800

700

600

500

400

300

200

100

0

Intäkt per levererad energi.

Intäkt per levererad MWh 2005

kr/MWh

minst

Viktigt att tänka på är att stigande priser på

det bränsle man huvudsakligen använder

inte urholkar lönsamheten.

störst

Fig. 8 Det senaste årets intäkter per levererad MWh och företag, sorterat på

företagens installerade effekt.

kr/MWh

600

500

400

300

200

100

0

Intäkt per levererad MWh

Över 1MW Alla företag

med kulvert

Alla företag

utan kulvert

Under 1MW

Fig. 9. Diagrammet visar intäkt per levererad MWh ett genomsnitt för de fyra åren för:

1. Alla anläggningar på över 1MW. 2. Anläggningar med kulvert oavsett storlek.

3. Anläggningar utan kulvert oavsett storlek. 4. Alla anläggningar under 1MW.

Under de 4 år som undersökningen omfattar

har intäktsskillnaden per levererad MWh

mellan företag som äger kulvert och företag

som inte äger kulvert i medeltal varit 90,50

kr/MWh. Under 2005 var skillnaden i melllan

högsta och lägsta intäkten per MWh

bland företag som äger kulvert så stor som

191 kr/MWh.

Intäkterna är olika beroende på hurdant

avtal man har med kunderna. De företag

som har högsta intäkten är inte nödvändigt-

vis de som tar största ansvaret för leverans

ända in i kundens fastighet även om trenden

är märkbar.

I värmeintäkten är inräknat rörligt energipris,

fast abonnemangsavgift och i förekommande

fall är anslutningsavgiften medräknad men

periodiserad på 25 år. Man kan säga att

detta är det pris kunderna i genomsnitt betalar

för värmen om man jämför med t.ex. vatttenburen

el exkl. moms. De flesta avtalen


äknas upp med någon form av index, det

kan vara konsumentprisindex eller oljeprisindex.

Ett typiskt avtal består av en fast

Några av bolagen levererar energi till småindustrier,

jämförelsen mellan intäkten för

levererad värme och priset på olja eller el

utan moms och skatt gör att det kan vara

trögt att sälja värme till industrier som inte

är skattebelastade. Å andra sidan kan energibolaget

tillgodoräkna sig den lägre kostna-

Bränslet är i de flesta fall flis till övervägande

del från energived, ett av företagen

använder till största delen salix från delägarnas

odlingar, pellets används av ett bolag.

Det som finns medräknat i kostnader för

energi i företaget, är biobränslet (flis eller

pellets) och eventuell olja och el.

Hur mycket företagen betalar för det färdiga

bränslet varierar naturligtvis, det dyraste biobränslet

är inte helt oväntat pellets, och i

Leverera värme till industrier

Bränslen

abonnemangsavgift som räknas upp med KPI

och en rörlig del som räknas upp med en

blandning av KPI och OPI.

den för eldningsoljan som används till spetslast.

Det är så att ett energibolag som levererar

värme till industri har möjlighet att

söka återbetalning av energiskatt på eldningsolja

för den mängd energi industrin förbrukar.

det fall företagets målsättning är att betala

så mycket som möjligt till delägarna som

levererar bränslet. Kostnaden för biobränslen

på marknaden är stigande, vilket även visar

sig hos företagen i undersökningen. Det

sista året i undersökningen har kostnaden

för bränslet per megawattimme minskat

något hos de fyra större företagen, vilket gör

att medeltalet minskar, det kan bero på att

företagen gjort bra affärer eller ökat sin

effektivitet.

9


10

Bränslekostnad per MWh medel över fyra år

Kr/MWh

350

300

250

200

150

100

50

0

Minst

Störst

Fig. 10 Ett av företagen har högre bränslekostnad, det beror på att det

använder ett högre förädlat bränsle nämligen pellets. Övriga företag använder

flis från energived, grot och ett företag eldar mest flis från salix.

Diagrammet är sorterat på företagens installerade effekt.

kr/MWh

175

170

165

160

155

150

145

Bränslekostnad

2002 2003 2004 2005

Fig. 11 Kostnaden för bränslet har stigande tendens, det sista året i undersökningen

har kostnaden för bränslet per megawattimme minskat något.

Resultatet - lönsamheten beror naturligtvis på

hur bra affärer företaget gör och hur bra produktionen

går, men även på företagets målsättning.

En hög ersättning till delägarna som

Kr/MWh

100

50

0

-50

Vinst per levererad energi

Vinst per levererad MWh

Minst

utförarbetet i företaget sänker naturligtvis

resultatet. Om företaget ägs av dem som

levererar bränslet, kan vinsten tas ut den

vägen.

Störst

Fig. 12 Vinst per levererad MWh efter finansiella kostnader genomsnitt

på 4 år. Företagen är sorterade på storlek i megawatt.


Arbetskostnaden per producerad megawatt

timme är mindre för större företag, här finns

Kr/MWh

200

150

100

50

0

Arbetskostnad per levererad energi

Arbetskostnad per levererad MWh

Mindre

ju en vinst i att tillsynen av en liten panna tar

ungefär lika lång tid som för en större.

Större

Fig. 13 Arbetskostnad per levererad MWh. Företagen är sorterade på storlek i

megawatt.

Soliditeten, det vill säga det justerade egna

kapitalet i förhållande till balansomslutningen,

berättar hur utvecklingen varit av det

egna kapitalet under den gångna perioden.

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Utveckling av eget kapital

Soliditetsutveckling

2002 2003 2004 2005

De flesta av företagen har ökat soliditeten,

något har till och med ökat med mer än tio

procentenheter.

Ftg1

Ftg2

Ftg3

Ftg4

Ftg5

Ftg6

Ftg7

Ftg8

Ftg9

Ftg10

Fig. 14 Soliditeten, det justerade egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen.

Söderbärke Bioenergi AB

Den första värmen levererades hösten 1995

till den enda kunden Smedjebackens Energi

AB som äger kulvertnätet, betalar el och svarar

för spetslast genom en oljeeldad värmecentral.

Söderbärke Bioenergi AB har 30 dlägare.

Vretstorps Bioenergi AB

Bolagen har 4 delägare. Värmecentralen är

Kort presentation av företagen

Ftg11

belägen i ett gammalt sågverk. Värmen

distribueras via bolagets kulvertsystem till

fastighetscentral. Kunderna betalar anslutningsavgift,

en årlig fast kostnad och rörlig

energikostnad, de årliga avgifterna räknas

upp med hjälp av KPI. Kunderna är småhus,

kommunala fastighetsbolaget, hyresfastigheter,

skola och en mindre del småindustrier.

11


Farmarenergi I Hallstahammar AB

Nitton lantbrukare startade 1991 med målsättningen

att delägarna ska få ut det bästa

ekonomiska utbytet av sina salixodlingar.

Från starten till sommaren 2005 drev bolaget

en anläggning som levererade värme till

det kommunala fjärrvärmenätet i Kolbäck. I

samband med att Mälarenergi byggde fjärrvärmekulvert

från kraftvärmeverket i

Västerås till Hallstahammar gjordes en

avstickare” till Kolbäck, detta har gjort att

företaget ej har kontrakt på värme och pannnan

i Kolbäck är såld, men farmarenergibolaget

levererar salixflis till kraftvärmeverket i

Västerås.

Biovärme i Dalarna AB

Startade 1991 och är nu 43 delägare som

driver en anläggning men fastighetsbolaget

(kunden) äger den. Företaget är beläget i

södra Dalarna och man har flera nya objekt

på gång i kommunerna Avesta, Hedemora

och Säter.

Pålsboda Bioenergi AB

Började leverera värme i september 2001.

Ägarstrukturen är 7 privat personer och

Lekebergs Bioenergi AB.

Har sedan starten ökat mängden kulvert

med ca 1000 meter per år.

Bränslet är till största delen flis från rundved.

Lekebergs Bioenergi AB

Startade 1997 och bygger ständigt ut, under

2004 ökades effekten genom att rökgaskondensering

infördes. Värmeleverans sker till

kommuncentrum, butiker, vårdinrättningar,

industri, utomhusbad, ca 45st hyreshus och

48st villor. Företaget ägs av 12 familjer.

Farmarenergi i Herrjunga AB

Levererar värme till stiftelsen

Herrjungabostäder på ett femtonårigt

kontrakt. Värmeleveransen sker vid ”pannrumsvägg”.

Bostadsstiftelsen står för kulvertnät

och anläggningens el förbrukning.

Då pannrummet ligger mitt i ett bostadsområde

används container som fylls på annan

plats för bränslet.

Molkom Biovärme AB

Ett familjeföretag som sedan 1993 driver ett

fjärrvärmenät som är under ständig utvidgning.

Bränslet är flisad energived. Karlstad

kommun är ursprunglig huvudkund efterhand

har fler privatkunder anslutits, utbyggnadstakten

ligger på ett par kilometer kulvert

per år.

Farmarenergi i Ed AB

Ägs av 10 delägare och Lantmännen Energi.

Delägarna sköter anläggningen och

Lantmännen Energi sköter administrationen.

Kommunen byggde den första delen av kulvertnätet

medan bolaget står för den senare

utbyggnaden.

Agrovärme Enköping AB

Har två anläggningar en i Örsundsbro och en

i Fjärdhundra som sköts och drivs av

Farmartjänstbolaget i Enköping. Kunderna

är Enköpings kommun, skolor, äldrebostäder

och större fastighetsägare. Bolaget är ständigt

på jakt efter nya projekt och planerar

att utöka de befintliga anläggningarna.

Glava Bioenergi AB

Kommunen och församlingen är kunder.

Värmen levereras i fastighetscentral men

kunden äger kulverten. Företaget ägs av två

aktiebolag och två privatpersoner.

Bergstrands Tryckeri, Västerås 2006

More magazines by this user
Similar magazines