13587507.pdf

323410

UNIVERSITETSBIBLIOTEKET
UMEÅ
91-5496

Kungl. Uästerbottens regemente
i
Orò och Bilò
o
oo
ooo
oooo
ooooo
oooooo
Stockholm ÌQ1Z
la cob Bagges Söners Rktiebolag

O
LANDSKRONA i6 u !t 77.
fverste Clodt med 287 Västerbottningar stod på vänstra flygeln mellan där befintliga kullar; midt
emot vid några korsvirkeshus stodo münsterska hjälptrupper och därutanför de kejserliga kärntrupperna.
Den hetaste striden stod vid korsvirkeshusen, där stupade Helmfeldt; förlusterna liksom äran
var störst hos Västerbottens regemente denna dag. Den 15. Juli räknade regementet 68 man, de andia
lågo vid Helmfeldts sida.
DÜNA 17 9 /t 01.
Öfvergängen började kl. 4 f. m. I. 8, I. 13, I. 14 och I. 18 voro tidigt öfver och i strid med 4 stora
sachsiska regementen, hvilka tillbakadrefvos, men när fältmarskalken Steinau med 2 rytteriregementen störtade
öfver de våras midt samtidigt med att 2 andra rytteriregementen anföllo vår vänstra flygel, blef ställningen
kritisk. I rätta stunden hann emellertid Dahlberg pråtna öfver L if regementet och Västerbottningarna, och
deras anfall afgjorde striden till vår fördel.
CUSSOW 17 »A 02 .
På dagen ett år yngre än öfvergången af Düna är Clissow-segern dock i glans och rykte vida öfverlägsen
sin äldre broder.
Den utkämpades af 12,000 man svenska trupper under Karl XII:s eget befäl mot ungefär dubbelt så
starka polska och sachsiska trupper under konung August II. Efter uppmarschen mot byn Clissow stodo
Västerbottens regementes två bataljoner under öfverste von Fersen och major Björnhufvud på högra flygeln
af centerns 2. träffen bakom Gardet.
Under Karls egna ögon stredo Västerbottningarna sida vid sida med Gardet och Uppläudingarna, vadade
öfver träsket, vräkte undan de öfverlägsna Sachsarna och togo allt fiendens artilleri med stannande hand.

KOHVRG OS€AR n s
den 7 Juli 1878 vid öfverlemnando af ny fana till
fiK*j&\}et forna Westerbottens regemente har inflätat sitt namn i v år
vapenäras rika 4agerkrans. 1 spetsen för detta regemente
hafva. st ått män, sådana som TORSTENSON, HORN och FERSEN.
1 striderne vid LUND och LANDSKRONA, vid CLISSOW, FRAUEN­
STADT, TYÏALÀTÇRZE, WILLMANSTRAND och STRÖMSTAD har det tappert
och verksamt .deltagit. Minnet deraf skall aldrig förgå. Det skall i
trofasta svenska krigarehjertan bevaras. Fastade på den kära blågula
fanan må namnen på regementets hedersdagar bäras framför denna
Westerbottens fältjägarecorps.
Kommen alltid ihåg att ryktets guld strålar skönast på trohetens
grund och våren redo att, såsom förfädren, våga allt för vårt land,
dess sjelfständighet och dess ära!
C.
\ { M W-
WC: «&£ :h

FRAUSTADT 17 3 /2 06.
Längst till vänster stodo 4 skvadroner Nylands ryttare, så major Brunsköld med i bataljon Västerbottningar,
därefter 3 skvadroner ur Adelsfanan oeb så öfverstelöjtnant Fock med den andra Västerbottensbataljonen.
Midt emot med högra flygeln stödd mot byn Geyersdorf stodo io sachsiska bataljoner af deras
bästa kärntrupper i stark ställning; varggropar och spanska ryttare framför fronten. Sachsarnas fältrop var:
»Greif an und schone nicht!»
I första skedet anföll General Sparre med 4 bataljoner (däraf 2 Västerbottens) ställningen, men »stod
allt stadigt â ömse sidor i full eld»; Focks bataljon led nu de största förlusterna. I. 18 och Nylands dragoner
kommo till hjälp, och det hela gick, som krönikorna förtälja, »gerad pä hela fiendens force utan stort
skjutande».
Sachsarna vräktes öfverända mot Geyersdorf och ut ur byn, under anfallet anföllos Västerbottensbataljonerna
i flanken af 2 skvadroner, hvilka dock blefvo med en salva »så välkomna att de sig snart förlorade».
Vid 12-tiden började slaget, vid 2-tiden var det slut. Rehnsköld hade vunnit en lysande seger. Karl skr ef :
»Jag fröjdar mig öfvermättan, att Herr Generalen och de brafva regementena liafva haft den förnöjelsen att
hålla en så skarp och lustig lek.»
Västerbottningarna förlorade kapten J. Dürietz, löjtnant J. Swenske och 63 man, hvarjämte 26 man
dogo af sina sår de närmaste dagarna.
MAIyATlTZF 17 31 /s 08.
När tälten kl. 7 f. m. började resas af I. 9, I. 12 och I. 22 samt Västerbottningarna, insveptes allt i
en tät dimma, och Ryssarna anföllo. Med köld och lugn ordnades regementena emellertid till strid, och
den ryska öfvermakten slungades tillbaka i träsken. Karl själf sände en adjutant att tacka trupperna »för
deras brafva förhållande och ervista tapperhet». En sällsynt heder, ett tack af Karl XII!
STRÖMSTAD 17 «/7 17.
Detta namn bäres endast å vara fanor. Västerbottens regemente kämpade framgångsrikt denna dag
och bidrog väsentligt till att afslå Tordenskiölds landstigningsförsök. Västerbottningarna blefvo under stridens
gång så heta, att de lämnade sina förskansningar och gingo framåt, Danskarna till mötes. G fm.
— 4 —

MEDALJ
SLAGEN AF KARL XI ÖFVER
DANSKA KRIGET 1676-1679
AF KONUNGEN ÖFVERLÄMNAD
ÅT OFFICERARNE VID
KUN GL. VÄSTERBOTTENS REGEMENTE
DEN 8 JULI 1694
MEDALJ
SLAGEN TILL MINNE AF
DRABBNINGEN VID CLISSOW
DEN 9 JULI 1702
MEDALJ
SLAGEN TILL MINNE AF
ÖFVERGÅNGEN AF DÜNA
DEN 9 JULI 1701
KUNGL. VÄS TERBOTTENS REGE MENTE
MED UTMÄRKELSE KÄMPADE
MEDALJ
PRÄGLAD TILL MINNE AF
SLAGET VID FRAUSTADT
KUNGL. VÄ STERBOTTENS REGEMENTE KUNGL. V ÄSTERBOTTENS REGE MENTE
MED UTMÄRKELSE KAMPADE MED UTMÄRKELSE KAMPADE

Dagen var till spillo gifven, allt i vild förvirring var,
Västerbottensbataljonen stod på kullen ensam kvar;
Bygde knektar och Löfångers, Lif, Skellefte tätt invid
stredo här mot öfvermakten nu sin sista, vackra strid.
Chefen, Dürietz, re'n fallit, och mot kullens sluttning går
fienden i täta hopar, lika trygg vår skara står;
blott för hedern att få falla, fri o ch stolt i döden än,
ej att segerns lager vinna, strider Västerbottningen.
VILLMANSTRAND.
Så är fädrens runa ristad denna minnesvärda dag,
då till oförvansklig ära byttes stridens nederlag:
Fast ditt namn från fanan strukits af en hård och omild hand,
här i tacksamt minne göms Du, gamla, kära Willmanstrand.
Till s in Chef i sluten ordning samlas de i skön parad,
Lugn i stormen! kommenderar ett befäl af fänriks grad.
Liten skara sammansluten viker ej, fast allt är slut,
och i midten breder fanan trotsigt sina färger ut.
Se, då sänkas höjda vapen: "Det är synd att skjuta på
denna lilla käcka skara", lär Lascy ha yttrat då;
"Med sin fana, si na vapen dessa tappre fritt må gå,
och min här för dem skall sky Idra, till honnör låt spelet slå."
Gfm.

\
î
-4"" ^
i-S *
PUTZI& PILLALI
»27 i sur STRALSUNÒ U)0LLSA5T
i62 X I65Û P® S pp rfL51(1SB0R& • 1 •
M'ù I6>77 . K7X |S7S
CUSSOU) THORN
3f rrm 7Ü-V .rRûû5TQbT noLoran mMSL pültaüü SWmä ' FRtbR^îiûLb tiomsimb
1
l/,u& r ' iQX "4 S Û9 I7f(7 Î7ÎS "* um
riEu-Rumn ^keelou) emm paséWalk, BûSSbow) rié-KûULbïïJ uttismal/a ukôla vMla aihûla
(75X -.5« a0 !?i5Q
mm ' KORf^hc 'IS FULKJLA ' ' ; ' KJJORO
S ' . " ' IK-08
f '
b —i
è f må
I
H fl
•• '
5AL/W5 ' :C
,'XSÛX
WS Î7ÏS2 ihw> nm mm mi
IAJASA ALAÜCT KÛR5TULA ROOflA' . ' "
wm Kïûx ' imz • K'.ox ..i» î|ji.
iRAÜAto uJlRTA-BRO ibEflSALMI . ; %% M 4 H H* 4
œçfls;_ ïsi-m . isïox M .yrfpwfc.Sî H I ur
1 LER MEbSKÖS-SROTTLRUb • *' Àf'i fil
•Sil4 : . • «H
\fi H .
B B gW'Mg ' ^lu * ^ ' ! , k
« H r
\_ '0||
• r •
f \'w,v," 4

'
-

»iiiÄiw.
•v:"
mm

JACOB DUWALL» FRITZ ROSSLADIN* JACOB SCOTTE* AXEL MAC DUWALL* ANDERS KÖRNING*
1623-1626 1626-1628 1629-163 163 -1634 1634—1639
HANS DRAKE* A. FORBUS* DIEDRICH von CAPPEL* GYNTE ROSENSHANT CHRISTIAN URNE
1639-1642 1642-1647 1648-1656 1656-1662 1662-1667
BJÖRN SWINHUFVUD JACOB STEGMAN* EVERT HORN* GEORG JEAN WRANGEL R. I. von FERSEN* ANDERS LAGERCRONA* MAGNUS CRONBERG*
1667—1672 1672-1676 1676-1683 1683-1684 1684—1702 1702—1710 1710-1717
H. M. BUDDENBROCK* CARL PRESWETOFF-MORATH J. B. WIEDEMYER* G. R. PALMSTRUCK W. CARPELAN* J. A. MEIJERFELDT
1717—1723 1723—1736 1737—1742 1743—1757 1757—1770 1770—1779
MAURITZ KLINGSPOR WILHELM PAULI* F. A. von NUMERS GUST. GYLLENGRANAT O. VREDE E. E. von VEGESACH J. BERGENSTRÅHLE* L. von KNORRING*
1779-1785 1785-1791 1791-1792 1792-1800 1800-1804 1804-1805 1805-1811 1812-1828
C. A. von HEDENBERG C. von HOHENHAUSEN E. von TROIL A. M. von BRÖMSSEN OTTO von KNORRING OTTO EDELSTAM ERNST von VEGESACK
1828-1837 1S41-1S45 1845- 1850 1850-1858 185S—1861 1861 — 1863 1864-1868
H. KRAUTMEYER A.B. SVEDELIUS ELOF von BOISMAN LUDVIG SCHÖNING EWERT WOLFFELT CARL VOGEL NESTOR ASPGREN GILLIS BERGENSTRÄHLE
1868—1874 1874—18S3 1S83-1887 18S7, 1897 1S97—1901 1901-1902 1902-1907 1907—
Med * utmärkta chefer hafva fört befäl öfver regementet under krig.
— IO —

t) f *I
rJt>Mi]$-
ctr^sfovjUlfc;^,
^ J f J \^PU •aec mm
• vtyrruAs^v 9to^s&î
'Urtica qu/eflfya,,.raaaf WuJu

Gimiboda hed, belägen vid stora kustlandsvägen ungefär midt emellan Umeå ocli Skellefteå, var fordom
som nu en sandslätt öster om vägen, kransad af rullstensås med tallskog å sin östra sida samt i
söder begränsad af myrskogen mellan Klintsjöberget och Gumboda-(skjutbane-)berget. Norrut stöter
heden till Gumboda by och dess åkerpartier, hvarjämte kustlandsvägen utgjorde dess västra gräns.
När dåvarande Kongl. Wästerbottens Fältjägare-Corps år 1851 inflyttade på sin nya mötesplats Gumboda
hed, voro förläggningsförhållandena af helt annan natur än de, som under senare tiden vid olika tillfällen
mött detta truppförband.
Tältlägret med sitt friska härdande lif och sin krigiska prägel, utgjorde hemmet med de öppna sandiga
kokgroparna som kökslokaler.
Priluftslifvets behag och obehag fördrogos dock med lätthet under den tidens korta öfningsmöten.
Klygsandsfältet bands delvis genom träget arbete under tidernas lopp, men trots en uppdelning af exercisfältet
i ett of re och ett nedre fält för bindningsarbetets underlättande, kunde sanden aldrig helt bekämpas,
iitan utöfvade sitt obehagligt störande inflytande ända in i det sista.
Allt efter öfningarnas utveckling uppstod så småningom en liten stad för sig på denna plats.
Från tältlägret till barackförläggningen, från kokgroparna till »gamla kokhuset» och slutligen i det
tidsenligare »nya kokhuset», från »gamla sjukhuset» till sjukhuset på fältets norra krön o. s. v.
I mån af gevärets tekniska utveckling utvidgades skjutbanorna såväl till längd och bredd som till antal.
En kort beskrifning af allt hvad »lägret» så småningom inneslöt, får man om man tänker sig komma
resande söderifrån och efter landsvägen följer lägergränsen norrut.
Sedan den resande passerat Klintsjöbacken och svängt in norrut under Klintsjöberget, mötes han af en
vacker utsikt öfver den »grönskande» Klintsjön med det fagra »Näset». En doft från Liljekonvaljbacken
blandas med trumhvirflar och hornsignaler från »musiklegdan», och så är nian framme vid »heja» och passerar
Underofficerspavi/jongen med sin vackra trädgårdsanläggning. Där bakom ligga matbod, spannf örråd,
latrinbyggnader, »norra», skjutbanor, marketenteriet, kokhus med matborden (utan tak och golf) och proviantbod
samt där bakom smedjan.
Åker man vidare möter man handelsboden samt bakom densamma stallet, tvättstugorna och blockhuset
samt i tallskogen ett tältläger. Sedan passerar man »södra» och är framme vid barackerna med sina gator
och gräsplanerna med aspalléerna.
— 12 —

GUMBODA 1864.
"L*

Officerspaviljongens gula byggnad med verandan ocli det lummiga lugnet vinkar likt en oas i öknen
ocli där bakom synes sandslätten eller exercisplatsen med sina vakttält.
Vid östra ändan reser sig stora förrådet med gymnastikgalgen, fältverket och målboden i dess närhet.
Far man vidare passeras Bångs och Moritz gärdar samt B ängens loge väster om vägen midt emot
gevärsförrådet.
Vid sandslättens skogsgräns synes den lilla ammunitionsboden samt längre norrut sjukhuset med arrestlokalerna
och närmast vägen proviantförrådet, och så är man inne på Gumboda bys ägor och passerar skolhuset,
hvilket tjänstgör som lokal för korpralskolan.
Barackerna voro medels en korridor delade i halfvor och benämndes efter kompanierna L,if-, Skellefteå-,
Bvgde- och Eöfångers-baracken. Midt emellan dessa låg befälsbaracken, inrymmande bostäder för officerare
och underofficerare samt kompaniexpeditionerna. I köfängersbaracken var rum inredt för musiken. Eldstäder
saknades i manskapets baracker och hela inredningen bestod af »träbritsar» samt »gevärställ» och
»uppliängningspinnar» vid väggarna.
Iîn inryckning till beväringsmöte under dessa tider företedde en lifligare tafla än livad nu är förhållandet.
I långa marschkolonner hade beväringskontingenterna så småningom förenats efter vägarna från Umeå
och från Skellefteå.
Inryckningsdagen på morgonen hissas flaggorna i topp på lägret, trumhvirflarna gifva signal, och från
Klintsjöhållet och från Gumboda by frambryta under sång eller musik täterna af dessa kolonner, bryta in
på lägret och uppmarschera efter »linjen».
Solbrända och dammiga äro de unga männen, men vägarnas längd har alstrat marschvana. Spänstiga
och taktfasta äro stegen, när socken efter socken — ofta med fana i täten med inskription såsom »Fjällets
söner» o. s. v. — svänger upp på den sandiga heden.
Indelning kompanivis verkställes snart, och omedelbart därefter myllrar det framför »förrådet». Persedlar
uttagas, afpassas och påklädas i det fria. Tälten resas, halmbäddarna ordnas, spannförrådet fylles och
snart afgå tropp efter tropp i långa »handräckningskappor» för proviantens mottagande vid proviantförrådet.
Dagen går, och när taptot smattrar öfver heden, dalar solen öfver en mötesplats, där allt är militärlif och
där morgonen dagen därpå ljuder af den långsamma marschen »ett, två — tre».
— 14 —

När år 1892 bestämdes att Kungl. Västerbottens fältjägarekår skulle utvidgas till Kungl. Västerbottens
regemente, visste man att denna förändring äfven skulle medföra förflyttning till sydligare och rymligare
plats. Förarbeten liade vidtagits under flera är och Nyby i Vännes' socken utpekades som den afsedda
platsen.
När regementet år 1897 afgick till fälttjänstöfningarna i Dalarna hade också Gumboda hed utspelat
sin roll som mötesplats, ty »Västerbottningarnas» steg liafva aldrig sedan dess trampat dess sandfält.
Många minnen äro gömda där. Kamratlifvets bästa sidor framsprungo ur det isolerade samarbetet.
Nöjena voro få — men desto mera utnyttjade.
Sången och dansen på musiklegdan, teaterföreställningarna på »Bångens loge», ortsbefolkningens söndagsbesök
och matsäckar, panoramaförevisningar, idrottstäflingar samt en och annan sångkvartett förgyllde
tillvaron. Därtill kommer färderna till Sikeå och Gumbodaliolmen, där den yttre världen representerades af
ångbåtarna efter kusten.
Landskapet saknade naturskönheter, men man njöt desto rikligare af det lilla som fanns i utsikter från
Gumboda- och Klintsjöbergen öfver skog och liaf, och af sandgångarna från »Jerusalems» bergrygg öfver de
stora vidderna mot nordväst.
Man var nöjd med litet och tacksam för äfven de minsta omväxlingar.
De personer, som sâgo sina bästa lefnadsår förflyta under vistelsen därstädes, skola ock städse med
tacksamhet och vemod bevara minnet af Gumboda hed.
Fgn.
— *5 —

GUMBODA 1894,

KANTONERING.
Det bief icke till en ny mötesplats Kungl. Västerbottens regemente styrde sina steg, när ar 1897 ridån
gick ned öfver möteslifvets skådebana â Gumboda. Förhållandena gestaltade sig så, att år 1898 invigde
en episod i regementets tillvaro, där fältlifvets förläggningsformer under tvenne år blefvo det
dagliga bruket i stället för särskildt öfningsföremål. Regementet fick till uppgift att kantonera.
I Nyby samhälle vid Vännäs' järnvägsstation slog regementet upp sina bopålar, och midt i den fredliga
bygdens sköte och under det civila arbetets id, växte där år 1898 upp ett rörligt krigslif, visande bilder af
ett regementes existens under längre tids fältlif i kvarteren.
På ömse sidor om landsvägen längs Urnans norra strand från Is y by folkskolas gårdsgrupper och väster
ut till gårdsgrupperna omkring Nyby småskola, sträckte sig kantoneringslägret, som äfven omfattade gårdarna
å sandåsen närmast älfven väster om järnvägsbron. Följande vägen västerut mötte man expeditionslokaler
och officersbostäder, skymtade rekrytlägret och ett par kompanier vid älfven samt passerade den skära gården,
där sjukhuset var etableradt. Straxt därpå var man inne i kompanilägrets hufvudgrupper med kompanilokaler,
kokhus, proviantbodar och matbordsplatser, skjutbanan norr om landsvägen samt vakttält, fotografiatelier,
handelsstånd 111. m. söder om vägen, och officersmäss, underofficersmäss samt ytterligare ett par kompanier
nere mellan älfstrandens nipor i trakten af färgstället vid »Nyströms».
Kantoneringslifvets rörliga bilder af fred och krig gåfvo stämning åt militäryrket under dessa år, och
den, som varit med 0111 f olkglädjen och de provisoriska nöjesåtgärderna på »Skojarbacken» samt de vackra
sommarkvällarna nere vid Urnans strandbackar och nipor, glömmer lätt kantoneringsårens försakelser och besvärligheter
för minnet af det glada och uppfriskande i ett dylikt fältlif i fred.
Med öfningarnas hurrarop och kommandoord samt musikens toner blandade sig under dessa år yxhuggen
och sprängskotten från arbetsfältet uppe vid den nya lägerplatsen. Intresserade krigsmän följde med förhoppning
och längtan arbetets gång och sågo den ena byggnaden efter den andra resa sig ur grunden, under det
handräckningskompanierna bröto vägar och byggde broar samt rensade gårdsplatserna och skogspartierna till
det nya hemmet.
Ar 1900 flyttade regementet in på det nya lägret.
Så hade då ändtligen äfven Kungl. Västerbottens regemente kommit i åtnjutande af sydligare kamraters
förmåner af en tidsenlig och ändamålsenlig mötesplats.
— 18 —

De nya etablissementen erbjödo förmåner ocli bekvämligheter, som i hög grad skilde sig från de existensförhållanden,
hvilka såväl trupp som befäl varit vana att hittills röra sig med.
Barackerna på Vännäs' läger voro ljusa och rymliga samt medgåfvo bekväm förläggning. De gamla
britsarna voro ersatta med järnsängar och skåp. Tvättrum och duscher inbjödo till lätt åtkommen förfriskning
efter öfningarnas damm och svett. I barackerna funnos därjämte rum för underofficerare och kompaniexpeditionerna,
så att livar je kompani ändtligen fick ett hem för sig. Regementets och bataljonens expeditioner
hade tidsenliga rum i stabsbyggnaden. Officerarnes bostadsbyggnader voro rymliga och bekväma, och
officersmässen samt underofficersmässen med sin enkla komfort och med sina vackra matsalar gåfvo en behaglig
rekreation efter dagens mödor på de luftiga verandorna med utsikt öfver älfdalarnas fagra naturscenerier.
De rymliga mathallarna med ljusa bord och porslinsservis satte sin snygghetsstämpel på denna materiella
del af tillvaron. I marketenterierna och på soldathemmet hade manskapet tillfälle till omväxling och
trefnad efter dagens arbete, och den rymliga dansbanan med sin musikläktare användes flitigt såväl till nöjets
som nyttans tjänst. Kokhusen ined sina nya apparater, och vattenledningen med sitt ståtliga torn, gjorde
ett behagligt intryck af rymlighet, och medgåfvo ett förut ej möjligt arbete för kontroll och åtgärder i en
rätt hygienisk riktning. Det nya sjukhuset invid vattentornet uppe på lägerhöjdens högsta krön verkade
med sitt luftiga läge likt ett sanatorium. I lägrets mid t vid excersisfältet låg lägervakten med sitt vakthus
med arrestlokaler och sprutbod. En tidsenlig och rymlig gymnastiklokal var inredd i en af de båda väldiga
lägerhyddorna. Rundt lägret löpte den breda, fasta kolonnvägen, och vid dess norra sluttning fanns plats
för proviautbodar, latrinbyggnader, vedgård och torfskjul. Nere vid järnvägen vid lägrets östra gräns låg
en gårdsgrupp för sig, innefattande stora förrådet, gevärsförrådet, förvaltarebostaden och smedjan samt illustrerad
af fotografiatelier, panoraniatält och andra nöjesetablissement.
I den vackra Soldalen vid lägrets norra sida lågo kammarskjutningsbana och kokplatser m. m., och längst
i väster mötte oss ammunitionsbod, målbodar och en tidsenlig skolskjutningsbana.
Nere vid Urnans strand lågo pumphuset för vattenledningen samt regementets badhus, och vid landsvägen
längs lägrets södra gräns kvarlåg fortfarande spannförrådet.
I lägrets omgifningar märktes för öfrigt stallbyggnaden och offieersetablissementets uthuslängor samt
skvttegården och hinderbanan.
— 19 —

Den vackra lägerhöjdens dominerande läge gjorde att dess établissement med sin grönskande omgifning
redan på långt afstånd mötte de resandes blickar, när färden ställdes uppför Urnans och Vindelns dalgångar.
Och frän själfva höjden var utsikten icke mindre fängslande, när blickarna följde de omgifvande bergsgrupperna
med det väldiga Starberget vid Hvilavägen, och när solen med sitt färgspel lekte efter dalgångarna
och niporna söder om Urnan.
En gifmild natur skänkte blomprakt och fägring kring lägrets sluttningar och ej minst vid och i den
vackra grottan.
Genom järnvägens närhet och lätthet till förbindelsen med staden, uppstod på Vännäs' läger ett rörligare
och mera omväxlande lif, än livad förut varit förhållandet vid regementet. Främlingar från när och
fjärran gästade ofta det vackra lägret, och utflykter till den natursköna Fällforsen samt till den fagra Trinnan
oeh älfpartiernas olika ställen förekommo ofta. Förbindelsen med Umans södra strand och dess byar, Västerås,
Uybeck, Hamburg, Pengsjö, Kolksele m. fl., skedde dels öfver järnvägsbron, dels med de trenne färjor,
som lågo regementet närmast.
Emellertid skulle förläggningsfrågan åter snart träda i förgrunden för Västerbottens regemente. Nya
förhållanden hade åter inträdt, och i residensstaden lades grunden till ett nytt hem, där möjligheter till vinteröfningår
och kasernlif hägrade inom en snar framtid.
Regementets tillvaro å Vännäs' läger räckte endast nio år, ty 1909 i april invigdes de nya kasernerna
i Umeå, och Vännäs' läger låg öfvergifvet och tomt, öfverlämnadt åt en oviss tillvaro i en framtid, hvars öden
bestämmas af statsmakternas beslut.
Fgn.
20

VÄNNÄS' LÄGER.

Med regenientsstaben menas den personal, som är direkt tydande under regementschefen att befordra
hans befallningar till underafdelningarna vid regementet.
Den består af en öfverstelöjtnant och två majorer, hvar och en chef för sin bataljon, en regementskvartermästare,
vanligen af kaptens grad, samt tre regementsadjutanter af löjtnants grad och tre bataljonsadjutanter
af underofficers grad.
För handhafvande af regementets vapen och ammunition finnes en vapenofficer, en vapenunderofficer
samt gevärshand tverkare.
För den ekonomiska detaljen vid regementet (aflöning, mathållning, utrustning m. m.) svarar en regementsintendent
med under honom lydande förrådsförvaltare, förrådsunderofficer, köksföreståndare och biträden.
Vården om regementets kaserner och inventarier handhafves af en kaseruofficer med under honom
sorterande väbel och maskinist, som sköter om belysning och värmeledning inom etablissementet.
Till regenientsstaben hör ock signalafdelningen under officersbefäl.
Vidare finnas för ombesörjande af sjukvården en regementsläkare och en bataljonsläkare med underlydande
sjukvårdssergeant och sjukvårdsbeställningsmän.
Den andliga vården vid regementet skötes af en regementspastor.
A. IV.

REGEMENTSSTABEN.

Kasernerna äro till antalet tre, benämnda A, B, C.
A-kasernen, den västligaste, är I. bataljonens. I bottenvåningen bor lifkompaniet, en trappa upp
2:a kompaniet, två trappor upp 3:e kompaniet ocli tre trappor upp 4:e kompaniet.
B-kasernen, den mellersta, är II. bataljonens. Där bor i bottenvåningen 5:e kompaniet, en trappa upp
6:e kompaniet, två trappor upp 7:e kompaniet och tre trappor upp 8:e kompaniet.
C-kasemen, den östligaste, är III. bataljonens. I bottenvåningen bor g:e kompaniet, en trappa upp io:e
kompaniet, två trappor upp ii:e kompaniet och tre trappor upp i2:e kompaniet.
I h värj e kasern finnas dessutom bostadslägenheter för underofficerare, källare, värmekaminer och korridorer
samt kompanibodar och verkstadsrum. Kasernerna uppfördes under åren 1907—1908 och togos i
bruk af regementet år 1909.
Kasernvakten är förlagd i kanslihusets bottenvåning. Vakten består i regel af tre underbefäl, ett spel
och femton menige, hvilka beordras dagligen med ombyte på aftonen.
Hdt.

KASERNERNA.

ungi. Västerbottens regementes moderna med 24 taflor försedda skjutbana, ligger 1 kilometer nordväst
kasernen.
Här får livarje rekryt sedan de förberedande öfningarna och kammarskjutningen äro undanstökade
skjuta ett tjugutal precions- och tillämpningsöfningar, så afvägda att de rätt tillgodogjorda utbilda hvar och
en till skytt. Utom dessa tillfällen till skjutning liar man Umeå skytteförenings skjutningar, till hvilka för
en årsafgift af endast 1 krona erhållas 50 skarpa patroner. Med tillhjälp af dessa kan man skjuta till sig
statens skyttemärke i brons, silfver eller guld eller Västerbottens skytteförbunds medaljer af nämnda tre
valörer. Också använder nästan livarje man detta tillfälle till frivillig öfning i gevärets bruk, och en följd
däraf är att regementet alltid stått bland de främsta i svenska armén. Ett vackert bevis härpå är, att regementet
åren 1901, 1902, 1903, 1904 och 1905 eröfrade Arvid Kellgrens skjutpris för svenska härens infanteri,
hvilket pris utgöres af en i gediget silfver gjuten infanterist i stående ställning (se sid. 33). De närmast
följande åren fick priset cirkulera i de olika arméfördelningarna, så att I. 20 icke hade rätt att deltaga
i täflan om detta förnämliga pris förrän 1911, då det efter ett intresseradt arbete af alla och enhvar åter
tilldelades Kungl. Västerbottens regemente.
c—vi.
— 26 —

-,à- ' n-iÄ
SKJUTBANAN.

En god kroppslig utbildning innebär stark liälsa, lifskraft, kroppslig smidighet, uthållighet i arbete,
kroppens härdning och skönhet. I en sund kropp blir själen sund och viljan stark. Den kroppsliga
utbildningens förnämsta medel är gymnastiken.
Vid Kungl. Västerbottens regemente har gymnastiken hand i hand med idrotten ägnats särskild vård.
För allmänheten gifves tid efter annan uppvisningar.
Regementets gymnastikförening, som i första hand afser att gifva befälspersonalen tillfälle till fortsatt
rationellt bedrifvande af gymnastik, räknar 1912 mellan trettio och fyrtio aktiva medlemmar ur såväl officersocli
underofficerskåren som från underbefälet af manskapet.
Vidstående bild visar en lektion vid en underofficersskola.
p—n.
— 2S —

GYMNASTI KLKKTIOX.

Regementet har under årens lopp kämpat sig fram till en allmänt erkänd, framstående plats på idrottens
område, särskildt uti skjutning oeli skididrott, livarom prissamlingen å efterföljande uppslag bär vittne.
Inom officerskåren finnes sedan lång tid tillbaka ett skytteförbund. I öfrigt liar regementet anslutit
sig till Umeå skytteförening.
Regementets flitigt arbetande idrottsförening liar en god idrottsplan, den bästa inom länet.
På skididrottens område liar regementet skördat de största lagrarne, oeli genom sina representanter vid
olika tillfällen utfört riktiga stordåd, vittnande om kraft, energi och ett brinnande begär att hålla regementets
fana högt. Många namn inom officerskåren skulle kunna uppräknas, hvilka genom sina insatser, då det gällt
att slå ett slag för regementet bringat heder och anseende åt regementet och likaså inom underofficerskåren
och bland manskapet. Men enär utrymmet näppeligen tillåter ett uppräknande af alla dem, som förvärfvat
sig ett namn inom idrottens område och en gallring alltid blir behäftad med många oegentligheter, nämnes
här inga namn. Regementet gömmer dem i minnesgod tacksamhet.
l. w—g.

Imidten märkes Kellgrenska skyttcpriset för svenska härens infanteri, som eröfrats af I. 20 sex gånger
(5 år â rad, 1901 —1905, medan priset ännu var föremål för täflan mellan infanteriregementena inom
hela armén, samt 1911, sedan stadgarna ändrats därhän, att priset i tur och ordning vandrar inom resp.
fördelningar). Priset skall ständigt vandra.
De två skidlöpningsstatyetterna, för alltid eröfrade af officerskåren efter segrar sex år å rad, åren
1906—1908 och 1909—1911 vid fördelningstäflingar i orientering på skidor.
En af de hamrade silfvercuperna eröfrades af I. 20 vid Kellgrenska distanslöpningen 15 mil på skidor
för svenska armén å distansen Mellansel—Umeå i samband med Nordiska spelen år 1905.
Två af pokalerna till höger ha eröfrats vid täflan på skidor mellan underofficerskårerna vid K. 8 och I. 20.
Bronsstatyetten nederst i midten (föreställande en karolin på skidor) liar 2 år å rad eröfrats af manskapsgrupp
från I. 20 vid fördelningstäflan i budkaflelöpning på skidor åren 1911— : i9i2.
Den mindre bronsstatyetten till höger, för alllid eröfrad af I. 20 efter (sommaridrottstäflingar) terränglöpningstäflan
mellan idrottsföreningar inom länet åren 1908, 1909 och 1910.
Vidare märkas Tegnérska vandringspokalen och konsul Ekmans vandringspris för skidåkning, den förra
för täflan inom officerskåren, den senare till bästa militärlag vid nationell budkafletäflan.
Priserna i öfrigt äro skyttepris skänkta af doktor Arvid Kellgren i Eondon.
L. W-g.

PRISERNA.

Betydelsen af att religion och sedlighet ingå som moment i soldatens fostran har sedan århundraden
tillbaka varit allmänt erkänd inom vår armé. Man har förstått, att de dygder, som framför allt känneteckna
en god soldat, nämligen mod och plikttrohet, säkrast bestå profvet i allvarets stund i den mån
de äro grundade på gudsförtröstan och religiös ansvarskänsla. Därför ha också statsmakterna tillgodosett
behofvet af religionsvård inom armén genom att för ändamålet anställa personal och utfärda särskilda bestämmelser.
De liafva härvid på de senaste årtiondena vunnit understöd af enskildas intresse och offervillighet.
Vid Kungl. Västerbottens regemente hålles i regel hvarje söndag högmässogudstjänst af regementets
pastor, som håller en kort, för unga män lämpad predikan. Gudstjänsten äger rum i Umeå stads kyrka kl.
i e. m., och deltager däruti en större kontingent från regementet. För den, som ej genast begär ögonblickliga
och synbara resultat af en sådan verksamhet, utan som söker att djupare tränga in uti, hvad den
kan betyda, måste det blifva klart, att det förhållandet, att unge män, som befinna sig i den åldern, då
karaktären tager bestämdare gestalt, söndag efter söndag ställas under inflytande af en kristlig lifsåskådning,
framställd på ett för dem lämpadt sätt, ej kan vara utan sin stora betydelse.
Hvarje morgon och afton hålles kompanivis korum, en kort andakt med psalmsång och bön.
Inom kasernområdet finnes en s. k. läsestuga eller soldathem, tillkommet till stor del genom allmänhetens
offervillighet. Den innehåller, utom fyra för slöjd afsedda salar, en samlingssal för gudstjänst, ett
läsrum med tidningar och bibliotek, samt ett litet med altare och kulörta fönster försedt bönrum, där de,
som så vilja, ostördt kunna få ägna sig åt enskild andakt.
I soldathemmet hålles i regel af regementets pastor en andaktsstund i veckan, som besökes på frivillighetens
väg. Dessutom samlas de värnpliktige på eget initiativ, särskildt under regementsmötet, flera gånger
i veckan till gemensam andakt, livarvid de religiöst intresserade från de olika kompanierna lära känna
hvarandra, och råder mellan dessa i regel ett godt och angenämt kamratskap, som måste få betydelse för
deras vidare religiösa utveckling.
Br.
— 34 —

KYRKPA RA DEN OCH SOLDAT II EMMET.

Hvarje kompani liar sitt dagrum, där manskapet kan tillbringa sin fritid med tidningsläsning, sällskaps-'
spel, brefskrifning m. m. För hvarje kompanis räkning prenumereras på ett antal tidningar och i allmänhet
någon tidskrift, exempelvis Hvar S:e Dag. Vid dagrummens dekorering lämnades till kompanicheferna
en viss summa, som de sedan för detta ändamål fingo använda efter eget bepröfvande, hvadan
rummen i detta afseende förete en mångfald variationer.
5. S.

ICOM PANI DAGRUM.

Oenom en stor tamburliknande förstuga — innehållande bl. a. toilettrum med väggfasta handfat och
vattenkranar m. m. — inträder man i den rymliga, ljusa och i glada färger hållna manskapsmässen.
Här liar manskapet tillfälle att när som helst under fritid skaffa sig god extra förplägnad till billigt
pris. Här serveras kaffe, mjölk, bröd, smörgåsar och småvarmt (biff, bräckkorf, ägg m. m.). Priserna äro
ytterst moderata, som framgår af nedanstående prislista.
Så kosta exempelvis:
en stor kopp kaffe med socker och grädde 6 öre
d:o d:o med 2 wienerbröd 10 »
» mugg mjölk 4 »
» » grädde 12 »
» half 10-öres kaka med smör 10 »
d:o d:o med pålägg 15 »
» portion bräckkorf med potatis 15 »
» pannbiff (vägande ostekt ett hekto) 15 »
Som ett bevis för, huru billiga och omtyckta manskapsmässens varor äro, må nämnas, att de värnpliktige
i regel, då de äro permitterade till staden, återvända till sin mäss i stället för att besöka stadens
kaféer m. fl. ställen, då de önska någon förtäring.
I manskapsmässen finnes telefon, där manskapet får afgiftsfria samtal inom staden.
Den behållning, som uppkommer af den ofvannämnda serveringen, kommer manskapet till godo i form
af extra förplägnad, biografföreställningar, besök af cirkus 111. 111.
En imponerande föreläsningssal, treflig och smakfullt prydd. Regementschefen har hit skänkt flera af
honom själf utförda målningar, bl. a. Hans Maj:t Konungens vällyckade porträtt. Salen användes under
somrarna hufvudsakligen till lärorum för vissa frivilliga kurser, som anordnas för de värnpliktige, exempelvis
i bokhålleri. Vintertid, då endast det fast anställda manskapet ligger inne, användes den vid föredrag, biografaftnar
m. fl. tillställningar, som anordnas för manskapets nytta och nöje.
5.

MANSKAPSMÄSSEN.

BOKBINDERI.
Här hai" under vintrarna afgiftsfritt undervisats i detta trefliga liandtverk 2 gånger i veckan med det
resultat, dels att eleverna blifvit särdeles intresserade och flera rätt skickliga, ock dels att en mängd
böcker af alla slag, äfven expeditionshandlingar, blifvit inbundna och nu pryda sina platser i expeditioner,
manskapsbibliotek och enskilda ägares boksamlingar.
SLÖJD OCH KORGFLÄTNING.
I slöjd verkstaden med sin svarfstol och 5 slöjdbänkar jämte en fullständig uppsättning af verktyg har
manskapet fått kostnadsfri undervisning i slöjd 2 gånger i veckan och därvid förfärdigat diverse verktyg
och delar såsom hammar- och yxskaft, sågställningar m. 111., samt åtskilliga liusgerådssaker såsom hyllor,
skrinramar, speglar, t råg och äfven prydnadssaker. De förfärdigade sakerna blifva elevernas tillhörighet.
BOKHÅLLERI.
Kurs i bokhålleri äger äfven rum, och erhåller då manskapet undervisning i de enklaste grunderna
rörande bokföring m. 111.
b—vi.
— 40 —

6
(«M
%l

Regementet intager här sina måltider enligt nedanstående matsedel.
stat d. förfrukost f r u k o s t m i d d a g k v ä l l
I
!
S.
2 M. Choklad,
hvetebröd.
3 T.
4 O.
Kaffe, socker,
hvetebröd.
Kaffe, socker,
hvetebröd.
5 T. Choklad,
hvetebröd.
6 F.
7 L.
S S.
9
i o T.
i i 0.
Kaffe, socker,
hvetebröd.
Kaffe, socker,
hvetebröd.
M. Choklad,
hvetebröd.
Kaffe, socker,
hvetebröd.
Kaffe, socker,
hvetebröd.
12 T. Choklad,
hvetebröd.
•3 F.
14 j L.
Kaffe, socker,
hvetebröd.
Kaffe, socker,
hvetebröd.
Kaffe, socker, hvetebröd,
margarin.
Margarin, sill, potatis, svagdricka.
Margarin, sill, gröna ärter,
svagdricka.
Margarin, bräckkorf, potatis,
svagdricka.
Margarin, sill, potatis, svagdricka.
Margarin, bräckkorf, gröna
ärter, svagdricka.
Margarin, sill, potatis, svagdricka.
Kaffe, socker, hvetebröd,
margarin, kalfsylta.
Margarin, sill, potatis, svagdricka.
Margarin, sill, gröna ärter,
svagdricka.
Margarin, bräckkorf, potatis,
svagdricka.
Margarin, sill, potatis, svagdricka.
Margarin, bräckkorf, gröna
ärter, svagdricka.
Margarin, sill, potatis, svagdricka.
Kalopps (köttbullar, köttfärs) makaroner,
sagosoppa, svagdricka.
Kokt kött, pepparrotssås, köttsoppa m.
klimp, svagdricka.
Stekt fläsk, bruna bönor, hafresoppa,
svagdricka.
Kalopps, potatis, risgrynsvälling, svagdricka.
Kokt fläsk, ärtsoppa, pannkaka, svagdricka.
Labskojs, sötsoppa, svagdricka.
Kött- och fläskkorf, råskalad potatis,
risgrynsvälling, svagdricka.
Kalopps (köttbullar, köttfärs), potatis,
äpplesoppa, svagdricka.
Kokt kött, pepparrotssås, köttsoppa m.
klimp, svagdricka.
Stekt fläsk, potatis, paltbröd med mjölksås,
risgrynsvälling, svagdricka.
Kalopps, potatis, sötsoppa, svagdricka.
Kokt fläsk, ärtsoppa, pannkaka, svagdricka.
Labskojs, risgrynsvälling, svagdricka.
Stekt fläsk, bruna bönor, sötsoppa, svagdricka.
Margarin, ost, mjölk.
Hafregrynsgröt,
mjölk, margarin.
Risgrynsgröt, mjölk,
margarin.
Kornmjölsgröt, mjölk,
margarin,
Hafregrynsgröt,
mjölk, margarin.
Kornmjölsgröt, mjölk,
margarin.
Margarin, the, socker,
skorpor.
Ost, mjölk, margarin.
H af regry nsgröt,
mjölk, margarin.
Klimpmjölk, margarin.
Korumjölsgröt, margarin.
Hafregrynsgröt, margarin.
Kornmjölsgröt, margarin.
Margarin, the, socker,
skorpor.
Till alla stater hårdt bröd. Sillen serveras stekt, inlagd eller spicken, i allmänhet stekt. Till pannkaka användes strösocker.
Senap ocli ättika till de maträtter där sådant erfordras.
Vid högtider och särskildt kräfvande tjänstgöring bestås extra förplägnad. Dessutom skér ombyte i staten med färsk
fisk m. m.

HATSALEN.

Regementets köksinrättning med expedition, kök ocli magasin förestås af en köksföreståndare (underofficer).
I köket tjänstgöra utom en kokerska i allmänhet 3 korpraler, 3 kockar, 15 man liandräckningsmanskap.
Maten tillagas i allmänhet uti köket med användande af de stora ångkittlarna och stekspisen.
Under fälttjänstöfningar tillagas maten i medförda kokkärl, antingen större, som föras å vagnarna,
eller mindre, som bäras af manskapet.
h. o.
— 44 —

KÖKET.
SHÜHMH

Regementets sjukhus är beläget i nordvästra delen af kaserngården.
Med sin stora, glastäckta veranda gör den lilla paviljongen redan utifrån ett ljust oeli gladt intryck.
Den innehåller å nedre botten mottagningsrum, operationsrum, tandpoliklinik m. m.
 tandpolikliniken, som är tillgänglig året om, är behandlingen till största delen afgiftsfri.
Våningen en trappa upp är framtill försedd med en öppen balkong, som under sommaren under gynnsam
väderlek lämnar äfven sängliggande sjuka tillfälle till någon stunds vistelse i fria luften. I denna
våning ligga sjuksalar oeli badrum. Sjukhuset är försedt med elektriskt ljus och centralvärmeledning.
Ena bilden visar sjukhusets yttre, den andra stora sjukhussalen med sjuksköterska och sjukvårdare.
— 46 —
Forslund.

MARSCHKOLONN

Den sista rasten under en marsch pâ 40 km., 5 km. återstå. Soldaterna lia aflagt gevär, ränslar och
öfrig utredning samt aftagit rockar, skodon och strumpor för att svalka öfverkropp och fötter i den
tryckande värmen. Till vänster å bilden ser man den kompaniet åtföljande sjukvårdssoldaten i färd
med att behandla fotskador, som uppstått under marschen. Dessa raster med åtföljande lämplig behandling
af de marschskadade göra, att befälhafvaren äfven vid de längsta och mest kräfvande marscher kommer
hem med en trupp, som är i det närmaste lika manstark som vid marschens början och i god kondition.
— 50 —
5. 5.

RAST I SKOGEN.

ftÉy?-w^t^äÉ^aiSmå
»«**«££ -"• Ar :
TÄLTNING.
Ik#**.

Signalafdelniiigen, under befäl af signalofficern, består förutom denne af en signalunderofficer och sexton
man, däraf fyra underbefäl af manskapet, bildande fyra st. signalpatruller. Afdelningen, livars uppgift
är anordnande och upprätthållande af förbindelser mellan staber och förband under i fält förekommande
förhållanden, är utrustad med såväl optisk som elektrisk materiel för fyra fullständiga signalstationer. Förutom
undervisningen i skötandet af de olika åliggandena vid stationer, å linjer m. ni. erhåller signalafdelningens
personal undervisning i elektricitetslära, telegrafering m. m. samt kännedom 0111 S veriges telefonoch
telegrafnät, allt saker, som i det allmänna lifvet äro ju både af intresse och nyttiga att känna till.
5. h—w.

•' ' .
.... : ^ • •'
SIGNALAFDELNINGEN I VERKSAMHET.

Krigshundens användning inom svenska armén daterar sig frän år 1909. Den är tillförd armén genom
föreningen Krigshunden, således genom den enskilda företagsamheten. Dess hufvudsakliga uppgift
är rapporters öfverbringande vid spanings- och förbindelsetjänsten.
I arméns tjänst finnes äfven en annan hund, kallad »Sanitetshunden», livilkens uppgift är att uppsöka
sårade på slagfältet. Vid regementet finnas för närvarande de tvenne krigshundarna »Teil» och »Prins». Den
förra är delvis inöfvad vid regementet, den senare helt och hållet.
Af livad man hittills sett af krigshunden lean man göra det antagandet, att den rätt använd, i allvarets
stund kan blifva armén till stor nytta.
L. v. II—g.
— 5 6 —

KOKNING.
—.i.,.« „«..ii » i .T.ryjww 1 '

FÄLTARBETEN.

Oscar II:s tal sid. 3
Fanor ocli medaljer » 5
Lektionssal ined batalj namnen » 7
Regementschefer » 9
Samtligas d:o namnteckningar » n
Gumbodahed 1864 S 1 3
Gumbodalied 1S94 S 17
Vännäs' läger » . 21
Regementsstaben » 23
Kasernerna » 25
Skjutbanan » 27
Gymnastiklektion » 29
Idrottsmän » 3 1
Idrotts- ocli skyttepris » 33
BILDFÖRTECKNING.
Kyrkparaden och soldathemmet sid. 35
Kompanidagrum » 37
Manskapsmässen » 39
Bokhâlleri, bokbinderi och slöjdkurser » 41
Matsalen » 43
Köket » 45
Sjukhuset » 47
Marschkolonn » 49
Rast i skogen » 51
Tältning » 53
Signalafdelningen i verksamhet » 55
Krigshunden » 57
Kokning » 59
Fältarbeten » 61

UNIVERSITETSBIBLIOTEKET
UMEÅ

STOCKHOLM 1912
JA'COB BAGGES SÖNERS AKTIEBOLAG