utformning av kallbadhus i centrala jönköping - Jönköpings kommun

UTFORMNING AV KALLBADHUS 

I CENTRALA JÖNKÖPING 

Annika Jägevall 

Marcus Svensson 

EXAMENSARBETE 2006 

BYGGTEKNIK

UTFORMNING AV KALLBADHUS 

I CENTRALA JÖNKÖPING 

THE DESIGN AND CONCEPT OF A NEW COLD 

WATER BATHHOUSE IN JÖNKÖPING 

Annika Jägevall 

Marcus Svensson 

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom 

ämnesområdet byggteknik. Arbetet är ett led i den treåriga 

högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, 

slutsatser och resultat. 

Handledare: Göran Hellborg 

Omfattning: 10 poäng (C-nivå) 

Datum: 

Arkiveringsnummer: 

Postadress: Besöksadress: Telefon: 

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 

551 11 Jönköping

Abstract 

Abstract 

This report presents the design and function of a future modern cold water 

bathhouse located by the pier in the central part of Jönköping. The initiator to 

this project is the city- planning authorities in Jönköping. 

There isn’t a cold water bathhouse in the city of Jönköping today, but the city- 

planning authorities are optimistic about building a new one. In the past there 

have been several buildings used for that purpose, but it took some time before 

someone dared to build a cold water bathhouse in the lake of Vättern because of 

the big weather strains. There have been two cold water bathhouses in Vättern, in 

the beginning of the 1900´s and when they disappeared a new one was never built. 

The old ones fulfilled their function for that time epoch, but today it requires 

something more than just the traditional cold baths and sauna. It is mainly 

activities that involve ways of relaxing and escaping from the everyday life. 

The purpose of this project is to lead the way and show how it could be designed 

after today’s needs. An investigating study of today’s needs was preformed through 

study visits to existing cold water bathhouses as Bjärreds kallbadhus, Ribersborgs 

kallbadhus and Kastrups havsbad. Literature studies were made as well. After these 

visits and studies, ideas started to take shape about how a cold water bathhouse in 

Jönköping could be designed. A building plan, relation schedule and a building 

area programme were preformed and served as a foundation during the sketching 

phase. During the sketching phase three different proposals were implemented, 

and the last one developed to the final proposal. 

The final proposal is a modern cold water bathhouse with organic forms and with 

additional activities than traditional cold water bathhouses offer. The proposal, 

Wetterns Kallbadhus contains spa, restaurant, conference and traditional cold 

baths with sauna. The building is in two levels, the façade comprises azobé wood 

with big glazed parts, and around it runs a broad sundeck that levels down to the 

water. 

A cold water bathhouse in Jönköping would become a natural meeting place for 

rest and enjoyment with possibility to water contact. The pier is today a very 

popular place in the summer to meet and socialize at and a modern cold water 

bathhouse could strengthen the place's importance even more. Furthermore it can 

be used in the wintertime when the other outdoor restaurants have closed. Our 

hope is that a modern cold water bathhouse will be built in Jönköping and 

expectantly this proposal has illustrated the possibilities. 

i

Sammanfattning 

Sammanfattning 

Denna rapport redovisar utformning och verksamheter i ett framtida modernt 

kallbadhus vid piren i centrala Jönköping. Uppdragsgivaren är 

Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. 

Det finns inget kallbadhus i Jönköping idag, men ett mål från kommunens sida är 

att uppföra ett nytt. Historiskt sett har det funnits ett antal kallbadhus i Jönköping 

genom tiderna men det dröjde innan något kallbadhus byggdes i Vättern för att 

man var rädd för de stora väderpåfrestningarna. Det har funnits två stora 

kallbadhus i Vättern i början av 1900- talet, när de försvann byggdes aldrig något 

nytt. Dessa gamla kallbadhus fyllde sin funktion för den tidsepoken men idag 

efterfrågas något helt annat. Det är främst aktiviteter som är relaterade till stressen 

i samhället, det handlar om olika sätt att koppla av och komma ifrån vardagen. 

Examensarbetets syfte är att ge ett förslag på hur ett kallbadhus i centrala 

Jönköping kan komma att utformas efter de behov som finns. Undersökningar av 

detta gjordes genom litteraturstudier samt studiebesök på anläggningar som 

Bjärreds kallbadhus, Ribersborgs kallbadhus och Kastrups havsbad. Efter dessa 

besök formades idéerna om hur ett kallbadhus i Jönköping skulle kunna gestaltas. 

Ett byggnadsprogram, sambandsschema och ett lokalprogram gjordes som grund 

till skissandet. Under skisskedet genomfördes tre olika förslag, varav det sista ledde 

fram till det slutgiltiga förslaget. 

Det slutgiltiga förslaget är ett modernt kallbadhus med organiska former och med 

fler aktiviteter än vad det traditionella kallbadhuset erbjuder. Förslaget, Wetterns 

Kallbadhus, inrymmer spa, restaurang, konferens, bad och traditionellt kallbad. 

Anläggningen är i två plan, där fasaden består av azobéträ med stora glaspartier. 

Omkring byggnaden löper ett brett soldäck som trappas ner mot vattnet. 

Ett kallbadhus mitt i Jönköping skulle bli en naturlig mötesplats för avkoppling 

och njutning med möjlighet till vattenkontakt. Piren är idag en populär plats på 

sommaren att träffas och umgås på, ett kallbadhus skulle kunna förstärka platsens 

betydelse ännu mer. Dessutom kan det utnyttjas på vintern när de andra 

uteserveringarna har stängt. Förhoppningen är att ett modernt kallbadhus kommer 

att byggas i Jönköping och att detta förslag har belyst möjligheterna. 

Nyckelord 

Kallbadhus Spa Upplevelser 

Kallbadandets historia Bad Avkoppling 

Restaurang Utformning Välbefinnande 

ii

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning 

1 Inledning ................................................................................... 1 

1.1 BAKGRUND ............................................................................................................................1 

1.2 SYFTE OCH MÅL .....................................................................................................................2 

1.3 AVGRÄNSNINGAR...................................................................................................................3 

1.4 DISPOSITION...........................................................................................................................4 

2 Teoretisk bakgrund ................................................................. 5 

2.1 KALLBADHUSETS HISTORIA ...................................................................................................5 

2.2 STUDIEBESÖK PÅ BEFINTLIGA KALLBADHUS ........................................................................13 

2.3 S P A - HÄLSA/LÄKNING GENOM VATTEN.............................................................................21 

3 Genomförande....................................................................... 25 

3.1 PROGRAMSKEDET ................................................................................................................25 

3.2 SKISSKEDET .........................................................................................................................27 

4 Resultat................................................................................... 39 

4.1 JÖNKÖPINGS KALLBADHUS GENOM TIDERNA .......................................................................39 

4.2 STUDIEBESÖKEN ..................................................................................................................40 

4.3 SPAVERKSAMHET I KALLBADHUSET ....................................................................................41 

4.4 DET SLUTGILTIGA FÖRSLAGET .............................................................................................42 

5 Slutsats och diskussion .......................................................... 52 

5.1 SLUTSATS.............................................................................................................................52 

5.2 DISKUSSION .........................................................................................................................53 

6 Referenser .............................................................................. 55 

6.1 TRYCKTA .............................................................................................................................55 

6.2 EJ TRYCKTA .........................................................................................................................55 

7 Sökord..................................................................................... 56 

8 Bilagor..................................................................................... 57 

iii

1 Inledning 

Inledning 

I inledningen behandlas bakgrund, syfte, avgränsningar, disposition av en 

presentation av ett framtida kallbadhus i centrala Jönköping. 

1.1 Bakgrund 

Vår målsättning med examensarbetet var att göra ett utformningsuppdrag, därför 

kontaktades Benny Hunemark, bygglovschef på Stadsbyggnadskontoret i 

Jönköping, för att undersöka om något projekt hade behov av att illustreras. 

Idag finns inget kallbadhus i Jönköping men kommunen har som mål att uppföra 

ett nytt. Hur det ska utformas samt vilka aktiviteter som kan komma att innefattas 

av ett framtida projekt skall utredas. 

Det har funnits badinrättningar i Jönköping från början av 1800-talet till början 

av 1920-talet. Badanläggningar fanns under denna tidsperiod både vid Vätterns 

strand, i Rocksjön samt i Munksjön. På grund av utsatta lägen, träkonstruktioner 

som inte klarat väderpåfrestningarna samt sviktande intresse har alla försvunnit på 

ett eller annat sätt. De fyllde en funktion som passade för den tiden. 

Dagens behov för kallbadhus är annorlunda jämfört mot förr. I dagsläget 

efterfrågas aktiviteter som kan relateras till stressen i samhället, det handlar om 

olika sätt att koppla av och komma ifrån vardagen. Ett modernt kallbadhus har 

mycket att erbjuda inom detta område med t ex bastu, bad, restaurang och spa. 

Ett förslag från kommunens sida är en förlängning av piren i nordöstlig riktning 

där kallbadhuset kommer få sin plats. Det ska vara centralt, nära till hands och 

kommer att bestå av två delar, en offentlig- och en mer avskiljd del. 

Jönköpings kommun vill göra staden ännu mer attraktiv, ett kallbadhus lockar 

turister samtidigt som jönköpingsborna får en ny plats att träffas och umgås på 

samt njuta av Vätterns svalka och bastuns värme. Piren är redan idag en naturlig 

mötesplats med ett unikt läge i centrum därtill ett flertal uteserveringar och sittytor 

finns. Att ansluta ett kallbadhus till piren kan förstärka platsens betydelse och 

locka ännu fler besökare. 

Det känns som begreppet kallbadhus har fått en pånyttfödelse och ett nyfunnet 

intresse genom att man helt enkelt tar en gammal tradition, ger den ett nytt 

ansikte och nya funktioner så att den passar dagens livsstil. Ett exempel på det är 

Bjärreds kallbadhus utanför Malmö, där det traditionella kallbadandet möter en 

restaurang- och konferens miljö samt ett gemensamt bad. 

Hur själva utformningen ska ske påverkas av vilka delar som kommer att ingå i 

projektet, vilket ska undersökas. Tanken är att utformningen av kallbadhuset ska 

bidra till att Jönköpings stad får ett nytt landmärke. 

1

1.2 Syfte och mål 

Syfte 

Inledning 

Examensarbetets syfte är att ge ett förslag på hur ett kallbadhus i centrala 

Jönköping kommer att utformas efter de behov som finns idag. 

Mål 

Målet är att undersöka vilka slags verksamheter som ska vara aktuella i ett framtida 

kallbadhus, detta genom litteraturstudier och studiebesök. Detta kommer att ligga 

till grund för upprättandet av ett lokalprogram och ett byggnadsprogram. 

Detta är ett utformningsuppdrag, därför kommer tyngden att ligga på hur man 

ska gestalta byggnaden, ge ett ansikte både ut mot vattnet och mot staden. Även 

undersöka vilka rum/områden som skapas, det ska finnas offentliga såväl som 

privata utrymmen. 

Vårt projekt kommer att redovisas genom denna rapport samt genom en 

presentation som visar situationsplan, planer, fasader, sektioner samt interiör- och 

exteriörperspektiv. Presentationen ska vara tilltalande för olika intressenter och 

allmänheten, därför ska den delvis redovisas genom digitala visualiseringar för att 

få volymförståelse och en känsla för hur byggnaden ska komma att fungera i sin 

miljö. 

Uppdragsgivaren är Stadsbyggnadskontoret på Jönköpings kommun, deras mål är 

att få projektet belyst från så många olika håll som möjligt. Deras vinning av detta 

examensarbete är att de får ett förslag på ett kallbadhus baserat på unga ingenjörers 

tankar och idéer av utformning samt innehåll på ett modernt kallbadhus. 

2

1.3 Avgränsningar 

Inledning 

Examensarbetet kommer att leda till ett förslag av presentationskaraktär och 

kommer därför inte att innehålla detaljerade ritningar. 

Pirens höjd ligger på + 89,8, vilket också är färdigt golv i kallbadhuset. 

Vattennivån har antagits till + 88,5 och några grundligare utredningar kommer 

inte att göras. Funktion och utformning utanför anslutningen till piren kommer 

inte att bearbetas. 

Produktion, drift- och underhållskostnader beräknas inte. 

Konstruktion, lastberäkning, grundläggning och eventuell vågbrytare utreds inte. 

El, vatten och vvs-installationer kommer bara att tas upp om det rör utformningen 

samt de utrymmen/rum som krävs för att det ska fungera. 

3

1.4 Disposition 

Inledning 

Rapporten fokuserar mestadels på två områden, utformning och 

funktion/verksamhet. Dessa bearbetas genomgående i rapportens alla kapitel. 

Rapportens kommande kapitel 2, 3, 4 och 5, innehåller följande: 

Kapitel Kapitel 2, 2, Teoretisk Teoretisk bak bakgrund bak rund 

Innehållet baseras på litteraturstudier och studiebesök. 

1. Kallbadhuset undersöks ur ett historiskt perspektiv. Hur uppkom de, hur 

nyttjades de och hur har de förändrats? Hur har kallbadhusets historia sett 

ut i Jönköping? 

2. Befintliga kallbadhus. Vilka funktioner uppfyller de? Hur gestaltas de? 

3. Spa och bad. Vad är spa? Varför behövs spa? Vilka är de positiva effekterna 

av spaupplevelsen? Vad har badet för effekter på människan? 

Kapitel Kapitel 3, 3, Genomförande 

Genomförande 

Genomförande 

Genomförandets grund bygger på teoretisk bakgrund. 

1. Identifiering av verksamheter och funktioner i kallbadhuset. 

2. Framtagande av byggnadsprogram, sambandsschema och lokalprogram. 

3. Skisser baserade på byggnadsprogramsambandsschema och lokalprogram 

som mynnar ut i det slutgiltiga förslaget. 

Kapite Kapitel Kapite l 4, 4, Resultat 

Resultat 

1. Jönköpings kallbadhus genom tiderna 

2. Studiebesöken 

3. Spaverksamhet i Kallbadhuset 

4. Det slutgiltiga förslaget 

Kapitel Kapitel 5, 5, Slutsats Slutsats och och diskussion diskussion 

diskussion 

Slutsatser bygger på tidigare kapitel. 

1. En redovisning av vad som har utförts och vilka slutsatser som har dragits 

av detta. 

2. En diskussion av resultatet och problematiska frågor. 

4

Teoretisk bakgrund 

2 Teoretisk bakgrund 

Teoretiska bakgrunden baseras på litteraturstudier och studiebesök. Litteratur, 

vilken diskuterar och presenterar historiken bakom kallbadandet samt 

utformandet av kallbadhusen. Studiebesöken, vilka visar vilka funktioner som 

finns, hur de upplevs och gestaltas. Den teoretiska bakgrunden innehåller även 

vilka effekter badandet och vattenrelaterade behandlingar har på människan samt 

vad begreppet spa inrymmer. 

2.1 Kallbadhusets historia 

2.1.1 Kallvattenbadandets upp- och nedgångar i Europa 

Badandets historia går långt tillbaka i tiden, dokumentation bevisar att det 

badades under Roms storhetstid. De romerska baden, även kallade termer, är en 

god utgångspunkt för en kortfattad historik. 

Under den romerska storhetstiden handlade det ofta om mer än bara bad, 

termerna kunde innehålla teater, musikframträdanden och läsesalar. En 

extraordinär badupplevelse var när man samtidigt kunde åskåda en avrättning. Att 

bada var från början enbart en manlig företeelse, men kvinnan gjorde till slut sitt 

intåg i de så kallade mixta balnea, badhus som delades av båda könen. 

När kristendomen började spridas i Europa gick det hedniska och orena badandet 

mot en säker undergång. Hygienen sköttes mycket dåligt, kristendomen värnade 

istället om den själsliga renheten. 

I östra Europa, där den ortodoxa kyrkan hade sitt fäste fann badandet en fristad på 

grund av att det kristna romerska arvet inte fick samma genomslagskraft där. 

Genom nordbornas förfäder och deras resor i österled fick även vi ta del av den 

mer badvänliga traditionen. När kristendomen fick större utbredning i norra 

Europa så hade deras tidigare stränga syn på kroppshygien och badande mildrats. 

Kristendomens nya positiva tankar om badandet ledde till en utveckling och allt 

fler badstugor växte fram. Under ett par sekler fortsatte denna trend men mattades 

sedan av. Under 1500- och 1600-talen drabbades kontinenten av ett badförbud. 

Detta på grund av att badandet ansågs sprida sjukdomar och ett okyskt leverne. 

Även Sverige blev drabbat genom ett badhusförbud år 1725. Detta bakslag för 

badandet kunde ha lett till ytterligare en lång epok i smutsen med tack vare att 

naturvetenskapen fick större inflytande blev det inte så. På kontinenten växte 

kurorter fram och respekterade läkare framhöll vattenkurernas positiva effekter. 

5


Kallvattenbadandet i Sverige fick sitt genombrott på brunnsorter som snabbt blev 

populära hos dem som hade det lite bättre ställt. Genom läkaren Carl Curmans 

(1833- 1913) arbete inom balneologin, läran om vattnets medicinska tillämpning, 

blev kallbadandet allmänt känt i Sverige. Det fanns dock några enstaka kallbadhus 

före Curmans tid. Det äldsta kallbadhuset i Sverige som fortfarande står kvar ligger 

vid Drottningholms slott och restes på kungligt initiativ 1792- 93. Det används 

inte som badhus idag men är ett statligt byggnadsminne sedan 1989. 

Det byggdes få kallbadhus före 1860, under 1800- talets första hälft badade man i 

bassänger eller sumpar. Få var simkunniga och därför var badande något man var 

tvungen att inta med stor försiktighet, helst med överseende av baddoktorn. 

Efter första världskriget slår ”vattenkuren” igenom, då byts de gamla 

havssanatorierna ut mot moderna friluftsbad. Dessa moderna friluftsbad innehåller 

solterrasser, åskådarläktare och simbanor. Havet blir en arena. 

På 20- talet får vi gemensamhetsbad samtidigt som man behåller dam- och 

herravdelningarna. 

På 30- talet bryter nudismen igenom och 1932 bildas den första föreningen för 

nakenkultur i Stockholm. Under denna tidsperiod tillkommer ett och annat 

kallbad men trenden är tydlig, de gamla husen överges. Man badar fritt och oftare 

tillsammans. 

När andra världskriget kryper närmare så intas våra kallbadhus av militären för att 

de ligger strategiskt bra till, särskilt Särö och Ribban. De slits hårt och vem vill 

bada i ett hav med minor? Efter krigets slut byggs de om, nu med solterrasser och 

bastu. Funktion går före form, de traditionella kallbadhusen byggs inte längre. 

Friluftsbaden med sina eleganta hopptorn och simbanor tar över. 

Under 60- och 70- talet rivs de gamla kallbadhusen. Det gamla ska bort till 

förmån för nya och moderna projekt. Kallbadhusen håller på att utplånas, endast 

eldsjälarna bryr sig och efter hård kamp har de lyckats behålla våra vackra bad. 

Nu är det inne att bada kallt igen, precis som förr. Gamla bad rustas upp och 

nygamla palats tillkommer med gamla badhus som förebild. Det värnas om 

nakenheten. [1] [2] 

2.1.2 Kallvattenbadandets historia i Jönköping 

Redan under andra halvan av 1400- talet kan det ha förekommit en kommunal 

badstuga men det finns inte dokumenterat hur den användes. Från slutet av 

medeltiden och fram till slutet av 1700- talet saknade staden all form av offentlig 

badanstalt. På 1700- talet fick istället vatten för invärtes bruk uppleva en 

storhetstid vid vattenkurorterna. Jönköping har haft två hälsobrunnar, 

Västerbrunn 1708 och Österbrunn 1763, vilka kom att bli sociala mötesplatser. 

Dessa var populära ända fram till 1900- talet. 

6


I slutet av 1700- talet började man till slut ändra åsikt om badandet. En stor orsak 

till detta var att militären ville ha simkunniga soldater, detta var en stor tillgång 

vid vattenpassager. Sverige var världsledande med att införa simkunnigheten igen. 

Det var simsällskap runt om i landet som började inrätta simhus, vilka i sin tur 

banade väg för kallbadhusen. Man började även inse badandets positiva inverkan 

på hygien, det vill säga att man höll sig friskare av att bada. [3] [4] 

Kallbadhusen Kallbadhusen i i i Jönköping Jönköping genom genom tiderna 

tiderna 

Simhusen vid Munksjön 

Jönköpings simsällskap med juristen Peter Holmertz vid Göta Hovrätt i spetsen 

köpte sommaren 1829 ett båthus. Det låg söder om hamnen på Munksjöns västra 

strand och byggdes om det till simhus. Fram till 1837 användes simhuset för 

undervisning, då det revs på grund av hamnens utbyggnad. 

Det fanns ingen ordnad undervisning fram till 1845 men då omorganiserades 

simsällskapet genom bland annat läkaren Sven Erik Sköldberg. Ett nytt simhus 

anlades något söder om det tidigare simhuset. Här gavs lektioner fram till 

sommaren 1858 då ett ras i sjöbotten utanför simhuset gjorde undervisningen 

omöjlig. Simsällskapet reparerade raset i sjöbotten men besökarna vågade sig aldrig 

riktigt tillbaka och där slutar simhusets historia. 

Östra badhusen vid Rocksjön 

Genom högt uppsatta personer i Jönköping bildades Östra badhuset vid Rocksjön 

1849. Badhuset drevs i bolagsform men som en icke vinstdrivande rörelse med 

enda skälet att främja allmänhetens möjlighet att nyttja ett badhus. I början bestod 

badhuset av en omklädnings lokal och en i vattnet inhägnad bassäng. Det var det 

första kallbadhuset i Jönköping som var öppet både för herrar och damer. På den 

tiden betraktades det som oanständigt för en kvinna att ta ett dopp men det visade 

sig att damerna i Jönköping utnyttjade badet med glädje, och därför fick det snart 

själva disponera badhuset halva dagarna. Detta ledde till att simundervisning för 

flickor kom att drivas från år 1852. 1853 byggdes det till en större salong och en 

duschinrättning. Badhuset blev med tiden i dåligt skick och reparerades 1865, 

men redan fem år senare var det i så fallfärdigt skick att det revs. 

1870 uppfördes det andra badhuset i Rocksjön på det gamlas plats. Verksamheten 

i det nya badhuset var den samma som det tidigare. Staden köpte Östra badhuset 

för 1000 kr år 1893 för att Jönköping vid den tidpunkten stod utan ett 

kommunalt bad. Det ansågs då vara ett ”gammalt ruckel” som fick en snabb och 

provisorisk renovering. Fyra år senare byggdes det om enligt ritningar av ingenjör 

Karl Nordström. Efter ombyggnationen fick herr och damavdelningarna en större 

och en mindre bassäng var samt ett nytt plank omkring anläggningen. Herrarna 

fick dessutom en trampolin. 

7


Under många år fick Östra badhuset tjänstgöra som kommunalt bad samt 

regementsbad. En bit in på 1900- talet var badhuset åter i undermåligt skick. Ett 

exempel på detta var att ibland stod det vatten i omklädningshytterna eller att vissa 

av simbanorna var torrlagda. 1929 revs badhuset och istället byggdes nya 

omklädningslokaler samt att stadens första permanenta hopptorn uppfördes, se 

figur 1. 

Badhuset fick åter förfalla medan det diskuterades vart ett nytt modernt 

kallbadhus skulle anläggas, men inget skedde så 1952 revs badhuset då det ersattes 

med ett öppet strandbad och ett nytt hopptorn. 

Figur 1: Simskola vid Rocksjöbadet på 30-talet med stadens första permanenta hopptorn, 

Källa [7] 

Lilla limugnens badhus 

Sommaren 1853 stod ett nytt badhus färdigt vid Lilla limugnen i Munksjön. 

Detta skedde för att det fanns en stor efterfrågan på ett badhus från stadens 

invånare samt från badhuskommittén. Det byggdes efter badhuskommitténs 

motto ”sundhet och renlighet”. Det fanns dusch, bassäng samt en delvis 

avskärmad yttre bassäng för kvinnorna. 

Ett ägarbyte skedde 1855 när en tapetfabrikör som byggt sin nya fabrik precis 

söder om badhuset tog över. Han genomförde en utvidgning av anläggningen som 

bland annat innebar att duschanordningen förbättrades och det blev flera 

omklädningshytter. När upprustningen var färdig invigdes det till musik med 

uppvisning av simlärarens elever. 

8


Det påpekades att arkitekten eller den ”tekniske idégivaren”, troligtvis simläraren, 

hade bidragit till en av landets bästa badanläggningar för simövningar. Bassängen 

bestod av en stor trälåda nedsänkt i vattnet med brädbotten, en bassäng som 

började bli vanlig vid den här tiden, en såkallad badsump. 

Lilla limugnens badhus blev mycket populärt och redan efter fyra år var det dags 

att bygga ut det igen för att kunna möta efterfrågan. Det som byggdes till var en 

separat byggnad för dambad, som innehöll dusch samt fler omklädningsrum. 

Damerna fick även en ny större bassäng för simövningar, medan herrarna fick 

disponera den äldre bassängen. 

Badandet hade vid den här tiden blivit riktigt populärt, ett tecken på detta var att 

manufakturhandlaren införde simbyxor och badhanddukar i Jönköping sommaren 

1857, tidigare badade man naken eller i underkläderna. 

Trots fortsatt popularitet upplevde Lilla limugnens badhus sin sista säsong 

sommaren 1865. Anledningen var att badets norra granne, Sandwalls gjuteri, hade 

köpt tomten nordväst om badet. Ägaren till badhuset ansåg att gjuteriets 

expansion skulle göra badhuset mindre attraktivt och verksamheten lades därför 

ner. 

Jönköpings Bad- Aktiebolag badhus 

I slutet av 1860- talet kunde man konstatera att badandet hade kommit för att 

stanna i Jönköping. De som tog till vara på detta tillfälle var två köpmän som 

insåg lönsamheten i att investera i en större badhusanläggning. Våren 1869 

började kompanjonerna att sälja ut aktier för en badanläggning i Munksjön. 

Aktierna var 250 stycken och kostade á 25 riksdaler, när tillräckligt många aktier 

hade sålts kunde köpmännen gå till stadsfullmäktige och begära kostnadsfri mark 

för badhuset, vilket godkändes. 

Badhuset slog upp portarna 1869, vilket då var en välplanerad och välutförd 

byggnad inte helt olik de traditionella kallbadhusen som finns kvar idag, se figur 2. 

Den bestod av en rad avklädningsrum, två enskilda små bassänger med tillhörande 

avklädningsrum, duschtorn med en tank på 360 kannor vatten och en stor allmän 

bassäng med sandad brädbotten. Den allmänna bassängen var 3 fot, (0,91 m), på 

ena sidan och 6 fot, (1,83 m), på andra. Det fanns dessutom en trampolin där 

man kunde kasta sig ut på djupt vatten. 

9


Figur 2: Aktiebolagets kallbadhus i Munksjön 1869, Källa [3] 

För att erbjuda bad för både herrar och damer fick man vara där vid olika tider. 

När herrarna badade hissades röd flagg och när damerna badade hissades vit flagg. 

När badhuset hade drivits i åtta år renoverades det och ett nytt hopptorn byggdes 

till. Vid den här tiden var duschinrättningen mycket viktig, där det erbjöds ring-, 

stål-, regn- och lokaldusch, vilken utnämndes till den modernaste anordningen i 

landet. Trots detta stängdes badhuset sju år senare för gott och bolaget upplöstes 

med en utdelning av 5:80 kr per aktie. Byggnaden för badanläggningen såldes och 

flottades över till andra sidan Munksjön, där den så småningom kom att användas 

till metallduksväveri. 

Jönköpings kommunala kallbadhus 

Ordningsstadgan för städer 1868 löd; ”magistraten bör, där så kan ske, anvisa 

lämpliga ställen där badande, med eller utan baddräkt, i öppet vatten och under 

bar himmel må äga rum”. Man var i stort sett tvungen att uppföra ett badhus 

eftersom Jönköpings lokala ordningsstadga förbjöd bad utanför badhus så långt 

stadens tomter sträckte sig. Därför uppfördes ett kallbadhus 1869 på entreprenad 

av en snickare. Det blev ett omklädningsskjul med en öppen bassäng mot 

Munksjön strax norr om Sandwalls gjuteri. Detta var i slutet av ”Smålands nödår” 

men det beslutades ändå att badhuset skulle vara avgiftsfritt. Det anspråkslösa 

badhuset var fallfärdigt redan 1878 och ersattes av ett nytt större badhus till 

sommaren 1879. Det placerades strax söder om Jönköpings Bad-Aktiebolags 

stiliga anläggning. Det kostade 2300 kr att uppföra. Även detta andra kommunala 

kallbadhus fick en kort livslängd och fick stänga 1892 på grund av störande 

järnvägsbyggande och ett nytt kloakutlopp alldeles intill badhuset. 

Östra kallbadhuset vid Vättern 

Det diskuterades länge om det inte var bättre att lägga ett kallbadhus i Vättern för 

dess rena vatten och för att få ett mer centralt läge. De negativa aspekterna var 

Vätterns låga temperatur och de större påfrestningarna speciellt vintertid som 

kallbadhuset skulle utsättas för. Det i sin tur skulle ha inneburit större 

underhållskostnader. 

10


1898 tillsattes en kommitté som skulle utreda badhusfrågan. De kom fram till att 

varm- och kallbadhus inte kunde förenas. Trots naturpåfrestningarna byggdes ett 

kallbadhus i Vättern för stadens invånare. 1901 öppnades Jönköpings stads östra 

kallbadhus, det beskrevs som spektakulärt och påkostat, se figur 3. Byggnaden var 

i linoljestruket ljust trä med bruna listverk och fönsterkarmar. Fönstren var 

smårutiga med gröna fönsterbågar. Dörrar, dörr- och fönsterlister invändigt var i 

ljustgrönt. Omklädningsrummen var indelade efter klass; det vill säga 1:a klass, 2:a 

klass och 3:e klass. 

Figur 3: Östra kallbadhuset i Vättern, Källa [7] 

På insidan av kallbadhuset gick en stor träbro, vilken var delad av ett högt plank, 

som skiljde herr- och dambassängerna åt. Den fungerade även som soldäck mellan 

baden. Den djupaste delen i bassängerna var 1,7 m och bassängväggarna var 

skyddade med en 15 m bred vågbrytare som även skulle hindra isens åverkan på 

kallbadhuset. Trots detta och ett antal reparationer gick det inte att rädda efter 

vinterstormarna på 1920- talet. 

Västra kallbadhuset vid Vättern 

För att stärka stadens invånares behov av kallbad uppfördes ett kallbadhus 1902 

vid Talavid, väster om Tändsticksområdet. Även denna gång varnades det för 

Vätterns svåra påfrestningar vintertid, stenig botten och dessutom föroreningar 

från Dunkehallaån. 

11


Trots detta byggdes ett enklare kallbadhus på land med en inhägnad bassäng som 

gick ut i vattnet, se figur 4. Västra kallbadhuset hade endast en avdelning, män 

och kvinnor fick alltså utnyttja badet växelvis. Under sin livstid fick detta badhus 

ett ganska dåligt rykte på grund av alla skandaler som inträffade. Dessa skandaler 

berodde på de manliga besökarnas dåliga uppförande, t ex simmade de in på 

damernas tid eller ställde sig i parad helt nakna när tågen rullade förbi. Detta 

straffade sig i ett massåtal där de anklagade fick lindriga böter på 2 kr per person. 

Kallbadhuset blev aldrig riktigt populärt och kunde likt Östra kallbadhuset tills 

slut inte stå emot Vätterns vrede. Det revs 1914 och ersattes med ett avgiftsfritt 

strandbad samt ett par omklädningshytter. 

Rosenlundsbadet 

Figur 4: Västra kallbadhuset i Vättern 1901, Källa [4] 

Det fanns alltså tre kallbadhus i Jönköping 1902, endast två fallfärdiga 

utomhusbad stod kvar 20 år senare. På grund av detta påbörjades en livlig debatt 

om vart man skulle anlägga ett nytt och modernt kallbadhus. Denna debatt höll 

sedan i sig i över ett halvt sekel, se tidningsartiklar från denna tidsperiod, se bilaga 

2. Stadsfullmäktige förkastade alla förslag som kom in, dels på grund av 

ekonomiska skäl men den största anledningen var att man inte kunde enas om vid 

vilken sjö kallbadhuset skulle anläggas. Vättern ansågs för kall och Munksjön för 

smutsig, det resulterade i att Rocksjöbadet rustades upp och att Jönköping stod 

helt utan kallbadhus. 

Lösningen på problemet blev som bekant, att kallbadhuset inte placerades vid 

någon av sjöarna. Tack vare den nya tekniken med tempererade bassänger invigdes 

istället ett utomhusbad på Rosenlund 1968. 

För att få en sammanfattande bild över kallbadhusen i Jönköping har en historisk 

tidslinje gjorts, se bilaga 1. [3] [4] 

12


2.2 Studiebesök på befintliga kallbadhus 

2.2.1 Det moderna kallbadhuset i Bjärred 

Figur 5: En halv kilometer lång brygga leder ut till kallbadhuset 

Kallbadhuset i Bjärred är ett nytt kallbadhus och kanske det enda moderna i 

Sverige för tillfället. Det kändes därför väldigt relevant för ett besök. Bjärred var i 

början av förra seklet en sommarbadort där många badentusiaster träffades men 

när kallbadhuset försvann miste man en viktig mötesplats. Ett första möte om ett 

nytt kallbadhus skedde i september 2001. Redan i maj 2003 påbörjades pålningen 

av ett nytt kallbadhus. 

Kallbadhuset i Bjärred ligger en halv kilometer ut i vattnet och är uppålat med 

stålpelare. Arkitekten Oliver Luhr har tänkt på att förskjuta badet i sidled från 

bryggan så att utsikten inte störs, vilket gör att man ser kallbadhuset tydligt från 

brygga och land, se figur 5. En annan tanke med byggnaden från arkitektens sida 

är taken av aluzink, som ger det skimmer sol och hav själva åstadkommer. Skimret 

gör att byggnaden nästan försvinner om man står på land och tittar ut mot 

kallbadhuset en solig dag. 

Kallbadhuset innehåller en herr- och damavdelning för nakenbad. Respektive 

avdelning har varsin tornlik del med bastu i och solterrass högst upp. Mittpartiet 

på kallbadhuset är uppglasat och innehåller café/servering. På dagen öppnar 

serveringen upp sig ut mot havet och erbjuder generösa solbryggor med 

gemensamhetsbad medan på natten lyser kallbadhuset som en lykta. Över 

mittpartiet finns ett övre plan i form av en konferenslokal med balkong. För att se 

de olika delarna av Bjärreds kallbadhus, se figur 6. 

13


Figur 6: Modell av arkitekten som visar de olika delarna, Källa [8] 

Fasaden består av cederträ och är tänkt att åldras naturligt till en gråare ton som 

ska få kallbadhuset att smälta in i miljön ytterligare, se figur 7. Det är ett 

genomgående tema för materialvalen, att de ska åldras vackert och kräva minimalt 

underhåll. [1] [2] 

Figur 7: Kallbadhuset i Bjärred 

14


Det som är unikt för Bjärreds kallbadhus är att det inte bara finns möjlighet till 

nakenbad utan även gemensamhetsbad. Avdelningarna för nakenbad är avskilda 

med gemensamhetsbadet emellan. Det är därför möjligt att ha fönster ut från 

caféet/serveringen mot havet som inte finns på några andra kallbadhus. 

Gemensamhetsbastu sker genom annonsering av vilken veckodag den är i herr- 

respektive dambastun. Båda basturna har ett hörnfönster som sträcker sig från golv 

till tak, vilket ger en fin vy ut över havet, detta fanns med redan i skisskedet och 

blev ett uppskattat resultat, se figur 8 och 9. 

Figur 8,9: Skiss av Oliver Luhr från insidan av bastun, källa [8], och eget foto från samma 

plats. 

Medlemmar med årskort har obegränsad tillgång till kallbadhuset alla dagar 

mellan kl. 06- 22. De tar sig in via en karuselldörr med hjälp av en 

armbandsnyckel. 

Att röra sig mellan det offentliga och det privata är löst på ett enkelt sätt genom att 

man går via en sluss och därmed slipper dörrar. Öppenhet är ett genomgående 

tema, t ex kan man se rakt igenom mittpartiet på byggnaden. Takets lutning är 

vinklad så att kallbadhuset öppnar sig ut mot havet. Utfallet av arkitektens idéer 

blev väldigt goda, se figur 10 och 11. 

15


Figur 10,11: Skiss av arkitekten Oliver Luhr från serveringen mot havet, källa [8], och eget 

foto från serveringen mot land 

2.2.2 Riberborgs kallbadhus 

Malmö är verkligen kallbadhusens stad. Badinrättningarna har löst av varandra 

sedan 1840- talet. På 1860- talet låg det till och med fyra bad bredvid varandra. 

Riberborgs kallbadhus, även kallat Ribban, har mycket historia bakom sig. 

Byggnadsmaterialet kommer från Malmö Nya Kallbadinrättning, ritad av 

hamningenjör och löjtnant C.W. Gagner år 1867. Han hade även ritat kallbadhus 

i Landskrona och Varberg. Nya Kallbadinrättningen var också en borg fast mer 

utsmyckad än Ribban är idag. 

Efter trettio års trogen tjänst låg den i vägen för den nya hamnen, det fick därför 

rivas och flyttas till Riberborgs gård. När kallbadhuset skulle monteras upp på nytt 

märktes det att hamningenjörens ritningar inte stämde exakt, Ribban blev tio 

meter längre samt fyra och en halv meter bredare. Detta gjorde att projektet blev 

försenat, men 1898 slog badet upp portarna igen, fast endast för herrarna. Det 

blev vilda protester, bara några dagar efteråt fick Aktiebolaget Malmö Saltsjöbad 

öppna både dam- och barnavdelning. Ribban hade allt som behövdes på den 

tiden, restaurang med serveringstillstånd, badmästare, siminstruktörer och ett 

hopptorn för herrarna, se figur 12. 

16


Figur 12: 1898 invigdes Malmös nya Kallbadhus vid Ribersborg, Källa [9] 

I början av 1900- talet härjade en hel del vinterstormar som gjorde att Ribban 

bröts rakt av vid vattenlinjen. Efter renoveringen fick badet ett helt nytt utseende, 

flyglarna och serveringsterassen fick nya torn, mittbyggnaden revs och 

utsmyckningen plockades bort. 

Ribban har alltid varit ett populärt utflyktsmål. På 30- och 40- talet kunde det 

vara 5000 besökare på en dag, under den här tiden blev det modernt med 

nakenbad och ett insynsskydd byggdes mellan herr- och damavdelningen. På 60- 

talet gick verksamheten neråt, vilket medförde att Ribban två år senare såldes till 

kommunen. Den14 augusti 1995 blev Ribban K- märkt. 

Platsen för kallbadhuset är central och har en bra förbindelse med staden Malmö. 

Ribban har en mycket uttalad entré, den för även tankarna till en mindre borg. 

Efter att ha gått genom ett vindfång kommer man in i ett stort rum med påtaglig 

takhöjd, där café och servering finns. För att komma till kallbadandet går man 

förbi serveringen till en disk, där inträde betalas. Herr- och damavdelningarna har 

varsin stor utomhusbassäng med breda trädäck och omklädningshytter runt om, se 

figur 13. Stora trädäck i etapper ner mot vattnet är av stort värde för solbad och 

avkoppling. Förr användes kallbadhuset för t ex simundervisning och tävlingar 

men idag används det inte i samma utsträckning för dessa ändamål och ytorna 

känns då väl tilltagna, se figur 14. 

Figur 13: Ribbans breda trädäck för solbad 

17


Figur 14: En av Ribbans bassänger 

Ribban är fortfarande en mycket populär mötesplats vilket medförde att det, 2002 

och 2003, blev utsett till Malmös bästa fritidsställe, se figur 15. Besökarna är lite 

färre idag än förr men 500 personer på en dag hör inte till ovanligheterna. 

Kallbadhuset har idag följande att erbjuda; separata dam- och herravdelningar för 

nakenbad, två stycken bastur på respektive avdelning, varav den ena är vedeldad, 

och den andra är en ångbastu, café/restaurang med plats för 100 personer, 

solarium och massage. Andra använingsområden är spelplats för konserter, standup 

comedy och uthyrning för privata tillställningar. [1] [2] [10] 

Figur 15: Ribersborgs kallbadhus, ”Ribban” 

18

2.2.3 Kastrups havsbad 


Figur 16: Kastrups havsbad 

Kastrups havsbad, byggnadsår 2004- 2005, är inte något kallbadhus men det kan 

ändå inspirera och ge idéer om utomhusbad. Badet refererar väl till vatten genom 

att den har samma form som en snäcka. Kastrups havsbad hänger ihop med ett 

parkprojekt, Amager strandpark, som inte ligger långt ifrån Kastrups flygplats. 

Badet har en hundra meter lång brygga som går ut till den cirkulära 

träplattformen, se figur 16. Den vrider sig uppåt och bildar olika nivåer, vilket 

bidrar till att sitt- och liggplatser formas. Fönster är skapade på ett enkelt sätt 

genom att glesa plankorna på vissa partier, se figur 18. Hela havsbadet är gjort i 

azobéträ och de bärande delarna består av täta pelare som stöttar konstruktionen 

på utsidan. Arkitekten Fredrik Pettersson har lagt ner mycket arbete på vackra 

detaljer och framförallt belysningen kvällstid ger havsbadet en extra framtoning, se 

figur 17. Andra detaljer är t ex att snäckformen växer på höjden och blir till ett 

hopptorn samt mellan duscharna och havet finns endast ett glasparti. 

Figur 17: Belysning som ger en extra framtoning kvällstid 

19


Figur 18: Enkelt skapade fönsterpartier 

Kastrups havsbad innehåller omklädningsrum för herrar och damer, två 

handikappsvänliga toaletter, städrum, duschar med utsikt ut mot havet, bänkar, 

ramper och stegar ner till vattnet. Från stranden finns även en handikappsvänlig 

ramp ner till vattnet, se figur 19. [5] 

Figur 19: Handikappsramp ner till vattnet 

20


2.3 S P A - hälsa/läkning genom vatten 

2.3.1 Spa- historia 

Det finns flera historiska förklaringar till uppkomsten av ordet spa. ISPA´s, 

International SPA association, tolkning är att bokstäverna s p a klottrades på 

väggarna i romarnas offentliga badhus under antiken. De översattes från latinet, 

salus per aqua, vilket betyder ungefär hälsa/läkning genom vatten. ISPA har på 

senare tid definierat spa-upplevelsen som; din tid till avslappning, reflektion, 

förnyelse och glädje. 

Det vi idag kallar spa är en företeelse som grundar sig på vad romare och greker 

gjorde. Romarnas badritualer anses vara en kombination av de erövrade grekernas 

vanor och romarnas egna. I skrifter beskrivs romarnas intressen vara hälsa, hygien, 

musik och dryck. Att hygien var viktigt råder inga tvivel om. Kalla bad användes 

för att härda soldater och fysisk fostran var ett vardagligt inslag för både män och 

kvinnor. 

Även i Asien uppstod badkultur under 700-talet e Kr, att spa uppstod i olika 

världsdelar under samma tidsperiod kan förklaras med att resande spred mat, 

kultur och sedvänjor till länder de besökte. [6] 

2.3.2 Vatten som optimal spa- miljö 

Människan har ett behov av att bada och omge sig av vatten, att omsluta sig av 

elementet vatten ger ett otroligt lugn. De flesta kan nog hålla med om att man inte 

duschar och badar endast för att hålla sig ren. Orsaken till människans speciella 

förhållande till vatten kan vara att existensen börjar nio månader helt omslutna av 

vatten. En annan orsak kan vara att alla däggdjur, innan de kröp upp på land, 

ifrån början kommer från vattnet. 

Ett bad kan handla om så mycket mer än att bara bli ren, en bassäng erbjuder 

träning men även vila och avslappning i form av bubbelbad och umgänge. Enligt 

Feng shui, läran om energier och dess påverkan på människan, ska bassängen ha 

rundade hörn för att vattnets energi ska må bäst. 

Kalla bad 

Ett svalkande kallbad efter bastubadet rekommenderas, för bästa effekt bör 

temperaturen inte överstiga 12° C. Traditionella vinterbadare hävdar att det 

stärker kropp och själ. Det som händer i kroppen vid bad i låga temperaturer är att 

kapillärerna, kroppens minsta blodkärl, drar ihop sig och blodcirkulationen 

koncentreras till kroppens mitt. Om man innan har höjt kroppstemperaturen med 

ett bastubad så blir effekten bättre, det medför mer elastiska blodkärl och bättre 

blodcirkulation. 

21

Varma bad 


De positiva effekterna av varma bad är att det ökar blodgenomströmningen, samt 

att i vatten blir kroppen nästan viktlös vilket minskar belastningar på den. 

Belastningen på hjärtat minskar för att det inte behöver pumpa lika hårt när 

kroppen nästan är viktlös. 

Bastubad 

Det är en mycket gammal företeelse att bada bastubad. Skrifter har hittats från 

400- talet f Kr där det beskrivs hur glödheta stenar lades in i täta tältliknande 

konstruktioner, varefter man gick in och likt idag badade bastu. Det finns 

egentligen två typer av bastubad, torrbad och ångbad. Dessutom finns det ett antal 

olika underarter till dessa, där varierande temperaturer och olika slags oljor 

används. Torrbad är den skandinaviska bastutraditionen, ursprungligen finsk, där 

inredningen ska vara av trä, delvis för att klara de höga temperaturerna, ungefär 

100° C, men även för att den mänskliga kroppen upplever det bekvämast. 

Luftfuktigheten i en torrbastu är låg och höjs genom att vatten hälls över de heta 

stenarna. 

Vid ångbastu är temperaturen mycket lägre än vid torrbastu, cirka 40- 50° C, 

detta för att kroppen inte klarar av en högre temperatur vid den höga 

luftfuktigheten. Materialen i en ångbastu är oftast kakel eller plast för att de är 

bättre lämpade vid högre luftfuktighet. 

Effekter av bastubad 

De flesta badar bastu för nöjes skull och för den sociala gemenskapen, men tänker 

nog inte på de positiva effekterna som ett bastubad medför. Värmen gör att 

porerna öppnar sig och smuts på kroppen löser upp sig. En ökande 

kroppstemperatur vidgar blodkärlen vilket medför bättre näringstillförsel till 

muskler och organ samt att skadliga ämnen transporteras bort. Njurarna, vars 

uppgift är att rena blodet, anses få förhöjd kapacitet vid högre kroppstemperatur. 

Effekterna av ångbad och torrbad är relativt lika men för personer med hjärt- och 

blodtrycksbesvär kan ångbad rekommenderas. [6] 

2.3.3 Grundpelarna för spa 

Grundpelarna i begreppet spa är traditionellt: 

• Vila/ Inre frid 

• Behandling/ Mänsklig beröring 

• Näring/ Mat 

• Träning/ Rörelse 

22


Här efter följer fakta om tre av grundpelarna i spa; vila/ inre frid, behandling/ 

mänsklig beröring och näring/ mat för att det är dessa tre som kommer fokuseras 

på i det nya kallbadhuset. Den fjärde pelaren, träning/ rörelse, kommer att 

utelämnas på grund av att anläggningen blir för stor om en träningslokal tillförs. 

[6] 

Vila Vila/ Vila / Inre Inre frid 

frid 

Varför behövs vila och frid i sinnet? 

I dagens högpresterande och stressade samhälle är det ovanligt att tid skapas till 

eftertanke och vila. Det är svårt att definiera ordet vila på grund av att det är så 

abstrakt, men det kan förklaras med att det är en känsla av kontroll över kropp och 

själ. För att uppnå den känslan är medlen väldigt olika från person till person. 

Målsättningen är att kallbadhuset ska kunna ge vila till alla besökare oavsett hur de 

definierar vila. 

En intressant synvinkel på uppkomsten av dagens spända och stressade människor 

är följande; När en människa som biologisk varelse, blir utsatt för något oförberett 

t ex om något oväntat sker i trafiken och man blir rädd, börjar kroppen producera 

adrenalin. Långt tillbaka i tiden användes detta adrenalintillskott till två saker, fly 

eller slåss. Idag behöver vi sällan fly eller slåss för vår överlevnad men kroppen 

reagerar fortfarande på samma sätt. Överskottet av stresshormoner kommer inte 

till användning vilket ger ett skäl till att skapa ett utrymme i vardagen för vila och 

nedvarvning. 

Hur uppnås vila och frid i sinnet? 

Helhetsupplevelsen är viktigt för besöket på kallbadhuset, alla sinnen används för 

att skapa ett intryck av upplevelsen. Arkitekturen är lika viktig utvändigt som 

invändigt. Det kan återigen sägas att upplevelsen är oerhört individuell men de 

flesta intygar nog att rena och enkla linjer, lugna färger och en orörd natur stör 

våra sinnen minst. 

Vissa delar av kallbadhuset bör inte störas av ljud, t ex behandlingsrum eller 

konferensrum vilket påvisar att ljudisolering är en viktig aspekt. 

Belysningen ska vara anpassad till rummets användning, för lite ljus kan vara lika 

störande som för mycket ljus. Sinnesstämningen är avgörande för ljusintensiteten. 

Tillsammans ska ljuset och färgerna invändigt samverka och ge ett harmoniskt 

intryck. Jordnära och enkla färger accepteras av flest människor vilket 

rekommenderas på en plats där man söker lugn. [6] 

23

Behandling Behandling/ Behandling / Mänsklig beröring 


Det finns tre grundläggande behandlingsformer på ett spa; massage, inpackning 

och rengöring/tvagning. 

Massage 

Vanligtvis finns det två typer av inriktningar på massage som ofta förekommer på 

spa. Traditionell svensk idrottsmassage är den ena som är en ganska hård smärtsam 

massage som ska mjuka upp stela muskler på djupet. Den andra inriktningen är 

avslappnande massage som ingår i behandlingar som t ex inpackning och 

rengöring. Dess syfte är främst att vara rogivande. 

Inpackning 

Inpackningar har oftast ett medicinskt och behandlande syfte. Lera eller en 

produkt av alger masseras på kroppen, sedan sveps man in i plast och varma 

handdukar. Värmen som utvecklas tillsammans med de mineralhaltiga lerorna sägs 

ha en positiv effekt på muskler och leder. Alger används framförallt för att rena 

och återfukta huden. 

Rengöring/tvagning 

Med hjälp av olika produkter som t ex kräm, salt eller krossade fruktfröer gnuggas 

kroppen med syftet, förutom rengöringen, att öka blodcirkulationen i både hud 

och muskler. Det används olika grova produkter beroende på hur tunn huden är. 

Vissa produkter kan verka behandlande och andra lugnande. [6] 

Näring/ Näring/ Mat Mat 

Mat 

Kännetecknet för mat från det medvetna spaköket är främst att det ska vara bra ur 

hälsosynpunkt. Tanken är att maten ska intas med alla sinnena, med smak, lukt 

och syn. Portionerna ska vara lagom stora samt ha ett balanserat och lågt innehåll 

av socker och fett. Lokalt och ekologiskt odlat är att föredra för att skapa den rätta 

medvetenheten. Ett vältilltaget utbud av vegetarisk kost bör finnas på en 

spaanläggning. 

Frukt och dryck finns oftast tillgängligt på ett flertal platser i en spaanläggning 

vilket är ett perfekt mellanmål. Detta ger en omedveten trygghet då man inte 

behöver leta eller betala för ett grundläggande behov. [6] 

24

3 Genomförande 

Genomförande 

Genomförandet har delats upp i två olika skeden. I det första stadiet, 

programskedet, identifieras vilka verksamheter och funktioner som ska finnas, 

eftersom beställaren har lämnat det helt öppet för oss. De olika funktionerna 

sammanställs i byggnadsprogram, sambandsschema och lokalprogram. 

Det andra skedet är skisskedet, där vi med hjälp av programskedet, skissar fram 

olika förslag på kallbadhus. Teoretisk bakgrund ligger som grund under 

genomförandets gång. Under skisskedet skissar vi för hand men även med hjälp av 

visualiseringsprogrammet Sketch Up. För uppritning av förslagen och den slutliga 

presentationen används ArchiCad 10 samt för renderingar används Artlantis 

Studio. 

3.1 Programskedet 

Under framtagande av den teoretiska bakgrunden växte tankar fram om vilka 

funktioner och verksamheter som kallbadhuset skulle innefatta. Genom 

litteraturstudier och studiebesök formades tanken om ett kallbadhus som 

innefattar mer funktioner än vad traditionen erbjuder, som t ex restaurang/café, 

konferens, spa och ett gemensamt bad. Dessa idéer på ytterligare verksamheter 

ledde fram till ett färdigt byggprogram. 

3.1.1 Byggprogram 

Byggprogrammet visar utförligt vilka funktioner som ska finnas med och vad de 

har för krav, se bilaga 3. Det är till stor hjälp vid skisskedet, eftersom det då är 

bestämt vad som ska ingå i byggnaden. 

3.1.2 Sambandsschema 

Sambandsschemat visar hur de olika verksamheterna är länkade till varandra. Se 

bilaga 4. 

3.1.3 Lokalprogram 

Lokalprogrammet visar den yta som vi antar krävs för de olika verksamheterna 

som kommer att finnas i byggnaden, se figur 20. 

25

Lokalprogram Lokalprogram Kallbadhus 

Kallbadhus 

Genomförande 

Ru Rum/ Ru 

m/ Verksamhet Planerad Planerad yta 

yta 

(m 2 

Entré/ Reception 

) 

20 

Personalutrymme 10 

Wc 3 

Kallbad 

Kallbad 

Herravdelning inkl bastu 45 

Damavdelning inkl bastu 45 

Gemensamhetsyta inkl 20 

Restaurang 

Restaurang 

Serveringsyta 120 

Kök 35 

Lager/ soprum/ städ 10 

Personalutrymme 5 

Wc 3 

Bar 10 

Konferens 25 

Spa 

Spa 

Relaxrum 30 

Behandlingsrum 1 10 



Dusch/ wc 5 

Offentligt Offentligt bad 

bad 

Solterrass 100 

Café 

Café 

Serveringsyta 30 

Kök 10 

Lager/ soprum/ städ 5 

Wc 3 

Totalt: Totalt: 

564 

Figur 20: Lokalprogram, egen bearbetning 

26

3.2 Skisskedet 

3.2.1 Grundtankar om placering 

Genomförande 

Den placering kallbadhuset har i förslaget är en förutsättning som gavs av 

Stadsbyggnadskontoret i Jönköping, då deras tanke är att förstärka piren och 

hamnen som en mötesplats för stadens invånare. Det nya kallbadhuset kommer att 

få ett mycket centralt läge i Jönköping där flera stråk möts, se figur 21. 

Figur 21: Stråk och riktningar i staden, Källa [11] 

Kallbadhuset ska ligga i anslutning till piren i nordöstlig riktning. Bryggan ska 

vara ganska lång för att kallbadhuset ska hamna en bit ut där det känns ostört men 

fortfarande tillgängligt. De olika delarna ska ligga i rätt väderstreck och i ett bra 

flöde till varandra, se figur 22. 

Herr- och damavdelningen med respektive kallbad placeras mot norr för att inte få 

någon insyn men ändå få en fin utblick över Vättern från bastufönstren. 

Restaurangen förläggs i västlig riktning för att få kvällssol mot serveringen och det 

offentliga badet med de breda soldäcken placeras rakt i sydlig riktning med utsikt 

mot staden och Vätterstranden. Spaverksamheten måste ha förbindelse till herr- 

och damavdelningen för ombyte och ligger därför i anslutning till 

kallbadavdelningen. 

27

Genomförande 

Figur 22: Grundtankar om hur de olika delarna ska vara placerade i förhållande till 

varandra, egen bearbetning 

28

3.2.2 Skiss 1 

Genomförande 

Eftersom skissandet skedde parallellt med framtagandet av programmen, så finns 

inte spaavdelningen med i första skissen. Tanken med den första skissen var att ta 

fram en sammanhållen byggnad där de olika verksamheterna ändå skulle få sitt 

eget utrymme. Resultatet utföll så att det blev outnyttjad yta mitt i byggnaden, se 

planen, figur 23. Ett atrium placerades i mittpunkten för att släppa in ljus i 

byggnaden. 

Planlösningen över kallbadavdelningen upplevdes genomförbar och funktionell, 

där en gemensamhetsbastu ligger mellan herr- och damavdelning med respektive 

bastu. Restaurangen förlades i en spetsig form i västläge och var tänkt att ”sticka 

upp” ur byggnaden. Det offentliga badet hade fått en inåtbuktande form med 

olika avsatser och badstegar som upplevdes rätt för aktiviteten. Figur 24- 27 visar 

en volymstudie som gjordes i programmet SketchUp. 

Nackdelen med skiss 1 var att kallbadavdelningen blev väl liten för att vara 

huvudaktiviteten på anläggningen, mer utrymme för upplevelserna kring 

vattenbaserade aktiviteter krävdes. Behovet av en spaavdelning uppkom. En annan 

nackdel med förslaget var att man inte kunde nå det offentliga badet utan att 

behöva gå igenom byggnaden. 

Figur 23: Planlösning Skiss 1, egen bearbetning 

29

Genomförande 

Figur 24: Fasad mot väster, egen bearbetning 

Figur 25: Fasad mot söder, egen bearbetning 

30

Genomförande 

Figur 26: Fasad mot sydöst, egen bearbetning 

Figur 27: Fasad mot norr, egen bearbetning 

31

3.2.3 Skiss 2 

Genomförande 

I skiss 2 som var en vidareutveckling av skiss 1 var målet att få ett mer enhetligt 

uttryck på byggnaden samt att spaavdelningen tillkom. De olika aktiviteterna 

samlades i en mer sammanhållen byggnadskropp med trädäck längs västra och 

södra fasaden, se figur 28. Ytterväggarna hade konkava former för att skapa rörelse 

i byggnaden. I likhet med restaurangen hade även spadelen fått en spetsig form. 

Tanken med dessa uppglasade spetsar var att ge förutsättningar till fina utblickar 

samt att närheten till vattnet förstärktes. Gemensamhetsbastun var placerad i det 

nordvästra hörnet på byggnaden och även här gavs en fin utblick över vattnet åt 

olika vädersträck. Entrén och receptionen var placerade centralt i byggnaden, 

vilket gjorde att alla aktiviteter kunde nås på ett tilltalande sett. 

Planlösningen kändes fungerande förutom att det blev en del omöblerbar yta i de 

två spetsiga hörnen. Motfallstaket hade de högsta punkterna i det nordvästra och 

sydöstra hörnet. Vid volymstudie, gjord i ArchiCAD 10, visade det sig att 

byggnadens proportioner inte var tillfredsställande. Anläggningens yta i 

förhållande till dess höjd var väl stor, se figur 29 och 30. 

Figur 28: Planlösning Skiss 2, egen bearbetning 

32

Genomförande 

Figur 29: Fasad mot sydväst, egen bearbetning 

Figur 30: Fasad mot sydöst, egen bearbetning 

33

3.2.4 Skiss 3 

Genomförande 

Skiss 3 var delvis en vidareutveckling av skiss 2 med samma funktioner, 

undantaget för en hopslagning av caféet och restaurangen, för att minska 

anläggningens yta. Skiss 3 har även tagit ett annat uttryck och formspråk än skiss 

2. I ett tidigt skisskede av skiss 3 gjordes en del volymstudier, se figur 31- 33. 

Byggnadens böljande former samspelar väl med sitt omgivande element vatten, 

med en indragen andra våning skapades spännande och användbara ytor, vilka har 

valts att användas till servering och soldäck. 

På entréplanet finns restaurang, spa, gemensamt bad och kallbadavdelning. Ifrån 

kallbadavdelningen leder en trappa upp till ett soldäck med en 

gemensamhetsbastu, som nästan har 360 graders utsikt, se figur 32. Den större 

volymen på plan 2, som nås från en trappa i entréhallen, är till för servering men 

kan även användas som konferenslokal, se figur 31. Kallbadavdelningen har en 

utskjutande del, där herr- och dambasturna är placerade, se figur 33. Två väggar 

sticker ut från varsin sida av basturna, där är det tänkt att två stora 

panoramafönster ska placeras med duschar på insidan, så att man kan duscha och 

samtidigt ha en vy ut mot Vättern. Det allmänna badet, som har breda soldäck, 

ligger i direkt sydlig riktning med utsikt mot staden. 

Figur 31: Skiss 3, fasad mot sydväst, egen bearbetning 

34

Genomförande 

Figur 32: Skiss 3, ovanifrån, egen bearbetning 

Figur 33: Skiss 3, fasad mot norr, egen bearbetning 

35

Genomförande 

Möte med bygglovschef Benny Hunemark i Jönköping 

När förslag 3 kändes noggrant utarbetat gjordes ett besök på 

Stadsbyggnadskontoret i Jönköping, där en kort presentation gjordes av förslaget. 

Detta besök uträttades för att få respons och en verklighetsförankring i en fortsatt 

utveckling av förslaget. Förslaget godtogs väl men en del tankar om förbättring 

framfördes. De åsikter och tankar om förbättring som bygglovschef Benny 

Hunemark hade var följande: 

• Att det offentliga badet skulle vara inträdesbelagt, detta för att inte det ska 

bli för många besökare. Denna avgränsning skulle kunna vara ett staket 

eller en slags spaljévägg, se figur 34. 

• Restaurangen ska ha en exklusive framtoning, som alternativ till övriga 

restauranger som redan finns på piren. 

• Bra med många olika aktiviteter i anläggningen som kan finansiera 

byggandet och driften. 

• Tänka på att isen inte ska förstöra byggnaden på vintern, kanske 

upptagbara bryggor. 

• Det ska finnas utrymme för de som bara vill promenera ut för utsiktens 

skull, lite bänkar och större däck framför entrén, se figur 34. 

• Borde finnas mötesplatser längs bryggan, ”bubblor”, där man kan sitta ner 

och eventuellt bada, så som bryggan ser ut nu kan det upplevas lite trångt, 

se figur 35. 

• Ett bra befriande känsla över utformningen som är består av böljande 

former, där man inte fastnar i några hörn. 

• Bra med stora trädäck, där man kan ligga och sola. 

36

Genomförande 

Figur 34: En mer genomarbetad skiss 3, egen bearbetning 

Figur 35: Bryggan som leder ut från piren till kallbadhuset, egen bearbetning 

37

Ändringar av skiss 3 

Genomförande 

De ändringar som genomfördes efter mötet med Benny Hunemark var breddning 

av ytan framför entrén samt att mötesplatser lades till längs med bryggan, i form av 

halvcirklar, där man kan sitta ner och även bada från badstege. 

Ett räcke placerades ut för att skärma av det offentliga badet, vilket gör att man får 

gå igenom entrén och betala inträde innan man går ut genom en annan dörr mot 

badet. För att motverka insyn till kallbaddelarna dels från piren och dels ifrån land 

flyttades badstegarna längre in mot huskroppen. För att minska insyn mellan dam- 

och herravdelningen roterades badstegarna 180 grader vilket medför att man går i 

vattnet åt skiljda håll. Det slutgiltiga förslaget presenteras under resultat, se 

kapitel 4. 

38

4 Resultat 

Resultat 

4.1 Jönköpings kallbadhus genom tiderna 

Det dröjde länge historiskt sett innan ett kallbadhus byggdes i Vättern på grund av 

bekymren med väderpåfrestningar, speciellt vintertid, samt den låga 

badtemperaturen. År 1902 fanns det två kallbadhus samtidigt i Vättern. 1924 

hade båda försvunnit på grund av dåligt underhåll och hårda väderpåfrestningar. 

Det diskuterades länge i vilken sjö ett nästa kallbadhus skulle placeras, men man 

kom inte överrens och Rosenlundsbadet med tempererat bad blev lösningen. 

Kallbadhusfrågan fick helt enkelt aldrig någon lösning. 

Alla kallbadhus har varit av träkonstruktioner och sällan hållit mer än ett 

decennium av olika orsaker; dåligt underhåll, minskat intresse, ägarbyten samt 

vinterstormar. De allra flesta placerades i Munksjön och Rocksjön för att Vättern 

ansågs för kall och de var mer utsatta för hårt väder där. Det första simhuset i 

Munksjön var bland de första i landet och var av enklare slag. De senare 

kallbadhusen var mer påkostade och genomarbetade, framförallt lilla Limugnens 

badhus och Jönköpings Bad- Aktiebolags badhus som de mest nämnvärda. 

De flesta var utformade med en bassäng i mitten och omklädningshytter runt om. 

Baden var oftast i förenklad schweitzerstil, ett ideal som byggde på träets former 

och möjligheter, men även andra nystilar förekom. Det allra vanligast 

förekommande var stolpkonstruktion, vilket var både billigt och enkelt att 

uppföra. 

I badhushistorien kan man se tydliga skillnader mellan badhus som var avsedda för 

simundervisning och de som var mer avsedda för de förmögna besökarna. De som 

kallades simskolor var oftast enklare byggnader och är sannolikt bland de första i 

landet som hade en demokratisk undervisning där alla sociala grupper var 

välkomna. Jönköpings badhus var bland de första att rikta sig mot en både manlig 

och kvinnlig publik. Redan 1849 hade Östra Badhuset i Rocksjön öppnat för 

kvinnliga besökare. 

Ett genomgående inslag har varit att högt uppsatta och upplysta personer i staden 

har varit initiativtagare till badhusen, t ex personer vid Hovrätten, fabrikörer, 

häradshövdingar och andra ämbetsmän. 

39

4.2 Studiebesöken 

Resultat 

Studiebesöken gav många intryck och tankar. Dessa besök har även fungerat som 

en inspirationskälla för det planerade kallbadhuset i Jönköping, där såväl detaljer 

som helhetsintryck har studerats. 

Kallbadhuset i Bjärred är idag det enda nybyggda moderna kallbadhuset i Sverige, 

därför är det ett viktigt referensobjekt för det här examensarbetet. Det är ett 

utmärkt exempel på ett nytt kallbadhus med lite andra funktioner än de äldre 

kallbadhusen i Sverige. Det är en modernistisk byggnad som känns öppen och 

inbjudande för alla. Arkitekten har löst tillgängligheten på ett mycket bra sätt. 

Bjärreds kallbadhus har handikappsanpassade toaletter, vilket inte finns i de äldre 

kallbadhusen och istället för badstegar har man trappor ner till vattnet. Det som 

var mindre bra med Bjärreds kallbadhus var den dåliga skyltningen, eftersom 

anläggningen ligger så långt ut i vattnet är det otydligt att det faktiskt är ett 

kallbadhus. En annan nackdel är att herravdelningen/nakenbadet syns ifrån 

bryggan, vilket borde ha gjorts lite mer avskilt. 

Ribersborgs kallbadhus andas gammal badtradition och känns som en mycket 

genom tiderna uppskattad byggnad. Platsen för kallbadhuset är central och har bra 

kontakt med staden Malmö. Den för tankarna till en mindre borg med en uttalad 

entré. Efter en passage genom ett vindfång kommer man in i ett stort rum, med en 

tilltagen rumshöjd, där café och servering finns. Det kändes välkomnande att 

mötas av kallbadhusets fikande besökare. Herr- och damavdelningarna har varsin 

stor utomhusbassäng med breda trädäck och omklädningshytter runt om. Stora 

trädäck i etapper ner mot vattnet är av stort värde för solbad och avkoppling. 

Trots att Kastrups havsbad inte är något kallbadhus ger det inspiration till hur 

man skapar en trevlig badplats med enkla medel. Många små genomtänkta detaljer 

ger helheten, t ex så växer snäckformen på höjden och bildar ett hopptorn, fönster 

bildas av plankor samt att mellan duscharna och havet finns endast ett glasparti. 

Helhetsintrycket blir att det är en lättläst byggnad med tydliga funktioner och 

många kvaliteter. 

40

Resultat 

4.3 Spaverksamhet i Kallbadhuset 

Tanken med ett kallbadhus i Jönköping är att ge jönköpingsborna en plats där de 

kan komma ifrån vardagens bekymmer och ta hand om sig själva en stund. 

Eftersom spa betyder hälsa/läkning genom vatten på latin kändes det som en 

naturlig verksamhet på kallbadhuset. 

Ett spa ska erbjuda olika typer av badupplevelser som bastu-, kall- och varm bad. 

Genom kallbadavdelningen erbjuds bastubad och kalla bad, samt att inne på 

spaavdelningen fullbordas detta med en varmvattenspool. 

För att tillgodose den första av grundpelarna i spa, vila/ inre frid, har ett stort 

relaxrum skapats. Den andra grundpelaren, behandling/ mänskligberöring, delas 

ofta in i tre olika typer av behandlingar; massage, inpackning och rengöring. I spa- 

avdelningen finns tre behandlingsrum för dessa olika behandlingsformer. Den 

tredje grundpelaren som är näring/ mat uppfylls genom restaurangen på 

anläggningen, där hälsomedveten kost serveras. 

För att skapa en harmonisk spaavdelning valdes lugna jordnära färger på 

inredning, samt att en glasad fasad ger möjlighet till utblickar över vattnet. 

41

4.4 Det slutgiltiga förslaget 

Resultat 

Här följer en redovisning av det slutgiltiga förslaget, vilket även presenteras med 

planscher och animationer på en CD- skiva, se bilaga 9. 

4.4.1 Byggprogram 

I programskedet under genomförandet upprättades ett byggprogram, se bilaga 3. 

Det mesta av vad som beskrivs där har genomförts i det slutgiltiga förslaget 

förutom ett fåtal förändringar. Den största förändringen är att caféet är borttaget 

och att den verksamheten eventuellt kan förflyttas till restaurangen dagtid. En 

annan förändring är att det offentliga badet inte ska vara öppet för allmänheten 

utan ska vara inträdesbelagt och benämns numera för gemensamt bad. Den 

gemensamma kallbadavdelningen är förlagd till plan 2 vilket medför att 

badmöjlighet sker ett plan ner. 

4.4.2 Lokalprogram 

Lokalprogrammet redovisar hur det slutgiltiga förslaget blev i jämförelse med det 

planerade i programskedet, se figur 36. Den sammanlagda ytan som redovisas är 

nettoarean 563,1 m 2 

. Ytan för trädäck och terrass på båda planen är 419,1 m 2 

. 

Ytorna och funktionerna redovisas i figurerna 37 och 38. 

• Nettoarean, (invändig area exklusive konstruktioner) inklusive trädäck och 

terrass är 982,2 m 2 . 

• Byggnadsarean, (arean som byggnaden upptar på vattnet) inklusive trädäck 

är ~780 m 2 

. 

• Bruttoarean, (area innanför ytterväggarnas utsida på varje plan) inklusive 

trädäck och terrass är ~1050 m 2 

. 

42

Slutgiltigt Slutgiltigt llokalprogram 

ll 

okalprogram Kallbadhus 

Kallbadhus 

Resultat 

Rum/ Rum/ Verksamhet Verksamhet Planerad Planerad yta yta (m 2 

) Utförd Utförd yta yta (m 2 

) 

Entré/ Reception/ Bar 20 55,7 

Personalutrymme/ 10 5,2 

Wc 3 5,6 

Kallbad 

Kallbad 

Herravdelning inkl 45 58,5 + soldäck 

Damavdelning inkl 45 58,5 + soldäck 

Gemensam yta inkl 20 25,2 + soldäck 90 

Restaura Restaurang Restaura ng 

Serveringsyta 120 88,4 

Konferens/ 25 94,5 + terrass 60,1 

Bar 10 - 

Personalutrymme 5 10,3 

Wc 3 1,6 

Lager/ soprum/ städ 10 2,1 

Kök 35 30 

Spa 

Spa 

Relax 30 71,1 

Behandlingsrum 1 10 5,9 



Dusch/ wc 5 5,4 

Offentligt Offentligt bad 

bad 

Solterrass 100 200,6 

Café Café 

- 

Serveringsyta 30 - 

Kök 10 - 

Lager/ soprum/ städ 5 - 

Wc 3 - 

Övrig Övrig Övrig yta yta yta (passager) (passager) (passager) - 32,5 

Totalt: Totalt: 

464 + solterrass 

100 

Figur 36: Lokalprogram, egen bearbetning 

43 

563,1 + solterrass 

och trädäck 419,1

Resultat 

Figur 37: Plan 1 funktion och yta redovisad, egen bearbetning 

Figur 38: Plan 2 funktion och yta redovisad, egen bearbetning 

44

Resultat 

För att få en uppfattning om kallbadhusets storlek har en jämförelse gjorts med 

Bjärreds kallbadhus. Bjärreds kallbadhus byggnadsarea inklusive trädäck är ~680 

m 2 

jämfört med ~780 m 2 

i det tänkta förslaget. Bruttoarean inklusive trädäck för 

Bjärred är ~750 m 2 

samt ~1050 m 2 

för Jönköpings tänkta kallbadhus. Genom 

denna enkla jämförelse ser man att det tänkta förslaget bara är ca 100 m 2 

större än 

Bjärred i byggnadsarea, men att den totala bruttoarean har en skillnad på ca 300 

m 2 

. Detta beror på att det tänkta kallbadhuset i Jönköping till större del utnyttjar 

ytan på plan 2, istället för att utöka dess byggnadsarea. Det borde vara till fördel ur 

ett kostandsperspektiv. 

4.4.3 Kallbadhusets placering 

Kallbadhuset placerades nordöst om piren, se figur 39 och situationsplanen, bilaga 

5. Bryggan går först rakt ut i 90 m och sen kommer en knäck, detta för att man 

ska se kallbadhuset bättre från bryggan. Den sista sträckningen är ~24 m och leder 

rakt mot entrén på byggnaden. 

Längs med bryggan finns två cirkulära mötesplatser med sittmöjlighet och 

badstege ner till vattnet, se figur 40. Piren och kallbadhuset med entrébrygga har 

höjden +89,8 och det är 1,3 m ner till vattenytan som alltså ligger på +88,5. 

Figur 39: Renderat flygfoto, egen bearbetning 

Figur 40: Möjlighet till bad från bryggan, egen bearbetning 

45

4.4.4 Planlösning 

Resultat 

Byggnaden är i två plan och är uppdelad i tre huvuddelar efter verksamhet; 

kallbad, spa och restaurang, se planerna, bilaga 8. Entrén är belägen i sydvästra 

hörnet, innanför möts man av en reception som servar alla verksamheter i 

byggnaden. Till vänster om receptionen är restaurangen placerad med wc, kök och 

personalutrymme i anslutning. Från entréhallen leder en trappa upp till plan 2, där 

ytterligare servering- och konferensyta hittas. Restaurangen har totalt 130 platser 

inomhus. I förbindelse till denna yta finns en terrass i västerläge. För att komma 

till kallbad, spa och bad går man till höger om receptionen. 

Kallbadavdelningen är uppdelad på en herr- och damavdelning som har 

omklädningsrum, duschar och wc, vilket även utnyttjas gemensamt med spa och 

bad. Från omklädningsrummen nås respektive avdelnings soldäck och bastu. På 

soldäcken finns utomhusduschar med utsikt ut över vattnet genom fönster. Även 

gemensamhetsbastun med tillhörande soldäck, som ligger på plan 2, nås från 

respektive omklädningsrum genom en gemensam trappa. Spaavdelningen 

inrymmer en större relaxavdelning med varmvattenspool och tre mindre 

behandlingsrum med tillhörande dusch och wc. Det gemensamma badet ligger i 

sydlig riktning och består av ett stort soldäck som trappas i tre nivåer mot vattnet. 

4.4.5 Exteriör 

Det finns ett genomgående tema i byggnaden, vilket är de böljande organiska 

formerna, se figur 41- 47. Entréplanen är en levande form som även går igenom 

på plan 2, där det finns två byggnadskroppar. Det bildas inbuktningar som passar 

väl för uteservering och det gemensamma badet. Restaurangen och spaavdelningen 

är till stor del uppglasade för att få så stor utsikt som möjligt, se fasaderna, bilaga 

6. Solavskärmningen sker invändigt för att inte störa de släta böljande fasaderna. 

På de ställen som man vill kunna insynsskydda t ex i spaavdelningen kan ett nytt 

sorts glas användas. Det är ett laminerat glas som med hjälp av elektricitet kan fås 

att ändra färg till ett mer vitfärgat och ljusdiffuserande. 

Byggnaden har olika takhöjder, det är 2,30 m i spaavdelningen, kallbadet, delar av 

serveringen och konferenslokalen och 3,25 m i entréhallen och i resterande del av 

serveringen. Det utrymmet som bildas mellan plan 1 och plan 2 används för 

installationer. Detta medför att plan 2 har två olika golvnivåer, serveringsdelen på 

plan 2 har golvnivån 3,50 m över byggnadens nollnivå och gemensammabastun 

har en golvnivå på 2,55 m över nollnivån, se sektioner, bilaga 7. 

Fasadmaterialet på kallbadhuset består av stående azobéträ för att det är ett hårt 

och motståndskraftigt trä som även är miljövänligt för att det inte behöver 

ytbehandlas. Fönster- och dörrkarmar är i aluminium samt att det är frostat glas i 

dörrarna. Räcket på plan 2 är ett wireräcke, detta för att inte skymma fasaden. 

Taken är flacka och har invändig lutning för att de inte ska vara framträdande i 

fasaden. 

46

Resultat 

Figur 41: Perspektiv från SV, egen bearbetning 

Figur 42: Perspektiv från V, egen bearbetning 

47

Resultat 

Figur 43: Perspektiv från N, egen bearbetning 

Figur 44: Perspektiv från S, egen bearbetning 

Figur 45: Vy från solterrass, egen bearbetning 

48

4.4.6 Interiör 

Resultat 

Figur 46: Vy från restaurangterrass, egen bearbetning 

Figur 47: Vy från kallbadets uteduschar, egen bearbetning 

Golvmaterialet är klinkerplattor av olika typ för att det är lättstädat samt att större 

delen av byggnaden är våtutrymme. Väggarna ska målas i jordnära harmoniska 

färger för att förstärka anläggningens ändamål som är avkoppling och 

nedvarvning. Inredning och väggar i basturna är av trä. Väggarna i spaavdelningen 

är beklädda med mosaik i liknande kulör som dess klinkergolv. För interiöra bilder 

se figur 48- 52. 

49

Resultat 

Figur 48: Entréhallen, egen bearbetning 

Figur 49: Servering på plan 2, egen bearbetning 

50

Resultat 

Figur 50: Relaxrummet, egen bearbetning 

Figur 51: Gemensamhetsbastu, egen bearbetning 

Figur 52: Omklädningsrum, egen bearbetning 

51

Slutsats och diskussion 

5 Slutsats och diskussion 

5.1 Slutsats 

Vättern är en stor resurs för jönköpingsborna men i och med att järnvägen klipper 

av kontakten en lång bit längs Vätterstranden så kan man inte utnyttja närheten 

till vattnet fullt ut. Ett kallbadhus mitt i Jönköping skulle bli en naturlig 

mötesplats för avkoppling och njutning samt en möjlighet till vattenkontakt. Piren 

är idag en populär plats på sommaren att träffas och umgås på, ett kallbadhus 

skulle kunna förstärka platsens betydelse ännu mer. Dessutom kan det utnyttjas på 

vintern när de andra uteserveringarna har stängt. 

Jönköping är en stad som tidigare i historien haft kallbadhus och därför känns det 

fortfarande som staden saknar den typen av mötesplats. Kallbadhuset ska 

emellertid inte vara ett traditionellt kallbadhus utan anpassas efter vad samhället 

efterfrågar idag, vilket ofta är aktiviteter som handlar om att komma ifrån 

vardagen och koppla av. 

De verksamheter som skall finnas ute på kallbadhuset är en exklusiv restaurang 

med konferenslokal och uteservering, som blir ett komplement till de restauranger 

som idag finns på piren. Det skall även finnas en spaavdelning och en mer 

traditionell kallbadavdelning med undantaget för en gemensamhetsbastu med 

tillhörande soldäck. Tack vare att det har skapats fler aktiviteter på kallbadhuset än 

vad det traditionellt sett är så finns möjligheten att nå en bredare publik. Såväl 

sommar- som vintertid ska det vara passande att förlägga konferensträffar ute på 

kallbadhuset, där man har tillgång till allt; restaurang, konferenslokal, kallbad och 

spa med tillhörande spabehandlingar. Det skulle därtill kunna locka ännu fler 

turister till Jönköping. 

Vättern betyder vattnet och genom de vattenrelaterade upplevelserna vid 

kallbadhuset kändes det naturligt att döpa kallbadhuset till just Wetterns 

Kallbadhus. I och med att kallbadandet har en tradition som sträcker sig långt 

tillbaks i tiden kändes det rätt att ta Vätterns gamla stavning Wettern. 

52

5.2 Diskussion 


Vi tycker att vårt slutgiltiga förslag känns genomförbart och sympatiskt för 

ändamålet. Utformningen, de organiska formerna känns befriande och passar in i 

elementet vatten. Formerna komplicerade dock planlösningen en aning vilket gör 

att ytorna inte utnyttjas på bästa sätt. I jämförelse med våra tidigare skissförslag, 

där de spetsiga hörnen skapade ännu mer outnyttjad yta, blev ändå det slutgiltiga 

förslaget bra. Materialvalet som består till största delen av trä, känns naturligt och 

varmt vilket även passar ihop med den gamla badtraditionen. 

Byggnaden är innovativ genom att den innehåller fler aktiviteter än det 

traditionella kallbadhuset, vilket gör Wetterns Kallbadhus till ett modernt 

kallbadhus som förhoppningsvis tilltalar en bredare publik. Det finns något som 

passar alla åldersgrupper i och med att det erbjuds bad, solbad, kallbad, spa, 

restaurang och konferens. Självklart ska man kunna välja om man vill bada, äta, 

besöka spa eller kanske bara gå ut för att titta på utsikten. 

Förhoppningen är att kallbadhuset ska verka spännande genom sin form och 

belysning på kvällen. Detta borde ha till följd att den lockar till sig besökare. Tack 

vare att kallbadhuset har ett så pass centralt läge så blir det synligt från flera håll, 

vilket medför att det annonserar sig själv. 

I detta förslag har inte största fokus lagts på planlösningen, alla ytor har antagits 

utan större utredning, vilket har medfört att vissa rum har fått otillräckliga ytor. 

Detta gäller framför allt toaletter, förråd och personalutrymme, men vi anser att 

den totala ytan på anläggningen är fullt tillräcklig för att tillgodose 

tillfredsställande ytor för dessa verksamheter. 

Kallbadhusets handikappsanpassning är begränsad på vissa punkter, vi har valt att 

lägga nivån så att funktionshindrade kan utnyttja aktiviteterna på entréplan. I och 

med att rullstolsbundna inte har möjlighet att ta sig ner till vattnet på någon 

kallbadanläggning, resonerade vi fram att det kändes onödigt att 

handikappsanpassa hela anläggningen. Den nivån som vi lagt 

handikappsanpassningen på, känns fullt tillräcklig på grund av att 

funktionshindrade ändå kan utnyttja alla verksamheter i byggnaden, med 

undantag för serveringen och den gemensamma bastun på plan 2. 

En obesvarad fråga skulle vara hur det skall finansieras? En tänkbar lösning är att 

sponsorer delvis får finansiera byggandet, detta gjordes med lyckat resultat vid 

byggnationen av Bjärreds kallbadhus. Förslag på ytterligare lösning skulle vara en 

kallbadsförening, där medlemmarna får betala medlemskap och årskort. Även 

privata donationer skulle kunna göras. Wetterns Kallbadhus kommer antagligen 

att bli en ganska dyr byggnad att upprätta, men man får då ha i baktanke att det 

ska vara en spektakulär och exklusiv byggnad som ska dra till sig besökare. 

Dessutom inrymmer kallbadhuset fler aktiviteter än ett traditionellt kallbadhus 

vilket innebär fler inkomstkällor för att täcka kostnader. Om en högre standard 

uppnås kan en högre prissättning motiveras. 

53


En annan försvårande omständighet är Vätterns påverkan på kallbadhuset. De 

tidigare kallbadhusen i Jönköpings historia har förstörts på grund av dåliga 

konstruktioner, dåligt underhåll och vädrets påfrestningar, framför allt 

vinterisarna. Med detta i åtanke är det viktigt att en stabil konstruktion byggs och 

att ett bra underhåll utförs. Kunskapen om att bygga en anläggning på vatten 

borde ha gått framåt under de senaste hundra åren. För att byggnaden ska klara 

vinterisarna bör avståndet till vattennivån vara tillfredsställande, i det här 

examensarbetet har inte någon sådan utredning gjorts. En lösning för att minska 

isens påfrestningar på byggnaden skulle vara möjligheten att plocka upp soldäcken, 

på grund av dess utsatthet för att de är närmast vattennivån. 

54

6 Referenser 

6.1 Tryckta 

Referenser 

[1] Roth Kronwall, Martin; Skredsvik, Martin (2004) Svenska Bad. 

Forum, Stockholm, ISBN 91-37-12385-8 

[2] Lind, Helena; Leandersson, Bert (2004) Kallbadhus. 

Byggförlaget, Stockholm, ISBN 91-79-88252-8 

[3] Karlsson, Bo E (1996) Bebyggelse i Jönköping 1612-1870, Produktion, 

rekreation. 

Bratts Tryckeri AB, Jönköping, ISBN 91-85692-32-8 

[4] Gudmunds Gillet, Årsbok 1981 (1981). 

Tryckeri AB, Småland, ISSN 0347-8491 

[5] Hultin, Olof (2005) Arkitekturs Debutpris 2005. 

Arkitektur 05 (6) 42-49 

[6] Jörgensen, Håkan (2006) Spa- för kropp och själ. 

Hälsoförlaget Stevali AB, Stockholm, ISBN 91-85511-06-4 

6.2 Ej tryckta 

[7] Lars Östvall, arkivarie, Bildarkivet länsmuseet i Jönköping (2007-01-12) 

[8] Bjärreds kallbadhus 2007 http://www.kallbadhus.nu/badhus3.htm (Acc. 

2007-06-217) 

[9] Ribersborgs kallbadhus 2007 

http://www.ribban.com/start.asp?Link=Historik (Acc. 2007-01-07) 

[10] Ribersborgs kallbadhus 2007 

http://www.ribban.com/start.asp (Acc. 2007-01-07) 

[11] Google Earth, Jönköping (Acc. 2007-04-06) 

55

7 Sökord 

B 

Bad.................................................... ii, 9, 10, 39, 54 

Badandets historia...................................................5 

Badanläggningar .....................................................1 

Bastu ........................................... 1, 6, 13, 22, 26, 43 

Byggprogram ........................................................25 

G 

Gemensamhetsbad ...................................... 6, 13, 15 

J 

Jönköping......... ii, 1, 2, 4, 6, 7, 9, 12, 27, 41, 54, 56 

K 

Kallbadhus ..................................................ii, 17, 54 

Kallbadhuset i Bjärred .............................. 13, 14, 40 

Kallbadhusets historia.............................................4 

Kastrups havsbad ............................................ 19, 20 

Konferens................................................................1 

L 

Lokalprogram........................................................25 

Sökord 

56 

M 

Munksjön .................................. 1, 7, 8, 9, 10, 12, 39 

P 

Piren.............................................................. 1, 3, 27 

R 

Restaurang .................................................. 1, 16, 18 

Riberborgs kallbadhus ..........................................16 

Rocksjön ....................................................... 1, 7, 39 

S 

Sambandsschemat.................................................25 

Skiss.............................................. 15, 16, 29, 32, 34 

Spa .............................................. ii, 4, 21, 26, 43, 54 

Stadsbyggnadskontoret ...........................................2 

U 

Utformning .............................................................ii 

V 

Vättern ...................................................... 10, 11, 12 

Vila ................................................................. 22, 23

8 Bilagor 

Bilagor 

Bilaga 1 Historisk tidslinje över kallbadhusen i Jönköping 

Bilaga 2 Tidningsartiklar om kallbadhusfrågan i Jönköping, mellan åren 1921 

till 1942, hämtat från Jönköpings läns museums arkiv. 

Bilaga 3 Byggprogram 

Bilaga 4 Sambandsschema 

Bilaga 5 Situationsplan 1:500 

Bilaga 6 Fasader 1:200 

Bilaga 7 Sektioner 1:200 

Bilaga 8 Planer 1:200 

Bilaga 9 Presentation av examensarbetet och det slutgiltiga förslaget redovisas 

på en CD- skiva 

57

Bilaga 1 

Tidslinje över kallbadhusen i Jönköpings historia 

1(1)

Bilaga 2 

Tidningsartiklar angående kallbadhusfrågan genom tiderna 

1(4)

Bilaga 2 

2(4)

Bilaga 2 

3(4)

Bilaga 2 

4(4)

Anslutningen till kallbadhuset 

Bilaga 3 

Byggprogram Kallbadhus 

Kallbadhusets planerade placering ligger en bit nordost om piren. En träbrygga 

kopplar samman piren med kallbadhuset. Bryggan i sig bör erbjuda möjligheter till 

sol och bad i form av en solterrass med badstege ner till vattnet. Om möjligt bör 

en handikappsvänlig ramp finnas. 

Kallbadhuset 

De olika verksamheterna i kallbadhuset kan delas in i sex områden. 

• Entré/ Reception 

• Kallbad 

• Restaurang/ Konferens 

• Spa 

• Offentligt bad 

• Café 

Entré/ Reception 

Syftet är att alla delarna ska vara lätta att nå, samt att det ska kännas som en enda 

sammanhållen anläggning. De olika verksamheterna ska i så stor utsträckning som 

möjligt nås via en gemensam entré med reception. Receptionen kommer att 

betjäna kallbad- och spaavdelningen. I anslutning till receptionen ska ett 

gemensamt personalutrymme finnas. Receptionen skulle kunna förläggas i 

cafédelen. 

Kallbad 

Ska ligga i nordlig riktning för att få ett insynsskyddat kallbad med vy ut mot 

vattnet. Det skall finnas en herr- och en damavdelning, för omklädning, wc och 

dusch. Bastu, solbrygga och badstege skall finnas för respektive avdelning. En 

gemensamhetsavdelning skall nås smidigt från både herr- och damavdelningarna. 

Där skall det finnas en torrbastu och eventuellt en ångbastu. Det skall även finnas 

solbrygga och badstege. 

1(2)

Restaurang 

Bilaga 3 

Ska ligga i västlig riktning för att utnyttja eftermiddags- och kvällssol. Bör ha 

möjlighet till uteservering. Det ska finnas kök, bar, personalutrymme, wc och lager 

i anslutning till serveringen. Antalet sittplatser i restaurangen bör vara runt 100. 

Kan eventuellt ligga i två plan, varav det övre skulle fungera som konferensrum. 

Spa 

Utnyttjar kallbadets omklädningsrum för att spara på yta och bör därför ligga i 

närhet till detta. Spaavdelningen skall bestå av ett större relaxrum med en 

varmvattenbassäng, tre mindre behandlingsrum för olika spabehandlingar med wc 

och dusch. 

Offentligt bad 

Ska ligga i sydlig riktning, mot Vätterstranden, vilket skapar den ultimata 

solplatsen. Badet ska bestå av en bred solterrass i olika etapper ner mot vattnet. 

Flera badstegar skall finnas. Ska kunna nås hela dygnet av allmänheten men 

möjligheten att stänga anläggningen bör finnas. 

Café 

Skall ha en stark koppling till det offentliga badet, med uteservering i sydlig 

riktning. Utbudet i caféet skall vara lättare mat, fika och glass. Kök, lager och wc 

bör ligga i förbindelse med caféet. 

2(2)

Bilaga 4 

Sambandsschema Kallbadhus 

1(1)

utformning av kallbadhus i centrala jönköping - Jönköpings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?