handbok för brunnsgäster

MF-DTCTNrSKA 

UNIVERSITETS 

BIBLIOTEKET 

UMEÅ 

32311

HANDBOK FÖR BRUNNSGÄSTER 

PHILIP ALPORT. 

S'orbo, üj 1 bob 

BESKRIFNING 

SVERIGES FÖRNÄMSTA HELSOBRUMAR. 

STOCKHOLM, 

TRYCKT HOS L. ). HJERTA, 

1842.

MEDICINSKA Bl&UOTljKST 

UMfcA 

Blbliouk f8' mor ,< " 

03 n * MiU, 

k 

1

Andamålet med utgifvandet af ett Bibliotek för 

vattenläkekonsten y efter sådan plan som detta, 

är naturligtvis att befordra vattnets allmännare 

och ändamålsenligaste bruk såsom läkemedel. 

Hydrotherapien grundar sig icke på sådane naturförhållanden, 

att dess öde kan blifva likt homöopatiens: 

dess användande komma att slutligen 

visa sig af mindre nytta eller såsom öfverflödigt; 

och det är just dess rätta användande, som tillika 

skall vara en borgen for vattenläkekonstens 

förmåga att uttränga allopathien. Erfarenheten 

har redan visat, att vattnet, i anseende till dess 

stora inverkningsförmåga på den menskliga organismen, 

försigtigt och med kunskap måste användas 

för att icke visa sig såsom ett på densamma 

skadligt verkande medel. Dess kemiska och fysiska 

egenskaper äro emedlertid af beskaffenhet, 

att förvissa oss om dess egenskap af och förmåga 

att vara både det naturligaste och tillika 

mest verksamma af alla medel för häfvandet af 

oordningar hos den djuriska organismen .... och 

hvilket skall bevisas längre fram uti detta arbete, 

som kommer att bestå utaf trenne hufvudafdelningar, 

nemligen: l:o mer och mindre utförliga 

beskrifningar öfver Skandinaviens och Finlands 

helsokällor y samt de förnämsta brunnsoch 

badinrättning ar ne i Sverige; — 2:o afhandhngar 

of ver vattnets begagnande såsom 

läkemedel, och 3:o anvisning till artificiella 

mineralvattens beredning. Det är således icke 

blott eu haudbok för dem, hvilka ämna besöka

IV 

någon af våra inhemska helsobrunnar, utan tillika 

en°anvisning för läkaren rörande användandet och 

för apotekaren m. fl. rörande beredningen af de 

olika, hittills bekantblifria helsovattnen, —hvartill 

iag uti allmänhetens händer nu lemnar en hörjan. 

Hvarje afdelning skall blifva försedd med en 

nödig inledning, framställande planen, efter hvilken^den 

blifvit utarbetad, samt bruket och ändamålet, 

som med densamma åsyftats. 

Således nu några ord om beskrifningen, uti 

detta häfte, öfver de förnämsta helsobrunnarne 

inom vårt fädernesland, hvilket verkligen eger ett 

större antal jernhaltiga (och till iölje deraf såsom 

stärkande och de fleste kroniska sjukdomar häfvande 

helsovatten brukbare) mineralkällor, än något 

annat land uti Europa och troligen äfven de 

öfrige verldsdelarne .... ehuru deras närmare 

kännedom är ganska liten till följe af de ytterst 

ringa bidrag som dertill blifvit lemnade af var nyare 

0 litteratur, under det att hvarje såsom helsokälla 

användbar mineralbrunn uti öfriga europeiska 

länder icke lemnas utan en välförtjent uppmärksamhet. 

Månge svenske författare hafva visserligen 

erkändt nyttan af våra inhemska helsovattens 

begagnande, men sedan den nitiske arcmatern 

URBAN HIARNE i slutet af 1600-talet först 

började undersöka fiere af dem, var det endast 

några få brunnsintendenter, såsom TRANÅS, SO ÖM 

och WICTORIN, jemte archiatrarne VON ROSEN- 

STEIN och BERGIUS, hvilka under det sistförflutna 

seklet utgåfvo afhandlingar öfver desamma, till 

dess den förtjenstfulle skriftställaren ABRAHAM 

ABR:SON HÜLPHERS år 1770 utgat sin ' korta berättelse, 

med förteckning uppå de vid närvarande 

tid i Sverige upptagne och mest bekante mineralbrunnar." 

Och sedan 1800 är det egentligen blott 

genom medicinalrådet SVEN HEDINS påbegynnta, 

men till beskrifningen öfver Medevi inskränkta

v 

"Handbok för Brunnsgäster,'' samt friherre BER- 

ZELII tid efter annan verkställda kemiska analyser 

öfver fiere af våra förnämsta helsokällor, som denna 

nu allt mer och mer vigtig blifvande gren af 

vår litteratur hittills riktats. 

Men allt efter den hydrotherapeutiska vetenskapens 

utveckling, som dagligen sker med förvånande 

resultater, skall ju också den noggranna 

kännedomen om de naturliga helsovattnens beskaffenhet 

blifva utaf allt större vigt? Våra inhemska 

helsobrunnar äro emedlertid (med undantag af 

några fa) hittills ganska ofullständigt eller alldeles 

icke beskrifna, och deras nytta forden sjuke 

ligger således dämpad; icke så med andra länders. 

Mänga af våra helsokällor förtjenade verkligen 

en lika så utförlig vetenskaplig beskrifning, 

som de vid Wiesbaden, Spaa och Marienbader 

111. fl. ställen redan erhållit .... en utsago, 

som grundar sig på jemförelsen mellan de kemiska 

analyserna af fiere utländska och vidt omkring 

begagnade, samt några af Sverges helsovatten. 

Men jag liar uti denna afdelning af beskrifningen 

öfver alla uti Sverge helägna helsokällor måst 

inskränka mig till meddelandet af det vigtigaste, 

och ansett mig böra lemna ett stort rum för sådane 

notiser, som egentligen angå de större helsobrunnarnes 

begagnande — ty denna Handbok 

må gif vu dem, som ämna besöka någon helsokälla, 

alla dervid behöjliga underrättelser, 

samt tillika vara en passatide leetyr för 

brunnssällskaperna. Vagrutor till hvarje brunn, 

omkostnaderna för dess begagnande, samt dess 

historia och af erfarenheten visade egenskaper 

med afseende på häfvandet af olika sjukdomar — 

utgöra således de väsendtligaste notiserna. Hvad 

som nu brister i fullständighet, skall blifva meddeladt 

uti en fortsättning — hvars utgifvande likväl 

mycket beror på den grad af framgång detta

VI 

arbete uti ett inom vår nyare litteratur alldeles 

nytt fack kommer att röna. *) 

Jag har också verkligen vågat hoppas, att 

allmänheten icke skall anse ändamålet med detta 

arbete alltför oförtjent af dess välvilja .... då 

jag redan funnit företaget uppmuntras af ganska 

många utmärkta personer, i det de benäget lemnat 

bidrag till detsamma — och bland hvilka 

här må nämnas kongl. lifmedikus m. m. herr doktor 

JOHAN CHRISTIAN KULL, assessoren och provincial-läkaren 

herr doktor JOHN AXEL HUSS, 

professoren m. m. herr doktor LARS RINGENSON, 

professoren herr JOHAN GABRIEL COLLIN, öfverfältläkaren 

och riddaren herr doktor BENGT FA 

BIAN LEVIN, samt herrar provincial-läkare FRANS 

GUSTAF MOSÉN, NILS DAHLIN, CARL GUSTAF 

SCHULTZ, JOHAN MAGNUS BERGMAN och CARL 

GUSTAF WIESELQUIST, förutan herrar apotekare 

J. W. ULMGREN, H. J. CAVALLIN, F.M.EKDAHL, 

J. F. BARKMAN och JACOB WIDEGREN, jemte herr 

direktören LORENTZ DAHLGREN och kandidaten 

herr HENRIK CROHN m. fl. — till hvilka alla jag 

härigenom hembär min skyldiga tacksamhet. 

Stockholm, l:sta Maj 1842. 

phiiip Alf ort» 

*) De notiser, rörande ifrågavarande ämne, som fiere af 

herrar brunns-egare eller -intendenter och provincial-* 

läkare m. fl. torde vilja lemna för denna fortsättning, 

emottagas med tacksamhet af förf., da de insändas 

till honom under adress: Stockholm, Regeringsgatan, 

24.

BESKRIFSriNK 

ÖFVER 

MEDE VI, LOKA, LUNDS, PORLA, RAMLÖSA, 

JOHANNISDAHL eller KÖPINGS, ADOLFSBERGS, 

SÄTRA, HIMMELSTADLUNDS, LANNASKEDE, 

SANKT RAGNHILDS eller SÖDERKÖPINGS, 

FLISTADS och RONNEBY 

HE&SOBRTTNXTAB., 

INNEFATTANDE 

DERAS GEOGRAFISKA BELÄGENHET, ÄLDRE OCH NYARE 

HISTORIA, SAMT KEMISKA OCH MED ICINSKA 

EGENSKAPER, M. M.

. 

. 

;

BESKRIFNING 

ÖFVBR 

HEKSOHÄIiLOR, 

A. ooH 5223£?Ö&2£9 k. w. 

1 §• 

Geografisk belägenhet 

till landskap, län, härad, socken och polhöjd, 

samt afstånd från närbelägna orter och landskapets 

städer, jemte Stockholm, Götheborg, Ystad 

och Helsingborg, m. m. 

V id Wetterns östra strand och nära intill gränsen 

emellan Nerike och Östergöthland bildar Hemlingsviken 

och en i söder om denna belägen, något större 

vik, en utstående del af det sednare landskapet; och 

från södra viken går en farväg till Medevi helsobrunn, 

hvilken ligger något i nordost härifrån på ett afstånd 

af dryga 3000 alnar från sjösidan, samt nära i mil i 

söder fran herregarden af samma namn — u ti Nykyrke 

(fordom Ny) socken, Aska härad och Linköpings Län, 

icke langt ifrån gränsen till Nerike. Ägorna, å hvilka 

lielsobrunnen är belägen, tillhöra hemmanet Stora 

Baggeby, som lyder under säteriet Medevi. 

Beskrifniny öfter Sveriges Ite!s»käUor. 1

M E D E V I. 

Polhöjden bestämdes den 21 juli 1748 af professoren 

STIIÖMER vara 58 gr. 41 min. 21 sec. ; magnetnålens 

deklination till 8 gr. i vester om nordstrecket. 

Afståndet från Askersund är 21 mil. (Af de till 

denna § fogade noter finner man afståndet lian de 

närmaste gästgifvaregårdarne och några andra ställen.) 

Alståndet från landskapets städer är: från Linköping 

6-j- mil 1 ); från Norrköping 9^, 9|eller 10mil 2 ); 

från Söderköping (genom Linköping) 101 mil 3 ) ; från 

Wadstena 31 mil 4 ) och från Skenninge 3£ mil 5 ). 

Från Stockholm (genom Södertelge, Nyköping, 

Norrköping, Linköping och Motala) 27£ mil 6 ); (ge- 

Ï) Vägen tages da sålunda: till Sjögesta 1$ mil, till 

Husbyfjöhl li, till Motala 1|, till Nykyrke 1 och 

till Medevi f mil. (Från Linköping kan man resa 

till Bergs kanalstation med slussar, i stället för till 

Sjögesta, och derifrån till Husbyfjöhl, o. s.v., utan 

att omväg derigcnom uppkommer.) En lika lång, 

men mindre vacker, väg är den genom Skenninge. 

(Från Linköping till Bankeberg 1, och derifrån till 

Skenninge 2, samt Motala 11, o. s.v. enligt ofvanstående.) 

2 ) Antingen l:o genom Linköping och Motala (från 

Norrköping till Brink l^, derifrån till Kumla 11 

och så till Linköping 1-f mil, samt vidare enligt 

föregående not) [9|] — eller 2:o direkt väg, genom 

Motala (till Onsåkcr 1£, Wånga Ii, Bonarp 1, 

Bergs kanalstation 1£ mil, och vidare enligt föregående 

not) [91] — eller S:o direkt till Medevi (till 

Melby If, Gammelstorp 1-f, till Hällesta köping 11, 

till Tjellmo 11, Hälla 11, Nykyrke 2 och Medevi 

f mil) [10]. 

3) Till Hälla 1, till Kumla 1-f, till Linköping 1-f o. s.v. 

enligt noten 1. 

4 ) Till Motala 1-f o. s. v. enligt noten 1. 

5 ) Enligt noten 1. 

MEDE VI. 3 

noim Enköping, We.'teràs, Köping, Arboga, Örebro 

oclh Askersund) 29$ mil 7 ) ; (genom Södertelge och 

Eslkilstuna) dels 29$ dels 30$ mil 8 ). 

Från Götlieborc (genom Alingsås, Jönköping, 

Grenna, Wadstena rch Motala) 29 mil °). 

Från Ystad (genom Christianstad, Wexiö, Jönköping, 

Grenna, Wadstena och Motala) 43$ mil 10 ). 

Från Helsingborg (genom Jönköping, etc.) 37 

mil 11 ). 

7 ) Till Barkarby 1$. Tibble 1$, Gran 2, Lislena If, 

Enköping 1$ [fran Stockholm 7$], Nyrjvarn 1$, 

Westerâs 2$ [11$], Kolbäck 1$, Köping 1$ [14$] 

Arboga lf [16$], Fellingsbro 1$, Glanshammar lf, 

Örebro 1$ [20f], Blacksta 2, Wretstorp 2, Askersund 

2 [26$], Rä 2 och Medevi $ mil. 

B ) Till Fi t tj a 1$, Södertel jc 2 [3$], Kumla 1$, Läggsta 

1$, Malmby 1$, Eksäg 1$, Kjulsta i, Eskilstuna 

1$ [1 1$], H ällsta 1, INastorp 1$, Botten is, 

Hulla 1$, Wannaia lf, Marsjö f, Bralteberg l|,' 

Simonstorp 1$, Hällesta f, Tjellmo 1$, hvarest vägen 

delar sig och gar antingen enligt noten 2, 3:o, 

da milsumman till Medevi blifver 29$, eller ock till' 

Husbyfjöbi 14, samt vidare enligt noten 1, då den 

blifver 30$ mil. 

®) Till Lerum 2, Ingared 1f, Alingsås 1$, Eklanda I4, 

Ljung lf, Hägna 1$, Timmelhed 1$, Gullered 1$, 

Ledhester 2, Jönköping 2$ [164], Räby 2, Grenna 

i\, Holkaberg 1$, Ödeshög 1|, Nyby 1$, Wadstena 

[25$] o. s. v. enligt noterna 4 och 1. 

1 °) 1 ill Herresta •§, 1 ra nas 1$, Brösarp 1$, Degeberga 

1$, Nöbbelöf 1$, Christianstad 1, Qviinge I4, Broby 

1$, Marklunda 1$, Elmhult 2, Di hult 1$^ Gottosa 

lf, Nöbbeled 1$, Wexiö 1$, Ör 1$, Matkull i, 

Bo 1$, Starhult 4-, Wrigsta 1$, Svennarum lf, 

Stigarao 2, Barnarp f g, Jönköping 1 [30$] o. s. v. 

enligt föregående mot till Wadstena [40], samt vidare 

enligt noterna 4 och 1. 

J1 ) Till Åstorp 2, Östra Ljungby i, Örkelljunga 1$, 

Fagerhult 1$, Markaryd 1$, Traheryd 1$/ Hamneda 

1$, Ljungby 1$, Dörarp 2, Tånnö 1$, Wernamo 

1, Kläfshult 2, Skillingeryd 1, Byarum 1$, 

Barnarp 2, Jönköpimg 1 [24$] o. s. v. enligt noten y.

4 

MEDE VI. 

Ordet Medevi är härledt antingen från ordet 

TVi's uråldriga betydelse af offerställe, eller ock 

från dess af skog, i hvilket sednare fall Medevi betyder 

midi på skogen. Den äldsta källans benämning 

af Röda källan på skogen, och dess belägenhet 

tillika, gifver styrka åt den sednare åsigten. 

2 §. 

Ställets naturbeskaffenhet, omgivningar 

och prydnader. 

Trakten omkring Medevi är utmärkt af en synnerlig 

naturskönhet. Stora skogar omvexla med vidsträckta 

fält, och emellan Nykyrke och Medevi liknar 

vägen en stor engelsk jagtpark; den emellan Medevi 

och Askersund är äfven utmärkt vacker. Belägenheten 

är något sidländt och har, isynnerhet förr, derigenom 

fiere olägenheter varit för brunnsgästerna. 

Frän de omkringliggande, vid pass 200 geometriska 

tunnland vidsträckta mossorna uppstego osunda dimmor, 

hvilka hvilade såsom tunga moln öfver skogen 

och lemnade efter sig en ånga, som inträngde i boningsrummen 

och uppfyllde dem med en obehaglig 

samt skadlig kyla; ja, sängkläderna blefvo däfna och 

mögel syntes högt uppå vhggarne. Det är afl. amiralen 

m. m. VIRGIN, som har förtjensten utaf att hafva 

begvnnt med uppodlingen af dessa mossor, h varigenom 

ställets klimat har blifvit mycket förmånligare 

för de sjuke, än förr. Till och med ordspråket: »INär 

regnar det ej-vid Medevi?« har härigenom blifvit mindre 

ofta användbart. Medicinalrådet HEDDÏ säger uti 

sin »Handbok för Brunnsgäster», att Medevi, »i anseende 

till sitt förträffliga läge, sina romantiska utsigter, 

sina sköna lustparker och vackra nejder, är en 

af de mest välbelägne helsobrunnar i Europa. At

M E DE VI. 

vestra sidan sköljas dess löfrika och val odlade landtungor 

och stränder :if den kristallklara Wettern, på 

hvars vidsträckta »ocean» af ett sött och fiskrikt vatten 

hundradetals båtar och seglare hvimla fram och 

åter. At norr omgifves det af en skogrik bergssträcka , 

här och der odlad ända upp till öfversta spetsen. I 

öster och söder öppnar sig det sköna Ostergöthland 

med sina vidsträckta åkerfält, ängar, skogsparker, 

vackra herregârdar och många kyrkor.» 

Utsigten, isynnerhet från den så kallade lusthusbacken 

invid gården Kaflebäck, är kanske den skönaste 

man kan finna på något ställe af Wester- och 

Ostergöthland. 

Medevi säteri är så väl till belägenheten som i 

andra afseenden mycket att berömma, och gästfriheten 

hos nuvarande innehafvaren af detta ställe ökar 

behaget af en brunnssejour vid Medevi. 

Bland andra omkringliggande herregårdar utmärker 

sig Godegårds ansenliga jernbruk, med stor engelsk 

park, kanaler, paviljonger och orangerier, m.in. 

Och i samma socken, som denna helsobrunn, ligger 

äfven Blommedals manufacturverk, samt förekommer 

dessutom ett sandstensbrott för qvarnstenar. 

Alvastra, vid södra ändan af Omberget, nära intill 

Wettern och tvenne mil från Wadstena, besökes 

gerna af dem som bevista Medevi. Likaså Omberget, 

Motala och Wadstena, m. fl. ställen. 

»Hvarje bildad brunnsgäst», säger TOLLSTORP, 

»skall alltid fägna sig åit d e behag soin omgifva honom 

vid Medevi. I ställets enslighet, i dess naturliga förmåner 

ligga märkbara symboler. De höga träden stå 

som resliga väktare kxing källan, liksom de talade 

till oss: ohelga hennte ej. De försvara henne mot 

den brännande solen, de skydda henne för stormen, 

på det hon må i stillhet qvälla upp ur det moderliga 

skötet. Det är Dianas heliga nymfer de vårda i offer

6 M E D E V I. 

lunden. De erbjuda frid, tysthet och vördnad åt 

sjuklingen, som nalkas att nedkasta sig för helsogudinnans 

fötter, bönfallande att återgifva honom förlorade 

krafter, stärka kroppens försvagade delar, och 

någon gång gifva nytt lif åt ett nedslaget eller förvirrat 

sinne. Omgifningens vexlande behag förnöjer 

hvar och en, som har känsla derför, och lättar ofta 

den tungsinntes bedröfvelse. Den till lxelsan förbättrade, 

hvars själ är ädel och tacksam, går med vördnad 

i skuggan och hembär ett innerligt lof åt den 

välgörande kraft som lindrat hans plågor.» 

3 §. 

Historia 

rörande helsobrunncns upptäckt och första begagnande. 

ÇIntill dr 1678, då stället för första gdngen närmare undersöktes.) 

Naturliga helsovatten hafva äfven uti Sverige sedan 

fiere århundraden tillbaka varit begagnade, ehuru 

man icke uti dessa vidskepliga tider så noga visste om 

det var genom underverk eller naturalstrets beskaffenhet, 

som sjukdomarne häfdes. Underbara sagor 

voro derom gängse bland den lika lätttrogna som 

oförståndiga allmogen, och munkarne läto gerna en 

hvar bibehålla tron att vattnets helande kralt endast 

berodde af en serskild inverkan från Gudomen. — 

Medevi anses allmänt för den bland Sveriges helsokällor, 

som först blifvit begagnad, ty det är anledning 

förmoda att dess första bruk daterar sig till tiden omkring 

katholska lärans införande uti vårt fädernesland, 

och dessutom är Medevi den af våra mineralkällor, 

om hvilken vi kunna anföra de äldsta »sägner frän 

forntiden.» CNATTINGIUS nämner uti sin »Beskrifning 

öfver Medevi Surbrunnar» något om traditioner rö

JIEDE VI. 

rande ifrågavarande helsovatten, och HEDIN säger sig 

blifvit af doctor RYDHÄCK, »som samlat allt h vad 

fornsägen visste att berätta om Rledevi vatten», underrättad 

om (lere sådane. Jag skall här anföra dem, 

ty de sakna icke allt intresse. Den äldsta och såsom 

ypperst ansedda, men sedan någon tid förgäfves eftersökta, 

källan, benämnd Röda hällan på skogen eller 

Rödbrunnen, lärer blifvit upptäckt derigenom, att en 

med lamhet »bekajad» bonde, som, under det han 

med en spannemålstransport färdades mellan Wadstena 

och Askersund, rastat härstädes och, sedan han 

ätit, släckt sin törst genom ett omåttligt drickande af 

källans vatten, hvarefter han hade djupt insomnat 

och endast med möda kunde väckas den påföljande 

morgonen, da han med förvåning märkte sin lamhet 

vara borta. Ehuru det är svårt att tro, det en lam 

menniska begifvit sig ustad att forsla säd hela 6 mil, 

torde man dock icke böra hysa ett fullkomligt tvifvel 

mot hufvudsaken af denna sägen, så mycket mer soni 

erfarenheten sedermera, äfven hos oss, visat hvilken 

underbar verkan en hastig men stark vattenkur verkligen 

kan åstadkomma. På ett par ställen uppgifves 

att den ifrågavarande bonden varit halt. En annan, 

kanske äldre, sägen arjgifver, det källans medicinska 

kraft blifvit känd derig;enom, att en blind munk vid 

densamma öfvergifvits af sin ledare, men återfått 

sin syn, sedan han dels druckit af och dels badat 

sina ögon med dess vatten. Dessa berättelser hänvisa 

på upptäckten, fl.ere andra åter på ett vidskepligt 

bruk 12 ) af ifrågavarande lielsovatten. Bland dessa 

äro följande värda att .anmärkas. Man ansåg sig t. ex. 

böra dricka en mycket stor qvantitet, ända till i à 5 

kannor på dygnet, fö)r att kunna, medelst tillhjelp 

12 ) Härvid bör anmärkas, att, ehuru begagnandet var 

mer eller mindre widskepligt, vattnets verksamhet 

likväl redan dà i hiög grad visade sig. 

7

8 ME DE y I. 

äfven af korsningar, utdrifva den onda ande, hvaraf 

den sjuke trodde sig vara insatt. En trovärdighet 

gifves vidare åt den nyss anfirda traditionen om den 

blinda munken, genom det s:ora bruk, som alltsedan 

källans upptäckt gjorts af cen på vattnet befintliga 

hinnan (af lika beskaffenhet med den, som vanligen 

förekommer å alla naturliga mineralvatten), såsom ett 

medel till synens återställande. HEDIN säger att han, 

under sin vistelse vid Medevi såsom brunnsintendent, 

sett personer äfven från Norrige afskumma dylik hinna 

och medtaga den till bruk såsom ögonsalva, hvilket 

han anser lända till bevis på huru vidsträckt ryktet 

varit om densammas nytta. Ibland de egenskaper, 

hvilka alltsedan Ii århundrade med skäl tillskrifvits 

och äfven redan långt före denna tidpunkt berättats 

utgöra en af de förnämsta hos Medevi helsovatten, 

är den att häfva ofruktsamhet. Doctor RYD- 

BÄCK hade hört omtalas, såsom en verklig tradition, 

att den heliga CATIIABINA till Ulfåsa befallt de ofruktsamma 

qvinnorna att —• f ör att blifva hjelpta — först 

fasta och bedja, samt derefter, midsommarsnatten, 

dricka af det röda vattnet på skogen (såsom den förut 

anförda, vid Medevi först upptäckta helsokällan då 

benämndes). Och HEDIN suger (år 1799), att »då 

jag om natten kl. 12 gick omkring, för att hindra det 

intet buller eller oordning skulle förefalla, såg jag 

tvenne hustrur, som utur den så kallade rödbrunnen 

hemtade i stora flaskor en ansenlig portion af dess 

med ockra blandade vatten. Jag efterfrågade då orsaken, 

hvarföre de ej heldre valde sitt förråd utur 

de friska källorna, och livad verkan de trodde sig 

snarare af detta få röna? De berättade då, att de 

voro från Westergöthland, och att de begge, sedan 

längre tid gifta, icke blifvit välsignade med barn; men 

hade hört af en ålderstigen fru, att de borde liemta 

af det röda vattnet på skogen vid Medevi och dricka 

deraf 7 thorsdagsqvällar, då ofruktsamheten skulle

jiEDEVI. 9 

nppiiöra.» 13 ) — Sed^n de till följe af sin ifver för 

katholska lärans utbredande sa uppmärksamme munkarne 

erhållit del af ìjìgot utaf livad bär ofvan blifvit 

anfördt rörande Medevi källors beskaffenhet, dröjde 

det troligen icke länpe förr än de förvandlade dem 

(i folkets ögon) till övernaturliga medel, lemnade af 

Gud i deras händer, til bevis på deras läras renhet. 

Förenämnde doctor BVDBÄCK berättade år 1793, att 

några ålderstigne och trovärdiga personer i hans ungdom 

sagt sig känna vissa plägseder, som utöfvades af 

munkarne i Wadstena kloster, då de vid midsommaren 

begåfvo sig till Mcdevi att hålla vakt vid källorna 

och välsigna vattnet, hvilket derefter, liksom fordom 

vattnet i Bethesda, undfick sin helsogifvande kraft. 

Vi känne ganska väl af fiere urkunder, att desse munkar, 

vid sitt aftåg från Sverige, läto med stockar, ris, 

stenar och äfven sängkläder m. in. sorgfälligt igenfylla 

alla af dem kända källsprång vid Medevi — troligen 

på det aldrig måtte blifva bekant, att detta 

helsovatten genom sina beståndsdelar utgjorde ett 

ypperligt läkemedel, och icke, såsom de angåfvo, var 

»ett omedelbarligen af Gud med helsokraft välsignadt 

underverk, hvilket den Högste beskärt dem på sina 

ifrigaste bekännares bönhörelse, till bevis på den katholska 

lärans företräde och gudomlighet., samt af 

hvars verkningar endast den blef delaktig, som igenom 

almosor och andaktsöfningar gjorde sig förtjent 

af en så stor Guds nåd.» Uti ELIAS PALMSKOLDS 

»Samlingar om Ostergöthland» finnes, mig veterligen, 

för första gången angifvet, alt en italienare och kongl. 

hofrättsmedikus i Jönköping, doctor JOSUA CON- 

STANTXUS, hvilken dog ar 1698, förmält sig uti Bibliotheca 

Vaticana i Rom hafva sett ett manuscript, 

J3 ) Se vidare om det första bruket af Mcdevi hclsovattrn 

uti den medicinska afdeiniugen af denna bcskrifning.

10 M E D E V I. 

uppsatt af Wadstena munkar, i ändamål att lemna 

påiven upplysning om helsovattens tillvaro uti Ostergötliland. 

Blotta närvaron af detsamma utvisar någorlunda 

Medevi helsobrunns ålder, ty uti Wadstena 

kloster introducerades redan år 1384 både munkar 

ocli nunnor, och det var redan under GUSTAI' I:S regering 

som klostren började upphäfvas 14 ). Afven har 

man anfört att friherre GUSTAF SOOP, under sina utländska 

resor korrt före 1677, sett ifrågavarande manuscript 

15 ), och kommit att, på grund af derigenom 

vunna upplysningar, å sin egen egendom, Medevi, 

ånyo upptäcka, eller rättare sagdt undersöka beskaffenheten 

hos de derstädes då befintliga mineralkällor. 

Stället besöktes visserligen på ett vidskepligt sätt af 

allmogen, men orsaken till vattnets verksamhet blef 

först bekant derigenom att nämnde friherre sände en 

qvantitet af detsamma till den bekante URBAN HIÄRNE, 

h vilken undersökte det, och med detsamma för första 

gången något svenskt helsovatten. Resultaterna deraf 

äro att finna längre fram uti denna beskrifning. 

4 §. 

Beskrifning öfver de serskilta Helsokällor> 

som höra till Medevi Helsobrunn. 

(Härvid, upptages icke hvad som, i detta af'seende, finnes anfördt uti 

beskrifning en öfver Byggnaderna d stället, samt Medevi-vattnets kemiska 

och medicinska egtnskaper, hvai'före läsaren äfven hänvisas 

till densamma.) 

Historien om 

Röda hällan på skogen 

är korrt, ty man är icke ens säker på att den sednare 

upptagne och här nedan serskildt beskrifne Röd- 

14) Man kan nästan med visshet antaga, att den var 

känd i slutet af I4:de ärhundradet. 

15 ) Af hvilket en afskrift lärcr blifvit honom nekad.

M E D E V I. Il 

birunnen utgör den ftre 1678 begagnade och af munkarne 

förstörde kalla*. Uti 2 § är dock meddeiadt 

hvad traditionen haft att förmäla om densamma. 

1. T.ödbrunnen 

omnämnes icke alls uti HIÄRNES ar 1679 tryckta Be- 

* rättelse om Medevi Surbrunnar. Den är belägen uti 

kärret i skogsparken, helt nära vägen till Stora Baggeby. 

2. högbrunnen 

har erhållit sin benämning till följe deraf, att den är 

belägen vid en liten lacke, 40 steg från Gustaf Adolfs 

källa och 200 dito fiån grefve Wachtmeisters, samt 

helt nära den 6:te. Straxt efter dess upptäckt, under 

vintern till år 1678, blef den upprensad, samt 

kort derefter omgifven med huggen sten och ofvantill 

betäckt, samt försedd med en graf rundtomkring för 

regnvattnets afledandc. Denna källa blef först iordningställd 

till begagnande. Det var d. 25 juli förutnämnde 

år, som den blef högtidligen invigd till allmänt 

bruk. IIIÄRNE förklarade denna källa, såväl i 

anseende till dess läge som beståndsdelar, vara den 

förnämsta. Om hans och sednares undersökningar 

af densamma, se uti afdelningen i kemi. Den har 

varit uti ett beständigt bruk alltsedan denna tid, och 

var uti en ganska lång tid den enda af Medevikällorna, 

som begagnades till drickning, ehuru så väl dalbrunnens 

som öfrige källsprångs närvaro tycks kunnat 

föranleda äfven någon annan källas begagnande. Under 

den tid, då medicinalrådet HEDIN härstädes var 

brunnsintendent, tillväxte likväl brunnsgästernas antal 

så mycket, att dels drickningen måste ske på olika 

tider, ända från kl. 2 till 8 om morgonen, dels andra 

källors begagnande blifva af nöden. Anses ännu för 

den förnämsta. 

3. D alò runnen 

blef känd på samma tid som högbrunnen, men något

12 

ME DEVI. 

sednare lika tjenliggjord till begagnande; orsaken var 

att den, såsom HIÄRNE uppgifver uti sin Vattuprofvare, 

redan år 1783 var kommen uti lägervall, så att 

endast högbrunnen då begagnades till drickning, samt 

rödbrunnen började att användas till bad. 

4. Gustaf Adolfs Källa 

är uppkallad efter f. d. Konung GUSTAT IV ADOLF 

och invigdes högtidligen midsommarsdagen år 1802. 

Den upptogs redan af professoren och riddaren TING 

STAD ius j under det han bestridde brunnsintendentsplatsen 

härstädes. Orsaken var brunnsgästernas stora 

antal och att de af fördom icke ville begagna de redan 

upptagne dal- och röd-brunnarne. Afven bruket 

af denna källa kom af samma orsak icke förr rigtigt 

i gång, än sedan medicinalrådet HEDIN sjelf med stor 

fördel under ar 1799 hade begagnat dess vatten emot 

sten i njararne, under det att den hittills uteslutande 

begagnade högbrunnen icke visade en sa förmånlig 

A erkan. Sedermera kom den uti så mycket större 

credit. Den är belägen 40 steg från högbrunnen 

och 11 steg Irån grefve Wachtmeisters källa, uti en 

backe, och eger rik ådra. Straxt vid dess upptagande 

blef den försedd ined tunna och redan år 1300 

med brunnshus. 

5. Grefve A. C. Wachtmeisters Källa 

är upptagen år 1800 af medicinalrådet ÖVEN HEDIN , 

och af honom så benämnd till minne af de förtjenster, 

nämnde grefve eger om Medevi. Ligger högst 

upp af alla källorna och endast 11 fot Iran Gustai 

Adolfs källa. 

C. Amiralshällan 

ligger 200 steg från högbrunnen. 

7. Ännu en källa upptogs år 1826.

ME DE VI. 13 

8. På ett uti surbrunnarnes historia måhända exempellöst 

sätt iro här, inom den lilla omkretsen af några 

hundrade alnar, tid efter annan upptäckte 7 serskildta 

källor af till och med betydligt varierande beståndsdelar, 

och straxt bredvid dessa träffar inan en källa 

med ett de: renaste dricksvatten, hvilket endast i 

första ögonblicket, då det upphemtas, röjer något 

ringa och hastigt försvinnande mineral. Detta vatten 

är adhererande och dess mineralhalt förmodligen uppkommen 

endast genom inpregnering af den mineraliska 

ånga, som genomstryker jorden uti hela denna 

trakt. Det är ganska troligt att framdeles ännu fiere 

källådror härstädes skola upptäckas. De källor, som 

nu begagnas till drickning, äro 4, nemligen högbrunnen, 

Gustaf Adolfs källa, amiralskällan och den sist 

upptagne. 

5 §• 

Då höghrunnen år 1678 öfverbyggdes, voro troligen 

inga andra byggnader å stället uppförde. Detta 

brunnshus var åttkantigt och ännu år 1786 ganska 

väl bibehållet. Under de första åren bodde brunnsgästerna 

dels uti kringliggande byar, dels vid sätesgården 

Medevi. 

Det dröjde likväl icke länge förr än fiere beqväinligheter, 

och deribland äfven godt utrymme, förskaffades 

dem som ville besöka stället; fiere kongliga 

författningar, som i detta afseende utkommo, vittna 

om regeringens omsorg för denna så att säga nya 

lielsovårdsinrättning. 

Det så kallade kastellet var kanske den andra 

byggnaden, som här uppfördes. Det var ännu år 

1803 i ganska godt stånd. 

Ett postkontor, med postmästare på stat, inrättades 

här år 1719.

14 MEDE VI. 

Eiikedrottningen HEDVIG ELEONORA bidrog i hög 

grad till ställets upphjelpande ocli lät bland annat 

uppbygga ett hus lör läkaren och apotekaren. 

En brunns-sal, 36 alnar lang och 18 alnar bred, 

uppfördes år 1750 af öfverhofjägmästaren grefve CARI, 

FERSEN. 

Kyrkan uppbyggdes af träd år 1771, genom sammanskott 

af brunnsgästerna, samt reparerades 1781. 

En mängd förnäma och rika personer, såsom 

grefvarne SCHEFFER, FERSEN och LIEWEN, m. fl., 

hvilka, antingen blott för sitt nöje eller tillika för sin 

helsa, nästan årligen besökte detta ställe, läto uppbygga 

hus för sin egen räkning. Det första privata 

bus, som sålunda blifvit härstädes bygdt, uppfördes 

troligen korrt före 1750. De flesta husen bibehålla 

sina första égarés namn —• och bidraga uti väsen dl lig 

grad att gifva Medevi helso.brunn ett, med alla andra 

svenska helsobrunnar olika, utseende af en liten stad 

eller köping. 

Ar 1785 voro redan närmare 50 serskilda byggnader 

härslädes uppförde, såsom man kan se af 

den till CNATTINGII b eskrifniing om Medevi surbrunnar 

bifogade plankartan öfver Medevi. Bland dessa 

må, utom de ofvan anförda, följande härstädes äfven 

omnämnas, nemligen 3 lazarettsbyggnader, utgörande 

5 salar, ett kök och en kammare, en biljardbyggnad, 

1 våningar hög, samt med torn och slagur, 

uppbyggd år 1782 af kammarherren ODENCRANTZ , 2 

badhus, hvaraf ett för herrskaper och ett för fattige, 

samt hvardera försedt med tv enne slangar, — förutom 

iskällare, kök, stall, vagnshuis och utbodar, m. m. 

Ar 1798, d. 9 Augusti, amslog GUSTAF IV ADOLF 

400 R:dr, att utgå från Seraffiinergillets lazarettsfond, 

i och för uppbyggande af etit nytt badhus för de fät-

M E D E V I. 15 

tige vid Medevi. Redan vid brunnsterminens början 

det paföljande aret var det också färdigt. HEDIN 

kallar det »hittills del första i sitt slag», och lemnar 

om detsamma följande beskrifning: »Det är bygdt 

öfver en af de på hepatisk luft mest rika källor, som 

uppspringer i den så kallade lazarettshagen; den har 

fyra serskilda rum uti undra våningen, med inmurad 

panna och ett pumpverk. Under den höga takresningen 

blefvo på gaflarne inredda l:o en rapport-sal, 

som af brunnsintendenten begagnas till arkiv, m. m. 

2:o ett större och tvcnne smärre rum, anslagna för 

sudane fattiga af bättre folk, »hvilka blygas att tigga 

och icke kunna inlogeras med de fattiga sjuka af gemena 

hopen.» Det kallas lazaretts-badhuset. 

Stora badhuset blef nybygdt år 1800, och har 11 

rum med alla beqvämligheter, samt spisar till eldning. 

Vid samma tillfälle, som GUSTAF ADOLF anordnade 

medel för ett nytt badhus åt de fattiga, anhefalltes 

äfven att en nödig summa skulle af länets 

ränteri förskjutas till återuppbyggande af den så kallade 

gamla kungshyggningen, hvilken hittills varit en 

gemensam boning för intendenten, apotekaren och 

postmästaren. Samme personer, hvilka hemställde 

till konungen om badhusets nybyggande, — nemligen 

förste hofstallmästaren baron CLAS RALAMB, viceamiralen 

och landshövdingen grefve STRÖMFELT, öfversten 

och f. d. konungens vice guvernör grefve CARL 

MÖRSER, directören af ostindiska kompaniet LINDAHL 

och lifmedikus RUNG, — afgåfvo äfven, på befallning, 

ritning till den nya byggnaden för intendenten etc., 

men då ritningen förelades, befalltes att, på grund 

af att de öfriga husen vid Medevi endast voro en våning 

höga, äfven denna byggnad skulle blifva det, 

oca icke, såsom det föreslagits, 2 våningar hög; livareitot 

dåvarande egarinaian af sjelfva sätesgården an-

16 MED EVI. 

sägs skyldig upplåta ett för intendenten nödigt antal 

rum — ocli på grund af serskild resolution, uppå 

brunnsintendenten HEDINS underdåniga förfrågan, 

skulle hon äfven förse brunnspredikanten och fältskären 

med loschi. Huset blef således blott för apotekaren 

och postkontoret, samt var färdigt år 1801. 

På föranstaltande af samme driftige man, medicinalrådet 

HEDIN, blef kort derefter äfvenledes utvägar 

beredde alt få de förut omnämnde lazarettshusen 

förbättrade. Ar 1802 anmodade han exellcnsen och 

en af rikets herrar, öfverste-marskalken m. m. grefve 

C. A. WACHTMEISTER, samt landshöfdingen och riddaren 

STEDT att taga lazarettshusen i besigtning, 

hvarvid man ansåg det omöjligt att längre uppskjuta 

en uti protokollerna så ofta beviljad reparation å dem. 

Blott 450 R:dr funnos i kassan, men likväl blefvo 

husen utan dröjsmål försedde med nya tegeltak, fönster 

och golf, etc. Kassan medtogs emedlertid helt 

och hållet, och det var isynnerhet för att åter uppbjelpa 

den, som HEDIN utgaf sin »Handbok för 

Brunnsgäster.» 

Den år 1803 uppgjorda och HEDINS Handbok åtföljande 

planritningen öfver Medevi upptager 64 ställen 

, hvilka, tillika med de ofvan anförda l) gamla 

brunnshuset, 3) brunnshuset öfver Gustaf Adolfs källa, 

4) Wachtmeisters källa, 5) stora badhuset, C) 

lazaretts-badluiset, 8) byggnaden för apoteket och 

postkontoret, 15) biljardsal och kaffehus, 17) stora 

salongen eller matsalen, 9) kastellbyggnaden, 59) 

rödbrunnen och 58) lazarettshusen, samt 23) kyrkan, 

utgöras af 2) spatsersalen, 7) brunnsintendentsbyggnaden 

med 2 våningar (4 rum i den öfre och 3 jemte 

kök i den nedre), 9) laboratorium för apotekaren, 

10) stora bullerb}~ggningen med 13 serskilda, glada 

rum, 11) långbyggnaden med 13 rum under ett ak

MEDE V I. 17 

och med serskilda ingå)'g ar > samt (liksom de ofrige) 

med eldrum försedde, *3) lilla bullerbyggningen med 

6 rum, 14) 8 rum uti sidabyggnader, 10) klockstapel, 

18) kyrkobyggnaden mfd 12 rum, 19) kungsbyggningen 

med 8 rum och sal, 20) baronsbyggningen med 

3 rum, 21) generalbyggningen med 3 dito, 22) den 

Fersenska med 2 dito, 24) magasin för sangkläder, 

25) köpmansbodar, 26) vagnshus, 27) mangel och 

tvätthus, 28) latriner p:i serslcilde ställen, 29) lakejrum 

i 7 serskilda hus, 39) granskogsbyggningen med 

4 rum, 31 grindbyggningen ined sal och 5 rum, 32) 

kök, 33) stall och vagnshus, 34) materialbod, 35) 

trenne iskällare, 36) nobis, öfverrum 4 st., hvaraf 

med spisar, 37) vobis, dito dito, 38) kök och kammare, 

40) dalbyggningen, 41) Lindströms hus och 

bodar, 42) Schelferska byggningen med 4 rum, 43) 

kolhus, 44) kök och visthus, samt matsal för andra 

bordet, 45) den äldre torgbyggningen med 4 rum 

och stor sal, 46) den nyare dito med 8 rum, 47) 

ljungsbyggningen med 7 rum och stor sal, 48) björnbyggningen 

med 3 ruin och sal, 49) kök och tvenne 

kamrar, 50) bageriet, 51) arrestrum, 52) stall, 53) 

grindvaktarens kur, 54) krog, 55) kammare, 56) bod, 

57) brunnsskänkens byggning, 60) tvenne friska vattenkällor, 

61) inspektorsbostället, 62) nybygget, 63) 

bergsbyggningen, som ligger några stenkast från brunnen, 

på. ett berg med utsigt åt Wettern, 3 kamrar 

och 1 sal, samt 64) en räfgrop. — ( Jag har anfört alla 

dessa ställen, jemte de numror, hvarmed de å nämnde 

planritning äro betecknade, dels till tjenst för dem, 

som ega denna sednare, men icke sjelfva handboken, 

och dels emedan jag vellat framställa för läsaren huru 

Medevi helsobrunn j>rogressivt utvidgadt sig.) — 

Sedermera uppfördes åir 1809, genom herr amiralen 

YIRGINS försorg, ett vacikert brunnshus af sten. Om 

ställets nuvarande utseemde finner läsaren vidare uppgifter 

uti tilläggen till dtenna beskrifning.

18 »IE D E V I. 

6 §. 

Ställets egare. 

Den förste kände egaren af Medevi säteri var 

guvernören, grefve JOHAN OXENSTIERNA , som ar 1662 

utarrenderade det, mot 4-| procent, till kronan. Derefter 

egdes stället af riksrådet baron GÖRAN FLEMIN G. 

Riksrådet och lagmannen i Ostergöthland, friherre 

GUSTAF SOOP hade år 1674 blifvit egare af Medevi 

säteri, samt var den, hvilken åstadkom att Medevis, 

äfven förut begagnade, helsokälla (röda källan på skogen 

eller rödbrunnen) m. fl. blefvo bekanta såsom verkliga 

surbrunnar. Han öfverlefde icke länge brunnens 

upptäckt, men hann likväl förmå HIÅRNE att utgifva 

en beskrifning om stället, och uppmanade sina arfvingar 

att noga underhålla detsamma. Det bibehölls 

efter hans död uti familjen — af grefvarne AXEL 

WACHTMEISTER, CARL E. GYLLENSTJERNA och CARL 

REINHOLD VON FE RSEN. 

Sjelfva helsobrunnen egdes från år 1688 till 1694 

af enkedrottningen HEDVIG ELEONORA, som mycket 

bidrog till ställets förkofran, medelst fiere tjenliga 

författningars utfärdande. 

H. Ex. och öfverhofjägmästaren grefve CARL 

REINHOLD VON FERS EN upplät egendomen, år 1760, 

till 20 års arrende åt öfversten baron SILFVLRHJELM , 

och befallte dervid brunnens noggranna underhåll. 

År 1780 försåldes stället till kammarherren MA 

THIAS ODENCRANTZ. 

Ar 1803 egdes stället af dennes dotter, fröken 

ULRIKA ODENCRAN TZ, af hvilkens fiere förtjenster om 

Medevi några finnas anförde uti HEDINS Handbok för 

Brunnsgäster. Hon sålde det åt amiralen VIRGIN, och 

f. n. eges så väl säteriet som helsobrunnen utaf ett 

bolag, till största delen bildadt af fordringsegare uti 

den förre innehafvarens konkurs.

M E D E V I. 19 

7 §. 

Brunns-Intendenter 

hafva härstädes varit fiere utmärkte personer. Jag 

skall här uppräkna dem alla : 1) URBAN HIÄRNE från 

och med 1678 till 1686. — 2) JOHAN GOTTSCHALK TRA 

NSITS, 1686 till 1691. — 3) MAGNUS GABRIEL, VON 

BLOCK, 1704 till 1711. — 4) JOHAN LINDELIUS 171 1. — 

5) HENRIK WOLLUHN 1717 till 1723. — 6) CONSTANTIN 

SOLM 1723. — 7) JOHAN GABRIEL GERINGIUS , första 

gången 1738, andra gången 1748 till 1760. — 8) WIL 

LIAM KAMMECKER 1743^ 1744. — 9) BENJAMIN HAU TER 

1745 till 1747. — 10) JONAS GUSTAF FÂRSKAL 1760 

till 1770 och 1772. — 11) ERIC OLOF RYDBÄCK 1770, 

1771. — 12) ANDREAS MAGNUS W IHLIN, första gången 

1773, 1774, andra gången 1784 till 1788. — 13) 

LARS CHRISTLVN TINGSTA DIUS 1766, 1778 till 1784. — 

14) ISAC STENSSON 1777. —• 1 5) JOHAN GUSTAF LOD IN 

1788, 1789. — 16) ANDERS MAGNUS WADSBERG 1790 

till 1798. — 17) SVEN ANDERS HEDIN 1798 till 1809.— 

18) SVEN BRING 1809 till 1801. — 19) HANS CIIRIST- 

OFFER KEVENTER 1822. — 20) A. F. FLODMAN d. 16 

Nov. 1825. — 21) JOHAN DANIEL GRILL, medie, dokt. 

chir. mag. och bataljonsläkare vid kongl. 2:dra lif— 

gardet, ifrtn år 1838. 

8 §. 

Lazarettsläkare är för närvarande medie, 

doktorn herr A. DAHLBOM ; hvars adress är Motala 

och Medev . 

L a z ar etts-ombudsman är för närvarande 

postmästaren herr J. G. GESELIUS, hvars adress 

är Motala. 

B r un n s - ap o t eh ar e är för närvarande apotekaren 

J. .V. HOLMBERG i Wadstena.

20 M E D E V I. 

Brunns-predikant är för närvarande lienmagister 

J. A. Axm, från Jönköping. 

9 §. 

Uppgifter med af seende på omkostnaderna 

för en brunnssejour vid Medevij m. m. 

Första terminen, äfvensom allmogens brunnsdrickning, 

börjas vanligen den 9 juni och slutas den 

6 juli ; andra terminen börjas den 10 juli och slutas 

den 6 augusti. 

Afgiften i veckan är för ett bättre rum 2 R:dr, för 

ett sämre dito 1: 16, samt för ett betjentrum frän 24 

till 32 sk., för ett kontor 8 sk., för en stor spegel 12, 

för en mindre dito 5 sk., för en säng med öfverdrag 

1 R:dr, för en dylik utan öfverdrag 40 sk., för en 

betjentsäng 24 sk., för ett stallrum 1 R:dr, för ett 

vagnsrum 24 sk., för en soffa 12 och för en byrå 12 

sk. — Rummens och möblernas betalning sker alltid 

för full termin af fyra veckor. -— E gna handdukar 

böra medtagas. — Brunnsafgiften är: den större 2 

R:dr, den mindre 1 R:dr 24 sk. Maten serveras 

middag och afton vid första bordet för 1 R:dr om 

dagen, och \id det andra för 36 sk., utom viner, 

brännvin och strösocker, samt utan afdrag för ser- 

6kilda mål eller dagar. Om serskildt bord eller lieiutning 

kan äfven överenskommas, då likväl egen service 

bör medhafvas. Betjening erhåller mat till middag 

och afton för 21 sk. 4 rst. om dagen. En häst till 

promenad 2 gånger om dagen 24 $k. En kärra eller 

enbetsvagn 4 sk. dagligen. Dessutom går tvecne 

gånger om dagen en wurst, uti h vilken priset är för 

hvarje plats 10 R:dr B:co för hela terminen, eller 12 

sk. för hvarje gång. —• Alla priser äro i banko. — 

Hö, hafre och halm erhålles lätt, då derom på for-

ME DEVI. 21 

hand göras skriftliga reqvisitioner, efter i o rten gångbara 

priser. — För gymnastikens och electricitetens 

begagnande erlägges serskild betalning ; likaså för tidningar. 

—- L azarettsafgiften är 2 R:dr B:ko. — Anmälanden 

och reqvisitioner adresseras till auditören 

och ombudsmannen herr D. L. BECKMAN, hvars adress 

ar Motala och Medevi. — Biljarden är i godt stånd. 

Medellöse sjuke af arbetsklassen intagas dels på 

gamla lazarettet, dels på Carl Johans lazarett, första 

terminen den 13 juni och den andra den 4 juli. Sökande 

härtill böra vara försedde med pastorernes 

egne nyss utgifne betyger, undertecknade »på allmän 

sockenstämma af 2:ne socknemän» om medellöshet 

och god frejd, samt, så vidt sig göra låter, 

med behörigt läkarebetyg, livilket ovilkorligen fordras 

af dem, som äro från städer, och hvarförutan 

«le på intet vilkor intagas. Lazarettsafgiften är 2 R:dr 

B:ko för hvarje person på terminen. — För att förekomma 

hittills ej ovanliga missbruk, och för att lätta 

vinnandet af ändamålet med denna välgörande inrättning, 

kommer den största noggrannhet att iakttagas 

vid inpolletteringen, och anmodas högvördige presterskapet, 

att åtminstone i närgränsande socknar, så 

mycket som möjligt, fördela sina sjuka på båda terminarne. 

Vanfrejdade och med smittosamma sjukdomar 

behäftade varda ej emottagne, utan återsändas 

pi deras församlingars bekostnad. Den 1823 genom 

välvilligt sammanskott inrättade pauvres-honteuxkjssan 

fortfar ännu genom bemedlade brunnsgästers 

gfmildhet, och kunna sökande till åtnjutande deraf 

stj hos intendenten anmäla till den 12 juni, med 

b; ilken anmälan bör bifogas lagligt läkarebetyg om 

bthofvet af en brunnskur, samt derjemte betyg, helst 

af någon välkänd ståndsperson, att den sökande och 

d»ss närmaste anhöriga sakna medel till brunnsa%ilernås 

bestridande. De, hvilka af en upprättad

22 MEDE VI. 

kommittée utväljas till denna förmån, varda derom 

af intendenten i tid underrättade, och komma under 

2:dra terminen i kostnadsfritt åtnjutande af rum, 

spisning, bad, m. m. 

En brunnssejour vid Medevi är vanligen icke 

kostsammare, än vid andra helsobrunnar. En ståndsperson 

kan, då resekostnad för 25 mil är inberäknad, 

bestrida alla utgifter med 100 R:dr B:ko och då deltaga 

uti sällskapets vanliga nöjen. Man har isynnerhet 

klandrat de många serskilda afgifter, som förefalla 

vid afresan, men de fleste af dem hafva fördelen af 

att vara bestämda. 

10 §. 

Kong/iga och anclra utmärkte personer, 

hvilka begagnat Medevi helsovatten9 

äro ganska många. De förre utgöras af 

Enkedrottningen HEDVIG ELEONORA, år 1681 eller 

82, och enligt HEDIN, äfven 1686; Konung STANIS 

LAUS af Polen, 1712; Konung FREDRICH I och dess 

gemål ULRICA ELEONORA, 1722; Hertigen af Ostergöthland, 

Prins ADOLF FREDRICH, 1772; Prinsessan 

SOPHIA ALBERTINA, 1783; åter Prins ADOLF FREDRICH 

1786; Hertiginnan af Södermanland, HEDVIG ELISABET 

CHARLOTTA, 1793, och 1798 Konung GUSTAF IV ADOLF ; 

och bland de sednare må nämnas i främsta rummet 

de, hvilka redan 1682 besökte stället och nämnas uti 

den under namn af »les Divertissemens de Medvii» 

utgifna brefvexlingen emellan de lika sköna som vidt 

bekanta fröknarne AURORA och Fr. KÖNIGSMARK samt 

EBBA MARIA DE LA GARDIE , nemligen grefvinnorna 

MÄRTA SPARRE och DE LA GARDIE, fröknarne BRA 

HE, AUGUSTA och MÄRTA SPARRE, WRANGEL och 

ROSENHANE, samt grefvarne STEN BJELKE, CARL

ME DE VI. 23 

OXENSTIERNA, DE LA GARDIE, GUSTAF LILIE, L. 

SPARRE, CARL HORN, äfvensom en dansk kavaljer, 

m. fl.— 1781 va - danska ministern grefve REVENTLATJ 

och hans grefvhna vid Medevi ; samma år grefvinnan 

KAGENECK Iran Wien; 1782 och 83 engelske ministern 

WROUGTON ocl spanske ministern grefve GTIEMEZ; 

1802 franske mhistern BOURGOING. Detta sednarc år 

besöktes stället af 20 personer från Norrige. 1798 al 

grefvarne CARL MÖRNER, PIPER, FREDRIK SPARRE och 

landshöfdingen grefve STROMFELDT, samt från Norrige 

generallöjtnanten MANNSBACH och stiftsamtmannen 

KAAS. —• M ånga notabiliteter hafva äfven under de 

sednaste åren besökt denna helsobrunn, men jag anser 

mig icke Loia genom deras namngifvande förlänga 

denna paragraf. 

11 §. 

Jjtfärdade författningar rörande Medevi 

helsobrunn. 

Jag begynner denna paragraf med att ordagrannt 

meddela den första förordning, som rörande detta 

ställe blifvit utgifven, nemligen: 

»ÄowgZ. Brnnns-Placatet för Medeviy 

af den 6 Junii 1681. 

Wi Carl med GUDS nåde etc. etc. gjörer witterligit, 

at ibland annat godt, GUD den Aldrahögste 

Wart Rike i Lekamlig måtto täkts wälsigna, ej för 

den ringaste är at skatta, Hälso-Brunnen vid Medevi 

i Ostergjöthland etc. till åtskillige Krankheters helande, 

ty till skick og ordning dervid, skola följande 

Stycken aglas och efterkommas. 

l:o. Medan Läkedomens gagn och nytta förväntas af 

CUD, ty skall afton- och morgon-bön hållas, at 

bedja GUD om wälsignelse och hjelp.

24 ME DE VI. 

?:o. Skola alla widskeppelser, Eder och bandskap 

undflys, jemte all annor förargelse; de brottslige 

beläggas med böter eller wises från Brunnen. 

3:o. Skall war och en beflita sig om et ärbart och 

sedigt lefwerne, utan otugt och annor ohöflighet, 

uti tankar, åthäfwor, ord och wärk, hemligen eller 

upenbarligen. 

4:o. Förbjudes trätor, Dueller> slagsmål, ty skall 

ingen komma med wärja eller gewär, innoin planket 

till Brunnen, eller in uti Brunns huset, utan 

allena förbi resande. Brottet anses eljest för detta 

förbuds öfverträdelse. 

5:o. Äfwen förbjudes dryckenskap och fylleri samt 

Öhls, Wins och Bränwins öfverflödiga dit försel og 

försälgning: i synnerhet, og aldeles intet på Helge 

dagarne. 

6:0. Förbjudes också slem. winning af säljare och 

upkjöpare, då elljest wahran förbrytes till Hospitalet, 

ty skall wid gästernas samling Intendenten 

eller Doctorn med någon mer göra taxa pa de 

ankommande Wahror och anslå till efterrättelse, 

men Otjenlige wahror afslå och utestänga; wahran 

förbrytes elljest till Hospitalet. 

7:o. Gästerna skola bemöta hwar annan med all cirilitet 

och höflighet, utan förargelse, trängande, 

stötande, vattn spillande, wagnars och Hästars incommoderandej 

eller hundars släppande innom 

planket, till andras förargelse eller olust. 

8:0. Förbjudes förklenlige omdömen och ord-former 

om Brunnen och Vattnets kraft och nytta; men 

brukas och nyttjas utan åtal och lastande, till 

GUDS ära. 

9:o. Brunns Intendenten och Medicus skall balla 

dervid en god ordning och skick bland gästerne, 

och tager härmed i Kongl. hägn emot oförrätt och 

öfwerwåld wid Kongl. onåd och näpst. 

JeniYal

MEDE VI. 25 

Jemväl och andre Brunns-Betjenter, Predikant a 

sâpothekarey Chirurgus och Brunns-Mästare, samt 

Fiscal eller Rumor-Mästare etc. 

Carolus.» 

En konglig förordning, af den 27 maj 1707, utstakade 

ytterligare reglorna så väl för ordning bland 

giästerna, som för hela inrättningens vidmakthållande. 

Brunns-intendentens, -apotekarens, -predikantens 

m.ß:s f ördelar och åligganden. 

Rättigheten alt förordna om brunnsintendent liirer 

först hafva varit egarens afMedevi säteri. Då konung 

GUSTAF III år 1777 förnyade medicinalförfattningarne, 

blef det uppdraget åt kongl. collegium medicum 

att tillförordna brunnsintendenter både vid Medevï 

och de landets öfrige helsobrunnar, för hvilka icke 

konungen sjelf i nåder förbehöll sig rättigheten att 

tillsätta en dylik tjensteman. Af ålder har det varit 

brunnsintendenten vid Medevi uppdraget, att besörj.i 

om allt rörande ekonomien och ordningen vid stället, 

samt isynnerhet att ega inseende öfver allt hvad som 

rorer de sjukas vård. Vid förefallande brottmål, der 

domares åtgärd är af nöden, tillkallar han genast 

häradshöfdingen i orten, och denne bör ofördröjligeu 

vidtaga nödig ransakning; men i ekonomiska mål åter 

utser intendenten vissa personer af brunnssällskapet 

(hvilket, emot utsatt plikt, icke far vägra detta sitt 

biträde) för gemensam öfverläggniug till den brottsliges 

dömmande efter de gällande kongl. stadgarna 

för stället. För brunnens öfrige angelägenheters afgörande 

utväljer också intendenten bland brunnssällskapet 

sådane personer, som han anser mest beredvillige 

för räkenskapernas öfverseende, samt för öfrigt 

ülja bidraga till ordningens upprätthållande. 

Reskrifning öfver Sveriges Helsokällor. 2

26 M E DEVI. 

Brunnsfåltskären liar 33 R:dr i lon , utgående frän 

fattigkassan, hvarjemte brunnens egare förbinda sig 

att gifva lionom fri mat vid andra bordet. 

Brunnspredikanten aflönas genom frivilliga gafvor 

af brunnssällskapet. Nu mera gifves honom denna 

befattning af Linköpings consistorium; förut (före 

1800) bestridde församlingens kyrkoherde denna utöfning. 

Lazarettets ombudsman har 16 R:dr i lön af fattigkassan, 

samt äfven särskilda gafvor för det myckna 

besväret med lazarettsräkenskapernas skötande. 

B. S2222, 

1 §. 

Den första IcemisJcci undersökningen 

af Medevi helsovatten gjordes af URBAN HIÄRNE. Resultatet 

af densamma bekantgjordes först uti »Een 

kort Berättelse om the nys opfundne Suurbrunnar 

wid Medewij utili Ostergöthland», tryckt år 1679, och 

icke, såsom det af HEDIN m. fl. (hvilka troligen icke 

känt denna boks närvaro) uppgifves, uti samma författares 

året derpå utgifne, större afhandling öfver 

samma ämne (den s. k. tractaten). Jag vill härstädes 

ordagrannt anföra hela (2:dra) kapitlet: «Om the 

Mineralier, som Medewij Brunnar innehålla», dels 

för nöjet att meddela ett stycke svenska från 1670talet, 

samt dels och isynnerhet för att lemna en utförlig 

notis om resultaterna af den första undersökningen 

af vattnet hos den först bckantblifna helsokällan 

inom fäderneslandet.

M Ï D E V I. 

»Ilwar aff Suurbrunnar komma, hwadan tlies Suurbeet, 

och hwar affåthskllige Mineraliers Kraffter härröra 

, tillåter intet kortheten eller tliesse fåå Bladers 

rum, vtlian thet besparas til then andra Tractaten, 

hwar vthi nogare om thct som här felas , skal af handlas 

och vpräcknas. I lijka måtto på liwad sätt Mineral 

Watn skola proberas. at ingen twifwel må lemnas, 

eller som oftast skeer, man må vara förnögd medh en 

blott gissning; vtlian så vist, at man kan taga medh 

händerne ther vppå. Men vil therföre intet then goda 

Läsaren här medh vppehålla: berättar allenast at tå 

jagh, som sagt är, i fior samma Watn medh flijt proberade, 

befant at thet håller jämpte acidum universale 

eller then allgemena Suurligheten (om hwilkens 

Art, Krafft och stora nödvändighet annorstädes skal 

blifwa omtalt) någon deel järnvictrill och lijtet Allun. 

Swafvvel haar thet fuller och ; men intet något gemeent 

vtan ett rätt fullkombligt sulphur martis, som den råa 

och ofullkombliga minera mykit vtlii sigli hafwer. 

Högbrunnen är aff acido universali renare, och medh 

en tiänlig inyckenheet afF M ineral, therföre skeer at 

Watuetz, Krafft är fljcbtigt, och låter sig intet föra 

som Spaa- eller Dünsteins Watn, hwilket är så mycket 

bättre, effter thet måtteligen med Mineralier förblandat 

faller Naturen lijdeligare, Magan drägeligare, 

och tränger sig medh hast igenom alla Wägar, genom 

stoolgång, swettande etc. Men besynnerligen och 

aldramäst medh Urinen, hwilket Förfarenheten wäl 

wijser, at man kan dricka i en stoor myckenheet all 

Watnet, besynnerligen sedan man är waan, och intet 

befinna at : Magan ther aff besväras. Then mindre 

eller Daalbrunnen är all bem:te flyclitiga Acido fattigare, 

men aff Mineralier så myckit mehra vpfylt, 

tiänar för tliem som äro hårdare obstruerade och aff 

Naturen och lnelfvverne starckare, och the af Högbruns 

Watnetz Krafft icke så latteligen rörde vvarda. 

Therföre haar och Daalbrunnen så mycket melira af 

27

28 MEDE VI. 

theu blåa Hinnan, som några kalla Schlich, Witterung 

etc. som intet annat är än ett Jarnswafwel med 

öchra, vthafF samma Art som Rost, hwilket synes 

ther afï när man inedh reent Papper samma Hinna 

vptager, at thet färgas Brangolt, och är then afT samma 

beskaffenheet, som then rödachtige Ochra vti ther 

nedan före liggiande Kärret (tijt alt Watnet hänflyter) 

i myckenheet finnes. Sådan Schlich eller Hinna hafwa 

alla Brunnar som fora eller hålla järnvictrill, såsom 

Spaa, "Wildungen, Göppingen, Tunbridge i Engeland 

och andra mehr. 

Sådan slagz Mineral watn är fram för alla andra 

för oss här i Swerige nödigh, för then stora KrafFt 

at öpna, som i nästfölliande Capitel skal förklaras. 

Bägge Watnen draga sachteligen ihoop Munnen och 

Gomen, med en lindrig adstriction, hwar medh the 

nog vthwijsa sitt fördolda victrill, jämpte thet at excrementerne 

äfwen så här i längden som vthi the andra 

ofwanb:te Suurbrunnar färgas och swartas, hwilken 

Färga sigh aff hwarjehanda Martialiske Medicamenters 

långlige hruuk yppar, thet vari sigli Stååltinctur, 

Sapa martis, Crocus eller annat beredt Ståål, 

eller och elliest vplöst vthi Wijn, Wasla, Epplemust, 

eller hwarjehanda syyrliga Safter. Ja, thet mehra är, 

så kan man, isynnerheet om Sommaren när hett är, 

eller om Wintern, när ther starckt har frusit, fierran 

från känna thet starcka Järnswafwels och Victrils 

Lucht ett gott stycke ifrån Brunnen, i synnerheet 

moot regnwäder, tå the vpstigande Dunster genom 

then tiocka och fuchtiga LufTten dämpte och nederslagne, 

förhindras trängia sigh högre vpföre. Så at 

man om samma Minerals innehåld nogh är förwissat.» 

Uti de' tvenne sednare utgifne verken af samma 

författare, hvilka här finnas anförde längre fram uti 

afdelningen » litteratur», förekomma i illägg och förklaringar 

rörande uppgifterna i detta kapitel

SEDEVI. 

2 §. 

Icke langt härefte - undersöktes Medevi helso- 

Lällor dels af professoien BERGITJS och dels af assess.oren 

ZETZEEL. 

3 §. 

Torbern Bergmans un der s öl ning. 

Kanzlirådet och kommendören af k. wasa-orden, 

friherre CLAS AESTRÖIHER lät år 1778 vattnet undersökas 

af doktor DUBB, och sedermera sända en utförlig 

berättelse härom till professor BERGMAN, hvilken 

under åren 1782, 83 cch 84 sjelf begagnade helsovattnet 

och derjemte gjorde en kemisk undersökning 

af detsamma, hvars resultater meddelades uti Kongl. 

Vetenskaps-Akademiens Nya Handlingar för år 1782, 

Tom. III, 4:de Qvartalet, pag. 288-305. Innehållet 

deraf är hufvudsakligen följande: Vattnet är icke 

fullkomligt så klart, som det klaraste källvatten; dess 

temperatur, uti augusti månad, vid brunnens Lotten 

4- GT°> och uti vattubrynet vanligen + 7°; smaken 

var lindrigt martialisk (jernaktig); vattnet var lättdrucket, 

ehuru det egde någon lukt af hepatisk luft 

(svafvelbunden vätgas); en kanna deraf vägde 194 lod; 

beståndsdelarne : luftsyra till 6, och hepatisk luft till 

8 kubiktum på kannan, samt jern upplöst uti den 

förra, litet kalk med saltsyra, helt litet (knappt $ 

gran) koksalt och något (1 gran) extractum mucilaginosum. 

Uti hvarje kanna vatten innehölls blott 3 

gran jern. — En jemförelse emellan Medevivattnet 

samt det från Spaa och Pyrmont framställes härefter, 

och lemnar det resultat, att l:o uti Medevivattnet 

icke en större mängd af luftsyra är närvarande, än 

som nödvändigt behöfs för jernets upplösning, och 

att detta således icke eger den angenäma smak, som 

Pyrmontervattnet ; — 2:o att både Spaa- och Pyrmontervattnet 

saknar den verksamma hepatiska Inf-

30 M E D E V I. 

ten; — 3:o att jernlialten är vid pass densamma hos 

dessa trenne helsovatten ; — 4:o att Medevivattnet 

saknar alla skadliga beståndsdelar, hvaremot de andra 

vattnen hålla 8—10 gran kalk i samma skick som 

krita, samt Pyrmonter ända till 38 gran gips på kannan. 

— BERGMAN berömmer Medevivattnet mycket 

och har tillstyrkt egaren att, till deras tjenst som 

åstunda ett jernlialtigare vatten, sätta rödbrunnen uti 

det skick, att dess vatten må kunna begagnas äfven 

till drickning. 

4 §• 

Uti C NETTINOTI' dissertation öfver Medevi Surbrunnar, 

tryckt år 1785, namnes äfven om vattnets 

beståndsdelar. Isynnerhet berömmes närvaron af den 

hepatiska luften, soin skall gifva det varma Aachnervattnet 

och äfven Loka bela sin styrka — och emedan 

rien förmodades i ymnigare grad finnas längre ner i 

källan, lemnas det rådet att hemta vattnet så djupt 

ifrån som möjligt. BERGMAN ansåg äfven detta vara 

tjenligt. Yid denna tid gaf källan lika mycket vatten 

som 100 år förut, nemligen 32 tunnor om dagen. 

Författaren hade undersökt om vattnet aftagit uti 

styrka eller ej, för hvilket sednare han anförer såsom 

bevis isynnerhet den mängd lyckliga kurer, som härslädes 

äfven under de sista åren blifvit gjorda. 

5 §. 

Brunnsintendenten m.m. doktor WÂIILIN meddelar, 

uti ett bref, af den 30 Sept. 1785, till utgifvaren 

af »"Veckoskrift för Läkare och Naturforskare», fiere 

betraktelser öfver den för sjukdomars häfvande sa 

serdeles tjenliga sammansättningen af Medevi helsovalten 

och instämmer uti professor BERGMANS y ttrande: 

att intet mineralvatten ännu funnits till sin halt 

su bestämdt, att det med Medevi kan jemföras. —

AI E D E V I. 

Jag har nu anfört det väsendtligaste afhvadman, 

enligt den äldre kemiens grunder, uppgifvit angående 

de kemiskt-fysiska egenskaperna hos ifrågavarande 

helsovatten — och går nu att meddela resultaterna 

af de undersökningar, som under detta århundrade 

verkstäldts k detsamma. 

G § • 

Berzelii un der sole ning 

af Medevi helsovatten åstadkoms genom medicinalrådet 

HEDINS anmodan derom, till följe af det nvss 

förut från Sundhetskollegium utgångna påbudet, om 

nya och noggranna vattenprofs anställande med alla 

vara mest brukade mineralbriumar. Resultatet meddelade 

BERZEI-IUS uti en utförlig akademisk disputation, 

kallad »Nova Analysis Aquarum Medeviensiiim 

etc.», tryckt i Upsala år 1801, och h vilken väckte etî 

stort uppseende i anseende till den da ovanliga noggranliet, 

hvarmed undersökningen skett, 

Högbrunnen eger, på hvarje kanna: 

svafvelbunden vätgas, blandad med kolsyregas 

atmpsferisk luft 

saltsyradt natron 

syrsatt jern 

extract 

svafvelsyradt natron i 

svafvelsyrad kalk 

kolsyrad kalk 

kolsyrad talk 

samt litet hart/-. 

31 

6 kub. tum. 

0,5 ,, 

0,026 „ 

0,020 „ 

0,003 „ 

0,001 „ 

0,037 „ 

0,025 ,, 

0,010 „

32 M E D E V I. 

C. 

1 §• 

Bruket af Medevi, sa väl som af alla andra och 

isynnerhet starka, mineralkällor fordrar verkligen en 

nog stor försigtighet, för alt denna någonsin bör eller 

utan olägenhet kan åsidosättas. Många tusende hafva 

vid detta ställe återvunnit en förlorad helsa; men 

många hafva också här funnit en kanske för tidig 

död, ty det starka och kyliga vattnet har, under 

olämpliga förhållanden begagnadt, än hastigt, än 

småningom förstört en svag organism; det har i n ågra 

fall visat en skadlig verkan i samma grad, som det 

uti de flesta visar en god och uti många underbar. 

Erfarenheten har visat, att det utgör — man kan nästan 

säga — e tt gift för den, som i mängd förtär starka 

drycker, — och det finnes exempel på, att personer, 

h vilka under tiden för dess begagnande icke varit i 

en nödig grad återhållsamma eller genast efter brunnsdrickningens 

slut återbegynt sitt oordentliga lefnadssätt, 

efter några månaders förlopp blifvit offer för 

vattnets kraft och sin egen oförsigtighet. Det är härmed, 

som med allt annat nyttigt, nemligen att det 

blifver skadligt om det icke rätt användes. För att 

nu gifva läsaren i detta ämne uppgifter af nödig och 

önskvärd tillförlitlighet, har jag endast liemtat dessa 

ifrån officiella rapporter af brunnsläkare på stället, 

samt ur medicinalrådet HEDINS Handbok för Brunnsgäster. 

All trovärdighet kan sättas till dennes utsago, 

ty han icke allenast nitälskade för brunnens noggranna 

undersökning i alla afseenden, under den tid af 11 

ar, som han derstiides var brunnsintendent, — utan 

var äfven känd såsom en utmärkt skicklig läkare. 

2 §. 

Rörande det forntida bruket af Medevi helsovatten 

är redan åtskilligt förut mcddeladt uti denna be-

ME DE VI. 

33 

skrifning. Doktorerna HIÄRNE , TRAS.EUS och SoëM 

hafva, uti sina afhandlingar öfver detta stalle, ytterligare 

vitsordat den på vattnet förekommande liinnans 

af ålder kända verksamhet, så väl lör synens återställande, 

som ögonsvaghet i allmänhet. Dessutom 

har allmogen sedan längre tid med fördel begagnat 

Medevi helsovatten, såsom bad, emot all slags värk 

samt oförsel (hvarmed menige man i Ostergöthland 

betecknar lamhet i lederna och kontrakturer). Uti 

stor qvantitet begagnade man det invärtes emot fiere 

åkommor, såsom hysteriska plågor, ängslan och stockuingar 

i underlifvet, maskar, kräkningar och flen, 

m. in. URBAN HIÄRNE berättar, att personer, besvärade 

al svåra invärtes .«tockningar, druckit ända till 

5 à 6 kannor af vattnet b varje dag, hvarefter de lått 

kräkningar, diarrhé och stark urinafgång med svettning 

— samt tillfrisknat. Allmogen tror i allmänhet, 

att ulaf helsovattnen en stor och viss qvantitet skall 

drickas, för att kunna visa någon verkan; och som 

rie lleste icke hafva tid och råd, att dagligen under 

några veckors tid besöka källan, förtära de öfvermåttan 

mycket deraf på en gång — bär, såsom annorstädes, 

isynnerhet midsiommarsaftonen. Ofta ser man 

vid Medevi källor denna afton en folksamling af (i k 

800 personer, hvaraf eia stor del, åtminstone nu mera, 

hitkommit i anledning af den påföljande dagens marknad 

härstädes. — Jag «öfvergår nu till berättelsen om 

de sjukdomar, för hvilkas liäfvande en sednare och 

på bättre grunder stödd erfarenhet visat Medevi helsovatten 

vara ett utmärkt medel. 

3 §. 

Emot skrofler ocht rachitiska plågor har ofta en 

enda brunnskur, i förening med, efter olika förhållanden 

från ljumma till kalla ombytta, bad, visat en 

nöjsam verkan. Emot den så kallade höfthaltan hos 

barn sökes sällan så tidigt hjelp genom brunnsdrick-

34 ME DE VI. 

ning, att icke sjelfva benen redan blifvit angripna, 

samt sarnader och fistulösa gångar tillkommit; men 

dock hafva äfven i detta fall bad, brunnsdrickning 

och utvärtes medel gifvit åt den försvagade kroppen 

en sådan styrka, att låghalthet kunnat uteblifva. — 

Emot maskar har detta vatten visat sig serdeles verksamt 

i förening med tjenliga laxativer; och omnämner 

HEDIN, att han sett magmaskar af alla kända slag 

och äfven fiere insektlarfver bortgå från barn, hvilka 

egt konvulsioner och epilepsi liknande anfall, orsakade 

endast af maskplågor, och som upphört efter 

maskarnes försvinnande. — Emot skorf, reformar och 

elak skabb med skorbutiska sårnader i huden, har 

Medevi helsovatten, i förening med varma bad af 

tjenlig beskaffenhet, visat sig vara ett nästan osvikligt 

läkemedel. — Konvulsioner hos barn, snsom Sanct 

V r eits dans, m. fl. En ung gosse om 8 år kom 1801 

till Medevi och egde isynnerhet följande sjuksymptomer: 

nästan i hvarje sekund vreds hufvudet och de 

andra kroppsdelarne uti en alternerande ordning sålunda, 

att då det förra rycktes till höger, fördes de 

sednare åt venster, under ett slags ryckning, hvilket 

iortfor från kl. 6 à 7 om morgnarne tills emot middagen, 

då en korrt sömn infann sig, samt återbegynte 

på eftermiddagen; natten mera lugn. Patienten kunde 

blott då och då dricka några små glas med mineralvatten, 

samt med svårighet erhålla några varma bad, 

hvilka småningom förbyttes till ett kallt störtbad î 

hvaraf den sjuke syntes ett helt dygn nästan alldeles 

liflös. Få dagar dcrefter lemnade han stället, föga 

förbättrad; men återkom det påföljande året, nu endast 

besvärad af en viss lamhet uti de nedre extreîriiteterna,— 

drack brunn och begagnade ljumma bad, 

samt bortfor alldeles frisk.. En 12 års flicka — som 

redan i tvennc år förorsakat fiere skicklige läkare ett 

stort hufvudbry genom en svår hosta, hvilken alltid 

slutades med kräkniugar och koiivulsioner, dessa bed-

ME DE VI. 

nare återkommande ofta 2 à 3 gånger i timman och 

alltid serdeles starka omkring kl. 3 e. m. — biet 

ansenligt förbättrad efter blott trenne veckors brunnsdrickning 

och bad. »Det är för sådane alldeles ovanliga 

plågor, som Medevi visat en utomordentlig verkan.» 

— Ögonfluss och döfhet hos barn hafva oftast 

försvunnit genom bruket af detta vatten. — Men det 

iir icke blott ofvananförde, den egentliga barnaåldem 

företrädesvis tillhörige, sjukdomar, som ifrågavarande 

helsovatten årligen till stort antal befriat de lidande 

ifrån; äfven för de under pubertetsåldern förekommande 

både naturliga och onaturliga sjukdomar har 

det visat sig verksamt. Af alla, både äldre och nyare 

tiders läkare tillstyrkes brunnsdrickning och kalla bad 

emot de så kallade utsväfningssjukdomarne hos båda 

könen —• och erfarenheten har bestyrkt Medevivattnets 

fördelaktiga verkningar äfven i dessa fall. — Uti 

sådane sjukdomar äter, hvilka äro en naturlig följd 

af en för stor återhållsamhet, hos personer af ett eldigt 

temperament och under ifrågavarande lefnadsperiod, 

såsom ett slag af pollutioner, samt oordentlig 

eller alldeles afstannad menstruation, blek hy (couleurs 

pales), hvita Aussen, eller svullna ben och fotter, 

ni. fl. har denna helsobrunn visat en förträfflig 

verkan, isynnerhet då denna blifvit understödd af 

varma eller kalla bad. — Och vidare uti nästan alla 

kroniska m. fl. sjukdomar, såsom elak matsmältning, 

slapp och förderfvad mage, magsyra, så kallade uppstötningar, 

kräkningar, hemorrhöjder af alla slag, 

melankoli, hopokondri , oordentlig eller alldeles uteblifven 

menstruation (af andra än nyss antydda orsaker), 

nerfsvaghet, hysteriska plågor och den så ofta 

hos qvinnor förekommande sensibiliteten (den utomordentliga 

ömtåligheten för alla obehagliga intryck), 

ofruktsamhet (så vida denna icke eger sin grund i 

organiska felaktigheter) och fallenhet för missfall, sten 

» n jurarne, katarrer, fluiss, ögonsjukdomar, vissa slag 

35

30 ME DEVI. 

af döfhet, kolik, svindel, förlamning, kronisk reumatism, 

vanlig gikt, podager, giktknölar, reformar och 

elak skabb, sura ben och rossvullnader, af stockningar 

i lefvern förorsakad gulsol, ma ghost a och äfveii 

skrofulös lungsot, samt slutligen illaartade sårnader 

efter långvariga veneriska sjukdomar, der merkur icke 

mera visar sig verksam. — Emot skörbjugg har det 

också befunnits vara af mycken nytta. 

4 .§• 

Se här vidare fattigläkarens vid Medevi, herr 

doktor 

»O. yi. RobsaJuns Summariska ofversigt af 

vattenkurens iwkan à allmogen och dc 

fattige vid Medevi, decenniet 1811—1820; 

Till Kongl. Sundhetskollegium har jag äran öfverlemna 

brunusrapport, i följd af herr TKAFVJ:KFEI.T5 

anmaning till svenske läkare, att insända berättelser 

om helsobrunnarne, erinrandes för öfrigt om hvad i 

Läkare-Sällskapets Årsberättelser 1815 och 1818 jag 

till upplysningar om vattenkuren yttrat. Qvinkönets 

antal har med flit, för sjukdomsförhållandet till mankönet, 

anförts. Sådana öfversigter med sjuklighetsförändringarne 

skulle utgöra volumer. Det ;ir icke 

lätt, att ur allmogens krämprika berättelser reda dera. 

Allmänna öfversigter måste tagas, och sjukdomarne 

klassvis upplysas. Så har t. ex. hud-utslagen vanligast 

varit: lierpeliska, saltfluss-skabb och stundom 

ichthyosis, som väl märkbart förbättrats af vattnet, 

nien till radikalbot behöft rökkuren. Bensåren hafva 

mest varit ros-sår, stundom med benröta och exfoliering, 

men som saltllussiga isynnerhet ej utan rökning, 

botade. Syphilös värk har vattenkuren väl stundom 

liudrat, men troligt har det utslag, som under tider*

ME DE VI. 

i» 

O; 

vanligt yppat sig, egentligen gjort lindringen ; liksom 

äfven vid andra illaartade torrvärkar och långvarig 

värk efter febrar in. m. märklig friskning genom det 

genast följt hos brunns-sjuklingarne. Deremot hafva 

läkta fistlar och bensår ej sällan åbringat dem olidlig 

värk och förokade krämpor ej endast i extremiteterna, 

utan äfven till förnimmelserna, att hufvudvärk, domning, 

ögon- och öron-fluss och periodisk döfhet yppat 

sig, som vattenkuren väl med tiden skingrat, dock 

har den mot kronisk döfhet ej kraftigt yttrat sig verksam. 

Stillade cardialgier hafva ibland påföljts af andtäppa 

, stillad blodgång o. d. af värk i kroppen o. s. v. 

Underbart hastig har äfven äldre kontrakturers lösning, 

hos barn isynnerhet, stundom inträffat, att kryckorna 

redan på nionde dygnet kunnat bortläggas, det 

må nu vara af en dynamisk process eller icke, då 

haltfria källvatten funnits lösa dem lika lyckligt, som 

de mineraliske. Maskars afgång har vanligt varit ascarides 

lumbricoides , som ibland äfven genom kräkning 

uppgått; att en förskrämd inbillning ofta trott af dem 

ormar i kroppen, vurmerier som för öfrigt plågat 

fnången, isynnerhet hys teriska uslingar. Endast symtomiska 

epilepsier hafvai förmildrats af vattenkuren. 

Det är isynnerhet Göthalands allmoge, som söka 

Medevi fattigvård, till ett antal öfver fyrahundra personer 

årligen. De förmögna deribland, som sjelfva 

bekosta sin brunns-kur, hafva under tiden årligt äfven 

stigit till omkring -400, men deras feta matsäckskost 

och tunga sömn, nästan äfven större delen af dagen, 

gör vattenkuren hos dem vida mindre verksam. Tydligast 

är emedlertid födans inflytande på herrskaperna, 

af modet tyranniserade, så att våra brunnar nu mera 

icke yttra den kraft å den bildade klassen, som för 

sextio år tillbaka, då til l middag blott ett par tarfliga 

och till afton en enda rät 11 serverades å brunnsborden. 

— Ut an förening afbadk uren blir dock hvarje brunnsdrickning 

fox* allmogen i,synnerhet overksam. Recidi-

38 SIEDE VI. 

ver inträffa oftare blaud den, för dess stora osnygghet, 

som grundar hälften af dess krämpor, och bränvinet 

den andra. 

Fattighjonsnummern under ett tiotal har varit 

3418, nemligen 1499 man-, och 1989 qvinkön, som 

njutit fri mat, boning och vård. Sjuklighetsförliallandet 

: rheumatismer 1224 : mankön 483, förbättrade 

527, friska 75. — Kontrakturer af febrar och värksvullnader 

308: mankön 208, förb. 154, fr. 34; qvinkön 

160, förb. 113, fr. 22. — Bröstsveda (cardialgia) 194: 

mankön 23, förb. 10, fr. 1; qvinkön 171, förb. 121, 

fr. 22. — Lamhet af slag 151 : mankön 68, förb. 43, 

fr. 8 ; qvinkön 83, förb. 59, fr. 6. — Hufvudvärk och 

svindel 147: mankön 39, förb. 32, fr. 5; qvinkön 108, 

förb. 82, fr. 15. — Frosskrämpor 126: mankön 55, 

förb. 35, fr. 9; qvinkön 71, förb. 50, fr. 13. — Magvärk 

med uppkastning (gastradynia) 124 : mankön 89, 

förb. 64, fr. 13; qvinkön 35, lörb. 22, fr. 3. — Bensår 

151: mankön 68, förb. 41, fr. 12; qvinkön 53, 

förb. 36, fr. 6. — Ledsjuka med fistlar 87: mankön 

60, förb. 41, fr. 10; qvinkön 27, förb. 20, fr. 2. — 

Svagsinthet 79: mankön 27, förb. 14, fr. 8; qvinkön 

52, lörb. 36, fr. 4. — Maskar 70: mankön 36, förb. 

26, fr. 9; qvinkön 34, förb. 28, fr. 3. — Rachitism 

65 : mankön 23, förb. 19, fr. 1 ; qvinkön 42, förb. 33. 

— Ogonfluss 64: mankön 16, förb. 11, fr. 3; qvinkön 

48, förb. 31, fr. 3. — Kramp och spasmer 61; mankön 

25, förb. 17, fr. 1; qvinkön 36, förb. 25, fr. 7.— 

Hysteri 54 : förb. 35, fr. 5. — Värk af benbrott och 

blessurer 48: mankön 33, förb. 26, fr. 5; qvinkön 

15, förb. 14. — Hudsjukdomar 44: mankön 20, förb. 

18; qvinkön 24, förb. 15, fr. 2. — Skroflcr 38: mankön 

13, förb. 5, fr. 1; qvinkön 25, förb. 22, fr. i. — 

Dyspepsi 31: mankön 15, lörb. 10, fr. 1; qvinkön 16, 

förb. 13. — Svagsynthet 30: mankön 13, förb. 8; 

qvinkön 17, förb. 13. — Syfilös värk 20: mankön 8, 

förb. 3; qvinköu 12, förb. 4. = Öronsus 20; man

mede VI. 

kön 6, fori). 3, fr. i; qvinkön li, förb. 2, fr. 2. — 

Hypochondri 17: mankoa 8, förb. 3; qvinkön 9, förb. 

5, fr. 1. — Svag hörsel 17: mankön 9, förb. 5; qvinkön 

8, förb. 5, fr. 1. — Audtäppa 16: mankön 7, 

förb. 4, fr. 2; qvinköii 9, förb. 5. — Kylsvullnader 

14: mankön II, förb. 6. fr. 4; qvinkön 3, förb. 2.— 

Arrenorrhé 12: förb. 3. — Lencorrhé 5: förb. 3. — 

Menorrhagi 5: förb. 2, fr. 1. — Aphoni af slag 9: 

mankön 3, förb.; qvinkön 6, förb. 4. — Kronisk diarrhé 

8: mankön 7, förb. 2, fr. 1 ; qvinkön 1, förb. — 

lieinicrani 7: mankön 3, förb. 1; qvinkön 4, förb. 1. — 

Döfhet 8: mankön 4, qvinkön 1, förb. — Döfstumhet 

7: mankön 6. — Blindhet 7: mankön 4. — Svartstarr 

G: mankön 1; qvinkön 5, förb. 1. — Gråstarr: qvinkön 

3, förb. — Trichiasis: qvinkön 1, förb. — Nictalopi 

: mankön 2, förb. —Hönieralopi: mankön 1, förb. 

— Blodspottning 7: mankön 4, förb.; qvinkön 3, förb. 

2.— Näsblod: qvinkön 2, förb.—Ledsvamp C: mankön 

3, förb.; qvinkön 3, förb. 2. — Sanct\itts dans 

5: mankön 2, förb.; qvinkön 3, förb. 2, fr. 1. —Melankoli 

3: mankön 2, förb. 1; qvinkön 1, förb. — 

Svaghet af rökkuren 4: mankön 2, förb. 1; qvinkön 

2, förb. — Maghosta 3: mankön 2, förb.; qvinkön I, 

förb. — Hektik : qvinkön 3. — Stranguri af grus 4 : 

mankön 3, förb. 1, fr. 1; qvinkön 1, förb. — Svaghet 

riter nervfeber 4: mankön 2 förb., fr. I; qvinkön 2 

förb. — Kronisk dyrenteri: mankön 1 förb.; qvinkön 

1 fö rb. — Haunorrhöjder 2: förb. 1, fr. 1. — Infauter 

2: mankön 1 förb.; qvinkön 1 förb. — Leucophleginasi 

: qvinkön 3, förb. 1, fr. 2. — Ansigtsros : qvinkon 

1 förb. — Anasarca: qvinkön 1 förb. —• L efversct 

: qvinkön 1 förb. — Bröstsvaghet af messling : 

qunkön 1 förb. — Svaghet efter koppor: qvinkön 1 

förb. —- B rännsvulst : qvinkön 1 förb. — Svaghet af 

arsenik i vagina: i förb.» 

Författaren gör derefter följande betraktelser, som 

slita berättelsen :

40 M E I) E V I. 

Vara brunnshospitalers utvidgning kunna snlecles 

n\ varmt nog behjertas. Dem förutan — livad blefve 

allmogens ätteläggar, redan i barndomen sjuklige till 

följe af osnygghet och förtidigt brännvinssupande? 

Försynen skänkte mineralkällor åt Skandiens bördigare 

slättmarker, der en mindre styfmoderlig natur 

nti för liten grad manar infödingen till omtanka för 

sin trefnad, och hvarigenom icke sällan grundläggningen 

sker till denna »skörbjugg i kropp och själ, för 

hvilken vara förfäder bado gudarne bevara oss.» I 

våra skogs- och bergländer i N orge, Wermland, Norrland 

och Finnland äro mineralkällor sällsynta J ), 

men folket visar en böjel&e till renlighet, som bygger 

helsan en förmur mot tusende annars skadlige inverkningar. 

Måtte derföre rikets fäder och vise vid riksdagarne 

behjerta brunnsliospitalernas behof af spannmålsfonder 

— det enda fullkomligt betryggande medlet 

för dera9 framtida bestånd — och gifva den ett 

utrymme, hvarigenom man hindras från behofvet atî 

neka långväga uslingar hjelp af helsovattnet, samt 

svarar emot den tilltagande folknuminern. 

D. 

iVadstena och dess omgijning. Historiskromantisk 

målning, tecknad under en sommarresa 

kring Wettern, af J. P. Tollstorp. Wadstena 1832y 

pag. 50—92 (innehållande mest betraktelser öfver ställets 

naturbeskaffenhet och brunnssejouren samt en 

längre berättelse om »en verklig händelse, som bevisar 

huru själen kan fästa sig vid naturen med en 

öfvennåttan brinnande tillgifvenhet.») 

*) Denna utsago torde man finna vederlagd af närvarande 

beskrifning öfver dc samlligc helsokullcra-i.

ME HE V 1. 

Underrättelse om Medevi Surbrunnar, at T. 

Bergman; pag. 288

42 MEDE VI. 

loreträde framför alla andra medel til hälsans återställande 

i de nämnde Sjukdomar och til erhållande 

af en högre ålder.» 1—68. »Cap. 2. Medevi Hälsobrunn 

för 125 år sedan; och Medevi med sina nu 

förbättrade anstalter för hälsa och beqvämlighet.» 

09—126. »Cap. 3. Korrt beskrifning öfver de Chroniska 

sjukdomar, för h vilka Medevi hälsobrunn visat 

.sig verksammast och af erfarenheten blifvit godkänd 

säsom tilförlitelig.» 127—192. »Cap. 4. Dieten i allmänhet 

jämte utstakning af den l)ästa tiden för en 

brunnskar. Lefnadssättet vid Medevi med dess nöjen 

och förströelser. Priserna vid Medevi förledit år 1802 

(det vil säga per medium på 5 ar räknadt), uti Riksgäldsmynt.» 

193—19-4. »Förteckning uppå Brunnsgästen) 

e i den ordning de anlände til Medevi år 1802.» 

195—198. »Förklaring öfver Planritningen af Medevi.» 

199—200. — Fortsättningen af denna handbok biet 

aldrig utgifven. 

Beskrifning om Medevi Surbrunnar. Disputation 

på latin och svenska, hvars första del ar 1785 

utgafs och den 11 juli samma år pro gradu försvarades 

inför medicinska faeulteten i Lpsala, af philosophie 

Kandidaten Johan Cnattingius. 4:o. 44 sidor, 

.lenite en karta öfver brunnen och de vid densamma 

belägna byggnader, af Fr. Ekmanson. 2:dra delen är 

utgifven samma år af Kandidaten Johan Ramstedt. 

Recenserad i »Vecko-Skrift för Läkare och Naturforskare. 

VI:te Bandet. Stockholm, 1785.» 301—313. 

Lti Têcko-Skrift för Läkare och Naturforskare, 

A Il:de Bandet. Stockholm, 178Ü: »Bref til 

Utgifvaren om Medevi Hiilsobrun, af A. M. Wåhlin, 

M. D:r, Assessor och Provincial-Medicus, m. )i).» 

pag. 7—34. 

Den lilla TTalLuproJ.waren, hwarigenom De 

rätta och Hälsosamma Suit? brunnar ifrån de 

falska eller ge?nene Jemwain som här och där

ME DEVI. 

"43 

i U art /•. Fädernesland finnas, igenkänes och 

åthskillies. Dem som til sådant lust hafwa, serdeles 

Medicina? Studios is til efterrättelse i Huset 

bracht yl ff Urban Uiärne. D. Stockholm, Tryckt 

afï Henrich Keyser, Kongl. Booktr. Ahr 1683. Och 

linnes hoos honom til Köps. (92 sidor, jemte register, 

liten 8:o. Innehåller, utom företal, Surbrunnarnes 

första uppfinnande här i Sverige, tecken till 

en god mineralbrunn, ovissa och falska prof, en 

hrunnsmedici rätta egenskaper, jemte beskrifning öfver 

Medevi höghrunn och rödbrunn — pag. 53—61 — 

samt Skärmarbo, Philipstads, Brahelunds, Wanstads, 

Björstads, Blistads, Bondbåthusets, Nynäs', Djursnäs', 

Werkhanninge, Lenna Krogs, Södermalms och Wiks- 

J>ergs helsokällor.) 

TJ ti Si 'ens ka Läkare- Sällskapets Ha n dh v gar, 

Sjunde Bandet, för ar 1820, pag. 107: nSiimmarisk 

Ofversigt af Vatten-Curens verkân å allmogen och de 

fattige vid Medevi, decenniet 1811—1820. Af O. A. 

Robsahm, 1 Bat.-Läkare och Fatti ° g-Läk. vid Medevi..» i 

Slutligen fur jag fästa läsarens uppmärksamhet 

ja följande 

Tî liFiiin si tfcßifvasi tle, 

»Den stiftelse, som för (lera ar sedan af dà varande 

intendenten vid Medevi helsobrunn, framlidne öfverfiltläkaren 

och riddaren KEWENT-ER, b ereddes genom 

en serskildt, af hvarje brunnsgäst sjelf bestämd, afgilt 

for sä kallade pauvres honteux, har visat en så eftersökt 

och välgörande verkan, att menniskovännen 

endast har att beklaga bristande tillgångar för stifteisans 

utsträckning, då högst 3 à -4 p ersoner, som med 

likare- och prestbetyg styrkt sitt sjukliga oc ti medel-

44 MEDE VI. 

Jùsa tillstand, ärligen kunnat intagas och underhållas 

med de förmåner och beqvämligheter, som bättre 

brunnsgäster tillkomma, således att många ansökningar, 

oinskränkte för hela riket, efter skedt samvetsgrann!; 

urval, måste afslås. Man har således trott sig 

våga framställa en önskan till det allmänna, ädla välgörandet, 

som vid så många andra tillfällen gjort sig 

kändt och vördadt, att genom insamling af livarjeiianda 

arbeten till exposition och öppen försäljning 

vid Medevi brunn den 11 och 23 juni 1842 göra ett 

lörsök, alt, genom denna minst kännbara utväg, öka 

fonden till föreskrifne ändamål, och lika vördsamt anhålla 

att de ädle menniskovänner inom Jönköpings 

stad ocli län, hvilka härtill önska efter eget val bidraga 

till det goda ändamålets vinnande, täcktes hos 

kongl. botpredikanten Ai/TN i Jönköping, före cl. 1 

juni, inlemna sina arbeten, hvilka han medtager till 

Medevi och å en hos honom inlemnad lista antecknar 

de ädle gifvarnes namn, äfvensom den gåfva de lemnat. 

— Förloppet af auktionen kommer framdeles alt 

i tidningarne tillkännagifvas, och de genoin denna 

auktion insamlade medel komma att slå under en direktions 

samvetsgranna förvaltning. — Tacksamhetens 

välsignelser skola uppsändas af det ökade antal hulpne 

medmenniskor, hvilka annars i sjuklighetens, nödens 

och torftighetens hjelplösa belägenhet måste inom sig 

känna de smärtsamma verkningarne af den bittra 

föreställningen: Graf un orkar jag icke, tigga blyges 

jag.))

BESKRIFNING 

5PVER 

HEIiSOBRIlSîl'i 

45 

A. och S223S?®&2&9 m. 1«. 

1 S- 

Geografisk belägenhet 

till landskap, län, härad, socken och polhöjd, 

samt afstånd från närbelägna orter och landskapets 

städer, jemte Stockholm, Götheborg, \statl 

och Helsingborg, m. m. 

J joka helsobrunn är belägen nästan pa sjelfva gränsen 

emellan Westmanland och Wermland, der Kroppa 

.socken, uti det sistnämnda landskapet, pa i mil stöter 

intill vestra delen af Grythytte socken, Örebro 

läu och landskapet Westmanland. Stora landsvägen 

går helt nära bredvid, eller rättare igenom stället, 

vid h vilket äfven ett provisoriskt gästgifveri är beläget, 

der skjutsombyte eger rum under hela aret. — 

Brunnen är belägen pa en nugot sank äng a bergs 

manshemmanen Landshögdens och Westgöthetorps 

egor. 

Afstiìndet från Grytbylte sockenkyrka är i mil.

46 LORA. 

Från Stockholm är afstândet 271 mil (genom Enköping, 

V\ esteras, Köping, Arboga och Nora). *) 

Frän Götheborg 321 mil (genom Lidköping och 

Mariestad). 2 ) 

Från Helsingborg 48 mil. 3 ) (Se vidare i slutet 

af denna beskrifning.) 

2 §. 

Ställets naturbeskaffenhet j omgivningar 


Belägenheten är något ödslig, uti en kärraktig 

skogstrakt, och stället domineras af tvenne stora höjder, 

mellan hvilka brunnen iir belägen. Kullar och 

dälder, samt en yppig och behaglig natur saknas icke 

Vägen tages da sålunda: Enligt noten 7 under 1 § 

i Beskrifningen öfver Medevi helsokällor, till Fellingshro 

[17$ mil], och dcrifrån till Blixtcrhoda 1£, 

Bondbyn lf, Nora 11 [214], till Greksâsar !•§, till 

Kärfvingehorn 1$, till Grythytte hed ii och till 

Loka 1^. 

2 ) Från Götheborg till Agnesberg till Nohl lf, till 

Wabacka 11, till Heverlcd 11, till Sollbrunn lf, 

till Bäreberg lf, till Sparlösa lf, till Mälby 1f, 

till Lidköping 1, till Kollängen lf, till Enebacken 

lf, till Björsäter 1$, till Mariestad lf, till Iiassleör 

•|, till Hofva 2f, till Björstorp lf, till Wall lf, 

till Åtorp lf, till Högasen 2f, till Källmo Ii, tili 

Nolby 14- och till Loka lf 

3 ) I' ran Helsingborg till Fleninge f, Engelholm H, 

Margretetorp lf, Karup 11, Laholm lf, Kärrby {, 

Halmstad lf, IJrakered 21, Ramnås lf [95]» Kro^sered 

2, Gunnarp 1, Klef lf, Hid 11, Svenljunga 

li, Sexdrega 1, Arnungarcd 2, Brunn 1, Tinimclhed 

f, Trädet lf, Sörby lf, Falköping lf [2f>], 

Thorbjörnstorp |, Bohm H, Klostret f,- Binneberg 

21, Keckestad 2, Mariestad 4 [33|] , Hasslerör f, 

Hofva 21, Raimmdeboda 2f, 'Wrctstorp 2, Blocksta 

2, Örebro 2 [441], o. s. v.

LOK A. 

och tvenne smärre sjöar finnas à brunnsegorna; de 

förstnämnde sjnas från farstun uti de fleste boningshusen. 

— Klimatet är, såsom i allmänhet uti bergslagen 

, kallt. — Den till bad så allmänt begagnade 

gyttjan hämtas mest från en på sydvestra sidan om 

brunnshuset belägen, sank plan, livars jordmon, enligt 

professor BERGII uppgift, består — öfverst vid 

jordbrynet, till en god tvärhands djup, af en ganska 

saftfull och fuktig sammanväfnad af fiere vattenvexters 

rötter, H. af CoaiARUM, fiere slags carices, eriophoéum, 

m. m. och slutligen äfven rödmossa (sphagnuia 

palustre); derunder låg sandaktig och grof jord, till 

1 qvarters djup —• o ch vidare blott tätt packad, merendels 

hel och oskadd, samt mycket våt rödmossa, 

till 4 à 6 alnars djup, hvarefter samma mossa, ehuru 

bibehållande sin gråröda färg, syntes vara mera krossad, 

till dess hon så förekom allt finare sönderkrossad 

och af mörkare färg, samt slutligen förmultnad, att 

man tydligen kunde finna dess öfvergång (kemiska 

förvandling) till gyttja, vid begynnandet af denna sednares 

lager, hvilket tycktes gå på djupet. Rödmossau, 

som straxt vid jordbrynet förefanns, var utan all smak; 

men ju längre ned i jorden (närmare intill gyttjan) 

den förekom, ju mera erhöll densamma gyttjans bläckaktiga 

smak. — Professoren BERGIUS uppräknar äf\en 

de vid anförde ställe förekommande örter, hvilka mest 

äro (eller kanske rättare sagt: år 17(32 voro) kärrvexter. 

Helsokällorna äro 2, af hvilka dock blott 1 eller 

den så kallade Nybrunn begagnas. Ett bevis på att 

dessa källådror uppkomma långt ner i jorden och 

djupare än det å stället befintliga gyttjelagret, torde 

vara att finna uti den omständigheten, att mineralvattnet 

icke innehåller victriol, såsom vförhållandet är 

med gyttjan. 

Promenader göras vanligen af alla dem, som 1 tesöka 

detta ställe, såväl till Ilcllefors, tillhörigt grefve 

47

48 LOK A. 

LEWENHAUPT, som till Elfstorp, tillhörigt generalmajoren, 

friherre G. DE LA GRANGE, och äfven ofta uti 

halar på ofvannämnde sjöar. De angränsande egendomarne 

äro annars icke mänga. 

Stället prydes af trenne monumenter af huggen 

och slipad sten med inscriptioner, hvilka förvara minnet 

af några för stället märkvärdiga pei söner och 

händelser. — Det första är upprest af Drottning LO 

VISA ULRICA till minne af ADOLF FREDIKS, genom begagnandet 

af baden vid Loka, återvunna helsa. Det 

var under aren 1761 och 1762, som han besökte stället 

till följe af en svår migrän. Inscriptionen är författad 

af OLOF VON DALEN" och lyder som följer: »Loka. 

Hälsobruns. Dygd. Har. Haft. Den. Lyckan. Under. 

Arch. Och. Ridd. N. Roséns. Omsorg. At. Återställa. 

Vår. Nådigste. Konungs. Adolph. Fredriks. Dyra. 

Hälsa. Hvartill. Bidrogo. Landsh. Och. Coram. Gref. 

Ad. Mörners. Goda. Anstalter. Men. At. Efterverlden. 

Skulle. Hedra. Både. Hälsomedlet. Och. Läkaren. Lät. 

En. Huld. Gemål. Lovisa. Ulrika. Sv. Göt. Och. W. 

Drottn. Upresa. Denna. Sten. 1762.» 4 ) Omnämnde 

NILS ROSÉN blef derefter adlad till ROSENSTEIN, och 

hjertvapnet uti hans sköldemärke lärer utgöra en bild 

af denna minnessten. 5 ) 

Det 

4 ) Härom namnes i Svenska Mcrcurius für ar 1763, 

pag. 475. 

s ) Uti F. M. Franzéns, i Svenska Läkare-Sällskapets 

Handlingar (2:dra Bandet, 2:dra och 3:dje Häftena) 

införda "Minne af Nils Rosén von Rosenstein etc." 

yttras, pag. 24, angående denna minnesvård: "Till 

minne af denna lyckliga händelse skulle en sten 

uppresas vid källan med ROSÉNS namn ocli med 

vittnesbörd om hans förtjenstcr; Detta beslut af 

LOVISA ULRIKA blef väl aldrig verkstäldt; men bl otta 

tanken dertill är en verklig minnesvärd. Utom det 

att mången gäst vid Loka ännu frågar: "Hvar r 

Rosiixs ärestod?" eller "Hvar skulle den sti: 1 " finns

LOKA. 

49 

Det andra är uppfördt år 1786 till minne af grefvinnan 

OXEKSTJERNA , född STINA MÖRNER; för mig 

kända handlingar upplysa icke om annan anledning 

dertill, än att hon tagit liflig del uti brunnens och 

de behöfvandes angelägenheter. 

Den tredje stenen restes år 1807, till minne utaf 

generalmajoren m. m. C. G. WENNERSTEDT, hvilken 

med mycken värma protescherade och äfven årligen 

besökte brunnen under de sista decennierna af sin 

lefnad. 

3 §• 

Byggnader 

finnas för närvarande vid denna helsobrunn till ett 

antal af 19, med 120 beboeliga rum för brunnsgäster. 

Af dessa äro 4 tillhöriga enskilta personer; de öfriga 

Uro brunnens. Dessutom finnas fiere uthus, samt stall 

för brunnsmästarens och äfven brunnsgästers hästar. 

Bland 

4 §. 

Anstalter för trefnåden och bekvämligheten 

härstädes må nämnas: l:o den ovanligt stora och 

prydliga brunnssalongen, hvilken väl rymmer närmare 

GOO p ersoner, och der äfven gudstjenst hålles; — 2 :o 

en stor och rymlig matsalong; — 3:o biljardsalong, 

med god biljard, och trenne konversationsrum; — 

den, alltid talande, både i hans sköld och i hans 

namn, som, då han upphöjdes i adelig värdighet, af 

drottningen sjclf valdes." — Nu är emedlertid förhållandet 

det, att stenen verkligen blef upprest och 

ännu i dag finnes qvar. 

Beskrifniny öfv er Sv eriges H elsokällor.

50 LOK A. 

4:o en 6-armad, förträfflig karusellgunga, som vrides 

omkring en svarfvad tackjernspivot. Fiere större och 

smärre wurstar tillhöra dessutom brunnen, och stå, 

mot lindrig afgift, dem till tjenst, hvilka ej i egna 

åkdon taga »motion genom åkning.» 

5 §. 

Ställets äldre Historia. 

Man förmodar att äfven denna mineralkälla fordom 

varit känd såsom verksam mot åtskillige sjukdomar 

och begagnad såsom offerkälla, ehuru den 

först efter år 1720 6 ) kom uti ett allmännare och rättare 

bruk. En mängd af allmoge har alltid plägat 

samlas här om midsommarsaftonen. Det var år 17.25, 

som konung FREDRIK I befallte archiatern v. BROMEIX 

att resa hit och undersöka vattnet, i anseende till de 

loford, hvilka åt detsamma blifvit gifna utaf personer, 

svnnerligast från Norge, som hade begjnnt att vid 

Loka ordentligen dricka brunn. Sedan denna undersökning 

var försiggången, blef doktor VICTOREN utnämnd 

till brunnsmedikus, och genom landshöfdingen, 

baron CONRAD RIRBINGS försorg blefvo genast 

liera goda anstalter vidtagna till ställets iståndsättande, 

såsom sjövattnets bortledning ifrån källan, in. m. 

Efter tvenne somrars vistande vid Loka, utgaf förutnämnde 

doktor VICTOHIN en tryckt beskrifning om 

denna helsobrunns beskaffenhet (se afdelningen Litteratur 

i denna beskrifning), och åter tvenne år 

derefter utgaf han deraf en fortsättning. — Brunnshus 

# ) Genom cn viss brukspatron LÖNNBERGS 17-arige son, 

hvilkeu var lam och vid denna tid fördes till Loka, 

samt genom badning och brunnsdrickning fullkomligt 

återställdes till hclsan, blef källans större medicinska 

verksamhet först bekant.

LORA. 

och åtskillige byggnader på de högländtare ställena 

kring brunnen blefvo snart derefter uppförda till 

brunnsgästernas beqvämlighet, och »Loka ingärdningi» 

förklarades för kronoegendom. Ett badhus och äfven 

serskildta förordningar för stället voro tillfinnandes 

är 1763, da brunnsrätten beslutade att låta uppförar 

fiere boningsLus åt brunnsgästerna, samt ett serskildt 

badhus för fruntimmerna. HÜLFHERS säger uti sin 

beskrifning öfver Mineralbrunnar i Sverige, som utgafs 

år 1770, att brunnsintendenten doktor EKMAN 

nyligen hade upptäckt en mineralhaltig källa, icke 

långt ifrån den sedan äldre tider bekanta. Nu finnas 

också härstäces två, och är det troligt att flera sådana 

skulle kunna upptagas, i händelse behofvet påkallade 

att derom vinnlägga sig. 7 ) 

6 §• 

Loka är en af rikets äldsta och mest besökta 

Lelsobrunnar. det sednare isynnerhet för dess förträffliga 

gyttja, som, ehuru äfven på andra ställen 

begagnad, hirstädes likväl torde kunna ändamals— 

enligast brukas, isy-nnerhet som en naturlig och verksun 

mineralkälla här också är i bruk, samt artificiella 

matten och alla andra arrangementer, som nu äro att 

fnna vid de mer besökta helsokällorna, äro att tillgå, 

kjelfva det mindre arkadiska klimatet härstädes inverkar 

otvifvelaktigt serdeles förmånligt på många. 

7 §. 

Brunnsdrickningen och badningen vid Loka begynner 

vanligen den 24 juni, och fortfar oafbrutct till 

slutet af första eller andra veckan i augusti manad. 

7 ) Brunnsintendenten LEN.EUS afgaf en berättelse till 

Kongl. Gollegium Mcdicuui, om upptäckten af en ny 

mincralkäfla vid Loka, daterad den 8 augusti 1785. 

51

52 lok A. 

Afgiften för begagnande af brunnssalongen, konversationsrummen, 

tidningar, pianoforte, samt postföringen 

etc. erlägges under namn af brunnsafgift med 

5 R:dr 16 sk. b:co, jemte 32 sk. till apoteket, inom 

tredje dagen efter den resandes ankomst till brunnen. 

(Nedsättning af denna afgift eg

LOKA. 

53 

detta seklet innehade hans excellens, riksrådet grefve 

F. RIDDERSTOLPE detta öfverinseende, och år 1821 

uppdrogs detsamma åt hans excellens m. m. friherre 

CARI. BONDE, hvilken med döden afgick uti october 

månad 1840. 

Brunns-intendenten och --predikanten tillsattas 

af H. M. KONUNGEN. 

9 §. 

Brunnsgästernas antal 

har per medium uppgått till 200 om året, och hvaraf 

tredje-, stundom endast fjerdedelen utgjorts af s tånds 

personer. 

10 §. 

En apparat för beredning af alla k anda > 1):ule 

varma och kalla mineralvatten anlades ar 1831 uir 

städes, invid brunnssalongen, af brunnens apotekare, 

herr JACOB WIDGREN från Nora. Denna 

Carlsbader Brunns-inrättning 

liar sedermera årligen varit begagnad, och eDti lör 

närvarande tolf reservaarer. 

11 §• 


vid Loka helsobrunn hafva följande personer vant : 

1) ERIC VICTORIN, medie, doktor, assessoi i Kong 

Collegium Medicum, från 1726 till 1750. 2) CLAES 

SOLBERG, medie, doktor, fran 1750 till 1766.

54 LORA. 

hamn, från 1773 till 1782. - 5) KNUT AUGUST LE- 

N.EUS, medie, doktor, läkare vid Smedjebacken, frän 

1782 till 1798. — G) JOHAN LARS ASCHAN, medie, doktor, 

provincial-läkare och sedermera bergsråd, fran 

1798 till 1803. — 7) DANIEL, SOMMELIUS, medie, doktor, 

provincial-läkare i Nora, kongl. lifinedikus, frän 

1803 till \intern ar 1830, da dertill utnämndes den 

nuvarande — 8) JOHAN CHRISTIAN KULL , medie, doktor, 

chir. mag., provincial-läkare i Örebro distrikt och 

kongl. lifinedikus, hvars förtjenster om stället enhvar, 

som under de sednare åren hesökt Loka, kan i hög 

grad "vitsorda. 

B. OÖH 

1 §• 

Gyttjan. 

Enligt professor BERCH rön, skall denna så bekanta 

gyttja bildas af förruttnad rödmossa (sphagnum 

palustre). Jag förbigår meddelandet af den undersökning, 

han å densamma anställde år 1762 efter den 

äldre kemiens reglor, samt meddelade uti sitt bekanta 

» lai om kalla bad i g emen och Loka badningar i synnerhet)), 

inför K. Vetenskaps-Akademien (se afdelningen 

»Litteratur» i denna beskrifning). *) Resultatet 

af hans undersökning blef att gyttjan innehåller 

jern, ett alkaliskt salt och en betydande mängd af 

fettina, samt äfven något phlogiston. Dess temperatur, 

nyss efter upptagningen, rar + 7° Celsii, men 

) BERGII T al etc. pag. 74. — • T IIORBEUN BE RGMANS an alys 

af densamma förekommer i K.. Vctensk- Akademiens 

Handlingar för ar 1783, IY:de Qvartalet, rag. 264.

LOK A. 

steg, innan hon kunde hinna att begagnas, till + 1« 

â 12° — Jag meddelar med större nöje resultatet al 

den kemiska undersökningen af ifrågavarande gyttja, 

som uti december manad 1840 anställdes af herr doktor 

BERLIN. Enligt densamma innehalla 100 délai al 

den torra gyttjan: 

extractivämne . . • • 

svafvelsyrad kalk . . • 

svafvelsyradt jern . . 

kollialtigt extractivämne 

jernoxid . 

lim 

kolsyrad talk 

ki s elsyra 

kolsyrad kalk 

förlust . . 

1,125 

0,250 

0,125 

35,050 

4,300 

1,875 

0,500 

55,800 

spår af 

0,975 

100,000. 

En utmärkt finhet och ringa grad af inblandning 

utaf heterogena ämnen, såsom sand och sönderdela e 

vextdelar, samt mycken smidighet utmärker denna 

gyttja, som upptages, från det intill brunnshuset närbelägna 

kärret, medelst en jernborr, pa 10 a 12 alnar, 

djup. Före dess begagnande underkastas den en 

rensning mellan fingrarne, för att befrias frän san. 

och icke ruttnade blad (folia betulœ albae). ') 

begagnades den icke alldeles på samma satt som nu, 

utan t. ex. aftvättades med kallt vatten, i sta et oi 

att detta na sker med varmt, hvilket naturligtvis, i 

anseende till gyttjans fettina, skall vara mera ändamålsenligt. 

Ju kallare man kan begagna den, d. v. s. 

55 

Enli«t »p-ift af kongl. lifmedikus herr dol tor Roj. 

7 Uti den pa". 47, omnämnde fortecknmgen pa de 

omkring 'stället, der gyttjan upptages 

devextcr, finnas ocksä både betula alba, samt betala 

uaua och betula alnus upptagne.

56 LOKA. 

ju snarare efter dess upptagning, dess mer verksam 

anses hon vara. 

Brunnsintendenten och k. lifmedikus m. m. herr 

doktor J. CHU. KULL har benäget, utom aunat, meddelat 

mig följande uppgift på sättet för denna gyttjas 

begagnande : »Den badande placeras på tvenne pallar, 

ställde uti en så kallad badlafve, och ingnides af 

2 personer på en gång; Kötteringen fortsättes så länge 

gjttjan kännes mjuk, eller till dess den torkar och 

rullar sig mellan baderskans hand och huden på den 

badande, hvarefter den med varmt vatten afsköljes. 

Den badande lägger sig derefter i badlafven och exponeras 

för strålen af en varm douclie, samt sedermera 

— under serskilda omständigheter — för en kall 

dylik på hufvudet. Badrummet är under tiden uppeldadt 

till en temperatur af + 36° Celsii. Af- och påklädningen 

verkställes uti en serskild antichambre.)) 

Jag anser mig nu böra omnämna de sjukdomar, 

för hvilkas häfvande Loka gyttja visat sig företrädesvis 

verksam. De äro: rheumatism och fluss af alla 

slag, såsom värk i de muskulösa delarne, tandvärk, 

migrän, röda ögon, vidare gikt och nervösa attacker^ 

såsom konvulsioner, paralysi, hopochondri och hysteri, 

mania, följder af slagattacker, stenpassion m. fl. 

Vi hafva nyss sett huru många och olika, samt 

i medicinskt hänseende för sig sjelfva verksamma beståndsdelar 

ifrågavarande gyttja eger; icke underligt 

derföre att densamma är så nyttig mot fiere olikartade 

sjukdomar. Den verkar för öfrigt icike blott genom 

sina beståndsdelar, utan äfven formedelst sin form 

och sattet för dess begagnande, — och är således att 

rekommendera icke allenast uti alla ce sjukdomar, för 

hvilka jernets bruk visat sig vara af ny^tta, utan äfven 

vid sådana tillfällen, der den genom g;yttjans ingnidning 

och afsköljning uppkomna hudirriitationen måste 

utgöra ett verksamt medel till helsans återbringande.

LO K A. 

2 §. 

Âr 1783, ifrån d. 3 juni till d. 3 augusti, biefvo 

inalles 51 fattige uti lazarfttet vårdade, och atnjüto 

fri förplägning, medikameiiter, brunnskur och bad. 

De fleste, 20, voro behäftade med rheumatism och 

arthritis;— 26 blefvo friska, 20 förbättrade, 5 funnos 

obotlige. Dessutom omvårdades 25 andra fattige, af 

h vilka större delen egde långvariga, obotlige sjukdomar 

— (enligt »Utdrag af Brunns-Intendenten Hr KN. 

AUG. LENJEI Rapport til K. Colleg. Med. öfver Lazarettet 

vid Loka Brunn 1783», uti Veckoskrift för Läkare 

och Naturforakare, IY:de Bandet, 1783, p. 334). 

3 §. 

Jag har börjat att tala om egenskaperna hos och 

bruket af den förträffliga gyttjan, emedan det väsendtligast 

är för denna som Loka så mycket besökes * 

ehuru äfven den härstädes i bruk varande mineralkällan 

är af utmärkt medicinsk nytta. Innan den 

sjuke begynner med gyttjebadningen, bör han under 

en längre eller kortare tid, allt efter sjukdomens beskaffenhet 

och läkarens råd, dricka af helsovattnet 

och iakttaga den vanliga brunnsdieten, emedan gyttjans 

fördelaktiga verkningar derigenom i högsta grad 

befordras. 

4 §. 

Helsovattnet. 

Uti VICTORIAS och BERGMANS ofvananförde arbeten 

yttras åtskilligt öfver detta mineralvattens beståndsdelar 

och medicinska verkningar. Jag förbigår dessa 

äldre utlåtanden, som endast bevisa att denna källa 

länge varit en välgörande ort för sjuke, och gar att 

meddela det väsendtligaste af hvad professor BERGIUS 

i detta ämne anfört. Han säger, på gamla kemiens 

språk, att det hy s er a »utom det flygtiga väsendet 

57

00 LORA. 

(phlogiston), nagra doft af en absorberande jord, 

jenite ett alkaliskt salt, litet jernvictril och någon 

iettma, alltsa äfven tydligen ett tvälaktigt ämne, varandes 

alltihop detta i nog liten proportion emot 

sjelfva vattnet.« 

BERZELII yttrande i sin »Lärbok i Kemien» 

(2:dra delen, 2:dra upplagan, sid. 835), att »Loka 

helsobrunn innehåller visserligen det renaste källvatten, 

som hittills är bekant)), lärer af misstag kommit 

att gälla om källan hvarur dricksvattnet hemtas, 

och icke om sjelfva helsokällan. Det af honom analytiserade 

vattnet hemtades ur den förra, och icke — 

såsom bordt ske, då frågan var om helsobrunnen i 

allmänhet — ur helsokällan 3 ). Emedlertid är det 

en icke ringa förman både att känna det man eger, 

och att ega vid Loka icke allenast den förträffliga 

gyttjan, samt en jernhaltig mineralkälla, i allmänhet 

liknande vara vanliga, utan äfven en källa, om hvilket 

ofvanstående yttrande blifvit fäldt af den störste 

bland kemister, ty äfven det fullkomligt obemängda 

(rena, mineralhaltlösa) valtnets medicinska nytta, 

börjar att allt mer och mer läggas i dagen. 

c. 

En kort .Berättelse om den i Värmeland och 

Grythytte-Sochn belägna, och för några ahr 

sedan upfunna Looha Hälso-Brun. Med de Omständigheter 

och jinmärckningar, soin af erfarenheten 

desse t vä >me förledne ahr en kunnat inhämtas 

j samt för hvilka Siukdomar Vatnet förnämligast 

tienar, hvar uppå en kort För telning, 

8 ) Enligt uppgift af kongl. lifwcdikus m. m. herr duktor 

Kull.

LOK A. 

tillika med någras egenhändig a der om g ef na 

skrijfteliga Berättelser, efter åt h följer, Til hvars 

och ens kundgiörelse välment i dagsliuset framgif 

pen af Eric Victorin, Med. Doctor. Regii 

Collegii Med. Membrum. Stockholm 1727. 8:0. 

Continuation af Kort Berättelse om de C tirer, 

som vid Lo oh a Hälso-Brun, desse tvänne 

forjlutne åren 1727 och 1728 äro giorde, Tillika 

med Någras egna skrifteliga Berättelserh vilka 

vid Siukdomarnes upteknande, bifogade och anförde 

äro, efter jöregången Kongl. Coll. Med. 

approbation i linset framgifne aj Eric Victorin, 

Med. Doctor. Regii Collegii Med. Membrum. 

Stockholm 1729. 8:0. 

Tal om Kalla Bad i gemen, och Loka Badtlingar 

i synnerhet, Ilållet för K ongl. Vetenskaps 

Academien, vid Prœsidii nedläggande, den 2. 

November 1703, af Peter Jonas Sergius,^ M. JJ. 

H is t. Nat. et Pharmaceut. Professor. På Kongl. 

Vetenskaps Academiens befallning. Stockholm 

1764. 8:0. 

Svenska Mercurius för år 1763, pag. 475. 

' U ti Vecko-Skrift för Läkare och Naturforskare, 

IY:de Bandet, 1783, pag. 334: «Utdrag af 

Brunns-Intendenten Hr Kn. Aug. Lenaei Rapport till 

K. Colleg. Med. öfver Lazarettet vid Loka Brunn 

1783.» 

Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar, 

1783 , 4:de Qvartalet, pag. 256-267: »Underrättelse 

om Loka Källor; af Thorbern Bergman. (Jemte Karta 

öfver stället.) 

Samma uppsats är omnämnd och med anmärkningar 

försedd uti Veckoskrift för Läkare och 

Naturforskare, V:te Bandet, 1784, pag. 114 och 115. 

Äfven uti Friherre Berzelii : Analysis Aquarum 

Me cd evie ns i um. Disputatio Academica. I ps.ua, 

1800 — finnes ett och annat anfördt rörande Loka. 

59

60 LOK A. 

Uti Veckoskrift för Läkare och Naturfoi 

skare, VII:de Bandet, 1786, pag. 69 och 70: »Berättelse 

om en ny Mineral-Källa vid Loka, af Knut Aug. 

Lenaeus, Brunns-Intendent.» 

Fortsättning af § 1, pag. 46. 

Från Westerås till Loka helsobrunn är 16 mil 4 ). 

Från Linde 10| mil 5 ). Från Nora 5i mil 6 ). Från 

Arboga 101 mil «). Från Sala 19-f mil T ). Från Köping 

14£ mil (se noten 4). Från Örebro 9| eller 8* 

mil 8 ). Från Helsingborg 52f mil (se noten 3, pag. 

46, och nedanstående not 8 b). Från Ystad 55# mil 9 ). 

4) Vagen ta ges da sålunda: till Kolbäck lf, Köping 1-f, 

Arboga lf, Fellingsbro Blixtcrboda 1£, Bondbyn 

If, Nora lf, Greksåsar 14, Kärfvingcborn 14. 

Grythyttehed li och till Loka 1^. 

5 ) Från Linde till Blixtcrboda lf o. s. v. enligt föregående 

not. 

6 ) Se noten 4. 

7 ) Till Hallsta if, Westerås lf, o. s. v. enligt noten 4. 

8 ) a) Till Blacksta 1£, Skärmarboda 1£, Nora 1|, 

o.s. v. enligt noten 4 [9f]; — eller l) södra vägen, 

franÖrebro till Vinteräsa Sanna 1^, Lekhyttan"^, 

Bryckegårdcn 2, Kjällmo 1, Nolby ii och Loka 

brunn 1| [8£]. 

9 ) Från Ystad till Wadstena, enligt noten 9, pag. 3, 

25f mil, och derifrån till Motala lf, Nykyrkc 1, 

Ra 1^- och Askersund 2, samt från Askersund till 

Wretstorp 2, till Edsbergs Sanna lf och till Lekhyttan 

14, samt vidare enligt noten 8 b.

BESKRIFMNG 

ÖFVER 

HELÔBRUIJV. 

A. osH i*, w. 

i §. 

Geografisk belägenhet. 

Lunds helsobrunn är belügen i Westergöthland och 

Skaraborgs län, på säteriet Lunds egor i Ledsjö 

socken. 

Afståndet frän Skara är 1 mil, från Lidköping lf, 

från Sköfde 3 och från Mariestad 4 *) — samt från 

Stockholm (genom Enköping, Westerås, Köping, Arboga, 

Örebro och Mariestad) 36i 2 ), fran Götheborg 

13-1 3 ), från Ystad 57| och från Helsingborg 56 mil. 

1) Till Björsätter if, Enebacken 14, och derifrån erhålles 

gästgifvareskjuts till Lunds hclsobrunn mil. 

2 ) Enligt noti;n 7, pag. 3, till Örebro 20f ; till Blacksta 

2, Ramundeboda 2, Hofva 2£ , Hasslerör 2f, 

Mariestad •$, oc"b derifrån enligt föregående not till 

Lunds helsobrunn 4 mil L36|-]. 

s ) Till Lerum 2, Ingared , Alingsås lj-, Sköfde gästgifvaregård 

2$-, Wedum 2, Wänga 2\, Flata 1, 

Skara och derifrån till Lunds helsobrunn 1 mil.

62 LUND. 

2 §. 

Ili storiam. m. 

Detta helsovatten liar begagnats sedan mycket 

lång tid tillbaka, och torde denna källas betydliga 

ålder någorlunda kunna inses af dess benämning: 

Odens källa. 

Den äldsta på stället befintliga urkund om dess 

första bruk, är en tryckt brunnslag af år 1649 4 ). 

Den upptogs ordentligen redan omkring år 1720, 

men nyttjades icke stort före 1735, då assessoren TON 

COELLN åtog sig alt upphjelpa densamma. — Ända 

till bö rjan af detta århundrade funnos der inga andra 

byggnader, än en liten brunnssal och ett obetydligt 

fattighus; men år 1811 upprättades ett bolag till uppförande 

af de nödige byggnaderna och beredande af 

andra beqvämligheter för brunnsbesökande, hvarigenom 

också stället kom uti en god kredit. 1803 besöktes 

det af något öfver 100 personer. Nu mera 

finnes der en stor brunnssalong jeinte flera byggnader 

till brunnsgästers begagnande, samt ett af öfverstekammarj 

unkaren m. m. grefve PIPER fonderadt lazarett 

för 30 fattige sjuke, som kostnadsfritt få der genomgå 

brunnskur, samt ett fattighus, som kan inrymma 

50 sjuka. 5 ) 

Helsokällans vattenåder är ganska rik. Vattnet 

är färglöst, klart och luktar vid omskakning starkt 

vätesvafla. Dess smak är icke stark, men tydligt metallisk, 

och del är derföre ganska lättdrucket. Omkring 

8 alnar, i sydost, från helsokällan, från li alns 

högre botten än denna, uppspringer en källa af det 

klaraste och friskaste källvatten, öfyerallt i orten be 

4 ) Enligt uppgift af assessoren och provincial-läkaren 

i Mariestads distrikt, herr doktor JOHN AXEL HUSS. 

4 ) Se vidare härom längre fram.

LUND. 

kant för sin ovanliga godhet och renhet. Dessa källor 

äro skiljda genom en snedt emellan dem gående 

klippvägg. Den sednare källans, vanligen kallad sötkällans, 

åder ger ifrån sig,.med aldrig minskad fart, 

en vattenmassa af något mer än 100 kannor i minuten. 

— På mer och mindre afstånd från dessa källor finnas 

åtskilliga andra källor af mindre rikhaltighet och intresse, 

af hvilka tvenne fournera de tvenne badhus, 

som nära intill brunnssalongen äro uppförda. Alla 

källorna uppspringa vid foten af en sandkulle, nedanför 

h vilken marken tyckes vara något sank, dock icke 

betydligt, emedan den under sommaren är fullkomligt 

torr och fast. Den nedanföre brunnssalongen 

liggande parken är icke stor, men torr och skuggrik, 

beväxt med både barroch löf-skog. 

Helsobrunnens läge är högt. Jemte en högst 

treflig belägenhet, eger stället en mängd vackra och 

märkvärdiga omgifningar, såsom: Kinnekulle, Warnhems 

kloster, Axevalla hed, Höijentorps kungsgård, 

Huseby kyrka in. fl., till hvilka 8 serskildla stora 

landsvägar, dels invid, dels nära intill brunnen sammanstöta. 

Brunnens liögländthet, jenite ständigt friska 

vindar från den närgränsande sjön Wenern, göra luften 

på stället i högsta grad sund och angenäm, fri 

från den de flesta af våra helsokällor åtföljande obehagliga 

och skadliga sumpluften. Med ett ord: ganska 

få af våra helsobrunnar hafva ett så intressant, 

behagligt och ändamålet befordrande läge som denna, 

oberäknadt den utom all tvifvel högst välgörande, på 

så långliga tiders erfarenhet grundade, helsogifvande 

kraften hos sjelfva vattnet. »Att» — s äger herr assessoren 

m. m. doktor Huss uti den benägna skrifvelse 

tili mig, efter hvilken det mesta af denna beskrifning 

är hemtadt — »brunnen nu mera icke så talrikt besökes, 

är ett öde som den troligen delar med alla 

våra helsobrunnar, kanske en eller annan undantagen, 

och beror dels af ortens iråkade mindre välstånd, 

63

64 LUND. 

dels det årligen växande begagnandet af artificiella 

helsovatten samt saltsjöbad, och dels af den, inga 

undantag lidande, regeln: Tempora mutantur et 

nos mutamur in illis.n 

3 §. 

Den 18 juni 1817 stiftades härstädes af öfverstekammarjunkaren 

m. m. grefve GUSTAF PIPER — till 

minne af hans aflidna maka, friherrinnan JAQUETTE 

DU RIETZ — en fattigförsörjningsanstalt, hvars närmare 

beskaffenhet inhemtas af en år 1818 från trycket 

utgifven skx-ift, kallad : »Handlingar rörande invigningen 

af den till framl. fru Grefvinnan PIPERS, född 

JAQUETTE DU RIETZ'S åminnelse stiftade Lazarettsoch 

Fattigförsörjnings-Inrättning vid Lunds helsobrunn». 

Enligt donationsbrefvet skulle årligen, på 

grefvinnans födelsedag (d. 2 augusti), en minnesfest 

i anledning häraf hållas vid brunnen. Detta skedde 

också, med ett berömvärdt deltagande af brunnsgästerna, 

tills år 1836, då den blef inställd ända tills 

förlidet år, 1841, då derstädes hölls, den 2 augusti, 

af församlingens kyrkoherde, prosten AMSUEUS, ett 

vackert tal i anledning häraf. »Det vackra vädret 

och ställets angenäma belägenhet» — säges det i Skara 

Tidning — »hade ditfört en ansenlig folksamling, 

som bidrog att öka högtidligheten.» Utom åt de 30 

fattige sjuke af allmogen, som härstädes under brunnsterminen 

kostnadsfritt åtnjuta brunnskur, erforderlig 

sjukvård, läkemedel, rum, bad och spisning, lenmas 

dylikt understöd åt trenne pauvres honteux. 

Uti brunnens enskildta lazarett emottages dessutom, 

mot en afgift af 1 R:dr B:ko person, ett obestämdt 

antal ; och erhållas här samma förmåner, som 

vid Jaquette du Rietz's fattigförsörjnings-lazarett, med 

undantag af spisning, som af de sjuke sjelfve måste 

förut ombesörjas. Ingen erhåller inträde uti dessa 

inrättningar, som ej är försedd med af vederbörligt

LUND. 

presterskap för tillfallet gifvet betyg om god frejd och 

medellöshet; ej eller någon som är behäftad med venerisk 

sjukdom. 

4 §. 

Brunns-Intendenter. , 

1) JonAN VON COELLN, medie, doktor, från 1786 

till 1797. — 2) ANDEKS THUNBERG, medie, doktor, från 

1797 till 1807. — 3) ERIC JOHAN ÖLÄNDER, medie, 

doktor, från 1807 till 1810. —4) CONRAD WALLENIUS, 

medicina; doktor, 1811 och 1812. — 5) ERIC ODIIE- 

LIUS , medie, doktor m. m., frän 1812 till 1821. 

6) CARE FREDRIK WELTZIN, medie, doktor, från 1821 

till 1830. För närvarande: JOHN AXEL HUSS, medie, 

doktor, chir. magister, pro vinci al-läkare i Mariestads 

distrikt och assessor. 

5 §. 

Brunnsdrickningen vid Lunds helsobrunn börjar 

vanligen den 15 juni och fortsattes i 7 veckor, under 

hvilken tid brunnssökande kunna efter egen bekvämlighet 

välja tiden för deras ankomst och afresa, utan 

att bindas af bestämda terminer. —• Lazaretterna äro 

öppna från den 7 juli till den 4 augusti. 

Ett tillräckligt antal snygga och beqväinliga rum, 

med och utan eldstäder, äro att tillgå —* äfv ensom 

möbler, sängkläder och andra förnödenheter, da derom 

i tid tillsäges; säng-och bad-linne böra medlöras. 

Mat serveras vid stora bordet med fyra rätter till 

middag och tre till afton, jemte brännvin och strösocker, 

emot 40 sk. banko om dagen ; och betalas 

vid andra bordet, med en rätt mindre till middag och 

afton, 29 sk. 4 rst. om dagen —• efter hvilket förhallande 

också portionspriset beräknas, da man önskar 

hemta maten, med tillägg af 2 sk. 8 rst. banko om 

dagen till ersättning för besvär, etc. Duktyg, cou- 

65

66 LUND. 

vert och mathemtningskärl skall af den brunnsbesökande 

medtagas. — För åtföljande betjening och resande 

lemnas äfven spisning, mot billig betalning. 

Hästfoder finnes att tillgå mot i orten gångbart pris. 

Badinrättningen, som är ny och beqväm, erbjuder 

enkla och sammansatta bad af alla slag, till lindrigt 

pris. Priessnitzska vattenkurmetoden vid Gräienberg 

begagnas härstädes. — Biljarden är i godt 

skick, och äro alltid tvenne wurstar att tillgå. 

Reqvisitioner göras, före brunnsterminens början, 

för närvarande hos herr C. M. TORIN i Skara, och 

sedan â Lunds helsobrunns brunnskontor, för hvilket 

postadressen är : Skara och Lunds helsobruun. 

b. sasaa, 

i §. 

Ofvertygad om nyttan af meddelandet utaf en 

utförlig berättelse om de kemiska analyser, som af 

kompetente personer verkställts å de mest bekanta 

af vara inhemska helsovatten, är det med största tillfredsställelse 

jag här går att meddela en hittills otryckt 

och ny 

»Undersökning af vattnet i hunds helsobrunn 

i Skaraborgs län, verkställd år 1836. I ) 

3607 grammer, på nya och väl sköljda buteljer 

hemtadt, vatten uppmättes efter den af professorea 

1 ) har ickc under samlandet af materialier für denna 

hclsobrunnsbeskrifuing bemärkt att niigon kemisk 

analys förr blifvit gjord â vattnet vid Lunds 

helsobrunn ; och det är herr assessoren m. m. doktor 

J. A. Huss jag har att tacka för manuscriptet till 

efterföljande af handling.

LUND. 

m. m. baron BERZELIUS vid Porlavattnets analys nyttjade 

method, och afdunstades vid lindrig värme i 

platinakärl tili torrhet. Återstoden bief vid ytterligare 

upphettning föga brunfärgad, undantagandes der 

större flockar af jernoxidhydrat hade samlat sig. Denna 

återstod utlakades i fiere omgångar med vatten, 

som antog obetydlig färg, till tecken alt vattnet höll 

föga organiskt ämne upplöst. 

Det lösta silades, och de på filtrum qvarblifna 

olösliga partiklarne tvättades med vatten, hvilket togs 

till lösningen, och slutligen med svag saltsyra, som 

upptogs i platinaskålen, hvilken innehöll de i vatten 

olösliga delarne. Härtill sattes äfven det med saltsyra 

blandade vatten, hvarmed buteljerna blifvit sköljda, 

och den saltsyra, hvarmed de delar af korkarne, 

som fatt tillfälle att på sig utfälla jern ur vattnet, 

blifvit macererade. Alltsammans afröktes till torrhet. 

"Vattensolutionen försattes med salpetersyra och 

uppvärmdes, hvarefter salpetersyrad silfveroxid tillsattes 

så länge något fälldes. Det fällda chlorsilfret upptogs 

på filtrum, tvättades och torkades, samt vägde 

0,1025, svarande emot 0;01?6 chlor, eller 0,0196 

saltsyra. 

Den efter chlorsilfrets utfällning återstående solution 

försattes med saltsyra, för att utfälla i öfverskott 

tillsatt silfver, och afdunstades till torrhet i 

postlinskärl, samt, sedan massan blifvit upplöst i 

vatten ocb det fällda chlorsilfret frånsiladt, blandades 

denna solution till den i platinaskålen varande afrökta 

och sedan med saltsyra genomfuktade massan. 

Alltsammans silades genom det vid första silningen 

begagnade filtrum, och lemnade der kiselsyra, som 

tvättad och glödgad vägde 0,055, och, ehuru innan 

glödningen ljusgrå, derefter var fullkomligt hvit. 

Den genomgångna upplösningen försattes med 

ammoniak , till dess en betydlig portion jernoxid var 

utfälld, hvarefter bernstenssyrad ammoniak tillblan 

67

68 LUND. 

dades och vätskan upphettades. Efter jernets fullkomliga 

utfällning upptogs det på filtrum, tvättades 

först med vatten och sedan med utspädd ammoniak, 

torkades, brändes och vägde 0,0605. Vid upplösning 

i saltsyra lemnade del en knappt synlig återstod af 

kiselsyra. Sedan till upplösningen blifvit satt hydrothyonammoniak 

i öfverskott och det fällda svafveljernel 

afsiladt, gaf den genomgångna vätskan ingen 

reaction för fosforsyra med chlorcalcium. Det sedermera 

i saltsyra upplösta svafveljernet fälldes med 

kaustikt kali i öfverskott, silades, öfvermättades med 

saltsyra och försattes med kolsyrad ammoniak i öfverskott, 

utan att någon lerjord fälldes. Den erhållna 

jernoxiden svarar emot 0,0543 jernoxidul. 

Sedan till förenämnde upplösning blifvit satt oxalsyrad 

ammoniak, lemnades den en dag i hvila, och 

hade då afsatt o-xalsyrad kalk, som tvättad och glödgad 

gaf 0,1365 kolsyrad kalk, svarande emot 0,077 

kaustik kalkjord. Den kolsyrade kalken löstes i saltsyra 

och afdunstades till torrhet, samt upplöstes åter 

i vatten, och lemnade ett ovägbart spår af kiselsyra, 

livarefter den i flaska försattes med en blandad lösning 

af chlorsyradt kali och kali-bicarbonat tills saltsyran 

var mättad, men lemnade efter flera dagar ingen 

fällning af manganoxid. 

Till den efter kalkens utfällning varande lösningen 

sattes nu saltsyra i öfverskott, och derefter indröps 

en utspädd lösning af chlorbarium, hvarvid 

svafvelsyrad baryt fälldes, som glödgad vägde 0,020, 

svarande emot 0,0068 svafvelsyra. 

Dem återstående Solutionen försattes med vätesvafladt 

svafvel-ammonium, hvarvid litet sivafvehnangan 

fälldes, som efter upptagning och tvättning syrsatte 

sig innan den hann torka, och glödgad gaf 0,001 

mangan oxidul.

LUND. 

För att bestämma halten af de öfriga beståndsdelarne 

i ^ttnet, afdunstades en lika portion som 

förenämnde, eller 3607 grammer i platinaskål till torrhet, 

h varefter återstoden öfvergöts med saltsyra och 

kärlet betäcktes med en kupig glasskifva, samt fick 

stå i några timmar. Glaset blef härunder ej angripet, 

och således finnes i vattnet ingen flusspatsyra. 

Massan upplöstes i vatten och befriades pa förut beskrifna 

sätt från kiselsyra, jern, kalk och mangan, 

samt afröktes till torrhet och glödgades, hvarunder, 

efter salmiakens bortrökning, ett hoprulladt filtrum, 

fuktad t med kolsyrad ammoniak, inkastades i degeln 

och förbrändes. Den i degeln qvarvarande återstoden 

var mörkgrå af litet kol fran vattnets organiska 

ämne (förmodligen källsyra) och vägde 0,2145. Då 

denna återstod behandlades med vatten, lemnade den 

oupplöst talk jord, som glödgad vägde 0,021. Då denna 

vigt dragés från vigten af hela den efter glödgningen 

qvarvarande massan (0,2145), blir vigten af den 

i vatten lösliga delen 0,1935. Denna i vatten upplösta 

delen af återstoden försattes med chlorplatina 

och afröktes till torrhet, samt öfvergjöts med alkohol, 

då chlorkalium-platina blef olöst, som upptagen pa 

vägdt filtrum, tvättad med alkohol och torkad vägde 

0,093, svarande mot 0,018 kali, eller 0,0284 chlorkalium. 

Den genom filtrum gångna vätskan blandades 

med en solution af kolsyradt natron, afröktes till 

torrhet, glödgades, upplöstes i kokande vatten och 

silades. På filtrum stadnade litet platina-pulver. Den 

genomgångna vätskan försattes med en upplösning af 

fosforsyradt natron, hvarvid fosforsyradt natronlithion 

utfälldes. Vätskan med fällningen afdunstades 

till torrhet och behandlades med vatten, hvarefter 

det olösta lithion-saltet upptogs pa filtrum, 

tvättades och torkades. Efter glödgning vägde det 

0,061, svarande emot 0,0092 lithion, eller 0,023 chlor- 

69

70 LUND. 

lithium. Afdrages nu vigten af chlorkalium och chlorlithium 

från vigten af den i vatten lösliga återstoden, 

så återstår 0,1421 chlornatrium, svarande emot 0,0757 

natron. 

Om man nu antager vattnet innehålla så mycket 

kolsyra, att den med de ej af de öfriga syrorna mättade 

baserne bildar bicarbonater, så innehåller detta 

vatten på 100,000-delar : 

Som analysen gijï'it: 

Svafvelsyra 0,189. 

Saltsyra 0,543. 

Kolsyra 9,420. 

Ki s el syra 1,552. 

Kali 0,499'. 

Natron 2,098. 

Lithion 0,255. 

Kalkjord 2,135. 

Talkjord 0,582. 

Jernoxidul 1,500. 

Manganoxidul 0,027. 

Organiskt ämne ett spår. 

18,806. 

Som kropparna troligen ciro förenade: 

Svafvelsyradt kali 0,412. 

Chlornatrium 0,820. 

Chlorkalium * 0,436. 

Natron Bicarbonat 4,001. 

Lithion d:o 0,871. 

Kalk d:o 5,437. 

Talk d:o 1,823. 

Jernoxidul d:o 3,394. 

Manganoxidul Bicarbonat. . . 0,060. 

Kiselsyra 1,552. 

Organiskt ämne ett spår. 

18,806.

LUND. 

Ehuru detta vatten ej ar märkvärdigt genom sin 

jernhalt, så innehåller det likväl en sådan qvantitet 

salter, att dess medicinska verkan måste vara betydligare 

än af månget annat helsovatten. I detta vatten 

är äfven litliion en beståndsdel, som ej förut är 

funnen i något svenskt helsovatten} och blott i ganska 

fa utländska. _ 

L. P. Ly crine ll.n 

c. 

Emot alla lidanden i digestionsorganerna, arthritiska 

och rheumatiska sjukdomar, skrofulösa och andra 

kachektiska sjukdomsformer, maskplagor, hemorrhojdal- 

samt andra stockningar och infareter i underlifvets 

kärl, svagheter hos nerfsystemet, o. s. v. — 

har detta vatten under en mängd af år visat sig såsom 

ett alltid — och ofta i underbar grad — välgörande 

läkemedel. 

d. 

llülp/iers Beskrifning eie., pag. 31. 

Läkaren och Naturforskaren, Tom. VII, pag. 234. 

D:o D:o Tom. XV, pag. 299. 

Inrikes Tidningar, 1812, N:o 27. 

D:o D:o 18.17, N:o 109. 

Handlingar rörande invigningen af den tili 

framl. Fru Gr ef v innan Pipers, född Jaquette 

du Zlietz's åminnelse stiftade Lazaretts- och 

Fattig försörjnings-Inrättning vid Lunds helsobrunn. 

Stockholm, 1818. 4:o. 

Linncei Westgötha Hesa3 pag. 265. 

71

72 LUND. 

«VE RS EH, 

afsjungne da Hennes Maj:t Drottning 

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTA 

nadigst besökte Lunds Helsobrunn, ar 1814. 

O Drottning l från glansen af diit majestät, 

Välkommen i landtbygdens sköte! 

Vår varmaste hyllning ledsagar ditt fjät, * 

Vår kärlek Dig flyger till möte. 

Ja l ljuf och högtidlig för oss är den stund, 

Då vid denna Källa, och i denna Lund, 

Vår älskade Drottning vi skåda. 

Ej endast åt purpurn af WAS AU NE s thron \ 

Vi vördnadens offer frambära ; 

Nej! från den sällhet Du ger vår Nation 

Du hämtar din yppersta ära. 

Du pryder med dygder din upphöjda plats, 

Och i hvarje hjerta Du rest ett palats, 

Der kärlekens spira Du höjer. 

Din ömhet upplifpar vår åldriga Kung, 

När Kronor hans siljverlock pressa. 

Vid sidan af Dig blir hans spira ej tung, 

Och drifvan ej kall på hans hjessa. 

Ti tacka Dig, Drottning! ty blott med din hand 

Förmår detta räddade Fädernesland 

uitt Räddarens mödor belöna. 

Så tjusar Du WASA o ch tjusar hans Folk, 

Och vårdar dess samfälla lycka. 

Hvi har ej i dag detta Samfund en tolk, 

Som mäktar dess känslor uttrycka ? 

Det felas oss ord; men vår tacksamhets-tår 

Framväller, välsignande, i dina spår 

Och bjuder en lon åt ditt hjerta.» 

CARI, VON BECKER.

BESKRIFNING 

ÖFVER 

5? © SL & & 

II i: Ii S O B R ti i\ N. 

A. aJii-JvDuV^ OOH SliSiiìa» 

1 8. 

Uti första delen af »Afliaiiillingar i Fysik, Kemi ocli 

Mineralogi ; utgifne af W. IlrsixcER och .1. BERZE- 

Jjius», tryck t i Stockholm år 1806, finnes pag. 145—155 

meddelad följande 

»Undersökning af Porla Källvatten, af 

J. Ber zelili s. 

Denna besynnerliga källa har fatt sitt namn af 

ordet porla (gifva luftblåsor), emedan luftbubblor 

beständigt upstiga från bottnen. Allmänheten kallar 

den Palle källa. Man tror att den fordom varit 

känd af munkarna, som deri inbillat sig finna en förunderligt 

helande kraft. Den uptogs 1724, da den 

fauns med stenar igenkastad, ett öde som allahaisokällor 

vid munkarnas afvikande i Gustaf den listes 

tid undergingo. Man berättar att källans uptagande 

i senare tider blifvit föranledt al en Westgöthisk Läkare, 

vid namn RICHTER, h vilken i gamla handlingar 

funnit, att en källa der i trakten borde finnas, och 

gifvit en Torpare, som hos honom rådfrågade sig om 

Beskrivning öfver Sveriges HelsokäUor, 4

74 L' O R L A. 

sin och sin sons dåliga halsa, riet rådet att upsöka 

och njltja denna k;ilia. Allmogen i orten haller den 

ännu i en vidskeplig helgd, samlas hvar midsommaraiton 

dit i stora hopar, badar, dricker och ofirar i 

källan. 

Den är belägen *) i Nerike mot gränsen ai' West 

er göt bland, i s ammanstötningen mellan trenne Socknar, 

Skagerhult, Wihj och Bodarne, pä Säteriet Bolbys 

ägor; den ligger mil söder ifrån Wredstorps 

Gästgifvaregård, i fjerdingsväg från torpet Mårtetragen, 

ocli | fjerdingsväg från bjn Blomsterhult, 

fler Brunnsgästerna bo. På trenne sidor omgifves 

den af en vidsträckt mossa och på den fjerde tillstöter 

en stor och vattensjuk, med tallskog beväxt park, 

söm på flera ställen är genombruten af kärr. Vägen 

Afstån) Fran Örebro till Blacksta 2, till Wretstorp 2 och 

till Porla lf mil. 

2 ) Från Askcrsund till Wretstorp 2 o. s. v. enl ist 

föregående not. 

») Enligt noten 7, pag. 3, till Örebro 2Cf, och derifran, 

enligt ofvanstâende not 1, till Porla mil. 

Enligt noten 2, pag. 46, till Hofva 20-J, och derifran 

till Ramundeboda 2-i samt Porla 1 mil. 

*) Enligt noten 9, p.ig. GO, från Ystad till Wretstorp 

33 i, och der i från till Porla mil. 

Enligt noten 3, pag.4G, till Ram undeboda 38*, och 

dcrifran till Porla 1 mil.

PORLA. 

dit kan svårligen passeras med åkdon T ). Källans 

yta var, då jag kom dit, öfvertäckt med ett tjockt 

mörkgrönt skum, som tycktes bestå af jernoxid och 

conserva. Då detta blef undanröjdt, syntes vattnet 

någorlunda klart, men brunt och emot bottnen svart, 

som i instängda kärr. Källan har hård sandbotten, 

är 21 aln djup och på sidorna ombyggd med stora 

kullerstenar, på hvilka massor af en grå conserva 

växte. Den har aflopp åt kärret i sydväst, och tycktes, 

att dömma efter blotta utseendet, ge emellan 80 

och 100 kannor vatten i timman. Från bottnen upstiga 

beständigt med ett eget svagt bubblande ljud, 

en mängd luftblåsor af olika diameter, från en knappnålsknapps 

till I tums diam. storlek. De komma 

icke från något visst ställe, utan öfverallt ifrån bottnen, 

och utvecklas i långt större mängd då man går 

omkring källan eller stampar på Källekaret. Stöter 

man i bottnen med en käpp, så uppkomma i ögonblicket 

efteråt, ifrån trakten omkring käppen, tusendtals 

större och mindre af dessa bläsor, såsom det 

vanligen händer i alla kärr. 

Vattnet uptaget i glas är gult, nästan som Moslervin 

och luktar obehagligt, oredigt hepatiskt ; skakadt 

i butelj ger det ganska mycken luft, och utstöter, om 

buteljen omvänd öppnas, en deremot svarande mängd 

vatten. Nyss uptaget smakar det vedervärdigt, liksom 

skämd t ; men denna smak förgår efter ^skakning 

eller några minuters stående i öppen luft, och en ren 

sötaktig bläcksmak återstår, lik den af oxiderade jernsalter. 

Källans värme var + 7° då luften var + 10° 

eller något litet cleröfver. 

7 ) Orten saknar visserligen någon anmärkningsvärd 

naturskönhet; men under

TG PORLA. 

A. 

Lackmussolution rodnas deraf starkt ocli i ögonblicket 

; efter kokning blir den oförändrad. 

Kalkvatten ger en fällning, som af mera tillslaget 

\ ätten icke nplöses ; den är gulaktig ocb vattnet blir 

1 ärglöst, emedan extraktif-ämnet fälles med kalken. 

Fernbockstinktur blir svart i okokt, men i kokadt 

A ätten från gulaktig, starkt mörkbrun. 

Saltpetersyradt silfver i kristallform löses utan 

tecken till fällning; lösningen blir efter några minuter 

älven i mörkret rödbrun, lik rödt vin, ocli äfven efter 

48 timmar utan fällning. 

Saltpetersyrad baryt ger en svag i saltsyra löslig 

fällning. 

Kaustik ammoniak och kolsyradt kali göra vattnets 

färg mörkare, utan alt någon ting fälles. 

Oxalsyra ger ömnig fällning. 

(ialläplesyra gör okokt \ätten mörkt violett; kokadt 

åter sjögrön t. 

Blåsyrad ammoniak ger en blå fällning, som i 

ögonblicket försvinner; bvaraf vätskan far en mörkgrön 

färg. Saltsyra gör den mörkblå, men ännu efter 

24 timmar kunde ingen fällning märkas. Kokadt vatten 

blef oförändradt. 

Saltsjradt tenn förstörer vattnets färg och ger en 

obetydlig fällning. 

Saltsyradt bly förändras deraf icke. 

Saltsjradt syrsatt qvicksilfver ger en svag, föga 

märklig fällning, och lösningen öfverdrar sig efter '24 

timmar med hinna. 

B. 

Jag undersökte gashalten på samma sätt som i 

föregående analyser; men den anställdes på ett ifrån 

källan fiere mil beläget ställe; och då en olyckshändelse 

afbröt försöket och förstörde resultatet, så kunde 

jag endast finna gasens qvalitativa förhållande.

PORLA. 77 

Denna gas bestod af en ganska stor portion qväfgas 

blandad ined kolsvregas. .lag liar ännu qvar en återstod 

efter det misslyckade försöket af 2 kub. tum 

qväfgas, erhållna från i kanna vatten. Sa mycket 

tror jag mig kunna sluta deraf, alt detta vatten ar at 

78 PORLA. 

gran återstod. Det lösta hade alla egenskaper af ättiksyradt 

kali; följagteligen hade härigenom = 1,25 gran 

kolsyradt kali hlifvit afskildt ; det i alkohol olösta, 

blött i vatten, förlorade = 0,25 gran i vigt. Lösningen 

reagerade för svafvelsyra med barytsalter, men 

icke för fosforsyra med kalkvatten. Detta var således 

svafvelsyradt kali. 

Det i vatten olösliga = 1,5 gr. brändes i öpet 

kärl, hvarvid det förlorade = 1 gr. i vigt, af det efter 

extraktifamnet återstående kolet. Det qvarvarande 

= 0,5 var kisel. 

2. a) Den under inkokningen afsatta, med kallt 

vatten väl tvättade massan vägde = 15,75 gran. Den 

Aar mörkbrun till färgen och blef i torkning smutsgrå. 

Blött i alkohol gaf den en ovägbar smula efter 

utseende i vatten svårlöst extrakt. Bränd i öppet kärl 

kolades den och förlorade efter uppglödgning = 3,25 

gran i vigt. Dessa bestodo af ett under inkokningen 

iäldt extraktif-ämne och litet kolsyra från jernoxiden. 

b) Den återstående askan löstes med fräsning i 

saltsyra, som efter någon stunds kokning lämnade 

olöst = 4,75 gran grå kiseljord, hvilken i bränning 

ytterligare förlorade = 0,75 i vigt, sannolikt af inblandad 

kol. 

c) Det i saltsyra lösta afröktes till torrhet, löstes 

i vatten, neutraliserades med kaustik ammoniak; den 

glödgade fällningen vägde = 3 gran, och var manganesfri 

jernoxid. Den svarar emot 3,8 gran kolsyradt 

jern. 

cl) Ur den med bernstensyrad ammoniak fällda 

lösningen fällde ren ammoniak intet. Detta vatten 

innehåller således h varken talkjord eller manganesoxid 

; åtminstone icke i de proportioner, att det i 

denna lilla massa kunde röjas. 

e) Ur den återstående lösningen fällde kolsyradt 

kali -i gran kolsyrad kalk. Återstoden efter 1 kannor

POR L A. 

•vatten väger således = 20,75 gran. Efter en kanna 

= 10,375 gran. 

Detta vattens fasta ämnen aro följagteligen på 

livar kanna : 

Svafvelsyradt kali ..... 0,125 gran. 

Saltsyradt kali 0,500 ,, 

Kolsyradt kali 0,625 ,, 

Kolsyrad kalk 2,000 ,, 

Kiseljord 2,625 ,, 

Extraktifämne 2,500 ,, 

Kolsyradt jern .... . 2 , 0 0 0 , , 

79 

Summa 10,375 gran. 

Detta källvatten utmärker sig framför andra svenska 

vatten genom sin ovanligt ymniga halt al extraktifaniue, 

jern, qviifgas och kolsyregas. 

D. 

Den ifrån bottnen upstigande gasen samlades i 

en flaska och ställdes öfver kalkvallen, som dera! 

uptog }. De återstående f hade ingen kännbar lukt, 

och visade sig i alla dermed anställda försök lika den 

ur föregående vatten erhållna qväfgasen. 

Inblandningen af kolsyregas kommer sannolikt 

icke från källans botten ensamt, största delen härrörer 

snarare ifrån sjelfva vattnet; ty om man leder 

en från kolsyra fri luftart genom ett kolsyrehaltigt 

vatten, så uptar luften en del af kolsyran ifrån vattnet. 

Detsamma händer om man i en med ofullkomligt 

mättadt kolsyrevatten till hälften fylld flaska inforer 

atmosferisk luft och omskakar den. Luitens 

volum blir derigenom ökad, och utstöter, om flaskan 

omvänd öppnas, en deremot svarande myckenhet 

vatten, emedan en viss mängd kolsyra dervid blifvit 

utvecklad tills den i vattnet och i luften kommit i 

jämnvigt; införes åter kolsyregas i stället för atmosferisk 

luft, så upsupes gasen ; låter man då atm. luft

80 PORLA. 

inströmma och skakar den på nytt, sa drifves en del 

deraf åter ut. Yore i den här undersökta gasen kolsyran 

redan utvecklad från bottnen, så förutsatte detta 

att vattnet skulle vara mättadt med kolsyregas vid 

+ 7°, h vilket det likväl icke är. Men då qväfgas i 

mängd fran bottnen utvecklas, finner man att vattnet 

matte liafva uplöst sa stor mängd af denna gasart, 

som det vid atmosfereus vanliga tryckning i denna 

värmegrad kan balla uplöst. Den fräsning som i 

detta vatten upkommer då korken uttages ur en vid 

"H 7 korkad, men sedan till -f- 15° upvärmd butelj , 

kommer bufvudsakJigast från qväfgasen, ty up v armes 

en med gasutvecklingsrör försedd butelj, fylld med 

detta vatten, ocb röret ledes i en med kalkvatten 

fylld pneumatisk appareil, sa öfvergår länge qväfgas 

i m.ingd, innan kalkvattnet begynner grundas. 

Jag bar anfört detta prof, icke såsom en fullständig 

analytisk undersökning, utan endast för att meddela 

de underrättelser jag kunnat samla om denna i 

sitt slag enda källa.» 

2 §. 

Först år 1809 var det, som denna helsobrunn 

koin uti ett allmännare bruk. Kongl. Majrts nådiga 

privilegium för densamma är dateradt den 10 Febr. 

1819. 

3 §• 

Uppgifter med af seende pä omkostnaderna 

för en brunnssejour vid Porla, m. m. 

Första brunnsterminen begynner vanligen den 9 

juni, och slutar den fi juli; den andra, den 9 juli, 

och slutar den 5 augusti. 

Brunns- och salongs-afgiften är 6 R.dr, och till 

apoteket erlägges 32 sk. — Hyran för ett bättre rum

PORLA. 81 

är 2 R:dr, en biittre sàng 1 R:dr, en byrå 24 sk., en 

stallspilta 16 och vagnsrum 12 sk. —• i veckan. — 

Yid första bordet serveras med fyra rätter till middagarne, 

och 3 till aftnarne, emot 1 R:dr om dagen, 

utan afdrag för serskilta måltider (vin, brännvin, strösocker 

och dricka -oberäknade). Vid andra bordet 

och för betjening serveras portionsvis eller efter beting. 

(De, som åstunda att hemta maten, böra medföra 

couverter och mathemtare. Lakan, handdukar 

och badlinne skola äfven medtagas.) 

Badhuset är i godt skick och till baden begagnas 

helsokällans vatten ; äfvensom gyttja frän Clara källa 

i Carlskoga finnes att tillgå. 

Lazarettet öppnas vanligen den 15 juni, och skall 

en livar, för att der emottagas, vara försedd med af 

vederbörligt presterskap utfärdadt fattigdomsbevis, 

hvilket dock icke gäller från det ena året till det 

andra. 

Tvenne brunnswurstar gå dagligen tvenne gånger, 

vid de vanliga promenadtimmarne, till omkringliggande 

ställen, och betalas hvarje plats med 8 sk.; 

dessutom finnes lätt tillgång på hästar, genom ackord 

med kringboende allmoge. — Ofvan anförde priser 

äro i banko. — Om rum m. m. korresponderas med 

brunnsintendenten (för närvarande doktor JOH. G. 

HALLBERG; adress: Örebro). — Brunnens postadress 

är: Ramundeboda och Porla. 

Denna helsobrunn är mycket besökt, ty dess vatten 

anses för ett af de verksammaste, som i Sverige 

förekomma. 

4 S. 


hafva härstades varit: 1) NILS WILH. ELGENSTJERNA, 

inedie, doktor, 1819. — 2) DANIEL EKELUND, medie, 

doktor, nu mera medicinalråd m. m., 1822. 

För närvarande: JOH. GEORG HALLBERG, M. D.

82 PORLA. 

5 §. 

Utdrag af Inrikes Tidningen N:o 28, för 

den 2 Mars 1810. 

»Sjelfva källan är nu en råpunkt, h var es t Grimstens 

härads-allmänning sammanstöter med lilla Laxå 

bruk och Bolby säteri. På trenne sidor omgifves den 

af en stor (fast mer och mindre) sank mosse. Så väl 

alhnånningens som Laxå-ägarens, Herr Brukspatron 

STROKIRKS , område, nära källan, är så sankt och 

kärraktigt, att någon byggnad, utan särdeles möda 

och kostnad, icke på dess grund lärer vara alt hoppas. 

Den fasta marken deremot tillhör ensamt Bolby 

ägare, Herr Generalen, Riddaren och Commendeuren 

ni. in. Grefve GUSTAF WACHTMEISTER, och ett jemnt 

samt med tall och löfskog beväxt land (som blott pä 

ett par ställen af mindre kärr finnes besvärad), sträcker 

sig -fidels mil från torpet Blomsterhult till källan, 

hvarest den yttersta udden, som fasta marken formerar, 

afskiljes från den öfriga skogen medelst en af 

brunnsgästerne, bland annat, älven inrättad körbar 

bro, samt innehåller ett tjenligt utrymme af 11 tunnland, 

8 kappland. En byggnad af bräder öfver och 

vid källan, och ett särskilt boningsbus för en torpare 

eller utsiltare, är här af Bolby respect, ägare nppfördt, 

och detta år har en tacksam och välment 

brunnsgäst låtit på sin enskilta bekostnad för öfrigt 

uppföra en byggnad med några boningsrum och 

tvenne badhus med goda anstalter för både kall och 

varm badning. 

Brunnsgästerne bo för öfrigt, utom i Prestegården, 

äfven uti fiere byar på i till |:dels mil från 

källan, äfvensom i de närmare belägna torpen. Från 

allmänna landsvägen är enskilta brunnsvägeri ganska 

körbar ända fram till källan, sedan en icke obetydlig 

kostnad på densamma blifvit använd, hvilket 

sammanlagdt med den inkomst allmogen genom

POR L A. 83 

brunnsgästerna vistande dagligen tillfaller, märkligen 

bidrager till dsras nytta. 

Pastor i Skagershults Församlingen, af Kongl. 

Maj : t i nådei hedrad och belönt för sin praktik i 

Medicinen, hir detta ar sökt minska saknaden af 

Brunnsläkare. Hans förda Journal öfver Brunnsgasterçe, 

deras sjukdomar och erhållna förbättringar, 

och h varmed han årligen torde fortfara, blifver visserligen 

mycket upplysande.» 

6 §• 

Utdrag af Inrikes Tidningen N:o 33j för 

den 16 Mars 1811. 

•»Marken, på hvilken källan är belägen, tillhör 

Bolby och Ilas self ors egendom, som äges till fem 

10:delar af Grcfve G. WACHTMEISTER, till fyra 10:delar 

af C. A. FALKENBERG, och till en 10:del af J. LAGER- 

FELT , och står under förvaltning af Herr Generalen, 

Riddaren och Commendeuren Grefve GUSTAF WACHT 

MEISTER. Stora Las s ana, eller egentligen Lilla 

'Laxå Bruks område, lär dessutom vara gränsen hit— 

intill, men olyckligtvis utan rätt tjenlig byggnadsplats 

nära källan. Herr Brukspatronen och Wasa-Riddaren 

E. STROKIRIC skall i denna orten ofta vunnit rätt 

till samtidens tacksamhet och efterverldens hugkomst. 

Skulle dock en mängd af år ännu framskrida, innan 

någon förmår göra Pulle Källa så nyttig och användbar 

den borde vara, må dock ingen tid komma, 

då man ej skall minnas eller erkänna värdet af Krono- 

Befallningsmannen G. STRÖMSTEDTS omsorg och kostnad 

att bringa denna helsobrunn nästan från sitt ödesmål 

till hvad den nu är.» 

7 §. 

»En Brunns-Doctor tillförordnades år 1811 af 

Collegium Medicum, och denna helsobrunn väckte 

då bemälte Collegii synnerliga uppmärksamhet.

84 PORLA. 

Af den mängd Brunnsgäster som isynnerhet aren 

1808, 1809 och 1810 freqventerat Fulle Källa, och 

h vilka i Tidningarne för hvart ar blifvit införde, torde 

säkraste underrättelsen kunna inhämtas, huruvida 

detta helsovatten är tillförliteligt. Ehvad missöden 

Porla Källa än ma hafva, lär dock icke inträffa att 

den misskännes af dem, som der redan Återvunnit en 

förlorad eller styrkt en försvagad h elsa.» 8 ) 

b. 

Beskrifning öfver Porla Källa. Stockholm, 

1818. (Innehåller: l:o Transumi utaf sljhandlin 

game i Fysik, Kemi och Mineralogi, utgifne 

af Hisinger och Berzelius år 1806, pag. 145. — 

2:o Utdrag af Inrikes Tidningen N:o 28, för d. 

2 Mars 1810. — 3:o J):o d:o ]\:o 33, för den IG 

Mars 1811 och 4:o N:o 54, för d. 11 Maj 1811. — 

5:o Utdrag af Kongl. Majits, under d. 18 Mars 

1817, till Konungens Ti e fal Inings h afp a ride i Örebro 

ajlåtne Nådiga Skrifvelse, angående utbytning 

för disponenten af Porla helsobrunn utaf de åt honom 

, under den 27 juli 1814, förundte 24 tunnland 

last mark i och lör byggnader och nödigt utrymme 

-vid nämnde helsobrunn, belägne på Grimstens häradsallmänning 

— emot 58 tunnland och 20 kappland också 

vid brunnen belägen jord, tillhörig Laxå och Bålby 

bruks egare. — 6:o Förteckning öfver brunnsgästernas 

antal härslädes under några år, samt 

slutligen 7:o Beskrifning öfver F orla Brunn för 

är 1817. Tillsammans 12 sidor (utom titel och tvenne 

sidor för den fjerde uppsatsen.) 

") Utdrag af Inrikes Tidningen ]N:o S i, för den lt 

Maj 1811.

eskriimm; 

öf ve r 

HElSOBBf S. 

A. oss k. K. 

I s. 


Denna helsobrunn ligger något öfver f mil 1 ) i s öder 

från Helsingborg, mellan byarne Ramlösa och Köpinge, 

uti Malmöhus län af Skåne. 

Egorna, som tillhöra brunnen, utgjorde år 18(>'i 

ett halft frälsehemman. 

Afståndet från Lund är of — fran Malmö 6-g 

från Landskrona -i? — från Engelholm »t fran 

Stockholm (genom Södertelge, Nyköping, Norrköping, 

Linköping, Grenna och Jönköping) 581, eller (genom 

förutnämnde städer och Halmstad, Laholm och Engelholm) 

58£ — från Götheborg (genom Kungsbacka, 

Warberg, Falkenberg, Halmstad, Laholm och Engelholm) 

23 — och från Ystad (genom Lund) 10 mil. 

J ) Fran Helsingborgs södra tull är en sträcka af /841 

alnar till det âr 1S02 å stallet befintliga brunnshuset.

86 RA ML ÒSA. 

2 8. 

Ställets naturbeskaffenhet o/ngijH///gai • 


Det är utur eri 9 ulnar hög, med höga och löfnka 

träd prydd sandstensklippa, som ifrågavarande 

mineralvatten flyter genom en perpendikulär öppnmg 

2 ). En häck löper genom dalen, och jorden 

härstädes innehåller, såsom bekant är, stenkol, som 

icke på något annat ställe i Sverige, än här, förekommer 

der mineralvatten hlifvit funnet. HULPHERS 

sä »er, uti sin ar 1770 utgifna heskrifning öfver mineralkällor 

i Sverige, att detta ställe må, till följe af 

sin belägenhet vid sundet, kallas naturens mästerstycke 

! 

brunnsbyggnaderna äro beqvämliga, — och uti 

den större, högst belagna byggnaden är en stor och 

prydlig sal, fran hvilken man eger en serdeles vacker 

och vidsträckt utsigt; så ock från husets altan, der 

man skadar Öresund med sina många seglare, Seelands 

stränder och Köpenhamn. — Parken är skön 

och om v exlande. 

T nejd en ligga fiere täcka landställen, såsom Fredriksdal, 

Pilshult, Pälstorp m. fl., och något längre 

borri det herrliga Kulla Gunnarstorp, samt vidare 

Hjehnshult, Rosendal, Rosenlund, Bosarp och Gedslund. 

3 8. 

Historia. 

Att sluta deraf, att ingenting namnes uti URBAN 

HRÄRNES ar 108,} utgifne »Vattuprofvare» om Ramlösa 

belsobrunn, ehuru fiere mineralkällor uti nämnde 

3 Nagra alnar liärifran är on dylik rctnna, titur IITÌIken 

äfven mineralhaltigt vatten framqväller.

RAMLÖSA. 

87 

skrift anföras > torde den närmare ÌcìLtitzccIottigrt om 

ifrågavarande källa icke datera sig före slutet af 1 680talet, 

ehuru dess närvaro redan förut varit bekant, 

såsom man finner uti den af kanslit adet LAGERBRINL 

författadelefvernesbeskrifningen öfver fältmarskalken 

grefve ASCHEBERG, hvarest (pag. 172) anföres, att soldater, 

som (år 1677) plågades af fältsjuka, tillfrisknat 

sedan de kommit att släcka sm törst uti källan vid 

Ramlösa by. 

Den större kredit stället började vinna i slutet af 

förra seklet tillskrifves landshöfdingen, grefve VON 

ROSEN, som tillvägabragte bildandet af ett bolag, uti 

bvilket konungen (GUSTAF IV ADOLF) egde 30 aktier. 

Också var brunnen både uti godt stånd och med 

god kredit försedd år 1802; afgiften till brunnshuset 

var då af förmögnare personer 2 R ; dr, och af andra 

1 R:dr, samt af allmogen 24 sk. At presten, »klåckaren» 

och brunnsmästaren betalades efter godtycke. 

Brunnsgästerna bodde dels uti Ramlösa och dels uti 

Köpinge by och äfven uti Helsingborg. Och vidare 

skedde vattendrickningen »under stark musik» enligt 

livad brunnsintendenten UNGE förmäler. Och vidare 

dansades alla söndagar och thorsdagar uti brunnssalongen 

från i till 7. De fleste öfrige dagar besöktes 

»Comedie-huset» i Helsingborg. Utom ett vackert 

och rymligt brunnshus, fanns här fyra boningshus 

, samt stall och vagnshus. Grefvarne DÜCKEB 

hade serskildt för sin räkning bebygdt en tomt, bvilket 

exempel följande året följdes af baronerne VON 

SCHWERIN och TROI.LE. Dessutom ett hus för brunnsmästaren 

och ett värdshus för betjeningen. Alma* 

och lönnar voro till stor myckenhet planterade, »för 

alt framdeles lagna ögat samt gif va skugga och lugn»! 

På en af brunnsdirektionens ledamot, herr TÖNNINGH, 

till brunnen skänkt, och på stadens grund belägen, 

plats var ett 28 alnar langt och 15 alnar bredt badhus

88 R A M I, 0 S A. 

uppfördt »för salta vattnets skuld» invid stranden, 

vid pass 800 alnar från landsvägen och 6819 alnar 

frän brunnshuset. 

T venne gånger i veckan gjordes sammanskott åt 

•le fattige till deras lifsuppehälle och lemnades behöfliga 

medikamenter fritt. Af samma orsak, som 

detta skedde, nemligen att lazarett härstädes ännu 

icke lanns, voro de fleste fattige inqvarterade pä logar 

och i lador tillhörande Ramlösa och Köpinge 

byar; likväl uppbyggdes korrt efter ifrågavarande år 

(1802) ett boningshus äfven för de fattige. 

4 §. 

Ar 1796 besöktes stället al 74 ståndspersoner, — 

är 1797 af 55, — 1798 af 81 och 1782 af 112, — år 

1800 af 106 och 1801 af 110. Medeltalet af brunnsbesökande 

för hvarje ofvanstående år var, då de fattiges 

antal äfven inberäknas, nära '200. 

5 §• 

Bru/ms-Intendenter 

hafva härstädes varit: L) JOHAN JACOB VON DÖBE J.K, 

medie, doktor, 1707. — 2) KILTAN STOBÊUS, medie, 

doktor, 172 ). —• 3) KIT.IAN STOB .-EUS d. y., medie, 

doktor, 1746 till 1756. — 4) JOHAN LIND HULT, medie, 

doktor, 1756 till 1759. — 5) JOHAM BORG, medicinte 

doktor, 1759. — 6) EBERHARD ROSENBLAD, medicina: 

doktor, 1760—1796. — 7) PEHR UNGE, medie, doktor, 

1796—1810. — 8) EBERHARD ZACHARIAS MUNCK AF 

ROSENSCHÖLD, medie, doktor, professor etc., 1810. 

b. &2s2& 

Professoren VON DÖBEEN har uti sin beskiifning 

om stället troligen anfört något om vattnets bestånds

li A MLÖS A. 

89 

delar, men den första i tryck lemnade underrättelse 

i detta ämne funnit, förekommer uti LINNEI Skånska 

Resa, pag. 310, livarest så väl föregående försök al 

arkiatern STOE.-EUS , som dylika af LINNE sjelt öfver 

vattnets egenskaper finnas omnämnde, liera uppgifter 

i detta hänseende voro icke eller kända at 

brunnsintendenten P. UNGE, då lian år 1801 lät vattnet 

undersökas afkemie adjunkten CARE P. OIIRLING. 

En utförlig berättelse härom finnes uti 15:de tornen 

af Läkaren och Naturforskaren, pag. 180—192. Resultatet 

blef följande analys af en kanna, nemligen : 

1 kubiktum kolsyra, kubiktum svafvelhaltigt \äte, 

Ifü g ran j ern > TT« gran kolsur kalk, ^x'r'a gran koksalt, 

gran saltsur kalk, g 1 ' 311 oc ' 1 7S4 

gran ammoniakalisk bergolja. 

c. 

Brunnsintendenten P. UNGE, som härstädes tjenslgjorde 

under åren 1796—-1810, säger att vattnet visat 

sig verksamt mot följande sjukdomar, nemligen äckel 

och kräkning om morguarne, förstoppning, kolik, 

slem och söinnlöshet, cardialgi och lialsbränna, väderspänningar, 

maskar, mjältsjuka, hysteri och konvulsioner 

samt oordningar i menstruationen, gikt, rheumatism, 

kontrakturer, lidanden i urinvägarne, lamhet 

ocli slutligen afven hudsjukdomar. Serskildt anförer 

han ett par bröstsjukdomar, som af vattnet blifvit 

häfne. 

Brunnsimtendenten P. UNGE säger sig hafva uti 

en tysk aflnandling om Surbrunnar sett an förd t, att

90 n A M L Ö S A. 

professor VON DÜBELN, h vilken år 1707 bärstädes biel 

brunnsintendent, låtit trycka en Beskrifning öfver 

Ramlösa Helsobrunn. (Denna bok finnes dock hvarken 

å akadeinibiblioteket i Lund eller kongl. biblioteket 

i Stockholm.) 

TJti Läkaren och Naturforskaren, XV:de Tornen, 

1803, förekommer, pag. 177—109: »Något om 

Ramlösa Brunn.» En historisk, kemisk och medicyisk 

uppsats utaf brunnsintendenten m. m. herr 

doktor P. UNGE; daterad den 20 januari 1802. 

Morborum Casus ex Diario, ad acidulas Ramlösenses 

habiiOj selecti. Dis s. Jcad. Frees. E. Z 

Munck af Rosensclijöld. Resp. J. Barjoth. Lund 

1812. 1-j ark i 8:o. 

Linncei Skånska Resa, pag. 310. 

Hiilphers Beskrifning etc., pag. 35.

BESKRIFNING 

ÖF VER 

H E Ij S O U It U W I¥ 

vid Köping. 

1 8. 

Berättelse om Köpings Helsobrunn, af Herr 

Doktor J. L. Ringenson. x ) 

»Redan då jag, under Herr Professoren MUNCK ÀT 

ROSENSKÖLDS intendentskap, åren 1804, 5 och 6 var 

Fattig-Läkare vid Ramlösa, bief jag öfvertygad, att 

helsobrunnar äro i landsorterna de ställen, der kroniska 

sjukdomar bäst kunna iakttagas, vårdas och 

botas. Där har Läkaren tillfälle att samla sjuklingar 

omkring sig, om hvilkas sjukdomsbeskaffenhet han 

eljest skulle halva svårt att blifva underrättad. Han 

får en hel månad dageli gen se sin patient, och med 

detsamma betrakta sjukdomen från mer än en sida. 

Ofta tänder han hos den nästan öfvergifna sjuklingen 

och hos sig sjelf, en gnista af hopp om dess vederfående 

, då han kan lofva, att, vid en tillkommande 

brunstermin, taga den sjuke under sin vård och dageliga 

tillsyn. Det annars så mycket öfverhandtagande 

qvacksalfveriet torde ingenstädes äga mindre rum, 

än vid våra helsobrunnar; en naturlig följd, dels af 

den uppmärksamhet, hvarmed Läkaren vet att före- 

J ) Ur "Svenska Läkare-Sällskapets Handlingar," 8:de 

Bandet, pag. 14(5—153.

92 JOHANNIS DAHL. 

komina sådant, dels ock af patientens förtroende till 

biunnskuren. Dessa ;iro de stora fördelar, som 

Hrunnsinrättningar medföra å Läkarens sida ; men å 

sjuklingarnes aro de icke mindre betydliga. De fljttas 

Iran ett ställe, där de ofta en läng tid legat sjuke, 

lill ett annat, där sjelfva nyheten och ombytet behagar 

dein. Det ombytta lefnadssättet, årstiden och nytt 

sällskap skola nödvändigt halva en nyttig inflytelse på 

hälsan och lynnet. Da de höra berättas huru andra 

^ dy lika sjukdomar blifvit till helsan återställde, eller 

åtminstone förbättrade, så upmuntras de till ett noggiant 

iakttagande af de föreskrifter, som blifvit dem 

gifna. Om de förut varit mindre ordentliga i behandlingen 

af sin sjukdom, om de vanvårdat sina sår 

o. s. v., sa få de här bade af Läkaren och af andra 

ordentligare brunnsgästers exempel lära huru de böra 

förhalla sig. De få nyttiga bad, icke blott såsom ett 

reningsmedel för huden, utan såsom ett förträffeligt 

läkemedel i många sjukdomar. De som behöfva elektricitet, 

galvanism m. m. finna gemenligen tillfälle att 

begagna dem vid våra helsobrunnar. — När man nu 

utom ofvannämnde fördelar, vill betrakta vattnet såsom 

ett medikament, hvilket man har till utomordentligt 

g°dt pris, så kan man med skäl påstå, att sjuklingen 

ingenstädes kan med större fördel och med 

mindre kostnad vårda sin helsa, än vid en helsobrunn, 

hvilket ock matte vara orsaken h vårföre de så flitigt 

besökas. Men da många orter antingen alldeles sakna 

dessa Inrättningar, eller hafva dem på längre afstånd, 

hv arigenoni resekostnaden blir dryg åtminstone för 

den mindre bemedlade, så tyckes det vara en skyldighet 

eller åtminstone en god gerning, att söka begagna 

de tilllällen som erbjuda sig till vinnande af 

dessa ändamal. Det var också af alla nu anförda skäl, 

som jag, ar 1811, började med den Brunnsinrättning, 

h vilken jag nu hos Kongl. Collegium får den äran 

anmäla och beskrifva.

JOHANNIS DAHL. 

Köpings Hälsobrunn är belügen en sjettedels mil 

norr ut ifrån Köpings stad 2 ), och tillhörer det Grefveliga 

Gronhjelmska fideicommisset. Enligt säkra underrättelser, 

har den länge varit begagnad såsom helsobrunn. 

Den namnkunnige Apotekaren Scheele hade 

för sitt nöje skull låtit plantera nagra träd omkring, 

och bygga ett hus af korsvirke och bräder öfver källan 

; men genom bristande omvardnad var detta hus 

redan år 1809 nära lörfallet. 

Brunnens belägenhet är vacker vid foten af en 

hög kulle, o c Ii intill sidan af en stor äng, hvilken genomskäres 

af samma ström som flyter genom Köpings 

Stad neduti Mälaren. Källan är mycket vattenrik , ty 

den lämnar ungefärligen 192 kannor i timmen 3 ). 

Vattnets värmegrad på 3i alns djup stiger till 8 grader 

öfver fryspunkten. Några andra nära intill mineralkällan 

belägna källor halva nära en grads högre 

temperatur, hvilket måtte härröra deraf, att de icke 

äro så djupa, ej heller så väl ölverbyggda. Ar 1815 

hade jag den lyckan, att i Herr Professorn och Riddaren 

BERZELII närvaro få anställa reactionsprof pa 

Köpings lielsoN ätten, hvilka prof sedan flera ganger 

blifvit förnyade och vittna : 

l:o att \attnet, hemtadt i ett glas och skakadt, 

luktar af svafvelbunden vätgas ; 2:o att tillslagen 

lackmustinctur rodnar vattnet ; 3:o att galläpleinfusion 

tillsalt ger ljus purpurfärg, som efter band blir 

blågredelin ; i:o attt solution af superoxalas kalicum 

åstadkommer hvit fällning; 5:o att solution af nitras 

argenticum orsakar en hvit fällning, som i solljuset 

svartnar; 6:o att tillsatt solution af nitras baryticum 

och murias baryticum åstadkommer ingen fällning ; 

2 ) På Jemmertuna cgor i Westmanlnnd. 

93 

3 ) Den upptäcktes ar 1TG0 af prosten OLOF II LLIUS, 

orh undersöktes korrt derefter af arkiatern VON RO- 

SETFSTEIJF.

94 JOHANNISDAHL. 

7:o att en solution af carbonas kaliciim (neutralt kolsyradt 

kali) verkar ingen fällning, hvarken med kokadî 

eller kallt brunnsvatten; 8:0 att en lösning af acetas 

plumbicum gör i detta vatten en b vi t fällning. 

lläraf synes således, att ifrågavarande mineralvatten 

haller fri kolsyra, jernoxid, kalk samt kolsyrade 

och saltsyrade salter; men deremot inga svafvelsyrade 

salter. De sjukdomar, i hvilka vattnet gjort 

synbar nytta, äro förnämligast intermittenta febrar, 

hvilka ofta blifvit botade endast med bad och brunnsdrickning 

; dernäst uteblifven eller oordentlig reglering, 

magkramp, kronisk hufvudvärk, hoemorrhoider, 

gikt, rheumatism o. s. v. — Brunnsgästernas antal 

under de förflutna tolf åren har Varit som följer: 

år 1810, 58 personer; — 1811, 70; — 1812, 105; — 

1813, 88; — 1814, 80; — 1815, 128; — 1816, 84; — 

1817, 85; — 1818, 95; — 1819, 106;— 1820, 111; — 

1821, 140. 

Den Journal jag fört öfver Brunnsgästerna och 

deras sjukdomar, skall jag framdeles halva den äran 

alt för Koiigl. Collegium uppvisa. 

Innan jag år 1811 började med de Inrättningar, 

som nu finnas vid Köpings helsobrunn, rådfrågade 

jag härom tvenne Kongl. Sundhets-Collegii Ledamöter, 

som icke allenast gillade mitt företag, utan äfven 

uppmuntrade mig till dess fullföljande. Derefter anhöll 

jag hos brunnens ägare, att få instänga fem tunneland 

jord närmast omkring källan, hvilket också 

blef mig beviljadt. Sedan utverkade brunnens ägare, 

Herr Kabinetts-Kammarherren (irefve C RONHJELM 

Kongl. Maj:ts Nådiga Stadfästelse å det kontrakt, som 

imellan honom och mig blifvit upprättadt, och hvarigenom 

jag i 50 år äger fri dispositioös-rätt öfver brunnen. 

— Nu l;it jag instänga platsen, anlägga en ny 

väg från den allmänna vägen ned tiill brunnen, samt 

bygga en ny bro öfver strömmen. Vägen så väl som

JOHANNIS DAHL. 95 

bro en håller 64 aliar i bredd. Är 181,2 lät jag öfver 

källan bygga, elt n'tt bus, som är 12 alnar i fyrkant, 

med fenster åt tß sidor ocb dörrar åt den fjerde, 

Följande åre t ellei 1813 börjades en Badhusbyggnad, 

som först 1814 bei' färdig. Sistnämnde år fullbordades 

också, en torre Byggnad, bestående al en 

Brunnssal och tveme andra rum, hvilka alla äro försedda 

med eldstäler och ämnade till beqväinligbet 

för Brunnsgastern;, i synnerhet dä väderleken är fuktig 

och kall ; ty ja* t ror, att man, i saknad af sådana 

beqvämligheter, ota gjort sig mera skada än gagn 

med sin brunnskir. I denna sal förrättas bön kl. 7 

om morgnarne,

9f> JOHAN IN ISDAHL. 

an 350, samt i ar nära 500 önigoin varma ocl) ömsom 

kalla bad. 

Genom Brunnsgästernas frivilliga sammanskott 

och Kabinetskammarherren Gi-efve CRONIIJELMS fri— 

Löslighet har, under de sju .sista aren, en fattigkassa 

blifvit inrattad. Af de influtna medlen äro 

.Î0 R:dr Riksg. ärligen utdelade bland fattiga som 

begagnat helsobrunnen. Detta oagtadt utgör fattigkassans 

närvarande behållning 861 R:dr2sk. R:gsm., 

som af mig innehafvas och förräntas.» 

'2 5. 

1 örfattaren till ofvananförde berättelse har förlidet 

ar benäget meddelat mig efterföljande vidare 

underrättelser om denna helsobrunn: 

»I Fischerströms beskrifning om Mälaren säges 

att ifrågavarande hälsokälla ganska tidigt blifvit begagnad, 

at h vilket pastaende källans ymniga vattentillgång 

och belägenhet emellan en ström och en hög 

kulle, tyckes gifva mycken trovärdighet. Man kan 

ock förmoda, att den icke blott varit en hälsokälla, 

utan också en offerkälla, men härpå har jag inga 

l>e\is. Sedan ar 1821 är åtskilligt tillgjordt och förbättradt. 

Således är vid stora byggningen en betydlig 

tillbyggnad gjord, sä att den nu består af två 

/ större Salar, lie smärre rum och lörstuga. Badhuset, 

livilket ligger invid samnia ström som flyter genom 

Köpings stad, har vunnit alskilliga förbättringar. 

Badningen sker icke i strömvattnet, utan i källvattnet, 

h vilket är renare, kallare och till doliseli kraftigare. 

Pa tva månader, som vanligen brunnsterminen 

räcker, halva minst 000 bad årligen blifvit gifna, • 

icke blott at brunnsgäster, utan också åt kringboende. 

Ett nytt fattighus blef lör liera år sedan uppbygdt 

för den insamlade fattigkassans räkning, der en sal 

begagnas

JOHANNIS DAHL. 

97 

begagnas af fattiga fruntimmer, och cn kammare af 

mera oförmögna af samma kön. Köket är gemensamt; 

och på vinden i samma hus finnas sängar för 

fattiga sjuka karlar. Sistnämnde lokal har i senare 

tider vunnit mycken förbättring. Fattigkassan äger 

nu ett kapital af omkring 900 R:dr Rgs, hvaraf räntan 

årligen delas åt fattiga brunnsgäster, som äro förbundne 

att medföra något understöd från socknarnes 

fattigkassor. Nya planteringar äro gjorde och nya 

sandgångar anlaggde, så att inrättningens yttre utseende 

är nu både vackert och trefligt. Brunns- och 

badgäster hafva tillfälle, att livad tid och huru länge 

på dagen som häldst, vistas i de alltid tillgänglige 

rummen, men hvarken några logementer alt hyra, 

ej heller någon spisning finnes ännu vid brunneu 

att tillgå. Dessa beqvämligheter saknar man ej heller 

mycket, emedan staden Köping är på | mils och 

tvänne byar på ännu närmare afstånd från brunnen 

belägne, hvarest man kan få hvad som behöfves och 

icke finnes på stället. Man har sett att de brunnsgäster, 

som hafva en egen liten hushållning, bo 

häldst i byarne ; de åter, som lefva på spisqvarter,. 

söka staden, där flera sådane äro att välja uppå. —• 

Vattnets egenskaper och de sjukdomar där det i synnerhet 

visat sig verksamt, äro anförde i Berättelsen 

till Kongl. Sundhets-Collegium af år 1821. På de 

senare 20 åren har brunnsgästernas antal aldrig varit 

under 75, men någon gång öfver 150; ett nog oväntadt 

förhållande, då saltsjöbad och andra inrättningar 

dela och draga de stackars patienterna åt alla håll. — 

Förlidet år blef brunnsinrättningen af mig öfverlåten 

åt ett bolag, ställdt på actier, tagne af stadens och 

ortens utmärkt väl ansedde män, hvilka äga både 

vilja och förmåga, att fortsätta och fullkomna hvad som 

är påbegynnt. Bolaget har beslutat att benämna inrättningen: 

» Johannisdcihls Helsobrunn vid Köping, n 

Beskrifnint) öfver Sverit/ex Helsokällor.

9& JOHANNIS DAHL. 

3 s. 

Brunnslakare är lör närvarande härstädes medie, 

doktorn och chirurgia: magistern C ART. OTT O JOH:SON 

HOLM, stadsläkare i Köping.

BESKRIFNING 

ÖF VER 

H£L§OB«tlII. 

1 8. 

JN y ligen aflidne apotekaren i Örebro, herr J. "W. 

ULMGRÉN, tillsände mig, förliden sommar, en afskrift 

lrån originalet af friherre BERZELU ar 1804 till brunnsdirektionen 

afgifna berättelse rörande en af honom 

verkställd » Undersökning af Adolfsbergs Jlelsobrunnn 

; och som denna berättelse hittills ej blifvit 

tryckt, anser " jag det vara en verklig vinst för detta 

arbete, att innehålla ifrågavarande uppsats af den 

frejdade kemisten. För att kunna meddela den uti 

sin helhet och tillika undvika förnyade uppgifter i 

denna beskrifning, som arbetets plan nödgar mig att 

göra i möjligaste grad korrt, — h ar jag bilogat några 

noter under densamma. Originalets stafvelsesätt är 

bibehållet. 

2 g. 

»Denna Källa är belägen £ 1 ) mil söder om Örebro 

2 ) och har snart ett helt århundrade blifvit nyttjad 

såsom hälsobrunn 3 ). Man vet att deu redan var be 

1 ) Bör vara f. 

2 ) Vid stora landsvägen, uti Arstads socken i ISerikc. 

Afständet frän Arboga, Askersuud, Stockholm, GÖtheborg, 

Ystad och Helsingborg ses af under dc öfriga 

beskrifningarne meddelade noter. 

3 ) Den upptäcktes är 1716.

100 ADOLFSBEJÌG. 

kant och brukad i Landshöfdingen FÄGERSKÖLDS tid, 

som dog 1707. På 1730-talet hette den Eriksberg 4 ), 

och blef 1700 iståndsatt af Assessor GERESTGIUS, som 

genom dåvarande Landshöfdingen Grefve ADOLE MÖR- 

NER skaffade sig tillstånd att uppsätta hus åt Brunnsgästerna 

på den närliggande Kongsladugårdsparken 5 ). 

l)en har sedan den tiden varit mer och mindre besökt 

till dess nyligen genom ett 6 ) Bolags försorg, 

Källan fått sitt eget Brunnshus, som i alla hänseenden 

öfverträffar dem jag sett af de öfriga Svenska 

Brunnarnas r ). Den har dessutom ett ryinligt och 

\äl inrättat Badhus, som af Örebro stads innevånare 

mycket nyttjas. Bolagets omsorg har ingenting spart, 

lör att göra detta i sig sjelf ej obehagliga ställe ännu 

4 ) Efter riksrådet, baron ERIC WRANGEL. — Ända tills 

är 1734 begagnades källan, utan att alls några beqvämligheter 

funnos für brunnsgästerna ; men under 

detta sednare ar oinhägnades den pä Örebro stads 

bekostnad och brunnsgården förseddes med en liten 

trädbyggnad. 

s ) Enligt uppgift uti BAGGES beskrifning öfver Örebro, 

verkställdes denna nödiga reparation å de förfallna 

och till antalet inskränkta husen uppå borgerskapets 

i Örebro bekostnad. Ett tvâvâningshus, med 2 salar, 

7 ruin och 1 kök, uppbyggdes vid denna tid (omkring 

ar 1763); sjelfva källan öfverbyggdes med ett 

vackert åttkantigt brunnshus, och vattenådran omlades 

med en cirkelrund mur af huggen sandsten; 

brunnsegorna utvidgades och uppodlades; en del af 

brunnsbyggnaden upplåts åt en traktör, som dels 

brukade den stället tillhörande åker och äng, dels 

var skyldig att betjena brunnsgästerna med husrum. 

spisning och uppassning. 

Ofvananförde berömliga föranstaltanden skedde 

till stor del genom nämnde grefves bemödande för 

brunnens iståndsättande, hvarfbre ock denna sednare, 

förut endast benämnd "Surbrunnen," derefter blef, 

till den förres ära, kallad Adolfsbergs helsobrunn. 

# ) På aktier grundadt. 

7 ) Innevarande ar kan ett sådant yttrande icke fällas.

ADOLFSBERG. 

101 

angenämare och mera intagande. Af Kållans vatleu 

bildas fiere små kanaler, dem konsten i flera bugtei 

ledt genom den omkringliggande parken, och pa fleia 

ställen öfverbyggt med kostsamma stenbroar och 

vackra chinesiska bryggor. Emellan kanalerne .iio 

engelska gångar anlagda och i trakten omkring källan 

bar Bolaget låtit plantera mellan 7 och 8000 träd 8 ). 

Till de prydnader hvarmed Brunnsgården är försedd, 

bör jag äfven räkna ett välbyggt Värdshus af 

2:ne våningar med fiere rum för Brunnsgäster, en 

Carousellgunga och en ganska vacker Pavillon, som 

tjenar en i sednare tider upptagen källa till brunnshus. 

Adolfsbergs Källa har framför många andra 

Svenska Hälsokällor den fördelen, att ligga på en 

någorlunda upphöjd plats och i en af de vackraste 

trakter i södra Sverige 9 ). Granskapet med Örebro 

ger det dep förmånen, att snarare kunna uppfylla de 

behof, som någon gång under en Brunns-Cur skulle 

kunna yppas. 

Adolfsberg har tvenne källor, den ena, som ligger 

högst, har varit längst brukad, den andra är 

först i sednare åren upptagen. 

1. Den öfra källan frambryter i sluttningen af 

en liten kulle, som på 2:ne sidor omgifver den. Dess 

8 ) Hvilka nu bilda en brunnshuset omgifvande park. 

9 ) Bland omgifningarne ma med skäl i främsta rummet 

nämnas Cavisiunds vackra säteri, £ mil från 

Örebro, med nts,igt åt denna stad och Hjelmaren, 

ett bibliotek af 51)00 volumer, målningsgalleri och 

schäferi, m. m. 

Den så kallade Drottningstenen, som finnes upprest 

på stadens skog, — ej långt från Adolfsbergs 

brunn, — utgör råskillnad mellan stadens och Mosjö 

sockens skog. Den är ofvantill tecknad med en 

konglig krona och bokstäfverna C. R. S. samt årtalet 

1650, till åminnelse déraf, att Drottning CHRISTINA 

nämnde år för evärdeliga tider tillex'kände staden 

denna skog och utmark.

102 ADOLFSBERG. 

djup är 1| aln, den ger 115 kannor vatten i timan, 

hvilket är fullkomligen klart och äfven i större massor 

ofargadt. Dess värme var på bottnen + 7° C. 

och i ytan knappt märkligt deröfver, då den yttre 

luftens var 4- 15°. Skakadt i glas eller bouteille blir 

det fullkomligt luktlöst och ger ingen luft ifrån sig. 

Smakar rent beskt och jernhaltigt, någorlunda likt 

Medevi s. De reagerande medel, som däruti göra 

någon förändring, äro följande: 

Lackmustincturen rodnas svagt och långsamt i 

nyss upptaget vatten, men blir i kokadt oförändrad. 

Kalkvatten gör om någon stund deri en ymnig fall— 

ning, som icke upplöses om mera källvatten tillslås. 

Dessa begge bevisa, att vattnet innehåller sura kolsyrade 

salter, men ingen fri kolsyra. Fembocks— 

tincturen svärtas af jernhalten i friskt vatten, och 

reagerar i det kokta för alkali. Salpettersyradt 

•silfpcr reagerar ganska obetydligt för saltsyrade salter. 

Salpettersyrad baryt ger inga märkeliga tecken 

till svafvelsyrade salter. Alkalier ge en ljusgul af 

kalk och jernoxid bestående fällning. Oxalsyra ger 

en någorlunda ömnig fällning af oxalsyrad kalk. Blodlut 

och galläpletincturen reagera för jern. Af det 

förra blir vattnet ljusblått och af den sednare mörkt 

fiolett. Kokas vattnet och gasen uppfångas i mandelolja, 

sa utvecklas 3,5 cub.tum gas af kannan, hvaråf 

kalkvatten under grumling upptar 1,25 cub.tum kolsyregas, 

och återstoden har alla egenskaper af ren 

qväfgas. Under fortsatt kokning utvecklas ganska 

langsamt en ännu större portion kolsyregas af de 

sura kolsyrade salternas sönderdehiing. Jag inkokte 

13 kannor vatten, hvarefter 85 gran af en ljusgul 

massa återstod. Alkohol upplöste derur 7,75 gran, 

Ii vilka efter vidare undersökning funnos bestå af 2 

gran saltsyradt kali (fordom sal. digest, sylvii) af 3,25 

kolsyradt kali (fordom alkali vegetabile 1. potassa) 

och 1,50 gran extractifämne förent med kalit till en

ADOLFSBERG. 

103 

i alkohol löslig sammansättning. \ ätten upplöste sedan 

ur den torra massan 9,75 gran. Dessa fann jag 

bestå af 3,25 gran kolsyradt kali, 4 gran extracti - 

ämne, 2 gran svafvelsyradt och phosphorsyradt kali 

(tartarus vitriolatus och alkali vegetabile phosphoratum) 

och 0,5 gran lusel upplöst genom alkalits biträde. 

Det återstående både i vatten och alkohol olösliga, 

brändes i öppen eld och förlorade 6 gran i vigt, som 

var syrsatt extractifämne. Det återstående koktes i 

saltsyra, som lenmade olöst 17 gran kiseljord. Ur 

lösningen i saltsyra fälldes med bernstenssyrad ammoniak 

5,75 gran jernoxid; med ren ammoniak 1 gran 

manganesoxid och med kolsyradt kali 35,5 gran kolsyrad 

kalk. Dessa 13 kannor vatten innehålla således : 

Svafvelsyradt och phosphorsyradt 

kali . 

Saltsyradt kali 

° gran 

2 

Kolsyradt kali 6,25 

Kolsyrad kalk 35 35,50 

Jernoxid . • • • 5,75 Kolsyradt jern 7,30 

Manganesoxid . 

Kisel 

Extractifämne 

Förlust .... 

1 Kols. manganes 2 

17,5 17,50 

12,5 9,95 

2,25 2,50 

85 gran. 

En kanna ger, då den får koka i några minuter: 

Qväfgas 2,25 cub. tum. 

Kolsyregas 1,25 „ 

3,5 cub. tum. 

En kanna innehåller: 

Svafvelsyradt kali 0,169 gran 

Saltsyradt kali .. 0,169 

Kolsyradt kali. . . 0,480 0,5001 

Kolsyrad kalk . . . 2,730 

Jernoxid 0,427 Kolsyradt jern 0,JO. 

Manganesoxid . . . 0,077 Kols. manganes 0,154 

Kiseijord 1,307 . 

Extractifämne . . . 0,963 0,732 

På kannan, ined 

förlust inberäknaci: 6,54 gran. 

TS i:.ö 

t> g ere 2 

C- c 

a.3 a 

IS 3 

S: -r « 

5- c ^ 

I 3 C 2 

C-J 

I n C 3 

» * 

S zr.« 

3°5 c. 

3 " 2 

u n ~


2. Den andra källan ligger till hälften utom den 

pavillon, som tjenar den till brunnshus. Dess utlopp 

ligger 7s q\arter lägre än den lorras. Dess djup är 

1 aln 22 i tum. Den ger omkring 48 kannor i t immen. 

\attnet liknar till sina yttre caracterer den förra källans 

fullkomligen. Dess värme är på bottnen + 8*° 

och i ytan 8è° då yttre luften var + 15°. Den blir 

efter ösning oklar, lik lervatten, och klarnar icke förr 

an efter ett eller annat dygn. Inom mindre tid än 

en vecka efter källans rensning, framskjuta från sidorna 

af källkaret mot bottnen, stora massor af conferva, 

b vilket icke sker i den förra. Undersökt med 

reagerande medel förhåller sig denna källan fullkomligt 

likt den öfra, utom i reaction för jern, som här 

.ir svagare. \ id den analytiska undersökningen fanns 

den innehalla samma beståndsdelar och i samma proportioner, 

som i den föregående, med den skillnad, 

att 13 kannor af denna källas vatten gåfvo endast 

3,25 gran jernoxid, hvilket gör 0,25 eller blott i gran 

jern på hvar kanna vatten. 

Örebro Göttja. 

Denna göttja hämtas på en nära staden belägen 

äng, kallad Tullängen. Denna är anslagen på Tull- 

Inspectorens lön, men Bolaget har hopp, att genom 

nuvarande 1 ull-Jnspectorens biträde, kunna på vederbörlig 

ort fa rättigheten, att der hämta göttjan för alltid 

bekräftad. Den upphämtas på 2| à 3 alnars djup 

med jordborr på ett sankt ställe i en vidsträckt och 

\attensjuk slätt. Göttjan ligger på blålera och gör ett 

ungefär % aln mäktigt lager. Redan i början på 1790talet 

lät den da varande Apoth. Assessor v. AKEN 

upptaga denna göttja och använda den till badning, 

och folket, som upphämta den, påstå, att den ofta 

blifvit bortförd och såld för Loka göttja. Den luktar, 

som all göttja vid upptagningen, dy; den är till fårgen

ADOLFSBERG. 105 

svartbrun och blir i lulten alldeles svart. Uppvärmd 

ökas dylukten ännu mer; öfverbindes kärlet hvari 

göttjan uppvärmes med ett papper, på hvilket man 

skrifvit ined salpetersyradt silfver och med salpetersy 

rad t bly, så svartnar det förra innan massan ännu 

hinner kokande vattens värme; men blyskriften blir 

oförändrad. Detta bevisar utveckling af kolbunden 

vätgas. Ombytes papperet nu mot ett annat dylikt, 

så svartnar blyskriften då massan börjar koka, men 

silfversaltet blir obetydligt förändrat; Detta bevisar 

utveckling af svafvelbunden vätgas. Distilleras gyttjan 

med alkohol, så ufvergår först en luktlös spiritus, men 

sedan, då massan kokar, öfverdistilleras en spirituös 

stinkande vätska, som liar någon lukt af svafvelbundet 

väte; den svärter blysalter obetydligt, och förlorar 

icke genom deras åverkan sin lukt. 

Förvaras göttjan länge utan att torkas, så undergår 

den en slags förruttnelse, hvarvid den får en oangenäm 

lukt, som fullkomligt liknar sviuträks. Denna 

göttja är len för känslan, som tvål, och är icke ens 

blandad med stickor och strån såsom Loka göttja, 

hvilken den annars till sina förhållanden ganska nära 

liknar. Slammad, afsätter den en portion af en ganska 

fin h vit sand, äfvensom den sistnämnda. Det vatten 

hvaraf göttjan hålles fuktig, innehåller svafvelsyrad 

kalk, saltsyrad kalk, saltsyradt natron, och eitract, 

ehuru dessa i ytterst ringa mängd. Blötes eu ifrån 

alla i vatten lösliga delar befriad göttja i alkohol, så 

färgar sig denna guldgul och upptar ett hartzlikt ämne, 

som likväl mera närmar sig till naturen af s yrsatt extractifämne 

än af jordhartz. Brännes 1 uns torkad 

göttja, så förlorar den dervid 2 dr. 9,5 gran i vigt, 

ungefär lika mycket som Loka göttja. — Den återstående 

askan väger 5 dr. 50,5 gran. Kokad i saltsyra 

förlorar den 41 gran; de återstående 5 dr. 9.5 gran 

äro kisel och sand. Ur lösningen i saltsyra fäller 

bernstensyrad ammoniac 5 gran jernoxid, ren Jinuio-


niac 27 gran af en med litet magnesia blandad Jera 

och kolsyrad ammoniac 9 gran kolsyrad kalk. Denna 

göttja innehåller således kolbundet och svafvelbundet 

väte, gips, saltsyrad kalk, saltsyradt natron, föga i 

vatten lösligt extractifämne, men omkring £ kolhaltigt 

eller så kalladt syrsatt extract, en liten mängd jern , 

lera, talk och kalk, samt något öfver -f kisel. Då 

göttjans verksamhet icke ligger som man i allmänhet 

har trott, i den svafvelbundna vätgasen, utan i det 

kolhaltiga brännbara ämnet, så synes det böra lända 

denna gyttja till förmån, att dess halt af detta ämne 

är på ett hår när fullkomligt lik Loka göttjans, hvars 

välgörande inflytelse på den lidande kroppen en lång 

erfarenhet genom en otrolig mängd lyckliga Curer bekräftadt. 

Jag har i dessa analytiska uppgifter icke noga detaillerat 

sättet hvarpå jag kommit till de erhållna utslagen, 

emedan detta skulle hafva gjort en onödigtvis 

lång afhandling; Jag har bestämt en utförlig beskrifning 

på desse för Kongl. Vettenskaps-Academiens 

Handlingar. l0 ) 

Stockholm d. 1 December 1804. 

Jacob .Berzelins.» 

Det är uti första delen af »Afhandlingar i Fysik. 

Kemi och Mineralogi ; utgifne af W. HISINGER och J. 

BERZBLIUS», tryckt 1806, som denna utförliga afhand- 

P a g* 124—145 förekommer. lI ) 

Någon seduare analys af ifrågavarande vatten liirer 

icke blifvit gjord. 

•) Åtskilliga meningar Uro uti dessa bada a fhandlingar 

alldeles liklydande, — hvilket jag ansett mig böra 

omnämna.

ADOLFSBERG. 

3 s. 

107 

Ar 1839 etablerade apotekaren J. W. TJLMGREN 

härstädes en brunnsinrättning för både varma och 

Lalla bad, Jivilken dock lärer komma att flyttas till 

staden. Vattnen beredas dels elter STRUVES , dels 

efter BERZELII analyser. 

Uti badhuset betjenas med gyttje-, douche-, hepatiska 

och jernbad. Uti Örebro finnes också ett nyligen 

uppfördt badhus med tre rum för bättre och 1 

dito för sämre personer. 

Brunnsterminen börjar vanligen den 6 juni och 

fortfar till den 6 augusti. Rum för såväl de brunnsdrickande 

, som domestiker finnas att tillgå såväl vid 

sjelfva brunnen^ som uti Örebro, emellan hvilka ställen 

brunnswursten dagligen kommer att gå fram och 

åter (såvida minst 6 personer förena sig om kostnaden 

derför, hvilken understiger vanlig skjutslega). Sängkläder 

och möbler, samt stall och vangshus; jemte 

foder för hästarne finnas att tillgå — al lt emot serskild 

betalning. — Mat serveras på stället. 

Brunnslazarettet, som kan rymma tio sjuklingar, 

öppnas vanligen den 26 juni; de fattiga, som skola 

der intagas, böra inställa sig om aftonen den 25, försedda 

med pastorsbetyg om medellöshet, samt medförande 

ett kontant understöd af 3 R:dr banco hvardera, 

— hvaremot de kostnadsfritt åtnjuta föda, 

medikamenter, bad och öfriga förnödenheter under 

brunnsdrickningen. 

Postadressen för stället är : Örebro och Adollsbergs 

helsobrunn. — Rekvisitioner om ruin o. s. v. 

göras till nuvarande brunnsintendenten, bataljons-och 

iazaretts-läkaren, doktor BERNDT WILHELM INGMAN , 

hvars adress är Örebro. — Brunnsdirektionens ordförande 

är f. n. herr fältkamreraren N. F. KAUN.


4 §. 

Erfarenheten har visat, att detta helsovatten är 

ett af de bästa inom fäderneslandet, och fiere olikartade 

sjukdomar — såsom skrofler och rachitism, inaskplågor, 

reformar, skabb och andra utslagssjukdomar, 

samt äfven och egentligast alla lidanden af kronisk 

natur, såsom gikt, rheumatism, dålig matsmältning, 

m. fl., jemte melankoli, hypokondri, hysteri och nerlsvaghet 

i allmänhet, samt oordningar i urinvägarne 

och vid menstruationen — hafva blifvit genom bruket 

af detta vatten fullkomligt häfne ; och den a stället 

befintliga gyttjan torde hafva en väsendtlig del uti 

dessa lyckliga kurer.

BESKRIFISIJSG 

ÜFVER 

Ä II £ -À 

IIKLIÜOHKIW. 

A. CSK I«. *«. 

i §• 


Fyrahundra steg från brunnshuset, pu en äng invid 

så kallade Brudeberget, ligger en utaf de 5 mineralkällor, 

som tillhöra Sätra helsobrunn, alldeles 

på gränsskillnaden mellan Kila och Fläckebo socknar 

uti Westmanland, vid stora landsvägen, som går ät 

Fahlun, oclh helt nära intill Sätra by, samt mil 

vester ut frun sockenkyrkan. 

Afståndet från Sala är nära 1| 1 ) — från Westerås 

3 2 ) — från Arboga 8f 3 ) — från Köping 6f 3 ) — 

från Linde 1,2-f 4 ) — från Nora 13$ 5 ) — från Avesta 

!) Till Kifsta och Hemmingsbo. 

' 2 ) Till Hallsta 1|, till Hemmiugsbo 1J. (Brunnen ligger 

omkring i mil i s öder om denna gästgifvaregard, 

b v ar före afständet frän Wcsteras egentligen blifver 

endast 3 mil.) 

3 ) Till Köping I3, Kolbäck 1£, Westerås l-f o. s. v. 

4 ) Till Blixterboda 1|, Fellingsbro 1$, Arboga 1^ o. s.v. 

enligt noten 3. 

5 ) Till Bondbyn if, Blixterboda 2 o. s. v. enligt föregående 

not.

SÄ TR A. 

4 6 ) — frân Stockholm 14i r ) — från Götheborg 

,58p 8 ) — frän Ystad 64^ 9 ) — från Helsingborg 57 10 ) 

— från Örebro 12? 13 ) och från Upsala 7i I2 ) mil. 

Sätra helsobrunn är en af de äldsta i Sverge, och 

dess medicinska verksamhet spordes egentligen först 

genom en viss häradshöfding, PETTER GYLLENHÖK 13 ). 

Het är besynnerligt, att historien förmäler det de flette 

al vara äldre helsokällor först blifvit såsom sådane 

kände genom deras tillfälligtvis visade botningsförmäga 

emot lamhet ; och sådant är också förhållandet här : 

källans begagnande under åren 1698 och 1099 befriade 

honom från lamhet uti ena armen. Anledningen 

till hans besök lärer varit ett å orten allmänt bruk af 

allmogen att vid vissa tider — och blott vid solnedgången 

— besöka denna källa, för att genom vattendrickande 

blifva befriade från åtskilliga krämpor. 

Doktoren SAMUEL SKRAGGE underrättades om 

häradshöfdingens lyckliga tillfrisknande, hvarefter den 

6 ) Till Wiggarne 2£, och till Hemmingsbo l-f o. s. v. 

7 ) Enligt noten 7, pag. 3, till Westerås 11| o. s. v. 

enligt föregående not 2. 

8 ) Genom Lidköping, Mariestad, Örebro och Arboga, 

enligt förut angifne vägrutor. 

9 ) Genom Jönköping, Grenna, Wadstena och Askersund 

till Örebro enligt föregående noter, samt vidare 

enligt efterföljande not 11. 

10 } Crenom Engelholm, Laholm, Halmstad, Falköping 

och Mariestad till Örebro, o. s. v. 

X1 ) Till Glanshammar l-£, Fellingsbro lf o. s. v. enligt 

noten 3. 

la j Till Kolfva 2£, Brunsätra 1-J, Härfsta li och Sala 

2, samt vidare enligt noten 1. 

13 ) Stamfader för Gyllenhökska ätten, född 1643 och 

död 1706.

SÄ TR A. 

ML 

förre år 1700 undersökte sa väl denna, som andra a 

orten befintliga mineralkällor och anvisningar dertill. 

Först upptogs den så kallade Helga Trefaldighetskällan, 

hvilken derefter äfven af nämnde läkare 

begagnades med stor fördel. Denna källa har tre 

sourcer, ungefar H aln från hvarandra, och är öfverbyggd 

med ett brunnshus. — Sedan pafanns Seger- 

Lüllau, vid hvilken förr varit en af allmogen mycket 

begagnad badinrättning. 

»Derefter kom också den tredje i sin dager, 

Igenom SKRAGGES flit, som synar lägsta dal ; 

IVäst intill Brudbergs fot han henna sjelf upptager, 

Der språnget väller upp vid roten af en al. 

Straxt rödjes deromkring, man efter ådren gräfver : 

Briidkällan får fritt lopp, som helsovatten häfver. 

Men såsom ingen brud bör utan brudgum vara, 

Och än i samma lund en dylik källa låg, 

Man vill med Brudgums namn dembegge sammanpara, 

Och genom sådant band man liksom nytta såg. 

Det tycks, att källans kraft vid vissa år kan verka, 

När vi bland Evas kön en stor förändring märka.» 

(Dessa tvenne verser äro hemtade utur ett år 1769 

hållet fägnetal vid denna helsobrunn af den bekante 

skriftställaren ABB. ABK:SON HÜLPHERS.) 

Fem källor blefvo således korrt efter hvarandra, 

genom doktor SKJ$AGGES nit, upptagne, förutan fiere 

mindre betydliga. Det påföljande året (1701) anmodades 

arkiatern IIRBAN HIÄRNE att närmare pröfva 

dessa lielsobrurmars beskaffenhet; och han gaf om 

dem följande utlåtelse uti ett bref till landshövdingen 

GUSTAF C RONHJELM : »desse watn lära litet de Medwiske 

eftergifva, men i wisse sjukdomar til äfventyrs 

öhvergå, som i mjälte-sjukdomar, hjerte-klapningar, 

mensibus tam retentis quam nimiis» (så väl uteblifven

112 SÄ T RA. 

som öfverflödig menstruation), »in artridite vaga scorbutica» 

(skorbutisk, flygtig giktvärk) m. m. — Och 

redan samma år börjades bärstädes en ordentlig 

brunnskur, ehuru intet brunnshus hunnits uppföras, 

utan blott en jordvall var uppkastad kring källan. 

2 år derefter, 1703, utgaf doktor SAMUEL SKRAGGE 

ett arbete, uti h vilket »någre lycklige Curer, som 

skedde om sommaren år 1702», meddelas; och 1709 

utgaf doktor ELFVING s ina »Anmärkningar öfver Kila 

och Fläckebo Brunnskurer» (se utdelningen LitiercLiur 

i denna beskrifning). • 

Sedan SKRAGGE år 1700 inköpt de små hemmansdelar, 

a hvilka brunnen är belägen, bekom den ett 

eget territorium, hvilket, efter doktor SKRAGGES död, 

tillföll hans syster, enka efter prosten GABRIEL E. 

HOLSTENIUS. Hon öfverlemnade efter någon tid stället 

al sin son, assessoren och provincial-läkaren i 

Westmanland, doktor GABRIEL HOLSTEN. Denne dog 

hastigt under en resa till Romfertuna, och af dess 

arfvingar såldes Sätra år 1739 till regementsfältskären 

CHRISTIAN WOLFE och dess son, assessoren och provincial-läkaren 

VALENTIN WOLEF. 

10 år förut, eller 1729, besöktes denna helsobrunn 

utaf konung FREDRIK I , men kom vid denna 

tid uti någon misskredit, från hvilken den likväl befriades 

år 1740 genom en noggrann undersökning af 

dess vatten, verkställd af arkiatern VON ROSENSTEIN. 

Aret derpå, 1741, uppbyggdes här ett vackert 

brunnshus, hvilket ännu år 1770 var i godt stånd, 

men sedermera har blifvit ombygdt. 

Nu inträffade en för Sätra helsobrunn vigtig händelse, 

nemligen den, att biskopen i W esterås, doktor 

ANDERS KALSENIUS år 1744 köpte egendomen lör 

24,000 daler kopparmynt och sedermera älven tillhandlade 

sig alla af andra personer på brunnsegorna 

uppförde byggnader, livarefter hau år 1748 genom

SÄ TR A. 113 

testamente förärade till Upsala Kongl. Akademi dels 

Siitra helsobrunn, att emottagas efter hans och hans 

hustrus död, och dels en summa af 90 ,000 daler kopparmynt, 

hvaraf räntan för 20,000 dalers kapital skulle 

användas till ett lazaretts inrättande, 30 fattigas underhåll 

och en brunnsläkarens aflöning. (Dessutom 

uppkom, till följe af berörde testamente, Kalsenianska 

theologiaj professionen vid Upsala Universitet.) 

Den hederlige biskopen dog år 1750, och korrt derefter 

öfverlemnade hans enka på vissa vilkor brunnen 

till nämnde akademi, såsom »evärdelig ego.» Det var 

tydligt, att en för ställets förkofrari så nitälskande 

man, som biskop KALSENIUS , skulle låta försköna 

detsamma, hvilket han också gjorde genom fiere 

byggnaders uppförande. 

Ar 1760 uppfördes härstädes en brunnskyrka ; — 

år 1761 besöktes stället af ovanligt många gäster, och 

1762 uppfördes brunnssalen. 

1770 utkom en beskrifning öfver stället, af den 

utmärkte författaren ABR. HÜLPIIERS (se afdelningen 

»Litteratur» i denna beskrifning). 

Baronen JOIIAN CASIMIR FLEMMING har låtit mycket 

försköna detta ställe, genom alleers och vattenkonsters 

anläggande. 

3 §• 

Briuuis-Intendenter. 

1) SAMUEL SKRAGGE ,4 ), 1700. — 2) CARL FREDR. 

HELOX, 1701. — 3) PETER ELEVINO, från och med 

14 ) Född ar 1650. Hans fader var prosten ELOF SKRAGGE 

i Hedemora. Hans stora förtjenster om Siitra helsobrunn 

har läsaren tvifvelsutan redan bemärkt af del 

furegående i denna beskrifning. Också hade han dess 

värd sig anförtrodd intill år 1704, då han såsom 

lifmedikus åtföljde "NOKDENS LEJON" uti fält, samt

114 SÄTRA. 

1705 till 1719. — 4) GABRIEL HOLSTEN, 1719 till 1736. 

— 5) WALLENTIN WOLFF, 1737. — 6) JOHAN ANDERS 

DARELIUS , 1745 till 1749 (såsom läkare vid brunnslazarettet); 

åren 1749 och 1750 (såsom verklig brunnsintendent). 

— 7) ROLAND MARTIN, 1751 , 1752. — 

8) JONAS SIDREN, 1753 till 1798. — 9) SAMUEL ZIER- 

VOGEL , 1768 till (1783)? — 10) PEHR VON AFZELIUS, 

1796. — 11) HENRIK WILHELM ROMANSSON, medie, 

doktor, chir. magister, anatomia; och chirurgia; professor 

vid Kongl. Akademien i Upsala, R. N. O., 1823 

och för närvarande. 

4 §. 

Uti parken vid Sätra är en minnesvård upprest 

öfver erkebiskopen VON TROIL. 

I trakten ligger GUSTAF H ADOLPHS favoritställe 

J\äsbyj der han ofta råkade sin EBBA BRA HE ; —- o ch 

vidare Sala silfvergrufva} som är den vackraste 

grufva i Sverige. 

5 §. 

Första brunnstermin vid Sätra börjas vanligen 

den 9 juni och slutas den 7 juli; dea andra terminen 

börjas den 11 juli och fortfar till den 8 augusti. — 

Hushyrorna äro de samma, som de i längre tid varit : 

de bättre rummen betalas med 1 R:dr 12 sk., de 

sämre och från brunnen aflägsnarß med 1 R:dr eller 

40 sk. b:ko i veckan. — Den så kallade brunnsafgiften, 

till underhållande af brunnens publika byggnader, 

erlägges vanligen med 2 R:dr b:ko personen, 

eller efter behag. — Matpriset vid första bordet, som 

serveras med 4 rätter om middagarne och 3 om aftnarne, 

blifver 1 R:dr b:ko om dagen, eller 7 d:o d:o 

efter återkomsten frän Bender år 1715 blef brunnsmedikus 

i Lüneberg. Ehuru icke blifven introducerad, 

var han dock adlad till SKRAGGENSTJERJTA.

S ÄT RA. 115 

i veckan, utan allt afdrag af sarskilta mål eller (lagar; 

och vid det andra, med en rätt mindre, 36 sk. samma 

mynt. Uti dessa priser äro likväl dricka, bränvin, 

viner och strösocker icke inbegripna. Älven lemnas 

mat portionsvis ät dem, som det åstunda, samt till 

at hämtning af dem, som sjelfva bestå sig kuverter; 

och spisning för herrskapernas betjening, allt efter 

öfverenskommelse med enkefru FAHLANDER, som vid 

brunnen bestrider mathållningen. — Boningsrummen 

och badinrättningarne , biljarden och brunnssalongen 

äro i behörigt stånd ; och den sistnämnde lörsedd 

ined ett fortepiano till brunnsgästernes begagnande. 

B. sjasas oss 

Uti HÜLPHERS' beskrifning öfver Sätra brunn, 

tryckt 1770„ läses: »De Herrar Doctorer, som i sednare 

tider hiär hållit sina diarieräro ännu lefvande 

vittnen till de stora Curer, som i deras närvaro skedt, 

men hvilka nu icke här kunna anföras; dock förtjenar 

nämnas, att Herr Assessor DARELIUS såsom sällsynt 

berättat, det han vid denna brunn 1746 sedt en 

hel binnikematk utdrifvas, och håller före, att utom 

Medevi ingen brunn hulpit så inånga usliga menniskor 

till helsan, som vårt Sätra. De många kryckor, 

klumpar och bräcklighets-vedermälen, som ännu i 

brunnshuset äro att se, och tillförene här varit i större 

myckenhet förvarade, lemna tydeliga bevis af detta 

vattnets lyckliga verkan.» — — — — — — 

»Riks-Radet Grefve EKEBEAD och Presidenten Grefve 

PIPER, som 1749 voro på Seraphimer-Ordens vägnar 

hitreste, att bese Lazaretts-inrättningen, och Arch. 

VON ROSENSTEIN, hvilken något förut blef anmodad 

att ånyo profva vattnet, lemnade hedrande bevis om

116 SÄTRA. 

vårt Sätra, hvarföre ovänner, som ville sätta brunnen 

i misscredit, ingenting kunde uträtta.» 

c. 

En kort författning afnågre lycklige Curer, 

som skedde om sommaren af år 1702, wid de för 

några åhr sedan upfundne Hälsokällor i TVessmanland. 

Aff S. Skragge. Tryckt 1703. —• I nnehåller, 

utom en dedikation till II. K. H. HEDVIO SO 

PHIA, samt utdrag af ett bref till grefve GRONHJELM, 

anteckningar öfver 54 sjukdoinshändelser. 

Doctor P. Elfvings Anmärkningar öfver 

Kila och Fläckebo Brunnskurer, 1705—1709 — 

tryckte år 1709. 

Hiärnes så kallade Flockarsidd. 20, 109. 

Underdånigaste Fägne-Tal uppåHansKongl. 

Majestäts, vår Allernådigste Konungs Adolphs 

Friedrichs Höga Namnsdag, den 23 Junii 1769. 

Hållet för det Sällskap som då var samladt vid 

Sätra Brunn i Kila Socken och Westmanland. 

Hvarjernte bifogas Historiska Anmärkningar om 

samma Helsokällas uppfinnare och e gare, samt 

fiere der skedde förändringar. Af Abr. Abr.son 

Hiilphers. Westerås, hos I. Laur. Horrn, 1770. 

4:o, 16 sidor. 

Analysis Aquarum Scethraensium. Dissertatio 

Academica. Prces. Petrus Afselius. Resp. 

H. H. Böcker. Upsala 1806. 2£ ark i 4:o.

mwM 

BESKRIFNING 

ÖFVER 

HEISOBRVMW. 

1 §• 

Denna helsokälla är belägen straxt i vester utanför 

Norrköping, i östra Eneby socken och på säteriet 

Jiiminelstadlunds egor, norr om Motala ström, som 

flyter alldeles bredvid stället och förskönar detsamma. 

Afståndet från staden är, landsvägen, omkring i, 

men öfver det så kallade dragsgärdet endast en knapp 

1*6 mil. — Norrköping ligger 4 mil från Linköping, 

li från Söderköping, 8-è från Wadstena och 7 Iran 

Skenninge. Från Stockholm \7\, Götheborg 49-t, 

Ystad 62-5 och Helsingborg 58f. n ) 

2 §. 

Sjelfva källan är blott genom en allé skiljd från 

herregården (som för närvarande eges af öfveringeniören 

och riddaren ALREICK), samt belägen i nedre 

ändan af brunnssalongen, hvilken är afdelad i två delar 

och mycket rymlig. Under de sednare åren har 

') Jag har ansett det vara öfverflödigt att här anföra 

den väglinea, som utgör den ginasle frän dessa ställen 

till ifrågavarande helsobrunn, dels emedan denna 

ligger alldeles invid en af vara största städer, dels 

emedan man på andra ställen i detta arbete, t. ex. 

ut ur beskrifuingen öfver Medevi, kan finna afstandet 

frän de»sa orter. ,

118 HIMMELST ADLUNÏ). 

stället blifvit mycket förskönadt — och finnes här kägelbanor, 

vidsträckta och skugglika alléer, samt park 

och värdshus, m. fi. andra byggnader till brunnsgästernas 

beqvämlighet; ett 2 våningar högt hus innehåller 

13 boningsrum ; men det inskränktare antalet 

deraf gör att de fleste brunnsgästerna logera i Norrköping. 

Deras antal har nemligen under sednare åren 

"PPgätt till 160 à 190 personer, hvaraf omkring trefjerdedelar 

vanligen utgjorts af ståndspersoner. Något 

badhus är vid denna helsobrunn ännu icke uppbygdt; 

men ett dylikt af god beskaffenhet finnes uti 

Norrköping. — Ar 1839 lät professoren och brunnsläkaren, 

herr doktor COLLIN, saint Norrköpings apotekare, 

invid brunnssalongen uppsätta en utbyggnad, 

der en större apparat för artificiella både varina och 

kalla mineralvatten anbragtes så, att vattnet, i enlighet 

med livad brukligt är, ur kranarne urtappas i salongen; 

12 serskilda vatten kunna pä en gång serveras. 

Enligt herr professor COLLINS e gen utsago motsvarar 

den fullkomligt sitt ändamål — och det är derföre jag 

anser det icke kunna vara utan all nytta att omnämna 

dess förfärdigande i Stockholm, hos notarien ELBE. 

— För brunnsgästernas beqvämlighet afgå dagligen 

på bestämda tider omnibusvagnar till och ifrån Norrköping. 

3 S. 

Vanligen börjar brunnsdrickningen ur den naturliga 

helsokällan härstädes den 11 juni och fortfar till 

samma datum i augusti månad, hvaremot brunnsinrättningen 

for de artificiella mineralvattnen endast är 

att begagna från den 11 juni till den 23 uti påföljande 

månad. — Mat serveras för dem, som sådant åstunda, 

vid brunnsbordet, utaf en särskildt dertill antagen 

restauratör, emot 1 R:dr b:ko om dagen för 4 rätter 

mat till middagen och 3 till aftonen; vin, bränvin, 

dricka och strösocker likväl icke härvid inbegripna.

HIMMEIJSTADLUND. 

119 

Angående rum korresponderas med liofmästaren 

CAHLSON, hvars adress ar Norrköping. — Brunnspre 

dikan hålles här, under brunnsterminen, hvarje Söndag 

kl. 11. 

4 §. 

Denna halsokälla upptogs år 1803 af dåvarande 

provincial-läkaren, sedermera translatoren MAGNUS 

GABRIEL TON BLOCK — och har alltsedan varit uti 

bruk, mest af Norrköpings innevånare 3 ). Det roar 

mig att anföra följande om densamma, utur »Norrköpings 

Minne» af OLOF SUNDEI,IUS, första delen, 

tryckt 1798, pag. 14: »En god Surbrunn tilbjuder 

där hälsan åt den sjuka; en präcktig Sallon, nöje och 

motion åt dem som vilja dansa; ett väl underhållet 

Värdshus förfriskning åt hungrande och törstande ; 

Ivänne Grottor, fiere tätt beväxte Löfskogsparker, en 

täck Allé, välbelägne Sädesgiärden och en skön Trägård 

gilva svalka åt dem som plågas af värma, samt 

en angenäm beqvämlighet åt dem som vilja promenera. 

Norrköpings Innevånare finna ock nästan på 

detta behageliga stället sina bästa sommarnöjen.» — 

Detta är ju en verklig puff? Emedlertid gör grannskapet 

af det lifliga Norrköping och Göta kanal detta 

ställe till en förträfflig och eftersökt helsobrunnsort. 

5 S- 

Redan vid källans första upptäckt fann man dess 

vatten vara af god beskaffenhet. Man har liknat det 

vid Medevi källors, ehuru dess mineralhalt icke är så 

stor, som dessa sednares. Professor COLLIN har sig 

icke bekant, att någon noggrannare kemisk analys 

hittills blifvit å detta helsovatten verkställd, men genom 

vanliga reactionsprof har han funnit att den innehåller 

jern uti en icke obetydlig grad, samt i förening 

med de vanliga uti våra helsovatten förekommande 

2 ) Himmclsladlund egdes da af kaptenen v. STJERHEMAK.

120 IIIMMELSTADLUND. 

salter 3 ). Det är på grund af samme utmärkte läkares 

benägna meddelande, som jag anför att ifrågavarande 

helsobrunn visat sig nyttig emot alla sjukdomar, 

der jernhaltiga vatten eller andra läkemedel, 

en längre tid begagnade, äro välgörande, såsom emot 

lidanden, hvilka härröra af allmän eller lokal svaghet 

i underlifvet—atonisk gikt, hysteri, bleksot, skrofler, 

nervsvaghet, lemningar efter långvariga frossfebrar, 

dålig matsmältning, habituell kräkning, diarrhé, magkrainp, 

passiva hrcmorrhojder, leukorrhé och menstruationsfel, 

m. fl. 

6 §. 

Brunnsläkare är för närvarande professoren herr 

doktor JOHAN GABRIEL COLLIN, som tillika är praktiserande 

läkare i Norrköping. 

7 §. 

I anseende dertill att stället tillhörer en enskild 

person, har något lazarett för allmogen icke liärstädes 

blifvit etableradt, såsom förhållandet rättvisligen är 

vid de helsobrunnar, som egas af Staten eller enskildta 

Bolag, såsom t. ex. Loka, Porla och Medevi, m. fl. 

8 8. 

Slutligen må jag nämna att jag i hög grad önskat 

kunna lemna en utförligare beskrifning öfver en sä 

god helsobrunn, som den vid Himmelstadlund; men 

jag tröstar mig med att allt, livad som egentligen rekommenderar 

en dylik, här ofvan kunnat finna en plats. 

3 ) Uti Tonelds Geografi (2:dra Bandet, p. 30, tr. 1793) 

förekommer dock, "att Torbekn Bergman gifvit en fördelaktig 

intygan oin detta helsovattens nytta, ty det 

hyser liera iugredientier, hviika alla äro oskyldiga, 

samt är något svagare pä jern, men "ytterst" tvä 

grader varmare än det vid Medevi. I de sednare 

aren liar helsobrunnen också, till följe bäraf, blifvit, 

sä till hus som andra beqvämligheter, ausenligen 

förbättrad."

BESKRIFNING 

ÖFVER 

HEISOBRUNS. 

A.

122 LANNASKEDE. 

provincia]medikus WAIIEIN. En annan källa — den 

pu Näfvelsjös egor — var dâ äfven påfunnen och undersöktes 

med detsamma, hvarefter dåvarande egaren 

till Näfvelsjö säteri, kornetten JOIIAN ANTON CED ER- 

CRONA, lä t rödja kring källorna och äfven uppföra en 

tvåvåningars byggnad med 19 rum och en sal. Redan 

år 1779 inrättades, genom frivilliga sammanskott at 

brunnssällskapet, ett lazarett för 12 jiersoner, hvilka, 

lörsedde med presterskapets bevis öfver deras fattigdom, 

fingo under hvarje brunnstermin njuta fritt underhåll 

emot erläggande af 32 skillingar. 

Ar 1781 erhöll ofvannämnde CEDERCRONA Kongl. 

Maj:ts nådiga privilegium på innehafvandet af dessa 

brunnar. 

Ifrån denna tid till år 1801 hade stället fiere ganger 

ombytt egare, och sistnämnde år egdes det af f. d. 

handlanden GUSTAI- FREDRIK JUN ANDEK (från Eksjö). 

Byggnaderna voro då något förfallna, och så väl den 

nyssnämnde byggnaden, som de tvenne brunnshusen 

blefvo af honom iståndsatta. Det af assessor WÂHLIN 

uppförda lilla badhuset var äfven i dåligt skick, men 

blef snart derefter repareradt. 

3 §. 

Brunnsdrickningen börjas vanligen den 28 juni 

och fortfar uti 6 veckor. — Snygga rum, 12 i stora 

byggnaden à 10 sk. 8 r:st., 24 i andra byggnaden à 

8 sk., och 7 något sämre rum à 6 sk. äro för brunnsgästerna 

att tillgå ; äfvensom säng med tagelmadrasser, 

fin fjäderbolster och dynor 8 sk. ; med annan 

god madrass och fjäderkläder 6 s k., en sämre säng 

4 sk. — Mat vid brunnsbordet, 4 à 5 goda rätter om 

middagen och 3 om aftnarna, 40 sk., utan hränvin 

och strösocker; för betjening 16 sk. — Stallrum för 

2:ne hästar 4 sk., för 1 häst 2 sk.; vagnshus för en 

vagn 3 sk. ; en dragkista 8, r:st. ; allt per dygn. —

L ANNASKEDE. 

123 

Baden, som bestå af gyttje-, dusch-, karoch liepatiska 

bad, jemte så kallade ångbad, kosta per stycke 

16 sk., enkla vattenbad 12 sk. Vattenafgiften för termin 

1 R:dr 2i sk. ; för allmogen 32 sk. (Priserna äro 

upptagna i banko). Om brunnsgästerna önska begagna 

serskilt skjuts emot skälig betalning, sa äro 

hästar att tillgå från en närbelägen by. — Lakan, 

handdukar och badlinne torde respektive brunnsgäster 

sjelfva medföra. — H ö,'halm och hafre äro att 

tillgå i orten efter gångbara priser. — Herr öfverfältläkaren 

doktor ASCHAN b esörjer för närvarande läkarevården 

vid brunnen. — De, som tillstundande sommar 

önska begagna sig af ofvannämnde helsobrunn , 

behagade adressera sina reqvisitioner till inspektören 

herr JOHAN AN DERSSON, på Jönköping och Lilljeholm. 

Ställets vackra belägenhet, badinrättning, brunnshus 

och Iazarett, jeinte andra ändamålsenliga inrättningar, 

samt numera 3 olika lielsokällor, hafva gifvit 

åt detsamma en ganska god kredit. 

4 8- 

Under den tid doktor GREGERSSON li ärstädes var 

intendent, har medeltalet för hvarje år af besökande 

ståndspersoner varit 12, och af fattige 24. 

5 

Doktor J. GRJIGERSSON va r brunnsintendent liärstädes 

ifrån år 1 HOO till 1818 — och efterträddes al 

provincial-läkaren ni. m. doktor C. WULFF. 

124 LANNASKEDE. 

b. sì a m a* 

Enligt iakttagelser af doktor J. GREGEHSSON var 

vattnets temperatur (år 1801) + 7°, och den omgifvande 

luftens värma samma dag + 20°. Vattnet eger 

en »crystallinsk klarhet och ingen färg, men omsqvalpadt 

uppkomma några luftblåsor och en stark hepatisk 

lukt; smaken mycket hläckaktig.« — Den vid 

Lannaskede belägna brunnen är mer jernhaltig, än 

den vid Näfvelsjö. 

c. 

Det är mot gikt, kronisk rheumatisrn och hysteri, 

samt svag mage och de fleste deraf beroende sjukdomar, 

som detta helsovatten företrädesvis visat sig 

vara utmärkt verksamt. 

d. 

tjli Läkaren och Naturforskaren för 1803, Tom. 

XV, pag. 199—204: »Berättelse om Lannaskede och 

Näfvelsjö Hälso-Brunnar» — undertecknad: Ekesjö 

den 2 Marti i 1802. J. GREGERSSO*.

BESKRIFNING 

ÖFVER 

eller 

SÖDERKÖFXHSS 

H£LSOBRUi\I. 

1 §• 

Denna g anska m ycket berömda helsokälla ä r belägen 

straxt u tanför S öderköpings ö stra tullport, p a en liten 

slätt, b redvid den g enom staden l öpande a n. 

2 §• 

Källan, som är 4 alnar djup, eger ett klart och 

välsmakande vatten, hvilket kominer från t\enne stora, 

starka hufvudådror jemte 5 mindre, samt är rinnande 

både vinter och sommar genom tvenne trummor. —• 

Lärer gifva 700 tunnor vatten om dygnet. 

3 §• 

Denna helsokälla tros allmänt hafva erhållit sitt 

namn efter konung INGES d. y. första gemål RAGNHILD, 

som lefvat omkring 1100 och besökt Jerusalem, hvarifrån 

hon efter många svårigheter återkom till Sverige,

12G SANKT RAGNHILD. 

der hon sedan dyrkades såsom ett helgon *). Fiere 

helsokällor (såsom den vid Södertelge stad, hvars 

skyddspatronessa hon vant) samt kyrkor hafva efter 

henne erhållit sitt namn. Hon lärer vara begrafven i 

Södertelge stads kyrka, hvilken ock på hennes bekostnad 

blifvit uppförd. — Ett fabelaktigt rykte förmäler, 

att den RAGNHILD, efter hvilken källan blifvit 

nämnd, varit en kysk och obefläckad jungfru, hvilken, 

anklagad för ett hennes sedlighetskänsla förnärmande 

brott, vid detta ställe måst lida ett oskyldigt dödsstraff. 

Dervid skall hon, innan exekutionen verkställdes, 

bönfallande hafva anropat himmelen om hämnd, 

såsom bevis pa hennes oskuld, — då ock genast en 

källa uppvällat med sådan häftighet, att de närvarande, 

af underverket på det högsta förvånade, funno 

lör godt genom andäktiga böner söka afvända en förmodad 

öfversvämning af hela staden. 2 ) 

Källan har sedan urminnes tider varit öfverbyggd 

med ett litet torn. Under katolska tiden anställdes 

ofta vallfarter hit, och vattnet brukades på det mest 

vidskepliga sätt, ehuru redan då kändt såsom egancle 

en helsogifvande verkan. 

Pfaltzgrefven JOHAN CASIMIR och dess son, hertig 

ADOLPH JOHAN, som bebodde Stegeborgs slott, hemtade 

årligen härifrån vatten att begagnas för deras 

helsa. 

Den berömde TON BLOC K lät år 1719 iståndsätta 

källan, och kungjorde genom en tryckt berättelse dess 

välgörande kraft mot många sjukdomar. 

] ) E. Benzelii "Utkast til Sw. Hist." pag. 157. — öfriga 

källor: Beskrifning öfver the i Öster-Gotland bcflntlige 

Städer, Slott, etc. etc., af C. F. Broocman. Norrköping 

1760, pag. 151. 

2 ) Süderstens Disscrtatio de Sudercopia, Pars 1, p. 10.

SANKT RAGNHILD. 

127 

Ar 1700 undersöktes vattnet af doktor RUDBERG, 

hvilken fann det i allmänhet vara af lika beskaffenhet 

med Sveriges öfrige da kända mineralbrunnar, men 

isynnerhet gagneligt för »värk i kroppen, samt de 

krämpor, som härröra af skärpa i blodet och vätskorna.» 

Uti Inrikes Tidningar, 1764 N:o 37, berömmes 

det för »stenpassion, långvarig qvartanfeber, 

borttagenhet, tvinsot, svag mage, matkar, ögonsjukdomar 

och isynnerhet rheumatism samt giktplågor.» 

År 1817 fanns här ett några år förut uppfört 

brunnshus, med S:t Ragnhilds bild pa taket; en större 

salong, der bön och gudstjenst hölls; vidare »förträffliga 

badinrättningar och snygga lazarettsrum, i hvilka 

vid pass 15 fattige sjuke årligen under brunnstiden, 

på brunnskassans bekostnad, njöto läkarevard och 

underhåll.» 3 ) 

4 §. 

»I Söderköping börjas i ar de vanliga brunnsterminerna 

den 5 juni. För alla sjukdomar, som tillåta 

eller påkalla användning af vattenkur, kan patienten 

hoppas att här finna bot eller bättring. För 

den Gräfenbergska kurmetoden finnas fyra fullbad 

med oafbruten genomströmning af miueralkällans vatten; 

doucher af skiljaktig stråle, höjd, riktning etc. 

jemte alla öfriga erforderligheter, den för denna kurmetod 

nitälskande läkaren inberäknad. Gräfenbergska 

kurgäster böra helst medföra, utom linne, äfven 

en madrass och tvenne filtar. Beställning af rum 

m. ni. kan göras genom brunnsvaktmästaren OSTER- 

IIOLM hä rstädes eller genom undertecknad. Lazarettet 

intager, emot personlig afgift af 2 R:dr banko, 30 

fattighjon, som hvardera skall medhafva församlings 

s ) Försök till cn ny beskrifning öfver Östergöthland, 

if P. G. WIDEGREN. .Linköping 1817, pag- 205.

128 SANKT RAGNHILD. 

betyg och 32 sk. banko, utom de nyssnämnde. Söderköping 

och S:t Ragnhilds brunn den 16 April 1842. 

5 §. 

J. O. LAGBERG, 

Brunns-Intendent." 

för ett bättre rum med möbler och städning, 

men utan linne, betalas 2 à 3 R:dr Banko i veckan; 

för en abonnerad plats vid större brunnsbordet 40 sk. 

om dagen ; för en wurstplats 12 sk. hvarje gång. — 

Afgifterna till brunnskassan och brunnsbetjeningen 

öfverstiga icke 8 R:dr. 

6 §. 

»Pa apotheket liärstädes finnes under brunnsterminerna 

att tillgå artificiela helsovatten af alla sorter; 

liksom förlidna aret expedieras reqvisitioner från 

landsorten med skyndsamhet och ackuratess. Söderköping 

den 16 April 1842. 

C. A. HÄRNSTRÖM.)> 

7 §• 

Brunns-Intendenter. 

1) JOH. AD. WADSTRÖM, medie, doktor, 1774. — 

2) ERIC THEODOR BJÖRNLUND, medie, doktor (biträdde 

med sjukvården, på brunnsgästernas anmodan, år 

1769), 1775 till 1788. — 3) ALBRECT JULIUS SEGER- 

STEDT, medie, doktor, 1788. — 4) NILS ALMROTH , 

medie, doktor, 1789. — 5) OLOF GALLÉEN, medie, 

doktor, 1791. — 6) C. G. MULACK, chir. magister, 

1790, 92 och 93. — 7) LARS ZENIUS, medie, kandidat, 

1794. — 8) JOHAN RIX, chir. magister, 1795, 1796.— 

9) SAMUEL KINMANSON, medie, doktor, 1797. — 10) 

OLOF NOREUS, medie, doktor, 1798 till 1816. — 11) 

GUSTAF WALLBER G, medie, doktor, 1816 till 1823. — 

12) J. OLOF LAGBERG, med. doktor, från d. 3 Mars 1823.

BESK Kl FIN ING 

ÖF Vf Fi 

H E li S O B K II m i%'. 

1 l 

Denna allt mer och mer begagnade helsokälla är belägen 

i Östergöthland och Flistads socken, samt â 

Norra Lunds bys egor, li mil från staden Linköping. 

2 §• 

Vattnet innehåller jern tillika med de i våra mineralbrunnar 

allmännast förekommande salter. 

3 S. 

Den har visat sig verksam isynnerhet mot gikt, 

kronisk rheumatism, skrofler, nervsjukdomar, hncmorrliojder, 

samt hud- och merkurial-sjukdomar. 

Läkare är vid stället engagerad. 

4 

Brunnsterminen börjas vanligen den 5 juni. 

En härstädes förekommande gyttja har synts 

visa samma verkningar på den menskliga organismen, 

som Lokas. 

Promenader kunna dagligen ske med wurstar, 

hvarvid Gotha och Bergs kanaler samt slussar ofta

130 FLISTAD. 

hesökas i anseende till dessa stiillens sköna natur och 

de kanalen passerande ängfartygens ofta fiere timmars 

langa uppehåll derstädes. En och annan brunnsbal 

arrangeras under brunnsterminen. 

Loschi och mat finnas pa. stället att tillgå. — De, 

hvilka med brunnen ega befattning, %äro för närvarande 

: Egaren, herr R. G. PETTERSON (Brunneby) 

och herr JoiuN EGNELL (adress: Linköping orh 

Glanstad). 

5 i 

Hi storia^ m. ni. 

Under påfvetiden besöktes denna källa, isynnerhet 

midsommarsnatten, utaf en mängd folk äfven ifrån 

aflågsne socknar, ehuru dess egenskaper såsom helsobrunn 

då icke voro kända. När kyrkoherden i Ljung 

och Flistad, magister ANDREAS DURÊUS, år 1723 lät 

upprensa och iständsätta källan, »var den icke annat 

än ett sumphål.» Genom nämnde kyrkoherdes försorg 

blef den närmare undersökt och kom uti bruk 

af ortens innebyggare, livarefter behofvet af e tt brunnshus 

snart uppkom och afhjelptes år 1729 genom en 

befallning af landshöfdingen (sedermera presidenten) 

baron ERIC G. EHRENCRONA till Ljungs socknemän 

att köra hvar sin stock till brunnen, ocli Flistads 

socknemän att dit föra »hvart sitt behållit bräde.» 

Häraf byggdes ett fyrkantigt hus öfver källan, hvartill 

omkostnaderna dessutom bestredos genom stamboksmedel, 

som inflöto genom nämnde landshöfdings 

och justitiaeborgmästarens i Norrköping, JACOH EK 

ROHMS försorg. Prosten DURÌEUS lät uppgräfva källan 

till 10 alnars djup. Arkiater HIÄRÊ d. y. undersökte 

den och förklarade att den innehöll »balsamum 

sulphuris», samt lät å stället uppbygga några boningsrum, 

livarefter denna helsobrunn blef mycket besökt 

tills korrt före 1760, då den var något kommen i

ILISTAD. 

131 

lägervall. På landshöfdingen och riddaren GUSTAI' 

ADOLPH LAGEREELDTS anmodan, pröfvades vattnets 

egenskaper år 1754 af provincialmedikus doktor Jon. 

OTTO HAGSTRÖM; enligt hans derom afgifne berättelse 

skall det mycket likna Loka helsobrunns, samt 

vara fritt frän alla skadliga beståndsdelar, och nyttigt 

lör dem, hvilka ega svagt bröst och derföre böra afhålla 

sig från begagnandet al mycket mineralhaltiga 

källor. Derom underrättades allmogen genom kungörelse 

från predikstolarne, hvarefter redan samma 

år en stor mängd sjuka besökte stället. Snart yppades 

brist på nödige boningsrum och andra beqvämligheter, 

hvarigenom brunnen småningom kom ur 

bruk, men de gamla byggnaderna blefvo i början at 

1800-talet iståndsatte, och sedermera dels nya sudane, 

dels badinrättningar m. in. uppförde al SUNE 

NILSSON i Sjögestad, hvilken år 1817 var ställets egare. 

Numera är stället mycket förskönadt, och bland 

anordningarne för trefnaden anmärkas fiere brunnsbaler 

under livar je termin. 

6 §• 

Gyttjan, som här finnes, är mycket hepatisk, 

mjuk och smidig, samt sandfri ; den har, använd till 

bad, visat sig ganska verksam mot fiere hudsjukdomar, 

envisa rheumatismer, skrofulösa och rachitiska 

åkommor, kontrakturer, m. m. 

7 §. 

Flistads helsobrunn ligger i Gullbergs härad. 

Afståndet från Norrköping är, likasom ifrån Linköping, 

1-È mil, och från Söderköping blott f — från 

Stockholm (genom Norrköping) 19| — från Götheborg 

(genom Alingsås, Jönköping, Grenna och Linköping) 

33f.

BESKRIFNING 

ÖF VER 

ädätSttää? 

HELSOBBVS.V 

1 §. 

I )enna helsobrunn är belägen uti en utmärkt vacker 

nejd, helt nära köpingen af samma namn, och 2i mil 

från Karlskrona, samt H mil från Karlshamn. Stället 

förskönas af en vacker park, kallad Snäckbacken. 

Redan före 1770 var den mycket i bruk och besökes 

äfven nu ganska talrikt. TUNELD nämner uti sin år 

1793 utgifna »Geografi», att stället då egde en badinrättning 

med dousch och gyttja. 

2 

Den förste brunnsintendenten härstädes var Jon. 

EBERHARD FERRER, hvilken egde apoteket i Karlskrona, 

då han 1706, tillika med amiralitets-medikus, assessor 

1 KAN.EUS, proberade den af smeden NILS FO LKESSON 

året förut påträffade surbrunnen i Ronneby. Sedan 

den genom långvarig torka år 1726 blef försvagad, 

upptog han samma år, 200 steg från den gamla, en ny 

källa, hvilken han med mycken kostnad satte i stånd 

och gjorde dervid fiere nödiga inrättningar, samt erhöll, 

jemte assessors karakter, ett kongl. konsistorial 

att vara brunnens föreståndare, hvilket år 1757 transporterades 

på provincial-läkaren LARS GISTRÉN. —• 

För närvarande: N. EKWURZEL, medie, doktor, chir. 

magister och provincial-läkare. >

RONNEBY. 

3 §. 

133 

»Ronneby helsobrunn och gyttjebad (i Blekinge) 

begagnas i år, såsom vanligt, från den 25 juni till 

slutet af juli. Yetensk. Akad:s Årsberättelser för 182$ 

innehålla BERZELH analys af vattnet : den visar, att 

det är jernhaltigare än Pyrmonlervattnet. Det eger 

således en ännu mera stärkande kraft, än detta berömda 

vatten. Såsom detta innehåller det mangan 

och dessutom en ringa zinkhalt, hvilken sednare ger 

det en stor verksamhet mot spasmodiska och nervösa 

sjukdomar, egen för Ronneby vattnet bland alla inhemska. 

Det innehåller nemligen ungefår -fe (0,08) 

gran zinksalt (sulph. zinc.) på libera. Det har ock 

visat stor nytta mot hysterie, fallandesot, svår bröstkramp 

m. ra. Dessa korta vinkar om vattnets beståndsdelar 

för de herrar läkare, hvilka ej kommit 

att egna det en väl förtjent uppmärksamhet. I allmänhet 

bör följande ihågkommas : Det har visat sig 

såsom ett bland de förnämsta stärkande eller toniska 

och roborerande medel, det häfver livarje ren svaghet 

och slapphet, det korrigerar hvarje rent nerflidande. 

Den enda kända helsobrunn, med hvilken 

Ronneby har likhet till beståndsdelar, är den vid 

Sandrochs på ön Wight. Badgyttjan, innehållande 

samma mineraliska beståndsdelar som helsovattnet, 

utgör det jordlager, som af vattnet genomdränkes. 

Den är således, att dömma efter beståndsdelarne, 

verksammare än de flesta andra badgyttjor. Också 

hafva gyttjebaden visat en mäktig välgörande verkan 

mot åtskillige sjukdomar, särdeles mot envis gikt och 

rheumatism samt deraf uppkommen värk, svaghet och 

lamheter. En giktsjuk, soin h varken kunde röra händer 

eller fötter, blef frisk på 10 dagar, genom ett 

gyttjebad dagligen, många andra exempel att förtiga. 

Ronneby är beläget mellan Carlskrona och Carlshamn, 

i en af Blekings vackraste trakter, £ mil från

134 RONNEBT. 

bah et. Mellan Stockholm, Westerv'ik, Callmmar ocli 

Carlskrona är direkt ångfartygskommunikaticonn.. Från 

Köpenhamn och Lybeck indirekt öfver Calmianr.. Mellan 

Carlskrona och Ronneby gar ångbåt hvar jee vecka. 

Brunnens badhus är i godt skick. Ett rrytttt, eftei 

tidens fordringar, synnerligen väl ordnadt occhh hållet, 

finnes i Köpingen. Gyttjebad och alla slajgss artificiella 

bad erhållas till billiga priser. Ordinarie: lbrrunnsafgiften 

är , för ståndspersoner: 4 R:dr 24 sk.. Ibanko, 

för allmogen: 2 R:dr banko. 2:ne brunnsslupaar ' Hinnas. 

Hästar finnas att lega. Stora brunnsbordet Ihåållles på 

vanligt ställe med middag à 24 sk., qväll à 16 skk.• b:ko. 

Rum i Köpingen finnas att för brunnstermimern hyra, 

till H à 10 R:dr banko för ett, och i proporttieom derefter 

för flera. Vanliga artificiella mi neralvaitttem finnas 

j)å Ronne by apotek. Tidningar finnas »Ut tillgå- 

Ett lazarett finnes vid brunnen med 20 firiasäingar, 

hvartill sökande böra vara försedde med prre;stlbetyg 

samt 2 R:dr banko ur socknens fattigkassa. 

Med undertecknad, som lemnar närmare upplysningar 

om vattnets nytta m. m., kari kowesjpojntderas 

enligt nedanstående adress. Att arrangera oimi rum 

m. m. åtager sig äfven undertecknad och lneirr A. 

LACSTRÖM i R onneby. Carlskrona d. 20 Ma ir. c s 1812. 

N. EKWURZEX., 

Med.Doct., Cliir. Mag., P'roJviinci,il- 

Läkare och Bruaos-Int«ED«de;nt."

RÄTTELSER : 

ag. 3l, r. i, rad. 16 s Wi i8oi läs. 1800 

— 58 —• 7 tillägget efter ordet förbättrade: 358, Inska 'il; 

qviokön, 741 förb ättrade. 

— 39 t , — 7 stdr Arrenorrhé läs. Ameuorrlié 

„ Lencorrlié „ Lencorrlié 

— — - - — 16 „ Höineralopi „ Häineralop< 

— 4 > i - 5 ,, 48 52$ 

47 7 7 — IO „ H. af COMARIIM „ såsom af coiuarmn 

cum , ra. ra. „ rnra, ra. fl. 

- 109 ) ) — to „ vid så kallade „ vid det så kalhide

HANDBOK FÖR BRUNNSGÄSTER 

AF 

PHILIP JLLT ORT. 

(SC adt co häftet. 

STOCKHOLM, 

TI1ÏCKT HOS I.. J. HJERTA, 

1842.

Redan nu lemnas uti allmänhetens händer fortsättning 

af den nyligen utkomna handboken för 

brunnsgäster; och såväl den uppmuntran man synes 

vilja gifva denna hos oss nya litteratur, som 

detta häftes innehåll *) är dettili orsaken. Med första 

häftet vinnes icke ändamålet med handboken, 

dertill fordras äfven denna sednare afdelning. 

Det har synts mig olämpligt, både att förbigå 

de visserligen mindre allmänt, utom provincen, 

kända helsokällorna, hvilka uti detta häfte, pag. 

108 —124, i största korthet anförts, och att afskilja 

dem ifrån de, hvilka företrädesvis kunna, 

såsom mer besökta, kallas de förnämsta — alldenstund 

de förras egenskaper i allmänhet göra 

dem lika tjenliga till helsovatten och värda af en 

större uppmärksamhet, som de sednare. Ingenstädes 

bör vattenläkekonsten kunna finna ett allmännare 

användande, än hos oss, ty hvarje provins 

eger ett su stort antal af helsokällor, ehuru 

ingalunda alla för närvarande äro i bruk eller ens 

brukbare, att föga annan medicin skulle, vidderas 

iståndsättande och rätta användande, komma att 

behöfvas. Man går verkligen öfver ån efter vatten, 

när man t. ex. reser ifrån Wermland, som är så 

uppfylldt af jernhaltiga helsokällor och tjenlig badgyttja, 

till någon af de mer allmänt besökta helso- 

*) Som ar ost i jak tigt frän "Beskrifningen öfver Sveriges 

förnämsta helsobrunnar" och af ett särskildt 

intresse fördern, hvilka i ar ämna besöka någon af 

vara mänga helsobrunnar, eller större brunnsoch 

bad-inrättningar.

IV 

brunnarne (då Porla och Ronneby undantagas, 

såsom egande ett med de andra brunnarne olika 

vatten). 

Till hvad som blifvit sagdt i allmänhet rörande 

helsobrunnarnes begagnande, kan läggas följande 

(efter medicinalrådet HEIDLER): 

Den som antingen af mode eller en falsk 

åsigt sträfvat emot naturen, bör under brunnsdrickningen 

befria sig ifrån dylika band och begagna 

tillfället, att i alla afseenden gifva akt på 

och följa naturens röst. Man bör kl. tio om aftonen 

begifva sig till hvila och stiga upp 

emellan kl. fem och sex pä morgonen, emedan 

detta enligt naturens ordning är ändamålsenligas^, 

och isynnerhet nödvändigt för brunnspatienter. 

Sex till sju timmars sömn är i all 

mänhet tillräcklig. För mycket sofvande försvagar 

kroppen i nästan lika hög grad som för litet. 

Sömn efter middagsmåltiden åtföljes oftast 

af yrsel, tryckning öfver bröstet, allmänt illamående, 

hjertklappning, trötthet och ett elakt lynne. 

— Dansen bör aldrig öfverskrida måttan, eller 

patienten blottställa sig för förkylning och skada 

kuren genom nattvak och sena supéer samt svårsmälta 

läckerheter. Således är dansen för d en, 

hvars sjukdom ej förbjuder densamma, och då 

försigtighet och mått a iakttagas, såsom ett oskadligt 

nöje, dock högst tvä gütiger i veckan, ej 

endast tillåten, utan den torde ock för må ngen, 

sont i mindre hög grad lider af plågor i undcrlifvet, 

till och med vara en helsosam rörelse. — 

Själens sysselsättning bör, om den skall förena 

sig med brunnskurens syftemål, icke kunna benämnas 

arbete, och icke vara förenad med ansträngning. 

Man måste i valet deraf i möjligaste 

måtto undvika allt allvarsamt grubblande, och 

hvarje minne af en obehaglig tjenstbefattning, äf-

v e risoni livarje skadlig exaltation i inbillningen, 

genom svärmande romaner, skald estycken, tragedier 

och allt som kan uppväcka en sorglig sinnesstämning. 

Likväl är det för den bildade menniskan 

ett behof att emellanåt egna en ledig stund 

at en passande läsning, äfvensom att genom 

skriftvexling meddela sig åt anhöriga ocli vänn er; 

lättja och sysslolöshet, i samma ôefjjdclse som 

ledsnad, är for henne ett qval, och förlama r de 

moraliska samt fysiska krafterna. Ett ypperligt 

förströelsemedel är musiken, men det sämsta 

at allt är högt spel. — Härtill lägges slutligen 

den nödvändiga varningen för utsväfningar af 

annat slug. Allt, hvad under detta namn redan 

tömt varit kandt såsom skadligt, bör nian i ännu 

högre grad undfly under brunnskuren, med h vilken 

en viss grad at allmän retelse i organismen 

oundvikligen är förenad. 

De bifogade helsobrunns-sångerna utgöra en 

imitation at don tyska litteraturens talrika ''Gesänge 

der Gesundbrunnen'' och äro egentligen 

meddelade för dem som finna det öfriga i denna 

handbok något för prosaiskt. Men för öfrigt kan 

det också för en brunnsgäst vara nyttigt att ega 

tillhands en su vacker bön, som den af LIDNEK, 

när man af någon orsak hindras att deltaga uti 

den allmänna morgonbönen. Och hymnen till JAC- 

QUETTE DU^ RIETZ, samt de öfriga andliga sångerim, 

äro sa goda so m en vanlig brunnspredikan. 

INagra stycken uti annan anda följa derefter — 

emedan jag önskade att något i denna bok må 

•ntiesseia en byar af ett talrikt brunnssällskap. 

o Slutligen får jag fästa läsarens uppmärksamhet 

pa fördelen at att annonser för hvarjo allmännare 

känd helsobrunris begagnande i år, blifvit anförda, 

hvarigenom väljandet af den lämpligaste helsobrunnen 

mycket underlättas; samt bedja om öfverse- 

T

TI 

ende med det) ringa konseqvens i stylen, soni är 

så oskiljaktig från oss kompilatorer. 

Första afdelningen af ett bibliothek för vattenläkekonsten 

är härmed afslutad; innan kort u tkommer 

en anvisning till art ificiella, mineralvattens 

beredning ocb samling af de bästa kemiska analyser 

af Europas förnämsta helsovatten ; men på 

afsättningen af denna handbok beror utgifvand et al 

en fullständig förteckning på alla inom fäderneslandet 

förekommande mineralha ltiga källor, jemte 

en beskrifning öfver dem som icke redan blifvit 

anförda, — i förening med en populär anvisning 

till dylika källors undersökning och, i händelse 

af deras tjenlighet, begagnande för hälsan » 

vidmakthållande eller återställande.

BESKBIFNIARE 

ÖFVER 

FÖRNÄMSTA 

BRUNNS- OCH BAD-INRÄTTNINGAR.

en bekante läkaren RUST skrifver uti Medicinische 

Zeitung följande : 

Beredningen af artificiella mineralvatten, och 

särdeles de for deras begagnande etablerade 

brunnsinrättningarne, medföra följande obestridliga 

fördelar: 

l:o Bereda de den, som för sin ekonomi eller 

sina göromål ej kan aflägsna sig från sin hemort, 

tillfälle att begagna mineralvattnen. I detta 

afseende är deras användande så mycket mera 

välgörande, som erfarenheten lärt, att alla transporterade 

naturliga mineralvatten mer eller mindre 

decomponerade framkomma till bestämd ort, och 

att således den vid sin hemort bundna sjuke druckit 

i dessa vatten något helt annat, än han skulle 

gjort vid sjelfva källan. Till detta behof förtjena 

derföre de artificiella vattnen i hvarje hänseende 

företräde framför de naturliga, som sändas uti 

krus. Om i alla afscenden de ej göra lika nytta, 

som vid sjelfva källan, så ligger orsaken dertill 

ej uti ett olikartadt och mindre verksamt artificiell 

vatten, utan fastmer i de många biforhallanden, 

hvilka den i sitt hem sig befinnande sjuke är underkastad, 

och uti brist på de välgörande, dietiska 

och psychiska inflytelser, hvilka' den vid källan 

drickande under tiden njuter. Af samma skäl 

plägar äfven bruket af de konstgjorda mineralvattnen 

bäst bekomma dem, som alldeles skilja sig 

vid sina göromål och synnerligen dem, som ej 

hafva sitt hem på sjelfva stället, der brunnsanstalten 

är belägen. 

2:o Lemna de läkaren det oskattbara tillfället 

att försöka, om för en sjuk bör förordnas bruket 

af ett naturligt mineralvatten vid den eller den 

källan. Ingen i verlden är i stån d att med apo-

4 

dictisk visshet alltid pu förhand bestämma detta, 

synnerligen som i afseende på mineralvattnens 

fördragande gifvas så många individualiteter och 

idiosyncrasier, att, trötts alla förhanden varando 

inuicationer för ett hestämdt slag af en helsokälla, 

det dock på slutet blifver tvifvelaktigt om den 

sjuke bättre skulle fördraga en varm eller en kall 

källa, t. ex. Carlsbad eller Marienbàd, Ems eller 

Oberfaltzbrunn, x\achen eller Neuudorf etc. Beslutar 

man sig blindt för den ena eller andra källan, 

så löper man ofta fara, att aflägsna den sjuke 

100 och ännu liera mil längre från den ort, der 

lian skulle vunnit hcljsan, eller att hafva alldeles 

förfelat ändamålet med dess sändning. Ett försök 

vid brunnsinrättningarne skyddar fullkomligt för 

detta och dylika misstag. 

3:o Gifva de läkaren en närmare bekantskap, 

med verkningssättet hos och bruket af olika mineralvatten; 

de rikta på ren practisk väg dess 

kunskaps- och läkemedels-förråd, att han må kunna 

använda det till sina sjukas bästa. Jag anser 

delta för en väsendtlig fördel af etablerade brunnsinrättningar; 

ty om det ock knappt kan ursä ktas, 

att så många läkare ej en gång behörigen känna 

sina inhemska källor och e j heller äro med deras 

användande nog bekanta, så är det dock omöjligt, 

att hvarje läkare förmår på ort och ställe lära 

känna hvarje verksam utomlands belägen, och ofta 

flore hundra mil aflägsen källa. 

4:o Sätta dessa anstalter den sjuke i tillfälle 

att på ort och ställe ej allenast ombyta vatten, 

utan äfven att under samma tid begagna flera, 

allt efter som speciela indicationer af hans sjukdom 

fordra. Flera sjuke, som redan fruktlöst 

begagnat de mest olikartade källor, den ena efter 

den andra, har jag botat derigc'nom, att jag låtit 

dem dricka flere vatten i förening. En af dessa 

kommer hestämdt hvarje år från Petersburg till

Berlin, för att vid den Soltmaoska inrättningen 

begagna diverse artificiela mineralvatten, efter omständigheterna 

olika sammanblandade, hvarigenom 

lian åtminstone ett år befrias fran en honom piagando 

habituel sjukdom, då förut j)a stallet försökta 

Carlsbad, Marienbad, Eger och Ems intet 

förmått uträtta. 

5:o Skola efterbildandet af kända mineralvatten 

och ofvan såsom undantag anförda törbrukningssätt 

af desamma vid inrättningarna sluteligen 

leda derhän , att de lör speciela fall, och sa ofta 

läkarens indicationer dot fordra, kunna beredas 

ej allenast kraftigare och pa verksamma bestandsdelar 

rikhaltigare , utan äfven nya sammansättningar 

af medel i form af mineralvatten, sadane naturen 

hittills ej danat, kunna förfärdig as *). Om 

man hittills inskränkt sig hufvndsakligen till beredande 

af redan kända helsovatten; hvars verkningar 

äro bekanta, och om läkaren vanligen rattat 

sina ordinationer mera elter namnet derpa, 

än efter dess beståndsdelar, så skall det ej alltid 

så förblifva. Förståndet står ej stilla, och s kola, 

enligt den erfarenhet, att forskningar i naturens 

rike, äro de blott en gång började, är blott källan 

en gång funnen, tränga oupphörligen framat, 

dessa brunnsinrättningar med tiden ombilda sig 

till formliga vatten-apothek, hvilka kunna lenina 

hvarje mineralvatten, som läkaren för hvart och 

ett specielt fall behöfver och särskildt förordnar. 

Derigenom skall en rik och alldeles ny skatt af 

läkemedel vinnas, hvars välgörande inflytande på 

vetenskapen, på lifvet och helsan man ej vagat 

beräkna; hvarföre skola också just mineralvatten 

*) Detta är händelsen med fabrikation en af det sa kallade 

Seltervattnet, ty ingenstädes har naturen frarabragt 

ett på kolsyra sa rikhaltigt och sa välsmakande 

mineralvatten. 

5

BESKRIFNING 

OFVER 

GUSTAFSBERGS 

BRUNNS- OCH H AF SB AD S-INRÄTTNIN G. 

I 8- 

Brunns-och Bad-Inrättningarne vid Gustafsberg, beläget 

^ mil rätt söder om Uddevalla stad, omkring 

400 alnar frän stora landsvägen åt Götheborg, vid en 

vik af Saltsjön i den behagligaste nejd med yppig naturomgifning 

— egas af Gustafsbergs barnhusinrättning 

, som stiftades 1774 af grosshandlaren ANDERS 

KNAPE H: SON till förmån för fattiga barn födde inom 

Bohus län, hvarigenom 25 barn, intagne vid 8 a 10 

års ålder, alltid skola vistas pa Gustafsberg, der födas, 

klädas och undervisas i alla nyttiga kunskaper och 

musik, tills de uppnått 15 à 16 är, da de derilrån 

utgå och anställas i kondition, väl utredde med kläder 

af alla slag, bibel samt 8 R:dr 16 sk. banko i P en ~ 

ningar ; 50 barn erhålla, från i till 12 ars ålder, årligt 

understöd (gratial) af 11 R:dr o sk. 4 r:st. b.ko, 

och 25 barn utpensioneras hos hederligt folk pa landet 

eller i staden emot 16 R:dr 32 sk. sagde mynt ailigen 

tills de uppnått 12 ar; blifvande, efter som något 

barn från barnhuset utgått eller gratial och utpensionering 

upphör, andre lika beliöfuuide i stället an 

tagne. 

Denna välgörande inrättning — som ärligen kläder, 

föder, herbergerar och undervisar 25 barn, ot h 

understödjer 75 med uppfostringshjelp • med allt 

livad dertill hörer, förvaltas, fran och med 1786, en-

8 BADORTER : 

ligt Stiftarens föregående förordnande, ensamt af Uddevalla 

s tads 24 äldste med en direktör, livilken förestår 

och besörjer allt enligt stadens äldstes beslut. 

Barnhusinrättningens bestånd och verksamhet är grundad 

pä utlanta medel af en donerad fond, å 60,000 

R:dr Rgs, och utarrenderad jord på landet och vid 

staden. Gustafsbergs brunnsoch badinrättningar — 

liggande pa Uddevalla stads grund —- vårdas af direktionen 

genom en inspector och nödige arbetare. 

2 §. 

Helsohällan och Brunns-Inrättning en. 

Ääl Gustafsbergs naturliga helsokälla först upptäcktes 

och begagnades, kan icke med någon visshet 

uppgifvas emedan alla anteckningar på stället derom 

saknas. Emedlertid, och som af Direktionens räkenskaper 

för 1787 inheiiilas att brunnen då emot betalning 

var upplåten, och direktionens protokoll innehåller 

det tillkännagifvande, att brunnshuset 1792 var 

mycket gammalt och förfallit, så måste man kunna 

antaga att den varit känd i långliga tid er. Efter det 

brunnshuset 1793 v ar ombyggt, besöktes helsokällan 

allt mer och mer år efter år, så att intill 1808 omkring 

50 personer årligen deraf begagnade sig emot den 

ringa betalningen af 32 sk. banko för termin af 30 

dagar. Dock, och efter som utländska mineralvatten 

kommo i rop, samt, tid efter annan, först importerades, 

och sedan konstmessigt tillverkades, har den icke särdeles 

varit anlitad; särdeles alt räkna från 1836, då 

en Carlsbader-inrättning, först af apotekaren F. G. 

BJÖRKLUND pa försök i mindre scala, men sedermera 

af apotekaren H. M. OLSSON, i likhet med CAVALLIN- 

SKA Carls bader-inrättningen i Götheborg, anlades på 

Gustafsberg, och hvilken nu eges af apotekaren CARL 

FR. ANDERSSON.

GUSTAFSBERG. 9 

Denna Carlsbader-inrättning, som endast funnits i 

4 ar, har årligen anlitats af emellan 50 à 90 personer. 

De vatten som här serveras utur sjelfva app araterne, 

(hvars kranar, med vackra etiketter, ga i n uti brunnssalongen, 

hvarunder naturliga källan är belägen), bestå 

af Garlsbader och Embser, för hvilka 4 veckors 

afgift är 20 R:dr banko, samt Marienbader-Kreutz, 

Marienbader-Ferd.-Quelle, Salt-Pyrmonter, Stål-Pyrmonter, 

öelter, Gueillnauer, Kisinger Racoczy, Fachinger, 

Spaa Pouch en ner, Soda och Wildungen, emot 

16 11:dr B:ko för 4 veckors drickning, jemte 1 R:drs 

B:ko afgift för brunnshusets begagnande dervid. 

Ehuru mången påstår, och det icke utan sina skäl, 

att brunnsdiickning borde börja sa tidigt om våren 

som möjligt, ellej' åtminstone den tid da sjelfva n aturen 

tillkännagifver sina verkningar pa allting till lif 

eller ändringar, har dock brunnsdrickningen vid 

Gustafsberg de sednare åren icke börjats förr än 

den 15 juni. 

Gästerne samla sig klockan 6 om mo rgonen, taga 

sina glas hvarje qvart eller halftimma, allt efter antalet 

som skall dr ickas. Kl. 8 förrättas allmän bön 

af barnhusets prestvigde lärare, för närvarande philosophia? 

magistern C. A. SANDEJGRG. 

Under brunnsdrickningen tages rörelse antingen 

genom promenad i brunnssalen, brunnsparken eller 

derutom, eller o ck genom i salen och parken inrättade 

gungbrädcn. Frukost intages omkring klockan 

10 à 11, och består vanligen af kaffe med hvetebröd. 

3 §. 

S altsj Öb a cl- In rättn i ngcn. 

Denna bestod år 1774 af ett b adrum med dousch, 

beläget omkring 75 alnar från sjöstranden i det hus

10 BADORTER: 

iivarcst resta urationen nu hålles; och som endastanlagd 

lör närboende i orten, samt sjelfva ställets p ersonal, 

var den af få anmärkt och begagnades ej af resande 

förr än emellan 1804 och 1808. Men se dan, till 

lölje af den undersökning, f. d. Konung GUSTAF 4:de 

ADOLPH anbefallt å rikets vestra kuster, i afsigt att 

utse tjenligaste badstället för dåvarande Kronprinsen 

GUSTAF, de utsände vettenskapsmännen förklarat att 

Gustafsberg, såväl i anseende till vattnets sälta och 

öfrige genom flera gr äsarter förmånliga beståndsdelar, 

som ställets u tmärkt vackra läge och högst behagliga 

luft, vore det för helsan mest tjenliga och för en 

badsejour det angenämaste ställe på kusten, — och 

Kronprinsen GUSTAF i följd af sådant vitsord 1804 

derstädes begagnade baden, hufvudsakligen uti en 

derstädes för ändamålet inrättad flytande bassin med 

eldrum, blef Gustafsberg af m ånga anmärkt och efterfrågadt; 

och emedan från och med 1808 till och med 

1Ö12 fiere badsökande anmälde sig än som kunde, 

med 1 badrum och 1 douch samt den lilla bassinen, 

betjenas, fann barnhusdirektionen 1813 för g odt förflytta 

och utvidga badinrättningen, samt uppbyggde 

(utpå sjögrunden, nära djupet) såväl ett större hus med 

6 bad- och 0 afklädningsrum, de senare med eldstäder 

och möbler, som ett mindre badhus med 5 rum, 

utom 2:ne andra som anslogos till fattige att begagnas 

gratis. Dessa badhus voro 1814 färdige, och begagnades 

då af Konung CARL XIII och dess gemål, 

jemte ett betydligt antal resande, såväl af rikets 

högst uppsatte män som andre; och, såsom varande 

da, snart sagdt, den enda badinrättning i r iket, blef 

den mycket anlitad, särdeles efter det direktionen 

låtit förändra doucharne. Så hafva till exempel, oaktat 

badinrättningar sedermera blifvit e tablerade i Gö~ 

theborg, Marstrand och Strömstad, omkring 250 à 

290 personer årligen begagnat terminbad; och dessutom 

tagits från 1480 till 1920 extra bad — utom det

GUSTAFSBERO. Il 

alt 80 à 100 fattige, u nder tiden från 1 juli till augusti 

månads slut, gratis fatt begagna 2:ne badrum. 

Enär man måste antaga alt tiden emellan l:sta 

ofch 15 juni bör vara angenämare än tiden emellan 

31 augusti och 15 september, har badinrättningen vid 

Gustafsberg alltid, med få undantag, öppnats hvarje 

år den 1 juni; i förra fallet ha r inan sommaren i väntan, 

i senare hösten. 

Badafgifterne äro för närvarande: uti stora badhuset: 

rummen N:ris 1, 2, 3 och Gài? R:dr; för 

rummen 4, 5 och 7 à 9 R:dr för termin af 30 da gar, 

och för extra bad i förstnämnde rum —• 20 sk . och 

i de sednare 10 sk. Uti badhuset N:o 2 för rummen 

N:ris 1, 2, 4 — 5 R:dr; N:o 3 — 6 R:dr och rummet 

N:o 5 — 3 R:dr i ter minen; och extra bad i detta badhus 

från 10 sk. 8 r.st. till 10 sk., samt bad i bassinen 

12 sk., allt banko, badhuset N:o 2 öppnas icke förlän 

15 juni och bassinen utlägges emellan nämnde 

dag och 1 juli, allt efter väderlekens föranledande. 

Badtimmar kunna beställas från 1 juni, 1 juli och 

1 augusti, ej under 30 dagar, hos O. SIXFYEREOI) ; 

adress: Gustafsberg, 

Hvarje badrum i b adhuset N:o 1, eller stora, har 

sin egen badbetjening, som af inrättningen aflönas. 

4 §• 

Någon särskilt brunnsintendent har vid Gustafsberg 

aldrig varit anställd, utan har läkarevården, så 

väl \iti sjelfva barnhuset, som brunnsoch badinrättningarne, 

alltid bestridts af de i Uddeva lla anställde 

provincial- och stads-läkare, och hvilka nu 

äro: provincial-läkaren, medie, doktoren S. KELLBERG 

och t. f. stadsläkaren, medie, doktoren C. LÖNNER. 

För promenader äro flera vackra ställen. Dels 

sjelfva p arken med reguliera, sandkörda gångar emellan 

större o ch mindre löfträn ; dels åt skogen derinvid, 

hvars höjder beqvämt kunna bestigas, och hvar-

12 BADORTER : 

ifrån utmärkt vackra vuer finnas, sa väl öfver sjön 

till motliggande stränder och lantställen, som till 

närmare belägne Christinedahl, Emaus, Bodeled och 

Höijentorp ; dels, da väglaget sa medgifver, utåt landsvägen, 

omgifven af vackra ängar, bördiga åkerfält och 

stora alléer af löf- och gran-skog, och dels land-eller 

sjöväg till det utmärkt vackra Kasan, samt Lindensnäs. 

Ofvannämnde park, som innehåller omkring 2:ne 

tunnland, åt sjön slutande, jord, är omgifven i öster 

och sydost af temmeligen höga skogbeväxta berg ; 

från sydvest till no rr af sjön och badhusen; från norr 

tiil ö ster dels af tvenne rader större trän och en granhäck, 

hvaremellan nedkörselvägen till ba dhusen gå, 

samt dels af barnhusets trädgård och byggnader. Uti 

denna park äro barnhuset, restaurationen, 4 paviljonger, 

deraf 1 med biljard, samt ett af särskilt bolag 

uppförd t gentilt societetshus, belägne. Från en grotta 

uppe i ett af de kringliggande bergen har man en 

vidsträckt utsigt öfver den herrliga nejden. 

5 §. 

Offentliga b aler hallas vanligen i brunnssalongen, 

som är 36 a lnar läng. Dessa äro på sommaren vanligen 

6 till antalet, och besökas af alla b ildade klasser 

emot en vanlig entré af 24 sk. banko personen. 

Societeter hållas 2:ne gånger i veckan uti ett af 

särskildt bolag uppfördt, prydligt inredt och möbleradt, 

bus, som erbjuder en gentil och ändamålsenlig 

samlingsplats för ej mindre brunnsoch badgäster, 

än andre resande och stadsboar. Man bör, för att 

här vinna inträde, introduceras af någon utaf direktörerne 

eller actie-«garne, och hvarvid afgiften, som 

beror pi* bolagsbeslut, bur erläggas (för närvarande 

med 3 R:dr för hela sommaren, 2 R:dr för c-n m ånad, 

och 1 R:dr för vecka eller derunde»' — allt banko 

för kavaljerer, men i riksgälds för damer). All fö rtäring 

betalas särskildt, äfvensom dans musik. De


dagar, då icke större societeter hållas, uppföres musik, 

converseras och tillställes hva rjehanda lekar och Iustbarheter. 

Ett godt fortepiano och fiere tidningar äro 

åt sällskapet upplåtne, äfvensom a rbets- och toilettsrum 

för damer, och conversations- och spelrum för 

herrar. 

Utom det tillfälle som erbjuder sig att bo i Uddevalla, 

hvarest finnes tillräckliga rum emot ganska 

billig afgift, finnes på det så kallade Varfvet å Gustafsberg 

— hvilket nu innehafves af grosshandlaren C. J. 

ENGELKE o ch är beläget invid parken och sjön — omkring 

CO rum , som uthyras à 24 sk. till 1 R:dr b:ko 

per dag med möbler och sängkläder, äfvensom 12 

rum hos barnhusets skomakare J. BERGENFELT, som 

uthvras emot 16 till 32 sk. banko per dag. Iluin 

för domestiker, vagnar och hästar finnas älven till 

skäliga priser, men för furage till de sednare måste 

särskildt sörjas. 

Hvad värdshushållningen vidkommer, så serveras 

der huru den resande önskar; der kan spisas vid table 

d'hôte emot 1 R:dr banko per dag för 30 da gar; 

frukost på lika tid 13 sk. 4 r:st. per dag; middag 20 

sk. 8 r:st. per dag och afton 13 sk. A r:st. ; eller vid 

portionsbordet, eller genom hemtning, då alla kötträtter 

kosta 10 sk. 8 r:st. och fisk och suprätter 8 

sk. allt banko, med undantag af priset på lax, hummer 

och ostron hvilket måste rätta sig eller tillgången. 

1 händelse att mat hemtas bör den resande hålla sig 

sjelf m ed nödigt siHVer. 

På skjutshästar är dageligen, under brunnsoch 

badterminerne, ymnig tillgång; hvadan ock ganska 

ofta större kärrpartier och ridter anställas såväl (ill 

staden som andra ställen. Ingen kan hafva ledsamt 

som kan och vill roa sig; man kan åka eller ro till 

staden eller vackra landsställen. 

Om man hiirjemte gör ett öfverslag af såväl kostnaden 

för en badsejour vid Gustafsberg som de för

lì ADOUTEK : 

maner detta stalle erbjuder så i afseende å en utmärkt 

vacker natur med omvexlande utsigter åt barroch 

löfskog emot Saltsjön, ôra ställets läge vid sjön, 

logementernes närhet till b runnshuset, societets- och 

badhusen en från sjö och land omvexlande, helsosam 

och behaglig luft — så måste man få antaga att 

Gustafsberg, i alla hänseenden, bör anses för ett af 

de ändamålsenligaste och angenämaste badställen i riket; 

och för h vilket påstående man torde finna visshet 

i det förhållande, att åtskilliga familjer alltsedan 

1 SI I årligen besökt stället. 

Utom det alt bön förrättas hvarje dag i brunnssalen 

, hålles hvarje söndag af barnhusets lärare en 

brunnspredikan, hvilken bevistas både af b runns-och 

badgästerne, samt stadsboarne och allmoge, så långt 

brunnssalongens utrymme medgifver.» 

Det är så väl utaf nuvarande direktören vid Gustafsbergs 

barnhusinrättning, herr LORENTZ ÜATIJ.- 

GREN , samt nu mera aflidne stads- och lafearettsläkaren 

i Uddevalla, herr doktor JACOB BÂGENHOLM, 

som jag erhållit de flesta uppgifter för ofvanstående 

beskrifning. 

Bland notabibilder, som förliden sommar begagnade 

baden vid Gustafsberg, bör nämnas biskopen, 

m. m. ESALAS TEGNÉR. 1 ) 

En mängd trovärdiga personer hafva för mig berättat, 

att, i deras tycke, intet ställe finnes till sin 

belägenhet såväl passande för brunnsgäster, som ifrågavarande 

Gustafsberg; den omgifvande naturen är 

särdeles vacker, klimatet mildt, och stället ligger så, 

') I händelse del kan intressera någon, vill jag nämna, 

att en förteckning öfver de br unns- och badgäster, 

som ar 1841 anlände till Gustafsberg, förekommer 

uti !N:o 29 af "Bohus Läns Tidning" for förlidet år.


att det är nästan alldeles fredadt lör svarare vindar 

från den likväl närbelägna Saltsjön. Det lärer också 

vara fa personer, som anlända till detta ställe och 

kunna erhålla boningsrum (såsom icke alltid, i hänseende 

till de t stora tilloppet, är händelsen), hvilka 

icke m ed nöje cjvardröja så länge som möjligt. 

e S- 

Uti provincial-läkaren, doktor MARINS embetsberättelse 

till K. Sundhets-Collegium, för år 1820, 

förekommer följande yttrande: »Något öfver 300 personer 

nyttjade under sommaren hafsbaden härstädes, 

och jag kan, med den oinskränktaste helgd af sanning 

, icke nogsamt berömma dessas ofelbara verkan 

mot gikt, ledsjukdomar, skrofler, smärtsamma krämpor 

i underlifvet, lamhet och andra svaghetssjukdomar, 

. . . dock mest p å de fattigare, som enkelt och 

nog länge kunna begagna dem.» 

7 §. 

»îd det utmärkt vackra Gustafsberg, beläget £ 

inil söde r om Uddevalla , öppnas saltsjöbaden och naturliga 

helsokällan till begagna nde den 1 i kommaude 

juni månad och fortfara o afbrutet till påföljande augusti 

månads slut: hvarest bad kunna tagas såväl uti 

serskildta badrum med goda doucher och antichambrar 

för toile tten, som ock uti en å hafsytan flytande 

bassin antingen för hel termin eller kortare tid. Skulle 

någon önska att på förhand beställa badtimma kan 

anmälan derom göras h os inspektören på stället, välborne 

kapten O. SIXFVERLOD, som utlemnar polletter 

emot kontant betalning, och hvarförutan beställning 

icke anses gällande. 

f afseende å helsovården för öfrigt så finnes p å 

stället: dels en utmärkt väl arrangerad artificiell 

brunnsinrättning hvarest från och med den 15 juni 

alla sorter, nu brukliga varma och kalla helsovatten

16 B AD O It TE It : 

serveras utur sjelfva a pparaterne ; dels full tillgäng pä 

god saponös gyttja; dels en större electricitetsmachin 

och voltige stapel, och dels ett väl fourneradt värdshus, 

hvarest mat vid table d'hôte eller portionsvis, 

samt andre rafraischissementer, erhålles. 

Utom det tilllalle som erbjuder sig alt bo i Uddevalla, 

sii finnes pä varfvet, invid brunnsparken, 60 

à 70 störr e och mindre väl möblerade rum, som uthyras 

från och med den 15 juni ocb 17 juli på 30 

dagar; och hvarom kan korresponderas med kapiten 

A. A. WisKBEiiG, ad ress: Uddevalla och Gustafsberg. 

Läkarevården bestrides tills vida re af tillförordnade 

stadsläkaren, med. dokt. och cbir. mag. herr 

CARL LONNER.» 

HAFSBADEN VID SÄRÖ. 

Särö är en vid Sveriges vestra kust, i norra delen al 

Halland, emellan Götheborg och Kungskacka (2i mil 

från det förra och 1 mil från det sednare), emot öppna 

hafvet, belägen ö, som medelst en bro sammanhänger 

med fasta landet. Dess form är aflång och 

längsta sträckningen från öster till vester, med ett 

areal-innehåll af 325 tunnland. Genom en skogbeväxt 

bergsträckning, gående i riktning från sydost till 

nordvest, är den delad i en östra och vestra hälft. 

Utom den herrliga anblick åt det öppna hafvet, inan 

eger från flera punkter af denna bergshöjd, lemnar 

den äfven ett behagligt och helsosamt skydd mot de 

starkare hafsvindarna. 

Öns yppiga vegetation, med de flesta nordens 

barroch löfträd, att ej nämna den mängd af oinvexlande 

liafs- och höglandsväxter, som pryda dess ängar 

och parker, framvisar en märkvärdig contrast mot 

Sveriges öfriga hafstrakter.

SÄRÖ. 17 

Corps de logie utgöres af 3:ne större byggnader, 

och en mindre, benämnd »skogshyddan» med 7 rum; 

den är i modern byggnadsstil, och ligger 450 alnar 

från de större byggnaderna, i den mest romantiska 

trakt af ön; alla dessa byggnader äro uppförda på en, 

af naturen bildad, terrassformig plan emot omnämnde 

bergsträcknings östra sluttning; framför denna plan 

öppnar sig en vacker dal omgifven af kullar, rikt beväxta 

med löfträd. 

Badhuset uppfördes 1839, är beläget 300 famnar 

från boningshusen, vid en vik; innesluter åtta beqvämligt 

och propert möblerade badrum samt ett conversationsrum. 

Det till, baden begagnade hafsvattnets egentliga 

vigt är 1,019 vid + 17° C. Badgyttjan utmärker sig 

för sin finhet och stora svafvelhalt. 

Nära intill b adhuset uppfördes 1840 en Gräfenberger 

douche} med 22 fots f allhöjd. 

För erhållande af bad i öppna hafvet, finnas 

2:ne bassiner, belägna i en halsbugt å öns vestra 

kust, 200 famnar från boningshusen. 

Alla brukliga, kalla artificiella mineralvatten, 

kunna erhållas. 

Nöjena hafva bestått uti: dans-soiréer, promenader 

till omkringliggand e herrgårdar, lustfarter på hafvet; 

nästan hvarje söndag göra ångfartygen frän Götheborg 

lustfart till ön . 

Inrättningen öppnades i juli 1839, och eges, jemte 

hela ön, af possessionaten herr A. H. ÅKERMAN. 

Badgästernas antal utgjorde 1839 •— 7 2, och 1840 

103 pe rsoner, hvaraf största delen logerade på ön, och 

de öfrige i närliggande bondgårdar å fasta l andet. 

Läkarevården ombesörjes för närvarande af provincial-läkaren, 

doktor F. G. MOSEN. 

Uti b oningshusen finnas 42, dels enkla dels 2 à 

3 sammanhängande, rum (oberäknadt domestikrum-

18 BADORTER: 

men), alla möblerade med omsorg för propreté och 

beqvämlighet. 

Inrättningens utvidgande ingår troligen i egarens 

plan, dà ställets vackra och helsosamma läge gifver 

anledning, att framgent päräkna en, såsom hittills, 

tilltagande fréquence. 

Priser fi banko). 

Varma bad utan douche 16 sk. 

D:o med douche 20 ,, 

Gyttjebad med douche 32 ,, 

Gräfenbergerdouchebad 12 ,, 

Bassinbad (eller kalla bad i hafvet, uti dertill 

anlagde badhus med tält) 8 ,, 

Ett möbleradt rum med 1 säng och städning 

per dygn . -40 „ 

För hvarje extra säng per månad .... 4 R.dr. 

Ett domestikrum, hvari fiere bo tillsammans, 

per månad för h varje person 2 ,, 

En domestiksäng per månad 2 ,, 

(Boningsrummmen uthyras för 30 dagar, ifrån och 

med den 13 juni eller 14 juli. 

Mat serveras till middag och afton vid table 

d'hôte för 1 R:dr om dagen, utom likörer, samt utan 

afdrag för enskildta mål eller dagar. I händelse liemtning 

åstundas, bör eget silfver medhafvas. Betjeningen 

erhåller mat efter beting. 

Tidningar hållas mot särskild afgift. 

Kalla artificiella helsovatten tillhandahållas af apo 

tekaren herr L. J. SCHÖLDSTRÖM. 

Beställningar af b adtimmar och rum, med upp- 1 

gilt å det antal sängar, som åstundas, adresseras 1 ill 

A. H. ÅKERMAN, Kongsb acka och Särö. 

Uti allmänna tidningarne stod förliden sommar 

att läsa, det Särö intager första rummet bland badorter 

i riket, hvilka under de sednare åren kommit i

GÖTIlEROnO. 19 

rop. Bland n otabiliteter, som under sista sommaren 

begagnade baden vid detta ställe, \oro professoren 

m. m. friherre JACOR BERZEI/IUS och professoren m. m. 

ERIC G. GEEJER. 

Badsäsongen liärstädes börjas i ar den 13 juni, 

och fortfar så länge årstiden tillåter. 

Närmaste gästgifvaregården till Särö är Kungsbacka. 

*) 

GÖTHEBORGS BADINRÄTTNING 

är visserligen i det medlersta och öfra Sverig e känd, 

så till vida, att man, genom rykten och årliga tidningsannonser, 

vet att den sedan fa år tillbaka, finnes, 

och att den är både prydlig och ovanligt dyrbar; men 

om det verkliga gagn, som en badgäst kan hemta af 

denna inrättning tyckes man göra sig en ganska oriktig 

opinion. Man har hört, alt badhuset är uppfördt 

på stranden af den stora Götha elf, som i hafvet, 

straxt nedanföre Götheborg, oafbrutet uttömmer en 

ofantlig vatten massa, sammanblandande sött och salt. 

vatten vidt oc h bredt omkring i skärgården, och deraf 

drager man vidare den förhastade slutsats att baden i 

Götheborg serveras med så beskaffadt blandadt vatten, 

samt att den som behöfver äkta, fullhalltiga saltsjöbad, 

icke har att vänta dem i Golheborgs badhus. — Insändaren 

vet deremot, med bestämd säkerhet, att badhusets 

läge vid Götha Elf icke har något den ringaste 

inflytelse på beskaffenheten af de salta baden derstädes 

och att nian med alldeles lika goda skäl kan äfvea 

i Strömstad och Marstrand klaga öfver underhaltigt 

sa ltvatten, som i Götheborg, emedan det uitten, 

M Det mesta af ofvanstâcndc beskrifning är mig benäget 

meddelad! af ställets läkare, herr pioviucialfäkaren 

F. G. MOSÉN.

20 BADORTER: 

som på sistnämnda stalle användes till salta bad, ingalunda 

tages i stadens närhet, der det visserligen 

icke kan erhållas fullhaltigt, utan alltsammans hemtas 

i trakten af Känsö, 2 à 3 mil från elfvens mynning 

och i sjelfva ha fsbandet, hvarest fårsktvattnet så full— 

komligen förlorat sig, att vattnet der är lika så salt 

som midt i Cattegat. Med denna hemtning äro 2:ne 

(kanske fiere) däckade, seglande pråmar, oupphörligen 

under badningen, sysselsatta. Den sker under 

sträng uppsigt, och om, såsom en eller annan gång 

under sommarens lopp kan hända pråmarne blifva 

af s torm hindrade, att göra den långa resan på rätt 

tid, engagerar man ångfartyg till de ras bogserande. 

En sådan vattenhemtning med ångkraftens biträde är 

tydligen förenad med kännbar kostnad; men man 

skyr den icke, för att vinna sitt ändamål. Om allt 

detta, äfvensom om saltvattnets rätta halt, har hvar 

och en öppet tillfälle att, i och vid badhuset dagligen 

inhemta den fullkomligaste v isshet, och sådane bevis 

på äktheten af dessa bad torde väl svårligen behöfvas. 

Tvifvelsutan finnas i Götheborgs badhus, likasom 

öfverallt anno rstädes, brister att anmärka af den, som 

älskar att mikroskopiskt uppsöka sådana, och kanske 

skulle, med skäl, kunna sägas, att badbetjeningens 

antal är nog inskränkt, och luftdraget, äfvensom den 

ständigt öppna salongen och korridorerne, alltför 

starkt, men den sednare verkliga olägenheten är 

oändligen lätt afhjelpt, och den förra äfven. Så länge 

likväl d en resp. allmänheten heldre triinges på de små 

badorterna, än den besöker Götheborgs rymliga och 

kostbara badinrättning samt följaktligen en större frequens 

ej kan påräknas, än den, som lemnas af staden 

sjelf och den närmast omkringliggande orten jemte 

ett ovisst an tal resande, blefve en större betjenings 

personal kanske ett alltför betungande öfverflöd. I 

livad elegans och beqvämlighet angår, lemnar Götheborgs 

badhus, helt visst, alla andra sådana inrättnin-

götiieborg. 21 

gar, i Sverige, langt efter sig, och i propreté står det, 

fullt ut, i jemnbredd med de bästa. Betalningen för 

t ba den är icke heller hög, ehuru, naturligtvis, öfverstigande 

den, som kan vara mera än tillräcklig, men 

dock måste erläggas, på ställen der badvattnet hemtas 

vid badhusets fot. Det högre priset för sjelfva 

baden motväges likväl, mera än fullt upp, af den 

särdeles billiga lefnadskostnaden i Götheborg; och 

den badgäst, som icke älskar indragas i s ådana societeter 

och cotterier, hvarmed han tycker sig icke harmoniera, 

måste äfven derutinnan gifva Götheborg företrädet, 

emedan han der undgår detta verkliga obehag, 

utan all anmärkning, tvärt emot förhållandet på 

de mindre badorterna. Ledsnaden framkallas alltid 

af sysslolösheten, men också denna kan svårligen 

tvinga en badgäst i Götheborg, att ingå andra bekantskaper, 

än de som äro honom angenäma. Älskar 

han landet, så gifva Götheborgs många vackra nejder 

tilliallen till njutning af sommarens behag, och det 

synes ganska troligt, att badgäster skulle kunna beredas 

både trefliga rum och vivre flerestädes på landet, 

nära i stadens granskap, utan betydlig kostnad. 

Finner han åter nöje i en skön och rik sjöstads lifliga 

verksamhet och industri, så lemnar honom Götheborg 

stundeligt tillfälle dertill. Härtill kommer ännu, att 

Götheborg har en Carlsbader-brunnsinrättning, nära 

okänd i det öfra landet, men af utmärkt högt värde: 

En stilla, skùggrik och blomsterprydd oas midt i d et 

bullrande, oroliga stadshvimlet, der den, som önskar 

att med hafsbaden förena drickning af utländska helsovatten, 

beredda med mogen sakkännedom och den 

samvetsgrannaste omsorg, finner den bästa lägenhet 

dertill, han kan önska. 

Insändaren har härmed lemnat sanningen den 

gärd han ansett sig vara henne skyldig, och skulle 

skatta sig lycklig om dessa enkla ord, dem intet annat 

motiv framkallat, kunde något bidraga, att

22 badorter : 

skingra en villa, som måste tillskynda de badbehöfvande 

mången onödig ledsamhet och kostnad, ocli 

som måhända äfven innefattar en ofrivillig orättvisa 

emot det öppet ådagalaggda bemödandet, att med 

osparade kostnader uppfylla alla billiga fordringar. 

d. i Mars 1841. 

F. d. Badgäst i Göiheborg.» 

»I likhet med föregående åren kunna under innevarande 

sommar friska saltsjöbad erhållas uti Götheborgs 

badhus ifrån början af juni till slutet af augusti 

månad, eller så länge omständigheterna det medgifva. 

Vattnet dertill hemtas 2:ne mil ifrån staden 

uti öppna hafvet på 36 fots djup. 

Styrelsen för denna inrättning har innevarande ar 

vidtagit sådana åtgärder för vattentransporten, att den 

påräknar kunna förekomma all brist på daglig tillgång 

af friskt hafsvatten. Göiheborg den 14 Mars 1842. 

DIREKTIONEN.» 

BAD INRÄTTNINGEN i STRÖMSTAD 

öppnas innevarande år till allmänt begagnande den 

23 instundande maj. Erfarenheten har de sednare 

åren visat, att under sista delen af maj och i juni 

månad inträffat, hvad all anledning är att förmoda äf 

ven i år, den behagligaste och för badning således 

angenämaste och nyttigaste väderlek pa hela sommaren; 

detta har föranledt beslutet, att i ar tidigare än 

vanligt lemna tillträde till härvarande bad, om li vi 1— 

kas välgörande egenskap i förening med den så verksamt 

gagneliga, ensam i sitt slag här befintliga hafsgyttjan 

och de helsogifvande hafsvindarne, icke råder 

mer än en mening.

sffrömstad. 23 

Badinrättningen hälles öppen intill slutet af september. 

Nära invid staden finnes en ganska god helsobrunn, 

till livars begagnande frän medlet af juni 

är öppet tillfälle; äfven finnas de fleste brukliga artificiella 

helsovatten att tillgå pä stället. 

För resp. bad- och brunnsgästers nytta, beqväifilighet 

och nöje liar inan i öfrigt sörjt på det ändamålsenligaste, 

äfven ined afseende på läkare vården, 

mathållning, m. m. 

I det här befintliga väl konstruerade societetsliuset, 

der godt fortepiano, tidningar etc. finnas att 

tillgå, är tillfälle för sallskapslifvets njutningar, dans 

m. m. 

Billard finnas här äfven. Hästar och åkdon äro 

dagl igen till hands för promenader samt rid- och kärrpartier, 

äfvenså båtar för nöjet af fiske, för sjöturer 

till de fiere ej långt från staden belägna vackra öarne 

och landtställen. 

Beställningar af rum, hvarå tillräcklig tillgång finnes 

till billiga priser, samt af hvad i öfrigt kan vara 

att önska, må adresseras till badinrättningens direktion, 

som genast går i befattning med deras utförande 

och afgifvande af svar till resp. reqvirenter. Strömstad 

i Mars 1842. 

DIREKTIONEN.)) 

MARSTRANDS ELLER ARFVIDSVIKS 

HAFSBADS-INRÄTTNING 

är belägen vid staden Marstrand, å den utanföre hamnen 

liggande Koön, och bar de sednare åren varit 

temligen mycket besökt. Dock föredrages Gustafsbergs 

badinrättning af många, i anseende till Marstrandshafsbadens 

stora aflägsenhet ifrån land, hvarigenom 

en starkare, ehuru visserligen för de fleste

24 

BADORTER: 

sjukdomar eller kroppskonstitutioner lika oskadlig, 

om icke helsosammare sjöluft härstädes är radande. 

Utanför badhuset är också en lång trädbrygga anlagd, 

till promenadplats just för saltsjöluftens iuhemtande. 

Stället är ganska vackert och en trädgård belägen 

nära härintill. 

Vid den s.k. Cederbergska stranden, strax utom 

vestra inloppet till staden, anses af somlige en bättre 

lokal vara för hafsbadsinrättning. »Der vore äfven tillfälle 

, att af kringliggande trädgårdar och den lilla 

odlingen Haga, anlägga promenader.» — »För dem, 

som söka verkliga liafsbad, gör stadens läge stället 

mera inbjudande, än Uddevalla och Strömstad.» *) 

»Marstrands helsogifvande Bad-inrättning 

öppnas den 1 juni och fortfar till slutet af September. 

— Då jag nämner helsogifvande, torde det intressera 

att jag nämner de sjukdomar, för hvilka den isynnerhet 

varit det, neml. alla slags kroppsliga svagheter 

och lamheter, som orsakas genom slagattacker, brått 

och andra åkommor, stranguri m. m. 

Äfven invertes sjukdomar, såsom lungsigtighet och 

andra, har funnit mycken n^tta af den helsosamina 

sjöluften. 

Det tros att ett ångfartyg kommer att färdas liäremellan 

och Götheborg. Skulle delta dock uteblifva, 

så kan en passande och säker hat med roff, beställas 

hos undertecknad, att afvakta ankomsten i Götheborg. 

De respective herrskaper, som behaga anmoda 

mig för beställning af rum på badhuset eller i staden 

kunna med säkerhet räkna på ackuratess. Priset är 

16 à 24 sk. banko per dag med säng och möbler. 

Marstrand den 22 Mars 1842. 

ROBERT CHANNING, 

liadhus-Egarc." 

4 ) Skriftliga underrättelser till förf. fran ställets cgare.

ÖSTHAMMAR, etc. 

BAD OCH BRUNNSDRICKNING 

i 

östhammar 

börjar d. 27 nästkommande juni. Alla brukliga kalla 

mineralvatten, beredda efter beräkningar från de tillförlitligaste 

analyser, tillhandahållas resp. brunnsgäster, 

såväl till drickning på stället, som hemtning. 

Rekvisitioner från landsorten expedieras med skyndsamhet. 

Naturliga salta bad tillhandahållas uti ett med 

dusch försedt badrum. 

Läkarevården bestrides af herr prosten doktor 

ARM. 

Om tjenlig brunnsmat är arrangeradt. 

Beställningar af rum m. m. ombesörjas af provisorn 

A. EBICSSON. 

NYA BADHUSET i HELSINGBORG 

öppnas till begagnande d. 15 juni och stänges vid augusti 

månads slut. I detta badhus, som har på en gång 

det vackraste och förmånligaste läge samt liemtar sitt 

vatten direkte från Saltsjön, finnas, utom en konversationssalong, 

tio badrum, alla försedde med de bästa 

dusch-inrättningar och till de åtta af dem höra väl 

möblerade toilettrum. Badhuset är inrättadt efter det 

i Strömstad med tillägg af de förbättringar, som nytta 

och heqvämlighet påkallat. Tillgång finnes jemväl på 

den gyttja, som vid bad i Strömstad begagnas och 

från sistnämnde ställe är skicklig badhustru anskaffad. 

I staden är tillgång på rum för badgäster. Utom det 

nöje, ställets ovanligt vackra läge erbjuder, aro helsobrunnarne 

Ramlösa och Helsan närbelägna, vid hvilket 

förstnämnde ställe jemväl finnes en förträfflig inrättning 

med artificiella vatten, och hvarje dag under 

25 

Handbok för Brunnsgäster, Andra Haftet, %

26 BRUNNSINRÄTTK INGÅR: 

Ladtiden gå 2:ne paketbåtar emellan denna stad och 

Helsingör, hvarjemte hvarje vecka är åtminstone en 

gång tillfälle att på ångfartyg komma till och från Köpenhamn. 

Om allt, som rörer badinrättningen, kan 

korresponderas med DIREKTIONEN FÜ R NYA B ADHUSET 

härstädes. 

BRUNNS-INRÄTTNINGEN VID MALMÖ 

anlades år 1835 af apotekaren J. F. BARKMAN, o ch 

öppnades påföljande året till allmänhetens begagnande. 

Den har sedan hvarje år varit besökt af öfver 

100 brunnsgäster, till större delen ståndspersoner 

så väl från staden som det öfriga Skåne, och äfven 

från de öfriga landsorterna samt Stockholm. 

Sjelfva brunnsinrättningen är anlagd på det utmärkt 

vackra landtstället Möllevången. Yägen dit 

ifrån staden består endast af en 3 à 400 alnar lång 

allé af utmärkt vackra och resliga almträd. Möllevången 

ligger på Malmö stads egor och blef först anlagd 

af kommercerådet SUELL, som der uppbyggde 

den vackra corps-de-logis-byggnaden, hvars façade 

vettej ut emot en af samme SUELL p lanterad park, 

och frånsidan emot en stor, af utmärkta fruktträd och 

sköna häckar m. m. prydd, trädgård. Utom denna 

sednare finnas der ännu tvenne stora trädgårdar, belägna 

på livar sin sida om den väg, som leder nedåt 

parken. Stället har under den nuvarande egarens, 

handlanden P. G. BARKMANS, hand blifvit betydligt 

förbättradt och förskönadt, samt anses såsom det 

bästa af alla inom stadens egor belägna landtställen. 

Till honom står äfven allmänheten i stor förbindelse, 

emedan han upplåtit den sköna, af alla möjliga trädslag 

bestående, parken till fritt sommarnöje åt allmänheten. 

Man ser derföre alla dagar en mängd 

promenerande uti de i engelsk smak anlagda gångar

malmö. 27 

na; och söndagseftermiddagarne hvimlar parken af 

folk, såsom äfven vid de tillfällen, da harmonimusik 

uppföres af uti Malmö förlagde regeraents-musikkorpser. 

Uti en särskild, straxt i söder om hufvudbyggnaden 

belägen och af apotekaren BARKMAN uppförd, 

större byggnad är sjelfva brunnsinrättningen, i hvilken, 

utom laboratorium och rum för laboranten, som 

under hela brunnstiden bor på stället, finnas salong 

och toilettrum för damerna. Den förra, eller salongen, 

är en stor rectangel af 26 alnars längd, 13 alnars 

bredd samt 7 alnars höjd, och har 6 par åt trädgården 

vettande fönsterlufter af vacker rundbågsform. 

Ur appareljerna serveras, vid en i öfre ändan af 

salongen varande disk, fiere olika slags artificiella 

helsovatten, hvaribland Carlsbader, Emser, Marienbader 

Kreutzbriinn och Ferdinandsqvelle, Spaa, Stål— 

pyrmonter, Saltpyrmonter, Eger, Selters, Soda och 

Driburger, m. fl. Det torde förtjena anmärkas, att 

en stor del brunnsgäster, hvilka förut besökt Carlsbad, 

Pyrmont, Spaa m. fl. utländska helsobrunnar, 

hafva funnit ingen skillnad emellan dervarande vatten 

och de som här beredas. Allmänt har den skicklighet 

och noggranhet, hvarmed laboratorium skötes, 

hlifvit erkänd. Den förträffliga iskällaren på Möllevången 

gör det möjligt, att alltid gifva åt vattnen deras 

naturliga temperaturgrad. 

Den stora trädgården, till hvilken utgången från 

salongen leder, med sina många alléer af både vilda 

och odlade trädslag och sina ypperliga blomsterplaner, 

är hel och hållen upplåten åt brunnsgästerna, 

äfvensom den förut omnämnda parken. Den som 

icke jbehöfver eller icke vill återvända till staden efter 

slutad brunnsdrickning, kan i den der befintliga paviljonen 

hos en konditor, som tillhandahåller alla 

slags refraichissementer, erhålla sitt frukostkaffe. På 

de eftermiddagar, då brunnsgästerna icke äro af an

28 malmö. 

dra nöjen upptagne, eller da väderleken år missgyn 

nande, samlas vanligen elt stort antal åter i brunnssalongen, 

der de med konversation eller andra säll 

skapsnöjen tillbringa tiden, och erhålla på reqvisition 

thé och andra förfriskningar. En afton i veckan är 

regelbundet bestämd till brunnsbal. 

Mänga omständigheter tyckas dessutom tala for 

denna, efter livad jag förmodar, sydligaste brunnsinrättning 

i Sverige. Man känner hvilket mildt och 

sundt klimat hela den utefter Öresund belägna kuststräckan 

af Skåne eger. Både kölden och hettan 

blifva der genom den friska sjöluften behagligt tempererade. 

Malmö, beläget straxt i norr om 55:te kmgitudsgraden 

och straxt i öster om 30:de meridianen, 

deltager äfven i dessa fördelar. Härvid bör man äfven 

ihågkomma, att hela den omgifvande landtbygden 

är ända intill staden odlad, dels till åker, dels ti il 

trädgårdar, och hvarje sumpig mark har längesedan 

blifvit både uttappad och förträffligt uppodlad. D^riöre 

äro dimmor och andra uppstigande skadliga angör 

här ganska sällsynta, samt helsotillstandet merendels 

alltid godt. Rundtomkring staden ligga vackra 

lustställen, till hvilka brunnsgästerna ofta lärdas, for 

att tillsammans intaga den enkla frukost, som brunnsdieten 

tillåter. En mil från staden ligga de båda stora 

säterierna Forup (elt herrligt minne af medeltidens 

byggnadskonst) och Skabersjö, af hvilka det iörra 

tillhörer friherre COYETT och det sednare grelve 1 OM,, 

Till de rika bokskogar, som omgifva dessa egendomar, 

anställas ofta excursioner af brunnsgästerna, som 

dervid alltid kunna påräkna, att af de resp. egarne 

blifva på det mest förekommande satt emottagne. 

Ifrån Malmö afgå nu mera tvenne ångfartyg flera 

gånger i veckan, dels och oftast till Köpenhamn, dels 

till andra ställen på Skånska och Seländska kusten, 

Landskrona, Hvén, Helsingborg, Kullen, Helsingör, 

Dyrehaven, m. fl. Brunnsgästerna ega ett angenämt

AIALJIO. 

tillfälle att deltaga i dessa ångbåtsfärder, utan afhrott 

i deras brunnskur eller brunnsdiet, emedau fartygen 

afgå från staden ld. 8 oin morgonen, och återkomma 

vanligen vid samma klockslag om aftonen. Den lifliga 

kommunikationen emellan Malmö, Tyskland och Danmark 

under sommartiden skall säkert erbjuda åt en 

främling flera interessanta och omveslande företeelser 

härslädes, 5n han torde finna vid de flesta öfriga 

brunnsorter i riket. De mänga konstnärer, soin besöka 

Sverige ifrån andra länder, uppträda vanligtvis 

furst härstades och bereda innevånarne mången konstnjutning. 

— S ärskilt har den omständigheten blifvit 

högt värderad, att de, som lida af någon envisare 

sjukdom, genom de lättade kommunikationerna härifrån 

finna ett ypperligt tillfälle alt personligen konsultera 

Köpenhamns öfverallt så högt värderade läkare. 

Särskild läkare är också anställd vid brunnsinrattningen. 

livad som tillika rekommenderar Möllevångens 

brunnsinrättning, är den lätthet hvarmed alla s lags 

bad i Malmö kunna erhållas. På östra hamnbryggan 

är af herr J. M. FICK ett badhus anlagdt efter samma 

plan som det i Strömstad, i hvilket finnas atta 

badrum jeinte afklädningsrum. Tillbringarerännorna 

leda dit ifrån öppna sjön. Imm- eller så' kallade 

Ryska baden -äro su inrättade, att fyra personer kunna 

bada på en gäng: för öfrigt erhållas här stal- och svafvelhad, 

varma vattenbad, gyttje- och duschbad. ! 

badhuset bredvid, som är anlagdt uti sjön, kunna 

kalla sjöbad erhållas» Dusch finnes i alla rummen 

odi dnschvattnet blandas î särskilta kar från hvarje 

rum. Bad med gyttja ifrån Strömstad, samt artificiella 

Barègerbad rtk fk äro äfven att tillgå. 

»Beställningar för främmande af logis m. m-, föranstaltande 

af öppen table d'hôte för middagsmåltiderna 

, samt alla öfriga billiga fordringar å brunnsgästernas 

sida, skall herr apotekaren BARKMAN, i allt 

29

30 rostad. 

hvad på honom ankommer, söka att till reqvirenternas 

nöje uppfylla.» 

Priserna äro : 

För alla varma helsovatten, per månad . 16 R:dr. 

För alla kalla d:o d:o . . 13: 16.— 

allt banko, varande läkare-arfvode och 

andra vid helsobrunnar vanliga afgifter 

häruti inbegripne. 

För Ryska eller immbad 1: — —. 

För stål- och svafvelbad — 36. — 

För varma vattenbad — 24.— 

För gyttje- och dusch-bad — 26. 8. 

För kallt sjöbad af en person . . . . — 12. — 

För dito, då fiere bada på en timme . — 8. — 

BRUNNSDRICKNINGEN i KOSTADS PARK, 

belägen strax invid Calmar stad, börjar den 1 nästkommande 

juli. Alla så varma som kalla artificiella 

vatten serveras der utur sjelfva apparaterna. Ställets 

utmärkt vackra belägenhet och den lätta kommunikationen 

sjövägen, medelst icke mindre än 5 ångfartyg, 

som vid fram- och återresan passera staden, der god 

tillgäng är å rum till billigaste hyror, och mat vid 

brunnsbord till 40 sk. banko per dag — middagen 

bestående af fyra och aftonen af tre rätter — skall 

utan tvifvel vinna de besökandes bifall. — Badhus 

finnes i staden och wurstar gå hvarje morgon emellan 

staden och parken, för deras beqvämlighet som hellre 

åka än gå. — För begagnandet af kalla vatten betalas 

10 R:dr banko och för de varma 13 R:dr 16 sk. b:ko 

termin. Närmare underrättelse lemnar undertecknad. 

Calmar i April 1842. 

A. RICHTER, 

Apotekare i Calmar,

upsala, götiieborg. 31 

ÜPSALA BRUNNS INRÄTTNING 

öppnas den 12 instundande juni, dä brunnsdrickningen 

vid helsokällan äfven börjar. Vid denna brunnsdrickning 

serveras b värj e morgon såväl kalla som varma 

med all omsorg beredda artificiella mineralvatten, 

såsom Carlsbader, Embser, Eger, Marienbader-Kreutz 

och Ferdinands-quelle, Selters, Soda, Stal- och Saltpyrmonter, 

m. fl. 

Brunnsdrickningen fortfar till den l:sta nästkom 

mande augusti. De som ämna begagna sig häraf, 

behagade derom korrespondera med provincialmedikus 

och riddaren herr doktor ScnuLTZ, som benäget 

åtagit sig läkarevården på stället. 

Anteckningslistor finnas på begge apoteken samt 

bos handelsmannen GCLLBERG — och ingående reqvisitioner 

expedieras från nämnde ställen; äfvensom 

kamprhneradt Selters- och Sodavatten på stämplade 

flaskor finnes. 

Brunnswurstar afgå hvarje morgon från staden 

på olika tider. 

«Brunnsdrickningen vid den af apotekaren CA- 

VALLEN i lifstiden uti Götheborg anlagda Carlsbader- 

Urunnsinrättning börjas onsdagen den 1 instundande 

juni. Den kommer att bedrifvas af behörigen 

examinerad person, och att fortgå på enahanda sätt 

som förut, så vidt årstiden det medgifver, till omkring 

medlet af augusti månad. De vanliga kalla 

mineralvattnen kunna dagligen, och efter reqvisitioner 

från landsorterne, efter anmälan eller genom brefvexling 

med undertecknad , under alla tider af året 

erhållas; och vågar man hoppas, att den yttersta 

sorgfâllighet, hvarmed man skall söka motsvara pu-

åtskilliga ställen. 

blikens fordringar, skall fortfarande belönas genom 

dess förtroende. Götheborg den 4 April 1S42. 

ABR. ORRBEKG.» 

Denna utmärkt väl inrättade och prydliga brunnsinrättning 

är anlagd på en vacker, eliuru inskränkt, 

plats inom staden, utaf den nu mera aflidne förtjenstfulle 

apotekaren och riddaren HANS J. C AVAIXIN , 

ined biträde af assessoren och riddaren PLAGEMANN , 

samt öppnades år 1834 och har sedan denna tid varit 

mycket besökt. Vattnet, som begagnas till beredningen 

af de artificiella helsovattnen, hemtas frän en 

källa, hvars ådra uppspringer •§ m il utom staden ; 

det ledes till inrättningen genom i jorden inlagda rör 

och är rent samt fritt från alla salt- och kalk-partiklar. 

Dessutom finnas bättre brunnsinräitningar i Nora 

och Örebro, å Helgonabacken vid Lund, i Gefle, samt 

vid de fleste helsobi unnarne. — Carlsbader-brunnsinrättningen 

i Carlshamn, etablerad af herr apotekaren 

G. A. WIND AHL, lemnar under nästkommande 

juli månad tillgång å artificiella varma vatten, emot 

3 R:dr b:ko per vecka, och kalla sådane, emot 2 R:dr 

24 sk. b:ko för samma tid. 

Badhuset i Carlskrona står under en särskild 

direktion, samt lemnar tillgång på varma och kalla 

strål- och regn-bad, samt stål-, svafvel-, salt- och 

krydd-bad. Och goda badinrättningar förekomma 

äfven vid Halmstad, Carlstad, Upsala och Nora? förutom 

vid de fiere ställen, som i föregående och efterföljande 

afdelningar af denna handbok finnas anförda.

li t:*Riti*M\

Såsom en inledning till denna beskrifning, torde 

det icke vara utan nytta att meddela några tillförlitliga 

underrättelser om de brunnar och källor, 

från hvilka hufvudstadens innevånare företrädesvis 

Iiemta sitt dricksvatten. 

Stockholm har ganska många brunnar, af 

hvilka 13 år 1759 blefvo till deras beståndsdelar 

undersökta af Prof. BERGIUS j ). De innehålla i 

allmänhet koksalt, kalk och talkjords-salter, något 

kiseljord, spår af jern och mangan, extraktif-ämne 

och, i vissa mera bebodda trakter, äfven salpeter 

och salpetersyrade jordsalter. 

Det af Friherre BERZELIUS undersökta brunnsvattnet 

ifrån brunnen uti egendomen N:o 21 (UGG- 

LAS'SKA huset) vid Drottninggatan och lilla Vattugränd, 

innehöll på en kanna vatten: l drachma, 

32 gran salter och extractif-ämne, och hos hvilket 

vatten den betydliga halten af salpetersyrade salter, 

46§ gran på kannan, är anmärkningsvärd. 2 ) 

Man har ofta anmärkt, att vissa härvarande 

brunnsvatten ovanligt snart efter upptagningen 

blifva mindre smakliga; måhända orsakas detta af 

organiska ämnen, hvilka finnas i brunnsvattnen 

och snart nog öfvergå till förruttnelse. Man finner 

ofta, att efter 3 dagar synas i vissa upphemtade 

brunnsvatten större infusionsdjur i betydlig mängd. 

J ) Kongl. Vet. Akad:s Handlingar for ar 1759. Sid. 

107—133: Prof anställde pä åtskilliga Vatten i 

Stockholm. Af Pet. Jon. Bergiüs. 

®) Afhandlingar i Physik, Chemie och Mineralogie. 

Del. II : Analys af Brunnsvattnet i egendomen N:t> 

58 och 59 (G och 7) vid Drottninggatan i Stockholm. 

Af Jac. Berzelius.

36 

Prof. BER Gius ansåg, att följande brunnar 

egde det renaste vattnet: 1) Södermalms-Torgs 

Brunn hyser det bästa vattnet. 2) Linderstedts- 

Brunn eller den vid hörnet af Drottninggatan och 

Jakobsgränd. 3) Brunnen på inre Stallgården. 

Deremot fann han, att Tyska Brunnen, Worster- 

Brunneu, Stortorgs-Brunnen och Hötorgs-Brunnen 

egde mindre godt vatten, och sämst af alla var 

vattnet i Brunnen pä Barnhusgården. 

Såsom de Brunnar, hvilka ega de renaste 

brunns-vattnen, torde för närvarande kunna anses: 

Södermalms-Torgs Brunn, Kongl. Slotts-Brunnarna, 

den nya brunnen vid Osterlånggatan, Brunkebergs-Brunn, 

Brunnen i FILÉNSKA egendomen på 

Drottninggatan, 2:ne brunnar på Norrmalm på 

Holländaregatan i egendomarne N:ris 12 och 32 

och Brunnen i egendomen N:o 25 på Malmskillnadsgatan. 

De flesta brunnar erhålla sitt vatten ifrån 

Mälaren, hvars vatten drager sig igenom den grofva 

sanden och klappurstenen i Stockholmstrakten. 

I staden är den nyligen anlagda brunnen vid 

Österlånggatan nära Brunnsgränden den, som eger 

det bästa vattnet. — Stortorgs-Brunnen ligger på 

berg; har numera godt vatten, men är ofta uttorkad; 

dess botten eger formen af en gryta och 

brunnen har ifrån brunnsbetäckningen 50 fots 11 

tums djup 3 ). — Brunnarna i Kongl. Slottet ega godt 

vatten, i synnerhet en af dem. — På Baggensgatan 

finnes en brunn, hvilken eger 55 fots djup; 

dess vatten är drickbart; bottnen är grus och 

klappursten. — Tyska brunnen hyser mycket, 

men osmakligt vatten; den är 51 fot och 2 tum 

djup och vattenmassan har merendels två till tre 

3 ) Da brunnarncs djup omtalas, sa räknas det ifrån 

brunnsbctäckningen.

37 

alnars djuplek. Dess botten är lera och sand. — 

Hiddarholms-Brunnen har 14 fots 3 tums djup. 

Dess botten är en ojemn berghäll. Dess vatten 

är drickbart och ifrån denna brunn hemtas dricksvatten 

für passagerarne på ångfartygen. Den saknar 

vatten vid lågt vattenstånd i Mälaren. — Äfven 

i GEYERSKA huset på Riddarholmen och i 

Skomakare-embetets hus finnas brunnar, hvilka ega 

ett godt vatten. 

På Norrmalm förekomma följande allmänna 

Brunnar. Den förnämsta Brunnen i anseende till 

vattnets renhet är den vid Brunkeberg. Hos denna 

brunn syues ingen minskning i vattenmängden 

under varma somrar. Vattnet eger 3 till 4 alnars 

djup, och har ännu aldrig kunnat utpumpas. Brunnen 

upptogs år 1795 och är 55 fot 2 tum djup. 

Dess botten är sand och grus. — Brunnen vid 

Oxtorget är 65 fot 10 tum djup. Dess botten är 

sand och grus. Den uttorkade under sommaren 

ar 1831; dess vatten Jean drickas. — Brunnen vid 

norra Brunnsgränden invid DIMANDERS egendom 

är 66 fot 6 tum djup. Dess botten är sand och 

klappursten. — Hötorgsbrunnen är 39 fot och 3 

tum djup; dess botten är sand och grus; dess vatten 

är^ ej särdeles dugligt till drickning 4 ). — Brunnen 

på Träsktorget är 16 fot djup. Dess botten 

är dy. Det har likväl ett någorlunda godt vatten. 

— Brunnen på Castenhofsgården är 32 fot 6 tum 

djup. Dess botten är grus. — I barnhusgården 5 ), 

I FILÉNSKA egendomen vid Drottninggatan, äfvensom 

uti egendomen N:o 12 vid Holländargatan 

finnas Brunnar, ifrån hvilka vatten allmänt hemtas 

4 ) Vattnet haller salpeter, koksalt och litet jern. 

5 ) Är af samma beskaffenhet, som det i föregående not 

»ngifna, samt eger dessutom en stor halt af kalk. 

Är icke särdeles tjenligt såsom dricksvatten.

38 

på Norrmalm. — Uti egendomen N:o 32 vid Holländargatan, 

närmast Observatorium, finnes en 

brunn, hvilken måhända innehåller det renaste 

brunnsvatten af alla; den är troligen en källa. 

Vid Regeringsgatan uti egendomen N.o 47 (Källaren 

Tre Remmare) finnes en brunn, hvilken eger 

ett mycket godt dricksvatten. 

På Södermalm är Brunnen vid Stadshuset 

den, som håller det renaste eller mildaste, mest 

välsmakliga vatten ibland Stockholms brunnar, och 

närmar sig mera till naturen af ett källvatten. At 

detsamma tages till helsovattnens beredning for 

Carlsbaderbruunen vid K. Carl d. XIII:s lorg. 

Då Östersjön stiger, så tilltager vattnet i denna 

brunn, men utan att få salt smak deraf; saltvattnet 

hindrar förmodligen utflytandet. Har sällan 

mer än en alns djupt vatten. Den är år 1838 

fördjupad till 3 qvarter; har 34 fots och 3 tums 

djup ifrån jordbrynet till botten, hvilken är grus. 

Denna brunn är i sednare tider undersökt af 

Prof. MOSANDE«, som funnit, att dess vatten innehåller 

koksalt, svafvelsyrad-, saltsyrad- och kolsyrad 

talkjord samt något kiseljord; dessa salter 

utgöra ungefär 2G gran på en kanna, af hvilka 

hälften är koksalt. (Enligt LUNDEQVIST S Stockholms 

Stads Historia. 3:dje delen: C. E. TBAF- 

VENFELT'S Memorial till Kongl. Sundhets-Collegii 

Protokoll d. 19 juni 1827. — p. 38.) 

De öfriga allmänna Brunnarna på Södermalm 

hafva ett sämre vatten än de på Norrmalm. De 

mest kända Brunnar äro följande. Do vid Adolph 

Fredriks Torg: dessa brunnar äro 3; den vid 

SUTHERSKA huset (vid nordöstra sidan af Adolph 

Fredriks Torg) har 27 fots 9 tums djup. Dess 

botten är dy ; dess vatten är mindre användbart 

till dricksvatten. De båda öfrigas vatten begagnas 

ej till drickning. Den på nordvestra sidan om 

nämnde torg har 24 fots 6 tums djup, och den

39 

pâ sydvestra sidan har 22 fots 9 tums djup; 

båda dessa brunnar hafva dybotten. 

Brunnen i Marise Brunnsgränd är 47 fot 3 

tum djup. Dess botten är sandblandad dyjord. 

Dess vatten är föga användbart till drickning. — 

På Fatburs-tvärgatan tinnes en brunn af 18 fots 

djup, h vars vatten kan drickas. — Brunnen vid 

Nytorget är 12 fot 9 tum djup, och brunnen i 

Renstjernas gränd är 12 fot 6 tum djup. Båda 

hafva mindre drickbart vatten. — Brunnen i Holländska 

backen har godt vatten. Den är 19 fot 

djup. — Brunnen i Gäldstugans egendom är 9 fot 

3 tum djup; dess vatten kan drickas. 

I CASPERSONSKA egendomen finnes en brunn 

med ett godt dricksvatten. 

På Ladugårdslandet har man på Lilla Hamtegårdsgatan 

en brunn, hvilken är 18 fot djup. Dess 

botten är dy. Dess vatten är otjenligt till drickning. 

Stockholmstrakten eger flera förträffliga kallhällor, 

ibland hvilka må nämnas de närmast staden 

belägna. Den förnämsta i anseende till vattnets 

renhet är Hagakällan, belägen vid Hagaparkens 

början. — En annan nära Haga slott, i en 

af kanalerna, belägen källa innehåller äfven ett 

godt vatten. — Vid Eklund, bortom Carlberg, uppspringa 

i sjelfva utloppskanalen ifrån Ekhagssjön 

3:ne källor med förträffligt vatten, och straxt invid 

dessa, nära kanalen, finnes en fjerde.—Vid 

Ulriksdal, i parken och vid dess början, förekommer 

ock en källa. — På Frescati egor, nära landsvägen 

midt emot inkörsporten till Landtbruks- 

Akademiens experimentalfält, finnes en förträfflig 

källa. — På Kongl. Djurgården äro källorna ej 

talrika. En källa uppspringer straxt inom Djurgårdsporten 

ifrån Roslagsvägen; en annan är belägen 

på Skuggans egor i ett gärde. Den såsom 

helsokälla bekanta Ugglevikskällan är väl nu mera 

nästan endast en vanlig kallkälla.

40 

På Södermalm liar man en kalla vid Barnängem, 

och vid Danviken förekommer den bekanta 

Danvikskällan, hvilken eger ett förträffligt vatten. 

Vid Ryssviken utom Danviks tull finnes en mycket 

begagnad källa. För öfrigt träffas kallkällnr 

i,de flesta trakter omkring Stockholm och ofta 

ilere på samma egendom, såsom t. ex. vid lilla 

Frösunda. 

På Vårby säteris egor, i Huddinge sockcn, 

5 ljerdedels mil från Stockholm, vid det intill 

allmänna vägen åt Fittja belägna värdshus, Stttckarekrogeti 

kalladt, dit man ock sjöledes kan 

komma, är ett ställe, der, i klart språng, det 

friska och nästan iskalla vattnet kommer utur en 

med höga granar beväxt sandbacke, och hvarest, 

i källans afloppsdiko, de mörkgröna höga alträden 

fröjda sig och trifvas. 1 backen är insatt en ränna 

- 

SABBATSBERGS HELSOBRUNN 

ir belägen vid fattighuset af samma namn, u Norrmalm. 

Stallet eger sitt namn af VALENTIN SAKNAT, 

hvilken omkring 1709 var innehafvare af denna egendom. 

Helsokällan upptogs ar 1734 af apotekaren 

I OH. JULIUS SAHEBERG, men L)lef ej särdeles begagnad 

före 1760, ocli undersöktes år 1768 af Kougl. 

Collegi um Medicum, h vilket förklarade henne ega ett 

tjenligt helsovatten 1 ). Direktionen öfver det härstädes 

anlagda stadens fattighus, har med mycken 

kostnad satt denna brunn i godt stånd, och genom 

en vacker stenhusbyggnad förskaffat brunnsgästerna 

liera beqvämligheter. 

Brunnsläkare hafva härstädes varit : 1) MÄHTEN 

LITHEN, 1750 till 1761. — 2) ANDERS NICEAS FOR- 

NANDER, 1761—1787. — 3) ANDERS BLAD, 1787. — 

I) JOH CARL ROOS, 1789—1795. — 5) FREDRIK FRÖ- 

KERGER, 1795—1801. — 6) GUSTAF BEYER, 1801. —• 

7) ERIC GADELIUS, 1 803. 

Lti LITIIOUS »Encomium» (Stockholm, I74 4 J, in 

folio) förekommer följande latinska vers med afseende 

på detta ställe : 

Aon clesunt dulces, crystallina pocula, fontes, 

non Acidi, Invalidis Accelerata Salus. 

skriften "Nytt och Gammalt," for 1768 Nio 

1769 N:o 41. Hülphers' Tal vid Sätra 

hrunn. (Stället finnes dessutom omnämnt i Stockholms 

Stads Historia af Nils Ldndeqvist, andra delen, 

1828, pag. 91. — Läkaren och Naturforskaren, 

Tom.. VII, pag. 70. — N:o 72 af 1766 års Inrikes 

I ldning.

42 STOCKUOLM: 

För närvarande besökes stället mest af fattighushjon, 

och dess vatten kan, såsom det synes utaf 

ådrans belägenhet, icke gerna vara af någon utmärktare 

beskaffenhet, hvilket också bekräftas af dess beståndsdelar 

och visade medicinska nytta. Djurgårdsbrunns 

helsokälla eger företräde. 

»Första terminen för brunnsdrickningen vid Sabbatsberg 

och begagnandet af dervarande inrättning 

börjas den 1 nästkommande juni, och fortgår till den 

15 derpåföljande juli, hvarefter 2:dra terminen vidtager 

den 17 i samma månad, och slutar med den 

sista augusti. Helsovattnet har, enligt redan gammal 

erfarenhet, befunnits synnerligen verksamt mot gikt, 

chroniska rheumatismer, skroüer och nervsjukdomar 

i allmänhet. 

På stället finnes dessutom tillgång på alla vanliga 

artificiella helsovatten. I badinrättningen erhållas, 

medelst beqväma appareljer, alla för brunnspatienter 

erforderliga artificiella bad. A värdshuset serveras 

frukost, middags- och afton-spisning till modererade 

priser. För dem, som på stället önska boningsrum 

med eller utan möbler och sängkläder, finnas passande 

lägenheter, då tidig anmälan sker hos Sysslomannen 

vid Sabbatsbergs fattiginrättning.)) 

NORRMALMS SURBRUNN 

upptäcktes först af kapellanen vid Sankt Olof (nu Adolf 

Fredrik), PETER Muira, på en ytterst i församlingen, 

vid Surbrunnsgatan, upptagen (omkring år 1681) öde 

plats, och blef efter hans död, år 1C91 J ), inlöst af 

Stockholms stad. Archiatern JOHAN VON HOO RN blef 

*) Enligt andra, den 13 october 1689.

carl xiii:s torg. 43 

den forste brimnsläkaren härstädes. Kallädern skadades 

1707, antingen af bergssprängningen uti nästa 

gard, eller till följe af ett stenkars byggande omkring 

kallaru, i stället för den »af trä förut varande mera 

enfaldiga inrättningen;) 2 ). Yattnet har blifvit berömdt 

såsom helsogifvande och nyttigt i fiere slags sjukdomar. 

På brunnsgården är väl, under de för en längre 

tid sedan planterade träd, en inskränkt spatsergång; 

men brunnshuset och hägnaden deromkring synas 

fordra fiere förbättringar, för att göra stället mera 

angenämt, isynnerhet för den, som, jemte helsan, här 

tillika söka nöjet. 

BRUNNS INRÄTTNINGEN 

VID 

CARL XIII:s TORG, 

eller den fordna Kungsträdgården, anlades år 1823 

utaf den nu mera för sina resor i Österländerna sä 

bekantblifne läkaren och f. n. Svenske konsulen i 

Alexandria, herr d:r JOHAN HEDENBORG-, men öfverinseendet 

af densamma innehades utaf professoren och 

kommendören m. m. herr JOHAN JACOB BER ZELHTS. 

Och samma ar erhölls utaf Kommercekollegium ett 

pnvdegium exclusivum, under 10 år, för tillverkning 

härstädes utaf Carlsbader- och Marienbader-vatten, 

samt deras försäljning i hufvudstaden och provinserna 

Upland och Södermanland. Första annonsen om 

detta nya établissement förekommer uti N:o 99 af 

Stockholms Post-Tidning och 98 af Dagligt Allehanda 

for ar 1823. Följande året, den 8 april, afgafs en 

emhetsrapport till Kongl. Sundhetskollegium, »om 

2 ) Stockholms Stads Historia, af Nils Londeqvist, andra 

delen, tryclit 1828, pag. 90.

44 

stockholm*. 

resultaterna af inrättningen för artificiella Carlsbaderoch 

jNIarienbader-vattnens bruk» (tryckt i N:o 102 af 

Inrikes Tidningen för samma är). Uti 10:de bandet 

al' Svenska Läkare-Sällskapets Handlingar, tryckt 1825, 

förekommer, pag. 420—428, en utförlig »Beskrifning 

af sattet hvaruppå Carlsbadervatten tillredes, vid Inrättningen 

i Stockholm, af C. G. MOSAKDER», å tföljd 

af en lithografierad plansch öfver samtlige apparaterna, 

h vilka så väl till deras konstruktion som sammanställning 

blifvit inventerade af professor BERZELIUS. 

Det var just genom denne sednares under ett nyss 

föregående år gjorda besök vid Carlsbad och andra 

utländska helsobrunnsorter, som denna inrättning kom 

att blifva påtänkt; dess fullkomlighet och stora lämplighet 

för erhållande af ett i möjligaste grad med det 

naturliga helsovattnet till sina egenskaper överensstämmande 

artilicielt — kan jag visst omtala, men saknar 

kompetens alt deröfver falla ett smickrande omdöme, 

soin för öfrigt icke uteblifvit från större kännare 

af desamma, än jag. För närvarande och se

MOSEBACKE. 45 

Respektive reqvirenter i landsorten kunna direkte 

adressera sig till undertecknad, som da ombesörjer 

afsiindningen. Stockholm den 2G April 1842. 

C. G. MOSANDER.» 

BRUNNS INRÄTTNINGEN VID M OSEBACKE, 

Det var professoren DAVID SCHULTZENHEIM, som 

på den högt belägna Mosebacke å Södermalm anlade 

en trädgård med fiere afsättningar. 

[«rättningen för artificiella mineralvattens beredning 

och tillhandahållande härstädes, etablerades för 

några år sedan af assessoren och riddaren ALERECUT 

PIUPTy egare af apoteket Enhörningen, samt apotekaren 

NLLS WILHELM LYCJIOU, egare af apoteket Engeln. 

Den upptager blott en byggnad, som eger 

både en rymlig salong, uti hvilken vattnen serveras, 

odi rum för de nödiga apparaterna. Stället besökes 

ganska mycket och eger ett godt renommé; dock begagnas 

brunnsinrättningen mest utaf Södermalmshor. 

>A id Stora Mosebackes Brunnsinrättning börjar 

iwunnsdrickningen i år den 1 juni och fortgår till 

medio af augusti. Uti den stora salongen serveras 

alla morgnar, från kl. ö till 8, alla sorters varma och 

kalla helsovatten, såsom ; Garlsbader, Embs, Marienbader, 

Kreutzbrunner, Ferdinandsquelle, Eger, Geilnaner, 

Stalpyrmonter, Saltpyrmonter, Spaa, Fachinger, 

Wildunger, Kissinger, Selters, Soda, Magnesiavatten, 

Seidschütser och Bittervatten, hvilka äfven 

försäljas a buteljer på apoteket Enhörningen vid 

Hornsgatan och pa apoteket Engeln vid Kornhamn. 

Uti den mindre salongen serveras alla tider på dagen 

Selters- och Soda-vatten samt Lemonade Gazeuse, 

beredt efter engelsk method, genom kompression. 

I n der försäkrande af ackuratess, skola undertecknade

46 stockholm: 

gâ resp. brunnsgäster tillhanda med pålitliga mineralvatten. 

Herr doktor LEVÉRTIN, som benäget åtagit 

sig vara inrättningens läkare, träffas före brunnsterminens 

början alla dagar i sitt logis, i Räntmästarehuset, 

ingången midt emot Slagtarhuset, 2 trappor 

upp, f. m. till kl. 9 och e. m. från kl. 4 till 6. 

Stockholm den 2 Maj 1842. 

ALBRECIIT PIUPP. NILS WILHELM LYCIIOU.» 

CARLSBADER BRUNNS-INRÄTTNINGEN 

KIRSTEINSKA TRÄDGÅRDEN 

öppnas den 1 nästkommande juni, med tillgång pä 

alla vanliga artificiella varma och kalla helsovatten, 

som hvarje morgon omsorgsfullt tillredas och serv eras 

genom inslipade glaskranar. Herr doktor HANBUKY 

SMITH, s om benäget åtagit sig att vara läkare vid inrättningen, 

bor vid Gamla Norrbro, huset N:o 3, en 

trappa upp, samt träffas hemma till kl. 9 f. m. och 

till kl. 5 e. m., äfvensom under brnnnsterminen om 

morgnarne vid inrättningen. Anteckning sker hos 

herr apotekaren ENGSTRÖM på apoteket Kronan vid 

Myntgatan och hos undertecknad, boende å Ladugårdslandet 

vid Sperlingens backe, huset N:o 34, till 

höger genom inkörsporten. Stockholm i Maj 1842. 

C. J. GOLDKUIIL.» 

BRUNNS-INRÄTTNINGEN i HUxMLEGARDEN 

ä Norrmalm eges af f. d. innehafvaren af apoteket 

Kronan, herr J. C. FRITZ, och vattnen beredas härstädes 

med omsorg.

l0re3xtzska badinr. 47 

»Brunnsinrättningen i Kongl. Humlegarden öppnas 

till begagnande den 1 nästkommande juni. Yid 

inrättningen serveras Carlsbader, Embser, Marienbader, 

Eger, Kissinger, Spaa, Pyrmonter, m. fl. mineralvatten. 

Afgiften är 3 R:dr 16 sk. b:ko för person 

i veckan. Herr doktor KEYSEH, som är läkare 

vid inrättningen, bor i Keyserska huset vid Röda Bodarne 

och träflas hemma emellan kl. 3—5 e. m. samt 

under brunnstiden om morgnarne vid inrättningen. 

Tillfälle till promenadåkning är arrangeradt. — Buteljerade 

mineralvatten af min tillverkning säljas i försäljningen 

vid Regeringsgatan, i hörnhuset af Gustaf 

Adolfs torg saint vid fabriken, Tullportsgatan N:o 1 

a Norr. Stockholm i Maj 1842. 

J. C. FRITZ , 

Inrättningens Egare." 

LORENTZSKA BAD-INRÄTTKINGEN, 

uti huset N:o 5 vid gamla Norrbro, är den förnämsta 

uti staden, och öppnades till begagnande i februari 

manad år 1832, sedan h vilken tid den beständigt 

varit mycket anlitad. 

De sa kallade vattenbadsrummen utgöra 8 st., 

hvart och ett bestående af tv enne särskilta rum, af 

hvilka det ena är inredt till badrum och det andra 

utgör ett väl möbleradt afklädnadsrum. Uti hvarje 

rum äro 2:ne badkar placerade, ett af k oppar och ett 

af träd. Dessa rum upptaga l:sta och 2:dra våningarne, 

uti en till venster å gården belägen flygelbyggnad 

af sten. Dessutom äro följande badrum inrättade. 

På nedra botten: l:o för ång-och douche-bad, likaledes 

bestående af ett badrum, och ett möbleradt 

afklädnadsrum. Uti badrummet äro så kallade lafvar 

inrättade för ångbadet och ledes ångan genom anbragta 

kopparrör fran sjelfva valtenkoknings-apparaten.

48 

stockholm: 

Douchen serveras från en höjd af 20 alnar; — 2:o lör 

myrbad, äfven bestående af 2:ne rum, ett möbleradt 

afklädnadsrum ocb ett badrum , uti bvilket äro 3:ne 

kurar placerade till bvilka ångan anbringas från den 

bred e vid kurarne befintlige inmurade vattenkokningsapparaten; 

— 3:o för finskt bad, bestående af sjelfva 

}>adrummet, försedt med lafvar och murad ugn samt 

tillhörande 2:ne afklädnadsrum. På nedra botten ar 

sjelfva kokningsapparaten belägen, som bestar af en 

inmurad kopparpanna om 3G0 kannors rymd och 

2:ne trappor upp äro 2:ne större träd-reservoirer pia- 

Gerade, af bvilka den ena är ständigt försedd med 

varmt vatten, som genom ångtryckning uppdrilves 

1'rån ofvannämnde koknings-apparat, belägen pa nedra 

botten. Den andra reservoiren är försedd med 

kallt vatten, som pumpas från sjön genom pumpstockar, 

som äro placerade circa 20 alnar ut i strömmen, 

och från denna resen oir fördelas kalla vattnet genom 

anbragta kopparrör, så väl ned till koknings-appai a 

ten , som äfven till alla badrum. På samma sätt fördelas 

det i den andra reservoiren befintliga varma 

vattnet, äfven genom särskildta anbragta kopparte ! 

till alla badrummen. — N edanföre badinrättningen \id 

strömmen är år 1841 uppbyggd en kallbadsdouchinritttning 

, hvarå beskrifning förekommer i N:o 2 al 

de utlåtanden från Sundhets-kollegium, hvilka härefter 

följa tillbevis på denna badinrättnings fullkom 

liga skick. n 

»Sedan uppå ansökning af Hattmakare-Ålderman 

nen, Kaptenen vid Stockholms Borgerskaps Infanteii- 

Corps C. J. LORENTZ, om förnyad besigtmng a den 

af honom i huset N:o 5 vid gamla Norrbro här i hufvudstaden 

anlagde badinrättning, den der anmälts vara 

i alla afseenden utvidgad och förbättrad, Kongl. Sundhetskollegium 

anmodat dess vice ordförande, lians 

IVlaj:t Konungens tjenstgörande förste Lifmedikus, 

Kommendören

lorentzska badinr. 49 

Kommendören och Riddaren herr Doktor ERIK AF 

EDHOLM samt Medicinalrådet och Riddaren herr Doktor 

MAGNUS MA RTIN AF P ONTIN, a tt ifrågaställd besigtning 

företaga; så tillkännagåfvo nu bemälte herrar 

Ledamöter j att de i närvaro af herr t. f. Ofver-Ståthållaren 

den 13 innevarande månad den begärda besigtningen 

anställt, och dervid befunnit nämnda badinrättning 

i det fullkomligaste skick, samt till alla delar 

öfverensstämmande med en tillika inlemnad detaljerad 

beskrifning om densamina: att bland de föremål, 

som förljena synnerlig uppmärksamhet, vore 

sjelfva vattenuppfordringen, hvilken ifrån en 30 alnars 

liggare i sjön, genom ett inbygdt pumpverk, leder 

vattnet till en réservoir, hvarvid är fogad en ångpanna 

med säkerhetsrör, derifrån det varma vattnet medelst 

ångkraft drifves genom trenne våningar, liksom det 

kalla genom tvenne pumpar på vinden gifver vattentillgång 

till alla badrummen, och således äfven till 

dousche-, ång- och myrbaden : i nedra våningen : att 

mactiineriet härtill, för vattnets ledning, i fiere rigtningar 

genom kopparrör, är på det mest ändamålsenliga 

sätt ordnadt af Kopparslagarne LINDSKOG och 

'KETSCHER : att, i anledning af hvad sålunda vid besigtningen 

inhemtats, denna badinrättning, genom tillfälle 

af fiere slags bad, lättheten att gifva vattnet erforderlig 

temperatur, den utmärkta snyggheten, beqvämligheten 

och ordentligheten såväl i rum som apparater, 

uppfyller fordringarne af en fullständig och 

god badanstalt, samt att då minst 200 bad i dygnet 

der kunna erhållas, inrättningen ansågs fullkomligt 

motsvara allmänhetens fordran, på detta i alla länder 

för helsans bibehållande nödvändiga sundhetsmedel. 

—• Och skulle om det förbättrade skick, hvari meromförmälta 

badinrättning nu befunnits, detta Kapten 

LORENTZ till bevis och efterrättelse meddelas. 

Stockholm d. 16 Mars 1840. Ex officio 

J, LJUNGRERG.» 

Handbok für Brunnsgäster, Andra Häftet, ä

50 STOCKHOLM*. 

»Uti den 19 sistledne augusti till Kongl. Sundhetskollegium 

inkommen skrift hade Hattmakareåldermannen, 

Kapitenen vid Stockholms Borgerskaps 

Infanteri-Corps C. J. LORENTZ , förmält sig hafva, 

med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, efter godkänd 

ritning konstruerat och upphyggt, bredvid den i h uset 

]\:o 5 vid gamla Norrbro eller sa kallade Helgeandsholmen 

här i hufvudstaden utaf honom anlagda badansfalt, 

en Kallbads Douche-inrättning, å hvilken 

Kapitenen LORENTZ hos Kongl. Kollegium anhållit 

om besigtning, den der, efter dertill erhållet uppdrag, 

Kongl. Kollegii ledamot herr Generaldirektören m. in. 

LKSTRÖMER förrättat; och aflemnade herr Generaldirektören 

nu derom följande berättelse, hvaraf hämtades 

: att badhuset är uppfördt af träd på pålar uti 

strömmen, som angränsar lokalen, så att friskt och 

rent vatten alltid omgifver detsamma; det innehåller 

5 afklädningsrum, 4 doucherum och 3:ne badsumpar, 

af dessa sednare 2:ne mindre och en större, eller 10 

alnar lång och 7 alnar bred; att doucherna, som äro 

af olika kaliber samt inrättade för så väl regn- som 

straldouche, emottaga vatten från en på 13^ alnars 

höjd från rummens golf uppförd reservoir, rymmande 

omkring 1000 kannor vatten, hvilket med vanlig luftpump 

dit uppfordras, och vore kapiten LORENTZ, om 

behofvet skulle så påfordra, beredd att tillsätta ännu 

en pump för ändamålet; att en af doucherna är inrättad 

så, alt den efter behag kan appliceras både 

liorisontelt och perpendikulärt, fällande eller stigande, 

samt att afklädnings- och douche-rummen äro snvggt, 

smakfullt och beqvämt inrättade; anseende herr Generaldirektören 

sig, i följd af denna besigtnings förrättning, 

som tillika öfvervarits af herr t. f. Öfver- 

Ståthållaren, böra vitsorda, det Kapiten LORENTZ , 

genom denna kostsamma, vackra och för hufvudstadens 

invånare gagneliga tillökning i den ursprungliga 

badinrättningen å nämnde holme, förvärfvat sig nya 

anspråk på erkänsla.»

LORENTZSKA BADINR. 51 

Tariff, hvarefter biljellerne försäljas uti inrättningens 

comptoir. 

Banko R:dr. Sk. 

Kar- eller vatten-bad 30. 

Dito med 1 kappe salt 44. 

Dito med 2 kappar salt 1:8. 

Hepathiskt bad 

Krjdd-bad 

Malt-bad 1: 8. 

Kli-bad i- 

Kallt douche-bad i N:o 9 24. 

Dito i nya doucheinrättn. vid sjön — 16. 

Dito med 1 kappe salt . . . . — 36. 

Douche-bad, varmt . . . * 32. 

Dito dito med 1 kappe salt ... — 44. 

Ang-bad j. 

Myr-bad — 24. 

Loka gyttje-bad 

Aiti/iciella bad, såsom Saltsjö, Embser, Töplitzer 

m. fl., betalas efter de begärda ingredienserne. 

Koppning, för hvarje koppa — 8. 

Då säng, som för hvar och en alltid förses 

med rent och onjttjadt linne, begagnas . — 12. 

finskt bad erhalles alla Lördagar: för fruntimmer 

fran kl. 1 till 4 e. m. —• s amt för 

manspersoner från kl. 4 till 10 e. m. . . — 8. 

Biljetterne gälla endast för utsatt tid. 

Närbelägenheten af Kongl. Djurgårds-helsobrunn 

har föranledt mig, att bland hufvudstadens inrättningar 

med afseende på vattenläkekonsten anföra denoainma, 

ehuru mycket mindre, än ofvananförde helsokällor 

och brunusinrättningar, uteslutande begagnad 

af hufvudstadens innevånare.

52 

KONGL. DJURGÅRDS 

Beslcrif n ing 

öfver 

KONGL. DJURGÅRDS-HELSOBRUNN. 

1 8- 

Denna helsobrunn är belägen a den så kallade 

norra Djurgården, på gränsen emellan Waldemarsön 

och södra eller allmänna Djurgården, vid den så kallade 

Djurgårdsviken. Ställets skönhet kan icke nog 

prisas, och ulländningar hafva jemfört den med de 

fleste utländska helsobrunnars. Behagliga spatsergångar 

äro anlagda, men naturen sjell har gifvit den 

största prydnaden : öfverallt har man vidsträckta ut— 

sigter åt staden — och ifrån träden emellan värdshuset 

samt det nedanföre flytande vattnet presenterar 

sig kongl. slottet i fonden, och hela vuen liknar något 

inloppet vid Neapel. 

Man måste tillstå, att ingen ort synes vara mera 

passande för en helsobrunns-anläggning, än denna; 

ty hvarest annorstädes finna inom en så ringa omkrets 

sådane förtjusande och med afseende så väl på natur 

som bjrggnadskonst olikartade ställen, som Djurgården 

eger? — hvarest ett dylikt tillfälle till ensligt 

lugn den ena stunden och ett stormande lif under 

den andra? ... ty vid ena sidan af brunnsanläggningen 

har man en vild skog, å den andra det flacka 

ladugårdsgärdet, och å den tredje en al villor höljd 

och ined konst besmyckad lustgård, — samt nästan 

h varje timme af dagen kan man förmedelst kullbåtar 

etc. i hast förflytta sig till hufvudstaden. 

2 §. 

Den äldsta befintliga handling om Kongl. Djurgårds-helsobrunn 

är en Riksmarskalksembetets resolution, 

daterad den 5 juni 1742, hvarigenom assessoren 

i dåvarande Collegium Medicum, doktor LITHEEN,

IIELSOBKUNN. 53 

beviljas tillstånd att, som orden lyda, »vid helsobrunnen 

å Kongl. Maj:ts Djurgård fa till brunnsgästernas 

beqvämlighet samt dess egen och de öfrige 

brunnsbetjentes förnödenhet uppsättja några nödiga 

hus och byggnader, nemligen: ett badhus, ett fattighus, 

ett hus för saintelige brunnsgästernas och ett 

för sin egen och brunnsbetjeningens förnödenhet, 

samt äfven ett värdshus.» 

1780, den 13 maj, upplåts, genom Ofverhofjägmästare-embetets 

resolution, åt dåvarande egaren till 

brunnen, hofapotekaren H. SCHULTZ H:SON, nyttjanderätten 

till en liten tomt, till grund för ett vid helsobrunnen 

erforderligt badhus, emot en viss tomtöresafgift. 

1781 den 23 mars. Genom Riksmarskalksembetets 

resolution erhöll brunnsmästaren LARS LÖTHGREN 

oqvald besittningsrätt af den åbyggnad vid Djurgårdshelsobrunn 

, som han enligt köpebref af den 23 maj 

1773 sig tillhandlat af förre brunnsmästaren MICHAEL 

NORMANS arfvingar, emot årliga tomtörens betalande. 

1781, den 11 juli, fick ofvannämnde hofapotekare 

SCHULTZ af Konung GUSTAF III nådig tillåtelse, att 

för badhuset vid brunnen emot vanlig betalning fa 

hemta ifrån Loka källa en ankare gyttja, hvilken 

rättighet ännu årligen begagnas. 

1821, d. 24 februari, undfick grosshandlaren HEN- 

Rtc SCHULTZ Kongl. stadfästelse-resolution å den besittningsrätt 

på den så kallade LÖTHGRENSKA tomten 

och Djurgårdsbrunn, som enligt Riksmarskalksembetets 

resolutioner den 5 juni 1742, den 23 mars 1781, 

Kongl. resolutionen den 2 october 1794 och Öfverhofjägmästare-embetets 

bref den 20 juni 1818 blifvit 

beviljad. 

1826, d. 28 augusti, blef professoren NILS ÅKER 

MAN genom köp egare af brunnsegendomen, hvareiter 

hofchirurgen G. HERRBERT någon korrt tid inne

54 KONGL. DJURGÅRDS- 

hade egendomen, af hvilken professor ÅKERMAN äter 

tillhandlade sig densamma. 

1830, den 3 december, försåldes Djurgårdsbrunns 

egendom till ett då formeradt actiebolag, mot en 

summa af 23,000 R:dr Banko ; och är detta bolag 

ännu innehafvare af berörde egendom. 

1831, den 31 maj, erhöll brunnsbolaget Riksmarskalksembetets 

upplåtelsebref a besittningen af 

egendomen; egande-rätten af tomten tillhörer Djurgården. 

Denna egendom, hvars förut utmärkt vackra läge 

och sköna omgifningar betydligen vunnit genom den 

Sr 1832 anlagda Djurgårdskanalen, underhålles i ett 

prydligt och godt skick, med ganska dryga omkostnader 

och uppoffringar årligen af bolaget. Brunnen 

är alla år talrikt besökt. Byggnaderna bestå af den 

så kallade apoteksbyggningen, som är den äldsta; 

kyrkobyggnaden, der sjelfva källan är belägen ; värdsbusbvggningen, 

samt fyra enstaka mindre byggnader, 

jemte ett år 1832 anlagdt samt i godt och ändamålsenligt 

skick underhållet badhus. # 

Ar 1787 funnos härstädes följande byggnader, 

nemligen: l:o ett nyligen uppfördt (och nu mera 

borttaget) badhus med tvenne rum, 2:o hufvudbyggnaden 

med 30 rum, 3:o salongen, 4:o en mindre 

byggnad för fattiga, 5:o kök, 6:o iskällare, 7:o 

byggnad för vagnshus och stall, samt 8:o en byggnad 

för brunnsbetjeningen. 

3 §• 

Det säges att den äldre och mineralsvagaste, under 

nedra sidan af brunnshuset belägna, helsokällan 

redan på 1500-talet varit bekant, men icke upptagen 

till allmänt bruk förr än år 1690, utaf den bekante 

arkiatern URBAN HIÄRNE.

IIELSOBRUNX. 55 

Den nu i bruk varande nr upptagen ar 1750 af 

kyrkoherden J. G. HALLMAN och lifmedikus MÅRTEN 

RKEF, samt apotekaren HINDRTC SCHULTZ, hvilka, sistnämnde 

ar, vid eftersökande i en gammal gräfd kanal, 

påträffade samma källåder, som korrt efter reformationen 

blifvit igenkastad, men förut varit offerkälla. 

Enligt kongl. hofpredikanten N. J. NYMANSSONS, vid. 

denna brunn ar 1767 (den 5 augusti) hållna, Tal i 

anledning af kronprinsessan SOPIIIA MAGDALENAS d. 2 

i samma månad derstädes gjorde besök, skall både 

konung ADOLF FREDRIK och drottning LOVISA ULRICA 

redan år 1747 hafva begagnat detta helsovatten. 1 ) 

Den 8 februari 1790 testamenterade koopvardiekaptenen 

AHLSTRÖM till denna helsobrunn huset ]V:o 

189 i Kolnnitaregi änden uti staden, hvilket gifvit AIIL- 

STRÖM omkring 2900 daler kopparmynt i årlig hyra. 

lluset skulle icke få försäljas, utan disponeras af 

brunnsdirektören och hofapotekaren SCHULTZ, som 

var egare till åbyggnaden vid brunnen, samt afkastningen 

användas till förmån för de faLtige, som besökte 

denna brunn; detta skulle en i brunnshuset 

uppsatt tafla allmännare bekantgöra. 2 ) 

Redan före år 1800 hade utvägar blifvit vidtagna, 

för att understödja de fattige sjuka, som härslädes 

begagnade brunnsdrickning 3 ). Sedermera gal I\arcissanerorden 

understöd åt ett antal sjuka ståndsperpersoner, 

under den lid de nppehöllo sig härstädes; 

denna orden har nu upphört. I sednare tider har 

ett sjukhus blifvit uppbygdt, hvarest medellösa patienter 

under brunnstiden intagas. Antalet af sädane 

Sc iifvcn HÜLPHF.RS' Fägnetal vid Sätra Surbrunn. 

Westerås, 1770, 4:o. 

4 ) Stockholms Beskrifning af ELERS. III. Delen. Stockholm, 

1801, pag. 164. 

# ) Stockholms St.nds Historia, af NILS LUIFDEYVIST, l:sta 

delen, pag. 346, 17 §.

50 K03SGL. DJUHGÅRDS- 

var, under åren omkring 1829, 10. För deras underhall 

fanns ingen stående fond, utan bestreds detsamma 

medelst frivilliga gåfvor af brunnsgästerna. Ar 

1829 flyttades herr professor N. ÅKERMANS numera 

så fulländade JOSEPHINSKA Orthopediska Institut härifrun. 

4 §. 

Det härstädes uppförda badhus är inrättadt efter 

en af lifmedikus SÄVE uppgifven plan, i enlighet 

med den som ofta begagnas vid dylika inrättningar 

utomlands. Blott genom tvenne kupoler, en i hvardera 

ändan af huset, bringas dager in uti badrummen, 

hvilka äro 4 till antalet och mycket ändamålsenligt 

konstruerade, samt försedde med toilett- och 

konversationsrum. Man betjenas med alla sorters 

varma och kalla, äfvensom med Loka gyttje-bad 

(i enlighet med en af ålder tillerkänd rättighet iör 

Djurgårdsbrunn, att få hemta badgyttja från Loka). 

Likaledes kunna de, som åstunda begagnandet af en 

\ attendrickning efter den så kallade Gräfenbergska 

methoden, samt hvad dertill såsom yttre behandling, 

bad m. m. hörer, sådant erhålla. Gymnastik finnes 

här också, ehuru den föga begagnas. 

5 §. 

En Carlsbader-brunnsinrättning, af god beskaffenhet, 

är etablerad härstädes af assessoren och riddaren 

CARL FREDRIK PLAGEMANN. Det är just för 

begagnandet af denna och njutning af ställets undersköna 

natur, som man samlas här till en brunnskurs 

genomgående, — ty den naturliga helsokällan begagnas, 

som sagdt är, föga. Hvilka artificiella mineralvatten, 

som önskas, kunna här erhållas — och har 

den särskilde inneliafvaren f. n. af detta établissement, 

brunnsapotekaren herr DAHLGREN, haft all 

möda ospard för detsammas vård.

HELSOBRUNN. 57 

Denna inrättning står under en noggrann tillsyn 

af brunnsbolagets direktion, som eger tvenne förtjenstfulle 

läkare, Konungens förste lifmedikus, medicinalrådet 

och riddaren M. AF PONTIN, samt brunnsintendenten 

liärstädes, kongl. lifmedikus och riddaren 

SALOMON FR. SÄ VE. 

6 §. 

Under en tid af omkring 15 år har det hufvudsakligen 

varit denne sednare som gifvit idéerna till 

de fleste förbättringar, soin under denna tid vid brunnen 

vidtagits; resultaten af hans nit och oegennyttiga 

uppoffringar för brunnens upprätthållande och förbättring 

, äro en förbättrad berednings-apparat för de 

artificiella helsovattnen, passande åkdon för brunnsgästernas 

promenader emellan staden och brunnen, 

äfvensom det nya badhuset och en nära derintili belägen 

elegant villa. 

7 §. 

Brunnsintendenter hafvahärstädes varit: 1) PETER 

LUNDMAN, 1729. — 2) GUSTAF HARMENS, 1732. — 3) 

JOHAN GABRIEL GERINGIUS, 1736, 1737. — 4) MÅRTEN 

LITIIÉEN, 1747. — 5) MÅRTEN RÉEF, 1750 till 1757. — 

6) JONAS KJERNANDER, 1757. — 7) ROLAND MARTIN, 

1759. — 8) JOIIAN LORENS ODIIELIUS, 1761 till 1767. 

—• 9) ANDERS HEDENBERG, 1767 till 1770 och 1772. — 

10) CARL FREDRIK HOFFBERG, 1770, 1771, 1773 och 

1774. — 11) CARL RIBBEN, 1776 till 1782. — 12) SVEN 

ANDERS H EDIN, 1782 till 1785. — 13) JOHAN GUSTAV 

HALLMAN, 1793 och 1797. — 14) HUGO HERRM AN BÖC 

KER, 1815 4 ). — 15) NILS ÅKERMAN, 1822. 

För närvarande besörj es intendentskapet al SA 

LOMON FREDRIK SÄ VE, medie, doktor, chir. magister, 

bataljonsläkare vid Kongl. Maj:ts Flotta i Stockholm, 

kongl. lifmedikus och riddare af wasa-orden. 

Besörjde äfven ar 1814 läkarevården härstädes, ehuru 

ej såsom intendent.

58 KONGL. DJURGARDS- 

8 §• 

K e m i. 

Uti YIILde Bandet af Läkaren och Naturforskaren, 

pag. 230—242, förekommer en »Topografisk och 

Chemisk underrättelse om de på Kongl. Djurgården 

varande Hälso-Källor», författad år 1787 af förre 

brunnsintendenten härstädes, assessor RIEBEN 5 och 

uti 2 § anföres en utaf hofmedikus LEVEN pu Kongl. 

Collegii Medici befallning verkställd kemisk undersökning 

af detta helsovatten, hvaraf synes att vattnet 

uti den öfra eller för närvarande uteslutande begagnade 

källan håller, på hvarje kanna, »25- gran mineraliskt 

lutsalt med kritsyra, £ gran med kalksalt smittadt 

vegetabiliskt koksalt, 1 gran jern i förening med kritsyra, 

3 gran kalk med kritsyra eller krita, | gran 

gips, £ kiseljord och ungefär \ gran extractifämne 

(summa gran).» En kanna af vattnet väger 42260 

och dess specifika vigt är i det närmaste 1,0002^. 

Endast en högst obetydlig och vid vattnets upphemtning 

snart försvinnande qvantitet svafvelbunden vätgas 

förefinnes uti detta vatten, som för öfrigt är klart 

och till smaken högst lindrigt jernaktigt; dess temperatur 

+ G^- 

Uti ofvannämnde afhandling yttras, att tillvaron 

af 24 kubiktum kritsyra på en kanna vatten »sätter 

denna källa öfver många, om icke de fleste Svenske 

Mineralvatten,» — en utsago som icke kan gillas — 

»och är orsaken till de många härliga Curer dermed 

blifvit utverkade.» Om vattnet i den nedre och nu 

mera såsom helsovatten obegagnade källan yttras, 

»att det håller ringa jern, inen betydligt kalk och 

gips tillika med koksalt, samt sålunda är till brunnsdrickning 

mindre tjenligt.» Denna källa brukades 

likväl före 1751 med mycken förmån såsom helsovatten, 

bland andra år 1747 af konung ADOLE FBEDRIK

DELSORRUNÎf. 59 

och drottning LOVISA ULRICA. Sednare har den begagnats 

till bad. Den öfre källan är vid pass 2 alnar 

djup. 

9 8. 

71/ e di ein. 

Vattnet har genom sin lösande egenskap visat sig 

särdeles välgörande uti migrän, hemorrhojdaläkommor, 

habituella obstruktioner och trög matsmältning, 

samt arthritiska och rheumatiska lidanden, äfvensom 

kroniska utslagssjukdomar. För dess visade belsosamma 

verkningar tala också den mängd kryckor, 

hvilka blifvit i brunnshuset qvarlemnade utaf tillfrisknade 

krymplingar. 

Härstädes har, såsom vid fiere af våra helsobrunnar, 

de artificiella vattnens begagnande utträngt 

den naturliga helsokällans ; men denna sednares medicinska 

verksamhet har derined icke upphört, hvil— 

ket jag förlidet år hade tillfälle att erfara. 

10 

Omkostnaderna för en brunnssejour härstädes 

äro särdeles billiga. För ett enskildt rum (under 

hela sommaren eller tvenne terminer, från början af 

juni till slutet af september) 25 R:dr banko; för en 

termin betalas ungefär hälften af denna summa. 

För begagnandet af så väl varma som kalla, vid 

ställets Garlsbaderbrunnsinrättning beredda, artificiella 

helsovatten — erlägges 4 R:dr banko i veckan af de 

pa stället boende, och 5 R:dr banko af dem som 

vilja begagna plats uti någon af de hvarje morgon 

frari sLaden gående och på förmiddagen återvändande 

omnibus vagnarne. 

11 g. 

»Vid Kongl. Djurgiirds helsobrunn börjas brunnsdrickningen 

den 1 nästk. juni och fortgår till den 1 

september, under hvilken tid hvarje brunnsgäst eger

60 K. DJURGÅRDS-IIELSOBR. 

att sjelf bestämma sin termin. Utom det välkända 

naturliga vatten, livilket helsokällan pi stället lemnar, 

serveras alla morgnar direkte ur appareljerna följande 

sorter artificiella vatten, nemligen, bland varma helsovatten 

: Carlsbader och Embser, samt i öfrigt: Marienbader-Kreutzbrunn 

och-Ferdinandsquelle, Eger, Pyrmonter, 

Selters, Spaa-och Fashinger-vatten med flera. 

Likaledes kunna de, som åstunda begagnandet af en 

vattendrickning efter den s. k. Gräfenbergska methoden, 

samt hvad dertill såsom yttre behandling, bad 

m. m. hörer, sådant erhålla. 

De sköna omgifningar brunnen eger, samt dess 

grannskap till hufvudstaden, med hvilken kommunikation 

nästan hvarje timma är att påräkna, ett i g odt 

skick varande värdshus, som nu är öfvertaget. af ny 

värdshusvärd, hvilken utfäst sig till god mathållning 

m. m., samt ett välförsedt apotek, äro förmåner livilka 

stället erbjuder. Omnibusvagnarne, hvilka i år äro 

nyreparerade och i bästa skick, äro upplåtne för att 

af brunnsgästerne begagnas till och ifrån brunnen, 

utan att den vanliga afgiften för brunnsdrickningen 

derigenom förhöjes. De, som i något afseende vilja 

rådföra sig angående brunnsdrickningen, äfvensom 

sådane fattige, hvilka söka att kostnadsfritt få nyttja 

brunnen, kunna sig anmäla hos brunnens läkare och 

intendent, herr kongl. lifmedikus m. m. doktor SÄVE, 

boende vid Regeringsgatan huset N:o 11, 1 trappa upp. 

Boningsrum, såväl enskilda som flera tillsammans, 

'finnas lediga att under brunnsterminerne hyra, och 

kunna beses då brunnsmästaren på stället efterfrågas, 

hvilken lemnar alla nödiga upplysningar, samt, i h ändelse 

rum åstundas, derom göra anmälan hos direktionen, 

för kontrakts uppgörande. Stockholm i April 1842. 

DIREKTIONEN.»

61 

Såsom tillägg till h vad uti inledningen blifvit 

yttradt rörande hufvudstadens brunnar, torde 

följande utlatanden böra anföras: 

Att vattendiet år nödvändig för en god helsas 

bibehållande är en sanning, som vår tid börjat 

allmänneligen erkänna. Det blifver i sammanhang 

härmed af största vigt för de många, som 

komma âtt söka sin helsa, enligt den nya regimen, 

på den våta vägen, att hvar på sin Jrt 

uppsöker de källor och brunnar, hvjlka i någon 

utmärkande grad e ga de egenskaper, som tillhöra 

ett helsogifvande dricksvatten. Det är allmänt 

öf\erklagadt, att högst lå brunnar inom Stockham 

hafva ett någorlunda godt dricksvatten, och 

för medicinskt hehof äro de fleste till dryck alldeles 

oduglige. Professor BRAJJTING (berömligt 

känd för sina kunskaper om vattens medicinska 

användande, och hos hvilken ganska många, och 

deribland älven författaren till dess a rader, står 

i största förbindelse derföre, att han fästat deras 

uppmärksamhet pa sättet, att genom vattendieten 

återställa en genom den torra eller spirituösa regimen 

försvagad helsa) har man, jemte en annan 

högt aktad yattenvän, att tacka för upptäckten 

«if förträffliga kalla, som är belägen straxt 

innanför Haga grind, några famnar till höger från 

vägen (bör ej fÖrvexlas med den som ligger tätt 

bredvid vägen, hvilken innehåller mineralvatten). 

Denna källa är hittills den bästa vi känna i trakten 

af hufvudstaden, och torde till och med öfverträffa 

den berömda vid V årby, hvilken, i anseende 

till sin aflägsenhet, ej utan betydlig kostnad 

och ej utan betydlig afgång af vattnets kolsyrehalt, 

kan af Stockholmsboer begagnas. Äfven 

med Hagavattnet är nära nog samma förhållande, 

< synnerhet for dem, hvilka ej bo i norra trakterna 

af Stockholm. Upptäckten af andra goda

62 

källor vore derföre af största förman, skulle göra 

vattendieten allmännare, oeh vara al intresse lör 

alla dem, hvilka fäs ta afseende vid egen och andra's 

helsovård. Af en händelse har jag erhållit 

någon ledtråd härntinnan, oeh skyndar att meddela 

min upptäckt åt allmänheten. 

lNyligen fann jag en gammal bok, med titel: 

' Kort undersökning om vattnets natur och egenskaper, 

med hvad mera som deraf slutas kan, 

uppå en god väns anmodan i hastighet uppsatt 

af GUNNAR BLÅ." Boken saknar tryckningsår; 

men är tryckt i Lund hos Carl Gustaf Beding, 

och tyckes efter allt utseende vara mycket gammal. 

Denna bok förtjenar att räddas ifrån glömskan, 

ibland annat derföre, att i densamma bestämdt 

uttryckas de medicinska grundsatser, rörande 

vattnet, hvarpå den nyare vattenläkekonsten 

och vattendietetiken grundar sig, om hvilka 

man på GUNNAR BI.ÅS tid ej lärer haft något begrepp, 

hvarföre hon yttrar i företalet, att hans 

satser ej lära öfverenskomma med då gällande 

principer, eller med dem, som i allmänhet i böcker 

och på akademier till grundval läggas uti naturens 

verkan och produktioner/' Det visar sig 

af denna bok, att de idéer, hvilka man såsom 

nyheter införskrifva från Gräfenbcrg och andra 

främmande orter, äro tydligen inhemska, fastän 

de hos oss saknat näring och utveckling. 

' Min egen erfarenhet," yttrar törfattaren, har 

gifvit mig vid handen, huru som all dryck, som 

är artificiell och genom jäsning eller fermentation 

»ammankommen, lörorsakat hos mig hvarjehanda 

förändringar och anstötar i min egen konstitution. 

Fördenskull kom jag på de tankar, att ju mindre 

man konstlar och förändrar det, som den visa 

doktorn, naturen, oss, tillika med alla lefvande 

och växande ting, lemnat och föreskrifvit, ju tryggare 

måste man vara, efter deras exempel, frän

de dem obekanta, men af oss nog rönte och obe 

hagliga tillfälligheter." 

Orsakerne har jag hållit före vara, att det 

fermentimi, som naturen vid vår födelse la-t i 

var kropp och mage, är tillräckligt till den tienst 

och nytta, som vårt uppehållande af detsamma 

erfordrar, utan att behöfva ökas eller uppelda» 

genom främmande tings gäsning och tillagor, hvilka 

ej annat kunna än förorsaka oordentliga rörelser 

och verkande i vår helsa och välmåga. Sedan 

\ an I ednin S bäraf, i några år af hållit mig 

irran det forra dageliga nyttjandet af alla brygde 

drycker, och befunnit mig dymedelst qvitt d e eljest 

mig tätt plågande koliker och svindlar, till 

n v ilkas dämpande åtskilliga medicorum fö res k ri f- 

11 in gar och recepter ej varit filli äcklige, men mig 

i dess stuHe med rent källvatten (undertiden 

ilaudadt med litet vin) förnöjt, har jag likväl 

ibland hos mig funnit särskild verkan af källvattk,ara 

och »ena jag dem också utsökt, 

sarskildte egenskaper och beblandelser. 

fördenskull jag också låtit mig angeläget 

vara, allenast det bästa vatten, som jag kunnat 

finna, att nyttja, utan ock att uppfinna något 

medel, som mig dess renhet och frihet från allt 

främmande kunde utvisa. Till hvilken ända jag 

mig allt jemnt med en liten flaska af solution«: 

lunae (. . v. s. silfversolution) föresag, och med 

några droppars infällande deraf i ett glas vatten 

försökte o ni det sig hvitt eller annorlunda färgae, 

da jag bief varse huru svårt det är, rent och 

med flammande s älta eller andra mineralier oblan- 

1 , Va . en att anträffa, besynnerligen inom Stockholm, 

hvarcst ingen a f de der eljest berömde och 

bekante brunnar velat hålla profvet, utan s tat 

såsom rajolk sig färgadt, undantagandes en på 

at u ar sg.ii det vid laboratorium nere vid sjöstranden; 

likaledes en straxt utom Ca rlbers vid

64 

ett litet torp, Ekelund kalladt, också nere vid 

stranden, för hvilken skull desse ej eller äro pålitlige, 

när sjö vattnet uppflödar. Dessa källor har 

ia°-°funnit af samma qvaliteter, som det Biistolliska 

vattnet, och endast till namnet och inbillningen 

med det sednare différera." 

~ "1 många år har jag med fördel detta vatten 

nvttiadt och uti min helsa en märklig bättring 

funnit i de mig förut så ofta öfverfall ande krämpor, 

genom ett sådant vattens dagliga bruk i stället 

för andra genom «jäsning tillredde kryddor 

eller destillerade vätskor, hvilka, om ej straxt, 

dock med tiden förstöra jemnvigten ai livad den 

försigtiga naturen, till vårt sammansatta väsendes 

vidmakthållande, oss så visligen tilldelt." _ 

i anledning af ofvanstående hänv isning^ har 

IAA uppsökt GUNNAR BLÅS källa vid Ladugårdsgärdet 

och funnit den, enligt beskrifningen, något 

bortom Laboratorium nere vid sjöstranden. y c " 

uppstigande sjön hade vid mitt besök inkräktad 

källan, från hvars ådror dock liera vattenpelare 

svutes uppstiga under vattenytan , och kunde dess 

vatten vid låg sjö, för sin alltid vederqvickande 

friskhet, ej nog berömmas af de vid pontonskjulen 

nära derintill placerade artilleriposterna. IN agra 

stea o fv an för källan, på den sluttande stranden 

fanns äfven en annan mera för öfversvåmning 

tryggad källa, men dennes ådra tycktes hafva 

blifvit stoppad, men skulle troligen, om den rensades, 

återfå sitt friska språng. Afven kunde den 

nedre källan genom en liten vall ganska latt tran 

den påträngande sjön skyddas. 

Det vore önskvärdt, om de personer, at hvilka 

den Kon gl. Djurgårdens ekonomi är anförtrodd, 

ville fästa sin uppmärksamhet härå, och om namn 

de källa ännu skulle befinnas ega de goda egenskaper 

ofvannämnde GUN NAR BLA tillegnadt den , 

om den taga den vård, den förtjenar. Det skull«

65 

vara af största förmån för hela Ladugårdslandet, 

hvarest är en fullkomlig brist på godt dricksvatten ; 

för alla dem som på Djurgården bo och bygga, 

i synnerhet för dem som ditflytta om sommaren 

för att sköta sin helsa, skulle vistelsen der genom 

en daglig tillgång på en frisk helsodryck få ett 

ökadt behag; och om man skulle besluta sig att 

för Stockholm inrätta en vattenkuranstalt, så vore 

intet läge för en dylik lämpligare." ^ 

Förf. till denna uppsatts har sedermera låtit 

iståndsätta denna källa, så att rent dricksvatten 

ifrån densamma kunnat hemtas. 

Ju mindre salter och extraktivämne ett vatten 

innehåller, ju tjenligare har man ansett det 

vara för dagligt bruk, till dryck och matlagning. 

Sjelfva regnvattnet, det renaste man kan tänka 

sig, är icke en gång fritt från främmande beståndsdelar, 

när det genast i början af regnet upphemtas, 

utan innehåller då oftast i luften uppslammade 

ämnen, t. ex. 1 gran kalle och litet koksalt 

pa 36 uns eller 3 qvarter och 3 jungfrur. Brunnarne 

i Stockholm innehålla i allmänhet: koksalt, 

kalk och talkjordssalter, något kiseljord, spä r af 

jern och mangan, extraktivämne, och de, somaro 

belägna i de mera bebodda trakterna, äfven saltpeter 

samt saltpetersyrade jordsalter. För den, 

som är van vid källvatten, få vattnen häraf en 

saltaktig smak; men den lilla portion af salter, 

dessa brunnsvatten innehålla, är i allmänhet a tt 

anse som fullkomligt osk adlig, till och med nyttig, 

dels derföre att vattnet derigenom lättare 

emotstar förruttnelse, dels äfven igenom den lindrigt 

afförande verkan, som dessa vatten måste 

yttra pa dem, som deraf njuta i synnerhet större 

qvantiteter. Fö r öfrigt synes dricksvattnet i Stock

66 

holm vara af långt helsosammare beskaffenhet, än 

i många andra stora städer, t. ex. Paris, der en 

resande ofta trakteras med ett synbart lefvande 

vatten. Koksaltet gör vattnet mindre välsmakande 

och mindre tjenligt att stilla törsten : likväl ntgör 

Södermalms-torgs brunnsvatten härifrån ett undantag 

dcri, att det, oaktadt dess betydliga halt af 

koksalt, är välsmakande, emedan det håller högst 

obetydligt extraktivämnc. Saltpetern anses göra 

vattnen mera välsmakande och läskande; den linnes 

i brunnarne här, liksom i alla stor a städer, i 

större eller mindre mängd, undantagande sådane, 

som uppkomma af verkliga källådror och äro försedda 

med tillräckligt aflopp. Och då det icke 

är kändt, att brunnsvattnen i Stockholm yttrat 

någon för helsan menligare inflytelse i sednare 

tider än fordom, så torde professor BEKGII förmodan, 

att halten af andra saltpetersyrade salter 

än saltpeter skplle göra vattnet ohelsosamt, vara 

mindre grundad '). Kalk och talkjord, merändels 

i förening med kolsyra (luftsyra), äro för de flesta, 

särdeles då de dervid blifvit vana, mera nyttiga 

än skadliga beståndsdelar. Mangan och jernet 

finnes uti så liten och oftast knappt märkbar 

proportion, a tt deras verkan ingalunda kan komma 

i beräkning. Att man vid se dnare anställda undersökningar 

antingen icke kunnat anträffa något 

jern, eller åtminstone icke mera än knappt märkligt 

sp år dertill, torde kunna förklaras deraf, att 

före BERGM ANS och längre tider tillbaka, genom 

de methoder som då nyttjades, jernhalten alltid 

utföll högre än den verkligen var. Hvad som i 

synnerhet gör dricksvattnen otjenliga och osmakliga, 

är den större portion organiska ä mnen, så 

*) J. P. BERGIT prof, anställda på åtskilliga välten i 

Stockholm. Kong!. Vrt. Akademiens Handlingar 

1759, 2:dra Qvart. sid. 106.)

67 

dana vatten innehålla, som gifva dem egenskapen 

att snart förruttna." 2 ) 

Vattnet kring Stockholm? stränder torde 

mindre vara utsatt för forskämning genom mekaniskt. 

tillbla ndad orcnlighet (emedan djupare sjövatten 

genom sin rörelse uppslammar och fi ansätter 

sådana ämnen), än af den ofta inträffande 

uppsjö, h varigenom hafsvattnets beståndsdelar inmänga 

sig med Mälarens friskvatten. Men denna 

olägenhet hörer till de flera lokala, som icke kunna 

förändras ; likasom sjelfva hrunnarne i staden vissel 

ligen icke erbjuda ett verkligen godt dricksvatten, 

ehuru de flera salter, som göra det mindre 

välsniakligt, egentligen ic ke kunna anses skadliga 

för helsan, annat än för några få sjukdomsanlag." 

3 ) 

^ Pa l / 50-talet privilegierades en af baron 

REUTERHOLM, med flera i kompagnie. gjord inrättning, 

med uteslutande rättighet, att förse Stockholms 

stad med Vårby vatten, emot lindrig betalning 

för hvarje kanna. 4 ) 

'På Kungsholmen finnes vid och nära invid 

torget 4 brunnar, af hvilka 2:nc hafva ett godt 

vatten, och den 1 ena af dem är för allmänhete n 

tillgänglig, ^samt brunnar med mer och mindre 

godt vatten i flera egendomar. 

) Ytt.iande ti!! Konsol. Sundhotskollegii Protokoll, den 

19 juni 1827, ;if CARL TRAFVENFELDT. 

3 ) Yttrande af medicinalrådet ni. M M. AF PONTI,V, till 

K-ongl. Su ndhetskoflegii Protokoll d. 19 juni 1827. 

4 ) Sodan 1838 lärcr ingen större eller allmännare infoi 

sel skett al detta särdeles tjenfiga dricksvatten.

fi 8 

"På Ladugårdslaudet finnas väl icke många 

brunnar, och nästan ingen allmänt tillgänglig, som 

hålla godt dricksvatten; men så är afståndet till 

Norrmalms goda brunnar icke s å betydligt för de 

flesta." 5 ) 

Bland helsokällorna i Stockholmstrakt en böra 

tilläggas: den i åkergärdet vid Sab batsberg, som 

eger godt vatten, och den vid Ulriksdal, nära 

stora alléen, förekommande. 

(Brunnsinrättningen vid Pohlsro å Kongl. Djurgården, 

badinrättningen vid N ya Kungsholmsbrocatan, 

samt simskolorna å Riddarholmen, inskränker 

jag mig till att endast omnämna). 

s ) Stockholms Stads Historia af JNILS LUNDEQVIÏT, 3:dje 

delen, pag. 39.

H E S Ii K i F IV 1IVC» 

ÖF VER 

SVERIGES F ÖRNÄMSTA HELSOBRUMAR, 

(FORTSÄTTNING KRAN FÖRSTA HÄFTET.)

»Vid 

WÅLINGEBO HELSOBRUNN, 

|:dels mil ifrån Westervik, med den sundaste och 

behagligaste belägenhet, vid Gamlebyviken af Östersjon, 

börjas en brunnsterinin den 15 juni d. å. Vattnet, 

som är ovanligen rent och mildt, innehåller kolsyrad 

jernoxidul, och har visat sig synnerligen välgörande 

for kramp af syra och slem i första vägarne, 

he.no,rhojder, rheumatism och chroniska sjukdomar 

i allmänhet Dousch-, sprit- och kar-bad finnas att 

tHIgu i ett for andamålet inrättadt, i godt stånd varande, 

badhus vid Saltsjön. Rum med erforderlig 

möbler, jemte öfrige afgifter vid brunnen, äro beräknade 

eller de mest modererade priser, äfvensom matordnmgen 

kan lämpas efter brunnsgästernas önskan. 

I ° C , h f °f er for e o na hästar linnes, enligt öfverensvommelse, 

for i orten gångbart pris. De upplysningar, 

som vidare äro af nöden, lemnas af undertecknad, 

som bestrider alla erforderliga arrangementer; 

anhalles odmjukehgen, att de, som häraf önska 

gagna àig derom behagade underrätta inom d 1 

juni, h varefter jag icke kan ansvara för ordnandet, 

er min egen önskan, till hvarje brunnsgästs bekvämlighet. 

Westervik i April 1842. 

»Vid 

CARL GUSTAF L ODIN, 

Koogl. Lifmedikus och Bruunsinteudent." 

ALINGSÅS HELS O BRUNN 

börjar hrunnsdrickningen innevarande år den 27 ju ni 

och slutar den 8 augusti. I brunnssalongen serveras 

mest brukliga varma och kalla arti ficiella helso

72 HELSAN, SÖLFVESBORG. 

vatten ur sjelfva apparaterne, såsom: Carlsbader, 

Embser, Marienbaderkreutz och Ferdinandsquelle, 

Eger, Salt- och Stål-pyrmonter, Spaa, Pahon och 

Selters. De varma vattnen betalas med 3 och de 

kalla med 2 R:dr b:ko i veckan. Afgiften till brunnskassan 

är från 24 sk. till 2 R:dr b:ko. Ett bad kostar 

12 sk. b:ko. För middag och afton betalas vid brunnsbordet 

36 sk. b:ko, utan afdrag för serskddta mål. 

B. TU. MODIN, 

»Brunnsdrickningen vid 

Med.Dokt., Ch. Mag., Brunuslakare.' 

HELSOBRUNNEN HEL S AN 

och tillhörande Saltsjöbad tager sin början vid instundande 

Midsommar och fortfar till slutet af augusti 

månad. Mat, logis och uppassning erhalles på stallet. 

Beställningar af logementer m. m. på stallet eller 

i staden Helsingborg, som ligger blott några hundrade 

steg från brunnen, kunna ske genom bref till undertecknad, 

brunnsegare. 

Helsingborg och Helsan den 22 April 1842. 

J. BALAERECA.» 

»Vid 

SÖLFVESBORGS HELSOBRUNN 

börjar brunnsdrickningen d. 1 juli detta år. I brunnssalongen 

serveras det ur källan flytande vatten, hvars 

förnämsta beståndsdel är jern, förenadt med vanliga 

salter. Delta vatten har med fördel begagnats mot 

sjukdomar, som härröra af svaghet i underhfvets or 

ganer, såsom dålig matsmältning, kräkning, dianhé, 

magkramp, leucorrhé, amenorrhé, skrofler, gikt, iysteri 

m. fl.; äfven serveras flera artificiella vatten ui 

en

SÄTHER. 73 

en på stället befintlig Carlsbader-apparat. Brunnssalongen, 

belägen invid staden, är omgifven af löfskog, 

hvaruti Unnas rymliga och skuggrika promenader. 

Uti staden äro tillräckliga rum att tillgå; vagnslider, 

stallrum och foder för hästar anskaffas, då derom 

tidigt göres anmälan hos herr F. W. SOBERGKEN 

härstädes. I det väl inredda badhuset bekommas 

mot billiga priser varma och kalla saltsjöbad, dousch, 

äfven så kallade Gräfenbergska gyttjebad, hepatiska 

och jernsaltbad. Om mat för brunnsoch badgäster, 

så väl vid brunnsbordet som till afhemtning, 

är draget försorg. Sölfvesborg i Maj 1812. 

»Brunnsterminen vid 

SÄTHERS HELSOBRUNN 

J. JACOBI, 

Briinnsläkare." 

börjas i år den 6 juni. Den synnerliga fördelen, att 

ega 2:ne källor af betydlig olikhet, den ena mera 

jernhaltig och stärkande, den andra mer salinisk och 

lösande, båda med ej ringa svafvelhalt, utsträcker 

nyttan af dessa helsovatten till ett större antal sjukdomar 

öfver vanligheten, hvarföre äfven den svagare 

källan, med tillbörlig försigtighet begagnad, visat sig 

fiere gånger utmärkt välgörande för personer med 

lungsotsanlag och dermed förenad afmagring. —• Vid 

badinrättningen, som nu är i godt skick, gifvas både 

enkla samt svafvel-, jern- och salt-bad. Rum och 

mathållning äro i staden att tillgå, äfvensom brunnswm'Star, 

foder och bete för hästar. Med undertecknad, 

läkare, kan i ämnet brefvexlas. 

Säther den 23 April 1842. 

B. F. LEVIN.» 

Handbali for Brunnsgäster, Anitra Häftet. 4

t 74 LJUNGA, WÄHLBERGA. 


LJUNGA KÄLLA, 

belügen 1 mil från Ljungby köping, börjar innevarande 

ar den 15 juni och räcker till den 15 derpåföljande 

juli. Detta vatten är utmärkt verksamt och 

bar visat sig mycket kraftigt uti digestionsorganernas 

sjukdomar, såsom trög matsmältning, magkramp, 

habituell kräkning, äfvensom uti slemhemorrhojder, 

passiva hemorrhojdalflöden och mot maskar; i könsorganernas 

sjukdomar, såsom undertryckt och plågsam 

menstruation och uti leucorrhe i synnerhet; i 

nerfsjukdomar, såsom hypocondri och hysteri, konvulsioner, 

migrän, svag syn och i synnerhet lamhet. 

Personer, som lidit af gikt, hafva sällan lemnat brunnen 

ohulpne. Invid brunnssalongen finnes inrättadt 

ett badhus. God gyttja är att tillgå, och till baden 

begagnas vattnet som rinner från sjelfva helsokällan. 

På brunnsplanen äro uppförde tvenne boningshus 

med 18 st. rum. Spisning erhålles mot betalning på 

stället. De, som deraf vilja begagna sig, medtaga 

egne kuverer. Inom slutet af denna månad torde de 

personer anmäla sig, som vilja begagna brunnsinrättningen 

eller önska derstädes hyra rum. 

Ljungby i Maj 1842. 

D. J. BrLLENCREN, 

Provi Dciii Ila kare." 

»Vid 

WÅHLBERGA HELSOBRUINN 

börjas brunnsdrickningen i år den 14 juni och slutas 

den 15 juli. Badinrättningen öppnas lik tidigt. Den 

välgörande egenskap gyttjebaden och helsovattnet 

ega, är allmänt känd, och kan bäst vitsordas al dem 

som begagnat sig deraf. Ortens läkare, som under 

tiden vistas vid brunnen, så ofta nödvändiga embetsresor 

ej hindra, tillhandagår gästerna med nödiga råd

SOSTA. 75 

Badlakan och badlinn e behagade resp. brunnsg äster 

medföra. 

De som åstunda besöka ofvannämnde helsobrunu, 

böra med första, till erhållande af rum och spisning, 

skriftligen anmäla sig till brunnsdirektionen, under 

adress Wahlberga. Afgifterna blifva för vecka: för 

ett rum 2 R:dr, för en säng 1 R:dr, för ett vagnsrum 

16 sk. Rummen och sängarne betalas alltid till 

lull termin af 4 veckor. Mat serveras för middag och 

aftonen mot 32 sk. om dagen, utan bränvin, viner 

och svagdricka, samt utan afdrag för enskilta mal 

eller dagar. På kaffe och thé blifver äfven tillgång 

mot särskild betalning. Prisen äro i banko. 

Fattige få begagna badinrättningen utan brunnsafgift 

uti det för allmogen upplåtne rum. Dock skola 

utsocknes styrka sin medellöshet med prestbevis, 

samt medhafva från den församling de äro, icke allenast 

livad åtgå kan till lifsuppehälle, utan äfven 4 sk. 

banko till h varje bad, hvilka tillfalla badmästaren. 

Vanfräjdade och med smittosamma sjukdomar behäftade 

, varda icke emottagna. Anhålles hos vördige 

presterskapet att de attestsökande underrättas om 

dessa förenämnde vilkor, som äfven böra anföras uti 

attesterna, hvilka för öfrigt ej anses giltiga, om icke 

utfärdade för tillfället och från den socken der innehafvaren 

är boende. 


»Innevarande års brunnsd rickning vid 

SÖSTA HELSOBRUNN, 

i Romfartuna socken, börjas lördagen den 11 juni 

och slutas måndagen den 11 derpåföljande juli. Vid 

den invid helsobrunnen uppförda badinrättning erhalles 

dusch, varma, kalla och salta bad. Under denna 

bestämda brunnstermin serveras i Sösta med 3:ne

76 WALLHALL. 

rätter mat om middagarna, samt 2:ne om aftnarna 

fòr 42'sk. 8 rst. banko, utan afdrag för särskilta mal 

eller dagar. Uti detta pris är strösocker, viner och 

bränvin icke inberäknade, som dock emot särskild 

betalning erlialles; och torde egnakuverer medhafvas. 

Ifvarje brunnsgäst, som ämnar att begagna ifrågavarande 

matinrättning, täckes anteckna sig å en dertill 

bos bandianden och bagaren WIJKMAN i Westeras 

befintlig lista, aldra sednast innan medlet af maj. 

Likaledes kunna de, som ännu ej betingat sig ruin 

till omförmälte brunnstermin, till vinnande af sudane, 

ii samma lista derom göra anteckning; och finnes 

uppgift på de ännu outhyrde rummen att tillgå derstädes. 

Sosta den 25 April 1842. 

P. M. WlJKMAN.» 


WALLHALLS BRUNN 

börjar, som vanligt, den 8 nästk. juni och upphöjden 

8 derpåföljande augusti. Badinrättningen öppnas 

samma dag, hvarvid finnes duschbad med gyttja, 

samt karbad och saltbad. Vederbörande brunnssökande 

af allmoge underrättas härigenom, att i anseende 

till det brunnen är inrättad till de mindre 

bemedlades fördel, nedsättes priset å brunnsafgifterne 

för hemmansegare och tjenstehjon, de förre till 1 R:di 

Ifi sk. och de sednare till 32 sk. riksgälds personen. 


(I slutet af denna afdelning finner läsaren vidare 

underrättelser om dc helsobrunnar, för hvilkas begagnande 

under innevarande ar annonser här ofvan blifvit 

meddelade, och af registret synes hvarest dylika für alla 

öfriga nu i bruk varande helsobruiinar finnas uti denna 

handbok införda.)

TILLÄGG 

VID 

BESKRIFNINCEN *) 

ÖFVER 

MEDEVI HELSOKÄLLOR. 

1 s. 

77 

Den, pa£. 5, omnämnde lusthusbacken är nu mera 

bebyggd och kallas Åsen. 

På bolagsstämma förliden höst beslöt Direktionen 

ganska väsendtliga förbättringars vidtagande härstädes, 

och är början redan gjord med byggnadernas 

iståndsättande, etc. 

2 §. 

Röda källan på skogen, eller såsom den sednare 

kallades Rödbrunnen, är säkerligen den källan som 

nu begagnas till bad, och Dalbrunnen förmodar man 

varit den nu s. k. Amiralskällan, som blifvit upptagen 

på sednare tidej- och troligen långt efter Dalbrunnens 

förstöring. — Gustaf Adolfs-källan är den minst 

mineralhaltiga, och begagnas oftast innan man begynner 

med någon af de starkare källorna. Amiralskällan 

eger mindre jernhalt än Högbrunnen, samt haller 

svafvel, ehuru, efter hvad man förmodar, icke i så 

stor grad som den sist upptagne, s. k. Intendentskällan 

eller Holken. De analyser, som år 1800 verkställdes 

å dessa heisovatten utaf friherre BERZELIUS, 

lära icke vara fullkomligt analoga med vattnets nuvarande 

beskaffenhet. Den nu mera aflidne skicklige 

kemisten och läkaren L. P. LYCHNELL, hvars kemiska 

undersökning af Lunds helsovatten finnes införd 

*) 1 första haftet af denna Handbok, pag. 1—44.

78 MEDEVI. 

uti första häftet af denna'handbok, har gjort en analys 

af den härstädes förekommande gyttjan, men någon 

noggrannare analys af helsovattnen har i sednare 

tider icke hlifvit gjord. 

Gustaf Adolfs källa håller 1-| kubiktum mera af 

gasformiga delar, isynnerhet en betydligt större mängd 

af svafvelbunden vätgas, än de öfrige; hvarjemte den 

af erfarenheten är befunnen mera lösande och afFörande. 

Vattnet synes något grundigt i tunnan, särdeles 

emot solen, men detta härrör endast al den 

myckenhet gas, som stiger åt ytan. 

Grefve Wachtmeisters källa håller af alla jern uti 

MEDEVR. 79 

al år 1839 , utgörande 1339 R:dr 4 sk. b:ko till inventarier 

etc. , utgående från Zerafimerfonden. Det 

var uppå ansökan af den sednaste och lör stallets 

upphjelpande särdeles nitiske brunnsintendenten härstädes, 

herr doktor J. 1). GRILL, som detta, för de 

talrika fattige sjuklingar, som årligen härstädes infinna 

sig, så välgörande anslag erhölls. 

4 §. 

»Om man vore i tillfäll e lemna en uppgift pa alla 

dem, som under tiden af kanske närmare ett hallt 

årtusende begagnat och välsignat dessa helsokällor, 

skulle utan tvifvel en rätt konsiderabel zifFra erhållas. 

Många, det är sannt, infinna sig årligen här af helt 

andra skäl, än att förbättra en förstörd helsa : — ty 

man eger härstädes äfven tillfälle att förstöra d ensamma 

, att utveckla e n stor lyx och derigenom tillvinna 

sig en eftersträfvad uppmärksamhet, att endas{ 

genom nöjen angenämt fördrifva en del af sommaren 

uti en af Sverges skönaste trakter och bland en talrik 

»vald societet», att uppgöra (mer och mindre äktenskapliga) 

partier, idka lycksökeri, o. s. v. ; men 

endast för helsokällornas utmärkta beskaffenhet och 

det för en brunnskur så tjenliga klimatet, samt behaget 

utaf brunnssällskapets och andra besökares talrikhet, 

hitföres likväl den största delen.» 

Det är en uråldrig plägsed alt allmogen infinner 

sig här hvarje år den andra juni, och man har anmärkt 

att större delen af dem komma från södra 

trakten. 

Vid midsommartiden är härstädes en ganska talrikt 

besökt marknad, hvarvid egentligen handel med 

iläfver, linnevaror och hästar förekommer. Spannemåls- 

och briinvins-handeln bör ock nämnas. 

Dessa dagar äro ofta obehagliga för den sjuke 

och otålige b runnsgästen, men andra personer åter,

80 MEDEVL. 

som äro af ett gladare lynne, finna behag uti d en 

liflighet, som då är rådande. 

I afseende på penningerörelsen vid denna helso- 

Lrunn lärer man kunna antaga, att omsättningen årligen 

uppgår till om kring 25,000 R :dr banko ; marknadernas 

oberäknad. 

5 §. 

Stora badhuset ombyggdes år 1838, hvarvid rummens 

antal förökades till 15, och af hvilka två o ch 

två höra tillsammans, så att ett af dem är bad- och 

det andra toiletts-rum. Särskilda rum äro för herrar 

och damer, samt de olika badslagen, gyttje-, karoch 

ång-bad, hvarförutan ett rum är upplåtet både 

till k ar- och gyttje-bad, att för billigare pris begagnas 

af mindre bemedlade brunnsgäster. 

Straxt vid stora badhuset är, uti särskild lokal, 

inrättad en s. k. Gräfenbergsdousch af 11 alnars höjd. 

Brunnskontoret ligger i samma hus som postkontoret. 

6 §. 

Alla d e särskilda afgifterna hä rstädes, äro nu till 

största delen borttagne, genom deras sammanslående 

uti en detta år fastställd förhöjd brunnsafgift af 6 

R:dr B:co, då äfven den vanliga till br unnsbetjeningen 

deruti inbegripes. 

7 §. 

Det pag. 23—25 meddelade brunnsplakatet är 

blott ett, från HÜLPHERS' beskrifning öfver de Svenska 

Mineralbrunnarne hemtadt, utdrag ; uti dess helhet 

finnes detsamma tryckt dels uti HIÄRNES beskrifning 

öfver stället af år 1702, och dels uti RAM 

STRÖMS disputatio n (se längre fram, afdelningen Litteratur). 

Jag meddelar här också

MEDEVI. 

"Kongl. Maj.ts Räds Förordning, dhcm til 

rättelse och efterlefnad, som vid Mcdevi 

Surbrunn sig uppehålla• Gif ven Stockholm 

den 27 M.aij 1707. 

1) Eho som med list eller vald in tränger uti de 

rum, en eller annan sig i rattan tid tingat, hafver 

ock derpå undfått vederbörandes tillsägelser, skall 

böta 20 Dal. S:mt och vara förpligtad genast att utflytta 

för den rätta hyresmannen. 

1) Ingen skall lofgifvit v arda, att taga n ycklarne 

till någ ot rum ifrån den, som derutur utfl^tter, med 

mindre det sker med rätta husägandens, eller dess 

ombudsmans samtycke ; icke eller bör någon sitt husgerâd 

uti de af en annan bebodde rum, för densammas 

afresa, inflytta lat a, vid ^0 d al. Sili-mt, så hamt 

han icke med husägaren den och den utflyttade t h e i 

om sig förenat. Dock vare ingen förhuden, om han 

sjelf vill, uti sina hyrda rum att intaga någon sin vän, 

allenast att äganden therigenom uti dess rätt intet för 

när sker. 

3) De som eget kosthåll hafva måste sig åtnöja 

ined sådan beqvämlighet, som där finnes; skolandes 

ingen, som icke desto manstarkare uti etl matlag är, 

vägra en annan att koka uti samma kök, som lian 

först kan intagit hafva 5 skickaudes man sig på sadan 

händelse såsom alltid tillförene brukeligt varit, att 

två hushåll sig med ett kjök och en källare uti enighet 

belijelpa. Den det icke efterfefver, höt e Tio dal. 

Silf:mt. 

4) In gen fördriste sig att skicka nå gon pa Landsvägarne 

att uppköpa hvad som af allmogen däromkring 

kan till samtlige Brunnsgästernes uppehälle tillföras, 

uti upsåt sedermera att vilja det stegra och igen 

försälja, vid straff af Tio dal. Silf:mt för livar gång 

sådant därutinnan beträdes. 

81

82 MEDEVl. 

5) Om något oljud förorsakas medelst d ryckenskap; 

böte den brottslig är Tio dal. Silf:mt. 

0) All 01- Vin- och Brännvins-sälgning, buller, 

klotkastande, gungande, dans och lek vare fö rbudne 

under Gudstjänsten om Helgedagar och bönestunderna 

om Söckendagarne, så ock sedan klockan 9 om 

aftonen ringt är; bryter någon theremot, böte Tio 

dal. S:mt. v 

7) Ingen, eho den ock vara ma, skall understa 

sig med ord eller åtbörder något att företaga, som 

kan gifva någo n förargelse, särdeles uti Kyrkan, mindre 

någon uppsåteligen i ringaste måtto skymfa och 

förtörna, sa alt han derutaf kunde lida mehn och 

hinder i dess Brunns-cur; den sig häremot förser, 

böte 50 d al. S:mt. 

8) Then som befinnes föra hundar med sig i 

Kyrkan under Gudstjänsten, eller på Brunnsgården 

under vattendrickandet, böte hvar gång En dal. S:mt. 

9) Emedan en hop onödiga Ceremonier vid Surbrunnen 

sig inritat hafver, såsom hvar morgon att 

skicka omkring till gästerne att låta förnimma om 

deras tillstand, hvaraf de som sjuklige äro oroas, ty 

skall sadant härmed alldeles afskaflät vara ; dock vare 

ingen förment att låta fråga 0111 de ras tillstånd, som 

uti sjukdom eller någon svår anstöt råka kan. 

10) Alla uti föregående puncter stadgade böter 

gange till de fattige, och den som de ålagde böter 

intet förmår erlägga, pligte med fängelse, eller stunde 

för pålan. 

11) Emedan på de ställen, hvarest vagnar och 

andra resetyg förvaras, ingen stängsel är, så att ofta 

händer att sådant blifver skadat eller förderfvat af en 

hop löst och vanartigt folk; ty skall de n, som öfvertygas 

det gjort hafva, med fängelse pä vatten och 

bröd straffad varda efter som dess brott större eller 

mindre befinnes och Brunns-Rätten skäligt pr öfvar.

MEDEVI. 83 

Eho som eljest begår snatt- eller tiufveri, e huru litet 

det vara må, skall pligta med några d agars fängelse 

på vattn och bröd, eller med stående vid en påla, 

och sedan förvisas ifrån Brunnen. 

1?) Ingen, som af Brunns-Intendenten tjesnligen 

anmodas kan, bör utan laga förfall undandraga sig 

att vara Bisiltare när ransakning och Brunns-Rätt 

hålles : skall ock eho som till böter fälld va rder betala 

dem villigt ; men skulle någon sättia sig emot 

den, som af B runns-Intendenten förordnad blifver att 

utkräfva böterna, då böte densamma dubbelt. H varefter 

alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att 

rätta. Actum ut supra. 

CAIO, GYLLENSTIERNA. 

N. GYXLENSTOLPE. G. FALKENBERG. 

T. POLUS. ARVID HORN. 

Gust. Ehrenbetg." 

Denna förordning är af WARMIIOLZ i dess Bibi. 

Sveog. (B. I. C. 2. D. 2. pag. 81, Sub. n. 1118) upptagen 

under d. 15 juni 1714, såsom äfven v. STIERNE- 

MAN orätt uppgifvit, hvilket kan ses deraf, att den 

sedermera 1709, d . 5 Maj, af Kongl. Senate n blef extenderad 

till alla mineralbrunnar, som Kongl. Coll. 

Med. för kraftige och helsosamme funnit, hvaribland 

särskildt nämnas Vår by } Kila, Fahlu, Norrby och 

Wiksbergs Brunnar. 

8 §. 

Kongl. Maj:t utnämner nu mer Sjelf intendent 

vid Medevi, i enlighet med Bolagets underdåniga ansökning 

och efter Kongl. Sundhets-Collegii hörande. 

Den lì juni innevarande år utnämndes den 22:dra 

brunnsintendenten härstädes, nemligen stadsläkaren 

i Wadstena L. J. HJERTSTEDT.

84 MEDEVI. 

9 §. 

För brunnsgästernas logerande äro härstädes för 

närvarande uppförde trettiosex byggnader med 252 

rum. 

Dessutom äro publika byggnader: 

1) Brunnskyrkan, 

2) Apoteksbyggnaden, med Postkontor, 

3) Brunnsintendentsbyggningen, 

4) Stora Salongen eller Matsalen, 

!)) Nya Biljardsbyggninçren, 

C) Ca rl XIV:s Hospital, 

7) Trenne Lazarettsbyggningar för närmare 400 fattige, 

8) Stora Badhuset, 

9) Lazarettsbadhuset. 

10 §. 

M e di ein. 

Nu mera begagnar allmogen icke så mycket den 

pä vattnet befintliga binnan, utan fastmer den på 

botten sig afsättande ockran, såsom läkemedel för 

ögonsj ukdomar. 

»Om någonsin i något afseende Medevi brunnsvatten 

förtjenar ett ganska högt och beprisadt värde, 

så är det för sin oförlikneliga kraft att återställa naturens 

rätta verkningsförmåga uti matsmältnings- och 

berednings-kärlen. 

Huru ofta hafva icke desse uppräknade hårdnackade 

oredor gäckat konstens första medel? Salter, 

magnesia, jernprœparater, qvassia, k ina, omvexlade 

och förändrade i de olikaste former och bla ndningar, 

hafva icke förmått göra den minsta verkan. Jag har 

kändt en hederlig embetsman, som försökt de flesta 

af våra brunnar, som druckit utländska och äfven 

Medevi gamla källa utan all verkan, men som af mig 

tillstyrkt att nyttja Gustaf Adolfs kä lla, deraf funnit 

sig fullkomligen återställd.

MEDEVI. 85 

Den Lyckliga blandning af beståndsdelar, som 

denna källa hyser, är verkeligen mera sällsynt bos 

oss. Dess vatten är lösande utan att förslappa, magsyran 

blifver dämpad ocb neutraliserad af de absorberande 

ämnen, cruditeter alsköljas igenom de inblandade 

saltpartiklarna, ocb den mycket fina jernhalten 

gifver den varaktigare spänning, som fordras 

för att kärlen icke efter en viss korr t tid förfalla till 

en ännu större slapphet. 

Oordentelig rening hos könet, eller en alldeles 

uteblifven menstruation lägger grund till d ageliga 

plågor och döden. Detta onda härrör i medelåldern 

till det mesta af svaghet, af omåtteliga njutningar, 

af svåra barnsängar och tillfällige plågor, samt 

al det naturstridiga i lefnadssättet och i uppfostran 

m. m. När nu härtill kommer en hög grad af 

Aerpspaghet, hysteriska plågor och en utomordentelig 

retlighet och ömtålighet jör det minsta 

obehageliga intryck, så sättes läkaren i desto 

större förlägenhet, som det han anordnar ofta f örorsakar 

kräkningar, diarrheer och i allmänhet alltid 

nervösa spänningar. 

Här synes således intet medel mera tjenligt kunna 

tillstyrkas, än brunnskur och bad. Också har Medevi 

vatten ryktbarhet för en särdeles kraft i alla könets 

besvärligare åkommor, och bibehåller ännu företrädet 

framför de fleste af våra mineralbrunnar, särdeles då 

Iragan är att häfva de oredor som vålla 

Ofruktsamhet och fallenhet för missfall. 

Ligga mekaniska hinder i vägen, som icke så 

sällan bänder, så hjelper ingenting; men svaghet, 

slapphet och en viss slags retlighet i de nerver, som 

höra till gene rationsdelarna, så väl som stockningar, 

kunna af brunnsdrickning häfvas ; och i detta fall har 

Medevi af ålder det tillförlitligaste r ykte för sin verkan, 

hvilken ock blifvit af mycket betydande händelser 

besannad under de sednast förflulne åren. Månge

86 MEDEVI. 

mödrar, som önskat att se sig välsignade med lifs— 

frukt, hafva, till sina männers ocli liela slägtens 

glädje, vunnit sitt glada ändamål efter en stärkande | 

brunnskur. 

Sten i njurarna hotar ock smälter Medevi val- ! 

ten, antingen igenom sina beståndsdelar eller blott 

sin afskiljande och stärkande kraft. Gustaf Adolfs 

källa har jag sjelf a tt tacka för lindring i stenplågOr 

och i en mycket förfärlig h cornature, som förr ganska 

ofta öfverföll mig. v 

Chroniska rhéumatismer äro ganska allmänna. 

De härröra af förkylningar, då en skarp och retande 

vätska kastar sig på nerver, membraner och så kallade 

aponevroser. Här måste man hafva mycket afseende 

på hudens retning och insugning. Ljumma 

bad af d en hepatiska källan blifva för detta ändarna! 

ganska nvttiga. Helsovattnets kraft utvältes och invärtes 

lofvar här en säker bot. 

Sura ben oali ros-svullnader förutsätta fel i 

matsmältnings-organerna och härröra ofta af infarcter, 

hvilka Medevi vatten säkert botar. 

Maghosia och skrofulös lungsot hafva blifvit 

vid Medevi i hög grad lindrade och äfven botade. 

Illa artade sårnader efter långsamma veneriska 

sjukdomar, der mercuren ej mera verkar. 

1 dessa fall ha r jag sett fiere personer botade af Gustaf 

Adolfs källa samt af ljumma bad, och tror att 

vattnet med sin stora mängd af svafvelbunden vätgas 

neutraliserar den öfverflödiga mercuren, och sedan 

med sin toniska kraft stärker de förslappade delarna.» 

(HEDIN.) 

H §• 

Litteratur. 

Grundelig Underrättelse huru Mineral JVatnet 

wid Medewij uthi Östergöthland Bäst skal 

órukaSj och på hvacl sätt Diceten skal hållas

ME DEVI. 87 

livar efter ock de, som sig af de andre Brunnar 

i Sverige betiäna, hunna (med behörig limitation) 

sig ställa och rätta. JSyligst uthi största 

korthet Sammandragen. Stockholm, Tryckt af 

MICHAELE LAURELIO, Ahr 1702. 72 sidor i 16:o. 

Den bekante archiatern URBAN HIÄR NE, af hvilken 

lörut blifvit anförda trenne *) föregående arbeten rörande 

Medevi, har äfvcn skrifvit denn a Underrättelse. 

Kort Berättelse, om några särdeles Curer 

som i för le dit åhr äro skedde vid Medewi Ilälso- 

Brunn 3 Vpsatt och efter Kongl. Coli. Medici 

föregången Censur til Trycket bejordradt, af 

Const. Soem. Stockholm, 1727. 12:o. 32 sidor. 

Fullständiga titeln å den pag. 42 (i föreg. häfte) 

anförda Beskrilningen öfver Medevi Surbrunnar, lyder 

sålunda : 

1. De Acidulis Medeviensibus. Sectio Prior. 

Continens Historiam atque descriptionem Acidularu/n 

pariter ac JEdificiorum et Nosocomii. (Andra 

titeln å CNATTINGII disputation.) 

2. D.D. Dissertât io Gradualis exhibens historiam 

Acidularum Mede viens iu m. — Beskrifning 

om Medewi Surbrunnar. Quam venia ampi. 

Fac. Philos. Upsal. prœside Mag. J. Ax. Lindblom, 

Prof. Reg. et Skytt. S. R. S. M. Proponit 

Johannes Barnstedt, Ostrogothus. Stipend. Sparrfeldianus. 

In Aud. Gust. Min. D. XI Junii P. Ål. 

MDCCLXXXV. Sectio Posterior. Upsaliae. 4:o. 

36 sid or. 

F ordna och närvarande Sverige. Af U. 

Thersner. Häftet XX111. ( Östergöt h land, Häftet 

Vill). Stockholm, 1824. 

') Det pag. 41 anfö rda arbetet: En uthförlig Berättelse 

etc., tryckt 1680, är af denne författare.

88 

TILLÄGG 

BE SKRI FN INGEN *) 

ÜFVER 

LUNDS HELSOBRUNN. 

"Kongl. Mcij.ts ?iådiga Resolution uppå Majoren 

Välborne Grefve GUSTAF PIPEKS i underdånighet 

gjorda ansökning, ait sedan han till 

åminnelse af sin aflidna och saknade Maka, 

född Friherrinna JACQUETTE DU RIETZ, vid 

Lunds Iielsobrunn i Skaraborgs Län stiftat 

en Lazaretts- och Fattigförsörjnings-Inrättning 

hvars grunder innefattades uti ett under 

cl. 10 Sept. förlidet år, i vittnens närvaro 

utfärdadt Donations-Bref Kongl. Maj:t i nå 

der täcktes å samma Donations-Bref meddela 

Dess ilöga stadjästelse j Gif ven Stockholm 

Slott den 18 Juni 1817. 

Kongl. Maj:t har i nåder låtit Sig föredragas det i 

förrberörde ändamål underdånigst anmälte Donations 

Bref, ord från ord så lydande: 

»Jag Grefve GUSTAF PIPER gifver härmed och i 

»kraft af detta mitt öppna href, i min saligen aflidna 

»Hustrus, Friherrinnan JACQUETTE DU RIETZ S namn, 

»en summa stor Åtta Tusende R:dr Svenska Banko - 

»Transport-Sedlar, till Fond för en Lazaretts- eller 

»Fattigförsörjnings-Inrättning vid Lunds Helsobrunn, 

»belägen inom området af mitt gods Mariedal nh 

»Yestergöthland. I hvilket ändamål jag härigenom 

»förordnar som följer: 

*) I första häftet af denna Handbok, pag. 61 >2.

LUND. 89 

J:o »Af den anslagna Fonden öfverlemnas nu gennäst 

Ett Tusende Femhundrade R:dr B:ko till Lunds 

»Brunns-Bolags Direktör, som efter räkning besörjer 

»uppförandet af Lazarettsbyggnaden, enligt ritning, 

»å dertill utsedd tjenlig plats pu Brunnsgården, så. 

»skyndsamt, att Inrättningen må kunna nästa Som- 

»mar under begge Terminerne begagnas. Hvad till 

»denna byggnad mera kan erfordras, skall särskilt af 

»mig bestås då behofvet inträffar, utan gravation af 

»den öfriga F onden. 

»Ofver Portalen af detta Lazarett anbringas en 

»Sten med inscription: 

JACQUETTE DU RIETZ'S Fattig-Försörjning. 

2:o »Af de mest behöfvande personer, som be- 

»söka Helsobrunnen, admitteras till Brun nsdrickning, 

»eller eljest behöfva Läkarevård, bör ett antal af minst 

»Trettio kunna vårdas och försörjas vid denna Inrält- 

»ning under loppet af begge Terminerne, eller Fem- 

»ton i hvardera; i hvilket afseende minst 15 Sängar 

»med Madrasser af Buldan och tjenlig stopp samt en 

»Dyna med tagelstopp, ett à tvenne par Lakan af 

»Blaggarn och ett Borås-täcke till h värj e Säng kom- 

»mer att anskaffas. 

3:o »Entreprenören af mathållningen vid Brun- 

»nen torde kunna åläggas att för en skälig betalning 

»åtaga sig mathållningen äfven vid denna Fattigför- 

»sörjning, med den spisordning, att till middagen 

»gifves sill och soppa med färskt kött, samt till a f- 

»tonen gröt med en passande förrätt, och vid begge 

»inåltiderne rågbröd. Skulle åter denna mathållning 

»ej kunna af en eller annan orsak upplåtas åt före- 

»nämnde Entreprenör, bör det ske åt någon annan, 

»eller vid anstidld Entreprenad-Auction till den minst- 

»bjudande; h\ arföre i Lazàrettet inrättas Kök och Skaf- 

» feri, saint under huset en Källare, som af Entrepre- 

»nören får begagnas ; och uppdrages åt Brunnsgäster-

90 LUND. 

»ne, att utse bland dem en aller fiere, som h varje 

»dag, dâ de Fattige genom ringning i klockan tiro 

»församlade att äta, i dessas närvaro bese den til— 

»lagade maten och efterfråga om den är tillräcklig. 

4:o »Som denna Inrättning ensamt åsyftar nöd- 

»lidande medmenniskors gagn, hoppas jag a lt Inten- 

»denten vid denna Helsobrunn, utan särskilt vedergällning, 

med nit och vaksamhet omfattar vården 

»deraf, samt tillhåller dess medhjelpare, Brunnens 

»egentelige Fattig-Läkare, att dagligen förbinda alla 

»utvertes skadade Patienter och för öfrigt l emna all 

»möjlig uppmärksamhet åt de på detta Lazarett in- 

»tagne personers behof, både i medicinskt, chirur- 

»giskt oc h dietetiskt hänseende ; för hvilken skvldig- 

»hets noggranna uppfyllande Fattig-Läkaren vid Brun- 

»nen årligen njuter en discrétion af det belopp i 

»penningar, som svarar, efter föregående årets in ark e- 

»gångspris, mot Fyra Tunnor Spannmål, hälften Råg 

»och hälften Korn. 

5:o »Atden, soin af Direktören vid Lunds Brunns- 

»Bolag utses att äga inseende öfver o ch ansvara för 

»rummens renhållning i Lazarettet, klädernas vädring 

»och tvättning, samt Inventariernas förvarande, an- 

»slås ea betalning, som svarar mot en Tunna Spann- 

»mål, hälften Råg och hälften Korn; dock må de 

»Fattige, som dertill icke äro oförmögne, tillhållas att 

»förrätta en slik städning och renhållning. 

6:o »Uet öfriga af räntan för Fonden användes 

»till de intagne Fattiges underhåll, fria medicamenter 

»och andra behof, hvilken Fond jag d ock framdeles 

»till Inrättningens utvidgande och förbättrande \ill 

»öka från de redan anslagne Sex Tusende Femhun- 

»drade Rulr till Atta Tusende Tre Hundrade Trettio 

»Tre R:dr 16 sk. B.ko; men emedlertid kommer den 

»redan anslagna Summan att insättas emot lnteck- 

»ningssäkerhet i fast e gendom ; och på det årliga rän-

Luxn. 91 

»tan eller afkastningen ej må, genom tidernas eller 

»penningevärdets förändrade skick, i en framtid för- 

»minskas och tilläfventj'r.s blifva allt mer och mer 

»otillräcklig för In rättningens ändamål, utan äfven för 

»kommande tider svara deremot, bör Fonden redu- 

»ceras till Spannmål, hälften Råg och hälften Korn, 

»efter ett medium af de sistförflutna F em årens mar- 

»kegångspris, hvilket medium väl utgör 8 R:dr 14| 

»sk., men för jemnhetens skull utsättes till 8 R:dr 

»16 sk. B:koo, hvaraf uppkommer ett Capital af S ju 

»Hundrade Attatio Tunnor Spannmål, hälften Rag 

»och hälften Korn, deraf årliga räntan, som beräknas 

»till Sex för Hundrade, upptages till et t jemnadt be- 

»lopp af Fyratio Sex och trefjerdedels Tunna, likväl 

»alltid bör utgå i penningar efter föregående årets 

»markegångspris, samt erlägges d en Första Maj hvarje 

»år till Bolagets Di rektör ; och vill jag för öfrigt tillse 

»och föreskrifva de utvägar, som för säkerheten och 

»en ordentlig räntebetalning böra iakttagas vid utlå- 

»ningen af detta Capital, hvarå Skuldebrefvet, sedan 

»det vid vederbörlig Domstol blifvit lagligen inteck- 

»nadt, kommer att tillika med detta Donationsbref 

»öfverlemnas vid nästa Bolagsstämma till Lunds 

»Brunns-Intressenter, till v ård och efterrättelse, emot 

»deras qvitto tecknadt å afskriften af dessa Handlingar. 

7:o »Såsom en särskilt Fond för Lazarettets fram- 

»tida underhållande och nybyggnad, gifver jag dess- 

»utom årliga arrendet af Brunnen Ett Hundrade R:dr 

»B:ko . hvilka medel böra årligen genom utlåning 

»göras fruktbara och till e tt växande Capital, under 

»Bolagets ansvarighet att det förses med full säker- 

»het; hvarföre jag härmed öfverlemnar åt Bolaget en 

»evärdelig besittning af Brunnen, med de rättigheter 

»och förmåner som Arrende-Contraklet utstakar, mot 

»enalitnda årlig afgif t af Ett Hundrade R:dr B:ko till 

»den således donerade Byggnads-Fonden, äfven efter

92 LUND. 

»Arrendeårens slut; dock inbegripes icke häri Dahla- 

»holms Värdshus, hvilket, såsom särskilt al Bolaget 

»på viss tid arrenderadt, återlaller till Muriedals ägare 

»vid arrendeårens slut. 

8:0 »Styrelsen och förvaltningen af denna Fattig- 

»försörjnings-Inrättning med dertill anslagne Fonder, 

»öfverlemnas således med full tillförsigt åt Lunds 

»Brunns-Bolag och Intendent; under öfverinseende al 

»Länets Holding och Stiftets Biskop, hvilka Herrar, al 

»prisvärdt nit för mensklighetens gagn, icke lära un- 

»dandraga sig denna befattning, som visserligen under 

»närvarande Direction och Intendent kan anses öfver- 

»flödig, men någon gång i framtide n blifva af nöden. 

»Och i händelse Bolaget skulle i en framtid upphöra 

»och Brunnen sakna Intendent; så bör närmaste till— 

»syn öfver denna Lazaretts-Inrättning som ickedesto- 

»mindre bör äga evärdeligt bestånd, tillhöra Pastor i 

»Församlingen. Emedlertid och så länge Bolaget äger 

»bestånd, lära dess Intressenter, gemensamt med 

»Brunns-Intendenten vaka öfver Inrättningens gagn 

»och bästa, vidtaga de beslut som tider och omstän- 

»digheter kunna fordra, samt ölverlemna åt Bolagets 

»Direktör den ekonomiska detaillen och att den sam- 

»ma vid årligen infallande Bolagsstämma red ovisa. 

9:o »Då jag, för att tillfredsställa m itt blödande 

»hjerta, velat genom denna Fattigförsörgnings-anstalt 

»i min saligen aflidna Hustrus namn, uppresa en min- 

»nesvård öfver denna oförgätliga evigt s aknade Maka, 

»värdig Hennes stora och sällsynta egenskaper, vill jag 

»jemväl hafva förordnadt, att vid Lunds Helsobrunn 

»årligen den 2:dra Augusti hålles en högtidlig fest till 

»återkallande af denna min afgångna ä lskade Makas 

»minne. Hvarvid Församlingens Kyrkoherde, eller, 

»om han af sjukdom eller andra händelser är hindrad, 

»någon annan dertill utsedd värdig Prestman håller 

»ett till ä mnet lämpligt tal från Predikstolen i Brunns-

LUND. 

93 

»salen, dervid en tjenlig Psalmvers afsjunges förut 

»ocli efteråt; och då denna Minnesfest första gången 

»vid Lazareftets Invigning kommer att ske, bör en 

»Parentation hållas öfver min aflidna kära Maka. För 

»besväret härmed undfår Församlingens Kyrkoherde 

»årligen 2 :ne Dukater i guld. 

10:o »I händelse jag under min lifstid skulle finna 

»af nöden att göra någon ändring uti denna Inrätt- 

»nings administration, förbehåller jag mig rättighet 

»dertill; dock må efter min död inga slags förändrin- 

»gar äga rum, och intet slags flyttning ku nna sättas i 

»fråga, utan bör Inrättningen evärdeligen förblifva på 

»det ställe och den fot den nu är grundad.» 

Och som Kongl. Maj:t med särdeles nådigt välbehag 

ansett en stiftelse till si n grund och sitt ändamål 

lika hedrande; Alltså vill Kongl. Maj:t å hä röfver 

intagne Donationsbref härmed liafva meddelt Dess 

nådiga stadfästelse, hvilket vederbörande till u nderdånig 

efterrättelse länder. 

Datum ut supra. 

CARL. 

Nils von Rosenstein."

94 

TILLÄGG 

VID 

BESKRIFNINGEN *) 

ÖFVER 

RONNEBY HELSOBRUNN. 

Denna h elsobrunn ligger icke fullt en fjerdedels mil 

frän köpingen Ronneby, på östra stranden af den å, 

som förenar sjön Rotnens vatten med Östersjön. Vid 

dess upptäckt tillhörde stället skattehemmanet Botebo, 

som då (1726) egdes af kaptenen i flottan H. H. SCILLY- 

TER, och hvilken derefter skänkte brunnen, jemte en 

trakt af 400 alnar i q vadrat, till e n brunnsinrättning, 

som också föranstaltades af apotekaren FERBER. Enskilta 

tvister, om egande-rätt till d enna brunnsinrättning, 

föranledde en kongl. resolution af d en 5 nov. 

1779, enligt hvilken inrättningen förklarades för publik 

egendom, och detta bief ytterligare stadfästadt 

den 14 october 1780. Brunnen ligger 3 till 4 famnar 

från åkanten, och en körväg leder emellan båda. 

Den synes vara gräfd, har omkring 7 fots djup och 

saknar synbart aflopp. Efter utpumpning fyller den 

sig åter ganska hastigt. Vattnet är klart, färglöst, 

smakar obehagligt af jernvitriol och alun, grumlas 

tnart i luften och betäcker sig i sjelfva källan med 

en hinna af basisk svafvelsyrad jernoxid. Reactionsprof 

utvisa att detta vattens förnämsta halt är svafvelsyrad 

jernoxidul, utan oxidsalt; ty då källan nyss är 

pumpad, färgas vattnet icke af inblandad galläpletinctur, 

förr än syrsättning på luftens bekostnad egt rum. 

Det är bekant, att de på bittersalt rika brunnarne-i 

Saxen eller Böhmen äro gräfda brunnar, hvars 

*) 1 första häftet a f denna Handbok, ]>ag. 1. 32.

RONNEBY. 

vatten tillfljter till en vis;S hö jd efter utpumpning, 

och hvilkas salthalt, efter JSTJUJVE'S försök, skall härröra 

från jordlaget, som af f intränga nde meteorvatten 

sönderdelas med bildning af bittersalt. Och som 

Ronneby brunn saknar et* synbart aflopp, föranläts 

friherre BERZELILS att nänriare undersöka 0111 ett analogt 

förhållande härstädes kunde vara radande. På 

den plats der vattnet framkommer är jordytan fullkomligt 

plan, såsom på de ställen, hvilka antingen 

äro eller fordom varit va ttendruckna. Denna terräng 

är h varken stor eller af regelbunden form, den begränsas 

i vester af ån och i öster af en temligen rakt 

nedstigande bergvägg. Norr om urberget, något emellan 

ån och denna terräng, hvilken åter, på norra sidan 

om denna upphöjning, går ut emot ån. På detta 

ställe upptog, något före år 1827, köpmannen EK- 

HOJ.TZ, en brunn, som förer alldeles dylikt vatten, 

men af en något ringare egentlig vigt, och som, efter 

utpumpning, lärer fylla sig vida långsammare änden 

gamla brunnen. Dessa omständigheter synas tala f ör 

den idcen, att hela de nna terräng kan innehålla samma 

vitriolhaltiga vatten, som der torde fas, hvarest 

man nedsänker sig till behöri gt djup, äfvensom att 

deri möjligen kan finnas ett så beskaffadt lager, som 

förser vattnet med de deri upplösta salter. För att 

utröna detta, anmodade friherre BERZEEITJS apote karen 

vid Ronneby brunn, att låta genomgräfva denna 

terräng till några alnars djup; deraf visade sig att 

näst under gräsbetäckningen ligger en röd jord, som 

i första påseende liknar ett viltradt och ullakadt jernhaltigt 

mineral, men den är snarare att betrakta såsom 

en pulverformig bränntorf, och förbrinner med 

torflukt o ch lemning af mycken jernhaltig aska. Derunder 

förefaller en hvitgrå fin jord, som efter torkning 

liknar mergel, men är icke annat än så kallad 

väslera elle r fint kiselmjöl, som är olöslig i syror och 

med soda smälter till gas. Denna öfvergår småningom 

95

96 RONNEBY. 

till t;n art gyttja, af förstörda vegetabiliska lemningar; 

dernnder kommer en två fot djup bädd af samman-' 

packad sphagnum, som vid första öppnandet är ofvantill 

ljusgul och luktar hepatisk, men svartnar i luften, 

och i Jivars nedre del ligga inväfda ännu alldeles 

oförstörda breda och långa blad af vattenväxter. Derunder 

kommer ett par fot af en särdeles fin gyttja, 

begagnad till ba d. Denna gyttja hvilar på fin hvit 

sand, som vidtager vid ungefär 8 fot under jordytan. 

Häraf synes således, att beståndsdelarna af detta vatten 

icke härröra från något i brunnens grannskap 

liggande hvarf eller lag af vittrande svafvelkis och 

alunskiffer eller dylika mineralämnen; men troligt är 

alt det genom källådror insilas i den omtalade lösa 

terrängen, ur hvilken det obemärkt inflyter ur ån. 

Detta helsovattens egentliga vigt är 1002,550 och 

BERZELII analys af detsamma är följande : 

634,27 grammer vatten innehålla 

Jernoxidul 0,317 håller syre 0,0722. 

Lerjord 0,105 0,0490. 

Kalkjord 0,0975 ....... 0,0273. 

Talkjord 0,0370 0,0143. 

Natron 0,039 0,0100, 

Kali 0,005 0,0008. 

Ammoniak 0,0096 0,0045, 

Manganoxidul 0,008 0,0017, 

Zinkoxid 0,004 0,0008. 

Kiseljord 0,073 0,1806 

Svafvelsyra 0,8937 

Chlor 0,0110 

1,6004, 

Det resonnerade resultatet af undersökningen utfaller 

sålunda: 

Svafvelsyrad

RONNEBY. 97 

Pä 634,27 dei. Pâ 1000 del. 

Svafvelsyrad jernoxidul 

. 1,0686. 

,, zinkoxid . . . 0,0084 . . . 0,0133. 

,, manganoxidul 0,0165 . . . 0,0260. 

,, kalkjord . . . 0,2350 . . . 0,3705. 

,, talkjord. . . . 0,1085 . . . 0,1716. 

Ammoniak-alun .... 0,1349 . . . 0,2126. 

Natron-alun 0,3038 . . . 0,4790. 

Kali-alun . 0,0433. 

Chloraluminum 0,0145 . . . 0,0230. 

Kiseljord . . 0,0730 . . . 0,1151. 

c 

O 

o 

1,6000. 2,5236. 

Jemte dessa ämnen innehåller Ronnebyvattnet iifven 

extraktivämne, som vid analysen till stor del faller 

sig med jernoxiden, och som, då salterne i vattnet 

sönderdelas med kolsyradt kali i öfverskott, upptages 

af kalit och gör att den afdunstade saltmassan 

är rödbrun, såsom af inblandad jernoxid. Då det 

torra saltet brannes, kolas detta ämne med en lukt 

som mera liknar den al ett djurämne, än af växtämnen, 

ehuru den också icke fullt liknar den af 

brända djurämnen. Den luktar dervid tydligen ammoniakaliskt, 

äfven då intet af vattnets ammoniakhalt 

mer är qvar i saltmassan. 

Genom vattnets inkokning i jernkärl utkristalliserar 

först svafvelsyrad jernoxidul ensam, och derefter 

hlandad med octaëdriska krystaller af ammoniak-alun, 

h varefter återstår en moderlut, af någon konsistens 

och ur hvilken ej rediga kristaller kunna erhållas, 

men af det oredigt anskjutna vittrar en del i lu ften. 

Hittersaltet an skjuter hlandadt i samma kristaller med 

jernvitriolen. Gips afsätter sig under inkokningen i 

stor qvantitet. 

Ett helsovatten af så beskaffad samma7isättning 

måste förtjena läkarnes hela uppmärksamhet; och då 

Handbok för Brunnsgäster, Andra Häftet. j

98 RAMLOSA. 

erfarenheten redan visat att det frambringar nyttiga 

verkningar, förtjenar det att, genom noggranna och 

anaoterade observationer al skicklig brunnsläkare, del 

blir rigtigt ut rönt i hvilka fall detsa mma framför andra 

helsovatten är välgörande, samt i hvilka det tilläfventyrs 

icke passar. »Hittills är detta alldeles försuramadt», 

skrifver friherre BERZEEIUS ar 1827, uti 

sin Undersökning af vattnet i Ronneby Helsobrunn 

(Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar för åi 

1827, pag. 29—30), och efter hvilken uppsatts ofvan 

anförde tillägg äro meddelade. De historiska notiserna 

grunda sig på doktor A. G. FRANCK S Memo 

rial till Kongl. Sundhetskollegium af d. 29 oct. 1823 

TILLÄGG 

vin 

BESKR1FNINGEN *) 

UFVER 

RAMLÖSA HELSOBRUNN. 

1 §• 

13en förut omnämnde förste brunnsintendenten häi 

städes, doktor VON DÖBELN, har utgifvit tve nne be 

skrifningar öfver denna helsobrunn, och skrifver si 

för »JOII. JAC OB DÖB ELIUS, Gouv. Medicus» undi 

dedikationen uti den sednare af dem, tryckt'1708 oi I 

nu meia högst sällsynt. Den innehåller, uti 22 p ara 

grafer, brunnens upptäcktshistoria, samt llere sjuk 

domshändelser från de tvenne första åren al de 

*•) I första häftet af denna Handbok, pag. S5—90.

RAMLÖSA. 99 

begagnande. Titeln är: Beshrifning om Ramlösa 

i Lä Is o- oc/i Sur bruns Lp/ïnnaude, dess- Belägenhet 

, Natur, Värckcin och rätta Bruk. Tryckt 

ihr 1708; och 5:te §. lyder sålunda: 

»I Anledning af alt sådant, fan jag mig föranlåten 

att reesa dijt, examinera Valnets Egenskap, och 

sjelf dricka der af i stor Ouantitet, som och skedde 

Anno 1706, d å jag monde befinna, att denne Kiällan 

ined största Skiähl och Rätt borde kallas en llälsooch 

Suurbrun: Altså var det än ytterligare min Embetes 

1'licht och Skyldighet att kungiöra och uthsprida 

det, på tliet en sådan stor Skatt och Gudz 

Gàfva ej längre förgäfves måtte bortrinna, utan att 

livar och en eliter Siukdommens Beskaffenhet la Hielp 

och Fornöyelse deraf. Till hvilken ända jag Anno 

1707 pub licerade en contraherat Relation om Ramlösa 

Suur-Brun, livar uti alla dhe Siukdonimar nämbnades, 

mot bvilke detta Yatnet vore nyttigt och tienligt. 

Hvaruppa infunno sig öfver 1000 Menniskior, som 

eliter deras förre Yahna med åthskilliga Vi jdskepelser 

och nagre Fyrckars offrande, drucko af detta 

Vatnet några gångar, somblige togo en quantitet Yatn 

heem med sig, förmenandes halva giordt nog dermed, 

men i synnerheet undrade dhe storligen på, 

dhet jag ville råd a dem till att blifva de r qvar några 

Veckor, o ch der boos bruka någon Medicin, och som 

dhe denne gängen intet beredet sig der på, så begofvo 

dh e sig heem till sin Huushåldning igen. Dbe 

Persohner, som satt sig före att bruka Yatnet ordentligen, 

vore i alltz ey mehra än 40, med bvilke jag 

på vår Aldranådigste KONUNGZ Födelse Dag, nemblig 

den 17 Ju nii, giorde en lycklig Begynnelse i förledit 

åhr, som af effterfölliande Documenter vijdare 

lärer förnimmas.» 

2 §. 

»Brunnsdrickningen vid Ramlösa hälsokällor börjas 

i ar d. 24 juni och fortfar som vanligt till efter med-

100 P AM LÖSA. 

let af augusti månad. Dessa källor, som i mer än 130 

år varit kände och begagnade emot åtskillige slags 

sjukdomar, begagnas nu vanligen hvarje ar af 7 a 

800 brunnsgäster. — D e sjukdomar, hvaremot denna 

helsobrunn mest sökes och der den i syn nerhet visat 

sig verksam, äro hufvudsakligen följande: l:o gikt 

och rheumatism, och alla de variationer deraf, som 

ibland allmänheten är mycket gängse u nder namn al 

torrvärk, ledstyfnad o. s. v. eller fixerad värk i de 

större ledgångarne, äfvensom i ryggen, bröstet och 

hufvudet; 2:o hsemorrhojder och alla deraf h ärrörande 

sjukdomsformer, jemte cardialgier, flen, chron isk 

obstruction, coliker, lefversjukdomar, magsyra m. fl. 

oordningar i magen och underlifvet ; 3:o i åtskilliga 

fruntimmers-sjukdomar, såsom amoenorrboeer och 

bleksjuka, levcorrhoeer, blodgång, hysterier i alla 

sina varieteter och nerfsvaghet ; 4:o masksjukdomar 

af alla slag, både hos äldre och yngre. Vidare i nervsjukdomar 

såsom kramp och lamhet, stranguri och 

grus m. fl. urinvägarnes lidanden; reformar och andra 

hudsjukdomar; anomala frossor o. s. v. •— I m anga 

compliserade inrotade sjukdomsformer, kunna ofta de 

mera lösande och kolsyrehaltiga mineralvattnen, såsom 

Carlsbad, Ems, Marienbader, Kissinger m. fl. visa stor 

verksamhet, och lättare bringa sjuk domsämnet i rörelse 

och lösning, i synnerhet som passande bad och 

daglig vistelse oc h rörelse i den friska rena landtluften, 

derunder tillika kunna begagnas. Derföre finnes 

äfven i sjelfva brunnssalen en ganska fullständig 

apparat för beredandet af de verksammaste och mest 

nyttjade både varma och kalla utländsk a mineralvatten 

, h vilken hå lles öppen och till b ruk ifrån d en 25 

juni till den 15 augusti. — I det närbelägna Helsingborg 

finnes derjemte tillfälle till de flesta slags bad, 

såsom varma Saltsjö-, Ang-eller Ryska-, Stal-och He 

patiska bad, Gyttjebad af Rarnlösa gyttja, varma och 

kalla Doucher, äfvensom kalla bad i öppna sjön, både

RAMLÖSA. 101 

i badfält och flera så kallade Engelska Badvagnar. 

Vid Ra mlösa finnas ett betydligt a ntal rymliga, torra, 

luftiga r um, både enskildta och sammanhängande, i 

fiere logerhus, hvardera innehållande flera logementer, 

och hvarje logement bestående af förmak, sängkammare 

och betjeningsrum med sängar och möbler. — 

Vid första brunnsbordet serveras med 4 à 5 rätter 

mat till middagen och 3 à 4 om aftonen för 1 R.dr 

banko om dagen, och vid andra bordet, som serveras 

i särskild sal med 3 rätter till middagen och 2 rätter 

till aftonen för 3G sk. banko om dagen, då abonnement 

sker för åtta dagar eller deröfver. Portionsvis 

erhålles mat vid alla tider på dagen, efter de priser 

som på matsedlarna finnas utförde. Mat erhå lles äfven 

till hämtning i logementerna, enligt accord, eller 

efter matsedel, då gästerna sjelfva förskaffa sig duktyg 

och silfver och öfrige behofver för sin servering. Spisning 

för betjening fås äfven e mot IG à 24 sk . banko 

om dagen. — Sk jutshästar emot vanlig lega, hö och 

hafre till i orten gångbara priser, vagnar och andra 

passande åkdon, äfvensom billard och gymnastikiiirättning 

finnas att tillgå. — Skådespel uppföres i det 

brunnen tillhöriga, i Helsingborg belägna, theaterhus, 

och baler anställas i stora hotelet hvarje söndag. 

Ångfartyg gå under brunnstiden flera gånger emellan 

Helsingborg, Helsingör och Köpenhamn; äfvensom 

med paketbålen och extra båtar dagligen är tillfälle 

till kommunikation med danska landet. — Alla som 

önska beställa rum , behaga derom adressera sig till 

brunnskontoret på Helsingborg och Ramlösa, eller 

ock, om upplysningar önskas i ofrigt angående brunnen 

och baden, i bref till undertecknad, som adresseras 

på Landskrona till Maj månads slut, och derefter 

på Ramlösa brunnskontor, då de skyndsammeligen 

komma mig tillhanda. 

FR. BAG EniioLM, 

Öfver-falt-läkare o cli Bi urins-Iiiteiulent."

102 PORLA. 

Uti »En Restiir genom Sverige», tryckt 1840, 

fälles det smickrande omdömet, att »Ramlösa är utan 

tvifvel, näst Medevi, den mest beprisade helsobrunn 

uti Sverige.» 

TILLÄGG 

VID 

BESKRIFNINGEN K ) 

ÖFVER 

PORLA HELSOBRUNN. 

1 §• 

Uti »Tidskrift för Läkare och Pharmaceuter» (2:dra 

Bandet, 3:dje Häftet) förekommer följande notis ur 

Kongl. Vetenskaps-Akademiens Protokoll: 

»Sekreteraren meddelade en undersökning af 

Porla Helsovatten. 

Denna källa har länge varit märkvärdig för så väl 

de lyckliga ku rer, som af dess bruk erhållits, som för 

dess vattens olikhet med andra källors; det är nemligen 

gult till färgen och från bottnen uppstiga beständigt 

luftblåsor, som gifvit anledning till dess namn. 

Dess gula färg, härrörande från livad m an vanligen 

kallat extractifämne i vatten, har herr BKRZELIUS i denna 

undersökning visat härleda sig från t\ enne organiska 

syror, hvilka i sin sammansättning innehålla kol, väte, 

qväfve och syre, och som förut ickc varit bekanta . 

Herr BERZELIUS kallar den ena acidum crenicum, 

*) I första häftet af denna Handbok, pag. 73— 84.

POHLA. 

103 

af XÇV vf l> källa, och pâ svenska källsyra, och 

den auura aciduin apocrenicum, pa svenska 

källsattssyra, emedan den pa luftens bekostnad 

bildas af d en förra, och förhaller sig till denna ungefär 

såsom ett extractafsats till extractet. Dessa syror 

äro väl som syror icke starka, men rodna dock lakinuspapperet 

tydligt och starkt, samt utjaga ättiksyran 

ur dess föreningar. Källsyran smakar surt och 

sammandragande, men källsattssyran endast sammandragande 

; ingendera kan fås i kristalllorm. De äro 

i vattnet förenade dels med natron, dels med ammoniak, 

hvaraf likväl vattnet innehåller sa mycket, att 

en del af ammoniaken måste vara kolsyrad; herr 

BKRZELIUS har dessutom sedan funnit källsyra i andra 

mineralvatten, i en art lera fran Norrbotten, i 

myrmalmer, i ruttnadt träd o» s. v., och anser den 

vara en allmän och vanlig produkt af organiska ämnens 

förstöring, som således föres af m eteorvattnen 

ned i jordens vattensamlingar, som bilda källådror 

och som derföre bör finnas i de flesta källvatten, 

ehuru det är sällsamt att den träffas sa ymnigt som 

i Porla-vatten. Dessa syror gifva lösliga salter med 

jernoxidul, men ett svårlöst med jernoxid; da derföre 

jernoxidulen ur källvattnet utfaller såsom oxid, 

så ar fällningen ett basiskt källsyradt oxidsalt, och 

man kan ur den fällda o ckran genom kokning med 

kaustikt kali utdraga syran. — Herr BERZELIUS a nser 

dessa syr or i vatten småningom sönderdelas och gifva 

upjhof åt ammoniak, till och med åt qväfgas, och 

tror, ehuru ammoniak icke förut blifvit iunnen 

såstm beståndsdel af springkällvatten, dock att, 

fråi. denna sida betraktadt, dess förekommande icke 

torde vara så sällsynt, fast man vanligen icke 

sök. den. 

Vattnet innehåller på 100,000 d . följande qvantite 

er :

104 I'ORLA. 

Chlorkalium 0.5398 

Chlornatrium 0 7937 

Nalron 0,6413. 

Ammoniak 0,8008. 

Tvåfaldt kolsyrad kalkjord 9,0578, 

» » talk jord 1,9103. 

" >> manganoxidul 0,0307. 

» » jernoxidul 0,0109. 

Phosphorsyrad lerjord 0,0110. 

Kiseljord 3,8900. 

Källsyra och källsattssyra 5,2535. 

29,4048. 

Detta vatten tal väl a tt förvaras på buteljer, och 

aisätter mindre af sin jernhalt, än andra jernhaltiga 

vatten, hvilket möjligen härrör af källsyrans större 

oxidabilitet pa bekostnad af den med vattnet innestängda 

luften, än jernels. Det är niira lika jernhaltigt, 

som Marienhader Ferdinands-quelle, till h vilken 

dess jernhalt förhaller sig = 48 : 52; och jernhaltigare 

än Eger Franzensbrunn, till hv ilkens jernhalt förhållandet 

är = 48 : 31. Med Pyrrnonter och Spaavatten 

har den ej kunnat jemföras, af brist på säkra analyser 

a dessa. Efter herr BERZELII analys af Medevivatten, 

som han dock sjelf anser såsom en föga p ålitlig 

lärspan, innehåller Porla vatten på lika volum 

vatten ungefär £ mera jern, än det förstnämnda. Den 

fran källans botten uppstigande gasen fann herr BEH- 

ZELIUS utgöras af 0 d elar qväfgas och 1 del kolsyregas. 

I öfrigt innehåller denna undersökning en utförlig 

bes krifning af källsyrornas egenskaper, samt al 

flera af deras salter, och visar att analoga syror kunna 

med konst frambringas af salpetersyra och trädkol, 

som tillsamman få inverka på hvarandra.» 

2 §• 

Enligt uppgift uti den år 1818 utgifna beskrifningen 

öfver Porla källa, funnos då härstädei 7 byggna-

SPERLINGSHOLM. 105 

der, nemligen : l:o en af 2 våningar med 5 rum för 

badinrättning, en stor sal och 9 boningsrum; 2:o 

dylik med lör maksruin, sängkamrar, sal, kök, ni. m. ; 

3:o ett brygghus med 1 kammare och mangelbod, 

samt bakugn; 4:o en byggnad med drängstuga och 

klensmedja; o:o en dito för källare, stall ocli vagnshus, 

m. ni. ; 6:o dito dito, och 7:o en mindre uthusbyggnad 

— hvilka alla blifvit un der de näst föregående 

nio årens lopp uppförde på kronobefallningsniannen 

STRÖAISTEDTS enskildta bek ostnad, å en mycket 

sank och oliindig mark, samt till större delen pa 

så kalladt rostverke grundlagde. Samme man hade 

vid denna tid fullbordat »vägen ifrån källan, hvilken 

grenar sig förbi torpen Blomsterhult och Mörthagen 

till allm änna vägen, och utgör circa |:dels mil.» Och 

slutligen var äfven en uppodling af den närbelägna 

så kallade hogmossen påbegynnd af d enne för ställets 

förkofran så nitälskande man. 

SPERLINGSHOLMS HELSOBRUNN 

är belägen i Halland, i mil i nordost från staden 

Halmstad, på det vackra säteriet Sperlingsliobns egor 

i Sn östorps socken. Källan uppspringer uti en sa ndbacke, 

omgifven p å ena sidan afNissa-ån och pa den 

andra af ängar och löfträd, samt upptäcktes är 1700, 

och forseddes korrt derefter med brunnshus, på föranstaltande 

af då varande provincial-läkaren ni. m. 

och sedermera brunnsintendenten härstädes, doktor 

LAKS MONTIN, samt på fältmarskalkinnan WRANGEES 

bekostnad. Sedan den en tid ganska mycket begagnats, 

blef den efter hand mindre besökt, tills p rovincialläkaren 

och professoren Jon. LORENTZ WESTLER» 

atog sig befattningen med densamma. 17S7 besöktes 

den af 51 personer. Ar 1788 lät landshöfdingea.

106 SPERLINGSIIOLM. 

WRANGEE , som då egde säteriet, uppföra dels eli 

mindre brunnshus for fattige och dels ett »artigt)) 

badhus. — Vat tnet är kristallklart och af en icke 

obehaglig jernstnak, samt eger den vanliga helsovattenstemperaturen 

af + 7° och luktar något hepatiskt 

vid omsqvalpning. —• Em ot gikt, hufvudvärk, 

rheumatismer (hvarvid det visat sig fördelaktigare i 

ringa qvantitet, än druckit till stö rre mängd), skörbjuggs-utslag, 

nervösa åkommor, såsom svindel, hypochondri, 

kramp i underlifvet, svag mage och hysteri, 

samt vidare emot sten och ödeinatösa bensvull 

nåder — rekommenderas detta helsovatten af doktor 

WESTBERG , på grund af de observationer han gjort 

under sitt intendentskap härstädes. — D e nuvarande 

brunnsbyggnaderna äro både vackra och beqväma. 

Vattnet framväller med temligen stark stråle, så 

att 17 till 18 glas kunna fyllas på en minut. — Uti 

»Hallands Historia och Beskrifning af S. P. BEXEI-D 

(Götheborg 1818) förekom mer, 2:dra delen, pag. 451 

—458, en beskrifning öfver stället, meddelad af professoren 

och riddaren doktor J. L. WESTBERG, och 

ur hvilken följande torde böra härstädes meddelas 

»Detta vattnet har mer än G0 år här uti orten egt 

mycket förtroende, och blifvit nytt jadt uti fiere hals 

starriga sjukdomar, med mycken för/nan. Vattnet är 

isynnerhet kändt för dess botande kraft uti mångfaldiga 

slags giktplågor, hvaribland man endast vill 

nämna några, som oftast trotsat alla läkarekonsten L 

bemödanden, uti andtäppa, döfhet, svar hufvudvärk 

eller migrän kallad, uti bröstsjukdomar, som likna 

lungsot, hvilka efter högsta sannolikhet haft sin grumi 

uti ett doldt giktämne. Dess verkan har varit afgö 

rande uti den så kallade svåra hysteriska koliken, uti 

lamhet, hacmorrojder, uti hysteriska lid elser, hypochondri 

och melankoli, uti utslagssjukdomar. Vattnet 

har stor förmåga att drifva mask, och dess lösan 

de kraft har visat sig märk värkdig uti körtelsystemets

SANGA. 107 

sjukdomar, och förmått i grund bota fleråriga stora 

hårda, omkring halsen liggande körtlar.» Den äldre 

och ofvannämnde verksamhet egande källan uppgifves 

hälla jern, upplöst i l uftsyra, ett hepatiskt ämne, 

uti icke obetydlig mängd, och hvilket vattnets 

kraft tillskrifves, samt en ringa portion koksalt, och 

saknar jordsalter. — Ar 1813 upptäcktes en annan 

källa, närmare invid ån och vid p ass 170 alnar från 

den äldre, som år 1818 blef öfverbyggd. Ett badhus 

inrättades också vid denna tid utaf e tt bolag. 

»Vid Sperlingsholms helsobrunn börjas brunnsdrickningen 

innevarande år den 25 juni, och torde 

brunnssökande dertill anmäla sig, ju förr desto heldre, 

hos brunnsmästaren på stället eller hos undertecknad, 

som åtager sig besörja läkarevården vid 

brunnen. Halmstad den 18 Maj 1841. 

JOHAN J. SMITT, 

Provincial-läkare." 

SANGA HELSOKÄLLA, 

belägen i socknen af samma namn i x \ngermanland, 

vid Sanga sockenkyrka, nära Angermanån och uti en 

af Norrlands skönaste trakter, har varit mycket länge 

bekant. Enligt en anmärkning i Sånga kyrkobok, 

nedskrifvcn den 20 juli 1003 af kyrkoherden A. SUN- 

DIUS, hade en militär, under det sista Polska k riget, 

sett uti ett kloster i Polen en stor bok om Sånga 

kyrka och helsobrunn. Den hade redan länge varit 

uti bruk, ehuru på ett vidskepligt sätt, då en straxt 

bredvid belägen offerkälla år 1534 igenkastades pä 

erkebiskopen LAURENTII PET RI befallning — och till 

följe hvaraf det om orsakerna till helsokällans kraft 

obekanta lolket trodde att denna också skulle, vid 

offerkällans förstörande, alldeles mista sin verksamhet 

emot sjukdomars häfvande. En stor mängd kryckor,

108 EVEDAHL. 

som qvarlemnats af botade sjuke och förvarades uti 

Sånga kyrka, uppbrändes år 1642, på erkebiskopen 

LAURENTII PAULINI GOTHI befallning. Stället undersöktes 

år 1745 af doktor GISSLER , hvilken upptog 

vattenådran, der källan nu är belägen, och fann den 

vara i ganska hög grad mineralhaltig; hvarefter ett 

både ändamålsenligare och allmännare bruk af densamma 

begynntes. För närvarande eger den brunnsbyggnader 

och badhus. Och den har visat de förmånligaste 

resultater, ej blott till stärkande af en svag 

helsa, utan äfven till bo tande af inrotade, långvariga 

svåra sjukdomar, der medikamenter ofta förgäf\es 

varit använda. 

»Uti Kläpps by serveras för brunnsgäster, till 

frukost: kaffe med tillbehör, middag med tre rätter 

mat, kaffe på eftermiddagen, och qväll med två rätter, 

emot 1 R:dr R:gs om dagen för h varje person. Intet 

afdrag göres för de dagar eller måltider, som gästerne 

absentera sig, under brunnsterminens begagnande. 

Viner och öfriga refraichissementer linnes äfven på 

stället att tillgå e mot särskild betalning. Afgiften till 

brunnskassan är för s tåndspersoner 2 R:dr R:gs, och 

för allmogen 1 R:dr samma mynt. Uti Kläpps och 

Sånga bvar finnas rum och sängkläder att hyra, och 

hvarom kan korresponderas med herr O. PALIN i 

Kläpps by eller undertecknad. Sollefteå och Hurjum. 

C. M. ÅKERBLOM, 

Brunosinteodent." 

EVEDAHLS HELSOBRUISN 

(fordom kallad Kronobergs- eller Fäll orne) 

är belägen uli en vacker trakt, vid cn vik af Helg asjön, 

på Kronobergs kungsgårds egor, i mil i non 

om Wexiö — o ch lärer, med afseende på dess upptäckt, 

som skedde år 1705 af provincial-läkaren Jun

SÖDRA WJ. 109 

LINDEL,ius, vara den iildsta uti Wexiö län. Den koin 

likväl fö rst uti allmänt bruk nr 1720, genom en assessor 

ROTHMANS försorg; mycket besökt omkring ar 

1770.— Dess vatten är ganska mycket minexalhaltigt. 

Äldre kemister hafva angifvit des s beståndsdelar vara 

»martial, sal \olatile och acid. vitr.» — Det är isynnerhet 

einot lambet, skörbjugg och mjältsjuka, som 

den sedan längre tid visat sig verks am. — B runnsläkare 

är för närvarande provincial-läkaren i Wexiö 

distrikt, herr doktor E. S. WENNBERG, bos hvilken 

också de, som vilja be söka denna brunn, kunna erbulla 

nödiga upplysningar (adress: Wexiö). Stället 

eger fiere byggnader och vackra promenadplatser. 

Brunnsdrickningen börjas d. 1 nästk. juli. Badinrättningen, 

som är i god ordning, öppnas till b egagnande 

den 20 ma j ; ocb erhållas de sorters bad 

som kunna åstundas. Den goda, smidiga samt sandfria 

gyttja, som der finnes, bar visat sig utmärkt 

kraftig och välgörande för dem som lida af l ambet, 

gikt o ch rheumatism. Priset på mat, som serveras 

med 3 à 4 rätter om middagarne ocb 2 à 3 om aftnarne, 

är 1 R:dr R:gs om dagen, deri inberäknadt 

bordbränvin och strösocker. 

SÖDRA WI 

är en uti socknen af samma namn, å en vacker trakt 

vid sjön Krön, samt circa 1 mil i nordost från Wimmerby 

belägen helsobrunn. Den ligger icke långt 

ifrån sockenkyrkan, bredvid stora landsvägen från 

Linköping till Kalmar, på Wi bys egor — och upptäcktes 

år 1762 afprosten ARENDT GRAPE, samt undersöktes 

af professor LIEDBÄCK, hvarefter den straxt 

kom uti bruk och år 17G3 förseddes med ett vackert 

brunnshus. Eger för n ärvarande fiere brunusbygg-

110 GILLBERGA. 

nader, badhus och promenader, samt besökes årligen 

af omkring 200 personer. Detta balsamiska vatten 

har sin herrliga nytta mot torrvärk, moderpassion, 

kolik, håll och styng, fallandesjuka, gikt, skörbjugg, 

maskar och hosta, samt hufvud- och öron-värk. 1 ) 

Brunnsdrickningen härstädes börjar i år den 16 juni. 

GILLBERGA HELSOBRUNN, 

5^ mil från Carlstad, har erhållit sitt namn af socken 

och häradet, uti hvilka d en är belägen. Ilar fordom 

ansetts blott såsom midsommarskälla, men kom år 

1734 i all mänt bruk såsom helsobrunn, sedan en sol 

dat, behäftad med rödsot, kommit att dricka af dess 

vatten och snart derefter blifvit frisk. Den uppren 

sades år 1758, och brunnsläkaren, doktor DANIEI 

RTJDBEHG , utgaf år 1704 från trycket en »Berättelse 

om Gillberga brunn», uti hvilken källans bestånds 

delar och visade verkningar emot åtskilliga sjuk domar 

framställas. Trakten är behaglig och stället egei 

för närvarande fiere inrättningar till de ganska talrika 

brunnsgästernas beqvämlighet. 

»Vid Gillbe rga helsobrunn börjas drickningen 

den 15 nästk. juni, och slutas en månad derefter; 

badinrättningen hålles under samma tid till begag 

naude öppen. Ståndspersoner och hemmansegare 

betala: i brunnsafgift 2 R:dr, för gyttjebad 10| sk. 

och för andra bad 8 sk. — allt banko; mindre bemedlade 

hälften deremot, och fattige få utan afgifl 

begagna så väl brunnen som badinrättningen; dock 

böra de, i fall de äro hemma utom Gillberga pasto- 

l ) Inrikes Tidningen for år 1764, N:o 42, samt TONELD» 

Geografi, 2:dra bandet, pag. 102.

LYSVIK, YSTAD . Ill 

rat, vara försedde med prestbetyg, som styrker deras 

frägd och medellöshet. KohlsSter d. 19 April 1842. 

J. S. WESTMAKK.» 

LYS VIKS ELLER WÅHLBERGA 

HELSOBRUNN 

i Lysviks socken, 6 mil frän Carlstad, är ganska mineralhaltig 

och smakar starkt af jern, samt eger en 

stark, från en ganska vid, ehuru icke h ög lerkulle 

kommande, ådra. Gyttjan för baden hemtas från 

kullens nedre sidor, och har under de sednare åren 

med mycken fördel begagnats emot gikt och rheumatism 

, samt anses utaf härvarande läkare af lika god 

verksamhet som saltsjöbaden vid S trömstad '). Stället 

har också på sednare tider tillvunnit sig mycket 

förtroende. Slutligen må jag äfven nämna att denna 

helsobrunn förtjenar en större uppmärksamhet. (Den 

finnes omnämnd uti »HÜLPHERS' Beskrifning» och » En 

Restur genom Sverige.») 

YSTADS HELSOBRUNN, 

(fordom kallad Fredriksbergs) 

belägen str axt utom staden Ystad och uti en vacker 

nejd, samt år 1746 upptogs af apotekaren ROSSATJ, 

hvarefter den undersöktes, år 1755, af CARE, VON 

LINKE och doktor ZETZEEE. Den har visat sig g anska 

kraftig, men var omkring år 1770 nästan ödelaggd, 

och eger för närvarande ett brunnshus samt 

omgivande planteringar, samt begagnas äfven något 

— och i cke just så litet heller. Under brunnsterminen 

anställes här mycket gouterade baler. Efterföljande 

annens lemnar vidare upplysningar i detta afseende. 

1 ) Enligt uppgifte r af herr kandidaten H ENRIC CROHN.

112 GULLÅCKRA. 

»Brunnsdrickningen \id Ystads Surbrunn börjas den 

28 juni och räcker till den 28 juli. Delta vatten är 

utmärkt verksamt och har visat sig mycket kraftigt 

uti digestions-organernas sjukdomar; älven är del 

mycket verksamt mot gikt. Personer, som lidit al 

denna sjukdom, hafva sällan lemnat brunnen ohulpne. 

Alla de beqvämligheter, detta ställe medgifver för 

respektable brunnsgästerne, äro på det sorgfälligaste 

ombestyrde och på sednare året betydligen förskönade. 

Afgiften ä r, som föregående åren, 2 R:dr B:ko 

personen. Emot särskild billig betalning kunna de 

nu mest brukliga artificiella mineralvatten bek ommas, 

då reqvisition göres något före drickningens början, 

antingen här på stället eller hos herr apotekaren 

THULIN i Ystad. — Ystad och Surbrunn. 

N. G. A M ML LON. 

GUL LACK RA HELSOBRÜ3NN, 

belägen uti Brågarps socken och Barna härad, upptäcktes 

för omkring ( J år sedan och är undersökt al 

kemister uti Lund. Stället eger nu både planterin 

gar och brunnshus, samt besökas icke så litet. — 

»Brunnsdrickningen vid Gullåckra helsobrunn börjas 

den 23 nästk. juni och fortfar till omkring medlet 

af augusti. Den stora fördel hvarmed detta vatten 

varit begagnadt mot sjukdomar af fiere slag, tycke.N 

böra vara en tillräcklig borgen för dess välgörande 

kraft. Bad erhålles vid brunnsinrättningen i lik het 

med föregående år under hela brunnstiden. Rum 

kunna fa hyras, så väl i byn som trakten deromkring 

Mat fås på stället. Afgiften för vattnet är som van 

ligt 2 R:dr R:gs. De fattige, som derom medhafva 

prestbetyg, frikännas från afgift. C. J- LÖFDAHL, 

Stadslukure."

KYRKEBY, ALIXGSÅS. ] 13 

KYRKEBY HELSOBRUNN. 

» Yid Kyrkeby helsolbrunn, belägen cirka i:dels 

nail från Arvika köping , börjas brunnsdrickningen 

den 20 juni och fortfar till den 20 juli. Denna mineralkälla, 

hvilken hufvudsakligen innehåller jern i 

förening med vanliga salter, har länge varit begagnad 

och visat sig nyttig i alla s jukdomar, som härröra af 

svaghet i kroppen i allmä nhet eller lokalt i underlifvet, 

såsom trög matsmältning, habituel kräkning 

eller kolik, diarrhé, hemorrojder, maskar, nervsvaghet 

m. m. — och finnes vid brunnen en i godt stånd 

varande badinrättning, hvarvid kunna erhållas bad 

af en utmärkt god gyttja, och dessutom för brunnsgäster 

att tillgå så väl salta som jernhaltiga och andra 

artificiella b ad. —• Alla kalla artificiel la mineralvatten 

finnas att tillgå å apoteket. — Läkarevården bestrides 

af undertecknad. Passande mat för brunnsgäster serveras, 

efter öfverenskommelse, af fru ULFSTRÖM. Rum 

för b runnssökande finnes att tillgå så väl närmast omkring 

brunnen, som i köpingen, och kan derom korresponderas 

med apotekaren C. J. GRAPENGIESSER. 

De, som gratis önska begagna brunnen och baden, 

böra vara f örsedde med prestbetyg, att de äro medellöse. 

Arvika den IG april 1842. 

J. F. BERGSTRÖM, 

Provinciallakare och Brunnsintendent." 

ALINGSÅS HELSOBRUNN, 

nära staden af s amma namn, upptäcktes år 1734 af 

manufakturläkaren JONAS (enligt andra WILHELM) 

KRUSE. Manufaktur-societeten i Alingsås har låtit 

härstädes uppföra ett brunnshus. 

Staden Alingsås är vackert bel ägen och eger sin 

egentliga märkvärdighet uti de af patrioten J. ALSTRO-

114 SÖLVESUORG, UPSALA. 

MER härs tädes anlagda manufakturverk, af hvilka dock 

nu Llott slrumpväfverier och klädesfabriker finnas 

qvar. Bland omgifningarne bör i främsta rummet utmärkas 

det utmärkt vackra säteriet Nolhaga, med alléer, 

park, trädgårdar och drifhus m. m. 

SÖLVESBORGS HELSOBRUNN 

i Blekinge, nära staden af hvilken den har sitt namn, 

eger vacker belägenhet vid en hafsvik nära Skånska 

gränsen. Öfver källan är ett brunnshus med brunnssalong 

uppbygdt, och förlidet år uppbyggdes ett ändamålsenligt 

badhus. — Artificiella vatten ber edas vid 

en å brunnen befintlig Carlsbader-inrättning, som 

eges och förestås af stadens apotekare. 

Den omgifvande löfskogen erbjuder vidsträckta 

och skugglika promenader. 

Brunnsintendent: år 1841, tillförordnade provincialläkaren 

herr doktor G. SWEDENBORG» 

Staden Sölvesborg är gammal och har fordom 

varit ansenlig, men utgör nu en ringa sjöstad med 

omkring 750 inn evånare, ringa handel, temligen god 

hamn, samt för öfrigt e rbjudande intet anmärkningsvärdt. 

Nära staden finnas dock några få ruiner efter 

det i ERIK XIY:S tid förstörda slottet. A id Skånska 

gränsen ligger det täcka Wallsjö, hvars behagliga 

naturomgifningar väcka uppmärksamhet ocli beundran. 

UPSALA HELSOBRUNN 

är belägen i:dels mil från staden, vid början af parken, 

utom den så kallade Slockholmstullen, uti en 

liten af höjder omgifven och med planteringar förskönad 

dal. Bekant redan år 1720 och undersökt af

WALLHALL, HIMMELSKÄLLAN. 115 

Professoren LARS ROBERG , var den kommen i lägervall 

år 1735, d å den ånyo u pptogs ocli förseddes med 

öfverbyggnid , isynnerhet g^nom en baron BRAUNERS 

försorg. Acer komme n i glöim ska, förseddes den 1765 

ined ett nytt brunnshus, ocli koin derefter uti allmänt 

bruk af stadens och ortens innebyggare. Enligt uppgift 

af herr doktor SCHULTZ, ;ipterades källan till helsohrunn 

egentligen först p å 1770-talet utaf handlanden 

BONNIVIERE, och har stället egentligen besökts såsom 

ett sommarnöje, samt öfverskottet af inkomsterna sellali 

länge tillfallit stadens fattige. Vattnet har fiere 

gånger bli 1'vit kemiskt undersökt och håller en betydlig 

m ängd af svafvelbundet vätgas, men är för öfrigt 

föga mineralisk. (Se vidare uti beskrifningen öfver 

I psala brunnsinrättning.) 

WALLHALLS KÄLLA, 

i Fägreds församling (af Wadsbo härad), är för närvarande 

den mest besökta inom detta distrikt • dernäst 

HIMMELSKÄLLAN, 

en uti Oglunda J ) socken, vid foten af Billingen oc h 

I mil från Skara belägen helsobrunn, hvars vatten 

ar klart, lättdrucket, kallt och friskt, ehuru för öfrigt 

af ingen utmärktare beskaffenhet, samt, sedan 1755, 

liekant såsom ett godt medel emot gikt, fluss och 

magsjukdomar. Den härstädes förekommande gyttjan 

begagnas också till bad, och lär vara ganska verksam 

; är hittills icke kemiskt undersökt, men har länge 

och mycket brukats med förmån vid rheumatiska och 

paralytiska topiska aflectioner. 

') Enligt Handbok für Resande. Enligt TONELDS Geografi 

ocli uppgift af assessor Hus s — uti W arnhems 

församling.

116 LASSBO, LINDAL. 

LASSBO HELSOBRUNN 

är belägen ^:dels mil från Hedemora och undersökt 

år 1709 af archiatern URBAN HIÄRNE , samt ånyo upptagen 

1765 och var mycket besökt omkring ar 1770. 

För 16 à 20 år sedan lärer platsen blifvit inköpt af 

borgare i Hedemora. Ett bolag har sedermera bildat 

sig, genom hvilket stället blifvit mycket upparbetad I ; 

dock begagnas sjelfva helsokällan mest af allmogen 

och ståndspersonerna bruka de artificiella helsovatten, 

som beredas vid en härstädes utaf apotekaren i H edemora 

anlaggd brunnsinrättning. Eger nu brunnsbyggnader 

och värdshus. 

LINDALS ELLER STRÖMSBERGS 

HELSOBRUNN 

är belägen på säteriet Strömsbergs egor i Tveta härad, 

£:dels mil i söder om Jönköping, och upptagen 

år 1713 af provincialmedikus J. SJÖBERG, hvilken derom 

utgaf »En kort relation til Kongl. Collegium Medicum, 

etc.», tryckt 1714 i 8:o och omtryckt år 1733 

under titel: »Märkvärdige Observationer vid Lindals 

Hälsobrunn, etc.» Redan 1713 utgafs »En Arestnd 

öfver Hä lso-brunnen Lindal», utgörande ett ark. Enligt 

de nna skall stället hafva erhållit sitt namn dels 

af en trakt, kallad Lindaln, och dels efter landshöfdingen 

baron MARTIN LINDHJELM, som mycket förbättrat 

denna helsobrunn. Ar 1741 låt dåvarande 

egaren, lagmannen baron KNORRING, uppföra eu 

byggnad öfver källan, samt vidtaga fiere arranscheinanger 

till brunnsgästernas beqvämlighet. Vattnet berömmes 

isynnerhet för gikt, stenpassion ocli maskar, 

samt lärer vara mindre tjenligt, än fiere andra af \,ira 

inhemska mineralvatten , att begagnas vid bröståkommor. 

Ett vidskepligt bruk af denna, såväl som alla

MARIEDAL. 

117 

andra äldre helsokällor inom landet, har också egt 

rum; fordom hölls här marknad hvarje midsommarafton. 

Ar 1758 kom den något uti lägervall, i anseende 

till up ptäckten, detta år, af en ny källa, 50 steg 

i vester f rån den äldre. Den undersöktes af upptäckaren, 

provincialmedikus KLASE, och öfverbyggdes äfven 

samma år. Båda källorna arrenderades sedan, 

är 1768, af assessoren WÀHUN, hvarefter de kommo 

uti ett hade allmännare och ändamålsenligare bruk. 

Redan före denna tid hade fiere fattige blifvit under 

hrunnsterminerna understödde medelst den af brunnssiillskapet 

bildade kassan. Ar 1769 var de förres antal 

n ågra och tjugo. Uti N:o 60 af Inrikes Tidningar, 

för år 1768, omnämnes ett t al, som härstädes blifvit 

hållet af en notarie BII UNJJINSSON och uti hvilket brunnens 

»Oden» omförmälas. — För närvarande besökes 

den icke så litet, ehuru mest af ortens allmoge. 

MARIEDALS ELLEK MAREDALS 

HELSOBRUNN 

.ir belägen å en äng, kallad Maredal, |:dels mil i 

öster om Jönköping och på denna stads egor — och 

upptogs år 1763 af assessoren WÂHUN, hvilken året 

derpå från trycket utgaf »En kort Åfhandling om 

Maredals Hälsobrunn.» — Samma år blef brunnsdrickningen 

härstädes för första gången »med högtidliga 

ceremonier» börjad. Stället eger en ganska 

vacker belägenhet, som llere inrättningar, besörjda 

af borgerskapet i Jönköping, till beqvämlighet för 

brunnsgästerna, som icke äro så få. Dess vatten lärer 

vara balsam iskt och, ceniti alldeles olik den närbelägna 

Lindal s helsobrunn, serdeles tj en ligt äfven 

för dem, som lida af svagt bröst. Brunnsdrickningen 

börjar nu vanligen den 13 juni.

U8 EMIMAUS, LINDESBERG. 

HELSOBRUNNEN EMMAUS 

ligger straxt i nordost utom staden Westerås, uti den 

s. k. Korsängsgatan, och förmodas vara upptäckt omkring 

ar 1718 al' kyrkoherden FARS KAL. Den undersöktes 

korrt derefter af professor EIJMNC; och de 

egor, å hvilka den är belägen, inköptes ar 1737 ai 

rådmannen ABRAHAM HU LPHERS , hvilken år 1746 lät 

sätta brunnen i stånd, efter att ånyo hafva blifvit 

undersökt af då varande provincial-läkaren, assessor 

WESTMAN. Den skall, år 1751, befunnits gifva 117 

kannor vatten i t immen och var mycket besökt omkring 

år 1770. — E ger nu fiere byggnader, såsom etl 

restaurationshus, 2 kägelbanor och 1 fortuna. 

LINDESBERGS (SÖDRA) ELLER DAHL 

SKOGENS HELSOBRUNN 

är belägen ^:dels mil i söder om staden Linde och 

på dess egor, bordtom Lindessjön. Den biel bekant 

redan omkring år 1715, och har sedermera varit ganska 

mycket begagnad, samt isynnerhet visat sig verksam 

emot giktåkommor. Man säger att vattnet nära 

liknar det vid Po rla, och att en i grannska pet befintlig 

gyttja skall vara lika god med Lokas. 

Straxt i n orr utom staden Lindesberg, vid Iler i 

manstorp, tillhörigt post-inspektor JERLING, linnes 

en källa, som mycket begagnas och är upptagen al 

handlanden OLOF LJUNGMAN, samt år 1756 un dersökt 

af assessor GERINCIUS , hvilken fann den balla 

jern. Enligt uppgift af p rovincial-läkaren herr doltor 

NILS DAHLIN , håller den en liten portion fri kolsyra, 

och kolsyrad jerno.vid, men des s öfriga bestand,v 

delar äro icke kända. Här upptages älven ur ett 

träsk en gyttja, som begagnas vid det derstädes lig-

NOUA, ITUNSKALLAN. 119 

gande badhuset, hvilken lik väl icke inneh åller något 

svafvelväte, men måste siilas och pressas g enom florsikt 

for att hlifva använd bar. 

NORA HELSOBRUNN 

ligger i vester om staden af samma namn, â en vret 

som tillhör lifmedikus SOMAIELITJS, men un der de sednare 

åren arrenderats af provincial-läkaren NLXS DAH 

LIN. V ägen ifrån landsvägen går rakt ned till brunnen. 

Vreten utgöres af omkring 12| tunnland, livaraf f ligga 

på denna sidan om en dalsänkning, som medför vatten 

från nordligare belägna vretar. Jordmånen består 

af lera och är något mera uppodlad och skött uppåt 

landsvägen ; — dalsänkningen består, åtminstone de 

liöga brä ddarna deraf, utaf styf lera. I botten är det 

naturligtvis annorlunda; der växa caltha palustris och 

dylika växter. Ungefär på f af dalsänkningens boriali 

ligger brunnen. Vattnet innehåller, efter en äldre 

analys, kolsyrad kalk och kolsyrad jernoxidul, samt 

ett extractivämne, men om detta är källsyra eller 

källsatssyra är icke undersökt. Det har isynnerhet 

visat sig tjenligt fur chlorotiska och nervösa pe rsoner, 

samt upptogs år 1764 af r ådmannen MAGNUS NORGREN. 

Afven finnes vid Nora, J:dels mil söder om Dalkarlsbergs 

grufvor några källor, som kallas »varma 

baden >, men soin nu icke mera begagnas. Likväl hemtas 

d erifrån gyttja till br uk vid baden i Nora badhus. 

Denna gyttja är icke undersökt. 

RUDSKÄLLAN 

ar beligen circa -Jidels mil N. N. O. från Carlstad, uti 

en liten sko gspark i Grafva socken, Carlstads tingslag, 

på hemmanet Färjestads egor och vid yttersta

120 RUDSKÅLLAN. 

kanten af en liten tjern (sjö), hvars vatten vissa tider 

af aret uppstiger öfver besagde källa, samt befinnes 

försedd med ett nedgräfvet cylindriskt trädkärl, ombäddadt 

med ett lager af sand och sten, hvaröfver 

är anbragt ett brädgolf samt det hela öfverskyggadt 

af ett trädskjul. — Kandidaten HENRIC CKOIIN har 

meddelat mig följande: 

Luftens temperatur i skuggan utom brunnsskjulet 

+ 14° R., inom detsamma + 11°; källans vatten 

+ 7,75— dess djuplek 6,8 Sv. dee. tum. Vattnets färg 

var klar, med en ytterst svag dragning åt gult; dess 

lukt, som först k unde tydligt urskiljas da man med 

handen betäckte ett till hälften af vatten fyldt glas, 

omskakade detsamma, utbredde sig en svag lukt af 

svafvelbiindet väte; dess smak något jordarlad, bitter, 

något påminnande den af kalk. Derefter företogs 

reactionsprolven, och befanns vattnet innehålla kolsyrade 

kalk- och talkjordssalter, clilor i f örening med 

samma ämnen, en liten halt af svafvelsyradt alkali, en 

ytterst ringa halt af jern, extractivämne samt något 

svafvelbundet väte. 

Ar 1840 besöktes källan af 35 personer, 1841 af 

den korta tid den kunde begagnas. Upptäckare och 

upptäcktstid obekant. Brunnshus finnes. Brunnsläkare, 

ingen gifven, utan beror det på överenskommelse; 

i år har ingen funnits. Stället eges af 

possessionaten B. MALMEN. 

Källans verksamhet s\nes till sto r del hvila pä 

dess friskhet. Slutligen bör jag anmärka, att d< t 

finnes en källa på samma ställe, men mera i noir 

från den beskrifna, som lärer vara^den äldsta och 

först nyttjade, som nu är öfvergifven, af orsak all 

den för det mesta står under den omgifvande sjöns 

vatten.

Beskrifningen öfver 

HELSAN, SKÖFDE. 121 

HELSOBRUNNEN HELSAN 

vid Helsiuborg måste jag inskränka till följande : 

Belägen uti en mycket vacker och lugn dal, om- 

I gifven af höga, skogbeväxta backar, och försedd med 

cn mängd af alléer (hvaraf somliga dubbla och andra 

med förmånen att vara fria för starkare vindar), 

samt tillika pry dd med planteringar af ett stort antal 

rosenbuskar — utgör denna helsobrunn en af de till 

sin natur behagligaste i Sverige. Ifrån detta ställe, 

I såväl som ifrån Ramlösa brunn, hvilken ligger något 

längre ifrån Helsingborg och nära härintill, har man 

(isynnerhet från de öfre p romenadplatserna) för sina 

j ögon en särdeles behaglig panorama uti Öresund och 

Seeland m. fl. ställen. Och ortens pittoreska skönhet 

lörhöjes dessutom af en genom dalen sig slingrande 

bäck. Icke allenast till de uti beskrifningen öfver 

llamlosa omnämnda, i trakten belägne herregårdar, 

utan afveö till grannriket, göres vanligen under brunnsterminen 

fiere utfarter af brunnsgästerna. — De fleste 

som besöka »Helsan» begagna äfven saltsjöbaden, 

som finnas att tillgå uti H elsingborg. —Förliden höst 

utbjöds denna helsobrunn till salu för 10,000 R:dr 

fi : ko, och skall den, enligt annonsen, årligen rendera 

1000 R:dr R:gs, samt dess byggnader vara brandförsäkrade 

till 4000 R. dr B:ko, så att stället icke torde 

vara bland de minst frekventerade. 

»Vid 

SKÖFDE HELSOBRUNN 

börjar drickningen den 1 nästk. juli. Brunnen har 

visat sig mycket verksam mot gikt, rheumatism, hemorrhojdalkräinpor, 

svag mage och fiere underlivslidanden. 

Priset för vattnets begagnande är 1 R.dr 16 

Handiok för Brunnsgäster, Andra Häftet. 6

122 FILIPSTAD, SÖDRA WI. 

»k. banko, men medellösa erlägga ingen afgift. I 

badhuset erhållas vanliga karbad, salta, hepatiska , 

aromatiska, dusch- och gyttjebad af Himmelskällan» 

berömda jernhaltiga gyttja. En wurstvagn afgår hvarje 

morgon från brunnshuset, att begagnas af dem, som 

dertill anmäla sig. Rum finnas mot billigt pris att 

hvra i staden. På spisqvarteret är under brunnsdrickningen 

arrangeradt ett särskildt bord för brunnsgäster. 

De brukligaste kalla artificiella min eralvatten serveras 

dagligen vid brunnen åt dem, för hvilka brunnsvattnet 

ej finnes lämpligt. Den i staden bosatte läkaren 

besöker dagligen brunnen , och är .städse att tillgå 

för dem, som med sine förfrågningar vända sig till 

honom. Genom tullinspector BORG kunna de upp 

lysningar vinnas, soin äskas från DIREKTIONEN. 

Sköfde den 13 Maj 1842.» 


FILIPSTADS HELSOBRUNN 

tager sin början d. 19 nästkommande juni. Bad er 

hållas af den så kallade Clara gyttja. Alla sorte» 

kalla artificiel la vatte n finnas å härvarande apotek. 

Filipstad den 17 Maj 1842. 

A. M ON T EN.» 

T1 Ii Ii Ä G G. 

Brunnsdrickningen vid 

SÖDRA WI 

fortvarar till den 16 juli, och serveras mat till middag 

med 3 à 4 rätter, utan bränvin och strösocker, à 

sk. , samt till afton med 2 à 3 rätter à 24 sk. b:ko. 

Brunnsintendent härstädes är f. n. stadsläkaren i 

Wimmerby, herr doktor SVEN PETTER HANSTRÖM.

WARBERG, CLARA. 123 

»Saltsjöbaden och brunnsdrickningen vid 

WARBERG 

begynna den 15 juni; ìorsta terminen räknas ifrån och 

med den 15 juni till oc h med den 14 juli; andra terminen 

ifrån och med den 16 juli till och med den 14 

augusti och fortfar badningen dessutom till månadens 

klut. De vanliga, så väl varma som kalla mineralvatten 

serveras dagligen direkte ur apparaterna. Tillgång 

på större och mindre våningar, samt särskilda 

rum finnes, hvarom beställning kan göras hos undertecknad 

, hvarvid önskas att terminerna iakttagas, äf- 

ênsom att rummens och sängarnes antal, så väl de 

1'ättre, som domestikernas noga bestämmas. Vid beställningen 

på förhand af badtimmar, räknas betalningen 

från och med första dagen af terminen. 

Warberg den 18 Mars 1842. 

J. G. ARRHENIUS, 

Bail- och BruuQS-Iotendent." 

BADINRÄTTNINGEN 

VID 

CLARA KÄLLA 

öppnas till begagnande för badgäster den 18:de nästkommande 

juni. — Samtelige bolagsintressenter i 

denna badinrättning kallas till sammanträde dersammastädes 

kl. 11 f. m. nämnde dag, för att uppgöra 

förslag och fatta beslut rörande fiere byggnaders uppförande 

vid källan. Clara den 18 Maj 1842. 

D IREKTIONEN.» 

Under innevarande sommar lärer Hennes Maj:t 

Drottningen komma att besöka Ramlösa helsobrunn.

124 MEDEVI. 

MEDEVI. 

Doktor LYCHNELLS analys af Medevi-gyttjan, 

verkställd sommaren 1837, gaf följande resultat: 

Svafvel . 

Ki s elsyra 

Jernoxid 

Manganoxidul 

Lerjord 

Fosforsyra . 

Kalksaltsyra och möjligen något annat 

organiskt ämne 33,66 

2,09 procent. 

45,49 

11,94 

0,34 

5,18 

1,91 

100,61 procent. 

Till antalet af de Kongl. personer, hvilka besökt 

Medevi, Lör läggas H. K. II. Kronprinsessan JOSE 

FINA, tillik a med DD. KK. HH. Arfprinsarne och Prinsessan, 

ar 1835. — Brunnsgästernas antal har under 

de sednare «åren u tgjort: år 1838 — 1529 (ståndspersoner 

194, pauvres honteux 4, betalande allmoge 694, 

gratialister 93 o ch lazarettshjon 544); år 1839'—1320 

(179, 4, 568, 69, 500); år 1840 — 1203 (128, 5, 590, 

49, 430). 

Den vid Medevi inrättade gymnastiken, som f. n 

handhafves utaf herr Kapten SrLFVEBSPAïuuî från 

Norrköping, kan jag icke uraktlåta att rekommendera 

till följe af d e lyckliga resultater, som visat sig af dess 

begagnande.

Oiet-reglor och andra iakttagelser 

för Brunnsgäster, saint några 

ora i allmänhet otn vattnets 

bruk såsom läkemedel* 

H varje kropp har sina vissa egenskaper, af hvilka 

dess verkningar, förhållanden till andra kroppar, beror 

j och man behöfver endast betrakta vattnets ke— 

iniskt-fysiska natur, för att af dess egna och enkla 

sammansättning, dess mangsidiga förhallanden till 

både organiska och oorganiska ämnen, ovilkorligen 

kunna inse dess stora inverkningsförmaga pa menskliga 

organismen. Och som livarje dylikt medel - 

om ock egentligen ett gift — kan göras mer eller 

mindre lämpligt för sjukdomars häfvande, sa bör man 

aldrig draga uti tvifvelsmal, att sa väl det kemiskt 

rena, som vissa andra ämnen innehallande vattnet, 

kan begagnas såsom ett ypperligt läkemedel. Att 

icke tala om sådane bevis derpå, som mythen lemnar 

uti vatten-läkekraftens personifiering såsom Helsans 

Gud, jEskulapius (hvilket ord egentligen betyder: 

den ur helsokällan strömmande läkekraftiga ångan) 

o.s. v., samt det uråldriga användandet af vattnet 

såsom renings- (och således äfven ett huden irriterande 

och vissa ämnen upplösande) medel, i form 

af både kalla och varma bad, gifver vid handen, 

behöfva vi blott hemta dem från vår dagliga erfarenhet 

och, skalle man tro det, allopathiens annaler. 

Ty redan HH'POKRATES — denne läkarekonstens fader, 

som lefde omkring 450 å r före Christi födelse • börjar 

med angifvandet af vattnets medicinska verksamhet, 

i det han skrifver att »kallt vatten är dock godt 

emot röda qvislor, ledsvullnader, podager och konvulsioner, 

samt i mängd begagnadt på en svettande

126 OM VATTNETS BRUK 

ocli v älkände lem, uttänjer det den och döfvar smärtan, 

ehuru det också i många fall visar sig skadligt.« 

Och med afseende på helsovattnen säger, sednare, 

BOERIIAVE, b land annat, att »i jernet är något gudomligt, 

m en aldrig astadkoinma dess artificiella preparatet- 

detsamma som de jernhaltiga surbrunnarne 1 ) 

(kolsyra innehållande källorna).» I förra seklet var 

det egentligen STOYER, BAYNORD, SCHAUT, HOFFMAN 2 ), 

KALEANG, FRÖLICH, SMUCEJER, SIGMUND, IIAIIN 3 ), THE- 

) In ferro est aliquid divinum; sed nunquam preparata 

ejus artificialia id operantur, quod acidulae martiales. 

(De morb. nerv.) 

) Denne bekante tyske läk are, efter hvilken vi ä nnu 

cga de s. k. Hoffmans dropparne, dog ar 1742 och 

hade icke dragit i betänkande att uti sin a fhandling 

uiver vattnet såsom universal-läkemedel pasta, det 

intet medel i högre grad fortjenade detta namn, 

emedan det l:o förekommer öfverallt och pä hvarje 

arshd; 2:o intet bättre préservatif finnes, och 3:o 

• , a ^ 1 mc del botar sa väl inflammatori ska som 

kroniska sjukdomar, samt 4:o passar för alla indicationer. 

Sådant var mycket sagdt den tiden. 

S ) JOUAIT SIGMUND HAHN, stadsläkare i Schweidnitz i 

Scliweitz, torde böra sättas i främsta rummet bland 

desse förtjenstfulle m än; redan 1738 utgaf lian "Unterricht 

von der wunderbaren Heilkraft des frischen 

Wassers, bei dessen innerlichen und äusserlichen 

Gebrauche durch die Erfahrung bestätigt," utaf hvilket 

intressanta arbete professor OEUTEL âr 1839 utgaf 

den femte oförändrade upplågan, jemte tillägg 

af nyare rön. Engelske läkaren FLOYER utgaf ar 17ÒÌ2 

sin Psychrolusie (anvisning till kalla b ad), hvaraf 

6 upplagor redan år 1722 hade utkommit i London , 

hvilket synes bevi sa a tt intresse icke felades för vattnets 

bruk . Doktor HANOOCKE berömmer, uti sin air 

1722 publicerade afhandling: "legrand remède antifébrile, 

kalla vattnet såsom mycket helsosamt, och 

danske lifmedikus CARL säger, uti sin "Medicins» 

Universalis," 1741, att kallt vatten och måttlighe* 

äro de^ p ålitligaste medlen for helsans återställande 

och bibehållande. 1770 utgaf TISSOT en "Avis an 

peuple »ur la santé," uti hvilken framställes vigte ca

SÅSOM LÄKEMEDEL. 

127 

ixusr, WRIGHT och Luimi, samt några fa till, bvilka 

danade theorien för den nya vattenläkekonst, som nti 

hotar att uttränga alla ölriga läke-theorier och isynnerhet 

den äkta allopathien, hvilket den också skall, 

såsom mer än någon annan medicinsk theori giundad 

på sanna förhallanden och, en gang kommen 

till sin kulminationspunkt, bör kunna vara af en nog 

vidsträckt tillämplighet. — I vara dagar har, bland 

m-ånga and ra, den bekante läkaren HUFELAND 4 ) också 

mycket intresserat sig för denna nya läkemethod, 

ehuru det egentligen är professoren OHRIEL, som far 

skörda äran utaf att en mer naturenlig läkekonst kommit 

uti allmännare utöfning 5 ). Men att ens uti m öj- 

och nyttan af ka lla tvättningars dagliga bruk; "den 

"jorde epok i folkmedicinen och har blifvit öfvcrs att 

på alla språk." (JEAN (JROSS). Och homö opathiens fader, 

HAIINEMAN, har sagt att intet annat medel än 

vattnet förmår fullkomligt bota gamla röts år. ^ 

«) På en af honom å r 1821 utsatt prisfråg a, angacnde 

vattnets bruk mot hetsiga febrar, aflcmnade hof— 

läkaren FRÖLICH VON FRÖLICHSTHAL ett svar, h varigenom 

kalla vattnets bruk vid häfvandet af åts killiga 

sjukdomar, och isynnerhet skarlakausfeber och typhus, 

mycket befordr ades. 

») Under de sednaste åre n hafva en mängd förtjenstfulla 

arbeten rörande vattenläkekonsten utkommit, 

såsom af professoren C. MÜNDE, baron VON FALKEN- 

5TEIN, professor MELZEK , fattigläkaren GARNICIISTSDTEN, 

och vidare Cr. SCHNITZLEIN, baron DE CIIABOT, FLEDRT, 

RICHTER, SCHMITZ, m. fl. De som riktat denna litteratur 

ined forskning ar öfver mineralvattnens beskaffenhet, 

såsom SIMON och STRDVE, böra ock icke förgätas, 

ty det är genom dess a läkares och kem ister» 

samfäldta bemödanden soin vattnets användande îedan 

blifvit så både ändamålsenligt och allmänt. Man 

eger verkligen skäl att förvanas öfver antalet af 

större vattenkur-anstalt er öfverallt, men isynnerh et 

nti Tyskland, såsom vid treywaldau, Kallcnleutgeben, 

Laab, Elisenbad, Muhlau, Obernigk och Kuuicndorf, 

m. fl. ställen, förutan dem vid de allmänna 

helsobrunnarne. Redan lärer det finnas ofver 30 sadaue 

uti Förenta Staterna.

128 OM VATTNETS BRUK 

ligaste korthet framställa vattenläkekonstens historia, 

ingår icke i d etta arbetes plan; resultaterna af d ensamma 

utgöra bevis på att vattnets första bruk såsom 

lakemedel icke tillhör de sednare tiderna, utan daterar 

sig årtusenden tillbaka •), ehuru dess vetenskapliga 

anvandande är en frukt af den sednare medicinska 

forskningen, och sluligen dess ändamålsenligaste, 

i våra dagar först kända, är en fullkomligare syster 

till med icinens sköna dotter homöopathien. Antalet 

af de olika sjukdomar, h vilka man hittills lyckats ö fvervinna 

genom bydropathien, är förvånande, ehuru 

man kan säga att det hittills endast varit på försök 

och för att komma till en sann kunskap om dess 

rätta bruk, som den användts. Det är blott att beklaga, 

det ifvern hos många för den nya lärans utbredande 

onödigtvis vilseför dem, och hvarigenom 

det goda malet mycket sednare vinnes, än vid eu 

småningom skeeende utveckling af vetenskapen; ja, 

det är så mycket nödvändigare att icke i både tid 

och otid, eller med andra ord på vinst o ch förlust, 

begagna vattnet såsom läkemedel,— isynnerhet uti en 

mer inverkande form och vid vigtigare fall, såsom is 

vid kallbrand och våta kalla lakan vid bröstaffektioner, 

då verkligen så många omständigheter äro att iakt- 

®) L histoire de ] usage de l'eau fraîche est aussi ancienne 

que celle du genre humain." JEAN GROSS : 

L'eau fraîche, comme excellent diététique et a dmirable 

curat if, ou des vertus médicales de l'eau fraîche 

et de son usage, tant pour conserver la santé, que 

pour la rétablir. — Bruxelles, 1841; — ett förträffligt 

arbete, som rekommenderas åt dem, hvilka öns 

^ a CI l no ggrannare kännedom af vattenläkelonsten. 

Ett sadant arbete ä r också: "Manuel d'Hydrosydo— 

thérapie, ou trailemcnt des maladies par l'eau froide, 

la sueur, 1 exercice et le régime; suivant la méthode 

employée par V. PRIESSNITZ, à Graefenberg, par le docteur 

Bigel, Medecin de l'Ecole de Strasbourg, etc. 

Suivi d un Mémoire physiologique sur la ch aleur 

animale, par M. Pelletai*. " Bruxelles, 1840.


129 

taga , att en lycklig utgång af ku ren ingalunda är att 

piräkna, om icke erfarenhet eller d erpa byggd sann 

theori 7 ) vägledt ordinationen, — som anhangarne af 

den äldre läkemetboden naturligtvis begagna all* 

skadliga resultater af hydropathien att tillskrifva densamma 

en mindre grad al ändamålsenlighet, än som 

de annars icke skulle kunna Irankänna benne. -I y 

bvad som af ingen gerna kan bestridas, är vattnets 

tjenliga e genskaper för att kunna användas till sjukdomars 

häfvande. Man måste erkänna, icke a p®~ 

nast, att det är den naturligaste ocb mest ändamalsenliga 

d ryck för friska, utan älven dess allt eftei 

det olika användandet (in- ocb utvärtes, i fast, flytande 

eller gas-form) ocb långvarigheten af dess bruk, 

samt organismens individualitet ån kylande, antitlogistiska, 

än värmande, retande, stimulerande ocb 

stärkande, än slappande, stillande, lösande, sveltoci) 

urindrifvande verkan. 

Redan lange — och med framgång — hafva allopatherne 

användt det l:o i fast form, såsom is: dels 

invärtes eunot kolera, cardialgi, hårdnackad hicka 

och kräknimgar, samt hotande blodflöden, såsom 

pneumonorrhagi ocb hasmatemesis — dels utvärtes 

emot kolera, vid extremiteternas gnidning med isstycken, 

under små uppehåll för värmens och blodomloppets 

återställande ; 2:o såsom Lallt och iskallt 

vatten: både invärtes, »matskedtals ocb älven i 

större doser», vid samma sjukdomsformer som isen 

brukas, och utvärtes (kalla lomentationer) emot 

pbrenitis, encephalitis, mani, insolatio, commotio cerebri, 

krossningar, extravasater, brännskador, blodflöden 

och sträckningar, m. JU., samt till t vättning 

uti inflammatoriska febrar, akuta hudutslag ocb i ko- 

7> Och det är just denna theori som vi ir k e ännu fullkomligt 

känna, utan genom erfarenhet en måste loiskafta 

oss.

130 OM VATTNETS BRU K 

lera, såsom hel-, dopp-, stört-, regn- och droppbad 

i nerf- och rötfebrar, elakartade exanthemer, 

allmän och lokal svaghet och sjukligt förhöjd retlighet, 

partiella förlamningar, ra. m., och vidare såsom 

klystir vid meteorismus i nervfeber, tympanitis, 

ile LIS, congestioner och uti epedemisk kolera, vid envist 

ihållande diarrhé; 3:o såsom varmt vatten: invärtes, 

enligt CADET DE VAUX, uti arthritiska sjukdomar, 

sa varmt det kan fördragas; 4:o såsom allmänna 

eller hel-bad (med en temperatur af + 30° 

3ii C.) emot nervösa febrar med torr och het hud, 

mycket inciterade kärl- och nerv-system, ängslan, 

spastiska tillfälligheter, inflammationer i underlifvets 

organer, akuta och kroniska hudsjukdomar, rheumatiska 

och arthritiska lidanden, incarcererade bråck, 

gali-, njur- och blåsestenar, kachexier och dvskrasier, 

manga slags kroniska nervsjukdomar, svulster, 

samt indurationer uti körtlar och parenchymatösa organer, 

m. ra.; 5:o sås om varmt haljbad} vid inflammatoriska 

och krampaktiga inflammationer i under— 

lifsorganerna och anomalier i menstruationen ; 6:o 

såsom varmt fotbad, emot hufvudvärk, uppkommen 

al congestioner eller inflammatoriska affektioner, oordentlig 

menstruation och hämmad fotsvett; 7:o såsom 

varmt armbad, vid blodsamlingar till br östet, asth— 

matiska åkommor, bröstkramp och blodliostning ; S:o 

varmt sittbad, vid lokala, plågsamma hacmorrhoj— 

der, stranguri, ischuri, dröppel, hvita Aussen, samt 

oregelmässigt kommande, plagsain eller undertryckt 

rening; 9:o såsom vanligt ång- eller svett-bad, 

emot kronisk rheumatism och gikt, kroniska hudsjukdomar, 

svulster och indurationer, förlamning och 

kontraktioner (isynnerhet af arthritiskt ursprung), 

samt kroniska metallförgiftningar. Och för öfrigt använder 

man lokala angbad lör hvarje kroppsdel, såsom 

öronbad emot inflammationer i öronen, o. s. v. 

6 ) C. J. ME VER, Handbuch der Pharmakologie ctc.


131 

Emot ofvananförde o ch fiere sjukdomar begagna 

läkarne af äldre skolan vattnet oftast mer såsom 

hjelpmedel för de officinella läkemedlens gynnsamma 

verkan; men de egentlige hyd ropatherne vilja bilda 

sig en egen theori för vattnets uteslutande bruk pa 

ett verksammare sätt; och en god sudan är den af 

VINCENT PIIIESSNITZ uti G räfenberg pafunna ocli med 

sa stor fördel begagnade. Om den till alla delar är 

den bästa, som kan erhållas, blir en annan fråga o ch 

är icke troligt, ehuru ingen vattenkur-anstalt för närvarande 

anses och torde vara ändamalsenligare än 

hans. 

Uti Sverge är den lämpligaste tiden för brunnsdrickning 

från början af Jun i till m edlet af Augusti, 

och erfarenheten har visat att helsovattnet eger den 

största verksamheten, drucket under morgontimmarne 

och på fastande mage 9 ) — ehuruväl det, i nagra sä rskilda 

fall, tillika ined fördel kan begagnas om af t— 

narne, kl. 5—7, hvarvid dock är att iakttaga , alt 

man på sin höjd dricker hälften sa mycket som om 

morgonen och icke något i de fall, da nattsömnen 

deraf stures eller större aftonmaltid äskas eller mycket 

förtärits till middagen. 

Iluru länge och huru mycket vatten en patient 

bör dricka, beror endast pa hans kroppsbeskaflenhet, 

på arten af hans sjukdom, och huru länge den varat. 

Bestämmandet af des sa båda delar kan således endast 

erhållas gen om den sjukes noggranna pröfning af e n 

9 Dock gifvcs det personer, für hvilka detta ej latci 

sig göra, i anseende till en egen retlighet i magen, 

eller en stark bö jelse för diarrhe, för kramp, m. m. d. 

.Desse kunna en fjerdedcls eller halt timma före bi unnsdrickningen 

i de flesta falt intaga en kopp thé, kokt 

pä chamomillblo mster eller krusm ynta.

132 DIET-REGLOR, e t C. 

läkare 10 ). De allmännaste reglor, som, till nyttig 

elteii.ittelse, kunna ineddelas patienten, och som 

passa under alla omständigheter, hestå i korthet af 

efterföljande: 

Den vanliga tiden för en brunnskur är emellan 

fyra till sex veckor. Några patienter höra sluta den 

lörr; andra återigen hehöfva dertill tio à tolf v eckor. 

Oftast hör man fiere ar efter h varandra förnya den- 

Aldrig horde en ali;ir, eller en hestärndt utsatt dag 

för slutet af k uren o. d. m., redan vid hörja n af densamma 

afgöra, h vilken dag, som skall hlifva den sista, 

utan den horde endast hero af den sjukes helsotillstånd 

och helsovattnets verkan. — H vad den dagliga 

qvaniileien al vattnet vidkommer, så hörjar man 

vaniigt\is med ett mindre antal glas, och stiger sedan 

under de derpå följande dagarne till de t antal, som 

öfverensstämmer med den sjukes kroppsheskafFenhet, 

matsiiiciltningsförmaga och ändamalet. — Glasens mest 

ändamålsenliga storlek är ett innehåll af fem till se x 

uns. — När begagnandet af helsovatten åsyftar kritiska 

uttömningar genom tarmkanalen, måste exkrementerna 

nödvändigt lör livarje dag hesigtigasj 

utan att detta sker, är det ej möjligt att leda kuren 

och att noggrannt bedömma dess resultater. 1 hvarje 

händelse är dagligen åtminstone en tillräcklig öppning 

nödvändig. Men när exkrementerna icke Uro alldeles 

tunnt fl\tände och vattenaktiga, utan blandade ined 

ovanliga, sjukliga ämnen, då kan den sjuke var utan 

1 ') H var och en patient, som är behäftad med en inäng-* 

aiij', invecklad kronisk sjukdom, horde till brunnen» 

medföra en ändamålsenligt författad liisloria och beikriluing 

derpa. Denna } >öt- i korthet iunchälla huf- 

A u.i momeulerna af sjukdomens uppkomst, dess vä— 

scucii liga syinptomer, och de grunder, liva r« fler dem 

hittills hliivil. bedömd ocli behandlad; vidare CD 

"PPg'ft P a de förnamsta nyttjade medlen, och deras 

goda eller elaka följder.

DIET-REGLOR, etc. 

133 

bekymmer, om han, fiere veckor å rad, dagligen liar 

tre eller fyia öppningar. Dessa äro da verkliga kriser, 

som åierföra helsan. En dylik uppmärksamhet 

är i fiere fòli äfven erforderlig i afseende på urinens 

beskaffenhet; vid sjelfva urin-verktygens sjukdomar 

bör den aldrig underlåtas. — De t hörer till regeln, 

att emellan hvarje glas låta tio till tjuge minuter 

förflyta. Ju mindre h varje särskild portion kännes i 

magen, desto kortare kan denna mellantid, och desto 

större äfven gl aset, vara. - Verkar helsovattnet 

mindre på tarmarnes uttömning, än man önskar, och 

om det lätt smältes af magen, så uppnås ändamalet 

ibland på ilet sättet, att man en eller annan gang 

dricker tv enne glas å rad. 12n måttlig kroppsiö 

reise af nå fra limmar under och efter brunnsdrickmngen 

befordrar god verkan deraf. Dock bör man dervid 

h varken komma i svettning eller trottas. Vid 

varm väderlek sker kroppsrörelsen bäst i fria luften. 

1 allmänhet bör man dricka vattnet i dess egen, naturliga 

temperatur, som hos oss vanligen äi + 7 C. 

Sonilige m å deremot dricka det, under vissa förhållanden, 

uppvärmdt, eller med en tillsats af mjölk, 

eller först då, sedan det en stund stått i ett öppet 

kärl, och en del af d en kolsyrehaltiga gasen bortdunstat. 

— Sjuke, som redan förut hafva behof af ökad 

litdunstning Jrån huden om morgnarne, böra a kyliga 

d agar antingen vara tillräckligt varm t påklädde, 

eller dricka vattnet senare på dagen, och törhända 

äfven något uppvärmdt. — Hos andra åter, inträfla 

först till följd af brunnskuren starka och helsosamma 

morgortsveltningar. Dessa måste då qvarstanna 

i sängen till dess svettningen upphört, äfvenledes pa 

sängen dricka vattnet uppvärmdt, eller först s enare 

på dagen, inen öfver hufvud ej sa mycket som vanligt, 

för att ej genom en afledning från huden stora 

naturen i d ess välgörande kritiska verkan. 

En synnerlig uppmärksamhet på dieten, är for

134 DIET -RlìGLOR , etc. 

den lyckliga utgången af en brunnskur utaf stor viel. 

Manlighet är det första budet, utan hvars noggrannaste 

uppfyllande hvarje patient, som längre tid°varit 

SJl .'V.

DIET-REC.LOR, etc. 

135 

behäftade med kroniska sjukdomar, t. ex. g

136 D1ET-IÌEGL0R , etc. 

afseende innefattas de väsendtligaste fordringarne, 

som af h var je brunnsgäst pa det noggrannaste böra 

iakttagas, uti följande reglor. — Intet undergräfver 

menniskans belsa mera ocb hastigare, än sorglig siiinesstämning 

ocli passioner 5 derf öre kan äfven intet 

vaia mei a stridande emot ändamålet för en brunns— 

kur, än det nu nämnda, ocli det är derföre den sjukes 

första pligt att undfly dem, och i möjligaste måtto 

bemöda sig o m ett sorgfritt sinne ocli gladt lynne. — 

H varje dag bör man, 0111 krafterna det tillåta, taga 

sig kroppsrörelse under tva till fem timmar, utan att 

komma i svettning eller eljest uttrötta sig. Många 

patienter, hos hvilka blodets fria om lopp i underlilvet, 

och i följd deraf den frivilliga muskelkraftens 

utöfning är hämmad, förskräckas ej sällan öfver denna 

föreskrift. De tröttas snart al den ringaste ansträngning, 

och manga anse sig vara urståndsatte att taga 

någon kroppsrörelse. Men med tillfredsställelse ser 

man ej sällan huru sadane, genom det för dem passande 

vattnets regelmässiga bruk, och genom en gradvis 

öfning i sjellva rörelsen , med hvarje dag blifva 

starkare, och ibland efter fjorton dagar med lätthet 

ga uppför berg och backar. — 1 Fr amför allt bör man 

akta sig för hvarje förkylning. Försigligast bör man 

vara vid brunnsdrickningen på morgnarne. Âldrig 

bör man dricka brunn då man fryser, utan att 

fördubbla sin klädsel, eller ock straxt lemna. 

stället. Isynnerhet är det mycket skadligt då fötterna 

blifva kalla eller da man blir våt om dem. 

Men intet är farligare än den stelhet i lederna , som 

småningom uppkommer under stillasittande i kallt 

rum. '

BÖN, 

skrifven och nyttjad vid Kongl. Djurgårds-Helso- 

Brunn, år 1787. 

Maturens Gud! hvem är Din like? 

Ditt välde, evigt som Ditt rike, 

Oändligt, som Din kärlek, är. 

Du vredgas: himlarne försvinna, 

Och verlden uti lågor brinua. 

Det är Din blick, som dem fortär. 

Men när Du ock Dig blidka låter, 

Ack! med en lika mäktig arm, 

Välsignelser Du strömma låte r, 

Och öppnar bergens marmorbarm. 

Här vi f ör Dig i djupe^ falla, 

Här Dim barmhertighet akalla, 

Att Du oss helsan återger. 

Ej källan, nej! Din nad kan skänka; 

Hvad vi ej våga be, ej tänka; 

Vi äro stoft, och intet mer. 

Du, som, af kärlek till vår lycka, 

Med oss vårt öde delat ömt: 

Du, milde Frälsare! ej glömt 

Hvad plågor o ss på jorden trycka, 

Hur qvalet följer våra spår: 

Låt denna brunn välsignad vara, 

Och att vårt hjerta krafter får, 

Utaf don lifsens (lod erfara, 

Som flödat utur Dina sår. BENGT LIDNER.

138 HELSOBJTUNNS- 

ÖrvEB 

J ACQUETTE DU RIETZ'S FATTIG-LAZARF/fT 

vid Lunds Helsobrunn. 

Sköna Stiftniog! du, SOm vänligt parar 

Mensklighetens tröst med sorgens

SÄNGER. 

Sällsynt var du i förtjenst och dygder, 

Skapad till mode ll for E vas kön ; 

Också ensamt du i Sveas bygder 

Fått en minnesvård s å sällsynt skön. 

Allt det höga utaf men'skans värde, 

Allt det englalika hos JACQÜETTE, 

Uti arten af d ess vård begärde 

Spegeln utaf hennes handlingssätt. 

Och du, ädle man, hvars qvalda hjerta 

Har förstått a tt denna grafvård ge, 

Värdig henne är din djupa smärta, 

Värdig båda hennes mausolé. 

Ej med marmorns kalla stod du prydde 

Ömhetens och menskovännens gr af, 

Hennes tänkesätt du bättre tydde, 

Då du nöden der en tillflykt gaf. 

139 

Skönt är templet, som du rest dess minne, 

Tid och glömska härja icke der — 

Dy gdens anda, sväfvande derinne, 

Gör dess hågkomst oförgätligt kär . 

Uti värmande och milda strålar, 

Sammanbrutno till vårt slägtes väl, 

Uppå sorgens mörka duk du målar 

Bilden utaf hennes ljusa själ. 

När du, ur en qvalfull dröm uppvaknad, 

På ruinen af din sällhet ställd, 

Såg, att lifvets lott för dig var — saknad, 

Och såg hoppets sista blomma fälld, 

Gick du ej att fåfängt lyckan söka; 

Nej ! med sinneskraft och tålamod 

Blef ditt mål att likars glädje öka, 

Då dig sjelf ej någon återstod. 

Verlden, som blott s kådar lyckans himmel 

I förströelsers och nöjens mängd, 

Ville rycka in dig i sitt hvimmel, 

Att från so rg och sansning vara stängd;

140 IIELSOBRUNNS- 

Men du afvek ej ifrån din bana; 

Manligt allvar föreskref ditt lopp ; 

Under sorgens en gång höjda fana 

Stod din kärleksrika stiftning opp. 

Icke dristar jag en sång dig bjuda, 

Vördnadsvärde make, far och vän! 

Nej ! ditt lof skall mer harmoniskt ljuda 

Fran dess läpp du helsan ger igen ; 

Känslans suck ifrån den hop du tröstar, 

En tillfrisknad sjuklings glädjetår, 

Mera högljudttill din ära röstar, 

An den ton från skaldens luta går. 

Och när känslans stormar våldsamt skaka 

Hjertat, der JACQUETTE var känslans allt, 

Ryck dig lös fran stoftet och din maka, 

Som i grafvens natt är döft och kallt; 

Följ mig, följ mig då till denna boning, 

Der dess anda sväfvar vänligt ner, 

Och tag likars sällhet i försoning 

För det egna qval dig Himlen ger. 

ROM FARS KÄLLA. 

C. VON BECKER. 

M fordomtid, kring land och haf, 

En pilgrim drog från Norden, 

Ett krusifix, en vandringsstaf 

Hans rikdom var på jorden. 

Han bad med tro, med ödmjuk dygd, 

Om guld, bad' när och fjerran: 

En kyrka, i sin fosterbygd, 

Han helga vill åt Herran.

SANGER. 

Visst aldrig han i hyddan skalf 

Af fruktan eller å nger; 

Men — högre var dock templets hvalf 

För bönens fromma sånger. 

Den rena viljan, livar han kom, 

Blef hörd af christna blöder; 

Och snart i konstens land, i Rom 

Hans själ af andakt glöder. 

Sanct Petri väldiga cupol 

Sig för h ans öga höjer, 

Der söderns fulla morgonsol 

På seklers ära dröjer. 

Liksom de klara stjernors här 

Guds rika tanka inalar, 

Så skimra konstens bilder der 

I minnets brutna stralar. 

En kalk han fick af Påfvcns hand, 

Att hjertats törst hugsvala; 

Så gick han hem till fädrens lan d, 

Att det sin gärd betala. 

Hvar ädel kraft, af mödans tvang 

Förhöjs till se gerstyrka: 

Snart trofast bön och helig sång 

Blef hörd i Romfars kyrka. ') 

På trons och hoppets altar der 

Den gyllne kalken blänker: 

Så mången själ, med fromt begär, 

1 Nådens flod sig sänker. ^ 

Men plötsligt kalken derifrån 

Sågs genom rån försvunnen; 

Och blef — sa ville svekets han! 

I Romfars rensel funnen. 

141 

») Romfartuna, i Westmanland. (Källan kallas nu 

Sösta.)

142 IIELSOBRUNflrs- 

Ej gäller är ans vittnesbörd, 

Ej mödans vandringsöden! 

Som trons m artyr blir Rom far förd 

Till afrättsplats och döden. 

Hans rena själ vid korset fast 

Såg segrens krona virad, 

Och hjessan föll, i blodig Iiast, 

Med silfverlockar sirad. 

Hvar fågel sjö ng, vid svä rdets klang, 

En morgonpsalm i dalen; 

En källa der ur djupet sprang, 

Sa klar som stjern esalen. 

Hon hviskar än, bad' dag och natt, 

! jeinn och stilla susning: 

Sl °? hans h J erta ' l"gnt och gladt, 

Mot evighetens ljusning." 

Der Romfar himlens englar såg 

1 dödens stund förtroligt, 

Nu leker källans blåa våg 

Med blomstren små, så roligt. 

Fran polen åter solen far 

I bleka vinterstrålar: 

Men Romfars hälla, alltid klar, 

Ett helgons oskuld målar. 

KÄLLA OCH SOL. 

EUPHROSYNE. 

Jag vet en klar, förborgad källa, 

H vars dryck mig läskat mången gång. 

Ur stilla djup dess ådror välla, 

Och vågen klingar der som sårig.

SÅNGER. 143 

Dess flöden ofta utåt vandra 

Att, strida, bilda sig till elf; 

Men, om ej elfven gläder andra, 

Sä gläder källan dock mig sjelf. 

Jag vet en sol, som källan lyser, 

At den sin färg livar dag hon får: 

Till is om hennes yta fryser, 

Dess djup dock ingen vinter når. 

Hon jordens bästa blommor spegla r, 

Hon gömmer allt hvad skönt hon s åg, 

Och bvita aftonstjernan seglar, 

En ros af eld, på hennes våg. 

Men komma moln a tt rymden svärta, 

Straxt källan far af solen tröst: — 

Brinn varm, du sol, uti mitt hjerta! 

Rinn klar, du källa, i mitt bröst! 

BÖTTIGER. 

FÅGELN, BLOMMAN OCH KÄLLAN. 

fr ågel i skyn, o! hur bief du så glad? — 

Högt ibland vindar i gungande furen 

Föddes jag upp i den fria naturen, 

Döptes i Majdaggens himmelska ba d: 

Derför jag jemt är så frisk, är så glad" 

• »lomma på ängen! hur bief du så skön? 

Källan den rena jag fick till min s pegel, 

Härdens förakt är min dyraste regel, 

-Sanningens gåfva min varmaste bön: 

Oerför, ka nhända, jag synes dig skön,"

144 IlELSOBRUNNS- 

Källa i dalen! hur bief du så ren? — 

"Spegeln jag är för min Skapares under, 

'"Målar hans verk i de grönskande lunder, 

"Målar i stjernprydda himmelens s ken: 

"Derför, kanhända, du nämner mig: ren." 

Fågeln och Blomman och Källan allena 

Älska naturen, den sköna, den rena; 

Menniska! vänd till din moder e n gång: 

Älska den äfven i lefnad, i sång! 

H. SÄT ILERBKRO . 

KÄLLAN. 

Jag vet en frisk och ljuflig källa, 

mer klar än himlahvalfvet blå; 

långt djupare dess ådror välla 

än jordens lägsta pulsar slå; 

mer outtömmelig än hafven 

och lugnare än djupa grafven, 

mer läskaude än Hermons dagg. 

När strid och sorger hjertat sårat 

och knappt jag mer på räddning tror, 

när frestelsen mitt si nne dårat 

och ångren uti hjertat bor; 

då dricker jag ur källan åter, 

Straxt stillas ögat då som gråter, 

och hjertat får igen sin frid. 

Men vill du veta livar den rinner; 

se, Öfverallt är den dig när 

och öfverallt d u henne finner, 

om du ett ödmjukt hjerta bär; 

den ger dig tröst i alla öden 

och himmelskt lugn i sjelfva död en; 

dess ljufva namn är — Herrans nåd. 

J. M. LINDBLAD

SÅNGER. 

145 

ANDARNES SÅNG ÖFVER VATTNET. ') 

Menniskans själ 

Liknar vattnet: 

Från himlen kommer det, 

Till himlen går det — 

Och åter neder 

Till jorden måste det, 

Evigt vexlande. 

Strömmar från höjdens 

Branta klippvägg 

Den.yra böljans 

Glittrande stråle ; 

Han förångar 

I molnens vågor, 

Dit han dragés, 

Dit han störtar 

Kärlig. 

Glatta klippans 

Jemna bana 

Forer den yra 

Lätt brusande 

Ner på fälten 

Frän djupet neder, 

Der bland skogar, 

Dälder, kransade 

Utaf blommor, 

Lugn han flyter. 

Höja sig då 

Mot dess vågor 

Höga klippor, 

Skummar han ledsen, 

' Trappvis, 

Till afgrund. 

.>) Grundtanken af GOETHE. 

Hinlòok für Rrunnigästér, An Ira US/tel. 

7

146 DELSOBRÜNNS- 

I släta strömfaror 

Smyger han genom ängar hän, 

Tills i den speglande sjö 

Skåda sig i dess blåa öga 

Himlens stjernor. 

Vind är böljans 

Kärlige ä lskare: 

Vind rörer från grunden opp 

Skummande vågen. 

Själen, Menniska! 

Hur liknar den vattnet! 

Odet, Menniska! 

Hur liknar det vinden ! 

(Ur JJ Poetiska Julklappar/*) 

SÅNG, 

skrifven vid Kongl. Djurgårds-Brunn T 

Midsommarsdagen 1841. 

I?Med hvar dag den gyldne solen 

Vandrat närm're oss omkring, 

Ställt sin kungastol vid polen, 

Knutit blommor kring dess ring. 

Nu kring norden, klädd som söder, 

Ljusets Kung från Zenith glöder, 

Och da högst han strålar der, 

Nordens Kung! ditt namn han bär. 

Mild som JOHAN att försona, 

Och som CARL i striden stark, 

Du ditt hemlands blomsterkrona 

Satte ock på denna park.

SÅNGER. 

Och livar gång den gröna våren 

Der med sippor prydd kring haren 

Gör sin årsgång, Konung god! 

Löfvar han din ärestod. 

Men vid denna friska källa , 

Plågans tillflykt länge r e n, 

Der kristallens vågor välla 

Fram, ur klippans bröst af sten, 

Äfven der din godhet kröner 

Qvalets och behofvets s öner, 

Deras tacksamhet i dag, 

Gode Kung! till offe r tag. 

INGELMAW- 

BRUNNS VISA 

vid Häggestads Brunn, 1767. 

Orickom våra Fäders dryck, 

Till vår helsas styrka; 

Läggom bort en veklig nyck, 

Till att Bachus dyrka. 

Svenska hjertan friskas opp 

Af det klara vatten; 

"Vatten gör en härdig kropp, 

Rolig sömn om natten. 

Andra dricka uti vin 

Sina heta skålar, 

Hvilka sk änka sömnen in 

Utur stora bålar; 

Mera hurtigt våra glas 

Vi i bottnen supa, 

Än de hjeltar i kalas, 

Som af vinet stupa. 

147

148 HELSOBRUNNS- 

Vivat! Ofverst' HEUTKRSVÂRD 

Med sin Fru AGATHA! 

Som är honom endast värd: 

Beggc falskhet hata. 

Gammal redlighet och dygd 

Kring ert hus skall rotas; 

Odygds-anden från vår bygd 

Utaf er skall motas. 

Skål for Frun på Kylbera! 

Lefve! utan hinder! 

Vattnet måle helsans färg 

Uppå hennes kinder! 

Lyekan till at t återfå 

Allt hvad helsan saknar? 

Alltid frisk ur sängen gå, 

H varje dag hon vaknar! 

Lefve vår TORPADIUS! 

Med sin söta Gumma! 

Som gör med sitt dygdeljus 

Oväns-munnar stumma. 

Himlen Iåte, som en dröm, 

Deras sorg ] ) försvinna, 

Och,^som denna källans ström 

Långt i hafvet rinna! 

Skal! till våra Fröknars väl, 

Som vår Källa dricka! 

Tänka stundom på sin träl, 

Stundom sy och sticka. 

Dömma nu den lille gud 

Att i källan dränkas; 

Ater är, att vara Brud, 

Bästa som kan tänkas. 

1 ) Öfver en älskad sons död.

SÅNGER. 

Fru KOLLANDER hej gutar! 

Som en hurtig qvinna: 

Ni bör säkert fiere år 

Blifva vår värdinna; 

Men då måste ingen häst 

Vara med i s viten; 

Ty för sådan glupsker gäst 

Är Er äng för liten. 

HOF FRÖKEN 

vid dess resa till Loka, ar 1767. 

Så res nu lyckligt, vackra b arn, 

Med pilar, bogar, band och garn, 

At Helsokällan bruka: 

Alt väl! 

Ty hvar en har sin sjuka. 

Ni förstår mig väl. 

Förtrefflig verkan Loka har 

När hon ser skönhet blott och bar, 

Som plaskar liksom Änder, 

Alt väl! 

Och väter mer än händer. 


149 

Det bör bli sundt i högsta grad 

At som Diana ga i bad; 

Men lät dock e j fa höras, 

Alt väl! 

At acteoner göras. 


OLOF T. DALIK.

150 IIELSOBRUNNS- 

DEN BADANDE FLICKAN. 

(Öfver en taßa af Horace Verriet.) 

Fanny i det salta bad 

Stiger dansande och glad, 

Böljan lindar lätt sin arm' 

Kring d ess silkesfina barm, 

Trycker sig så smidigt mot 

Bröstets tvänne silfverklot, 

Stänker lockens mjuka gull; 

Utaf silfverperlor full, 

Lyfter sig till läppens ros, 

Stjäl en kyss och far sin kos; 

Vänder dock igen och ber 

Ödmjukt a tt få kyssa mer. 

Fanny rodnar blott och 1er. 

Nu ett månsken faller ner 

Och belyser med sin dag 

Hennes blottade behag. 

Ack, hur retande hon"står, 

Liknar en poetisk vår, 

tull af doft och sång och glans. 

Mycken kärlek, ingen dans 

Men jag blundar, ty jag får 

Ingen ros af denna vår. 

KÄLLAN. 

C. A. ADLERSPARRE„ 

Friska källa! låt mig dig få dricka: 

Du mitt enda läkemedel ä r, 

Det mig stärker, att på dig blott blicka, 

Pa den bild, som du af himlen bär.

SÅNGER. 

Sjelf från himlen du ditt ursprung leder : 

Ett välsignadt moln vid bergets topp 

Gjöt dig hit i klara droppar neder; 

Och du far igen ditt opp. 

Fåfängt bäcken, att din klippa h inna, 

Letar sig en väg; han dig ej nar. 

Der du föddes, der skall du försvinna; 

Han till hafs med någon annan går. 

Dock deruppe väntar cr ett möte: 

Äfven han, lulländande sitt lopp 

Genom vevltlen, skall ur hafvets sk öte, 

Som en ånga, stiga opp. 

151 

Kanske här, som moln, i aftonstunden 

Purpurstänkta, mötens J en dag, 

Och begjuten blommorna i lunden; 

Der då sitter någon ung, som jag. 

Blek, som jag, hon ser pa er och^tänker: 

Skönt är lifvet här: hvad är det da 

Bortom skyn, som dessa pärlor stänk er, 

Der de höga stjernor gå? F. M. FRANZÉN.

152 

BRUNNSGÄSTER. 

(Efter Aug. Levald. Ur Bazaren.) 

iVIan kan med skäl säga, att knappast någonting är i 

våra dagar så på modet som att besöka brunnar och 

bad. Den fashionablaste noblessen, penningaristokratien 

, konstnärerna, de hedersamma borgarena, alla 

vilja smaka det obeskrifliga nöjet att äta vid table 

dhote, dricka i sig ett visst antal glas surt vatten, 

göra små promenader på åsna och vid det gröna bordet 

tappa bort de penningar, som värdshusvärden 

varit nog artig lemna qvar i ens börs. 

Enligt mina observationer ges det trenne bestämda 

och oföränderliga typer af brunnsgäster, och hvilka 

trenne förefinnas till och med vid de obetydligaste 

brunns- eller badorter. 

Pa första linien ställer jag den egentliga badgästen, 

det vill säga, den sjuka. Denne skulle gå i 

elden på mineralvattnets inre och yttre kraft. Han 

skyr icke alt hvarje morgon fylla magen med en massa 

af svafvel eller jern. Denna art gäster blir likväl med 

hvaije dag allt mer sällsynt, den hotar till och med 

att alldeles försvinna, trots läkarnes alfvarsammaste 

åtgöranden. 

Sadana sjuka badgäster finner man mest bland 

gamla militärer, som varit med i kampanjer och lida 

af gamla blessyrer, eller äro de gamla ungkarlar, som 

fatt det infallet att gifta sig, och af en ung hustru 

fått sig rekommenderadt att nyttja bad för podagera. 

Efter den sjuka badgästen kommer i ordningen 

den friska. lian är pa visst sätt inrättningens försy n 

och allt i allom. Han känner på sina fem fingrar traktens 

alla sköna utsigter, de bästa åsnorna, hvilka uta:n, 

fara kunna rekommenderas damerna, de sundaste lokalerna 

att bo i, de bästa hotellerna att äta på. Ha®

153 

föranstaltar alla baler och amatörskonserter, lian vet 

att konversera om musik och sköna konstei, litteratur 

och politik. Vid bordet åtager lian sig benäget att 

skära för, och gör »des honneurs», nar nya gäster 

anlända. Talar man med honom om kappranmngar, 

så är han medlem af »Jockeyklubben» ; om malen, 

så har han ätit middag der och der med den och 

den utmärkte målaren, om litteratur, sa vet han hur 

den ocli den store romanförfattaren har sitt har och 

hur han knäpper sin vest, hur den och den ryktbara 

poetissa« låter skära sina klädningar och hvad hon 

gemenligen äter till qvällsvard; om musik, sa vet han 

att prisa sin herrliga tenor, sådan han nemligen hade 

den före sin sista gemena sjukdom. Dessutom har 

han små glasögon i stålbogar, och ar till middagaine 

alltid klädd i frack, silkesstrumpor och skor al iernissadt 

läder. Detta slags brunns-dilettanter ha b o 

en slags oöfvervinnerlig aversion , och det ar nemligen 

mot vatten; under hvad form det än ma presenteras. 

Han spelar med tur, men tror sig pa samma gang 

kunna ge dementi åt det gamla ordspråket: »tur i 

spel, otur i kärlek.» ^ 

Det förlöper ingen brunnstermin, att icke någon 

af dessa friska gäster med döden afgår, vare sig genom 

kula eller fleurett-stöt, fall från hasten, eller 

indigestion. 

Sist har man att nämna den romaneska och pittoreska 

badgästen. Denne reser till brunnarna, endast 

för att kunna säga att han varit der. Han ar nyging 

och har dertill särdeles lätt för att expektorera sig. 

För hvarje träd eller klippstycke råkar han i entusiasm 

och utropar: »O, natur!» Han slapar ofveia 

med sig ett album, deri han antecknar sina känslor 

för hvarje ögonblick. 

Han stiger upp straxt efter midnatt, för att icke 

försofva sig och försumma morgonrodnaden. Värds

154 

husflickorna måste sitta för honom och han tecknar 

a tiggare och postiljoner på landsvägen. Dessa eskisser 

skola framdeles komma att pryda ett charmant 

verk under namn af »Intryck och minnen.» 

På hans natthord ligga spridda papper och ett 

par pistoler. Han stirrar fruntimmerna i ögonen pä 

ett sällsamt vis, och underlåter icke, så fort det hotar 

med regn, att drapera sin reskappa kring sig pa 

spanskt vis. Gemenligen bestar hela det utbyte, hau 

fran baden for hem med sig, i en allvarsam katharr. 

Man skulle ännu kunna nämna ett slags brunnsgäster, 

som icke fara till brunnen alls, utan nöja sig 

med att sans façon dricka artificiella vatten hemma 

pa sm kammare. Dessa bespara både pengar och tid, 

och njuta dessutom rätt angenämt af intryck, dem de 

»eke kant, äfventyr, dem de icke belefvat, i det de 

helt simpelt läsa dem i de andras beskrifningar.

Första Häftet. 

Beskrifning öfver Sveriges förnämsta Helsobrunnar. 

Företal m-vi- Adolfsberg j» (107). 

Mcdc,i 1 (2 «'! Himraclstadlund' 117 (118). 

Loka . - • • 45 (51). Lannaskcde. . . . 121 (l-"> 

Lund fil (65) Sankt Ragnlnlds 

Porla 73 (SO), eli. Söderköpings 125 (127). 

Ramlösa 85 (a.b.) I'listad

3:o Beskrifning öfver Sveriges förnämsta Helsobrunnar 

(fortsättning från första häftet) : 

Walingebo .... 71. 

Alingsås (71) 113. 

Helsan (72) 121. 

Sölfvesborg . . . . (72) 114. 

Säther 73. 

Ljunga 74. 

Wählberga .... (74) 111. 

Sosta 75. 

Wallhall (76) 115. 

Medevi 77. 

Lund 88. 

Ronneby 94. 

Ramlösa 98 

Porla 102. 

Sperlingsholm . . .105. 

Sânga 107. 

Gullockra 112. 

Kyrkeby 113. 

Upsala 114. 

Himmelskällan 115. 

Lassbo 116. 

Lindahls eller Strömsbergs 

116. 

Marcdahls 117. 

Emmaus 118. 

Lindesberg 118. 

Nora 119. 

Rudskällan 119. 

(99). Sköftle 121. 

Filipstad 122. 

Evedalil 108. 

Tillägg. 

Södra Wi .... 109 (122). Warbergs br. o. badinr. 123. 

(xillbcrga 110. Badinr. vid Clara Källa 123. 

Ystad 111. Medevi 124. 

4:o Diet -reglor och andra iakttagelser för Brunnsgäster, 

samt några ord i allmänhet om vattnets 

bruk såsom läkemedel 125. 

5:o Helsobrunns-sånger 137. 

JÌ ii 11 cl ser : 

Sid. 95, rad. 13 slår: Norr om urberget fäs: Norr om 

källan uppstiger urberget 

— 107, — 17 „ 1841. JOHAN J. SMITT, läs: 1842. 

JOIIAN LORENTZ WESTBERG, 

— 113, — 21 „ G J. GRAPENGIESSER läs: A. F. 

PAOLI.

I W m MII I • • I •••" 1 •"

handbok för brunnsgäster

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?