Föreläsningsanteckningar 2

fil.lu.se

Föreläsningsanteckningar 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Föreläsningsanteckningar

21 december 2012

Behaviorism

(t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953)

Mentala tillst˚and är beteendedispositioner.

- Att vara i ett visst mentalt tillst˚and är bara att vara benägen att

göra vissa saker givet att vissa manifestationsvillkor är uppfyllda

(= givet att vissa fysiska omständigheter r˚ader).

- Att identifiera ett mentalt tillst˚and med en disposition är därför

inte samma sak som att identifiera ett mentalt tillst˚and med det

som kan realisera dispositionen. En disposition att göra x kan realiseras

p˚a m˚anga olika sätt. B˚ade människor och miniräknare kan

summera tal och har därför dispositionen att givet vissa manifestationsvillkor

är uppfyllda (n˚agon fr˚agar ’vad är 7+4’?/ n˚agon

knappar in ’7’,’+’,’4’,’=’ p˚a miniräknaren) korrekt addera tal.

Men de realiserar den här dispositionen p˚a olika sätt (i en hjärna/i

elektronik).

- att säga att mentala tillst˚and är beteendedispositioner är inte bara

att säga att mentala tillst˚and orsakar beteende (det implicerar de

flesta teorierna om mentala tillst˚and), utan att mentala tillst˚and

bara är s˚adana dispositioner

- Beteendedispositionerna behöver inte vara kategoriska i

bemärkelsen att allt beteende inträffar varje g˚ang manifestationsvillkoren

är uppfyllda.

- Listan p˚a beteendedispositioner kan mycket väl vara oändligt l˚ang,

eller av andra skäl praktiskt omöjlig att färdigställa.

Argument för Behaviorismen:

Behaviorismen har flera attraktiva drag. 1) den etablerar en stark

koppling mellan mentala tillst˚and och beteende vilket är välkommet

d˚a vi dagligen förklarar beteende i termer av mentala tillst˚and och

anför beteende som evidens för att mentala tillst˚and föreligger. 2)

Behaviorismen är förenlig med fysikalismen. 3) Behaviorismen gör

1


mentala tillst˚and multipelt realiserbara d.v.s. att givet att vi kategoriserar

beteende och manifestationsvillkor tillräckligt generellt

s˚a kan varelser som är skilda fr˚an människan ha mentala tillst˚and.

Detta är inte möjligt för identitetsteorin (enligt den kan t.ex. inte

bläckfiskar känna smärta, eftersom de inte har n˚agra c-fibrer).

Ett viktigt argument mot Behaviorismen:

Vilka beteendedispositioner som är kopplade till vilka mentala tillst˚and

för en viss person verkar vara beroende av vilka andra mentala

tillst˚and den personen har. Det finns därför inga unika beteendedispositioner

som kan kopplas till specifika mentala tillst˚and.

M˚anga mentala tillst˚and har inget beteende kopplat direkt till sig. Vilket beteende

ett mentalt tillst˚and ger upphov till hos en person beror p˚a den personens

övriga mentala tillst˚and. Men behaviorismen förutsätter att det finns ett s˚adant

beteende som det mentala tillst˚andet kan analyseras i termer av.

Illustration:

K. tror att det finns ett lejon i närheten → K. är benägen att springa sin väg.

K. tror att det finns ett lejon i närheten &

K. tror att lejon inte anfaller om man st˚ar stilla → K. är benägen att st˚a stilla.

K. tror att det finns ett lejon i närheten &

K. tror att lejon inte anfaller om man st˚ar stilla &

K. vill inte leva längre → K. är benägen att försöka dra uppmärksamhet

till sig genom att röra p˚a sig.

(K st˚ar här för en godtycklig person)

Att tro att det finns ett lejon i närheten har inget beteende kopplat direkt till

sig. Vilket beteende det här mentala tillst˚andet ger upphov till hos en person

beror p˚a den personens övriga mentala tillst˚and. Men ett s˚adant beroende g˚ar

inte att f˚anga enbart i termer av beteende och manifestationsvillkor.

2


Funktionalism

(t.ex. Sellars’s 1956 och Putnam 1960)

Mentala tillst˚and är funktionella roller (=kausala roller).

- Ett tillst˚and realiserar en viss funktionell roll genom att st˚a i vissa

kausala relationer till andra tillst˚and. T.ex. att ’tro att det st˚ar

ett lejon framför mig’ orsakas av vissa synintryck, leder till vissa

andra mentala tillst˚and och till ett visst beteende. Alla tillst˚and

som st˚ar i de här kausala relationerna är enligt funktionalismen

trosföreställningen att det st˚ar ett lejon framför mig.

- Funktionalismen är identisk med Behaviorismen s˚anär p˚a att funktionalismen

till˚ater att kausala relationer mellan mentala tillst˚and

är del av ett tillst˚ands funktionella roll (behaviorismen till˚ater inte

att s˚adana är del av beteendedispositioner)

- Funktionalismen undviker cirkularitet genom att analysera tillst˚and

tillsammans snarare än ett och ett (Funktionalismen kan

uttryckas som en Ramseysats)

- De funktionella rollerna behöver inte vara kategoriska i

bemärkelsen att allt beteende inträffar varje g˚ang n˚agon är i det

relevanta mentala tillst˚andet.

- De funktionella rollerna kan mycket väl vara praktiskt omöjliga

att karakterisera p˚a ett uttömmande sätt.

3


Ett första argument mot Funktionalismen:

Det Kinesiska Rummet

( Searle 1980 )

Anta att en person som inte först˚ar ett ord kinesiska är instängd i ett rum.

Rummet har tv˚a luckor, en genom vilken han kan ta emot papperslappar med

symboler p˚a och en genom vilken han kan lämna ut lappar med liknande symboler

p˚a. Till sin hjälp har han en detaljerad instruktion och en uppsättning

regler för hur ut-meddelandena ska utformas fr˚an de meddelanden han f˚ar in

genom in-luckan. Efter att ha suttit en längre tid i rummet (20 ˚ar eller s˚a) har

han lärt sig reglerna utantill. Han har inget begrepp om vad symbolerna betyder

men han vet exakt vilka symboler som är svar p˚a vilka. Vad han inte vet

är att symbolerna är kinesiska tecken och att det han gör är att svara p˚a fr˚agor

p˚a kinesiska. Det verkar klart att mannen inte först˚ar kinesiska, även om han

funktionellt sätt mycket väl kunde vara identisk med n˚agon som först˚ar kinesiska.

S˚a först˚aelse av kinesiska (och liknande mentala tillst˚and) kan inte vara en

funktionell roll.

Ett andra argument mot Funktionalismen:

Zombies

(Fr˚anvarande kvalia)

Är det möjligt att det finns/skulle kunna finnas människor som är precis som du

men som inte upplever n˚agonting? Som g˚ar igenom samma sorts strukturer av

medvetandetillst˚and när de tänker men som är upplevelsemässigt helt tomma

inombords?

Om s˚adana ’Zombies’ är möjliga s˚a är funktionalismen falsk eftersom vi är funktionellt

identiska med zombies men upplevelsemässigt olika.

Ett tredje argument mot Funktionalismen:

Det Inverterade Spektrumet

(Omkastade kvalia)

Tänk om alla andra ser helt andra färger än vad du gör! Tänk dig vidare att

de här skillnaderna i färgupplevelser tar ut varandra s˚a att alla objekt som

du tycker liknar varandra färgmässigt är s˚adana att andra ocks˚a tycker liknar

varandra färgmässigt. I s˚adana fall s˚a gör de här skillnaderna i upplevelser ingen

skillnad p˚a hur du reagerar när du ser olika objekt, hur du använder ditt spr˚ak

etc.

Din upplevelse av t.ex. bl˚att har samma funktionella roll hos dig som hos alla

andra. Men din upplevelse skulle vara annorlunda. S˚a upplevelser kan inte vara

funktionella roller. ( Shoemaker 1982 diskuterar det här problemet).

4


Interimslutsats

Det verkar som de sv˚araste problemen för funktionalismen genereras av medvetna

mentala tillst˚and. Den verkar dock kunna f˚anga vad som utgör ett omedvetet

mentalt tillst˚and.

Mentala tillst˚and, förklaringar och förutsägelser

Oavsett om vi köper den funktionalistiska analysen om mentala tillst˚and s˚a inbjuder

den till att tänka p˚a mentala tillst˚and (i synnerhet omedvetna mentala

tillst˚and) i ljuset av de förklaringar och förutsägelser vi kan använda dem till.

Exempel:

Kalle är benägen att försöka dra uppmärksamhet till sig i närheten av ett lejon.

Varför? Hur skulle vi kunna förklara det här?

Genom att anta att...

Kalle tror att det finns ett lejon i närheten

Kalle tror att lejon inte anfaller om man st˚ar stilla

Kalle inte vill leva längre

Omvänt, en förutsägelse:

Om vi vet att Kalle...

... tror att det finns ett lejon i närheten

... tror att lejon inte anfaller om man st˚ar stilla

... inte vill leva längre

S˚a kan vi förutse att Kalle...

...är benägen att försöka dra uppmärksamhet till sig i närheten av ett lejon.

Nedan följer tre intressanta (och överraskande) idéer som bygger p˚a kopplingen

mellan mentala tillst˚and och de förklaringar och förutsägelser de kan användas

till. De tv˚a första idéerna leder till positioner som är oförenliga med de fem

positioner vi har övervägt redan, men den tredje verkar leda till en syn p˚a det

mentala som är förenlig med ˚atminstone de fysikalistiska teorierna.

Idé 1.

Om vi huvudsakligen postulerar omedvetna trosföreställningar (och andra omedvetna

mentala tillst˚and) för att använda dem i förklaringar och förutsägelser s˚a

är det kanske rimligt att tänka sig att vi inte ska tillskriva dem en högre grad

av existens än att vi kan förklara i termer av dem.

5


Medvetandefilosofisk Instrumentalism (=fiktionalism)

(t.ex. Dennett 1971 )

Mentala tillst˚and är användbara teoretiska fiktioner men existerar inte

i n˚agon egentlig bemärkelse.

- Vad som är centralt vad gäller mentala p˚ast˚aenden är deras

användbarhet för att ge förklaringar och förutsägelser.

- Sanningen hos mentala p˚ast˚aenden är sekundär/ spelar inte n˚agon

roll/är nonsens.

- Vad som är karakteristiskt för mentala p˚ast˚aenden är att de erbjuder

en viss sorts förklaringar, s˚a kallade intentionala förklaringar.

- det intentionala perspektivet är bara ett av flera möjliga perspektiv

man kan anlägga för att förklara beteendet hos sofistikerade

objekt, vi kan ocks˚a anlägga ett designperspektiv eller ett fysiskt

perspektiv.

- det intentionala perspektivet är speciellt användbart d˚a vi inte

har tillg˚ang till data om en varelse/maskins kunstruktion men en

del data om dess beteende.

- Problem: Varför fungerar förklaringarna? Kan man i strikt mening

förklara beteende utan att tillst˚anden man förklarar i termer av

finns, d.v.s. är delar av den kausala historien som leder fram till

beteendet?

Idé 2.

Om vi huvudsakligen postulerar omedvetna trosföreställningar (och andra omedvetna

mentala tillst˚and) för att använda dem i förklaringar och förutsägelser s˚a

är det möjligt att annat teoretiserande(/postulerande) skulle vara att föredra.

2. Eliminativism

(t.ex. Churchland 1981 )

Det finns inga mentala tillst˚and.

- Alla tillskrivningar av mentala tillst˚and är falska.

- Mentala tillst˚and är egentligen inte speciellt användbara för att

ge förklaringar (jfr. fiktionalismen).

- Mentala tillst˚and (i synnerhet propositionella attityder) är del

av en falsk (undermedveten) teori (’folkpsykologi) och ska därför

överges.

Intentionella Lagar och Folkpsykologi:

En av eliminativistens grundinsikter är att attribueringar av mentala tillst˚and

(t.ex. ’Johan tror att solen skiner’) är del av en sorts vardagsteoretiserande:

’folkpsykologiserande’. Den här formen av teoretiserande inbegriper inte bara

antaganden om att det finns mentala tillst˚and av ett visst slag utan ocks˚a

6


Intentionala lagar, lagar som anger det generella förh˚allandet mellan mentala

tillst˚and av olika slag.

Exempel p˚a intentionala lagar:

A är rädd för att P → A vill att inte P

A tror att P leder till Q och vill att Q → A vill att P

A tror att P leder till Q och tror att P → A tror att Q

(A st˚ar här för en godtycklig person, P och Q st˚ar för tv˚a godtyckliga propositioner,

t.ex. ’Solen g˚ar ner’ och ’Kylan kommer’)

Givet att v˚ara attribueringar av mentala tillst˚and är en del av en viss sorts

teoretiserande – resonerar eliminativisten – s˚a ska den bedömas i enlighet med

gängse normer för bra teoretiserande. Enligt eliminativisten s˚a är folkpsykologin

inte adekvat av principiella skäl och bör därför förkastas i sin helhet. T.ex.

1. Folkpsykologin är ett stagnerat forskningsprogram (Folkpsykologin har varit

densamma i ˚arhundraden och har inte utvecklats genom att till exempel fler

saker kan förklaras nu än tidigare. Stagnerade forskningsprogam bör ersättas

med mer progressiva forskningsprogram.)

2. Folkpsykologin är en väldigt begränsad teori om v˚art mentala liv (Det finns

m˚anga saker som folkpsykologin inte belyser alls s˚asom minnet, kreativitet, psykisk

sjukdom eller sömn. Folkpsykologin borde därmed ersättas av ett mer ambitiöst

forskningsprogram.)

3.Folkpsykologin är inte integrerad med andra vetenskapliga teorier: (Kategorierna

som folkpsykologin använder sig av (’tror’, ’vill’ etc.) är inte s˚adana att de

lätt kan översättas till kategorier inom andra vetenskaper som till exempel fysik

eller kemi.)

Idé 3.

Om vi huvudsakligen postulerar omedvetna trosföreställningar (och andra omedvetna

mentala tillst˚and) för att använda dem i förklaringar och förutsägelser s˚a

är det möjligt vissa externa faktorer ibland kan spela samma förklaringsmässiga

roller som interna faktorer gör. Dessa faktorer d˚a bör klassificeras som mentala

eller som bidragande till det mentala. Clark och Chalmers 1998 ) T.ex.

Anta först att Inga är i Malmö och vid n˚agot tillfälle under dagen kommer p˚a

att hon vill g˚a och se en utställning p˚a moderna museet. Hon tänker efter och

kommer sedan ih˚ag att museet ligger p˚a gasverksgatan 22. Hon g˚ar sedan dit.

Det verkar klart att Inga tror att moderna museet ligger p˚a gasverksgatan 22 och

7


att hon tror det här redan innan hon blir medveten om detta: trosföreställning

l˚ag och väntade n˚agonstans i hennes minne.

Anta nu att Otto som lider av Alzheimers är i en liknande situation. Han befinner

sig i Malmö och kommer p˚a att han vill g˚a p˚a moderna museet. Ottos minne

är i m˚anga avseende inte tillförlitligt längre och som m˚anga andra som lidet av

Alzheimers har han med sig en liten anteckningsbok som han använder sig av

för att minnas. Han plockar fram anteckningsboken där det st˚ar att museet ligger

p˚a gasverksgatan 22. Han g˚ar sedan dit. Det verkar klart att Otto tror att

moderna museet ligger p˚a gasverksgatan 22 och att han, genom sin rutinmässiga

användning av sin anteckningsbok, tror det här redan innan han blir medveten

om det.

Men vad Otto tror beror d˚a p˚a n˚agonting utanför hans huvud; vad som st˚ar i

hans anteckningsbok. S˚a v˚ara mentala tillst˚ands inneh˚all kan bero p˚a saker i

världen.

Att säga att Otto helt saknar trosföreställningar om det som st˚ar i hans rutinmässigt

använda anteckningsbok skulle förklaringsmässigt vara analogt med

förneka att Inga tror n˚agot hon inte för närvarande är medveten om.

8


Tillbaka till det distinkt medvetna

De framsteg som vi hitintills har observerat idag har begränsat sig till omedvetna

tillst˚and, eller aspekter av medvetna tillst˚and som inte direkt är kopplade

till deras fenomenala karaktär.

Kanske kan t.ex. funktionalismen f˚anga vad omedvetna mentalt tillst˚and är men

den verkar inte kunna f˚anga de medvetna tillst˚anden. Fiktionalism och eliminativism

verkar uppenbart falska vad gäller medvetna tillst˚and. Identitetsteorin

har lokaliseringsproblemet. Inte ens dualistiska teorier har s˚a mycket att säga

om medvetna mentala tillst˚and utöver att de existerar.

Det finns lite olika former av teoretiserande som kan kasta lite ljus p˚a medvetna

tillst˚and. Ett tillvägag˚angsätt är att försöka först˚a medvetandetillst˚and i termer

av en viss sorts representationer.

Lite distinktioner: Olika sorters saker kan tillskrivas medvetenhet. Vi kan säga

att en varelse (t.ex. en människa) är medveten (varelsemedvetenhet) och att

säga att ett mentalt tillst˚and är medvetet (tillst˚andsmedvetenhet). Vi kan

säga att ett tillst˚and är medvetet i en funktionell bemärkelse (att tillst˚andet är

tillgängligt för vissa andra tillst˚and och processer) (=tillgänglighetsmedvetande)

och vi kan säga att ett tillst˚and är medvetet i bemärkelsen att det har en fenomenal

karaktär; att det är p˚a ett visst sätt att vara i det tillst˚andet (=fenomenal

medvetenhet). Det är den här sista sortens medvetenhet som har gäckat de

teorier vi har intresserat oss för.

Förklaringar av fenomenalt medvetande i termer av representerande

En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer;

hastighetsmätare, termometrar, bilder, spr˚akliga uttryck, tankar. Kan

man först˚a medvetandet i termer av representationer?

Det är naturligt att anta att ˚atminstone vissa fenomenalt medvetna tillst˚and

representerar tillst˚and i världen, i bemärkelse att de handlar om, eller har

tillfredsställelsevillkor (t.ex. sanningsvillkor) i termer av tillst˚and i världen;

min medvetna visuella upplevelse att det st˚ar en vas p˚a bordet kan vara korrekt

eller inkorrekt beroende p˚a om det faktiskt st˚ar en vas p˚a bordet. Min medvetna

trosföreställning att Berlin är stort handlar om Berlin. Vi säger att det ett

mentalt tillst˚and representerar är dess inneh˚all.

Man brukar skilja p˚a begreppsligt inneh˚all och icke-begreppsligt inneh˚all hos

representationer. Att en representation har ett begreppsligt inneh˚all är nära

knutet till att n˚agon som har de korresponderande begreppen skulle kunna

˚aterge det här inneh˚allet spr˚akligt (d.v.s. att denne är förmögen att producera

en spr˚aklig representation med det här inneh˚allet) och hur vi tänker p˚a

världen. En central insikt bland de som förespr˚akar representationella teorier

9


om fenomenalt medvetande är att medvetandet skulle kunna vara en form av

representation med icke-begreppsligt inneh˚all. Observationer som stödjer det

här är t.ex. att vi inte alltid kan konceptualisera eller uttrycka det vi ser, att

vi kan diskriminera mellan t.ex. färgnyanser som vi inte har begrepp för (vars

skillnad vi inte kan beskriva eller konceptualisera), att det vi t.ex. ser ligger till

grund för v˚ar inlärning av visuella begrepp och ˚atminstone för vissa begrepp

inte självt kan vara begreppsligt.

1. Teorier i termer av första ordningens representationer

(t.ex. Dretske 1995)

- Att vara i ett fenomenalt medvetet tillst˚and är att ha en mental

representation med icke-begreppsligt inneh˚all vars inneh˚all är

tillgängligt för diverse kognitiva processer kopplade till tänkande

och handlande.

- Den här positionen kombinerar en funktionell komponent med en

representationell

- Positionen försöker skilja ut medvetna tillst˚and fr˚an omedvetna

med hänvisning till icke-begreppsligt inneh˚all.

- Problem: Kan ett och samma tillst˚and ibland vara medvetet och

ibland omedvetet?

2. Representationsteorier i termer av

andra ordningens perceptioner

(t.ex. Lycan 1996)

- Att vara i ett fenomenalt medvetet tillst˚and är att ha en mental

representation med icke-begreppsligt inneh˚all vars inneh˚all är

tillgängligt för diverse kognitiva processer kopplade till tänkande

och handlande och är objektet för en inre form av (högre ordningens)

perception (en sorts inre sinne).

- Genom att ha med en separat komponent som ett nödvändigt

villkor för fenomenal medvetenhet möjliggör vi att ett och samma

medvetande b˚ade kan vara medvetet och omedvetet.

- Problem: Om det är inre sinnet verkligen är en form av perception

skulle inte den kunna vara känslig för samma sorts perceptionsmisstag

som andra sinnen (t.ex att jag tror att jag ser ett djur

om kvällen men det inte är n˚agot djur där)? Men vi verkar aldrig

hamna i situationen att vi funktionellt (första ordningens representation)

är benägna att säga att n˚agot är rött, men ocks˚a att

n˚agot ser gult ut för oss (andra ordningens representation).

10


3. Representationsteorier i termer av

andra ordningens tankar

(t.ex. Rosenthal 1986)

- Att vara i ett fenomenalt medvetet tillst˚and är att ha en

mental representation med icke-begreppsligt inneh˚all vars inneh˚all

är tillgängligt för diverse kognitiva processer kopplade till

tänkande och handlande och som har orsakat en (högre ordningens)

trosföreställning att man är i det första tillst˚andet.

- Genom att ha med en separat komponent som ett nödvändigt

villkor för fenomenal medvetenhet möjliggör vi att ett och samma

medvetande b˚ade kan vara medvetet och omedvetet.

Allmänt problem för den här strategin att förklara medvetandet: Vissa fenomenalt

medvetna tillst˚and verkar inte vara representationer. Vad representerar

smärta t.ex.?

Avrundning av andra föreläsningen:

Ett centralt begrepp

Om de högre ordningens teorier är det bästa vi har att ta till för att först˚a fenomenal

medvetenhet s˚a vilar v˚ar först˚aelse av fenomenal medvetenhet p˚a idén

att ett tillsst˚and kan representera ett annat.

Tanken om representation är central även för omedvetna tillst˚and d˚a alla propositionella

attityder är representationer.

Dessa observationer leder oss till fr˚agan: Vad innebär det att ett tillst˚and representerar

ett annat?

11

More magazines by this user
Similar magazines