Arkeologisk schaktningsövervakning i samband ... - Gotlands Museum

Arkeologisk förundersökning
Arkeologisk schaktningsövervakning i samband med
vattenavledningsarbeten på fastigheten S:t Klemens 5
S:t Klemens 5
RAÄ-nr 107:1
Visby stad
Gotland
Länsstyrelsen Gotlands län dnr
431-1536-11
Daniel Langhammer
2012

Gotlands Museum
Strandgatan 14
621 56 Visby
Tel: 0498 29 27 00
Fax: 0498 29 27 29
E-post: info@gotlandsmuseum.se
www.gotlandsmuseum.se
2

Tekniska administrativa uppgifter
Länstyrelsens diarienummer: 431-1536-11
Länsstyrelsens beslutsdatum: 2011-08-19
Utförare: Gotlands museum
Län: Gotland
Landskap: Gotland
Socken: Visby
Fastighet: S:t Klemens 5
Kartblad (SWEREF 99 TM): 63G 9j
Gotlands museums diarienummer: 2011-0287
Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning
& särskild arkeologisk undersökning (KML 2 Kap §13)
Dagar i fält: 2011-11-21 & 2011-11-23
Ansvarig person i fält: Daniel Langhammer
Övrig personal: -
Fältarbetstimmar: 8 h
Koordinater (RT90 2,5 gon V): Schakt 1 SV-hörn: X6393607,41 & Y1648710,59. Schakt 2 SVhörn:
X6393607,29 & Y1648707,82. Schakt 3 SV-hörn: X6393603,78 & Y1648703,06.
Mätmetod: RTK-GPS
Dokumentationsmaterial: Plan- & profilritning, fotografier, anläggnings- och
lagerbeskrivning samt mätfil (förvaras på Gotlands museum).
Fynd: Fyndmaterialet förvaras på Gotlands museum i väntan på fyndfördelning.
Företag/Grävmaskinist: -
3

Innehållsförteckning
Tekniska administrativa uppgifter 3
Sammanfattning 5
Syfte 6
Metod 6
Arkeologi och bebyggelse inom Kv. S:t Klemens 6
Förundersökningen 7
Schakt 1 8
Murverket 9
Schakt 2 10
Murverket 10
Schakt 3 12
Stenflisor 12
Fyndmaterial 13
Datering 14
Tolkning och Resultat 14
Referenser 15
Förkortningar och förklaringar 15
Bilaga – tabeller för fynd och ben 16
Figurlista
Fig. 1. Översiktskarta – Innerstaden med fastigheten S:t Klemens 5 markerad.
Fig. 2. Översiktskarta med Hotell Klemens och Smedjegatan.
Fig. 3. Karta med schaktplan och murverk.
Fig. 4. Schakt 1 från murverk i söder mot norra delen av schaktet.
Fig. 5. Sektion över murverket i schakt 1.
Fig. 6. Murverket i schakt 2.
Fig. 7. Ovandelen av murverket i schakt 2.
Fig. 8. Profilritning – södra profilväggen i schakt 2.
Fig. 9. Profilritning – södra profilväggen i schakt 3.
Fig. 10. Fyndfoto – flinta från schakt 1.
Fig. 11. Fyndfoto – Hantverksspill från schakt 3.
Fig. 12. Plan, Johan Fardelin.
Fastighets-/kartdata, © Lantmäteriet: Medgivande I2011-1522.
Omslagsbild: Schaktning på fastigheten S:t Klemens 5 (Foto: Daniel Langhammer, 2011).
4

Sammanfattning
Inför planerade markarbeten inom fastigheten S:t Klemens 5 genomförde Gotlands
museum år 2011 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.
Uppdragsgivare var Hotell S:t Clemens med syftet att förbättra vattenavrinningen
inom fastigheten. Vid den arkeologiska förundersökningen som utfördes i samband
med markarbetena framkom kulturlager och ett murverk. Ansvarig person i fält var
Daniel Langhammer. Arbetet genomfördes 2011-11-21 och 2011-11-23.
Fig. 1. Översiktskarta – Visby innerstad med fastigheten S:t Klemens 5 markerad med rött
(inom svart cirkel).
5

Syfte
Den arkeologiska förundersökningens syfte var att undvika att konstruktioner i form
av murverk eller andra lämningar skadades, samt att undersöka och dokumentera
lager och anläggningar. Undersökningen skulle också kunna ligga till grund för tillståndsprövning
om lämningarna var av sådan karaktär att en särskild arkeologisk
undersökning skulle krävas.
Metod
Markyta och omrörda lager maskinavbanades med en liten grävmaskin. Avsatta kulturlager
grävdes för hand. Dokumentationen bestod av plan- och profilritningar, fotografier,
beskrivningar samt mätpunkter. För inmätning användes en RTK (Real Time
Kinematic) GPS med geoid-modell SWEN08_RH2000.
Arkeologi och bebyggelse vid kvarteret S:t Klemens
Enligt Johan Fardelin har Smedjegatan fått sitt namn antingen av att det stått smedjor
utmed gatan eller att det denoterar till de slagglager som hittats utmed gatan och omgivande
kvarter. Tjocka slagglager har påträffats vid flera tillfällen, vanligen har det
konstaterats från ca 0,5 meters djup till nivåer på över en meter (11-14). Tranhusgatans
södra del, som gränsar till kvarteret S:t Klemens, är enligt Fardelin sannolikt äldre
än den norra. Grundmurar efter medeltida byggnader har påträffats utmed denna
del.
Fig. 2. Karta med Hotell S:t Clemens och kyrkoruinen. Kvarteret Klemens är beläget på norra sidan av
Smedjegatan.
6

Kvarteret S:t Klemens omgärdar S:t Clemens kyrkoruin, till vilken samtliga fastigheter
gränsar. Kyrkoruinens nuvarande byggnadskropp daterar sig i huvudsak till ett stycke
före eller omkring 1200-talets mitt då den avlöst en äldre kyrka. Den gropkeramiska
boplats som breder ut sig från området kring Stora Torget har även konstaterats vid
kyrkan på ca 1 meters djup, under nuvarande marknivå. Kyrkogården har haft störst
utsträckning åt söder, norr och nordväst om kyrkan. Kyrkan som förföll till sitt ruinliknande
tillstånd efter reformationen har restaurerats under 1800- och 1900-talen.
Emil Ekhoff genomförde utgrävningar på platsen 1907-1909 (Bohrn & Westlund
1977:124, 156, 176f). Mellan åren 1970-1973 genomfördes en byggnadsarkeologisk
undersökning under ledning av Waldemar Falck, vilken i huvudsak berörde S:t Clemens
kyrkoruin och dess kyrkogård. I samband med undersökningen hittades förutom
gravar, lager och konstruktioner; ett skifferkors med kyrilliska bokstäver (Falck: u.
dnr). År 1974 undersöktes en möjlig gropkeramisk grav samt ett flisgolv på fastigheten
S:t Klemens 4 (Swanström 1974: 1-2). Enligt Ragnar Engeström har bogårdsmuren
tillhörande kyrkan konstaterats under mark även inom fastigheten S:t Klemens 5,
och gravar har tidigare påträffats på flera tomter runt kyrkan (Engeström et al 1988:
270f).
S:t Klemens 5 är den största fastigheten i kvarteret. Dagens bebyggelse används till
hotellverksamhet men representerar i sitt uppförande en handelsgård eller stadsgård
från sekelskiftet 1800. Några av byggnaderna uppfördes redan på 1700-talet, och en
av dem kan i sitt ursprung möjligen tillskrivas 1600-talet (Hansson et al. 2002: 336f).
Av de fastigheter som omger S:t Klemens 5 uppvisar flera spår efter medeltida byggnader.
I bostadshuset på S:t Klemens 24 utmed Tranhusgatan finns en källare med
medeltida murverk (Hansson et al 2002: 346). På fastigheten S:t Klemens 6 i korsningen
Smedjegatan-Tranhusgatan har bl.a. lämningar efter brunn och slagglager
framkommit i samband med en undersökning vid slutet av 1980-talet (Wennersten
1993: 297). Slagglagret stämmer överens med tidigare fynd i bland annat kvarteret
Priorn och vittnar om förekomsten av omfattande smidesverksamhet i området (Nihlen
1927, Wennersten 1993: 297, Zerpe 2007: 117f). Öster om Hotell S:t Klemens, på
fastigheten S:t Klemens 20, så har bostadhuset utmed gatan medeltida delar bevarade
(Hansson et al 2002: 344).
Förundersökningen
Den arkeologiska förundersökningen utfördes vid två tidpunkter, eftersom de planerade
markarbetena endast tangerade djup under 0,3 meter vid ett par tillfällen; i samband
med grävandet av en ränndal samt vid anläggandet av två stenkistor för avrinning.
2011-11-21 grävdes ett schakt (nr 1) tvärs över innergården, från det norra huset
på fastigheten till det södra. 2011-11-23 grävdes de två stenkistorna (schakt nr 2
och 3), som bestod av två djupare gropar som skulle fylldas med gruslager för snabbare
avrinning. Undersökningsområdet är beläget ca 16,5 till 16,8 m.ö.h. Nedan följer en
beskrivning av schakt, konstruktioner, lager och andra anläggningar.
7

Fig. 3. Schaktplan med undersökningsschakt nr 1-3, samt en del av de strukturer som omnämns i
schaktbeskrivningarna: 1) Flatlagd sten strax intill schaktet, 2) Flathuggna stenar varav endast ett
par i ursprungligt läge. Sannolikt störd del av murverk, 3) sentida rör som delvis stört murverk nr 4.
4) Murverk.
Schakt 1
Schaktet som grävdes från hotellets reception och vidare norrut var ca 15 meter långt
och i regel 1 meter brett, utom i söder där det vidgade sig något till ca 3 meters bredd.
Schaktdjupet skulle som mest uppgå till 0,6 meter, vilket medförde att en marknivå
som låg under ett omrört lager kunde lämnas orört. Det överlagrande omrörda lagret
kan närmast karaktäriseras som ett lerigt jordlager, vilket innehöll spår av bruk, rikligt
med tegel och ben, samt enstaka buteljglas och spik. Förutom detta påträffades
bl.a. en bit passglas, bearbetad flinta, 2 svinbetar samt tre bottenskållor och enstaka
bitar smidesslagg. Slaggstycken var ställvis också synliga mot det underliggande lagret
som i övrigt hade relativt låg fyndfrekvens. Inslag av sot och enstaka kolbitar kunde
också iakttas i det lagret.
Efter ca 7 meter, från receptionen räknat, syntes en flat sten mot schaktets östra sida
(fig. 3: Nr 1). Stenen var knappt synlig i profilen, men kunde borstas fram i plan. Den
låg mycket ytligt och kan vara del av en konstruktion. Eftersom den inte berördes av
markarbetet så lämnades den utan vidare undersökning. Efter 11 meter påträffades
ett murverk som senare visade sig hänga samman med den mur som framkom i
schakt nr 2. Eftersom murverket visade sig vara skadat i öster (fig. 3: Nr 2), sånär som
på ett par flathuggna stenar som delvis låg ur läge på en något lägre nivå, så kunde
schaktet förläggas till den sidan utan att skada den intakta delen av muren.
8

Murverket
Muren (fig. 3: Nr 4, öster om röret) som var orienterad i öst-västlig riktning bestod av
kalkstenar med flat ovansida och släthuggna sidor. Stenarnas innerkant var oregelbunden
och sannolikt rör det sig om en skalmursteknik (se fig. 8). Mellan stenarna
fanns ett gulbrunt murbruk. I schakt nr 1 var en ca 2,2 m lång och en minst 0,7 m bred
del av muren synlig. Det visade sig att murens totala bredd var ca 1-1,02 meter i samband
med att en större del av murverket togs fram i schakt nr 2. I öster var murverket
i schakt 1 skadat, möjligen i samband med äldre markarbeten. Ett rör gick även igenom
murverkets övre del (fig. 8).
9
Fig. 4. I bildens nederkant
syns murverket,
vars bortre gräns är
rödmarkerad. Schakt
1 är gulmarkerat. I
Bakgrunden syns
ingången till hotellets
reception , dörren till
höger (Foto: Daniel
Langhammer, 2011).
Fig. 5. Murverket såsom det var synligt i schakt 1. Dess östra del var skadat sedan tidigare, sannolikt i
samband med äldre markarbeten. Ett rör löpte bakom muren och vidare in i schakt 2 (se fig. 3: Nr 3).

Schakt 2
Ett schakt för en stenkista (en grop fylld med singel för snabbare vattenavrinning)
förlades strax väster om den södra delen av schakt 1 (fig. 3). Schaktet var ca 2,8x1,5
meter stort och 1,2 meter djupt. Förhållandevis snabbt framkom samma murverk som
i schaktet bredvid, ca 0,25 meter under den ursprungliga markytan. Eftersom schaktdjupet
skulle vara större här så gick det att utföra en bättre dokumentation av muren.
Totalt kunde fyra lager urskiljas. Dessa utgörs, från markytan och nedåt räknat, av:
Ett ca 0,45 meter tjockt omrört/utfyllnadslager med inslag av tegel och slagg (L4). Ett
ca 0,25 meter tjockt grus och sandlager tolkat som utfyllnadslager (L1), fyndtomt sånär
som på några få obrända ben mot botten. Ett ca 0,2 meter tjockt och mörkbrunt
gruslager (L2) med fynd av obränt ben, enstaka kärlfragment och kol. Ett minst 0,3
meter tjockt mörkbrunt och mer humöst lager (L3) med inslag av sten och grus, i det
närmaste fyndtomt. Lager nr 2 och 3 tolkas som avsatta (med viss infiltration från
lager 1 i de övre delarna av lager 2). Lager 3 ligger strax under muren. Samtliga lager
finns inritade i förhållande till murverket i figur 8.
Murverket
Murverket i schakt 2 utgör fortsättningen på det i schakt 1. Murens längd löpte utmed
hela schaktet i öst-västlig riktning och var här ca 2,8 meter lång och 1,02 meter bred.
Sammantaget med murdelen i schakt 1 uppgår den totala synliga murlängden till
minst 5 meter. Dess höjd i schakt 2 var ca 1 meter. Stenstorleken i murens nordsida
varierade mellan 0,3x0,25 till 0,9x0,2 meter, men i regel var stenstorleken från
0,5x0,25 meter och större. Mellan och delvis överdraget över kalkstenarna syntes
murbruk, i en ljust gulbrun ton. Muren var placerad direkt på gruset (L3) och ingen
sockel var synlig.
Fig. 6. Murverket från norr (Foto: Daniel Langhammer, 2011).
10

11
Fig. 7. Ovandelen av murverket
i schakt 2, foto från
ÖNÖ (Foto: Daniel Langhammer,
2011).
Fig. 8. Ovan: Sektion
av sydprofilen i
schakt 2. Lager 1-4
markerade i förhållande
till murverket.
Färgade delar i
profilen utgör partier
med murbruk.
Nedan: Sektion av
murverkets ovandel
(Ö-V). P = Mätpunkt.

Schakt 3
Ytterligare en stenkista med grus skulle förläggas några meter sydväst om schakt 1
och 2 (fig. 3). Detta schakt var ca 2x1,5 meter stort och 1,3 meter djupt. I huvudsak
kunde fyra lager urskiljas (fig. 9):
Ett ca 0,3-0,6 meter tjockt omrört-/utfyllnadslager med rester efter murbruk och tegel
(L4). Ett par vinkelställda kalkstensflisor fanns i lagret. Under detta framkom ett 0,1-
0,35 meter tjockt lager (L3) med inslag av tegel, sten och obrända ben. Detta överlagrade
ett lerlager (L2) med inslag av sot i botten, ned mot ett underliggande lager. Lagret
var överlag fyndfattigt. Det understa lagret bestod av ett sandblandat kulturlager
(L1) som innehöll rikligt med ben samt rester av hantverksspill i form av ett par tillsågade
benbitar (ben från ko, metacarpalia enligt osteolog). Enstaka keramik förekom.
I lagret fanns en hårt packad lins av sot. De två understa lagren (L1 och L2) tolkas som
avsatta. I schaktets översta del fanns sentida störningar i form av nedgrävningen för
en telekabel.
Stenflisor
De två vinkelställda kalkstensflisorna i L4 (fig. 9: Nr 1) utgör sannolikt någon form av
anläggning. Det är oklart exakt vad den haft för funktion. Möjligen har de utgjort stöd
till stolpe eller liknande. Eftersom de kan knytas till det övre omrörda/utfyllnadslagret
, så är anläggningen sannolikt från ett senare datum.
Fig. 9. Sektion av sydprofilen i schakt 3. Nr 1 är läget för två vinkelställda kalkstensflisor.
Intill dessa syns ett parti (punktat) med grus efter nedgrävning för telekabel. I lagren
förkom också partier med inslag av kol (svartstreckad symbol), samt tegel (T) i lager 3
och 4. I det nedersta lagret (L1) fanns en lins med sot (nr 2). Lagren 1-4 är beskrivna i
texten ovan (Teckning: Daniel Langhammer, 2011).
12

Fyndmaterial
Vid förundersökningen tillämpades en restriktiv fyndinsamling, mycket på grund av
att flera undersökningar tidigare genomförts inom kvarteret på angränsande fastigheter.
Omrörda massor med sentida inslag banades bort. De fynd som iakttogs i lagren
finns nämnda i beskrivningarna ovan. I undantagsfall samlades fynd in, det rör sig om
en bit passglas, en retuscherad bit sydskandinavisk flinta samt ett större stycke järnslagg
(bottenskålla). Annars var fyndinsamling i stort begränsad till avsatta lager, det
rör sig om avfall i form av ben och enstaka keramikskärvor (varav åtminstone en
skärva A-gods) från djupare nivåer. Vid undersökning togs också materialprover, bl.a.
murbruk från muren samt kol från sot- och kolkoncentrationer i schakt 3.
13
Fig. 10. Flinta (F7)
från schakt 1 (Foto:
Monica Elmshorn,
2012).
Fig. 11. Hantverksspill
(F6) från schakt
3 (Foto: Monica
Elmshorn, 2012).

Datering
Ingen 14C-analys har kunnat genomföras av kostnadsskäl. Fyndmaterialet utgör spår
från såväl den stenåldersboplats som finns i området, som medeltid och fram till nyare
tid. De murverk som framkommit tolkas som äldre än 1600-tal med hänsyn till de
befintliga byggnadernas historia, sannolikt medeltida. Av medeltida ursprung bör
även lagret med slaktavfall och hantverksspill (L1) i schakt 3 vara, samt ett avsatt
lager strax ovanför detta (L2).
Tolkning och resultat
Det ligger nära till hands att tolka murverket som påträffades år 2011 påträffade som
tillhörande S:t Clemens kyrkans bogårdsmur. Murverk tolkade som rester av bogårdsmuren
har tidigare noterats på andra fastigheter inom kvarteret. Det vanskligt
att framlägga en sådan tolkning utan närmare eftertanke.
Fig. 12. Detalj från plansch hos Johan Fardelin. På ritningen syns ett murverk med notis om en ljusöppning.
Om det stämmer så är det möjligt att Fardelins och i så fall även 2011 års murverk snarare utgör
resterna efter byggnader. De sammantagna spåren är dock för fragmentariska för att några direkta
slutsatser skall kunna dras.
Bland Fardelins planscher finns en planritning som visar ett murverk med början några
meter öster om muren som framkom 2011 (inne i huset och vidare österut). På
planen finns även en glugg för ljusöppning utritad. Detta är inte vad man hade förväntat
sig i en bogårdsmur utan snarare i en byggnad. Fardelins murverk linjerar inte helt
med muren inne på gården, utan hamnar direkt söder om denna. Det är i sammanhanget
viktigt att komma ihåg att Fardelins plan är handritad och således inte helt
exakt. Två tolkningar förefaller troliga: 1) Murverket på Fardelins plan utgör resterna
efter en byggnad, som visserligen kan ha legat i anslutning till bogårdsmuren. Detta
skulle kunna förklara notisen om en ljusöppning. 2) Fardelins planen är i något avseende
missvisande, och att det ändå rör sig om rester av bogårdsmuren.
Hur det än förhåller sig med Fardelins mur är det svårt att dra några långtgående slutsatser
om murverket som framkom 2011. Något som möjligen kan tala för bogårds-
14

mur är murens jämna och släta överdel, men det är ett svagt indicium. Tills fler undersökningar
genomförts i området får vi nöja oss med möjligheten att murverket både
kan utgöra rest av antingen bogårdsmur eller byggnad.
Referenser
Bohrn & Westlund. 1977. S Nicolaus och S Clemens. Sveriges kyrkor. Utgivet av KVHAA & RAÄ.
Stockholm.
Engeström, R. Medeltidsstaden 71. Visby – historisk bakgrund, arkeologiska dokumentationer.
Med bidrag av Falck, W., Yrwing, H. m.fl. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska
Museer, Rapport. Stockholm.
Fardelin, J. 1905-1939. Anteckningar om förhistoriska och medeltida lämningar i Visby
och Gotlands landsbygd, med bifogade kartor och ritningar. Manuskript i Gotlands
museums arkiv. Visby.
Hansson, J. et al. 2002. Visby innerstad – en bebyggelseinventering. Del 1. Huvudredaktör:
Joakim Hansson. Visby.
Nihlen, J. 1927. Jernkontorets annaler : tidskrift för svenska bergshanteringen 111. Uppsala.
Wennersten, M. 1993. Arkeologi i Sverige, nr. 2. Riksantikvarieämbetet. Eds: Tiiu Andrae m.fl.
Stockholm.
Zerpe, L. 2007. Arkeologiska spår efter hantverk i Visby. s. 111-124. Arkeologi, Gotländskt
Arkiv 2007. Visby.
Förkortningar och förklaringar
Dnr - diarienummer
L – Jordlager. Inom stadsarkeologi benämns dessa ofta som påförda, omrörda eller avsatta.
m.ö.h. – meter över havet.
Medeltid – grovt räknat tiden från ca 1050/1130 till ca 1520 (för svensk del). Startdatum vid
1130- eller 40-talet används ibland för Gotländsk del, vilket bl.a. syftar till införandet av
myntväsende, förändringar i handel m.m.
UMY – under markytan
15

Bilaga – Tabeller för fynd och ben
Fyndtabell
F MATERIAL LÄGE LAGER NIVÅ (UMY) SAKORD ANMÄRKN EX VIKT (g) L (mm)
1 FLINTA SCHAKT 1
-50 FLINTA RETUSCHERAD, SYDSKAN-
DINAVISK FLINTA. PÅTRÄF-
FAD I OMRÖRDA LAGER.
2 KER SCHAKT 3 1 -130/-160 KÄRL KERAMIKSKÄRVA, DEL AV
BUK.
3 KER SCHAKT 3 1 -130/-160 KÄRL LITEN KERAMIKSKÄRVA. A-
GODS?
4 KER/BR
LERA
SCHAKT 2 2 -100/-115 KÄRL? LITEN SKÄRVA, ENDAST ETT
PAR STENKORN SOM EV
MAGRING, SAMT HÅLIGHE-
TER. TVEKSAM KERAMIK,
URSPRUNGLIGEN DELVIS
ORGANISK MAGRING?
5 KER SCHAKT 2 2 -100/-115 KÄRL MYNNINGSBIT, YNGRE
RÖDGODS (BII:4)
6 BEN SCHAKT 3 1 -130/-160 HANTVERKS-
SPILL
16
METACARPALIA AV KO,
SÅGAD.
7 FLINTA SCHAKT 3 1 -130/-160 FLINTA SLAGEN, RESTPRO-
DUKT/AVSLAG
8 PASSGLAS SCHAKT 1
9 SLAGG SCHAKT 1
Bentabell
-50 BÄGARE MYNNINGSBIT, PÅLAGT
PÄRLAT GALS VID MYN-
NINGEN. MYNNINGSBITEN
GÅR I VINKEL/FACETT.
GRÖNT GLAS. GLASBITEN
ÄR FÖRKOMMEN I SAMBAND
MED MAGASINSFLYTT.
-50 SLAGG JÄRNSLAGG, BOTTENSKÅL-
LA.
1 12 49
1 26 65
1 3 22
1 4 21
1 6 32
1 96
1 8 41
BEN_NR MATERIAL LÄGE LAGER NIVÅ (UMY) ANMÄRKN F_OMSTÄNDH VIKT (g)
1 OBR B SCHAKT 3 1 -130/-160 ANIMALISKT AVSATT LAGER 2564
2 OBR B SCHAKT 3 -80/-130 ANIMALISKT AVSATT LAGER 196
3 OBR B SCHAKT 3 2 -105/-130 ANIMALISKT AVSATT LAGER 324
4 OBR B SCHAKT 3 3 -80/-105 ANIMALISKT AVSATT LAGER 64
5 OBR B SCHAKT 2 2 -100/-115 ANIMALISKT AVSATT LAGER 168
5 OBR B SCHAKT 1
-50 SVINBETAR BOTTEN AV OMRÖRT LAGER 14
1
1