Undersökning av förhistorisk husgrund - Gotlands Museum

AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ 

The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management 

VISBY 2012-06-12 

DNR 2011-0279 

DNR 2011-279-2 

Undersökningsrapport efter en arkeologisk undersökning av 

RAÄ Hellvi 44:1, Hellvi socken, fastigheten Hellvi Norrgårde 

1:40, Gotlands län, länsstyrelsens diarienummer 431-124-11

Gotlands Museums 2011-279-2 Länsstyrelsens dnr: 431-124-11 RAÄ Hellvi 44:1 

Summary 3 

Sammanfattning 4 

Inledning 4 

Beskrivning av undersökningens förutsättningar, arbetsföretaget och undersökningsområdet 4 

RAÄ-nummer i anslutning till undersökningsområdet 4 

RAÄ-nummer Hellvi 44:1 4 











Tidigare inventeringar 6 

Kommentarer till fyndplatsen 6 

Administrativa uppgifter enligt länsstyrelsens kravspecifikation 6 

Personal 7 

Tidplan 7 

Syfte och målsättning 7 

Undersökningen 2011 7 

Förarbetet 7 

Undersökningsstrategi 8 

Undersökningens genomförande 8 

Förändrade förutsättningar 8 

Koordinatsystem och inmätning 8 

Det norra schaktet 10 

Rutbeskrivningar för det norra schaktet 11 

Det mellersta schaktet 13 

Anläggningbeskrivningar 17 

Det södra schaktet 21 

Fyndinsamling och konservering 26 

Depån 26 

Fyndförteckning för föremålen i depån 26 

Tolkning 29 

Bronsmasken 31 

Övriga inlämnade föremål 32 

Koordinatangivelser 33 

Administrativa uppgifter 35 

Referensförteckning 35 

2


Summary 

In early 2011 an unusual collection of artifacts from different time periods was handed in to the 

Gotland county administration. There was no obvious connection between them, as might have been 

expected if, for example, the objects had come from one or more disturbed graves. Among the 

artifacts was an object unique for this part of the world: a Roman face mask, probably from the later 

part of the second century, with the image of Alexander the Great. Beyond this intrinsic interest, the 

mask had also been modified after coming to a new context far from the Roman Empire and adapted 

to the world-view of the Hellvi citizens. The eyeholes of the mask, originally empty and open, had 

been closed through the insertion of metal eyes. It seems likely that the object was transformed from 

a mask to a face. 

The excavation attempted to resolve the original find-spot of the mask. The person who handed it in 

said it was found close to a corner in the foundations of a long-abandoned building in Hellvi parish, a 

claim that the excavation soon demonstrated to be almost correct. In the middle of a farm house 

from the early Iron Age, several items were found, among them some missing parts of the mask. The 

dating of associated objects suggests that the mask had been in use for several centuries and was 

finally abandoned together with the house around 600 AD. The artifacts found with it mainly 

consisted of fragmentary drinking vessels dating back to the 4th century. 

The house itself was in no way extraordinary, with unexceptional finds such as beads, rivets, knives 

and ceramics. The conclusion is that it was a ordinary household, with an extraordinary collection of 

goods. 

. 

3 

Fig.1. Karta över området väster om 

Hellvi kyrka. Undersökningsområdet 

är markerat med en cirkel vid 

förkortningen U.o.


Sammanfattning 

Inledning 

Inom Gotlands Museums publika satsning på arkeologi finns en kursverksamhet där 

arkeologiintresserade erbjuds möjlighet att delta i en undersökning. Detta har pågått under flera år 

på skilda platser. Undersökningarna har varit av sådan art att de inte skulle ha utförts under andra 

omständigheter då det inte rör sig om platser som är avsedda att exploateras. 

Vid metalldetektering plockades flera metallföremål upp ur marken som nu, drygt 25 år efter att de 

hittades, har lämnats in till Länsstyrelsen i Gotlands län. Inlämnaren berättade att föremålen kan 

härledas till det här området. Föremålen utgör en blandad kompott från olika tidsepoker och det var 

svårt att se något kulturhistoriskt samband mellan dem. 

Frågan på förhand var om en arkeologisk undersökning kunde ge information som leder till att det 

går att bringa reda i fyndomständigheterna. Andra föremål, som keramik och glas, föremål som inte 

lokaliseras med hjälp av metallsökare kunde genom grävning ge datum för byggnadens brukningstid. 

Objektet för undersökningen är RAÄ Hellvi 44.1, en husgrund från järnålder som ligger på fastigheten 

Hellvi Norrgårde 1:40-4. 

Beskrivning av undersökningens förutsättningar, arbetsföretaget och undersökningsområdet 

Vid okontrollerade undersökningar med metalldetektor plockades flera metallföremål upp ur marken 

som nu, ca 25 år efter att de hittades, härförs enligt tredjehandsuppgifter till det här området. 

Föremålen utgör en blandad kompott från olika tidsepoker, åtminstone ett par hundra år. Frågan på 

förhand var om en arkeologisk undersökning kunde ge information som leder till att det går att 

bringa reda i fyndomständigheterna. Andra föremål, som keramik och glas, föremål som inte 

lokaliseras med hjälp av metallsökare, kunde genom grävning ge datum för byggnadens brukningstid. 

Ett av föremålen är en bronsmask som sannolikt har tillverkats i det romerska riket under 

hundratalets andra hälft. 

Undersökningen genomfördes i form av en kursverksamhet, med ca 30 deltagare från två olika 

kurser. Den ena bedrivs i samarbete mellan ArkeoDok och Folkhögskolan i Fårösund, den andra av 

Gotlands Museum. Undersökningarna leddes gemensamt av arkeolog Per Widerström, Gotlands 

Museum och arkeolog/kulturgeograf Dan Carlsson, ArkeoDok. Anställda inom projektet var arkeolog 

Anna Petterson och osteolog Astrid Lennblad. Underkonsult till Gotlands Museum var arkeolog Johan 

Holm, Inblick HB. Tillsammans var det fem arkeologer som ledde undersökningen. 

RAÄ-nummer i anslutning till undersökningsområdet 

RAÄ-nummer Hellvi 44:1 

Husgrund, 30x13 meter (NNÖ-SSV) Vallarna är 3-4 meter bred och 0,4-0,7 meter hög. Ingång i södra 

gaveln. Bottenplanets bredd 7,5 m. Enstaka skärvstenar i utskott vid sydvästra hörnet. Starkt 

igenväxt. 


11 meter VNV om SV hörnet är RAÄ Hellvi 44:2, en rest sten av gråsten 0,8 meter hög och 0,9 meter 

bred (N-S) och intill 0,7 meter tjock (vid markytan). Av den i 1940 års inventering omnämnda 

stensträngen syns inga säkra spår. 

4



Stensättning, röseliknande 10 meter diameter och 0,5 meter hög. Fyllning en utgörs av gråsten 0,2- 

0,5 meter stora. I mitten en grop 1,5 meter diameter och 0,5 meter djup. 


8 meter S om RAÄ Hellvi 46:1 är RAÄ Hellvi 46:2, en röseliknande stensättning, 7 meter diameter och 

0,6 meter hög. Fyllningen utgörs av sten 0,2-0,6 meter stora. 


5 meter VNV om RAÄ Hellvi 46:2 är RAÄ Hellvi 46:3. En stensättning, röseliknande, 6 meter diameter 

och 0,5 meter hög. Fyllningen utgörs av sten 0,3-0,6 meter stora. 


4 meter NV om RAÄ Hellvi 46: 1 finns RAÄ Hellvi 46:4. Också det en röseliknande stensättning, ca 10 

meter diameter och 0,6 meter hög. Fyllningen består av sten 0,3-0,6 meter stora. I V och Ö kanterna 

2 stycken gropar 1,5-2 meter diameter och 0,4 meter djupa. Ekar samt löv och taggbuskar. Läge, form 

och delvis materialet talar för att det är en fornlämning. De delvis olikstora, lösa stenarna och något 

otydliga begränsningar talar mot detta och för att det är ett senare odlingsröse. 


Gravfält, ca 290x240 meter (NNV-SSÖ) bestående av ca 200 fornlämningar i Ö, S och V i något tätare 

grupperingar i NÖ glest belägna. Dessa utgörs av 197 runda stensättningar, 2 resta stenar och 1 

stensträng. De runda stensättningarna av vilka minst fem är röseliknande är 2-16 meter diameter 

(vanligen mellan 4 och 9 meter) och 0,1-1,4 meter hög (vanligen mellan 0,2-0,7 meter). Övertorvade 

med i ytan enstaka till talrika grå och kalkstenar 0,1-0,5 meter stora. Åtta har synlig fyllning av sten, 

småsten och grus. En övertorvad i NÖ, 5 meter diameter och 0,3 meter hög, har skärvsten. Sex har 

delvis synlig kantkedja. 37 har (vanligen) mittgrop eller insjunkning. I ett par finns hällar. Vid fyra 

finns gravklot? 0,5 meter stora. Ungefär tio har yt- eller kantskador speciellt i SV kanten. De resta 

stenarna, belägna i VSV delen, är ca 0,5 meter hög. En lutar. Stensträngen, belägen i N kanten, är 25 

meter lång. På gravfältet finns sämre brukningsvägar, elledningar och stängsel. I NÖ delen är ett till 

synes tomt område ca 100x50 meter (ÖNÖ-VSV). Ställvis mycket tätt beväxt med träd, buskar och 

ormbunkar. 


Röse, 10 meter diameter och 0,9 meter hög. Stenarna är i allmänhet rundade grå stenar och 0,2-0,4 

meter stora. 


1 meter Ö 10cg N om RAÄ Hellvi 169: 1 är RAÄ Hellvi 169:2. Röse, närmast oval 12x8 meter (NV-SÖ) 

och 0,9 meter hög. Stenarna är uteslutande rundade gråstenar 0,2-0,4 meter stora. I SÖ delen en 

grop 3 meter diameter och 0,6 meter djup. I NV delen är en mindre grop 1, 5 meter diameter och 0,5 

meter djup. RAÄ Hellvi 169:2 kan troligen utgöres av två anläggningar. 


4 meter Ö 15cg N om RAÄ Hellvi 169: 2 är RAÄ Hellvi 169:3, en stensättning, rund, 8-9 meter 

diameter och 0,4 meter hög. Med multnande lövtäckt fyllning av huvudsakligen 0,3-0,6 meter stora 

5


stenar. I mitten och mot SÖ kanten är en svacka 1,5 meter diameter och 0,15 meter djup. 

Begränsningen otydlig. 


6 meter NÖ om RAÄ Hellvi 169:3 är RAÄ Hellvi 169: 4. Stensättning, närmast rund, 8-9 meter 

diameter och 0,5 meter hög. Övermossad och med multnande lövtäckt fyllning av 0,3-0,5 stora 

gråstenar. Ytan gropig och ojämn. Tätt snår av tallar, granar, ekar samt hasselbuskar. 

Tidigare inventeringar 

De ovanstående uppgifterna är hämtade ur den inventering som gjordes i slutet av 1970-talet. 

Tidigare gjordes en inventering omkring 1940. Där beskrivs till exempel att en bildsten finns ännu 

stående på gravfältet och att det finns en stensträng i anslutning till husgrunden som idag är 

försvunna. 

Kommentarer till fyndplatsen 

Vid en noggrannare granskning av de dryckeshorn som finns i Historiska museets digitala arkiv 

noterades att det fanns ett tidigare känt dryckeshorn från Hellvi, SHM 2727. Närmare bestämt från 

fastigheten Kyrkebols, en närbelägen gård. När drängen Johan Lindblom under sin tjänst hos 

skepparen O.I. Segerdal vid Kyrkebol hittar och lämnar in de föremål han hittat vid grävningar på 

Kyrkebols marker är det år 1860. Studerar man vidare de historiska kartorna över området så är 

faktiskt den marken som undersökningen genomfördes på i juli 2011 möjligen inom Kyrkebols ägor. 

Mellan kartorna från 1840-tal och 1875 så går gränserna så det är svårt att avgöra om det är inom 

Kyrkebys eller Annexen, men sannolikt den förra. Så kanske hör det dryckeshorn och de andra 

föremål, främst fingerringar, som lämnades in då också till den här depån ursprungligen. 

Administrativa uppgifter enligt länsstyrelsens kravspecifikation 

Undersökare 

Gotlands Museum, Strandgatan 14, 621 56 Visby, Tfn 0498-29 27 00, info@gotlandsmuseum.se 

Gotlands Museums diarienummer för ärendet är 2011-0279 (undersökningsplan) samt 2011-279-2 

(rapporten). 

Ansvarig chef: 

Ulrika Mebus 

Avdelningschef 

tfn 0498-29 27 49 

ulrika.mebus@gotlandsmuseum.se 

Verksamhetsansvarig Kulturmiljö: 

Gunilla Wickman-Nydolf 

arkeolog 

tfn 0498-29 27 33 

gunilla.nydolf@gotlandsmuseum.se 

Projektledare: 

Per Widerström, 

arkeolog 

tfn 0498-29 27 42 

per.widerstrom@gotlandsmuseum.se 

6


Personal 

Gotlands Museums personal i projektet är Per Widerström, som upprättat undersökningsplan samt 

ansvarat för fältarbetet och rapportens utformning. 

Tidplan 

Den på förhand uppgjorda planen ändrades strax inpå undersökningens påbörjande. Anledningen var 

möjligheten att få flera deltagare via folkhögskolan i Fårösund och deras arkeologikurs under ledning 

av Doc. Dan Carlsson. Efter samtal med länsstyrelsens personal beslutades att ärendet var så pass 

angeläget att ju större yta som kunde undersökas på den här platsen, desto bättre var det. 

Detta gjorde dock att tidplan förändrades. Det gjorde även fördelningen av pengar inom projektet. 

För den vidare hanteringen, se kapitlet undersökningens genomförande. 

Syfte och målsättning 

Syftet med en undersökning är att ta reda på mer om under vilka omständigheter föremål som 

lämnats in till länsstyrelsen ursprungligen hittats. Föremålen som lämnats in hittades med 

metallsökare och inga fyndomständigheter finns dokumenterade. Insatsen skulle ses som ett försök 

att se om det går att bringa ordning i ett material i efterhand. Det var i hög grad ovisst om något 

resultat i linje med förhoppningarna överhuvudtaget skulle erhållas. Uppdraget formulerades i 

undersökningsplanen som länsstyrelsens beslut grundar sig på enligt följande. ”Förhoppningen är att 

en arkeologisk undersökning kan hjälpa till att förstå i vilket sammanhang som den gamla 

husgrunden i Hellvi fungerat. Frågorna rör funktion framför allt och konstruktionen är av sekundär 

betydelse. Förhoppningen är att föremål som hittas kan berätta om husets användningstid”. 

Anledningen till den ospecifika uppdragsformuleringen är att masken som sådan väckt ett stort 

intresse. Med vetskap om de omfattande plundringar av skattfyndplatser på ön ville man ha en 

diskret formulering i undersökningsplanen. 

Undersökningen 2011 

I undersökningsplanen föreslog Gotlands museum att den arkeologiska insatsen skulle delas upp i två 

moment. Upplägget skulle vara ungefär som en förundersökning och en särskild undersökning där 

förutsättningarna för moment två skulle identifieras i moment ett. 

Så var tanken att det skulle fungera även om det tidsmässigt komprimerades till parallella moment. 

Marklagren var inte möjliga att särskilja alls. Jorden var mörk och delvis packad och kompakt. 

Ambitionen på förhand var att undersöka en del i byggnaden och en del utanför eftersom det fanns 

förhoppningar om att något som fanns i byggnaden, eller kastats ut från den, kunde berätta mer om 

de som bodde där en gång i tiden. Den yttersta förhoppningen var att hitta något som kunde länka 

platsen till bronsmasken. 

Förarbetet 

Inledningsvis lades ett koordinatsystem upp där hela fornlämningen och närmaste omgivningar 

passades in. Sedan gjordes en metallkartering över ytan. Det var få utslag, och inte särskilt markanta. 

Inget grävdes heller upp på förhand. Det togs inte heller någon särskild hänsyn till de få utslag som 

metallkarteringen gav när schakten märktes ut. 

7


Två schakt, ett i husgrundens norra del och ett i den södra, sattes ut. Schakten delades upp i m 2 -stora 

rutor som grävdes stickvis. Ett område utsågs för en provgrop centralt i fornlämningen RAÄ Hellvi 

44:1. Alla ytor som undersöktes grävdes genom för hand och den jord som togs bort sållades genom. 

Undersökningsstrategi 

Med ledning av en provgrop skulle förutsättningarna utredas, t.ex. föremålsförekomst och 

marklagrens sammansättning och tjocklek. Detta skulle göras för att minimera överraskningarna och 

kunna planera om kursverksamheten vid behov. Om avsatta lager skulle finnas så antogs de vara 

tunna i detta fall. Schakten planerades efter de knappa och osäkra uppgifter om fyndplatsen som 

inlämnaren av masken delgivit Länsstyrelsen. 

Undersökningens genomförande 

Förändrade förutsättningar 

Undersökningen inleddes med att en provruta mitt i byggnaden började grävas ned genom 

marklagren. Det var i syfte att ta reda på hur lagerföljden såg ut, framförallt för att vara förberedd på 

hur en eventuell golvnivå skulle kunna identifieras. Parallellt med detta så började större ytor i det 

norra och det södra schaktet att torvas av. 

Tidigt påträffades delar av den ansiktsmask som utgjorde grunden för hela undersökningen. Därför 

utvidgades det som ursprungligen bara var en kvadratmeter stor provruta till ett mer omfattande 

schakt. Det kallas i rapporten för det mellersta schaktet. I takt med att schaktet växte så kom också 

ytterligare föremål från vad som direkt uppfattades som en depå i dagen. 

När delar av bronsmasken och andra föremål hittats kontaktades länsstyrelsen. Beatrice Edman kom 

ut i fält för att besöka undersökningsplatsen och senare samma dag (2011-07-12) kom Majvor 

Östergren på besök. Båda två arbetar på avdelningen för kulturmiljö, Länsstyrelsen Gotlands län. 

Anledningen var att Gotlands Museum ansåg sig ha uppfyllt uppdraget (att ta reda på om detta 

rimligen var fyndplatsen för bronsmasken) samt att det fanns stor risk för att det som låg kvar i 

marken kunde innebära en omfattande och dyr efterhantering. Även om undersökningen och 

omhändertagandet skulle rymmas inom utsatt tid fanns framförallt risken för att en omfattande 

konservering skulle spräcka budgeten. Senare under samma dag som både Majvor Östergren och 

Beatrice Edman varit på plats så fattade de beslutet att vi skulle ta upp allt som kunde tänkas höra till 

den depå som det visade sig att masken ursprungligen hört till. 

Under tiden hade också representanter för Riksantikvarieämbetet besökt undersökningsplatsen. De 

tog också emot föremålsfynd för att de skulle hanteras på ett bra sätt i avvaktan på beslut om den 

framtida hanteringen av föremålen. Bronsmasken, som tillhörande en ”ny” kontext i och med att det 

är en depå, är inte utredd ännu. I avvaktan på detta så förvaras de föremål som påträffades vid 

undersökningen av Hellvi 44:1 och som räknas till depån, hos Riksantikvarieämbetet. 

Koordinatsystem och inmätning 

Inmätningar gjordes löpande med måttband och tumstock och ritades in på mm-papper i ett lokalt 

koordinatsystem. Undersökningsytorna och koordinatssystemet mättes in med GPS. Felmarginalen i 

inmätningarna bedöms vara mycket små. Schakten kallas det norra, mellersta och södra, se figur 2 

och figur 25. 

8


Fig.2. Planritningen visar de tre schakten, det norra, mellersta och södra. Den grå ovalen visar en 

uppskattad bild av byggnadens grundmurars 2 meter breda kärndel. Norr är uppåt i bilden. 

9


Det norra schaktet 

Rutor och anläggningar 

Det norra schaktet var 17m 2 och låg vid husgrundens 

norra kortsida. Schaktet grävdes inte djupt i de delar 

där det fanns mycket sten. Endast grässvålen och löst 

liggande stenar plockades upp. Anledningen till detta 

var dels att målet för undersökningen inte var primärt 

att beskriva konstruktionsdetaljer i byggnaden (RAÄ 

44:1). 

Anläggningar 

Mellan rutorna 10/29 och 11/29 fanns en 

mörkfärgning. Den var dock bara bestående av 

mörkare jord. Möjligen var detta ett spår av man 

tidigare letat med metallsökare i husgrunden. Det kan 

också ha varit en uppbruten stubbe eller sten. Det kan 

inte uteslutas att det varit ett stolpstöd till en stolpe i 

byggnaden, men sannolikt dock inte något som har 

med byggnaden ursprungligen att göra. 

I det nordvästra hörnet av byggnaden var det mycket 

inrasad sten. Det har rasat in från två håll, både från 

den norra kortsidan och från den västra långsidan. I 

rutorna 8/28, 8/29, 7/28, 7/29 och 6/28 finns det 

stenar från den östra långsidan. 

10 

Fig.3. Det norra schaktet. För orientering hänvisas 

till fig.2.


Rutbeskrivningar för det norra schaktet 

Ruta Markkaraktär 

5/28 Kompakt jord 


6/29 

Tunt grästäcke. 

Under det en 

kompakt jord 



8/28 

8/29 

9/29 

10/29 

Stenar under 

torvtäcke. 

Kompakt jord med 

småsten 

Artefakter 

förutom 

depåfyndet Anläggningar Ben Övrigt 

Rullad brons 

(fnr. 215), kniv 

(fnr.226). 

Keramik, bryne 

(fnr.227) 

Kompakt jord. En 

fläck med lucker 

jord. 

Tunt grästäcke. 

Under det ett tunt 

lager av lös jord i 

rutans östra del (Z 

0,1m). Under det 

förkom kompakt 

jord blandat med 

småsten Keramik 

Yttermur, RAÄ Hellvi 

44:1 Spritt över hela ytan 


44:1 Spritt över hela ytan 


44:1 


44:1 


44:1 


44:1 


44:1 

11 

Ben och kolfragment 

förekommer 

sparsamt 


förekommer 

sparsamt 


förekommer 

sparsamt 


förekommer 

sparsamt 

Ben påträffades i en 

lucker yta 

Mörkfärgning i 

rutans sydvästra del 

som ansluter mot 

11/29. Ben och kolfragment 

förekommer 

sparsamt 

Skörbränd & skärvig 

sten förekommer 



Småsten och 

skärvsten över större 

sten 

(konstruktionsstenar). 



rikligt 



rikligt 



Småsten och 


sten 


Småsten och 


sten 


Småsten och 


sten 


11/29 Mörk jord Skärvig sten 

11/30 Mörk jord 

12/29 Mörk jord 

12/30 

13/29 

Mörk jord, lucker, 

inslag av lera 

Mörk jord, kompakt 

eller packad. 

Djupare fanns 

sandblandad jord. 

En blå glaspärla 

(fnr.225) Stenar från RAÄ 

Hellvi 44:1 

Enstaka 

benfragment 


förekommer 

sparsamt 

Skörbränd sten i östra 

delen av rutan 


delen av rutan 


delen av rutan


Ruta Markkaraktär 

13/30 

13/31 

14/29 

14/30 

Artefakter 

förutom 

depåfyndet Anläggningar Ben Övrigt 

Stenar under 

torvtäcke. Sydvästra 

delen fanns porös 

jord. Flintavslag Bit av horn 

Kompakt jord med 

större stenar. 

Mycket rötter. 

Under torvtäcke 

finns stenar direkt. 

12 

Enstaka 

benfragment 

Spår efter 

förmultnade träd 

Småsten och 


sten 

(konstruktionsstenar).


Det mellersta schaktet 

Det mellersta schaktet 

omfattade 25 m 2 . Det 

grävdes i botten över 

hela den planritade ytan i 

princip. Undantaget är de 

tre rutor som syns i nedre 

delen av ritningen, 6/20, 

6/21 och 6/22. De stenar 

som ingår i husgrunden 

RAÄ Hellvi 44:1 ligger 

kvar och endast utrasade 

stenar plockades bort. 

Anledningen till detta var 

dels att målet för 

undersökningen inte var 

primärt att beskriva 

konstruktionsdetaljer i 

byggnaden (RAÄ 44:1). 

Profil M2, fig.6. 

13 

Fig.4. Det mellersta schaktet. 

Profil M1, fig.5. 

I det mellersta schaktet 

så rensades en del av 

innerväggen fram i 

rutorna 7/19-23. Väggen 

består av ett undre skikt 

av rejäla stenar 

(0,5meter-0,8meter 

stora) och i fyllningen 

fanns det mycket skärvig 

och skörbränd sten. 

I rutorna 8/21, 9,21, 8/20 

och 9/20 så fanns ett 

stolphål med rester kvar 

av trästolpen. I stolphålet 

påträffades en ring från 

en dryckesbägare. 

Ett stolphål med samma 

uppbyggnad hittades i 

rutorna 12/20 och 13/20. 

I rutorna 10/20, 11/20, 

11/21 och 10/21 

påträffades en härdanläggning med en stor kalkstenshäll, nu sprucken i fyra delar. Kring den, i dess 

östra del, fanns ett omfattande kol, sot och asklager. Under det fanns ett lager av hårt bränd 

kalksten. Marklagret var närmast rostrött. I nordöstra delen av anläggningen är marken mörkare och 

inte alls lika rödaktig. I den mörka delen av lagret så fanns en del kol och under det en stenpackning.


Anläggningar 

Mellan rutorna 12/20 och 13/20 påträffades ett stolphål som kallats MS1. Nedanför det i 

planritningen fanns en mörkfärgning med ett stolphål kallat MS2 och en härdanläggning kallad MS3. 

Ytterligare nedanför detta syns ett större stolphål i rutorna 8/20, 9/20, 8/21 och 9/21. 

Längst ned i bilden syns husgrunden då den plockats ren från de flesta av de utrasade (eller inrasade) 

stenarna. 

Schaktprofilen vid M1 i fig.4 syns i fig.5 och 

beskrivs enligt följande. 

1, torvlager (grässvål) 

2, mycket mörk, närmast svart, jord. 

3, mycket ljust asklager 

4, svartgrått jordlager 

5, röd jord, bränd lera 

6, grå askbemängd jord. 

Schaktprofilen vid M2 i fig.4 syns i fig.6 och beskrivs enligt följande. 

1, torvlager (grässvål) 

2, matjordslager utan skiktningar eller skönjbar lagerföljd. Hela lagret betraktas som kulturlager. 

14 

Fig.5. Profil M1. Kring härden framträder flera lager. 

Fig. 6. Profil M2. Här framträder bara det ytliga grässvålslagret samt ett matjordslager.


Rutbeskrivningar för det mellersta schaktet 

Ruta Markkaraktär Artefakter Anläggningar Ben Övrigt 

7/19 

7/20 

7/21 

7/22 

7/23 

8/19 

Mörk jord, mycket 

sten. Gruslager 0,2 m. 

Z. Ljustgult siltigt 

grusskikt i botten. 


sten. 


sten. 


sten, rötter 

Mörk jord med 

mycket rötter. 0,2 

meter ned, är jorden 

ännu mörk och lucker. 

Mörk jord utan sten 

eller grus. Mindre 

stenar i den västra 

kanten. Ca 0,2 meter 

ned fanns ett lager av 

ljusare och sandigare 

jord. I nordöstra delen 

fanns kalkgrus tidigt. I 

övrigt fet jord, mycket 

mörk. 

Keramik 

Nit (fnr.43) 

Keramik 

Sandstensbryne 

(fnr.8), 

keramik, 

sländtrissa 

(fnr.207) 

Sländtrissa 

(fnr.2), keramik 

Keramik 

Profil finns för 

västra delen av 

rutan. 

Från RAÄ Hellvi 

44:1 påträffades 

stora stenar på rad 

och täcks av ett 

lager med 

knytnävstora 

stenar. 





lager med 

knytnävstora 

stenar. 





lager med 

knytnävstora 

stenar. 

Stenar som rasat ut 

från RAÄ Hellvi 44:1 

låg till ruta 8/23. 

0,3 meter ned är 

murens stenar 

tydliga trots att de 

knytnävsstora 

fyllnadsstenarna 

ligger kvar. 

15 

Få ben totalt. 

Större ben i 

botten av 

rutan, mindre 

högre upp i 

stratigrafin. 

Fåtal ben 

Relativt 

mycket ben. 

Husvägg. Vid 

rensning av lös sten i 

husväggens 

konstruktion 

framträder en rad av 

stora stenar som är 

väggstommen. 

Mellan de stora 

stenarna, och över, 

ligger både brända 

och obrända stenar. 

I botten finns 

kolblandad jord. 

Kolfragment spritt 

över ytan. Kol finns 

det mindre och 

mindre av desto 

djupare man gräver. 

Jorden är mörk och 

kol ligger intill 

muren.


8/20 

8/21 

8/22 

8/23 

Packad jord, nästan 

utan småsten. 


utan småsten. 


utan sten 

Mörk jord, lucker och 

kompakt om 

vartannat. Rötter. 

Sax (fnr.3) 

Keramik 

Några utrasade 

stenar från RAÄ 

Hellvi 44:1 

16 

Enstaka 

benfragment 

hittades spritt 

över rutan 


9/19 

9/20 

9/21 

9/23 

10/20 

0,17 meter under 

torven fanns ett 

kompakt jordlager. I 

nordvästra delen av 

rutan fanns större 

stenar i en samling, 

strax över ett 

grusigare marklager. 

Marken hårt packad. 

Fin jord utan stenar. 

Mycket mörk jord. 

Likadant i lager 2 och 

3. Marken något mer 

porös under lager 1. I 

lager 3 åter en 

kompaktare jord. 

Marken hårt packad. 

Fin jord utan stenar. 

Mycket mörk jord. 

Likadant i lager 2 och 

3. Marken något mer 

porös under lager 1. I 

lager 3 åter en 

kompaktare jord. 

Sten framträder i 

norra delen direkt 

under torvlagret. I 

rutans östra del finns 

stenar ca 0,25 m ned. 

En större sten med 

intilliggande lös jord. 

Enstaka 

keramikskärvor 

Ögonvitan till 

ansiktsmasken 

hittades här på 

0,25 meters 

djup. 

Under 0,3 

meters djup 

finns 

keramikskärvor 

Skålformat 

järnföremål 

hittades i rutan. 

Sköldnit? 

Stolphål från 9/21 

(MS.4). Syns direkt 

under torven. Bränt 

trä på ca 0,25 

meters djup. 

Stolphål (MS.4) från 

9/20 fortsätter i 

denna ruta, 9/21 

Härd 

Mellan rutorna 8/20 

och 8/21 hittades en 

sot/kolfläck 0,25 

meter under 

markytan. 

Mellan rutorna 8/21 

och 8/20 hittades en 

sot/kolfläck 0,25 

meter under 

markytan. 

Mindre mängder av 

kol 

0,17 meter under 

torven fanns ett 

kompakt jordlager 

med inslag av kol 

och djurben. 

Enstaka kolfragment 

fanns då ned till 0,4 

meters djup. 

Kolfragment över 

hela ytan. Fler 

kolfragment i lager 

tre än tidigare. 


hela ytan. Fler 

kolfragment i lager 

tre än tidigare. 


hela ytan.



10/21 

11/20 

11/21 

12/20 

13/20 

Direkt påträffades 

rester av en 

härdanläggning. 

Mycket mörk jord 

med inslag av kol och 

sot. Längre ner i 

marken, L3, hittades 

bränd lera. Även 

brandpåverkad sten, 

skärvig samt 

skörbränd, hittades i 

mindre mängder. 

Under torven är det 

en lätt, mörk jord med 

inslag av kol. Södra 

delen är mer 

kompakt. Den 

mörkfärgade jorden 

var grusigare runt 

stenarna. Den mörka 

ytan har en gräns i 

denna ruta som 

framgår av 

planritningen. 

Överst ett mörkt 

jordlager med 

kolfragment. Djupare 

blev koltätheten 

intensivare. I södra 

hörnet av rutan finns 

en häll och där var det 

som mest 

koncentrerat. Under 

detta fanns 

skörbrända stenar och 

ett sotlager. 

Hårt packad jord på ca 

0,1 meters djup. 

Under det ett luckrare 

marklager innan det 

blir hårdare igen vid 

0,25 meters djup. 

Överst ett mörkt, 

poröst jordlager. 

Anläggningbeskrivningar 

En avlång pärla 

hittades intill 

härden (fnr.36). 

En grön pärla 

(fnr.249), 

keramik. 

Keramik, 

sländtrissa 

(fnr.4), sölja 

(fnr.21) 

Härd (MS.3) 

Härd (MS.3), 

Stolphål (MS.2) 

Härd (MS.3) 

Bryne Stolphål MS 1. 

Sölja av järn Stolphål MS 1. 

17 

Ben 

förekommer 

frekvent. I 

västra delen 

fanns en 

samling av 

ben 

På samma 

nivå som det 

djupaste 

sotlagret 

fanns också 

både brända 

och obrända 

ben. 

I anslutning 

till stenar i 

rutans västra 

del fanns 

benfragment 

på ca 0,2 

meters djup. 

Kol förekommer 

frekvent över ytan. 

Mycket kol, sot och 

aska samt brända 

stenar. 

Mkt kolfragment 

spritt över hela 

rutans yta. 

Ben och käke 

hittades. 

Utöver murverket i byggnaden fanns fyra anläggningar i schaktet, tre stolphål och en härdanläggning. 

Två av dem, anläggningarna MS 2 och MS 3, hör sannolikt ihop men har i rapporten fått ett separata 

anläggningsnummer.


Anläggning MS 1 

Anläggningen MS 1 påträffades i 

rutorna 12/20 och 13/20. Det 

var ett stolphål som sannolikt 

utgjort en del av den västra 

raden av takbärande stolpar. 

Det var ca 1 x 0,9 meter i 

diameter (ytterkanter). Själva 

stolpen bör haft en diameter 

nära 0,2 meter. Djupet från topp 

till botten var ca 0,6 meter. 

Stolphålet var anlagt av ett 

tjugotal stenar, från 0,1 meter 

och upp till 0,55 meters storlek. I Fig.7. Anläggningen MS 1, ett stolphål, i plan och profil. 

stolphålets fyllning fanns ben, 

både lite större och småfragment. Det fanns ingen bottensten som stolpen stått på utan den verkar 

ha stått med foten i en jordgrop med stenar i kanterna. 


Anläggningen MS 2 var ett stolphål i ruta 

11/20 som låg i anslutning till MS 3, en härd. 

Stolphålet MS 2 var ca 0,55 meter i 

diameter. Stolphålet var anlagt av drygt 20 

stenar i storlekar i huvudsak mellan 0,1 

meter och 0,2 meter. Stolphålet var från 

topp till botten knappt 0,4 meter djupt. 

I profilen syns en tydlig lagerföljd enligt 

följande; 

L.1 redovisar till grässvål och ytskikt med ett 

täckande humus. 

L.2 visar ett mörkt lager som uppfattades 

som ett avsatt kulturlager. 

L.3 var ett grått asklager. 

L.4 var ett mörkt kolblandat jordskikt. 

L.5 var ett asklager. 

L.6 var ett jordskikt med mycket småsten. 

L.7 var ett mörkt lager som också uppfattades som ett avsatt kulturlager. 

18 

Fig.8. Till höger i den övre bilden syns den grå 

kransen som utgör planritning av MS 2. Till vänster 

om det syns MS 3.


Fig.9. Profilritning av anläggningarna MS 2 och MS 3. Jmfr fig. 6. 


Anläggningen MS 3 var en härd, centralt belägen i byggnaden. Härden har bestått av en stor (nu 

sprucken i fyra delar mellan 0,5 och 0,9 meterstora och mellan 0,35 och 0,45 meter tjocka) 

kalkstenshäll. På dess östra sida fanns ett mäktigt kol, sot och asklager. Under det fanns ett skikt av 

hårt bränd kalksten i ett rostbrunt lager. I nordöstra delen av ruta 11/21 är det ett djupare mörkt 

lager och under det en stenpackning (se profil 3, Östra schaktväggen). Ca 0,2 meter ned finns ett 

sotlager som sticker ut under härdstenarna. Ett asklager fortsätter något norrut efter att sotlagret 

upphört. De ligger kvar i husgrunden och marken under stenarna har inte undersökts. 

Fig.10. Anläggningen MS 3 

enligt planritningen. 

Anläggningen bestod av stora 

kalkstenar som utgjort en 

eldstad centralt i byggnaden. 

Stenarna omges av kol och sot 

i stor mängd. 

De vita stenarna markerar 

stolphålet MS 2. 

19



Fig.11. Anläggningen MS 4 var ett stolphål som var anlagt av större stenar, ca. 0,3 m och mindre innanför, ca. 

0,15 m stora. I botten fanns inte någon bottensten. På bilden syns planritningen till vänster och profilritning 

till höger. 

Anläggningen MS 4 ligger i rutorna 8/20, 9/20, 8/21 och 9/21. Det är ett stolphål och bör vara från en 

av de takbärande stolpar som stått i den östra av två rader. Stolphålet uppfattades som gediget 

anlagt och rester av stolpen finns bevarade. Prov har tagits och stolpen tycks ha antingen brunnit 

eller harbränts för att bränts för att få en längre livslängd. 

20 

Fig.12. Bilden visar stolpen MS 4 i 

förgrunden och husets väggmur i 

bakgrunden. Mellan dem låg föremålen 

från depån. Foto av Per Widerström


Det södra schaktet 

Det södra schaktet 

omfattade 53 m 2 . Det 

grävdes i botten över hela 

de fria ytorna i 

planritningen. Där stenar 

bildar huskonstruktionen 

RAÄ 44:1 så grävdes de 

inte bort, utan endast ned 

till dem. De stenar som 

ingår i husgrunden RAÄ 

Hellvi 44:1 ligger alltså kvar 

och endast utrasade stenar 

plockades bort. 

Anledningen till detta var 

dels att målet för 

undersökningen inte var 

primärt att beskriva 

konstruktionsdetaljer i 

byggnaden (RAÄ 44:1). 

Schaktets sydvästra hörn i 

rutan 8/5 har 

koordinaterna X6409747/ 

Y1684350,5. 

Anläggningar 

Mellan rutorna 10/9 och 

11/9 påträffades ett 

förmodat stolphål som här 

kallas S1. Det finns med i 

profilritningen S2 som syns 

i fig.15. 

Till vänster i bilden syns 

stenar som lagts ut framför 

entrén till byggnaden. 

Detta har inte grävts bort 

utan ligger kvar. 

Fig.13. Det södra schaktet som det ser ut i en planritning. 

Byggnadens väggmur i den sydvästra delen och ned till entrén där 

kalkstensplattor ligger. 

21 

S1 

Profil S1, fig. 14. 

Profil S2, fig. 15.


Fig.14. Profil S1 för södra schaktet från fig.11. 

Utanför byggnaden i den sydvästra delen undersöktes marken. Det visade sig att den delen var av 

något annan karaktär. Här fanns också ett grusigt marklager i botten av schaktet. De stenar som 

ligger utanför (i rutorna 15/6, 16/6 och 17/6 med flera) den här undersökta byggnaden kan vara 

rester av ett äldre byggnadsskede. 

I vad som syns i rutorna 10/9 och 11/9 i schaktplanen, fig.13, så syns ett stolphål kallat S1. Det 

framgår också av profilritningen i fig.15. Anläggningen undersöktes bara delvis och inga tydliga spår 

efter en stolpgrop kunde ses. 

S1 

Fig.15. Profil S2 för södra schaktet från fig.11. Ovanför skalstrecket syns anläggningen S1, ett stolphål, i profilkanten. 

22


Rutbeskrivningar för det södra schaktet 


8/5 

8/6 

Lucker jord över 

kompakt. 

Sandig jord, delvis 

packad lera 

Södra entrén av 

kalkstensplattor, 

0,1 m under 

markytan Enstaka ben 



0,1 m under 

markytan, 

yttermur RAÄ 

44:1 Enstaka ben 

8/7 Mörk lucker jord 

Mörk jord, hårt 

8/8 packad 

Mörk jord, hårt 

Keramik Rötter 

8/9 packad Keramik 



Rötter 

Lucker jord över 

0,1 m under 

9/5 kompakt jord. 

markytan Enstaka ben 

En mindre entrésten 

lyftes. Under fanns 

småsten och grus. 3 

Södra entrén, 

benbitar antyder 

yttermur RAÄ 

kulturlager under 

9/6 Mörk jord, packad 

44:1 

stenarna. 

En mindre entrésten 

lyftes. Under fanns 

småsten och grus. 

Några benbitar 

antyder kulturlager 

9/7 Mörk jord, packad 

under stenarna. 

9/8 

Mörk jord, packad. 

Lite inslag av lera Keramik 

9/9 Mörk jord, packad Keramik 

10/6 Sten 

Sten, mörk jord 

under utrasade 

10/7 stenar 

Mörk jord, lucker 

och kompakt 

10/8 växlande 

En keramikbit 0,35 

m djup 

Bryne (fnr.13), en 

bit keramik 

10/9 Lucker jord Flera bitar keramik 

11/6 

11/7 

11/8 

Mörk jord under 

stenarna 

Under stenar fanns 

mörk jord med kol. 


m djup 


m djup 

Relativt mycket 

ben Rötter 

Yttermur, RAÄ 

Skörbränd sten på 

Hellvi 44:1 Fåtal ben muren 

23 


Hellvi 44:1 Fåtal ben 

Stolphål mot Relativt mycket 

11/9 


ben 


Kol förekommer 

genom lagren 2-4 


Hellvi 44:1 Rötter, kol i lager 4


11/9 

12/6 

12/7 

Växlande kompakt 

och lucker jord 

Mycket sten och 

endast lite jord 


endast lite jord Pärla (fnr.19) 

12/8 Mycket sten Nitbricka (fnr.168) 

12/9 

13/6 

13/7 

13/8 

13/9 

Jordlager med 

sandinblandning. 0,4 

m fanns fetare jord 

och småsten Keramik 


endast lite jord Keramik 






endast lite jord Keramik 

24 

Stolphål mot 

10/9 Rötter 


Hellvi 44:1 




Hellvi 44:1 Stubbe, stenfria ytor 

Enstaka bitar av 

bränt ben 




Hellvi 44:1 


Hellvi 44:1 


Hellvi 44:1 


14/6 

14/7 

14/8 

14/9 

15/6 

15/7 

15/8 

15/9 

16/6 

Mörk jord, växlande 

packad och luckrare. 

Sandig. 



Sandig. 



Sandig. 



Sandig. 



Sandig. 

Keramik, Kniv 

(fnr.38) 


Hellvi 44:1 


Hellvi 44:1 


Hellvi 44:1 


Hellvi 44:1 

Keramik, 

spets/redskap 

(fnr.63) "Stenrad" Ben 



Sandig. Keramik "Stenrad" 



Sandig. 



Sandig. 

Mörk lätt jord, 

sandig. 


Hellvi 44:1 

På mellan 0,4 och 

0,5 meters djup så 

påträffades ett 

bryne (fnr.14) samt 

keramik. "Stenrad" 


Hellvi 44:1 Ben 

Ben, relativt 

mycket 

Stenfria ytor, mycket 

rötter. 


muren 


muren 


muren 


muren. Malsten 

(13,2/9,8) 

Ben, relativt 

mycket Mycket rötter 

Ben, relativt 


Ben, relativt 


Måttligt med 

ben. 

Mer sandig jord än 

intilliggande rutor



16/7 

16/8 

16/9 

17/6 

17/7 

17/8 

17/9 


sandig. Järnföremål L.3. "Stenrad" 


sandig. 

Keramik, 

järnföremål 


sandig. Lera, ca 0,5 

m. ned. Keramik 


sandig. Keramik, järn "Stenrad" 


sandig. 


sandig. 


sandig. Lera, ca 0,5 

m. ned. 

Keramik med 

dekor, järn 

Keramik, 

silverföremål 

(fnr.15) 

"Stenrad" Ben 

Fig.16. Fyndnumren 2, 6, 18, 20 och 47 var olika modeller av söljor. Så 

vitt man kunde bedöma i fält var de av kopparlegering. Foto av 

Magnus Melin. 

25 

Mellan 0,2 och 

0,3 m djup 

påträffades 

ben. Även 

mellan 0,3 och 

0,4 m. djup 

fanns ben. Dock 

inte mellan. 

Ben från 0,1 m 

till 0,4 m djup i 

rutans NV hörn. 

Enstaka ben 

från 0,1 till 0,5 

m djup 

Ben 

förekommer i 

L.1,3,5 

Mellan 0,3 och 0,4 m 

djup påträffades 

större kolbitar. 

Enstaka ben 

från 0,05 till 0,5 

m Enstaka kolfragment


Fyndinsamling och konservering 

Artefaktfynden togs tillvara utan selektion i 

fält. Vid ett skede under undersökningens 

andra dag så tillkallades Länsstyrelsen för att 

diskutera hur undersökningen skulle gå 

vidare. Då fanns belägg för att masken 

verkligen legat på platsen och 

undersökningens primära syfte var i princip 

uppnått. Det fanns också indikationer på att 

den tillhört en föremålssamling, en depå, som 

spritts ut inom en begränsad yta. Den på 

förhand upprättade kostnadsberäkningen 

täckte inte tillvaratagandet av det som skulle 

kunna komma att hittas. Därför diskuterades 

den fortsatta undersökningen med 

Länsstyrelsen som representerades av 

Beatrice Edman och Majvor Östergren. 

Depån 

Tidigt i undersökningen hittades alltså ett par metallfragment som tillhör den romerska 

bronsmasken. De låg förvisso för sig, något 

vid sidan om andra föremål (fig.21, fnr. 77) 

och alldeles intill ett stolphål (MS 4). 

I byggnaden låg också en mängd föremål. De 

måste räknas till en depå, en samling av 

föremål som lämnats i byggnaden. Föremålen 

är av skiftande datering, från åtminstone 300talet 

till 600-talet. 

Föremålen bestod till stor del av delar från 

dryckeshorn. En anmärkningsvärd sak i 

sammanhanget är att de beslag som suttit 

kring övre delen av hornen vikts samman till 

paket (fig.17). I övrigt finns söljor, dräktnålar, 

barrar, tunna trådar och flätade metaller och 

mängder med tunna, tunna rektangulära 

metallameller. Det yngsta föremålet i depån 

bör vara en silverbrakteat från vendeltid. Fortsatta analyser kan förändra bilden av föremålens 

individuella datering men det verkar vara från romersk tid till vendeltid i dagsläget. En märklig 

treflikig dräktnål har sannolikt ett baltiskt ursprung och har endast kunnat dateras till en tidsperiod 

mellan 300 och 800 efter vår tideräknings början. 

Fyndförteckning för föremålen i depån 

Fig.17. Ett beslag från ett dryckeshorn som vikts ihop till ett 

paket. Samtliga sådana beslag var behandlade på samma sätt. 

Foto av Magnus Melin. 

Här följer en fyndförteckning över föremålen som påträffades utspridda i huset på en begränsad yta. 

Därför har det betraktats som ursprungligen tillhörande en depå. Föremålen i denna förteckning har 

inte med föremål som påträffades löst i byggnaden. De finns istället i ett separat fyndregister. 

26 

Fig.18. Tre fötter, eller 

ändbeslag, från tre olika 

dryckeshorn. Foto av 

Magnus Melin.


Fnr Föremål Mat. Del 

Tid. 

fnr 

X Y Z Mått i 

mm 

1 Dräktnål Cu Rassel? 1 8 20 25 30x16 

2 Sölja Cu 2 8 20 25 20x30 

3 Dräktnål Dräktnål 4 8 21 22 195x90 

4 Dryckeshorn Mynning 9 21 20 40 

27 

Anmärkning 


6 Sölja Cu ? 6 7 21 22 

7 Dräktnål Cu Nål 7 7 21 22 140 

8 Tråd Ag Tre delar 8 7 21 22 Tvinnad tråd 

9 Barr Ag 9 7 21 20 95 

10 Beslag Cu 10 7 21 20 

11 Dryckeshorn Cu Fot 11 7 21 20 80 

12 Dryckeshorn Lock? 12 7 21 20 27 

13 Beslag Cu Runda/skållor 10 8 20 21 

14 Dryckeshorn Cu Mynning 6 8 21 25 60 

15 Beslag Cu 8 20 20 40 med nit 

16 Fragment Cu 9 21 31 20 

17 Barr Ag 7 8 21 20 90 

18 Sölja Cu 1 7 22 

19 Barr Ag 9 7 21 20 90 

20 Sölja Cu 8 20 22 100 

21 Dryckeshorn Cu Fot 8 21 22 30 



24 Beslag Cu 8 20 

20- 

25 


20- 

25 


20- 

25 

forts i annan box, FNR 38 


20- 

25 

28 Brakteat 8 19 

15- 

20 


30 Dräktnål Cu Rassel? 106 7 21 35 30x16 

31 Halsring 8 22 400 

32 Ring Cu Länk/hänge? 7 21 35 25 



35 Beslag Ag 7 21 25 40 x2 på plan 

36 Dräktnål? Cu Huvud 7 21 22 40 

37 Barr Ag 8 21 20 65 

38 Diverse Cu 

Nit, bleck, 

runt beslag 

8 21 15 jmfr fnr 26 

39 Dryckeshorn Cu Fot 7 21 26 33


40 Lod? Cu 7 21 

41 Tråd Ag 8 23 

28 

20- 

30 

x1 på plan. Påtr. lodrätt 

42 Föremål Cu Vriden brons 8 21 20 60 Jmfr fnr 38 

43 Dryckeshorn Cu Beslag 8 21 20 

44 Krok Cu 105 7 21 35 

45 Föremål Cu Vriden brons 7 21 20 70 Jmfr fnr 38, 42 

46 Beslag Ag Ornerat 7 21 26 3,4 

47 Sölja Cu 8 22 20 70 

48 Ringar Cu Länkar 8 22 21 

49 Ring Cu Länk 100 8 22 21 

50 Dryckeshorn Ag Beslag 100 8 22 21 

51 Beslag Cu Beslag 9 22 12 

52 Dryckeshorn Cu Beslag 8 21 20 70 


54 Beslag 8 21 20 

55 Beslag Ag 8 21 20 

56 Beslag Cu 8 21 20 

57 Beslag Cu Metallsökarfynd dumphög 

58 Beslag Ag 9 22 20 Fragment av silverband 

59 Ten Cu 7 23 30 

60 Ten Cu 9 8 28 40 

61 Dryckeshorn Cu Fot 9 21/22 

62 Beslag Cu 9 21/22 35 

63 Beslag Cu 7 23 3 80 

64 Dräktnål Cu Rassel? 8 20 25 30x16 

Fnr Föremål Material Del 

Tid. 

X 

fnr 

Y Z 

Mått i 

mm 

Anmärkning 

70 Beslag Cu bleck 9 22 15 25 

71 Dryckeshorn Cu Mynning 9 20 

sållfynd 

72 Beslag Cu 9 22 20 Flera delar 

73 Dryckeshorn Cu fot 9 21 20 

74 Tråd Cu Nystan 9 21 20 95 

75 Beslag Cu 

Beslag med 

nitar 

9 21 Flera delar 

76 Beslag Cu 

Nitöga, 

9 20 20 

77 Mask Ag Cu 

silvernit, 

ögonplatta, 

bleck 

9 20-21 15


Fig.19. En planritning över en husgrund av samma typ som den som undersöktes i Hellvi. Ritningen 

kommer från Mårtens Stenbergers undersökning i Dune, Dalhem. 

Tolkning 

Det finns inte något i det fyndmaterial som varit 

spritt inom byggnaden som tyder på att det varit 

en särskilt exklusiv gotländsk gård. Keramik, 

sländtrissor, järnredskap och pärlorna är närmast 

vad man kan förvänta sig från en sådan miljö. 

Vad som däremot sticker ut ordentligt är en 

föremålssamling som förvarats i byggnaden. Det 

handlar om exklusiva föremål, värdefulla saker 

eller familjens dyrgripar. Och vad som gör 

platsen unik är att det också var här som den 

numera välkända bronsmasken en gång 

förvarades. 

Byggnaden är en gårdsbyggnad av kämpgravstyp, 

alltså en typiskt gotländsk gård från järnåldern 

med takbärande stengrund. Traditionellt dateras 

de till en brukningsperiod från 100 (ibland 

snävare 200) och fram till mitten av 500-talet. 

Byggnaden har haft en stenmur med öppningar i 

kortsidorna. Taket har burits av väggarna och av 

två stolprader i byggnaden. Innanför stenmuren 

kan/bör det ha funnits en trävägg (fig.20). Golvet 

har inte lämnat några spår i det här fallet. På 

byggnadens stenväggar fanns mängder med 

skärvig sten. De kommer sannolikt från ett äldre 

byggnadsskede på platsen. Det är möjligt att de något djupare marklagren i sydväst är 

29 

Fig.20. En tolkning i bild av depåns 

placering i byggnaden som ett infällt 

utrymme bakom innerväggen. 

Sannolikt låg föremålen undanstoppade i något som kan liknas vid ett väggskåp, antingen dold 

eller en synlig lucka (fig.15). 

Spridningsbilden (fig.16) gör att det ser ut som om föremålen fallit in tillsammans med husets 

väggar. Det har gjort att stenar från stenmuren fallit över och dolt många av de föremål som nu 

påträffades. 

Masken kan också ha legat där. Men de föremål som hittades och som kan kopplas till masken 

(fnr. 77, fig.18) hittades alldeles intill anläggningen MS 4, ett stolphål. Det kan inte uteslutas att 

masken satt uppnaglad på trästolpen när byggnaden övergavs.


30 

Fig.21. Spridningskarta med fyndnummer. Den grå 

rutan är den första rutan som undersöktes, 

provrutan. Vid tidigare inventeringar har platsen 

beskrivits som snårig. Eftersom platsen dessutom 

har plundrats så är spridningskartan inte den hela 

sanningen.


Slutsatser och sammanfattning 

En silverbrakteat som hittades vid 

undersökningen (fnr. 28 ) passar i 

brottytan med en del som lämnats in 

tillsammans med bronsmasken. 

Drakhuvudhalsringen (fnr. 31) ser också ut 

att stämma överens med en likadan del 

som lämnats in tidigare. Det finns även 

bronsplattor av samma typ och det finns 

åtminstone en del av ett dryckeshorn 

bland föremålen som tidigare lämnats in. 

Så man kan nog hypotetiskt utgå från att 

föremålen kommer från en och samma 

plats, nämligen RAÄ 44:1 i Hellvi. 

Bronsmasken 

Den bronsmask som alltså en gång hörde 

hemma i hushållet i Hellvi har alltså 

tillverkats inom det romerska rikets 

domäner under andra hälften av 100-talet 

efter vår tideräknings början. Masker av 

det här slaget användes inom det 

romerska kavalleriet, företrädesvis för 

uppvisningar. De är inte en särskilt vanlig 

fyndkategori. Uppskattningsvis har 40 

någorlunda intakta bevarats och 

Fig.23. Fnr. 77, delar av det som blivit ett öga till ansiktsmasken. 

Fig.22. Fyndnummer 28, en gotländsk brakteat. Den vänstra, 

silverglänsande delen av brakteaten lämnades in av samma 

person som lämnade in bronsmasken till länsstyrelsen. De övriga 

delarna påträffades vid undersökningen 2011. Foto av Magnus 

Melin. 

ytterligare 40 stycken finns det fragment bevarade från. Ursprungligen var det en ansiktsmask 

med öppna ögon. Av någon anledning har det i en sekundär användning blivit ett ansikte snarare 

än en mask. Ögonen har satts igen. Eller fyllts i. De ursprungliga tomma gluggarna har i alla fall 

blivit täckta med en nit och en nitbricka. 

Masken föreställer Alexander och på masken syns Hercules ta skinnet från det nemeiska lejonet i 

det som kallas Hercules första storverk. Scenen är vanlig kring 200-talet i medelhavsområdets 

konst. Vid tinningarna syns perser i sina frygiska mössor. De representerar sannolikt de som står 

utanför det romerska imperiet och får symbolisera barbarer. I den nedre delen finns en stämpel 

på vardera sidan. Den ena står det CTD på och den andra möjligen samma sak. 

31


Övriga inlämnade föremål 

Tillsammans med ansiktsmasken lämnades 

som beskrivits en brokig föremålsskara in. 

Föremålen passar dock in i den fyndsamling 

som påträffades i byggnaden vid 

undersökningen 2011. En halv halsring som 

lämnats in har sin motsvarighet i en halv 

halsring som hittades vid den arkeologiska 

undersökningen (omslagsbilden). Delar av en 

silverbrakteat som lämnades in i vintras 

matchade delar av samma brakteat som 

hittades vid undersökningen. En del av ett 

dryckeshorn lämnades också in med masken. 

Föremålet var av samma typ som också 

påträffades vid undersökningen. 

De inlämnade föremålen är inte registrerade 

eller diskuterade i övrigt i denna rapport. De 

föremålen har tidigare avrapporterats av Marie 

Louise Hellqvist, Länsstyrelsen, till 

Riksantikvarieämbetet. Detta finns bilagt denna 

rapport. Här finns dock en samlande tabell över 

32 

Fig.24. Bronsmasken som föreställer Alexander bör 

vara tillverkad inom romerska riket mellan 150 och 

200 efter vår tideräknings början. Det är det första 

exemplaret av en sådan som hittats i Sverige. 

de föremål som utöver masken ligger till grund för undersökningen. I de fall som det refereras till 

”undersökningen” avses den arkeologiska undersökning av RAÄ 44:1 som rapporten primärt 

behandlar. I tabellen har föremålen fått identitetsnummer från 1001 till 1011 av praktiska skäl. 

Som nämnts har en silverbrakteat (fnr. 28) från undersökningen passform med en del som 

lämnats in tillsammans med ansiktsmasken. 

En Drakhuvudhalsringen (fnr. 31) ser också ut att stämma överens med en likadan del som 

lämnats in tidigare. Det finns även bronsplattor av samma typ och det finns åtminstone en del av 

ett dryckeshorn bland föremålen som tidigare lämnats in. Det är därmed ingen tvekan om att flera 

av föremålen kommer från samma plats som masken, men det kan inte uteslutas att föremål 

också kommer från andra områden. 

Vidare finns delar av dryckeshorn i det inlämnade materialet (1003, 1005 och ev. 1007 och 1009) 

som ser ut att stämma överens med de från undersökningen.


Tabell för inlämnade föremål 

Fnr Föremål Material Del Tid. fnr Datering Anmärkning 

1001 Fibula 

2a 

33 

Före 

vikingatid 

1002 Brakteat Silver Del av 2g Vendeltid 

1003 Ring Silver 

1004 Bleck, 

dubbelt 

1005 Dryckeshorn Cu 

1006 Halsring Cu 

2e 

Cu Fot 2b 

Halv, 

omböjd 

2h 

2f 

Romersk 

järnålder 

Äldre 

romersk 

järnålder 

Romersk 

järnålder 

Förromersk 

järnålder 

Fibula med fuskspiral, jmfr Etelhem 

och Tunnbindaren. Östbaltikum, 

sannolikt Litauen eller Lettland. Med 

skållor av vitmetall som fästs på 

piggar. Äldre än vikingatid. Ny form 

för Gotland. (LTN) 

Brakteat av E-typ från Vendeltid. 

Enligt LTN förgylld brons, enligt 

Morten Axboe silver. Typisk Gotländsk 

modell. Passform med fnr. 28 

Kan ha suttit på ett dryckeshorn 

2 bleck av brons. Kan vara sekundärt 

använda från ett primär användning 

som t.ex. knivslida. Drivna punkter. 

Äldre romersk järnålder. 

Ring till dryckeshorn, äldre järnålder. 

Flera liknande påträffades vid 

undersökningen. 

Runtomlöpande spiraler till skillnad 

från vanligare gotländska som är släta 

på insidan. Baltiskt ursprung troligt. 

Datering bör vara förromersk 

järnålder. Böjd från ursprunglig form. 

Jmfr fnr. 31 från undersökningen. 

1007 Hänge flera 

2c 

Omgjort smycke. Sannolikt östbaltiskt 

ursprung men omgjort för ett 

sekundärt användningsområde. Bör 

ha suttit på läder. Baksidan har 

enhetlig patina. 

1008 Silvertråd Silver Rullad 2d Ej daterbar Råmaterial, silver. Ovanligt tunn. 

1009 Föremål 

1010 

Fragment av 

tunn metall 

Cu 

1011 Ansiktsmask Cu 

Hästutrustning 

3i 

3j 

Folkvandrings 

tid? 

Romersk 

järnålder 

Föremål med två tvärsgående axlar 

med svampformade ändknoppar som 

påminner om armborstfibulors och 

dräktnålars. 

Del av ansiktsmask? 

Ansiktsmask av brons. Tillverkad ca 

200 AD. Sekundärt använd.


Koordinatangivelser 

Inmätningar har gjorts med gps 

av Daniel Langhammer, Gotlands 

Museum. Noggrannheten 

uppskattas vara på 

centimeterprecision. Här följer 

en förteckning över de 

mätpunkter som anges i 

plankartan, fig. 25, och markeras 

med en röd nål. 

Punkt 1, X 6409748/ Y 1684352 

Punkt 2, X 6409748/ Y 1684356 

Punkt 3, X 6409748/ Y 1684360 

Punkt 4, X 6409760/ Y 1684352 

Punkt 5, X 6409760/ Y 1684356 

Punkt 6, X 6409760/ Y 1684360 

Punkt 7, X 6409772/ Y 1684356 

Punkt 8, X 6409772/ Y 1684360 

För schakten gäller de svarta 

nålar som sitter i sydvästra 

hörnet av respektive schakt. 

Den sydvästra koordinaten i 

norra schaktet: 

X 6409767/ Y 1684360,5 


mellersta schaktet: 

X 6409758,5/ Y 1684360,5. 


södra schaktet: X 6409746,5/ Y 

1684355 

Positionsuppgifter depå 

GPS X = 6409761,311 

34 

Y = 1684362,155 

RT90 X = 6409761 

Y = 1684362 

SWEREF 99 (TM) N = 6410309 

Fig.25. Generella koordinater utsatta med röda nålar. De svarta nålarna 

anger schaktens sydvästra del som refereras till i koordinatangivelserna. . 

E = 732142


Resultat 

Administrativa uppgifter 

Länsstyrelsens dnr : 431-124-11 

Gotlands Museums dnr : 2011-0279, 2011-279-2 

Datum för inlämnandet av 

undersökningsplanen : 2011-05-20 

KML : 2 kap. 8 § lagen 

Landskap, län och kommun : Gotland 

Socken : Hellvi 

Fastighet, lokal : Hellvi Norrgårde 

Fornlämning : RAÄ Hellvi 44 m.fl. 

Typ av fornlämning : Järnåldersmiljö 

Typ av undersökning : Forskning 

Ett inlämnat föremål vars bakgrund behövde 

Orsak till undersökningen : belysas 

Projektledare : Per Widerström 

Övrig personal : Johan Holm, konsult, Inblick HB, org. 969677-9975 

Ekonomiska kartan, blad : 7J1g NÖ (RT90) 

Uppdragsgivare : Länsstyrelsen Gotlands län 

Tid för undersökningen : V.28 2011 

Arkivmaterial : Förvaras på Gotlands Museum, Historiska museet 

Föremålen som räknas till depån (inkl. 

ansiktsmasken) förvaras på RAÄ. Föremålen från 

byggnaden (RAÄ 44) förvaras på Gotlands 

Föremål/artefakter : Museum. 

Referensförteckning 

Fornsök http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html 

Historiska museets digitala arkiv http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp 

Övriga referenser 

Lena Thunmark och Martin Rundkvist har daterat föremål och kommenterat. Även Helen Simonsson, 

Neil Price och Dan Carlsson har bidragit med insiktsfulla inlägg. Morten Axboe (Köpenhamn) har 

hjälpt till att bestämma brakteaten (fnr.22) och kommit med värdefulla upplysningar. Richard Hingley 

vid universitetet i Durham (England) har hjälpt till med att sätta ansiktsmasken i en ursprunglig 

kontext. 

Judith Bannerman, Magnus Mårtensson, Annica Karlsson och Kaj Thuresson vid 

Riksantikvarieämbetets enhet för Konserveringsvetenskap har på olika sätt bidragit med 

expertkunskaper som krävts för att knyta masken till fyndplatsen genom naturvetenskapliga 

materialbestämningar. Judith Bannerman har sammanställt en preliminär analysrapport som kan 

35


rekvireras från henne direkt ( judith.bannerman@raa.se ). Den rapporten är dock en 

preliminärrapport som är ett underlag för att koppla masken till platsen. 

Vid rapportens färdigställande fanns inte tillgång till hela fyndmaterialet varför vissa kompletteringar 

kan komma att göras när det gäller hänvisningar i texten. 

Fyndregister för föremål som inte härrör från depån 

FNR Ruta L. Sakord Typ Material 

72 1 5 LERA 

199 10:19 

36 

Frag.grad 

Antal 

fragm. 

BR. LERA F 5 4 

KÄRL KERAMIK KER F 4 9 1825 1025 

124 10:19 1 KÄRL KERAMIK KER F 2 3 22 1016 



11 10:20 3 FÖREMÅL 

Vikt L. Br. H Tj. Datering 

JÄÅ 

25 JÄÅ 

23 JÄÅ 

26 JÄÅ 

36 JÄÅ 

JÄRN F 1 7 30 30 6 1 JÄÅ 


36 10:21 3 PÄRLA 

44 10:21 3 LERKLINING 

247 10:29 

FLINTAVSLAG 

181 10:6 1 BESLAG 

GLAS D 1 1 16 4 

BR. LERA 

FLINTA 

6 13 1015 26 

1 1 20 10 

JÄRN F 1 11 45 16 


13 10:8 2 BRYNE BRYNE SANDSTEN F 1 76 60 22 

99 10:8 4 LERKLINING BRÄND LERA LERA 

2 5 2033 622 



171 10:8 4 FLINTAVSLAG 

FLINTA 

64 10:9 4 KÄRL MYNNING KER 

1 9 40 24 

1 1 5 5 


91 10:9 4 BRÄND LERA 

LERA 

2 9 


186 10:9 3 KÄRL KERAMIK RÖDGODS F 1 1 24 23 



249 11:20 2 PÄRLA 

GLAS I 1 1 9 9 2 


25 JÄÅ 

2 

JÄÅ 

2 JÄÅ 

2 JÄÅ 

22 JÄÅ 

23 JÄÅ 

5 JÄÅ 

23 JÄÅ 

JÄÅ 

2 JÄÅ 

25 JÄÅ 

3 MED 

2 MED 

3 JÄÅ 

3 JÄÅ 

JÄÅ 

24 JÄÅ




257 11:20 

4 11:21 4 KÄRL 

GLASSKÄRVA 

GLAS F 1 1 20 15 

KER F 5 6 5 5 

5 11:21 4 KÄRL MYNNING KER F 1 29 55 45 

7 11:21 4 SLÄNDTRISSA SLÄNDTRISSA ORG D 1 2 18 

21 11:21 3 SPÄNNE JÄRNSPÄNNE JÄRN D 1 5 30 25 





FLINTA 

FLINTA 

37 

1 1 18 10 

2 1 10 5 


10 11:30 2 FÖREMÅL 

JÄRN F 2 4 25 10 



221 11:30 3 SLAGG 

229 11:30 3 LERA 

230 11:30 3 SLAGG 

OSPEC 

METALL 

BR LER 

OSPEC 

METALL 

1 7 28 20 

7 35 

1 1 5 3 



235 11:30 3 FÖREMÅL 

FLINTA F 1 1 26 15 

KALK 

3 15 



191 11:9 4 LERA 

BR LER 

4 5 


224 12:20 3 FÖREMÅL 

240 12:20 2 KÄRL KERAMIK KER 

222 12:29 3 LERA 

23 12:30 

BERGART F 1 14 34 15 15 

BR LER 

1 1 15 15 

1 12 

KÄRL KERAMIK KER F 4 15 1030 

244 12:30 2 LERA LERKLINING BR LER 

1 9 

8 

2 JÄÅ 

2 JÄÅ 

1 JÄÅ 

JÄÅ 

3 JÄÅ 

JÄÅ 

2 JÄÅ 

5 JÄÅ 

36 JÄÅ 

2 JÄÅ 

2 JÄÅ 

211 JÄÅ 

2 JÄÅ 

4 JÄÅ 

JÄÅ 

35 JÄÅ 

3 JÄÅ 

24 JÄÅ 

2 JÄÅ 

19 JÄÅ 

4 JÄÅ 

2 JÄÅ 

4 JÄÅ 

1030 37 JÄÅ 

57 12:6 KÄRL KERAMIK KER F 3 17 2043 1630 34 JÄÅ 

58 12:6 KÄRL KERMIK KER 1 6 32 15 4 JÄÅ 

19 12:7 2 PÄRLA GLASPÄRLA GLAS I 1 1 10 10 

89 12:8 3 LERA 

LERA 

7 56 



3 JÄÅ 

2 JÄÅ 

2 JÄÅ 

168 12:8 FÖREMÅL JÄRN 1 1 5 3 1 JÄÅ 


24 JÄÅ



121 12:9 2 FÖREMÅL 

146 12:9 3 FÖREMÅL 

JÄRN 

JÄRN 

38 

1 1 10 10 

1 1 26 2 

225 13:29 2 PÄRLA GLASPÄRLA GLAS I 1 2 15 15 12 



228 13:30 1 FÖREMÅL 

236 13:30 2 LERA 

237 13:30 2 SLAGG 

FLINTA 

1 1 10 5 

JÄRN F 1 2 20 17 

BR LER 

OSPEC 

METALL 

6 26 

1 2 22 10 2 


24 JÄÅ 

1 JÄÅ 

2 JÄÅ 

JÄÅ 

3 JÄÅ 

1 JÄÅ 

1 JÄÅ 

JÄÅ 

24 JÄÅ 

152 13:7 2 SLAGG SLAGG 1 32 42 JÄÅ 

255 14:29 KÄRL KERAMIK KER F 1 1 10 5 

2 JÄÅ 



38 14:6 3 KNIVBLAD 

1 1 21 12 

3 28 80 

JÄRN K 1 37 210 119 


93 14:6 5 LERA 

LERA 

4 3 624 612 









63 15:7 3 FÖREMÅL JÄRN JÄRN 

1 5 46 26 



LERA 

5 22 


162 15:7 2 SLAGG 

METALL- 

SLAGG 

1 23 

172 15:7 3 KÄRL KERAMIK KER F 9 14 1040 1020 25 


102 15:8 2 FLINTA 

FLINTA 

1 5 25 20 


201 15:8 3 LERA 

BR LER 

3 9 



4 JÄÅ 

42 2 JÄÅ 

12 JÄÅ 

3 JÄÅ 

16 

15 JÄÅ 

2 JÄÅ 

15 JÄÅ 

18 JÄÅ 

15 JÄÅ 

3 JÄÅ 

25 JÄÅ 

24 JÄÅ 

13 JÄÅ 

110 JÄÅ 

26 JÄÅ 

JÄÅ 

JÄÅ 

3 JÄÅ 

13 JÄÅ 

25 JÄÅ 

4 JÄÅ 

24 JÄÅ



14 16:6 5 BRYNE BRYNE SANDSTEN F 1 19 25 30 

50 16:6 3 FÖREMÅL 

JÄRN F 1 1 10 11 5 

54 16:6 5 KÄRL KERAMIK KER F 27 64 1020 


100 16:6 5 FÖREMÅL 

101 16:6 4 FÖREMÅL 

131 16:6 4 LERA 

136 16:6 3 LERA 

JÄRN F 1 1 24 15 

JÄRN F 2 2 1324 1014 

LERA 

LERA 

137 16:6 2 FÖREMÅL GLASSKÄRVA GLAS 

39 

12 30 

3 3 

1 1 10 2 2 


6 16:7 3 BESLAG 

JÄRN F 4 15 535 530 



94 16:7 4 FÖREMÅL 

JÄRN 

1 1 10 6 


157 16:7 3 LERA 

LERA 

20 10 

158 16:7 3 KÄRL KERAMIK LERA F 10 7 515 515 


173 16:7 4 LERA 

47 16:8 

LERA 

12 9 


48 16:8 4 KÄRL KERAMIK RÖDGODS F 1 1 18 12 

49 16:8 4 MYNNING KERAMIK KER F 1 6 30 23 


85 16:8 3 LERA 

84 16:8 1 SLAGG 

LERA 

SLAGG 

11 13 

1 3 30 16 


87 16:8 3 KÄRL MYNNING KER F 2 5 1520 1418 

88 16:8 3 SLAGG 

1 15 28 24 



135 16:8 3 FÖREMÅL 

JÄRN 

1 1 18 2 




67 16:9 2 FÖREMÅL 

FLINTA 

2 3 1521 1216 

1 1 23 15 


3 JÄÅ 

10 JÄÅ 

JÄÅ 

24 JÄÅ 

5 JÄÅ 

2 JÄÅ 

13 JÄÅ 

23 JÄÅ 

JÄÅ 

14 JÄÅ 

24 JÄÅ 

1 JÄÅ 

34 JÄÅ 

13 JÄÅ 

25 JÄÅ 

13 JÄÅ 

2 MED 

35 JÄÅ 

3 JÄÅ 

JÄÅ 

5 JÄÅ 

12 JÄÅ 

510 

25 JÄÅ 

25 JÄÅ 

2 JÄÅ 

3 

JÄÅ 

3 JÄÅ 

2 JÄÅ 

45 JÄÅ


112 16:9 1 SLAGG 

SLAGG 

40 

1 3 30 26 3 



149 16:9 5 LERA 

LERA 

3 11 


82 17:6 3 KÄRL KERAMIK KER F 1 1 18 10 2 

116 17:6 5 FÖREMÅL 

140 17:6 5 LERA 

141 17:6 5 SLAGG 

JÄRN F 4 13 1037 1026 

LERA 

SLAGG 

18 42 

3 4 


150 17:6 3 FÖREMÅL 

JÄRN 

2 6 1932 1117 



22 17:7 4 FÖREMÅL 

JÄRN 

3 19 3053 





164 17:7 4 LERA 

166 17:7 3 LERA 

LERA 

LERA 

5 5 

12 8 


15 17:8 2 FÖREMÅL 

425 

SILVER F 1 1 5 5 3 1 


71 17:8 4 LERA 


92 17:8 2 GLAS 

120 17:8 4 SLAGG 


127 17:8 3 LERA 

170 17:8 2 SLAGG 

17 17:9 4 FÖREMÅL 

BR. LERA F 13 12 

3 13 1936 1529 

GLAS F 1 1 20 12 

SLAGG 

FLINTA 

LERA 

OSPEC 

2 3 515 510 

1 1 15 10 

4 9 

1 43 45 

JÄRN F 1 9 65 5 





143 3 2 LERA 

LERA 

4 14 

JÄÅ 

16 JÄÅ 

13 JÄÅ 

4 JÄÅ 

JÄÅ 

12 JÄÅ 

JÄÅ 

13 JÄÅ 

12 JÄÅ 

25 JÄÅ 

45 

JÄÅ 

JÄÅ 

12 JÄÅ 

5 JÄÅ 

4 JÄÅ 

2 JÄÅ 

24 JÄÅ 

JÄÅ 

25 JÄÅ 

2 

3 JÄÅ 

2 JÄÅ 

JÄÅ 

25 JÄÅ 

5 JÄÅ 

3 JÄÅ 

2 JÄÅ 

23 JÄÅ 

4 JÄÅ 

JÄÅ


144 3 2 KÄRL KERAMIK KER 

1 6:20 

KÄRL 

41 

1 3 20 15 

KER F 4 45 2050 




BR. LER F 1 6 25 20 




209 6:21 

210 6:21 

211 6:21 

213 6:21 

214 6:21 






24 6:22 3 KÄRL kERAMIK KER F 9 65 2055 1550 

25 6:22 1 FÖREMÅL 

35 6:22 

JÄRN F 1 3 44 5 


39 6:22 2 KÄRL KERAMIK 



215 6:28 

223 6:28 

226 6:28 

F 6 16 1133 1025 

F 2 3 17 1114 

F 1 3 20 26 

BRUNSRULLE RULLAD TEN BRONS I 2 1 10 10 

SPIK 

KNIVBLAD 

JÄRN D 1 12 39 16 

JÄRN D 1 14 79 119 




12 7:20 

40 7:20 

43 7:20 

FÖREMÅL 

KÄRL KERAMIK 

ORG F 1 1 10 10 

F 1 3 18 17 

NIT JÄRNNIT JÄRN F 1 10 20 35 



96 7:21 3 SLAGG 

6 3 

2 JÄÅ 

15 

JÄÅ 

2 MED 

12 JÄÅ 

13 JÄÅ 

4 JÄÅ 

4 JÄÅ 

JÄÅ 

1 JÄÅ 

2 JÄÅ 

36 JÄÅ 

2 MED 

25 JÄÅ 

2 JÄÅ 

24 MED 

25 JÄÅ 

23 JÄÅ 

3 JÄÅ 

3 JÄÅ 

23 JÄÅ 

13 JÄÅ 

15 JÄÅ 

3 JÄÅ 

23 JÄÅ 

1 JÄÅ 

7 JÄÅ 

5 JÄÅ 

13 JÄÅ 

13 JÄÅ 

8 7:22 2 BRYNE BRYNE SANDSTEN D 1 40 70 20 15 20 JÄÅ 

27 7:22 3 SLAGG 

OSPEC 

5 100 2055 


JÄÅ 

JÄÅ 

2 JÄÅ



37 7:22 1 SLAGG 

JÄRN 

42 

1 223 90 80 



207 

2 

7:22 

7:23 3 SLÄNDTRISSA 

69 7:23 2 KÄRL 

75 7:23 1 SLAGG 

3 TRISSA SLÄNDTRISSA ORG D 1 12 40 40 18 

ORG I 1 11 35 

KER F 2 3 1419 1113 

OSPEC 

METALL 

1 17 32 28 



234 7:29 


16 8:19 1 SÖM HÄSTSKOSÖM JÄRN I 1 3 30 17 








3 8:21 2 SAX ULL JÄRN D 1 58 220 15 

202 8:22 1 KÄRL KERAMIK KER, F 2 6 2230 2025 


227 8:29 

245 8:29 

BRYNE BRYNE SANDSTEN D 1 54 56 26 27 

LERA LERKLINING BR LER 

3 33 



180 8:6 1 FÖREMÅL 

200 8:6 1 HÄSTSKOSÖM 

BR. LERA 

2 1 10 10 

I 1 4 20 10 


18 8:8 3 FÖREMÅL 

189 8:8 2 LERA 

BRONS F 1 2 20 15 

BR LER 

1 3 





13 JÄÅ 

30 JÄÅ 

13 JÄÅ 

24 JÄÅ 

JÄÅ 

130 15 JÄÅ 

23 JÄÅ 

15 JÄÅ 

2 JÄÅ 

13 JÄÅ 

56 JÄÅ 

JÄÅ 

18 JÄÅ 

16 JÄÅ 

2 JÄÅ 

2 JÄÅ 

3 JÄÅ 

2 JÄÅ 

2 JÄÅ 

5 JÄÅ 

24 JÄÅ 

10 MED 

JÄÅ 

3 JÄÅ 

3 JÄÅ 

2 JÄÅ 

2 JÄÅ 

3 JÄÅ 

6 JÄÅ 

23 JÄÅ 

3 JÄÅ 

5 JÄÅ 

23 JÄÅ


167 9:20 

218 9:20 3 LERA 


BR LER 


238 9:20 2 LERA 

BR LER 


43 

9 26 

2 26 1015 1015 

7 26 

1 2 22 15 






45 

208 

212 

239 

FÖREMÅL 

3 LERA 

3 SLAGG 

JÄRN F 1 44 60 25 

BR LER 

OSPEC 

METALL 

7 19 

4 9 

1 KÄRL KERAMIK KER F 1 39 90 35 

24 

24 JÄÅ 

2 JÄÅ 

2 JÄÅ 

2 JÄÅ 

3 JÄÅ 

34 JÄÅ 

310 

7 JÄÅ 

10 

JÄÅ

Undersökning av förhistorisk husgrund - Gotlands Museum

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?