Aktuellt nummer 3/2012 - Elsäkerhetsverket

elsakerhetsverket.se

Aktuellt nummer 3/2012 - Elsäkerhetsverket

aktuellt #

Ny förstudie

om elbräNder i äldre fastigheter

» sid 7-8

Nya föreskrifter

om aNmälaN av elolycka

» sid 11

3 | 2 0 1 2

tillsyn av campingplatser

» sid 3


gd har ordet

Världens bästa elsäkerhet

Vem har världens bästa elsäkerhet?

Många svenskar skulle nog gissa på

Sverige som det land som har bästa

elsäkerheten. Men hur mäter man

elsäkerhet?

om maN till exempel tar antalet

döds fall, orsakade av el, per invånare

skulle kanske länder som Somalia och

Malawi hamna i topp, med låg elektrifieringsgrad

och få industrier. Väljer vi

istället antalet dödsfall per kilowattimme

blir Sverige säkert besegrat av Norge,

som har högre elanvändning per capita.

Det är alltså inte så lätt att jämföra

elsäkerhet mellan olika länder. Även i det

nordiska samarbetet har vi konstaterat

att det är svårt att hitta relevanta

jämförelsetal för olycksfallsstatistik.

Genom det nordiska samarbetet kan

vi dock se att elsäkerheten i de nordiska

länderna är likartad, med tanke på

tekniska system och mängden anläggningar

av olika slag.

Inom andra områden, till exempel

miljö och jämställdhet, är det en vanlig

upp fattning att Sverige är världsbäst.

När statistik sedan tas fram kan det visa

sig att helt andra länder gjort stora fram­

steg utan att vi vet om det. Kanske är

det så också på elområdet? Vi kan aldrig

slå oss till ro och vila på gamla lagrar!

Trygg och störningsfri el är Elsäkerhetsverkets

vision, och oavsett om vi i

Sverige är bäst eller inte på elsäkerhet

så behöver vi ständigt utveckla verk samheten,

ifrågasätta och hämta inspi ration

från andra framgångsrika länder.

elsäkerhetsverkets medverkan i

stan dar diseringsarbetet är en viktig

källa för omvärldsbevakning, samtidigt

som våra medarbetare kan bidra med

sin kunskap.

Samtidigt som vi eftersträvar hög

elsäkerhet och tillfredställande elektromagnetisk

kompatibilitet (EMC) måste

vi som statlig myndighet komma ihåg

att ta hänsyn till andra samhällsintressen.

Kostnaden för krav och åtgärder för

elsäkerhet – för såväl staten som för

företag och konsumenter – måste stå i

proportion till det man vinner.

I ett rättssamhälle måste också

agerandet stämma med den uppgift

regering och riksdag givit oss. Vi kan

alltså inte agera godtyckligt utan lagstöd.

Vi måste också vara objektiva,

a k t u e l lt | e l s ä k e r h e t s v e r k e t s N y h e t s b r e v #3 | 2012

natur ligtvis ska vi inte särbehandla vissa

aktörer positivt eller negativt.

EU­medlemskapet innebär både begräns

ningar och möjligheter. En man

som ringde mig var förgrymmad över

att Elsäkerhetsverket inte bedrev tillsyn

mot elgrossisternas personal. Marknadskontrollen

av elektrisk materiel styrs

till stor del av EU­direktiv, och vår

myndighet kan därför exempelvis inte

ställa kompetenskrav på dem som säljer

elektrisk materiel.

till fördelarNa med EU­samverkan

är att 27 länder på ett effektivt sätt kan

få bort undermåliga eller bristfälligt

dokumenterade produkter från marknaden

i alla länder, och det är inte illa!

Vi kommer att jobba vidare för att

utveckla elsäkerheten i Sverige, så att

vi den dag man kan mäta och jämföra

världens länder kan ligga på topp. Samarbete

och ständiga förbättringar är

nyckeln till framgång!

tel 0550-851 00 | registrator@elsakerhetsverket.se | WWW.elsakerhetsverket.se

redaktör | Cia edlund | cia.edlund@elsakerhetsverket.se

anSVarig UtgiVare | elisabet Falemo | elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se

laYOUt & PrOdUktiOn | Whiter Shade aB

elisabet falemo |

generaldirektör


trygg och säker el

i utsatt miljö

Många tycker att det är härligt att bo på en camping och

lägger ner både pengar och möda för att få det så hemtrevligt

som möjligt. Blommor planteras, trädäck byggs, målas och

kablar grävs ner i marken så att de inte ska störa. Men det är

inte alltid det är rätt sorts sladd som grävs ner i jorden.

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 3

forts sid 4


forts från sid 3

iblaNd har ägareN till campingplatsen inte heller hela

kunskapen om vilket ansvar camparen har respektive vilket

an svar campingägaren har. Det har Elsäkerhetsverkets el inspek

törer uppmärksammat när de i år har varit ute på campingplatser

runt om i Sverige. Fyrtio campingplatser kommer

att få besök från Elsäkerhetsverket under 2012.

– Innehavaren av starkströmsanläggningen är ansvarig för

att campingplatsen är säker för person och egendom. Primärt

handlar det om att det är ägaren till campingplatsen som

har ansvaret för att den fasta elinstallationen är säker fram

till uttaget där camparen ansluter sin sladd till husvagn eller

husbil. Genom den fortlöpande kontroll som innehavaren ska

utföra ska han förvissa sig om att anläggningen är säker, säger

Lars Melchert, elinspektör på Elsäkerhetsverket.

vid tillsyNsbesökeN, på de ofta väldigt natursköna

camping platserna, checkar elinspektören av vissa punkter

som han går igenom med campingägaren. Det kan också

vara en fastighetsskötare eller driftschef som tar emot

tillsynsbesöket. Elinspektörerna kontrollerar också så att

jordfelsbrytare är funktionella och i god kondition. Just

kontrollen av jordfelsbrytare ingår också i ett annat projekt

som Elsäkerhetsverket bedriver under 2012.

– Vanliga fel som vi hittar när vi gör tillsyn vid campingplatser

är gummisladdar som är nedgrävda i marken – dessa är inte

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 4

avsedda för att vara nedgrävda. På de trädäck som byggts

har camparen gjort egna fasta elinstallationer som det krävs

behörighet för att få utföra. Ofta är dessa installationer utförda

med fel material. När det gäller uttag eller stolpar så är ibland

hela överdelen lös, säger Lars Melchert.

– Ett annat problem vi stöter på är att locken till eluttagen

inte är låsta där man ansluter elen till sin husvagn. För

säkerheten ska dessa vara försedda med ett lås. Locken ska

vara låsta både när en sladd är ansluten och när uttaget står

outnyttjat. Just de här skåpen med luckor sitter så lågt att de

är åtkomliga för barn.

det är iNte ovaNligt att en camping kan ha runt 200

elplatser. Det blir då många stolpar att gå igenom för att

kolla och ”motionera” till exempel jordfelsbrytarna. Inte helt

ovanligt är det heller att någon råkat köra på en stolpe med

eluttag. Uttagen kan också ha brännskador.

– Det kan också vara bra om campingen har information med

i sina egna regler till de besökande camparna. I informationen

står då vad man får och inte får göra. Det kan exempelvis ingå

uppgifter om vad man får använda för sladdar, samt att man

inte får utföra fasta elinstallationer utan behörighet, säger Lars

Melchert.

forts sid 5

lars melchert, elinspektör vid elsäkerhetsverket, kontrollerar en sladd vid ett av eluttagen på en camping. Ofta används fel sladd och det är

också vanligt att de grävs ner i marken.


forts från sid 4

Som ett avslutande litet råd tipsar Lars

Melchert alla campingägare:

– Som innehavare av en camping eller

i vissa fall som fastighetsskötare av en

cam pingplats ska man ”motionera”

jord fels brytare med jämna mellanrum.

Och fram för allt inför säsongen.

Tryck på testknappen, flippa upp

”tillslags­vippan”, tryck på knappen och

gör testet igen. När du gör det kontrollerar

du att jordfelsbrytaren fun gerar

som den ska.

text & foto: Per Hellström

en elinspektör från elsäkerhetsverket

testar jordfelsbrytaren med ett testdon.

Vid 30 milliampere ska den lösa ut.

ett vanligt slarv på campingplatser är att

inte förse uttagen med lås.

lite fakta om

tillsyN av

jordfelsbrytare

1000

• 2008 kom en alarmerande rapport från Danmark där man

konstaterade att många jordfelsbrytare inte bryter vid jordfel.

Med anledning av det har Elsäkerhetsverket startat ett projekt

för att testa jordfelsbrytare i olika anläggningar i Sverige.

Elsäkerhetsverket startar med anläggningar i utsatta miljöer

vilket till exempel är campingplatser och småbåtshamnar.

• Resultatet av tillsynen ska presenteras i en rapport under hösten

och beroende på resultatet får man se om det finns anledning att

gå vidare med andra områden.

Projektledare på Elsäkerhetsverket är Margareta Willbergh,

margareta.willbergh@elsakerhetsverket.se

jordfelsbrytare ska testas och nästan

hälften har klarats av hittills i år.

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 5


håll koll på

viNdkrafteN

Vindkraftsdebatten är

ett hett ämne i medierna

just nu. det senaste på

området kan man läsa

om på Vindlov.se där

också elsäkerhetsverket

medverkar med

information.

i höst kommer flera Nyheter

som kan vara bra att känna till för den

som är intresserad av att hålla koll på

vindkraftsfrågor.

Vindkraft är ett av Energi myndig­

hetens prioriterade områden. På uppdrag

av regeringen ska man främja

en utbyggnad av vind krafts parker i

Sverige. Därför skapades 2010 en slags

webbaserad handbok – Vindlov.se.

Syftet är att ta ett helhetsgrepp

på processen för vindkraftverk, så att

privatpersoner eller handläggare kan

få bra information om hur det går till

och vad man bör tänka på, i samband

med att man ska söka tillstånd.

Flera myndigheter bidrar

Varje dag får webbplatsen besök av i

genomsnitt 300 personer. Lagar och

regler, vindkraft i medierna samt kartsöksfunktionen

är de mest besökta

sidorna. Elsäker hetsverket är en av de

20 myndigheter som bidrar i pro jektet

och som varit med från början.

– Idag har vi på Elsäkerhetsverket

inte längre hand om tillsyn av vindkraftsanläggningar,

det ligger i Arbetsmiljöverkets

händer. Vårt enga ge mang

handlar istället om nya före skrifter som

kan påverka vindkrafts an läggningar

och dess verksamhet. Vi ingår också i

en redaktörsgrupp där alla inblandade

bidrar till informationen på Vindlov.se,

säger Fredrik Kagerud, inspektör vid

Elsäkerhetsverket.

Nytt på webbsidan

Idag finns drygt 2 000 vindkraftverk

i Sverige och Vindlov.se har blivit ett

viktigt stöd för kommuner inom bland

annat juridik och planering i vind kraftsfrågor.

En kommunenkät har legat till

grund för de önskemål som nu blir till

nya funktioner på webb platsen.

Bland annat kommer en sida som

bär namnet ”Vind bruks kollen” att lanseras.

Där ska man kunna följa vindkrafts

ärenden. Det kan handla om

be slutade utbyggnader, ären den som

är under behandling eller de vind kraftparker

som är uppförda.

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 6

Vindbrukskollen kommer att ha olika

webb sidor an passade för allmänhet

och för verksamhetsutövare. Ytterst är

det länsstyrelserna som hanterar Vindbrukskollen.

Väderradar och domar på webben

– Den som besöker webbplatsen vindlov.se

kommer också att kunna följa

in tres santa rättsfall såsom mark­ och

vatten domar, säger Fredrik Kage rud.

Det kommer också att finnas en väderradar

på sidan.

– I redaktörsgruppen diskuterar vi

också om en engelsk version av webbplatsen

ska tas fram samt förbätt ringar

gällande sökords opti mering. 17 pro cent

av webb platsens besökare är in ter natio­

nella, avslutar Fredrik Kagerud.

Titta in på www.vindlov.se

text: Cia edluNd

foto: elsäkerHetsVerket


felaktiga elinstallationer

kan bli en brandfälla

Bränder orsakade av olika typer av elfel är en vanlig brandorsak

idag. Elsäkerhetsverket har startat ett projekt där bränder och

elinstallationer i äldre fastigheter kartläggs för att hitta orsaker

till varför de uppstår.

2010 kom Elsäkerhetsverket ut med

en rapport där man tittade på elbränder

och orsaker i allmänna byggnader och

bo städer. Rapporten visade att de flesta

el bränderna startade i spisen eller i en

lysrörsarmatur. Det finns ett stort mörkertal

eftersom Elsäkerhetsverket bara

får in de mest allvarliga fallen – rap porteringen

är frivillig för drabbade privatpersoner.

Under 2012 kartlägger nu Elsäkerhetsverket

vad som orsakar elbränder

i gamla fastigheter kopplat till elinstallationer.

Det kan handla om såväl

äldre privata bostäder som äldre

allmänna fastigheter.

detektivarbete

Med hjälp av insatsrapporter från

de kommunala räddningstjänsterna

över hela landet får Elsäkerhetsverket

underlag. Det kan i sin tur leda till ett

besök på platsen för att hitta eventuella

elrelaterade orsaker.

Det finns också ett samarbete där

man hämtar in uppgifter från SKL, Statens

Kriminaltekniska Laboratorium i

Lin köping. Deras experter på brand utredning

kan ibland ge viktig fakta om

vissa ärenden. Lars Melchert, inspektör

Elsäkerhetsverket, arbetar med Elsäkerhetsverkets

förstudie.

– Vi åker ut till platsen och försöker

se tecken på var branden kan ha startat,

berättar han. Man kan till exempel se

spår av kortslutning i en elledning, eller

i en kopplingsdosa där en varmgång har

uppstått, som i sin tur antänt bränn bart

material. Det är verkligen ett detek tivarbete.

Bilden visar den ödesdigra effekten av en spik i elrör.

Förutsättningen för att Elsäker hetsverket

ska kunna hitta ett elfel i samband

med en brand är att det finns något kvar

av fastigheten så att den inte är helt

nedbrunnen. Något så simpelt som en

vanlig spik till en upphängd tavla, kan

vara orsak till att en brand uppstår om

den träffar en elledning i väggen.

Vanliga fel

Mycket kan hända då man renoverar en

gammal fastighet för det finns massor

bakom väggarna som man inte ser.

När man exempelvis kopplar ihop

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 7

gamla elledningar, som är isolerade

med gummi och tjärpapp, med nya elledningar

kan det skapa problem. Den

gamla isoleringen faller sönder och

kan orsaka överledning till jord med

varmgång och brand som följd.

– Idag är det många ”hemmafixare”

som renoverar sina gamla hus. Olagliga

och felaktiga elinstallationer kan leda

till bränder. Man förstår inte riskerna

och branden är ett faktum, säger Lars

Melchert.

forts sid 8


forts från sid 7 Nästa steg?

fakta

spisar vanligaste startplatsen

Bränder kan också orsakas av att det

– Utredningar om bränder som har med

elinstallationer att göra är ett outforskat

område, säger Lars Melchert på Elsäker­

• Under 2011 omkom 103 människor

i bränder.

blivit fel på en elprodukt. Den vanligaste hetsverket. Vi vet sedan förut att de

• Räddningstjänsten larmas till cirka

brandorsaken, enligt räddnings tjänster­ allra flesta bränder i bostäder orsakas

6 000 bostadsbränder per år.

nas statistik, är att någon glömt eller av av en produkt till exem pel spis. Men nu

Cirka 2 000 bränder per år har en

misstag slagit på en elektrisk spisplatta. vill vi försöka ta reda på hur det ser ut

”okänd” brandorsak

Elsäkerhetsverkets rapport från gällande elin stal la tioner.

2010 visar att 153 personer omkom i Elsäkerhetsverkets rapport av för­ • Brandskyddsföreningen upp­

elbränder mellan år 2000 och 2010. I studien ska vara klar under november ger att försäkringsbolagen får cirka

nästan hälften av de fallen var spisen månad och får utvisa hur man kommer 30 000 anmälningar om brandskador

en startkälla. Övriga vanliga felkällor är att gå vidare.

per år.

lysrörsarmaturer men även diskmaskiner – I en förlängning skulle det kunna Försäkringsbolagen uppskattar

har en ökande trend vad det gäller medföra ett nytt krav på besiktningar av att närmare 20­30 procent av

startplatser. Hos MSB har man fört gamla fastigheter, säger Lars Melchert. de anmälda brandskadorna är

statistik över diskmaskinsbränder sedan

elbränder.

1998.

(OBS! Försäkringsbolag och

– Det har legat på en relativt konstant

Räddningstjänst har olika definition

nivå men vi ser en viss ökning de senaste

text: Cia edluNd på vad som är en elbrand.)

tio åren, med bränder som startat i

diskmaskiner, säger Mattias Strömgren

foto: elsäkerHetsVerket

som jobbar med olycksutredningar och

källOr: mSB (myndigheten för Samhälls skydd och Beredskap), Brandskydds föreningen

analys på MSB.

Sverige och räddningstjänsten.

satsning på eltrygg information

Om en elolycka inträffar, vad gör du då?

Och vad sker sedan vid läkarundersökningen efter elolyckan?

röda korset, Svenska Elektrikerförbun det

SEF, Elektriska Installatörsorganisationen EIO,

och Elsäkerhetsverket står bakom foldrarna

”Vägledning vid elskada” och ”Elolyckor”. Nu

ska dessa revideras och bli en enda in for mationsfolder.

– Att vi väljer att satsa på det här beror på att

vi ser att de här produkterna används. Materialet

i dessa två foldrar efterfrågas i skolorna runt om

i vårt land och inom branschen, säger Rickard

Lindberg, arbetsmiljöansvarig vid EIO.

Syftet med samarbetet mellan Elsäker hetsverket

och dessa organisationer är bland annat att nå

ut med informationen bredare.

– Vi vänder oss inte bara till elbranschen utan

också till allmänheten. Och det får positiva

effekter för alla våra verksamheter.

det blir också eN synergieffekt genom att olika

organisationer samarbetar tillsammans med en

myndighet. Exempelvis får Elsäkerhetsverket en

genväg ut till deltagarna i Röda Korsets olika

projekt. Därmed blir det lättare att nå ut.

– Jag tycker att buskapet är tydligt: Elsäkerhet

är verkligen viktigt, avslutar Rickard Lindberg.

Den nya foldern kommer att vara klar under

2013.

text: Per Hellström

foto: eiO

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 8

rickard lindberg,

arbetsmiljöansvarig

vid eio


elsäkerhetsverket är den myndighet i Sverige som

handlägger ansökningar om behörighet som elinstallatör.

För att bli behörig elinstallatör idag ska utbildningsbevis och

praktikintyg skickas in. Varje år handläggs mellan 1 500 och

1 700 ansökningar. Snart kan det bli möjligt att bli behörig

elinstallatör även om man saknar intyg om utbildning och

praktik.

– Skälet till förstudien är i första hand att åstadkomma en

lösning för de personer som av en eller annan anledning inte

kan få fram intyg om utbildning och praktik, berättar Carina

Larsson, verksjurist på Elsäkerhetsverket och ansvarig för

förstudien.

– Det finns också bestämmelser i det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet

om att medlemsstaterna kan besluta

att sökanden ska genomföra kompensationsåtgärder i form av

praktiktid eller ett prov. Det är den sökande som väljer vilken

åtgärd som denne vill genomföra. För att kunna uppfylla

kravet i direktivet behöver Elsäkerhetsverket ta fram ett provunderlag.

Förslag på kvalificerat prov

I den förstudie som Elsäkerhetsverket fått i uppdrag att

genomföra är det tänkt att provet ska motsvara de krav

som gäller för allmän behörighet idag, så kallad ABL. Nivån

på provet kommer att vara hög och förutsätta att personen

har den teoretiska och praktiska erfarenhet som krävs för

behörigheten.

Den dokumentgranskning som Elsäkerhetsverket gör idag,

det har snart gått ett år sedan

elsäkerhetsverket lämnade in sitt förslag till

regeringen om ett nytt behörighetssystem

för elinstallatörer. Frågan ligger för beslut

hos departementet och i väntan på det

har elsäkerhetsverket fått i uppdrag att

i en förstudie ange förutsättningarna för

sökande att genomföra ett prov.

vad händer i

behörighetsfrågaN?

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 9

där man helt och hållet litar på innehållet utan att kunna

kontrollera att sökanden rent faktiskt har den kompetens som

intygas, är inte heller helt optimal, anser Elsäkerhetsverket.

– Vid ett prov med ett provinnehåll som vi själva har bestämt

kan vi bättre kontrollera att sökande innehar den kompetens

som vi bedömer är nödvändig. Vi har tillsammans med utbildningsanordnare

diskuterat om det över huvudtaget är möjligt

att genomföra ett sådant prov och fått positiv respons, säger

Carina Larsson.

samverkan med utbildningsanordnare

I arbetet med förstudien har Elsäkerhetsverket träffat utbildningsanordnare

för att undersöka möjligheterna med

prov verksamhet. Verket kommer inte att ordna egna provlokaler

utan samverka med de som idag är etablerade i

valideringsverksamhet och som har lämpliga lokaler och

utrustning.

– Provets innehåll och branschens valideringsmodell är nå­

gra av de frågor som diskuterats med utbildningsan ordnarna.

Många bra synpunkter kom fram som vi nu arbetar vidare

med, säger Carina Larsson.

Den 30 september 2012 ska förstudien lämnas till

regeringen. Efter det avgör regeringen om de vill gå vidare

med underlaget. I sådant fall kan man tänka sig att regeringen

föreslår en försöksverksamhet under en viss tid, som därefter

utvärderas.

Länk till Nytt framtida behörighetssystem:

www.elsakerhetsverket.se/sv/Behorighet/Nytt-framtida-behorighetssystem

text: Cia edluNd foto: elsäkerHetsVerket


De finns överallt och det finns faror med dem. Batteriladdare

till telefoner, bärbara tv-spel och datorer. men också till

hushållsföremål, verktyg och audio/videoutrustning.

Nu är elsäkerhetsverket med i ett projekt som ska ta

temperaturen på elsäkerheten hos batteriladdare inom eu.

små svarta lådor i varje hem

batteriladdare översvämmar våra

hem. I en vanlig familj är det vanligt att

ha två till tre laddare. Och ibland ännu

fler. Små laddare är ofta billiga att ta

fram. En enorm mängd pro duceras och

oseriösa företag vill göra dem ännu

billigare genom att fuska med material

och konstruktion.

Hur farligt är det?

– Personer kan komma i kontakt med

farlig spänning då laddaren delar på sig

följ oss på facebook

eller spricker när man sätter

i kabeln, berättar Susanne

Sundström, inspektör för

mar k nadskontroll vid El ­

säker hetsverket. En laddare

med för korta iso ­

la tions avstånd mellan pri ­

mär och sekundärkrets

(där 230 V om vandlas till

en spänning under 48 V),

kan under vissa omständigheter

or saka ett spänningsöverslag. Det

kan leda till både elektrisk chock

och brand. Små laddare har mycket

elek tronik i sig och denna kan bli överhet

tad och göra så ytan blir varm. På så

vis kan en brand uppstå.

Bakom projektet (JA2011, batteriladdare)

finns Prosafe (Product Safety Enforcement

Forum of Europe). Prosafe

koordinerar marknadskontrollprojekt i

EU som finansiellt stöds av EU­kommissionen.

Varje deltagande land bidrar

med arbetstid och kompetens.

ökad spetskompetens

Vid ett uppstartsmöte i Bryssel strax före

sommaren, diskuterades vilka risker som

finns associerade med batteriladdare

Elsäkerhetsverket finns på Facebook. Du behöver inte ha ett konto på Facebook

för att se vad vi skriver. Har du ett konto och vill följa oss – tryck på ”gilla”­knappen.

På Facebook hittar du nyheter, försäljningsförbud och pressmeddelanden från

Elsäkerhetsverket.

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 10

och hur projektet ska genomföras mer

praktiskt. Ett större antal laddare ska

köpas in och testas. Riskmodeller ska

ställas upp. Prosafes stora erfarenhet av

riskbedömning från projektet Emars II,

kommer att betyda mycket för projektet.

– Att medverka i det här projektet tror

vi kan bidra till att spetsa kompetensen

hos vår egen marknadskontroll, säger

Martin Gustafsson, inspektör för marknadskontroll

vid Elsäkerhetsverket, som

deltog på det första mötet.

Projektet kommer att pågå under

två års tid resultatet kommer att kommuniceras

med de ekonomiska aktörerna

inom exempelvis standardiseringen och

tillverkare/importörer.

Från Elsäker hets verket deltar Susanne

Sundström. Förutom Sverige deltar Bulgarien,

Tjeckien, Holland, Norge, Italien,

Slovenien, Malta samt Rumänien.

text: Cia edluNd

foto: elsäkerHetsVerket

länk till Prosafe: www.prosafe.org


dom i behörighetsmål

förvaltNiNgsrätteN i karlstad har meddelat ett domslut i ett

behörig hetsärende. Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och ålägger

Elsäker hets ver ket att meddela behörigheten ABL till den sökande.

Elsäkerhetsverket meddelar att de inte kommer att överklaga ärendet och

att de tar hänsyn till frågan som kommer att hanteras i samband med att

Elsäker hetsverket presenterar förslag till ny behörighetsföreskrift.

Här kan du läsa mer om domslutet:

www.elsakerhetsverket.se/sv/lag-och-ratt/rattsfall

Nya föreskrifter framtagna i syfte att underlätta

och tydliggöra tolkningen av starkströms förordningens

regler om elolyckor.

Nya föreskrifter om

elolyckor

uNder 2011 och 2012 har Elsäkerhetsverket jobbat med att ta fram nya föreskrifter

i syfte att underlätta och göra tolkningen tydligare av starkströmsförordningens

regler om anmälan av tillbud, olycksfall och driftsstörningar.

Föreskrifterna innebär att nätkoncessionsinnehavare (nät ägare) och innehavare av

anläggningar för järn­ och spår vägs drift på ett tydligare och enklare sätt kan göra

an mälan av tillbud, elolycksfall och driftstörningar genom en elektronisk tjänst, en

e­tjänst som finns tillgänglig på Elsäker hets verkets webbplats.

via deN här läNkeN till Elsäkerhetsverkets webbsida hittar du föreskrifterna och

kan även läsa en förklarande för fatt nings kommentar:

www.elsakerhetsverket.se/sv/Press/Nyheter/Nya-foreskrifter-om-elolyckor

Föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2012 och går under beteckningen

ELSÄK­FS 2012:1.

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 11


till SiSt...

FrÅgOr & SVar

På www.elsakerhetsverket.se kan du ställa frågor direkt till någon av

våra experter i vår frågebank. i frågebanken kan du själv söka bland

inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av

de frågor som kommit in till verket.

sVeNsk BruksaNVisNiNg

måste alla elektriska produkter ha en

bruksanvisning på svenska?

sVar: Ja alla elektriska produkter som

säljs i Sverige måste ha säker hetsinformation

på svenska. Däremot är det

kanske inte nödvändigt att ha kompletta

manualer på svenska.

Du hittar bestämmelserna i våra föreskrifter

3 § ELSÄK­FS 2000:1.

elsäkerHetsaNsVar

Vem har ”ägaransvaret” för elsäkerheten

i en ideell förening?

sVar: Det är den som har rådigheten

över elanläggningen som ska anses vara

anläggningsinnehavare enligt el lagen

(1997:857).

Med rådighet menas den som praktiskt

handhar och har möjlighet att påverka

elanläggningen. I en ide ell förening

så är det styrelsens ord föran de

nya medarbetare

aNNiCa karlssON

började den 1 juni som ekonom vid Avdelningen

för verksamhetsstöd i Kristinehamn.

Hon har tidigare arbetat som ekonom på

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap.

som normalt är ansvarig gente mot sina

med lemmar, men detta måste man kontrollera

i föreningens stadgar, från fall till

fall.

tillgOdOräkNaNde

jag har tänkt söka behörighet, får jag

tillgodoräkna mig el-praktiken som jag

fått när jag jobbat på ett fartyg?

sVar: Svaret är nej på din fråga. Du kan

inte tillgodoräkna dig den praktik som

du fått ombord på ett fartyg.

Elsäkerhetsverkets behörighets föreskrif

ter ELSÄK­FS 2010:4 gäller inte inom

dessa områden:

• Luftfartyg

• Fordon för elektrisk järnvägs­,

spårvägs­, tunnelbane­ och

trådbussdrift

• Övriga fordon, inklusive släpfordon

• Fartyg, inklusive fritidsbåtar.

susaNNa BruHN

började den 6 augusti som handläggare av

förvaltningsärenden vid Avdelningen för

verksamhetsstöd i Kristinehamn.

Hon kommer närmast från Transportstyrelsen

där hon jobbade vid körkortsenheten.

a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 12

På ny befattning

jOHaN lidBaum

är sedan 1 juni ny överinspektör

vid Region Öst i Stockholm. Han

kommer närmast från en tjänst som

elinspektör inom samma region vid

Elsäkerhetsverket.

Nästa nummer av

aktuellt kommer i

december.

Fredrik sjögreN

började den 1 september som elinspektör

Region Syd i Hässleholm.

Han kommer närmast från jobb som

elingenjör vid konsultföretaget Grontmij.

More magazines by this user
Similar magazines