Förorenade områden vid pågående verksamheter - Miljösamverkan ...

Förorenade områden vid 

pågående verksamheter 

- tillsynshandledning 

maj 2006 

Foto: Anders Löfgren

Förorenade områden vid 

pågående verksamheter 

- tillsynshandledning 

Miljösamverkan Västra Götaland maj 2006 

Denna handledning har tagits fram av projektgruppen för 

förorenade områden under hösten 2005-våren 2006. I 

projektgruppen har följande personer deltagit: 

• Niklas Ander, Mölndal t.o.m. januari 2006 

• Anna-Karin Davidsson, Länsstyrelsen 

• Malin Egardt, Ale fr.o.m. januari 2006 

• Laila Ekman, Ale t.o.m. januari 2006 

• Jonas Georgsson, Trollhättan 

• Lena Hedlund Holén, Ale t.o.m. 2005 

• Annika Johansson, Tjörn 

• Teresia Kling, Borås 

• Anders Löfgren, Alingsås 

• Ellen Samuelsson, Partille t.o.m. november 2005 

• Cecilia Lunder, Miljösamverkan

1. Sammanfattning ...................................................................................................................5 

2. Inledning...............................................................................................................................6 

Syfte och arbetssätt ............................................................................................................................. 6 

Avgränsningar...................................................................................................................................... 6 

Bakgrund.............................................................................................................................................. 6 

3. Miljömål ................................................................................................................................8 

4. Hur ärenden kan drivas ........................................................................................................9 

Flödesschema...................................................................................................................................... 9 

Kompletterande text till flödesschemat.............................................................................................. 11 

Tillsynsansvar .................................................................................................................................... 15 

Ansvar................................................................................................................................................ 16 

Kvarvarande förorening ..................................................................................................................... 19 

Vid nedläggning av företag ................................................................................................................ 20 

Saneringsförsäkringen....................................................................................................................... 21 

5. Två exempel på ärenden....................................................................................................26 

Exemplet lastbilsdemonteringen Bil i bitar......................................................................................... 26 

Exemplet ytbehandlaren Stålmannens Rör AB ................................................................................. 33 

6. Förslag på hur kommunen kan arbeta med pågående verksamheter................................37 

Prioritering.......................................................................................................................................... 37 

Kopplingen till kommunala handlingsplaner ...................................................................................... 38 

7. Beskrivning av några kommuntypiska branscher...............................................................39 

Bensinstationer och bilvårdsanläggningar......................................................................................... 40 

Bilskrotar ............................................................................................................................................ 43 

Verkstäder med ytbehandling och/eller lackering.............................................................................. 45 

Sågverk.............................................................................................................................................. 47 

Kemtvättar.......................................................................................................................................... 49 

Tryckerier ........................................................................................................................................... 52 

Skjutbanor.......................................................................................................................................... 54 

Asfaltverk ........................................................................................................................................... 57 

Gjuterier ............................................................................................................................................. 59 

Användning av bekämpningsmedel................................................................................................... 60 

8. Var man hittar mer kunskap och information......................................................................62 

Miljösamverkans projektgrupp ........................................................................................................... 62 

Övriga kontakter................................................................................................................................. 62 

Webbplatser....................................................................................................................................... 63 

Referenser och litteratur .................................................................................................................... 65 

Bilagor 

Bilaga 1 

Checklista för bedömning av om nuvarande verksamhetsutövare är 

ansvarig eller inte för en förorening 

Bilaga 2 Exempel på skrivelse till VU inför besök om föroreningar 

Bilaga 3 Exempel på ärende med föreläggande om förslag till provtagningsplan 

Bilaga 4 Exempel på ärende med föreläggande om undersökningar 

Bilaga 5 Exempel på ärende med krav på fortsatt provtagning av sanerat område 

Bilaga 6 Exempel på blankett för saneringsanmälan, från Mölndals Stad 

Bilaga 7 Exempel på föreläggande om sanering i enlighet med inlämnad anmälan 

Bilaga 8 a+b Exempel på ärende, handläggning vid avisering om nedläggning av företag

1. Sammanfattning 

Miljösamverkan Västra Götaland avslutar med detta dokument delprojektet om förorenade 

områden, som har syftat till att ta fram stöd för framför allt miljökontorens tillsyn på 

pågående miljöfarliga verksamheter. Under 2007 återkommer vi med en tillsynskampanj. 

Arbetet syftar inte på något sätt till att vara heltäckande eftersom det redan finns mycket 

skrivet och gjort inom området. 

I ett flödesschema åskådliggörs vilka olika steg som tas vid ärendehandläggning. Mer 

detaljerad vägledning om vad tillsynsmyndigheten behöver göra finns i kompletterande text, 

och vi hänvisar också till olika exempel på ärenden i bilagorna. Det är viktigt att påpeka att 

dessa inte utgör mallar utan enbart exempel, som inte prövats i högre instans. 

Vi har också beskrivit två exempel på ärenden om en lastbildemontering och en ytbehandlare. 

Därefter ges förslag på arbetssätt för kommunerna. Det är framför allt inom den ordinarie 

miljötillsynen som frågan om föroreningar vid pågående verksamheter bör väckas. 

En viktig fråga är vem som har tillsynsansvaret vid olika verksamheter. Så länge det är 

misstanke om förorening och tillsynsmyndigheten agerar med stöd av 9 kap MB följer 

tillsynsansvaret den miljöfarliga verksamheten. Vid konstaterad förorening (10 kap 

miljöbalken) orsakad av den pågående verksamheten är det samma tillsynsmyndighet som 

agerar som i vanliga fall. Detta bör även gälla föroreningar från tidigare processer som hört 

tydligt samman med verksamheten men som numera har upphört. 

De bestämmelser som ligger till grund för bedömning av ansvar finns huvudsakligen i 2, 9 

och 10 kapitlen miljöbalken. Det är skillnad mellan ansvar för förebyggande åtgärder och 

ansvar för utredning och efterbehandling. Ansvar för förebyggande åtgärder grundar sig på 

försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken och kräver inte att en förorening har påvisats. 

Ansvar för utredning och efterbehandling enligt 2 kap. 8 § och 10 kapitlet förutsätter däremot 

att en förorening har uppkommit till följd av en viss verksamhet eller åtgärd. Enligt 

miljöbalken är det i första hand verksamhetsutövaren (VU) som är ansvarig för 

föroreningarna. Har det funnits flera VU som har bidragit till föroreningarna är ansvaret 

solidariskt. För pågående verksamheter behöver ansvarsutredningen ofta inte bli särskilt 

komplicerad. I en bilaga har vi gjort en checklista till stöd för frågan om nuvarande VU:s 

ansvar. Det är viktigt att kontrollera om det kan finnas tidigare VU som kan ha bidragit till 

föroreningen för att komma fram till rätt adressat och bedöma skäligheten för 

tillsynsmyndighetens krav. 

I vissa fall är det med nuvarande markanvändning inte motiverat att sanera direkt. Det kan 

även vara svårt att komma åt föroreningen pga. byggnader eller dylikt. Då kan det vara 

lämpligt att skriva ett föreläggande för att ändå ha fortsatt kontroll, så att föroreningarna inte 

glöms bort vid rivning/schaktning eller ny markanvändning. I vissa fall kan det finnas behov 

av att göra en notering i fastighetsregistret. Exempel på beslutsformuleringar ges i texten. 

Saneringsförsäkringen behandlas i ett eget avsnitt där villkoren belyses och tips ges om 

ärendegången när man söker om pengar från försäkringen. 

Eftersom det finns typiska föroreningar inom olika branscher har vi beskrivit tio 

kommuntypiska branscher med avseende på föroreningskällor och kemikalieanvändning. 

Branscherna vi beskrivit är bilskrotar, bensinstationer & bilvårdsanläggningar, verkstäder, 

sågverk, kemtvättar, tryckerier, skjutbanor, asfaltverk, gjuterier plus om bekämpningsmedel. 

Sist finns kontaktpersoner, webbadresser och litteratur där man hittar mer information. 

5

2. Inledning 

Syfte och arbetssätt 

Delprojektet syftar till att ta fram stöd för framför allt miljökontorens tillsyn vid pågående 

miljöfarliga verksamheter inom olika branscher avseende förorenade områden. Viktiga 

frågor att besvara är: Hur initierar man och driver ärenden så att undersökningar och 

saneringar genomförs? Hur vet man att verksamhetsutövaren är ansvarig för en förorening? 

Vilka krav är motiverat att ställa? 

Avsikten är att arbeta framför allt ur ett kommunperspektiv, det vill säga skriva om företag 

och situationer som främst berör kommunerna. För att få materialet så konkret och 

lättillgängligt som möjligt används exempel på ärenden och tillvägagångssätt, checklistor och 

annat användbart för tillsynen. Alla exempel är hämtade från verkligheten men har inte 

överprövats, vilket ju innebär att de skulle kunna upphävas eller ändras i högre instans. De 

ska alltså ses som just exempel. Det mesta handlar om ärenden generellt i alla branscher, men 

vi har även beskrivit några branscher mer specifikt till exempel när det gäller typiska 

föroreningar. 

Under 2007 genomförs en tillsynskampanj. Om behov finns kan denna handledning 

uppdateras. Synpunkter på innehållet är därför extra välkomna och kan användas vid denna 

eventuella uppdatering. 

Avgränsningar 

Vårt arbete handlar om föroreningar som uppkommit under kontinuerlig verksamhet, inte 

om olyckor som sker nu. Eftersom arbetet fokuserar på pågående verksamheter handlar det 

inte heller primärt om nedlagda verksamheter. 

Arbetet syftar inte på något sätt till att vara heltäckande. Istället hänvisar vi till andra källor 

för allt som redan finns skrivet och gjort, till exempel Handboken från Länsstyrelsen i 

Västra Götalands län (2005) och Naturvårdsverkets kommande handbok remissversion 

2006-03-31. Vi påbörjade vårt arbete innan denna gavs ut, vilket skedde i slutet av vårt 

arbete. Vi har stämt av vissa frågor med Naturvårdsverkets dokument, i syfte att vara 

korrekta och att inte ha med för mycket som redan finns här. Vissa frågor finns ändå med i 

båda dokumenten. 

Bakgrund 

Miljösamverkan har tidigare avstått ifrån insatser på området förorenade områden eftersom 

Länsstyrelsen jobbar så aktivt med det. Inför arbetet med enkät för 2005 väcktes frågan om 

tillsyn vid pågående ytbehandlingsindustrier. Tillsammans med Länsstyrelsens 

branschgrupp för förorenade områden bedömdes frågan om tillsyn vid pågående 

verksamheter generellt (inte begränsat till ytbehandlare) vara intressant, och förslaget togs 

med i enkäten till kommunerna. Där fick det höga poäng och togs därför med. 

6

I början av arbetet ställde vi en fråga via e-post till Miljösamverkans kontaktpersoner på 

miljökontoren: ”Har ni något tillsynsärende som ni själva initierat och som har avslutats 

genom sanering eller på annat sätt? Med initierat menar vi att ni på miljökontoret satt igång 

processen med undersökningar av misstänkt förorenad mark, byggnad eller annat vid en 

pågående verksamhet.” Vi fick inga exempel på sådana ärenden, vilket visar att det bör finnas 

behov av konkret vägledning som hjälp att komma igång med detta arbete. 

7

3. Miljömål 

De 15 nationella miljökvalitetsmålen och deras delmål syftar till att främja människors hälsa, 

värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de 

kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga 

en god hushållning med naturresurserna. 

När det gäller förorenade områden är miljömålet Giftfri miljö relevant: 

Giftfri miljö 

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av 

samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 

Det finns två delmål om förorenade områden: 

Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering 

och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar 

betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda 

och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. 

Åtgärder skall under åren 2005—2010 ha genomförts vid så stor andel av de 

prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak 

kan vara löst allra senast år 2050. 

Dessa har ersatt ett tidigare delmål. Under 2006 kommer våra regionala delmål att 

uppdateras. 

I rapporten Miljömålen i Västra Götaland (2003) nämns exempel på regionala och lokala 

åtgärder, bland annat följande: 

• Identifiera, riskklassa och prioritera förorenade områden 

Länsstyrelsen och kommunerna 

• Upprätta handlingsplaner för efterbehandling av förorenade områden. 

Kommunerna 

• Bedriva tillsynsvägledning och höja kompetensen hos tillsynsmyndigheterna. 

Länsstyrelsen 

De kommuner som arbetat fram lokala miljömål kan också ha preciserade mål om just 

förorenade områden. 

8

4. Hur ärenden kan drivas 

I detta kapitel beskriver vi hur ärenden vid pågående verksamheter kan drivas. I kapitel 6 kan 

man läsa mer om hur ärenden kan initieras, prioriteringar m.m. 

Flödesschema 

Vi har satt ihop ett flödesschema som visar hur ärenden kan drivas. Kompletterande text till 

flödesschemat följer på sidorna 11-14. 

Ett ärende kan ta olika vägar. I vårt schema utgör vägen rakt ned att alla steg tas i ett ärende. 

Om ett ärende avslutas tidigare, eller fortsättning följer senare etc. finns det pilar till höger 

eller vänster som visar detta. Ibland kan det också vara så att vissa steg kan hoppas över, se 

streckade pilar nedåt. 

Anledningen till att rutorna med kommunicering och bedömning döpts till A, B och C beror 

bara på att det ska vara tydligare att hitta igen sig i den kompletterande texten. 

I bilagor har vi lagt exempel på ärenden med beslutsformuleringar som stöd för 

ärendehantering. Dessa ska ses just som exempel och inte som mallar färdiga att användas. De 

är inte överprövade vilket innebär att de skulle kunna upphävas eller ändras i högre instans. 

9

Provtagning senare 

Föreläggande 

Inskrivningsmyndigheten 

Föreläggande vid 

kvarvarande 

förorening 


Initiering 

• Förberedelser 

•Kontakt med VU 

•Besök 

Bedömning 

Kommunicering A 

• Bedömning, underlag 

•Ansvar 

• Samråd för att diskutera forts. 

Förstudie 

(översiktlig undersökning) 

• Förslag från VU provtagningsplan 

• Föreläggande 

• Undersökning, förenklad riskbedömning 

Bedömning och 

Kommunicering B 

• Samråd för fördjupad undersökning 

• Ev. samråd sanering/annan åtgärd 

Huvudstudie 

(fördjupad undersökning) 

• Förslag från VU provtagningsplan 


• Undersökning, förslag åtgärder 

Bedömning och 

Kommunicering C 

• Samråd sanering/annan åtgärd 

Efterbehandling 

•Anmälan 


• Åtgärder 

• Avrapportering 

10 

översiktlig 

Ansvarsutredning 

komplett 

Beslut ingen åtgärd 

Ev. uppföljning 

och kontroll

Kompletterande text till flödesschemat 

Initiering 

Förberedelser: 

Ett ärende kan initieras på olika sätt. Prioriteringar görs därefter utifrån olika aspekter: 

Miljörisker, exploatering, försäljning, nedläggning/konkurshot, klagomål mm. (se vidare i 

kapitel 6). 

Underlagsmaterial: 

• Generell branschinfo 

• Eventuellt utförd MIFO-inventering (se faktaruta) 

• Arkivuppgifter 

• En översiktlig ansvarsutredning görs innan kontakt tas med VU. Är det troligt att 

nuvarande VU kan ha orsakat föroreningar på fastigheten? Se bilaga 1. 

MIFO betyder Metod för Inventering av Förorenade Områden och är en metod för att inventera och riskklassa 


MIFO sker i två faser. I fas 1 ställs befintligt material om ett område samman, t.ex. från arkiv, kartor, besök m.m. 

Därefter görs en riskbedömning baserad på hanterade kemikaliers farlighet, föroreningsnivå (om den är känd), 

spridningsförutsättningar och områdets känslighet och skyddsvärde. I fas 2 görs översiktliga undersökningar och en 

säkrare riskklassning. Det finns fyra riskklasser: 1: Mycket stor risk, 2: Stor risk, 3: Måttlig risk, 4: Liten risk. 

Metoden beskrivs närmare i Handboken från vår länsstyrelse samt i NV:s rapport 4918 Metodik för inventering av 


Kontakt med VU: 

• Tfn/brev till VU för att aktualisera frågan 

• Informera och ställ frågor 

• Be VU ta fram historiska uppgifter inför mötet. Skicka Länsstyrelsens nya broschyr Är 

ditt område förorenat? till hjälp för företaget. I bilaga 2 finns ett exempel på brev som 

kan skickas till VU före besöket. 

Besök: 

Det är en fördel om personer som varit med länge på företaget är med vid besöket. 

• Diskussion utifrån det underlag som finns. 

• Genomgång av fastigheten, var finns risk för ”hot spots”? 

• Diskussion om upplägg av översiktliga undersökningar. VU bör ta fram ett förslag till 

provtagningsplan och skicka in till tillsynsmyndigheten (TIM). 

• I undantagsfall kan TIM själv behöva ta prover för att konstatera förorening, för att 

kunna arbeta vidare med stöd av 10 kapitlet miljöbalken. 

Bedömning och kommunicering A 

• Finns det anledning att gå vidare? 

• Efter kontakt med VU samt besök på plats kan man behöva omvärdera, omprioritera 

underlaget. 

• Kontakta VU och tala om vilken bedömning ni gör, och vad den bedömningen bygger 

på. 

• Redan nu kan bedömningen vara den att man inte behöver gå vidare, dvs. ärendet 

avslutas. Detta kan betyda att MIFO-klassificeringen av ett ärende behöver ändras. 

Kontakta Länsstyrelsen i frågan. 

11

• I många fall kan en ansvarsutredning vara enkel när det gäller pågående verksamheter, 

dvs. att nuvarande VU är ansvarig (t.ex. om det bara förekommit en verksamhet på 

platsen). Om en ansvarsutredning görs i detta skede kan den kommuniceras skriftligt 

direkt. Men det finns rättsfall som visar att det är skäligt att nuvarande VU står för 

undersökningar, se vidare under Ansvar på sidan 16. Därför är det inte säkert att en 

ansvarsutredning måste göras i detta skede. Se vidare under huvudstudie nedan. 

• I enstaka fall kan det bli aktuellt med provtagning i ett senare skede, till exempel för 

att det är praktiskt omöjligt att göra det i nuläget. Det förutsätter att man bedömer att 

det inte finns någon akut risk som föranleder åtgärder nu. I vissa fall kan det vara bra 

att förelägga VU om att anmäla till tillsynsmyndigheten i händelse av schaktning, 

nedläggning av verksamhet etc. Läs mer under rubriken Kvarvarande förorening på 

sidan 19. 

• Ta initiativ till ett samrådsmöte med VU, på vilket ni diskuterar hur man går vidare 

med provtagning. Begär in ett förslag till provtagningsplan från VU, vilket kan ske 

med stöd av miljöbalkens 26 kapitel 9 och 22 §§. Exempel på ett sådant ärende finns i 

bilaga 3. 

Förstudie (Översiktlig undersökning) 

• En förstudie bör innehålla undersökningar av mark och grundvatten, förenklad 

riskbedömning samt bedömning av saneringsbehov. VU lämnar in förslag till 

provtagningsplan med tidsplan för undersökningarna. Läs mer om provtagningsplan 

och provtagning i SGF rapport 1:2004 "Fälthandbok Miljötekniska undersökningar" 

samt i Länsstyrelsens handbok. 

• TIM förelägger om provtagning/undersökningar. Kan ske med stöd av miljöbalkens 

26 kapitel 9 och 22 §§ samt 10 kap 2 § om förorening är konstaterad sedan tidigare. 

Annars tas inte 10 kapitlet med. Exempel på ett sådant ärende finns i bilaga 4. I 

enklare fall räcker det att meddela VU att man är överens om upplägget. 

• VU lämnar in resultatet av undersökningarna, inklusive en förenklad riskbedömning, 

med förslag till hur man bör gå vidare. Kommentar: Numera används framför allt 

begreppen förstudie och huvudstudie, istället för översiktliga och fördjupade 

undersökningar. Det är dock inte likhetstecken mellan begreppen, en förstudie 

respektive huvudstudie innehåller mer. Läs mer i NV:s rapport Efterbehandling av 

förorenade områden, kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till 

efterbehandling och sanering. 

• TIM granskar rapporten och bedömer. Jämför med Naturvårdsverkets generella 

riktvärden (se NV-rapport 4638) som utgör rekommendationer för hur halter av olika 

ämnen, under vissa förutsättningar, kan lämnas kvar på en plats. Av betydelse är 

markanvändningen: KM = känslig markanvändning (Markkvaliteten begränsar inte 

markanvändningen och grundvattnet skyddas. T.ex. bostäder, förskolor, jordbruk), 

MKM GV = mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd (markkvaliteten 

begränsar markanvändningen. Grundvatten kan tas ut vid ett visst avstånd till 

föroreningen), MKM = som den förra men utan grundvattenskyddet. Hjälp med 

tolkning av en undersökning kan fås i Länsstyrelsens handbok. 

Bedömning och kommunicering B 

• Kontakta VU och tala om vilken bedömning ni gör av inlämnad undersökning och 

förslag. 

• Bedömningen kan vara den att man inte behöver gå vidare, dvs. ärendet avslutas. Det 

kan dock vara aktuellt med viss uppföljning och kontroll, se sista rubriken (sidan 14). 

12

• Resultaten kan visa att sanering behövs, men att det inte är akut utan kan eller bör 

göras senare. Vissa beslut kan skickas till Inskrivningsmyndigheten för anteckning i 

fastighetsboken. Läs mer under Kvarvarande förorening på sidan 19. 

• Om man behöver gå vidare: ta initiativ till samråd med VU om ytterligare 

provtagning/undersökningar. Begär in ett förslag till provtagningsplan från VU. 

Exempel på ett sådant ärende finns i bilaga 3. 

• Det kan vara så att de undersökningar som gjorts räcker som underlag för sanering 

eller annan åtgärd. Annan åtgärd kan till exempel vara inkapsling, stängsling. Ta 

initiativ till samråd med VU om saneringsåtgärder. Informera VU om att en anmälan 

om efterbehandling ska lämnas in. (streckad linje i flödesschemat) 

→ Om VU inte frivilligt lämnar in en anmälan kan TIM förelägga VU om att komma 

in med upplysningar (motsvarande dem som lämnas i en anmälan). Kan ske med stöd 

av 26 kap 9 och 21 §§, 2 kap 8 § samt 10 kap 2 §. Man kan också förelägga om 

sanering/annan åtgärd direkt, se nedan (streckad linje i flödesschemat). 

Huvudstudie (Fördjupad undersökning) 

• VU lämnar in förslag till provtagningsplan med tidsplan för undersökningarna. 

• TIM förelägger om ytterligare provtagning/undersökningar (avgränsning av 

föroreningarna, riskbedömning, vid behov åtgärdsförslag). Sker med stöd av 

miljöbalkens 26 kapitel 9 och 22 §§ samt 10 kap 2 §. 

• VU lämnar in resultatet av undersökningarna med förslag till åtgärder. Se 

kommentaren under rubriken översiktliga undersökningar/förstudie. En huvudstudie 

ska enligt nämnda rapport bland annat innehålla resultat av undersökningar, 

karakterisering och avgränsning av föroreningarna i detalj, riskbedömning och 

bedömning av saneringsbehov, slutlig ansvarsutredning (om sådan inte redan finns.) 

• TIM granskar och bedömer rapporten. 

• En komplett ansvarsutredning behövs för att veta säkert att det är 

verksamhetsutövaren som är ansvarig för åtgärder. För pågående verksamheter 

behöver ansvarsutredningen ofta inte bli särskilt komplicerad. Se vidare sidan 17. Se 

också checklista i bilaga 1 samt bilaga 1 i Naturvårdsverkets handbok remissversionen 

daterad 2006-03-31. Det är självklart bra om ansvarsutredningen finns framme 

tidigare under ärendets gång men inte alltid nödvändigt. Läs mer om Ansvar på sidan 

16. 

Bedömning och kommunicering C 

• Bedömningen kan vara den att någon sanering eller annan åtgärd inte behövs. Ärendet 

avslutas. Det kan dock vara aktuellt med viss uppföljning och kontroll, se sista 

rubriken på sidan 14. 

• Resultaten kan visa att sanering eller annan åtgärd behövs, men att det inte är akut 

utan kan eller bör göras senare. Vissa beslut kan skickas till Inskrivningsmyndigheten 

för anteckning i fastighetsboken. Läs mer under Kvarvarande förorening på sidan 19. 

• Om undersökningar visar att sanering/annan åtgärd krävs (dvs. om tillräckligt 

underlag finns) samråder TIM med VU om saneringsåtgärder. Informera VU om att en 

anmälan om sanering ska lämnas in. 

→ Om VU inte frivilligt lämnar in en anmälan kan TIM förelägga VU om att komma 

in med upplysningar motsvarande dem som lämnas i en anmälan. Man kan också 

förelägga om sanering/annan åtgärd direkt, se nedan (streckad linje i flödesschemat). 

13


• VU lämnar in en anmälan enligt 28 § Förordningen om miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd. Ett exempel på en anmälningsblankett finns i bilaga 6 (från Mölndals 

stad). 

• TIM granskar anmälan. Om ytterligare uppgifter behövs, begär kompletteringar. 

• TIM förelägger om åtgärder enligt anmälan samt eventuellt om ytterligare 

försiktighetsåtgärder (med stöd av miljöbalkens 26 kap 9 § och 2 kap 3 § samt 

Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 27 §). Exempel på ett sådant 

ärende finns i bilaga 7. 

• När sanering eller annan efterbehandlingsåtgärd har utförts lämnar VU in en 

redovisning till TIM. 

• TIM granskar rapporten och meddelar VU skriftligen att TIM godtar det 

saneringsarbete som utförts och inga ytterligare åtgärder krävs i dagsläget. 

• Alternativt att TIM inte är nöjd och begär kompletteringar. 

• Ärendet avslutas. 

Eventuell uppföljning och kontroll 

• I vissa fall behövs uppföljning efter efterbehandlingen, t.ex. i form av provtagning, för 

att kunna konstatera att allt är som det ska. Det kan ibland vara lämpligt att fastställa i 

ett kontrollprogram. Kanske har man valt att inte totalsanera, vilket kan vara 

bidragande till att man behöver kontrollera efter genomförd sanering. Ett exempel på 

ärende med krav på uppföljande kontroll finns i bilaga 5. 

Efterbehandling vid nedlagd impregneringsverksamhet. Anders Löfgren 

Tips! I NV:s handbok remissversionen finns alla aktuella paragrafer kommenterade. 

14

Tillsynsansvar 

Förorenade områden vid pågående verksamhet 

Tillsynsansvaret för förorenade områden vid en pågående miljöfarlig verksamhet följer 

normalt den myndighet som har tillsynsansvaret utifrån verksamhetens klassificering enligt 

förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd såvida inte tillsynsansvaret har 

delegerats. 

Så länge det är misstanke om förorening och tillsynsmyndigheten agerar med stöd av 9 kap 

MB följer tillsynsansvaret den miljöfarliga verksamheten. 

Vid konstaterad förorening (10 kap miljöbalken) orsakad av den pågående verksamheten är 

det samma tillsynsmyndighet som agerar som i vanliga fall. Detta bör även gälla föroreningar 

från tidigare processer som hört tydligt samman med verksamheten men som numera har 

upphört (t.ex. att det har bedrivits doppning med pentaklorfenol vid ett sågverk, se exemplet 

på nästa sida). 

Utgångspunkten för fördelningen av tillsynsansvaret är vilken verksamhet som har orsakat 

föroreningen. Om den konstaterade föroreningen härrör från en annan typ av verksamhet som 

tidigare har bedrivits på platsen måste en noggrannare bedömning av tillsynsansvaret göras. 

Indelningen av verksamheter i anmälningspliktiga, tillståndspliktiga eller verksamheter som 

inte omfattas av vare sig anmälningsplikt eller tillståndsplikt har förändrats med tiden och 

därmed kan tillsynsansvaret också ha varierat. Naturvårdsverkets handbok kommer att ge viss 

vägledning i hur bedömning av tillsynsansvar då bör göras. 

Delegation - specialfall 

Om Länsstyrelsen har fattat ett beslut om att delegera tillsynsansvaret för ett objekt till en 

kommun med stöd av 44 a § miljöskyddslagen följer tillsynsansvaret för förorenade områden 

med. Har delegationsbeslutet fattats med stöd av miljöbalken gäller det normalt enbart 

miljöfarlig verksamhet och inte förorenade områden. Överlåts ansvaret även enligt punkt B5 i 

förordningen om tillsyn enligt miljöbalken gäller dock att tillsynsansvaret för förorenade 

områden följer med delegationen. 

Vår länsstyrelse har för ett par kommuner fattat delegationsbeslut under miljöskyddslagens tid 

vilka beslut senare har förnyats under miljöbalkens tid och samtidigt har det gamla beslutet 

återkallats. I sådana fall har tillsynsansvaret för förorenade områden följt med det första 

delegationsbeslutet, därefter återtagits med återkallandebeslutet, men tyvärr inte delegerats på 

nytt med det nya delegationsbeslutet enligt MB. För att undvika omotiverade förändringar av 

tillsynsmyndighet bör länsstyrelsen och kommunen snarast ta initiativ för att komplettera 

delegationsbeslutet med punkt B5. 

Exempel sågverk med tidigare doppning 

Klassning 

Sågverk klassas enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd , enligt följande punkter: 

15

20-1 B 

Sågverk eller anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller 

svarvning där mer än 60 000 kubikmeter toppmätt volym råvara (rundvirke) eller kubikmeter 

virke (råvara) förbrukas per år. 

20-2 C 

Sågverk eller anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller 

svarvning där mer än 10 000 kubikmeter men högst 60 000 kubikmeter toppmätt volym 

råvara (rundvirke) eller kubikmeter virke (råvara) förbrukas per år. 

Pågående sågverk som idag är C-anläggning med kommunal tillsyn kan i många fall tidigare 

ha bedrivit träskyddsbehandling genom doppning. Idag klassas sådan behandling som 

tillståndspliktig enligt följande punkt: 

-i2 B 

Träskyddsbehandling genom doppning där träskyddsmedel används. 

Tidigare har doppning klassats enligt följande: 

Tidsperiod 

Anmälnings-/Tillståndsplikt Tillsynsmyndighet för 

doppningsverksamheten 

1969-1/7 1989 Anmälningsplikt 1969-1981 länsstyrelsen 

1/7 1989-1/7 1994 Doppning låg utanför alla listor 

och är således U. 

1981-1989 resp. kommun. 

Resp. kommun 

1/7 1994 – 

Tillståndsplikt Länsstyrelsen om tillsynen 

(ML och därefter MB.) 

inte har överlåtits. 

Bedömning 

Ett sågverk med doppning har medfört att ett område förorenats. Doppning är idag 

tillståndspliktig verksamhet medan sågverket är anmälningspliktigt. Doppningen har upphört 

före 1994 men sågverket finns fortfarande kvar. Det förorenade området härrör från en typisk 

process tillhörande en pågående C-verksamhet. Kommunen bör vara tillsynsmyndighet även 

för föroreningen från doppningsverksamheten. 

Ansvar 

De bestämmelser som ligger till grund för bedömning av ansvar för utredning, 

efterbehandling samt utförande av skyddsåtgärder och vidtagande av försiktighetsmått finns 

huvudsakligen i 2, 9 och 10 kapitlet miljöbalken (MB). 

Det är skillnad mellan ansvar för förebyggande åtgärder och ansvar för utredning och 

efterbehandling (reparativt ansvar). Ansvar för förebyggande åtgärder grundar sig på 

försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § MB och kräver inte att en förorening har påvisats. Ansvar 

för utredning och efterbehandling på 2 kap. 8 § och 10 kapitlet förutsätter däremot att en 

16

förorening har uppkommit till följd av en viss verksamhet eller åtgärd. Om en förorening inte 

har påvisats kan ansvar enligt 2 kap. 8 § och 10 kap. MB inte krävas. 

Enligt miljöbalken (MB) är det i första hand verksamhetsutövaren som är ansvarig för 

föroreningarna (polluter pays principle, 10 kap 2 § MB). Har det funnits flera 

verksamhetsutövare som har bidragit till föroreningarna är ansvaret solidariskt (10 kap 6 § 

MB). Vid bedömningen av ansvarets omfattning skall alltid en skälighetsbedömning göras (10 

kap. 4 § MB, 2 kap. 7 § MB). Om det visar sig att det inte finns någon verksamhetsutövare 

som kan utföra eller bekosta efterbehandlingen övergår ansvaret till den som äger fastigheten 

om den förvärvats efter den 31 december 1998 (10 kap 3 § MB). Även i detta fall skall alltid 

en skälighetsbedömning göras. Det finns ett nyligen beslutat ärende från Miljödomstolen i 

Växjö 1 , som handlar om en tidigare fastighetsägare som blivit förelagd om att dels redovisa 

upplägg och utformning av en huvudstudie, dels utföra och redovisa huvudstudien (kopplat 

med viten på 300 respektive 700 kkr). Tidigare verksamhetsutövare på fastigheterna har bl.a. 

gått i konkurs, ingen ansvarig verksamhetsutövare finns. Den aktuella fastighetsägaren köpte 

de två fastigheterna 2004 och anses ha känt till att dessa var förorenade. Tidigare 

fastighetsägare har gått i konkurs. Det finns också en senare fastighetsägare där man inte vet 

om de känt till föroreningarna eller inte. 

Fastighetsägare som förvärvat fastigheten före 31 december 1998 har inget ansvar för 

förorening om det inte rör sig om ett s.k. förvaringsfall. 

Avfallsförvaring av sämsta slag? 

Foto Anna Wahlqvist 

I ett fåtal fall har det förekommit att Naturvårdsverket lämnat bidrag för att få en sanering 

genomförd med verksamhetsutövaren som medfinansiär. Detta kan vara en möjlighet för 

objekt i MIFO klass 1, då befintlig verksamhetsutövare inte är ansvarig, eller då det inte är 

skäligt att denne står för hela kostnaden. Kommunen får då stå som huvudman. 

För pågående verksamheter behöver ansvarsutredningen ofta inte bli särskilt komplicerad. Det 

är dock viktigt att kontrollera om det kan finnas tidigare verksamhetsutövare som kan ha 

bidragit till föroreningen för att komma fram till rätt adressat och bedöma skäligheten för 

tillsynsmyndighetens krav. Det finns rättsfall 2 3 som säger att undersökningsansvaret är 

långtgående och att det är skäligt att nuvarande verksamhetsutövare står för undersökningar. 

En mall med förslag till ansvarsutredning finns i Naturvårdsverkets handbok (remissversion 

2006-03-31), bilaga 1. 

1 Vegaholm Bil & Maskin AB, 2006-04-19, M 305-06 

2 Arvamet MÖD 2003-12-05; M 9822-02 

3 Kloster MÖD 2005-05-23; M 5338-04 

17

Vilka ansvariga kan finnas? 

• Det första steget i en ansvarsutredning är att ta reda på vilka verksamhetsutövare som 

funnits på platsen. Detta kan man få reda på genom gamla handlingar som förelägganden, 

bygglovshandlingar, tidigare fastighetsägare m.m. 

• Kontakta Bolagsverket (tel 060-18 40 00) för att få reda på uppgifter om den pågående 

verksamheten, identifierad genom organisationsnumret. Bolagsverket har register 

(Näringslivsregistret) över dem som bedriver näringsverksamhet 4 i Sverige. 

Viktiga frågor är: 

När bildades bolaget? 

Har det skett fusioner i bolaget? 

Ev tidigare namn och under vilka perioder det gällde kan också vara viktigt för att 

vara säker på att man fått tag i rätt bolag. 

Fråga även om det finns något annat bolag som haft samma namn som nuvarande 

verksamhetsutövare. 

Vissa uppgifter kan finnas endast i pappersformat, dvs. inte digitalt. 

• Uppgifter om enskilda firmor, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska föreningar 

som upphört före 1993/1994 finns i Länsstyrelsens handelsregister (tel 031-60 50 00, 

kontaktperson Dan Holfve) eller i Göteborgs landsarkiv (tel 031-778 68 00 eller 

www.ra.se/gla). För de tre gamla länen fördelades uppgifterna efter olika tidsperioder (se 

nedan). 

Älvsborgs län 

Fram till 1970 på Göteborgs landsarkiv. 1971 - 1/11 1993 (SFS 1993:1084) på Länsstyrelsen 

(Vänersborgskontoret) 

Skaraborgs län 

Fram till 1952 på Göteborgs landsarkiv.1953 - 1/5 1994 (SFS 1994:156) på Länsstyrelsen 

(Mariestadskontoret) 

Göteborgs och Bohus län 

Fram till 1970 på Göteborgs landsarkiv. 1971 - 31/8 1994 (SFS 1994:1204) på Länsstyrelsen 

(Göteborgskontoret). OBS! Från 1985 - 1994 endast möjligt att söka på organisationsnummer! 

• För att få reda på fastighetsägare kan detta fås från bl.a. 

a. Uppgifter inom kommunen, register (t.ex. bygglov). 

b. Lantmäteriets fastighetsdataregister, vilket kräver att man är registrerad och kostar 

f.n. 24 kr per sökning. 

c. Vid Landsarkivet i Härnösand finns en nationell depå för inskrivningsmaterial. 

Med "inskrivningsmaterial" menas arkiven efter inskrivningsdomarnas och 

inskrivningsmyndigheternas verksamhet. De har handlingar från ca 1933-2001. På 

hemsidan www.im.ra.se kan man gå direkt och göra beställningar. Handlingar 

efter 2001 förvaras hos de nya inskrivningsmyndigheterna (inom tingsrätten). 

Mer info: 

• Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten. Jan Darpö, NV rapport 5242. 

• I Naturvårdsverkets handbok (remissversion 2006-03-31) finns en lättillgänglig 

beskrivning av olika bolagsformer. 

4 aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, ideella föreningar etc. 

18

Kvarvarande förorening 

I vissa fall är det med nuvarande markanvändning inte motiverat att sanera direkt, då 

föroreningen inte innebär någon omedelbar risk för omgivningen. Det kan även vara svårt att 

komma åt föroreningen på grund av byggnader eller dylikt. Det kan i dessa fall vara lämpligt 

att skriva ett föreläggande för att ändå ha fortsatt kontroll över fastigheten så att 

föroreningarna inte glöms bort vid rivning/schaktning eller ny markanvändning. 

Hur kan föreläggandet utformas? 

Flera av formuleringarna är hämtade från beslut från Västerås miljökontor. 

1. Upplysningsskyldighet om schaktning/rivning skall utföras. 

Ex på formulering: 

” XX skall underrätta tillsynsmyndigheten om schaktning eller rivning av byggnader skall 

utföras/inom område/på fastigheten yy. Underrättelsen skall ske i god tid före arbetenas 

igångsättande.” 

”Eventuell grävning, schaktning, utfyllnad, ledningsdragning, anläggnings- och 

rivningsarbeten eller uppförande av byggnad inom fastigheten får inte göras utan 

föregående skriftligt meddelande till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i god tid innan 

åtgärden vidtas.” 

2. Krav på att skicka in anmälan om verksamheten i sin helhet eller delar av den läggs ned. 

En sådan anmälan bör omfatta förslag till hur resterande avfall bör tas om hand och belysa 

behovet av undersökningar och efterbehandling av mark, byggnader och anläggningar 

(t.ex. avloppssystem, panncentral). Det kan också gälla processutrustning som tas ur bruk, 

t.ex. kar och bad i en verkstadsindustri som upphör med ytbehandling. 


”Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör skall detta i god tid före 

nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. /Kemikalier och farligt avfall skall då tas 

omhand av företag som har tillstånd till det./” 

3. Krav på verksamhetsutövaren att informera om nya ägarförhållanden. 

Om fastigheten övergår till annans ägo har det förekommit exempel på att VU förelagts 

om att anmäla den nye ägarens namn och adress vid försäljningen. Har anteckning gjorts i 

fastighetsregistret får köparen direkt reda på att det finns krav riktat mot fastigheten. 

För anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter finns krav i 32 § förordningen om 

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om att den nye VU snarast möjligt skall upplysa 

tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet. För U-verksamheter kan det ev. finnas 

behov av att förelägga om motsvarande. 

19

4. Krav att informera hyresgäster/arrendatorer 


”Eventuella hyresgäster eller arrendatorer skall underrättas om att fastigheten är förorenad 

och informeras om erforderliga försiktighetsmått.” 


I vissa fall kan det finnas behov av att göra en notering i fastighetsregistret om att en fastighet 

är förorenad. Tanken är att föroreningen inte glöms bort efter några år, då det kanske är en 

annan fastighetsägare än den man tidigare förelade. Risken att få ett ansvar för 

efterbehandling som införts vid köp efter den 31 december 1998 har dock inneburit att köpare 

är mer medvetna om riskerna att få på sig ett ansvar för efterbehandlingen och att 

föroreningssituationen utreds noggrant före överlåtelsen. Det kan dock finnas risk att många 

enskilda och mindre företag inte känner till detta. 

Lagstöd 

I 10 kap finns inga regler om anteckning i fastighetsregistret. Man kan alltså inte bevilja en 

anteckning som bara anger att fastigheten är förorenad. I 26 kap 15 § finns däremot regler om 

inskrivning av föreläggande. Föreläggandet kan riktas mot fastighetsägaren, men även om 

föreläggandet är riktat mot den som äger en byggnad eller anläggning på annans mark kan 

man införa detta. Om föreläggandet riktas mot annan än fastighetsägaren underrättas 

fastighetsägaren om anteckningen av inskrivningsmyndigheten. Har en anteckning gjorts 

gäller föreläggandet mot ny ägare av egendomen (vid föreläggande mot fastighetsägaren). 

Anteckningen finns kvar till dess myndigheten begär att den tas bort, se närmare 26 kap 15 § 

st 3. Tillsynsmyndigheten måste därmed ha en bevakning av vilka inskrivningar som skickats 

över och se till att anteckningen tas bort i fall förutsättningarna ändrats. 


I beslutet (som upplysning) 

• ”Föreläggandet kommer att översändas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i 

fastighetsregistrets inskrivningsdel enligt 26 kap 15 § miljöbalken.” 

I skrivelse till inskrivningsmyndigheten (med bilagt beslut): 

• ”XX översänder härmed till inskrivningsmyndigheten, i enlighet med 26 kap 15 § 

miljöbalken, för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel enligt bilagda beslut, 

avseende fastigheten yy i zz kommun.” 

Adressuppgifter till Inskrivningsmyndigheten finns på sidan 63. 

Vid nedläggning av företag 

Ibland läggs företag ned utan att tillsynsmyndigheten får kännedom om det i förväg, eller så 

får man information med kort varsel. I det senare fallet kan det bli fråga om att handla snabbt 

för att få till stånd undersökningar och eventuella åtgärder. 

I bilaga 8 finns exempel på hur Länsstyrelsen agerat i ett fall när man fått kännedom om 

nedläggning av ett företag. (Det går inte alltid så snabbt utan det avgörs från fall till fall.) 

20

Vid prövning av nya tillståndspliktiga verksamheter som är s.k. IPPC-anläggningar, eller där 

det finns risk för att fastigheten är förorenad eller att kemikalier och farligt avfall lämnas kvar 

vid nedläggning tar man i normalfallet med nedläggnings- och efterbehandlingsvillkor. Det 

kan t.ex. vara krav på: 

• Anmälan i god tid till tillsynsmyndigheten om verksamheten, eller delar av den, 

planeras att läggas ned. Med stöd av miljöbalken 26 kap 9 och 21 §§. 

• Kemikalier och farligt avfall ska tas omhand av företag med tillstånd till det. 

• Avvecklingsplan (större verksamheter och IPPC-anläggningar). 

Vid anmälan om nya C-verksamheter bör det i många fall vara lämpligt att ta med en eller 

flera av dessa punkter som förelägganden om försiktighetsmått när anmälan behandlas. Det är 

självklart ingen garanti för att så kommer att ske den dag företaget ska läggas ned, men kan 

säkert fungera i vissa fall och därmed underlätta arbetet. 

Om ett företag går i konkurs svarar konkursboet för föroreningar som uppstår efter konkursen, 

dvs. om konkursboet fortsätter driva verksamheten och bidrar till föroreningen. 

Nedlagd verksamhet. Även byggnaden kan vara förorenad. Foto Martin Fransson 

Saneringsförsäkringen 

I de fall det finns en ansvarig verksamhetsutövare/konkursförvaltare/fastighetsägare som 

inte kan betala, och orsaken till en sanering i huvudsak inträffat efter den 1 juli 1989, kan 

saneringsförsäkringen komma ifråga. Utbetalning från försäkringen görs för 

saneringskostnader när tillsynsmyndigheten begärt kronofogdens hjälp att verkställa beslut 

eller beslutat om rättelse på den felandes bekostnad. 

Följande står i miljöbalkens 33 kap. 3 §: 

”Från saneringsförsäkringen betalas, enligt vad som närmare anges i försäkringsvillkoren, 

ersättning för saneringskostnader som har uppkommit med anledning av att en 

tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § eller meddelat förordnande 

om rättelse enligt 26 kap. 18 §, om den som är ansvarig enligt denna balk inte kan betala. 

Ersättning som nu sagts skall dock inte betalas för kostnader som har uppkommit med 

anledning av räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lag 

(2003:781).” 

21

Villkor 

Försäkringsvillkoren finns att hämta från http://kund.marsh.se/miljo/ (klicka Material). Där 

finns också information om vad som ska lämnas med i en skadeanmälan. 

Här är en sammanfattning av de viktigaste villkoren (exakt all text är inte medtagen): 

1 § Försäkringen omfattar kostnader för saneringsåtgärder som avses i 33 kap. 3 § 

miljöbalken om den eller de som är ansvariga enligt miljöbalken inte kan betala och 

betalningsförmågan inte är endast tillfällig. Försäkringsgivaren ska ersätta kostnad för 

sådana åtgärder i enlighet med 11-16 §§ i dessa villkor. 

2 § Den som är ansvarig enligt miljöbalken för att sanering sker ska anses inte kunna 

betala om han är försatt i konkurs, han vid utmätningsförfarande har befunnits sakna 

tillgångar till full täckning av fordran på saneringskostnader, eller det är uppenbart att 

han inte kan betala. 

Ersättning från försäkringen betalas endast till den del täckning saknas. 

3 § Med sanering avses efterbehandlingsåtgärder av brådskande art som måste 

genomföras för att förebygga, hindra eller motverka skador på människor, egendom 

eller miljö. Till sanering räknas också undersökning som är nödvändig för att bedöma 

saneringens omfattning. 

8 § Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål anmäla till försäkringsgivaren om ersättning 

för saneringskostnader kan förväntas uppstå. 

9 § I det fall då saneringsåtgärder påbörjats på initiativ av tillsynsmyndigheten innan 

vetskap om att någon som är ansvarig enligt miljöbalken inte kan betala eller blir 

detta känt under saneringsförloppet ska krav på ersättning framställas utan oskäligt 

dröjsmål, dock senast inom sex månader från det beslut om kostnadens belopp har 

vunnit laga kraft. Har utmätning skett räknas dock fristen från dagen för utmätningen. 

11 § Med saneringsfall avses sanering till följd av ett och samma beslut enligt 33 kap. 3 § 

miljöbalken. Om flera beslut omfattar saneringsfall med gemensamt ursprung räknas 

detta som ett och samma saneringsfall. 

12 § Ersättning för saneringskostnader lämnas om kostnaderna överstiger 1,5 

prisbasbelopp då saneringsfallet anmäls. 

13 § Ersättning för varje saneringsfall betalas med högst 50 miljoner kronor. Kostnaden 

för en och samma sanering ska hänföras till det försäkringsår då anmälan om 

ersättning gjordes. Ersättningen för samtliga saneringsfall som ska hänföras till ett 

och samma försäkringsår är högst 100 miljoner kronor. 

14 § Vid skada som omfattar såväl Miljöskadeförsäkringen som denna försäkring betalar 

försäkringsgivaren sammanlagt högst 100 miljoner kronor per skadetillfälle och högst 

200 miljoner kronor per år. 

15 § Förslår belopp som anges i 13 eller 14 § inte till gottgörelse åt dem som har rätt till 

ersättning ur beloppen, går ersättningen för person- och sakskador enligt 

Miljöskadeförsäkringen före denna försäkring. 

22

16 § Om en tillsynsmyndighet underlåtit att ingripa mot en verksamhetsutövare eller annan 

efterbehandlingsansvarig trots att myndigheten vetat om eller bort veta om att denne 

inte fullgör sina skyldigheter enligt miljöbalken eller givna tillståndsvillkor och detta 

medverkar till att större saneringsbehov uppkommer än vad det annars skulle ha gjort 

kan ersättningen enligt detta åtagande jämkas eller inte alls utgå. 

19 § Försäkringen trädde i kraft den 1 januari 2003 (ersatte den tidigare från 1999). 

Försäkringen omfattar inte kostnad för sådan sanering vars orsak huvudsakligen kan 

hänföras till tid före den 1 juli 1989. Försäkringen omfattar inte kostnader för 

sanering som en tillsynsmyndighet meddelat föreläggande om före ikraftträdandet. Ej 

heller omfattar den kostnader för sanering för vilken en tillsynsmyndighet beslutat om 

rättelse på den felandes bekostnad före ikraftträdandet. 

De som inte nämnts: 4-7 §§ Skador pga. krig m.m., 10 § Återkrav, 17 18 §§ Om det blir tvist 

Försäkringsbolag 

Företaget Marsch är försäkringsmäklare och hanterar de avgifter som miljöfarliga 

verksamheter betalar. 

Vid skada ska försäkringsbolaget Zurich Insurance Ireland Limited, Filial Sverige, kontaktas. 

Försäkringsavtalet med Zurich gäller från den 1/1 2006 och tre år framåt, dvs t o m den 31/12 

2008. 

Kontaktuppgifter till båda företagen finns på sidan 62, webbadresser på sidan 64. 

Tips på ärendegång vid ansökan från saneringsförsäkringen 

Det finns några positiva erfarenheter från länet, då man alltså fått ut pengar från försäkringen. 

Utgående från detta formulerade vi 2004 i handledningen om bilskrotar några tips för hur man 

kan gå tillväga i ärenden med saneringsförsäkringen. Detta återges här i reviderad form: 

1. Miljökontoret upptäcker vid tillsynsbesök, anmälan från allmänheten eller 

företagaren själv att en förorening eller risk för förorening föreligger för en 

fastighet där en verksamhetsutövare (VU) är verksam. 

2. Ett föreläggande skrivs till VU med en tidsangivelse när åtgärderna 

undersökning/sanering ska vara utförda. 

3. Har företaget redan gått i konkurs och konkursen är avslutad gå till punkt 9 för att 

se om fastighetsägaren har något ansvar. 

4. Innan föreläggandet har löpt ut är det bra att ha kontakt med VU per telefon eller 

besök för att kolla läget. 

5. Företaget kanske går i konkurs, kapitalet är förbrukat och man kan inte längre 

uppfylla sina betalningsförpliktelser mot sina kunder. Ansökan om att försättas i 

konkurs görs hos tingsrätten, som utser en konkursförvaltare. 

6. Finns ett föreläggande om t.ex. sanering sedan tidigare riktat mot bolaget som gått i 

23

konkurs, skicka gärna en kopia till konkursförvaltaren. Konkursboet ansvarar för de 

föroreningar som uppstår om boet fortsätter att driva verksamheten eller förvarar 

t.ex. kemikalier som förorenar. Skulle krav riktas mot konkursboet krävs ett nytt 

föreläggande med boet som adressat. 5 

7. Konkursförvaltaren skall förvalta och avveckla konkursboet. Under processen ska 

en förteckning över skulder och tillgångar upprättas, orsaken till konkursen om 

möjligt belysas och tillgångarna realiseras. Konkursförvaltaren upprättar även ett 

utdelningsförslag som sedan tingsrätten beslutar om med stöd av förmånsrättslagen. 

Om konkursförvaltaren efter utredning kommer fram till att inga tillgångar finns 

tillgängliga i bolaget meddelas detta i en skrivelse till miljökontoret. 

8. För att ha möjlighet att få medel från saneringsförsäkringen måste miljökontoret 

begära att kronofogdemyndigheten verkställer beslutet om föreläggande enligt 

miljöbalkens 26 kap. 17 §, eller begär rättelse på den felandes bekostnad enligt 18 

§ 6 . Enligt 29 § Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska samråd 

med Naturvårdsverket ske innan förordnande om rättelse enligt 26 kapitlet 18 § 

miljöbalken meddelas eller handräckning enligt 17 § samma kapitel begärs i fråga 

om miljöfarlig verksamhet, om det kan befaras att kostnaden inte kan tas ut av den 

som åtgärden riktas mot. Detta gäller inte om saken är så brådskande att samråd 

inte hinner ske. 

Samtidigt med att verkställighet begärs eller strax efter ska man begära uppskov av 

verkställigheten för att invänta försäkringsbolagets beslut. Ha telefonkontakt med 

kronofogden så att ni är överens om ärendegången. 

9. Annan ansvarig än verksamhetsutövaren 

Om det saknas en verksamhetsutövare måste det undersökas om det finns någon 

annan, dvs. fastighetsägare som är ansvarig enligt miljöbalken. Har försäljning 

skett av fastigheten efter 1/1 1999 och förutsättningarna för ansvar i övrigt är 

uppfyllda så kan man förelägga den nye fastighetsägaren. Saknar även 

fastighetsägaren medel kan det finnas möjlighet att få ut pengar från saneringsförsäkringen. 

I så fall får man köra varvet enligt punkterna ovan med 

föreläggande/verkställighet mm. mot fastighetsägaren. Om det rör sig om farligt 

avfall och avfall så har fastighetsägaren generellt ett ansvar som passiv 

verksamhetsutövare för förvaringen och kan i allmänhet föreläggas om borttagande. 

Förvararens ansvar bör dock vara underställt förorenarens. 

10. Ansökan skickas in 

Skadeanmälan skickas skriftligt till Zurich Insurance Ireland Limited, filial 

Sverige 7 . Om man efter telefonkontakt får reda på att inga tillgångar finns 

tillgängliga i bolaget kan man i ett tidigare skede skicka ansökan till 

försäkringsbolaget. 

11. När försäkringsbolaget har gett klartecken kan en undersökning/sanering av den 

aktuella platsen ske. Miljökontoret gör om så behövs en upphandling för att hitta en 

lämplig entreprenör som skall utföra undersökningen/saneringsåtgärderna. 

12. Det är lämpligt att en miljöinspektör sköter hela ärendet med försäkringsbolaget, 

beställer uppdraget mm. och en annan miljöinspektör gör slutbesiktningen av 

5 I NV:s remissversion 2006-03-31 står lite mer om konkursbo, konkursgäldenär resp. konkursförvaltare. 

6 Läs mer på sid 63 ff i NV:s remissversion 2006-03-31. 

7 Information om vilka uppgifter som ska med i anmälan finns på http://kund.marsh.se/miljo/. Adressuppgifter 

finns på sidan 62. 

24

utförda åtgärder. 

13. Om man inte får ut pengar från försäkringen uppstår frågan om hur man ska gå 

vidare. Ett alternativ kan kanske vara att kommunen bekostar det hela. 

14. Kontakta kronofogdemyndigheten oavsett om pengar betalats ut från 

saneringsförsäkringen eller inte för att avsluta ärendet om ni har begärt uppskov om 

verkställighet i ett tidigare skede. 

Vad händer med försäkringen framöver? 

Naturvårdsverket har vid flera tillfällen påpekat problemen med saneringsförsäkringen; t.ex. 

problemen med de förändringar i försäkringsvillkoren som genomfördes år 2000/2002, bl.a. i 

NV rapport 5242 om ansvar för miljöskulder sid. 74 f. (t.ex. att försäkringen endast täcker 

skador av brådskande art). Systemet har inte fått den breda tillämpning som avsetts och för att 

medel inte fonderats för framtida ändamål. 

Det pågår en statlig utredning som nyligen kommit med ett delbetänkande: Ett utvidgat 

miljöansvar? Delbetänkande Miljöansvarsutredningen, SOU 2006:39 som främst ser över 

vilka förändringar som behövs för att införa EU:s miljöansvarsdirektiv i svensk rätt. I 

utredningen ingår även att göra en översyn av reglerna om miljöskadeförsäkring och 

saneringsförsäkring i 33 kap miljöbalken. I delbetänkandet har man inte kommit fram till 

några slutsatser utan säger att man ska utreda frågan vidare. NV:s enhet för förorenade 

områden kommer att lämna synpunkter på delbetänkandet som just nu är ute på remiss. 

Det är alltså inte klart vad som kommer att hända framöver, men man bör ha i åtanke att 

eventuella förändringar tar tid. 

25

5. Två exempel på ärenden 

I detta avsnitt har vi valt att beskriva två exempel på ärenden, där det ena handlar om 

lastbilsdemonteringen Bil i bitar och det andra om ytbehandlaren Stålmannens Rör AB. Vi 

beskriver de två företagen och dess lokaliseringar, ger en problembeskrivning samt 

beskriver ärendet och händelseutvecklingen med stöd av vårt flödesschema. Syftet är att 

beskriva ärenden på olika sätt, vilket i detta avsnitt görs med ord istället för rutor. 

Exemplen utgår ifrån verkliga verksamheter men är delvis påhittade. 

Exemplet lastbilsdemonteringen Bil i bitar 

Beskrivning av företaget och lokalisering 

Verksamheten ”Bil i bitar”, som har bedrivits i ca 3 år, köper in och fraktar äldre lastbilar till 

Sydamerika. Innan de skeppas i väg demonteras lastbilarna och packas i containrar. 

Fastigheten som företaget bedriver sin demonteringsverksamhet på är belägen inom 

detaljplanerat område avsett för industriverksamhet. Verksamhetsområdet befinner sig ca 350 

m från hav och bostäder med enskilda dricksvattentäkter samt i direkt närhet till en bergstäkt. 

Det aktuella markområdet, som är ca 2 500 m 2 , saknar byggnader, nedgrävda ledningar och 

brunnar. Markmaterialet består av grus på berg och bedöms som genomsläpplig. Ingen annan 

verksamhet har tidigare bedrivits på fastigheten. 

Problembeskrivning 

Demonteringen sker utomhus på en yta som delvis är grusad och delvis asfalterad. Asfalten 

bedöms inte utgöra en tät yta för petroleumkolväten. Avfall, inklusive farligt avfall och 

26

ildelar hanteras och förvaras på ett oförsiktigt sätt. Bland annat sker lagring i öppna 

behållare som står spridda över hela området. 

Den oförsiktiga hanteringen bedöms av tillsynsmyndigheten ha lett till förorening av mark, 

främst av diverse oljor och krav har därför ställts på miljöteknisk markundersökning samt 

eventuellt efterföljande sanering. Företaget behöver dessutom vidta en rad skyddsåtgärder om 

fortsatt verksamhet skall bedrivas på området. 

Ärendets utveckling 

Initiering 

Innan företaget startar sin verksamhet kontaktas kommunens miljöavdelning. 

Miljöavdelningen informeras om att företaget avser demontera och frakta äldre lastbilar i 

containrar till Sydamerika. Väl i Sydamerika skall lastbilarna plockas ihop igen för att 

därefter säljas. Demonteringen kommer att ske på den asfalterade delen av 

verksamhetsområdet. Lastbilarna är avsedda att skickas i väg så intakta som möjligt och 

verksamhetsutövaren har inte för avsikt att tömma fordonen på motorolja, hydraulolja eller 

andra vätskor på området. Miljöavdelningen bedömer inte verksamheten som 

skrotningsverksamhet och en C-anmälan är därför inte aktuell. Företaget informeras 

muntligen och skriftligen om de försiktighetsmått de skall vidta vid 

demonteringsverksamheten. 

Cirka ett år efter det att verksamheten startat mottar miljöavdelningen klagomål och 

inspektion utförs. Vid inspektionstillfället bedrivs demonteringsverksamheten på hela 

området, både på den asfalterade och grusade delen. Verksamhetsområdet är blött och lerigt 

och okulärt ser man oljespill. På marken är sågspån (absorbenter) delvis utspritt. Marken 

skyddas inte vid själva demonteringen och diverse oljor och vätskor töms från lastbilarna. 

Avfallshanteringen är bristfällig. Bilbatterier staplas delvis på höjd och förvaras spridda över 

området utomhus. Oljor hanteras på ett oförsiktigt sätt. Bland annat finns det ett flertal oljefat 

och cipaxtankar, innehållande spillolja och andra vätskor, även dessa spridda över området. 

Diverse skrot samlas i öppna containrar. 

Oacceptabel hantering av avfall. Har lett till synligt spill. Foto Annika Johansson 

Bedömning, Kommunicering A 

Efter besöket ställer miljöavdelningen krav på skyddsåtgärder samt miljöteknisk 

markundersökning vilket också företaget muntligen åtar sig att utföra. Bland annat planerar de 

att bygga en verkstadshall att bedriva fortsatt verksamhet i. Innan byggnationen startar avser 

de att undersöka marken och om så krävs att sanera den. 

27

Efter ca ett halvår har inga åtgärder vidtagits och en ny inspektion utförs. Vid besöket är 

marken åter slaskig, blöt och oljig. Avtappade kemikalier förvaras i öppna kärl, bil- och 

motordelar samt batteri förvaras spridda på området. Vidare skyddas inte marken vid 

förvaring av det farliga avfallet, motordelar etc. Verksamheten föreläggs härefter om att vidta 

skyddsåtgärder och om miljöteknisk markundersökning med avseende på föroreningar från 

den pågående verksamheten. 

En lastbil töms på olja. Man kan se att markytan inte är tät. Foto Annika Johansson 

Föreläggande miljöteknisk markundersökning 

Miljönämnden beslutar med stöd av 26 kap. 9 och 22 §§ och 2 kap. 3 § miljöbalken 

(1998:808) att förelägga företaget Bil i bitar om följande: 

Det område på fastigheten xxxxxxxx, där företaget bedriver verksamhet skall undersökas 

med avseende på markföroreningar uppkomna till följd av företagets verksamhet. Resultatet 

av undersökningen skall inlämnas till Miljönämnden senast xx-xx-xx. 

Förstudie, översiktlig undersökning 

Eftersom de båda föreläggandena inte följs beslutar Miljönämnden om förbud att bedriva 

fortsatt demonteringsverksamhet på fastigheten. Därefter kopplar företaget in en konsult som 

utför en miljöteknisk undersökning av området. Undersökningen visar på anrikning av alifater 

C16 – C35, i en, av totalt fyra, provtagningspunkt på 0,0-0,5 meters djup. Föroreningen 

bedöms som allvarlig enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 (Metodik för inventering av 

förorenade områden). 

Miljöavdelningens bedömning av den miljötekniska rapporten: 

• Endast ett fåtal punkter på området har provtagits och platser där lagring av diverse 

avfall (även farligt avfall) och bildelar förekommit har inte undersökts. 

• Tungmetaller har inte analyserats på de områden där batteri och avfall lagrats och 

endast analyserats i två av fyra provpunkter. 

• I rapporten står det att grundvattenprover utförts men dessa analysresultat har inte 

redovisats. Grundvattennivån ligger på ca 30 cm djup. 

• Hur man avser att sanera det område där man funnit anrikning av alifater C16 – C35 

på 0,0-0,5 meters djup har inte presenterats i rapporten eller om det finns risk för att 

grundvattnet är påverkat. 

28

Bedömning, kommunicering B 

Miljöavdelningens synpunkter framförs till verksamhetsutövaren vid ett samrådsmöte. Vid 

samrådet framkom dessutom följande: 

• Enligt företaget hade de för avsikt att först ta bort de översta 10 cm innan ytterligare 

provtagning utfördes. Att fler provpunkter inte gjorts inledningsvis beror på att de vill 

minska risk för spridning av eventuella föroreningar till djupare lager. Ytterligare 

undersökningar kommer att utföras när de översta 10 cm tagits bort, bland annat för att 

bedöma om ytterligare saneringen behövs. 

• Företaget har kontaktat ett godkänt avfallsföretag för omhändertagande av de 

förorenade massorna. Provtagning kommer att ske på massorna innan de transporteras 

bort. 

• En anmälan om sanering skall inlämnas till miljöförvaltningen. 

• Företaget skall säkerställa att området är rent och friklassat när det lämnas. 

Verksamhetsutövaren inkommer inte med en saneringsanmälan och Miljönämnden förelägger 

företaget att inkomma med uppgifter: 

Miljönämnden beslutar med stöd av 26 kap 9, 19, 21 §§, 2 kap 8 § samt 10 kap 2 § 

miljöbalken (1998:808) att förelägga företaget Bil i bitar att inkomma med följande 

uppgifter senast xx-xx-xx: 

• En områdesbeskrivning, bland annat av närrecipienter, naturvärden, närhet till 

bostadsbebyggelse och fastigheter med enskilda dricksvattentäkter. 

• Bedömning av vilka miljö- och hälsomässiga risker det förorenade området medför 

bland annat för närrecipienter, grundvatten och enskilda dricksvattentäkter i 

området. 

• Typ av markförorening, halter, utbredning i yta och djup samt uppskattad förorenad 

volym. 

• Redogörelse för vilken efterbehandlingsmetod som skall användas vid saneringen. 

• Beskrivning av de försiktighetsmått som skall vidtas för att minimera risken för ökad 

föroreningsspridning i samband med efterbehandlingsarbetet, t.ex. hantering av 

grund- och ytvatten som kan vara förorenat inom området. 

• Vilka åtgärdsmål som skall uppnås med efterbehandlingen. Till vilken nivå/halt 

kommer saneringen att ske. 

• Hur de förorenade massorna kommer att tas om hand, vem som skall transportera 

dem och vart (avfallsmottagare). Hur och var eventuell förvaring av förorenade 

massor kommer att ske. 

• Redogörelse för hur utförandekontroll, uppföljning och utvärdering kommer att göras 

och av vem. Kommer miljökontrollant att finnas på plats under utförandet? 

• Namn, adress och organisationsnummer på den entreprenör som skall utföra 

saneringen samt på den eventuella miljökontrollanten. 

• Tidsplan för arbetet. 

Information 

Om begärda uppgifter inte inlämnats till Miljönämnden inom avsatt tid kommer ärendet att 

tas upp på Miljönämndens möte den xx/xx-200x med förslag om föreläggande förenat med 

vite. 

29


Företaget inkommer härefter med en anmälan enligt 28 § förordning (1998:899) om 

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt anmälan avser de schakta bort översta 

marklagret. Schaktning skall ske till synligt rent grus men inte under grundvattennivån. De 

bortschaktade förorenade massorna kommer därefter att läggas på geoduk och täckas över 

med presenning. Innan massorna fraktas bort skall prover tas från de uppschaktade högarna 

för att bestämma föroreningshalten och vart massorna skall transporteras. 

Om föroreningar påträffas vid saneringsarbetet som tidigare inte varit kända eller som 

förekommer i fri fas kommer företaget att stoppa arbetet för nytt ställningstagande till hur det 

fortsatt saneringsarbete skall fortskrida. 

När de förorenade massorna har tagits bort skall markytan besiktas för att avgöra om 

ytterligare saneringsåtgärder krävs. 

Miljöenhetens bedömning av anmälan: 

• Miljöenheten delar bolagets bedömning att det översta markmaterialet bör tas bort. 

Det är dock viktigt att de förorenade massorna tas bort på sådant sätt att risken för 

ökad föroreningsspridning till grundvatten och omgivningen i samband med 

efterbehandlingsarbetet minimeras. 

• Någon utredning om markföroreningens avgränsning i yta och djup, volym förorenade 

massor samt eventuell förorening av grundvattnet med risk för närliggande recipient 

och enskilda dricksvattentäkter saknas i det inlämnade materialet. Det är därför viktigt 

att dessa bedömningar utförs i samband med den efterföljande besiktningen av 

markområdet. 

• Anmälan saknar vidare uppgifter om tidsplan för saneringsarbetet, till vilka 

nivåer/halter saneringen skall ske samt en redogörelse för hur utförandekontroll, 

uppföljning och utvärdering kommer att utföras. Även dessa uppgifter är av stor vikt 

och skall redovisas till Miljönämnden. 

Som svar på anmälan förelägger Miljönämnden företaget om följande: 

Miljönämnden beslutar med stöd av miljöbalkens 26 kap. 9 och 22 §§, 2 kap. 3 § samt 10 kap. 

4 § att förelägga företaget Bil i bitar om följande åtgärder och försiktighetsmått: 

1. Om inte annat följer av övriga punkter skall efterbehandling utföras enligt vad som 

angivits i anmälan inkommen xx-xx-xx. 

2. De förorenade massorna skall tas bort på sådant sätt att risken för ökad 

föroreningsspridning till grundvatten och omgivningen i övrigt i samband med 

efterbehandlingsarbetet minimeras. 

3. Om något oförutsett händer, om nya misstänkta föroreningar påträffas eller om någon 

avvikelse görs från vad som angivits i anmälan skall miljöenheten kontaktas omgående. 

4. Om schaktvatten inom området uppkommer skall det tas omhand och analyseras med 

avseende på eventuella föroreningar. Om analysresultat visar på föroreningar skall 

omhändertagande av vattnet ske efter samråd med miljöenheten. 

30

5. Efter att det översta markmaterialet tagits bort i enlighet med anmälan skall ytterligare 

undersökningar av eventuellt kvarvarande markföroreningar, typ och halt, samt dess 

utbredning i yta och bredd utföras. I utredning skall även bedömning av eventuella 

grundvattenföroreningar samt eventuell föroreningsrisk för närliggande recipient och 

enskilda dricksvattentäkter göras. Undersökningarna skall ske efter samråd med 

miljöenheten. Resultatet av undersökningen skall inlämnas skriftligen till Miljönämnden 

senast xx-xx-xx. 

6. De åtgärdsmål som man avser att uppnås med efterbehandlingen skall redovisas skriftligen 

till Miljönämnden senast xx-xx-xx. I redovisningen skall det framgå till vilken nivå/halt 

sanering kommer att ske. 

7. Tidsplan för saneringsarbetet skall inlämnas till miljönämnden senast xx-xx-xx. 

8. Återfyllnad skall ske med rena massor. 

9. Senast två månader efter avslutad efterbehandling skall en redovisning inlämnas till 

Miljönämnden. Redovisningen skall bland annat innehålla följande: 

- Mängd omhändertagna förorenade massor, föroreningshalt och vart de transporterats. En 

karta över det område som sanerats skall bifogas. 

- Mängd omhändertaget schaktvatten, föroreningshalt och vart det transporteras. 

- Uppgifter om hur och vilka kontroll som utförts för att bedöma att vidtagna 

efterbehandlingsåtgärder uppnått avsett resultat samt resultat av denna kontroll. 

- Uppgifter om att transporter skett av godkänd transportör till godkänd behandlings- eller 

destruktionsanläggning. Avfallstransportör, mängd, typ av förorening, halt och 

avfallsmottagningsanläggning skall anges. 

- Eventuella tillbud under saneringsarbetet. 

Resultat av utförda undersökningar 

Företaget schaktar bort det översta marklagret och tar sedan prover med följande resultat: 

Provgropar har grävts och samlingsprov med jord har skickats för analys. För provtagning av 

grundvatten har grundvattenrör installerats nedströms området. Vattnet omsattes innan 

provtagning. 

Organiska föroreningar – jord 

Petroleumkolväten i halter överstigande de generella riktvärdena för mindre känslig 

markanvändning med grundvattenskydd (MKM GV) har endast påvisats inom den centrala 

delen av utredningsområdet där vätskor och komponenter från demonteringen har hanterats. 

Organiska föroreningar – grundvatten 

Det finns i dagsläget inga svenska riktlinjer för fraktionerade grundvattenanalyser av alifater 

och aromater. I en provpunkt har alifater C16-C53 påvisats i en halt av 0,05 mg/l. Som 

jämförelse kan nämnas att riktvärdet för dricksvatten ligger på 0,1 mg/l enligt 

Livsmedelsverket. 

Grundvattnet påvisar inte några anmärkningsvärda halter, enligt Naturvårdsverkets indelning 

av tillstånd bedöms tillståndet för grundvattnet vara mindre allvarligt. 

31

Metaller – jord 

Blyhalterna i marken ligger under Naturvårdsverkets riktvärde för MKM. Medelhalten uppgår 

till 45 mg/kg, de högsta halterna noterades på den plats där batterier och skrot hanterats, 170 

mg/kg. 

Metaller – grundvatten 

Grundvattnet påvisar inte några anmärkningsvärda halter, enligt Naturvårdsverkets indelning 

av tillstånd bedöms tillståndet för grundvattnet vara mindre allvarligt. 

Företagets förslag till åtgärdsmål 

• Marken inom fastigheten skall efter utförda efterbehandlingsåtgärder kunna användas 

för de ändamål som gällande planer för området anger. 

• Området skall efter utförda efterbehandlingsåtgärder inte riskera att påverka 

intilliggande recipient och grundvatten. 

• Förorenat markmaterial med halter som överstiger riktvärdena MKM GV grävs bort 

och ersätts med rena massor. 

Företagets bedömning 

Utifrån redovisade resultat bedömer företaget att jorden i den punkt där förhöjda halter 

petroleumkolväten påvisades grävs bort och omhändertas av lämplig mottagare, i övrigt anser 

inte företaget att vidare åtgärder är nödvändiga. 

Totalt tar man bort ca 250 m 3 förorenat markmaterial. Efter bedömning transporteras de 

förorenade massorna till en anläggning med tillstånd för biologisk behandling av 

oljeförorenade massor. 

Slutsatser 

Detta är några erfarenheter som vi vill nämna särskilt: 

• Det är viktigt att ha en ansvarig kontaktperson inom verksamheten som man för dialog 

med, skickar handlingar till och så vidare. För det blir fort många personer inblandade 

och är det inte bestämt vem som är kontaktperson kan det bli rörigt och med risk för 

missförstånd. Däremot kan man med fördel skicka kopia av beslut, protokoll med 

mera till flera. 

• Entreprenörer, och då särskilt mindre, har ofta inte så stora kunskaper om 

efterbehandling. Detta kan göra arbetet mycket svårt. Det är därför viktigt att vara 

tydlig och förenkla språkbruk etc. när det går. Hur långt man ska gå kan man dock 

fundera på? Det vore önskvärt att t.ex. branschorganisationer gjorde 

utbildningsinsatser inom detta område. 

• Vi tror att många ärenden av detta slag riskerar dra ut på tiden, vilket bara gör det mer 

svårarbetat. Försök få driv i ärenden genom att vara tydlig från början. Fatta beslut om 

förelägganden ganska omgående när det blir uppenbart att överenskommelser inte 

hålls. 

• Det här ärendet var relativt enkelt ur föroreningssynpunkt på det sättet att det varit en 

verksamhet med främst oljeförorening i marken. Undersökningarna visade att 

saneringen var tillräcklig och att föroreningen i princip är borta. Därför bedöms ingen 

efterkontroll behövas. Det kan dock vara aktuellt i andra fall, se sidan 14. 

32

Exemplet ytbehandlaren Stålmannens Rör AB 

Företaget och lokalisering 

Verksamheten: Elektrolytisk förnickling och förkromning av stålrör. Produktion 1 500 000 m 

rör. Innan ytbehandlingen rengörs och betas rören i alkalisk tvätt. Tidigare rengjordes rören 

med trikloretylen (tri). Förbrukade behandlingsbad lämnas som farligt avfall. För behandling 

av sköljbad finns reningsanläggning. Renat sköljvatten leds via dagvattenledningar till 

recipient. Lokalerna värms med oljepanna. Cistern står ovan jord vid sidan om byggnaden. 

Lokalisering: Industriområde avsett för störande verksamheter. Enligt jordartskartan består 

jordlagren under fyllnadsmassorna av siltig morän. På senare år har gårdsplaner asfalterats. 

Dagvattenledningar leder till en å 300 meter bort. Företaget har funnits på platsen sedan 1974. 

Dessförinnan har inte funnits industriell verksamhet på platsen. 

Dominerande kemikalier: Alkaliskt avfettningsmedel, järnklorid, svavelsyra, 

natriumhydroxid, natriumbisulfit, nickel- och kromsalter. Kemikalielager, behandlings- och 

sköljbad ligger innanför invallningar. Tidigare har tri använts. 

Dominerande avfall: tungmetallhaltigt hydroxidslam, oljeemulsion, flytande metallhaltigt 

avfall. Farligt avfall förvaras nu på invallad betongplatta under tak. Tidigare skedde förvaring 

på asfaltplanen. 

Problembeskrivning 

Tecken på/misstankar om föroreningar: I rapport från periodisk besiktning anges att 

reningsanläggning är placerad i källare under produktionslinan där man kan notera att taket 

har spruckit och spill har format ”istappar” av nickelsalter under invallningen. Vid oljecistern 

är asfalten uppluckrad av oljespill. Spill har vid tidigare inspektioner konstaterats på asfalten 

vid den tidigare uppställningsplatsen för kärl med kemiskt avfall. I övrigt grundas misstanke 

om föroreningar i mark på att omfattande hantering av kemikalier, att avfall i flytande form 

har förkommit under lång tid och att spill bör ha skett på fler platser än vid produktionslinan. 

Preliminär riskbedömning: Förorening av mark och byggnad bedöms i huvudsak ha skett med 

tungmetaller, oljeprodukter, tri samt starkt sura och alkaliska lösningar. Möjliga 

spridningsvägar bedöms ledningsgravar, dräneringar och dagvattenledningar vara. Den siltiga 

moränen bedöms vara tämligen tät, men då jordartskartan endast anger ytliga jordarter kan 

mer genomsläppliga jordarter finnas djupare ner, exempelvis under källaren. På grund av sina 

speciella egenskaper, låg löslighet i vatten och tyngre än vatten, kan tri ha spridits på ett 

oförutsägbart sätt, om spill förekommit. 

Ärendet 

Kontakt med företaget 

Tillsynsmyndigheten (TIM) tar eventuell muntlig kontakt samt skickar brev till 

verksamhetsutövaren om kommande besök från miljökontoret (MK). Verksamhetsutövaren 

uppmanas att förbereda besöket genom att fundera och ta reda så mycket som möjligt om 

företagets historia. Ex vis vilka ämnen som har hanterats och var de hanterats, 

förvaringsplatser för kemikalier, om olyckor har hänt, ägarförhållanden samt sådant som har 

med spridningsmöjligheter och skaderisker att göra, ex vis vad man på företaget vet om 

ledningsgravar och jordarter under byggnaden, vattenbrunnar mm. Se bilaga 2. 

33

Besök 

Genomgång av historik och ansvarsförhållanden, punkterna i tidigare översänt brev. 

Titta på de platser som vid genomgången befinns vara intressanta. Kopiera ritningar och andra 

handlingar som företaget har. Dokumentera med foton. 

Ta inte ställning till eventuella åtgärder nu! 

Bedömning och kommunicering A 

TIM sammanställer vad som framkommit vid besöket. Då verksamheten pågår i byggnaden 

och ytterligare förorening av den kan förväntas, bryr vi oss inte om det nu. Även föroreningar 

i marken kan ligga kvar tills vidare om de på goda skäl inte bedöms kunna sprida sig. I detta 

fall är vi uteslutande intresserade av föroreningar som är spridningsbenägna och bedöms 

kunna finnas på platser där de kan spridas vidare. Vi bedömer att föroreningar inte kan spridas 

vidare i den täta moränen. Däremot kan föroreningar spridas i tillfört grövre material. I detta 

fall bedöms följande platser som intressanta ur förorenings- och spridningssynpunkt: 

• Uppställningsplats för container för hydroxidslam där dagvattenledning passerar tätt 

förbi 

• Tidigare använd plats för uppställning av kärl med kemiskt avfall. Ledningsgravar 

finns inte här, men platsen ur uppfylld och den tidigare hanteringen av kemiskt avfall 

har kritiserats skarp vid flera tillsynsbesök, bl.a. p.g.a. spill och dåliga behållare. 

Förvaringsplats för fat för oljeemulsion. Här finns genomsläppliga fyllnadsmassor och 

marken lutar mot recipient 

• Plats under byggnaden där källargolv är sprucket 

• Platser under byggnad där ledningskulvert löper och där golvbrunnar finns 

• Plats under byggnad där tritvätt funnits tidigare 

• Avloppsledning och ledningsgrav som leder från fläktrum vid sidan om 

produktionslokalen. Fläktrummet betjänar produktionslokalen och utsug över de 

varma elektrolytbaden. Nu kondenseras ångor i kåpa över baden och kondensatet 

återförs till baden, men tidigare kondenserade ångan i ventilationskanalerna och 

kondensat rann ut i fläktrummet 

• Sediment i ån 

Platserna under källargolv bedöms som känsliga ur spridningssynpunkt dels beroende på 

marken här är dränerad, dels beroende på att vi inte känner till vilken jordart som finns här. 

Dessutom är tri tyngre än vatten och mycket besvärlig ur spridningssynpunkt men platsen 

under källargolvet är också svår att undersöka då borrvagn inte kan tas in hit. Detta innebär att 

det är praktiskt svårt att göra undersökningar när verksamheten pågår. 

Utifrån den information som kommit fram anser MK att verksamhetsutövaren kan vara 

ansvarig för de föroreningar som finns på fastigheten och MK kan kräva att en miljöteknisk 

markundersökning ska göras för att kunna bedöma risken för spridning av föroreningar. 

Bedömning av platser som är intressanta ur föroreningssynpunkt samt att en miljöteknisk 

markundersökning behövs, kommuniceras med verksamhetsutövaren. 

Förstudie 

De synpunkter som verksamhetsutövaren lämnat behandlas och de eventuella förändringar 

som de föranleder förs in i bedömningen. Verksamhetsutövaren uppmanas inkomma med 

förslag provtagningsplan för samråd samt ges information om vad en provtagningsplan ska 

innehålla. 

34

Om det behövs föreläggs verksamhetsutövaren med stöd av 26 kap 9 och 22 §§ att inkomma 

med förslag till provtagningsplan. 

Företaget inkommer med provtagningsplan. Undersökningspunkter, provtagningsmetodik, 

analysparametrar och analysmetod anges för: 

• ledningsgrav vid uppställningsplats för container för hydroxidslam 

• tidigare förvaringsplats för kemiskt avfall 

• förvaringsplats för oljeemulsion 

• avloppsledning och ledningsgrav från fläktrum. 

• grundvatten i ett antal punkter på fastigheten minst 3 stycken 

Företaget anger att provtagning under byggnaden inte går att göra utan att riva stora delar av 

den. Företaget anser att detta kan anstå tills att verksamheten läggs ned eller flyttar från 

platsen. Sedimenten i ån har andra verksamheter bidragit till i betydligt större omfattning än 

Fina Rör, varför denna undersökning bör bekostas av dessa verksamheter. 

TIM bedömer att läckage av föroreningar från byggnaden och risk för spridning av dessa 

måste klargöras på något sätt. Om marken även under byggnaden består av tät morän 

reducerar det väsentligt risken för spridning. Ev spridning torde då i huvudsak ske via 

dräneringar. Tri kan röra sig i marken på ett oförutsägbart sätt. Även låga halter i jordens 

porluft kan tyda på en större förorening av tri. Eftersom det finns en risk att även åsedimenten 

är förorenade, bedömer TIM att det också är befogat att företaget låter göra en undersökning 

av åsedimenten. Om man hittar föroreningar behöver det inte innebära att företaget 

automatiskt har ett saneringsansvar. Istället får man gå vidare och utreda ytterligare om det 

finns andra aktörer som kan ha bidragit till föroreningarna. 

TIM godtar provtagningsprogrammet med tillägg gällande: 

• provtagning i byggnadens dränering 

• jordartsprofil till minst 5 m under markytan vid två punkter nära byggnaden 

• jordluft under byggnaden ska analyseras med avseende på tri 

• sediment i ån ska provtas 

Förslag till föreläggande kommuniceras. Därefter föreläggs verksamhetsutövaren med stöd av 

26 kap 9 och 22 §§ samt med stöd 10 kap miljöbalken att genomföra provtagningsplan och till 

TIM redovisa resultat av provtagningen, förenklad riskbedömning och bedömning av 

saneringsbehov. 

Företaget lämnar in resultat från provtagningen, riskbedömning och bedömning av 

saneringsbehov. Resultat: 

1. Plats för lagring av oljeemulsion är förorenad. Risk finns för spridning i 

fyllnadsmassor. Ska saneras 

2. Jordprofiler visar på tät morän till minst 5 m under markytan. Risk för spridning av 

eventuella föroreningar i djupare jordlager bedöms som mycket små 

3. Grundvattenundersökningen visar att grundvattenytan ligger ca 3 m under markytan 

med en svag lutning mot ån. Analys av föroreningar visar att spridning av dessa inte 

har skett med grundvattnet. Ingen åtgärd. 

4. Dräneringar runt byggnad innehåller mycket låga halter av föroreningar. Föroreningar 

bedöms inte ha läckt ut ur byggnaden. Ingen åtgärd 

35

5. Vid uppställningsplats för kemiskt avfall har höga halter av tungmetaller och 

petroleumprodukter påträffats i grova fyllnadsmassor. Risk för spridning. Ska saneras. 

6. Tri kunde inte påvisas i jordluft under byggnad. Ingen åtgärd 

7. Höga halter tungmetaller och PAH påvisades i åsediment. 

8. De föroreningar som påvisats i marken tycks ha liten utbredning och huvudstudie 

bedöms inte behövas inför sanering. 

9. I förstudien har mängden föroreningar och föroreningarnas utbredning i ån inte kunnat 

bedömas. Företaget anser att ansvarsförhållandena gällande dessa föroreningar inte har 

klarlagts och att företaget i detta läge inte har ansvar för sanering av sedimenten. 

Bedömning och kommunicering B 

TIM godtar konsultens bedömning. Sanering ska göras enligt punkterna 1 och 4. TIM 

bedömer också att föroreningssituationen i ån tycks vara allvarlig och att detta behöver 

utredas ytterligare. Avloppsvatten från flera industrier har tidigare letts till ån. Ännu idag leds 

också orenat dagvatten från gator och vägar i stora mängder till ån. Ansvarsförhållandena är 

således komplicerade och kan inte klaras ut inom ramen för detta ärende. Ett nytt ärende 

påbörjas gällande de förorenade sedimenten i ån. 

Verksamhetsutövaren och TIM samråder om den kommande saneringen. 


Företaget lämnar anmälan om efterbehandling av föroreningar enligt punkterna 1 och 4 i 

förstudien. TIM meddelar föreläggande om: 

• försiktighetsåtgärder under saneringsarbetet 

• rapport till TIM när saneringen avslutats 

• information till TIM vid schaktning eller rivning av byggnad inom fastigheten samt 

vid nedläggning av verksamheten och ändrade ägarförhållanden. 

Stöd för föreläggandet finns i 26 kap 9 § och 10 kap miljöbalken samt Förordning om 

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 27 §. 

Föreläggandet översänds till inskrivningsmyndigheten för anteckning av föreläggandets tredje 

punkt i fastighetsregistret. 

36

6. Förslag på hur kommunen kan arbeta med pågående 

verksamheter 

Prioritering 

Var ska man börja? 

Det finns inget generellt svar på den frågan. Men vi försöker i detta avsnitt ge stöd för hur 

man kan tänka. 

Situationer då man inte prioriterar själv 

I vissa fall initieras ärenden av andra, vilket kan ”styra” prioriteringen. Det kan till 

exempel vara följande situationer: 

• En fastighet ska säljas och köparen ställer krav på att fastigheten är ren. 

• En verksamhet aviserar om nedläggning. I många fall blir det då bråttom att handla. 

• Förorening upptäcks/misstänks av verksamhetsutövare eller annan. 

• Vid ombyggnation som kräver bygglov eller annan prövning enligt plan- och 

bygglagen, dvs. då man på miljökontoret oftast får kännedom om detta. 

• Vid detaljplanering. 

Miljökontorets egen prioritering 

Det är framför allt inom ordinarie tillsyn vid miljöfarliga verksamheter som frågan om 

eventuella föroreningar bör väckas om så inte redan skett. 

Vid vilka pågående verksamheter finns det anledning att misstänka föroreningar? Här är 

några kriterier som ensamma eller tillsammans kan göra att en verksamhet bör prioriteras 

bland de första: 

Verksamheten: 

• har lett till synliga föroreningar 

• har förekommit under lång tid på fastigheten. Eller flera olika verksamheter har 

funnits under lång tid 

• hanterar eller har hanterat mycket kemikalier 

• ligger så till geografiskt att det bedöms vara risk för spridning till exempel till 

vattentäkt eller känslig recipient 

Tänk på att det kan finnas värdefull information i Länsstyrelsens MIFO-databas! 

Kontakta Länsstyrelsens miljöskyddsenhet och fråga. 

37

Vi vill också betona värdet av att starta med verksamheter som inte bedöms vara alltför 

komplicerade, till exempel ur ansvarssynpunkt, utan där man tror sig kunna driva frågan. 

Då samlar man på sig kunskap och erfarenhet för att kunna driva arbetet vidare med andra 

verksamheter i kommunen. 

I vissa fall kan det vara bra att arbeta projektinriktat: 

• Inom ett särskilt område, till exempel vattenskyddsområde eller annat område med 

hög känslighet, där undersökningar och krav lämpligen genomförs samordnat. Flera 

verksamhetsutövare kan vara med och dela kostnader. 

• Om det inom kommunen finns flera företag i samma bransch och arbetet med dessa 

bör samordnas för att ske ungefär samtidigt, likvärdigt etc. Kan då vara fördelaktigt 

att informera och träffa verksamhetsutövarna samtidigt. 

• Bedöm vilka pågående verksamheter som kan ha särskilda risker avseende 

förorenade områden och utöva tillsyn i projektform eller successivt. 

Under 2007 kommer en tillsynskampanj att genomföras i Miljösamverkans regi. Ett syfte 

med denna blir att ge stöd åt kommuner att komma igång med tillsyn vid pågående 

verksamheter. 

Kopplingen till kommunala handlingsplaner 

Det finns inga formella krav på kommunala handlingsplaner. Men det kan finnas ett värde i 

att ta fram en sådan för att lyfta frågan och synliggöra resursbehov. Därför rekommenderar 

vi alla kommuner att besluta om sådan om det inte redan gjorts. 

Flera kommuner beslutade om handlingsplaner runt 2003, efter en begäran från 

Länsstyrelsen. Vanligt innehåll i dessa planer är lägesbeskrivning i kommunen, till 

exempel hur många objekt som är MIFO-inventerade och hur många av dem som hamnat i 

riskklass 1, mål, ansvarsfrågor, tidplan, bedömning av resursbehov för tillsyn och 

sanering. 

Eftersom kunskapen om behovet av saneringar i kommunen är föränderlig finns det behov 

av att uppdatera planerna. Länsstyrelsen kommer att aktualisera frågan igen genom att 

begära in nya och uppdaterade planer. 

Under 2005 identifierade Länsstyrelsen tänkbara förorenade objekt i länet. I år 

kvalitetssäkras uppgifterna, och därefter kommer det att finnas en ny bild av antalet 

möjliga förorenade objekt i varje kommun. Det är ett bra skäl till varför det är lämpligt att 

snart uppdatera handlingsplanerna. 

Ett annat skäl är det kommande arbetet vid pågående verksamheter. Vi tror att det är en 

fördel för miljökontorens fortsatta arbete att ta med dessa i en handlingsplan. Vilka objekt 

är viktiga, vilken prioriteringsordning är lämplig etc. 

38

7. Beskrivning av några kommuntypiska branscher 

Beskrivning av några kommuntypiska branscher med avseende på branschtypiska 

föroreningar: 

1. Bensinstationer och bilvårdsanläggningar 

2. Bilskrotar 

3. Verkstäder med ytbehandling och/eller lackering 

4. Sågverk som impregnerat och/eller doppat. 

5. Kemtvättar 

6. Tryckerier 

7. Skjutbanor 

8. Asfaltverk 

9. Gjuterier 

10. Användning av bekämpningsmedel (flera branscher) 

Vi har valt att beskriva dem kortfattat under följande rubriker: 

• Branschklassning 

• Processer och föroreningskällor 

• Branschtypiska föroreningar 

• Mer information 

Branschklassning görs vid en första bedömning av förorenade verksamheter och branscherna 

som helhet delas då in i fyra riskklasser avseende hälsa och miljö: 

Riskklass 1: Mycket stor risk 

Riskklass 2: Stor risk 

Riskklass 3: Måttlig risk 

Riskklass 4: Liten risk 

Det kan ge en fingervisning om vilka branscher som bör prioriteras först, i de fall man inte har 

mer specifik information om verksamheter. 

Uppgifterna om branschklassning för de olika branscherna har hämtats från NV:s 

branschklassning från 1995 samt från NV:s Kvalitetsmanual för användning och hantering av 

bidrag till efterbehandling och sanering, utgåva 2 2006 (den första utgåvan är från 2003). I de 

fall branschklassningen ändrats sedan 1995 är det de nyaste uppgifterna som anges här. 

De vanligaste föroreningarna är olja och metaller. I Länsstyrelsens handbok på sidan 65-66 

(under rubrikerna 5.2.1-5.2.3) finns kortfattad information om saneringsmetoder för metall- 

och oljeföroreningar och övriga organiska föreningar (flyktiga, lättnedbrytbara och 

lättlösliga). Kemtvättar och skjutbanor skiljer sig från de andra genom att det är mer speciella 

föroreningar. De branscherna beskrivs därför också översiktligt med avseende på 

markundersökningar och saneringsmetoder. 

39

Bensinstationer och bilvårdsanläggningar 

Branschklassning 

Naturvårdsverket har placerat bensinstationer i riskklass 2 och bilvårdsanläggningar utan 

drivmedelshantering i riskklass 3. 

Processer och föroreningskällor 

På bensinstationer handlar det främst om läckage från underjordiska cisterner, och 

tillhörande ledningsnät, innehållande framförallt bensin och diesel. Man bör kunna titta i 

gamla bygglovshandlingar för att avgöra om cisterner tidigare varit placerade någon 

annanstans. Det kan också ha förekommit spill från pumpar eller oljeavskiljare som under 

en lång tid bidragit till en förorening. Denna typ av hantering förekommer ju även i andra 

verksamheter med förvaring av petroleumprodukter, där man alltså kan hantera 

föroreningsfrågor på liknande sätt. 

Gamla pumpar och cisterner Foto Anders Löfgren 

Till branschen bilvårdsanläggningar hör verkstäder för bilreparation och löpande 

underhållsservice, verkstäder för lackerings- och plåtarbeten, anläggningar för 

rostskyddsbehandling, biltvättsanläggningar samt anläggningar för service och reparation 

av däck. 

Branschtypiska föroreningar 

Diesel och bensin är blandningar av komponenter som hör till huvudgrupper av olika 

kolväten: 

• alifatiska (alkaner och alkener) 

• alicykliska (kallas också naftener, cykloalkaner eller cykloparaffiner) 

• aromatiska (t.ex. bensen, PAH) 

Både bensin och diesel har hög rörlighet i marken och medför en omedelbar risk för 

förorening av grundvattnet. De kan också sprida sig långa vägar i marken t.ex. via 

40

ledningsgravar. Det är också vanligt att de letar sig in i vattenledningssystem och kulvertar. 

Bensin består till största delen av alifater i form av alkaner och monoaromater. Tidigare har 

det förekommit bensin med okända komponenter, men idag finns restriktioner på 

innehållet av bensen och totala aromater. 1980 infördes bensin med MTBE 

(metyltertiärbutyleter). Ett problem med denna är att den är helt eller delvis vattenlöslig. 

Tidigare tillsattes bly till bensinen (fasades ut 1993/94). Visserligen var tillsatserna små, 

men man kan behöva uppmärksamma bly eftersom det kan leda till att lösligheten för 

kolväten i vatten ökar. Bly binds hårt till jordpartiklar och humus, så det är främst där man 

kan förvänta sig hitta det, inte i vattnet. 

Diesel och lätt eldningsolja består till största delen av alifater. Förångas normalt 

långsammare och i mindre grad från marken än bensin. Det används inga tillsatser av bly, 

alkoholer eller MTBE. De vanligaste tillsatserna är istället tensider och polymerer (som 

modifierar uppbyggnaden av vax vid låga temperaturer). 

Vid bilvårdsanläggningar hanteras en mängd kemikalier av olika typ. Följande är exempel på 

vanligt förekommande kemikalier vid respektive verksamhet. 

• Bilverkstäder hanterar bland annat alkaliska och petroleumbaserade avfettningsmedel i 

bad för detaljtvätt samt diverse smörj- och hydrauloljor. Även klorerade kolväten som 

till exempel trikloretylen har använts. Vissa smörjmedel kan ha innehållit bly och 

blyföreningar. 

• Bilrekonditioneringsanläggningar använder ett stort antal kemiska produkter som är 

såväl sura som basiska, baserade på aromatiska lösningsmedel eller tensidbaserade 

medel, vilka kan innehålla klorerade lösningsmedel. 

• Biltvättar använder avfettningsmedel och bilschampo. Avfettningsmedlen utgörs av 

petroleumbaserade eller alkaliska kallavfettningsmedel och mikroemulsioner. 

• Färger som används vid billackering innehåller lösningsmedel. Grundfärger kan 

dessutom innehålla zinkkromat, zinkfosfat, blykromat och järnoxid. 

Färgborttagningsmedel som har använts är t.ex. metylenklorid, ättiksyra och fenol. 

• Rostskyddsoljor vid rostskyddsbehandling består i huvudsak av alifatiska kolväten. 

Rostskyddsmedel kan också ha innehållit krom, bensen, xylen, blyföreningar m.m. 

Innan rostskyddsbehandling utförs rengörs underredet med avfettningsmedel. 

Markområden i anslutning till bensinstationer 

och bilvårdsanläggningar har ofta visat sig vara 

kraftigt förorenade av bensin, diesel, oljor, 

avfettningsmedel och andra kemikalier. 

På bilden intill undersöks marken vid en 

nedlagd bensinstation. 

Foto Anders Löfgren 

I Länsstyrelsens handbok på sidan 65-66 (under rubrikerna 5.2.1-5.2.3) finns kortfattad 

information om saneringsmetoder för metall- och oljeföroreningar och övriga organiska 

föreningar (flyktiga, lättnedbrytbara och lättlösliga). 

41

Sanering av en bensinstation. Foto Teresia Kling 

Mer information 

Naturvårdsverket och SPI (Svenska Petroleum Institutet), i samarbete med Svenska 

Kommunförbundet, gav 1998 ut rapporten Förslag till riktvärden för förorenade 

bensinstationer. Den ger vägledning till hur riskbedömningar med branschspecifika 

riktvärden bör göras på förorenade bensinstationer. Riktvärdena är framtagna för bensin 

och diesel. Behovet av riktvärden aktualiserades 1997 när de tre nämnda parterna slöt ett 

avtal där oljebolagen via sitt bolag SPIMFAB förband sig att sanera en mängd nedlagda 

bensinstationer. På deras webbplats www.spimfab.se finns information om deras arbete. 

Där finns också rapporten Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, av 

Kemakta Konsult AB. (Ersätter den tidigare rapporten Förslag till riktvärden för ämnen i 

grundvatten vid bensinstationer, 2004, i vilken man tog fram reviderade riktvärden för 

petroleumrelaterade ämnen i grundvatten.) Riktvärden finns för alifater, bensen, toluen, 

etylbensen, xylen, PAH (både cancerogena och övriga) samt MTBE. 

Naturvårdsverket har tidigare (1992) givit ut ett branschfaktablad om bilvårdsanläggningar. 

Det finns dock inte kvar att beställa. 

Exempel på branschorganisationer: 

• Svensk Bensinhandel www.svenskbensinhandel.se organiserar de av landets 

bensinhandlare som är fria företagare. Petroleumhandlarnas Riksförbund, PRF, som 

organiserat flertalet bensinstationer ingår nu också här. 

• Svenska Petroleum Institutet, SPI www.spi.se som är den gemensamma 

branschorganisationen för den samlade svenska oljeindustrin, 

• Motorbranschens Riksförbund, MRF www.mrf.se som är gemensam organisation för 

bland annat bilhandlare och bilverkstäder, 

• Sveriges Åkeriföretag www.akeri.se som organiserar landets åkerier. 

42

Bilskrotar 


Naturvårdsverket har placerat branschen som helhet i riskklass 3, med kommentaren att det är 

en inhomogen bransch med variation i klassningen från 1-4. Av de objekt som kartlagts har 

fler hamnat i riskklass 2 än 3. Det finns också några få som hamnat i riskklass 4. Variationer 

förekommer alltså men man kan förvänta sig att de flesta hamnar i någon av riskklasserna 2 

eller 3. 

Foto Hans Zetterling 


Bilskrotningsanläggningar omhändertar utrangerade bilar för skrotning och tillvaratagande av 

delar från sådana. Fordonen demonteras antingen genom att användbara delar plockas bort till 

försäljning, återvinning eller på grund av att det krävs av säkerhets- och miljöskäl innan 

slutskrotning sker vid en bilfragmenteringsanläggning. 

Dominerande miljöproblem i samband med skrotning av bilar är förorening av byggnader, 

mark, yt- och grundvatten. Detta till följd av spill av vätskor i samband med själva 

demonteringen eller på grund av att fordon lagras utomhus i avvaktan på skrotningen. Ett ofta 

kraftigt förorenat område på en bilskrot är den plats där pressning av bilar utförs/utförts. 

Uppställning av riktigt gamla fordon! Foto Anders Löfgren 

43


Miljöstörande vätskor, ämnen och komponenter som är förknippade med 

bilskrotningsverksamheter är förbrukade oljor, drivmedel, andra vätskor som t.ex. glykol och 

spolarvätska, batterisyra, köldmedier från klimatanläggningar, kondensatorer innehållande 

PCB/PCT, komponenter innehållande kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel, däck, 

förbrukade oljefilter, blyvikter, metallkomponenter, gastankar för flytande gas och potentiellt 

explosiva komponenter i t.ex. krockkuddar och bältessträckare. 





Ett exempel på en branschorganisation för denna typ av verksamhet är BIL Sweden 

www.bilsweden.se. Denna branschorganisation är för företag som tillverkar och importerar 

personbilar, lastbilar och bussar. De har bland annat tagit fram en lista över kvicksilver- 

och PCB-förekomst i olika bilar. BIL Producentansvar Sverige AB (BPS) är organiserade i 

BIL Sweden och helägt av biltillverkare och importörer i Sverige. Företaget har till uppgift 

att stödja sina medlemmar inom områdena producentansvar och återvinning. 

44

Verkstäder med ytbehandling och/eller lackering 


Naturvårdsverkat har placerat ytbehandlingsbranschen i riskklass 2 och verkstäder med 

lackering, men utan ytbehandling, i riskklass 3 (Branschkartläggningen 1995). I 

Naturvårdsverkets kvalitetsmanual (utgåva 2 2006) har en uppdelning av 

ytbehandlingsverksamheterna gjorts så att verksamheter där elektrolytiska och kemiska 

processer har använts har riskklass 2 och verksamheter där mekaniska och fysikaliska 

processer har använts har riskklass 3. Verkstadsindustrier där halogenerade lösningsmedel 

används respektive ej används har också separerats i riskklass 2 respektive riskklass 3. 


Vid verkstäder med ytbehandling förekommer följande processer: elektrolytiska, kemiska, 

termiska, mekaniska eller fysikaliska. Ytbehandling av metaller görs för att ge materialet ett 

effektivt korrosionsskydd, ge materialets yta särskilda egenskaper eller för att få en dekorativ 

yta. Ytbehandling sker idag både hos legoytbehandlare och på större verkstadsindustrier där 

de egna produkterna ytbehandlas före lackering. 

Föroreningar från ytbehandlingsindustrin har allmänt uppkommit vid spill, läckage eller 

direkt dumpning av processbad. Vidare kan det förekomma att diverse avfall, stoft och 

processavloppsvatten medfört föroreningar till omgivande byggnader, mark, vatten eller 

sediment. 


• Metaller 

Metaller från koncentrerade processbad, sköljbad och mekaniska processer såsom 

nickel (Ni), krom (Cr), zink (Zn), koppar (Cu), kadmium (Cd) kan återfinnas i mark 

och sediment. 

• Cyanider 

Cyanider har använts i ytbehandlingsprocesserna som komplexbildare vid 

elektrolytiska processer, t ex cyanzinkbad och alkaliska kopparbad. Cyanider är 

relativt löslig i vatten och inte särskilt stabila ämnen utan bryts snabbt ned i naturen av 

bl.a. solljuset. Cyanider kan dock finnas kvar i djupare marklager där nedbrytningen är 

långsammare. 

• Lösningsmedel 

Vattenbaserade avfettningsmedel kan vara både alkaliska (t.ex. hydroxider, 

karbonater, fosfater), sura (t.ex. fosforsyra, citronsyra) och neutrala (t.ex. tensider). 

Avfettning med klorerade kolväten, vanligtvis trikloretylen, var tidigare vanligt. 

Trikloretylen började användas redan på 1920-talet i Sverige. Användning av 

trikloretylen förbjöds 1996 på grund av dess skadliga effekter på miljö- och hälsa. 

Sanering av mark och grundvatten som förorenats av klorerade alifater är oftast 

mycket svårt. Svårigheterna beror främst på ämnenas egenskaper. De är s.k. DNAPL 

45

(Dense No Aquoues Phase Liquid) som karakteriseras av en densitet högre än vattnets 

och låg viskositet, vilket gör att ämnena sprids snabbt vertikalt i mark och 

grundvatten. Vattenlösligheten är låg, men ändå så pass hög att lösta halter i 

grundvattnet med bred marginal kan överstiga dricksvattenkriterierna. Ämnena kan 

även vandra genom material som betong m.m. 

• Oljor 

Olja från läckande utrustning samt i form av utfälld oljedimma eller olja och 

oljehaltigt slam från rengjort gods eller från en oljeavskiljare och liknande är en annan 

vanligt förekommande föroreningskälla. 





• IVF Industriforskning och Utveckling AB jobbar med produkt-, produktions- och 

processutveckling inom bl.a. lackerings- och ytbehandlingsindustrin. Deras webbadress är 

www.ivf.se. 

• Branschorganisationen för kemiska och elektrolytiska ytbehandlingsindustrier heter SYF, 

Svensk Ytbehandlings Förening. Deras webbadress är www.syf.se. 

• Verkstadsindustri – lackering av metall. Naturvårdsverket Branschfaktablad (1997). 

(Finns inte som pdf-fil på NV:s webbplats.) 

• Tillsynshandledning - Verkstadsindustriers ytbehandling. Miljösamverkan i Västra 

Götaland (2001 – reviderad 2002). Går att ladda ned som pdf-fil från 

http://www.miljosamverkan.se/vgrtemplates/Page____44206.aspx. 

46

Sågverk 


Naturvårdsverket har placerat sågverk med doppningsverksamhet i riskklass 2 medan sågverk 

utan doppning placerats i riskklass 4. Träimpregneringsanläggningar har placerats i riskklass 

2. 


Vid sågverk kan följande processer förekomma: lagring, timmerbevattning, barkning, 

sågning, hyvling, torkning, doppning, impregnering, limning, emballering, flisning och 

bränsletillverkning. De vanligaste impregneringsmetoderna är tryck- och 

vakuumimpregnering. Doppning är egentligen inte någon impregnering eftersom 

träskyddsmedlet inte tränger in i träet. Doppning förekommer i allmänhet som en del av ett 

sågverk medan tryck- eller vakuumimpregneringsanläggningar oftast betraktas som separata 

anläggningar som i många fall varit samlokaliserade med sågverk. 

Doppning 

Doppning har förekommit sedan början av 1940-talet. Det nysågade virket behandlades för att 

skyddas mot blånadssvampar under torkning, lagring och transport. Huvuddelen av de 

sågverk som var i drift i f.d. Älvsborgs län i början av 1970-talet och som var av någon 

storleksordning doppade det sågade virket 8 . De träskyddsmedel som använts mest innehöll 

pentaklorfenoler. Från början användes fluoridbaserade doppningsmedel och även 

kvicksilverbaserade preparat, sannolikt i mindre mängder. Det finns dock ett exempel i länet 

där fluoridbaserat medel använts långt in på 90-talet, så utgå inte alltid ifrån att vissa 

kemikalier använts för länge sedan. Doppningsmedel baserade på klorfenoler, främst 

pentaklorfenol men även triklorfenol infördes på 40-talet och dominerade marknaden fram till 

dess de förbjöds vid årsskiftet 1977/78. Efter förbudet har en mängd olika medel förekommit, 

t.ex. kvartära ammoniumföreningar, bifluorider, azoler, 2-fenylfenol och acetater. Det är 

framförallt klorfenolerna som är ett problem idag. Där pentaklorfenoler har använts har det 

även förekommit dioxinföroreningar som antingen bildats vid tillverkningen eller via 

omvandlingsprocesser, eller som förorening i pentaklorfenolen. 

Impregnering 

En tryckimpregneringsanläggning är uppbyggd av en autoklav (cylinder), en lagertank för 

vätskan samt pumpar för att transportera vätska och åstadkomma tryck och vakuum. De 

träskyddsmedel som använts mest är dels CCA-medel (koppar, krom, arsenik) och dels 

kreosot för sliprar och stolpar. Även bor, kvartära ammoniumföreningar och fosforsyra 

används i viss utsträckning. Vid vakuumimpregnering behandlas virket med träskyddsmedel 

under vakuum. Tennorganiska föreningar har använts mellan 1974 och 1995, då dessa 

förbjöds. Numera utgörs de aktiva beståndsdelarna av organiska fungicider. 

8 Uppgift från Arne Johansson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 

47

Synliga spår från tidigare impregnering. Foto Anna Wahlqvist 

Föroreningskällor 

• Platser för hantering, lagring och beredning av doppnings-/impregneringsmedel. 

• Doppnings-/impregneringsplatser. 

• Längs transportvägar (truck, järnväg) för doppat/impregnerat virke. 

• Upplagsplatser för doppat/impregnerat virke. Vid försäljning av virket lagras det ofta 

utomhus och inte sällan på icke-hårdgjorda ytor. Det kan finnas föroreningar vid stora 

försäljningsställen. 

• Deponeringsplatser för slam, bark, flis och spån. 

• Oljeföroreningar kan förekomma vid lyftanordningar till doppningskaren, vid diesel- och 

spilloljetankar. De kan också förekomma i marken under smörjbryggor, timmersorteringsbanor 

och timmertransportörer till sågverket. Hydrauliska permanenta kranar för 

timmerhantering har ofta medfört betydande läckage av hydrauloljor. 


• klorfenoler och dioxin 

• fluorider, oxinkoppar, azoler, acetater och ev. även kvicksilver, DDT och lindan. 

• koppar, krom, arsenik (CCA), kreosot och tennorganiska föreningar (om tryck- eller 

vakuumimpregnering förekommit) 


• Branschorganisationen heter Sågverkens Riksförbund. Deras webbadress är 

www.sagverk.se. 

• Vägledning för efterbehandling av träskyddsanläggningar. Naturvårdsverkets Rapport 

4963 (1999). (Finns inte som pdf-fil på NV:s webbplats.) 

• Sågverk. Doppning och lagring. Naturvårdsverket Branschfaktablad (1992). (Finns inte 

som pdf-fil på NV:s webbplats.) 

• Sågverk i Värmlands län – erfarenheter från inventeringsarbetet och från de översiktliga 

markundersökningar som gjorts vid sågverk med doppning. Länsstyrelsen i Värmlands 

län, Miljöskyddsenheten Rapport 2005-24. www.s.lst.se. 

48

Kemtvättar 

Kemtvättar finns ofta i vanliga hyreshus. Foto Anders Löfgren 


Det finns ca 125 industritvättar och 400 konsumenttvättar i Sverige. En konsumenttvätt kan 

förbruka mellan 300 och 3000 kg lösningsmedel per år, beroende på företagets storlek och 

maskinernas kondition. Kemtvättar har placerats i branschriskklass 2. 


Kemtvätt började erbjudas i Sverige under andra hälften av 1800-talet. Till en början skedde 

tvätt i öppna kar och den lösningsmedelsindränkta tvätten fick hängtorka. De öppna karen 

avlöstes av enkla roterande maskiner. Från 1930-talet användes maskiner med separat torkdel. 

På 1950-talet kom maskiner som gjorde både tvätt, centrifugering och torkning. Slutna 

maskiner kom i slutet av 1960-talet. 

De flesta maskinerna idag är konstruerade för ett specifikt lösningsmedel. Vissa kan dock, 

med mindre förändringar, användas för olika typer av tvättvätskor. I en modern 

kemtvättanläggning ingår: tvättning, sköljning, centrifugering, torkning, 

tvättvätskeåtervinning och tvättvätskedestillation. Runt trumman har man byggt upp pump-, 

destillator-, filter- och återvinningsanläggning. Till maskinen finns tankar för lösningsmedel, 

destillat och tillsatser. 

Mycket spill bör ha förkommit under perioder när man använde öppna kar, hängtorkade 

tvätten och manuellt flyttat tvätten mellan tvättrumma och torkdel. Vid införandet av slutna 

maskiner minskade lösningsmedelsförbrukningen väsentligt. 

Där maskiner använts för kemtvätt kan spill ha uppkommit vid påfyllning av maskiner och 

lagringstankar. För återvinning av lösningsmedel används destillator. Tidigare förkom att 

49

destillatorn kokade över och att destillationsrester dumpades på marken utanför tvätteriet. 

Kondensvatten som avskiljs ut från lösningsmedlet innehåller lite lösningsmedel. Tidigare 

leddes sådant vatten till avloppet. 


Fram till 1930-talet användes mest 

varnolen och bensen som tvättvätska. 

Ca 1930 till 1970 användes trikloretylen 

(TCE). På 1950-talet började perkloretylen 

(PCE) att användas som tvättvätska 

och är idag den dominerande 

tvättkemikalien. Fram till 1994 förekom 

också CFC 113 och CFC 11. 

Spår av eller mer omfattande förorening av 

Har använt perkloretylen? Foto Anders Löfgren 

mark och grundvatten kan förväntas där PCE 

har använts. Vid nedbrytning av PCE under syrefattiga förhållanden kan andra toxiska 

klorerade alifater bildas, så som trikloretylen (TCE), dikloretylen (DCE) och vinylklorid. De 

klorerade alifaterna, utom vinylklorid som är en relativt vattenlöslig gas, har egenskaperna att 

de är tunga (högre densitet än vatten), har låg löslighet i vatten och har låg viskositet. 

Vattenlöslighet är ändå så pass hög att ämnena kan göra ett dricksvatten otjänligt. Ämnena 

kan passera genom betong. Då de är flyktiga kan de sedan under lång tid genom diffusion 

förorena inomhusluften i en byggnad. 

Icke klorerade lösningsmedel som varnolen har liten löslighet i vatten och en densitet som är 

lägre än vatten. Vid en förorening av marken lägger de sig som ett lager ovanpå grundvattnet 

utan att sjunka ner djupare. 

Markundersökningar och sanering 

De klorerade alifaternas egenskaper medför att de genom gravitationen snabbt sprids vertikalt. 

Ämnena stannar eller bromsas först när de når tätare markskikt då de länkas av horisontellt till 

dess att genomsläppliga lager nås och fortsatt vertikal spridning kan ske. Detta medför att 

ämnena är mycket svåra att lokalisera och sanera. Oförsiktig undersökning med 

genomborrning av förorening kan forcera spridningen nedåt i markprofilen. SGI har utvecklat 

en undersökningsmetod där en mätelektrod för klorerade organiska ämnen förs ned och 

successiv tätning av hålet sker när elektroden tas upp. En annan metod för att kartlägga 

spridning av klorerade alifater som håller på att utvecklas är att ta ut och analysera prover från 

träd i det område där man misstänker föroreningar. 

De klorerade alifaterna har låg adsorbtion till jordpartiklar, har viss löslighet i vatten och är 

svårnedbrytbara i grundvatten. En liten mängd klorerade alifater kan snabbt ge långväga 

spridning i grundvattnet. En liten mängd kan då förorena ett stort område under lång tid. TCE 

och PCE hittas sällan i större koncentrationer i jordprover, eftersom vattenlösligheten är så låg 

och huvuddelen finns som fri fas långt ner i marken. Sannolikheten är liten att man vid 

provtagning hittar den fria fasen. Därför ska även låga halter i markprover tas som varningstecken 

på att större mängder kan finnas i närheten. Markvatten- och grundvatten är de 

50

viktigaste provmedierna att undersöka. Analys av porluft kan i en översiktlig undersökning 

användas för att påvisa klorerade alifater. 

Vid sanering av PCE och TCE uppnår man sällan långt gående mål på grundvattenkvalitén. 

Vid sanering når man i regel snabbt ett asymptotiskt förlopp, d v s inledningsvis avlägsnas 

stora mängder föroreningar men dessa mängder minska snabbt. Resthalterna i grundvattnet 

överstiger i regel med bred marginal relevanta dricksvattenkriterier även när man lagt ner 

stora resurser på saneringen. 

Saneringsmetoder 

Här tas in situ metoder upp då det i de flesta fall inte går att lokalisera föroreningarna med en 

rimlig insats, så att de kan schaktas bort. 

Naturlig självrening 

Nedbrytning av PCE kan ske i marken. Möjligheterna till nedbrytning i marken bestäms av en 

rad förhållanden som syrgashalt, redoxförhållanden, tillgång på kol och vätgas, pH, 

temperatur m m. Eftersom karakterisering av området ofta kräver sofistikerad 

provtagningsteknik, analysförfaranden och grundvattenmodellering är naturlig självrening en 

"high tech" metod som i många stycken ännu befinner sig på försöksstadiet. 

Reaktiv barriär 

Kan användas för rening av strömmande grundvatten. En barriär bestående av granulerat järn 

grävs ned så att den förorenade grundvattenströmmen passerar igenom den. Effektivt där 

förhållandena är sådana att metoden fungerar. Den omblandning av marklagren som sker vid 

anläggandet kan orsaka att grundvattnet ändrar strömningsriktning förbi barriären. 

Vakumextraktion 

Luftbrunnar installeras för att effektivt ventilera ut perkloretylen. Extraktionsluften ventileras 

igenom en fast bädd av aktivt kol. Ökad effektivitet kan åstadkommas genom att ånga eller 

luft injiceras i marken eller genom elektrisk uppvärmning av marken. 

"pump-and-treat" 

Förorenat vatten pumpas till reningsanläggning och återleds därefter till mark. Vattenrening 

kan ske genom pumpning genom aktivt kol eller stripping i en sk bubbelfasreaktor. Luften 

från strippern renas kolfilter. 


• Länsstyrelsernas inventeringar av förorenade områden, exempelvis Kemtvättar i 

Kronobergs län och Stockholms län. 

• Naturlig nedbrytning av klorerade lösningsmedel i grundvatten, Examensarbete 20 p, 

Institutionen för geovetenskaper, Luft- och vattenlära, Uppsala Universitet, Kaisa Nugin. 

Går att ladda ned som pdf-fil från www.w-program.nu, klicka Examensarbeten, Pdf-filer 

ex-jobb ht–04 vt-05. 

• Biologiska metoder för in situ sanering av organiska markföroreningar, SGI Varia 499, 

Lennart Larsson och Bo Lind. Går att ladda ned som pdf-fil från www.swedgeo.se, Klicka 

SGI-publikationer, Varia. 

51

Tryckerier 


Naturvårdsverket har placerat grafisk industri i riskklass 3. 


När man framställer tryckta produkter ingår processtegen text- och bildbehandling, 

tryckformsframställning, tryckning och efterbehandling. Tryckning kan ske med olika 

metoder och på olika typer av material. De vanligaste tryckteknikerna i Sverige idag är offset, 

flexo-, screen och digitaltryck. Djuptryck förekommer också men i liten omfattning. 

Från grafisk verksamhet kan man hitta många olika slags föroreningar beroende på att 

tryckmetoderna är många. Detta innebär att föroreningskällorna också kan vara många. Men 

de vanligaste är framställning av tryckformar, färg och rengöringsmedel. 

En tryckform kan tas fram på olika sätt beroende på tryckteknik. Kliché (flexografi, 

boktryck), plåt (offset), vals (djuptryck) eller schablon (screentryck) är olika typer av 

tryckformar. Vid klichétillverkning används metallklichéer och de etsbad som används 

innehåller rester av zink och magnesium. Vid djuptryck används ytbehandlingsbad för att 

behandla djupttrycksvalsarna. Koppar och krom är vanliga metaller i dessa bad. Även cyanid 

kan finnas i etsbad. När en tryckplåt tas fram kan det i sköljvattnet finnas rester av silver från 

plåten. 

Idag är det dock mer vanligt att man använder fotopolymerklicheér och dagens kunskap är 

liten om vilka framtida föroreningar det kan ge. 

I färger kan det finnas tungmetaller och lösningsmedel. Förr var det vanligare att färgerna 

innehöll mycket tungmetaller som t ex arsenik, krom, kadmium, bly och zink, men det 

förekommer även idag. 

Rengöringsmedel innehåller vanligtvis lösningsmedel och används när valsar, färgkar och 

tryckformar ska göras rena. Idag görs mycket av detta maskinellt men det förekommer att 

man fortfarande rengör för hand. 


• Metaller 

o T ex silver, krom, kadmium och bly - i förorenade sediment som ligger 

nedströms industrin eller i anslutning till fastigheten. Vilken typ av metall 

beror på vilka färger som används. 

o T ex silver, krom, kadmium och bly - avlagringar i rörledningar. Silver finns i 

plåtar och följer med sköljvattnet ut från fix- och framkallningsbad. Har det 

hällts ut direkt på marken och i så fall var? 

o Mangan, zink, koppar och krom - från etsbad vid tryckformsframställning. Har 

det hällts ut direkt på marken och i så fall var? 

52

• Olja - från läckage från tryckpressar och/eller papperskomprimator i golv eller mark 

beroende på placering. Var har tryckpressarna stått? 

• Eldningsolja – läckage från nedgrävda tankar. Var ligger tankarna? 

• Annan kemikalie – läckage från tankar, dumpning av färgrester 

• Lösningsmedel – klorerade och icke klorerade från färger och rengöringsmedel. Var 

har man hällt ut tvättvattnet? 

• Cyanider – från etsbad 





Branschorganisationen heter Grafiska och deras webbadress är www.grafiska.se. Där kan man 

hitta bra information om branschen. Det finns även ett branschfaktablad från 

Naturvårdsverket (2005) som beskriver den grafiska branschens olika processer och dess 

påverkan på miljön. 

53

Skjutbanor 


I Sverige finns det ca 400 000 – 500 000 skyttar som använder sig av någon av de ca 4 000 

skjutbanor som finns runt om i landet. Små skjutbanor ligger utanför bilagan till förordningen 

om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Större skjutbanor är antingen B eller Canläggningar. 

Skjutbanor placeras i branschriskklass 3. 

Riksdagens beslutade 1998 att inom en tioårsperiod ska all användning av blyad ammunition 

avvecklas. Viss användning är förbjuden redan nu. Blyammunition får dock användas på 

skjutbanor där ammunitionen samlas upp i så kallade miljökulfång. 


Den dominerande föroreningen från skytteverksamhet är blykulor. På skjutbanan hamnar 

kulorna oftast koncentrerat bakom tavlan i kulfånget. I lerduveskyttet däremot sprids 

hagelkulorna över stora områden vilket medför att det är svårare att ta tillvara haglen. 

Tidigare användes stenkolsbaserade bindemedel i lerduvor, varför det vid lerduvebanor också 

finns denna typ av förorening. 

Skytteverksamheten, framförallt övningsskytte och inskjutning av jakt- och hagelvapen, sker 

främst under sommarhalvåret och då ofta i samband med älgjaktssäsongen. Det skytte som 

bedrivs med pistol och finkalibriga gevär är inte lika säsongsbetonat då det även bedrivs 

inomhus året runt. 


Skytteverksamheten i Sverige står för ca 3 % av det bly som sprids till naturen. Det motsvarar 

ca 900-1000 ton bly per år och fördelas på: 

• Kulammunition ca 300 ton, 

• Lerduveskytte ca 539 ton 

• Jakt med hagelvapen ca 164 ton 

Totalt har uppskattningsvis 50 000 ton bly i ammunition förbrukats i Sverige under 1900talet. 

Andra föroreningar som skyttet för med sig är zink, koppar, antimon och järn. 

När en blykula och kulsplitter hamnar i jorden omges det relativt snabbt med ett skikt av 

blyoxid, blykarbonat eller blysulfat. Denna hinna inaktiverar fortsatt utlösningen och 

blyjonerna kan således inte komma igenom skiktet. Det är först vid pH-värden lägre än 

3 som den skyddande oxidhinnan försvinner. Så låga värden förekommer sällan i 

naturen, men däremot i djurs matsmältningskanaler. Nedbrytningshastigheten för ett blyhagel 

beräknas till mellan 30-300 år. För en hel kula tar det naturligtvis längre tid, men de flesta 

kulor i skjutvallen är fragmenterade i mindre delar. 

PAH-föroreningar finns där lerduveskytte förekommit på grund av de bindemedel som finns i 

lerduvor. I allmänhet stannar föroreningarna i jordens ytlager. 

54

Markundersökningar och sanering 

Vid miljögeotekniska undersökningar av skjutvallar är det viktigt att man gör en platsspecifik 

bedömning i varje enskilt fall och inte använder Naturvårdsverkets generella riktvärde för bly 

(KM 80 mg/kg och MKM 300 mg/kg ) såsom ett gränsvärde. Man bör i stället inrikta sig på 

hur stor del som är löslig och således kommer att transporteras vidare i naturen. 

Urlakbarheten styrs bl a av vilken jordart som finns på den aktuella platsen och markens pH. 

På vissa platser med mycket höga halter, kan det vara nödvändigt med en sanering på grund 

av omgivningens känslighet eller om biotillgängligt bly transporteras till yt- eller grundvatten. 

För kontroll av utlakning av bly från ett område kan prover tas på avrinnande ytvatten eller i 

grundvattenrör. I Göteborgs kommun har vid undersökning av vattendrag vid två skjutbanor 

konstaterats höga eller mycket höga halter av bly. Bly binds ofta till partiklar. Bly i kolloidala 

partiklar och löst i vatten anses vara biotillgängligt. För att få en bild av hur blyet rör sig bör 

analys göras på osedimenterat prov samt prov där icke kolloidala partiklar (>0,45 µm) 

filtrerats bort. 

Tester som gjorts på försvarets uppdrag av otvättad skjutvallssand har visat att ca 1/3 av 

proverna har klarat lakningskriterierna för inert avfall. Övriga 2/3 av proverna har med knapp 

marginal överskridit dessa kriterier. Inget lakningstest har visat att sanden bör klassas som 

farligt avfall. 

Saneringsmetoder 

För efterbehandling av blyförorenad sand finns följande tekniska möjligheter; 

• deponering 

• nyttiggörande 

• jordtvättning (tillämpades tidigare av Försvaret) 

• vitrifiering/förbränning 

• kalkning (innebär att blyet lämnas kvar och att lakningsbenägenheten minskas) 

Då det visat sig att utlakning av bly från skjutvallssand i normalfallet är minimal kan 

materialet i de flesta fall nyttiggöras i t ex vägbankar, bullervallar och som sluttäckning på 

avfallsdeponier. Materialet får dock inte lämnas exponerat i markytan. Eftersom undantag kan 

finnas när det gäller lakningsegenskaperna ska dessa kontrolleras i varje enskilt fall innan 

användning. 

Tester har visat att tvättad skjutvallssand är minst lika lakningsbenägen som otvättad. 

Tvättning av sand är en dyr metod och har medfört sekundära föroreningar där 

tvättanläggning ställts upp. Skjutvallssand innehållande organiskt material, ex vis sågspån 

eller växtdelar, går inte att tvätta. Försvaret har därför gått ifrån denna metod men fortsätter 

att driva utvecklingen när det gäller sanering och nyttiggörande av blyförorenad 

skjutvallssand och markområden. 

Vid vitrifiering förbränns jorden i SAKAB:s högtemperatur ugn där materialet upphettas till 

över 1000 grader. Metoden, som är utarbetad för farligt avfall, är mycket kostsam. 

Vid en hagelskjutbana i Gyttorp, Nora kommun, föreslog Golder Associates att följande 

åtgärder kan övervägas med anledning av PAH-föroreningar: 

• Föroreningarna avlägsnas genom schaktning, 

• Området täcks med jord för att blockera exponeringsvägarna till människor, 

55

• All vegetation som kan betas av djur avlägsnas och området täcks med jord för att 

blockera exponeringsvägarna till människor och djur, 

• Området inhägnas och markrestriktioner införs. 


• Branschfaktablad, Skjutbanor finkalibrigt skytte, Naturvårdsverket 

• Inventering av förorenade områden, flera länsstyrelser, exempelvis Norrbottens län 

www.bd.lst.se 

• Skjutbanor i Malmö, Miljöförvaltningen i Malmö 

• Miljörapport för 2003, Göteborgs stad 

• Dokumentation från Svenska Jägareförbundet och kommunförbundets seminarium om 

blyhantering den 14 november 2000 på KSLA, Jägareförbundet, 

http://www.pistolskytte.org/info/Fran_blyseminariet.html 

• Kompletterande miljötekniska undersökning av PAH i mark, vatten och sediment 

inom och invid fd hagelskjutbana i Gyttorp, Golder Associates 

Muntliga referenser: 

Johan Helldén, Johan Helldén AB i Linköping 

Jan B Pålsson, Försvarshögkvarteret, miljösektionen 

56

Asfaltverk 

Foto Teresia Kling 


Asfalt- och oljegrusanläggningar klassas i riskklass 3. 

Processer 

Asfaltverk framställer varm eller kall asfaltmassa för beläggning av t.ex. vägar. De fasta 

asfaltverken är ofta lokaliserade i anslutning till sten- och bergtäkter medan de mobila 

placeras i närheten av den plats som ska beläggas med asfalt. Stora fasta asfaltverk kan ha 

varit verksamma hos entreprenörer i stora städer under lång tid. 

Den huvudsakliga verksamheten bedrivs under april till november eftersom temperaturen 

behöver vara över 0° C. 

I asfaltverk torkas och värms stenmaterialet varefter det siktas i olika fraktioner för att sedan 

blandas med bindemedel, bitumen, som värms separat. Bitumen består i huvudsak av en 

blandning av kolväten. Asfalt består till 95% av stenmaterial och 5% bitumen. 

Olika typer av asfaltverk: 

• Satsverk är den vanligaste typen i Sverige. I verket blandas stenmaterialet satsvis med 

bitumen. Produktionen kan på kort tid växla från en typ av massa till en annan. 

• I Genomströmningsverk sker en kontinuerlig inmatning av stenmaterial i torktrumman 

varefter det direkt förs vidare till en genomströmningsblandare. 

• I Trumblandningsverk sker torkning, värmning av stenmaterialet och blandningen med 

bitumen i torktrumman. 

De ovan nämnda typerna av asfaltverk finns både som fasta och mobila anläggningar. En s.k. 

remixer återanvänder asfalten på befintliga vägar och efter tillsats av bitumen återanläggs 

asfalten, dessa ska inte förväxlas med fasta eller mobila asfaltverk utan räknas som 

vägmaskin. 

57


Bitumen är inte klassat som miljöfarligt, anledningen är att det bara är rörligt vid temperaturer 

över 100°C och stelnar vid kontakt med marken och det som kan avges är polyaromater vilket 

vid mätningar inte överstigit satta gränsvärden. 

Däremot kan bitumenlösningar innehålla ämnen som är akvatiskt toxiska beroende på vilket 

lösningsmedel som används, dessa är mycket tunnare än bitumen och mer rörliga i marken. 

Fotogen och nafta ingår idag i bitumenlösningar vilka dock används i små volymer. 

Stora mängder eldningsolja och diesel lagras för uppvärmning av stenmaterialet och det finns 

en risk att mark, yt- och grundvatten kan förorenas genom spill. Tidigare användes olja och 

diesel som släppmedel, idag används kemiska släppmedel på lastbilarnas flakbottnar vilket 

utgör ytterligare en föroreningskälla. 

Användning av tjära i asfalt förbjöds på 1970-talet men det kan finnas rester kvar vid gamla 

asfaltverk. Vid uppvärmning av tjärasfalt bildas ångor med höga halter PAH. Vid återvinning 

av asfalt finns rekommendationer för hur mycket tjärasfalt som får ingå, massorna ska lagras 

på tätt underlag. Från tjärasfalt kan läckage av fenoler och polyaromater uppstå, pga. 

begränsat innehåll av tjärasfalt i den återvunna asfalten hålls läckaget under gränsvärden. 





För mer information se: 

• www.vv.se, finns bra dokumentation om asfalt generellt. 

• www.asfaltskolan.se, bra kontakt för ytterligare information. 

• www.nynas.com, framställer bitumen. 

58

Gjuterier 


Naturvårdsverket har placerat tungmetallgjuterier riskklass 2, och järn- och lättmetallgjuterier 

i riskklass 3s. Vid en inventering av gjuterier som gjorts i Stockholms län har 32 objekt 

undersökts översiktligt. Av dessa hamnade femton stycken i riskklass 2, tolv i riskklass 3 samt 

sex stycken i klass 4. 


Gjuterier hanterar olika slags material, till exempel järn, stål, koppar, zink, magnesium, 

aluminium, mässing, zink. De flesta icke-järnmetallgjuterierna är små. 

Gjutning sker oftast genom att metall smälts och får stelna i en form, tas ur formen samt 

bearbetas så att sådant som inte ska vara en del av den färdiga produkten tas bort. Den 

vanligaste gjutformen är av sand, alltså en engångsform. Idag återanvänds en stor del av 

sanden. Om gjutgodset ska vara ihåligt förses formen med en kärna. För dessa används 

bindemedel. Det finns både oorganiska och organiska. Bland de senare är fenolhartser vanligt. 

På vissa gjuterier används flergångsformer av stål (kokiller). 


Typiska föroreningar man kan hitta är fenoler, metaller och oljerester. 

• Fenoler och metaller kan ha lakat ur gamla sandupplag. Var har sådana upplag 

funnits? Eller har sanden kanske använts som utfyllnad lite här och var? 

• Metaller kan finnas kvar från gamla slagg- och stoftupplag, eller där man hanterat 

eventuella tillsatsmedel som innehåller metaller. Var har upplag funnits? Var har man 

förvarat sådana eventuella tillsatser? Det är fortfarande vanligt med jordgolv inne i 

gjuterier, så det kan finnas föroreningar under byggnader. Och givetvis utomhus där 

cisterner, förråd med mera ligger eller har legat. 

• Var har man förvarat oljor? Se föregående punkt. 





Exempel på gjuteriärenden med avseende på förorenade områden i länet finns i Partille 

(nedlagd verksamhet som gjutit kolvringar till fartygs- och bilmotorer), Mellerud (blygjuteri) 

och i Lidköping (järngjuteri). 

Branschorganisationen heter Svenska Gjuteriföreningen. Deras webbadress är 

www.gjuteriforeningen.se. 

Det finns ett gammalt branschfaktablad från Naturvårdsverket (1991) som inte längre finns 

att beställa eller ladda ned. 

59

Användning av bekämpningsmedel 

Bekämpning. Foto Hardi International. 

Flera branscher 

Bekämpningsmedel används inom en rad olika verksamheter för att förebygga och motverka 

att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människor eller 

skada på egendom. Betydande mängder bekämpningsmedel används främst inom jordbruket 

och i träindustrin. Men även inom trädgårdsnäringen, på golfbanor, banvallar, vägrenar, i 

skogsbruket och i privata trädgårdar sker omfattande kemisk bekämpning. 

Bekämpningsmedel kan dessutom förekomma i färg t.ex. i båtbottenfärger (s.k. 

antifoulingprodukter).Läs mer om detta på kemikalieinspektionens webbplats samt i 

Miljösamverkans tillsynshandledning om fritidsbåtshamnar från 2005. 

I texten nedan finns uppgifter om branschklassning för de branscher där det finns framtaget. 

Processer, föroreningskällor och exempel på föroreningar 

Felaktig hantering vid förvaring av bekämpningsmedel, tillblandning av brukslösning, 

spridning av bekämpningsmedel och rengöring av besprutningsutrustning är exempel på 

moment som kan utgöra risk för förorening av mark-, yt- och grundvatten. Det finns även 

exempel på att byggnader (lokaler) förorenats vid förvaring av bekämpningsmedel, 

exempelvis av fenoxisyror och kvicksilver. 

Typ av bekämpningsmedel och administreringssätt, tidpunkt för när och var bekämpning 

utförts, markens beskaffenhet samt substansens transport, bindning och nedbrytbarhet i 

marken är vidare exempel på faktorer som påverkar om och var man kan finna eventuella 

rester av bekämpningsmedel. 

Inom träindustrin hanteras bekämpningsmedel nästan enbart i slutna system (se under 

rubriken Sågverk med doppning, impregnering) medan övriga användare oftast sprider 

ämnena öppet på markområden eller i växthus, vanligen som lösning eller vätskeblandning. 

Vid öppen spridning är avsikten att bekämpningsmedlet skall hamna på bekämpningsobjektet. 

Men precisionen vid spridning är idag begränsad. Det leder till att endast en del av 

bekämpningsmedlet når ogräset eller grödan och att rester hamnar på marken eller förs bort 

med vinden och på så sätt får en större spridning än vad som var avsett. Det är inte ovanligt 

att man ser rester av bekämpningsmedel i vattendrag som avvattnar jordbruksområden. 

Exempel på bekämpningsmedelsrester som påträffats i mark och grundvatten vid plantskolor 

(branschklass 3) är DDT, dikofol, atrazin, desetylatrazin (nedbrytningsprodukt till atrazin) 

60

och 2,6-diklorbensamid (BAM, nedbrytningsprodukt till diklobenil). Atrazin, desetylatrazin 

och BAM är alla rester av det tidigare godkända totalbekämpningsmedlet Totex strö. 

En databas har skapats för att få en överblick av förekomsten av bekämpningsmedelsrester 

i svenska yt- och grundvatten. I en sammanställning av datauppgifter från åren 1985 till 

2001 var de vanligaste substanserna i grundvatten och dricksvatten var 2,6-diklorbensamid 

(BAM, nedbrytningsprodukt till diklobenil), atrazin, bentazon och desetylatrazin 

(nedbrytningsprodukt till atrazin). I ytvatten däremot var de vanligaste substanserna MCPA, 

bentazon, diklorprop och mekoprop (Törnquist, Kreuger, Ulén, 2002, se litteraturlistan på 

sidan 66). 

Sommarvacker småbåtshamn. Foto Lasse Lind 

Bidragande faktorer till förorening 

av mark, vatten och sediment i 

båthamnar är läckage av gifter 

från båtbottenfärger. Läckage sker 

både när målade båtar ligger i 

vattnet och från kvarvarande 

färgrester efter underhåll av båtar 

som t.ex. skrapats, slipats, tvättats 

eller målats. 

Exempel på miljöstörande biocider i båtbottenfärg är koppar, i bland i kombination med zink 

samt irgarol (tiazin), isotiazolin, zinkpyrition, tennorganiska föreningar och diuron. De två 

sistnämnda är i dag förbjudna i Sverige. Övrigt som kan finnas i hamnar är bly och PCB. 

Småbåtshamnar, båtbyggerier, vinteruppställningar etc. har inventerats av Länsstyrelsen inom 

ramen för kartläggning av potentiellt förorenade områden i länet. En undersökning av jord 

och sediment utfördes i några av de inventerade hamnarna. Syftet med undersökningen var att 

bedöma föroreningssituationen hos några väl valda småbåtshamnar och vinteruppställningar 

för att få underlag för riskklassning av de inventerade objekten enligt MIFO-metodiken. 

Den generella branschklassningen är riskklass 3, om inte verksamheten är av ringa 

omfattning. 


Exempel på branschorganisationer och liknande inom området: 

• Gröna näringens riksorganisation, GRO www.gro.se är branschorganisationen för de 

odlare som producerar bär, frukt, grönsaker, potatis och prydnadsväxter, 

• Svenskt Växtskydd www.svensktvaxtskydd.se är de svenska växtskyddsföretagens 

branschförening, 

• Lantbrukarnas Riksförbund, LRF www.lrf.se är en intresse- och 

näringslivsorganisation för alla som äger eller brukar jord och skog, och för deras 

gemensamma företag inom lantbrukskooperationen. 

• Svenska Lantmännen www.lantmannen.se är en medlemsägd kooperation. 

Mer information om bekämpningsmedel finns på www.kemi.se och 

www.naturvardsverket.se. 

61

8. Var man hittar mer kunskap och information 

Miljösamverkans projektgrupp 

Miljösamverkans projektgrupp förorenade områden pågående verksamheter finns under 

projekttiden som stöd i de fall det behövs. Följande var med i gruppen då arbetet 

avslutades: 

Namn Kommun/Lst E-post Tfn 

Anders Löfgren Alingsås anders.lofgrenSNABELAalingsas.se 0322-61 63 34 

Anna-Karin Davidsson Länsstyrelsen anna-karin.davidssonSNABELAo.lst.se 0521-60 54 67 

Annika Johansson Tjörn annika.c.johanssonSNABELAtjorn.se 0304-60 11 51 

Jonas Georgsson Trollhättan jonas.georgssonSNABELAtrollhattan.se 0520-49 74 71 

Teresia Kling Borås teresia.klingSNABELAboras.se 033-35 30 07 

Malin Egardt Ale malin.egardtSNABELAale.se 0303-37 11 32 

Cecilia Lunder Miljösamverkan cecilia.lunderSNABELAo.lst.se 031-60 58 95 

(Vi har bytt ut @ mot SNABELA för att förhindra virusspridning) 

De som var med i projektgruppen en viss del av tiden står med på sidan 3. 

Övriga kontakter 

Man kan kontakta de handläggare på Länsstyrelsen som arbetar med förorenade områden. Om 

man klickar Miljöskydd på webbplatsen finns en förteckning över alla medarbetare där 

arbetsuppgifterna är listade. 

Frågor om saneringsförsäkringen: 

Frågor om företagens avgifter: 

Marsh AB, kundtjänst, Telefon: 08-546 240 02 

Klara Norra Kyrkogata 29, 111 22 Stockholm 

Anmälan om skada skickas till: 

Peter Öhrn 

Zurich Insurance Ireland Limited, Filial Sverige, 

Box 5069, 102 42 Stockholm 

Tfn 08-579 330 00 

Uppgifter om vad som ska med finns på http://kund.marsh.se/miljo/. 

62

Inskrivningsmyndigheter: 

Kommunerna i f.d. Skaraborg hör till Eksjö, övriga kommuner i länet till Uddevalla: 

• Inskrivningmyndigheten i Uddevalla 

Tfn. 0522-65 71 00 

Zachaus gränd 2, 451 82 Uddevalla. 

• Inskrivningsmyndigheten i Eksjö 

Tfn 0381-384 03 

575 82 Eksjö. 

Webbplatser 

Lagstiftning, miljömål och folkhälsomål 

www.lagrummet.se Lagstiftning och annan rättsinformation. Alla 

lagar och förordningar i fulltext. För nyare 

författningar även pdf-filer, d.v.s. 

författningarna så som de trycks. Länkar till 

myndigheternas författningssamlingar, till SOU 

m.m.. 

www.tofr.info Tillsyns- och Föreskriftsrådet. Har bl.a. ett 

författningsregister för miljöbalkens område 

och ”EG-listan” en förteckning över gällande 

EG-rättsakter på miljöbalkens område. 

I Tillsynsarkivet finns mallar och checklistor 

från olika myndigheter i landet. Sök under 

Förorenade områden. 

www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket. Miljömålsinformation finns 

under Samhälle & miljömål, lagstiftning under 

Lag & rätt 

www.miljomal.nu 

Miljömålsportalen. Utförlig redovisning av 

miljömålen, och uppföljningen av dessa. 

www.o.lst.se/miljomal Regionala miljömål, Västra Götalands län 

www.fhi.se/templates/Page____111.aspx Folkhälsomålsportal hos Folkhälsoinstitutet 

Myndigheter, domstolar 

www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket. 

www.sos.se Socialstyrelsen. 

63

www.kemi.se Kemikalieinspektionen 

www.o.lst.se Länsstyrelsen Västra Götalans län 

www.skellefteatingsratt.dom.se/iminfo.htm Inskrivningsmyndigheten 

http://www.sverige.se/sverige/templates/Inf 

ormationCard____5710.aspx 

Organisationer m.m. 

Domar från Miljööverdomstolen (på Svea 

hovrätts webbplats) 

www.renaremark.se Nätverket Renare Mark är ett forum för att 

främja utvecklingen inom efterbehandling av 


www.marksaneringsinfo.net MarksaneringsInfo har som syfte att samla 

information inom ämnesområdet och fungera 

som en portal till kunskap och kompetens inom 

arbetet med förorenad mark. Här listas bl.a. 

konsulter, laboratorier, 

www.spimfab.se Spimfabs, SPI Miljösaneringsfond AB, uppgift 

är att undersöka och vid behov sanera gamla 

nedlagda bensinstationer. 

Försäkringsbolag 

www.marsh.se Marsch AB är försäkringsmäklare för 

saneringsförsäkringen. 

http://kund.marsh.se/miljo/ Information om miljöskade- och 

saneringsförsäkringen. Här hittar man 

villkoren, och uppgifter om vad som ska med i 

en skadeanmälan. 

www.zurich.se Zurich Insurance Ireland Limited, det 

försäkringsbolag som förvaltar 

saneringsförsäkringen. 

64

Referenser och litteratur 

Denna litteraturlista är på inget sätt heltäckande inom området. 

Sanering och efterbehandling av förorenade områden genom tillsyn och prövning, 

Remissversion 2006-03-31, Naturvårdsverket 

Länsstyrelsen i Västra Götaland: Handboken, handledning och checklistor i ärendehantering i 

samband med förorenade områden, version augusti 2005. Kan laddas ned som pdf-fil från 

www.o.lst.se 

Efterbehandling av förorenade områden, Kvalitetsmanual för användning och hantering av 

bidrag till efterbehandling och sanering, NV manual efterbehandling utgåva 2 2006. Kan 

laddas ned som pdf-fil från Naturvårdsverkets bokhandel. 

Branschkartläggningen, en översiktlig kartläggning av efterbehandlingsansvaret i Sverige, 

NV Rapport 4393. Kan laddas ned som pdf-fil från Naturvårdsverkets bokhandel. 

Metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918. I bilaga 8 finns en 

förteckning över branscher och branschtypiska föroreningar. Kan laddas ned som pdf-fil från 

Naturvårdsverkets bokhandel. 

Generella riktvärden för förorenad mark, Rapport 4638. Kan laddas ned som pdf-fil från 

Naturvårdsverkets bokhandel. 

Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer, Rapport 4889. Kan laddas ned som 

pdf-fil från Naturvårdsverkets bokhandel. 

Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, Kemakta AR 2005-31, Kemakta 

Konsult AB. (Revidering av Förslag till riktvärden för ämnen i grundvatten vid 

bensinstationer, Kemakta AR 2004-13.) Kan laddas ned som pdf-fil från SPIMFAB:s 

webbplats. 

Är ditt område förorenat? En checklista till hjälp för verksamhetsutövare för att undvika, 

förhindra och åtgärda förorenade byggnader, mark och vattenområde, Rapport 2005:71, 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Kan laddas ned som pdf-fil från www.o.lst.se. 

Förorenade områden, Inventering av gjuterier i Stockholms län, rapport 2005:25 

Länsstyrelsen i Stockholms län. Kan laddas ned som pdf-fil från www.ab.lst.se. 

Sågverk i Värmland, -erfarenheter från inventeringsarbetet och från de översiktliga 

markundersökningar som gjorts vid sågverk med doppning, Rapport 2005:24, Länsstyrelsen i 

Värmlands län Miljöskyddsenheten. Går att ladda ned som pdf-fil från www.s.lst.se. 

Domar från Miljööverdomstolen: Arvamet 2003-12-05; M 9822-02, Kloster 2005-05-23; M 

5338-04. Kan beställas, se länk ovan under Myndigheter, domstolar. 

Branschfaktablad, Skjutbanor finkalibrigt skytte, januari 2006, Naturvårdsverket. Går att 

ladda ned som pdf-fil från Naturvårdsverkets bokhandel. 

65

Skjutbanor i Malmö, Miljöförvaltningen i Malmö 2001, www.malmo.se 

Kompletterande miljötekniska undersökning av PAH i mark, vatten och sediment inom och 

invid fd hagelskjutbana i Gyttorp, Golder Associates 2002 

Inventering av förorenade områden, Kemtvättar i Kronobergs län, Länsstyrelsen i 

Kronobergs län 2002. Går att ladda ned som pdf-fil från www.g.lst.se, klicka Publikationer, 

miljöskydd. 

Inventering av förorenade områden, Kemtvättar i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms 

län, Rapport 2005:16. Går att ladda ned som pdf-fil från www.ab.lst.se, klicka Publikationer, 

Rapporter och övriga skrifter. 

Biologiska metoder för in situ sanering av organiska markföroreningar, SGI Varia 499, 

Lennart Larsson och Bo Lind. Går att ladda ned som pdf-fil från www.swedgeo.se, Klicka 

SGI-publikationer, Varia. 

Naturlig nedbrytning av klorerade lösningsmedel i grundvatten, Examensarbete 20 p, 

Institutionen för geovetenskaper, Luft- och vattenlära, Uppsala Universitet, Kaisa Nugin. Går 

att ladda ned som pdf-fil från www.w-program.nu, klicka Examensarbeten, Pdf-filer ex-jobb 

ht–04 vt-05. 

Tillsynshandledning - Verkstadsindustriers ytbehandling. Miljösamverkan i Västra Götaland 

(2001 – reviderad 2002). Går att ladda ned som pdf-fil från 


Fritidsbåtshamnar, tillsynshandledning för miljökontoren, Miljösamverkan Västra Götaland, 

2005. Går att ladda ned som pdf-fil från 


Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten 1985-2001, Sammanställning av en 

databas, Resultat från monitoring och riktad provtagning i yt-, grund- och dricksvatten, 

Törnquist, Kreuger, Ulén, 2002. 

66

Är nuvarande verksamhetsutövare ansvarig för de föroreningar som finns inom fastigheten? BILAGA 1 

Med ”ANSVARIG” avses att nuvarande verksamhetsutövare är ansvarig för att genomföra undersökningar och efterbehandlingsåtgärder. 

För att kunna hålla verksamhetsutövaren ansvarig enligt schemat nedan krävs att förorening är påvisad. 

Är VU tillika fastighetsägare? 

Nej 

Ja 

Finns den som orsakat föroreningen kvar och 

dessutom har medel att bekosta efterbehandling? 

Ja 

Kände köparen till, eller vid förvärvet 

borde ha upptäckt, att fastigheten var 

förorenad? 

Är fastigheten förvärvad efter 

1998-12-31? 

Nej 

Är det VU som orsakat föroreningarna? 

BÖRJA 

HÄR! 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Är det ”förvaringsfall”? 

(Dvs. förvaras föroreningarna i 

nedgrävda tunnor, i högar eller liknande.) 

EJ ANSVARIG 

Ja 

ANSVARIG 

(I egenskap av 

fastighetsägare) 

EJ ANSVARIG 

Ja 

ANSVARIG 

Ja Har föroreningarna helt eller 

delvis (skälighetsbedömning) 

orsakats efter 1969? 

Bedömning från fall till fall. Beror bl.a. på när 

föroreningarna orsakats, hur länge verksamhet 

pågått och om verksamheten överlåtits. 

Nej 

Det finns rättsfall (Arvamet, Kloster) som säger att 

det är skäligt att kräva undersökningar. Däremot 

osäkert vad gäller saneringsåtgärder. Avancerad 

juridik. ”Riktig” ansvarsutredning krävs. 

Nej EJ ANSVARIG 

Ja 

ANSVARIG (förvaringsfall) 

för reparativa åtgärder i vart 

fall efter 1/1 1999. 

OBS! Förutsatt att det inte finns 

en tidigare, ansvarig VU.

Bilaga 2 sidan 1 (1) 

SKRIVELSE 

2006-xx-xx 

Fina Rör AB 

Rörvägen 1 

511 11 Rörstad 

Förberedelser inför miljökontorets besök 

BILAGA 2 

Miljöskyddskontoret kommer att besöka din verksamhet angående eventuella 

markföroreningar på fastigheten. Inför besöket är det lämpligt att företaget har tagit fram 

bakgrundsmaterial som kan användas som diskussionsunderlag. Det kan vara t ex: 

Företagshistorik 

Hur länge har verksamheten funnits på platsen? 

Hur ser ägarförhållandena ut? 

Kemikalier 

Vilka ämnen/kemikalier hanteras idag och vilka ämnen/kemikalier har tidigare hanterats 

på fastigheten? 

Hur förvaras kemikalier (dunkar, tankar, inomhus/utomhus) idag och hur har de tidigare 

förvarats på fastigheten? 

Hur hanteras kemikalierna idag och hur har de hanterats tidigare på fastigheten? 

Finns bad, vad innehåller dessa? Vad gör man av baden efter användning? 

Finns det någonstans på fastigheten där spill förekommit? Finns det någonstans på 

fastigheten där man haft en särskild typ av kemikaliehantering, t.ex. etsbad? 

Markförhållanden 

Hur ser markförhållandena ut? 

Var finns ledningsgravar, vattentäkter, dagvattenbrunnar, sjöar/vattendrag? 

Är ytan asfalterad och i så fall när gjordes det? 

Hur ser jordens genomsläpplighet ut? 

Namn 

Miljöskyddsinspektör 

Bilaga: Broschyren Är ditt område förorenat?

EXEMPEL PÅ ÄRENDE 

Från Länsstyrelsen 

OBS! Har ej prövats av högre instans. 

Raff AB 

Föreläggande om att ta fram ett förslag till provtagningsplan för 

undersökning av förorenade områden samt redovisning av 

redan utförda provtagningar. 

Beslut 

Länsstyrelsen förelägger Raff AB, med stöd av 26 kap 9 och 22 §§ samt 10 

kap 2 § miljöbalken, att ta fram ett förslag till en provtagningsplan för 

undersökning av föroreningshalter i mark och grundvatten inom Raff AB:s 

område (fastighetsbeteckningar Arendal 1 och Arendal 2) samt att redovisa 

resultatet av genomförda provtagningar. 

1. Förslaget till provtagningsplan skall innehålla: 

a) Karta med placering av provpunkter. Prov ska tas både i jord och 

grundvatten. 

b) I varje punkt ska anges analysparametrar, analysmetod ( t.ex. 

ackrediterat laboratorium eller fältinstrument som PID eller XRF) 

typ av prov (samlingsprov eller stickprov), djup och media (jord 

eller grundvatten). 

c) Tidplan för genomförandet av undersökningen. 

2. Redovisning skall avse genomförda provtagningar till och med den 1 

mars 2003. 

Förslaget till provtagningsplan samt redovisning av genomförda 

provtagningar skall vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 21 mars 2003. 

Provtagningsplanen skall därefter bli föremål för samråd med Länsstyrelsen 

angående om den är tillräcklig eller behöver kompletteras. 

Skälen till Länsstyrelsens beslut 

Enligt 26 kap 9 och 22 §§ miljöbalken är en verksamhetsutövare skyldig att 

utföra de undersökningar som tillsynsmyndigheten kräver för tillsynen om 

verksamheten befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller 

miljön. 


BILAGA 3




Enligt 10 kap 1 och 2 §§ miljöbalken gäller, för de mark- och 

vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att 

det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, att 

den som bedriver eller bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som 

har bidragit till föroreningen (verksamhetsutövare) är ansvarig för 

efterbehandlingen. 

De åtgärder som Länsstyrelsen förelägger Raff AB att vidta är ett led i den 

undersökning som påbörjats. Enligt 10 kap 8 § miljöbalken är bolaget 

ansvarigt att bekosta utredning av föroreningssituationen. 

På platsen där Raff AB bedriver sin verksamhet har raffinaderiverksamhet 

funnits sedan 1949. Eftersom verksamheten funnits under lång tid finns 

misstankar om att området kan vara kraftigt förorenat. Det anses klart att 

området är förorenat (baserat på erfarenheter från schaktningar och 

anläggningsarbeten inom området) men en undersökning behöver göras för 

att utreda föroreningsgrad. Syftet med en undersökning är att få kännedom 

om föroreningsgrad och risk för spridning. 

Länsstyrelsen anser att det tidigare diskuterade förfaringssättet med att ta 

prov då schaktningsarbeten ändå genomförs inom området kan vara en del 

av undersökningsarbetet. I den begärda provtagningsplanen ska då anges 

när, var och hur dessa schaktningar ska göras och hur provtagningen ska 

samordnas med dessa arbeten. Även i dessa fall måste analysparametrar, 

analysmetod ( t.ex. ackrediterat laboratorium eller fältinstrument som PID 

eller XRF) typ av prov (samlingsprov eller stickprov) samt djup och media 

(jord, grundvatten) anges 

Arbetet har pågått under en tid men än har Länsstyrelsen inte tagit del av 

resultatet av genomförda provtagningar eller provtagningsplan med tidsplan. 

Ett antal skrivelser har tidigare inkommit till Länsstyrelsen angående en 

undersökning. Länsstyrelsen har tagit del av dessa men eftersom någon 

provtagningsplan med tidsplan samt redovisning av utförda undersökningar 

ej har lämnats in kan Länsstyrelsen inte ta ställning till om undersökningen 

sker tillräckligt snabbt. Länsstyrelsen anser därför att det är nödvändigt att 

bolaget redovisar en detaljerad tidsplan och vill förtydliga att det är viktigt 

att arbetet sker på ett strukturerat sätt. 

Raff AB har beretts möjlighet att yttra sig till Länsstyrelsen angående det 

planerade föreläggandet och också kommit in med en skrivelse den 15 

januari 2003. 

Hur man överklagar 

Detta beslut kan överklagas till Miljödomstolen, se formulär nr O22. 


BILAGA 3




Föreläggande om markundersökning 

BESLUT 


Götalands Järn 

Länsstyrelsen förelägger Bolaget, med stöd av 26 kap 9 och 22 §§ samt 10 

kap 2 § miljöbalken att: 

• utföra undersökningar av marken inom fabriksområdet på 

fastigheten Göta 1 i Melleruds kommun. Undersökningarna skall 

utföras i enlighet med anbud från Konsulten daterat 2003-05-22. 

• Utöver vad som anges i undersökningsprogrammet från Konsulten 

skall också följande utföras: För att kunna bedöma risken för 

spridning av föroreningar till grundvatten skall jordlagerföljden samt 

eventuell förekomst av grundvatten dokumenteras till minst 4 m 

djup. Detta bör ske genom att en provgrop grävs. Provgropen bör 

utföras på en plats inom området som kan antas vara opåverkad av 

föroreningar för att förhindra att eventuellt tätskikt av lera penetreras 

och orsakar spridning av föroreningar till underliggande områden. 

Därutöver bör även befintliga markundersökningar inom eller i 

anslutning till det aktuella undersökningsområdet (t.ex. geotekniska 

utredningar) tas fram lämpligen genom kontakt med Melleruds 

kommun. 

• Resultatet av undersökningarna skall presenteras för Länsstyrelsen 

senast 2003-10-15. 

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 

Götalands Järn har låtit utföra analys av fyra stycken jordprover från 

fabriksområdet. Resultatet visar på höga halter av bly i marken. 

LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING 

Enligt 26 kap 9 och 22 §§ miljöbalken är en verksamhetsutövare skyldig att 

utföra de undersökningar som tillsynsmyndigheten kräver för tillsynen om 

verksamheten befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller 

miljön. 

BILAGA 4




Enligt 10 kap 1 och 2 §§ miljöbalken gäller, för de mark- och 

vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att 

det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, att 

den som bedriver eller bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som 

har bidragit till föroreningen (verksamhetsutövare) är ansvarig för 

efterbehandlingen. 

Enligt miljöbalkens 2 kap 8 § ansvarar alla som bedriver eller har bedrivit 

en verksamhet/vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för 

miljön till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i 

den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. 

Verksamhet har bedrivits under lång tid och har enligt undersökningar givit 

upphov till föroreningar. 

Länsstyrelsen anser att analysresultatet från de jordprover som tidigare har 

tagits inom fabriksområdet visar så höga värden att ytterligare 

undersökningar måste utföras för att fastställa föroreningarnas utbredning 

samt risken för spridning av föroreningarna. 

Syftet med undersökningen är att kartlägga markföroreningen och att utföra 

en riskbedömning. Om föreslagen markundersökning visar på oacceptabelt 

stor förekomst av föroreningar i mark/grundvatten bör kompletterande 

markundersökningar utföras för att närmare bestämma förekomsten av 

föroreningar inför saneringsåtgärd. 

Detta beslut kan överklagas, se bilaga formulär nr O22. 


BILAGA 4

EXEMPEL PÅ ÄRENDE BILAGA 5 

Från Umeå kommun 


Föreläggande - Efterbehandling av nedlagd plantskola (2002) 

Beslut 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger VU, orgnr yy med stöd av 26 kap 9 

och 22 §§ miljöbalken samt med hänvisning till 10 kap Miljöbalken om följande 

åtgärder samt utredningskrav. 

Efterbehandlingens effekter på föroreningshalten i grundvatten skall utredas med 

hjälp av grundvattenprovtagning. Provtagningens omfattning skall följa den plan 

som bolaget föreslagit, dvs provtagning i två brunnar under minst 10 år. 

Redovisning skall ske årligen till tillsynsmyndigheten. Resultat från den inledande 

10-årsperioden kommer att ligga till grund för beslut om eventuell fortsatt 

provtagning därefter. Analyser skall omfatta nedbrytningsprodukter till Totex 

(BAM, Atrazin, Desetyl-Atrazin) och DDT (inklusive relevanta DDTmetaboliter). 

I det fall bekämpningsmedelsrester påvisas i halter som kan orsaka 

risk för människors hälsa genom konsumtion av dricksvatten skall ytterligare 

åtgärder vidtas. Åtgärderna skall utformas i samråd med tillsynsmyndigheten och 

tekniska kontoret. Exempel på sådan åtgärd är kolfilterrening av råvatten. 

Avseende återstående föroreningar i anslutning till växthusen skall samtliga 

massor ned till nedgrävda skyddsdukar schaktas bort. Uppschaktade massor skall 

transporteras av godkänd transportör till Deponin eller motsvarande. Redovisning 

av efterbehandling av föroreningar i anslutning till växthusen skall ske snarast 

möjligt efter genomförd efterbehandling. 

Marken får efter avslutad sanering ej användas till bostäder, barnaktiviteter eller 

liknande känsliga verksamheter då det kan förekomma enstaka punkter där halten 

DDT är relativt hög. Framtida verksamheter får ej heller utgöras av verksamhet 

som kan orsaka förorening av mark eller grundvatten. I övrigt lämnas inga 

restriktioner på markanvändningen. 

Bakgrund 

Vid Plantskolan har det genom åren använts en rad bekämpningsmedel, bl a DDT och 

Totex. Vid grundvattenundersökningar har framförallt nedbrytningsprodukter från Totex 

återfunnits. Vid enstaka tillfällen har även DDT påvisats i grundvattenprover. Vid en 

markundersökning som utfördes under 1999-2000 påvisades höga halter av DDT i marken 

i plantskoleområdet, i marken påträffades även en mindre mängd rester från Totex. 

Resterna av bekämpningsmedel är i stor utsträckning lokaliserade i det organiska skikt (ca 

20 cm) som ligger ovanpå Vindelälvsåsens sandiga/grusiga material. Mängden DDT 

beräknades utifrån markundersökningen till att uppgå till 230-250 kg. 

Bilaga 5 sidan 1 av 3




Då plantskolan ligger inom skyddsområde för kommunens huvudvattentäkt har 

tillsynsmyndigheten sedan 1997 kontinuerligt skärpt kraven för användning av 

bekämpningsmedel inom området. Under denna tid har även diskussioner förts angående 

sanering av plantskoleområdet. VU beslutade under 2002 att lägga ned 

plantskoleverksamheten. Inför denna nedläggning har VU planerat att efterbehandla det 

område som brukats som plantskolemark. 

VU inkom 2003-04-16 med en anmälan om efterbehandling av förorenad mark enligt 28 § 

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan 

kompletterades 2003-05-06. 

Tillsynsmyndigheten meddelade därefter ett föreläggande med försiktighetsmått och 

utredningskrav som gällde efterbehandlingen. Bolaget inkom med slutredovisning 2003- 

11-09, redovisningen har sedan kompletterats i omgångar samt diskuterats vid 

samrådsmöten. Av den kompletterade slutredovisningen framgår dock att mark under 

växthus ännu ej är efterbehandlad. Detta avses utföras under 2005. 

VU har föreslagit årlig provtagning av grundvatten i två punkter under 10 år. Aktuella 

punkter är utvalda på grund av att de utgörs av pumpbara brunnar istället för passiva 

grundvattenrör. Denna typ av provtagningspunkt bedöms vara mer representativ för 

föroreningsnivån i grundvattnet än grundvattenrör. 

Avseende återstående rester av efterbehandlad förorening framgår av slutredovisningen att 

av de beräknade 230-250 kg DDT som fanns i marken inför saneringen återstår mellan 

1,7-2 kg DDT. VU bedömer att kvarvarande mängd DDT inte torde utgöra någon risk för 

förorening av grundvattnet. 

Bedömning 

Tillsynsmyndigheten bedömer att det förslag till uppföljande grundvattenprovtagning som 

bolaget inkommit med är acceptabelt. Efter den inledande 10-årsperioden tas dock ny 

ställning till om provtagning skall fortsätta eller om den kan upphöra. Nya uppgifter om 

spridning i grundvatten eller liknande som tillkommer vid det doktorandprojekt som utförs 

i området kan innebära att provtagning utökas eller förändras. 

Avseende mark under växthus bedömer tillsynsmyndigheten att efterbehandling bör ske så 

snart som möjligt. 

Det sanerade området kommer framgent att återbeskogas på naturlig väg. Tekniska 

kontoret planerar att köpa in delar av det sanerade området vilket innebär att det inte 

kommer att förekomma någon nämnvärd aktivitet eller verksamhet på området. 

Markanvändning bedöms som mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd. 

Efter sanering återstår mellan 1,7-2 kg DDT eller mindre än 1 procent av beräknad mängd 

DDT inom området. Punktvis kan det dock förekomma relativt hög halt DDT i markens 

ytlager. Myndighetens bedömning är därför att känsliga verksamheter som bostäder och 

barnaktiviteter ej är lämpliga på det fd plantskoleområdet. Markanvändningen regleras i 

detta föreläggande. 





Avseende risk för förorening av grundvatten är halten i enstaka punkter av lägre betydelse 

än den mängd förorening som kvarstår. Återstående restförorening bedöms föreligga i en 

så låg omfattning att den inte utgör någon påtaglig risk för Vindelälvsåsens grundvatten. 

Uppföljande grundvattenprovtagning bör även omfatta analys av DDT samt relevanta 

DDT-metaboliter för att säkerställa att förorening av grundvatten från restföroreningen 

inte sker. 

I det fall bekämpningsmedelsrester påvisas i sådana halter att risk för människors hälsa 

föreligger kan ytterligare åtgärder komma att krävas av VU. Sådana åtgärder kan tex bestå 

av kolfilterrening av råvattenintag vid vattenverket. Åtgärderna bör utformas i samråd 

med tekniska kontoret och tillsynsmyndigheten. 


MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET 

Verksamhetsutövare 

Efterbehandling av förorenat område / anläggning 

Anmälan enligt 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig 

verksamhet och hälsoskydd av efterbehandling av sådana 

områden som avses i 10 kap Miljöbalken. 

Sänds till: Miljö- och hälsoskyddskontoret 

431 82 MÖLNDAL 

Företagsnamn/Namn Organisationsnummer 

Utdelningsadress Postnummer Ort 

Kontaktperson Telefon Fax E-post 

Fastighet 

Fastighetsbeteckning Fastighetsägare 

Gatuadress Kontaktperson Telefon 

Beskrivning av efterbehandlingsobjektet 

Typ av markanvändning, även planerad 

Typ av förorening, halter, utbredning, mängder etc. 

Efterbehandlingsmetod inkl. försiktighetsmått 

Efterbehandlingsmål 

För senaste version se www.molndal.se 

Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Postgiro 

Mölndals Stad Stadshuset 031-315 10 00 991-2858 1 14 79-3 

431 82 MÖLNDAL Göteborgsvägen 11-17 Telefax E-postadress 

031-27 01 14 miljo.halsoskyddskontoret@molndal.se

Entreprenör 

Entrepenör Organisationsnummer 



Miljökontrollant 

Miljökontrollant Organisationsnummer 



Tidsplan 

Tidsplan för arbetet 

Avfallshantering 

Typ av farligt avfall, uppskattade mängder (kg) 

Förvaringsplats för farligt avfall 

Transportör av farligt avfall 

Mottagare av farligt avfall (mellanagring/slutlig mottagare) 

Övriga upplysningar 

Bilagor 

Situationsplan över området 

Tidigare undersökningar 

Beskrivning av efterbehandlingen 

Tidsplan för efterbehandlingen 

Underskrift av sökanden 

Bilaga: 

Bilaga: 

Bilaga: 

Bilaga: 

Bilaga: 

Bilaga: 

Bilaga: 

Datum Sökandens underskrift Namnförtydligande 

Av bilagd situationsplan över området skall förväntade/kända föroreningar framgå. 

För handläggning av ärendet debiteras timavgift enligt kommunfullmäktiges beslut. Avgiften är 750 kronor per timma. 

Kontakta Miljö- och hälsoskyddskontoret för närmare upplysningar på telefon 031-315 10 00. 

Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Postgiro 

Mölndals Stad Stadshuset 031-315 10 00 991-2858 1 14 79-3 

431 82 MÖLNDAL Göteborgsvägen 11-17 Telefax E-postadress 

031-27 01 14 miljo.halsoskyddskontoret@molndal.se




Husbolaget 

Föreläggande med anledning av anmälan att utföra 

efterbehandling av förorenat område inom fastigheterna Tomten 

1 och Tomten 2, Alingsås kommun. 

Beslut 

Länsstyrelsen godtar att efterbehandlingsåtgärd inom Tomten 1 och Tomten 2, 

Alingsås kommun, utförs enligt anmälan daterad 2004-06-28 samt komplettering 

daterad 2004-08-12 om inte annat framgår nedan. Länsstyrelsen förelägger med 

stöd av 26 kap 9 § och 2 kap 3 § miljöbalken samt Förordning om miljöfarlig 

verksamhet och hälsoskydd 27 § Husbolaget att: 

1. Redovisa för Länsstyrelsen vilken typ av reningsutrustning för länsvatten 

som kommer användas då denna är exakt bestämd. 

2. Uppschaktade förorenade massor ska vara täckta med presenning eller 

dylikt utanför arbetstid samt vid nederbörd. 

3. Underrätta Länsstyrelsen samt miljöskyddskontoret i Alingsås kommun 

− då arbetena startar 

− då arbetena avslutas 

− om upptäckt sker av tidigare icke bekräftade förorenade 

massor 

− om avvikelser från vad som angivits i anmälan görs 

BILAGA 7 

4. Senast två månader efter avslutad efterbehandlingsåtgärd inkomma med 

redovisning till Länsstyrelsen. Redovisningen ska bl.a. innehålla: 

− Mängd omhändertagna förorenade massor, föroreningshalt och vart 

de transporterats. En karta på vilka förorenade massor som schaktats 

bort samt lämnats kvar bör bifogas 

− Mängd förorenat byggnadsmaterial, föroreningshalt och vart de 

transporterats. 

− Redovisning av länsvattnets mängder och kvalitet. 

− Redovisning av hur kontroll skett av om vidtagna 

efterbehandlingsåtgärder uppnått önskat resultat samt resultat av 

denna kontroll. 

− Redovisa att förorenade massor har transporterats av godkänd 

transportör till godkänd mottagningsstation. Transportör, mängd, 

typ av förorening, halt och mottagningsplats ska anges. 

− Eventuella tillbud under saneringsarbetena. 


Redogörelse för ärendet 

Husbolaget planerar att bygga flerfamiljshus på fastigheterna Tomten 1 och 

Tomten 2. På fastigheterna var tidigare ett garveri beläget och området är 

utfyllt med ett ca 0,5 m tjockt fyllnadslager på större delen av fastigheterna. 

Husbolaget inkom med en anmälan enligt 28 § förordningen om miljöfarlig 

verksamhet och hälsoskydd, daterad 2004-06-28, där det beskrivs vilka 

efterbehandlingsåtgärder som ska utföras för att byggnation av bostäder ska 

vara möjlig. 

Husbolaget har innan anmälan lämnades in diskuterat med Länsstyrelsen om 

vilka efterbehandlingsåtgärder som är rimliga att genomföra på området. 

Tidigare insänt material, undersökningar, miljö- och hälsoriskbedömning 

m.m. finns samlat i Länsstyrelsens ärende X-2002. 

Anmälan har remitterats till miljöskyddsnämnden Alingsås kommun. 

Synpunkterna handlade i huvudsak om hanteringen av länsvatten och har 

inarbetats i detta beslut. 

Skälen för Länsstyrelsens beslut 

Om åtgärden utförs i enlighet med inlämnade handlingar och ovan 

redovisade skyddsåtgärder vidtas bedömer Länsstyrelsen att de allmänna 

hänsynsreglerna har beaktats med avseende på kunskapskravet och 

försiktighetsprincipen: 

Enligt miljöbalkens 2 kap 2 § ska alla som bedriver eller avser att bedriva en 

verksamhet eller vidta en åtgärd skaffa sig den kunskap som behövs med 

hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda 

människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 

Enligt 2 kap 3 § ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet 

eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar 

och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra 

eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet 

för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig 

verksamhet användas bästa möjliga teknik. 

Upplysningar 

Detta beslut omfattar inte de efterbehandlingsåtgärder som kan bli aktuella 

för de södra delarna av fastigheten Tomten 3 där ett gasverk tidigare varit 

beläget. Vissa av de byggnationer som planeras på fastigheterna påverkas av 

dessa föroreningar. En anmälan, enligt 28 § förordningen om miljöfarlig 

verksamhet och hälsoskydd, om efterbehandlingsåtgärd inom de områden 

som förorenats av gasverket ska insändas till miljöskyddsnämnden i 

Alingsås kommun då arbeten vidtas i detta område. 

Detta beslut kan överklagas till Miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, se 

formulär nr O22 (bilaga). 





Bilaga 8a sidan 1 (1) 

Kommunicering 2005-06-28 

Företaget Mölndal AB 

BILAGA 8a 

Åtgärder med anledning av aviserad avveckling av tillståndspliktig miljöfarlig 

verksamhet vid Företaget, Mölndals kommun. 

Länsstyrelsen har informerats av bolaget den 17 mars 2005 att huvuddelen av 

verksamheten vid Företaget Mölndal AB avses att avvecklas. Nuvarande tillverkning 

av papper planeras att upphöra vid årsskiftet 2005/2006. Viss 

konverteringsverksamhet skall bibehållas på platsen, den s.k. BSC-verksamheten. 

Företaget Mölndal AB och Företaget AB har därefter ansökt om 

företagsrekonstruktion den 2 juni 2005 och beslut har fattats den 17 juni 2005 om 

fortsatt rekonstruktion för Företaget Mölndal AB. 

Länsstyrelsen har vid kontakt med bolaget –senast vid möte den 23 juni 2005- 

informerat om att under rådande omständigheter måste i ett första skede bl.a. 

förekomst av eventuella föroreningar inom området från tidigare och nuvarande 

verksamhet kartläggas mera utförligt och åtgärder för att förhindra spridning av 

föroreningar vid avveckling av verksamheten anges. Bolaget har inte motsatt sig att 

försöka att ta fram ett sådant underlag. 

För att bedöma det närmare behovet av åtgärder skall: 

* tidigare och nuvarande verksamhet inom området kartläggas och redovisas så 

detaljerat som möjligt och enligt de anvisningar som Länsstyrelsen har lämnat. 

Utifrån detta underlag skall behov av eventuella ytterligare undersökningar av t.ex. 

mark, vatten etc inom området anges och plan för genomförande av nödvändiga 

undersökningar redovisas av bolaget. 

* strategi för hantering av eventuella föroreningar i byggnader, anordningar, 

produktionsutrustning och annan utrustning vid avveckling av verksamheten skall 

också redovisas. Liksom omhändertagande av kemikalier, avfall etc. 

Redovisning skall lämnas till Länsstyrelsen senast den 5 augusti 2005. 

Länsstyrelsen överväger därefter - om det finns behov - att genom föreläggande 

enligt bestämmelserna i 10 kap och 26 kap i miljöbalken ålägga bolaget att 

genomföra nödvändiga undersökningar av eventuella föroreningar inom området och 

vidta erforderliga åtgärder vid avveckling av verksamheten för att förhindra 

spridning av föroreningar. Resultat av undersökningar och andra åtgärder kommer 

därefter att ligga till grund för beslut om eventuella saneringsåtgärder eller andra 

ytterligare insatser. 

Ni bereds nu möjlighet att kommentera det som framförts ovan och ge Er syn på 

Länsstyrelsens begäran. Eventuella synpunkter bör snarast redovisas till 

Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är efter den 5 augusti 2005 oförhindrad att vidta 

nödvändiga tillsynsåtgärder i det här avseendet även om inte redovisning lämnas av 

Er enligt ovan. Om förutsättningarna för verksamheten ändras på något avgörande 

sätt, kan utan hinder av ovanstående förnyat samråd ske med Länsstyrelsen.




Bilaga 8b sidan 1 (2) 

Företaget Mölndal AB 

Föreläggande om åtgärder i samband med avveckling av den 

nuvarande tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheten på 

Fastigheten X m.fl. i Mölndals kommun. 

BESLUT (2005-08-19) 

Länsstyrelsen förelägger Företaget Mölndal AB, org.nr 555555-6666, med stöd 

av 26 kap 9 och 22 §§ miljöbalken att vidta följande åtgärder i samband med 

avveckling av bolagets tillståndspliktiga miljöfarliga verksamhet på Fastigheten 

X m.fl. i Mölndals kommun. 

• Inledande utredningar av föroreningar inom området skall utföras enligt 

”Förslag till handlingsprogram för framtagning av tekniskt underlag för 

bedömning av föroreningssituationen i mark och grundvatten samt i 

byggnadsmaterial och anläggningsdelar vid Företaget Mölndal AB, 

Mölndals kommun” framtaget av Konsulten och daterat den 6 juli 2005. 

Redovisning av utförda utredningar enligt ovan skall ske senast den 31 

augusti 2005 till Länsstyrelsen. 

• Genomförande av de ytterligare undersökningar som kan följa av 

handlingsprogrammet ovan skall därefter ske snarast möjligt. 

Undersökningar skall utföras i tillämpliga delar i enlighet med 

Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, 

MIFO fas 2, Rapport 4918. Det närmare utförandet av eventuella 

ytterligare undersökningar skall godkännas av Länsstyrelsen, liksom 

tidplan för genomförande. Redovisning av förslag till genomförande och 

tidplan skall ske till Länsstyrelsen senast den 19 september 2005. 

• Vid avveckling av verksamheten skall maskiner och annan utrustning, 

kemikalier, farligt avfall och annat avfall omhändertas i enlighet med 

bolagets redogörelse daterad den 4 augusti 2005. Redovisning av 

omhändertagande eller kvittblivning i det här avseendet skall ske till 

Länsstyrelsen snarast möjligt efter avslutade arbeten, dock senast den 31 

mars 2006. 1 

1 Denna punkt, dvs. del av föreläggandet, har efter påpekanden från VU upphävts och 

kompletterande beslut har fattats med samma innehåll men med en senare tidpunkt. 

BILAGA 8b

SKÄLEN FÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT 

Bakgrund 

(Beskrivning av tidigare verksamhet och om nedläggningen.) 

Tidigare undersökningar 

Vid inventering av förorenade områden i länet enligt Naturvårdsverkets metodik 

MIFO fas 1 har den aktuella verksamheten ursprungligen klassats som riskklass 

1- Mycket stor risk. Bolaget har därefter genomfört visst inventeringsarbete och 

en översiktlig markundersökning utfördes under år 2000. Resultaten visade på 

relativt låga halter av föroreningar på de platser inom fabriksområdet som 

undersöktes. Verksamheten omklassificerades därefter till riskklass 3- Måttlig 

risk. 

Vid den bedömningen förutsattes att massa- och/eller papperstillverkning även 

fortsättningsvis skulle bedrivas på platsen och att byggnader och utrustning etc 

skulle användas för det ändamålet. Någon fördjupad markundersökning gjordes 

därför inte, ej heller kontrollerades grundvattnet, byggnader och dylikt inom det 

aktuella området avseende föroreningar. 

Behov av ytterligare undersökningar, skyddsåtgärder etc 

Med hänsyn till den typ och omfattning av verksamhet som bedrivits på platsen 

samt att verksamheten nu avses att avvecklas och att annan markanvändning kan 

bli aktuell i framtiden, får det anses motiverat att förekomst av eventuella 

föroreningar inom området från tidigare och nuvarande verksamhet kartläggs 

mera utförligt än tidigare. Bolaget har redovisat de åtgärder som man avser att 

vidta inledningsvis och Länsstyrelsen anser i allt väsentligt att det kan godtas. Vid 

granskning av ledningsnät förutsätts även processavloppsledningar ingå, liksom 

att såväl tidigare som befintliga ledningar beaktas. 

Genomförande av de ytterligare undersökningar som kan följa av bolagets 

inledande utredningar skall därefter ske snarast möjligt. Undersökningar skall 

utföras i tillämpliga delar i enlighet med Naturvårdsverkets metodik för 

inventering av förorenade områden, MIFO fas 2, Rapport 4918. Det närmare 

utförandet av eventuella ytterligare undersökningar skall godkännas av 

Länsstyrelsen, liksom tidplan för genomförande. Viss tid bör medges för 

eventuellt samråd och utformning av förslag i det avseendet. Redovisning bör ske 

till Länsstyrelsen senast den 19 september 2005. 

Det är också angeläget att åtgärder vidtas för att förhindra spridning av 

föroreningar vid avveckling av nuvarande verksamhet. Bolagets förslag i det 

avseendet godtas. Redovisning bör ske till Länsstyrelsen efter avslutade arbeten. 

Resultaten från utförda undersökningar kommer att ligga till grund för beslut om 

det krävs ytterligare åtgärder för att reducera förekomsten av hälso- och 

miljöskadliga föroreningar till en nivå som inte medför några långsiktiga effekter 

för hälsa och miljö. 

De nu aktuella åtgärderna bör regleras genom ett föreläggande. Om nya 

omständigheter framkommer kan Länsstyrelsen komma att fatta ett nytt beslut. 

Bilaga 8b sidan 2 (2)

Huvudmän 

Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, 

kommunförbunden och kommunerna i länet 

Adress 

Miljösekretariatet Västra Götalandsregionen 

Box 1726 501 17 Borås Tel 033-17 48 10 

Webbplats 

www.miljosamverkan.se 

Projektledare 

Lasse Lind Tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com 

Cecilia Lunder Tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se

Förorenade områden vid pågående verksamheter - Miljösamverkan ...

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?