Ladda ner - Uppsala Studentkår

Studentbostäder, studiemedel 

och studiekvalitet 

– ett decennium med Uppsala studentkår 

Utgiven till Uppsala studentkårs 

160-årsjubileum

Denna skrift utarbetades av Uppsala studentkårs jubileumskommitté inför 

kårens 160-års jubileum i mars 2009. Kommittén vill rikta ett stort och 

varmt tack till alla som hjälpt till att arrangera jubileet och med sammanställningen 

av denna skrift. 

Uppsala universitet bistod med tryckningen av denna skrift som en 

födelsedagspresent till Uppsala studentkår. 

Textförfattare 1999-2009 – Tomas Eriksson 

Textförfattare de första 150 åren – Oskar Fahlén Godö 

Övrig text utarbetad av Jubileumskommittén. 

Ansvarig utgivare: Klas-Herman Lundgren 

Layout: Maria Arpe 

Jubileumskommittén 2009: 

Jonas Boström 

Daniel Fredriksson 

Klas-Herman Lundgren 

Hanna Victoria Mörck 

Malena Ranch 

2

Innehållsförteckning 

Förord - en kår i ständig förändring 4 

Om historieskrivningen 5 

1999 - 2009 

Uppsala studentkår - de första 150 åren 6 

Sveriges äldsta studentkår fyller 150 år 14 

Studentinflytande, internationalisering och jämlikhet 16 

Bostadskris och växande jämlikhetsintresse 18 

Bygg fler bostäder 20 

Delad eller enad kår 23 

Bologna, kårobligatoriet och alkohol 26 

Kårhuset växer och utbildningsavgifter ogillas 28 

SFS presidial, sjuka studenter och anonyma tentor 30 

Lärarledda timmar och prisat jämställdhetsarbete 33 

Studenter med klass, bostäder och barn 36 

Kårobligatoriet faller och kåren fyller 160 39 

Topp tio 42 

Kårens löpande verksamhet 46 

Fotografer 50 

HO HO 

3

4 

Förord – en kår i ständig förändring 

Det är vid många tillfällen som jag fått frågan 

om vad Uppsala studentkår egentligen gör. 

Det är en enkel fråga med ett mångfacetterat 

svar. Som ett sätt att svara på den frågan har 

vi sammanställt denna skrift över kårens verksamhet 

med ett särskilt fokus på de senaste tio 

åren. Vi hoppas att den ska kasta lite ljus över 

valda godbitar av det arbete som kåren utför. 

Detta kan vara nyttigt då kåren ofta verkar via 

komplexa beslut eller via långdragna universitetsprocesser. 

Det är dock med glädje som 

jag kunnat skönja en god utveckling av kårens 

verksamhet under årens gång. Kåren har, som 

en livskraftig organisation också bör göra, 

vågat sig på djärva idéer, starka uttalanden, 

konflikter med stat och universitet och ibland Klas-Herman Lundgren vid talar- 

helt oväntade vägval. Tidvis har kåren också stolen i universitetsaulan vid recen- 

stött på kniviga problem, ibland har den lycktiorsmottagningen hösten 2008. 

ats genomföra stora bedrifter och ibland har 

den på ett mer subtilt vis urholkat stötestenarna tills de fallit undan. 

Jag är glad att ha fått vara engagerad i en sådan livskraftig organisation 

som Uppsala studentkår och jag hoppas att fler som läser denna skrift 

passar på att engagera sig i kårens breda verksamhet. Det går att välja på 

allt från diskussioner i fullmäktige, fadderverksamhet för internationella 

studenter, studentrepresentation i museinämnder, arrangerande av stora 

evenemang till miljöundersökningar med miljögruppen. 

I skrivande stund må kårens framtid vara oviss, men jag är viss om att det 

alltid kommer att finnas en Uppsala studentkår som verkar för studenterna 

vid Uppsala universitet. 

Klas-Herman Lundgren 

Kårordförande 2008-2009

Om historieskrivningen 

Det är svårt att för en jubilar av Uppsala studentkårs högst ärevördiga ålder 

ge en kortfattad och relevant historik, helt enkelt därför att det finns alldeles 

för mycket att säga. För skildringen av de första 150 åren har dock författarens 

intention varit att ge en svepande bild av kårens utveckling, från 

representativt organ i studentnationernas regi till dagens kår med studiebevakning 

och studentinflytande som huvuduppgifter. 

En fördel med att skriva om en så gammal och värdig jubilar är dock att 

andra har gjort det förut. Tidigare jubileumsskrifter har flitigt nyttjats som 

huvudkällor för texten, och författaren står i skuld till alla dem som tidigare 

skrivit Uppsala studentkårs historia. Andra källor, som dock nyttjats i 

mindre grad, har varit gamla årgångar av Ergo, samlingar av pressklipp och 

annat material som finns samlat i Uppsala studentkårs arkiv. 

I en jubileumsskrift som denna är det förstås oundvikligt att låta en framställning 

om vad som hänt sedan det senaste jubileet få ta ett relativt stort 

utrymme. Efter framställningen om Uppsala studentkårs första 150 år 

följer därför en skildring som sammanfattar många av de händelser, sedan 

Uppsala studentkårs 150-årsjubileum, som förtjänar att uppmärksammas 

lite extra just i år. 

Det kårpolitiska spel som är bakgrunden till varje enskild händelse skulle 

förstås utgöra en intressant läsning både för den historiskt intresserade och 

den skvallerlystne. Det är alls inte av ointresse som detta kårpolitiska spel 

bakom varje händelse har utelämnats från denna senare framställning. En 

beskrivning av detta lämpar sig dock bättre för en antologi där fler författare 

och perspektiv ges utrymme. 

I huvudsak är det författarens tolkning av kårens verksamhetsberättelser 

för de senaste tio åren som har fått ligga till grund för den framställning ifråga, 

vilket är en något säregen och oakademisk metod såklart. Författarna till 

denna skrift är trots detta övertygade om att många av skriftens läsare kommer 

att uppskatta tilltaget och hålla med om att även den framställningen 

ändå ligger snubblande nära sanningen. 

Tomas Eriksson 

Oskar Fahlén Godö 

5

6 

Uppsala studentkår – De första 150 åren 

Uppsala studentkår bildades så 

tidigt som 1849 genom beslut 

av studentnationernas samarbetsorgan 

Kuratorskonventet. 

Den som höll i pennan när 

beslutet fattades var ingen mindre 

än Gunnar Wennerberg, 

som genom Gluntarne skapade 

en länge bestående idealbild av 

Uppsala studentkårs första stadgar, antagna 12 mars 

1849. 

det uppsaliensiska studentlivet. Bildandet av kåren kan tillsammans med 

de nya moderna universitetsstatuterna från 1852 ses som kulmen på en 

rörelse som då hade pågått ett halvt sekel. I det framväxande borgerliga 

samhället fanns en stor efterfrågan på akademisk bildning, och de unga 

studenterna kände att de borde ta plats i samhället. Genom en skandinavistisk 

samhörighet fick studenterna en fråga genom vilken de kunde 

profilera sig som grupp. Bildandet av studentkåren blev det naturliga 

steget då det skapade en organisation som kunde tala direkt för alla sina 

medlemmar. 

Starka nationalliberala krafter ville dock att skapandet av en kår eller 

allmän studentförening skulle gå hand i hand med avskaffandet av studentnationerna, 

men dessa hade fått ett uppsving bland annat genom 

införskaffandet av nationshus, och alla försök att stifta en studentförening 

utan dem gick lyckligtvis i stöpet. Den kår som inrättades genom 

nationernas försorg blev därför ett representativt organ, ledningen utsågs 

av nationerna och endast kårens ordförande och vice ordförande utsågs 

genom direktval. Fram till 1902 var också endast nationskuratorer valbara, 

och ordförandens främsta uppgift var att hålla tal vid studentmöten, 

minnesfester och andra högtidligheter, det vill säga att vara de samlade 

studenternas språkrör. 

Det politiska påverkansarbetet för att förbättra studenternas situation 

sköttes istället länge av de fristående diskussionsföreningar som, med 

Verdandi i spetsen, växte fram på 1880-talet. 

Kårens roll började egentligen inte förändras förrän under mellank-

igstiden, och då mycket på grund av den samhällsutveckling som gjorde 

livet svårare både för studenter och examinerade akademiker. Under mellankrigstiden 

sjönk reallönerna för statsanställda tjänstemän drastiskt och 

arbetslösheten ökade, vilket ledde till att det bildades fackförbund för 

akademiker och även ett intresse för utveckling av studentkåren i facklig 

riktning. En olycklig effekt av detta var försöken att blockera invandring 

av utländska akademiker, som nådde sin dystra höjdpunkt med uppsalastudenternas 

så kallade Bollhusdeklaration 1939. 

Samtidigt ledde dock den fackliga inriktningen till att grunden lades 

för mycket av den verksamhet som bedrivs av Uppsala studentkår idag. 

En viktig fråga var tillgången på bra bostäder, där Uppsala studentkår låg 

i framkanten. 1930 invigdes kårens nybyggda bostadshus på Övre Slottsgatan 

5, där rimliga hyror kombinerades med tidsenlig standard, och 

1934 skapade kåren tillsammans med universitetet och staden Stiftelsen 

Uppsala Studentbostäder. 

Kårens verksamhet växte på 

allvar under 1930-talet, exempelvis 

startades 1934 kårens 

hälsovårdsutskott med anställd 

läkare, vars syfte var att 

upptäcka tuberkulos bland studenterna. 

Sammansättningen 

av studentpopulationen hade 

också förändrats, de kvinnliga 

studenterna blev allt fler och 

detta ledde till att andelen gifta 

studenter, och därmed också 

studenter med barn, steg kraftigt. 

Kåren låg här i framkant 

och öppnade 1947 och 1948 

två barndaghem för medlemmarnas 

barn. Också på andra 

Övre bilden: Traditionellt firande inom studentkåren 

från 1937. 

Nedre bilden: Kåren hade ett eget dagis under slutet av 

1940-talet. 

områden arbetade kåren för att 

främja studenternas hälsa. 1937 

invigdes kårens egen tennishall, 

7

Bollhuset (platsen för den ovan nämnda deklarationen) och något år 

senare införskaffades Norreda torp och friluftsgården Vårdsätra. 

Under början av 1900-talet löste många studenter problemet med 

mathållning genom att gå samman i gemensamma matlag, så kallade Ambrosior. 

Det fanns under lång tid planer på att kåren skulle ta över den 

rollen, och att det planerade kårhuset skulle innehålla en jättelik bespisning, 

så kallad konviktorium, men det blev aldrig något av dessa planer. 

Kanske var det lika bra, för införandet av kök i de nya studentbostäderna 

ledde snart till att behovet av matlag och bespisningar försvann. 

Den nya vidgade rollen för Uppsala studentkår befästes när kåren fick 

överta tidningen Ergo, som sedan 1941 varit kårens organ. Till denna 

tidning har under årens lopp en rad kulturpersonligheter varit knutna, 

bland andra Gösta Knutsson, Karin Boye, Christina Jutterström, Sven 

Delblanc, Anna Lindh och Fredrik Lindström. 

Dessa nya åtaganden ledde också till större utgifter, något som tedde 

sig problematiskt då kåren finansierades genom bidrag från nationerna. 

Den ena kårordföranden efter den andra sökte förändra detta, men det 

föll på nödvändigheten av att få godkännanden från både stat, universitet 

och alla nationer. Slutligen lyckades dödläget brytas genom en överens- 

Norreda torp. Bild från 2008 vid möte med samarbetskårer. 

8

kommelse 1943, och 

kåren fick rätt att ta 

upp egna medlemsavgifter.Spänningarna 

mellan dem som i 

första hand arbetade 

för att utveckla stu- 

Övre bilden: Ergo från 1976. Undre bilden: Ergo från 2009. 

dentkåren och nationsrepresentanterna 

i kårens 

direktion kvarstod dock, och i slutet på 40-talet dök det upp röster 

som önskade att kår och nationer skulle gå skilda vägar. 

Det dröjde dock till 1960-talet innan frågan avgjordes och kåren och 

nationerna skildes åt. 1963 infördes försök med direkta personval där nationerna 

utgjorde valkretsar, men då detta visade sig fungera mindre väl 

infördes 1967 partibundna val med hela kåren som en valkrets. 

En starkt bidragande orsak till denna utveckling var många kåraktiva ur 

de politiska föreningarnas önskan att kåren skulle närma sig rikspolitiken 

och att studenterna skulle integreras mer i det övriga samhället. Kåren 

politiserades också, och det kom till strid mellan de som ville bevara de 

äldre traditionerna och de som ville avskaffa dem. 

Den enorma ökningen av antalet studenter under 60-talet föranledde 

en ny och intensiv nybyggnadsperiod av studentbostäder. Nu tillkom, 

under 60-talets slut och 70-talets början, bostadsområdena på Kapellgärdet, 

i Flogsta, Hamberg och Blodstenen, med Uppsala studentkår 

som drivande i stiftelsen Studentstaden. Tyvärr var byggnationsplanerna 

alltför omfattande, när allt stod klart i mitten på 70-talet hade antalet 

studenter minskat igen, massor med studentrum förblev outhyrda och 

stiftelsen drog på sig enorma förluster i uteblivna hyror. Detta kunde under 

några år täckas upp av statliga garantier, men dessa försvann i slutet 

av 70-talet och 1984 fattade stiftelsen beslutet att sälja fyra av höghusen i 

Flogsta. Detta sågs inte som något problem, antalet studenter var mycket 

lägre än i början av 70-talet och man hade inte lyckats fylla upp de studentrum 

som byggdes då. Bara ett par år senare förändrades dock situationen 

drastiskt, och alla inblandade parter blev tagna på sängen av en 

plötslig bostadsbrist i slutet på 80-talet. Då inrättades kårens bostadsjour 

9

genom initiativ av Margaretha 

Fahlén, en äldre dam som läst 

i tidningen om de nya studenternas 

svårigheter att hitta 

boende, och som ringde runt 

till sina bekanta för att höra 

om de kunde hyra ut rum. 

Margaretha arbetade ideellt 

på kåren under flera terminsstarter, 

då hon på egen hand 

drev bostadsjouren, men 

även om den inte längre drivs 

av henne, lever verksamheten 

kvar. Tyvärr finns det ännu 

2009 ett stort behov av den. 

Också Studenthälsan, eller 

Kårortsnämnden som den 

hette dåförtiden, utökade sin 

verksamhet under 70-talet, både när det gällde hälsovård för studenterna 

och när det gällde motion och idrott. Dock var finansieringen ständigt 

problematisk, och har så ibland varit även under följande decennier. Strävan 

har varit att erbjuda en så omfattande service som möjligt, och från 

80-talet har arbetet för att förbättra studenternas sexuella hälsa tilltagit. 

Genom kårens försorg ökade studenternas inflytande över utbildningen, 

inte minst genom dramatiska skeenden 1968, som ledde till att studenterna 

släpptes in i Uppsala universitets konsistorium. Under den här 

perioden tillkom också två ständigt aktuella frågor, nämligen om studiemedlets 

otillräckliga storlek och frågan om kårobligatoriets eventuella 

avskaffande, frågor som kåren sedan dess nästan ständigt tvingats arbeta 

med. 

1970-talets obligatoriedebatt slutade med att riksdagen tog ett principbeslut 

om obligatoriets avskaffande 1977, men då man inte kunde 

finna ett sätt att avskaffa obligatoriet utan att också ohjälpligt skada det 

studentfackliga arbetet beslutade man redan året efter att låta obligatoriet 

kvarstå. Decenniets riktigt stora stridsfråga för Uppsala studentkår var 

10 

Bostadsproblemen var påtagliga. Här ett exempel ur 

UNT från 1989.

annars den segdragna processen kring U68, det vill säga betänkandet av 

1968 års högskoleutredning. I detta utbildningspolitiska paket låg bland 

annat skapandet av enhetshögskolan, totalreglering av utbildningsvägar 

och utbildningsplatser och införandet av externa ”samhällsrepresentanter” 

i lärosätenas styrelser. I förslaget fastslogs också för första gången 

studenternas rätt till inflytande över utbildningen, men paradoxalt nog 

innebar många av förslagen i praktiken en begränsning av den reella 

representation som Uppsala studentkår uppnått lokalt. Trots intensivt 

protestarbete, där Uppsala studentkår bland annat organiserade en symbolisk 

begravning av den akademiska friheten, klubbades reformerna igenom 

1977. De mest kontroversiella delarna kom dock relativt snabbt att 

urvattnas. 

Studiemedlet var också en viktig 

stridsfråga. På 70-talet var CSN:s 

handläggning av ärendena, speciellt 

de som gällde återkrav, ofta ytterst 

långsam och segdragen, vilket 

föranledde Uppsala studentkår att 

lämna in en JO-anmälan mot CSN 

1976. I början av 80-talet talades 

det om att införa behovsprövade 

studiemedel, vilket kåren energiskt 

avvisade, och frågan om ersättningens 

nivå har kommit upp gång 

efter annan. 

Under 80-talet sjönk valdeltagandet 

i kårvalen ned mot de låga nivåer 

som gäller idag, och den interna politiken 

var ofta stormig. Detta ledde 

bland annat till den kris sommaren 

1989, då sittande kårstyrelse föll efter 

misstroendevotum och nuvarande finansminister 

Anders Borg motvilligt 

tvingades ta över ordförandeklubban 

under sommaren. 

Övre bilden: Protester mot U68 på 70-talet. 

Undre bilden: Den akademiska friheten begravs 

nedanför universitetshuset 1977. 

11

I början av 90-talet dök obligatoriefrågan återigen upp, och trots massiva 

protester, där landets samlade kårer och nationer åkte till Stockholm 

för att demonstrera, beslutade riksdagen 1993 att kårobligatoriet skulle 

avskaffas till halvårsskiftet 1995. Dock höll beslutet inte länge, efter riksdagsvalet 

1994 hade majoriteten förändrats och beslutet revs upp. 

Samma år, 1994, hade tyvärr också slutet kommit för Uppsala studentkårs 

ägande av stiftelsen Studentstaden. Ekonomin hade egentligen 

aldrig återhämtat sig från 70-talets hyresförluster, och man hade ständiga 

problem med vilken nivå hyresökningarna skulle ligga på, vilket ledde till 

underfinansierat underhåll. I början av september 1994 var konkursen 

nära, och man tvingades sälja till det privata Diös fastigheter. Det innebar 

dock inte slutet för kårens engagemang, vare sig när det gällde bostäder 

eller andra sociala frågor. 

Den 1/1 2010 ska den nya motionsanläggningen i Blåsenhus stå färdig. I oktober 2008 tog 

Uppsala universitets rektor Anders Hallberg, Studenthälsans direktör Claes-Göran Swahn och 

Akademiska hus det första spadtaget. 

12

Övre bild: Nuvarande finansminister Anders Borg promenerar på Uppsalas gator som ordförande 

för Uppsala studentkår sommaren 1989. 

Nedre bild till vänster: Klipp från UNT om kårens JO-anmälan mot CSN 1976. 

Bild till höger: Protester gällande kårobligatoriefrågan på 1990-talet vid Sergels torg. 

13

14 

Sveriges äldsta studentkår fyller 150 år 

Verksamhetsåret 1998/1999 

Uppsala studentkår firade 150 år och markerade därmed sin ställning som 

landets äldsta sammanhållna studentkår verksamhetsåret 1998/1999. Då, 

liksom före och efter, var kåren också Sveriges största studentkår. Vårterminen 

1999 betalade 30 147 studenter sin kåravgift. Jubileet blev ett 

storslaget arrangemang med kårbal, jubileumsmässa, konserter, utställningar 

och utgivande av en jubileumsbok som omfattade 495 sidor och bar 

titeln ”Världen i Uppsalaperspektiv – Uppsala studentkår 1930 - 1990”. 

Kårens ordförande det året skrev i ett förord till verksamhetsberättelsen 

att jubileet hade knutit till sig en stor skara studenter som utfört 

ett enormt ideellt arbete och att det hade känts väldigt bra att engagera så 

många i kårens arbete med ganska otraditionella uppgifter. Kanske var det 

också att så många drogs till kåren som möjliggjorde den organisationsreform 

som två år senare skulle få Högskoleverket att lyfta på hatten för 

kåren. I sin lärosätesbedömning av Uppsala universitet verksamhetsåret 

2000/2001 lyfte Högskoleverket särskilt fram kårens organisation som 

Uppsala studentkår firar 150 år med bankett på Uppsala slott. Kung Carl XVI Gustaf och drottning 

Silvia fanns bland gästerna.

ett bra exempel på hur studentinflytandet stärks. 

Organisationsreformen innebar att kåren inte bara bevakade universitetet 

från kvarteret Ubbo utan formerade sig över hela universitetets 

vidsträckta yta. Tio studenter arvoderades på kvarts- och halvfart för 

att på plats bevaka universitetets fakulteter. Vid fakulteterna samordnade 

studenterna studieråd, fakultetsråd och studentföreningar, allt för 

att stärka det studentfackliga engagemanget på lokal nivå. Genom dessa 

fakultetssamordnare skapades en direktlänk mellan studenterna på institutionerna 

och de studenter som genom kårvalet utsetts att representera 

studentkåren gentemot konsistoriet och andra universitetscentrala organ. 

Fakultetssamordnarna skulle år 2006 komma att byta namn till studiebevakare 

för att inför universitetet tydligt markera sin funktion som aktivt 

kritiska granskare av universitetets institutioner och fakulteter. 

Arbetet för ökat studentinflytande präglades av att en ny högskoleförordning 

trädde i kraft den 1 januari 1999. Kåren fann ett gyllene 

läge att arbeta för att förverkliga krav som funnits vilande i studentrörelsen 

sedan tidigare, framförallt vad gällde studentrepresentationen. 

Den nya högskoleförordningen gav studenterna ökad representation i 

fakultetsnämnder och andra universitetscentrala organ. Däremot var institutionsstyrelserna 

helt oreglerade, men efter kårens påverkansarbete 

beslutade konsistoriet att studenterna skulle få en tredjedel av platserna 

även i dessa. 

Utbildningspolitiskt uppmärksammade kåren att England, Tyskland 

och Frankrike i den så kallade Sorbonnedeklarationen klargjorde att man 

ville harmonisera den högre utbildningen i Europa för att underlätta studenternas 

rörlighet mellan länderna. I Sorbonnedeklarationen föreslogs 

en utbildningsmodell med tre examina: en efter tre års studier, en efter 

fem års studier och en doktorsexamen efter åtta år. Man inledde genast 

samtal med universitetet men ingen på kåren hade kunnat föreställa sig 

vilket genomslag harmoniseringen skulle ha fått för studenterna i Uppsala 

och övriga Sverige ett knappt decennium senare. 

15

Studentinflytande, internationalisering och jämlikhet 


Studentinflytande fick en ytterligare vitamininjektion under verksamhetsåret 

1999/2000. Genom proposition 1999/2000:28 Studentinflytande 

och kvalitetsutveckling i högskolan skulle studenterna från och 

med nu finnas med i alla beslutande organ och i största möjliga mån även 

i alla beredande organ. Några år senare, när kåren byggt upp rutiner för 

att årligen tillsätta närmare tusen studentrepresentanter, skulle få minnas 

att det någonsin hade förhållit sig på något annat sätt. 

Utbildningspolitiskt hamnade frågor rörande internationalisering allt 

högre upp på dagordningen åren kring millennieskiftet. Kåren lanserade 

en engelskspråkig version av sin hemsida och arbetade för att utländska 

doktorander skulle få större möjligheter att lära sig svenska. I samarbete 

med Uppsala teknolog- och naturvetarkår arrangerade kåren en mässa 

med en föreläsningsserie kring utlandsstudier, utlandsarbete och utlandspraktik. 

Mässan som gick under namnet Internationella februaridagar 

arrangerades på Östgöta och Värmlands nationer och skulle kommande 

år med stöd från universitetet etableras som en tradition. Under tidigt 

2000-tal kallades mässan “Stickut”men ändrades till “Mässan för Internationella 

Studier” 2007. 

Studiesocialt arbetade kåren i politisk motvind. Regeringens proposition 

till nytt studiemedelssystem medförde avsevärda försämringar i återbetalningsvillkoren 

för studielånen och ett försvårande för de studenter 

som sökte dispens för att få studiemedel för studier under fler än tolv 

terminer hotade. Kåren skickade 2000 kritiska vykort till utbildningsminister 

Thomas Östros och även Sveriges förenade studentkårer, som kåren 

utträtt ur två år tidigare och skulle återinträda i två år senare, drev en 

kampanj i protest mot propositionen. I december 1999 gjorde riksdagen 

verklighet av hotet och antog förslaget helt oförändrat. 

I spåren av att universitetet utökat studieplatserna, vilket välkomnades 

och gav kåren möjlighet att ha en av Sveriges lägsta medlemsavgifter även 

under 2000-talet, var bristen på studentbostäder påtaglig. Kåren genomförde 

en omfattande enkätundersökning om medlemmarnas boendesituation 

och inledde i samband med denna en serie möten med Uppsala 

16

kommun för att hitta en lösning på problemet. 

Efter millennieskiftet flyttade kåren fram sina positioner inom arbetet 

med jämlikhetsfrågor. Från att ha varit mer eller mindre ensidigt inriktad 

på jämställdhetsfrågorna, det vill säga jämlikhet mellan kvinnor och män, 

lyftes blicken och frågor som berörde etnisk mångfald och jämlikhet blev 

en levande del av kårens jämlikhetsarbete. Detta innebar naturligtvis inte 

att jämställdhetsarbetet sattes åt sidan. Under året genomfördes en kampanj 

mot sexuella trakasserier tillsammans med Uppsala kvinnliga studentförening. 

Under verksamhetsåret flyttade Drivhuset in i kårens lokaler. Drivhuset 

var och är alltjämt en ideell stiftelse som bland annat syftar till att 

hjälpa studenter med att förverkliga idéer genom att exempelvis starta 

och driva företag. 

Drivhuset anordnar bland annat mingel och 

träffar för att utöka entreprenörers kontaktnät 

och ge de en bra start för kommande 

verksamhet. 

17

18 

Bostadskris och växande jämlikhetsintresse 


Firandet uteblev trots att kåren blev större än någonsin tidigare verksamhetsåret 

2000/2001. 35 293 betalande medlemmar innebar att bostadsbristen 

i Uppsala blev direkt akut och det studiesociala arbetet fick viss prioritet. 

Den omfattande enkätundersökning som kåren låtit göra 1999/2000 

avslöjade situationens allvar och när undersökningen diskuterades under 

ett seminarium i universitetshuset riktade kåren skarp kritik mot kommunala 

tjänstemän och politiker. TV och tidningar uppmärksammade även 

den kö av bostadssökande som ringlade runt kvarteret Ubbo för att kunna 

komma åt de tjänster 

kårens bostadsjour 

tillhandahöll, främst 

möjligheten att teckna 

något av de kontrakt 

som kåren förmedlade 

åt kommunala Uppsalahem 

AB. Chockvågen 

nådde fram till riksdagen 

som beslutade om 

ett stimulansbidrag för 

nybyggande. 

Effekterna av de 

försämringar i studiemedelssystemet 

som 

riksdagen hade beslutat 

om i december 1999 

började märkas. Kåren 

anmälde Centrala Studiestödsnämnden 

med 

anledning av en informationskampanj 

om 

det nya studiemedelssystemet. 

Kampan- 

Uppsala studentkår och Uppsala universitet affischerar om 

bostadsbristen och söker bostäder till nyanlända studenter.

jen ansågs förmedla den felaktiga 

bilden att studenterna fick bättre 

villkor i det nya studiemedelssystemet. 

Dessutom fann kåren att 

kampanjen förmedlade en bild av 

Jämikhetsgruppens nuvarande logotyp. 

att studier och arbete borde kombineras 

och att svenska studenter hade det materiellt bättre än vad som 

faktiskt var fallet. 

Kåren fortsatte att utveckla sitt jämlikhetsarbete. Detta resulterade i att 

kåren tillsammans med universitetet gav ut ett kompendium om sexuella 

trakasserier samt att kåren tillsammans med Curator Curatorum, nationernas 

kuratorskonvents ordförande, tog fram en handlingsplan mot sexuella 

trakasserier som därefter gällde för samtliga nationer. Arbetet mot 

etnisk diskriminering fortsatte och kåren krävde att universitetets handlingsplan 

mot etnisk diskriminering skulle omfatta såväl anställda som 

studenter. Kåren agerade även gentemot den kommersiella sektorn och 

anmälde Telia till Diskrimineringsombudsmannen för att företaget ifråga 

krävde av utbytesstudenter att de skulle avlägga deposition vid tecknande 

av telefonabonnemang. Den inledda strävan med att bredda jämlikhetsarbetet 

fortsatte och började under året i praktiken även att avse funktionshinderfrågor, 

genom att kåren knöt kontakter med företrädare för 

handikapporganisationer i Uppsala. 

Mot slutet av verksamhetsåret undgick inte någon att Sverige höll i 

den Europeiska Unionens ordförandeklubba. Utbildnings- och forskningsministrarnas 

informella möte den 1 - 3 mars 2001 hölls i Uppsala. 

Bland de utbildningspolitiska arrangemang, som kåren stod bakom som 

medarrangör, märktes särskilt en allmän diskussion som med utgångspunkt 

i ministermötets diskussioner samlade professorer, riksdagsledamöter 

och Europaparlamentariker under rubriken ”The Ministers 

have spoken… What do we have to say?”. 

19

20 

Bygg fler bostäder 


”Bygg fler bostäder!” var kårens enkla och raka budskap verksamhetsåret 

2001/2002. Bostadsbristen var fortfarande akut. Kåren gjorde en namninsamling 

till kommunstyrelsen i Uppsala och bildade opinion genom 

Upsala Nya Tidnings debattsidor. Samtidigt upprätthöll kåren en dialog 

med kommunfullmäktiges partier för att diskutera bostadsfrågan. På universitetscentral 

nivå tillsattes en krisgrupp där bland annat Akademiförvaltningen 

och kåren ingick. Gruppen beslutade att grönområdet bakom 

Ekonomikum skulle bebyggas. Sex år senare stod höghusen färdiga, 

ungefär samtidigt som de första hyresgästerna i studentområdet mellan 

Ekeby och Flogsta kunde hämta 

ut sina lägenhetsnycklar i kårens 

reception. 

En ny lag om likabehandling 

av studenter trädde i kraft den 1 

januari 2002. Genom proposition 

2001/02:15 Den öppna högskolan 

föreslog regeringen bland annat 

att universitet och högskolor 

skulle främja och bredda rekryteringen 

till den högre utbildningen 

samt att högskolorna och 

universiteten bland annat skulle 

ges möjlighet att erbjuda breddad 

basårsutbildning. Förslaget gav 

medvind för kåren i arbetet mot 

social och etnisk diskriminering. 

Dagspress över hela Sverige 

skrev om kårens skrift ”Enfald 

– en skrift om snedrekrytering 

i högskolan” som sändes till ledamöterna 

i riksdagens utbildningsutskott. 

Kåren flyttade fram Grönområdet vid Ekonomikum bebyggs under 

2000-talet.

sina positioner och drev bland annat igenom krav på att universitetet 

skulle tillhandahålla en språk- och skrivarverkstad. Kåren medverkade 

även till att universitetet tillsatte ett flertal arbetsgrupper, nämnder och 

kommittéer på central nivå, vid sidan av två mångfaldshandläggare, för 

att förbereda implementeringen av regeringens förslag. 

Ett än mer konkret arbete bedrevs av kåren tillsammans med kommunen 

och universitetet under namnet Studentambassadörsprojektet. 

Projektet syftade till att på längre sikt bryta den sociala och etniska snedrekryteringen 

till högskolan genom att via besök på högstadie- och 

gymnasieskolor låta studenters personliga berättelser visa på universitetsstudier 

som ett alternativ för alla, oavsett bakgrund. Vid skolorna i 

Gottsunda och Stenhagen startades läxhjälpsprojekt där kårmedlemmar 

hjälpte högstadieelever med läxläsning och förde en dialog med dessa om 

universitetsstudier. Studentambassadörsprojektet och läxläsningsprojektet 

skulle år 2004 komma att samlas i mångfaldsbyrån ESMeraldas verksamhet. 

För tredje året i rad adderades ytterligare diskrimineringsgrunder till 

kårens måltavla. Ett samarbete med tioårsjubilaren Föreningen Uppsala- 

Gaystudenter (som år 2008 bytte namn till Sveriges Förenade HBTQstudenter 

Uppsala) inleddes och nationellt skapades goda kontakter med 

Sveriges Förenade Gaystudenter. Kåren genomförde en enkätundersökning 

för att klarlägga hur homo- och bisexuella uppfattade attityderna hos 

universitetsanställda och 

medstudenter i universitets- 

och nationsmiljön. 

I media uppmärksammades 

undersökningen, 

som bland annat visade 

att många studenter utsatts 

för kurslitteratur där 

fördomar om homo- och 

bisexualitet förekommit. 

Riktigt lika bra som 

jämlikhetsarbetet un- 

Läxläsningshjälp är en del av mångfaldsbyrån 

der verksamhetsåret 

ESMeraldas verksamhet. 

21

2001/2002 gick inte kårens arbete med att upprätthålla studenternas kanske 

viktigaste rabatter. SJ AB hamnade i klinch med Uppsala studentkår 

och övriga studentsverige när företaget framförde hot om att dra in reserabatterna 

för studenter som inte bedrev heltidsstudier. Kåren hjälpte 

Sveriges förenade studentkårer att samla in namnunderskrifter mot tilltaget. 

Ett år senare skulle både SJ AB och SAS kräva en aktivitetsgrad om 

lägst 75 % för att studentrabatt skulle kunna erhållas. 

Kårens relation till Sveriges förenade studentkårer hade blivit varmare 

under verksamhetsåret, jämfört med de tidigare fyra år då man valt att stå 

utanför, och kårens ansökan om återinträde i den nationella studentkårsgemenskapen 

fick sällskap av en ansökan från Stockholms universitets 

studentkår. Återinträdet skulle innebära att Uppsala studentkår alltmer 

kunde luta sig tillbaka mot den nationella bevakning av politiken som 

bedrevs på plats i huvudstaden samtidigt som man gav Sveriges förenade 

studentkårer möjlighet att hänvisa till stödet från kårens, vid denna tidpunkt, 

34 364 medlemmar. 

Till vänster: Ergo våren 2002, Uppsala studentkår blir en del av Sveriges förenade studentkårer, SFS. 

22

Delad eller enad kår 


Mycket kraft fick under verksamhetsåret 2002/2003 användas till att 

påbörja det arbete som gör ett medlemskap i Sveriges förenade studentkårer 

meningsfullt. Som största medlem fanns ett starkt intresse av att 

finnas väl representerad i organisationens styrelse och ansträngningar 

gjordes även för att lyfta den angelägna bostadsfrågan högt upp på den 

svenska studentrörelsens dagordning. 

En inte helt obetydlig del av kårens kraft gick också åt till att hålla 

samman kåren sedan föreningen Uppsala teknolog- och naturvetarkår 

deklarerat att den skulle verka för att studenterna vid universitetets teknisk-naturvetenskapliga 

fakultet inte längre skulle tillhöra Uppsala studentkår. 

År 1984 hade teknologstudenterna i Lund brutit sig ut ur Lunds 

studentkår, vilket var början på en söndring som hade resulterat i att 

Sveriges näst mest framgångsrika studentinflytande gått kräftgång och att 

Lunds studentkår i praktiken lades ned 1996 till förmån för ett kluster av 

fakultetskårer. Mot den bakgrunden var det därför inte särskilt anmärk- 

Röstande representanter från Uppsala studentkår på SFS fullmäktige 2008. 

23

ningsvärt att Uppsala studentkår mobiliserade mer resurser än vanligt till 

campusområdet söder om Geijersdalen. Med skriften ”Delad eller enad 

kår? – analys, åsikter och fakta från Uppsala studentkår” informerade 

kåren medlemmarna vid den oroliga fakulteten om fördelen med ett enat 

studentinflytande. Den 6-7 maj 2003 hölls en omröstning bland teknisknaturvetenskapliga 

fakultetens studenter, och därefter kunde var och en 

konstatera att fakultetens studenter inte ville stå utanför kåren. I valet 

deltog 29 % av fakultetens studenter och av dessa röstade 69 % för att 

fakulteten även i framtiden skulle tillhöra Uppsala studentkår. Relationerna 

mellan Uppsala studentkår och föreningen Uppsala teknolog- och 

naturvetarkår var under perioden minst sagt ansträngda och få skulle ha 

gissat att Uppsala studentkårs ordförande fem år senare skulle komma att 

rekryteras direkt från föreningens presidium. 

Bland resultaten av kårens studiesociala arbete märktes särskilt rapporten 

”Barnfällan – om föräldrar som studerar vid högskolan” som den 

då nystartade kårgruppen Föräldrar som studerar sammanställt. Genom 

rapporten, som diskuterades vid ett seminarium där de ekonomiska 

frågorna hamnade i fokus, ställde kåren krav på bland annat bättre föräldraanpassad 

schemaläggning och förbättrad barnomsorg. Skriften väckte 

Artikel i Ergo våren 2003 gällande Uppsala teknolog- och naturvetarkårs försök att bryta sig ur 

Uppsala studentkår. 

24

stor uppmärksamhet och gav kåren möjlighet att skriva i Statistiska centralbyråns 

skrift Välfärdsbulletinen. Föräldrar som studerar drev också 

ett föräldracafé på Norrlands nation under våren 2002. 

Bland resultaten av kårens studiesociala arbete stack också det första 

Kondoma mera-projektet ut. Det finansierades av Folkhälsoinstitutet 

och projektets syfte var att, med utgångspunkt i en positiv sexualsyn, 

informera om spridningen av sexuellt överförbara infektioner. Ett antal 

informatörer utbildades av landstinget och gick därefter runt på nationerna, 

delade ut kondomer och upplyste kårmedlemmarna om säkrare 

sex. Projektet var så lyckat 

att Kondoma mera-informatörer 

med grönblommiga 

utstyrslar därefter skulle 

bli ett permanent inslag i 

Uppsalas studentvimmel. 

Höger: Informatörer inom projektet 

Kondoma mera! klistrar kondomer på 

informationsbroschyrer våren 2009. 

Undre bild: Representanter från Uppsala 

studentkår på SFS-fullmäktige 

2008. 

25

26 

Bologna, kårobligatoriet och alkohol 


Högre utbildning i Europa skulle harmoniseras och Bolognaprocessen blev 

ordet på allas läppar verksamhetsåret 2003/2004. Genom gemensamma 

generella examina och ett gemensamt poängberäknings- och betygssystem, 

the European Credit Transfer System (ECTS) skulle all högre utbildning 

strömlinjeformas. Kåren var skeptisk och tog bland annat ställning 

mot införandet av en treårig doktorandutbildning och att så kallade 

ECTS-betyg skulle införas som standard. I kårens kommentar till universitetets 

verksamhetsplan det året framförde kåren beröm till universitetet 

för att det låtit diskussionen om Bolognaprocessen ta stort utrymme universitetscentralt, 

men också kritik mot att frågan knappt diskuterats vid 

universitetets fakulteter och institutioner. 

Frågan om avgifter för högre utbildning fick plötsligt utrymme i den 

politiska debatten efter att utbildningsminister Thomas Östros överraskande 

ställt sig negativ till en helt avgiftsfri högre utbildning i Sverige. 

Kåren reagerade starkt i frågan och kom på kollisionskurs med universitetsledningen 

sedan kåren valt att ta strid mot avgiftsförespråkaren rektor 

Bo Sundqvist inför öppen ridå och tagit upp frågan i kommentarerna 

till universitetets årsredovisning. 

Kårobligatoriefrågan aktualiserades sedan 

två riksdagsledamöter från Miljöpartiet 

motionerat om ett avskaffande av obligatoriet. 

Uppsala studentkår var en av de större 

aktörerna i landet som var emot det obligatoriska 

medlemskapet i studentkårer och 

fick därför ovanligt mycket uppmärksamhet 

i media. Kåren uppvaktade riksdagsledamöterna 

på uppsalabänken och i utbildningsutskottet. 

Vid riksdagens omröstning 

avslogs emellertid de miljöpartistiska motionerna 

och detta berodde på att Cecilia 

Bo Sundqvist som var Uppsala universitets 

rektor mellan 1997-2006. 

Wikström (fp) och Lennart Hedqvist (m), 

två riksdagsledamöter från Uppsala, avvek

från respektive partilinje. Obligatoriefrågan 

skulle senare, efter de borgerliga 

partiernas maktövertagande 

2006, återigen aktualiseras men då 

efter ett utredningsförslag som skulle 

få Uppsala studentkår att överge sitt 

motstånd till obligatoriet inför riksdagens 

omröstning 2009. 

Än mer uppmärksamhet från media 

fick kåren när studenternas dryckesvanor 

blev föremål för dagspressens 

granskning. Det rapporterades alarmerande 

siffror om studenternas alkoholvanor 

och allvarligast var fallet 

i Uppsala. Kåren, Studenthälsan och 

nationernas kuratorskonvent fördjupade 

sitt arbete i alkoholfrågor 

tillsammans. Inför Uppsala kommuns 

ledning och tjänstemän lyfte kåren, 

Studenternas alkoholvanor upmärksammades 

under verksamhetsåret 2003/2004. 

sida vid sida med nationerna, fram det faktum att nationerna hade en 

förhållandevis låg andel av oroligheterna i Uppsalas uteliv jämfört med 

de mer kommersiella nöjesställena och att nationerna stod för en stor del 

av Uppsalas kulturliv. 

I samarbete med landshövding Anders Björck drevs frågan om att inrätta 

tillfälliga bostäder när behovet var som mest akut. Möjligtvis kan förebilden 

ha varit de baracker i Blåsenhusområdet som kåren 1964 förmådde 

statsmakterna att bygga. Krav riktades också mot bostadsminister Lars- 

Erik Lövdén på förenklade byggregler, ökad produktion av hyresrätter 

och skattelättnader för andrahandsuthyrning. Genom en manifestation 

där de kåraktiva bland annat åkte runt på campusområdena med en husvagn 

samlades 745 ”tegelstenar” i papp in och dessa överlämnades senare 

till bostadsministern. Kampanjen genomfördes tillsammans med bland 

andra Hyresgästföreningen Uppsala studenter (HUS). 

27

28 

Kårhuset växer och utbildningsavgifter ogillas 


Den indiska restaurangen Rama, som legat vägg i vägg med kåren, försvann 

och kåren kunde verksamhetsåret 2004/2005 utöka sin yta i markplan. 

Ett rymligt sammanträdesrum och ett mindre grupprum byggdes 

invid kårreceptionen. Samtidigt flyttade Universitetskyrkan in i de lokaler 

kåren tidigare använt som kontorslokaler på kårhusets andra våning. 

En annan omstuvning var den som skedde i kårens prioriteringar. Den 

utbildningspolitiska frågan angående ECTS och utbildningsavgifter hamnade 

högst på dagordningen. Kritiken mot ECTS-betygen var fortsatt 

kraftfull och kåren betonade att ECTS-betygen, med en sjugradig relativ 

betygsskala, sannolikt skulle komma att få en negativ inverkan på pedagogik 

och examination vid universitetet. Uppsala studentkår var också en 

av de drivande kårerna bakom att Sveriges förenade studentkårer antog 

Bolognaprocessen som en av sina fokusfrågor följande verksamhetsår. 

Även motståndet mot införandet av avgifter inom den högre utbildningen 

fortsatte. Kåren samlade in 1 850 namnunderskrifter parallellt med 

en större kampanj som drevs av Sveriges förenade studentkårer. 

Ett sus gick genom Odinslund när en försöksverksamhet vid antagningen 

till juris kandidatprogrammet underkändes av Uppsala tingsrätt i 

januari 2005. Vid antagningen inför höstterminen 2003 fanns en särskild 

urvalsgrupp där antagning skedde på grundval av betyg och intervjuer, 

med det uttalade syftet att bredda rekryteringen till programmet. Bara sö- 

Debattartikel i Ergo från 2005.

kande med två utlandsfödda föräldrar kunde tillhöra urvalsgruppen, och 

det var detta som tingsrätten, Svea Hovrätt och slutligen Högsta domstolen 

fann stod i strid med lagen om likabehandling av studenter i högskolan. 

Kårens inställning till frågan var även efter tingsrättens dom att olika 

former av alternativt urval måste tillämpas vid antagning till universitetet, 

för att främja mångfalden. Kåren ansåg därför att det var olyckligt att 

universitetet straffades för sitt initiativ att bredda rekryteringen. 

Juridiska fakulteten uppmärksammades även för ett par fall av sexuella 

trakasserier i början av 2000-talet. Kåren genomförde delvis med anledning 

av detta en omfattande kampanj under våren 2005. Under kampanjen 

informerade kåren om lagen om likabehandling av studenter i högskolan, 

med ett särskilt fokus på de delar av lagen som rörde trakasserier på grund 

av kön. Ett annat gediget arbete inom jämlikhetsområdet, som sjösattes 

under samma vår, var lanseringen av mångfaldsbyrån ESMeraldas film 

”Jag kan inte en enda snapsvisa – röster om den öppna högskolan”. Filmen 

uppmärksammade att det akademiska språket och traditionerna 

kunde utgöra ett hinder för många att vilja och tro sig kunna studera vidare. 

Efter premiären på Slottsbiografen visades filmen på universitetets 

campusområden. Något år senare 

skulle filmen även komma att visas 

av Sveriges Television. 

ESMeraldas film Jag kan inte en enda 

snapsvisa. 

Antagningen till juristlinjen fick mycket uppmärksamhet 

i media. Även Ergo skriver om händelsen. 

29

30 

SFS-presidial, sjuka studenter och anonyma tentor 


Eftersom både rektors och prorektors mandatperioder upphörde vid slutet 

av verksamhetsåret 2005/2006 hade en valförsamling och en rekryteringsgrupp 

valts för att föreslå deras efterträdare. Av valförsamlingens 

65 ledamöter var 21 studenter (varav 19 utsedda av Uppsala studentkår 

och två av Farmacevtiska studentkåren), 33 lärare och elva företrädare 

för personalorganisationerna. I rekryteringsgruppen var två av de åtta ledamöterna 

studenter. Flertalet studenter valde att rösta på de kandidater 

som slutligen valdes; Anders Hallberg och Kerstin Sahlin. 

Inom det utbildningspolitiska området sattes fortfarande Bolognaprocessen 

i allmänhet och ECTS-betygen i synnerhet högt upp på dagordningen. 

I övrigt arbetade kåren aktivt på såväl universitetscentral- som 

fakultetsnivå mot examinationer förlagda till veckosluten och för examinationsformer 

som tillät studenterna att vara anonyma fram till avslutad 

poängsättning. Kåren riktade även sina strålkastare på behovet 

av skärpta handledningskrav för doktorander och deklarerade att varje 

doktorand borde garanteras handledning motsvarande åtminstone elva 

lektorstimmar, och helst så mycket handledning som doktoranden själv 

ansåg sig behöva. 

Uppsala universitets nuvarande rektor Anders Hallberg och prorektor Kerstin Sahlin.

Beträffande det studiesociala området ska särskilt nämnas den enkätundersökning 

angående hälsa som 700 studenter deltog i under mars 

2006. Hälsoundersökningen var ett projekt som tillkom på initiativ av 

studentrepresentanterna vid den juridiska fakulteten, som ville få svart 

på vitt att studenterna vid juris kandidatprogrammet var mer utsatta för 

ohälsa än universitetets övriga studentgrupper. Att studentgruppen ifråga 

led av mer ohälsa än exempelvis studenterna vid den teknisk- naturvetenskapliga 

fakulteten (som mådde bäst av alla universitetets studenter) 

kunde konstateras, men vad som kanske var än mer intressant var att 

undersökningen tydligt visade att studerande kvinnor mådde sämre än 

studerande män. Kåren ställde genast krav på att jämställdhetsplanerna 

inte längre fick tillåtas vara skrivbordsprodukter utan istället skulle bli 

levande och internt respekterade dokument. Krav ställdes också på att 

teknisk-naturvetenskapliga fakultetens lärartäthet och framgångsrika arbete 

med att hålla kvar studenterna vid sina utbildningar, skulle spridas 

till övriga fakulteter. 

Studenternas ekonomi fick en 

liten, men för många studenter 

ändå märkbar, puff genom att 

studiemedlet höjdes med 300 

kr i månaden. Höjningen var 

ett konkret resultat av Sveriges 

förenade studentkårers politiska 

påverkansarbete. Sveriges 

förenade studentkårers 

fullmäktige som hölls i Örebro 

2006 blev för övrigt ovanligt 

framgångsrikt för Uppsala studentkår. 

Alla kandidater som 

kåren ställde upp med till poster 

inom organisationen blev valda 

och särskilt välkommet var att 

Pelle Rödin, kårens kandidat till 

Under verksamhetsåret uppmärksammades studenternas 

hälsa lite extra. 

uppdraget som organisationens 

viceordförande, valdes. Året 

31

därefter skulle Pelle Rödin återväljas för ännu en mandatperiod. 

En märkbar puff fick också kårens ekonomi. Under de två tidigare 

verksamhetsåren hade kåren haft svårt att nå sina budgetmål men i och 

med bland annat nya sponsringssamarbeten skulle årsbokslutet innehålla 

gröna siffror. Ekonomin sanerades även genom att man inledde ett samarbete 

med företaget Mecenat AB vilket ett par år senare skulle få till 

resultat att kårens medlemskort slogs samman med det ”Mecenatkort” 

som studenterna redan hade i sina plånböcker för att få rabatterade resor 

med mera. 

Mot slutet av verksamhetsåret blev kårhuset återigen en byggarbetsplats 

till följd av ett beslut att renovera och bygga om kårhusets andra våning. 

Många av de som vanligtvis var stationerade i kårhuset fick tillfälligt 

flytta in i Musikvetenskapens gamla lokaler på Övre Slottgatan 4. Detta 

resulterade inte i några större protester sedan det visat sig att ”exilkåren” 

fick tillgång till en lummig trädgård under den varma försommaren. När 

byggdammet väl lagt sig kunde konstateras att kårens andra våning fått 

ett rejält lyft och att det ambitiösa kårfikat som medlemmarna traditionellt 

bjöds in till varje månad nu kunde avnjutas i ett lunchrum med utsikt 

över domkyrkan. 

Utsikten från kårhusets kök på Övre Slottsgatan är en av de bättre i Uppsala. 

32

Lärarledda timmar och prisat jämställdhetsarbete 


Riksdagsvalet kom naturligtvis att fånga kårens uppmärksamhet i början 

av verksamhetsåret 2006/2007. Kåren arrangerade en debatt och ställde 

samtliga sju riksdagspartier mot väggen angående bland annat hur partierna 

såg på studiemedelshöjningar. Kåren träffade representanter för 

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet i utbildningsutskottet, 

samtidigt som kåraktiva som var engagerade även i Vänsterns studentförbund 

bjöd in vänsterpartiledaren Lars Ohly till en fika i kårens sammanträdesrum. 

Över en kopp kaffe förklarade sig vänsterpartiledaren beredd 

att stödja en studiemedelshöjning med åtminstone en tusenlapp. Valet 

2006 resulterade emellertid i att en borgerlig regering tillträdde. 

Utbildningspolitiskt drev kåren ett krav om minst tio timmars lärarledd 

undervisning och kampanjen märktes på universitetets campusområden. 

I samband med en fyradagarskampanj på campusområdena samlades 

namnunderskrifter in på två taveldukar. Den triptyk som överlämnades 

till universitetet bestod av dessa två och en illustration på temat varför 

studenterna kräver mer lärarledd undervisning. Triptyken kom att hängas 

upp på universitetsdirektörens rum och skulle flera år framöver påminna 

universitetet om kårens krav. 

Studiesocialt var nyheten att frågan om studenternas säkerhet fördes 

högre upp på agendan. Tillsammans med uppsalapolisen och Brottsförebyggande 

rådet arbetade kåren för att göra Uppsala tryggare för studenterna. 

En rad synpunkter som samlats in vid en kårfika presenterades för 

kommunstyrelsens arbetsutskott. Kåren bidrog även till ökad trafiksäkerhet 

genom att dela ut 2 500 cykelljus vid följande verksamhetsårs mottagning 

av nya studenter. 

Frågan om globalt ansvarstagande genom belysning av hur universitetet 

kunde bidra till en hållbar utveckling väcktes av kåren. Sedan kåren besökt 

Försvarets Materielverk, landets största offentliga upphandlare, kunde ett 

väl underbyggt förslag överlämnas till universitetet angående vikten av att 

ta socialt ansvar vid upphandling av varor och tjänster. 

Sveriges förenade studentkårers fullmäktige hölls i Visby och kårens 

jämställdhetsarbete fick ett verkligt erkännande. Kårens jämställdhets- 

33

Ovan: I Ergo nr 3 2005 behandlas problemet 

med för få lärarledda timmar. 

Höger: Uppsala universitets förvaltningsdirektör 

Ann Fust med Triptyken som ska 

påminna om kårens krav på ökad lärarledd 

tid. 

grupp tilldelades organisationens jämställdhetspris ”för att ha visat att det, 

även i en stor och komplicerad organisation, går att granska jämställdhetsarbetet 

på alla nivåer”. Den stora komplicerade organisationen var Uppsala 

universitet och vad gruppen hade gjort var att granska samtliga institutioners 

och fakulteters jämställdhetsplaner. 

Kårens ordförande och de två vice ordförandena började ”blogga” 

(skriva dagbok) på Internet. I kårbloggen som uppdaterades vid 71 tillfällen 

under året skrevs kortare artiklar med en personlig prägel om vad 

som hände i kårhuset och utanför. Kårbloggandet hade i och för sig 

lanserats av kåraktiva redan under verksamhetsåret 2005/2006, men då 

under pseudonym. Under rubriken Kvalitet & Tradition producerades ett 

stort antal satiriska inlägg av ”Carl Willhelm Gyllenbögel”, ”Horace Pilflykt” 

och ”Madame Blavatsky” under våren 2006. Kvalitet & Tradition 

beskrev träffsäkert de egendomliga fenomen som förknippades med den 

studentikosa och konservativa sidan av Uppsala samt ironiserade med 

glimten i ögat över bland andra universitetsledningen, utbildningsministern 

och landshövdingen. 

34

Verksamhetsåret 2006/2007 var även det året när studenterna för första 

gången kunde rösta i kårvalet via nätet. På terminskortet fanns en kod 

som förenklade röstningen när studenterna nu inte var beroende av en 

viss plats och tid för att ha göra sin röst hörd. Det gick dock att gå till 

kåren för att pappersrösta. 

I övrigt skulle verksamhetsåret gå till historien som året då Facebook, 

en internettjänst som gjorde det möjligt att snabbt dela information om 

studentrelevanta händelser, slog igenom i den svenska studentrörelsen. 

Tjänsten, som hade startats av en student vid Harvard University år 2004, 

började få fäste i Uppsala genom att kårens och nationernas aktiva alltmer 

började använda Facebook till att nätverka med varandra genom att 

bland annat publicera inbjudningar till och bilder från gasquer och andra 

mer eller mindre högtidliga studentevenemang. Facebook-nätverket 

växte explosionsartat och något år senare skulle hundratusentals svenskar 

och närmare 160 miljoner människor världen över – inte bara studenter 

– vara anslutna. 

Vänster: Under verksamhetsåret 2006/2007 infördes kårvalet på nätet. 

Höger: Alla 28 röstkorten till SFSFUM 2008 i Göteborg - populärt kallat “makten”. 

35

36 

Studenter med klass, bostäder och barn 


Den nya ”Bolognaordningen” gjorde sitt intåg i Sverige under verksamhetsåret 

2007/2008. Kårens motsträvighet under hela 2000-talet hade 

räddat studenterna från ECTS-betyg som påtvingad standard vid universitetet. 

På de kurser där ECTS-betyg införts var den sjugradiga skalan 

i varje fall inte relativ som på många andra europeiska universitet. Den 

nya poängberäkningen kunde dock inte undgå någon, för en akademisk 

poäng var inte längre en akademisk poäng utan en och en halv högskolepoäng. 

Kårobligatoriet var åter uppe för diskussion eftersom regeringen tillsatt 

en utredning med syfte att se hur, och inte om, obligatoriet skulle avskaffas. 

Kåren fokuserade inte bara på sitt eget remissvar utan också på att 

se till att kommunen och universitetet agerade efter den gyllene inskriptionen 

ovanför universitetsaulans dörrar (”att tänka fritt är stort, att tänka 

rätt är större”). Riksdagsledamöter bjöds in till kårhuset för en diskussion 

om obligatoriet. Kåren gjorde klart att den inte ville se obligatoriet falla 

med mindre än att regeringen kunde ge en fullgod försäkran om att kåren 

skulle få finnas kvar mer eller mindre oförändrad. Intimt sammankopplad 

med obligatoriefrågan var under året frågan om ökad studentrepresentation. 

Kåren skickade ett öppet brev till rektor Anders Hallberg 

i vilket det krävdes att studenterna skulle få ökade möjligheter att delta 

vid universitetsledningens möten och att universitetet skulle stå för en 

utbildning för studeranderepresentanter. 

Enligt en undersökning som kåren genomförde efterfrågade studenterna 

mer praktik och arbetslivsanknytning i utbildningen. Kåren drev 

kravet att universitetet skulle införa praktik som en fristående kurs för 

de studenter som ansåg att det skulle öka deras möjlighet till anställning 

efter avslutad utbildning. Hösten 2007 genomfördes en kampanjvecka 

på temat “arbetsintegrerat lärande”, d.v.s. lärande med fokus på arbetslivsanknytning, 

praktik och färdighetsträning. Kampanjveckan resulterade 

bland annat i en rapport som fick namnet Praktik för alla. Trots 

gediget arbete från kårens sida ställde sig universitetet något avvaktande 

till idén och hänvisade i möten med kåren till befintliga alumninätverk 

och universitetets arbetslivscenter Studenter & arbetsmarknad, men kå-

ens arbete med arbetslivsanknytning skulle fortsätta. 

Redan tidigare år hade kåren uppmärksammat att det fanns en grupp 

forskarstuderande verksamma vid universitetet som inte var formellt 

antagna enligt universitetets regler kring antagning och arbetet fortsatte 

under detta år. Dessa så kallade ”skuggdoktorander” saknade all form av 

anställningstrygghet och kårens inställning till detta var självklart att detta 

var ett helt oacceptabelt agerande från universitetet som arbetsgivare. 

Bland annat tack vare kårens ihärdiga kampanjarbete var nyproduktionen 

av bostäder i full gång och bostadsbristen var inte längre så akut som den 

tidigare varit. Nu uppenbarades nästa problem; de nyproducerade studentlägenheterna 

hade byggts utifrån en bild av studenten som i många 

fall inte stämde med verkligheten. Hyresnivåerna på de nyproducerade lägenheterna 

var i många fall i en klass som fick de flesta studenter att rygga 

tillbaka. Kanske var det för att vinna visst inflytande över hyresnivåerna 

som kåren inledde ett samarbete med företaget Majklockan som färdigställt 

studentbostäder mellan Ekebymasten och Rickomberga. Kårens åtagande 

bestod i att förmedla hyreskontrakt mellan företaget och dess hyresgäster. 

Ett annat företagssamarbete inleddes med Volvo Green Car Drive. Som 

ett led i kårens fortsatta arbete med en hållbar global utveckling planerade 

kåren för att hålla medlemmarna med en bilpool vid kårhuset. 

Majklockans studentlägenheter vid Ekebymasten. De första studenterna kunde flytta in våren 2008. 

37

Arbetet mot snedrekrytering till högskolan skedde under verksamhetsåret 

bland annat genom genomförandet av en kampanjvecka under rubriken 

”Ett universitet med klass”. På campus arbetade kåren genom att öka 

medvetenheten bland kårmedlemmarna om vilka som studerar, om vägen 

till högre studier och hur kårmedlemmarna kunde arbeta med att få 

så många medstudenter som möjligt att trivas på universitetet. I samband 

med kampanjen genomfördes fotoutställningen ”Bilden av studenten” 

som bland annat visade på mångfalden av studenter och sociala grupper 

inom studentkollektivet. Allt i syfte att bryta den förhärskande uppfattningen 

att en student är ung, barnlös och har föräldrar med de ekonomiska 

resurserna att backa upp allt som studiemedlen inte kan räcka till. 

I linje med detta verkade kåren under året för att den övre åldersgränsen 

för bostadsbidrag (29 år) skulle tas bort. Som en del i jämlikhetsarbetet 

under året deltog kåren även i Uppsalas första Pride-festival. 

Bilder från fotoutställningen “Bilden av studenten” som genomfördes 2008. 

38

Kårobligatoriet faller och kåren fyller 160 


Att flytta kårens verksamhet närmare sina medlemmar var fokus för 

verksamhetsåret 2008/2009. För att skapa fler inkörsportar till kåren 

skapades flera arbetsgrupper, bland andra en miljögrupp och en utbildningspolitisk 

fotogrupp. Det traditionella kårfikat som kåren tidigare bjudit 

in medlemmarna till flyttade ut på campusområdena. 

Kårens arbete för att frågor om en hållbar utveckling integreras i undervisningen 

vid universitetet utvecklades. Kåren drev linjen att universitetet 

skulle vara en förebild i arbetet med hållbar utveckling och att det 

var tvunget att införas incitament för lärarna att vidareutbilda sig inom 

området. Kåren arrangerade även en temadag kring arbetet med hållbar 

utveckling. 

De studiesociala frågor som kåren kontinuerligt arbetat med under hela 

decenniet återkom. Inom jämlikhetsområdet krävde kåren, vilket man 

gjort även tidigare år, att universitetet skulle anställa mångfaldshandläggare. 

Bostadsfrågan var 

givetvis också på tapeten 

och fick återigen 

stor medial uppmärksamhet. 

Kåren blev 

nedringd av bostadslösa 

studenter under hösten 

Kårfikat flyttade ut på olika campus. Bilden överst från Ångströmlaboratoriet och den undre bilden 

från statsvetenskapliga institutionen. 

39

och tillsammans med fakultetskårerna i Lund fick man medel att för tredje 

gången under decenniet genomföra en bostadsundersökning. Resultaten 

visade att den positiva utveckling i bostadsfrågan som kunnat skönjas 

tidigare helt avstannat. Samarbetet med nationernas Kuratorskonvent 

beträffande Kondoma mera-projektet förstärktes och det började ledas 

av en projektledare arvoderad på heltid. Kondoma mera-projektet fick 

också ett verkligt erkännande genom att tilldelas Landstingets folkhälsopris 

2008. Kåren var med och arrangerade ”Sexdagarna” på Östgöta nation 

med ett fullspäckat program där allt ifrån lustanatomi och sexuell 

hälsa till sexuell identitet och asexualitet belystes. 

Det utbildningspolitiska arbetet utmärktes av att kåren var tvungen att 

reagera vid ett stort antal tillfällen och syntes ovanligt mycket i media. Utbildningsdepartementet 

slog alla tidigare rekord i propositionsskrivande, 

och flera större utredningar rapporterade sina resultat. Autonomiutredningen 

och den studiesociala kommittén presenterade sina betänkanden. 

Det är särskilt att anmärka att autonomiutredningen föreslog att högre 

lärosäten frikopplade från staten skulle tillåtas. 

De utbildningspolitiska frågor som kåren kontinuerligt arbetat med 

under hela decenniet var också fortfarande aktuella. Bolognaprocessen 

firade sitt tioårsjubileum och kåren fortsatte att driva frågor rörande internationaliseringen 

av den högre utbildningen. Ett fadderprogram för 

internationella studenter genomfördes, internationellt ansvarig blev heltidsarvoderad 

och kåren ställde krav på universitetet att översätta sin stipendiehandbok 

till engelska. Lärarledda timmar blev åter en stridsfråga 

och kåren infogade en skrivning i universitetets verksamhetsplan om att 

Under våren 2009 hölls debatter angående kårobligatoriet med riksdagsledamöter från Uppsala. 

40

lärarkontakt är en prioriterad fråga. I samma verksamhetsplan fick kåren 

även in en formulering om att universitetet måste sträva efter att doktorander 

ska anställas. 

Viktigast för kåren blev ändå regeringens förslag om att kårobligatoriet 

skulle avskaffas. Regeringen gick skamligt långt under det förslag som 

kårobligatorieutredningen föregående år presenterat när det gällde vilken 

nivå på ersättning genom statliga medel som kårerna i Sverige skulle få 

per studerande vid respektive lärosäte. Med den ersättning som regeringen 

föreslog skulle kåren gå en ytterst oviss framtid till mötes. Kåren 

skickade brev till samtliga riksdagsledamöter för att förklara situationen, 

höll presskonferenser och drev frågan på alla 

tänkbara plan. Under året arbetades det även 

fram regler för en bättre rekryteringsprocess 

till kåren, många nya styrdokument för en 

stabilare organisation och sektionsfrågan 

fortsatte att diskuteras. 

När den här skriften gick i tryck hade riksdagen 

fortfarande inte tagit ställning i frågan, 

men trots ovissheten blev firandet av 

160-årsjubileet en framgångssaga som toppades 

av en oförglömlig kårbal på Västmanlands-Dala 

nation. 

Fortsättning följer… 

Höger: På kårhuset visades en utställning om kårens verksamhet. 

Nedan: Många ville komma och fira kårens födelsedag. 

41

42 

Topp 10 

En genomgång av de senaste 10 åren avslutas lämpligen av en företeelse 

som möjligtvis har existerat i det samhälleliga medvetandet under en längre 

tid än det senaste decenniet men som åtminstone kan sägas ha blivit 

framträdande under det innevarande ”kårtiondet”. Vi lever i ett samhälle 

präglat av listor, och även om kåren ibland kan verka trögrörlig är det 

förstås också så att vi (lyckligtvis) påverkas av den tid vi verkar i. Vi vill 

därför presentera en topplista med 10 punkter från de senaste 10 åren. 

Denna är givetvis subjektiv utifrån årets jubileumskommitté och helt 

utan inbördes rangordning. Det är också så att det blir något av sammanblandning 

av händelser och skeenden som hänt dels inom kåren och dels 

utanför kåren och som då snarare påverkat alla studenter nationellt men 

icke desto mindre varit viktiga för kåren som sådan. Ytterligare en sak 

att nämna, som påverkas av kårens speciella karaktär, är frågan om vad 

som egentligen är hönan och vad som är ägget. Kårvärlden präglas i hög 

grad av de ettåriga perioder under vilka de flesta styrelser och arvoderade 

är tillsatta. Detta gör att de idéer, tankar och projekt som kläcks av en 

given individ eller grupp på kåren väldigt sällan hinner nå sitt slutmål eller 

åtminstone utvecklas under det innevarande verksamhetsåret. Med detta 

i sinnet kan ni beakta följande lista över 10 spännande händelser tagna 

från de senaste 10 åren. 

Kondoma mera! 

Kondoma mera utvecklades från ett engångsprojekt under 2002 till 

att bli ett av de mest hyllade projekten som kåren genomfört under 

hela decenniet. Ett kvitto på detta är att Kondoma mera tilldelades 

Landstingets folkhälsopris 2008. 

Decentralisering av kåren 

Påbörjades under slutet av 90-talet som ett sätt att försöka flytta 

ut studentinflytandet från den alltför baktunga centrala kåren till

fakultetsnivå. Fakultetssamordnarna infördes som ett led i detta 

arbete och visade sig vara en väldigt lyckad omorganisering som 

drev kåren mot att ha fler ingångar än det rent partipolitiska och 

dessutom få expertkunskaper från varje fakultet vilket på alla sätt 

främjade studentinflytandet vid universitetet. Omorganiseringen 

fick även Högskoleverkets beröm några år efter genomförandet. 

Proposition 1999/2000:28 

Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 

Bakom den ganska torra titeln gömmer sig ett av de största stegen 

för studentinflytandet i modern tid. Studenterna hade efter att denna 

proposition klubbades, rätt att sitta med i alla beslutande och 

beredande organ vid universitet och högskolor. För Uppsala studentkårs 

del handlade det om totalt ungefär 900 studentrepresentanter. 

Studenter skulle därmed komma att ses som en ansvarstagande 

deltagare i den högre utbildningen och, kanske viktigare, att 

detta var en avgörande kvalitetsfaktor för densamma. 

Kårval på nätet! 

Inför valet 2007 infördes kårval på nätet. Detta projekt tycktes först 

vara en katastrof då valdeltagandet sjönk från en relativt stabil nivå 

kring 13-15% till rekordlåga 6%. Man lyckades dock redan till nästa 

år lyfta deltagandet till samma nivå som innan och förhoppningen 

är fortfarande att förenklandet av valprocessen i slutändan kommer 

att leda till att valdeltagandet stiger än mer. Detta är förstås viktigt 

av flera anledningar men kanske viktigast för den demokratiska 

legitimiteten. Kåren är alltid sina medlemmar och de demokratiska 

mekanismerna för ansvarsutkrävande finns där. Vi måste bara se 

till att alla förstår att de faktiskt har makt över vad kåren är och 

vad den gör. 

43

44 

Bolognaprocessen 

Bolognaprocessen påbörjades runt millennieskiftet och kom att 

innebära en av de största förändringarna för utbildningssystemet 

och studenterna på väldigt lång tid. Bara förändringen av examensstrukturen 

är värd att nämna även om processen fick långt mer 

vittfamnande verkningar än vad man först trodde. Det har kanske 

präglat kårens arbete mer än något annat under det senaste decenniet. 

Kurslitteraturgranskningar i studentkårens regi 

Systematiska granskningar av kurslitteratur har inte varit en vanligt 

förekommande del i den utbildningspolitiska debatten utan detta 

antas ombesörjas av den upplysta akademin på ett föredömligt sätt. 

De granskningar som kåren genomfört vid ett flertal tillfällen under 

decenniet, som har varit ur bland annat HBT- samt jämställdhetsperspektiv 

har visat att detta är att hysa alltför för stor tilltro till 

att företrädare för olika ämnesområden inte blir hemmablinda. 

Byggandet av studentbostäder vid Ekonomikum 

En lektion i att saker faktiskt kan ske om man beslutar sig för att 

försöka påverka. Kåren lyckades strax efter millennieskiftet, då 

bostadsbristen bland studenter var som mest skriande, initiera diskussioner 

och få med samtliga aktörer angående nybyggnation av 

studentbostäder på grönområdet vid Ekonomikum. Dessa stod 

klara 2008 som ett monument över studenters idoga påverkansarbete. 

Inrättandet av mångfaldsbyrån ESMeralda 

2004 samlades läxläsningsprojektet och studentambassadörsprojektet 

under en gemensam paroll och ESMeralda inrättades. 

Elev Student Mångfald, som inledningsakronymen skall utläsas, 

är ett projekt för breddad rekrytering och en mer heterogen hög-

skola. Projektet började blygsamt men har med åren vidgats och 

innehåller nu även andra underprojekt samt har en heltidsanställd 

koordinator sedan 2008. Det är en sak att prata om breddad rekrytering. 

ESMeralda är ett exempel på faktiskt handlande, att vissa 

idéer måste materialiseras, att vissa måste visa vägen. 

Utökning av arvoderade poster på kåren 

Många av de poster som kåren har brukar, precis som projekten, 

börja blygsamt för att sedan brisera i scharlakansfärgade explosioner 

av engagemang och intresse. Den vägen har till exempel 

både jämlikhetsansvarig och internationellt ansvarig vandrat. Dessa 

har gått från kvartstposter till heltider då behovet och nyttan 

visat sig stort. Att kåren i detta avseende alltid har svarat mot behov, 

upplevda eller reella, kommande och samtida, är något som 

på många sätt kännetecknar hur man bedriver sitt arbete. Proaktivt 

och reaktivt. 

Kårobligatoriets vara eller icke vara 

Historielösa som vi är vill vi hävda att det senaste decenniet måste 

vara den tid då kårernas framtid tett sig som allra mest oviss. Från 

det knappa avslaget då miljöpartiet motionerade 2003 fram till 17 

mars 2009, då den faktiska propositionen om obligatoriets avskaffande 

i sista stund skickades in, har kårerna med jämna mellanrum 

ägnat energi åt denna fundamentala fråga. Utan att bli fatalistisk 

eller för den delen gräva djupare i de olika aspekterna av det högst 

troliga avskaffandet är det sannolikt så att kårerna står inför sin 

största prövning någonsin. Förhoppningsvis kommer man att kunna 

använda 160 års erfarenhet för att reda ut även denna storm, in 

i framtiden. 

45

46 

Kårens löpande verksamhet 

Uppsala studentkår driver en bred verksamhet med fokus på studiebevakning 

och studentinflytande, men är även en stödfunktion för de 

studenter som behöver stöd eller råd. Förutom detta så har kåren olika 

tjänster som gynnar medlemmarna. Genom åren har verksamheten 

förändrats men kärnan har funnits kvar. 

Kårens styrelse sköter det operativa arbetet, medan det mer långsiktiga 

arbetet behandlas av kårens fullmäktige, som utgörs av 41 ledamöter från 

de olika kårpartierna. Mandatfördelningen i fullmäktige, baserat på resultatet 

i kårvalet, skapar 

olika möjligheter för koalitionsbyggande 

men leder 

till slut fram till en styrelse 

med 13 medlemmar, där 

de tre ordförandena ingår. 

Doktorander ingår för 

närvarande i definitionen 

av ”studenter” och kåren 

organiserar doktorand- 

Övre bild: Kårfullmäktigemöte under våren 2008. 

Undre bild: Kårens styrelse har möte på kårhuset 2008.

erna i det som kallas Doktorandnämnden, som i sin tur samordnar doktorander 

från olika doktorandråd. Doktorandnämnden har, precis som 

styrelsen, en från fullmäktige delegerad makt att hantera forskarutbildningsfrågor. 

Kåren har även det största mandatet i Sveriges förenade 

studentkårer, som utgör den enskilt största samlade studentrösten i landet. 

Att Uppsala studentkår har den största representationen innebär att 

man har en stor möjlighet att påverka den nationella studentrösten och 

förhoppningsvis också landets utbildningspolitik. 

Kåren utser representanter i alla beredande och beslutande organ vid 

Uppsala universitet där frågor rör studenter, i praktiken blir detta fler än 

900 olika poster. Detta är basen till studentinflytandet. Lokalt på campusområdena 

har kåren därtill deltidsarvoderade studiebevakare som träffas 

i studieutskottet för att hjälpa kåren att snappa upp åsikter och driva 

ett effektivt och samordnat påverkansarbete. 

På kårhuset finns det arvoderade som arbetar med olika områden som 

jämlikhet, internationella studenter och fallverksamhet och arbetet leds 

av kårens presidium, bestående av en ordförande och två vice ordföranden. 

Kårens ordförande har det övergripande ansvaret för verksamheten 

och deltar i Universitetsledningens möten samt även på rektorssam- 

Kårhuset som det tidigare såg ut, samt en ny bild. Heja ugglan! 

47

manträden medan den ene vice ordföranden har ansvar för studiesociala 

frågor och den andra för utbildningsfrågor. Kåren har en bred medverkan 

i många olika universitetsorgan, som till exempel jämställdhetskommittén, 

universitetsstyrelsen, Akademiska senaten, Uppsala learning lab, 

internationaliseringsgrupper och Studentsamverkansgruppen, där man 

företräder studenternas intressen. Kåren träffar även många andra aktörer 

såsom Kommunstyrelsens arbetsutskott, riksdagspolitiker, studentföreningar, 

Kuratorskonventet, andra kårer, Sveriges förenade studentkårer 

och olika fackförbund. 

Kåren ger ut den kulturellt viktiga kårtidningen Ergo och har även en 

omfattande hemsida och digitala nyhetsflöden. Till studentföreningar ger 

man varje år ut stora summor i verksamhetsbidrag och kåren har dessutom 

ett flertal stipendier och priser som man kan söka. Kåren håller även 

en reception, dit studenter kan komma för att få hjälp, öppen klockan 

9-17 alla vardagar. I kårhuset finns det också lånedatorer, förmedling 

av nycklar till Majklockans bostäder, möjlighet till handlån, arbetsytor, 

möjlighet att låna telefon och kopiator, en andrahandsbokhandel och en 

stor mängd informationsmaterial. Kårens doktorandombudsman hjälper 

doktorander med problem och kårens studentombud hjälper studenter 

med problem. Internationella studenter kan vända sig till den internationellt 

ansvarige och jämlikhetsansvarig arbetar heltid med jämlikhetsfrågor. 

Projektet ESMeralda arbetar med breddad rekrytering och projektet 

Kondoma mera arbetar med 

studenters sexuella hälsa. 

Kåren förvaltar även Norreda Torp, 

som studenter kan hyra för rekreation 

till ett förmånligt pris, och 

är även majoritetsägare till Studentbokhandeln 

som genom konkurrens 

effektivt har hållit nere kurslitteraturpriserna 

i Uppsala. Kåren har också 

stiftat Folkuniversitetet och Drivhuset, 

och sitter även med i stiftelsen 

för Rikssalen på Uppsala slott. 

48 

Historiskt ihopplock av kårens informationsmaterial.

På kåren arbetar det 2009 följande arvoderade: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Studentombud 100 % 

Jämlikhetsansvarig 100 % 

Informationsansvarig 100 % 

Internationellt ansvarig 100 % 

Webbansvarig 25 % 

Kondoma mera! 2 x 50 % 

Kårstyrelsens presidium 3 x 100 % 

Det finns dessutom 15 stycken till olika grad arvoderade studiebevakare 

lokalt på campusområdena och därtill följande anställda: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Handläggare 

Doktorandombudsman 

Registeransvariga 

Receptionister 

Kontorschef 

Ekonomiansvarig 

Koordinator för mångfaldsbyrån ESMeralda 

ERGO:s redaktörer 

Vaktmästare & tillsynsman Norreda torp 

Utbildning av kårens aktiva på Norreda. 

49

Fotografier: 

Omslag Klas-Herman Lundgren, Veera Jokirinne 

Sida 4 Ina Sörlid 

Sida 7 DN, Uppsala studentkår 

Sida 8 Klas-Herman Lundgren 

Sida 10 Jörgen Rundeby 

Sida 11 Gunnar Arén, M Mydahl 

Sida 12 Hanna Strandberg 

Sida 13 Uppsala studentkår 



Sida 21 ESMeralda 



Sida 26 Ergo 


Sida 30 Staffan Claesson 





Sida 38 Klas-Herman Lundgren, Louise Callenberg 


Sida 40 Daniel Fredriksson 



Sida 47 Uppsala studentkår, Klas-Herman Lundgren 

Sida 48 Hanna Victoria Mörck 


50

www.uppsalastudentkar.nu

Ladda ner - Uppsala Studentkår

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?