Teknisk beskrivning

Teknisk beskrivning 

till Telge Återvinnings ansökan 

om tillstånd till verksamheter 

vid Tveta Återvinningsanläggning 

2005-12-21 

Bilaga 9

Innehållsförteckning 

1. INLEDNING................................................................................................................................................ 4 

2. ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET.............................................. 5 

3. FORSKNING OCH UTVECKLING......................................................................................................... 7 

4. MELLANLAGRING OCH BEHANDLING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH DÄRMED 

JÄMFÖRLIGT AVFALL, TRÄDGÅRDSAVFALL SAMT HUSHÅLLENS FARLIGA AVFALL .. 8 

4.1 RÖT- OCH KOMPOSTERINGSCELLREAKTORER....................................................................................... 8 

4.2 BIOCELLREAKTORER .......................................................................................................................... 10 

4.3 KOMPOSTERING.................................................................................................................................. 13 

4.4 LATRIN ............................................................................................................................................... 13 

4.5 HUSHÅLLENS FARLIGA AVFALL .......................................................................................................... 14 

4.6 STÖRNINGAR SAMT SKYDDSÅTGÄRDER .............................................................................................. 14 

5. MELLANLAGRING, SORTERING, UPPARBETNING AV GROV-, BYGG-, RIVNINGS- OCH 

INDUSTRIELLT AVFALL...................................................................................................................... 15 

5.1 UPPARBETNING I MEKANISK BEHANDLINGSANLÄGGNING................................................................... 15 

5.2 MELLANLAGRING OCH NYTTJANDE AV MATERIAL.............................................................................. 16 

5.3 INDUSTRINS OCH FÖRETAGENS FARLIGA AVFALL ............................................................................... 17 


6. MELLANLAGRING OCH UPPARBETNING AV FÖRBRÄNNINGSRESTER.............................. 18 

6.1 PRIMÄRA OCH SEKUNDÄRA MATERIAL ............................................................................................... 19 


7. BEHANDLING AV FLYTANDE AVFALL........................................................................................... 21 

7.1 BEHANDLINGSANLÄGGNING FÖR FLYTANDE AVFALL ......................................................................... 21 


8. MELLANLAGRING OCH BEHANDLING AV OLJE- OCH/ELLER METALLFÖRORENADE 

JORDAR OCH SCHAKTMASSOR........................................................................................................23 

8.1 OLJEFÖRORENADE JORDAR OCH SCHAKTMASSOR............................................................................... 23 

8.2 METALLFÖRORENADE JORDAR OCH SCHAKTMASSOR ......................................................................... 23 

8.2.1 Behandlingsmetoder ................................................................................................................................. 24 

8.3 NYTTIGGÖRANDE AV BEHANDLADE MASSOR...................................................................................... 25 


9. DEPONERING.......................................................................................................................................... 26 

9.1 DEPONERING AV INERT AVFALL ......................................................................................................... 26 

9.2 DEPONERING AV ICKE-FARLIGT AVFALL............................................................................................. 26 

9.2.1 Askor ........................................................................................................................................................ 26 

9.2.2 Hushållsavfall och industriellt avfall ........................................................................................................ 26 

9.3 DEPONERING AV FARLIGT AVFALL ..................................................................................................... 27 

9.3.1 Uppbyggnad av deponi för Farligt avfall.................................................................................................. 27 


10. SLUTTÄCKNING................................................................................................................................ 29 

10.1 ERFARENHETER FRÅN SLUTTÄCKNINGEN ........................................................................................... 29 

10.2 ASKORNAS TÄTNINGSEGENSKAPER .................................................................................................... 30 


11. TRANSPORTER .................................................................................................................................. 34 

11.1 INSAMLINGSVERKSAMHETEN.............................................................................................................. 34 


12. BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR FÖR DAG- OCH LAKVATTEN......................................... 35 

12.1 DAGVATTEN ....................................................................................................................................... 35 

12.2 LAKVATTEN........................................................................................................................................ 35 

2 (36)

Bilagor 

9:1 FÖRTECKNING ÖVER FORDON, MASKINER 

9:2 FÖRTECKNING ÖVER PERSONAL 

9:3 TEKNISK BESKRIVNING SLUTTÄCKNING 2004-10-26 

9:4 ARTIKEL OM TVETAMETODEN I RVF-NYTT NOVEMBER 2005 

9:5 PROVBORRNING PÅ ASKDEPONIN 

3 (36)

1. Inledning 

Den tekniska beskrivningen omfattar nuvarande och nu sökt verksamhet på Tveta Återvinningsanläggning. 

Dokumentet redogör dels för befintlig verksamhet med teknisk utrustning, 

och dels för kommande anläggningar, som bedöms nödvändiga för den utökade verksamheten. 

Följande tekniska beskrivning är indelad i följande huvudavsnitt; 

Huvudavsnitt Sidan 

2. Övergripande beskrivning av befintlig verksamhet 5 

3. Forskning och utveckling 7 

4. Mellanlagring och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, 

träd gårdsavfall samt hushållens farliga avfall 

5. Mellanlagring, sortering, upparbetning av grov-, bygg- , rivningsavfall och 

industriellt avfall 

6. Mellanlagring och upparbetning av förbränningsrester 18 

7. Behandling av flytande avfall 21 

8. Behandling och mellanlagring av olje- och metallförorenade jordar och 

schaktmassor 

9. Deponering 26 

10. Sluttäckning av deponier 29 

11. Transporter 34 

12. Behandlingsanläggning för dag- och lakvatten 35 

8 

15 

23 

4 (36)

2. Övergripande beskrivning av befintlig verksamhet 

På den plats där Tveta Återvinningsanläggning idag är beläget startades i början av 1960-talet 

en privat deponi. Deponin övertogs sedermera av Södertälje kommun och sedan 1975 har 

deponering av hushålls- och grovavfall huvudsakligen skett inom anläggningens östra del. 

1982 övertog Telge Energi AB (numera: Telge i Södertälje AB) ansvaret för Tveta Återvinningsanläggning. 

Verksamheten drivs nu av Telge Återvinning AB som är ett dotterbolag till 

kommunalägda Telge i Södertälje AB. 

För verksamheten gäller Miljödomstolens dom 2000-06-26 i mål nr M 70-99 beträffande hushållsavfall 

mm, Miljödomstolens dom 2002-03-19 i mål nr M 122-00 och Miljööverdomstolens 

dom 2003-12-18 i mål nr M 4182-02 beträffande förbränningsrester som utgör Ickefarligt 

avfall samt Miljödomstolens dom 2005-06-22 i mål M 95-03 beträffande oljeförorenade 

jordar. 

Följande huvudgrupper av avfall tas emot på Tveta Återvinningsanläggning: 

• hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 

• biologiskt nedbrytbart avfall 

• park- och trädgårdsavfall 

• avfall från verksamheter, bygg- och rivningsverksamhet 

• avfall från energiutvinning 

• gatu- och industrislam 

• övrigt branschspecifikt avfall 

• specialavfall och Farligt avfall, t.ex. asbest, oljor, lysrör, kylmöbler, elektronik 

• Oljeförorenad jord och schaktmassor 

Plan över återvinningsanläggningen redovisas på översiktskartan, bilaga 3. 

Under 2004 mottogs drygt 200 000 ton avfall varav ca 5 % deponerades. Resten av avfallet 

återvanns, återanvändes eller är under biologisk behandling för senare återanvändning. Källsorterat 

hushållsavfall behandlas biologiskt på Tveta Återvinningsanläggning och återvinns. 

Upptagningsområdet omfattar 170 000 hushåll från Södertälje, Nykvarn, Trosa, Gnesta, Oxelösund, 

Nyköping och delar av Norrköpings kommuner. Allt källsorterat hushållsavfall behandlas 

i slutna system. Matfraktionen behandlas i RK-cellreaktorer (Rötning och Kompostering). 

Restfraktionen behandlas i en biocellreaktor. Gas utvinns ur båda systemen som används 

för uppvärmning. 

Industriellt avfall sorteras maskinellt i den centrala delen av anläggningen för vidare förädling 

till bränsle, biologisk behandling eller återvinning. Inkommande avfall grovsorteras med hjälp 

av maskiner utrustade med gripklor och läggs i containers. Metaller avskiljs för att sedan 

transporteras till anläggning för fragmentering. Träavfall och annat byggnadsmaterial fragmenteras 

till bränslen och transporteras till värmeverk. En liten andel rent träflis används som 

strukturmaterial i den biologiska behandlingen. En icke återvinnbar restfraktion läggs på deponi. 

Förbränningsrester såsom askor, slagg eller motsvarande från energiutvinning tas emot från 

externa anläggningar och nyttjas bl a för sluttäckning av askdeponin enligt Miljööverdomstolens 

dom 2003-12-18 och av hushållsdeponin enligt Miljödomstolens deldom 2004-09-22 i 

5 (36)

mål M70-99. Förbränningsrester som inte används för sluttäckningen deponeras på befintlig 

askdeponi. 

Sluttäckning pågår inom ett område om ca 40 000 m 2 vid östra slänten av hushållsdeponin 

enligt Miljödomstolens dom 2000-06-26 och deldom 2004-09-22. Verksamheten som startade 

2002 får pågå fram till utgången av år 2006. Sluttäckning av askdeponin är reglerad i villkor 4 

i Miljööverdomstolens dom daterad 2003-12-18 och har påbörjats. 

Telge Återvinning har tillstånd att mellanlagra och behandla oljeförorenade jordar. Sedan juni 

2005 behandlas förorenade jordar enligt Miljödomstolens dom 2005-06-22. 

Vid återvinningscentralen lämnar privatpersoner och företag sorterat grovavfall bl a brännbart, 

rent trä, metall, tidningar, kartonger, krossmaterial, glas, plast, elektronik, däck, trädgårdsavfall, 

kylskåp, batterier, hushållens farliga avfall samt kläder för återbruk. Insamling av 

förpackningar sker på ett 50-tal stationer i Södertälje och mellanlagras på anläggningen. 

Lakvatten och förorenat dagvatten renas i ett lokalt reningssystem. För reningsanläggningen 

gäller provisoriska villkor enligt Miljödomstolens dom 2000-06-26. 

Allt inkommande och utgående avfall vägs och registreras i en databas. Avfallets innehåll 

kontrolleras genom en kamera installerad ovanför vågen. Transportören hänvisas till avlämningsplatsen 

där avfallet besiktas okulärt. Avviker innehållet från uppgifter lämnade till vågpersonalen 

sker omklassning. 

Telge Återvinning bedriver insamling av hushållsavfall och grovavfall samt förpackningar i 

Södertälje och Nykvarns kommun. Insamling av hushållsavfall i fastigheter med sopsug utförs 

av entreprenör. Övrig insamling av hushållsavfall från bl a externa kommuner utförs av respektive 

kommuns entreprenörer. Insamling av industriellt avfall sker dels av Telge Återvinning 

samt dels av externa entreprenörer. 

På anläggningen finns kontors- och personalutrymmen, sorteringsanläggning för hushållsavfall, 

tvätthall för maskiner, verkstadslokal, upplagsytor för bränslen och hantering av avfall, 

anläggning för insamling och distribution av gas samt insamlingssystem för lakvattenbehandling. 

Telge Återvinning förfogar över en fordonspark för insamling av hushållsavfall och grovavfall 

i Södertälje och Nykvarns kommun samt hushållens farliga avfall. Därtill förfogar Telge 

Återvinning över entreprenadmaskiner. Maskinparken för upparbetning och sortering utgörs 

bl a av maskiner utrustade med sorteringsgrip för sortering av material såsom trä, plast, wellpapp, 

metaller, skrymmande föremål m m. I bilaga 9:1 redovisas en förteckning över maskiner 

och fordon. 

Telge Återvinning har 75 anställda och består av avdelningar för behandling, insamling, utveckling 

och administration. Omfattande forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs i nära 

samarbete med flera högskolor. Specialkompetens finns bl a inom miljö, kvalitet, biologisk 

behandling, Farligt avfall, lakvattenrening och framgår av bilaga 9:2. 

6 (36)

3. Forskning och utveckling 

FoU-verksamhet har bedrivits på Telge Återvinning sedan mitten på 1990-talet. Att bedriva 

forskning och utveckling har varit en del i Telge Återvinnings affärsstrategi under många år. 

Under åren har fokusering skett inom tre områden; 

• Lakvattenbehandling och recipientval 

• Biologisk behandling med anaerob teknik samt luktproblem 

• Återanvändning av restprodukter med inriktning på askor 

Behandling av lakvatten startade 1997 med en försöksverksamhet i samarbete med KTH i 

Stockholm, Institutionen för vatten- och mätteknik. Syftet med projektet var att försöka rena 

lakvatten så långt att det sedan skulle kunna nyttjas lokalt i ett kretslopp. Projektet omfattade 

både insamling, luftning, metallfällning och kväverening. Projektet prioriterades högt i kommunen 

och erhöll lokalt investeringsbidrag. Behandling av lakvatten sker idag i en fast anläggning. 

Utvecklingen är inriktad på att nyttja filtersystem som förbehandling och metallreduktion. 

Ambitionen är att separera olika vattentyper t ex dag- och lakvatten för att behandla dessa 

med utgångspunkt från dess föroreningar och därigenom minska mängderna av komplext lakvatten. 

Undersökningar av askor och andra material har skett vid Luleå Tekniska Universitet. Drivkraften 

i projektet är att återanvända samhällets restprodukter i stället för att nyttja jungfruliga 

material. Ett nationellt projekt pågår för närvarande för att undersöka askor för återföring som 

konstruktionsmaterial vid sluttäckning, vägbyggnad och skogsgödning. Sedan 2001 har det 

därför blivit möjligt att visa att bl a askor från energiutvinning med fördel kan användas som 

konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier. 

Askorna omvandlas till lera som bildar täta skikt i ett tusenårsperspektiv. De försöksytor, som 

anlagts på Tveta Återvinningsanläggning följs upp i ett omfattande kontrollprogram för att 

mäta genomsläpplighet och beständighet över tiden. Som en del i detta genomför Uppsala 

Universitet geoelektiska mätningar för att studera transport av vatten i tätskiktet. 

Utveckling av den biologiska behandlingen i Biocellsreaktorer sker i samarbete med Institutionen 

för miljöstrategi vid Lunds Universitet/Campus Helsingborg. Behandling av källsorterat 

hushållsavfall sker i en anaerob process för att utvinna gas med en efterföljande kompostering. 

I samband med för- och efterbehandling av materialet har ett forskningsprojekt inletts 

för att begränsa luktolägenheter, som kan förekomma genom att bl a svavelföreningar bildas 

under nedbrytningsprocessen. 

En viktig del i forsknings- och utvecklingsarbetet är att utbilda och informera egen personal 

samt kommuninvånarna i berörda kommuner, myndigheter och beslutsfattare. Utvecklingsinsatserna 

som bolaget gör innebär att det blir lättare att rekrytera och bygga upp kompetensen i 

företaget. 

7 (36)

4. Mellanlagring och behandling av hushållsavfall och 

därmed jämförligt avfall, trädgårdsavfall samt hushållens 

farliga avfall 

Verksamheten omfattar behandling av källsorterat hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 

och uppgår i-dagsläget till ca 52 000 ton. 

Sorteringen från hushållen sker i två fraktioner med matavfall i en grön påse som distribueras 

till hushållen respektive restavfall i en valfri påse. Påsarna läggs i samma kärl för att sedan 

sorteras på Tveta Återvinningsanläggning. 

Vid ankomsten till anläggningen tippas påsarna i en mottagningsficka på ett transportband. 

Tippningen sker under tak och påsarna transporteras sedan till en optisk avläsare som skiljer 

de gröna påsarna från övriga påsar, sk optisk sortering. Sorteringen sker inomhus. När påsarna 

har sorterats ut går de via transportband till krossar och mals sönder. Därefter tippas avfallet i 

containrar för transport till behandlingen. 

När källsortering infördes i kommunen 2001 var avsikten att behandla de två fraktionerna i 

röt- respektive biocellreaktorer med en behandlingstid på högst tre år. Under de sista två-tre 

åren har tekniken förbättrats för att behandla lättnedbrytbart hushållsavfall, vilket medförde 

att den tidigare relativt stora rötcellreaktorn ersattes med behandling i 75 meter långa plastsäckar 

i syfte att förkorta behandlingstiden. Behandling av matavfallspåsen sker idag i sk RKcellreaktorer 

(röt- och komposteringscellreaktorer) och restpåsen i en biocellreaktor. Telge 

Återvinning söker för att ha möjlighet att röta och kompostera matavfallet men även att vid 

behov endast kompostera materialet. 

4.1 Röt- och Komposteringscellreaktorer 

När det nermalda avfallet kommer till behandlingsytan sker en förbehandling bl a genom tillsättning 

av strukturmaterial av bl a flis och bark, varefter avfallet matas in i långa plastsäckar 

om vardera 300 ton. Förbehandlingen görs bl a för att få ett bra blandningsförhållande mellan 

kol och kväve för att optimera nedbrytningsprocessen. Säckarna tillsluts och en anaerob (syrefri) 

process startar. Undertryck skapas genom en fläkt, som drar ut gasen. Biogasen leds till 

befintligt gasinsamlingssystem och används till uppvärmning av bl a bostäder och skolor i 

Järna kommundel. Den uttagna gasen kan mätas med avseende på flöde och metangasinnehåll 

i gasregleringsstationer, som är placerade i anslutning till verksamheten. Metanhalten varierar 

men den kan uppgå till drygt 50%. 

Efter 2-6 månader, beroende på årstid, vänds processen genom att tillföra luft. Luftventiler 

öppnas på säckarna och en komposteringsprocess (aerob process) initieras. Komposteringen 

görs för att få en bra produkt samt för att syresätta materialet i syfte att minska luktolägenheter 

från materialet. En tvärsektion genom en RK-cellreaktor visas i figur 1. 

8 (36)

Efterbehandlingen av den erhållna råkomposten sker genom siktning för att skilja bort bl a de 

gröna plastpåsarna, varefter komposten läggs upp för eftermognad och produktframställning. 

Den näringsrika råkomposten blandas ut med sand, torv, schaktmassor, råjord eller liknande 

för att göra komposten användbar som jordprodukt. Beroende på blandning blir produkten ett 

jordförbättringsmedel, en anläggningsjord, växtskikt för sluttäckning eller liknande. I figur 2 

redovisas principen för framställning av jordprodukter. 

Analyser av komposten visar att kvaliteten har förbättrats med tiden, vilket delvis har sin 

grund i att hushållen sorterar bättre. En plockanalys visar att 93% av materialet var rätt sorterade 

i de gröna påsarna. Arbete pågår för att få en kvalitet som uppfyller certifieringskriterierna 

för kompost och rötrest. 

Mellanlagring av råkompost och färdiga produkter sker i anslutning till behandlingsytan. Den 

nuvarande platsen för behandling ligger i den centrala delen av anläggningen, vilket framgår 

av översiktskartan, bilaga 3. 

Figur 1. Principskiss på uppbyggnad av en RK-cellreaktor. 

Under 2004 behandlades 15 000 ton material inkl strukturmaterial i denna styrda process, RKcellreaktorer. 

Av detta blev 7 000 ton ett växtskiktsmaterial som användes till det översta 

skiktet vid sluttäckning av hushållsdeponin. Nedbrytningen av material reducerar mängden 

material med 30-50%. Under de närmsta åren beräknas den behandlade volymen öka då fler 

ansluter sig till systemet, både hushåll och företag. Produktionen av gas har beräknats till 

270 000 kWh per år. 

I ett framtida scenario kan det finnas behov av att byta ut RK-cellreaktorerna mot reaktortankar 

av stål eller liknande. Ett sådant utbyte bör ske om utvecklingen av biogas som fordonsbränsle 

blir aktuellt i regionen. Skillnaden i teknik ligger bl a i en snabbare omsättning och 

nedbrytning av det biologiska materialet, vilket är gynnsammare för en stabilare metangasproduktion. 

Biogas renas och upparbetas till fordonsgas för att kunna användas bl a till bussar 

i Södertälje. 

9 (36)

Avfallsfraktioner 

Matavfall 

Figur 2. Principskiss över framställning av jordprodukter. 

4.2 Biocellreaktorer 

Process 

• Sönderdelning och 

blandning 

• Rötning och/eller 

kompostering 

• Siktning, eftermognad 

Strukturmaterial 

Sand 

Siktrest 

Produkter, 

avsättning 

Råkompost 

Biocellreaktor 

Materialåtervinning 

Hushållsavfall som inte går till RK-cellreaktorerna från sorteringsanläggningen behandlas i en 

sk biocellreaktor. Till skillnad från RK-cellreaktorerna hanteras stora volymer i biocellreaktorn. 

Tillfört material utgörs främst av cellulosarikt material som efter hydrolys utgör en effektiv 

biogasråvara, men även av strukturmaterial och luftavskärmande tätningsmaterial. 

Reaktorn är ett slutet system med tät botten och väggar av svetsad plast- eller gummiduk. I 

botten på biocellreaktorn ligger ett dränerande material för uppsamling av lakvatten. Bottenplanet 

lutar något för att lakvatten ska ledas till en lågpunkt där en insamlingsbrunn finns. 

Från brunnen sker överföring av lakvattnet antingen till befintlig lakvattendamm eller för recirkulering 

i reaktorn, figur 3. 

Jord 

10 (36)

Figur 3. Prinsipskiss över konstruktionen av Biocellreaktorn. 

På ungefär var tredje meter läggs horisontella perforerade gasledningar och undertryck appliceras 

så snart täckning skett. Gasen samlas in i det befintliga gasinsamlingssystemet. När biocellreaktorn 

är fylld sätts ett antal vertikala brunnar för att dra ut mer gas, då igensättning av 

de horisontella gasledningarna på de understa nivåerna kan uppstå. Överst läggs ett täckskikt 

för att förhindra att syre tränger ner till gasinsamlingssystemet samt att förhindra emissioner 

från biocellreaktorn. I samband med rötningen i biocellreaktorerna planeras även en aktiv 

biokemisk luktreduktion genom tillsatser av luktreducerande ämnen redan i rötningsfasen. 

När gasproduktionen avtar grävs biocellreaktorerna ur. Inom en treårsperiod från det att biocellreaktorn 

är avslutad bedöms gasen ha avtagit så mycket att efterbehandling kan påbörjas. 

Efterbehandlingen består av utgrävningen som sker i etapper (batch-vis) så att det finns tid att 

behandla materialet för att minska eventuell dålig lukt. Tillsättning av kemiska föreningar t ex 

järnföreningar kan göras för att binda svavelföreningar, som ofta ger upphov till lukt (”ruttna 

ägg-doften”). Luftning av materialet som startar en komposteringsprocess är ytterligare ett 

sätt att förebygga lukt. 

Materialet siktas och sållas därefter för att förädlas till råkompost, strukturmaterial för vidare 

rötning, eller bränslen samt inerta material såsom metaller, glas m m går till återvinning. I 

figur 4 beskrivs övergripande behandlingen av material i biocellreaktorer. 

11 (36)


Hushållsavfall, 

restpåse 

Process 

Sönderdelning, 

rötning, 

efterbehandling 

Figur 4. Principskiss över behandling av material från biocellreaktorn. 

Produkter, 

avsättning 

Råkompost 


Deponirest 

Brännbart 

Strukturmaterial 

En liten andel av det utgrävda materialet bedöms inte kunna återvinnas eller processas vidare. 

Detta material är biologiskt inert och utgör ca 15 % av tillfört material och kan behöva deponeras 

på en Icke-farligt avfall deponi En biocellreaktor är i det närmaste avslutad och en ny 

har påbörjats. Den avslutade Biocellreaktorn rymmer drygt 100 000 ton. Avsikten är att växelvis 

fylla respektive gräva ur reaktorerna men beroende på behandlingstiden kan det bli aktuellt 

att även ha ytterligare reaktorer. Metangasuttaget blir högre än i RK-cellreaktorer och 

beräknas till 180-200 m 3 gas per ton vilket beror på längre behandlingstid. 

Den nuvarande platsen för behandling av Biocellreaktorn ligger i den centrala delen av anläggningen, 

se översiktskartan, bilaga 3. 

Under de närmaste åren beräknas volymen av den utsorterade restfraktionen från hushållen 

och därmed jämförligt avfall öka från i dag ca 35 000 ton till närmare 100 000 ton bl a beroende 

på att fler hushåll ansluter sig till systemet. 

12 (36)

4.3 Kompostering 

Den sökta verksamheten omfattar kompostering av ris, grenar, löv från park- och trädgårdsavfall 

eller motsvarande. I figur 5 beskrivs övergripande behandling av material genom kompostering. 

Avfallet flisas och material som t ex stallgödsel eller liknande blandas in för att optimera 

och påskynda processen. Behandling sker på konventionellt sätt i en enkel icke styrd 

komposteringsmetod varvid materialet läggs ut i långa strängar (s.k. strängkompostering). 

Komposten används som tillsats i växtskiktet i sluttäckningen eller för extern avsättning. 

I dagsläget tas runt 4 000 ton trädgårdsavfall emot och det nu sökta tillståndet omfattar 20 000 

ton, varav det mesta även i fortsättningen beräknas nyttjas som strukturmaterial i RKcellreaktorerna. 

Lokaliseringen kommer vara i anslutning till RK-cellreaktorerna för att samnyttja 

den maskinella utrustningen, se översiktskartan bilaga 3. 


Ris, löv och grenar 

Trädgårdsavfall 

Parkavfall 

Figur 5. Principskiss över kompostering. 

4.4 Latrin 

Tillsats ex stallgödsel 

Process 

Sönderdelning, 

strängning, vändning, 

nedbrytning, 

siktning 

Produkter, 

avsättning 

Råkompost 

Inert material 

Siktrest 

Latrintunnor hämtas idag från bl a sommarfastigheter. Volymen uppgår till ca 140 ton och 

beräknas öka till 500 ton. Telge Återvinning har sökt dispens att få deponera latrintunnor under 

2005. Beslut har ej erhållits. 

Telge Återvinning avser framöver att mellanlagra latrinen i väntan på borttransport till anläggning 

med tillstånd. När tillräcklig kvantitet erhållits töms tunnorna i en sluten mobil tank. 

Latrinen transporteras till det kommunala reningsverket och de tömda latrinkärlen skickas till 

förbränning. 

13 (36)

4.5 Hushållens farliga avfall 

Hushållens farliga avfall omfattar bl a lösningsmedel, oljefilter, färgavfall, bekämpningsmedel, 

batterier, småkemikalier, kvicksilverhaltigt avfall, spillolja och kylmöbler och uppgick 

2004 till drygt 200 ton. Mottagningen sker på återvinningscentralen på Tveta Återvinningsanläggning 

samt på Returen i Södertälje. 

Spillolja mellanlagras i invallade tankar på hårdgjord yta för vidare borttransport till anläggning 

för återvinning eller destruktion. Övrigt Farligt avfall hanteras av utbildad personal genom 

grovsortering och mellanlagring under tak. Anläggningen ligger på tätt underlag med 

tillgång till absorptionsmedel i händelse av spill. Avfallet märks upp enligt ADR-S eller ADR 

och transporteras av godkänd transportör till anläggning med erforderliga tillstånd. Behandling 

av Farligt avfall beskrivs även under kapitel 5.3. 

4.6 Störningar samt skyddsåtgärder 

Vid mellanlagring och behandling av hushålls- och trädgårdsavfall kan spridning av lukt från 

rötning och kompostering ske. Lukt kan uppstå redan vid insamling av hushållens källsorterade 

avfall då matavfallets organiska material har börjat brytas ner och bildar bl a svavelföreningar. 

De skyddsåtgärder för att begränsa spridning av lukt som har vidtagits och som kommer att 

utvecklas omfattar; 

• anpassa behandlingen i möjligaste mån till väderförhållanden 

• forskning kring luktreducerande insatser samt luktspridning 

• tillföra kemikalier för att reducera lukt 

• luktpanel för att identifiera källan, enkätundersökning 

• minimera exponerat avfall genom att bl a tömma tippfickor före helger/kvällar 

• processoptimering och utveckling av logistik 

Drift av sorteringsanläggningen för hushållens påsar innebär även viss belastning genom ökad 

energiförbrukning vid ökade mottagna mängder. Transporter till och från anläggningen och 

inom verksamhetsområdet ger upphov till buller. Hantering av hushållsavfall innebär att vatten 

bildas och måste omhändertas. 

Hantering av hushållsavfall kan attrahera vitfågel varför avskjutning av vitfågel sker regelbundet 

för att hålla antalet nere. Dessutom pågår sluttäckning för att minska tillgängligheten 

av avfall. 

Farligt avfall anses inte orsaka några störningar då detta hanteras invallat samt eventuellt under 

tak. Inkommet styckegods hanteras så att risk för läckage, brand m m förebyggs. Om spill 

förekommer behandlas ytan med absorbent. Dagvatten samlas upp och behandlas vid behov i 

lokalt system. Uppkommet lakvatten behandlas i den lokala reningsanläggningen. 

14 (36)

5. Mellanlagring, sortering, upparbetning av grov-, bygg-, 

rivnings- och industriellt avfall 

5.1 Upparbetning i mekanisk behandlingsanläggning 

Med grov-, bygg-, rivnings- och industriellt avfall avses allt uppkommet avfall från hushållens 

grovavfall till företagens och industriernas avfall. Totalt kan mängderna uppgå till storleksordningen 

100 000 ton men styrs av konjunkturer och konkurrenssituationen i regionen. 

Grovavfall från hushåll och företag kommer bl a från återvinningscentralerna på Tveta Återvinningsanläggning 

respektive Returen i Södertälje. 

Inkommande osorterat avfall tippas på en asfalterad platta, där sortering sker i olika fraktioner 

såsom trä, plast, wellpapp, skrot, betong m fl. Utsortering sker maskinellt med sorteringsgrip. 

Allteftersom avsättningsmöjligheterna för restprodukterna ökar förfinas sorterings- och upparbetningstekniken. 

I figur 6 redovisas övergripande principen för behandling av grov-, bygg-, 

rivnings- och industriellt avfall. Upparbetningen sker i den centrala delen av anläggningen, se 

översiktskartan bilaga 3. 

När materialen är upparbetade läggs de olika materialslagen på mellanlager. Bränslen läggs i 

anslutning till upparbetningsplatsen i de centrala delarna av anläggningen. Särskild plats finns 

för skrotåtervinningen. Lokaliseringen för mellanlagring ligger huvudsakligen i de centrala 

delarna av området. Även ytor som sluttäckts kan i framtiden utgöra tillfälliga mellanlagringsytor. 

Utbyggnad av hårdgjorda ytor för mellanlagring av inkommande material och färdigt 

bränsle kommer att ske i takt med ökat behov. Rena fraktioner går direkt till fragmentering 

t ex upparbetning av brännbart material eller material till biologisk behandling. 

Upparbetning sker också av inerta, historiskt deponerade material och mellanlagrade avfallsslag 

t ex byggnadsmaterial som tegel, betong, fundamentkonstruktioner samt betongslipers. 

Genom krossning och siktning erhålls ett konstruktionsmaterial för extern och/eller intern 

avsättning. 

15 (36)

Hela materialflödet framgår av nedanstående schematiska bild. 

Avfalls- 

Sortering Process 

fraktioner 

Inkommande 

osorterat 

avfall 

Rena 

fraktioner 

Träavfall 

Trä, papper, 

plast 

Skrot 

Restavfall 

Fragmentering, 

metallavskiljning, 

siktning, bearbetning 

Figur 6. Principskiss över behandlingsanläggning för grov-, bygg-, rivnings- och 

industriellt avfall. 

5.2 Mellanlagring och nyttjande av material 

Produkter, avsättning 

Bränsle/brännbart 

Kompost 

Material för biologisk behandling 

Inert material 


Metallåtervinning 

Deponirest 

Konstruktionsmaterial 

Gjuterisand mellanlagras vid askdeponin och används för mellantäckning på deponin och för 

brandbekämpning. Sanden används också som inblandning vid jordframställning. Avvattnat, 

rötat slam från reningsverk, gatu- och industrislam mellanlagras i anslutning till verksamheten 

och används för bl a sluttäckningen. Rötat slam används även för täckning av gasledningar för 

att förhindra avgång av emissioner från deponin och/eller biocellreaktor. 

Under 2004 tog Tveta Återvinningsanläggning emot drygt 60 000 ton material emot, varav ca 

52 000 ton återanvändes eller förädlades till bränsle. Material som tas emot för att nyttjas 

inom anläggningen går främst till sluttäckning. Behov av material uppstår i takt med att täckningen 

fortlöper. För varje hektar sluttäckning krävs ca 40 000 ton material. Återvinningsmaterial 

nyttjas också för att bygga t ex skyddsvallar, underhålla vägar på området, konstruktion 

av biocellreaktor m m. 

16 (36)

5.3 Industrins och företagens farliga avfall 

Företagens farliga avfall omfattar styckegods (t ex färg-, lim- och lackavfall), batterier, elektronik, 

oljor mm. Avfallet är klassat hos kund och uppmärkt enligt ADR-S i vissa fall ADR. I 

de fall extra sortering behövs, utförs detta av utbildad personal. Farligt avfall, som inte kan 

behandlas på anläggningen mellanlagras (se översiktskartan, bilaga 3) tills lämpliga transportkvantiteter 

uppnås, varefter avfallet transporteras till extern anläggning. För att effektivisera 

borttransporter kommer ompackning och viss omemballering ske. Även elektronikskrot mellanlagras 

före leverans till anläggning med erforderliga tillstånd. 

Området för mellanlagring av styckegods utgörs av en yta med tätt underlag och invallning. 

Ytan är beständig mot det avfall som lagras och skyddas mot nederbörd. Invallningen är så 

konstruerad att allt vatten, nederbörd eller läckage, samlas upp och kan avledas till en insamlingsbrunn 

med oljeavskiljare. Förorenat vatten behandlas före utsläpp till recipient. Spillolja 

mellanlagras i invallade tankar på hårdgjord yta för vidare borttransport till anläggning för 

återvinning eller destruktion. Olje- och/eller metallförorenade jordar och schaktmassor mellanlagras 

i anslutning till jordbehandlingsanläggningen på hårdgjord yta, se kapitel 8. Flytande 

avfall hanteras även i anläggningen för flytande avfall, se kapitel 7. 

Mellanlagret består av följande enheter: 

• Varmförråd i container vid återvinningscentral 

• Kallförråd i tältbyggnation 

• Emballageuppställningsyta för t ex IBC, kryobox mm 

• Tank för spillolja 

• Uppläggningsyta för slipers, telefonstolpar, kreosotförorenat trä 

• Övrigt förorenat trä t ex impregnerat trä, rester från brunna byggnadskonstruktioner 


De olägenheter som kan uppstå vid mellanlagring, sortering, upparbetning av grov-, bygg-, 

rivning- och industriellt avfall är damning och buller. Bullernivåer har uppmätts för olika maskiner 

och bedömningen är att bullernivåer ej kommer att överskrida gällande villkor. För att 

minska risken att damning uppstår vattenbegjuts avfallet. 

Farligt avfall anses inte orsaka några störningar då detta hanteras invallat samt eventuellt under 

tak. Inkommet styckegods hanteras så att risk för läckage, brand mm förebyggs. Om spill 

förekommer behandlas ytan med absorbent. Dagvatten samlas upp och behandlas vid behov i 

lokalt system. 

17 (36)

6. Mellanlagring och upparbetning av förbränningsrester 

Idag mottas flyg- och bottenaskor samt slaggprodukter som klassas som Icke-farligt avfall. 

Dessa återanvänds för sluttäckning av askdeponin och del av hushållsdeponin enligt rehållna 

tillstånd. Mängder som mottas idag omfattar ca 60 000 ton och kommer att öka framöver bl a 

genom en förväntad utbyggnad och övergång till kraftvärme vid Igelstaverket i Södertälje. 

Mottagning av askor som inte klassas som Farligt avfall sker på askdeponin. Askorna behandlas 

genom siktning och blandning för att kunna användas som tätskikt vid sluttäckningen. 

Slaggprodukter upparbetas genom metallavskiljning och siktning i flera fraktioner. 

Principskissen i figur 7 beskriver i huvuddrag hur förbränningsrester mellanlagras och upparbetas 

före återvinning alternativt deponering. 

Sökta mängder förbränningsrester omfattar; 

• Flygaska och bottenaska från biobaserad förbränning 

• Slaggprodukter från avfallsförbränning 

• Flygaska, rökgasreningsprodukter, kondensat eller motsvarande från avfallsförbränning 

samt övriga förbränningsrester 

Avfallsfraktioner Process Produkter, avsättning 

Flygaska 

Bottenaska 

Övriga förbränningsrester 

Mellanlagring 

Upparbetning 

Figur 7. Principskiss över behandling av förbränningsrester. 

Metallåtervinning 

Konstruktionsmaterial 

(sluttäckning, 

vägar mm) 

Deponering 

Avsikten är att även omhänderta och nyttja askor som klassas som Farligt avfall. Den utökade 

verksamheten omfattar mellanlagring, upparbetning och återvinning av askor, slagg och andra 

produkter som kan komma att klassas som Farligt avfall eller material som kan innehålla del- 

18 (36)

flöden som klassas som Farligt avfall. Behandling sker på en ny anläggning för Farligt avfall 

med konstgjord geologisk barriär, dräneringsskikt och bottentätning, se kapitel 9.3. 

Förbränningsrester som inte omedelbart används som konstruktionsmaterial läggs upp som 

mellanlager. Vissa mängder kan behöva deponeras på befintlig plats för deponering av Ickefarligt 

avfall enligt gällande tillstånd eller på den nya deponin för Farligt avfall. Förbränningsrester 

tippas över kant eller läggs på hög och planas ut med hjullastare. Mindre mängd annat 

material t ex bergkross tillförs för att göra materialet farbar. 

6.1 Primära och sekundära material 

Undersökning av askor påbörjades redan 1996 då de första försöken att återanvända askor för 

sluttäckning utfördes på Tveta Återvinningsanläggning och omfattade två mindre områden på 

hushållsdeponins östra slänt. Området utvidgades sedan till att omfatta fyra hektar. Ett omfattande 

undersökningsprogram som utfördes vid Luleå Tekniska Universitet låg till grund för 

att börja nyttiggöra askor för bl a tätskikt vid sluttäckning. Se vidare kapitel 10. 

Tillgången på naturliga geologiska material med låga k-värden (hydraulisk konduktivitet 

mindre än 1 x 10 -9 m/s) är begränsad i stora delar av landet. Möjligheterna att använda avloppsslam 

från reningsverk, gjuterisand från industrier, grönlutsslam från massaföretagen med 

bl a askinblandningar har undersökts för att studera om tillräcklig täthet och långtidsbeständighet 

kan nås med sådana restprodukter. Ett nationellt program för miljövänlig användning 

av askor startade 2003 (Värmeforsk). 

Användning av restprodukter som t ex askor för bl a vägbyggnationer, sluttäckning av deponier, 

återföring till skog ska betraktas som vilket material som helst oavsett om det är primärt i 

form av naturliga geologiska material som moräner, lera m m eller sekundärt som restprodukterna 

utgör. Det viktiga är att materialen när de återanvänds inte påverkar hälsa och miljö. 

En allmän uppfattning är att naturliga material som t ex moräner inte lakar. Lakningstester av 

sådana material visar dock att dessa släpper ifrån sig icke önskvärda ämnen. Dessutom kan 

bortschaktning av sådant material som utgör den naturliga barriären från istiden påverka vårt 

grundvatten. 

Stora mängder material kommer att behövas för att sluttäcka deponier under kommande år. 

En uppskattning visar att i storleksordningen 100 miljoner ton material kommer att krävas. 

Sådana volymer finns inte att tillgå om inte restprodukter kan återanvändas. 

Försöksverksamheten på Telge Återvinning omfattar undersökningar av askor, såväl botten- 

som flygaskor och andra restprodukter, som enskilda material men också som blandmaterial 

för att beskriva verkliga förhållanden. Uppföljning av genomsläpplighet, syrehalt, metangas, 

sättningar mm pågår. De resultat som hittills uppnåtts visar att det även fältmässigt går att 

använda restprodukter som aska, slam, gjuterisand, kompost m fl för att uppnå funktionskravet 

för en sluttäckning. De tätningsegenskaper som askorna uppvisar redovisas under kapitel 

10. 

19 (36)


Mellanlagring av förbränningsrester kan innebära störningar vid tippning i form av damning. 

Askor som kommer till anläggningen är därför befuktade och dammar normalt inte. Transporterna 

medför visst buller och kommer att begränsas till gällande tillstånd. 

Förorenat dagvatten och lakvatten överförs till uppsamlingsdamm för vidare behandling. 

20 (36)

7. Behandling av flytande avfall 

7.1 Behandlingsanläggning för flytande avfall 

Det finns ett stort behov i regionen att behandla flytande avfall. Syftet med att bygga en anläggning 

på Tveta Återvinningsanläggning är att minska den totala belastningen på miljön 

genom att rena avfallsflödena som tidigare har transporterat lång för behandling. I regel är 

dessa vatten mindre komplexa än lakvatten och därmed mer lättbehandlade. Det innebär att 

efter rening kan vattnet överföras till recipient. 

Behandlingsanläggningen för flytande avfall kan ta emot bl a; 

• Gatuslam från dagvattenbrunnar 

• Industrislam från industriområden 

• Oljehaltigt vatten och förorenat vatten från extern och egen verksamhet (vatten från 

fordonstvättar) 

• Annat industriellt förorenat vatten, som t ex blackvatten, emulsioner mm. 

Anläggningen kommer att kunna ta emot upp till 35 000 ton per år och byggs ut etappvis. 

Inkommande avfalls innehåll är känt och kan därför bedömas i ett tidigt skede. Flytande avfall 

består av en inert fraktion (sand och grus) och en förorenad vätskefas med eller utan partiklar. 

Vätskefasen kan innehålla olja och metaller. 

Behandlingsanläggningen består av tre huvudsteg, se figur 8. Vid mottagningsfickan tippas 

allt inkommande flytande och/eller fast material. Tippningen sker över ett galler för att ta bort 

grovt material. Det tyngre materialet sjunker till botten i mottagningsfickan och separeras från 

vattnet. 

Vätskefasen, som består av ett blandat förorenat vatten med bl a metaller och oljor överförs 

till en oljeavskiljartank. Tanken är utformad som en konventionell gravimetisk avskiljare, 

vilket innebär att oljan flyter upp till ytan och skummas av. Den vätskefas som återstår behandlas 

genom fällning, membranfilter eller selektiv jonbytare beroende på vad vätskefasen 

innehåller för ämnen. 

Den fasta fasen efterbehandlas vid behov. Det behandlade fasta materialet erhåller en torrhalt 

som möjliggör direkt omhändertagande på anläggningen som t ex konstruktionsmaterial. En 

filterkaka återstår som eventuellt klassas som Farligt avfall och skickas till destruktionsanläggning 

eller deponeras på anläggningen. 

21 (36)

Avfall 

Mottagnings- 

station för 

flytande avfall 

Process 

Skimming av 

olja 

Behandling av 

vattenfasen 

Behandling av 

fast material 

Figur 8. Principskiss för behandling av flytande avfall. 


Kontroll 

vatten 

Produkter, avsättning 

Olja till återvinning/ 

destruktion 

Recipient 

Fast material för 

återanvändning 

Deponirest 

Vid behandling av flytande avfall kan störning uppstå genom inkommande transporter i form 

av buller. Mottagningsfickan är placerad under tak medan övriga delen av behandlingsanläggningen 

är inbyggd. 

Spridning av lukt från anläggningen bedöms som liten. Vissa kemikalier förekommer i anläggningen 

bl a pH-justerare beroende på vilken teknik som används. Telge Återvinning har 

en kemikaliesamordnare som godkänner nya kemikalier och ett ständigt arbete pågår med att 

byta ut kemikalier mot mindre farliga sådana. Vatten från anläggningen behandlas innan det 

tillförs recipient. Anläggningen bedöms inte att ge upphov till några påtagliga störningar. 

22 (36)

8. Mellanlagring och behandling av olje- och/eller metallförorenade 

jordar och schaktmassor 

8.1 Oljeförorenade jordar och schaktmassor 

Tillstånd om att ta emot, mellanlagra och biologiskt behandla förorenade jordmassor har lämnats 

av miljödomstolen 2005-06-22. 

All jord som levereras ska vara innehållsdeklarerad. Analysprotokoll från miljöundersökningen 

på uppgrävningsplatsen lämnas normalt in innan massorna får levereras. Analysparametrar 

motsvarande Naturvårdsverkets riktvärden tillämpas. 

Inkommande massor tippas på tät bottenplatta för mellanlagring och märkning av jordarna 

sker med ett id-nummer. Bottenplattan är så konstruerad att den är beständig under den tid 

som mellanlagring och behandling pågår och utformad så att genomrinnande vatten hindras 

att röra sig fortare än 1 x 10 -9 m/s. Behandling kan även ske i täta system som med motsvarande 

effektivitet (hindrar vatten att röra sig fortare än 1 x 10 -9 m/s) förhindrar uppkomsten 

och spridning av förorenat lakvatten. 

När all jord inom ett projekt kommit in till anläggningen tas nya prover för att kontrollera 

leverantörens deklaration. När analysresultat erhållits och tillräcklig mängd material finns för 

att starta behandlingen sker eventuell tillsättning av näringsämnen varefter massorna täcks 

och behandlingen påbörjas. Om tillfälligt behov uppstår kan mellanlagring ske på gamla hushållsdeponin. 

Även massor i mellanlager märks med id-nummer. Mellanlagringstiden är 

normalt en månad men kan variera beroende på årstid. Behandlingstiden är normalt mindre än 

ett år. Den maximala mängden som kan behandlas under ett år är 50 000 ton. Behandlingsytan 

är belägen strax norr om lakvattendammen. Se översiktskartan, bilaga 3. 

8.2 Metallförorenade jordar och schaktmassor 

I Södertälje och Stockholms kommun finns stort behov av att kunna nyttja mark som i dagsläget 

innehåller metallföroreningar vilka behöver schaktas bort och behandlas. 

Mellanlagring och kontroll kommer att ske på motsvarande sätt som vid mottagning av oljehaltiga 

massor. Inkommande massor tippas på tät bottenplatta för mellanlagring. Bottenplattan 

är konstruerad på samma sätt som beskrivits ovan, se kapitel 8.1. Vattenavrinning från 

material och ytor går via oljeavskiljare till eventuell efterbehandling. Eftersom jordmassorna 

under behandlingstiden är täckta uppstår ett dagvatten som kan ledas bort till recipient. 

Behandlingen av förorenade massor kommer företrädesvis att ske i kampanjer, vilket kräver 

lagringsmöjligheter för jordarna. All lagring ska ske på hårdgjord yta med uppsamling av vatten. 

23 (36)

Avfall Process Produkter, avsättning 

Mellanlagring 

Kompostering 

Jordtvätt 

Solidifiering 

Stabilisering 

Termisk 

behandling 

Återanvändning externt 

Återanvändning 

konstruktionsmaterial 

bl a sluttäckning 

Deponering med 

behandling 

Deponering utan 

behandling 

Figur 9. Principskiss över behandling av olje- och metallförorenade jordar och 

schaktmassor. 

8.2.1 Behandlingsmetoder 

Telge Återvinning avser att använda såväl fasta som mobila anläggningar. Vilken metod som 

är mest lämplig varierar beroende på jordens- och föroreningarnas egenskaper. Anläggningen 

skall kunna tillhandahålla behandlingsmetoder som minskar volymen förorenat material, bryter 

ned föroreningar eller minskar föroreningarnas farlighet och spridning. 

Koncentrationsmetoder ger upphov till en rest, vilken kommer att omhändertas på godkänd 

anläggning (antingen externt eller på Tveta Återvinningsanläggning). Telge Återvinning ansöker 

om följande behandlingsmetoder: 

a) Jordtvätt 

Jordtvätt avskiljer och koncentrerar en förorening genom att tvätta bort de fina kornfraktionerna 

ur massorna, till vilka föroreningar ofta binds. Metoden är lämplig för metallföroreningar, 

men även organiska föroreningar, t ex olja och polyaromatiska kolväten, kan avskiljas. 

24 (36)

De förorenade massornas kornstorleksfördelning begränsar metoden och en förutsättning är 

att de geokemiska och fysikaliska egenskaperna är sådana att föroreningarna adsorberats till 

finfraktionen. Metoden, som är sluten, ger upphov till ett processvatten och en koncentrerad 

jordrest som deponeras på Tveta Återvinningsanläggning eller annan godkänd anläggning. 

b) Termisk avdrivning 

Vid termisk avdrivning avskiljs föroreningarna i jorden genom att de förgasas, samlas upp 

och filtreras bort, kondenseras eller tas omhand för destruktion i en efterbrännkammare eller 

absorberas till specifika absorbenter. Metoden är i huvudsak lämplig för svårnedbrytbara organiska 

föreningar och kvicksilver. Metoden ger upphov till gaser som måste renas via filter 

som uppfyller kravet för en förbränningsanläggning 

c) Stabilisering 

Stabilisering innebär att föroreningarna görs mindre lösliga, mobila och/eller mindre toxiska 

genom kemiska processer, t ex genom inblandning av lämplig kemikalie. Som exempel på 

metod kan nämnas MBS-metoden (Molecular Bonding System) som innebär att metaller 

läggs fast som sulfider. Endast slutna metoder kommer att användas och några emissioner 

bedöms inte uppstå. 

d) Solidifiering 

Vid solidifiering innesluts föroreningarna fysikaliskt genom t.ex. inblandning av cement. Matrisen 

görs så tät att utlakningen domineras av diffusion från ytan istället för att vatten kan 

passerar genom avfallet och föra med sig föroreningar. Endast slutna metoder kommer att 

användas och några emissioner bedöms inte uppstå. 

8.3 Nyttiggörande av behandlade massor 

Renade jordmassor kan återanvändas inom Tveta Återvinningsanläggning. Återanvändning av 

renade jordmassor sker efter varje projekt beroende på behandlingssätt och innehåll. Ambitionen 

är dock att kunna avsätta jordarna externt. 


Eventuella störningar kan uppstå vid intransport av jordar och vid lossning. Materialen är i 

regel fuktiga och damning kommer endast att ske i begränsad omfattning. Anläggningen för 

behandling av jordmassorna ligger i låg terräng och i skydd av en skogsridå. Bedömningen är 

att bullernivåerna är låga. Lakvatten och eventuellt dagvatten tas omhand och samlas upp och 

passerar genom en oljeavskiljare. 

25 (36)

9. Deponering 

9.1 Deponering av Inert avfall 

Telge Återvinning deponerar mindre mängder asbest och asbestbeklätt material. Daglig täckning 

sker med t ex gjuterisand. Området är avspärrat och deponering kontrolleras av vågpersonal. 

Med asbestbeklätt material menas sådant material som av hälsoskäl ej ska frånskiljas. 

Asbestdeponin är belägen inom anläggningens avrinningsområde. Deponin ligger separat med 

direkt anslutning till infartsvägen, se översiktskartan bilaga 3. 

Föroreningar från asbestdeponin består av mineralpartiklar, som kan följa med vattenflödet 

från deponerat material. Partiklar som transporteras med infiltrerat vatten fastläggs i marklagren. 

Den geologiska barriären bedöms fördröja avrinning minst ett år enligt kraven i deponeringsförordningen 

för Inert avfall inklusive asbest. Dessutom kan annat Inert avfall bli aktuellt 

att deponera t ex jordar. 

9.2 Deponering av Icke-farligt avfall 

9.2.1 Askor 

Nuvarande verksamhet omfattar mottagning och behandling av askor på deponi för Ickefarligt 

avfall och beräknas räcka 10-15 år, upp till höjden +95 meter. Askdeponin sluttäcks 

etappvis. Hittills har 1,5 hektar sluttäckts. Miljööverdomstolen har i sin dom 2003-12-18 mot 

bakgrund av de utredningar Telge Återvinning redovisat bedömt att geologisk barriär finns 

och uppfyller kraven enligt 19-20§§ i deponeringsförordningen. 

Miljödomstolen har vidare medgivit dispens från bottentätning enligt 22§ i deponeringsförordningen, 

då man funnit att ingen risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller 

miljön uppstår. Telge Återvinning har för avsikt att fortsätta deponera askor på nuvarande 

deponi för Icke-farligt avfall. 

9.2.2 Hushållsavfall och industriellt avfall 

Nuvarande verksamhet omfattar att en liten mängd ej sorterbar fraktion av industriellt avfall 

läggs på deponi. Sedan 2001 har inget hushållsavfall deponerats. Fyra hektar av deponin håller 

på att sluttäckas enligt tillstånd 2000-06-20. Resterande ytor av hushållsdeponin, kommer 

också att sluttäckas när den inlämnade ansökan om sluttäckning har behandlas av miljödomstolen. 

Deponering kommer att ske dels av en liten ej återvinningsbar fraktion från utsortering av 

biocellreaktorn samt dels en liten ej sorterbar fraktion från industriellt avfall. Deponin kommer 

att placeras i anslutning till deponin för Farligt avfall, se översiktskartan bilaga 3. En 

konstgjord geologisk barriär kommer att anläggas på berg och med dräneringsskikt samt bottentätning 

som uppfyller deponeringsförordningens krav på en deponi för Icke-farligt avfall. 

26 (36)

9.3 Deponering av Farligt avfall 

Geologiska och geotekniska markundersökningar har gjorts i området söder om lakvattendammen, 

vilka redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen bilaga 11. Markbetingelserna bedöms 

lämpliga för en anläggning med konstgjord geologisk barriär för en Farligt avfall deponi. 

Telge Återvinning avser att fortsättningsvis ta emot askor och även sådana som klassas som 

Farligt avfall. Askor klassade som Farligt avfall kommer att läggas upp, mellanlagras för att i 

första hand återanvändas och i andra hand deponeras på deponin för Farligt avfall. 

Deponering av förorenade massor kan även bli aktuellt. Initialt planeras en deponeringsyta på 

ca 10 000 m 2 , vilket motsvarar en deponeringsmängd på ca 200 000 m 3 . Om behov finns kan 

ytan utökas etappvis. 

9.3.1 Uppbyggnad av deponi för Farligt avfall 

Av översiktskartan bilaga 3, framgår deponins placering. Utformning av geologisk barriär, 

bottentätning och dräneringslager sker enligt kraven i deponeringsförordningen, 18-22§§, se 

figur 10. Materialet ska vara så konstruerat att det tar minst 200 år för lakvatten att passera 

den geologiska barriären. I det aktuella fallet ska en konstgjord barriär anläggas med en hydraulisk 

konduktivitet mindre än 10 -9 m/s. Bottentätningen får inte heller släppa igenom mer än 

5 liter lakvatten per m 2 och år. 

Ev slitlager 

för arbetsyta 

Skyddslager av krossmaterial/grus (0,1 m) 

Dränlager makadam (0,5 m) 

Geologisk barriär med monolitisk aska (0,2 m) 

Avjämning mot berg 

Bentonitmatta, eller 

motsvarande 

Max lutning 

1:3 

Figur 10. Principskiss av uppbyggnad av geologisk barriär med bottentätning för deponi 

för Farligt avfall. 

27 (36)

Ytan där deponin ska anläggas ligger på berg. Uppskattad mängd berg som kommer att 

sprängas bort är ca 70 000 m 3 . Den konstgjorda geologiska barriären består av en blandaska 

av flyg- och bottenaska ca 0.2 m. Undersökningar har visat att en monolitisk struktur bildas 

och att permeabilitetskravet på 10 -9 m/s uppnås. För att förstärka den geologiska barriären kan 

en bentonitmatta eller liknande läggas ovanpå. Bottentätningen består av färsk flygaska och 

bildar i likhet med den geologiska barriären en motsvarande tät struktur. 

Därefter läggs ett skikt med dränmaterial bestående av makadam 8-16 mm, vilket kan förstärkas 

med dräneringsledningar för att avleda vatten vid större flöden. Ovanpå läggs en geotextil 

och därefter ett skyddslager bestående av krossat material. Överst anläggs ett slitlager som 

arbetsyta. 

Deponin har vallar på alla sidor med en maximal lutning av 1:3. Vallarna konstrueras på sätt 

som beskrivits i figur 10. Askan tippas på underlaget. 


Deponering av Farligt avfall respektive Icke-farligt avfall innebär störningar i form av det 

buller som uppstår vid interna transporter till deponeringsplatserna. Damning kan reduceras 

vid behov genom bevattning. Lakvatten från deponering av Inert avfall (asbest), Icke-farligt 

avfall (restfraktion från biocellreaktor, industriellt avfall) samt Farligt avfall (askor och jordmassor) 

leds till lakvattensystemet för behandling. 

Vid konstruktion av deponin kan buller och damning uppstå vid sprängningsarbeten. Borttransport 

av bergmassor medför ökad trafik samt buller. Transporterna kommer att öka med 

ca 7 transporter/dag under tre år för att transportera ut uttaget berg. Delar av de bortsprängda 

mängderna kommer att nyttjas lokalt vid uppbyggnaden av deponin. För sprängningsarbete 

kommer Svensk Standard att följas. Bullrande maskiner skall vara så ljudisolerade och arbetena 

ske på sådana tider under dygnet att Naturvårdsverkets riktvärden i Publikation 1975:5 

”Buller från byggplatser” ej överskrids. 

28 (36)

10. Sluttäckning 

10.1 Erfarenheter från sluttäckningen 

Telge Återvinning har i ansökan, 2004-10-26 i mål M 30102-04:5, ansökt om att få sluttäcka 

den del som återstår av hushållsdeponin och som inte ingår i de 4 hektar försöksyta som tidigare 

beslutats av domstolen. I den Tekniska beskrivningen till tidigare ingiven ansökan, har 

Telge Återvinning beskrivit metoden (TvetaMetoden) och de restprodukter som är tänkta att 

användas vid uppbyggnaden av sluttäckningskonstruktionen såsom askor, schaktmassor, slam, 

kompost, gjuterisand och glaskross. Telge Återvinning hänvisar härvid till kapitel 4 sidan 9 - 

12 i den Tekniska beskrivningen till ansökan 2004, bilaga 9:3. 

Erfarenheter från sluttäckning av snart fyra hektar på gamla hushållsdeponin och drygt ett 

hektar på askdeponin är synnerligen goda och visar att TvetaMetoden uppfyller funktionskravet. 

Metoden har redovisats i bilagd artikel i RVF-nytt november 2005, bilaga 9:4. En kort 

sammanfattning av sluttäckningsmetoden (TvetaMetoden) redovisas nedan, i tabell 1. 

Tabell 1. Beskrivning av skiktens tjocklek, materialinnehåll och funktion. 

Lager 

Tjocklek Möjliga materialslag 

Vegetationsskikt ≥ 0,3 m Kompost, renad jord, 

schaktmassor 

Skyddsskikt ≥ 1,5 m Avloppsreningsslam, 

sand, schaktmassor 

m m. 

Funktion 

Växtetablering, erosionshinder, 

vattenhållande. 

Skydda underliggande material 

mot frysning, erosion, uttorkning 

och rotpenetration. Vattenmagasin 

för växtlighet. 

Geotextil Geotextilduk, klass 2 Materialseparation, erosionsskydd 

vid anläggning. 

Dräneringsskikt ≥ 0,3 m Slaggrus, glaskross, 

grus 

Vatteninsamling och transport, 

skydda tätskikt från uttorkning. 

Tätskikt ≥0,7 m Flygaska, bottenaska Perkolation högst 50 l/m 2 och år 

(deponi för Icke-farligt avfall) 

respektive 5 l/m 2 och år (deponi 

för Farligt avfall). 

Utjämnings- och 

gastransportskikt 

≥ 0.5 m Slaggrus, bottenaska 

(grov fraktion), jordar 

Ytavjämning och gastransport 

till insamlingssystem för gas. 

29 (36)

Sedan 2000 har samarbete pågått mellan Telge Återvinning och Luleå Tekniska Universitet 

för att undersöka askornas funktionella egenskaper i sluttäckningskonstruktionen. Omfattande 

materialundersökningar i laboratorium har utförts i kombination med praktiska fullskaletilllämpningar 

på Tveta Återvinningsanläggning. 

Enligt rådets direktiv 99/31/EG har klassning av askor skett. Undersökningar som ligger till 

grund för nyttjandet av restprodukter i sluttäckningen omfattar fysikaliska undersökningar av 

askor och andra material för att visa att funktionskravet är uppfyllt. 

Kemiska undersökningar har utförts på olika materialslag, enskilda eller i kombination, som 

har bedömts möjliga att använda i sluttäckningskonstruktionen. Laktester utförs enligt DIN 

(1984) respektive Nordtest (1998). 

Material som undersökts är slaggprodukter, glas, betong, schaktmassor, renade jordar, avvattnat 

rötat slam och komposter mm. Resultaten visar att många material kan återanvändas i stället 

för att deponeras. Exempel på material som undersökts återfinns i bilaga G:1 i bilaga 9:3 

teknisk beskrivning till ansökan 2004. 

Uppföljning av installerad mätutrustning (lysimetrar) i sluttäckningen har pågått sedan 2001 

och resultatet från dessa lysimetrar visar att deponeringsförordningens krav för deponier uppfylls. 

Några påtagliga sättningar har ännu inte kunnat påvisas. Mindre hopsjunkning har uppmätts 

och är en naturlig konsekvens av den biologiska aktiviteten i upplaget. Sluttäckningen 

kan dock innebära en avtagande gasbildning på grund av brist på vatten. 

Sluttäckningen kommer att ske etappvis allteftersom de olika delarna av deponin avslutas. Ca 

40 000 ton material åtgår per hektar. Behovet av att ta in material till anläggningen för sluttäckning 

kommer att ske i takt med att ytor avslutas, vilket gör mängderna svårbedömda. Material 

som bedöms användbara för sluttäckningen bör inte definieras enligt deponeringsförordningen 

utan nyttjas med utgångspunkt från dess lakningsegenskaper. Hittills uppnådda 

resultat från fältundersökningarna visar att materialen uppvisar andra egenskaper i fält än i 

laboratorieskala. Resultaten har Telge Återvinning presenterat i samband med en nyligen 

genomförd huvudförhandling beträffande sluttäckning av hushållsdeponin, där kvävelakning 

från dränskiktet minska till mycket låga nivåer under en 5-6 års period och klorider på motsvarande 

sätt under en 8-10 års period. 

10.2 Askornas tätningsegenskaper 

I oktober 2002 borrades fyra hål genom askupplaget. Anledningen var att närmare studera 

hydrauliska förhållanden och askans fysikaliska och kemiska förändringsegenskaper under 

drygt 20 år. 

Borrhålen placerades utefter en öst-västlig profil och borrades ner till fast mark d v s genom 

hela askdeponin ner till ler-moränlager som överlagrar berggrunden. Proverna analyserades på 

varje meter för att bestämma fukthalt. Jämförelse gjordes på fukthalt i proverna och fukthalt 

som föreligger vid leverans från värmeverk till deponin. 

30 (36)

Resultaten visar att ingen grundvattenyta eller ens högre fukthalt i de djupare områdena kunde 

konstateras. En mer ingående redogörelse med diagram och fördelning av fukthalt framgår av 

bilaga 9:5. 

Även salthalt i borrproverna har undersökts. Genom analyserna kan slutsatser dras beträffande 

urtvättnings-, laknings-, och transportprocesser. Högre saltjoncentrationer i djupare skikt skulle 

kunna tyda på utlakning av salter från ytliga lägen med hjälp av regnvatten med påföljd att 

en koncentration skulle förekomma. I inget av borrhålen kan det konstateras någon tendens 

till signifikant högre eller lägre salthalt beroende på djupet. Analysen omfattar också porvattnets 

jonsammansättning för att se om kloridhalterna skulle kunna avslöja rörelsemönster för 

vatten. Men resultaten visar att fördelningen av kloridhalterna i fastmaterial respektive lakvatten 

inte ger något stöd för några urlakningsförlopp eller vattenrörelser. 

Ett argument skulle kunna vara att det fasta materialet, som är lösligt i vatten kan tänka sig 

lösas ut med tiden, varvid porsystemet skulle öppna sig och vattenflödet successivt öka. Ett 

sådant antagande är osannolikt eller orimligt och beskrivs som en funktion av en karbonatiseringsprocess, 

som innebär att kalcit bildas varvid porvolymen reduceras. 

I rapporten, se bilaga 9:5, beskrivs vidare den åldringsprocess som sker och är förknippad 

med höga pH-värden. Omvandlingsprocesser sker i mikroskala och styrs av bl a ytspänning 

mellan vätska och gas samt mellan vätska och fast fas. Sammantaget innebär detta att transport 

av vatten och andra ämnen blir diffusionsstyrd d v s mycket långsam. Resultaten visar att 

de undersökningar som gjorts står i god överensstämmelse med uppgifter som förekommer i 

litteraturen. 

Sammantaget visar borresultaten på att någon perkolation inte förekommer i askupplaget. 

Någon grundvattenyta finns således inte och vattenrörelserna är mycket långsamma. Det huvudsakliga 

skälet för detta är att den aska som lagts upp under en 20-årsperiod har genomgått 

omfattande kemiska/fysikaliska processer, vilka lett till en låg permeabilitet. 

Av Avfallsförordningen, framgår att ”stabilisering innebär att avfallsbeståndsdelarnas farlighet 

ändras, varvid Farligt avfall omvandlas till Icke-farligt avfall. Vid solidifiering är det endast 

avfallets aggregationstillstånd som ändras (t.ex. från flytande till fast form) genom tillsatser 

utan att avfallets kemiska egenskaper påverkas.” 

Det kan konstateras att de aktuella omvandlingarna i askdeponin inte inskränker sig till agglomerering 

av partiklar utan innebär genomgripande förändringar av den kemiska/fysikaliska 

formen och egenskaperna hos materialet. Detta innebär att askan genomgått en stabilisering 

även i juridisk mening. 

Enligt Rådets Beslut (2003/33/EG) om kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid 

avfallsdeponier gäller att ”stabilt, icke-reaktivt innebär att avfallet utlakningsegenskaper inte 

kommer att försämras på lång sikt under normala deponiförhållanden eller i samband med 

förutsebara olyckor t ex i själva avfallet genom biologisk nedbrytning, under inflytande av 

långsiktiga miljöförhållanden genom påverkan av luft, temperatur eller mekanisk påverkan 

samt genom inverkan från annat avfall´”. 

Mätningar samt teori ovan visar att några sådana försämringar av materialet som beskrivs i 

Rådets beslut inte är att vänta, men däremot avsevärda förbättringar. Därmed uppfyller den 

konsoliderade askan även EU:s definition på stabilisering. Vidare skiljer man i Rådets beslut 

31 (36)

mellan granulärt och monolitiskt material. Det framgår av resultaten i denna rapport att aska 

har goda förutsättningar att uppfylla även högt ställd krav avseende monolitiskt material. 

Resultaten visar att utläckage från askupplaget på Tveta Återvinningsanläggning är diffusionsstyrt. 

Det innebär att tiden för migration av joner i upplaget och till ytan kan vara mycket 

lång. 

Omvandlingsprocesser 

(metamorfos) 

Lermineralomvandling 

Monolitisk struktur 

Karbonatisering 

Hydratisering 

1 dag 1år 10 år 100 år 1000 år 

Figur 11. Omvandlingsprocesser från askmineral till lermineral. Naturliga processer som 

ger täta askskikt för bl a sluttäckningsändamål och ersätter naturmaterial (ändliga 

resurser). 

Sammanfattningsvis kan de processer som sker i askan från det att askan läggs på upplag och 

planas ut sägas bestå av fyra steg, se figur 11. De två första stegen hydratisering och karbonatisering 

är väl kända fenomen. De diffusionsstyrda processer innebär att askan uppvisar det 

som kan beskrivas som en monolit med endast lakning på ytan. Vidare visar undersökningar 

att askan med tiden omvandlas till lermineral. Motsvarande sker med vulkanaskor och återfinns 

i litteraturen. En omvandling till lermineral innebär att ett tätskikt av askor med tiden 

blir tätare och kan beskrivas i 1000-årsperspektiv. 

tid 

32 (36)


Vid byggnation av sluttäckningen används hjullastare, lastfordon, sikt- och packningsutrustning. 

Vid transporter och tippning av konstruktionsmaterial kan damning uppstå. Materialen 

är i regel fuktiga och någon risk för omfattande damning föreligger inte. 

Bullernivåerna förväntas inte öka. Mängden transporter förväntas inte öka i och med att materialen 

kan återanvändas. Blandning och utläggning av bl a slam kan ge upphov till luktolägenheter. 

Telge Återvinning bedriver ett omfattande förebyggande program för att reducera 

lukt bl a kommer sluttäckning med slam inte att ske under sommarmånaderna. 

Sluttäckningen innebär att lakvattenmängderna minskar med ca 90% vilket innebär en avsevärd 

förbättring i lakvattenvolymer och efterbehandling. Mindre mängd dränvatten kan uppstå 

och kan behöva behandlas under en kortare tid. 

33 (36)

11. Transporter 

11.1 Insamlingsverksamheten 

Telge Återvinning påverkar omgivningen via transporter till och från anläggningen samt maskiner 

inom anläggningen. I dagsläget besöker per dag ca 100 tunga fordon (måndag-fredag) 

och ca 100 personbilar (måndag-lördag) Tveta Återvinningsanläggning. Ca 25% av de tunga 

fordonen beräknas vara i Telge Återvinnings egen regi och resterande 75% är externa kunder. 

Varje bil kör totalt ca 3 mil tur och retur på sträckan Södertälje – Tveta Återvinningsanläggning. 

Vanligtvis är inte in- och uttransporter koordinerade, vilket innebär att en stor del av 

fordonen går tomma på halva sträckan. 

Årsmedeldygnstrafiken på väg 515 uppgick år 1999 till 2 700 fordon med en osäkerhet på +/- 

12%. Uppskattningsvis har en ökning med 10% skett sedan dess, vilket skulle innebära ca 

3 000 transporter/dag. Telge Återvinning medför ett genomsnittligt bidrag om 200 fordon 

måndag-lördag på väg 515. Transporter till och från Tveta Återvinningsanläggning utgjordes 

därmed ca 6 % av trafiken på väg 515 på det aktuella avsnittet. 

Med den föreslagna framtida hanteringen kommer den intransporterade mängden avfall att 

teoretisk kunna uppgå till drygt 700 000 ton, vilket betyder att trafiken till och från området 

kommer att öka med ca 3 gånger, dvs teoretiskt medföra max 600 transporter per dag. Bedömningen 

är dock att det tar flera år att uppnå kvantiteterna och fram till dess har en logistik 

kring in- och uttransporter av avfall respektive restprodukter utvecklats som gör det möjligt 

att reducera antal transporter, bl a med hjälp av GPS eller motsvarande system. Transporterna 

kommer att öka med ca 7 transporter/dag i tre år vid uttransport av det uttagna berget. 

Transporter inom området med egna fordon kommer att öka. Bättre logistik med planerade 

uppläggningsytor för material möjliggör dock att ökningen av interna transporter inte kommer 

att ske linjärt med ökade inkomna mängder. Utrustning för sortering av inkommande blandat 

avfall kommer troligen att öka. Telge Återvinning planerar att bygga om in- och utfarten till 

anläggningen. 


En ökad mängd transporter till anläggningen innebär ökat buller men begränsas till de fastställda 

öppettider som föreslås för anläggningen. Bedömning är att gällande bullervillkor 

kommer att innehållas. Sopning sker vid infarten för att minska damning. Avfall, skräp mm 

som kan trilla/flyga av transporterna begränsas genom att fordon bör vara täckta eller nätade 

vid ankomsten till anläggningen. 

34 (36)

12. Behandlingsanläggningar för dag- och lakvatten 

12.1 Dagvatten 

Dagvatten från återvinningsanläggningar behöver inte avvika från dagvatten från andra hårdgjorda 

ytor. I vissa fall kan de dock innehålla föroreningar beroende på vilken aktivitet som 

skett på ytan. Avrinning från hårdgjorda ytor kommer att avledas och samlas upp för att behandla 

dem efter dess föroreningsinnehåll. Det innebär i praktiken att ett oljehaltigt vatten 

behandlas i t ex oljeavskiljare och kan sedan överföras till recipient i stället för att behandlas i 

flera steg i lakvattenreningssystemet eller att ett partikelrikt vatten passerar ett filter innan det 

överförs till recipient. 

12.2 Lakvatten 

Lakvatten från Tveta Återvinningsanläggning utgör till största delen nederbördsvatten som 

perkolerar ner genom avfallet och sedan leds till lakvattendammen i den östra delen. Runt 

anläggningen sker insamlingen av lakvatten i brunnar, som är placerade så att de utgör lågpunkter 

i närmast omgivande terräng. De är kopplade i serie och överför lakvatten till en stor 

lakvattendamm. Pumpning regleras av nivåvippor. 

Lakvatten från deponier är komplexa och kan kräva flera reningssteg innan det kan återföras 

till naturen. Bolaget har ett lokalt system dit vatten leds och renas. Vattnet passerar i ett eller 

flera av de steg som lakvattensystemet består av beroende på föroreningshalter och föroreningens 

art. 

Figur 12. Principskiss på den lokala lakvattenreningen på Tveta Återvinningsanläggning. 

35 (36)

Lakvattenreningen består av fyra delsteg (processer). 

I första steget samlas lakvatten upp i en lakvattendamm (se figur 12) med en primär funktion 

att förvara och fördröja lakvatten från deponiområdet innan det kan behandlas vidare. Allt 

vatten som kommer till dammen är inte per definition lakvatten utan även dagvatten från 

hårdgjorda ytor inom anläggningsområdet. En effekt av fördröjningen är att sedimentation av 

partiklar kan ske. Genom att dammen luftas kan järn- och manganutfällning ske och bidra till 

avskiljning av metaller då de fällda komplexen sedimenterar. Luftningen motverkar risken för 

svavelvätebildning. 

Det andra steget har till syfte att reducera metaller och avskilja svårnedbrytbart organiskt material 

i ett förbehandlingssteg. Detta sker genom att höja pH och tillsätta en flockulerande kemikalie 

för att därigenom få en fällning. Innan det behandlade vattnet leds vidare kan en pHsänkande 

kemikalie, syra, tillsättas så att pH blir fördelaktigt i efterföljande reningssteg. En 

mindre reduktion av kväve sker även under förbehandlingen. Det slam som bildas i den kemiska 

fällningen samlas upp och tas om hand på Tveta Återvinningsanläggning. Alternativt 

kan reaktiva filter användas. 

Behandlingen i steg tre består av parvisa små dammar, s k komprimerade våtmarker. Vattnet 

filtreras genom en bädd av torv och sand och processen styrs genom intermittent belastning. 

Detta innebär att dammarna fylls upp och kvarhåller vatten under ca sju dygn för att därefter 

tömmas och hållas torra och vilande under ca sju dygn. Genom denna process minskas mängden 

kväve med ca 75% i lakvattnet. 

Under växtsäsong tillförs det renade vattnet ett skogsområde ostnordost om anläggningen. 

Syftet är att befrämja vedtillväxt, vilket innebär att kväve reduceras ytterligare. Bevattningen 

sker inom en kontrollerad yta som avgränsas av ett uppsamlingsdike. Efter detta sista steg kan 

överskottsvatten tillföras det lokala sjösystemet ut till Östersjön. Innan bevattning av skogsområdet 

sker passerar det renade vattnet en kontrolldamm, där provtagning sker. 

Den lokala lakvattenreningen renar lakvatten under sommarperioden, då systemet nyttjar biologiska 

processer med mikroorganismer. Under vintertid överförs i dagsläget allt ickebehandlat 

lakvatten till det kommunala reningsverket. Lagringsvolymen för lakvatten anpassas 

till behoven som finns för lagring under vinterperioden. 

Mätningar av insamlat vatten som förts till Himmerfjärdsverket sedan 1991 har varierat mellan 

34 000 och 118 000 m 3 och har i snitt varit 81 000 m 3 under samma period. Under 2004 

levererades 100 000 m 3 vatten till Himmerfjärdsverket. 

Utveckling av reningstekniken kommer att fortsätta. I ett nyligen uppstartat projekt används 

reaktiva filter för att minska behovet av kemikalietillsats för att reducera metaller. 

Arbete sker med åtgärder som syftar till en minskad lakvattenbildning bl a genom att sluttäcka 

deponin. Att separera vatten med olika föroreningsgrad är ett arbete som avses att genomföras 

på anläggningen. Telge Återvinning anlägger en ny lagringsdamm på hushållsdeponin. Syftet 

är att dels kunna mellanlagra lakvatten under vinterperioden, dels att i anslutning till dammen 

anlägga ett markfilter för metallrening. En kommunikation (vattentrappa eller dyl.) anläggs 

mellan den nya och befintliga lakvattendammen för att ge möjlighet till ytterligare luftning av 

vattnet. 

36 (36)

Teknisk beskrivning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?