Allt om GuldkärnanGalan - Marknadsföreningen i ...

möjliggör mötet
Nr 4 2008
Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen (MiH)
Vinnare!
fyra
Allt om GuldkärnanGalan
En blatte på jobbet
Tuffa tag i coaching

Foto: Ulla Alderin Hottade
2
INNEHÅLL
Vinn, vann, vunnet
Hur känns det? MiHngel ställer utvalda
frukostvinnare mot väggen.
Galatider
473 gäster och underhållning
på högsta nivå.
Årets Guldkärnangala
slog alla rekord.
Med fötterna i vädret
Designpristagaren Anna Kraitz spetsar sina
böljande former med allvar och humor.
5
6
Jonas Högström skulpterade årets Guldkärnanpriser
och har en alldeles egen tolkning av hur
pristagarna tänker.
14
Böljande fomer
Sopor på topp
Innovation, gott ledarskap och nytt grepp
om branschen gav Ohlssons årets Guldkärna
i kategorin marknadsföring.
bilar
Vallåkraträffen är höjdpunkten för både
underhållssugna familjer och grabbar
med olja under naglarna.
Hjärtat med på isen 20
En kille med sinne för sport, både på och
utanför isen. Kenny Jönsson vann Guldkärnan
för bästa personlighet.
Annika
Möjligheter Reklam
MiHngel ges ut av Marknadsföreningen
i Helsingborg, www.mih.m.se
Ansvarig utgivare
Hans Nelson, ordf@mih.m.se
Redaktör
MakeSense Communication,
tel 042-12 19 00
eva@make-sense.se
12
16
18
Utifrån-och-in 23
Den som vill vårda sitt varumärke måste lära sig se
utifrån-och-in, istället för inifrån-och-ut, konstaterar
MiHngels varumärkesguru Bengt Håkansson.
Tänka med brytning
24
Blatteförmedlingen knäcker fördomar bland
arbetsgivare med tuffa diagnoser och rekrytering.
Coacha eller förmedla
Många ledare tror att de coachar. Men tänker
egentligen fel. Karin Tenelius försöker få dem
på rätt spår.
Bilden 29
Fotograf Li Fernstedt, verksam i Helsingborg
och Göteborg, ställer ut.
Om Luciafirande, nya teman och besök
från Marknadsförbundet. Bland annat.
26
Smått blått 30
Unga på hugget 31
Snart dags för Forzamässa som slår alla
rekord i ung företagsamhet.
Idé, form och layout
Möjligheter Reklam AB,
tel 042-12 14 40, mail@mojligheter.se
Annonsbokning
Media Support AB, tel 042-12 43 00
media.support@telia.com
Repro & tryck Printing Malmö AB
Kuvert Harry Kuvert
Distribution StroedeRalton / Bring Citymail
Adressregister PAR AB
Eva
MakeSense

Nätverk och inspiration
Marknadsföreningens jubileumsår går mot sitt slut. En hejdundrande 75-årsfest
inledde ett år fullspäckat av rekord. Trots föreningens vördnadsfulla ålder (eller
kanske tack vare) har jubileumsåret kantats av det ena historiska rekordet efter
det andra. Aldrig tidigare har föreningen lockat så många deltagare till mötena,
aldrig har Guldkärnanfesten haft så många gäster och aldrig tidigare har vi varit
fl er medlemmar än jubileumsåret 2008 (1 263 medlemmar).
Men Rom byggdes inte på en dag. 2005 var vi bara ca 300 medlemmar och
ungefär 40 personer per möte. Då skapade vi vår nya vision och spikade målen.
Därefter gav vi oss ut i landet för att inspireras och lära av andra
marknadsföreningar. Väl hemkomna igen kavlade vi upp ärmarna och bestämde
oss för att jobba hårt men ha roligt hela vägen i mål. I dag är det vi som tar emot
besök. Marknadsföreningar och näringslivschefer från hela Sverige är här för att
lära och inspireras av vår Frukostklubb. Det tycker vi är kul. Vi delar gärna med
oss och vi är öppna för alla nya idéer. Den 12–14 mars 2009 är det dags igen.
Då har vi fått förtroendet att arrangera marknadsföreningarnas årliga
ordförandekonferens. 30 föreningar är inbjudna och vi hoppas att vår devis
”Möjliggöra mötet” ska genomsyra konferensen.
När fi nanskris och konjunkturnedgång påverkar oss är nätverk och
inspirerande mötesplatser viktigare än någonsin. Många nya affärsidéer föds i
tider av motgång – det är nu du ska se möjligheterna! Och vår ambition är att
föreningens arrangemang ska ligga rätt i tiden, hålla hög kvalitet och inspirera
dig att våga tänka nytt.
Ha det bra-hälsningar
Hans Nelson
Ordförande i Marknadsföreningen
i Helsingborgsregionen
Ps. Är du inte medlem än?
Gå omedelbart in på www.mih.m.se!
Foto: Ulla Alderin Alderin
LEDARE
3

Nyhet! Mera stjärterum.
Det angenäma problemet: Efterfrågan på platser till vissa ighter bara ökade. Lösningen: Vår nya ATR 72-500 med plats för ytterligare 18
passagerare. När vi valde ut det nya planet så valde vi så miljövänligt som möjligt. ATR 72-500 är bränslesnålt och släpper jämförelsevis ut låga
halter av koldioxid*. Med det nya planet kommer vi att fortsätta med vår täta turlista på sträckan Ängelholm – Stockholm/Bromma. Allt för
en god priskonkurrens, ökad valfrihet och service. Och för att du ska få plats, så klart. Välkommen ombord!
*ATR 72-500: 92 g CO2 per passagerare och km. Boeing 737-600: 156 g CO 2 per passagerare och km.
(Baserat på ygsträcka 456 km och 85 % platsbeläggning ombord.)
FLYG LITE GRÖNARE, F LYG SKÅNSKT.

Jenny Löwenadler
Awapatent, som vann en
resa t o r till Bromma,
Sälen eller Visby med
Kullaflyg och användning
av konferensrum.
1. Jag planerar att åka
till Stockholm i mellandagarna
och hälsa på
vänner (två klasskompisar
från mellanstadiet).
2. Så ofta jag har
möjlighet, så det blir ca
två gånger per månad.
3. Christer Fuglesang!
4. Från början enbart
på grund av föredragen,
men nu även för att
skapa kontakter.
VI
VANN
Morgan Palenryd
Morpal, som vann en
ballongfärd över Nordvästskåne
från Sparbanken
Gripen.
1. Jag tänker åka den
nästa år, eftersom det
var för sent i år.
2. Så ofta jag kan,
nästan varje fredag.
3. Förre skridskoåkaren
Thomas Gustavsson.
4. Jag blev medlem
när jag läste marknadsekonomutbildningen
vid EFL.
OCH VI VILL VETA
1. Vad ska du göra/har du gjort med vinsten?
2. Går du ofta på Frukostklubben?
3. Vem skulle du vilja lyssna på om
du fick välja gäst vid Frukostklubben?
4. Varför gick du med i MiH?
Torvald Ramsten Marika Cullin Åsa Väärälä
NP-Tryck, som vann Sembo, som svarade rätt Kraftaktörerna, en av fem
reklamfilmsproduktion och på svåra frågor och vann som vann gruppresa till
en spot i Idol från TV4. en låda viner från Wine- Arlanda med visning av
Finder från reklambyrån flygplats och tågresa till
1. Jag har inte sett det Pointexpress.
Stockholm mm från SAS/
första utkastet än.
Luftfartsverket.
1.
2. Varje gång, om jag avnjutits till stor belåt- 1. Jag reser den 17
kan.
enhet tillsammans med november och jag ser
vänner. De andra fram emot en trevlig
3. Någon som kan dag då jag ska kombi-
berätta om optimering upp inför ett kommannera nytta med nöje.
av personalresurser de höstmingel.
och när det är dags att
2. Det är ett bra forum
2. Tidigare var jag en med möjlighet till
kunna växa.
självklar besökare, men många spännande
nu fungerar det inte möten. Många bra och
4. Det var faktiskt min med mina arbetstider. inspirerande föredrags-
VD som föreslog det. Jag hoppas att snart få hållare med underhåll-
mingla igen.
ning som överraskar.
Därför går jag så ofta
3. Liza Marklund eller jag kan, vilket innebär
Jens Lapidus.
ca två tredjedelar av de
tillfällen som ges.
4. För att mitt första
besök var en stor
energikick som lockade
till skratt, gav nya
perspektiv till mig som
dåvarande student och
erbjöd utrymme att
mingla med alla sorters
människor.
3. Gärna Anita Roddick,
grundare till The
Body Shop.
4. För nätverkets skull
och för de inspirerande
och duktiga föredragshållarna
på Frukostklubben.
5

Limousine
Ingrid Ohlsson
Galakväll
6
... sågs i minglet
Emma Nilsson och Laurel Willams
Feststass
Dennis Anderberg, Eva Svensson, Thomas Angskog,
Annelie Andréason och Niklas Lundwall.
Annika Eklöf Melking
och Thomas Melking
Carola Svensk och
Mikael Johansson

Per-Magnus
Ericsson
och Johan
Rosenkvist
Anders Dahlvig
och Gunilla Nyman
Guldentré
Christian Orsing, Anna Jähnke
och Peter Danielsson
Mats och Malin Lind
Karin Hoffko och
Ulrika Nordström
Jeanette och
Niclas Folkesson
Tina och Christer Paulsson
Ralph Grizzle och
Monica Bengtsson
Krister Persson
och Lotta Kvist
7

8
Alice Wallhoff, Ulf Soldéus,
Mikael Matsson, och
Anton Fredriksson
Grethe Hedström, Annika Jönsson, Lars Böcker och
Zazza Perninger
475 gäster
Bo-Göran Nilensjö
och Robert Lillhonga
Torkel Brunstorp och
Jeanette Strand
Anders Widborg, Peter
och Malin Thörnwall
Charlotta och
Patrik Nordström
Gunilla Nelson och
Helené Lundahl

Sven Ingvar och Lisbeth Nyberg
Röda mattan
utrullad
Susanne Gustavsson, Berith Werne,
Ewa Bewell och Karin Persson
Erik Antonsson, Johan Frost och Per Jacobsson
Ingrid Wemmert och
Gunilla Starck Hansen
Ola Thufvesson, Anna Fjellner och
Rose-Marie Östberg
Ann-Marie Eliasson, Stig Karlsson och
Margareta Eriksson
9

10
Ekologisk
smakupplevelse
Kattis
höll i
trådarna
Mästerkock
Tacktal

Halsbrytande
Ärtiga brudar
Totalupplevelse
11

Världen från ett

annat
Den som står på huvudet ser världen ur ett
annat perspektiv. Det var utgångspunkten för
skulptören Jonas Högström när han utformade
årets Guldkärnanstatyer.
Marknadsföraren står upp och ner med skylten ”Love
me”, medan designerpriset visar en huvudstående figur
som balanserar en tvåbent stol på sina fötter. Detta
eftersom ”design kanske är snyggt, men inte alltid så
praktiskt”.
– Jag tänkte att alla de som var nominerade till
Guldkärnan är personer med förmågan att se saker
från ett annat håll. Det är bra att få nytt blod till hjärnan,
förklarar Jonas Högström som medger att han som
vuxen inte brukar stå på huvudet så ofta. Men gärna
gjorde det som barn.
Jonas Högström är uppväxt i och verksam i Höganästrakten
och arbetar enbart i brons. Hans skulpturer
finns på olika håll i Nordvästskåne – många har nog
betraktat hans galoschdamer utanför Tretorn och
Poppestatyn vid Fredriksdalsteatern. En skulpturgrupp
är beställd till Vikens hamn och en skulptur av Selma
Lagerlöf till Landskrona.
ULLAREDSKULPTUR
Senaste uppdraget är precis avslutat: en skulptur till
Ullared som föreställer lågprisparadisets skapare
Göran Karlsson i helfigur. Med mobilen i högsta hugg
och snusprillan under läppen.
Bronsarbetet är både tungt och omständligt: Först
skulptur i lera, därefter gipsavgjutning, vaxarbete och
inpackningar innan bronset hälls i formen. Sedan
svetsning, ciselering och patinering …. Totalt blir det
ett tiotal arbetsmoment. Som ändå kan sluta med att
skulpturen liknar en schweizerost på grund av att
bronset har kokat.
Men det är just det långsamma hantverket som
gör att han valt att i 20 år arbeta i brons, förklarar han.
– Det blir som ett gift! Det är lika spännande att
öppna paketet varje gång.
Mycket av det Jonas Högström gör är humoristiskt.
Men han väjer inte heller för det allvarsamma. I en
kollektion realistiska små skulpturer som han arbetat
med i 20 år parallellt med de vanliga uppdragen skildrar
han känslor och relationer. Vardagsnära situationer där
de stora känslorna speglas i den lilla gesten. Senast
ställdes 25 av dem ut i Färgelanda, Vänersborg.
TITLAR GER FÄRG
– Det är mycket hjärta och smärta. Omedelbara situationer
och uttryck som är lätta att identifiera sig med.
Folk gråter faktiskt när de ser dem, det är helt otroligt,
konstaterar Jonas Högström som också arbetar aktivt
med titlarna för att färga tolkningen av verken.
Text: Eva Thelander
Foto: Gustaf L Bjerne
– En skulptur med en pappa som omfamnar ett barn
får ju särskilda dimensioner med titeln ”Helgpappa”.
Just vardagen och enkla ting omkring honom är nog
hans favoritobjekt och största inspirationskälla.
– Jag gillar vardagsföremål, att ge dem namn och
sammanhang. Ibland riktigt skriker det om grejorna.
Tänk dig ett tomt O’boy-paket – det skriker ju efter
barnen!
13

Årets designer 2008
MOTIVERING
En formgivare med båda fötterna
i den skånska myllan och den
blonda fl ätan rakt upp i luften!
Anna levererar med framgång
lustfyllda och ofta överraskande
produkter som håller länge.
En lekfull och udda design för
vanliga människor där kvalitet
är en viktig del. Anna är en
nyskapande kreatör med
produkter som ibland nästan
blir konst!
Foto: Gustaf L Bjerne
ANNA KR
Anna Kraitz kanske är späd till det yttre. Men
yrkesmässigt är hon redan en tungviktare i
Designsverige.
Text: Eva Thelander
Tidningen Residence har kallat henne ”Sveriges
hetaste” och nyligen tog hon emot det prestigefyllda
Bruno Mathssonpriset.
Och nu Guldkärnan.
– Alla priser är roliga att få. Guldkärnan känns speciell
eftersom det är från min hemtrakt, det känns extra fi nt
att få stöd från där man kommer, säger Anna Kraitz som
är verksam i Stockholm, men åker ner till hemstaden
Båstad så ofta hon kan. Inte minst för att hennes lilla
dotter ska få en känsla för Bjärenaturen – och träffa
mormor och morfar.
Anna Kraitz har formgett det mesta från solglasögon
med tillrande pärlhängen till omslingrande golvlampor
och matbord med inbyggda kandelabrar. Det är både
lekfullt och oväntat som i stolen Lone med tändsticksrygg,
men också med en uppfordrande mjukhet som i
soffan Anna. Möblerna säljs bland annat genom Källemo
och Belysningsbolaget, annat når butikerna via hennes
agent.
IAKTTA SIN VARDAG
Idéerna? Ja, de kommer av att bara leva, menar hon:
Iaktta sin vardag, läsa, se, lyssna och uppleva.
Tidigare arbetade Anna Kraitz en period för ett
svenskt företag med att lansera ett varumärke i Nederländerna,
vilket resulterade i mer praktiska föremål. I
dag arbetar hon återigen konstnärligt och fritt, gör sina
egna saker. Just nu mycket porslin: Kakfat, temuggar
och stora vaser och föremål.
På arbetsbordet ligger också saker som ska fram till
möbelmässan i Stockholm i februari. Det blir något nytt
hon inte vill avslöja än och några möbler från tidigare år.
Oavsett material har hennes arbeten ofta en böljande
detalj eller form.
– Jag tycker bäst om sådant som kan göras till
mjuka former, gjutas eller böjas. Den fl ytande formen
och de mjuka linjerna återkommer i det jag gör, konstaterar
hon.
Humor är en annan återkommande ingrediens i
hennes skapelser. Med ett underliggande allvar.
– Föst när man tittar på mina saker ser man kanske
det roliga. Men det fi nns allvar i dem också, en liten
knorr. Även om min tanke kan vara allvarlig gillar jag
ändå det glada uttrycket och vill inte göra deppiga
saker, förklarar hon.
FUNKTIONELLT OCH ICKE-FUNKTIONELLT
Vad är design för dig?
– Allmänt sett kan design vara så mycket, men för
mig är det något som är genomtänkt och medvetet
utformat. Funktionellt ska det också vara, men huvudfunktionen
kan ändå vara icke-funktionell! Ordet har lite
negativ klang för mig, det används i alla sammanhang
och handlar lätt bara om yta och snygga prylar. Därför
kallar jag mig hellre formgivare, berättar hon.
Anna Kraitz är uppväxt med två kända keramiker
som föräldrar – hennes syster Cecilia utformade

AITZ
förresten Guldkärnanpriserna 2007. I viss mån har
hennes bakgrund betytt att hon redan från början
visste vad skulle bli när hon blev stor.
– Det kom naturligt. Den som är uppväxt i en
konstnärsfamilj har nog svårt att leva utan kreativitet.
Fast om jag kunnat leva flera liv parallellt hade jag velat
bli förlossningsläkare också! Det hade nog varit lite
revolt i min familj!
JOBBA FRITT
Att vara formgivare i dag är tufft. Konkurrensen är hård
och det kan vara svårt att få ekonomi i verksamheten.
– Om jag hade gjort kontorsinredningar hade det
nog varit lättare, då handlar det om stora volymer. Men
jag hoppas ändå kunna fortsätta på det här sättet,
syssla med möbler och föremål, vara öppen för nya
idéer. Fast egentligen spelar det inte någon större roll
om jag målar en tavla, gör film eller skriver en bok, det
viktiga för mig att kunna jobba fritt och överleva på det!
15

Årets marknadsförare 2008 Ohlssons
Mats Ohlsson
MOTIVERING
Ett företag som har satsat på hög
kvalitet och miljövänlig renhåll-
ning, utan att väja för uppgiftens
skitiga sidor. Så har Ohlssons
också blivit en av sophante-
ringens främsta förnyare. Inom
renhållning, transport entrepre-
nadverksamhet och återvinning
har den rena, röda maskinparken
blivit ett signum långt utanför
Skånes gränser. Ett av Europas
snabbast växande företag med
stora framgångar inom ledarskap,
innovation och entreprenörskap.
Höga ambitioner, tydliga visioner, bredd. Och
alltid rätt man på rätt plats. Hos Ohlssons i
Landskrona är de vackra orden verklighet.
Deras snabba tillväxt de senaste åren är kvitto
på att varumärkesarbetet är förankrat ner i
minsta röda rentvättade bil.
Det är inte bara de kraftfulla maskinerna och truckarna
som gör att Ohlssons känns ovanligt befriat från tomma
fl oskler. Med tydligt ledarskap och känsla för personkemi
har Ohlssons lyckats bra på fältet.
– Allt vi gör gentemot våra kunder är ju en del av
vårt varumärke. Här är alla säljare, varje förare och
transportledare, konstaterar företagets vd och grundare
Christer Ohlsson sakligt.
De rena röda bilarna har blivit en välkänd signatur
för företaget och en bild av deras målmedvetna varumärkesarbete.
– Att bilarna är rena ser chaufförerna till. Här kanske
vi inte tänker riktigt på samma sätt som andra renhållningsföretag,
funderar Christers bror Mats, marknadschef
på företaget.
Ett av många tecken på företagets goda rykte är att
det aldrig är några problem när Ohlssons ska rekrytera
arbetskraft, inte ens under hetaste högkonjunktur.
– Folk i branschen vet att de som kör våra bilar
kommer från ett företag där du har världens bästa jobb
om du sköter dig, säger Christer Ohlsson.
BRA GEMENSKAP
En stund senare tillägger han:
– Fast vi är inget mjukisföretag. Här kan man inte gå
runt och smålalla. Vi jobbar hårt och har bra gemenskap.
Om den andan fi nns hos alla i företaget, då trivs
man!
Företagets marknadschef Mats Ohlsson talar om
förtroende, inom och utanför huset:
– Vi är varken rädda för att satsa på vår personal
eller för att föreslå nya lösningar för våra kunder, säger
han.
Ett annat tecken på är siffrornas tydliga språk.
Ohlssons, i dag med 130 anställda, har ökat sin omsättning
med 50 procent på fyra år och stått på DI:s lista
över gasellföretag lika många år. Ohlssons är dessutom
listat på Business Week Europes lista över Europas 500
mest snabbväxande företag.
Ytterligare ett är förstås Guldkärnan som inte får
samla damm i vd:ns rum utan är placerad mitt i hjärtats
verksamhet, i transportledningens rum.
900 NYA KVADRAT
Tillväxten får just nu konkret form på huvudkontoret i
Landskrona där 900 nybyggda kvadratmeter står klara
att invigas till den första advent.
Verksamheten vilar på tre ben: entreprenad, hushållsavfall
och renhållning samt industriellt avfall.
Kunderna fi nns i Skåne men också på andra sidan
Hallandsåsen och i södra Småland. Expansionen har
hittills skett organiskt och är inget mål i sig, berättar
Christer Ohlsson.

– Det finns egentligen inga begränsningar, förutom
på personalsidan. Vi växer från en stadig bas.
Samtidigt, poängterar han, är ledarskapet viktigt.
Som vd inser han betydelsen av att våga lämna över
ansvaret till medarbetare, lita på dem och se hur de
klarar det.
– Blir det sedan fel har du i alla fall försökt.
Han har också en väl utvecklad förmåga att placera
rätt man på rätt position och skapa vinnande lag.
DET VIKTIGA VI:ET
– Jo, jag har en del bra metoder för att se om folk håller
måttet. Jag vill inte heller vara för snabb vid rekrytering,
det är viktigt att inte förhasta sig. Vi:et är oerhört viktigt.
En enskild person kan vara väldigt duktig, men bli en
katastrof i laget. Varje person ska vävas in i resten av
organisationen.
Att bröderna Ohlsson skulle jobba med truckar och
hjul var kanske ingen direkt överraskning. Fadern var
åkeriägare och Christer hamnade från början i samma
bransch, medan Mats valde byggsektorn.
Ändå hade Christer inga tankar på att starta entre-
prenadföretag när han för tio år sedan slutade som vice
vd på Clifton och startade Ohlssons.
INDUSTRIHOTELL
Han skulle driva industrihotell, var tanken. Lokalen och
idéerna fanns. Men omständigheterna ville annorlunda.
Med personal från sin gamla arbetsplats lade
Christer Ohlsson hotellplanerna åt sidan och satsade
på entreprenad. Det enda som finns kvar i dag av hans
ursprungliga vision är företagets logotyp som visar
industrihotellets gavel.
– Det var ett starkt betyg att personalen ville följa
med mig. Här på företaget litar vi på varandra, vi känner
varandra väl, både de goda och mindre goda sidorna,
säger han sakligt.
Den andan av tillförsikt och tillit har Ohlssons
uppenbarligen också lyckats förmedla till både kunder
och marknad.
Text: Eva Thelander
Foto: Gustaf L Bjerne
Christer Ohlsson
17

Årets evenemang 2008
18
Vallåkraträffen
MOTIVERING
Vallåkraträffen har sedan starten
1982 förnyats, utvecklats och vänt
sig till en bredare målgrupp.
Genom samarbete med andra
aktörer och ett gediget intresse
hos arrangörerna har antalet
besökare ökat från 7 000 startåret
1982 till imponerande 22 000 i
dag. Det som började på en
fotbollsplan har nu blivit ett
evenemang med deltagare även
utanför Sveriges gränser på en yta
av hela 170 000 kvadratmeter.
Foto: Gustaf L Bjerne

Det började med fyra killar som gillade att
mecka med sina bilar. Och har hittills lett till ett
evenemang som drar 20 000 bilentusiaster till
flygfältet utanför Landskrona.
Text: Eva Thelander
Året var 1982. De fyra Vallåkragrabbarna hade känt sig
lite off när de åkte på bilträffar. Deras hembyggda bilar
hade läckra vingar, gick snabbt, men hamnade ändå i
utkanten. Det var ju bara Volvo, inte några fräcka
amerikanare.
Så varför inte ordna en egen träff för alla i bygden
som garagemeckat med sina europeiska bilar?
Vallåkra IF ställde upp med fotbollsplan. Och varm-
korv som snabbt tog slut.
– Eftersom Vallåkra IF inte riktigt trodde på oss hade
de bara tagit fram en toarulle och 30 korvar! Vi fick ju
7 000 besökare och över 200 bilar! säger Per Östman
med ett hjärtligt garv. Han är en av de fyra initiativtagarna
och projektledare för Vallåkraträffen.
UTLÄNDSKA BESÖKARE
Resten är historia, som det brukar heta. Med åren utvidga-
des antal kategorier och modeller. År 1997 flyttade träffen
till Enoch Thulins flygplats ett par kilometer söder om
Vallåkra och växte ytterligare.
Förra året slogs nytt rekord med över 21 000 besökare,
varav många från utlandet.
– De som kommer är inte bara bilbyggare. Vallåkraträffen
har blivit ett utflyktsmål i klass med Liseberg
eller stora marknader, vi fyller numera över 170 000
kvadratmeter, konstaterar Per Östman.
Än så länge är Vallåkraträffen huvudsakligen till för
ombyggda europeiska bilar, även om många japaner har
smugit sig in genom åren. Amerikanska åk är däremot
inget för träffen. För dem finns andra forum.
Bilhobbyn är stor och demokratisk, menar Per Östman.
Alla kan göra något med sina bilar, även om landsbygds-
bor är överrepresenterade i förhållande till stadsbor. Det
kräver minst ett eget garage för att bygga, gärna två.
– De som bygger är mellan 18 och 40. De yngre
kanske bygger tillsammans med sin pappa och bilintresset
engagerar så småningom hela familjen.
Hobbyn har också blivit mer accepterad genom
åren, tycker Per Östman.
– När vi växte upp var det inte riktigt OK att bygga
om gamla bilar. Det ansågs vara lite udda. Du vet, olja
på fingrarna, trätofflor, smutsig t-shirt och jeans. Men vi
brydde oss inte, vi var helt inne på det vi gjorde. Att
köpa amerikanare var ju för dyrt, så det var PV, Amazon
och 140-serien som gällde, det fanns gott om bilar och
reservdelar att få tag på, minns Per Östman.
Efterhand åkte grabbarna till bilträffar i USA och
sneglade på fälgar, fenor och andra finesser. Väl hemma
applicerade de intrycken på sina egna europeiska kärror.
Bytte bakaxlar till Chevaaxlar, la på bredare fälgar och
formade om plåten. I dag är Vallåkravolvon ett vedertaget
begrepp i sammanhanget.
Volvo Torslanda hakade på trenden.
– Från början insåg de inte att Volvo på det här sättet
faktiskt var en ungdomsbil, men sedan var de med. De
har ställt upp med bilar, reservdelar, resor och ser för-
delen i att ungdomar väljer Volvo. Det är ju deras gräs-
rötter, säger Per Östman.
FÄRSKARE MODELLER
Numer är det betydligt färskare modeller som hottas
upp. Det händer till och med att djärva byggare sätter
svetsen i sprillans nya bilar.
USA är fortfarande föregångslandet för bilbyggarna.
Även när det gäller att popularisera hobbyn, till exempel
genom tv-programmet Pimp my Ride på MTV där
amerikanska skrothögar görs om till unika vrålåk. Ett
program som når betydligt fler ungdomar än de redan
bilfrälsta.
Per Östman ser gärna en svensk variant av Pimp my
ride framöver.
– Jo, vi har faktiskt lite funderingar i den riktningen.
Vi får se var det landar!
Så snart finns kanske Vallåkraträffens monstervolvoar
i var mans tv-rum.
19

Årets personlighet 2008
MOTIVERING
Kenny Jönsson har utöver en
framgångsrik hockeykarriär såväl
nationellt som internationellt visat
ett beundransvärt engagemang
för sin moderklubb Rögle BK. I
rollen som lagkapten har Kung
Kenny med professionalism,
lojalitet och målmedvetenhet lyft
fram Rögle BK till elitserien igen.
Utmärkelsen Rinkens Riddare
2008 är ytterligare ett bevis på att
Kenny Jönssons personlighet
sätter guldkant kring Rögle BK
och Helsingborgsregionen.

Kenny Jönsson
En familjekille med fötterna på jorden som
värnar om det lilla. Ja, och så en extremt duktig
hockeyspelaren. Möt Kenny Jönsson, pristagare
i kategorin Årets personlighet
När jag når Kenny Jönsson på hans mobil en onsdagskväll
befi nner han sig precis där man kan förvänta sig, i
ishallen. Men just denna kväll är det inte han själv som
har stått på isen utan närmare bestämt sonen, 7 år
gammal.
Kenny ber att jag ska återkomma fem minuter senare
eftersom lillgrabben har ont i fötterna efter ett par för
hårt snörda skridskor.
En hockeystjärna, men också en vanlig pappa på
onsdagsträning med sin son. Är det viktigt för dig att
han spelar hockey?, frågar jag när jag åter har honom
på tråden.
– Nä, det har fallit sig helt naturligt att han spelar,
svarar Kenny, och tillägger att om ett par år är även
dottern tillräckligt gammal för skridskoskola.
HEMMAKÄR
Nåja, det är förmodligen helt klanderfritt att som hockey-
proffs och idrottsman vilja att ens barn får uppleva
samma glädje i sporten som man själv har fått göra.
Men inte på vilka premisser som helst, slår Kenny fast.
Valet att återvända till Sverige efter en lång karriär i NHL
berodde till största del på familjen, och viljan att låta
barnen växa upp i hemlandet, berättar han.
– Jag har alltid varit hemmakär och jag saknade det
sociala liv som vi i USA fått göra avkall på.
Kenny Jönsson är med andra ord en riktig familjefar
med hjärtat i hembygden och sin moderklubb Rögle BK.
Vad har då Rögle som andra klubbar inte har?
– En lagkänsla och en mentalitet att alla ska hjälpas
åt. Och så är vi alltid välkomnande mot nya spelare och
medlemmar.
Så du har aldrig varit sugen på att spela för något
annat lag i Elitserien?
– Min bror (Jörgen Jönsson) spelar i Karlstad och
det var på tal att jag skulle spela en säsong med dem,
men så blev det inte, säger han.
HÄRLIG PUBLIK
Och med Rögle på nytt i Elitserien kan man tänka sig
att sagan fortsätter för Kenny Jönsson. Han berättar
om bra spel, den nya Lindab Arena och härlig publik
på matcherna.
Men hur länge tror han att han fortsätter som
hockeyspelare?
– Jag vet inte, blir svaret. Jag har bara kontrakt i
Rögle BK ett år i taget, men om det blir fem år till eller
ett år till kan jag inte svara på. Jag har sagt att så länge
jag är hel och fräsch i kroppen och fi nner glädje och
motivation i hockey, så fortsätter jag.
Tydligen är det mirakelmedicinen för den som kan
tänka sig en liknande karriär som Kennys: glädjen, att
ha roligt på isen.
– Så är det ju med alla yrken, tillägger han. Den som
inte trivs med det han gör, kommer förmodligen inte att
göra något bra jobb heller.
Text: Nina Hansson
Foto: Gustaf L Bjerne
UPPOFFRINGAR
Så sant, men nog måste det krävas lite mer än så?
– Sex dagar i veckan i rinken, lite talang, och så
viljan att satsa, blir svaret. Det handlar om att fatta ett
beslut.
Under uppväxten minns Kenny hur tufft det var att
behöva offra tid från vänner och fester för att kunna
träna så mycket som möjligt, men det fanns inga
genvägar för den målmedvetne Röglespelaren. I dag
kan han visst rekommendera den som har viljan att
satsa på en karriär som hockeyspelare.
– Man ska bara komma ihåg att det är cirka en
promille som tar sig till NHL, säger han uppriktigt och
utan att på något sätt låta överlägsen.
Själv var han 19 år när han kunde packa väskorna för
en plats i kanadensiska laget Toronto Maple Leafs.
JÄTTEFÖRVÅNAD
Ett hockeyproffs som du med otaliga hedersomnämnanden
i bagaget, varav två OS-guld, vad betyder
Guldkärnans utmärkelse Årets personlighet för dig?
– Det är ett pris som jag vinner ensam och inte
tillsammans med mitt lag, vilket visar att det jag uträttar
utanför isen också spelar roll. Jag var jätteförvånad när
jag först fi ck höra att jag var nominerad, och naturligtvis
betyder utmärkelsen mycket för mig.
Varför tror du att du blev nominerad?
– Jag tror att det beror på att jag står med fötterna
på jorden och värnar om det lilla, kompisarna och min
hembygd.
21

22
Capio Citykliniken Företag
Vi erbjuder en samlad hälso- och sjukvårdsservice
med snabb tillgänglighet för företag!
Vi skapar lösningar efter era önskemål:
Vi fi nns i Halmstad, Helsingborg, Klippan, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö
och Ronneby. För mer information kontakta Gun-Britt Benthin,
tel: 046-35 05 43, 0732-094262
Capio Citykliniken Företag, Clemenstorget 5, 222 21 Lund
www.capiocitykliniken.se, e-post: info.citykliniken@capio.se
%
SET-dagen
– Siffror på vårt SET
Välkommen till vår informationsdag om skatt och redovisning.
För information och anmälan se www.set-revision.se

UPPFATTNING
Brand managers – finns dom?
Idén om brand management framfördes för första gången 1931 i ett internt PM hos Procter
& Gamble i USA. Författaren var den 21-årige Neil McElroy, som var i färd med att ta fram en
reklamkampanj för tvålvarumärket Camay. PM:et var hela tre sidor långt och därmed ett
detta bekymrade inte unge McElroy. Han hade ett annat, mycket större bekymmer, nämligen
att Camay inte bara konkurrerade med tvålar från Lever och Palmolive, utan också med P&G:s
övriga tvålmärken. McElroy föreslog därför att vart och ett av företagets varumärken i fortsättningen
skulle skötas av ett dedicated team som ägnade alla sina resurser åt ”sitt” varumärke.
På så vis skulle man lättare kunna bibehålla och utveckla varumärkenas unicitet och undvika
att de gled in i och kannibaliserade på varandra. Idén föll inte bara i god jord inom P&G, utan
blev epokgörande i hela USA.
Här hemma såg vi knappast titeln brand manager förrän en bit in på 1990-talet. I början
handlade det helt enkelt om att man tryckte nya visitkort, där den gamla titeln produktchef
ersattes med brand manager.
Vad har hänt sedan dess? Vad gör dagens brand managers?
arbetar de fortfarande med produkter och allt som därtill hör i form av budgetar, distribution,
eller intresseorganisationer, där man tycks föredra den svenska titeln varumärkesansvarig, är
man oftast en överrock på marknads- och informationscheferna med uppdraget att samordna
extern och intern kommunikation.
Vad borde då en brand manager eller varumärkesansvarig göra?
Eftersom varumärket är omvärldens bild av företaget måste perspektivet vara utifrån-och-in,
istället för inifrån-och-ut. Det handlar helt enkelt om att se till att bilden av företaget på ett så
rättvisande sätt som möjligt avspeglar företagets faktiska kompetenser och konkurrensfördelar.
Köpare kan ju inte fatta beslut på grundval av någon annan uppfattning än den de faktiskt har,
hur bristfällig eller felaktig den än må vara. Att utveckla verksamheten utan att parallellt
utveckla varumärket, dvs omvärldens uppfattning, är därför att lämna halva jobbet ogjort. Du
är ditt varumärke, varken mer eller mindre. Just därför behöver varje företag eller organisation
ett starkt brand management.
Konkret innebär det att varumärket måste kartläggas genom regelbundna mätningar,
såväl bland kunder som presumtiva kunder. (Hur ska man kunna förvalta något om man inte
vet vad det är man förvaltar?) Resultatet ska ställas mot företagets strategi, lämpligen formulerad
i en varumärkesplattform. Vad ska vi bygga vidare på? Vad behöver kompletteras, förstärkas?
Vad har kunderna sett som övriga missat?
I varumärkesansvaret ingår också att översätta försäljningsmål till tydliga varumärkes-
eller kommunikationsmål. Vi kan ju aldrig påverka människors beteende (= få dem att köpa)
om vi inte först påverkar deras uppfattning. Följande tre knäckfrågor måste därför besvaras:
1. Vilken kvalitativ förändring måste vi uppnå i köparnas medvetande ifråga om
kännedom, attityd och preferens?
2. Hur många köpare måste vi påverka för att de uppsatta försäljningsmålen
rimligen ska uppnås?
3. Vilka konkreta aktiviteter i form av t ex annonsering, PR eller säljbesök
måste genomföras för att effekten ska bli den önskade?
I vården av varumärket ligger självfallet också att se till att all produkt- eller tjänsteutveckling
sker i samklang med varumärket, så att inte ett mödosamt uppbyggt varumärkeskapital
raseras. Ett brand management värt namnet kan därför aldrig inskränkas till vad
Varumärket är ditt gränssnitt mot marknaden. Sköter du inte det, så spelar det
ingen roll hur väl du sköter resten.
Bengt Håkansson
Varumärkeskonsult, Brand Clinic
bengt@brandclinic.se
23

24
Det handlar varken om socialt engagemang eller
rättvisa. Att anställa invandrare är helt enkelt
lönsamt. Det var Ivan Dazas affärsidé när han
startade Blatteförmedlingen för ett par år sedan.
Blatteförmedlingen är Sveriges första arbetsförmedling
för arbetssökande med annan kulturell kompetens än
den svenska. För grundaren Ivan Daza är det uppenbart
att svenska företag borde bli bättre på att utnyttja den
kultur- och språkkunskap som finns i landet.
– Problemet är att svenskar tror att den som talar
med brytning också tänker med brytning, säger han.
För att bevisa att mångfald är bra business brukar
han och medarbetarna på Blatteförmedlingen rusta sig
med många goda exempel, både från kundens bransch
och från andra.
– Alla branscher vinner på att ta in människor från
andra länder som tillför ny kunskap. De ser olika per-
spektiv, delar med sig av kunskap, kanske snabbar upp
processer.
BAROMETER
Blatteförmedlingen är ju i sig ett konkret exempel på hur
andra synsätt föder affärsidéer. Förmedlingen förlitar sig
dock inte bara på det goda exemplets kraft. Ett annat
verktyg är Mångfaldsbarometern som mäter vad som
egentligen hindrar mångfald på en arbetsplats, tar fram
orsaker och föreslår strategier. För arbetssökande med
utländsk bakgrund erbjuder Blatteförmdlingen också
coachning. Och vid förändringsarbete rycker de in på
arbetsplatser, bland annat är regeringskansliet en kund
sedan länge.
– Vi finns där det finns problem! Många famlar i
mörkret. Tankar som föds skrivbordet kanske inte går
att genomföra, det blir lätt många tankevurpor, säger
Ivan Daza.
I många fall ligger en rädsla för konflikter bakom
företagens tvekan att anställa personal med ”annorlunda”
bakgrund. Hur tacklar ni det?
– Vi brukar betona att det viktigaste är målet, det
är dit man ska sikta! När företagen har stor produktion
i högkonjunktur och det är ont om arbetskraft hakar
ingen upp sig på om en person talar med brytning –
de måste ju leverera. Samma sak gäller alltid, även i
kris, förklarar Ivan Daza.
VÅRDEN BÄST
Den bransch i Sverige som i dag har störst mångfald är
vården. Där är alla välkomna. Närmare en tredjedel av
landets läkare är faktiskt invandrare. IT-branschen är
också öppen för olika kulturer. För det enda som räknas
där är det du har innanför pannbenet, menar Ivan Daza.
Storföretag som Ericsson, McDonald’s och Ikea har
också hyfsade mångfaldssiffror, även om Ivan Daza inte
är helt nöjd med chefssituationen inom Ikea.
– Ikea har lyckats bra i sina butiker, men inte
rekryterat invandrare högre upp i organisationen. Det
blir bekymmersamt och skickar fel signaler till folket i
butikerna. Risken finns att invandrarna hellre väljer en
konkurrent.
För, som han påpekar, blir employer branding, allt
viktigare för företagen. Arbetsplatser med enbart
svenska män i 44-årsåldern är inte längre särskilt heta
för den som söker jobb.
STRUKTURELLA HINDER
Vissa mångfaldshinder är och strukturella, till exempel
EU-lagstiftningen som stänger ute invandrare från
länder utanför unionen.

Text: Eva Thelander
– En erfaren läkare från Iran eller Irak måste till
exempel vänta flera år på sin svenska legitimation,
medan en nyutexaminerad läkare från ett EU-land kan
börja skära i folk direkt, säger Ivan Daza.
Byggbranschen har liknande inbyggd diskriminering.
Trots att jobbet ofta går att lära på plats för den som har
rätt bakgrund, menar Ivan Daza.
– Byggchefer borde istället tänka positivt om en
muslimsk byggarbetare som söker jobb. Han ber kanske
tre gånger om dagen, men det tar bara fem minuter per
gång, inte mer än en vanlig rökpaus. Dessutom så
dricker han inte – så du slipper alltså bakfull personal på
måndagarna!
ÖMSESIDIGA FÖRDOMAR
Sedan finns det förstås fördomar på andra hållet
– Det går alltid bra för de invandrare som inte bryr
sig om eventuella fördomar och motsättningar, utan
bara konstaterar att ”så är det”. Sedan finns alltid de
personer som vill haka upp sig, som ser hinder överallt,
kanske har dåligt självförtroende och taggarna utåt. De
är känsliga för attityder, svarar lite surmulet och ja,
sedan ligger fördomarna på plats, berättar Ivan Daza.
Själv är han en tydlig illustration av att inte väja för
svårigheter. Från början byggnadsingenjör har han bland
annat jobbat på arkitektkontor, som vice butikschef,
drivit IT-bolag, varit demokratikonsult, och kört nattaxi.
Och så är han coach. För coachning av jobbsökande
invandrare är en viktig del av Blatteförmedlingens verk-
samhet. Här gäller samma raka rör som i förmedlingens
övriga arbete: tester, besvärliga frågor, ärlig och rak kritik.
Ivan Dazas filosofi är tydlig:
– Det som du tänker på, det ska du förverkliga.
Ingenting kan stoppa dig, utom du själv.
Ivan Daza besöker Frukostklubben den 30 januari.
Är du blatte?
Blatteförmedlingen har gjort en egen definition av
begreppet blatte. Enligt den är även många Sverigefödda
svenskar blattar.
”En blatte är en individ med svenskt eller utländskt
ursprung, som bor i Sverige och har insikt i andra språk,
kulturer, seder och bruk.
En blatte kan ofta flera andra språk än svenska och
engelska och känner till något annat lands affärskultur,
uppförande koder, seder & bruk, har god insikt och
förståelse för andra kulturers sätt att tänka och vara.
Dessa kunskaper kan vara särskilt värdefulla för
företag som vill bli bättre på att kommunicera med,
förhandla med, marknadsföra och sälja produkter och
tjänster för marknader som utgörs av individer med en
viss kulturell bakgrund.
Blatten kan ha erhållit sin unika kompetens från
uppväxt i annat land, långa utlandsvistelser eller nära
umgänge med individer som brukar denna andra kultur i
vardagslivet.”
Helsingborg klarar mångfalden
Helsingborg ligger bra till i sitt mångfaldsarbete.Det
framgår av den mångfaldsbarometer som Blatteförmedlingen
gjort i staden på uppdrag av Jordbruksdepartementet.
”Näringslivet i Helsingborg är bäst på att hantera
och ta tillvara alla kompetenser i de kommuner vi hittills
genomfört mångfaldsbarometern. Dit flyttar arbetskraft
som känt sig illa behandlad i Danmark och näringslivet
har ofta ett internationellt fokus” heter det i rapporten
från Blatteförmedlingen.
Barometern gjordes i samband med en utredning
om ökad integration inom de gröna näringarna. Undersökningen
bygger på ett 30-tal intervjuer på plats.
25

26
”Det där kan vi redan”
Att vara coachande chef är i dag
närmast ett mantra i ledarskapssam-
manhang. Men hur många är coachande i
praktiken? Karin Tenelius från Tuff ledarskaps-
träning tacklar feltänk kring coachning och ser
skolan som ny marknad.
Det där kan vi redan.
Säger många chefer när det börjar talas om att coacha
medarbetare.
Men teorin är långt ifrån praktiken. Många av dessa
så kallade coachande chefer ställer fortfarande den
klassiska frågan: Hur ska jag motivera min personal?
En fråga som i sig bygger på ett feltänk och förhindrar
coachning.
För det går aldrig att motivera en annan människa
att göra något. Det är bara individen själv som kan hitta
sin egen motivation.
Så resonerar Karin Tenelius, vd i Tuff ledarskaps-
träning. Företaget har specialiserat sig på att ställa
besvärliga frågor om ledarskap och självinsikt till sina
kunder, oavsett det handlar om skolfolk, näringslivschefer
eller arbetssökande som aldrig blir kallade till
intervju.
MÅSTE TRÄNAS
Det första Karin Tenelius slår fast vid vårt samtal att
man inte kan lära sig coachning genom teoretiska
studier. Coachning måste tränas i verkligheten.
– I teorin finns inga tveksamheter. Men i praktiken
gör ingen som i teorin. Fast alla tror det, säger hon.
Det största hindret för den som ska coacha är det
egna förhållningssättet. Att försöka förmå någon annan
att göra det vi vill är djupt rotat i oss, ända från barndomen.
Det är svårt att kliva ner från chefsstolen,
släppa taget, låta medarbetarna hitta egna arbetssätt
och lita på deras förmåga.
Men att det går vet Karin Tenelius. Hon har många
framgångshistorier på lager. Alla handlar om vilka krafter
som släpps loss om chefer/lärare/ledare inser vilket
förhållningssätt de ska ha.
ARBETSMARKNADSVERKTYG
För Karin Tenelius började allt med arbetsmarknadsträning
i lågkonjunkturens 90-tal när hon anlitades som
konsult i diverse jobbsökningsaktiviteter. Så här beskriver
hon själv på företagets hemsida om de insikter detta gav:
”Efter en tid gjorde jag en viktig iakttagelse: det som
var avgörande för om människor fick arbete eller inte
hade nästan ingenting med deras faktiska kvalifikationer
att göra. Det som var avgörande för resultatet var deras
förhållningssätt, deras inställning, deras syn på olika
saker. Denna iakttagelse fick mig att börja arbeta på ett
helt annat sätt.”
Så hon valde att ställa en central fråga istället för att
diskutera CV-skrivningar och handlingsplaner: Hur ser
du på dina chanser att få jobb?
– De som gav sig själva noll procents chans fick
förstås inget heller.
Text: Eva Thelander
Att coachning är betydligt effektivare än traditionella
arbetsmarknadsverktyg är hon fullt övertygad om.
KNIVIGT PÅ SKOLORNA
– Coachningen handlar om att erbjuda någon tillfälle att
ta fram sin kapacitet. En kapacitet som den personen
inte trodde han eller hon hade.
Därefter har näringsliv och nu även skolan blivit en ny
kundgrupp. Responsen är positiv från många universitet,
musiklärare och förskollärare. Väl ute på skolorna är det
däremot knivigt att nå fram. Dels på grund av att lärare
gärna tror sig veta bäst. Dels på grund av att de ofta är
ditkommenderade på en studiedag.
I sådana lägen gäller det att vara konkret.
– Det är otroligt många barriärer att bryta innan vi
ens har skapat förutsättningarna för att kunna berätta
det vi kommit dit för. Men vi har lärt oss, vi vet vad som
behövs, säger Karin Tenelius.
Vinsten med hennes coachning är att lärarna kan
ringa in och identifiera vad det är hos eleven som gör att
det inte går bra. Argument som ”jag ville inte vara i
skolan” eller ”jag vet redan att jag är dum” är knappast
några goda förutsättningar för inlärning.
– Så vi förklarar för lärarna att de måste rikta in sig
på förhållningssättet, inte på ämnet.
FÖRSKOLLÄRARNA COACHAR
En motiverande lärare kan komma väldigt långt – tvserien
om klass 9 A i Malmö visade goda exempel på
vad duktiga pedagoger kan åstadkomma.
– Men de coachade inte. Hade de gjort det hade de
nått ännu längre, menar Karin Tenelius.
I dagsläget finns det nog bara en yrkesgrupp i sam-
hället som faktiskt har ett coachande förhållningssätt,
och det är förskollärarna.
– Men deras arbetssätt går också stick i stäv mot vår
kultur, säger Karin Tenelius.
Utöver skolvärlden ser hon ett potentiellt arbetsområde
inom socialtjänsten. Men inser samtidigt att
en individcentrerad metod som coachning kan vara väl
kontroversiell i en sådan sektor.
– Men tänk så många handläggare som skulle ha
glädje av att lära sig hur de kan stärka en individ och
låter dem ta fram sin egen kapacitet!
Karin Tenelius gästar Forzamässan
i januari där hon talar
inför skolfolk från Nordvästskåne.
I februari gästar hon även
Frukostklubben för en diskussion
om arbetslöshet och
mångfald med Arbetsförmedlingens
nya generaldirektör.

Lindahl [lin.da:l] – en av Sveriges ledande, största (och trevligaste) affärsjuridiska
advokatbyråer. Snabbfotad och smidig samarbetspartner med stor internationell kapacitet.
Erbjuder såväl affärsjuridisk bredd som en rad specialistkompetenser. Har under
det senaste året varit anlitad som rådgivare i flera av Skandinaviens största företagstransaktioner.
För vägledning i fram gångs rika affärer, se även www.lindahl.se
Advokatrman Lindahl
STOCKHOLM GÖTEBORG HELSINGBORG MALMÖ UPPSALA ÖREBRO
TRIMEDIA STOCKHOLM
27

28
www.gripen.se
I NORDVÄSTSKÅNINGARNAS
EGEN BANK...
NU OCKSÅ PÅ VÄLA – ÖPPET ALLA DAGAR!
Vi har tagit bort
koldioxidutsläppen
från 100.000 bilar!
Förändringarna av produktionen i Västhamnsverket har
medfört att vi minskat utsläppen av CO2 med 90%.
Det motsvarar utsläppen från 100.000 bilar i centrum.
www.oresundskraft.se
www.oresundskraft.se

I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller
annan kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag.
Dagens bidrag kommer från fotografen Li Fernstedt, verksam
i Helsingborg och Göteborg.

Annika Kirkevall
lämnar MiH
Annika Kirkevall i MiH:s kansli ska starta
egen verksamhet. Vi önskar henne lycka
till och vi tackar för allt engagemang
och arbete. Efterträdare håller på att
rekryteras och väntas vara på plats i
början av januari.
30
Vårens teman
spikade
Följande teman är nu spikade för
Frukostklubben mars-09 tom sep-09
MARS – Vetenskap
Ansvarig Hans-Gunnar Gustavsson
APRIL – Nuts about food
Ansvarig Annika Gigel
MAJ – Världsklass
Ansvarig Joachim Samuelsson
SEPTEMBER – Annorlunda
Ansvarig Tin Josefsdotter
Bert på nära håll
MiH i samarbete med Tinfire event
presenterar Nära med Bert Karlsson.
Den 5 december kommer Bert till MiH –
en person som inte lämnar någon
oberörd och menar att man inte har en
chans om man inte sticker ut. Hör Bert
berätta om sitt osannolika liv som
entreprenör, fredag 5 december.
Mer info och anmälan på hemsidan!
Connectors
ger stöd
Den 23 september bjöd MiH in alla i
Connectors till en informationsträff. MiH
informerade bland annat om kommande
teman för 2009. På plats fanns möjlighet
att skriva upp sig på intresselista för den
temamånad man gärna vill vara med och
hjälpa till i.
MiH har alltså fått förstärkning till vårens
frukostklubbar – det ser vi fram emot!
Det informerades även om övriga
aktviteter där hjälp och inspiration kan
behövas. Tack alla i Connectors för ert
arrangemang!
Nominera till Guldkärnan 2009
Guldkärnan lever! Vi behöver nominerade året runt. Har du ett namn?
Gå in på www.guldkarnan.se
HUVUDPARTNERS
Lucia nalkas
Tiden går fort - snart är både Lucia och
tomten här igen. Den 5 december är det
dags för MiH´s luciafirande i Mariakyrkan.
Alla är välkomna till detta atmosfärskapande
evenemang. Det blir som vanligt
en frukost utöver det vanliga med varm
gröt, lussekatter, glögg, hästar, änglar
och annat på Mariatorget. Inne i kyrkan
bjuds på musikaliska och stämningsfulla
överraskningar.
Vi ses fredagen den 5 december
kl 06:45 i Mariakyrkan!
Jan Fager
på besök
Text:Lotta Alvérus
Efter frukostklubben den 21 nov finns
möjlighet att lyssna till Sveriges Marknadsförbunds
nye vd Jan Fager som
informerar om den nya marknadsföringslagen.
Från den 1 juli gäller
den nya EU-gemensamma marknadsföringslagen
för all verksamhet – både
B2B och B2C.
Jan Fager tar fram huvuddragen i den
nya lagen. Begrepp som transaktionstestet
och svarta listan som beskriver
vad som alltid är förbjudet och renommesnyltning
blir glasklara för dig liksom
annat matnyttigt. Läs på MiH:s hemsida
för mer info och anmälan.

Hanna Lanker och Madelaine Sundberg.
EXKLUSIVT ERBJUDANDE
för MiH-medlemmar
15% RABATT på samtliga kropps- &
hudbehandlingar vid uppvisande av
MiH-medlemskortet.
Foto: Isac Johansson
Köp i.d.-makeup för minst 500:-, så får
du även en GRATIS MAKEUP-LEKTION
I 30 MINUTER.
Travvägen 27–29
Laröd/Helsingborg
Tel 042-91233
www.formtoppen.se
500 unga ställer ut
22 januari 2009 smäller det igen – än en gång ska ungdomar
i Nordvästra Skåne visa vad de går för!
Madelaine Sundberg och Hanna Lanker arrangerar i år på
uppdrag av Forza den årliga Forzamässan. De gör det som
sitt projektarbete under tredje året på Procivitas.
Nytt för i år är att mässan för första gången blandar ungdomar
i Ung Företagsamhet med ungdomar som marknadsför befi nt-
liga företag som framtidspiloter. Temat för i år är Med Unga
Ögon eftersom det är devisen för nyheten Framtidspiloterna.
– Vi vill inspirera ungdomar i Nordvästra Skåne till entreprenörskap
på samma sätt som vi blev inspirerade förra året när vi
drev UF-företag. Det är väldigt roligt att vi två fi ck chansen att
göra mässan i år! Vi räknar med 500 utställande ungdomar,
vilket är mer än en fördubbling jämfört med förra året, säger
Hanna entusiastiskt.
– Eftersom vi själva ställde ut på Forzamässan förra året vet
vi vad som gick bra och vad vi kan förbättra i år, tillägger
Madelaine.
31

Hornyxegatan 14 213 76 Malmö Tel 040-671 77 70 www.printing.se
Från ateljéproduktion och foto, via prepress,
digitaltryck, offsettryck och bokbinderi,
ända fram till logistik och leverans.
Foto: Jesper Sjöstrand. Oslo, 2008.