Välkommen som förtroendevald (facklig handbok) - Naturvetarna

naturvetarna.se

Välkommen som förtroendevald (facklig handbok) - Naturvetarna

Välkommen som förtroendevald

Din handbok

1


2

Innehåll

Välkommen som förtroendevald 4

Den svenska modellen 5

Så här är fackförbunden organiserade 5

Så här är arbetsgivarorganisationerna organiserade 6

Förhandlingssamverkan 6

Kollektivavtal och partsställning 7

Din roll och dina uppgifter 8

Varför Akademikerförening? 9

Akademikerföreningens grundläggande uppgifter 9

När du behöver hjälp 9

Kommunicera med era medlemmar för att skapa delaktighet 9

Kommunikationskanaler 10

Skriftlig information 10

Det personliga mötet 10

Medlemsmöten – utgå från medlemmarna 10

Press/mediakontakter 10

Lokal hemsida 10

Årsmötet 10

Kommunikationstips 11

Skapa rutiner för information 11

Informera vid rätt tillfällen och om rätt saker 11

Ta in synpunkter från medlemmarna 11

Utse en kommunikationsansvarig i styrelsen 12

Stöd och hjälp från förbunden 12

Nyhetsbrevet 12

Hemsida för förtroendevalda 12

Medlemsjour – när du inte vet vem du ska vända dig till 12

Kontaktpersoner för varje avtalsområde 12

Lokalföreningsrekryterare 13

Förbundens medlemsregister 13

Nätverk 13

Andra förtroendevalda 13

Fackliga kurser/utbildning 13

Grundkurs 13

Temakurser 14

Snabbkurser 14

Specialutbildning 14

Försäkring för förtroendevalda 15

Dina redskap – lagar och avtal 16

Medbestämmandelagen (MBL) 16

Lagen om anställningsskydd (LAS) 16

Förtroendemannalagen (FML) 17

Arbetstidslagen 17

Arbetstid enligt kollektivavtal 17


Arbetsmiljölagen 17

Ansvaret är arbetsgivarens 18

Skyddsombud 18

Diskrimineringslagen 18

Lönekartläggning 19

Förhandling 20

MBL och utvecklingsavtalet 20

Allmänna förhandlingstips 20

Förberedelser 21

Under förhandlingen 21

Tystnadsplikt 22

Löneförhandling 22

Kompetensutveckling 23

Så blir ni flera 24

Rekryteringstips 24

Presentera Sacoförbunden på introduktioner 24

Etablera rutiner med personalavdelningen 24

Kontakta nyanställda 24

Skriv ett presentationsbrev 24

Duka upp ett informationsbord 24

Informera i personaltidning 24

Skapa nätverk av kontaktpersoner 24

Informera medlemmarna om vad ni gör 24

Kom ihåg den personliga kontakten 25

Argument för medlemskap 25

Ger förutsättning för kollektivavtal 25

Råd och stöd: kostnadsfri facklig och juridisk rådgivning 25

Jourtelefon/medlemsrådgivning 25

Förhandlingshjälp 25

Inkomstförsäkring 25

Hjälp med att söka arbete 25

Chefsstöd 25

Heltäckande nätverk 26

Stöd vid utlandsarbete 26

Medlemserbjudanden: försäkringar, tidningar och förmånliga lån 26

Kriterier för medlemskap 26

Att byta förbund 26

Mallar, instruktioner och checklistor 27

Samverkansorganisationer 27

Sacoförbund inom privat sektor 28

3


4

Välkommen som förtroendevald

Den här handboken är till för dig som är förtroendevald. Den går steg för steg igenom det du

behöver känna till för att kunna utföra din uppgift på bästa sätt.

Tanken är inte att handboken ska läsas från pärm till pärm utan att den ska fungera som ett

uppslags verk som du kan slå i när du behöver. Om du inte hittar det du söker i boken så kan

du alltid få hjälp av respektive förbunds medlemsjour/rådgivning, din kontaktombudsman

eller någon av lokalföreningsrekryterarna. Vi vill också rekommendera våra fackliga utbildningar

som ger dig grundläggande kunskaper om vad det innebär att vara förtroendevald.

Lycka till och tveka inte att höra av dig om du har några frågor!


Den svenska modellen

Svensk arbetsmarknad präglas av en relativt hög organisationsgrad bland såväl arbetstagare

som arbets givare. Arbetstagarna har att välja bland olika fackliga organisationer efter

utbildning , yrke, bransch eller sektor. Hos arbetsgivarna styrs valet av organisationstillhörighet

främst av bransch tillhörighet. Tillsammans utgör arbetstagar- och arbets givarorganisationerna

arbets marknadens parter.

Arbetsmarknadens parter

Arbetsgivarorganisationer (AG)

• Branschföreningar

• Intresseorganisationer

Offentlig sektor Privat sektor

Så här är fackförbunden organiserade

Arbetstagarorganisationer (AT)

• Fackförbund; väljs efter utbildning,

yrke eller sektor

Centralorganisationer

• Andra organisationer/förbund

I Sverige finns många fackliga organisationer som tillvaratar sina medlemmars fackliga,

ekonomiska och sociala intressen. De flesta fackförbund är med i någon av de tre stora

central organisationerna Saco, TCO eller LO som vardera har ett tjugotal medlemsförbund.

Bland de fackförbund som inte är med i någon centralorganisation kan nämnas Ledarna och

Syndikalisterna .

Saco – Sveriges Akademikers Centralorganisation – är en sammanslutning av 22 självständiga

förbund. Förbunden har medlemmar inom privat och offentlig sektor. Gemensamt för Sacoförbunden

är att de enbart organiserar medlemmar som har högskoleutbildning, till skillnad

från LO- och TCO-förbunden som organiserar arbetare respektive tjänstemän inom olika

branscher. Sacoförbunden är också uppbyggda kring medlemmarnas utbildning vilket innebär

att det inte spelar någon roll var på arbetsmarknaden som medlemmarna arbetar. För LO:s och

TCO:s förbund bygger gemenskapen främst på att man arbetar på samma arbetsplats.

5


6

Genom Saco samverkar medlemsförbunden i samhällspolitiska frågor som forskning och

utbildning. Saco har däremot inget förhandlingsmandat då det gäller till exempel lön, pension

och övriga anställningsvillkor. I dessa frågor agerar medlemsförbunden istället själva eller i

samverkan med andra förbund.

Saco, liksom TCO, är en partipolitiskt obunden organisation medan LO samverkar med

Socialdemokraterna . Sett i antal medlemmar är LO den största centralorganisationen med

cirka 1,5 miljoner arbetstagare och TCO har cirka 1,2 miljoner medlemmar. Detta kan jämföras

med Sacoförbunden som har drygt 600 000 medlemmar. Trenden är dock att förbunden inom

LO och TCO tappar i medlemsantal medan Sacoförbunden ökar.

Så här är arbetsgivarorganisationerna organiserade

På arbetsgivarsidan är man liksom på den fackliga sidan organiserad inom ett antal organisationer

och branschförbund. Inom den privata sektorn finns det i princip en arbetsgivarorganisation

per bransch varför de flesta arbetsgivarförbund även benämns branschförbund. Flertalet

arbetsgivarorganisationer är medlemmar i paraplyorganisationen Svenskt Näringsliv. Svenskt

Näringslivs 49 medlemsorganisationer har sammanlagt närmare 60 000 medlemsföretag. Bland

medlemsorganisationerna kan nämnas Almega (tjänste- och IT-sektorn), Teknikarbetsgivarna

(verkstadsindustrin) och FAO (Försäkringsbranschens arbetsgivarorganisation).

Några arbetsgivarorganisationer är fristående från Svenskt Näringsliv exempelvis Bankinstitutens

arbetsgivarorganisation, BAO, som organiserar de flesta banker i Sverige, Idea,

som organiserar ideella organisationer samt KFO som organiserar kooperativa företag, ideella

organisationer och folkrörelser.

Förhandlingssamverkan

Inom den privata sektorn samverkar ofta förbund i olika förhandlingsfrågor. Den största

förhandlingssamverkan för tjänstemän inom privat sektor sker genom PTK. PTK består av

26 medlemsförbund från Saco, TCO samt Ledarna och representerar cirka 700 000 tjänstemän.

PTK:s förhandlingsmandat omfattar pensions-, försäkrings- och trygghetsfrågor.

I kollektivavtalsförhandlingar rörande lön och allmänna anställningsvillkor varierar

förhandlings samarbetet över de olika avtalsområdena i privat sektor. Inom branscherna bank,

försäkring och IT har Sveriges Ingenjörer , Jusek och Civilekonomerna partsställning.

Inom handel- och tjänstesektorn samt stora delar av den ideella sektorn

sker samverkan genom 14 Sacoförbund i konstellationen Akademikerförbunden

inom Handel och Tjänster (AHT).

Inom industrin är det Sveriges Ingenjörer som företräder aka demiker

kollektivet i stort. Här har de senaste åren utvecklats ett nära

sam arbete i kollektivavtals förhandlingar med de stora fackförbunden

inom industrin; Unionen på TCO-sidan och tre förbund

inom LO. Det samverkansavtal som facken inom industrin har med

arbets givar organisationerna kallas för Industriavtalet.

Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges

akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers akademikers

central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central central----organisation

organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation organisation


Arbetsmarknadens parter, tjänstemän privat sektor

Exempel på arbetsgivare (AG) Exempel på arbetstagare (AT)

Medlemsorganisationer

• Med flera

Medlemsorganisationer

• Ideella och

idéburna

organisationer

• Idrott

• Trossamfund

• Utbildning &

folkbildning

• Med flera

Kollektivavtal och partsställning

Medlemsorganisationer

• Studieförbund

• Humanitära

frivilligorganisationer

• Frivilliga

försvarsorganisationer

Medlemmar Medlemmar

• Med flera • Med flera

Kollektivavtal inom den privata sektorn kan träffas på olika nivåer. Kollektivavtal rörande lön

och anställningsvillkor träffas mellan en arbetsgivarorganisation och ett eller flera fackförbund

och det är de som är parter, det vill säga har parts ställning. Avtalsfrågor som gäller för en hel

bransch kallas för centrala avtal.

Lokal partsställning

Det är den enskilda arbets givaren och den lokalfackliga föreningen på företaget som har partsställning.

Saco förbundens lokala organisation kan heta olika till exempel Akademiker förening

eller Sacoförening. I denna skrift använder vi alltid begreppet Akademiker förening.

Både arbetsgivaren och Akademikerföreningen kan ta initiativ till förhandlingar för att få till

stånd ett lokalt kollektivavtal. Innan man går in i en sådan förhandling är det viktigt att stämma

av att det centrala kollektiv avtalet tillåter ett lokalt kollektivavtal i frågan. Ha som grundregel

att alltid stämma av med en ombudsman på ditt kontaktförbund för rådgivning innan ett nytt lokalt

avtal träffas.

7


8

Din roll och dina uppgifter

Att vara förtroendevald innebär att du fått medlemmarnas förtroende att företräda dem på

arbetsplatsen. Din viktigaste uppgift är därför att ta tillvara medlemmarnas gemensamma

intressen och företräda dem i fackliga frågor.

Detta kan exempelvis innebära:

• att medverka i löneprocessen för att tydliggöra akademikernas värde i företaget och stödja de

enskilda medlemmarna

• att i förhandlingar företräda medlemmarna vid till exempel organisationsförändringar,

personaluppsägningar och andra gemensamma frågor

• att verka för att träffade kollektivavtal följs

• att förhandla om lokala avtal som rör sådant som kompetensutveckling, arbetstider och

arbetsmiljö och andra för medlemmarna viktiga frågor

• att ge stöd och råd till enskilda medlemmar

• att upprätthålla en god kommunikation med medlemmarna och presumtiva medlemmar

• att rekrytera nya medlemmar.

Andra viktiga uppgifter är att vara medlemmarnas röst gentemot Sacoförbunden samt fungera

som en naturlig samtalspartner för din arbetsgivare.

Följande bild illustrerar vilka parter som kan vara företrädda på en arbetsplats.

Arbetsgivare (AG) Arbetstagare (AT)

förtroendevalda

Företaget XX AB Akademikerförening

TCO klubb,

till exempel Unionen

LO klubb,

till exempel Metall


Varför Akademikerförening?

I Sverige finns få lagar för hur man löser de problem och frågor som kan uppkomma på arbetsplatsen.

Detta område regleras oftast via överenskommelser och förhandlingar mellan arbetsmarknadens

parter samt genom gällande kollektivavtal. För att kunna ta tillvara medlemmarnas

yrkesmässiga och ekonomiska intressen och uppfylla kollektivavtalen är det därför nödvändigt

för Sacoförbunden att, utöver de centrala förhandlingarna, också kunna påverka direkt ute på

arbetsplatserna. Medlemsgruppen på en arbetsplats/företag kan också ha önskemål om att

kunna påverka sin egen situation i arbetet och villkoren vid det enskilda företaget. För att kunna

lösa dessa uppgifter på ett så bra sätt som möjligt behövs en lokalförening och lokala förtroendevalda

som kan fånga upp medlemmarnas intressen och driva deras frågor lokalt samt verka för

att träffade kollektivavtal tillämpas vid det enskilda företaget.

Sacoförbundens gemensamma lokalförening

inom den privata sektorn kallas

för Akademikerförening.

Om din arbetsplats saknar Akademikerförening

har du som är kontaktperson

samma uppgifter och befogenheter som

en Akademikerförening.

Saknas Akademikerförening kan du verka för att bilda en själv. Sacoförbunden har ett flertal

lokalföreningsrekryterare på olika avtalsområden. De kan hjälpa dig och dina kollegor att

starta en förening. Information om hur du går till väga finns på ditt förbunds webbplats under

ingången för medlemmar.

När du behöver hjälp

Sacoförbundens gemensamma

lokalförening inom den privata sektorn

kallas för Akademikerförening.

Som förtroendevald har du möjlighet att gå utbildningar som ger dig de kunskaper du behöver

för din uppgift. Du har också tillgång till ombudsmän inom varje avtalsområde och en jour/

rådgivning som är beredd att ge dig hjälp. En mer ingående beskrivning av det stöd som du har

till ditt förfogande finns under rubriken ”Stöd och hjälp” i denna handbok. Du hittar också

mycket matnyttig information på de olika förbundens webbplatser.

Kommunicera med era medlemmar för att skapa delaktighet

För att skapa intresse och engagemang för det fackliga arbetet är det viktigt med en bra dialog

med medlemmarna om Akademikerföreningens arbete och att medlemmarnas idéer och

åsikter fångas upp och tas tillvara.

Här får du tips om hur du kan sköta ditt informationsarbete lokalt och en del handfasta råd

om vilka informationskanaler du bör använda. Om du har frågor gällande ditt informationsarbete

kontakta gärna någon av informatörerna på ditt förbund. Kontakt information finns på

för bundens hemsidor.

9


10

Kommunikationskanaler

Skriftlig information

Den mest naturliga kanalen är e-post. Skapa en lista med alla medlemmars e-postadresser och skicka

ut information så fort det finns något av värde att berätta. På stora arbetsplatser kan det också vara bra

att ha någon form av informationsbrev som ger medlemmarna en bredare bild av vad som är på gång i

företaget och den fackliga verksamheten i stort. Tänk på Personuppgiftslagen, PUL, då e-post skickas

till medlemmar. Ett tips är att lägga in medlemmarnas adresser i e-postraden ”Hemlig kopia” så syns det

inte vilka som fått informationen.

De olika Sacoförbundenen skickar ut nyhetsbrev och annan information till sina förtroendevalda. Det

materialet kan du använda för att sätta ihop ett eget medlemsbrev.

Det personliga mötet

Det personliga mötet är oöverträffat när

det gäller kommunikation. Försök att träffa

medlemmarna personligen så ofta du kan.

Uppmuntra dem också att kontakta er i

styrelsen om det är något de vill diskutera.

Det personliga mötet är oöverträffat

när det gäller kommunikation. Försök

att träffa medlemmarna personligen

så ofta du kan.

Medlemsmöten – utgå från medlemmarna

När det gäller medlemsmöten kan det ibland vara si och så med intresset från medlemmarna. För att

locka folk behövs intressanta frågor (gärna så praktiska som möjligt) och en känsla av att det är möjligt

att påverka. Hör därför med medlemmarna vilka frågor de tycker är viktigast att diskutera.

Press/mediakontakter

I egenskap av lokal facklig förtroendevald kan det hända att du blir kontaktad av lokaltidningarna på

din ort när något hänt/händer på ditt företag. En Akademikerförening kan dessutom själv välja att ta

kontakt med lokalpressen eller utnyttja sociala medier för att påverka opinionen. Ditt förbund kan ge

dig mediasupport inför kontakt med media.

Lokal hemsida

De flesta Akademikerföreningar som har en egen hemsida lägger ut denna på arbetsgivarens

intranät, men det går givetvis också bra att skapa en extern webbplats. Det viktigaste när ni

planerar att ha en lokal hemsida är att avgränsa innehållet redan från början. Innan ni gör sidan

bör ni noggrant tänka igenom vad det är Akademikerföreningen vill förmedla och vad ni hinner

med att hålla aktuellt. Lägg inte ut material bara för sakens skull utan tänk noga igenom vem

som ska läsa informationen och vilket budskap ni vill förmedla.

Årsmötet

Årsmötet är Akademikerföreningens högsta beslutande organ. Det är också på årsmötet som medlemmarna

har möjlighet att tala om hur de tycker föreningen har skött sig och bestämma vilka frågor man

ska arbeta med det kommande året. På mötet väljer medlemmarna också ordförande och styrelseledamöter.

Efter avslutat årsmöte delar de förtroendevalda upp olika ansvarsområden mellan sig och skickar in

uppgifter om vem som ansvarar för vad till de respektive förbunden och till arbetsgivaren.


Kommunikationstips

Skapa rutiner för information

Fungerande rutiner för information mellan er, medlemmarna och förbundet underlättar ditt arbete.

Om inte sådana rutiner fanns på plats när du tillträdde som förtroendevald har du mycket att vinna

på att skapa dina egna.

Med förbundet centralt

Sveriges Ingenjörer har huvudansvaret för registret av förtroendevalda inom Saco-

förbunden på det privata området. Meddela därför Sveriges Ingenjörers kansli på mejladress

fdvregistret@sverigesingenjorer.se vilka som ingår i Akademikerföreningens styrelse så

fort det sker några förändringar. Detta för att kansliet ska kunna skicka information till rätt

personer och ha korrekta uppgifter om förtroendevalda. Det är också viktigt att ditt eget

förbund får reda på att du har ett fackligt uppdrag.

Med arbetsgivaren

Meddela arbetsgivaren vilka förtroendevalda som ansvarar för vilka områden så att han eller

hon vet vem som ska kontaktas i olika frågor och förhandlingsärenden. Kom också ihåg att

meddela arbets givaren om det blir förändringar i styrelsens sammansättning. För att Förtroendemannalagen

ska gälla måste arbetsgivaren vara informerad om vilka som är förtroendevalda.

Med medlemmar

Ta fram e-postlistor till samtliga medlemmar så att du enkelt kan informera dem när någonting

de bör känna till har hänt. Gör det enkelt för medlemmarna att kontakta dig när det är

någonting de undrar över och svara snabbt på deras frågor. Om du inte kan ge svar på en gång

fungerar även ett kort med delande där det står att du hör av dig med ett utförligare svar vid ett

senare tillfälle.

Akademikerföreningen kan skaffa en egen e-postlåda som hela styrelsen kan läsa och besvara.

På så sätt kan medlemmarna skicka frågor, tankar och synpunkter till en adress och nå hela

styrelsen.

Inom styrelsen

Även om en fördelning har gjorts inom styrelsen är det viktigt att poängtera att styrelsen

som helhet har ansvaret för verksamheten. Kommunikationen inom styrelsen är en grundförutsättning

för att det lokalfackliga arbetet ska fungera och för att minska belastning på

enskilda styrelseledamöter.

Informera vid rätt tillfällen och om rätt saker

Se till att medlemmarna vet hur de kan få information om Akademikerföreningens arbete,

exempelvis på intranätet eller på en anslagstavla. Om det däremot är något angeläget eller brådskande

så bör ni kontakta medlemmarna direkt, till exempel via e-post eller kalla till medlemsmöte.

Då ni är inne i löneförhandlingar eller andra viktiga förhandlingar kan det vara bättre att

informera om att man inte kan säga så mycket för tillfället än att inte informera alls.

Vid vissa tillfällen kan det vara direkt olämpligt att föra vidare visa typer av information till

medlemmarna. Kontakta ditt förbund om du är osäker.

Ta in synpunkter från medlemmarna

Som medlemmarnas representant behöver du veta vad de tycker och tänker i olika frågor. Detta

gäller även kommunikationen. Fråga hur de vill kommunicera med Akademikerföreningens

11


12

styrelse. Om ni till exempel tänker ha ett nyhetsbrev så kanske ni bara ska skicka det till de

medlemmar som verkligen är intresserade.

Återigen är det viktigt med återkoppling på de synpunkter som ni får. Det är viktigt att

medlemmarna känner att Akademikerföreningen har diskuterat och behandlat inkomna

synpunkter.

Utse en kommunikationsansvarig i styrelsen

Gör gärna en av ledamöterna i Akademikerföreningens styrelse till informationsansvarig med

ansvar för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer.

Stöd och hjälp från förbunden

Som förtroendevald har du tillgång till en mängd resurser, utbildningar och stöd för att göra ditt

arbete lättare.

Nyhetsbrevet

Förbundens nyhetsbrev till förtroendevalda är en viktig kanal till dig som arbetar i den

lokala verksamheten. Genom nyhetsbrevet hålls du uppdaterad med aktuell information.

Hemsida för förtroendevalda

Förbundens hemsidor har oftast en speciell del för dig som är förtroendevald och det

är där du automatiskt hamnar när du loggar in. Där hittar du detaljerad information

om områden som är relevanta för din uppgift.

På Sveriges Ingenjörers hemsida finns material att ladda ner, undersökningar att

ta del av och mängder av information om alltifrån förhandlingstips till hur man

genomför ett årsmöte. För att få tillgång till denna information måste du vara

registrerad som förtroendevald hos ditt förbund och hos Sveriges Ingenjörer.

Enklast är att din Akademikerförening efter avslutat årsmöte

skickar in en lista på den nya styrelsen till Sveriges Ingenjörer.

Blankett för detta finns att ladda ner på Sveriges

Ingenjörer och Sacoförbundens respektive hemsida.

Medlemsjour – när du inte vet

vem du ska vända dig till

Jouren/Rådgivningen på ditt förbund är öppen

under kontorstid och är bemannad med

kunniga ombudsmän och specialister.

Telefonnumret hittar du på respektive

förbunds hemsida.

Kontaktpersoner för

varje avtalsområde

För varje avtalsområde finns en

ombudsman med expertkompetens

som kan svara på dina frågor. Kontakta

jouren om du inte vet vem som är just

din kontaktombudsman, så kopplas du till

rätt person.


Lokalföreningsrekryterare

Sacoförbunden har ett flertal lokalföreningsrekryterare på olika avtalsområden. De kan hjälpa

dig och dina kollegor att starta en förening och ge tips, stöd och hjälp med att rekrytera nya

ledamöter till styrelsen. Lokalföreningsrekryterarna är med från första början och ser vilket

intresse som finns att bilda förening fram till det konstituerande årsmötet och de sätter de nya

förtroendevalda i kontakt med den ombudsman som ansvarar för deras avtalsområde.

Om du vill komma i kontakt med någon av Sacoförbundens lokalföreningsrekryterare, mejla till

lfr@sverigesingenjorer.se och lfr@civilekonomerna.se.

Förbundens medlemsregister

Det är viktigt att du som förtroendevald har överblick över vilka akademikermedlemmar som

tillhör föreningen. Det kan ibland vara lite krångligt eftersom Akademikerföreningar oftast

består av medlemmar från flera olika Sacoförbund. Du kan gå tillväga på två sätt:

1. Kontakta förbunden inom Saco (kontaktuppgifter finns längst bak i handboken) och be att få

listor på deras medlemmar på ditt företag.

2. Be att få komplett lista med anställda (namn och personnummer) från företaget och

skicka sedan in den listan till ditt kontaktförbund så får du hjälp med att ta reda på vilka

medlemmar som finns på din arbetsplats.

Nätverk

Inom vissa avtalsområden finns nätverk bestående av förtroendevalda från olika företag. Om du

är intresserad av detta kan du höra med din kontaktombudsman vilka nätverk som finns där du

kan vara med eller hur man gör när man startar ett.

Andra förtroendevalda

På många arbetsplatser finns förtroendevalda från LO- och TCO-förbund som det är bra att

samarbeta med. Stäm av med din arbetsgivare om du vill veta vilka som är övriga förbunds

representanter på din arbetsplats.

Fackliga kurser/utbildning

Att ha gått en eller flera fackliga utbildningar ger dig bättre förutsättningar att företräda och

verka för medlemmarna på din arbetsplats. Du får dessutom kunskaper som du har glädje av i

ditt fortsatta yrkesliv. Kurserna är utformade för att stödja dig i ditt uppdrag.

Sveriges Ingenjörer arrangerar de flesta av kurserna som riktar sig till förtroendevalda och

dessa kan du, även om du är medlem i ett annat Sacoförbund, gå på. Senaste nytt om utbildningar

och datum för anmälan hittar du på förbundets hemsida. Information om kursutbud

finns också i de nyhetsbrev som med jämna mellanrum går ut till alla förtroendevalda. Det är

viktigt att anmäla sig i god tid så att kurserna inte hinner bli fulltecknade och så att du kan

meddela din arbets givare.

Grundkurs

Syftet med kursen är att ge dig som är ny förtroendevald en bra grund för att du ska kunna sköta

ditt fackliga uppdrag. Kursen är två eller tre dagar och tyngdpunkten ligger på det fackliga

uppdraget/rollen som förtroendevald. Vi går också genom det regelverk som styr det fackliga

arbetet, kollektivavtal och de viktigaste arbetsrättsliga lagarna. Det finns även en interaktiv

grundkurs hos flera förbund. Du hittar den till exempel på Sveriges Ingenjörers hemsida.

13


14

Temakurser

Temakurserna är en halv till tre dagar och går djupare in på olika områden.

På www.sverigesingenjorer.se kan du läsa mer om vilka temakurser som finns och som

passar just dina behov. Även andra Sacoförbund har temakurser som är öppna för alla

Sacoförbunds förtroendevalda. Hör av dig till ditt förbunds kansli för att få inlogg till de

olika förbundens hemsidor.

Exempel på temakurser:

• Löner/lönestatistik/förhandling

• Jämställdhet/diskriminering

• Arbetsmiljö

• LAS – driftsinskränkning, outsourcing

• Det svåra samtalet

• Fackligt ledarskap

• Vårda medlemmar och värva fler.

Snabbkurser

Både ombudsmännen och lokalföreningsrekryterarna kan vid behov ge snabbkurser till nya

förtroendevalda. Snabbkurserna brukar ta ett par timmar och är tänkta att ge dig som är ny

som förtroendevald ett hum om lagar, förhandlingar och lokalfackligt arbete i väntan på

grundkursen .

Specialutbildning

Om så önskas kan våra ombudsmän komma till din Akademikerförenings styrelse och göra en

skräddarsydd genomgång av olika frågor. För mer information kontakta ditt förbunds telefonjour

eller din kontaktombudsman.

Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco Saco

samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar samlar Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges Sveriges

akademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerakademikerförbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund förbund


Försäkring för förtroendevalda

Saco har tecknat en förtroendemannaförsäkring som gäller i samband med utförande av fackligt

uppdrag. Försäkringen innehåller en reseförsäkring samt en olycksfallsförsäkring.

Reseförsäkringen gäller för dig som är facklig förtroendevald samt för medföljande barn under

21 år, make/maka eller sammanboende vid resa som har direkt anslutning till fackligt uppdrag.

Försäkringen omfattar exempelvis läke-, rese- och merkostnader vid olycksfall och akut

sjukdom och resgodsskydd. För medföljande gäller försäkringen för max 14 dagar.

Olycksfallsförsäkringen gäller i samband med fackligt uppdrag. Vid kurser och konferenser

omfattas den förtroendevalde samt medföljande barn under 21 år och make/maka eller sammanboende.

Försäkringen gäller också färdolycksfall till och från angivna verksamheter. Försäkringen

omfattar exempelvis invaliditetskapital, ersättning för lyte och men, läke-, rese- och

tandskadekostnader.

Mer information om försäkringen finns till exempel på Sveriges Ingenjörers hemsida.

15


16

Dina redskap – lagar och avtal

De arbetsrättsliga lagarna är viktiga verktyg som du kan stödja dig mot när det gäller din

rätt att påverka .

På de arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal, skrivna för att ytterligare förbättra villkoren

på arbetsmarknaden för de anställda, så gäller dessa i första hand. Men de arbetsrättsliga

lagarna är viktiga även om det finns kollektivavtal. Särskilt när det handlar om anställningsskydd,

jämställdhet och diskrimineringsfrågor – områden där det inte alltid finns stöd i

kollektivavtalet . Du kan ladda ner de lagar, avtal och föreskrifter som är relevanta för ditt arbete

som förtroendevald från ditt förbunds hemsida.

Nedan presenteras några av de viktigaste lagarna som du vanligtvis kommer i kontakt med.

Hör av dig till din kontaktombudsman eller ditt förbunds medlemsjour om du har frågor.

Medbestämmandelagen (MBL)

Medbestämmandelagen (MBL) innebär att arbetsgivaren:

1. fortlöpande måste informera Akademikerföreningen om hur verksamheten utvecklas (§19)

2. måste kalla till förhandling inför viktiga planerade förändringar i verksamheten gällande

produktion , ekonomi eller personal (§11)

3. är skyldig att förhandla i övriga frågor innan de fattar beslut, om Akademikerföreningen

begär det (§12).

4. Arbetsgivaren har också en allmän förhandlingsskyldighet i frågor som rör enskild medlem

(§10) om Akademikerföreningen begär det.

Lagen ger bara den fackliga organisation som är avtalspart gentemot arbetsgivaren rätt att

förhandla med arbetsgivaren i samband med verksamhetsförändringar på arbetsplatsen.

MBL ger inte fackförbundet vetorätt men förbundet och/eller föreningen får en viss möjlighet

att utreda, inhämta information och utöva fackligt inflytande innan beslut fattas.

Lagen om anställningsskydd (LAS)

Lagen om anställningsskydd (LAS) är ett ramverk för vad som gäller vid anställning, upp sägning

och avskedande. Bland annat reglerar lagen uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur

besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Lagen är till

största del tvingande men från vissa av lagens bestämmelser kan avvikelser genom kollektiv avtal

göras. Dock förut sätter detta att arbetstagaren får samma eller bättre villkor än genom LAS.

Enligt LAS får en anställd inte sägas upp utan saklig grund. Saklig grund för uppsägning kan

förekomma i två olika situationer, antingen vid arbetsbrist (till exempel genom att företaget

fattar beslut om en omorganisation där färre anställda behövs eller att företaget ska läggas ned)

eller av personliga skäl (misskötsel av olika slag). Om anställda sägs upp på grund av arbetsbrist

ska det ske enligt turordningsreglerna, även kallad ”Sist in, först ut-regeln”, vilket innebär att

den som har längre anställningstid har företräde till fortsatt anställning förutsatt att personen

har tillräckliga kvalifikationer. I båda fallen ska det föregås av en omplaceringsutredning.

Omplacering ska alltså tillämpas före uppsägning.


Turordningen vid uppsägningar kan dock åsidosättas genom centrala och/eller lokala avtal,

så kallade avtalsturlistor. Om en avtalsturlista ska göras är det viktigt att berörda medlemmar

accepterar den lösningen och att avtalet är förankrat hos dessa medlemmar. En avtalsturlista

fråntar den enskilde anställde möjligheten att rättsligt tvista i sitt ärende.

Vid en arbetsbristsituation ska du alltid höra av dig till ditt kontaktförbund i ett så tidigt skede

som möjligt. Kontakta också andra medlemmars förbund så att de vet vad som är på gång.

Förtroendemannalagen (FML)

Förtroendemannalagen (FML) ger dig rätt att arbeta och utbilda dig fackligt på betald arbetstid

så länge det fackliga arbetet förläggs så att det inte förorsakar hinder för verksamheten. Lagen

innebär också att du har rätt till övertidsersättning om du inte hinner utföra uppgifterna på

ordinarie arbetstid. Du har dessutom rätt till den ledighet som behövs för att kunna fullgöra det

fackliga arbetet. Förtroendemannalagen förutsätter dock att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen

och att de förtroendevalda är anmälda till arbetsgivaren.

Arbetstidslagen

Enligt arbetstidslagen får arbetstiden omfatta max 40 timmar i genomsnitt under en

sju dagarsperiod per månad. Uppstår ett särskilt behov av utfört arbete har din arbetsgivare rätt

att beordra övertidsarbete med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en

kalendermånad. Enligt lagen får en arbetstagare arbeta max 200 timmar övertid per år. Utöver

det får arbets tagare arbeta 150 timmar övertid extra om det finns särskilda skäl för det.

Arbetstid enligt kollektivavtal

Arbetstidslagen är på flertalet arbetsplatser

inom privat sektor ersatt av kollektivavtal, med

särskilda bestämmelser om vilken arbetstid som

gäller för dig och dina medlemmar. Om det finns

kollektivavtal är ersättningsfrågan för arbetstidens

längd och övertidsarbete i allmänhet

reglerad där. Saknas kollektivavtal är det viktigt

att medlemmarna kommer överens med arbetsgivaren om hur övertiden ska ersättas. Finns det

kollektivavtal är ersättningsfrågan för övertidsarbete i allmänhet reglerad i allmänna villkoren.

Om det inte finns kollektivavtal är det arbetstidslagen som gäller och där är inte ersättningsfrågan

reglerad.

Inom privat sektor är det vanligt att arbetsgivaren vill förhandla bort rätten till övertidsersättning.

I gengäld får arbetstagaren ofta högre lön och/eller max fem extra semesterdagar.

Arbetsmiljölagen

Om det finns kollektivavtal är

ersättningsfrågan för arbetstidens

längd och övertidsarbete i

allmänhet reglerad där.

Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket.

Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några exempel. Arbetsmiljö är

en högt prioriterad fråga av Sacoförbunden. Du som är förtroendevald spelar en mycket viktig

roll. Du representerar de anställda även när det gäller arbetsmiljön och ska se till att arbetsgivaren

verkligen uppfyller sitt ansvar enligt arbetsmiljölagens krav.

17


18

Ansvaret är arbetsgivarens

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön och ska systematiskt planera,

leda och kontrollera verksamheten så att en god arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren ska också

utreda arbetsskador, analysera arbetsmiljörisker och vidta åtgärder. Dessutom ingår att upprätta

handlingsplaner och dokumentation samt ansvara för rehabilitering.

Ofta är arbetsmiljöansvaret delegerat till personalansvariga chefer. De måste få utbildning,

resurser och befogenheter.

Skyddsombud

Skyddsombudet har enligt Arbetsmiljölagen en rad befogenheter. Skyddsombudets uppgift är

att inom sitt skyddsområde företräda medarbetarna, verka för en god arbetsmiljö och påpeka

brister i arbetsmiljön.

På arbetsplatser där det finns kollektivavtal utser Akademikerföreningen skyddsombud. Där det

saknas kollektivavtal utses skyddsombudet av de anställda. Den som utses till skyddsombud ska

anmälas till arbetsgivaren och till sitt förbund. Som skyddsombud eller förtroendevald behöver

du utbildning för att kunna verka effektivt.

Akademikerföreningen måste aktivt samverka med arbetsgivarens arbetsmiljöorganisation.

Arbetsmiljölagen har ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans

med arbetstagarna och deras representanter.

Du kan som förtroendevald:

• ta reda på vem som har ansvaret för arbetsmiljön och se till att det blir känt på arbetsplatsen

• kräva att en riskanalys görs inför allt förändringsarbete

• kontrollera att det arbetstidsavtal som gäller också följs, till exempel att all övertid bokförs

• påverka vilka företagshälsovårdtjänster som köps in och att det finns rutiner för

rehabilitering

• verka för att skyddsombud finns för akademiker

• se till att skyddsombud och förtroendevalda får arbetsmiljöutbildning

• verka för en bra samordning mellan Akademikerföreningen och arbetsmiljöorganisationen

• anmäla skyddsombud till sitt förbund och till arbetsgivaren.

Diskrimineringslagen

Sedan 1 januari 2009 gäller diskrimineringslagen. I denna lag är lagregler från flera tidigare

lagar samlade.

Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av:

• kön

• könsöverskridande identitet eller uttryck

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionshinder

• sexuell läggning

• ålder.

Lagens diskrimineringsförbud är till för att skydda enskilda arbetstagare och arbetssökande.

Som arbetstagare anses även inhyrd personal och praktikanter.


Om en arbetsgivare diskriminerar en arbetstagare eller en arbetssökande kan arbetsgivaren

bli skadeståndsskyldig gentemot den enskilde.

Lagen förbjuder:

• direkt diskriminering

• indirekt diskriminering

• trakasserier

• sexuella trakasserier

• repressalier.

Direkt diskriminering är det när en arbetstagare eller sökande utan giltigt skäl behandlas mindre

förmånligt än en annan person i en likartad situation.

Indirekt diskriminering kan uppstå när en arbetsgivare ställer villkor som verkar neutrala men

som i praktiken missgynnar person med visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder eller sexuell läggning. Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda

när någon utsatts för trakasserier/diskriminering.

Som förtroendevald är det din uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen och eventuellt

påkalla tvisteförhandling. Observera att en sådan förhandling ska påkallas inom vissa tidsfrister.

Lönekartläggning

Det är varje arbetsgivares ansvar att vart tredje år genom kartläggningar upptäcka, åtgärda och

förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Det är långt ifrån alla arbets givare

som gör detta. Som förtroendevald har du därför en viktig roll att bevaka och driva frågan om

lönekartläggning för att ta reda på om osakliga löneskillnader förekommer. Oavsett om arbetsgivaren

genomför sina åtaganden eller inte så är det därför bra om medlemmarna i Akademikerföreningen

själva analyserar lönerna utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Arbetsgivarens bedömning i lönekartläggningen ska särskilt avse skillnader:

• mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika

• mellan grupp med arbetstagare som utför kvinnodominerat arbete och grupp med arbetstagare

som utför likvärdigt arbete men som inte anses kvinnodominerat

• kartläggningen ska även omfatta alla slags löneförmåner som tjänstebil, reseförmåner och

bonussystem.

I bedömningen är det själva tjänsten, inte den individ som utför arbetet, som är det centrala.

Respektive arbetstagares skicklighet och prestation ska inte vägas in i bedömningen om ett

arbete är att anse som lika eller likvärdigt med ett annat. Skillnader i arbetsprestationer spelar

givetvis roll för lönen men kommer först in vid ett senare skede i analysen.

Utöver genomgången av löneskillnader ska de arbetsgivare som sysselsätter 25 eller fler

arbets tagare sammanställa en handlingsplan för jämställda löner. Detta ska göras vart tredje

år. Handlings planen ska innehålla en redovisning och utvärdering av föregående års plan.

Arbetsgivaren är också skyldig att vart tredje år upprätta en jämställdhetsplan för främjande

av lika rättigheter och möjligheter mellan kvinnor och män i frågor om arbetsförhållanden

samt vid rekrytering.

19


20

Förhandling

Som förtroendevald representerar du såväl förbundet som medlemmarna i Akademikerföreningen

i olika kontakter med arbetsgivaren. Ofta sker detta i förhandlingens form, även

om många fackliga situationer hanteras informellt på annat sätt.

Ditt förhandlingsmandat kommer från förbundet som är avtalspart och från de medlemmar du

företräder. Kom ihåg att du som företrädare för Akademikerföreningen träffar avtal som binder

medlemmarna vid avtalets innehåll. Därför är det mycket viktigt att de avtal som du träffar med

arbetsgivaren är väl förankrade hos medlemmarna i föreningen.

Kontakta gärna något av Sacoförbundens medlemsjourer, lokalföreningsrekryterare eller din

kontaktombudsman för att få råd och tips i en konkret förhandlings situation.

MBL och utvecklingsavtalet

MBL, kompletterad med rättspraxis från Arbetsdomstolen, ger generella spelregler för fackliga

förhandlingar. Glöm heller inte bort utvecklingsavtalet som innehåller viktiga komponenter i

det fackliga förhandlingsarbetet. Utvecklingsavtalet, som träffades 1982 mellan dåvarande SAF,

LO och PTK, innehåller bland annat regler om facklig information till medlemmar på betald

tid, regler om löntagarkonsult och förhandlingsfrister.

Arbetsgivaren ska påkalla förhandling i så god tid att facken ges tid att sätta sig in i och påverka

frågans lösning. Varje part i en förhandling är skyldig att arbeta aktivt för att söka frågans

lösning (§15). Det innebär bland annat en skyldig het att ge motparten den information och

den dokumentation som behövs för att motparten ska få en praktisk möjlighet att följa med

i fö rhandlingen.

Om parten åberopar en skriftlig handling vid förhandlingen kan motparten begära att få

läsa den (§18, editionsplikt). Grundregeln är att förhandling ska bedrivas skyndsamt (§16),

men ”skäligt rådrum” bör ges till den som behöver. Ta inte ställning vid sittande bord om

du känner dig osäker. Begär paus eller ajournering – det kan vara allt från några minuter till

dagar eller veckor beroende på hur komplex förhandlingsfrågan är – om du behöver tid för att

komma vidare i förhandlingen, till exempel genom att skaffa mera information, kontakta en

ombudsman, justera förhandlingsmandatet eller på annat sätt förändra förutsättningarna för

förhandlingen. Förhandla inte i högre tempo än att du vet vad du gör.

Allmänna förhandlingstips

Arbetsgivaren är ”inför beslut om viktigare förändring” (§11 MBL) skyldig att kalla de fackliga

organisationerna till förhandling. Akademikerföreningen kan också ha anledning att påkalla

förhandling (enligt §12 MBL) om frågor som de vill driva.

Börja med att vara tydliga i vad det är för fråga som är föremål för förhandling. Försäkra dig om

att du förstår frågan/problemet, dess konsekvenser samt vilka möjligheter till lösningar som

kan finnas rent allmänt. Mycket går att lösa med sunt förnuft men glöm inte formalia – det finns

tidsfrister att ta hänsyn till för att till exempel påkalla förhandling på nästa nivå, det vill säga


central förhandling. En missad tidsfrist kan medföra preskription, det vill säga att kravet inte

längre går att driva enligt förhandlingsordningen.

Förhandlingsordningen innebär att det först sker en lokal förhandling. Om föreningen

och arbetsgivaren inte kommer överens kan det finnas möjlighet till central förhandling,

om förbundet så beslutar. Kontakta därför avtalsansvarig ombudsman innan ni talar med

motparten om att gå till central förhandling!

Förberedelser

1. Kolla upp lämplig formalia i lag/kollektivavtal. Kollektivavtal samt

länkar till lagtexter finns på Sacoförbundens webbplatser.

2. Ta reda på fakta om saken – undvik överraskningar under

förhandlingen! Ställ frågor!

3. Gå igenom Akademikerföreningens inställning i frågan (eller

i ett enskilt ärende: medlemmens inställning).

4. Se till att den/de du förhandlar för inte har orealistiska

förväntningar – i annat fall riskerar du bakslag när du återkommer

efter förhandlingen.

5. Formulera förhandlingsmål, mandat, smärtgräns etcetera.

6. Stäm av med eventuella medparter (andra lokala fack) om

taktik och argumentering.

7. Bestäm hur ni ska hantera eventuella olika uppfattningar

er emellan, så att arbetsgivaren inte ska kunna utnyttja det

mot någon av er.

Under förhandlingen

Se till att förhandlingen dokumenteras i protokoll.

Det är vanligen arbetsgivaren som tar på sig

den uppgiften. Gör arbetsgivaren inte det så

erbjud er gärna att skriva protokoll själva.

För också egna anteckningar om vad

som framförs vid förhandlingen. De

kan senare visa sig mer betydelsefulla

än man först tror.

Omfattande förhandlingar

som till exempel en driftsinskränkning

eller

löne revision bör inledas

med att parterna tillsammans

gör upp en

tidsplan för förhandlingar

och andra

aktiviteter.

Var kreativ och

kon struktiv för att

för söka hitta lösningar.

Var lyhörd för vad som kan

vara möjligt att gå vidare

med. Var mål inriktad!

21


22

Innan förhandlingen avslutas, stäm av vad en eventuell överenskommelse innehåller. Ibland kan

finnas behov av att gå igenom exakt vad ni är oense om, det har särskild betydelse om ni vill gå

vidare till central förhandling. Diskutera information och kommunikation.

Tystnadsplikt

Det är arbetsgivaren som har störst intresse av att begära tystnadsplikt i ett förhandlingsärende

men han eller hon kan inte bara åberopa denna. Om arbetsgivaren vill ha tystnadsplikt är det en

förhandlingsfråga i sig som ska behandlas först innan man förhandlar i själva sakfrågan.

Regler om formell tystnadsplikt (§§21–22 MBL) bör i praktiken bara användas när förhandlingarna

rör bolagsaffärer, kurspåverkande händelser etcetera. I normalfallet räcker det med

omdöme och integritet för att hantera konfidentiell information samt att parterna i förhandlingen

diskuterar och gör upp om hur information och kommunikation ska hanteras: vad kan

sägas, vem gör det och när?

Om parterna blir överens om att tystnadsplikt ska gälla är saken klar. Men om önskemålet om

tystnadsplikt inte delas av motparten måste frågan lyftas till central förhandling eller avgöras i

domstol. I detta fall gäller tystnadsplikten temporärt tills frågan är avgjord. Den part som begär

tystnadsplikt mot den andra partens vilja måste föra saken vidare inom tio dagar – annars faller

den temporära tystnadsplikten. Tystnadsplikten gäller aldrig inom Akademikerföreningen.

Om en förtroendevald har tagit emot information under tystnadsplikt är han eller hon fri att

föra informationen vidare till föreningens styrelse. Akademikerföreningens övriga förtroendevalda

blir då bundna av samma tystnadsplikt. Detsamma gäller förbundens jurister, ombudsmän

och lokalföreningsrekryterare vid kontakt i frågan.

Löneförhandling

Lönen är en av de viktigaste frågorna för medlemmarna. Det är därför viktigt att lönerna

hanteras på ett sätt som innebär att medlemmen ges stor möjlighet till egen påverkan.

Akademiker föreningen ger stöd och råd.

Det är viktigt att de olika rollerna är tydliga. Vad är föreningens roll och vad är den enskildes?

Kollektivavtalet ger rätt till lönerevision varje år. Exakt när detta ska ske framgår av gällande

avtal. Eftersom kollektivavtalen ser lite olika ut är det viktigt att noga gå igenom det egna

avtalet. Kom ihåg att läsa de texter som finns. De ger mycket information om hur processen ska

gå till och vilka kriterier som är viktiga. Dessutom är det viktigt för det enskilda företaget att få

diskutera vilka kriterier som ska gälla där.

Lite kort kan lönearbetet delas upp på följande sätt:

1. Utvecklingssamtal/Målsamtal: Bör innehålla mål för arbetet, behov av kompetensutveckling,

förväntningar vid måluppfyllelse.

2. Löneöverenskommelse: Arbetsgivaren och Akademikerföreningen tar fram en tidsplan för

lönearbetet. Man går igenom lönestrukturen, fastställer lönekriterier, går igenom företagets

ekonomiska förutsättningar, följer upp åtgärder med anledning av lönekartläggning och tar

fram underlag för lönesamtalen.

3. Information: Gemensam information från företaget och Akademikerföreningen till chefer

och medarbetare om hur processen ska fortskrida om lönekriterier, info om vad lönesamtalen

ska innehålla med mera.


4. Lönesamtal: Lönesamtal mellan närmaste och lönesättande chef och medarbetare utifrån

information som getts, uppföljning av målsamtalet – hur gick det.

5. Förhandling: Följer upp hur kriterierna tillämpats, stämmer av kompetensinsatser, åtgärdsplaner,

kommer överens om lönerna. Inför detta har föreningen fått återkoppling från

medlemmarnas lönesamtal.

6. Besked om lön med motivering: Chefen berättar för medarbetaren om lönerevisionen med

motivering .

7. Utvärdering: Företaget och Akademikerföreningen gör en gemensam utvärdering av

målsamtal, lönesamtal, hela löneprocessen och eventuella kompetensinsatser.

En förutsättning för processen är en dialog mellan Akademikerföreningen och deras

medlemmar.

Mer information om hur du genomför löneprocessen kan du hitta på ditt förbunds hemsida.

Där kan du också hitta mer ingående information i form av bland annat kollektivavtal och

branschanvisningar.

Kompetensutveckling

Kunskapsuppbyggnad är en överlevnadsfråga för företagen och helt avgörande för att den

enskilde medlemmen ska kunna hävda sin konkurrenskraft i arbetslivet.

För de medlemmar som har individuella löner förutsätts en klar koppling mellan lön, kompetens

och prestation. Med rätt kompetens vid varje tillfälle bidrar dessutom såväl individen som

akademikerna på arbetsplatsen till en mer lönsam verksamhet. Det ligger därför i både företagets

och den enskildes intresse att både

kompetens och verksamhet utvecklas.

Sacoförbunden anser att ingen anställd

borde kunna sägas upp på grund av bristande

kompetens om orsaken är att arbetsgivaren

försummat att ge den kompe-

För de medlemmar som har individuella

löner förutsätts en klar koppling mellan

lön, kompetens och prestation.

tensutveckling som behövs. Därför är medlemsgruppens kompetensutveckling av avgörande

betydelse för löneutveckling, anställningstrygghet och anställningsbarhet.

En Akademikerförening har ofta en känsla för hur kompetensutvecklingen i företaget fungerar.

Om det skulle visa sig att medlemmar sackar efter lönemässigt på grund av avsaknad av kompetens

kan du som förtroendevald förhandla fram lokala kompetensutvecklingsavtal. Det bästa är

om du och arbetsgivaren tillsammans går igenom gällande avtal, ser hur de fungerar och utifrån

detta försöka hitta en lösning som passar båda parter. Det är viktigt att kompetensutvecklingen

har ett samband med företagets utveckling och individers utveckling i anställningen.

23


24

Så blir ni flera

Genom att rekrytera fler medlemmar ökas möjligheten att förbättra och påverka i arbetslivet

och på arbetsplatsen. Nedan finner du ett antal konkreta rekryteringstips. Om du har frågor

och/eller behöver stöd i ditt rekryteringsarbete, kan du kontakta ett av Sacoförbunden för

mer information.

Rekryteringstips

Presentera Sacoförbunden på introduktioner

Har ni introduktionsutbildning för nyanställda på er arbetsplats? Be att få komma dit och

presentera förbunden och din Akademikerförening. PowerPoint-presentationer finns att ladda

ned från Sveriges Ingenjörers hemsida.

Etablera rutiner med personalavdelningen

Prata med personalavdelningen och be dem löpande skicka dig listor över nyanställda akademiker

på ditt företag. Från förbundens kanslier kan du få utdrag över vilka akademiker som

redan är medlemmar på din arbetsplats.

Kontakta nyanställda

Ett gyllene tillfälle att rekrytera en ny medlem är när någon är nyanställd på arbetsplatsen. Hälsa

välkommen och passa på att berätta lite om den fackliga verksamheten. Du kan också skicka

e-post till de senast anställda. Skriv till exempel: ”Om du är medlem i ett Sacoförbund är du

också medlem i vår Akademikerförening. Hör av dig till oss om du vill ha information eller om

du vill bli medlem”. Detta kan med fördel göras regelbundet, till exempel en gång i kvartalet.

Skriv ett presentationsbrev

Skriv ett brev som du delar ut tillsammans med rekryteringsbroschyren Bra villkor på

arbetsplatsen till nyanställda och andra potentiella medlemmar. I brevet berättar du att du är

för troendevald för Sacoförbunden och att du företräder medlemmarna lokalt.

Duka upp ett informationsbord

Att ha ett informationsbord kan vara ett sätt att fånga upp dem som inte nås genom introduktionsmöten

och liknande. Bordet dukar du förslagsvis upp i anslutning till personalmatsalen

eller fikarummet vid en lämplig tidpunkt under dagen.

Informera i personaltidning

Prata med redaktören för er personaltidning och be att få med en notis om Sacoförbunden och

er Akademikerförening. Notisen kan till exempel innehålla en kort presentation av föreningen,

vem man ska kontakta om man vill veta mer eller datum för ert nästa möte.

Skapa nätverk av kontaktpersoner

Om du jobbar på en stor arbetsplats kan du bygga upp ett nätverk av kontaktpersoner inom

Akademikerföreningen. Dessa personer kan i sin tur ansvara för att föra vidare information till

medlemmarna och rekrytera nyanställda på respektive avdelning.

Informera medlemmarna om vad ni gör

Informera medlemmarna löpande via e-post eller informationsblad.


Kom ihåg den personliga kontakten

E-post och nyhetsbrev i all ära, men det finns ingenting som slår den personliga kontakten.

Försök därför att träffa de potentiella medlemmarna personligen så ofta som möjligt.

Argument för medlemskap

Att bli medlem i ett Sacoförbund innebär mycket mer än bara trygghet på arbetsplatsen och stöd

i löne-, kompetens- och karriärutveckling. Nedan följer en sammanställning av argument som

du kan använda i rekryteringsarbetet.

Ger förutsättning för kollektivavtal

En hög organisationsgrad är en förutsättning för förbundens partsställning. Det vill säga att

organisera många är en förutsättning för att få träffa kollektivavtal och därmed ökar möjligheterna

att påverka villkoren för våra medlemmar. Dessutom ger kollektivavtal möjlighet till

ett fackligt inflytande på arbetsplatsen.

Råd och stöd: kostnadsfri facklig och juridisk rådgivning

Sacoförbunden ger råd och stöd i alla de viktigaste anställningsfrågorna. Förbunden bevakar

medlemmens rättigheter vid uppsägningar och omorganisationer, granskar anställningsavtal,

ger facklig rådgivning i lag- och avtalsfrågor samt ger juridisk rådgivning, förhandlingshjälp och

rättslig prövning vid tvister.

Jourtelefon/medlemsrådgivning

Respektive förbunds medlemsrådgivning är under kontorstid bemannad med ombudsmän som

hjälper medlemmar och förtroendevalda med individuella frågor om anställningsförhållanden,

lön och liknande.

Förhandlingshjälp

Våra medlemmar är garanterade förhandlingshjälp utan att det kostar något extra. Om

konflikten inte går att lösa förhandlingsvägen lokalt eller centralt står ditt Sacoförbund även

till medlemmens tjänst med juridiskt ombud i domstol. Som rekryteringsargument kan du

göra en jämförelse med vad en advokat kostar att anlita privat om det händer dig något på

arbetsplatsen.

Inkomstförsäkring

I medlemskapet i ett Sacoförbund ingår några av marknadens absolut bästa inkomstförsäkringar.

Försäkringen kompletterar a-kassan och ger ett rejält extra skydd vid ofrivillig arbetslöshet.

Hjälp med att söka arbete

Genom ditt Sacoförbund kan du få hjälp i ditt arbetssökande. Bland annat kan förbundet vara

ett stöd i frågor som rör ansökan, anställningsintervjuer, löneanspråk och allmänna villkor. Du

kan skicka in ett underlag för personligt brev och cv och få feedback innan ansökan skickas till

presumtiv arbetsgivare.

Chefsstöd

Många akademiker har en ledande befattning och en stor andel av Sacoförbundens medlemmar

är chefer. Eftersom flera i denna grupp inte omfattas av lagen om anställningsskydd (LAS) är

den särskilt utsatt på arbetsmarknaden. Förbundet ger chefer rådgivning om sådant som anställningsvillkor

och lönesättning.

25


26

Heltäckande nätverk

Flera gånger om året skapar Sacoförbunden olika forum och mötesplatser för medlemmarna.

Som medlem har du bland annat möjlighet att gå på en mängd föreläsningar, seminarier och

kompetensutvecklande kurser, där du kan knyta kontakter med andra akademiker inom ditt

yrkesområde.

Stöd vid utlandsarbete

För medlemmar som planerar att arbeta utomlands finns idag omfattande rådgivning om

anställningsvillkor, avtal, löner och levnadsvillkor i olika länder. Via ditt Sacoförbund kan du

också få hjälp med svar på frågor som rör sådant som a-kassa, traktamenten och socialförsäkringar

vid flytt utomlands.

Medlemserbjudanden: försäkringar, tidningar och förmånliga lån

Som medlem har du bland annat tillgång till billig el, förmånliga lån och rabatterade hem-, liv-,

sjuk- och olycksfallsförsäkringar. I medlemsavgiften ingår också en medlemstidning som rör

ditt yrkesområde .

Kriterier för medlemskap

För ordinarie medlemskap i något av Sacoförbunden krävs oftast en akademisk examen från

högskola eller universitet. De flesta förbund har även medlemskap under studietiden där man

får ta del av förmåner som professionstidningar, lönestatistik, cv-granskning, seminarier,

arbetsplats träffar med mera.

När examen är klar är det viktigt att man själv anmäler till sitt förbund att studerandemedlemskapet

ska gå över i till ordinarie medlemskap. Mer ingående information om vem

som kan bli medlem i något av Sacoförbunden finns på www.saco.se.

Att byta förbund

Ansök om:

• medlemskap i det Sacoförbund som passar med den akademiska utbildningen

• medlemskap i AEA (Akademikernas a­kassa).

För att det inte ska bli glapp i medlemstid bör medlemskapet i den ursprungliga a-kassan

avslutas samtidigt som eller ännu hellre efter det att ansökan om medlemskap i AEA görs.

AEA måste ha ansökan senast månaden efter att man

gått ur sin första a-kassa.

Ansökningsblanketter finns att fylla i på respektive

förbunds hemsida. För att hitta det förbund som passar

dig bäst gå in på www.saco.se.

För att hitta det förbund

som passar dig bäst gå in på

www.saco.se

Man betalar ingen medlemsavgift under övergångstiden (den tid det tar att avsluta det gamla

medlemskapet).

OBS! Uppmana den blivande medlemmen att stämma av vad som gäller med eventuell inkomstförsäkring

i förbundet som lämnas och det nya. Det är viktigt att ingen förlorar på bytet, oavsett

om vi får en ny medlem eller ej.


örbundet

ik & Järnväg

Bli medlem – välj det akademikerförbund som passar dig!

Gå in på webben och anmäl ditt medlemskap redan idag. Se adress till

respektive akademikerförbund på mappens baksida.

Välkommen!

Mallar, instruktioner och checklistor

Olika typer av dokument som du kan behöva i ditt lokalfackliga

arbete finns i digital form att hämta på Sveriges Ingenjörers och på

fackförbundens respektive hemsidor.

Om du är osäker på vilka som du bör använda stäm av med din

kontaktombudsman eller lokalföreningsrekryterare .

Att arrangera en en akademikerdag

akademikerdag

akademikerdag

akademikerdag

En lathund

Välkommen till

Akademikerföreningen

Akademikerföreningen

Akademikerföreningen

Akademikerföreningen

Välkommen

Välkommen som som förtroendevald

förtroendevald

förtroendevald

Att synas och och bli flera flera

En lathund i att marknadsföra

marknadsföra Akademikerföreningen

Akademikerföreningen

och att rekrytera nya medlemmar

medlemmar

medlemmar

Samverkansorganisationer

Saco-förbundet

Trafik & Järnväg

Välkommen till

Akademikerföreningen

Inbjudan Inbjudan Inbjudan till möte

Bra villkor på jobbet

Bli medlem i ett Sacoförbund

– det tjänar du på

som som är är är medlem medlem medlem i ett Sacoförbund är är är varmt varmt välkommen till Akademikerföreningens

Akademikerföreningens

Akademikerföreningens

Akademikerföreningens

möte möte den 15 mars. mars. Vi kommer kommer kommer att att diskutera förslaget förslaget till till omorganisation

omorganisation

omorganisation som vår

arbetsgivare arbetsgivare lagt fram. fram.

Datum: Datum: Datum: Datum: 2013-03-15

2013-03-15

kl. 10.00–12.00

10.00–12.00

Västgötagatan Västgötagatan

Västgötagatan Västgötagatan 5, 5, Stockholm Stockholm

Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer Mer

information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information information

finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns finns att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att att hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta hämta

på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på på webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben webben

Akademikerförbunden – Akademikerförbunden inom Handel och Tjänster (AHT) består av 13

Sacoförbund som sedan 2001 samverkar för att arbeta för goda karriär, arbets- och anställningsvillkor

för akademiker inom handels- och tjänsteområdet.

Saco-P – Saco-P är ett organ för samverkan mellan Sacoförbund inom den privata sektorn.

27


Sacoförbund inom privat sektor

Akademikerförbundet SSR

Organiserar akademiker inom beteendevetenskap,

ekonomi, personalvetenskap,

samhällsvetenskap och socialt arbete.

www.akademssr.se

Civilekonomerna

Organiserar civilekonomer och ekonomer.

www.civilekonomerna.se

DIK

Akademikerfacket för kultur och

kommunikation .

www.dik.se

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter,

FSA

Organiserar arbetsterapeuter.

www.fsa.akademikerhuset.se

Jusek

Organiserar jurister, ekonomer, systemvetare,

personalvetare och samhällsvetare.

www.jusek.se

Kyrkans Akademikerförbund, KyrkA

Organiserar präster, diakoner, församlings -

pedagoger och alla akademiker som har tjänst

inom kyrkan.

www.kyrka.se

Legitimerade Sjukgymnasters

Riksförbund , LSR

Organiserar av Socialstyrelsen legitimerade

sjukgymnaster och sjukgymnaststudenter.

www.sjukgymnastforbundet.se

Lärarnas Riksförbund, LR

Organiserar behöriga lärare och studie- och

yrkesvägledare.

www.lr.se

Naturvetarna

Organiserar naturvetare. Agronomer, biologer,

biomedicinare, BMA, data vetare, dietister,

kemister, fysiker, matematiker, miljövetare och

skogsakademiker är några av yrkesgrupperna.

www.naturvetarna.se

Officersförbundet

Organiserar militär personal med en anställning

i Försvarsmakten.

www.officersförbundet.se

Reservofficerarna

Organiserar reservofficerare.

www.reservofficerarna.se

Saco-förbundet

Trafik & Järnväg

Sacoförbundet Trafik och Järnväg, TJ

Organiserar tjänstemän vid företag inom

trafik - och transportbranschen; främst de som

arbetar med spårtrafik, dess infrastruktur och

stödfunktioner samt busstrafik.

www.tj.nu

SRAT

Organiserar akademiker inom hälsa,

kommunikation och förvaltning.

www.srat.se

Sveriges Arkitekter

Organiserar arkitekter.

www.arkitekt.se

Sveriges Farmacevtförbund

Organiserar apotekare och receptarier samt

farmacie magistrar och farmacie kandidater.

www.farmacevtforbundet.se

Sveriges Ingenjörer

Organiserar civil- och högskoleingenjörer inom

alla yrkesinriktningar.

www.sverigesingenjorer.se

Sveriges Läkarförbund

Organiserar läkare.

www.lakarforbundet.se

Sveriges Psykologförbund

Organiserar leg psykologer, de med psykologexamen

och fil doktorsexamen i psykologi eller

pedagogik.

www.psykologforbundet.se

Sveriges Skolledarförbund

Organiserar skolchefer och skolledare.

www.skolledarna.se

Sveriges Tandläkarförbund

Organiserar tandläkare.

www.tankdlakarforbundet.se

Sveriges universitetslärarförbund, SULF

Universitetslärarnas, forskarnas och

doktorandernas fackliga och professionella

organisation.

www.sulf.se

Sveriges Veterinärförbund

Organiserar veterinärer.

www.svf.se

Fotoskrift AB | 1301 | 5 000 ex | Tryck: Billes Tryckeri