På svenska - Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB

2012
Erfarenheter från driften av
de svenska kärnkraftverken

2
KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU
KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning.
En betydande del av drift- och underhållspersonalens kompetens byggs upp
och underhålls genom KSUs utbildningsverksamhet, som under 2012 omfattade
cirka 4 000 kursdagar. Företaget producerar och förvaltar också läromedel
för utbildningen.
KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar
de svenska kärnkraftverken. KSUs analysgrupp informerar samhällets
beslutsfattare och opinionsbildare om kärnkraftssäkerhet, joniserande strålning
och riskjämförelser mellan olika energiformer.
Företaget bildades 1972 och ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och
Ringhals AB. KSU ingår i Vattenfallkoncernen.
KSU har sitt huvudkontor i Studsvik med utbildningsenheter i Barsebäck,
Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Företaget har 280 anställda, varav cirka
115 vid utbildningsenheterna.
Sedan starten har ca 1,5 miljarder kronor investerats i simulatorer och kringutrustning
– de senaste åren i genomsnitt 120 miljoner kronor per år.
WANO
WANO (World Association of Nuclear Operators) är en internationell organisation
som bildades 1989 för att öka kärnkraftens säkerhet och tillförlitlighet
genom erfarenhetsutbyte inom olika områden. Antalet medlemsländer uppgår
till 36, med sammanlagt cirka 440 kärnkraftverk. WANO är organiserat i fyra
regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande
kontor i London. Sverige ingår i WANOs Parisregion.
Årsrapporten Erfarenheter från driften av de svenska
kärnkraftverken 2012 produ ceras av Avdelningen för
erfarenhetsåterföring vid
Kärn kraft säkerhet och Utbildning AB.
Den ges också ut i en engelsk version.
Layout och original: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB
Foto: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB
Oskarshamns Kraftgrupp AB
Forsmarks Kraftgrupp AB
Ringhals AB
Omslagsbild: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB
Ringhals
Barsebäck
KSU
Oskarshamn
Forsmark

INNEHÅLL
KSU .........................................................2
Historik
Jämförelse mellan Sveriges reaktorer ............. 4
Sveriges reaktortyper
BWR (kokvattenreaktor) ............................... 6
PWR (tryckvattenreaktor) ............................. 7
Drifterfarenheter 2012
Forsmark 1 ..................................................... 8
Forsmark 2 ..................................................... 9
Forsmark 3 ................................................... 10
Oskarshamn 1 .............................................. 11
Oskarshamn 2 .............................................. 12
Oskarshamn 3 .............................................. 13
Ringhals 1 ..................................................... 14
Ringhals 2 ..................................................... 15
Ringhals 3 ..................................................... 16
Ringhals 4 ..................................................... 17
Särskild rapportering .............................18
Elproduktionen i Sverige 2012 ...............19
Läsanvisningar
Produktionsuppgifter ................................... 20
INES definition............................................. 20
3

4
Historik
sveriges reaktorer
energitillgänglighet
%
100
90
80
70
60
50
40
Kärnkraftverk Reaktortyp Elektrisk effekt (MWe) Termisk effekt Start kommersiell drift
Netto Brutto MWt (år)
Barsebäck 1* BWR 600 615 1 800 1975
Barsebäck 2** BWR 600 615 1 800 1977
Forsmark 1 BWR 978 1 016 2 928 1980
Forsmark 2 BWR 990 1 028 2 928 1981
Forsmark 3 BWR 1 170 1 212 3 300 1985
Oskarshamn 1 BWR 473 492 1 375 1972
Oskarshamn 2 BWR 638 661 1 800 1975
Oskarshamn 3 BWR 1 400 1 450 3 900 1985
Ringhals 1 BWR 859 908 2 540 1976
Ringhals 2 PWR 866 910 2 652 1975
Ringhals 3 PWR 1 051 1 086 3 135 1981
Ringhals 4 PWR 935 970 2 775 1983
* Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor – Kokvattenreaktor
** Avställd 2005 PWR = Pressurized Water Reactor – Tryckvattenreaktor
Svenska kärnkraftsblock
2002
PWR
BWR
2004
2006
2008
2010
Sverige
När det gäller energitillgängligheten visar en jämförelse mellan
svenska block och medelvärdet för övriga BWR/PWR-reaktorer i
världen, att alla Forsmarksblocken och Ringhals 3 ligger på övre
halvan medan Ringhals 4 ligger nära medelvärdet.
Olika problem har medfört att övriga svenska block hamnat på
nedre halvan.
75
2012
69,2
WANOs jämförelsetal för 2012
(årsmedelvärde)
BWR
85,5 % = medelvärde
PWR
82,5 % = medelvärde
WANO
I spåren av Fukushimahändelsen har drygt 30 block varit avställda
under 2012. Vid denna jämförelse räknades tillgängligheten
för 57 BWR- och 244 PWR-block in i respektive jämförelsetal.

eaktorsnabbstopp
Svenska kärnkraftsblock
Antal
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2002
Sverige
De svenska blockens medelvärde ligger högre än motsvarande
medelvärde för BWR- respektive PWR-block. Forsmarksblocken
och Ringhals 3 och 4 har under 2012 varit i drift utan snabbstopp.
Anm: Oskarshamn 1 har inget redovisat värde för 2012 eftersom
drifttiden varit för kort.
kollektivdos
BWR
2004
Svenska kärnkraftsblock
manSievert
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2000
2002
BWR
2004
PWR
2006
PWR
2006
2008
2008
2010
2010
Sverige
De svenska BWR-blocken ligger samtliga under BWR-medelvärdet
och PWR-blocken ligger alla kring medelvärdet.
2012
1,48
0,65
WANOs jämförelsetal för 2012
(årsmedelvärde)
BWR
0,63 = medelvärde
PWR
0,49 = medelvärde
WANO
Vid denna jämförelse räknades reaktorsnabbstopp för 56 BWRoch
239 PWR-block in i respektive jämförelsetal.
2012
0,65
WANOs jämförelsetal för 2012
(årsmedelvärden)
BWR
1,270 manSv = medelvärde
PWR
0,55 manSv = medelvärde
WANO
Vid denna jämförelse räknades medelvärdet för 57 BWR- och
250 PWR-block.
5

6
Sveriges reaktortyper
bWr kokvattenreaktor
Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen
och roterar med samma varvtal. Här genereras
elenergi med spänningen cirka 20 000 volt. Av den
producerande energin tar anläggningen ca 3 procent
till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet
via en transformator där spänningen
transformeras upp till 400 000 volt.
2 Den 280 °C heta ångan, som flödar med 600−1 600 kg
3
per sekund (beroende på reaktorstorlek), når turbinanläggningen.
BWR = Boiling Water Reactor
I reaktortanken finns reaktorns bränsle – uranet –
i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i
bränslet regleras med styrstavar och huvudcirkulationspumpar.
Bränslet kyls med vatten som
strömmar förbi bränsleelementen. Vattnet blir så
varmt att det kokar. Den ånga som bildas går ut
genom ledningar i reaktortankens övre del.
1
Ångturbin med utrustning
Turbin
Elgenerator
3
2
Varje kärnkraftsanläggning
har en turbingenerator utom
R1, F1 och F2, som har två.
O1 har en en turbin och två
elgeneratorer. En tredjedel av
den tillförda värmeenergin
omvandlas till elenergi.
Reaktor med utrustning
1
Reaktortank
Elektroteknisk utrustning
Ånga
Kylvattenpump
Kondensor
Vatten
Bränsleelement
Kylvatten
4
Huvudcirkulationspump
Fallspalt
Kondensat
6
Styrstavar
5
Matarvattenpump
När ångan har passerat turbinen
strömmar den in i kondensorn.
Där kyls ångan av cirka 20−30 m³
havsvatten per sekund (beroende
på hur stor anläggningens effekt är).
Ångan övergår till vatten, s k kondensat.
5 Vattnet pumpas in i reaktortanken igen och kallas
4
då matarvatten. Reaktorn tillförs här lika mycket
vatten som den ånga som lämnar den, alltså
600−1 600 kg per sekund.
Huvudcirkulationspumparna blandar matarvatten och vatten som
skiljts av från ångan och cirkulerar det förbi bränslet. Vattnet tas
från fallspalten (utrymmet alldeles innanför reaktortankens vägg)
och pumpas in i tankens nedre del. Vid full effekt pumpas
7 000−11 000 kg vatten genom härden per sekund. (I de yngsta
reaktorerna, F1, F2, F3 och O3, är huvudcirkulationspumparna
placerade i reaktortankens botten, s k internpumpar. Bildens
rörsystem finns alltså inte där.)
6

pWr tryckvattenreaktor
Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och
roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi
med spänningen 20 000 volt. Av den producerade
energin tar anläggningen cirka 3 % till egen drift.
Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en
transformator där spänningen transformeras upp till
400 000 volt.
5 Den 280 °C heta ångan, som flödar med
6
cirka 1 400 kg per sekund, delas upp på de
två turbinanläggningarna och avger sin
energi till turbinernas rotorer.
Ångturbin med utrustning
PWR = Pressurized Water Reactor
I ånggeneratorerna strömmar det heta vattnet från reaktorn
i flera tusen tuber och förångar vattnet på utsidan av tuberna.
Ångan som bildas är fri från aktivitet eftersom den inte
kommit i kontakt med vattnet i
reaktorkretsen. Till varje reaktor
hör tre ånggeneratorer.
Reaktor med utrustning
3
3
Elenergi
6
5
Tryckhållningskärl
I turbingeneratorerna omvandlas en tredjedel
av värmeenergin till elenergi.
Trycket i kretsen regleras med
ett tryckhållningskärl med tillhörande
avblåsningstank. Trycket
höjs om man tillför värme via en
elpatron och sänks om man
sprutar in vatten i ångan i
tryckhållningskärlet.
2
Ånggenerator
2
Ånga
Avblåsningstank
Kylvattenpump
Kondensor
Kylvatten
Elpatron
I reaktortanken finns reaktorns bränsle –
uranet – i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen
i bränslet regleras med borsyra
i reaktorkylvattnet. För snabb reglering används
styrstavarna. Bränslet kyls med vatten som
strömmar förbi bränsleelementen.
1
7
När ångan har passerat turbinen strömmar
den in i kondensorn. Där kyls den av
cirka 20 m³ havsvatten per sekund.
Ångan övergår till vatten, s k kondensat.
7
Kondensat
Tuber
Styrstavar
8
1
Matarvattenpump
Reaktorkylpump
Vattnet pumpas in i ånggeneratorerna och kallas
då matarvatten. Ånggeneratorerna tillförs här lika
mycket vatten som den ånga som lämnar dem,
alltså cirka 1 400 kg per sekund.
8
Vatten
4
Vatten
Reaktorkylpumparna cirkulerar cirka
6 m³ vatten per sekund i reaktorn.
4
Bränsleelement
Reaktortank
7

8
Forsmark 1
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
Driftåret
Driften under 2012 var relativt störningsfri. Mindre
störningar förekom, men inga transienter som utmanade
säkerhetssystemen.
Revision
Revisionsavställningen utökades mot ursprunglig
plan till att bli 30 dagar. Detta på grund av tillkommande
arbete med underhåll på dieslar, förbättrad
jordbävningssäkerhet samt förbättrade möjligheter till
kylning i långtidsförloppet (enligt övergångsplaner).
Den ut ökade tidplanen överskreds med ett dygn vilket
orsakades av tillkommande tekniska utrustningsproblem
under uppstarten.
En oplanerad avställning på sex dygn har genomförts
under året. Den orsakades av att två snabbstängningsventiler
på en högtrycksturbin inte stängde vid ett
ventilprov, av en bränsleskada samt ett litet ökande
läckage i reaktorinneslutningen.
Större arbeten under revision
Utöver bränslebyte utfördes ett stort antal underhållsarbeten
samt inspektioner och provningar. Bland de
större åtgärderna kan nämnas:
• förbättrad jordbävningstålighet för dieselsäkrad
elmatning
• installation av inkopplingsmöjligheter för alternativ
kylning av reaktorn i långtidsförlopp
• ombyggnad av nivåmätning i lågtrycksförvärmare
• utbyte av fuktavskiljarens takplåtar
• provning av stödben till moderatortankstativet i
reaktortanken.
Snabbstopp under året
Forsmark 1 hade inga snabbstopp under år 2012.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Forsmark 1 togs i kommersiell drift 1980. Reaktorn är en kokvattenreaktor
(BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric
Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 2. Den termiska
effekten är 2 928 MW och den elektriska nettoeffekten är 978 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,46 MPa
och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad
tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka 20 procent av
bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar
och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar.
Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng
består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner.
Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad
via en gemensam axel.
Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn
är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400­ och
70 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer.
%
100
80
60
40
20
0
%
20
15
10
5
0
Antal
4
2
0
2003
2003
2003
manSievert
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2003
2004
2004
2004
2004
2005
2005
2005
2005
Blockets egna data
Nettoproduktion 7,6 TWh
Energitillgänglighet 88,4 %
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2007
2008
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
21,6
2007
2008
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2009
2010
2010
2010
2010
2011
2011
2011
3,2
2011
2012
2012
2012
2012

%
100
80
60
40
20
0
%
20
15
10
5
0
Antal
4
2
0
2003
2003
2003
manSievert
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2003
2004
2004
2004
2004
Blockets egna data
Nettoproduktion 7,5 TWh
Energitillgänglighet 85,7 %
2005
2005
2005
2005
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
2007
2007
2008
2008
21,0
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2,4
2009
2010
2010
2010
2010
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
2011
2011
2011
2011
2012
2012
2012
2012
Forsmark 2
Driftåret
Året har präglats av stabil drift. Detta har avspeglat
sig i bra produktionsresultat och har inneburit att
inga störningar har utmanat säkerhetssystemen.
Revision
Revisionsavställningen var planerad till 35 dygn men
förlängdes med tre dygn. Ett stopp genomfördes
under fyra dygn i oktober för att åtgärda en huvudcirkulationspump
samt justera parametrar inför
effekt höjningsproven (120 procent) som inte tilläts
av kontrollorgan varvid parametrarna återställdes till
108 procent.
Större åtgärder under revisionsavställningen
Utöver bränslebyte utfördes ett stort antal underhållsarbeten
samt inspektioner och provningar. Bland de
större åtgärderna kan nämnas:
• provning av reaktortanken
• elunderhåll
• byte av nöddränageventiler på turbinsidan
• systemdekontaminering inför underhålls arbeten
i Kylsystemet (321) för avställd reaktor samt
Reningsystem för reaktorvatten (331)
• service/byte av 26 styrstavars drivdon.
Snabbstopp
Forsmark 2 hade inga snabbstopp under året.
Speciella händelser
Under 2012 detekterades två bränsleskador. De
skadade bränslepinnarna ersattes under ett kortstopp
i december. Tre bränsleskador på två driftsäsonger
är långt ifrån ambitionen med färre än en skada per
tio år. Arbete pågår för att hitta skadeorsakerna och
åtgärda dessa. Inför revision 2013 kommer samtliga
tre skadade patroner att vara undersökta i syfte att
fastställa skadeorsak.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Forsmark 2 togs i kommersiell drift 1981. Reaktorn är en kokvattenreaktor
(BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric
Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 1. Den termiska
effekt en är 2 928 MW och den elekt riska nettoeffekten är 990 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,46 MPa
och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad
tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka 20 procent av
bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar
och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar.
Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng
består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner.
Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad
via en gemensam axel.
Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn
är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400­ och
70 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer.
9

10
Forsmark 3
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
Driftåret
Året har karaktäriserats av god produktion och hög
säkerhet. Den alltför höga förekomsten av bränsleskador
på Forsmark föranleder ett utökat och intensifierat
arbete för att motverka dessa, driftåret 2012 var
skadefritt för Forsmark 3. Målet med detta arbete är att
nå en maximal bränsleskadefrekvens på 0,1 bränsleskador
per år räknat från revisionen 2014.
Oplanerade avställningar
Den 1 februari ställdes Forsmark 3 av för ett kortare
stopp. Anledningen var att felsöka och åtgärda ett
läckage från reaktorinneslutningen. Återstart och fasning
skedde den 3 februari.
Revision
Revisionen planerades till 15 dygn, utfallet blev
20 dygn.
Under revisionsavställningen genomfördes bränslebyte,
provningar och inspektioner samt normalt
underhållsarbete.
Snabbstopp under året
Inga snabbstopp har inträffat på Forsmark 3 under
året.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Forsmark 3 togs i kommersiell drift 1985. Reaktorn är en kokvattenreaktor
(BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric
Sweden AB) och av samma utförande som Oskarshamn 3. Den termiska
effekten är 3 300 MW och den elekt riska nettoeffekten är 1 170 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,6 MPa och
är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning,
vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 700 bränsleelement. Cirka 20 procent av
bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar
och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar.
Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre
dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad
till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor.
Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn
är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400­ och
70 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer.
%
100
80
60
40
20
0
%
20
15
10
5
0
4
2
0
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Antal
2003
0,02
2003
2003
manSievert
2003
2004
2004
2004
2004
Blockets egna data
Nettoproduktion 9,5 TWh
Energitillgänglighet 93,1 %
2005
2005
2005
2005
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2007
2007
2008
2008
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2009
2010
2010
2010
2010
2011
2011
2011
2011
2012
2012
2012
2012

%
100
80
60
40
20
%
0
20
15
10
5
0
2003
2003
Antal
5
4
3
2
1
0
2003
manSievert
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2003
2004
2004
2004
2004
2005
2005
2005
2005
Blockets egna data
Nettoproduktion 0,03 TWh
Energitillgänglighet 73,3 %
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2007
2008
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
42,7 21,6
2,99
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2007
2008
2009
2010
2010
2010
2010
2011
2011
2011
2011
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
2012
20,3 83,3
2012
2012
2012
Oskarshamn 1
Driftåret
2012 var inget bra produktionsår för Oskarshamn 1.
Den sammanlagda produktionsvolymen för 2012 blev
motsvarande ca tre fulleffektsdygn. Året började som
2011 slutade, med stillestånd för att komma tillrätta
med tekniska och organisatoriska problem som identifierats
i en analys under 2011. Oskarshamn 1:s olika
problemområden beskrivs närmare under rubriken
speciella händelser på sida 18.
Revision
Oskarshamn 1 genomförde en totalurladdning med
bränsle- och drivdonsbyte.
Större arbeten under revision
Under revisionsavställningen genomfördes även:
• byte till ny typ av startmotor på två hjälpkraftsdieslar
• åtgärder av skador på matarvattenfördelarna
• stor service på två hjälpkraftsdieslar
• service på växelriktare
• service på generatorbrytare
• inspektion av högtrycksturbin.
Snabbstopp under året
Oskarshamn 1 har under året haft två snabbstopp
varav ett var manuellt i samband med balanseringskörning
med turbin. Det andra snabbstoppet berodde
på sned effektfördelning vid inmanöver av en styrstav
i härden.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Oskarshamn 1 togs i kommersiell drift 1972. Reaktorn är en kokvattenreaktor
(BWR) tillverkad av ASEA Atom (i dag Westinghouse Electric
Sweden AB). Den termiska effek ten är 1 375 MW och den elektriska
netto effekten är 473 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,45 MPa
och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad
tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 448 bränsleelement. Cirka 20 % av bränslet
byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 112 styrstavar och
vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar.
Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två motroterande
axlar. På varje axel finns en enkel och två dubbla axiella lågtrycksturbiner.
På varje turbinaxel finns en synkrongenerator med vattenkyld
stator och vätgaskyld rotor.
Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är
avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 130 kV­linjer.
Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat.
Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 2.
11

12
Oskarshamn 2
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
Driftåret
Säkerhetsläget har generellt varit bra. Inga brister i
kategori 1 har inträffat och anläggningen har under
hela året befunnit sig inom STF:s analyserade ramar.
Produktionen under 2012 nådde inte helt upp till
budget. Den största bidragande orsaken till detta
var stoppet i december. Den 6 december stoppades
anläggningen efter ett föreläggande från Strålsäkerhetsmyndigheten,
SSM. Föreläggande riktade sig mot
reservkraftkällorna och anläggningen gick omedelbart
ned till kall avställd reaktor.
Revision
Revisionen planerades till 24 dygn, utfallet blev 22
dygn. Oskarshamn 2 har haft tre oplanerade kortstopp.
Större arbeten under revision
Större arbeten som utfördes under revisionen var:
• installation/ombyggnad av nytt yttre ställverk
• walkdowns och mätningar inför moderniseringsprojektet
Plex
• service på gasturbiner
• ombyggnad av lageroljesystem.
Snabbstopp under året
Oskarshamn 2 har haft ett snabbstopp under året.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Oskarshamn 2 togs i kommersiell drift 1975. Reaktorn är en kokvattenreaktor
(BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric
Sweden AB) och av samma utförande som Barsebäck 2. Den termiska
effekten är 1 800 MW och den elektriska nettoeffekten är 638 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,5 MPa
och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad
tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 444 bränsleelement. Cirka 20 procent av
bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 109 styrstavar
och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar.
Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre
dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad
till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor.
Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reak torn
är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400­ och
130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från två diesel generatorer
och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med
Oskarshamn 1.
%
100
80
60
40
20
%
0
20
15
10
5
0
4
2
0
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Antal
2003
25,5
2003
2003
manSievert
2,39
2003
2004
2004
2004
2004
2005
2005
2005
2005
Blockets egna data
Nettoproduktion 4,2 TWh
Energitillgänglighet 76,6 %
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2007
2008
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
2007
2008
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2009
2010
2010
2010
2010
2011
2011
2011
2011
2012
21,1
2012
2012
2012

%
100
80
60
40
20
%
0
20
15
10
5
0
Antal
4
2
0
2003
2003
2003
manSievert
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2003
2004
2004
2004
2004
Blockets egna data
Nettoproduktion 8,4 TWh
Energitillgänglighet 70,0 %
2005
2005
2005
2005
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2007
2007
2008
2008
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2009
2010
2010
2010
2010
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
2011
2011
2011
2011
2012
20,7 54,8 50,3 21,3 21,1
2,2
5,0
2012
2012
2012
Oskarshamn 3
Driftåret
Säkerhetsrelaterade prover i provprogrammet efter
införande av moderniserings- och effekthöjningsprojektet
(Puls) slutfördes under året.
Utvärderingen av provresultatet visar att anläggningen
ur säkerhetssynpunkt uppträder enligt förväntan.
Säkerhetsnivån har varit hög under hela driftåret och
inga allvarliga incidenter har inträffat.
Revision
Revisionsavställningen var planerad till 30 dygn och
utfallet blev 54 dygn. Förseningen av revisionen orsakades
till största del av en facklig strejk som bland
annat berörde svetsare. Oskarshamn 3 har dessutom
haft tre oplanerade kortstopp under året
Större arbeten under revision
Förutom bränslebyte och diverse underhållsarbete har
större arbeten under revisionen varit:
• härdläcksökning, orsakat av en bränsleskada
• byte av fuktavskiljare
• provning av 34 styrstavsskaft/förlängare
• huvudångventiler, demontage och modifiering
• installation av nytt ställverk.
Snabbstopp under året
Oskarshamn 3 har haft två snabbstopp under året.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift 1985. Reaktorn är en kokvattenreaktor
(BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric
Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 3. Den termiska effekten
är 3 900 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 400 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,6 MPa och
är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning,
vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 700 bränsleelement. Cirka 20 procent av
bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar
och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar.
Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre
dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad
till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor.
Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn
är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via
400 och 130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer.
13

14
Ringhals 1
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
Driftåret
Produktionsåret 2012 inleddes med att Ringhals 1
var effektreducerad till ca 80 procent reaktoreffekt
på grund av de ljudfenomen (missljud i wetwell eller
chugging) som uppmärksammats från reaktorinneslutningen.
I slutet av mars månad beslutades att
reaktoreffekten kunde ökas långsamt till ca 92 procent.
Denna effektnivå bibehölls fram till nedgång
inför revisionsavställningen 2012. Inga bränsleskador
har inträffat under året.
Revision
Revisionen var planerad till 50 dygn och utfallet blev
drygt 51 dygn. Ringhals 1 har haft tre oplanerade
avställningar.
Större arbeten under revision
Förutom bränslebyte, drivdonsservice, skalventilprovning
och förebyggande underhåll har Ringhals 1
genomfört följande större arbeten under revisionen:
• en utökad inspektion av moderatortanklockets
strilsystem
• projekt autobor
• utbyte av turbinskyddssystem
• förbättring av kondensatreningen.
Snabbstopp under året
Ringhals 1 hade ett snabbstopp under året i samband
med felsökning på en av turbinens snabbstängningsventiler.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Ringhals 1 togs i kommersiell drift 1976. Reaktorn är en kokvattenreaktor
(BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden
AB). Den termiska effekten är 2 540 MW och den elektriska nettoeffekten
är 859 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,5 MPa
och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad
tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 648 bränsleelement. Cirka 20 procent av
bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 157 styrstavar
och vattenkylflödet från sex externa huvudcirkulationspumpar.
Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng
består av en enkel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner.
Till varje turbinsträng är en synkrongenerator, med vattenkyld
stator och vätgaskyld rotor, kopplad via en gemensam axel.
Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn
är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och
130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer.
%
100
80
60
40
20
%
0
20
15
10
5
0
Antal
4
2
0
2003
2003
2003
manSievert
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2003
2004
2004
2004
2004
Blockets egna data
Nettoproduktion 5,5 TWh
Energitillgänglighet 72,4 %
2005
2005
2005
2005
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2007
2008
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
2007
2008
60,4
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2009
2010
2010
2010
2,5 2,0 2,3
23,6
2010
2011
2011
2011
2011
2012
2012
2012
2012

%
100
80
60
40
20
0
%
20
15
10
5
0
Antal
4
2
0
2003
2003
2003
manSievert
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2003
2004
2004
2004
2004
Blockets egna data
Nettoproduktion 3,6 TWh
Energitillgänglighet 48,5 %
2005
2005
2005
2005
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2007
2008
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2007
2008
2009
2010
2010
2010
2010
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
2011
0,1
2011
2011
2011
2012
23,6 63,7 36,6
2012
4,5
2012
2012
Ringhals 2
Driftåret
Revisionen för 2011 avslutades vid årsskiftet till 2012
efter sanerings- och återställningsarbete efter branden
i reaktorinneslutningen. Inledningsvis uppstod
problem med felfungerande back- och minflödesventiler
till hjälpmatarvattensystemet, vilket medförde att
starten av Ringhals 2 skedde först den 2 april. Ringhals
2 har haft elva oplanerade produktionsbortfall.
Revision
Revisionsavställningen planerades till 41 dygn,
utfallet blev 47 dygn. Revisionen innehöll mycket
provningsverksamhet. Bland annat skedde en utökad
provning av reaktortanken på grund av de defekter
som upptäckts i en belgisk reaktor (Doel 3).
Större arbeten under revision
Under revisionen genomfördes förutom bränslebyte,
provningar och förebyggande underhåll följande
större arbeten:
• provning av reaktortanken
• ånggeneratorprovning
• underhåll av två reaktorkylpumpar
• omgummering av rör i havskylvattensystem 715
• översyn av två dieslar
• byte av 20 instrumentledrör.
Snabbstopp under året
Ringhals 2 har haft tre snabbstopp under året. Det
första var manuellt orsakat av ett ångläckage i ett
dränagerör. Snabbstopp 2 orsakades av en utlöst
gasvakt på en transformator. Det tredje snabbstoppet
orsakades av turbinsnabbstopp i kombination med
extra hög nivå i en ånggenerator.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Ringhals 2 togs i kommersiell drift 1975. Reaktorn är en tryckvattenreaktor
(PWR) tillverkad av Westinghouse. Den termiska effekten är
2 652 MW och den elektriska nettoeffekten är 866 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,5 MPa.
Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket
kopplas in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 157 bränsleelement. Cirka 20 procent av
bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 48 styrstavar
och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet.
Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng
består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner.
Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad
via en gemensam axel.
Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn
är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via
400- och 130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer.
15

16
Ringhals 3
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
Driftåret
Produktionen under 2012 är den högsta årsproduktionen
någonsin för Ringhals 3. Endast några få störningar
och produktionsbortfall har inträffat under
året. Inga bränsleskador har uppstått under året.
Revision
Revisionen planerades till 26 dygn, utfallet blev 29
dygn. Ett oplanerat turbinstopp på grund av obalans
har inträffat under året.
Större arbeten under revision
Förutom bränslebyte, provningar och förebyggande
underhåll genomfördes följande större arbeten:
• motorbyte på en reaktorkylpump
• tätningsbyte på en reaktorkylpump
• stor översyn av en dieselmotor
• byte av instrumentledrör
• ombyggnad av laddningspumparnas avluftning
• delar av ett seismikprojekt.
Snabbstopp under året
Ringhals 3 hade inga snabbstopp under året.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Ringhals 3 togs i kommersiell drift 1981. Reaktorn är en tryckvattenreaktor
(PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som
Ringhals 4. Den termiska effekten är 3 135 MW och den elektriska nettoeffekten
är 1 051 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,4 MPa. Till
inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas
in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 157 bränsleelement. Cirka 20 procent avbränslet
byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 48 styrstavar och
genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet.
Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng
består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner.
Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad
via en gemensam axel.
Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn
är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400 och
130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer.
%
100
80
60
40
20
%
0
20
15
10
5
0
Antal
4
2
0
2003
2003
2003
manSievert
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2003
2004
2004
2004
2004
2005
2005
2005
2005
Blockets egna data
Nettoproduktion 7,15 TWh
Energitillgänglighet 79,2 %
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2007
2007
2008
2008
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
22,7
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2009
2010
2010
2010
2010
2011
2011
2011
2011
2012
2012
2012
2012

%
100
80
60
40
20
0
%
20
15
10
5
0
Antal
4
2
0
2003
2003
2003
manSievert
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2003
2004
2004
2004
2004
Blockets egna data
Nettoproduktion 6,96 TWh
Energitillgänglighet 50,3 %
2005
2005
2005
2005
2006
2006
2006
2006
Energitillgänglighet (UCF)
2007
2007
2007
2008
2008
2008
2009
Produktionsbortfall (UCLF)
2009
Snabbstopp (UA7)
2009
Kollektivdos (CRE)
2007
2008
2009
2010
2010
2010
2010
händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet
2011
2011
2011
2,04
2011
2012
2012
2012
2012
Ringhals 4
Driftåret
Ringhals 4 har endast haft ett oplanerat stopp orsakat
av saltvatten som läckt in i turbinkondensorn, vilket
ledde till avställning. Blocket har inte rapporterat
några bränsleskador.
Revision
Revisionen planerades till 34 dygn, utfallet blev 49
dygn.
Större arbeten under revision
Förutom bränslebyte, provningar och förebyggande
underhållsarbeten genomfördes följande större arbeten:
• utbyte av tolv backventiler i härdnödkylsystem 323
• delar av Seismikprojektet
• utbyte av RMS-kanaler för ångledningsmonitering
• utbyte av mätutrustning för härdtemperatur
• byte av starttransformator T94
• översyn av en diesel
Snabbstopp under året
Ringhals 4 har inte haft något snabbstopp under året.
UCF – Unit Capability Factor
UCLF – Unit Capability Loss Factor
UA7 – Antal snabbstopp/7 000 drifttimmar
CRE – Collective Radiation Exposure
Ringhals 4 togs i kommersiell drift 1983. Reaktorn är en tryckvattenreaktor
(PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som
Ringhals 3. Den termiska effekten är 2 775 MW och den elektriska nettoeffekten
är 935 MW.
Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till 0,4 MPa.
Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket
kopplas in i händelse av en reaktorolycka.
Reaktorhärden består av 157 bränsleelement. Cirka 20 procent av
bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 48 styrstavar
och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet.
Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng
består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner.
Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad
via en gemensam axel.
Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn
är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 400­ och
130 kV-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer.
17

18
Särskild rapportering
Oskarshamn 1
Den sammanlagda produktionsvolymen
för 2012 blev inte mer än motsvarande
tre dygns fulleffekt. Året 2012 började
som 2011 slutade, med stillestånd för att
komma tillrätta med tekniska och organisatoriska
problem identifierade i en analys
som genomfördes efter de fyra snabbstoppen
i slutet av 2011. Tillkommande
problem under 2012 var följande:
Driftklarhetsverifieringsprov som genomfördes
för att klarställa fria flödesvägar
visade att tidigare genomförda anläggningsändringar
inte provats i tillräcklig
omfattning. De tydligaste exemplen var de
problem som identifierades i silar för Inneslutningssprinklingen,
322, Hjälpkondensorn,
315, samt Bränslebassängkylsystemet, 324.
Högtrycksturbinen (Ceda) havererade i
samband med återstart. Efter montage av
reservturbinen (Beda) uppstod vibrationssignaler
som inte kunde förklaras innan
revisionsavställningen för 2012 startade.
Oskarshamn 1. Foto: OKG
Under revisionsavställningen identifierades
sprickor i matarvattensystemet i reaktortanken.
Ett projekt startades som med
stort engagemang kunde analysera och
reparera problemet på ett sådant sätt att
återstart var möjlig i början av september.
I början av juli uppstod fel (lång starttid)
på dieselgenerator 660 GA1. Detta var
början på problem med Oskarshamn 1:s
nödkraftsdieslar vilka förföljt blocket hela
året och som i skrivande stund inte har
lösts. Det största problemet kan sammanfattas
med startproblem (GA1, GB2),
vibrationer (GA1, GB2, för hög last vid
periodiskt prov (GA1, GB2) och utebliven
service enligt tillverkarens rekommendation
(GC3, GD4).
Till de tekniska problemen ska läggas
svagheter i den operativa verksamhetens
styrning. Oskarshamn 1 har genom åren
varit isolerad från Oskarshamn 2 och 3 på
ett sätt som gör att erfarenheter inte förts
över som förväntat. Tydliga exempel på
detta är att instruktionerna för upp- och
nedgång av anläggningen var helt olika
instruktionerna på Oskarshamn 2 och 3
samt att styrningen under revisionen inte
utförts med en revisionsdriftorder som
beaktat att det även behöver finnas marginaler
under revision.
Oskarshamn 1 var avställd för olika åtgärder
vid årsskiftet 2012/2013.

Elproduktionen i Sverige 2012
Eltillförsel Elanvändning
173,2 TWh
173,2 TWh
Vattenkraft 77,7 TWh
Kärnkraft 61,2 TWh
Värmekraft 15,5 TWh
Import 11,7 TWh
Vindkraft 7,1 TWh
50 Hz
Bostäder, service m m 70,8 TWh
Industri 56,8 TWh
Förluster 11,3 TWh
Export 31,3 TWh
Transporter 3,0 TWh
Produktionen från vindkraft har ökat från 6,1 TWh 2011 till 7,1 TWh
2012 och kommer från ca 1 000 vindkraftverk. Enligt planeringsmålet
ska sverige år 2020 få 30 TWh från vindkraft, vilket innebär etablering
av 2 000–5 000 nya vindkraftverk (beroende av storlek och placering).
De 7,1 MWh som producerades under 2012 kan jämföras med
produktionen från Forsmark 1 som var 7,6 TWh.
Källa: Energimyndigheten (El­året 2012).
19

20
PRODUKTIONS-
POTENTIAL
ENERGI-
TILLGÄNGLIGHET
ENERGIUTNYTTJANDE
avser den verkliga produktionen
Nedreglering
orsakas av tillgång och
efterfrågan
Coastdown
− nedreglering för eektivt
bränsleutnyttjande
Planerat bortfall
för underhåll, inspektion
och provning
Oplanerat bortfall
avser störningar som minskar
produktionen
internationella skalan för kärntekniska händelser – ines
Klass Omgivnings påverkan Anläggnings påverkan Försämrat djupförsvar
7
Stor olycka
6
Allvarlig olycka
5
Olycka med risk
för omgivningen
4
Olycka utan
betydande risk
för omgivningen
3
Allvarlig
händelse
2
Händelse
1
Avvikelse
0
Mindre avvikelse
PRODuktiOnSuPPgifteR
Mycket stort utsläpp
Omfattande hälso­ och
miljöpåverkan
Stort utsläpp
Beredskapsåtgärder, troligen
i full omfattning
Begränsat utsläpp
Beredskapsåtgärder, troligen
i begränsad omfattning
Litet utsläpp
Allmänheten utsätts för
stråldoser under gränsvärdet
Mycket litet utsläpp
Allmänheten utsätts för
mycket små doser under
gränsvärdet
Allvarliga skador på reaktorhärd
och/eller strålskyddsbarriärer
Betydande skador på reaktorhärd
och/eller livshotande
doser till personal
Mycket omfattande spridning
av radioaktiva ämnen och/eller
höga doser till personal
Betydande spridning av
radioaktiva ämnen och/eller
förhöjda doser till personal
Ingen säkerhetsbetydelse
Nära olycka. Inga återstående skyddsbarriärer.
Händelse med betydande avvikelser
från säkerhetsförutsättningar
Avvikelse från driftvillkor
Den internationella skalan för kärntekniska
händelser har utarbetats av
IAEA för enhetlig bedömning och
information om händelser i kärntekniska
anläggningar. Händelser i
svenska anlägg ningar rapporteras via
Strålsäkerhetsmyndigheten till IAEA,
medan utländs ka händelser rapporteras
omvänt. Nivåerna 1 till 3 betecknar
händelser, medan nivåerna
4 till 7 utgör olyckor med omgivningspåverkan.
Exem pel
Olyckorna i Fukushima Daichii 2011
och Tjernobyl 1986 hade nivå 7.
Harrisburg 1979 hade nivå 5.

2012
Erfarenheter från driften av
de svenska kärnkraftverken
Studsvik (huvudkontor) Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck
KSU, Box 1039,
SE-611 29 Nyköping
Tfn: +46 (0)155-26 35 00
Fax: +46 (0)155-26 30 74
KSU
SE-742 03 Östhammar
Tfn: +46 (0)173-167 00
Fax: +46 (0)173-167 50
KSU, Box 926,
SE-572 29 Oskarshamn
Tfn: +46 (0)491-78 13 00
Fax: +46 (0)491-78 13 59
KSU
SE-432 85 Väröbacka
Tfn: +46 (0)340-64 62 00
Fax: +46 (0)340-64 62 99
E-post: info@ksu.se www.ksu.se Org nr: 556167-1784 VAT-nr: SE556167178401
KSU, Box 524,
SE-246 25 Löddeköpinge
Tfn: +46 (0)46-72 40 00
Fax: +46 (0)46-77 57 93
ISSN 1654-0484