BIOLOGI

BIOLOGI 

Susanne Fabricius 

Fredrik Holm 

Anders Nystrand

ISBN 978-91-47-08594-1 

© 2013 Susanne Fabricius, Fredrik Holm, Anders Nystrand 

och Liber AB 

Redaktion: Peter Larshammar 

Formgivare: Lotta Rennéus 

Bildredaktör: Mikael Myrnerts 

Teckningar: Typoform, Anders Nyberg 

Produktion: Adam Dahl 

Fjärde upplagan 

1 

Repro: Repro 8 AB, Nacka 

Tryck: Kina 2013 

KOPIERINGSFÖRBUD 

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, 

utöver lärares och elevers rätt att kopiera för 

undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. 

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer 

och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner 

och universitet. 

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt 

upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller 

fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av 

olovligt framställt material. Såväl analog som digital 

kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. 

bonuspresskopia.se. 

Liber AB, 113 98 Stockholm 

Tfn 08-690 92 00 

www.liber.se 

kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 

e-post: kundservice.liber@liber.se

Välkommen till 

Spektrum Biologi 

Den fjärde upplagan av Spektrum Biologi tar avstamp i Lgr 11. 

Kursplanens förmågor möts med nya moment, och det centrala innehållet 

med uppdaterat stoff och nya kapitel. 

I kapitelingresserna har förmågorna lyfts – dels med bilder och frågor, 

dels med målbeskrivningar baserade på det centrala innehåll och de 

förmågor som behandlas i kapitlet. 

De nya Perspektiven lockar till diskussion och ställningstagande. Här 

tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att utveckla ett 

kritiskt tänkande kring argument och källor. Faktarutor med ”Liv i utveckling”, 

”Historia” och ”Forskning” ger intressanta utblickar och visar 

på biologins bredd. 

Varje avsnitt avslutas med Testa dig självfrågor och begreppsträning 

– Förklara begreppen. Varje kapitel i sin tur avslutas med en sammanfattning 

följd av Finalen med kapitelövergripande uppgifter i ämnesprovens 

anda. En bra möjlighet att testa kunskaperna och få träning inför 

ämnesproven. 

De biologiska sammanhang som lyfts i kursplanen – hälsa, naturbruk och 

miljö – har fått ökat utrymme. ”Hälsa” har fått ett eget kapitel, liksom 

”Naturbruk och miljö” där hållbar utveckling är ett centrala tema. Vikten 

av biologisk mångfald och hur vi använder naturresurserna tas även 

upp i ekologikapitlet. Evolutionen ska enligt kursplanen vara den grund 

biologi ämnet vilar på och presenteras därför tidigt i boken för att ligga 

till grund för kommande kapitel. Kapitlet ”Arvet, gener och bioteknik” 

betonar möjligheter och risker, samt de etiska frågor som den nya tekniken 

kan väcka. 

Författare till kapitel 1–3 och 9 är Susanne Fabricius, lärare. Kapitel 4–6 

och 10 har skrivits av Fredrik Holm, och kapitel 6–8 och 10 av Anders 

Nystrand. Båda är vetenskapsjournalister. 

Spektrum Biologi finns i två versioner – en Grundbok och en Lightbok. 

Ligthboken är parallell med Grundboken och kan användas av elever som 

vill ha en lättare kurs med mindre textmängd. Böckerna finns även som 

Onlineböcker. 

3

1. LIV I UTVECKLING 

4 

Innehåll 

1 

2 

Liv och utveckling 6 

1. Från enkelt till komplicerat liv 8 

2. Forskning gav ny syn på livet 13 

3. Evolutionens drivkrafter 22 

4. Organismernas släktskap 27 

5. Vetenskap och ovetenskap 31 

PERSPEKTIV: Tro eller vetande 36 

Finalen 40 

Utan grönt inget liv 42 

1. Fotosyntesen fångar in solenergi 44 

2. Förbränningen frigör energi 48 

3. Stora och små alger 52 

4. Sporväxter 55 

5. Växter med frön 59 

PERSPEKTIV: Hotad pollinering? 70 

6. Svampar – varken växter eller djur 72 

7. Lavar – svamp och alg i samarbete 79 

Finalen 83 

3 

4 

5 

Djurens liv 86 

1. Världens alla djur 88 

2. Ryggradslösa djur – mest i vatten 94 

3. Maskar – parasiter och jordbrukare 103 

4. Leddjur har böjligt hudskelett 106 

5. Fiskar, groddjur och kräldjur 118 

6. Fåglar – från ödlor till ”flygmaskiner” 127 

7. Däggdjur – vi och våra släktingar 134 

PERSPEKTIV: Vargdebatt 140 

8.Människans utveckling 142 

Finalen 149 

Ekologi 154 

1. Liv i samspel 156 

2. Energi och materia 162 

3. Olika känsliga ekosystem 166 

4 Bruka utan att förbruka 170 

PERSPEKTIV: Tar fisken slut? 178 

Finalen 182 

Naturbruk och miljö 184 

1. Människan omformar naturen 186 

2. Människans ekosystem 191 

3. Klimat i förändring 196 

Perspektiv: Fossilfritt till år 2050? 200 

4. Förorenad luft 202 

5. Övergödning 208 

6. Miljögifter och avfall 211 

7. En hållbar utveckling 216 

PERSPEKTIV: Konsumtion - vår tids fråga 220 

Finalen 224

6 

7 

8 

Vår fantastiska kropp 228 

1. Celler i samarbete 230 

PERSPEKTIV: Stamceller framtidens reservdelar? 236 

2. Maten ger näring till cellerna 238 

3. Andningen fixar syre till cellerna 242 

4. Hjärta och blodomlopp 245 

5. Så försvarar sig din kropp 253 

6. Skelettet- lätt men starkt som stål 257 

7. Musklerna ger dig rörelseförmåga 260 

8. Huden – skydd och luftkonditionering 263 

Finalen 269 

Nervsystemet styr din kropp 272 

1. Så fungerar ditt nervsystem 274 

2. Vår hjärnbark gör oss unika 279 

PERSPEKTIV: Betsämmer du eller din hjärna? 284 

3. Lukt, smak och känsel 286 

4. Synen – ett ljuskänsligt sinne 289 

5. Örats sinnen – hörsel och balans 293 

6. Hormoner är kemiska budbärare 296 

Finalen 302 

Hälsa och sjukdom 304 

1. Vad är hälsa och sjukdom? 306 

2. Träning, mat och sömn 310 

3. Bakterier och virus – vänner och fiender 320 

4. Hälsoproblem hos unga 327 

5. Vanliga sjukdomar hos vuxna 334 

6. Sjukvård och alternativ medicin 338 

PERSPEKTIV: Bakterierna slår tillbaka 348 

7. Droger och beroende 350 

Finalen 363 

9 

10 


Sex och relationer 366 

1. På väg att bli vuxen 368 

PERSPEKTIV: Hur jämställda är vi? 372 

2. Lär känna din kropp 374 

3. Sexuellt samliv 378 

4. Säker sex 383 

5. Från liv till död 388 

Finalen 394 

Arvet, gener och bioteknik 396 

1. Gener är recept på proteiner 398 

2. Gener för arvet vidare 403 

3. Sjukdomsgener och genteknik 410 

Perspektiv: Gentester på gott och ont 416 

4. Från avel till genslöjd 418 

5. Gener med nya uppdrag 423 

6. En bot mot världssvälten? 428 

Finalen 434 

5

Bland djuren är den biologiska mångfalden 

störst hos insekterna. Varför är det så tror du? 

1. 

Bildtext … 

LIV I utVeckLING 

en planet full av liv 

Än så länge känner vi bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack 

vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta 

och många olika miljöer att leva i. På jorden lever vi människor tillsammans med en massa 

olika varelser i en biologisk mångfald som ständigt utvecklas och där vi alla är beroende av 

varandra. Men vad är egentligen liv, och hur tror du att det har utvecklats?

B1_02: nåt kring myter och folktro, 

kanske sjöodjur eller spöke? 

Naturen 

Vad 

beskrevs 

är skillnaden 

ofta 

mellan 

som mystisk 

vetenskap 

och 

och folktro? 

skrämmande förr i tiden. Tror du på sjöodjur 

som många gjorde förr? 

häR FåR DU läRa DIG 

• att formulera vad som är typiskt för alla 

levande organismer 

• beskriva livets uppkomst utifrån 

naturvetenskapliga teorier och modeller 

• redogöra för hur forskning förr kunde gå till och 

hur biologiska upptäckter lett till ny kunskap 

• redogöra för begreppet art och artbildning 

• beskriva hur organismerna identifieras, sorteras 

och grupperas 

• använda kunskaper i biologi för att ta ställning 

och diskutera viktiga frågor i samhället 

INNEhåll 

Att göra fältstudier i en tropisk regnskog kan 

vara spännande. Tror du att det fortfarande 

finns chans att hitta nya arter? 

1.1 Från enkelt till komplicerat liv 

1.2 Forskning gav ny syn på livet 

1.3 Evolutionens drivkrafter 

1.4 Organsimernas släktskap 

1.5 Vetenskap och ovetenskap 

PERSPEKTIV Tro eller vetande? 

7


Från enkelt till komplicerat liv 

8 

En av de platser 

där den biologiska 

mångfalden är 

som störst är i 

korallreven. 

1.1 Från enkelt till 

komplicerat liv 

För 4,6 miljarder miljoner år sedan tändes vår sol i den galax vi kallar 

Vintergatan. Därefter bildades jorden som en av flera planeter i vårt 

solsystem. När jorden svalnat tog livet sin början. Det tidiga livet var 

enkelt och lämnade få spår efter sig, Men med tiden utvecklades en 

allt större mångfald. Några har lämnat spår som vi kan studera idag. 

biologi – läran om livet 

Ordet biologi betyder läran om livet och handlar om allt som är levande. 

Typiskt för allt liv är att det kan föröka sig, växer, andas och behöver energi. 

De flesta kan också röra sig och reagera på omgivningen. Med hjälp 

av våra sinnen kan vi och andra djur reagera på saker som händer runt 

omkring oss. Även växter kan röra sig mot ljuset, fast de inte har ögon. 

Alla levande varelser kallas gemensamt för organismer. Hit räknas 

allt från pyttesmå bakterier till jättestora växter och djur. Även vi människor 

räknas till djuren. Vi är däggdjur som ger våra ungar mjölk – 

precis som kor, hundar, katter, fladdermöss och valar. 

Men hur uppstod egentligen livet på jorden? Varifrån kommer den 

myllrande mångfald av liv som vi ser omkring oss idag? För att hitta 

svar på den frågan måste vi gå långt, långt tillbaka i tiden.

Planeten jorden blir till 

Idag tyder forskingen på att universum blev till för 13,7 miljarder 

år sedan i det som kallas Den Stora Smällen – Big 

Bang. Vår sol bildades långt senare, för ungefär 4,6 miljarder 

år sedan. Inte långt därefter bildades jorden och de övriga 

sju planeterna i vårt solsystem ur de gasmoln och partiklar 

som omgav den unga solen. 

Det var en våldsam tid där den unga jorden ständigt 

krockade med kometer och andra himlakroppar i solsytemet. 

Krockarna värmde jorden till en smält massa. Först för drygt 

4 miljarder år sedan minskade antalet krockar. Sakta sjönk 

temperaturen och jordytan började stelna till hårt berg med 

vulkaner. 

Hav bildas och kemin får liv 

Kometerna som kolliderade med jorden innehöll mängder 

av is. När de träffade den heta jorden bildades vattenånga. 

När jorden med tiden svalnade övergick ångan till regn som 

sakta fyllde de första haven. 

Hav och luft innehöll nu många olika kemiska ämnen, 

bland annat utspydda från vulkaner. Med hjälp av de ämnena 

fanns förutsättningar för att livets enklaste kemiska byggstenar 

skulle kunna bildas. 

Forskare har visat att elektriska urladdningar från väldiga 

åskväder kan omvandla enkla kemiska ämnen till livets enklaste 

byggstenar. Det finns också teorier om att livets första 

byggstenar kom hit med kometer från rymden. 

Historia 

MILLERS ExPERIMENT 

På 1950talet gjotde forskaren Stanley Miller ett berömt experiment 

där han utsatte en konstgjord uratmosfär med de ämnen som fanns 

dä jorden bildades för blixtar. Han har själv beskrivit vad han såg när 

vattenångan blev vätska igen. ”The first time I did the experiment, it 

turned red. Very dramatic! And then, after it turned red, it got more 

yellow and then brown as the sparking went on”. Experimentet pågick 

i veckor och resultatet var häpnadsväckande. Det hade bildats enkla 

kemiska byggstenar till proteiner och DNA – delar som ingår i enkelt liv. 

Enorma tidsrymdEr 

1 miljard år = 1 000 miljoner år 

= 1 000 000 000 år 


Den tidiga jordens yta var ett hav 

av flytande lava. Först när krockarna 

med andra himlakroppar slutade sjönk 

temperaturen och lavan stelnade till berg. 

9


För 3,5 miljarder år 

sedan fanns kolonier av 

encelliga bakterier som 

kallas stromatoliter. De 

kunde fånga in solenergi 

och bilda syre genom 

fotosyntes. Än idag 

finns sådana kolonier i 

Australien. 

10 

Livets uppkomst – kopierande molekyler 

En av de tidiga ”livsmolekyler” som bildades var enkla föregångare till 

DNA, det kemiska ämne som våra arvsanlag består av. Unikt för de 

molekylerna var att de kunde göra kopior av sig själva – ett förutsättning 

för liv och utveckling. Runt detta enkla DNA bildades med tiden 

en tunn, skyddande hinna av fettliknande ämnen, ett cellmembran. En 

första enkel urcell hade bildats. Nu kunde cellerna med hjälp av DNA 

föröka sig genom celldelning och bilda nya celler. Livet på jorden hade 

tagit sin början. 

Ett annat villkor för liv var att cellerna kunde hämta energi från sin 

omgivning. Den behövdes bland annat för att sätta ihop nya kemiska 

byggstenar för att cellen skulle kunna växa och föröka sig. Som energikällor 

kunde urcellerna använda enkla kolföreningar och vulkaniska 

gaser i havet. 

Att liv kunde uppstå på just vår planet beror bland annat på att det 

fanns flytande vatten här och att vi ligger lagom långt från solen för 

att få rätt temperatur för liv. Idag räknar forskare med att nästan varje 

stjärna som du ser på himlen kan ha planeter runt sig, vissa av dem 

kanske med möjlighet till liv.

Fotosyntesen – en syrerevolution 

Vi vet fortfarande inte exakt hur och när det första livet uppstod. 

Jordens våldsamma historia har förstört spåren från den tiden. De 

äldsta spåren av liv man hittat är drygt 3,5 miljarder år gamla. 

De första cellerna var mycket enkelt byggda och hade ingen cellkärna. 

De liknade på många sätt dagens bakterier. En del levde i heta 

miljöer vid vulkaner på havsbottnen eller i berggrundens sprickor. Men 

redan vid den tiden började celler med det gröna färgämnet klorofyll att 

utvecklas. De kunde fånga in solenergi och tillverka glukos (socker) 

och syre. Det var tidiga släktingar till dagens blågröna bakterier. Med 

dem var fotosyntesen född – en avgörande händelse för livets utveckling. 

Förbränning och ozon 

Syret från fotosyntesen ökade nu sakta mängden syre i hav och på land. 

För de tidiga organismerna var syret en giftig nyhet, men med tiden 

utvecklades nya organismer som kunde andas syre. De fick sin energi 

genom förbränning av glukos från fotosyntesen. Det kallas cellandning 

och var ett nytt, effektivt sätt att frigöra energi ur mat med syrets hjälp. 

Högt uppe i atmosfären bildade syret med tiden ett skikt av gasen 

ozon som skyddade jorden från solens skadliga ultravioletta strålning. 

Än så länge fanns livet bara i haven där det var skyddat från strålningen, 

men ozonskiktet var nödvändigt för att livet långt senare även skulle 

kunna börja inta land. 

Jorden 

bildas 

Bakterier 


4,6 4 3 2 

1 0,5 idag 

Miljarder år från idag 

Blågröna 

bakterier Syrehalten 

stiger i 

atmosfären 

Blågröna bakterier kan orsaka 

så kallad algblomning. De är 

släktingar till de blågröna 

bakterier som en gång fyllde 

jordens atmosfär med syre. 

Syrehalten ökade rejält för drygt 

500 miljoner år. Sedan dess har 

den varierat mycket och skapat nya 

förutsättningar för livets utveckling. 

Liv på land 

Syrehalt i 

atmosfären 

30 % 

20 % 

0 % 

11


12 

Blågröna 

bakterier blev 

kloroplaster i 

växtcellen 

Blågrön 

bakterie 

Urbakterier 

Cellkärna 

Celldel med klorofyll 

– en kloroplast. 

Cell där en 

kärna utvecklats 

Föregångare 

till växtceller 

tEsta diG sJÄLV 1.1 

FÖRKlaRa BEGREPPEN 

Föregångare till växter, svampar och djur 

De tidigaste föregångarna till dagens växter, svampar 

och djur dök upp för över 2 miljarder år sedan. De 

var lite större än tidigare bakterier och hade utvecklat 

en cellkärna med DNA. De hade även utvecklat 

specialiserade delar i cellerna där cellandningen sker, 

och delar med klorofyll där fotosyntesen sker. De 

här delarna var ursprungligen små bakterier som levt 

fritt i havet, men nu ”flyttat in” i de större bakterierna. 

Celler med klorofyll utvecklades sedan till växter, 

medan de utan blev föregångare till alla dagens djur. 

Med tiden började flercelliga organismer som växter 

och djur att utvecklas genom att de modernare 

cellerna slog sig samman och började samarbeta. 

Redan för 600 miljoner år sedan fanns en mångfald 

av flercelliga alger. Några av de nya livsformerna 

började även föröka sig sexuellt istället för med vanlig 

enkel celldelning. Förökningen skedde ofta genom 

att en spermie och ett ägg förenades – en befruktning 

hade skett. I samma stund började ett nytt liv växa 

och utvecklas. 

• biologi • organismer • DNA • klorofyll 

• fotosyntes • cellandning • ozon 

1. Vad är typiskt för allt liv? 

2. Beskriv jordens barndom för cirka 4 miljarder år sedan. 

3. Hur bildades de första haven på jorden? 

4. Beskriv Millers experiment. 

5. Varför är det kemiska ämnet DNA så viktigt? 

6. Hur tror man att den första urcellen bildades? 

7. Varför har liv kunnat uppstå på just vår planet? 

8. Varför var det så viktigt för livet på jorden att det utvecklades celler med klorofyll? 

9. På vilket sätt var ozonskiktet viktigt för livets utveckling?

1.2 Forskning gav 

ny syn på livet 

Liv kan finnas hos en enda cell som andas och lever. Eller som hos 

oss människor av tiotusentals miljarder celler som samarbetar. Vissa 

celler kan själva tillverka sin mat, och utan dem skulle varken vi eller 

mycket annat liv kunna överleva. Men celler är för små för att ses 

med blotta öga, så hur upptäckte vi egentligen dem? Vi tittar tillbaka 

i historien och ser hur man forskade förr. 

Cellen är livets minsta levande del 

Idag vet vi att alla organismer är uppbyggda av små, små “rum” som 

kallas celler. Cellen är den minsta levande delen hos allt liv. De allra 

flesta organismer består av en enda cell och kallas encelliga. Men många 

organismer, både bland växter och djur, är flercelliga och består av en 

mängd celler som samarbetar. Vi människor är till exempel uppbyggda 

av tiotusentals miljarder celler som tillsammans bildar alla våra organ. 

Men att livet är byggt av celler har vi inte alltid vetat. 

mikroskopet avslöjade cellernas värld 

Det var först under 1600-talet, när man uppfann 

tillräckligt bra mikroskop, som cellerna 

upptäcktes. Den nya tekniken förstorade det 

man tittade på flera hundra gånger, och öppnade 

en helt ny värld för forskarna. Med tiden 

kunde man även studera detaljer i växters och 

djurs uppbyggnad, och såg att celler kunde se 

väldigt olika ut och kunde innehålla många 

mindre delar. Nu upptäckte man också att det 

fanns bakterier. 

Med de mikroskop som kom på 1600-talet öppnades 

en helt ny värld för forskarna. Överst syns en skiss 

över de mikroorganismer man nu kunde se. 


13


14 

Runt djurceller finns 

ett tunt cellmembran 

VEtEnskaP i utVECkLinG 

Ny TEKNIK LEDER TILL NyA UPPTÄCKTER 

Holländaren Antonie van Leewenhoek lyckades mot slutet av 1600talet slipa så fina 

glaslinser att han kunde bygga ett mikroskop som förstorade 500 gånger. Genom sina 

studier av bakterier och andra små organismer kunde han bland annat visa att teorin 

om uralstring, som man hittills trott på, var fel. Enligt den kunde liv uppstå av sig självt, 

exempelvis ur smuts. Inte så konstigt kanske om man sett råttor bland smuts och 

larver som kom ur ruttnande kött. Idag vet vi att bara liv kan ge upphov till nytt liv. 

Däremot hade Leewenhoek fel när han tyckte sig se färdiga foster, små 

minimänniskor, inne i mannens spermier (se bilden). Även andra forskare tyckte att det 

såg så ut. Det dröjde ända till slutet av 1700talet innan man förstod att det krävdes 

en befruktning mellan ägg och spermie för att ett nytt liv skulle bildas. 

Celler – både lika och olika 

När man jämför djur- och växtceller ser man, precis som forskarna 

såg på den tiden, att de har både likheter och olikheter. Växtcellen är 

ofta större och innehåller delar som djurcellen saknar. Båda har ett tunt 

cellmembran, men utanför växtcellens cellmembran finns dessutom en 

hård cellvägg som ger stöd åt växten. Inuti växtcellen finns även ett stort 

cellsaftrum med vatten. Om växten slokar finns det för lite vatten där. I 

växternas celler finns också kloroplaster med det gröna klorofyllet med 

vars hjälp fotosyntesen kan ske. Alla de här delarna saknas i djurcellen. 

En viktig del som finns i alla celler utom hos bakterier är cellkärnan. 

Den innehåller arvsanlagen, DNA, med all den information som bestämmer 

vad som ska hända i cellen och hur organismen ska utvecklas. 

Djurcell Växtcell 

Cellkärna 

Cellmembran 

Cellvägg 

Kloroplast 

Cellsaftrum 

Växtcellen kan 

med hjälp av sitt 

klorofyll tillverka 

både mat och syre.

Fältstudier på Linnés tid 

Men forskningen skedde inte bara vid mikroskop i laboratorier. 

Redan på den tiden gjorde man fältstudier 

i naturen och förundrades över allt man såg. Den 

kända svenska biologen Carl von Linné gjorde på 

1700-talet dagligen långa vetenskapliga vandringar 

kring Uppsala där han bodde. Under vandringarna 

undervisade han sina elever om vad som var ätligt och 

vad som var giftigt i naturen. Genom sina medicinska 

kunskaper kunde han också berätta vad som var bra för 

hälsan och vilka växter som kunde användas som läkemedel. 

På så sätt gjorde han också en samhällsinsats. 

Linné gjorde även många längre resor i Sverige och till 

andra länder. Han diskuterade sina upptäckter med sina elever, 

och spred sina tankar med brev till vetenskapsmän över hela världen. 

På den tiden fick man gå till fots, åka med hästar eller färdas 

med båt. Men eftersom Linné lätt blev sjösjuk reste han inte gärna 

med båt till andra länder, utan skickade sina elever på sådana resor. 

De hade sedan med sig många spännande organismer hem från hela 

världen. Många är uppstoppade eller ligger i sprit och kan studeras än 

idag 300 år senare. 

Linnés sommarställe 

Hammarby utanför 

Uppsala finns kvar som 

museum idag. 


Carl von Linné hade en stor 

grupp elever som han reste runt 

med i Sverige på 1700-talet. 

15


16 

Rödklöver, 

Trifolium 

pratense 

Rödklöver och vitklöver är 

två olika arter. Men de liknar 

varandra och tillhör båda 

släktet Trifolium. Trifolium 

betyder tre blad. Pratense 

betyder äng och repens 

krypande. 

Linné skapade ordning i mångfalden 

Det Linné såg på sina vandringar och resor väckte många frågor. Hur 

hängde allt ihop, fanns det något mönster i mångfalden? Linné tog itu 

med problemet genom att sortera växter och djur i olika grupper. 

Allt för att skapa ordning och reda bland organismerna. Men precis 

som de flesta på den tiden trodde han på Bibelns ord om att 

Gud skapat alla organismer vid ett tillfälle – ”var och en efter sin 

art”. 

Linné blev världsberömd genom sitt arbete med att gruppera 

och namnge växter och djur. Utifrån deras likheter delade han in 

dem i familjer, släkten och arter. Eftersom det vetenskapliga språket 

då var latin gav han dem både ett svenskt och 

ett latinskt namn. Linné namngav cirka 7 000 

växter och 4 000 olika djur. Varje organism 

fick ett eget artnamn. 

Det latinska artnamnet består av två 

delar. Den första delen talar om vilket 

släkte arten tillhör. Vår art, människan, 

heter till exempel Homo sapiens. Vi 

tillhör släktet Homo. Den andra delen 

i artnamnet berättar ofta något om arten. 

Sapiens betyder förståndig. Andra 

vanliga namn är vulgaris som betyder att 

arten är vanlig, och maritimus som betyder 

att den finns vid havet. 

En av de många blommor Linné gav 

namn åt var stinknävan. Den är släkt med 

Vitklöver, 

Trifolium 

repens 

midsommarblomster, men luktar förfärligt illa. Linné som var en humoristisk 

man hade en ovän som hette Robert. Han gav därför den 

illaluktande blomman namnet Geranium robertianum. 

Än idag använder biologer, läkare och veterinärer i hela världen 

latinska namn på olika organismer, kroppsdelar och sjukdomar.

Vad är en art? 

För att tillhöra samma art måste individerna kunna få barn och barnbarn 

med varandra. Alla människor tillhör exempelvis samma art trots 

att vi kan se ganska olika ut. Men även om vi har helt olika utseenden 

och hudfärg kan vi ju få barnbarn med varandra. Samma sak gäller till 

exempel alla hundar. Det finns många olika hundraser, men de tillhör 

alla samma art. 

Hästar och åsnor tillhör däremot inte samma art. Men de kan ändå 

få ungar med varandra. Fölet kallas mula om mamman är en häst, och 

mulåsna om mamman är en åsna. Men mulor och mulåsnor är sterila 

och kan inte få egna ungar. Det visar att hästar och åsnor inte tillhör 

samma art – de kan inte få barnbarn med varandra. Blandningar mellan 

olika arter kallas ofta bastarder bland djur och hybrider bland växter. 

Forskning i konflikt med religionen 

Att forska förr var på många sätt annorlunda 

än idag. Det var en tid när religionen 

hade stor makt. Ibland gjorde 

resultaten och de nya insikterna att man 

kom i konflikt med det religionen lärde 

ut. Enligt Bibeln hade ju Gud skapat alla 

nu levande organismer på några dagar. 

På den sjätte dagen skapades människan 

– först Adam och sedan Eva från ett 

revben ur den sovande Adam. Och sedan 

skapelsen hade ingen art förändrats enligt 

Bibeln. 

Så trodde de flesta i nästan 2000 år. 

Och än idag finns det de som tror bokstavligt 

på Bibeln eller andra skapelseberättelser. 

De brukar kallas kreationister. 


Det finns många olika 

hundraser. Men alla 

tillhör samma art Canis 

familiaris, tamhunden. 

En målning från 1500-tale med 

scener från Edens lustgård, 

Paradiset. Till höger formar Gud 

Eva ur Adams revben. 

17


18 

Aristoteles tänkte sig 

utvecklingen som en stege 

där de mest fulländade 

hamnade överst. Längst ner 

fanns stenarna, som han 

trodde var levande. 

Trilobiter var en 

sorts kräftdjur som är 

vanliga fossilfynd. 

ordning i naturen 

Många kända vetenskapsmän har under århundradena haft olika teorier 

om varför det finns så många olika sorters djur och växter. Redan 

greken Aristoteles hade under antiken tankar om en ordning i naturen 

från lägre till högre organismer. Han placerade in dem på en stege. 

Ju högre upp på stegen organismen befann sig desto mer fulländad 

var den. Längst ner fanns stenarna, som han liksom Linné trodde 

var levande, och högst upp fanns människan. Hans tankar byggde på 

de naturvetenskapliga kunskaper man hade då om att livet existerat 

oförändrat sedan det skapades. 

Fossil avslöjade livets utveckling 

Om du någon gång tittat på en gammal stentrappa har du kanske sett 

spår av uråldrigt liv som bevarats i stenen. Ofta kommer de från fossila 

bläckfiskar med skal. Avtrycket finns kvar trots att bläckfisken för länge 

sedan är borta. 

När organismerna dog bäddades de in i lager på lager av lera och 

jord, ofta på havsbottnen. Under årmiljonerna har lagren förvandlats 

till berg och organismerna har förstenats inne i berget. Sådana avtryck 

eller förstenade spår av organismer kallas fossil. De äldsta fossil vi hittat 

av djur är 575 miljoner år gamla, men troligen utvecklades de första 

djuren redan för 1 000 miljoner år sedan. Att det inte finns äldre fossil 

beror på att de bara innehöll mjuka delar som inte lämnat avryck i 

form av fossil.

Under 1600- talet och framåt, när det blev populärt bland forskare 

att leta fossil, kände man igen många av fossilen från växt- och djurvärlden. 

Men vissa kände man inte alls igen. De okända fossilen trodde 

man kom från outforskade delar av världen. Vissa trodde att det var 

varelser som hade gått under vid den syndaflod som beskrevs i Bibeln. 

Med tiden började man inse att de märkliga fossilen istället måste 

vara spår av utdöda växter och djur. Livet måste var mycket äldre än 

man tidigare trott. Fossil som hittades i de undre lagren i berg måste 

ha levt före de man hittade ovanför. Olika sorters djur och växter 

måste alltså ha funnits under olika tidsåldrar. Allt fler började tvivla på 

att alla organismer skapats samtidigt och sedan inte förändrats, som 

Bibeln berättade. Kanske hade organismerna istället utvecklats under 

en mycket lång tid? 

Charles Darwin var den forskare som på 1800-talet gav en förklaring 

till hur det gått till. Men han blev motsagd av kyrkans män. Idag 

vet vi med all säkerhet att han hade rätt. 



• cellmembran • cellkärna • artnamn • bastard • fossil 

1. Berätta om teorin om uralstring. 

2. Rita och beskriv skillnaderna mellan en växtcell och en djurcell. 

3. Berätta om Carl von Linnés fältstudier. 

4. Vad utgick Linné ifrån när han delade in organismerna? 

5. Varför kan inte hundar och katter få ungar med varandra? 

6. Vad måste gälla för att två individer ska tillhöra samma art? 

7. Vad är en kreationist? 

8. Hur bildas fossil? 


Grand Canyon i USA är 

ett enormt ”bibliotek” 

över livets utveckling. 

Coloradofloden har grävt 

sig ner genom berglagren 

och frilagt olika fossil. De 

äldsta ligger längst ner 

och är 550 miljoner år 

gamla. 

19


20 20 

LiV i utVECkLinG 

Celler med cellkärna och 

specialiserade inre delar 

började bildas för över 

2 miljarder år sedan. 

1 miljard år sedan 

Urtiden 

Det finns få fossil, men fynd 

tyder på att det ändå fanns 

en mångfald av liv. Många av 

livsformerna från den här tiden 

dog ut i en av jordens många 

massutdöenden. 

2 miljarder år sedan 6 miljarder 

5 miljarder år sedan 

år sedan 

Stromatoliter är bland 

de äldsta fossilen. De 

består av blågröna 

bakterier och mineraler. 

Solen och planeterna bildas i 

Vintergatan för 4,6 miljarder 

år sedan. 

Kambrium 

540–490 miljoner 

Livet i havet 

blomstrar med olika 

leddjur, svampdjur, 

maskar, snäckor och 

tagghudingar. 

Vintergatan är en av universums 

många galaxer som bildas efter Big 

Bang för 13,7 miljarder år sedan. 

Ordovicium 


Mångfalden i haven 

blir allt större. 

Enstaka växter och 

leddjur har börjat 

erövra land. 

Silur 


I haven finns 

gigantiska 

havsskorpioner 

och de första 

käkfiskarna. 

Kärlväxter börjar 

utvecklas på land.

Blågröna bakterier tillverkar 

syre med hjälp av klorofyll. 

Garvitationen 

samlar 

rymdsten till 

en tidig jord. 

Devon 

415–360 

miljoner 

Fiskarnas 

tidsålder. 

På land finns 

tidiga groddjur 

och enkla 

insekter. 

3 miljarder år sedan 

Meteoritregn värmer jorden. 

Hettan får metaller att samlas 

i jordens inre, medan lättare 

ämnen blir kvar på ytan. 

Perm 

300–250 

miljoner 

Kräldjuren börjar 

ta över på land. 

Djurlivet drabbas 

av en massdöd 

där nästan alla 

arter förintas. 

Karbon 


På land finns enorma 

sumpskogar med 

ormbunksträd och 

många groddjur. De 

första fröväxterna och 

kräldjuren börjar utvecklas. 

Trias 


Kräldjuren härskar. 

Tidiga dinosaurier 

och däggdjur. Det 

finns barrträd och 

kottepalmer. 

Jordytan svalnar och 

bildar en skorpa. 

Vattenångan bildar hav. 

Krita 


Blomväxter 

utvecklas, liksom 

insekter som kan 

pollinera dem. 

I slutet av krita dör 

dinosaurierna ut. 

Från Big Bang till människan 

För 4,6 miljarder år sedan tändes vår sol i galaxen 

Vintergatan, där solen bara är en av hudratals 

miljarder andra stjärnor. Vintergatan i sin tur är 

bara en av 400 miljarder andra galaxer i det synliga 

universum. 

Jorden bildades nästan samtidigt som vår sol. När 

jorden svalnade kunde livet ta sin början. Det tidiga 

livet lämnade bara en staka spår efter sig. Men 

med tiden utvecklades en allt större mångfald av 

livsformer. Fossil från olika berg lager hjälper oss 

att läsa livets historia. 

Tertiär 


Däggdjur och fåglar 

utvecklas snabbt 

till en mångfald 

av livsformer. 

Apor och de första 

förmänniskorna 

utvecklas. 

Jura 


Jura är 

dinosauriernas 

tidsålder. Ur dem 

utvecklas fåglarna. 

Kvartär 

2 miljoner till idag 

Människan sprider 

sig över världen. 

Istiderna kommer 

och går. 


21 21


22 

Darwin påstod att alla arter 

hade samma ursprung. Att vi 

skulle vara släkt med aporna 

inspirerade måga tecknare. 

1.3 evolutionens 

drivkrafter 

Vi har alltid funderat på varifrån vi och andra organismer kommer. 

Några tycker sig hitta svaren i sin religion, andra söker vetenskapliga 

förklaringar. Den vetenskapliga bilden av livets utveckling förklarar 

hur biologiska drivkrafter kunnat leda till den mångfald vi ser idag. 

Och det var Charles Darwin som först förstod sambanden. 

utvecklingsläran föds 

Under 1800-talet växte nya tankar fram om att livet 

hade utvecklats och förändrats under lång tid. 

Fossilfynden pekade på en utveckling från enklare till 

mer komplicerade livsformer. Kunskaperna om hur 

livet utvecklats kallades utvecklingsläran eller evolutionsläran. 

Flera naturforskare försökte hitta förklaringar 

till livets utveckling. Mest känd blev Charles Darwin. Han 

drog bland annat slutsatser från de många fossilfynd som 

gjorts under de senaste århundraderna. Hans grundtankar om 

hur utvecklingen gått till gäller än idag. 

Charles darwin förklarade evolutionen 

Charles Darwin levde på 1800-talet och är en av de mest kända vetenskapsmännen 

genom tiderna. Han upptäckte på sina båtresor till 

bland annat Galapagosöarna utanför Sydamerika en mångfald av djur. 

Han såg bland annat att samma sorts fåglar såg olika ut på olika öar. 

Hans teori var att det berodde på att fåglarna hade anpassat sig till de 

olika miljöerna på öarna. Under tidens gång hade fåglarna på så sätt 

utvecklats olika. Samma mönster såg han hos många andra organismer 

som han studerade. 

År 1859 kom Darwins revolutionerande bok ”Om arternas uppkomst” 

som på ett då vetenskapligt sätt beskrev hur livets utveckling 

– evolutionen – från enklare till mer komplicerade former gått till. 

Boken väckte stor uppståndelse, bland annat för att den antydde att 

människan skulle vara släkt med aporna.

det naturliga urvalet – grunden för evolutionen 

Darwin ansåg att det är ett naturligt urval som är grunden till all utveckling. 

Han insåg att det bygger på att både djur och växter får mer 

avkomma än som kan överleva till vuxen ålder. Och bland avkomman 

finns alltid variationer i egenskaper. De individer som har någon egenskap 

som ger dem större chans i konkurrensen om att skaffa mat, bli 

vuxna och föröka sig har störst chans att överleva. Det naturliga urvalet 

beror med andra ord på hur väl individens egenskaper är anpassade till 

miljön den lever i. Den bäst anpassade överlever. 

Levande varelser har under utvecklingens gång varit olika bra på 

att klara sig i olika miljöer. Djur som lever i öknar måste till exempel 

ha egenskaper som gör att de tål värme och torka. De individer som 

klarat sig bäst i sin miljö har kunnat föröka sig bäst och få ungar som 

lever vidare. 

Men miljön kan förändras. Det kan till exempel bli ännu torrare. Då 

kommer bara de ungar som bäst klarar den torrare miljön att överleva. 

När de sedan förökar sig förs den egenskapen vidare till deras ungar. 

På så sätt utvecklas hela tiden nya organismer med nya egenskaper. 

Genom det naturliga urvalet har en enorm biologisk mångfald av organismer 

utvecklats på jorden. Alla med en mängd olika egenskaper. Tack 

vare en stor mångfald är livet bättre rustat för framtida förändringar, 

som kräver nya egenskaper för att individerna ska kunna överleva. 


Djuren får fler ungar än som 

kan överleva till vuxen ålder. 

Rovdjuren tar ofta de djur som 

är gamla eller svaga. 

23


24 

Med sexuell 

förökning får 

ungarna anlag från 

både mamman och 

pappan. Det ger stor 

variation och många 

nya egenskaper. 

Fjärilen finns i två varianter. Den 

ljusa har bättre kamouflage på ljusa 

trädstammar och har därför större chans 

att överleva och föröka sig i en sån miljö. 

mutationer och sex ger variation och nya egenskaper 

Grunden för det naturliga urvalet är att det finns en stor variation av 

egenskaper inom arten. Variationen kan öka tack vare att det ständigt 

sker förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer. De kan skapa 

helt nya egenskaper hos avkomman som ibland kan ge fördelar. 

Ännu större möjligheter till variation finns det hos alla organismer 

som förökar sig sexuellt. Där blandas arvsanlagen som ungarna ärver 

från föräldrarna så att man får en stor variation med många nya egenskaper 

hos ungarna. Några får varje gång lite bättre förutsättningar att 

överleva genom det naturliga urvalet. Men det är inte den starkaste 

som överlever, utan den som är bäst anpassad till sin miljö. 

björkmätare och luftföroreningar 

Utveckling och anpassning till nya miljöer genom naturligt urval pågår 

hela tiden. Som exempel kan vi titta på en fjäril som kallas björkmätare. 

Den är oftast ljus med mörkare fläckar. Därför syns den nästan inte på 

ljusa trädstammar och kan gömma sig där för fåglar som äter den. 

Under 1800-talet ökade koleldningen i England, vilket ledde till 

att trädstammarna blev mörkare av sotet. Då blev björkmätare med 

mörkare vingar vanligare. Den mörka egenskapen fanns redan hos 

några fjärilar, och när miljön nu förändrades gav det dem en fördel. 

Den gjorde att de inte syntes lika lätt mot de nu mörkare stammarna. 

Plötsligt gjorde den egenskapen att de inte blev byte för fåglar så lätt. 

Det naturliga urvalet gynnade nu mörka fjärilar som därmed blev fler i 

antal. På senare år har miljön blivit bättre och trädstammarna är ljusa 

igen. Inte oväntat har den ljusa björkmätaren blivit vanligast igen.

En art blir till 

Björkmätaren visar hur det naturliga urvalet kan leda till att nya egenskaper 

får en chans. Urvalet bygger på att det hos en grupp djur eller 

växter alltid finns en variation av egenskaper. Vissa egenskaper gör det 

lättare att överleva och föröka sig. På så sätt förs egenskaper som har 

en fördel i en viss miljö vidare till nästa generation. 

Under lång tid, ibland flera tusen års tid, kan det naturliga urvalet 

förändra en grupp inom en art så mycket att den inte längre kan få 

barnbarn med individer ur den ursprungliga gruppen. Då har det bildats 

en ny art. 

Galapagosöarnas djurliv som Darwin studerade på sina resor ger 

exempel på hur samspelet mellan arv och miljö kan leda till nya arter. 

Öarna uppstod i samband med vulkanutbrott på havsbottnen och var 

från början helt utan liv. Trots att de ligger långt från land tog sig enstaka 

djur och växter dit från Sydamerikas fastland. Bland annat kom 

en fågelart av finkar dit och spred sig till de olika öarna. Finkarna specialiserade 

sig på olika sorters mat beroende på vad som fanns i miljön på 

de olika öarna. Isoleringen på öarna ledde med tiden till att grupperna 

utvecklades olika. Idag kan vi se hur bland annat näbbarna skiljer sig åt. 

Finkarna är numera så olika att de inte längre kan få barnbarn med varandra. 

Den ursprungliga finkarten har nu utvecklats till 13 nya fink-arter. 

Galapagosöarnas finkar har 

anpassat sig till olika sorters 

mat på de olika öarna. 

Näbbformen visar tydligt 

vilka fåglar som fångar 

insekter och vilka som äter 

frön eller nötter. 

På Galapagosöarna utanför 

Sydamerikas kust finns flera 

exempel på hur arter bildas. 


25


26 

Ängen är en plats där det 

ofta finns en stor biologisk 

mångfald med många olika 

växter och djur. 

biologisk mångfald 

Det är livets ständiga anpassning till nya miljöer som har skapat den 

variation och mångfald av organismer som finns idag. Vissa miljöer är 

ovanligt rika på biologisk mångfald. I de tropiska regnskogarna finns 

exempelvis minst hälften av världens alla arter. Idag finns det 

troligen mellan 3 och 30 miljoner olika arter på vår jord. 

Forskarna vet inte hur många. Hittills har vi upptäckt och 

gett namn åt cirka 2 miljoner av dem. Varje år upptäcks 

nya arter, samtidigt som många försvinner för alltid. 

Idag försvinner arter i en ökande takt, ofta som en 

följd av att vi människor överutnyttjar naturen och 

sprider gifter. 

Det är viktigt att bevara en stor biologisk mångfald med 

många olika organismer. En anledning är att alla, 

även vi, är mer eller mindre beroende av varandra. En 

annan är att vi människor har nytta av den biologiska 

mångfalden. Vi kan exempelvis få mediciner och mat 

från växter och djur. 

Idag kan klimatförändringar, naturkatastrofer, skövling 

av naturen och gifter vi släpper ut hota den biologiska mångfalden 

runt om i världen. Vi kan alla hjälpas åt att försöka bevara den 

biologiska mångfalden. 



• evolutionslära • mutation • biologisk mångfald 

1. Vilka vetenskapliga upptäckter gjorde att man under 1800-talet började ifrågasätta den 

religiösa bilden av hur livet uppstått och utvecklats? 

2. Varför väckte Darwins bok ”Om arternas uppkomst” sån uppståndelse? 

3. Vad menas med naturligt urval? 

4. Varför är det viktigt med en stor variation av egenskaper inom en art? 

5. Berätta om den engelska björkmätarens betydelse för förståelsen av evolutionen. 

6. Beskriv med ett exempel hur en ny art kan bli till. 

7. Varför är biologisk mångfald viktig för evolutionen?

1.4 Organismernas 

släktskap 

Reser man runt i världen eller tittar på naturprogram från olika 

platser upptäcker man att det finns väldigt många olika organismer. 

De kan vara stora eller små och se ut nästan hur som helst. Man kan 

fråga sig hur organismer som är så olika varandra ändå på något 

sätt kan vara släkt. För släkt är vi – vi har alla utvecklats från enkelt 

encelligt liv i jordens urtid. 

utseende och dna visar på släktskap 

Än idag används Linnés system för att namnge 

och systematisera olika organismer. Men väldigt 

mycket har hänt sedan dess. Kunskapen 

om att livet har utvecklats och nya arter bildats 

ur gamla gör det möjligt att rita släktträd. 

I ett släktträd kan vi ordna arter, släkten och 

familjer på ett systematiskt sätt. De olika “grenarna” 

i trädet visar hur nya arter utvecklats 

från ett gemensamt ursprung. 

Under lång tid kunde forskare som ritar 

släktträd bara studera likheter och skillnader 

i organismens yttre utseende. Idag kan vi 

även undersöka likheter i organismernas inre. 

Under senare år har vi till exempel lärt oss 

jämföra olika organismers arvsanlag, DNA, 

och på så sätt avläsa hur nära släkt de är med 

varandra. Även sättet olika djur beter sig på 

kan förklara släktskap. 

Linnés sexualsystem där han ordnade växterna i 24 

olika grupper utifrån hur deras könsorgan med ståndare 

och pistill såg ut. 


Organismernas släktskap 

27


28 

Fosterutveckling hos 

några ryggradsdjur. 

Det är inte svårt 

att se att de tidiga 

stadierna har flest 

likheter. 

Människan, valen och falddermusen är 

alla däggdjur. Släktskapet syns i deras 

skelettben. Motsvarande ben har bara 

anpassats till olika miljöer. 

Höna eller människa? 

Något som också varit till stöd för forskningen om hur organismer 

är släkt är hur fosterutvecklingen går till. Redan på 1800-talet såg man 

att det var stora likheter mellan tidiga foster från olika ryggradsdjur. 

Fostren från en höna, kanin, gris och människa är svåra att skilja åt. Att 

alla ryggradsdjur under utvecklingen, från foster tills vi föds, genomgår 

ungefär samma stadier anses som ett starkt bevis för att vi alla har ett 

gemensamt ursprung. 

Fisk Höna Gris Kanin Människa 

anpassning till miljön 

Djur kan också se väldigt olika ut till sitt yttre men ändå ha inre likheter 

som tyder på släktskap. De yttre skillnaderna mellan djuren visar hur 

organismerna anpassats till olika miljöer. 

Vi kan till exempel jämföra händerna hos olika däggdjur. Släktskapet 

mellan en val, människa och fladdermus syns tydligt om vi tittar på de 

skelettdelar som finns i fenor, händer och vingar. Det är i stort sett 

samma skelettdelar, men de har utvecklats olika när de anpassats till de 

olika miljöer djuren lever i – land, vatten eller luft. 

Val Människa Fladdermus

ehovet styr utseendet 

Ibland kan två arter som inte alls är släkt ändå likna varandra till 

det yttre. Den yttre likheten beror då på en anpassning till en 

liknande livsmiljö. En val liknar till exempel på många sätt en 

fisk. Den har fiskens form och lever i vattnet. Trots likheterna 

är valen ingen fisk. Den är ett däggdjur precis som vi och föder 

ungar som diar. 

Om vi studerar skelettet från en val kan vi inne i kroppen 

se resterna av bakbenen som har tillbakabildats. De syns inte 

längre utanpå. Frambenen har omvandlats till fenor. Valen är 

ett exempel på hur djur som levt på land senare har återvänt till 

vattnet och där anpassat sig till den nya miljön. Anpassningen 

har gett den många yttre likheter med en fisk. 


Fladdermusen och trollsländan 

är inte alls släkt och deras 

vingar har helt olika ursprung. 

Fladdermusens vingar är arm- 

och handskelett som anpassats 

för att flyga. Insektens vingar 

har inga skelettdelar. Troligen 

var de istället gälar som fått en 

ny funktion under evolutionen. 

29


30 

Växter 

Svampar 

Djur 

Lavar 

Eukaryoter 

Alger 

Bakterier Arkeér 

Bildtext 

indelning i domäner 

I takt med alla nya upptäckter har forskarna delat in organismerna på 

nya sätt. Idag delas allt liv in i tre stora grupper som kallas domäner. 

Varje domän är sedan indelade i mindre grupper och slutligen i familjer, 

släkten och arter. 

Den första stora gruppen kallas eubakterier och är det vi vanligtvis 

kallar bakterier, och som ibland kan göra oss sjuka. Den andra gruppen 

är ganska lika bakterier och kallas arkéer. De lever i extrema miljöer där 

det är väldigt varmt, syrefattigt, surt eller salt. Båda de här grupperna 

saknar cellkärna. Arkéerna liknar de första bakterierna som gav upphov 

till allt liv på jorden. 

Till den sista gruppen – de eukaryota organismerna – hör alla varelser 

som har en cellkärna – som svampar, olika gröna organismer och 

djur. Till den gruppen hör även vi. 

Forskarna gör ständigt nya upptäckter 

som förändrar vår bild av hur 

livet utvecklats och hur olika organismer 

är släkt med varandra. 

Därför kommer indelningen av 

organismerna med all säkerhet 

att förändras även i framtiden. 



• släktträd • fosterutveckling • domäner • eukaryota 

1. Vad stöder man sig på när man placerar in olika organismer i släktträd? 

2. På vilket sätt kan studier av olika djurs fosterutveckling förklara deras utveckling och 

släktskap? 

3. Hur kan vi visa att en val och en människa är däggdjur och släkt trots att de ser så olika ut? 

4. Varför har en val och en fisk stora likheter trots att de inte alls är släkt med varandra? 

5. Berätta om hur forskarna idag delar in alla organismer i tre grupper. 

6. Vi hör till de eukaryota organismerna. Vad är typiskt för dem? 

7. Varför tror man att släktträden kommer att behöva ritas om i framtiden?

1.5 Vetenskap och 

ovetenskap 

Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg? Människan har alltid sökt svar 

på de stora livsfrågorna. Några hittar svaren i sin religion, medan 

andra söker vetenskapliga förklaringar. Men vad skiljer egentligen 

vetenskap från ovetenskap – vad kan vi lita på? Det är viktigt att 

kritiskt granska de källor man söker kunskap ifrån. 

Ett naturvetenskapligt synsätt 

Den naturvetenskapliga bilden av livets ursprung skiljer sig 

från religiösa skapelseberättelser på flera sätt. Den vetenskapliga 

bilden förändras i takt med att vi lär oss mer. Den 

bygger inte på eviga sanningar, utan nya upptäckter kan leda 

till att gamla sanningar måste omvärderas. Tidigare förklaringsmodeller 

och teorier måste då överges och nya skapas. När 

vi exempelvis förstod hur fossil förklarade utvecklingen fick 

vi överge den religiösa förklaringsmodellen till hur liv uppstått 

och utvecklats. 

Ett naturvetenskapligt arbetssätt 

När vi studerar naturvetenskapliga ämnen använder vi oss av 

ett naturvetenskapligt arbetssätt. Det betyder att vi utgår från 

våra erfarenheter och gör en så bra gissning som möjligt om 

hur någonting är eller vad som ska hända. Det kallas för att 

göra en hypotes. 

Sedan testar vi vad som faktiskt händer genom att planera 

och göra en undersökning eller ett experiment. Resultatet värderas 

och vi drar slutsatser som avgör om hypotesen stämde. 

Om den inte stämde får man göra en ny hypotes och nya undersökningar. 

Det är viktigt att beskriva och dokumentera det 

vi gör så att andra kan göra om undersökningen för att kontrollera 

resultatet. Resultatet stämmer om undersökningen 

går att göra om flera gånger på samma sätt och ger samma 

resultat varje gång. 

Ett naturvetenskapligt 

arbetssätt. 

Egna erfarenheter 

Fråga eller problem 

Hypotes 

Planering 

Undersökning 

Dokumentation 

Resultat 

Slutsats 

Utvärdering 


Ny hypotes? 

Vetenskap och ovetenskap 

31


32 

Att dokumentera 

sina studier 

genom att rita av 

eller fotografera 

är en bra 

naturvetenskaplig 

metod. 

biologiska hjälpmedel och ämnesområden 

Ibland behöver man olika hjälpmedel för att göra undersökningar och 

experiment i biologi. Det kan vara provrör, håvar, förstoringsglas, luppar, 

kikare eller mikroskop. Med ett vanligt skolmikroskop som förstorar 

20 gånger kan du se många spännande detaljer hos olika organismer. 

Kanske räkna ögon hos en spindel eller titta på fasettögon hos 

en fluga. Idag kan forskarna med olika typer av elektronmikroskop titta 

på detaljer som är flera miljoner gånger större än i verkligheten. 

Ibland räcker det att som Linné göra fältstudier och gå ut och studera 

djur och växter i deras miljö för att få svar på våra frågor. Då kan 

böcker med information om olika organismer vara bra att ha. En bok 

med olika djur kallas fauna, medan en flora är en bok med växter. 

biologiska ämnesområden 

Varför studerar man biologi? En anledning är att det är viktigt att alla 

i samhället förstår frågor som handlar om exempelvis hälsa, sjukvård 

och miljö. Det är viktig allmänbildning för att förstå vad doktorn säger, 

och för att kunna ta ställning – exempelvis i viktiga frågor som rör 

framtida klimatförändringar. Olika områden inom biologin erbjuder 

också många möjligheter till fritidssysselsättningar som höjer livskvalitén 

och ger bättre hälsa. Med biologisk kunskap kan vi bättre förstå 

oss själva och omvärlden. 

Biologi är tillsammans med kemi och fysik en del av naturvetenskapen 

och innehåller många olika områden som utvecklas snabbt. När du 

studerar biologi får du läsa om växter och djur och hur de utvecklats på 

jorden. Andra områden är hur vi människor brukar vår jord och försöker 

skapa en hållbar utveckling. Du får också läsa om hur din kropp 

fungerar och hur du sköter om den.

Zoologi handlar 

om djuren och 

hur de lever. 

Etologi är läran 

om djurens 

beteende. 

Evolutionen 

berättar om 

hur livet har 

utvecklats. 

Botanik är läran 

om växter. 

Ekologi handlar om 

samspelet mellan allt 

levande och miljön. 

myter och folktro 

Inom alla naturvetenskapliga områden finns 

många myter. Ibland lever osanningar kvar länge. 

Många tror att det är på ett visst sätt fast det inte 

är bevisat. Ja, till och med trots att vetenskapen för 

länge sedan visat att det är fel. Man brukar kalla 

sådana osanningar för myter och folktro. 

I alla tider har folk trott på allt från gudar, 

spåkvinnor, spöken, andar, vampyrer, sjöodjur till 

tomtar och troll. Man har på olika sätt försökt förstå 

och förklara händelser, ofta skrämmande saker 

som händer i tillvaron. Oftast har naturvetenskapen 

så småningom hittat naturliga förklaringar till 

det som sker. Ändå lever många myter kvar. Kanske 

är det så att vi har behov av att tro att verkligheten 

är lite mystisk, spännande och oförklarlig? Trots 

att det finns vetenskapliga förklaringar. 

Bioteknik är när vi 

använder mikroorganismer 

så att vi har nytta av dem. 

Förr trodde även många vuxna att 

tomtar och troll fannns på riktigt. 


Medicin är läran om 

vår kropp, hälsa och 

sjukdomar. 

Genetik handlar om 

det biologiska arvet. 

Biokemin undersöker de 

kemiska ämnen som finns 

i levande varelser. 

33


34 

Akupunktur är en metod som 

använts i tusentals år i Kina. 

Tunna nålar sticks in i huden och 

kan ge smärtlindring. 

mation kritiskt. 

Pseudovetenskap 

Förutom myter finns det även gott om så kallad pseudovetenskap där man 

avsiktligt försöker lura i folk saker som inte är vetenskapligt bevisade, eller 

rent av vetenskapligt motbevisade. Ett exempel är astrologi där man 

med hjälp av planeterna och stjärntecken gör horoskop som ska förutsäga 

vad som ska hända i framtiden. Ofta är de skrivna på ett så allmänt 

sätt att de beskriver händelser som kan passa in på de allra flesta. 

Allvarligare är det när folk blir lurade på pengar eller riskerar sin 

hälsa genom ovetenskapliga metoder, exempelvis inom viss alternativmedicin. 

Dit räknas metoder som kritsallterapi, homeopati och vissa former 

av zonterapi, samt vissa naturmediciner. Med dem försöker man bota 

sjukdomar på ett icke medicinskt och vetenskapligt bevisat sätt och i 

vissa fall olagligt. För att veta vilken kunskap vi kan lita på, och vilken 

som är pseudovetenskap, är det viktigt att skaffa sig kunskap om vad som 

verkligen är vetenskapligt bevisat och lagligt, samt att granska all infor- 

nya resultat väcker nya frågor 

Resultaten av en vetenskaplig undersökning 

gör ofta att det uppstår nya frågor som leder 

till nya undersökningar. På så sätt lär vi 

oss mer och mer och kunskapen utvecklas 

hela tiden. Förr trodde till exempel Linné 

och andra att svalorna, när de försvann på 

hösten, övervintrade i sjöbottnen. När forskarna 

började märka fåglar med numrerade 

ringar runt benen upptäckte man att 

svalorna flyt-tade söderut till varma länder. 

Tack vare sådana undersökningar vet vi idag

till vilka länder insektsätande fågelarter flyttar över 

vintern när maten här tar slut. 

Forskare har i alla tider velat sprida resultaten 

av sina undersökningar och diskutera dem med 

andra forskare. Förr var det inte så lätt som idag 

när information sprids snabbt via nätet. Det gör 

att det är mycket lättare att samarbeta med människor 

över hela världen och lära av varandras resultat. 

Idag är globalt samarbete en naturlig del av 

forskningen. Resultaten publiceras i vetenskapliga 

tidskrifter och böcker. Många forskare reser också 

över hela världen för att utbilda sig, forska och ta 

del av andras upptäckter. När Nobelprisen delas ut är det ofta forskare 

från olika delar av världen som får dela på priserna. 

Forskningen gör hela tiden nya framsteg. Bakterier och andra organismer 

används för att exempelvis framställa nya mediciner. Många 

sjukdomar är idag utrotade. Nu väntar vi på vaccin mot exempelvis 

aids, och på resultat av den nya stamcellsforskningen med vars hjälp 

man hoppas kunna ersätta skadade delar i människans kropp. Och nya 

spännande fossilfynd, tillsammmans med studier av DNA, lär göra att 

vår bild av hur utvecklingen gått till blir allt tydligare. 



• hypotes • fauna • flora • zoologi • botanik • bioteknik 

• myter • pseudovetenskap 

1. Vad skiljer ett naturvetenskapligt arbetssätt från ovetenskapliga arbetssätt? 

2. Beskriv hur ett naturvetenskapligt arbetssätt kan gå till. 

3. Ge exempel på hjälpmedel som kan behövas när man gör en naturvetenskaplig undersökning. 

4. Beskriv tre biologiska ämnesområden. 

5. Berätta om någon myt du hört talas om. 

6. Ge exempel på pseudovetenskap där man medvetet påstår saker som inte är vetenskapligt 

bevisade och hur det kan påverka människor. 

7. På vilka sätt är det bra för forskningen att man sprider sina resultat till andra forskare i världen? 

8. Vad tror du att forskarna kommer att göra för framsteg i framtiden? 


Forskare i arbete på ett 

forskningslaboratorium. 

35


36 

pERSpEktIV 

tRo ELLER VEtANDE? 

Myter och vidskepelse 

Människor har i alla tider försökt hitta förklaringar till 

olika saker i tillvaron. Ibland har man hittat svar genom 

vetenskapliga undersökningar, men ibland har det inte 

varit så lätt att bevisa hur det verkligen är, eller inte är. 

Ovetenskapliga förklaringar och trosföreställningar 

brukar kallas vidskepelse eller pseudovetenskap. Människor 

har till exempel i alla tider trott på olika sorters myter. 

• I en undersökning visade det sig att var femte person i Sverige 

trodde på spöken eller gengångare, döda människor som går igen. 

Har du hört talas om någon som upplevt något sånt? Vad tror du, 

finns det spöken? 

• I många religioner tror man på reinkarnation, att man återföds efter 

döden. Om man inte sköter sig på jorden kanske man återföds som 

ett helt annat djur. Den som varit lat kanske föds som en mask, en 

latmask. Känner du till några religioner där man tror på reinkarnation? 

Vad tror du? 

• I Bibeln står det att Gud skapade jorden och allt liv på 6 dagar. Så 

trodde de flesta i nästan 2 000 år. Idag kallas de som fortfarande 

tror bokstavligt på Bibeln eller Koranen för kreationister. De förkastar 

den vetenskapliga förklaringen till evolutionen som säger att 

livet utvecklats under miljarder år från enkla till mer komplicerade 

former. Hur tror du själv att vi har utvecklats?

Skrock och pseudovetenskap 

I en del tidningar finns horoskop som talar om vad som 

ska hända den närmaste framtiden beroende på vilket 

stjärntecken man är född i. Horoskopen utgår från astrologin, 

en seglivad pseudovetenskap, som helt ovetenskapligt 

siar om framtiden. Det finns även spåkvinnor som 

spår vad som ska hända i framtiden. Kanske om man ska 

träffa någon eller hur ens liv ska bli. 

Att tro på skrock innebär att man tror att det ska hända 

olika, ofta farliga saker om man gör på vissa sätt eller 

om vissa saker händer. Då tror man exempelvis att nycklar 

på bordet betyder olycka, och om en spegel går sönder 

kan man drabbas av sju års olycka. 

• Känner du till fler saker som är skrock? Känner du någon 

som tror på skrock? 

• Vilka risker kan det finnas med att tro att man kan veta vad 

som ska hända i framtiden? 

• Idag är det inte många som tror på häxor. Men på 1600-talet 

beskylldes vissa kvinnor för att vara häxor och brändes 

på bål. Ibland var det deras barn som pekat ut dem som 

häxor. Skulle nåt liknande kunna hända idag tror du? 

• Då och då kommer rapporter om människor som sett sjöodjur 

eller UFO:s. Ibland har de också foton som de anser är 

bevis. Tror du att dessa håller för ett vetenskapligt test? 

Man tror ju att det finns liv på många andra planeter i universum, 

så varför tror forskarna att de inte kan ta sig hit? 


37


38 

1.1 

1.2 

SAmmANfAttNINg 

från enkelt till komplicerat liv 

• Biologi betyder läran om livet. 

• Typiskt för allt liv är att det kan föröka sig, växer, andas, och behöver energi..De flesta 

kan också röra sig. 

• Levande varelser kallas organismer. Vi människor räknas till djuren. 

• Universum blev till i ”Den Stora Smällen” för knappt 14 miljarder år sedan. 

• Vår närmaste stjärna solen och vår planet jorden är ungefär 4,6 miljarder år gamla. 

• Den unga jorden var en het, smält massa. När den svalnat bildades hav. Ämnen 

i jordens uratmosfär och haven kunde med tiden bilda livets enklaste byggstenar . 

• Livet började i havet eller i berggrunden för flera tusen miljoner år sedan. Idag finns 

det troligen mer än 10 miljoner olika arter. 

• Uppkomsten av DNA som kan göra kopior av sig själv var en av förutsättningarna för liv. 

• Liv på jorden är möjligt bland annat för att det finns vatten och är lagom temperatur här.. 

• De första spåren av liv på jorden är över 3,5 miljarder år gamla. Det första livet var 

mycket enkla celler. 

• Blågröna bakterier utvecklade fotosyntesen och fyllde sakta hav och atmosfär med syre. 

• Med hjälp av syret kunde celler lättare utvinna energi ur maten genom förbränning. 

• Syret byggde även upp atmosfärens skyddande ozonskikt. 

• Encelliga organismer som bildade kolonier är föregångare till dagens flercelliga växter 

och djur. 

forskning gav ny syn på livet 

• Livet har utvecklats från encelliga organismer till celler som slagit sig samman och 

bildat flercelliga organismer. 

• Upptäckten av mikroskopet gjorde att man upptäckte en helt ny värld. 

• Alla organismer är uppbyggda av små celler. Växtceller har till skillnad från djurceller en 

hård cellvägg, cellsaftrum och grönt klorofyll. 

• Biologen Linné namngav många växter och djur på 1700-talet. 

• Organismerna delas in i familjer, släkten och arter. Första delen i det latinska artnamnet 

talar om till vilket släkte arten hör. 

• För att tillhöra samma art måste individerna kunna få barn och barnbarn med varandra. 

• Blandningar mellan olika arter kallas bastarder eller hybrider. 

• Fossil är spår av döda växter och djur. Fynd av fossil i berglager från olika tidsåldrar visar 

hur livet har utvecklats under årmiljonerna. 

I korallreven är den 

biologiska mångfalden stor. 

Jorden var från början 

ett glödande klot. 

Blågröna bakterier fyllde 

hav och land med syre. . 

Med enkla mikroskop 

upptäcktes celler och 

bakterier. 

Trilobiter är vanliga 

fossil.

1.3 

1.4 

1.5 

Evolutionens drivkrafter 

• Under 1800-talet presenterade Charles Darwin tanken att evolutionen sker genom 

ett naturligt urval. 

• Utveckling genom naturligt urval bygger på att organismer får många ungar med 

olika egenskaper. 

• Alla kan inte överleva och fortplanta sig. De som är bäst anpassade till sin miljö klarar 

sig och kan föra sina arvsanlag vidare. 

• Helt nya egenskaper kan uppstå genom förändringar i arvsanlagen, så kallade mutationer. 

• När förändringarna blivit så stora att djur som tidigare tillhört samma art inte längre kan 

få ungar med varandra har en ny art uppstått. 

• Sexuell förökning ger stor variation hos ungarna. 

organismernas släktskap 

• Livets utveckling och anpassning till nya miljöer har under tidens gång lett till en stor 

biologisk mångfald. 

• Kunskapen om hur livet har utvecklats gör att vi kan rita släktträd över växter och djur. 

• Släktskapet mellan organismer kan spåras genom yttre likheter eller genom likheter i DNA. 

• Ibland kan yttre likheter visa på anpassning till en likartad miljö. Arter som ser lika ut behöver 

alltså inte vara släkt. 

• Organismer kan delas in i tre stora grupper, domäner: eubakterier, arkéer och eukaryoter. 

• Eukaryoter har cellkärna. Hit räknas både växterna och djuren. 

• Med ett släktträd kan man visa hur alla organismer utvecklats från enkla bakterier. 

Vetenskap och ovetenskap 

• När man studerar naturvetenskap använder man ett undersökande arbetssätt. En hypotes är 

en väl genomtänkt gissning om hur någonting är eller vad som ska hända vid ett experiment. 

• Ett naturvetenskapligt experiment ska gå att göra om flera gånger med samma resultat. 

• En naturvetenskaplig undersökning ska dokumneteras noga så den går att göra om av andra 

forskare. 

• Botanik är läran om växter. Zoologi är läran om djur. 

• En flora är en bestämningsbok för växter. En fauna är en bestämningsbok för djur. 


Charles Darwin som ung. 

Biologisk mångfald 

på en äng. 

Sländan flyger med 

ombildade gälar. 

Att dokumentera 

med foton är bra. 

Vetenskap eller 

pseudovetenskap? 

39


40 

fINALEN 

a: Livet har troligen 

utvecklats från enkla 

celler som liknade 

bakterier. 

• Bioteknik är när människan får nytta av olika små 

organismer. 

• En hållbar utveckling innebär att livet på jorden kan 

fortsätta. 

1 Koppla samman begreppen till vänster med rätt beskrivning. 

1 Flora A Grönt färgämne i bland annat växter 

2 Klorofyll B De stora grupper allt liv delas in i idag 

3 Domäner D Förstenade växter eller djur 

4 Bioteknik E Berättar om hur livet utvecklats på jorden 

5 Fossil C Läran om allt levande 

6 Biologi G När människan utnyttjar små organismer 

7 Evolution H Bok med olika växter 

2 Några ungdomar diskuterar livets uppkomst. Vilka har fel? Motivera varför. 

C: Att vissa molekyler 

hade förmåga att 

kopiera sig själva var en 

förutsättning för livet. 

B: Liv på jorden 

skulle vara 

möjligt även 

utan solen. 

3 Fältharen, Lepus capensis och skogsharen, Lepus timidus ser väldigt olika 

ut men är ändå släkt. Under evolutionen har de anpassats till olika klimat 

och bland annat fått olika päls. Vilket alternativ stämmer inte? 

A Skogsharar lever i norra Sverige. 

B Skogsharar blir vita på vintern för att inte synas mot snön. 

C Alla gamla harar får vit päls. 

D Fältharar lever i södra Sverige och är bruna året runt. 

4 Vilket påstående om en naturvetenskaplig undersökning är fel? 

A En hypotes är en genomtänkt gissning om hur något är. 

B En hypotes kan testas med ett experiment eller en undersökning. 

C En hypotes görs efter det att man gjort en undersökning. 

D: Det första livet var 

beroende av det syre 

som fanns i haven.

5 a) Vilka var de första organismerna som kunde tillverka syre? 

b) Vilken betydelse fick det för livets fortsatta utveckling på jorden? 

6 a) Vilket påstående är rätt? 

a: Djur som kan få barn 

med varandra tillhör 

samma art. 

B: Alla organismer som 

kan få barnbarn med 

varandra tillhör samma art. 

b) Förklara varför mulåsnor inte kan få ungar. 

7 a) Forskarnas växande kunskap om fossil ledde till viktiga 

naturvetenskapliga upptäckter. Förklara vilken betydelse fossilen haft 

för förståelsen av livets utveckling. 

b) Vilka förklaringar hade man till de första fossilen som man hittade på 

1600-talet? 

8 Vilka av följande påståenden är riktiga? Motivera varför de övriga är fel 

A Det naturliga urvalet är grunden för all utveckling. 

B De starkaste individerna klarar sig bäst. 

C De individer med egenskaper som är bäst anpassade till miljön de 

lever i klarar sig bäst. 

D Det naturliga urvalet har lett till en stor biologisk mångfald på jorden. 

E De individer som lever i grupp överlever bäst. 

9 a) Förklara hur människor, fladdermöss och valar, som alla är däggdjur och 

ganska nära släkt, kan se så olika ut. 

b) Vad motsvarar benen i fladdermusvingen hos oss? 

10 a) Vid en fältundersökning ville man ta reda på vilka växter som fanns 

i en skog. Vilken undersökning är bäst naturvetenskapligt utförd? 

Motivera ditt svar. 

A Tio växter samlas in från hela området. 

B Hundra växter samlas in och fotograferas. 

C Man återkommer vid flera tillfällen och artbestämmer hundra växter 

från olika platser i skogen. 

D Hundra växter samlas in från en ruta på fem gånger fem meter. 

b) Kan du ge förslag på hur undersökningen kan förbättras? 

C: Bara djur som kan para 

sig med varandra tillhör 

samma art. 


41

vargar är skygga och behöver stora 

områden att röra sig över. Kommer de för 

nära oss kan de upplevas som problem. 

vad tycker du om vargdebatten? 

3. 

djurens liv 

en myllrande mångfald 

Djur finns överallt. I havens djup, i luften, i regnskogen på andra sidan 

jorden och på marken utanför skolan – överallt myllrar det av liv. En del 

djur är stora, medan andra är pyttesmå och svåra att få syn på. När du 

tar ett enda steg i naturen kliver du på ungefär hundra tusen småkryp. 

Den biologiska mångfalden är enorm.

vi har hittat många spår från de 

förmänniskor som utvecklades till morderna 

människor. vad är det för spår tror du? 

Här får du att lära dig 

• hur massutdöenden gav upphov till nya 

livsformer, bland annat däggdjuren 

• förstå hur djuren utvecklats från enkla till 

mer komplicerade former, och från vattenliv 

till landliv 

• fundera över vad olika beteenden hos 

djur har för betydelse 

• beskriva människans utveckling utifrån 

biologiska teorier 

• göra evolutionära jämförelser mellan 

människan och andra organismer 

• förstå och delta i aktuella biologiska 

samhälls diskussioner, exempelvis kring jakt 

inneHåll 

3.1 världens alla djur 

3.2 ryggradslösa djur - mest i vatten 

3.3 Maskar - parasiter och jordbrukare 

3.4 leddjur har böjligt hudskelett 

3.5 Fiskar, groddjur och kräldjur 

3.6 Fåglar – från ödlor till ”flygmaskiner” 

3.7 däggdjur – vi och våra släktingar 

PersPeKtiv vargdebatt 

3.8 Människans utveckling 

i dag vet forskarna ganska bra vart 

olika fågelarter flyttar på vintern. 

Hur tror du de har fått reda på det? 

87

3. djurens liv 

Världens alla djur 

88 

i dag kan vi med hjälp av 

undervattensrobotar utforska 

havens djup och hitta nya arter. 

det här spännande kräftdjuret 

lever djupt nere i havet. 

3.1 världens alla djur 

eftersom vi stöter på djur nästan överallt på land, i hav och i luften 

kan man undra vad vi och de andra djuren behövt utveckla för att 

kunna överleva på så många olika platser. vilka nya krav möter djur 

när de vistas i nya miljöer? vilka skillnader är det på djur i vatten 

jämfört med djur på land? Behöver djur kunna andra saker än växter? 

De flesta djurarter är ännu oupptäckta 

För över 200 år sedan började forskare som Linné namnge och gruppera 

världens djur. Idag känner vi till och har gett vetenskapliga namn 

på över en miljon djurarter. Enligt många forskare är det ändå bara en 

bråkdel av alla djurarter som faktiskt finns. Men många är fortfarande 

oupptäckta. De flesta av dem är ryggradslösa djur. 

Många av de oupptäckta djuren finns på svåråtkomliga platser som 

regnskogar, urskogar eller djupt nere i havet. Idag kan vi mycket enklare 

ta oss till sådana platser, till skillnad från äldre tiders forskare som 

fick göra långa, äventyrliga resor till fots, med häst och vagn eller med 

segelfartyg.

Urdjur 

Svampdjur 

Nässeldjur 

Flercellighet 

Plattmaskar 

Maghåla 

Encelliga, enkla djur 

som liknade urdjuren 

Ryggradslösa djur Ryggradsdjur 

Rundmaskar 

Spindeldjur 

Tarm 

Fram- och bakände 

Kräftdjur 

Leddjur 

Insekter 

Mun 

Mångfotingar 

Yttre 

skelett 

Ryggrad 

Inre skelett 

Med eller utan ryggrad 

Forskare som studerar djur kallas zoologer. De har delat in djuren i 

olika grupper beroende på hur de är byggda och hur de är släkt med 

varandra. Med modern DNA-teknik kan man idag också jämföra olika 

djurs arvsanlag för att se hur de är släkt med varandra. 

Djur kan ha ryggrad eller vara ryggradslösa. Bland ryggradsdjuren 

hittar vi fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. Men ungefär 

95 % av alla djur är ryggradslösa och saknar ryggrad. Allra flest är den 

grupp ryggsradslösa djur som kallas leddjur. Hit räknas insekter, kräftdjur, 

spindeldjur och mångfotingar. Andra ryggradslösa djurgrupper 

är svampdjur, nässeldjur, blötdjur, tagghudingar och maskar. I släktträdet 

här ovanför kan du se de olika djurgrupperna och hur man tror 

att de utvecklats. 

De tidiga djuren var ryggradslösa 

De första djuren utvecklades för över 1 000 miljoner år sedan från organismer 

som liknade encellig urdjur. Med tiden blev djuren flercelliga 

och allt mer komplicerat byggda, och fick många olika former. Redan 

för knappt 540 miljoner år sedan hade många organismer hunnit utvecklas. 

I berglager från den tiden dyker en mängd fossil upp. Havet 

tycks ha varit fullt av ryggradslösa djur som svampdjur och olika leddjur 

med hårda skal. En del åt växter, men det fanns även stora rovdjur. 

Under årmiljonerna fortsatte livet i haven att utvecklas. Efter 

hand dök de första ryggradsdjuren upp i form av käklösa fiskar. Senare 

utvecklades käkar och tänder som gjorde fiskarna till effektiva jägare. 

Blötdjur 

Ringmaskar 

Tagghudingar 

Fiskar 

Groddjur 

Kräldjur 

Fåglar 

Däggdjur 


stamträd över hur några olika 

djurgrupper tros ha utvecklats. 

de som utvecklades först finns 

längst ner i trädet. 

i gamla stentrappor ser man 

ofta fossil av utdöda bläckfiskar 

med hårda skal, ortoceratiter. 

89


Havssköldpaddan gräver ner sina 

ägg i den varma, fuktiga sanden. 

90 

Från vatten till landliv 

Det var ett stort steg för djuren att börja leva på land. Bland de första 

var snäckor och leddjur, som insekter och skorpioner. Leddjuren 

skyddades från att torka ut i luften av sitt hudskelett. De har sedan 

dess varit väldigt framgångsrika och är idag den art- och individrikaste 

djurgruppen. 

Även ryggradsdjuren började med tiden inta land. Först upp var 

fiskar som utvecklat enkla lungor. De hade fenor som förlängts och 

fungerade som ben. Med dem kunde de kravla mellan vattenpölarna. 

Än i dag finns liknande lungfiskar som kan överleva på land nedgrävda 

i fuktig lera om det blir torrt. 

Från sådana fiskar utvecklades för ungefär 400 miljoner år sedan 

de första groddjuren. De hade kraftigare skelett och riktiga ben att gå 

med som orkade bära upp kroppen på land. Men trots att de var bättre 

anpassade till ett liv på land, måste de fortfarande återvända till vattnet 

för att föröka sig. Liksom fiskar och groddjur idag hade de en yttre 

befruktning där ägg och spermier möttes i vattnet. På land skulle både 

spermier och ägg ha torkat ut. 

Från groddjuren utvecklades för över 200 miljoner år sedan kräldjuren. 

Till skillnad från groddjuren var de inte beroende av vatten 

för sin förökning. Äggen befruktades istället inne i honans kropp. Det 

kallas inre befruktning. De hade också äggskal som skyddade mot uttorkning. 

På så sätt har kräldjur, och senare även fåglar, kunnat spridas 

till torra områden långt från vatten. Kanske har du sett hur havssköldpaddor 

gräver ner sina mjuka ägg på en sandstrand? Snokar lägger 

istället gärna sina mjuka ägg i en varm gödselhög.

Från växelvarma till jämnvarma djur 

I havet är temperaturen ganska jämn. På land varierar 

den mycket mer. Hos de tidiga landdjuren följde 

kroppstemperaturen omgivningens temperatur. De 

fick helt enkelt söka upp platser med lagom temperatur. 

Sådana djur kallas växelvarma. Landlevande djur 

som leddjur, groddjur och kräldjur är fortfarande växelvarma, 

precis som de första landdjuren. 

Fåglar och däggdjur utvecklade däremot en 

förmåga att själva ändra sin temperatur. Djur som kan 

hålla en jämn kroppstemperatur året runt, oberoende 

av omgivningens temperatur, kallas jämnvarma. 

Dinosaurier och fåglar 

Dinosaurierna utvecklades från kräldjuren och fick sitt 

stora genombrott för ungefär 210 miljoner år sedan. 

Många dinosaurier var växtätare som drog nytta av 

den frodiga växtligheten i ormbunksskogarna som 

då fanns på land. Senare började de första urfåglarna 

flyga. Fossil visar att de var nära släkt med dinosaurierna. 

Alla fåglar har alltså utvecklats från små dinosaurier. 

För ungefär 65 miljoner år sedan försvann alla 

dinosaurier på ganska kort tid. De flesta forskare anser 

att det var en jättemeteorit som slog ner på jorden 

och orsakade väldiga flodvågor och eldstormar. Stora 

mängder stoft revs också upp och hindrade under 

lång tid solljuset att nå marken. När växterna dog av 

ljusbrist kan det ha utlöst en svältkatastrof. 

Fossil av urfågeln Archaeopteryx som 

levde för 150 miljoner år sedan och 

utvecklades från dinosaurierna. Fjällen blev 

fjädrar och den hade klor på vingarna. 

Ödlor är växelvarma precis 

som de första landdjuren. 


91


92 

Forskarna tror att 

dinosaurierna dog ut 

på grund av meteoritnedslag 

eller enorma 

vulkanutbrott som 

förändrade jordens 

klimat. 

tyrannosaurus rex var 

ett fruktat rovdjur bland 

dinosaurierna. 

Massutdöenden gav plats för nya livsformer 

Livets historia är historien om flera massutdöenden. Man vet till exempel 

att det varit flera mer eller mindre omfattande istider. En riktigt 

stor nedisning med över en kilometer tjock is inträffade för cirka 700 

miljoner år sedan. Jorden såg ut som en stor snöboll. Det enkla liv 

som då hunnit utvecklas fick klara sig i små vattensamlingar med solljus, 

kanske i närheten av vulkaner. När isen slutligen drog sig tillbaka 

utvecklades organismerna snabbt och mer komplicerat liv utvecklades. 

Vid minst fem tillfällen de senaste 500 miljoner åren har en stor 

andel av jordens arter utrotats. För 250 miljoner år sedan försvann 

till exempel nästan alla havslevande djur och även många djur på land. 

Orsaken kan ha varit ett meteoritnedslag eller enorma vulkanutbrott 

som förändrade jordens klimat och havsströmmar. Dinosauriernas 

försvinnande är ett annat exempel på massutdöende. Forskare beräknar 

att så mycket som 97 % av alla djurarter som levt tidigare inte finns 

längre. 

Efter varje massutdöende har det skett en enorm utveckling av nya 

livsformer. Nya miljöer har skapats där nya arter kunnat utvecklas. 

Inom evolutionsbiologin har forskarna kunnat konstatera att det ofta 

är så. Man tror att det var på så sätt de små dinosaurielika kräldjuren 

som gav upphov till dagens däggdjur fick en chans att utvecklas när de 

stora jätteödlorna dog ut för 65 miljoner år sedan.

Däggdjurens genombrott 

De första däggdjuren utvecklades från kräldjuren för mer än 200 miljoner 

år sedan. De var små näbbmusliknande insektsätare som levde i 

träd och var aktiva på natten. Till att börja med kunde däggdjuren inte 

konkurrera med dinosaurierna om plats och mat. Men när dinosaurierna 

dog ut skapades nya livsrum för de små däggdjuren. Nu anpassades 

de till en rad olika miljöer på land och i havet. De var jämnvarma 

och kunde behålla sin kroppstemperatur oberoende av omgivningen. 

Det gav möjligheter att överleva i de flesta miljöer. 

TesTa Dig själv 3.1 

förklara begreppen 

• zoolog • yttre befruktning • inre befruktning 

• växelvarm • jämnvarm • massutdöenden 

de tidiga däggdjuren var 

små och näbbmuslika. 

Först när dinosaurierna 

dog ut fick de en chans 

att börja utvecklas till den 

mångfald vi ser idag. 

1. djuren delas in i två stora grupper. vilka? 

2. Berätta om de första fiskarna på land. 

3. På vilka sätt har djuren anpassat sin fortplantning till ett liv på land? 

4. vad tror forskarna orsakade dinosauriernas död? 

5. varför tror forskarna att det utvecklats så många nya arter efter massutdöenden? 

6. Berätta om de första däggdjuren på jorden. 


93

SPEKTRUM BIOLOGI ingår i en serie naturvetenskapliga böcker för 

grundskolans årskurs 7-9. I serien finns även Spektrum Fysik och 

Spektrum Kemi. I den här fjärde upplagan hittar du: 

• Centralt innehåll i linje med Lgr 11 

• Kapitelingresser som lyfter fram kursplanens förmågor 

• Målbeskrivningar 

• Perspektiv som uppmuntrar till värdering och ställningstagande 

• Testa dig själv-frågor med begreppsträning 

• Faktarutor med olika teman 

• Sammanfattningar till varje kapitel 

• Finaler ger träning inför ämnesproven 

I varje ämne finns en Grundbok, en Lightbok och en lärarhandledning. 

Ligthboken är parallell med grundboken och kan användas av elever som vill ha 

en lättare kurs med mindre textmängd. Böckerna finns även som Onlineböcker. 

Best.nr 47-08594-1 

Tryck.nr 47-08594-1

BIOLOGI - Liber

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

BIOLOGI - Liber

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?