Kommunal Väst nr 2 2008

Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst 

Sid 5 

2 

Mars 

2008 

A r b e t s p l a t s o m b u d e t 

som rockar fett 

Sid 22-23 

Facket blev en 

s j ä l v k l a r h e t

OPINION 

P 

Jaga skattesmitare istället 

för sjuka och arbetslösa 

å sidan härintill berättar vi om bussföraren Kemal 

Mulic som inte får någon a-kassa trots att 

han betalat sin avgift och är arbetslös. Kemal är 

ett av många offer för regeringens hänsynslösa politik 

som verkar bygga på att i stort sett alla arbetslösa och 

sjukskrivna människor är bidragsskojare. Självklart ska 

fusk beivras, men för den skull kan man ju inte slå blint 

mot alla sjuka och arbetslösa. 

Samma dag som jag fick vetskap om Kemals situation 

läste jag i Aftonbladet om att den tyske skattechefen 

tvingats avgå efter att det blivit känt att de tyska 

skattemyndigheterna inlett en jätterazzia mot skatteflyktiga 

tyskar. Detta efter att man på hemlig väg 

lyckats komma över sekretessbelagda uppgifter från en 

bank i skatteparadiset Liechtenstein. 

Tydligen är det betydligt känsligare att jaga rika skatteflyktingar. 

Enligt Mats Sjöstrand, generaldirektör för det svenska 

skatteverket, rör det sig om 46 miljarder som varje 

år försvinner genom skatteflykt från Sverige. Och då 

säger han att det är en mycket försiktig beräkning. 

Jämfört med beräkningar av bidragsfusket i hela det 

svenska socialförsäkringssystemet är skatteflykten ut 

ur Sverige tre till fyra gånger större. 

Tänk om vår regering satsade lika mycket kraft på 

att jaga skatteflyktingar som sjuka och arbetslösa. Rent 

ekonomiskt finns det ju dessutom betydligt mer pengar 

att hämta från den gruppen, Men några åtgärder mot 

Höj deras lön. Det var rubriken på en ledare i GT slutet av februari 

som handlade om sjuksköterskornas löner. Så långt kan vi 

också hålla med. Men när vi läser vidare i texten är det både faktafel 

och resonemang som får oss att gå i taket. Kontentan av led 

a ren är att sjuksköterskornas löner ska höjas rejält – på undersköterskornas 

bekostnad. 

Vi kan börja med en direkt felaktighet. Så här skriver GT: 

”Det spelar ingen roll om man är specialistsjuksköterska med 

fyra års högskoleutbildning eller om man är undersköterska med 

gymnasiebakgrund. Enligt SCB:s statistik hamnars alla någonstans 

mellan 20 000 och 27 000 i månaden.” 

Tack va re en riktigt bra lönerörelse har Kommunal nyligen lyc kats 

få till en löneökning på drygt 1500 kronor för oss undersköterskor 

inom SU. Men för den skull är det endast några få procent 

av oss som kommer upp i löner över 20 000 kronor. De allra 

flesta ligger en bra bit lägre. 

2007 låg medianlönen på SU för sjuksköterskor utan spetskompetens 

på cirka 24 000 och för undersköterskor på 18500 kronor. 

I båda fallen gäller det anställda med 20-25 års yrkeserfarenhet. 

Ingångslöner för helt nyutexaminerad personal var 1800 

respektive 15000kronor. 

I ledaren sägs vidare att sjuksköterskorna måste få rejäla lönelyft 

och att ”den besvärliga sanningen är att det måste ske på bekostnad 

av andra. Principen om att alla ska ha lika lite måste skrotas. 

Sj ä l v k l a rt ska högskoleutbildade specialister inte ha lite, utan 

mycket mer än vårdbiträden.” 

Varför ledarskribenten väljer att jämföra med vårdbiträden vet 

Redaktion och annonser: Vegagatan 27, 413 11 Göteborg. 

Telefon: 031–12 31 90. Fax: 031–12 23 60. 

e-post: info@anderssonhult.se 

Ansvarig utgivare: Anders Hagberg. Tryck: STC, Vällingby 

Manusstopp nr 3: 16 april Utkommer: 25 april 

2 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008 

dessa samhällets verkliga parasiter har inte aviserats. 

Återigen, självklart ska man på alla vettiga sätt se till 

att bidragsfusket minskar och helst försvinner helt. Men 

det går inte att, som regeringen nu valt att göra, slå 

blint mot i stort sett alla som är i behov av vår gemensamma 

trygghet. Om regeringen valde att lägga hälften 

av den energi och kraft, som man nu lägger på att 

jaga sjuka och arbetslösa, på att jaga skatteflyktingar 

skulle säkerligen det ekonomiska utfallet bli mångdubbelt 

större. Det är inte särskilt många människor som 

LEDARE 

mars 2008 

står för de 46 miljarderna. Så nog skulle lite extra resurser 

till skattemyndigheten och ekobrottsmyndigheten 

löna sig. Om bara viljan finns! 

Vi väntar med spänning på vad herrar Reinfeldt och 

Borg tänker slå till med. Att de har hårda nypor har 

de ju redan visat. Fast det finns naturligtvis en stor risk 

för att en och annan gammal MUF-kompis hamnar i 

nätet… 

En första bra markering skulle vara om den svenska 

regeringen sa nej i EU till skattesmitarparadiset Liechtensteins 

nu aktuella ansökan om att få ingå i passunionen 

Schengen. Den socialdemokratiska oppositionen 

har redan ställt sig negativa till att ytterligare un- 

vi inte. Inom sjukvården finns i stort sett inga vårdbiträden längre. 

Däremot undersköterskor. Och lönerna mellan dessa och sjuksköterskorna 

skiljer redan ganska mycket. 

Återigen, vi missunnar inte sjuksköterskorna högre löner. Me n , 

inte på redan betydligt lägre betalda undersköterskors bekostnad. 

Tyvärr har man under senare tid kunnat se liknande resonemang 

från sjuksköterskornas fackliga organisation Vårdförbundet. 

Man jämför sjuksköterskornas löner med undersköterskor. 

Men man jämför äpplen och päron; nyexaminerade sjuksköterskor 

med undersköterskor som arbetat 25-30 år. 

Inga yrkesgrupper inom sjukvården har något att vinna på att 

spela ut olika grupper mot varandra. Tvärtom borde vi samarbeta 

betydligt mer för att gemensamt höja våra löner och förbättra 

vår arbetssituation. 

Tyvärr får man en känsla av det finns en rejäl portion avundsjuka 

mot att Kommunal under de senaste och framför allt den 

senaste avtalsrörelsen lyckats träffa ganska bra avtal. Vi tror dock 

att sjuksköterskorna skulle vinna på att satsa allt krut på sin egen 

avtalsrörelse och strunta i att ifrågasätta sina arbetskamrater undersköterskornas 

löneavtal. 

Vi önskar sjuksköterskorna lycka till i sin fortsatta lönekamp. 

Själva tänker vi fortsätta kämpa för att höja lönerna för alla allt 

för lågt avlönade undersköterskor, liksom för all annan sjukvård spersonal 

inom Kommunals avtalsområden. 

Eva Kärrman och Lotta Björk 

Undersköterskor och fackligt aktiva på Östra Sjukhuset 

derlätta ”pengaresorna” till Liechtenstein. Nu väntar 

vi på att också regeringen markerar vad de tycker om 

skatteflykt. 

Heltider 

Längre fram i tidningen kan du läsa om hur politikerna 

i Munkedal går stick i stäv med sina uttalade ambitioner 

att skapa fler heltider. En av de kommuner i 

Västsverige med absolut störst andel deltider bland sina 

kvinnliga anställda väljer nu att omvandla sex av sina 

endast 28 heltider till deltider. 

Det finns bara ett ord för detta; skamligt! 

Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst 

Spela inte ut yrkesgrupper mot varandra! 

H Ö G E R 

h ö r n e t 

U t f ö r s ä l j n i n g 

höjer priserna 

Högerledaren i Göteborg 

Jan Hallberg vill sälja ut Göteborg 

Energi. Det kvalificerar 

honom definitivt en 

plats i högerhörnet. Hallberg 

rekommenderas att ta 

en titt på hur det gick när 

borgerligt styrda St o c k h o l m 

sålde ut hälften av sitt fjärrvärmebolag. 

Efter försäljningen 

chockhöjdes priserna 

med flera tusenlappar för 

en normalbostad. Att hyre sgäster 

och bostadsrättsföreningar 

protesterar högljutt 

tycks inte spela någon roll. 

Carina Hult Stig Andersson Sölvi Brädefors Eddie Backman 

carina@anderssonhult.se stig@anderssonhult.se solvi@anderssonhult.se eddie@eddiebackman.com

Så slår regeringens ändrade regler 

Kemal får a-kassa i 300 dagar 

men utbetalningen är 0 kronor 

Kemal Mulic har diskbråck på två 

ställen i ryggen. Ryggvärken är en 

ständig följeslagare. Men trots det 

kämpar han på och kör buss på halvtid. 

Men nu är det slut på ersättning 

från Försäkringskassan, även om man 

är överens om att han inte klarar av 

att köra heltid. Sedan årsskiftet är inte 

heller sjukpenningen a-kassegrundande. 

Det har regeringen bestämt. 

För Kemal innebär detta att han nu 

tvingas leva enbart på sin halvtidslön 

på cirka 10 000 kronor brutto från 

Göteborgs Spårvägar. 

Kemal klarar av ett lättare arbete, konstaterar Försäkringskassan. 

Därmed får han inte längre någon ersättning 

för de 50 procent han inte klarar att köra buss. Att 

han skulle klara att köra buss på heltid är uteslutet. Det 

anser även Försäkringskassan. Däremot skulle han kunna 

klara ett lättare jobb, men vilken typ av jobb är inte 

Försäkringskassans sak. Istället hänvisas Kemal till arbetsförmedlingen. 

Och där finns hittills inget sådant jobb. 

Så då återstår a-kassan. Härifrån har Kemal fått besked 

att han är berättigad till 300 dagars ersättning. Men med 

0 kronors ersättning! 

Sedan årsskiftet har nämligen regeringen bestämt att 

sjukpenningen inte är a-kassegrundande. Och det är inte 

heller de 50 procent som Kemal arbetat. 

INGEN SJUKPENNING. Och ingen a-kassa. Båda 

myndigheterna hänvisar till regeringens beslutade regler. 

För Kemal blir konsekvensen att han tvingas leva på 

de cirka 10 000 kronor brutto som han tjänar på sin 

halvtid som bussförare hos Göteborgs Sp å rv ä g a r. Att han 

har den kvar beror på företagets välvillighet och Kommunals 

förhandlingar. 

- Kemal hade en heltidstjänst som bussförare, men den 

klarar han inte av på grund av sitt diskbråck, säger huvudskyddsombudet 

Christer Duell. Det är i sig en anledning 

till uppsägning, men vi har förhandlat med arb 

e t s g i va ren så att Kemal nu istället har en halvtidstjänst. 

Vi har också förhandlat fram att han med kort varsel 

kan få tjänstledighet för arbetsprövning om man hittar 

ett lämpligt arbete. 

Om Kemal blivit uppsagd och helt arbetslös hade han 

fått ersättning från a-kassan. Men bara 80 procent av 

vad han tjänat på sin 

Kemal Mulic har 

hamnat mellan 

stolarna och får 

inte ett öre i ersättning 

från 

varken Försäkringskassaneller 

a-kassan 

halvtid. Cirka 8000 kronor före skatt. 

-För det första vill jag arbeta så mycket jag kan, sedan 

skulle det ju bli ännu svårare att försörja sig på knappt 

8000 kronor i bruttolön, säger Kemal. 

-Jag har betalat min a-kasseavgift under hela tiden jag 

varit sjukskriven, men det har tydligen varit helt i onödan. 

I alla fall efter att regeringen ändrat reglerna. 

Christer Duell och Kent Kläm är båda huvudskyddsombud 

sektion för Spårvägens trafikpersonal. 

-Jag har nyligen blivit kontaktad av en annan medlem 

som hamnat i precis samma situation som Kemal, säger 

Kent Kläm. Och det lär tyvärr komma fler. 

På Kommunals a-kassa kan man inte göra något för 

att hjälpa Kemal och andra medlemmar som råkat illa 

ut på samma sätt. 

-Handläggarna på a-kassan är lika förtvivlade som vi 

för att det blivit så här, säger Christer Duell. Men de 

kan inte annat göra än att hålla sig till de regler som regeringen 

bestämt. 

-Det är fruktansvärt att en folkvald regering kan bete 

sig på det här sättet mot sjuka människor. Men tydligen 

är det så att de utgår från att alla som är långtidssjukskrivna 

är bovar och banditer! 

För Kemal Mulic blir det nu att försöka vända på slantarna. 

Men hur familjen ska få pengarna att räcka vet 

han inte. Hu s t run har en 60-procentig tjänst inom hemtjänsten, 

ett av de två barnen studerar och bor fortfarande 

hemma. 

-Jag är en mycket ekonomisk person och ser alltid till 

handla billigt och försöka hålla nere kostnaderna. Men 

hur vi ska få pengarna att räcka framledes har jag svårt 

att förstå. 

-Förhoppningen står till att jag ska kunna finna ett jobb 

som jag klarar av, men det lär inte bli lätt. Ryggen värker 

oavsett om jag sitter, står upp eller ligger. Men minst 

lika jobbigt som värken är att man blir så trött av ständig 

värk. 

-Men jag är inte den som ger upp. I alla fall har jag inte 

gjort det hittills! 

Stig A n d e r s s o n 

Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008 3

Munkedal är sämst på 

att erbjuda heltider 

Munkedal är en av de absolut sämsta 

kommunerna i Västsverige på att erbjuda 

sina anställda heltidstjänster. 

Nu blir man ännu sämre. Av de 24 

tjänsterna på äldreboendet Vässjegården 

är i dag sex heltider. Dessa vill 

kommunen nu göra om till deltider. Av 

totalt 200 anställda inom äldreomsorgen 

i Munkedals kommun arbetar i 

dag bara 28 heltid. 

För att spara pengar har kommunen stängt en del av Vä ssjegården, 

vilket innebär sju färre vårdplatser. På så sätt 

kan man dra ner drygt fyra årsarbetstider. I samband med 

detta vill kommunen göra om de sex heltiderna till deltider 

på mellan 71 och 75 procent. Också sex deltider 

som arbetar över 75 procent kommer att få sänkt sysselsättningsgrad. 

-Detta går precis stick i stäv mot de fina intentioner 

som kommunen sagt sig ha i de senaste årens budgetskrivningar, 

säger Kommunals ordförande i Munkedal Malin 

Servin. 

-Där har man skrivit att kommunen på alla sätt ska 

verka för att kunna erbjuda sina anställda heltidstjänster 

och att 75 procent ska vara lägsta sysselsättningsgrad. 

Kommunstyrelsens ordförande Alf Sivesson (m) sva- 

Mellan 25 och 30 kommunalare i 

Munkedal kommer av allt att döma 

att mista sina jobb. Orsaken är att 

kommunen ska spara pengar. De som 

får gå är12-14 elevassistenter och lika 

många barnskötare. 

I dag finns 30 elevassistenter i kommunen. 

Uppsägningarna kommer alltså 

att innebära nästan en halvering. 

-De som blir kvar motsvarar de som i dag arbetar inom 

särskolan, säger Malin Servin, ordförande i Kommunal 

Munkedal. Om man väljer att ha kvar elevassistenterna 

inom särskolan lär det inte bli en enda assistent 

varken inom den vanliga skolan eller inom förskolan. 

-Det här beslutet kommer alltså inte bara att drabba 


rar så här när Kommunal Väst ställer frågan om hur beslutet 

om att göra om heltider till deltider går ihop med 

kommunens budgetskrivningar: 

-Den skrivningen gjordes nog före min tid. Och vad 

jag förstått är det en målsättning. 

Men nu gör ni tvärtom. 

-Ja, men målet ligger 

kvar. 

Malin Servin är besviken 

på politikernas beslut att 

göra om heltider till deltider. 

-Först och främst visar 

beslutet att deras löften och 

budgetskrivningar inte är 

värda en gnutta. Dessutom 

visar det på att den politiska 

majoriteten struntar 

i sina anställdas möjligheter 

att kunna försörja sig 

på sina arbeten. 

-Jag är övertygad om att 

något liknande aldrig ha- 

de hänt på en mansdominerad arbetsplats. Så jämställdheten 

är ytterligare ett område som inte tycks betyda 

våra medlemmar som mister sina jobb, utan också i högsta 

grad de elever som är i behov av särskilt stöd. Jag begriper 

inte hur politikerna resonerar! 

När kommunen bestämde sig för att spara in 1.9 miljoner 

under 2008 på elevassistenterna i slutet av förra 

å ret motsvarade det sju tjänster. Men eftersom inga uppsägningar 

ännu är gjorda och att det finns uppsägningstider 

vill man nu ändra siffran till mellan 12 och 14. 

I slutet av 2006 sa Munkedals kommun upp 5 elevassistenter, 

för att återanställa 3 på vikariat dagen efter 

att uppsägningstiden gått ut. 

- Vi befarar att det kanske blir en liknande lösning den 

här gången också, säger Malin Servin. Om det är så de 

tänker så är det i så fall ett fruktansvärt cyniskt sätt att 

hantera sin personal på. 

Också inom barnomsorgen kommer 12-14 barnskö- 

någonting för politkierna i Munkedal, konstaterar Malin 

Servin. 

Fotnot:Förhandlingar om tjänsterna har inletts men ej 

avslutats 


K o m munal 

gör anmälan 

Neddragningen av platser på Vässjegårdens äldreboende 

har inneburit en betydligt hårdare belastning på 

korttidsboendet Allégården, som därigenom fått en överbeläggning. 

Kommunal i Munkedal har därför nu lämnat 

in en anmälan till arbetsgivaren om brister i arbetsmiljön. 

Arbetsmiljöverket har också informerats. Kommunen 

ska enligt arbetsmiljölagen skyndsamt fatta beslut 

om åtgärder. Vid Kommunal Västs pressläggning 

hade ännu inga åtgärder presenterats. 

...och sparar pengar genom 

att sparka kommunalare 

Öppet Hus i Majorna 

Kommunal Majorna, Styrsö, Älvsborg 

i Göteborg har öppet hus 

torsdagen den 10 april i sina nya 

lokaler på Kustgatan 3 A. 

Mellan 14-18 är alla medlemmar 

välkomna på fika och träffa andra 

kommunalare. För att komma till 

Kustgatan 3 A ta spårvagnen till 

Jagerdorffsplatsen och gå till 

huset ovanför Shellmacken. 

Politikernas löften 

är inte värda ett 

dugg, menar Malin 

Servin. 

Göteborgare bra 

NÄR ”MATBRANSCHENS OSCAR” delas ut i 

Stockholm i april finns två Göteborgskök nominerade 

i kategorin bästa seniorservering. Det är Tre St i ftelser, 

som driver äldreboendena Vegahusen, Otium 

och Änggårdsbacken, och Askims matservice som hållit 

sig framme i arbetet för matglädje och miljöarbete 

enligt Arla Foods, som delar ut priset Guldkon. 

På Tre Stiftelser samarbetar personalen med kockar 

från olika finkrogar och satsar på både va rdagslyx och 

festdagar med maten i centrum. 

tare att få gå. Här anser kommunen att man har lika 

många så kallade öve r a n s t ä l l n i n g a r, alltså personer som 

är anställda utöver bemanningsplanen. De flesta är personer 

som gått på långa vikariat och därmed blivit tillsvidareanställda. 

-Vi har inlett förhandlingar för båda grupperna, säger 

Malin Servin. Men läget ser ganska dyster ut. Det 

verkar som om de politiska majoriteten av moderater, 

k r i s t d e m o k r a t e r, centerpartister och KSFF (kommunal 

s a m ve rkan med folket i fokus) har bestämt sig. Den offentliga 

omsorgen ska skäras ner. 

Även miljöpartiet har tidigare ingått i den borgerliga 

majoriteten, men har nu valt att hoppa av. 


Uddevalla-USK blev 

årets uppfi n n a r e 

på seniormat UNDERSKÖTERSKAN Birgitta Olsson från Uddevalla 

sjukhus är årets kvinnliga svenska uppfinnare. Det är Sve n ska 

Uppfinnarföreningen som den 8 mars gav henne äran 

och 5000 kronor vid en ceremoni på Tekniska Museet i St o c kholm. 

Birgitta Olsson har uppfunnit en spoldosa som kan 

användas för att minska risken för att legionellabakterier 

sprids vid duschning. Idén kom från hennes arbete på Hjärtavdelningen 

på Uddevalla sjukhus där hon är hygienombudsman. 

Inom kort kommer den att säljas i handeln. Mot 

i veringen lyder ”för hennes stora entusiasm, okuvliga energi 

och drivkraft som möjliggjort att hon förve rkligat sin idé 

till en produkt med stora kommersiella möjligheter”.

DE VALDE FAC K E T 

-för trygghetens skull 

Rätten till a-kassa och 

möjligheten att få hjälp 

vid problem är en trygg- 

het i arbetslivet. Därför 

valde Aisha Shani Ijaz 

och Ikran Said Moham- 

med att bli medlemmar i 

Kommunal. När TV, vän- 

ner och arbetskamrater 

kommer med olika bud- 

skap vill de själva bilda 

sig en uppfattning om 

vad facket är. 

-Jag är jätteintresserad 

och vill veta mer. När 

jag blev erbjuden en 

kurs sa jag självklart, 

jag vill gå, säger Aisha 

Shani Ijaz. 

I juni förra året blev 25-åriga Ikran Said Mohammad från 

Göteborg färdig undersköterska. Sedan dess har hon arbetat 

inom äldreomsorgen, de senaste fyra månaderna 

på Lotsens äldreboende i stadsdelen Majorna. Hon är visstidsanställd 

på 50 procent och hoppar in vid behov övrig 

tid. I februari blev hon för första gången medlem i 

en fackförening, Kommunal. 

-Jag har jobbat flera år både med äldre och i affär. Men 

jag visste ingenting om facket och a-kassan. Min kille 

var emot att gå med för att det var för dyrt och jag lyssnade 

på honom. På TV var det också mycket prat om 

höjningen av avgifterna. 

Sedan några veckor är hon nu medlem. Bra information 

från arbetsförmedlingen, ett vikariat tillräckligt långt 

för att kunna ansöka om medlemskap och en arbetskamrat 

som sa ”gå med” och gav adressen till Kommunal i 

Majorna avgjorde saken. 

-I februari blev jag medlem. Jag ångrar mig jättemycket 

att jag inte gick med förut. Jag är jättenöjd med att 

ha hamnat här, alla får tycka vad de vill och jag vill ta 

reda på saker själv. Jag känner mig glad, alla här som 

informerar säger samma sak. Nu tror jag att jag vet vad 

det handlar om och jag ångrar mig inte. 

A-kassan är fortfarande den viktigaste anledningen för 

Ikran att vara med i facket. Men idag, med en fot inne 

i arbetslivet, har hon också många frågor kring anställningsvillkor. 

När kan man be om en fast tjänst? När har 

Ikran Said Mohammed, 25 år och Aisha Shani Ijaz, 26 år är nya medlemmar i Kommunal 

och vill bilda sig en egen uppfattning om facket. Susanne Eliasson, Kommunal Majorna/Styrsö/Älvsborg 

erbjuder båda att gå en facklig grundutbildning för att lära sig mer. 

jag få chans att få mer än femtio procent? När kan min 

lön höjas? 

Samma frågor är viktiga för Aisha Shani Ijaz, 26 år, 

som också är ny medlem i Kommunal. Hon avslutade 

omvårdnadsprogrammet i december förra året. Aisha har 

aldrig tidigare arbetat i Sverige, hon flyttade hit från Pakistan 

för fem år sedan. Att bli medlem i en fackförening 

har varit viktigt för henne länge, många av hennes 

bekanta är medlemmar i facket. Så fort hon hittade 

jobb skulle hon bli medlem var tanken. Efter en period 

i hemtjänsten kom hon till Gråbergets äldreboende och 

trivdes. Hon har ett vikariat på 80 procent. En dag stod 

hon framför Kommunals anslagstavla. 

-Jag tänkte att aha, här är det! Och så fick jag papper 

av mitt arbetsplatsombud Lilian. Alla sa att det var jättebra 

att gå med, också chefen, säger Aisha. 

BÅDE A-KASSA, försäkringar och möjligheten att få 

hjälp med frågor om det svenska arbetslivet är en trygghet, 

tycker Aisha. Ett fast arbete med bra lön är hennes 

viktigaste mål. 

25 procent av medlemmarna i Kommunal är under 35 

år. För Susanne Eliasson, ordförande i Kommunal Maj 

o r n a / S t y r s ö / Ä l v s b o rg, är unga medlemmar viktiga. För 

att utveckla Kommunal behövs unga som vill påverka 

tillsammans med andra. 

-Nyttan med att vara med i en fackförening finns på 

två områden. Dels kan du som individ få hjälp med frågor 

som rör din anställning. Du kan få hjälp om du får 

fel lön eller arbetsgivaren gör fel. Den andra delen är den 

kollektiva, att vi tillsammans kan förändra saker. Det 

finns mycket som Kommunal gör, men som man som 

medlem inte ser. Vi jobbar för bättre utbildningar, bra 

arbetstider och löner. Ju fler vi är som är överens, desto 

större chans att ändra det som är dåligt. Det är den solidariska 

tanken, säger Susanne. 

AISHA OCH IKRAN kan få hjälp med att få reda på 

sina rättigheter genom information om lagar och avtal 

om anställningsfrågor. Men de är också välkomna att vara 

med i Kommunal och ge ett bidrag till att tillsammans 

med andra medlemmar kämpa för fler fasta arbeten 

och heltider. Både Aisha och Ikvan är anmälda till 

en medlemskurs och är mycket intresserade av att skaffa 

mer kunskap. De har mött många andras åsikt om facket 

och nu vill de själva bilda sig en uppfattning. Och 

kunskap är makt. 

-Det är viktigt att ha en sådan känsla på jobbet att du 

kan säga dina åsikter, att inte skämmas för att man inte 

vet. Nu känner jag mig stark, jag vet att facket kan 

hjälpa mig. Wow, nu är jag inte rädd längre, säger Ikran 

Said Mohammed. 

Sölvi Brädefors 


Mona kommer 1 maj 

Det blir socialdemokraternas partiledare 

Mona Sahlin som förstamaj-talar 

i Göteborg i år. ”Socialdemokratins 

skyltfönster” kallar hon Göteborg och 

säger sig se fram mot att få tala på 

klassisk mark. 

-Det blir tredje gången jag håller förstamaj-tal i Göteborg, 

säger Mona Sahlin. Det är stort att få tala på Götaplatsen, 

det är klassisk mark och både mäktig och va c ker. 

Mona Sahlin är mycket positiv när hon beskriver Göteborg. 

-Här bygger man ut allmännyttan och satsar på vuxenutbildning 

och ungdomars feriearbete. Göran Jo h a n sson 

och Göteborg investerar i framtiden. Här vet man 

att Sverige tjänar på rättvisa. 

-På samma sätt som Nacka och T ä by beskrivs som moderaternas 

skyltfönster är Göteborg vårt. 

Hos socialdemokraterna i Göteborg har man redan noterat 

ett stort intresse för årets första maj. Betydligt fler 

s-föreningar än de senaste åren är redan igång med förberedelserna 

inför årets demonstration. 

Förra året deltog cirka 2000 personer i LO och socialdemokraternas 

demonstrationståg. På Götaplatsen samlades 

6 500 personer för att höra på förre utrikesministern 

och göteborgaren Jan Eliasson. 


När Drottning Silvias barnsjukhus 

visade sina fem bästa kvalitetssatsningar 

på Sahlgrenska sjukhusets 

kvalitetsdag tillhörde en barnsköterskorna. 

Sedan fyra år arrangerar 

sköterskorna en nationell kompetensutveckling 

som nominerats till 

SU:s kvalitetspris. 


”Göteborg 

är social- 

demokratins 

s ky l t f ö n s t e r ” 

Mona Sahlin kommer till Göteborg för att tala på 

första maj. 

Kvalitetsmässa på Sahlgrenska 

Drottning Silvias barnsjukhus har nominerat kursen ”Kompetensutveckling för 

barnsköterskor” till Sahlgrenska sjukhusets kvalitetspris. 

- Vår arbetsgivare är jättestolt över vår utbildning och ser oss som ambassadörer 

för barnsjukhuset, säger Rose-Marie Berghänel och Britt-Marie Bengtsson, 

barnsköterskor och kursansvariga. 

Den 4-6 mars arrangerade Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

”Kva l i t e t s vecka 2008” för att stimulera sjukhusets 

egen ve rk s a m h e t s u t veckling genom att pre s e ntera 

olika forsknings- och utvecklingsinsatser. Årets 

tema var ”Tillgänglighet och patientsäkerhet”. Alla 

SU:s olika verksamhetsområden bidrog med fem egna 

goda exempel på verksamhetsutveckling i en utställning 

som vandrade mellan de olika sjukhusen un- 

der dagarna. Totalt 36 bidrag var nominerade och gällde 

områden som triage, genusperspektiv, ISO-certifiering, 

teamarbete, IT, konflikthantering och patientutbildning. 

”Kompetensutveckling för barnsköterskor” var ett 

av fem bidrag nominerat av Drottning Silvias barnsjukhus. 

Utbildningen är den enda svenska vidareutbildningen 

för yrkesgruppen barnsköterskor och anordnas 

av barnsköterskorna på SU. Kursen startade 

2005 och under tre år har sammanlagt 210 barnsköterskor 

från 30 olika sjukhus deltagit och gett mycket 

positiva utvärderingar. Kursen innehåller fyra dagar 

teori och fyra dagar praktik. 

-På praktiken väljer du själv vad du vill göra, du kan 

följa med en kollega på ett barnsjukhus i en annan 

stad eller gå tvärs över gatan från BB till barnkliniken. 

Många har aldrig varit på någon annan arbetsplats 

än den egna. Du får både en bred och fördjupad 

kunskap inom barnsjukvård, säger Britt-Marie 

Bengtsson, barnsköterska. 

Syftet med ”Ko m p e t e n s u t vec kling för barnsköterskor” 

är att ständigt kunna motsvara de krav som vården 

av det sjuka barnet och deras familjer kräver i 

dagens samhälle. Därför innehåller teoriavsnitten föreläsningar 

om aktuella ämnen som missbruk, kriminalitet 

eller nya sjukdomar. Aktuell kompetens ger 

k valitet åt vården och stärkta medarbetare, menar arrangörerna. 

-Den här utbildning ger mycket tillbaka till arbetsgivaren 

och vi stärks i vår yrkesroll. Det är jätteroligt 

att vara här på kvalitetsdagen, säger Ro s e - Marie Be r ghänel, 

barnsköterska. 

SU:s kvalitetspris gick till Jubileumskliniken som 

genom drop-in tider för strålbehandling ökat både 

patienternas nöjdhet och tillgänglighet. 

Sölvi Brädefors

Här fladdrade flygbladen 

Det finns en stor irritation och ilska bland 

folk över regeringens neddragningar för 

arbetslösa och sjukskrivna. Det menar de 

35 kommunalare från Kommunals sektion 

centrum som i slutet av februari delade 

ut flygblad i centrala Göteborg. 

Kamp för rättvisa, var rubrikerna på två 

olika flygblad som delades ut. I det ena 

flygbladet konstateras bland annat att 70 

procent av regeringens skattesänkningar 

går till den tredjedel i Sverige som har högst 

inkomst. 

I det andra flygbladet säger man regeringen 

driver en orättvis, oansvarig och 

ojämnlik politik som ställer grupper mot 

varandra; arbetslösa mot dem som har 

jobb, friska mot sjuka och den som har 

mot den som inte har. 

Kommunals olika sektioner kommer under 

hela våren att dela ut liknande flygblad 

på olika håll inom avdelningens område 

i anslutning till de dagar i månaden 

då arbetslöshetsersättningen betalas ut. 


Konstföreningen kallar 

Medlemmarna i Kommunal Västs konstföreningen 

kallas till årsmöte onsdagen den 26 mars klockan 

18.00 i Kommunal Väst lokaler på Alströmergatan 4 

i Göteborg. 

Det är av största vikt att du kommer till årsmötet 

eftersom vi ska välja ett antal nya styrelseledamöter. 

Vi känner att vi behöver få in ”nytt blod” i styrelsen 

och om vår förening ska leva vidare måste vi få ihop 

en ny styrelse. 

Är du intresserad av att arbeta i konstföreningens 

styrelse kan du gärna höra av dig till vår sekreterare 

Kristina Andersen i god tid före mötet så att vi kan 

förbereda årsmötet på bästa sätt. 

Anmälan till årsmötet lämnas till Kristina Andersén 

senast torsdagen den 20 mars, antingen på telefon 

031 – 63 64 50 eller e-post 

kristina.andersen@kommunal.se 

Det är viktigt att du deltar på årsmötet. Får vi inte en 

ny styrelse kan vi tvingas lägga ned vår förening. 

Välkommen! 

Styrelsen konstföreningen Kommunal Väst 


Framtiden ligger 

i Biskopsgården 

När Farah Brahjanovic fick ett 

brev om att hennes formella 

kunskaper i svenska inte räckte 

för att kunna läsa omvårdnadsprogrammet, 

blev hon förbannad. 

Idag läser hon till 

undersköterska på arbetstid 

tack vare ABF-skolan och en 

vikarie har fått arbete en dag i 

veckan. Att komma in i arbetslivet 

och kunna stanna där var 

målet för projektet ”Make your 

future” i Biskopsgården. 

För Farah Brahjanovic är en omvårdnadsutbildning viktig för att utvecklas i sitt arbete 

och få högre lön. För att få behörighet läste hon svenska och samhällskunskap på arbetstid 

via projektet ”Make your future”. 

-När jag fick erbjudandet om ABF- skolan tänkte jag varför inte, jag förlorar ingenting. 

Jag fick ersättning och vi hade en bra lärare. Om ett år blir jag färdig med min utbildning 

till undersköterska. 

Farah Br a h j a n ovic bor och arbetar i Bi s k o p s g å rden i Göteborg. 

1992 kom hon till Sverige från Bosnien. I Sverige 

har hon arbetat inom hemtjänsten i tio år. För att 

få högre lön och mer kunskaper ansökte hon 2006 om 

att få börja studera omvårdnadsprogrammet på arbetstid, 

kursen ”Lärande på arbetsplatsen” (LPA). Men fullständiga 

slutbetyg från tidigare studier i svenska saknades 

på grund av att några prov inte gjorts och hon 

fick inte börja. När Farah fick beskedet bestämde hon 

sig för att lägga ner planerna på att läsa. 

Idag läser hon på LPA tillsammans med sju kollegor 

från hemtjänsten. Flera har genom ABF:s kurs ”Svenska 

och svenska samhället” fått de papper de behöver 

för att läsa vidare. 

En dag i veckan under ett års tid har sammanlagt ett 

40-tal kommunalare åkt till Järntorget på betald arbetstid 

tack vare korttidsstudiestödet från LO. Kunskaper 

om den svenska kulturen var en viktig del av kursen. 

-Jag lärde mig mycket om det svenska samhället och 

det är viktigt. Det var till exempel intressant att besöka 

en svensk domstol, det kände jag inte till. När man 

kommer hit vet man ingenting, man får gissa sig till 

det man vill köpa, för du kan inte rätt ord. 

I framtiden kan omvårdnadsutbildning bli ett krav för 

att kunna arbeta med omvårdnad. I januari 2009 blir 

Farah färdig undersköterska. Hon pluggar hårt, men 

rekommenderar ändå andra att läsa. 

-Utbildning betyder allt idag, lönen styrs av utbildning. 

Jag är positiv och kan rekommendera LPA till andra. 

Man förlorar ingenting. 

ATT PE N G A R från arbetarrörelsen hittade till Bi s k o psgården 

är projektet ”Make your futures” förtjänst. Att 

tänka nytt och annorlunda kring etnisk diskriminering 

och ohälsa i arbetslivet var uppgiften för ett part- 


nerskap mellan elva aktörer, varav Kommunal Väst var 

en. Målet var ett humanare arbetsliv där alla får plats 

och kan stanna. Hög ohälsa, inte minst bland kvinnor 

inom Kommunal, var en viktig orsak till starten 2004. 

När Monica Bohag från Kommunals sektion i Biskops 

g å rden nu summerar tre års arbete tycker hon att många 

d e l t a g a re stärkts i sin självkänsla, ett viktigt mål för projektet 

som vilar på tanken att det är viktigt att själv ta 

makten över sitt liv- empowerment. Men många av de 

resultat som nu utvärderas är svåra att mäta och resultaten 

av att fler läst svenska eller vågar ställa frågor på 

jobbet kan kanske först ses på sikt. 

-Hur mäter man ökad delaktighet i det svenska samhället? 

Den viktiga delen är att veta att man är okey. 

Då kan man ta plats. Det kan handla om så enkla saker 

som att våga åka till Stadsbiblioteket och låna böcker. 

Eller gå ut och äta lunch, säger Monica Bohag. 

Tillsvidareanställda kommunalare inom äldreomsorgen, 

lokalvården och habilitering har på olika sätt er- 

Fakta O h ä l s o t a l 

bjudits stöd att förve rkliga önskemål för sin utve c k l i n g . 

Enkelt uttryck har det etablerade Sverige erbjudit de 

anställda i den mångkulturella stadsdelen Biskopsgården 

stöd: mentorskap via Rotary, kartläggning av önskemål 

om kompetensutveckling via kommunen, studier 

i svenska och svensk samhällskunskap via ABF och 

erbjudande om stresshantering och friskvård från privata 

Capio Sjukvård. Alla anställda – även chefer- har 

också fått kulturell kompetensutveckling, bland annat 

via utställningen ”Gud har 100 namn”. Svag kulturell 

kompetens är en viktig orsak till ohälsa i arbetslivet, menar 

Monica Bohag. Att förstå bakgrunden till olika sätt 

att tänka och handla kan minska missförstånd och konflikter 

både mellan anställda och mellan chefer och anställda. 

Här har cheferna ett stort ansvar. 

-Alla har inte samma etniska och kulturella bakgrund. 

Det betyder att det kan ta längre tid att förklara saker, 

att anställda inte vågar säga ifrån eller ta diskussionen. 

Man är begränsad av språket. Det innebär att en chef måste 

säga tydligt vad hon vill. Det är inte alltid lätt, men 

vill du att en anställd ska förstå måste du uttrycka dig så 

att det är möjligt. Chefer måste också förstå att man inte 

kan lämna konflikter mellan anställda att lösas av sig 

själv. När en hemtjänstenhet till exempel inför cyklar på 

jobbet, måste en chef ställa sig frågan om alla kan cykla. 

Det är ingen självklarhet, berättar Monica Bohag. 

ATT SAMARBETA brett, fånga upp behov istället för 

att utgå från färdiga mallar och lära sig utgå från att 

olikhet finns, inte är farligt och kan vara en resurs, är 

kanske det viktigaste resultatet av projektet. Em p owe rment 

som strategi är ett viktigt komplement till att arbeta 

mot diskriminering organiserat, menar Monica. 

Att kämpa för fasta anställningar och bra try g g h e t s s y s t e m 

är A och O, individen kan inte lös allt - men ibland 

glömmer vi att fråga individerna vad de verkligen behöver. 

Att fråga kan ge överraskande svar och därför är 

det viktigt att lyssna och ge möjligheter till initiativ underifrån. 

När de anställda på Svartedalens äldreboende 

i Bi s k o p s g å rden erbjöds karriärcoaching ville de flesta 

stanna i sitt yrke. Däremot hade de anställda många 

idéer om hur de vill utveckla ve rksamheten. ” Make yo u r 

future” kan betyda att stärkas i sin yrkesroll genom att 

någon lyssnar på mina idéer snarare än att jag vill vidareutbilda 

mig. 

-Där fick nog arbetsgivaren något att tänka på, säger 

Monica Bohag. 


Med 60 sjukdagar per år och invånare var Biskopsgården 2004 den stadsdel som hade 

högst ohälsotal i Göteborg. Ohälsa är antalet sjukdagar/ersättning vid förtidspension delat 

med antalet invånare. Stadsdelsförvaltningen har 1 600 anställda, varav de flesta är 

kvinnor. I hemtjänsten har 70 procent av de anställda utländsk bakgrund. För att minska 

ohälsan startade EU-finansierade nätverket ”Make your future” som pågick mellan 2004- 

2007 och var ett samarbete mellan 11 aktörer däribland primärvården Göteborg, Capio 

Lundby sjukhus, ABF, Länsarbetsnämnden, Sensus, Delta. Integrationsnätverket och Göteborgs 

stad (SDF Biskopsgården, Park- och Naturförvaltningen och Stadskansliet). Initiativet 

togs av det ideella nätverket Integrationsnätverket. För mer information se www. 

Makeyourfuture.se.

Nu får Härryda klara 

sig utan Ingegerd 

- Att vara ordförande är inget märkvärdigt 

alls – man ska ju bara ”hålla 

ihop det”. Samtidigt har jag så klart 

varit väldigt stolt över uppdraget. 

Efter 31 år med fackliga uppdrag, varav 

18 år som ordförande, har nu Ingegerd 

Helén med ålderns rätt lämnat 

sektion 44 Härryda. 

- Det har varit en otroligt rolig och lärorik 

tid och jag ångrar inte en sekund! 

Bland Mölnlyckes goa gubbar kallas hon rätt och slätt 

”facket”. Det har Ingegerd inget emot. Hon är ingen 

nippertippa och hon kan, med glimten i ögat, ge bra 

svar på tal om det behövs. Till ”facket” hör också Marie-Louise 

Eriksson som hon arbetat tillsammans med 

i nöd och lust på sektionen i 18 år. 

- Ingegerds styrka är att hon har tid att lyssna och är 

bra på att samarbeta och förhandla, säger Marie-Louise. 

Dessutom är hon en klok kvinna som alltid ser möjligheterna. 

Och så är hon kvicktänkt och rapp och har 

en underbar humor. Åh, vad vi har haft roligt! 

Marie-Louise berättar till exempel om den gången då 

In g e g e rd råkat gå hemifrån med en sva rt känga med dragkedja 

och en brun snörkänga på fötterna. Detta upptäcktes 

inte förrän fem minuter innan hon skulle iväg 

på ett möte. 

- Då spände hon ögonen i mig och sa ”Ta av dig skorna” 

. Och sen traskade hon iväg med mina skor på fötterna. 

Det har vi skrattat åt många gånger! 

INGEGERD har ägnat nästan halva livet åt fackligt arbete, 

men från början ville hon bli kontorist eller stå i 

affär. 

- Men sen insåg jag att affärsanställda har dumma arbetstider, 

så då gick jag handelsskola och fick mitt första 

jobb som kontorist på SKF. 

När maken Sven fick arbete i Uddevalla flyttade familjen 

dit och In g e g e rd fick jobb som sekre t e r a re för chefen 

för Gatukontoret. Strax efter att första sonen fötts 

flyttade familjen tillbaka till Göteborg. 

- Jag började arbeta som dagmamma åt en granne som 

var ensamstående lärare. Den gossen var en gudagåva 

och blev en bra lekkamrat till min lille Robert. 

Efter hand blev det fler dagbarn och så småningom utökades 

familjen med sonen Lennart och Ingegerd fortsatte 

som dagmamma. 1975 flyttade familjen till Mölnlycke. 

- Då började jag gå på fackmöten. Dels var det roligt 

att få information och träffa andra, men framför allt ville 

jag veta mina rättigheter och skyldigheter. 

Fackmötena fick Ingegerd att bli intresserad av fackliga 

frågor, hon var nyfiken och kände att hon ville veta 

mer. Och ännu mer. 

SNART BLEV Ingegerd arbetsplatsombud, gick fackliga 

utbildningar och utbildade sig också till barnskötare. 

Hon började arbeta inom förskolan, fortsatte att vara 

arbetsplatsombud och blev dessutom huvudskyd d s o mbud 

på sektionen. 1989 blev hon vice ordförande i sektion 

44 och 1991 blev hon ordförande. 

- Det känns som om facket betydde mer för medlemmarna 

förr. Det var större sammanhållning och mer kämparglöd. 

Man höll ihop på ett annat sätt än nu. Det är 

inte längre så självklart med solidaritet. Idag resonerar 

många människor att de är sig själv närmast och därför 

inte behöver vara med i facket. De åker snålskjuts på 

dem som betalar sin medlemsavgift. 

- Det är inte så länge sedan begreppet ”facklig tid” var 

okänt och man fick sköta det fackliga arbetet 

på sin fritid. De som var före oss har verkligen 

fått kämpa för att förbättra arbetarnas och fackets 

villkor. Men det är lättare att bryta ned try g gheten 

än att bygga upp den och ett försvagat 

fack gynnar enbart arbetsgivarna. Facket står 

inför en väldig utmaning framöver – att återerövra 

sina medlemmar. Facket är ju vi tillsammans. 

Ju fler vi är desto starkare blir vi. 

D R I V K R A F T E N för In g e g e rds fackliga arbete 

har varit möjligheten att påve rka så att människor 

får det bättre. 

- Jag tycker om att jobba med människor. Va rje 

enskilt fall, varje ärende som gått i lås har 

varit en sådan glädje. Jag har alltid haft jobbet 

i huvudet, ofta tagit med mig jobbet hem, suttit 

på kvällarna och läst in lagar och avtal. Me n 

jag tror att mitt arbete betytt en del för många 

människor och det är jag glad för. Det är ju 

s j ä l va meningen med uppdraget. Att medlemmarna 

blivit nöjda har varit en bra belöning 

för allt arbete man lagt ned. 

Men nu stundar andra tider för Ingegerd 

Helén. Både hon och maken har blivit pens 

i o n ä rer och kan ägna sig åt sådant som de tyc ker 

om, utan att behöva stressa. Överst på listan 

står resor, gärna med den nya husvagnen. 

Första turen går till Holland redan i vår och 

till hösten blir det Kreta. Och sen, när värsta 

reslusten lagt sig, blir det troligen en hundva l p. 

I alla fall om Ingegerd får bestämma. För natur 

och djur, särskilt hundar, är något som ligger 

henne extra varmt om hjärtat. Under nästan 

alla åren på sektionen har In g e g e rd haft hund 

med på jobbet, men sedan en tid tillbaka finns 

det ingen vovve i hennes liv längre. Även om 

hon gärna passar andras hundar så ofta hon kan. Familjen 

har också haft båt i många år och sjölivet med morgon- 

och kvällsdopp, helst utan baddräkt, är något hon 

längtar efter. 

- Jag älskar känslan av frihet när man är på havet. Men 

nu har ena sonen övertagit båten. Det är mycket pyssel 

med en båt och man blir ju inte yngre. 

Det finns också mycket annat som Ingegerd är sugen 

på, hon är intresserad av det mesta och gungstolen lär 

få stå ogungad länge än. 

- Det finns så mycket trevligt som man inte riktigt hunnit 

med tidigare – utställningar, stadsvandringar, auktioner, 

åka skärgårdsturer, umgås med vännerna… Och 

hela skogen är ju fylld med härlig svamp som bara vän- 

Ingegerd Helén 

Marie-Louise Eriksson och Ingegerd Helén har 

kamperat ihop i 18 år på sektion 44. 

- Det kommer att kännas tomt efter Ingegerd, säger 

Marie-Louise. Vi har haft så roligt tillsammans, 

jag kommer att sakna hennes underbara 

humor. 

tar på att plockas! Sedan har vi ju vårt lantställe på T j ö r n 

att pyssla med. 

Även politiken tar en del tid. 2002 kom Ingegerd in i 

fullmäktige för (s) och sitter med i både samhällsbyggn 

a d s b e redningen och handikapprådet. Ett uppdrag som 

hon tycker är intressant och spännande. 

- Jag tycker faktiskt det är skönt att bli äldre för då kan 

man göra som man vill, när man vill. Och som en av 

cheferna i kommunen sa till mig när jag skulle sluta – 

trivs man med livet så trivs man även när man gått i pension. 

Det tror jag är sant och jag tänker fortsätta trivas 

med livet! 

Carina Hult 

Yrke: Barnskötare, avgående sektionsordförande 

Ålder: Blir 65 i år 

Familj: Make, två vuxna söner och ett barnbarn 

Gör helst på fritiden: Umgås med vänner och djur, reser, är ute 

i naturen, plockar svamp, går på auktioner, ”jag är nyfiken på allt” 

Äter helst: Skaldjur, fisk och grillad mat 

Läser: Lite av varje, men hittills har det varit mycket facklitteratur. 

Tycker om Per Anders Fogelströms böcker och gillar även deckare. 

Ser på TV: Nyhets- och naturprogram, även program med sång 

och musik. 

Skrattar åt: Skrattar gärna, tycker om revyer av olika slag. 

Blir förbaskad på: När folk är oärliga och elaka mot varandra, mobbing. 

Levnadsregel: Alla har lika värde och man ska vara som man är och inte göra sig till! 


A k u t v a k t m ä s t a r e 

Har du svårt att hitta rätt på sjukhuset? 

Det är du inte ensam om. När 

många människor och verksamheter 

samlas under samma tak blir lokalkännedom, 

information, transport, säkerhet 

och folkvett extra viktiga. På 

SU har akutvaktmästarna utvecklat 

sin yrkesroll i takt med tiden och deras 

vakande ögon, tåliga ben och starka 

armar är viktiga bidrag till en fungerande 

sjukvård. 

Det är måndag förmiddag och trångt i vaktmästeriet på 

Östra sjukhuset. Utanför fönstren bromsar det ena fordonet 

efter den andra in vid centralklinikens ambulansintag. 

Patienter med akuta besvär anländer för undersökning, 

diagnos och vård på nordeuropas största sjukhus 

med 17 000 anställda. 

DE ÅTTA tjänstgörande akutvaktmästarna är en gru p p 

vars klädsel gör dem svåra att skilja från vårdpersonalen. 

Deras arbete är också djupt inbäddat i sjukvårdens 

verksamhet. De 27 anställda männen och deras enda 

kvinnliga kollega varken snickrar eller kopierar. Vaktmästeriet 

är istället en sambandscentral för en bred palett 

av patientrelaterad service. Hit vänder sig SOS Alarm 

om helikoptertransporter som ska landa, avdelningarna 

för hjälp med transporter eller stökiga patienter, hit 

leds brandlarm, överfallslarm och inbrottslarm, här får 

ambulansförarna hjälp om de behöver och hit vänder 

sig polisen och brandkåren när behov uppstår av insats 

e r. Och hit vänder sig allmänheten innan de hittat skylten 

” Information” inne i huset eller fliken ” Kartor” på 

hemsidan. 

1 0 Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008 

300 uppdrag per dygn utförs av akutvaktmästeriet på 

Östra sjukhuset. Pa t i e n t t r a n s p o rt är servicepalettens största 

uppgift. Under en dag går en akutvaktmästare upp 

till 1,5 mil och samtalar med många patienter. 

-Många ställer frågor som de inte vågat ställa tidigare 

på avdelningarna. Men vi kan prata om allt möjligt, man 

kan ha trevliga utbyten. Vissa patienter som är här en 

längre tid kan man nästan lära känna, säger Peter Gustavsson 

och Mikael Sjöberg, akutvaktmästare. 

Vid risktransporter arbetar de två och två. Personer med 

d u b b e l d i a g n o s e r, alltså både psykisk sjukdom och missb 

ru k s p roblem, är många sedan den nya psykiatriska kliniken 

på Östra sjukhuset slagit upp portarna. Också äldre , 

förvirrade och därför aggressiva patienter förekommer 

och rätt bemötande är viktigt i takt med att den psykiska 

ohälsan ökat i samhället. 

SOM INGEN annan yrkesgrupp rör akutvaktmästarna 

sig över hela sjukhuset. Det har gett dem nya arbetsuppgifter 

på säkerhetsområdet. Som så kallad första brandstyrka 

ansvarar de för att följa upp brandlarm på sjukhuset. 

SU har tusentals brandvarnare. Om Räddningstjänsten 

skulle rycka ut på varje larm skulle övriga 

Göteborg knappast kunna räkna med att se de röda 

bilarna på sina gator. Därför följer akutvaktmästarna upp 

varje larms upphov och behovet av utryckning. Fellarm 

skiljs från allvarliga larm. Vid brand eller annan allvarlig 

fara anländer Räddningstjänsten alltid till vaktmästeriet 

för att få förstahandsinformation. 

Ö verblick och lokalkännedom är också viktigt i det före 

byggande säkerhetsarbetet. Under sina dagliga odyseér 

genom sjukhuskroppen kan akutva k t m ä s t a re snabbt upptäcka 

brister i skyddsutrustning, hinder för utrymning 

Vi tänker säkerhet samtidigt som vi sköter transporter och det ger en enorm fördel 

framför att särskilja delarna, menar akutvaktmästarna Peter Gustavsson (vänster) och 

Mikael Sjöberg på Sahlgrenska sjukhuset. De hoppas att nya Regionservices uppdrag 

att utveckla yrkesrollerna innebär pengar till kompetensutveckling. 

eller personer med avvikande beteende. De kan snabbt 

vara på plats då bråk eller problem uppstår. På andra 

håll i landet är larm kopplade till ord n i n g s va k t e r. På Östra 

sjukhuset är traditionen annorlunda. Att ha larmtelefonen 

i en vit rock ger fördelar, tycker Mikael och Peter. 

-Blir det oroligt är vi nästan alltid först på plats och 

har i 99 procent avstyrt det som händer utan att polisen 

behöver komma. Dels för att vi är många, dels för 

att vi är snabbt är på plats och för att vi har lång erfarenhet 

av att dessa situationer. Ofta räcker det att vi visar 

oss. Vi har inga uniformer och batonger. Här kan 

man inte gå hårt fram. Många patienter är gamla och 

förvirrade, de vill kanske inte vara på sjukhus och så blir 

de inte snälla mot personalen. 

Social kompetens och servicekänsla är oerhört viktigt 

i deras yrke. När psyk,- barn- och kvinnoklinikens akuter 

stänger 21.00 är bara ambulansintaget öppet. Då har 

fyra akutvaktmästare på nattskift huvudansvaret att visa 

besökare rätt. Ett bra samarbete med polisen finns om 

någon blir allt för stökig. 

-Jag vet inte om våldet ökat med det har ändrats. Jag 

upplever att det är mindre fylla men mer GHB. Ofta 

kan det bli problem redan i ambulanserna och då ringer 

de oss. På avdelningarna söver man dem som är allt 

för stökiga, men då kan det bli problem när de vaknar 

igen, säger Mikael. 

Ur arbetsmiljösynpunkt är kylan i det öppna ambulansintaget 

ett större problem. Att kroppen tvingas växla 

mellan värme och kyla är ohälsosamt liksom treskiftet 

och de tunga lyft som transporterna av allt tyngre 

patienter innebär. Variation i arbetet, kamratskap och 

sammanhållning har dock gjort att både sjukfrånvaro 

och personalomsättningen är låg, berättar arbetsplatsombuden 

Mikael och Peter. Det finns en självklar yrkesstolthet. 

-DET HAR HÄNT en hel del stora olyckor som satt 

organisationen på prov och vi har fått mycket beröm för 

a k u t vaktmästarnas insatser. Allt har fungerat otroligt bra, 

till exempel under Backabranden, trots att det var otroligt 

många skadade och otroligt många anhöriga. Men 

vi löste det, säger Peter. 

Under våren 2008 börjar ombyggnaden av regionens 

nya serviceenhet som ska omfatta 3 000 personer. Akutva k tmästarna 

är anställda av Regionsservice sedan den förste 

januari. Både Mikael och Peter är försiktigt positiva. 

-På något sätt känns det som en förnyelse som kan vara 

bra. På SU har service alltid kommit i andra hand och 

pengarna till avdelningarna i första hand. Vi hoppas helt 

enkelt att det kommer att finnas mer pengar för till exempel 

kompetensutveckling. Vi vill ha årliga utbildningsinsatser. 

Det har vi varit tvungna att tjata om hittills. 

På minussidan finns risken för längre beslutsvägar i den 

nya organisationen och att den egna yrk e s rollen ska smalna 

av. Men i akutvaktmästarnas va rdag har inget förändrats 

ännu och att aldrig veta vad som kommer att hända 

är servicearbetets kärna. I hjärtat av det stora sjukhuset 

får akutvaktmästarna ta emot det mest oväntade. 

Där finns damen som var orolig för att en fisk i akvariet 

inte mådde bra. Fladdermusen som förirrat sig in på 

en avdelning. Och tusen andra ting. Det finns en arbetsbeskrivning 

och en kostnadslista. Sedan finns en ve rklighet 

som trotsar debiteringskolumner. 

- Här vet man aldrig vad som händer nästa dag! 

Sölvi Brädefors

En daglig rutin är kontrollen av helikopterplattan. Att 

lampor och brandutrustning fungerar är lika viktigt som 

att den högspecialiserade läkaren finns på plats när det 

handlar om minuter. Vid landningar finns vaktmästarna 

på plats och ser till att patienten snabbt kommer till rätt 

avdelning på det stora sjukhuset. (Foto: Stefan Pahi) 

Att ge service på akutsjukhus innebär patienttransporter, 

praktiskt säkerhetsarbete inom vakt och brandområdet, 

assistans vid helikopterlandning och att vara sluss för 

mångahanda frågor utanför protokollet som dyker upp i 

jätteorganisationen SU. 

Gå två för en Ny adress till 

Kommunalare erbjuds att gå två till priset av en på den 

prisbelönta danska succépjäsen ”Hem kära hem” på teater 

Tamauer i Göteborg. En middagsgäst kommer direkt 

från kriget i Irak och slår ner som en klusterbomb 

i idyllen hos nyinflyttade Iben och Kim. Lojalitet ställs 

mot trygghet- ska man skita ner sina händer i konfliktens 

mitt eller bygga bo avskilt från allt störande? ”He m 

kära hem” spelas till och med den 28 mars och biljetter 

kan beställas på telefon: 031/19 00 84. 

a v d e l n i n g e n 

Kommunal avdelning Väst har ny postadress från och med 

den 10 mars. Ska du skicka post till avdelningen är adressen: 

Kommunal avdelning Väst 

Box 5023 

402 21 GÖTEBORG 

Be s ö k s a d ressen är fortfarande Alströmergatan 4, Göteborg. 

Vi rättar 

I nummer 1 2008 smög sig tre felaktiga uppgifter 

in i texten ”Anders brinner för spårvagnar”. 

Rätt uppgifter är att Spårvägsällskapet 

Ringlinien driver veteranspårvagnarna i Göteborg, 

att den nationella föreningen heter 

”Svenska Spårvägssällskapet” och att Anders 

Forsbergs böcker finns att köpa på Tidpunkten 

vid Drottningtorget i Göteborg . Vi beklagar 

felaktigheterna. 

Kommunal Väst medlemstidning Mars 2008 1 1

Bli en gaffare du också! 

- Att gå GAF är en fantastiskt möjlighet för våra medlemmar, men vi ställer vissa krav 

på dem som blir antagna, säger studieorganisatör Lena Dahlqvist. 

Är du intresserad av fack och politik? 

Har du engagemang, åsikter och idéer 

och brinner för att driva arbetarrörelsen 

framåt? Jamen, då kanske du ska 

söka till den tvärfackliga utbildningen 

på Göteborgs Arbetares Folkhögskola 

(GAF)! Ansökan ska gå via din sektion 

och vara inne senast 30 april. 

GAF är en skola som danat till exempel kommunstyrelsens 

ordförande och Göteborgs ”starke man” Göran 

Johansson och förre ordföranden i Kommunal Väst Jan 

Sundberg. Plus hundratals andra fackligt och politiskt 

a k t i va medlemmar i Kommunal och andra fackföre n i n gar. 

”Gaffen”, som skolan kallas, är en unik göteborgsk 

företeelse som under nära 90 år har erbjudit göteborgarna 

politisk och facklig skolning. Den 8 december 1919 

fastställdes den första studieplanen och kursstarten sked- 

Den 1 april ersätts din nuvarande 

Grupplivförsäkring med sjukkapital 

av en helt ny och modernare försäkring 

som kallas Sjuk- och efterlevandeförsäkring. 

Den nya försäkringen 

blir enklare och ger bättre försäkringsskydd 

än tidigare. Trots det får 

alla medlemmar en lägre premie. 

Försäkringen ger ekonomiskt ersättning vid arbetsoförmåga, 

vissa diagnoser och dödsfall. Vid minst halv 

arbetsoförmåga kan försäkringen ge ersättning, efter 

uppnådd karens på 360 dagar, med upp till 1 500 kro- 


de i januari 1920. Kommunal fanns med som medlemsorganisation 

redan från början och bland lärarna fanns 

till exempel lektor Ernst Wigforss, sedermera finansminister, 

som undervisade i socialismens teori och historia 

medan professor Malte Johansson, som senare blev 

landshövding i Göteborgs- och Bohuslän, satt i skolans 

styrelse. Allt detta hände vid en tid då Europa just genomlidit 

ett första världskrig. I Sverige styrde Hjalmar 

Branting en socialdemokratisk minoritetsregering och 

på första maj-plakaten stod ”Aldrig mer krig!”. Sverige 

andades framtidstro. Nu skulle den nya världen byggas. 

Och den skulle byggas genom folkets medverkan. Det 

skulle bli demokrati. 

KAMPEN om lika och allmän rösträtt inleddes. Från 

fackligt håll talade man om ”industriell demokrati”, att 

de anställda skulle få inflytande i företagen. För att kla- 

nor per månad under ett år. 

Om du på grund av allvarlig sjukdom eller olycksfall 

får någon av de i försäkringsvillkoren angivna diagnoserna, 

kan 30 000 kronor utbetalas från försäkringen 

som en engångssumma. 

Vid dödsfall utbetalas 120 000 kronor som ett engångsbelopp 

till de efterlevande. 

Följande premier gäller för 2008: 

- 26 år 50 kronor 

27 – 35 år 75 kronor 

36 – 45 år 100 kronor 

46 – 65 år 125 kronor 

ra den oerhörda uppgiften att bygga en demokrati, både 

i samhället och på arbetsplatserna, behövdes det mer 

kunskap. Kunskap är makt, konstaterade man och de 

flesta hade vid denna tid högst sex års skolgång bakom 

sig. Arbetarna skulle utbildas och det måste ske på kvällarna, 

efter jobbet. Så föddes Göteborgs Arbetares Folkhögskola, 

en ”aftonskola” för fackligt och politiskt intresserade 

arbetare. Och fastän skolan ständigt utvecklas 

i takt med tiden, är gru n d valarna fortfarande desamma 

och stadgarna har inte förändrats nämnvärt sen 1920. 

Man erbjuder fortfarande facklig och politisk utbildning 

åt LO:s medlemmar. Även om vi nu är inne på 2000talet 

gäller fortfarande att kunskap är makt och att makten 

ska fördelas så rättvist som möjligt. Och många är 

de som kan vittna om vilka stora kliv man tagit framåt 

i sin personliga och yrkesmässiga utveckling efter att ha 

gått ”Gaffen”. GAF har ett erkänt gott rykte och åtskilliga 

blivande fackliga och politiska ”höjdare” har passerat 

genom skolans dörrar. 

D AGENS GAF-UTBILDNING är treårig och tvärf a c klig. 

Syftet är nu, liksom för 90 år sedan, att medlemmar 

i Göteborgs fackföreningsrörelse ska skaffa sig kunskap 

för att aktivt kunna delta i arbetarrörelsens fackliga och 

politiska arbete, på arbetsplatser och på olika politiska 

arenor. Utbildningen bygger fortfarande på kvällsstudier, 

en kväll i veckan, totalt cirka 600 utbildningstimmar. 

Kostnaden för studierna står respektive fackförening 

för och man räknar med att en treårig GAF-utbildning 

kostar 50 – 70 000 kronor per deltagare. 

- Det är mycket pengar, säger Lena Dahlqvist som är 

studieorganisatör på Kommunal Väst. Kommunal brukar 

ha mellan 6 – 8 deltagare per kull och det är klart 

att vi ställer vissa krav på dem som blir antagna till utbildningen. 

Det är en lång utbildning som kräver att man 

satsar och är engagerad. Man måste ha en tydlig motivation 

att efter utbildningen vara beredd att ta uppdrag 

i vår organisation eller någon annan organisation inom 

arbetarrörelsen. 

- Men att gå GAF är en fantastiskt möjlighet till egen 

utveckling! 

FÖR ATT KUNNA SÖKA till GAF ska du ha en tydlig 

förankring i din sektion, varit förtroendevald, exempelvis 

arbetsplatsombud, i minst två år, genomgått Ko mmunal 

Västs grundutbildningar, inte vara äldre än 54 

år, kunna redogöra för hur din kompetens kan tas till 

vara efter utbildningen och förstås ha en förståelse för 

a r b e t a r r ö relsens värd e r i n g a r. Är du intresserad av utbildningen 

ska du kontakta din sektion för närmare upplysningar. 

Tänk på att ansökan till höstens kursstart ska 

vara inlämnad senast 30 april. 

Carina Hult 

Nytt om dina försäkringar 

Genom ditt medlemskap i Kommunal har du följande 

försäkringar som gäller som tidigare: 

Hemförsäkring 

Olycksfallsförsäkring TFF 

Inkomstförsäkring 

Barngruppliv 

Kompletterings TGL 

Har du några frågor kan du kontakta din sektion, 

a vdelningen eller ringa till Folksam på telefonnummer 

0771 – 950 950.

Dom är spindlarna i nätet 

- OCH UNIKA I SVERIGE 

Rätt patient till rätt plats genom 

största möjliga samarbete mellan medicinklinikens 

olika avdelningar. För 

den uppgiften arbetar Östra sjukhusets 

tre vårdplatskoordinatorer. De är 

unika i Sverige och alla är undersköterskor. 

Telefon, dator och en stor portion organisations- och 

samarbetsförmåga. Det är arbetsredskap för en vårdplatskoordinator, 

en ny yrkesroll i vården vars uppgift 

är att matcha lediga vårdplatser med patienter som väntar 

på att läggas in. Att placera patienter på en kliniks 

olika avdelningar har av tradition varit en arbetsuppgift 

för akuten eller ”slussavdelningar” som MAVA. Men på 

medicinkliniken på Östra sjukhuset i Göteborg finns sedan 

sex år en egen enhet kallad ”beläggningen” med tre 

vårdplatskoordinatörer, alla undersköterskor. Lång och 

bred yrkeserfarenhet från sjukvård är Anette Skilbreds 

och Anneli Erlandssons viktigaste merit för jobbet. 

-Man ska kunna verksamheten, hur den ser ut och är 

uppbyggd. Målet är att rätt person finns på rätt plats 

och det är ett riktigt pusslande med många bollar i luften, 

säger Anette. 

Hon har arbetat på Östra sjukhuset sedan 1984. Inom 

medicinkliniken har hon arbetat med blodsjuka och 

tarmsjukdomar. Hon har också erfarenhet från kirurgi 

och barnsjukvård. Anneli är mentalskötare och började 

arbeta 1985 på Lillhagens sjukhus och fyra år senare kom 

hon till Östra, där hon arbetat främst med tarmsjukdomar. 

Tillsammans med kollegan Jennica Larssons erfarenheter 

från både sjukvård och äldreomsorg ger detta 

”beläggningen” bred och djup kunskap om medicinklinikens 

ve rksamhet och patienter. Beslutet om inläggning 

tas av läkare, men var, hur och när bedömer vårdkoordinatörerna. 

- A L LA AV D E L N I N G A R är specialiserade och det handlar 

om att hitta en plats där personalen har kompetens 

för patientens sjukdom. Kommer någon in med diabetes 

måste vi hitta personal som har kunskap om diabetes. 

Ibland kan det innebära att en annan patient flyttas. 

Ofta försöker vi ha framförhållning genom att ha 

koll på vilka patienter som kommer in på akuten. Ibland 

kan det handla om att hitta en plats på tio minuter, 

säger Annelie. 

En databas och dagliga besök och telefonsamtal gör 

att koordinatorerna flera gånger om dagen stämmer av 

vilka platser som är eller blir lediga. 158 platser på fem 

avdelningar ska täcka nordöstra Göteborgs behov och i 

genomsnitt läggs 25 patienter per dygn in på kliniken. 

Ofta räcker platserna inte till. Överbeläggning innebär 

att extrasängar ställs ut eller att hela avdelningar som tidigare 

stängts öppnas. Beslut om detta tas av koordinatorerna 

i samråd med läkare. 

Att lyfta luren och meddela en redan hårt ansträngd 

avdelning att ytterligare en patient är på ingående är inte 

alltid lätt. Genom att vara en oberoende instans försöker 

bemanningen verka för samarbete och mot revirstrider. 

Om avdelningarna vet att patienterna fördelas 

rättvist, till exempel genom tydliga kriterier vid överbeläggning, 

kan konflikter undvikas är tanken. Rollen som 

koordinator är alltså utsatt. Handledning och kurser i 

personlig utveckling/ konflikthantering finns som stöd. 

Stödet från chefer och bakjourer på kvällar och helger 

är också viktigt. Ko o rd i n a t ö rernas önskan är att fler vårdplatser 

ska göra hela sjukhusets arbetsmiljö bättre. Nya 

behandlingsmetoder må minska behovet av att läggas 

in för vissa grupper, men gruppen multisjuka äldre med 

stora vårdbehov växer, menar Anette och Annelie. 

1 500 kronor var för sex år sedan det lönetillägg som 

gavs vårdplatskoordinatorerna. Numera finns bara in- 

Spindlar i nätet. Underskötsköterskorna Annelie Erlandsson och Anette Skilbred är vårdplatskoordinatorer- 

ett arbete med stort ansvar och högt tempo som ställer krav på stor 

social förmåga. Lång erfarenhet av sjukvård och personlig lämplighet gav dem jobben. 

-Vi måste vara trevliga och tillmötesgående hela tiden, men vi har mycket roligt och det 

är en utmaning att snabbt göra det bästa för patienten, säger Annelie Erlandsson. 

dividuella löner utan tillägg. I rollen som koordinatör 

ingår också att föra statistik, vara back-up vid behov på 

MAVA och tillfälligt öppnade avdelningar och hantera 

information kring nyinskrivna patienter. Att kunna utvecklas 

vidare genom nya arbetsuppgifter efter många 

år som undersköterska, uppskattas av både Annelie och 

Anette. 

-DET HÄR BORDE VARA något för andra sjukhus 

att ta efter, det ger oss en chans att göra något nytt. Från 

början fanns nog en viss misstänksamhet men idag är 

de allra flesta positiva. Vi är också trygga i vår yrkesroll 

och med varandra. Vi har våra erfarenhetsår, kan vara 

flexibla och har split vision, det är färdigheter som är 

viktiga. Det roligaste i jobbet är att vi träffar så många 

människor, säger Anette Skilbred. 

- Undersköterskor är vana att hjälpa varandra. Vi är bra 

på att samarbeta, kanske passar jobbet oss därför. Det 

kan vara tufft, men vi får mycket uppskattning också. 

En gång när vi gick igenom kafeterian ropade en läkare 

”här kommer sjukhusledningen”. Vi spar mycket tid 

åt dem genom vårt arbete, säger Annelie Erlandsson. 



U n d e r s k ö t e r s k o r n a 

som gjorde det 

bättre för alla 

När Ekparkens äldreboende i Göteborg 

skulle renoveras fanns sex undersköterskor 

vid bordet på byggmötena. 

Tillsammans med arkitekter, fastighetsförvaltare, 

byggledare och kvalitetschefer 

blev deras uppgift att skapa 

en miljö anpassad till äldre. Resultatet 

av samarbetet blev ett hus med 

nya färger, bättre ljus och förhoppningsvis 

”rum för god omvårdnad”. 

När Ek p a rkens äldreboende byggdes 1994 var huset planerat 

för pigga äldre som endast skulle få hjälp med enkel 

handräckning. Därför inreddes huset för en målgru p p 

som kort därefter kom att bo kvar hemma. Färg- och 

ljussättning kom att passa den nya målgruppen av relativt 

sjuka och äldre patienter synnerligen illa. Vitt och 

sjukhusgrönt dominerande, trots att många av de boende 

hade nedsatt synförmåga och problem med att uppfatta 

nivåer och djup i ett rum. Samlingslokalen rymde 

få ru l l s t o l a r. Hela huset var svagt upplyst. Ko r r i d o r s v ä ggarna 

var enligt tidens mode tvåfärgade och avdelade med 

bårder som ingav känsla av oändlighet. När undersköterskorna 

Nina Ström och Gunnel Matsvik anmälde sig 

för att delta i projektet ”Rum för god omvårdnad” initierat 

av fastighetsförvaltaren Medichus hade de många 

synpunkter att framföra. 

- Jag gick med för att ingen gammal ska tvingas bo på 

det här sättet, det är en jätteviktig fråga. Våra gamla är 

ö ver 90, ofta rullstolsbundna och har svårt att lyfta blicken. 

De hamnade nere i korridorernas mörka, grågröna 

sörja. På min avdelning Kullen på översta våningen ligger 

solen dessutom på, så vi brukade arbeta med nerfällda 

persienner, säger Nina Ström. 

-SER DU INTE att det är en vägg går du rätt in i den. 

De äldre kan inte berätta om detta, försämring av syn 

sker gradvis. Jag har erfarenhet av två tidigare ombyggnader 

där vi fick lära oss hur äldre med olika typer av 

sjukdomar uppfattar sin omgivning. Därför var det roligt 

att få dela med sig av de kunskaperna. Dessutom är 

jag intresserad av inredning, säger Gun Matsvik. 

Arkitektur för äldre måste utgå från helt andra behov 

än hos friska unga människor. Fall och andra olyckor 

kan bli konsekvenserna av bristande förmåga att orientera 

sig i lokaler med dåligt ljus, starka reflexioner eller 

o t ydliga färger. St a rka färger, kontraster och ljus kan däremot 

kompensera funktionsnedsättningar och stödja 

orienteringsförmåga och trivsel hos till exempel dementa. 

Ett brett samarbete mellan alla yrkesgrupper med 

värdefull kunskap om äldres boende var ett huvudsyfte 

för projektet ”Rum för god omvårdnad”, berättar arkitekten 

Joan Prytz från Hantverkhuset i Göteborg. 

- Jag har jobbat på liknande sätt på skolor och sett att 

det är viktigt att låta alla komma till tals, istället för att 

bara arkitekter och fastighetsförvaltare sitter och kucke 

l u r a r. Då utgår man bara från sina egna värderingar och 

funderingar. De är ju bara en viktig del av det hela, säger 

Joan Prytz. 

Sex undersköterskor från Ekparkens äldreboende bil- 


dade därför tillsammans med sin chef en arbetsgrupp 

som genom gåturer, gemensamma studiebesök och utbildningstillfällen 

deltog i hela genomförandet av renoveringen. 

St a rten gick i januari 2006. Ett viktigt mål va r 

att delaktigheten i sig skulle öka personalens trivsel och 

på så sätt också skapa bättre omvårdnad. 

I juli 2007 invigdes huset och responsen från de äldre 

och anhöriga har varit positiv. 

KOMPROMISSER HAR GJORTS, färgen grönt finns 

k var i huset och kulturk rockar har förekommit. Ett forskn 

i n g s p rojekt pågår som ska mäta reaktioner hos både anställda 

och äldre. Enhetschef Sara Flood vill inte idag tvärsäkert 

säga att omvårdnaden är bättre på Ekparken. Men 

viktiga förutsättningar har skapats, menar hon. Ungefär 

370 000 kronor har investerats i nya möbler, gardiner och 

växter. Övriga kostnader har Medichus burit. 

– Vi känner att det har satsats på oss och det finns en 

atmosfär att ”vi har fått det här gjort”. Hela huset har 

hjälpt till, inte bara de som deltagit i projektet. De långsiktiga 

effekterna har vi inte sett ännu. Men ett syfte är 

att arbetet ska vara hälsofrämjande och det kan påverka 

sjukfrånvaron till exempel, säger Sara Flood. 

Gunnel Matsvik bekräftar att personalens trivsel och 

god omvårdnad hör ihop. 

- Det går inte att komma ifrån att vi styr deras sinnesstämning. 

Själv är jag otroligt positivt påverkad. Det är olika 

färgsättning och sinnesstämning på alla enheter och 

det finns färger som jag verkligen älskar! Men roligast 

med arbetet har varit att de överhuvudtaget tänkt på att 

vi skulle vara med. Att få vara en viktig grupp, att få va- 

Fakta 

ra värd något, det var underbart! Äntligen har de fattat, 

så kände jag. 

- Roligast har varit att vi fått pengar och sedan att se 

slutresultatet. Det har varit en lång process men det är 

skönt att vara klar. Om det varit värt det? Ja, inget snack 

om saken, säger Nina Ström. 

Alla deltagare i arbetsgruppen har fått nya kunskaper 

om olika färgers inverkan på äldre och ljussättningens 

möjligheter. Arkitekten Joan Prytz har lärt sig hur viktig 

miljön är på ett äldreboende eftersom de äldre lever 

här dygnet runt. Att ta vara på de platser där de boende 

kan träffa andra – entre é r, samlingsrum och dagru m - 

blir därför extra viktigt här jämfört med andra hus, är 

hans slutsats. Det är erfarenheter som han hoppas kunna 

bära med sig vidare. 

”Rum för god omvårdnad” hoppas inspirera andra till 

att arbeta med renovering på likande sätt. Att allt inte 

gått spikrakt hör till, menar Nina och Gunnel. När ren 

overingens praktiska genomförande nådde sin kulmen 

och målararbetet på de sex avdelningarna på Ekparken 

var i full gång, trängdes målare, personal och äldre i korr 

i d o rerna, obehandlade golv hamnade under ru l l s t o l s h j u l 

och slutfinishen visade sig som vanligt bjuda på tidsödande, 

icke förutsägbara öve r r a s k n i n g a r. Men också tre vliga. 

En re n overingen är ett exempel på vad god omvårdnad 

också kan vara. 

- De boende tyckte att det var skoj, de tjatade med målargubbarna! 


Projektet ”Rum för god omvårdnad” pågick mellan 2005-2007 och syftade till att öka 

kunskapen om äldres boendemiljö genom samarbete mellan olika professioner. Två äldreboenden 

i Göteborg – Ekparken i Örgryte och Solängen i Lärjedalen- har renoverats 

och ambitionen har varit delaktighet av personal och boende/ anhöriga. Projektet är ett 

samarbete mellan fastighetsbolaget Medichus. Göteborgs kommun, Målaremästarnas 

riksförening och Sveriges Kommuner och Landsting. Forskare vid Sahlgrenska Akademin 

och Chalmers tekniska högskola deltar också. Projektet finns dokumenterat i en 

handbok och kommer också analyseras i en doktorsavhandling våren 2008. 

Gunnel och Ninas tips: 

- Information till alla viktigt. Ska din arbetsplats använda metoden, lägg resurser på att 

alla är med på tåget. Låt alla få utbildning – men acceptera också att alla inte är intresserade 

av att delta aktivt. eller ha en åsikt. 

-Möten måste planeras långt i förväg. Då kan ett möte på den enda lediga dagen mellan 

två långa arbetspass undvikas. Tjänstemän med kontorstid har andra förutsättningar 

än skiftarbetare. 

- Om alla ska vara delaktiga måste byggjobbare också sitta med och diskutera, inte bara 

deras chefer. 

-Var beredd på mycket arbete. Att vara delaktig på riktigt kräver en hel del tid. Se till 

att det finns resurser så att du får vikarie och var beredd på att kanske få offra en och 

annan ledig dag.

Starka färger och kontraster ger äldre med dålig syn stöd i att se var väggen slutar, golvet börjar och var handen kan hitta ledstången. 

Med tidigare färgsättning fick äldre i rullstol svårt att orientera sig. "Deras blick 

hamnade i korridorernas mörka, grågröna sörja". 

-Roligast med arbetet har varit att de överhuvutaget 

tänkt på att vi skulle vara med. Att 

få vara en viktig grupp, att få vara värd något, 

det var underbart. Äntligen har de fattat, 

så kände jag, säger undersköterskan 

Gunnel Matsvik (th) som tillsammans med 

kollegan Nina Ström deltagit i projektet 

"Rum för god omvårdnad" på Ekparkens 

äldreboende i Göteborg. 


Bea fixar trötta fötter 

och ömmande muskler 

Efter åtta års arbete inom äldreomsorgen 

vet Bea allt om värkande muskler, 

stela nackar och ömma fötter. 

- Kroppen, liksom bilen, måste underhållas 

och skötas om. Den är ett arbetsredskap 

och man måste göra allt 

vad man kan för att minska slitaget! 

För några år sedan sadlade undersköterskan Bea om till 

massör och fotvårdsterapeut. Hon trivdes visserligen bra 

inom äldreomsorgen, men tyckte att jobbet blev alltmer 

s t ressigt i takt med att många undersköterskor försvann. 

- Men jag tycker verkligen om att arbeta med människor 

så jag utbildade mig till massör och fotvårdsterapeut 

istället. Jag ville ju arbeta inom vården, fast ändå 

inte. Nu får jag arbeta med både sjuk- och friskvård och 

det är toppen, säger Bea som också kan behandla människor 

med diabetes, psoriasis och reumatism. 

Utbildningen varade ett år och redan före examen gick 

hon runt i stan och letade lokal. I juni 2001, samma 

dag som hon fick sitt diplom från skolan, öppnade hon 

”Pigga Fötter” vid Chapmans Torg. Verksamheten gick 

bra, men så blev det dags att skaffa ytterligare barn, två 

s t ycken på kort tid, och ve rksamheten låg nere. Men från 

och med i höstas är Bea i full gång igen, i större skala 

och i andra lokaler. Nu heter kliniken ”Harmony” och 

ligger på Erik Dahlbergsgatan alldeles intill Va s a p l a t s e n . 

På ”Harmony” arbetar också Beas man som frisör och 

man har dessutom två rum med solarieutrustning. 

BEA MENAR att alla borde tänka lite mer på sig själva 

och sin kropp. 

– Massage och fotvård är en bättre investering än att 

köpa grejer och kläder. Hur många tröjor har man inte 

i garderoben? Och vad spelar det för roll om man inte 

mår bra? Att slippa värk ger i längden en större glädje 

än prylar. 

- Kvinnor tänker ofta på sig själv i sista hand. V å rt jobb 

är i regel inte slut när vi kommer hem. Då börjar istället 

vårt andra arbete, att ta hand om barn och hem. Vi 

lägger oss sällan för att vila, vi lägger oss för att vi håller 

på att svimma av. 

- Värk och spänningar är kroppens rop på hjälp. Att 

äta värktabletter tar bara bort symptomen, inte orsaken 

till smärtan. Kroppen är duktig på att ta hand om sig 

och vara självläkande, men ibland har det gått för långt. 

Då behöver den hjälp på traven. Massage ger kroppen 

en skjuts att komma igång och ta hand om orsaken till 

smärtan. Och massage har, till skillnad från värktablett 

e r, inga bive rk n i n g a r. Förutom att man känner sig lugn 

och avslappnad efteråt förstås. 

- Jag vet också att behovet av massage och fotvård för 

anställda inom Kommunals yrkesområden är mycket större 

än lönen, säger Bea som därför erbjuder Kommunals 

medlemmar konstant rabatt på samtliga behandlingar. 

Med rabatt kostar till exempel en kroppsmassage 290 

kronor och fotvård med underbenmassage 265 kronor. 

- Dessutom kan jag jobba både helger och kvällar efter 

överenskommelse. Människor har ju olika arbetstider 

och det kan jag anpassa mig efter. 

MÅNGA SOM kommer till Bea har ont i vaderna, förh 

å rdnader under fötterna, liktorn och förtjockade tånaglar. 

- Allt detta beror oftast på att man belastar fötterna 

fel. Och det beror i sin tur på slitage i knä eller rygg. De 

flesta har numera bra arbetsskor, men när man går och 

står mycket på hårda golv, så tar fötterna och vaderna 

stryk ändå om man belastar fel. 

Det är också vanligt med värk i nacken, mellan skulderbladen 

och i armarna. 

- Jag ger klassisk massage med mycket knådning som 


Välkommen till salong Harmony! Bea vet att behovet av massage och fotvård för anställda 

inom Kommunals yrkesområden är större än lönen. Därför ger hon rabatt på 

alla behandlingar till Kommunals medlemmar och till exempel en kroppsmassage kostar 

då 290 kronor. Vill du veta mer kan du ringa till Bea, telefonnumret är 13 73 13. 

bearbetar musklerna på djup nivå. Då ökar genomströmningen 

av blod, spänningar löses upp, slaggpro d u kter 

frigörs och produktionen av ”må-bra-hormoner” ökar. 

Man ska kunna känna effekten av behandlingen ganska 

snabbt, inte behöva gå 10 gånger innan man märker 

skillnad. 

- Jag har stora, starka händer, skrattar Bea och tillägger 

att hon brukar få ordning även på de hårdaste musklerna 

och de spändaste nackarna. 

Bea betonar vikten av att anpassa massagen efter kundens 

behov. 

- Jag går först igenom kroppen, känner vilka muskler 

som är spända och knöliga och var blodcirkulationen 

är dålig. Sedan fokuserar jag behandlingen främst på de 

områdena. Men vill kunden hellre ha massage över hela 

kroppen så går det också bra. 

EFTER MASSAGEN kan man få träningsvärk, känna 

sig törstig, trött, kissnödig, kanske få svettningar eller 

börja frysa. Det är kroppen som sätter igång och ”jobbar”. 

- Är man inte van vid massage kanske man kan gå 2-3 

gångerna med en veckas mellanrum för att komma igång. 

Sedan räcker det med en gång i månaden. Behandlingen 

ska ju passa både kroppen och plånboken. 

- Dessutom är det viktigt att unna sig att slappna av ibland, 

att få ha det skönt, prata och skratta eller bara vara 

tyst och njuta. Jag är ingen psykolog, men jag är bra på 

att lyssna och bra på att skratta. Alla borde kosta på sig 

själv en massage eller fotvård då och då. Det är vi värda! 

Men Bea betonar också att det finns mycket man kan 

göra själv för att slippa en i förtid värkande, utsliten kro p p. 

- Man kan så klart träna på gym, ta promenader och 

liknande, men också enkel stretching kan göra underverk. 

Och det behöver inte ta mer än tio minuter per 

dag. Då har man ju ändå 23 timmar och 50 minuter 

kvar att vara produktiv på… 

Carina Hult

Stretching gör underverk 

10 minuters stretching per dag kan göra underverk 

med kroppen, både för att förebygga skador 

och för att ta bort stelhet och spänningar i 

musklerna. 

Man kan stretcha på flera olika sätt och med olika 

metoder. Det enklaste att börja med är att, 

när muskeln är uppvärmd, hålla kvar muskeln i 

ÖVERARMSMUSKEL. För upp ena armen över huvudet, lägg 

handen på ryggen och tryck armen bakåt med andra handen. 

Gör samma med andra armen. 

KAPPMUSKEL. Tryck ned ena handen, luta huvudet från handen 

och titta samtidigt ned på handen. Gör samma med andra 

handen. 

det uttöjda läget i 20-40 sekunder och upprepa 

2-3 gånger. Koncentrera dig bara på den muskel 

du ska stretcha och sträva efter att vara så avslappnad 

som möjligt. 

Bea tipsar om följande enkla och bra 

stretchningar som du kan göra överallt, på jobbet 

eller hemma. 

HUVUD OCH NACKE. Stå stadigt, 

håll in hakan och pressa 

huvudet mot bröstet. Det 

ska kännas ned mellan skulderbladen. 

VADMUSKEL. Luta dig mot en 

vägg, placera ena foten en bit 

bakom den andra. Böj det främre 

knäet, det bakre benet ska 

vara rakt. OBS! Hela foten ska 

vara i golvet. 

AXEL. Sträck ut armen i brösthöjd, inte för högt upp. Lägg den 

andra handen på armen och pressa mot bröstet. 


Uddevalla släpper omsorgen 

men behåller renhållningen 

210 anställda inom Uddevalla kommun 

erbjuds att byta arbetsgivare när 

nio arbetsplatser inom den sociala 

omsorgen läggs ut på entreprenad. 

För både anställda och invånare erbjuds 

i delar av kommunen snart enbart 

privata alternativ. Men inom renhållningen 

har beslut om entreprenad 

på hushållssopor och slamsugning lagts 

på is. 

Sofiedal, Arödsdal, Skogslyckans äldreboende och sex 

gruppbostäder ska drivas på entreprenad för att öka valfrihet 

och kvalité. Så ser förslaget ut som med stor sannolikhet 

kommer att beslutas av politikerna i Uddevallas 

socialnämnd den 19 mars. Med sex månaders mellanrum 

kommer först driften av Sofiedal och Arödsdal 

i Ljungskile bjudas ut på marknaden, därefter sex boenden 

och till sist Skogslyckehemmet i centrala Uddevalla. 

210 anställda berörs, de flesta vårdbiträden, und 

e r s k ö t e r s k o r, va k t m ä s t a re, köks- och städpersonal samt 

habiliteringsarbetare. Om ett år beräknas driften vara 

igång och Carema och Attendo Care har redan hört av 

sig till kommunen med frågor. 

-Reaktionerna har varit blandade, en del reagerar väldigt 

häftigt. Men detta borde man förstått när man gick 

och röstade 2006, säger Anette Brattberg, ordförande 

för sektion Vård och Omsorg i Uddevalla. 

Att också positiva röster hörts kan ha många förklari 

n g a r, tror hon. I Ljungskile finns inget kommunal äldreboende 

kvar när Sofiedal och Arödsdal blir privat. Det 

enda alternativet för de anställda som vill ha kvar kommunen 

som arbetsgivare blir att pendla in till centrala 

Uddevalla flera mil bort. 

-Det är smart. De flesta som arbetar i Ljungskile bor 

där och det blir lättare att få med sig folk eftersom det 

är svårt att hitta omplaceringsplatser. Hösten 2008 finns 

inga kommunala äldreboenden kvar. Man har sålt bort 

hela Ljungskile kan man säga. 

Samma erbjudande om två års tjänstledighet som erbjudits 

kommunens förskolepersonal gäller även nu. Ko mmunal 

har ordnat ett stormöte för alla berörda och Anette 

Brattberg tycker att det finns ljuspunkter i socialnämndens 

sätt att sköta privatiseringen. 

-Att man tar en verksamhet i taget är jättebra. I socialnämnden 

sitter stabila politiker som säger att man vill 

pröva det här, men under moget övervägande och inte 

på det klumpiga sättet som i barn och utbildningsnämnden. 

Vi är principiellt emot vinstintresse i vården, men 

jag hoppas och tror att vi kan ha överläggningar om det 

mesta. Vi har alltid haft ett bra arbetsklimat i socialnämnden. 

För de anställda på renhållningen i Uddevalla har däremot 

en beslutad konkurrensutsättning dragits tillbaka. 

Den förste januari i år skulle stadens sophämtning 

och slamsugning fungera på entreprenad enligt ett beslut 

våren 2007 i tekniska nämnden. Men strax före jul 

kom beskedet att beslutet läggs på is. 

-Det fanns olika skäl. Som jag förstod det såg inköpschefen 

en fara i att Ragnsells, som köpt TRAAB, då skul- 

Göteborg ska få en rejäl vårstädning. Under tre ve c kor 

i mars ska sexton extrainsatta arbetslag från parkoch 

naturförvaltningen och fastighetskontoret röja 


Stora delar av omsorgen läggs ut på entreprenad medan hushållssopor och slamsugning 

fortsätter i kommunens regi i Uddevalla. Men sparbeting för renhållarna väcker 

ilska. 

le få en otillbörlig konkurre n s f ö rdel, säger Lars Cart - L any, 

renhållningschef. 

Trestadsregionens Avfalls AB är ett tidigare kommunalt 

bolag samägt av Färgelanda, Mellerud, Lilla Edet, 

Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Ett nu uppsagt 

kontrakt med Ragnsells band Uddevalla kommun att 

lämna hushållssopor och farligt gods på TRAAB:s anläggning 

Heljestorp. Om sophanteringen också skulle 

köpas upp av Ragnsells skulle en allt för stor del av renhållningen 

ligga i samma händer. 

-Från Kommunals sida ser vi det som en seger. Det är 

absolut bättre för killarna att vara kvar i kommunen, säger 

Kjell Aronsson, ordförande för kommunalare på Te knisk 

service. 

I fikarummet är stämningen bland de tio renhållarna 

trots det inte på topp. Tekniska nämndens politiker har 

lämnat en förfrågan om konsekvenserna av frysta taxor 

och sparbeting på 2 procent. Renhållarna förstår va rk e n 

varför eller hur detta skulle kunna genomföras. Förra 

året gick sophämtningen med vinst med fyra miljoner 

plus. 

-Vi har fått allt mer att göra. Kommunen växer så att 

upp i Göteborg. Omkring 2 500 säckar ska fyllas med 

skräp, glas och plats, nästan 20 skrotlass och 300 kilo 

riskavfall ska fraktas bort. Vid jämförelse med det- 

det knakar och folk har fått det bättre: Det blir allt mer 

sopor. 

-Ledningen borde följa med ut och se hur det ser ut i 

verkligheten. De borde lyssna på oss. Men det har de 

aldrig gjort. 

-Med Ragnsells hade folk fått sluta, det är ju det det 

handlar om hela tiden. För de andra hade det blivit mindre 

lön och semester. Men här har vi just nu inget bra samarbete, 

vi förstår inte varandra. Det är som plus och 

minus på ett batteri. 


Entreprenörer backar 

I mitten av mars blev det klart att Medborgarskolan 

och Fyrklöverns Montessoriförskola AB backar 

från planerna att ta över förskolor i Uddevalla. 

De ekonomiska förutsättningarna anses vara för 

dåliga. Ett år efter beskedet om alternativ drift av 

tio förskolor i kommunen är nu bara tre igång med 

nya huvudman. 

Nu skall Göteborg bli vårfi n 

ta känns uppröjningen av den egna lilla lyan rätt enkel 

och överkomlig… Fram med skurtrasan – det är 

vår!

”Ett aktivt jämställdhetsarbete är en 

naturlig del av stadens personalpolitik…kvinnor 

och män ska ha lika lön 

för lika arbete och även i övrigt ha lika 

anställningsvillkor oavsett kön”. 

Så står det i Mölndals kommuns jämställdhetsplan. 

Men hälften av alla nya 

kommunalare (kvinnor!) inom 

äldreomsorgen erbjöds endast deltider 

2007. 

I Mölndals kommun var under 2007 hälften av alla nya 

tillsvidaretjänster för undersköterskor och vårdbiträden 

deltider. Av totalt 161 nya tjänster inom äldreomsorgen 

var 81 heltider och 90 deltider. På Mölndals äldreboende 

var bara sju av totalt 65 tjänster heltider. En tjänst 

i bemanningspoolen med olika vård t a g a re varje dag och 

arbete med både äldre och psykiskt funktionshindrade 

var det säkraste sättet att kunna försörja sig på sin lön. 

Totalt arbetar 1 500 anställda inom Mölndals omsorg. 

- Bedrövligt, kommenterar Lena Sohlberg, Ko m m u n a l 

Mölndal. Vi har tagit upp frågan i förhandlingar i många 

år. Nu har vi känslan av att det snarare går bakåt. 

Tord Linnér, tillförordnad förvaltningschef för Mölndals 

vård och omsorg är inte förvånad över siffrorna. Eftersom 

det är schematekniskt lättare att lösa ett schema 

med deltider än heltider ligger tjänsterna på 85-90 procent, 

menar han. Problemet är generellt inom äldreomsorgen 

och på arbetsplatser med pressad ekonomi är det 

lätt att lösa bemanning med deltider och timanställda. 

I Mölndal har enhetscheferna själv ansvaret för att anställa 

personal på boende, i hemtjänst och re s u r s t e a m e n . 

Då har centrala riktlinjer från personalavdelningen inte 

alltid följts, menar Linnér som vill att Mölndal ska 

vara en attraktiv arbetsgivare och ser önskad sysselsättningsgrad 

som en viktig del i det målet. 

Därför ska nu kommunen detta år genomföra ett heltidsprojekt 

med deltidsanställda på äldreboendena. Inspirationen 

hämtas från Strömstad. När det gäller nyrekryteringar 

väntas också bättring, lovar Tord Linnér. 

-Vi kommer nu att centralisera anställningsförfarandet. 

Enhetscheferna ska samråda med personalavd e l n i n gen. 

Vi ska också ta tag i frågan om timanställningar, där 

ska vi skapa fler fasta tjänster inom vår resurspool. På 

k o rt sikt kan det skapa fler deltider eftersom de fasta tjänsterna 

ofta är deltider. 

Att hälften av de anställda inom äldreomsorgen erbjuds 

deltider tycker han personligen inte följer den egna jämställdhetsplanen, 

som anger lika arbetsvillkor för män 

och kvinnor som mål för kommunens anställda. 

-Nej, det tycker jag inte. Det är därför vi har vidtagit 

de här åtgärderna. 

Bengt Möndell, moderat ordförande i Mölndals personal 

och organisationsutskott, tycker däremot att jämställdhetsplanen 

kan vara förenlig med att knappt hälften 

av nyanställda undersköterskor och vårdbiträden erbjuds 

heltid. 

-Ja, det kan det vara. Vissa vill jobba deltid. När jag 

jobbade på bank var det många kvinnor som ville arbete 

deltid. Men människor är olika. Därför har V å rd- och 

omsorgsförvaltningen tagit ett initiativ till att gå ut till 

de anställda med frågan hur de ser på sin arbetstid. Innan 

den blir klar vill jag helst inte kommentera siffrorna 

närmare. 

Bengt Möndell påpekar samtidigt att 64 procent av de 

anställda inom kommunens vård och omsorg är heltider 

och att andelen ökat de senaste åren. Att man inte 

Äldreomsorgen i Mölndal 

Hälften av nya tjänster 

fortfarande deltider 

kartlagt personalens önskemål tidigare är socialdemokraternas 

fel, som hade politisk majoritet i kommunen 

tidigare, menar Möndell. En ”förutsättningslös” utredning 

om hela kommunens situation när det gäller heltider 

ska inledas av personalenheten och förhoppningsvis 

blir klar under våren. 

Marie Östh, socialdemokratisk vice ordförande i Mölndals 

personal och organisationsutskott, tycker att siffrorna 

är tragiska. 

-Det är pengar det handlar om, jag förstår att det behövs 

fler händer men det är en katastrof för dem som 

erbjuds dessa tjänster. Vården behöver personal dygnet 

om och därför har de ansvariga sämre förutsättningar 

än andra förvaltningar att erbjuda heltider. I socialdemokraternas 

skuggbudget för 2007 vill vi satsa 2 miljoner 

till omsorgen för en satsning på heltid. Det kanske 

inte räcker jättelångt, men det är ett steg i rätt riktning. 

Vi vill också att Mölndal använder sig av arbetsvärdering 

i större utsträckning. Det här är lågavlönade grupper. 

Ju högre lön du har desto större chans att du klarar 

dig på en deltid. Med arbetsvärdering kan vi titta på 

vilket värde olika grupper tillför verksamheten och tillföra 

mer pengar till de yrkesgrupper som ligger för lågt. 

Att Mölndals tjänstemän inte följer policys som klart 

uttrycker att anställda ska ha möjlighet att försörja sig 

kan bero på att uppföljningen är lite ”svajig” erkänner 

Marie Östh. Personalutskottets målsättning är dock fortsatt 

är erbjuda heltider till dem som vill. 

-Mycket hänger ihop. Vi har ett stort ohälsotal i kommunen 

och det är samma grupp anställda vi talar om. 


-Vissa vill jobba 

deltid, säger 

Bengt 

Möndell (m). 

Fakta 

Nya tillsvidareanställda undersköterskor och 

vårdbiträden 2007 i Mölndals äldreomsorg 

Per arbetsområde Heltid Deltid 

Äldreboende 7 65 

Hemtjänst 33 12 

Bemanningspool 41 3 

Totalt 81 80 

(Källa: Vård och omsorgsförvaltningen, 

Mölndals kommun) 

Bara knappt hälften av nyanställda undersköterskor 

och vårdbiträden erbjöds 

heltider i Mölndal 2007. 

-Tragiskt, säger Marie Östh (s). 

-Bedrövligt, 

säger Lena 

Sohlberg, 

Kommunal. 


Här jobbar dom kreativa som 

S TAVAR SERVICE MED STO RT S 

Kreativ problemlösning är signum för 

serviceenheten i stadsdelen Centrum i 

Göteborg. Den är en av stadens största 

och här finns också förutsättningar 

för kreativ personalpolitik. Här finns 

en chans för alla som vill ge service en 

chans. 

- Är det något speciellt idag? 

Så börjar Iréne Johannesson ofta ett arbetspass hemma 

hos någon av sina hembesök. Hon är anställd i gru ppen 

för serviceinsatser i hem i Se rviceenheten Centru m . 

En biståndsbedömning från hemtjänsten eller individoch 

familjeomsorgen talar om vad huvuduppgiften för 

dagen är hos den hon besöker. Men efter snart sju i yrket 

år vet Ingrid att det finns många behov utöver städning 

och tvätt, handling och en och annan enklare matlagning. 

Så när dörren öppnas av en av hennes klienter 

kan alltid en överraskning vänta. Det är tjusningen i jobbet, 

tycker både Iréne och hennes arbetskamrat Helén 

Andersson. 

- Vi har gjort nästan allt, till och med gått ut med hundar. 

Vi gör nästan allt man ber om! 


Ett femtiotal vaktmästare, fastighetsskötare, lokalvårdare 

och serviceassistenter arbetar på serviceenheten i 

s t a d s d e l s f ö rvaltningen Centrum. Vid Heden ligger kontoret 

och verksamheten är ovanlig. Få andra stadsdelar 

har valt att samla så många servicefunktioner under ett 

tak. 

1991 STARTADE gruppen med en handfull vaktmästare, 

året efter tillkom lokalvården, sedan följde transporttjänster 

och till slut tjänsten att ge service i hem i 

början på 2000-talet. Bättre utbildning, gemensam identitet 

och kostnadseffektivitet var drivkrafterna - sedan 

1995 är enheten helt inkomstfinansierad. Stadsdelens 

hemtjänst, individoch familjeomsorg, förskolor och skolor 

anlitar serviceenheten, till exempel sköts fastighetss 

e rvice för alla stadsdelens kommunala förskolor härifrån 

liksom transporter av förskolebarnens mat. Också externa 

uppdragsgivare utanför stadsdelen finns. 

Förutom vaktmästeri och fastighetsskötsel är tre olika 

former av lokalvård enhetens viktigaste tjänsteområde. 

De utförs i grupperna insatser i hem, regelmässig städ 

och storstädning. Vad som är tyngst är inte det man kan 

Vaktmästeri, fastighetsskötsel och insatser i hem ingår också i serviceenhetens uppgifter. 

Mindre stress än i förskolan fick Iréne Johannesson att trivas i sin nya roll som serviceassistent 

för äldre och funktionshindrade. 

- Service, vad är det? Så fort jag går in genom en dörr är det service. Det handlar om att 

behandla andra som man vill bli behandlad själv. 

t ro, påpekar Laila Hallin, arbetsledare och arbetsplatsombud 

för Kommunal. 

- Man ger mycket av sig själv när man städar hemma 

hos någon. Då kan det vara enklare att städa kontor. 

Hon leder arbetet med tjänster i hemmet åt äldre, sjuka 

och funktionshindrade. Förutom städning var tredje 

vecka kan äldre eller sjuka beviljas tvätt, enklare matlagning 

och inköp. Funktionshindrade beviljas städning 

eller tvätt. På samma sätt som i hemtjänsten har serv i c eassistenterna 

personer de går till regelbundet. Men en 

städning eller en tvätt behöver inte ske vid samma tidpunkt 

på dagen som medicinering, blöjbyten och frukost. 

Arbetsdagen blir därför annorlunda. Scheman läggs 

i samarbete mellan arbetsledare och anställda med stor 

flexibilitet. 

För Iréne Johannessons del innebär det att hon kan 

komponera dagarna efter eget huvud. Hon lägger ett schema 

där hon växlar mellan vård t a g a re som är olika ”tunga” 

beroende på personkemi och serviceinsats. Istället för 

att stressa mellan sina besök arbetar hon lite längre om 

det behövs. Att slippa stressa och ha tid för relationer 

ger henne en bra arbetsmiljö och det är hon glad över. 

Hon har tidigare arbetat inom förskolan och tycker att 

de sociala relationerna i arbetet är viktiga. 

- VI GÅR TILL samma personer och vi lär känna deras 

behov. Det är en trygghet för både dem och oss. Det 

betyder ömsesidigt förtroende. Vi blir ofta bjudna på 

kaffe och har jag två timmar för en städning så hinner 

jag det. 

- Vi har stora möjligheter att skräddarsy scheman. Det 

kanske har blivit lite av vår nisch att vi sett till människans 

möjligheter. Hur ska vi lösa detta, brukar vi fråga 

oss. Det gäller både anställda och kunder, säger Laila. 

Tvärt emot vad man kan tro kan på så sätt ett ”tungt 

s t ä d j o b b” bli ett alternativ för många. Flera anställda har 

valt att stanna efter arbetsprövning efter sjukskrivning 

från andra yrken eller efter arbetsmark n a d s å t g ä rd e r. För 

Laila är det storleken på enheten som ger möjligheterna 

att både arbeta dagtid, varierat och i anpassat tempo. 

Efter många år i städbranschen vet hon att variation 

och bra arbetsredskap sparar kroppen och hon uppmuntrar 

sina kollegor om de vill byta mellan de olika grupperna 

i verksamheten. 

Heléne Andersson arbetar idag inom reguljär städ efter 

att ha provat service i hem. Nu städar hon en skola, 

en förskola och ett kontor regelbundet. Hon assisterar 

dessutom i en del administrativa uppgifter och handleder 

personer som arbetsprövar. Hon är egentligen utbildad 

för arbete i restaurang och storhushåll, men har 

arbetat med lokalvård i mer än tio år och trivs. Att arbeta 

offentligt skiljer sig från att arbeta privat. 

- I ett privat företag styr pengarna och de ser inte på 

människan på samma sätt. Friskvård existerar inte, jag 

hade aldrig hört talas om det förrän jag kom hit. Det är 

också mer stressigt att jobba privat. Ett utrymme som 

jag har två timmar för här, skulle jag fått 45 minuter 

för då. Här är lättare att ändra på rutiner, där märker 

jag väldigt stor skillnad, säger Heléne. 

För henne betyder arbetet i serviceenheten utve c k l i n g . 

Att fler enheter, till exempel skolor, nu går tillbaka till 

att anställa egna lokalvårdare, lockar henne inte att byta 

arbetsplats. Att arbeta på ett objekt under många år 

har hon prövat som privatanställd. 

-Till en viss del vill jag ha en fast punkt, men jag vill 

inte vara på samma ställe för länge. Det blir enformigt, 

man kan stället och arbetet blir slentrianmässig. Det är 

nyttigt att rotera. 

Sölvi Brädefors

Kontorsstädningen är en viktig uppgift för serviceenheten i Göteborgs 

stad centrum. Donny Persson och Heléne Andersson fixar i 

ordning på stadsdelsförvaltningens lokaler. Heléne gillar sitt jobb 

som är varierat och erbjuder utveckling både inom service, administration 

och genom det fackliga arbetet. 

Jösses fl i c ko r ! 

Okan 

vi, vill vi, törs vi? Ja! Vi kan, vi vill,vi törs! 

ch en dag ska barnen säga, tack mödrar det gjorde ni bra. Ja, 

en dag ska barnen säga, denna mänskliga värld vill vi ha! Men, 

Dessa ord, tagna ur en sång från teaterföreställningen ”Jösses flickor”, 

ekade i huvudet hos oss som i början av sjuttiotalet ville vara med och 

förändra samhället, få det jämställt mellan kvinnor och män. Sången 

gjorde intryck, den förmedlade styrka och skapade sammanhållning. 

Ingen skulle behöva gå ensam upp på barrikaden, Vi var många tjejer 

som tog sällskap och stöttade varandra. Så gjorde vi på flera sätt. 

Till exempel hjälptes kvinnliga kongressombud åt att skriva talarstolpar 

som blev till skarpa anföranden i många talarstolar. Vidare ordnades 

trimning i argumentation, fler kvinnor skulle våga tacka ja till fackliga 

och politiska uppdrag. ”Varannan damernas” var en vision som skulle 

förverkligas, dit var det nog så långt. 

Timmarna i studiecirklar blev många 

EVAS 

k r ö n i k a 

– att kunskap är makt framstod som 

s j ä l v k l a rt. Ingen skulle få oss att väja undan 

genom att kunna påstå att vi var 

dåligt pålästa, att vi inte kunde vår sak. 

Vägen till framgång var långt ifrån 

spikrak och visst kostade den på. Men målet var givet: gamla etablerade 

könsroller omplåstrade av konservatism, var hinder som skulle röjas 

ur vägen, ju fortare dess bättre. 

Ett unikt jämställdhetsarbete tog fart. De frågor som skulle få sina svar 

var bland andra – hur göra det möjligt att förena hem- arbets- och familjeliv 

och vad behöver göras för att kvinnor och män ska kunna mötas 

jämnt? 

F 

ackföreningsrörelsens svar blev att de, utan tvekan, mest betydelsefulla 

åtgärderna var generella, såsom rätten till ett jobb och ut- 

byggnad av offentlig sektor, bland annat barnomsorg. Att så långt 

som möjligt garantera stabila uppväxtvillkor för barnen, att ställa dem 

i centrum för allt jämställdhetsarbete, skulle säkra möjligheterna för vuxna 

att mötas på jämställd fot. Men vården om de äldre, arbetsmarknadsutbildning, 

solidarisk lönepolitik och trygga anställningsvillkor sattes 

högt på de fackliga dagordningarna. Men inte bara där. Genom facklig 

politisk samverkan skulle många reformer komma att göra skillnad 

i kvinnors och mäns vardag. 

På LO-medlemmarnas uppdrag skrevs mängder av riksdagsmotioner. 

LO:s ordförande, som också var riksdagsledamot, fick lämna in dem 

och han gjorde det så gärna. 

Så tillkom världens bästa föräldraförsäkring, vuxenutbildning, en ny 

äktenskapslag, rätt till abort och p-medelsrådgivning. Jämställdhetsavtal 

mellan parterna på arbetsmarknaden, inte alltid enkla att snickra 

ihop, fick se dagens ljus och i samma svep infördes en inte helt oomtvistad 

lagstiftning mot könsdiskriminering på arbetsmarknaden. 

Samma kamp då som nu 

Nu, så här ett par veckor efter den 8 mars, den internationella kvinnodagen, 

finns det anledning att påminna sig om det fantastiska reformarbete 

som har gjorts under åren för att skapa jämställdhet mellan 

kvinnor och män. Ett reformarbete som alltså inte kom till genom en 

skänk från ovan utan är resultatet av mångas politiska vilja till förändring. 

Ivrarna för jämställdhet lyckades med ett konststycke – att förändra 

något unket till något fräscht och modernt. Så tack mödrar och 

fäder – det gjorde ni bra! 

O 

ch det bästa är att kampen måste fortsätta. Det behövs fortfarande 

röster i talarstolar, fler motioner i politiken, fler fackli- 

ga röster som sätter fingret på orättvisor. Många måste vara be- 

redda att ta ansvar för det fortsatta jämställdhetsarbetet. Det är bara att 

önska alla inspiratörer lycka till. Det kommer att bli tufft, det är inte 

direkt någon semesterresa eller någon dans på rosor som erbjuds. Men 

samtidigt säger erfarenheten av många års jämställdhetsarbete – det är 

mödan värt att kämpa på. På samma gång 

som medlen för att nå målen formas i allvarliga 

tonlägen, finns det inget som hindrar 

att man har hur sköj som helst tillsammans 

framåt vägen. För visst, vi kan, vi vill 

och vi törs! 

Eva Nilsson 

Förbundsombudsman 


Shades of sanity 

Bandet där fackligt medlemskap är en självklarhet 

Gruppen ”Shades of sanity” vill förmedla 

kraft och hopp till unga genom 

sin musik. I april tävlar bandet för en 

finalplats i norra Europas största musiktävling. 

Musik och politik hör ihop 

för bandet där alla är med i facket. 

Den andra april står ”Shades of Sa n i t y” på scen på St i c k y 

Fingers i Göteborg i sin hittills största framgång sedan 

bandet bildades för två år sedan. I konkurrens med 260 

band har de tagit sig till delfinalen i nordeuropas största 

musiktävling Emerganza. Priset är ett skivkontrakt och 

en turné i USA. I april vaskas de slutgiltiga finalisterna 

fram för en stor final i Stockholm. 

Trummis i ”Shades of sanity” heter Glenn Persson och 

arbetar till vardags som skötare inom psykiatrin i Göteborg. 

Också bandets övriga musiker – Angelo Mayer, 

Jimmy Lindeman, Robert Bjärmyr och Kristian Kristiansen- 

försörjer sig på annat än musik. 

-VI ÄR VANLIGA killar som jobbar allihop, jag i vården, 

Angelo i industrin, Jimmy på posten och Robert 

och Kristian inom IT. Pojkdrömmen är att kunna leva 

på sin musik, men idag kostar det mellan 100-150 000 

kronor att spela in en skiva och därför måste vi jobba. 

Förr betalade skivbolagen, men så är det inte längre, berättar 

Glenn. 

Musikaliskt är bandet inspirerat av 80-tals hård rock som 

Iron Maiden, Judas Priest och tyska Helloween. Sedan 

en tid promotas de av Glenn Erlandsson, mannen bakom 

g rupperna Ha m m e rfall och Inflames. Jim Jidhed och Peter 

Forsblad på Studiefrämjandet stöttar också bandet. 

Skivkontrakt saknas ännu men uppmärksamhet har gru p- 


pen väckt bland annat under spelningar under EM i friidrott 

2005. Två demotejper är släppta, ”Da rk poetry” 2006 

och ”Forever endeavour” 2007. 

-Våra texter handlar om alldagliga saker som händer 

i livet, som kärlek eller arbetslöshet, säger Glenn Persson. 

En låt handlar om otrohet, en annan om schitzof 

reni. Ett viktigt tema är utanförskap. Via våra texter försöker 

vi förmedla att vi all har val i livet. Många brukar 

säga att det är mycket psykiatri och tror att jag står för 

texterna, men det är det faktisk inte. Jag sysslar mest med 

musiken. 

Att ge hopp och styrka från scenen genom musik och 

texter är hans sätt att bedriva politik idag. Glenn har tidigare 

varit ombudsman för socialdemokraternas ungdomsförbund 

SSU. Idag är han, liksom sångaren Angelo 

Meyer, fackligt aktiv och tycker att rollen som arbetsplatsombud 

för Kommunal och ”Shades of sanity” bara 

är olika sidor av samma mynt. 

I båda sammanhang arbetar han för att påverka samhället 

och ungdomars utanförskap är dagens viktigaste 

politiska fråga, menar Glenn. Genom sitt arbete på Beroendeklinikens 

enhet för unga vuxna ser han dagligen 

e xempel på unga som löser frustration inför växande krav 

i skolan, på arbetsmarknaden eller i letandet efter en lägenhet 

med missbruk, ofta bekostad av brottslighet. 

-Vi är väldigt illa ute, det gäller att ta tag i detta snabbt. 

Det här är vårt största samhällsproblem. Det är en tickande 

bomb och frustrationen växer, inte minst i nordöstra 

stadsdelarna. 

I låten ”Promised land” skildras ett land där förtvivlan 

och hopp står mot varandra. 

- Den handlar inte om religiösa värderingar även om det 

kan låta så. Det handlar om att det är lätt att stirra sig 

Shades of sanity består 

av Robert Bjärmyr, 

Kristján Kristinsson, 

Glenn Persson, 

Angelo Mayer och Jimmy 

Lindeman. Alla 

har jobb bredvid musiken 

och medlemskap i 

facket är en självklarhet 

för gruppen. Kommunal, 

IF Metall, SE- 

KO och SIF är de fackföreningar 

som gäller. 

blind på en dröm. Att först efter att man gett upp allt för 

att nå sin dröm, märker man att det man letar efter är 

det man precis lämnat bakom sig, säger Robert Bjärmyr. 

När unga bryts ner av droger och bygger nya identiteter 

kan musik spela en viktig roll, menar Glenn. Musik 

betyder oerhört mycket för unga idag och många ungdomar 

på glid är duktiga sångare eller musiker. Att fånga 

upp dem tidigt, ge alternativa förebilder till gängledare 

exempelvis via musiken och politiskt skapa platser där 

unga kan utveckla sina intressen är viktiga delar i att bekämpa 

utanförskapet, menar Glenn. 

-Vi har människor från hela världen i Göteborg som 

är kulturellt intresserade, det är en jättestor tillgång. Me n 

det behövs fler mötesplatser för vuxna där man kan träffas, 

visa upp sig och få respekt för något annat än brott. 

OCH ÄVEN OM Glenn anser att missbruk idag inte 

är en klassfråga, är det arbetarbarnen han i första hand 

vill sätta i rörelse. Dem når ”Shades of sanity” med sin 

musik som föreslår gemensamma visioner istället för dro gromantik. 

-Att få ut sitt politiska budskap behöver inte bara betyda 

att man sätter sig i en styrelse, vi vill förmedlar att 

det går att påverka och att ingenting är hopplöst! Vi är 

alla politiskt medvetna i bandet och på våra spelningar 

möter vi arbetarbarnen, de som inte går på teater, opera 

eller museum. 

Vill du heja fram ”Shades of sanity” till final så kom 

till Sticky Fingers den andra april. Publiken på plats röstar 

fram de band som går vidare. Åldergräns 18 år. För 

mer information se shadesofsanity.net. 

Sölvi Brädefors

”Det är lätt att stirra sig 

blind på en dröm, att man 

först efter att man gett upp 

allt för att komma till den, 

märker att man letar efter det 

man precis lämnat bakom sig” 


Här finns pengar att hämta 

Det finns många miljoner att hämta ur fonder 

och stiftelser. Efter insatser för att anpassa 

äldre stiftelsers inriktning på dagens förhållande 

är det också lättare att söka dessa. Ett 

exempel är ”Stiftelsen Pensionsinrättningen 

för ålderstigna eller sjukliga tjänare”. 

1849 bestämde sig ett antal välbeställda göteborgare för att donera 

pengar till gamla och sjuka tjäna- 

re i nöd och armod. Idag har stiftelsen 

”Pensionsinrättningen för ålderstigne 

eller sjuklige tjänare” tillgångar 

till ett värde av cirka 60 miljoner 

kronor. Stiftelsen, som förvaltas 

av Göteborgs kommun, delade förra 

året ut 1 300 000 kronor till 110 

personer i Göteborg. 

- Huvudändamålet när stiftelsen bildades 

var att stödja den tjänande klassen 

som det stod i stadgarna. Förut 

gällde det i första hand tjänstepigor. 

Men det har varit svårt att hitta dessa 

idag, därför ändrades stadgarna 1997, säger Cecilia Sundberg, 

ansvarig för stiftelseförvaltning på Danske Bank i Göteborg. 

Numera kan pengar sökas också av personer som bor i Göteborg 

och har haft vårdande yrken i minst 15 år. Med vårdande yrken 

menas sjuk-och åldringsvård samt vård i hemmet av anhörig, berättar 

Cecilia Sundberg. 

En ung tjej som dansar flamenco och 

en åldrad komiker med dåliga vitsar 

uppträder tillsammans på den lokala 

pizzerian i Göteborgs östra stadsdelar. 

Men en dag är det inte Allan som 

öppnar dörren när Jasmin ringer på i 

hans tvåa i Torp. Björn Runge skildrar 

öden i dagens Sverige i den 

nyskrivna pjäsen ”Mordet på en fd komiker” 

på Folkteatern. 

Björn Runges pjäs ”Mordet på en före detta komiker” 

i regi av Sanna Hultman hade urpremiär på Folkteatern 

i Göteborg den 8 mars. Att få en av Sveriges mest kända 

film- och teaterregissörer att skriva en pjäs speciellt 

för den egna teatern är en fjäder i hatten för Folkteatern, 

som hoppas på fyllda salonger när teatern nu är 

tillbaks på den egna scenen efter röriga ombyggnadsturer. 

Runge är mest känd för filmerna ”Mun mot mun” 

(2005), ”Vänd dig inte om” (2003) och ”Ha r ry och So nja” 

(1996). 

Den senare utspelar sig i Göteborg och dit återvänder 

den i Lysekil uppvuxne Runge med ”Mordet på en komiker”. 

Den inte helt sympatiske huvudpersonen Allan 

Gustavsson har lagt 36 år mellan sig och sin storhetstid 

som folkkär komiker på 60-talet och bor nu i en enkel 

våning i Göteborg. Men han är rädd. För vad? Det är 

dramats fråga i vars centrum även Allans barn och den 

unga Jasmin står, en ung flicka som Allans blivit bekant 

med och med vilken han uppträder i underhållningsbranschens 

bottenlag. En klassisk konfrontation där fördomar 

krockar mot verkligheten är Björn Runges egen 

beskrivning av texten. För huvudrollsinnehavaren Kim 

Lantz handlar ”Mordet om en fd komiker” om dagens 

Sverige sett genom ett antal människor. 

-En djävla bra pjäs, något man skrattar och gråter åt. 

Men framför allt är den spännande! Den är väldigt 

rungersk, om man säger så, säger Kim Lantz. 

Mötet mellan generationerna är en central del av pjä- 


Många äldre stiftelser har målgrupper som tillhör gångna tiders 

samhälle. För att inte pengar ska låsas in har under de senaste åren 

ett arbete pågått för att modernisera större stiftelser och fonders inriktning. 

-Ja, det finns många stiftelser av den här typen men de flesta har 

man sett till att ändra. Vi har ett krav på oss om avkastning på 80 

procent och det följer länsstyrelsen upp. 

Att vara ”behövande” har därför 

också anpassats till moderna tider. 

Sökande till ”Stiftelsen pensionsinr 

ä t t n i n g e n” ska ha sjuk- eller ålderspension 

och ha låga inkomster. 

-Man bör inte ha för hög årsinkomst, 

kanske runt 150 000. Din 

förmögenhet får högst ligga runt 

två basbelopp, cirka 80 000, men 

inte högre, säger Cecilia Su n d b e r g . 

1849 ville donatorerna hjälpa 

gamla tro t j ä n a re som jobbade heltid. 

Idag är stiftelsen flexibel när det 

gäller denna punkt. 

-Man kan slå samman alla år som en person har arbetat och då 

göra om tiden till heltid. Men man kan också tänka sig att få ett 

halvt bidrag. 


”att, genom lämpliga understöd, sörja 

derför, att de af den tjenande klassen, 

som af ålderdom eller obotliga 

krämpor betagits förmågan att fortfara 

i sitt tjenstekall och som genom 

välförhållande gjort sig deraf förtjente, 

varda för deras återstående dagar 

emot nöd och armod betryggade” 

Ur Stiftelsen Pensionsinrättningen för åldersstigne eller sjuklige tjänare 1849 

Folkan ger dig rabatt 

PÅ KO M I K E R M O R D 

sen. Kristin Falksten, scenskolelev, spelar 

Jasmin. 

- Hon är en tjej som drömmer och längtar 

efter något annat i livet, därför dansar 

hon. Hon är ingen dokusåpabrud utan 

en person med många sidor, kanske lite 

lillgammal. Därför tycker hon att det 

är spännande med Allans erfarenhet 

som artist. De får en slags far- dotterrelation 

som Allan aldrig haft tidigare. 

Pjäsen är jättebra och jätterolig men 

också väldigt drabbande. Den passar 

också för alla åldrar, här finns Ja smin 

som är i början av sitt liv, de 

vuxna barnen och Allan. 


Som en thriller presenterar 

Folkteatern 

vårens pjäs ”Mordet 

på en fd komiker”. 

Ond, bråd död är också 

en viktig ingrediens 

i Björn Runges 

pjäs om Allan 

Gustavsson, en gång 

Sveriges roligaste 

människa och älskad 

av alla. 

Gör så 

här om 

du vill 

s ö k a 

Är du intresserad av att 

söka medel ur ”Stiftelsen 

Pensionsinrättningen för 

åldersstigne eller sjuklige 

tjänare”? Ansökan om 

bidrag görs på särskild 

blankett senast den 10 

april 2008. Blanketten 

och mer information kan 

fås genom att ringa 

Danske Bank Kapitalförvaltning 

telefon 0752-48 

41 43 eller 0752-48 41 42 

Gå på din teater! Är du medlem i Kommunal kan du få rabatt på biljetter på Folkteatern. 

Mellan den 12 mars och den 29 mars betalar du 130 istället för 190 kronor för biljetter 

till ”Mordet på en fd komiker”. Folkteatern ägs av Göteborgs folkrörelser, bland annat 

Kommunalarbetareförbundet.

Fritt val för vem? 

Med expressfart driver den borgerliga regeringen på privatisering av äldreomsorgen. Nyligen 

presenterades LOV, lagen om valfrihetssystem, av äldreomsorgsminister Maria Larsson. 

I den ena kommunen efter den andra införs kundvalssystem. De utförare som blir 

godkända skall konkurrera om de äldre som behöver hemtjänst 

eller plats på äldreboende. 

Detta skall enligt de borgerliga skapa valfrihet för äldre, DEbatt 

en mångfald av verksamheter och få fler kvinnor att starta 

egna företag. 

För mig är valfrihet inte att välja mellan olika företag utan att kunna påverka innehållet 

i hjälpen, hur den utförs, när man får den och vilken person som kommer. Detta kräver 

ingen privatisering, däremot politiska beslut om att det är så här det skall fungera. I Falun, 

som i flera år arbetet på detta sätt, är både de äldre och personalen nöjdare när mer 

inflytande flyttats över till den äldre och den närmsta personalen. 

Ve rklig valfrihet kräver tillräckliga re s u r s e r. Det talar de borgerliga partierna tyst om. Is t ä llet 

för att sänka skatten med 80 miljarder så kan pengar satsas på mer personal i äldreomsorgen, 

sjukvården och på våra skolor och förskolor. Finns det för lite personal på äldreboendet 

är det svårare att tillgodose olika önskemål. Stressad hemtjänstpersonal hinner dåligt 

lyssna på hur den äldre vill ha det. 

I dag dominerar de stora vårdbolagen som Attendo Care och Carema den privata äldre o msorgen. 

Men varför skall 100-tals miljoner av skattepengarna gå till vinst till aktieägare när 

de kan användas till bättre äldreomsorg? Kanske blir det fler småföretag med kundvalsmodell 

i hemtjänsten. Men många borgerligt styrda kommuner kräver inte kollektivavtal, inte 

heller meddelarfrihet för personalen. I Nacka, som länge haft kundval, har bara 12 av 

48 företag kollektivavtal med facket. Den kommunala hemtjänsten har konkurrerats ut på 

grund av de inte får sälja tilläggstjänster, har kollektivavtal och vill ha bra arbetsförhållanden. 

Den borgerliga politiken slår direkt mot kvinnors arbetsvillkor i äldreomsorgen och 

mot det fackliga arbetet. Istället för rätt till heltid blir det fler osäkra anställningar och deltider. 

Småföretagen ger mindre möjligheter till utveckling och utbildning. Utan kollektivavtal 

blir det sämre lön och otrygga förhållanden. Alla vi som vill se en annan utveckling 

måste kämpa tillsammans för en äldreomsorg utan vinstintressen, med stort inflytande för 

de äldre och bra arbetsvillkor för de som jobbar i den. 

Eva Olofsson, riksdagsledamot från Göteborg 

och äldreomsorgspolitisk talesperson för vänsterpartiet 

Förhindra skambud vid 

o ffentlig upphandling 

När myndigheter, kommuner och andra offentliga arbetsgivare upphandlar tjänster borde 

det vara en självklarhet att anlita seriösa företag som följer spelreglerna på svensk arbetsmarknad. 

Risken är annars stor att skattemedel används för att sprida en dålig arbetsmiljö 

och slå ut seriösa företag som satsar på en god arbetsmiljö och som följer kollektivavtal, 

arbetsmiljö-, arbetstids- och arbetsrättslagar. Det kan inte vara skattebetalarnas avsikt. För 

de företag som vill arbeta under sund konkurrensförhållanden är det inte heller uppmuntrande 

om oseriösa företag kan vinna en upphandling enbart på grund av att man har ett 

lågt pris. Ett pris som arbetstagarna riskerar få betala genom en dålig arbetsmiljö som leder 

till ökad risk för skador, sjukdomar och ohälsa. 

Det är frustrerande att vid ett upphandlingsförfarande tvingas avstå från att ställa krav 

på att det ska finnas tydliga regler som gör att de som ska utföra arbetet kan garanteras 

trygghet och säkerhet på sin arbetsplats. Det finns dock en relativ enkel lösning på problemet. 

ILO (International Labour Organisation) är ett FN-organ med uppdrag att åstadkomma 

internationella regler på arbetsmarknaden för att förhindra att arbetare utnyttjas 

och exploateras. Det är ett trepartsorgan där de 177 medlemsländerna har representanter 

från både regering, arbetsgivar-, och arbetstagarorganisationer. 

Syftet är att samla dessa tre parter i ett gemensamt 

DEbatt arbete för social rättvisa och bättre levnadsförhållanden 

i alla länder. I ILO fastställs, genom att ta fram konventioner 

och re k o m m e n d a t i o n e r, globala normer för rättigheter 

i arbetslivet. Sedan är det meningen att staterna ska ratificera dessa. Att ratificera en 

k o n vention medför en tvåfaldig förpliktelse för medlemslandet, dels förpliktelsen att tillämpa 

konventionens bestämmelser, dels att godta åtgärder för internationell övervakning. 

En av dessa konventioner som Sverige fortfarande inte har ratificerat är nr 94, om sociala 

villkor vid offentlig upphandling. Ko n ventionen har till syfte att motve rka social dumpning 

vid offentlig upphandling och den har ratificerats av över 60 stater, däribland flera 

medlemsstater i EU. Danmark, Finland, Belgien, Cypern, Frankrike, Italien, Nederländerna, 

Spanien och Österrike tillhör denna grupp. Dessutom har Norge ratificerat konventionen. 

Sverige borde i likhet med dessa länder ratificera ILO:s konvention 94, om sociala 

villkor vid offentlig upphandling. 

En tydlig signal behövs som säger att skattemedel inte får användas för social dumpning 

eller osunda konkurrensförhållanden, och därför bör Sverige ratificera ILO:s konvention 

94 om sociala villkor vid offentlig upphandling. Riksdagen borde omgående besluta om 

att göra så. Det skulle gynna alla seriösa aktörer på arbetsmarknaden, framför allt dem som 

utför arbetet. 

Johan Kanmert, Kommunalmedlem och ledamot (s) regionfullmäktige i Västra Götaland 

Janne Josefssons 

palett har bara 

två färger 

I 

ett par TV-program har Janne Josefsson försökt vältra över skuldb 

ö rdan på facket för att skrupelfria arbetsgiva re exploaterar pappers- 

lösa invandrare. Det handlar om svartjobb med löner kring 30- 

40 kronor i timmen och helt oacceptabla arbetsförhållanden – alltså 

rena rovdriften av människor. 

Jag kan inte påstå att jag är särskilt förtjust i den journalistik Janne 

Josefsson ägnar sig åt. Han är rasande skicklig på att teckna slagkraftiga 

bilder i kritvitt och kolsvart utan hänsyn till att verkligheten oftast 

består av fler färger. De här programmen var starkt fackföre n i n g sfientligt 

vinklade. Men ändå – han satte fingret på ett växande problem 

på svensk arbetsmarknad: de 

papperslösas extremt utsatta situa- 

tion. 

Ingen vet hur många de är. Uppskattningar 

varierar från 10 000 till 

30 000, en del tror att de är ännu 

fler. De flesta finns i storstadsom- 

rådena. Många har kommit som asylsökande och gått under jorden 

när de fått avslag. Undantagslöst hamnar de i en tillvaro där de saknar 

alla rättigheter och är försvarslösa mot samvetslös exploatering. 

Det betyder att vi i Göteborg sannolikt har ett par tusen personer 

som arbetar papperslöst. Sett till hela arbetsmarknaden är de inte så 

många, men de är koncentrerade till vissa branscher och där är det 

ett problem. Det handlar t.ex. om restaurangbranschen och städjobb. 

Arbetsgivare som anlitar papperslösa till extremt låga löner utan skatt 

tränger ut riktiga jobb och sätter en press nedåt på arbetsvillkoren för 

andra. 

K 

ristdemokraterna kräver att papperslösa som har fasta jobb ska 

få arbets- och uppehållstillstånd. Det är ett cyniskt spel för 

galleriet. Som papperslös går det inte att ha ett riktigt jobb. 

Även om arbetsgivaren skulle vilja betala skatt kan han inte göra det 

eftersom den papperslöse saknar personnummer – och en anmälan 

till skattemyndigheten leder ofelbart till utvisning. Försök i andra länder 

med amnesti, d.v.s. att de som ger sig till känna får uppehållsoch 

arbetstillstånd, leder naturligtvis till en bättre situation för de berörda. 

Men studier från OECD visar att det samtidigt leder till att 

den illegala immigrationen ökar. Problemet blir egentligen större. 

I 

ANDERS 

tycker till 

nom journalistiken hyllas ”konsekvensneutralitet”. En journalist 

ska avslöja sanningen utan tanke på konsekvenserna. Jag kan in- 

stämma i det – även om jag tycker att Janne Josefsson driver det 

lite väl långt ibland. Nu ska det i ärlighetens namn sägas att de i TVprogrammen 

inte stack under stol med vad som är problemet här. 

Tittarna fick höra ett telefonsamtal till redaktionen från en papperslös 

som var förtvivlad över att ha blivit uthängd med tanke på följderna. 

Detta är fackföreningarnas dilemma. Till skillnad från Janne Josefsson 

kan vi aldrig tillämpa en kallhamrad princip om ”konsekve n s n eutralitet”. 

Tvärtom är ju syftet med vår verksamhet att värna de berörda 

och säkra goda arbetsvillkor. Men om vi uppmärksammar fall 

av exploatering av papperslösa leder det bara till att de utvisas. Samtidigt 

kan vi inte acceptera förekomsten av sådana jobb i Sverige. De tta 

är verkligen ett dilemma. 

LO har föreslagit att den arbetsgivare som utnyttjat en papperslös 

ska bli skadeståndsskyldig. Det löser inte alla problem men skulle åtminstone 

innebära att personen i fråga får med sig ett startkapital till 

hemlandet. Risken för arbetsgiva ren att åka dit skulle förhoppningsvis 

också verka återhållande på denna rovdrift av människor. 

Inte är det fackens fel att det ser ut som det gör. Men här finns nog 

mer för oss att göra. 

Anders Nilsson 

Kommunalare och 

LO-ombudsman 


Här hittar du din sektion 

G AT U B O L A G E T, 1 

O r d f. Ingemar Johansson 

E x p. Stenkolsgatan 2 

Po s t a d r. Stenkolsgatan 2 

417 07 Göteborg 

E x p. t i d : Onsd kl. 08.00 – 12.00 

Torsd kl.13.00-15.00 

Tel 031-368 46 40 

Fax 031-368 46 41 

e - p o s t s e k t i o n 1 . v a s t @ k o m m u n a l . s e 

S P Å RVÄGEN TEKNISK PERSONAL, 4 

O r d f. Kjell Andersson 

E x p. Folkets Hus, Olof Palmes Plats 

Po s t a d r. Folkets Hus,Olof Palmes Plats 


E x p.tid Ti s d a g, t o r s d a g. 

k l . 1 0 . 0 0 - 1 2 . 0 0 , 12.45-14.00 

Te l 031-13 40 63 

Fa x 031-774 00 84 


S P Å RVÄGEN TRAFIKPERSONAL, 5 

O r d f. Jan Sundberg 

E x p. Järntorget 7 

Po s t a d r. Järntorget 7, 413 04 Göteborg 

E x p. t i d M å n d a g, onsdag och fredag 

kl.0 8.00-12.00, 1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l . 031-711 00 26 

Fa x 031-711 09 82 


RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

S T O RGÖTEBORG, 7 

O r d f. Odd Andersson 

E x p. Fabriksgatan 1 

Po s t a d r. Box 5204,402 24 Göteborg 

E x p.tid Månd-fred kl. 0 8 . 3 0 - 1 5 . 3 0 

Te l . 031-335 26 54 

Fa x 031-335 27 55 


VA - V E R K E T, GRYAAB, 8 

O r d f. Mats Eriksson 

E x p. Tackjärnsgatan 7 

Po s t a d r. Box 123, 

424 23 A n g e r e d 

E x p.tid Onsdag kl. 1 3 . 0 0 - 1 5 . 3 0 

Te l 031-62 71 86 

Fa x 031-62 71 87 


K Y R K O G Å R D S F Ö RVA LTNINGEN OCH 

KYRKANS FÖRSAMLINGAR, 9 

O r d f. Christer Blomgren 

E x p. Kvibergs kyrkogård, 

Ko r t e d a l a v ä g e n 

Po s t a d r. Kvibergs kyrkogård, 

Ko r t e d a l a v ä g e n , 


E x p.tid Måndag–fredag kl. 09.15 – 10.15 

Te l 031-731 82 91 

Fa x 031-731 82 91 


IDROTT o PA R K m.fl., 10 

O r d f. Eive Gahnström 

E x p. Nya Ullevi, Hugo Levins väg 

Po s t a d r. G o t E v e n t 

Box 349, 401 25 Göteborg 

E x p.tid M å , t i , to 09.00-12.00 

Te l . 031-368 43 13,368 45 52 

Fa x 031-15 13 88 

e - p o s t s e k t i o n 1 0 . v a s t @ k o m m u n a l . s e 

FASTIGHET DISTRIKT GÖTEBORG,11 O r d f. 

Kent Corneliusson 

E x p. Lillhagsvägen 239 

Po s t a d r. Box 3005, 

422 03 Hisings Backa 

E x p. t i d Torsdag-fredag 08.00-11.00 

Te l . 031-343 72 20 

Fa x 031-55 06 89 


GÖTEBORGS UTBILDNINGSFÖRVA LTNING, 12 

O r d f. Mikael Ekberg 

E x p. K a t r i n e l u n d s g y m n a s i e t 

Po s t a d r. Skånegatan 14, 411 40 Göteborg 

E x p.tid Måndag kl. 8 . 0 0 - 1 2 . 0 0 , 

onsdag kl.1 2 . 0 0 - 1 6 . 0 0 , 

Tel 031-367 29 70,7 1 , 7 2 , 7 3 

Fa x 031-367 29 75 


ASKIM, TYNNERED, 13 

O r d f. Marianne Tono 

E x p. Topasgatan 40,1 tr 

Po s t a d r. 421 48 Västra Fr ö l u n d a 

E x p.tid Måndag kl. 1 3 . 0 0 - 1 6 . 3 0 , 

tisdag 08.00-11.00, tors 12.30-15.30. 

Te l . 031-366 44 66,- 6 7 , - 6 8 

Fa x 031-366 44 65 


GUNNARED, 14 

O r d f. Pia Norrlin 

E x p. Lövgärdets 

äldreboende 

Po s t a d r. Vaniljgatan 28 

424 45 A n g e r e d 

E x p.tid Måndag-torsdag 


k l . 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 031-365 10 52, 5 3 , 5 4 , 5 6 

Fa x 031-365 10 55 


K O RTEDALA, 15 

O r d f. Carina Dahlström 

E x p. Kortedala Torg 7 


E x p. t i d Måndag-torsdag 

k l . 8 . 0 0 - 1 1 . 0 0 

Te l . 031-365 30 66, 365 30 67 

Fa x 031-365 30 68 


CENTRUM, 17 

O r d f. Kerstin Billmark 

E x p. Stampgatan 38 

Po s t a d r. Stampgatan 38 


E x p. t i d Måndag-torsdag 

k l . 0 8 . 0 0 - 1 1 . 0 0 

Te l . 031-365 70 60 -61, - 6 2 

Fa x 031-365 70 63 


MAJORNA, ÄLVSBORG, STYRSÖ,18 

O r d f. Susanne Eliasson 

E x p. Kustgatan 3 


E x p.tid M å n d a g, tisdag och torsdag 

k l . 8.30 -11.00 

tisdag även kl.1 2 . 3 0 - 1 5 . 0 0 

Te l 031-365 95 60, - 6 1 , - 6 2 , - 6 3 , - 6 4 

Fa x 031-24 48 73 


TORSLANDA, BISKOPSGÅRDEN, 19 

O r d f. Siv Olsson 

E x p. Blåsvädersgatan 12 B 

Po s t a d r. 418 22 Göteborg 

E x p.tid M å , to kl. 08.00-11.00 

t i , ons 13.00-16.00 

Te l . 031-366 60 62, - 6 3 

Fa x 031-366 60 64 


BACKA, KÄRRA – RÖDBO, 20 

O r d f. Inga-Lill Alsterlind 

E x p Folkvisegatan 12 

Po s t a d r. 422 42 Hisings Backa 


tisdag – torsdag kl. 0 8 . 0 0 - 1 1 . 0 0 

Te l 031-366 88 90, 9 1 , 9 2 , 9 3 

Fa x 031-366 88 94 


HÖGSBO, FRÖLUNDA, 23 

O r d f. Lena Svensson 

E x p. Näverlursgatan 10 bv 

Po s t a d r. Näverlursgatan 10 bv, 

421 44 V Fr ö l u n d a 

E x p.tid M å n d a g, tisdag 09.00-12.00 

torsd 12.30-15.30 

Te l . 031-366 26 80-81-82-83 

Fa x 031-89 91 18 


L U N D B Y, TUVE – SÄVE, 24 

O r d f. Tina A r v i d s s o n 

E x p. Alice Bonthronsgatan 3 B 

Po s t a d r. Alice Bonthronsgatan 3 B, 


E x p.tid Måndag kl. 13.00-17.00 

Tisdag och torsdag 

k l . 0 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 031-22 48 17 

Fa x 031-22 88 12 


HÄRLANDA, 25 

O r d f. Christina Wennberg 

E x p. Torpagatan 14, vån 2 


E x p.tid Måndag k l . 0 8 . 3 0 - 1 1 . 0 0 , 1 5 - 1 8 

o n s, to 8.30-11.00 

Te l . 031-365 56 00, - 0 1 , - 0 2 

Fa x 031-707 39 48 


Ö R G RYTE, 26 

O r d f. Anita Stenborg 

E x p. S:t Pauligatan 30 


E x p.tid Måndag 13.00-16.00 

Tisdag-torsdag 8.30-11.00 

Te l . 031-365 66 01, - 0 2 , - 0 3 

Fa x 031-365 66 04 


L I N N É S TADEN, 27 

O r d f. Margareta Åvall 

E x p. Fjärde Långgatan 5 

Po s t a d r. Box 7184, 402 34 Göteborg 


k l . 0 9 . 0 0 - 1 1 . 3 0 

Te l . Te l . 031-365 86 75,365 85 38,365 80 

5 3 , 5 4 , 5 6 , 5 8 

Fa x 031-365 82 62 


LÄRJEDALEN, 28 

O r d f. Eva-Lena Berg 

E x p. Hjällbo Lillgata 6, 3 vån, 

(gamla VA - v e r k e t ) 

Po s t a d r. Box 2017,424 02 A n g e r e d 

E x p.tid M å n d a g, tisdag och torsdag 

k l . 08.30 – 11.00 

Te l . 031-365 29 80,- 8 1 , - 8 2 

Fa x 031-365 29 83 


BERGSJÖN, 29 

O r d f. Gerda Svendsen 

E x p. Kosmosgatan 25 


E x p.tid Måndag/onsdag 08.00-11.00 

Tisdag/torsdag 13.00-16.00 

Te l 031-365 44 86,365 44 88 

Fa x 031-365 44 87 


S T R Ö M S TAD, 30 

O r d f. Roger Persson 

E x p. Strömstad kommun 

Po s t a d r. Oslovägen 17 , 

452 35 Strömstad 

E x p. t i d Månd 08.30-18.00,lunch 13.00-14.00 

tisd 8.30-15.00, lunch 12.00-13.00 

fred kl. 0 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 0526-191 15 

Fa x 0526-191 16 


TANUM, 31 

O r d f. Ingela Andersson 

E x p. Ekdungevägen 2 D/24 

Po s t a d r. Ekdungevägen 2 D/24, 

457 31 Ta n u m s h e d e 

E x p. t i d Tisdag kl. 09.00-12.00 och 

1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l 0525-201 75 

Fa x 0525-207 10 


SOTENÄS, 32 

O r d f. Lise-Lotte Arvidsson 

E x p. Vid Centralförrådet 

Po s t a d r. Sotenäs kommun, 

456 80 Ku n g s h a m n 

E x p.tid Tisd-onsd kl. 0 9 . 0 0 - 1 2 - 0 0 , 

1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l . 0523-311 12 

Fa x 0523-708 12 


LYSEKIL, 33 

O r d f. Siv Linnér 

E x p. Folkets Hus, Kungsgatan 17 

Po s t a d r. Kungsgatan 17, 

453 33 Lysekil 

E x p. t i d Måndag –torsdag 

k l . 10.00-16.00 

Te l . 0523-613 145 

Fa x 0523-613 146 


MUNKEDAL, 34 

O r d f. Malin Servin 

E x p. Brudåsvägen 26 (Brudåstorg) 

Po s t a d r. Brudåsvägen 26 

455 31 Munkedal 

E x p. t i d Tisdag kl. 0 8 . 0 0 - 1 3 . 0 0 

Te l . 0524-182 78 -82, 

0524-181 28 ( h u v u d s k y d d s o m b ) 

Fa x 0524-261 51 


U D D E VALLA, Vård och Omsorg, 35 

O r d f. Anette Brattberg 

E x p. Junogatan 4,Uddevalla 

Po s t a d r. Junogatan 4, 

451 42 Uddevalla 

E x p. t i d Måndag-onsdag 

k l . 09.00-15.00 (Lunch 12.00-13.00) 

Te l . 0522-69 80 70 

Fa x 0522-69 80 72 


O R U S T, 36 

O r d f. Karin Rundblom 

E x p. Åvägen 6 

Po s t a d r. Box 92,473 23 Henån 

E x p. t i d Information om tel- och exp. 

tidermeddelas på telefonsvarare 

Te l . 0304-312 39 

Fa x 0304-306 05 


U D D E VA L L A - Service och Teknik, 38 

O r d f. Kjell Aronsson 

E x p. Junogatan 4 

Po s t a d r. 451 42 Uddevalla 


k l . 0 9 . 0 0 - 1 6 . 3 0 , 

(Lunch 12.00-13.00) 

Te l . 0522-69 80 71 

Fa x 0522-69 80 72 


TJÖRN, 39 

O r d f. Bertil Agostino 

E x p. c/o Tjörns kommun 

Po s t a d r. 471 80 Wa l l h a m n 

E x p. t i d Måndag kl. 1 4 . 0 0 - 1 6 . 3 0 , 

Torsdag 08.30-11.00 

Te l . 0304-60 11 20 

Fa x 0304-60 11 21 


MÖLNDALS KOMMUN, OMSORG, 40 

O r d f. Lena Sohlberg 

E x p. Prytzgatan 10 

Po s t a d r. Prytzgatan 10, 431 31 Mölndal 

E x p.tid Månd-tors kl. 0 9 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Fredagar stängt 

Te l . 031-27 10 81,27 11 82 

Fa x 031-87 74 55 


MÖLNDAL, 41 

O r d f. Kent Brattberg 

E x p. Skedebrogatan 1 

Po s t a d r. Skedebrogatan 1, 

431 82 Mölndal 

E x p.tid Måndag-onsdag 

k l . 1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

To r s d a g 

k l . 1 2 . 3 0 - 1 5 . 0 0 

Te l . 031-315 18 31, 3 2 

Fa x 031-27 42 20 


ÖCKERÖ, 43 

O r d f. Ronnie Bryngelsson 

E x p. Västra vägen 13 

Po s t a d r. Box 13, 430 91 Hönö 


torsdag 13.00-16.00 

Te l . 031-97 69 55,- 5 6 

M o b i l 0705-23 92 33, 0706-90 07 99 


H Ä R RYDA, 44 

O r d f. Marie-Louise Odbro 

E x p. Hönekullavägen 13 

Po s t a d r. 435 80 Mölnlycke 

E x p.tid Måndag - fredag 08.00-16.00 

Lunchstängt kl. 1 2 - 0 0 - 1 3 . 0 0 . 

F ö r s ä k r i n g s ä r e n d e n : tidsbeställning till 

första onsdagen i varje månad. 

Lunchstängt 12.00-13.00 

Te l . 031-724 63 94, - 9 6 

031-724 69 71, - 7 2 

Fa x 031-88 38 11 

K U N G Ä LV, 45 

O r d f. Maria Stéen 

E x p. Triogatan 5 

Po s t a d r. 442 34 Ku n g ä l v 

E x p.tid M å n d , t i s d , torsd kl. 0 8 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Fredag 08.00-14.00 

Te l . 0303 – 23 80 00, 23 94 00, - 0 1 , 

- 0 2 , - 0 3 , - 0 4 , - 0 5 

Fa x 0303 – 594 94 


LERUM, 46 

O r d f. Ingela Karlsson 

E x p. Hallinska villan, Fr ä n d e g å r d s v. 7 

Po s t a d r. Box 144,443 23 Lerum 


k l . 08.00 – 16.00, 

fredag stängt 

Te l . 0302 – 122 73 

Fa x 0302 – 175 65 


ALE, 47 

O r d f. Bertil A n d e r s s o n 

E x p. Nols Folkets Hus, 

Po s t a d r. Ale kommun, 449 80 A l a f o r s 

E x p.tid M å n d a g,tisdag och onsdag 

k l . 08.30 – 11.30 

tisdagar även kl.13.00 – 15.00 

Te l . 0303 – 33 04 23, 33 02 73 

Fa x 0303 – 74 15 55 


STENUNGSUND, 48 

O r d f. Lena Jansson 

E x p. Göteborgsvägen 20, 

Po s t a d r. Göteborgsvägen 20, 

Ko m m u n k o n t o r e t , 

444 31 Stenungsund 

E x p. t i d Måndag kl. 08.30-12.00 

Torsdag kl. 1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

HSO onsd 8.30-16.00 

Te l . 0303 – 683 69 

Fa x 0303 – 809 67 


PA RTILLE, 49 

O r d f. Anders Hagberg 

E x p. Björnbergs Väg 7 B 

Po s t d r. Björnbergs Väg 7 B, 

433 34 Partille 

E x p.tid Tisdag & torsdag kl. 1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l . t i d Tisdag & torsdag kl. 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 031-44 31 20,729 97 60, - 6 1 

Fa x 031-792 97 62 

e - p o s t s e k t i o n 4 9 . v a s t @ k o m m u n a l . s e

U D D E VALLA SJUKHUS, 50 

O r d f. Åke Mjölnevik 

E x p. F.d V å r d s k o l a n , 

Uddevalla sjukhus 

Po s t a d r. Uddevalla Sjukhus, 

451 80 Uddevalla 

Te l . t i d Måndag - torsdag 

k l . 0 9 . 0 0 - 1 1 . 0 0 , 1 3 . 0 0 - 1 5 . 0 0 

Te l . 0522-920 15,0522-921 86 

Fa x 0522-933 39 


K U N G Ä LVS SJUKHUS, 51 

O r d f. Rosa Gardtman 

E x p. K i r u r g h u s e t , plan 6 

Kungälvs sjukhus 

Po s t a d r. 442 83 Ku n g ä l v 

E x p. t i d Tisd-onsd kl.0 8 . 0 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 0303-988 40,41 Fa x 0 3 0 3 - 9 8 8 

41 


SU OMRÅDE SAHLGRENSKA, 5 2 

O r d f. Hans Ekström 

E x p. Ko m m u n a l , M a t s a l s b y g g n a d e n , 

Po s t a d r. Sahlgrenska universitetss 

j u k h u s e t , 413 45 Göteborg 

E x p.tid Månd-torsd 08.00-12.00 

Te l . 031-342 33 37,342 35 00 

Fa x 031-41 86 49 


SU OMRÅDE HJÄRTA KÄRL, OMRÅDE 

SINNESORGANENS SJUKDOMAR, 5 3 

O r d f. Lisa Svedestad 

E x p. Ko m m u n a l , Matsalsbyggnaden 

Po s t a d r. Sahlgrenska universitetss 

j u k h u s e t , 413 45 Göteborg 

Te l . t i d M å n d , o n s, tors 8-12 

Te l . 031-342 15 91,342 33 14 

Fa x 031-41 86 49 


V U X E N P S Y K I ATRI MÖLNDAL, 

SAHLGRENSKA, ÖSTRA, 5 4 

O r d f. Leif Glick 

E x p. S U, Fr o n t e c h u s e t , Torpavalls- 

gatan 9,Östra sjukhuset 


Tel.tid Tisdag-onsdag kl. 08.30 – 12.00 

Te l . 031-343 63 22 Fax 031-343 77 75 


SU OMRÅDE MÖLNDAL, 5 6 

O r d f. Karin Andersson 

E x p. Ko m m u n a l , Mölndals sjukhus, 

Hus A 5 

Po s t a d r. 431 80 Mölndal 

E x p. t i d Ti s d a g,o n s d a g,torsdag 

k l . 0 8 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l . 031-343 13 51,343 06 53 

Fa x 031-776 56 11 


SU OMRÅDE ÖSTRA, 5 7 

O r d f. Eva Kärrman 

E x p. S U, Fr o n t e c h u s e t , 

Torpavallsgatan 9 

Po s t a d r. S U, Fr o n t e c h u s e t , 


Östra sjukhuset 


Te l . t i d Måndag-torsdag 08.00-16.00 

Te l . 031-343 51 18 

Fa x 031-84 79 26 


DROTTNING SILVIAS BARN- OCH 

U N G D O M S S J U K H U S,5 8 

O r d f. Kathleen Schönemann 







E x p. t i d Månd-torsd 08.00-12.00 

Te l . 031-343 51 19 

Fa x 031-84 79 26 


SU OMRÅDE OSS OCH MEDOT, 5 9 

O r d f. Britt-Marie Otterdahl-Wa l l e n i u s 







E x p. t i d M å n d , torsd 

k l . 0 8 . 0 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 031-343 51 20 

Fa x 031-84 79 26 


O M R Å D E FÖRSÖRJNING, 

S E RVICE – SU, 6 0 

O r d f. Harri Ikonen 

E x p. Ko m m u n a l , Mölndals Sjukhus, 

G r i n d s t u g a n , Hus 7 A 

Po s t a d r. Mölndals Sjukhus, 

G r i n d s t u g a n , 431 80 Mölndal 

E x p. t i d Tisdag och torsdag 09.00-15.00 

Övrig tid hänvisas till gem. e x p 

Te l . 031-343 13 29 

Fa x 031-343 13 41 


K O R S 

& 

T V Ä R S 

Alltid på språng och full fart framåt! Denna gång handlar Kors & Tvärs om en yrkesgrupp med många olika viktiga arbetsuppgifter 

inom sjukvården, bland annat transporter och bevakning. Läs mer om dem i tidningen så får du kanske lite 

hjälp med att lösa krysset! Och när det är gjort kan du skicka in det till: 

Tidningen Kommunal Väst 

Vegagatan 27 

413 11 GÖTEBORG 

Då har du chans att vinna en av de biobiljetter vi skickar hem till de fem först öppnade rätta lösningarna. Vi behöver ha 

din lösning senast 11 april. Lycka till! 

Följande kluriga korsordsmästare knäckte Kors & Tvärs nr 1 och får en biobiljett med posten: 

N a m n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

A d r e s s . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

P o s t n u m m e r. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . O r t . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Te l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A r b e t s p l a t s . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Birgit Berggren, Hisings 

Backa, B e rnt Ka rlsson, 

Landvetter, Jan 

Larsson, Uddevalla, 

Inga Edwertz, Mölnlycke 

och Birgitta Akkus, 

Stenungsund. 

Vi gratulerar och önskar 

er alla ett trevligt biobesök! 


Att eldrivna spårvagnar inte släpper ut 

växthusgaser gör valet av spårvagn sedan 

länge till ett bra miljöval. Men alla känner 

inte till att elen sedan ett år enbart kommer 

från vatten, vind, sol och biobränsle. 

Att köra på ”grön el” genom förnyelsebara 

energikällor är Göteborgs Spårvägars 

bidrag till en bättre miljö. 

Sedan den förste januari 2007 köper Göteborgs Spårvägar 

”grön el” från producenten Plusenergi. Det egentliga namnet 

är ”Bra miljöval” och innebär att leverantören garanterar 

att all el är producerad med hjälp av förnyelsebara energikällor 

som vatten, vind, sol eller biobränsle. Kriterierna för 

att hjälpa kunder att köpa grön el har utarbetats av Svenska 

n a t u r s k yd d s f ö reningen. Genom att efterfråga förnyelsebar energi 

istället för energi av ändbara råvaror som olja eller gas bidrar 

konsumenter till den omställning mot ett ekologiskt hållbart 

samhälle är tanken. 

-Det här är en del av vår policy och Göteborgs stads miljömål. 

Vi vill bidra till en bra miljö. Ett färdmedel som redan 

är ett bra miljöval blir är nu ännu bättre. Sp å rvagnar släpper 

ju inte ut några avgaser men nu går vi ett steg längre, säger 

Christer Olsson, chef för affärsområde Sp å rvagnar på Göteborgs 

Spårvägar AB. 

Göteborgs spårvagnar slukar 47 miljoner kilowattimmar el 

under ett år och är därmed en storkonsument av el i Göteborg. 

Att vind, vatten, sol och biobränsle nu driver spårvagnarna 

kan förhoppningsvis också locka fler att ställa bilen och 

välja att åka kollektivt. Trots att Sp å rvägen inte valt att marknadsföra 

den ”gröna elen” lika hårt som andra aktörer så tror 

Christer Olsson att det kan leda till att fler väljer att åka spårvagnen 

när det är ett bra miljöval i dubbel bemärkelse. 

-Det hoppas jag. SJ har märkt vissa av sina lok som drivs 

med ”grön el” med en svala. Vi överväger också att göra något 

liknande. 


Telefonnummer till a-kassan 

0771-25 80 00 

mån-tors 9.00-15.00, fre 9.00-12.00 

A-kassan 

A-kassans besöksmottagning på Alströmergatan 4 

är öppen 

måndag-fredag 9.00-13.00 

2 

Mars 

2008 

B l å vagnar kör 

på g r ö n e l 

Posttidning B 

Adressretur: 

Kommunal Väst, Alströmergatan 4, 411 01 Göteborg 

2007 förbrukade Göteborgs spårvägar 47 miljoner kilowattimmar el. Allt ska 

enligt avtal med leverantören Plusenergi komma från förnyelsebara energikällor 

som vind, vatten, sol eller biobränsle. 

Talsvar: 020-29 24 10 dygnet runt 

Internet: www.kommunal.se/akassan 

dygnet runt 

A-kassans utbetalningsdagar 2008 

20 mars, 24 april, 22 maj 

19 juni, 24 juli, 21 augusti, 25 september 

23 oktober, 20 november, 18 december 

Kommunals medlemsredovisning 031-63 64 90 Måndag-fredag 9-12

Kommunal Väst nr 2 2008

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?