Gratis skolmat säkrare framtid - Svenska FN-förbundet

UTBILDNING 

Gratis skolmat 

säkrare framtid 

TIDNINGEN OM FN PÅ SVENSKA NR 1 2007

Maten får mer beröm än lärarna 

JAG TÄNKER PÅ ARBETEt på den folkhögskola som jag undervisar på då och då. Mitt ämne är journalistik 

och min uppgift är framför allt att lära ut hur man skriver reportage. När klockan närmar sig halv tolv 

och det snart är dags för lunch är det några elever som tittar på klockan så gott som varje minut. 

Några elever ser nästan sömndruckna ut. Så säger jag att det är dags för lunch. Alla vaknar till och 

några till och med springer till matsalen för att helst komma först i kön. Lunchen är uppskattad och nu 

har kocken, som har sitt ursprung på Sri Lanka, också bestämt sig för att laga till veganmat varje dag. 

Det har funnits en tid på folkhögskolan när de ekonomiska medlen började tryta, bidragen från 

staten skars ned och diskussionerna om naturlig avgång i lärarkåren började komma igång. Pensionärerna 

skulle inte ersättas med nya friska krafter. Fast det är klart, om vi lade ned köket och sparkade 

kökspersonalen skulle det fi nnas medel för nya lärare. 

Det fanns också elever som tyckte att maten på skolan var alldeles för dyr och att man skulle kunna 

fi xa den själv för en betydligt billigare penning. Samtidigt är det alltid maten som får mer beröm än 

lärarna i den årliga utvärderingen. 

Då var det fl era som satte ned foten, som det heter, och krävde att köket måste få fi nnas kvar. För 

om våra elever inte får mat i sig då orkar de inte gå en hel dag i skolan och framför allt lär de 

sig ingenting. Det verkar också vara så att den lagade maten på skolan är den enda närings- 

riktiga födan fl era av eleverna får i sig under en dag. 

Kopplingen mellan mat och förmågan att ta in kunskaper är väl känd. Samma sak är det 

med relationen mellan mat och aktivitet. När man är hungrig är det svårt att kräva förändringar, 

då är man bara ute efter att så snabbt som möjligt få någonting i magen. 

I skolan får eleverna lära sig vad demokrati och mänskliga rättigheter innebär 

så att de själva inser att de har rätt att föra fram sina åsikter och påverka samhället 

de lever i. Detta sker förstås också i Sverige. FN-förbundet genomför särskilda 

FN-rollspel för att elever på högstadie- och gymnasieelever ska få insyn i 

hur FN systemet fungerar. FN-rollspelet har nu också gått på export, bland annat 

till Litauen. 

FN-förbundets kampanj ”Skolmat blir kunskap” går helt i linje med resonemangen 

på ”min” folkhögskola – även om världarna är så vitt skilda. Gratis mat 

i skolan gör att hungriga barn kommer till skolan. I fattiga delar av världen kan 

denna metod fördubbla antalet elever i grundskolan på ett enda år. 

Gratis mat i skolan är också en metod för att nå FN:s millenniemål som bland 

annat siktar på att fattigdomen och hungern ska åtminstone halveras inom de närmaste 

åren. Gratis mat i skolan behövs egentligen för att uppnå FN:s alla åtta millenniemål, 

där det andra går ut på att alla barn i världen ska gå i grundskolan år 2015. 

Jag tänker på mina elever som ibland klagar på att maten kostar för mycket. Tänk 

om de avsatte en tia varje dag, då skulle de kunna bjuda fem barn i ett fattigt land på en 

skollunch. Det betyder i förlängningen att barnen orkar gå i skolan. Och det i sin tur att 

fl ickor och pojkar får en utbildning så att de lättare kan hitta en försörjning. 

HOLGER NILÈN, vikarierande redaktör 

holger@context.nu 

Världshorisont 

FN-förbundet 

Box 15115 

104 65 Stockholm 

Tel 08-462 25 40 

Fax 08-641 88 76 

E-post varldshorisont@fn.se 

www.fn.se 

Redaktör, vik: Holger Nilén 

Ansvarig utgivare: Aleksander Gabelic 

Layout: Thomaz Grahl, Grahlstänk AB 

www.adamedia.se 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Artikelförfattarna svarar själva för 

innehållet i respektive artikel. 

Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) 

Postgiro: 50990 – 1 

Världshorisont utges av FN-förbundet. 

Tryckeri: Federativ Tryckeri ab, Stockholm 

ISSN 0042-2134 

Världshorisont trycks på Munken Print 

Extra som är Svanen-godkänt. 

Omslag 

Thomaz Grahl 

FN-FÖRBUNDET är Sveriges största 

para plyorganisation och folkrörelse för 

globala frågor. Vår grundidé är att föra 

samman individer och organisationer i ett 

gemen samt arbete för ett starkare FN. 

FN-för bundet verkar genom information, 

kommu nikation, opinionsbild ning och 

globalt samarbete för fred och rättvisa i 

hela världen i enlighet med FN-stadgans mål 

och principer. 130 riks orga nisationer är idag 

an slutna till FN-förbundet. Vi har dessutom 

7000 enskilda medlemmar i 120 föreningar 

och distrikt över hela landet. 

På ett internationellt plan ingår FN-förbundet 

tillsammans med över 100 andra 

FN-förbund i världen i WFUNA, World 

Fede ration of United Nations Associ ations, 

som är FN-förbundens kanal in i FN-systemet. 

Till sammans påverkar vi regeringar, EU, 

företags ledare och andra makthavare för 

att stärka stödet till FN. Utgångspunkten är 

FN:s millen niedeklaration. 

Som medlem i FN-förbundet får Du 

inbjudningar till kurser, seminarier och 

studie resor, medlemspriser på material och 

andra produkter samt 4 nummer per år av 

Världs horisont. Du får möjlighet att delta i 

utbild nings- och opinionsbildnings arbetet 

i Din FN-förening, medverka i förbundets 

kampanjer samt kan utbilda Dig till FNinformatör. 

Om Du är under 26 år får Du 

inbjudningar till ungdomsaktiviteter. 

Har Du frågor till FN-förbundet, vill du 

bli medlem eller prenumerera på Världs - 

horisont, ring 08-462 25 40 eller e-posta 

till info@fn.se. 

Världshorisont säljs i buntar till följande 

priser (porto tillkommer): 

10 exemplar: 150 kronor 




För medlemmar i FN-förbundet gäller 

särskilda priser, kontakta redaktionen

innehåll 

UTBILDNING 

Gratis skolmat 

säkrare framtid 

världs 

horisont 

h 1 2007 

KAMBODJA FN:S MATRANSONER GER SKOLBARNEN ORK 5 

Svenska FN-förbundets nystartade kampanj ”Skolmat blir kunskap” gäller bland annat Kambodja. 

Kampanjen är kopplad till FN:s livsmedelsprogram WFP. Under 2005 fi ck närmare 22 miljoner barn i 

74 länder gratis skolmat genom WFP. 

Av HOLGER NILÉN och DAVID DAHMÉN. 

JORDANIEN BARNARBETE OCH INGEN SKOLA 11 

Den största fl yktingvågen i Mellanöstern sedan Palestinakrisen 1948 äger rum just nu i länderna omkring 

Irak. Sedan den USA-ledda invasionen 2003 beräknas två miljoner irakier ha fl ytt. Många riskerar 

att skickas tillbaka. Att gå i skolan är ofta svårt och många unga tvingas till barnarbete för att kunna 

försörja familjen. 

Av BENGT SIGVARDSSON 

LIBANON SKOLORNA BYGGS UPP IGEN 12 

Under de sista 36 timmarna före eldupphör i kriget mellan Israel och libanesiska Hizbollah öste Israel 

klusterbomber över södra Libanon. I varje bomb ingick hundratals mindre laddningar. Många vuxna 

och barn har skadats svårt av dessa. I kriget har också fl era hundra skolor förstörts. Mitt i allt detta 

sker nu återuppbyggnaden av landet. 

Av BENGT SIGVARDSSON 

FN-ROLLSPEL GER UNGDOMAR POLITISK INSIKT 14 

FN-rollspel eller Model United Nations startade efter andra världskriget. Det är som ett mini-FN, där 

elever på högstadiet eller gymnasiet läst in sig på de länder de ska företräda. Svenska FN-förbundet 

arbetar för att sprida rollspelet även utomlands, exempelvis Litauen. 

Av MARIA DAHMÉN och HOLGER NILÉN 

DE FATTIGA DRABBAS MEST AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA 20 

I samband med att FN:s klimatpanel presenterade sin rapport om klimatförändringar betonar FN:s 

nye generalsekreterare Ban Ki-moon att det är de fattiga länderna i Afrika som drabbas mest. Trots 

att det är de som är minst ansvariga för den globala uppvärmningen. 

SVENSKT STÖD TILL DEMOKRATIFONDEN 31 

Ordföranden i Svenska FN-förbundet Aleksander Gabelic är mycket nöjd över att Sverige beslutat 

sig för att ge sitt stöd till FN:s demokratifond UNDEF. ”Jag vill gärna tro att FN-förbundets opinionsbildning 

…har bidragit…”, skriver han. 

Av ALEKSANDER GABELIC 

världshorisont 4/ 06 3

RÄTTEN 

ATT GÅ I SKOLAN 

– Det är möjligt att uppnå millenniemål 

två, tror Louise Croneborg, projektledare 

för millenniemålskampanjen på Svenska 

FN-förbundet. 

För att alla barn ska kunna gå klart en 

grundskoleutbildning så måste de globala 

anslagen till utbildning dubblas från 3,5 

till 7 miljarder dollar per år. Beräkningar 

visar att 20 utvecklingsländer kommer att 

lyckas. Latinamerika och Karibien har 

gjort störst framsteg sedan 1990. Där har 

inskrivningen i grundskolan ökat från 86 

till 96 procent. Den största utmaningen 

fi nns i Afrika söder om Sahara där ungefär 

hälften av alla barn aldrig slutför 

grundskolan. 

– Att eleverna kommer till skolan räcker 

inte alltid för att uppnå målet. Barnen 

behöver skolmat, skolan och vägen dit bör 

vara säker för både fl ickor och pojkar och 

avgifter för uniformer och utbildning 

måste avskaffas. Utbildningen av lärarna 

behöver också utvecklas liksom hela utbildningssystemet, 

framhåller Louise 

Croneborg. 

Millenniemål 2 har kopplingar till alla 

de andra sju millenniemålen, men kanske 

allra tydligast till millenniemål 1, att extrem 

fattigdom och hunger ska utrotas. 

Andelen människor som lever på mindre 

än en dollar om dagen och andelen hungrande 

människor ska halveras. Forskning 

bekräftar att en allmän grundutbildning 

är den mest effektiva investeringen för ett 

lands ekonomi. Utbildning ger människor 

större möjligheter att få jobb och därmed 

kunna försörja sig. Kunskaperna gör det 

också lättare att driva och påverka demokratin. 

Millenniemål 3 som bland annat inne- 

4 världshorisont 1/ 07 

Alla barn i hela världen ska ha möjligheten att börja och avsluta 

grundskolan. Det är FN:s andra millenniemål, som ska vara uppnått 

2015. Om detta blir verklighet påverkas genomförandet av 

alla de andra millenniemålen i positiv riktning. 

bär att könsdiskriminering i all 

utbildning ska avskaffas har en 

tydlig koppling till kravet på 

grundskola för alla. Utbildningen 

för fl ickor prioriteras 

liksom bekämpandet av hiv/ 

aids. Kvinnor som fullföljt sin 

skolutbildning föder färre och 

friskare barn. Utbildade föräldrar är 

också benägna att sända sina egna barn 

till skolan. 

Att antalet barn som dör före fem års 

ålder ska minska med två tredjedelar före 

2015 (millenniemål 4) är också beroende 

av kunskap och utbildning. Kvinnor behöver 

exempelvis kunna läsa sig till hur 

de använder mediciner och tillagar sockersaltlösning 

när barnen drabbats av diarréer 

och därpå följande uttorkning. 

Att mödradödligheten ska minska med 

två tredjedelar (millenniemål 5) har också 

en tydlig koppling till läskunnighet. 

Läs- och skrivkunnigheten minskar risken 

för att kvinnans egna barn ska svälta, 

hon gifter sig senare och får färre barn. 

Kvinnor som gått i skolan har bättre kunskap 

om hälsa och familjeplanering. 

Sjätte millenniemålet – att stoppa 

hiv/aids och andra sjukdomar påverkas 

också direkt av läs- och skrivkunnigheten. 

Undersökningar visar att risken att 

smittas av hiv/aids ökar med det dubbla 

för unga människor som inte går ut grund- 

I Jamibani på Zanzibar går eleverna i skolan 

endast på förmiddagen. Där är man stolt över 

att man lyckats stoppa malarian det senaste året 

mycket tack vare undervisningen på skolan. 

FOTO HOLGER NILÉN 

skolan. Studier visar också att läskunniga 

fl ickor var fyra gånger kunnigare i hur 

man undviker att drabbas av hiv/aids än 

de som inte kunde läsa och skriva. 

– Att säkerställa en miljömässigt hållbar 

utveckling har en mindre tydlig koppling 

till utbildningsmålet. Men tillgång 

till rent vatten och fungerande toaletter, 

som millenniemål sju innefattar, 

är också nödvändigt för att 

utbildning ska ge unga människor 

möjlighet att påverka sina 

egna liv, säger Louise Croneborg. 

Det sista och åttonde millenniemålet 

innehåller fl era delar, bland 

annat att livsviktiga läkemedel ska fi nnas 

till överkomliga priser i utvecklingsländerna, 

att anständiga och produktiva arbeten 

för ungdomar utvecklas samt att ny 

teknik inom information och kommunikation 

görs tillgänglig för alla. Grunden 

för att alla delarna är att utbildningen 

också fungerar. 

Rättigheten att lära sig läsa och skriva 

ingick redan i FN:s allmänna deklaration 

från 1948. Men fl era grupper står delvis 

utanför utbildningssystemet som världens 

600 miljoner funktionshindrade. 90 

procent av barn med funktionshinder i 

Afrika går exempelvis inte i skolan. Uppemot 

350 miljoner människor som tillhör 

ursprungsfolk, som talar 5 000 olika 

språk och bor i 70 länder, har också hamnat 

utanför. I Vietnam exempelvis är läs- 

och skrivkunnigheten 87 procent men 

bland vissa ursprungsfolk där är siffran 

endast 4 procent. 

Holger Nilén

KAMBODJA 

FN:s matransoner ger 

skolbarnen ork 

Under senare år har andelen 

fl ickor i Kambodjas 

grundskolor fördubblats. 

Det gäller även de 

allra fattigaste provinserna 

där avhopp i tio till 

tolvårsåldern varit ett 

stort problem. 

Många av fl ickorna skulle 

inte orka med skolarbetet 

om de inte fi ck 

dagliga matransoner från 

FN:s livsmedelsprogram 

World Food Program, 

WFP. 

– Barnen skulle ha svårt att ta till sig undervisningen 

på lektionerna om de inte 

fi ck någon frukost eller lagad mat mellan 

passen, konstaterar UNICEF:s representant 

Kampong Suong. 

Maten från WFP består av ett livsnödvändigt 

tillskott av näringsrik mat: ris, 

torkad fi sk och annan proteinrik mat som 

barnen är vana vid. Totalt får inte mindre 

än 290 000 kambodjanska skolbarn extra 

kost från WFP. 

Samtidigt som barnen är i skolan kämpar 

deras föräldrar för att få ihop till livets 

nödtorft. 

Överallt på landsbygden i det fattiga Prey Veng opererar traffi ckingligor. 

Vägen till skolan kan därför vara farlig på sina ställen. 

Kambodja är ett av världens fattigaste 

länder med en medelinkomst på cirka 300 

dollar (2 100 kr) om året. Omkring en 

tredjedel (35 procent) av befolkningen får 

klara sig på mindre än en tia om dagen 

och 90 procent av dem lever landsbygden. 

Lärarna arbetar i skift 

Decennier av krig och väpnade konfl ikter 

har slagit sönder den sociala och ekonomiska 

infrastrukturen. Ett par generationer 

av utbildade människor har gått förlorade. 

Bristen på lärare är stor och många 

arbetar i skift för att täcka lärarbristen. 

I många fattiga länder runt om i världen 

arbetar man intensivt med att försöka 

infria de så kallade millenniemålen som 

antogs av FN år 2000. 

Det handlar bland annat om att till år 

2015 utrota den värsta fattigdomen och 

hungern och se till att alla barn får möjlighet 

att gå i skolan. 

Det var mot den här bakgrunden som 

Kambodja valde att satsa på skolundervisning 

och utbildning vid sidan av landsbygdsutveckling 

i bred bemärkelse. Det 

visade sig vara ett riktigt drag. 

världshorisont 1 / 07 5

6 världshorisont 1/ 07

Skolan är räddningen för 

fl ickorna på Kambodjas 

landsbygd, där många kommer 

från mycket fattiga hem. 

I den synnerligen fattiga Prey Veng-provinsen 

i sydöstra delen av landet, där alla 

ansträngningar hittills gått till att skaffa 

mat för dagen, där skickar man nu sina 

döttrar till skolorna. Både eleverna och 

deras familjer är införstådda med vikten 

av att lära sig räkna och skriva. 

– Vi valde att satsa på fl ickorna för att 

uppnå ett av de viktigaste millenniemålen, 

säger statssekreteraren i Planeringsministeriet, 

Kim Saysamden, som håller i 

Kambodjas arbete med millenniemålen. 

Kunskaper för livet 

En bidragande orsak till de goda resultaten 

kan vara satsningen på en integrerad, 

yrkesförberedande utbildning i skolan. 

Åtminstone en dag i veckan avsätts till så 

kallade ”life skills” (kunskaper för livet), 

där fl ickorna får en genomgång av grunderna 

i yrken som sömnad och småskalig 

tillverkning av prydnadsföremål. Flickorna 

får också undervisning i hygien och 

hälsofrågor, inklusive förebyggande hiv/ 

aidsinformation. 

– På sikt får vi också ut fl er fl ickor i förvärvslivet 

och kan därmed minska fattigdomen 

på landsbygden, tillägger Saysamden. 

13-åriga Leng Nivath är en av de 

många fl ickor som stannat kvar i skolan 

som ett resultat av den nya satsningen. 

Hon går nu på sitt femte år på Por Torngskolan 

efter en försenad skolstart. Tidigare 

har hon behövts hemma. Por Torngskolan 

är en av de många slitna skolor som 

gjorts mer attraktiva för fl ickorna genom 

upprustning av klassrum och toaletter. 

Lengs familj tittar med beundrande 

blickar på dottern, när hon lägger skolväskan 

över axeln och gör sig klar att gå till 

skolan. Men så har familjens yngsta dotter 

också begåvats med ett av de stipendier 

som tilldelats fl ickor från särskilt fattiga 

hemförhållanden. 

– Lengs framgångar i skolan, där hon 

placerat sig i täten vid de fl esta prov, har 


Tidigare har det varit få kambodjanska fl ickor förunnat att få lära sig räkna och skriva. 

smittat av sig på hennes familj, där pappan 

länge varit arbetslös och barnens bidrag 

till försörjningen varit ett nödvändigt 

ont. Nu verkar hela familjen ha fått 

sig en vitamininjektion, berättar Kampong 

Suong. 

Prostitutionen lurar runt hörnet 

Farorna är annars många för fl ickorna i 

Prey Veng och andra fattiga provinser i 

Kambodja. 

Handeln med fl ickor, så kallad ”traf- 


fi cking”, har vuxit explosionsartat. De 

skrupelfria ombuden från traffi ckingligorna 

i regionen vet att frestelsen är svår 

för familjer som har små eller obefi ntliga 

inkomster. Det gäller i synnerhet Prey 

Veng. Bristen på arbete gör att många 

unga kvinnor hamnar i de stora textilfabrikerna 

i huvudstaden Pnom Penh där 

prostitutionen lurar runt hörnet. 

– Av den här anledningen får fl ickorna 

också lära sig vad de har för rättigheter 

som kvinnor i samhället och att vara upp- 

märksamma, säger Kampong Suong. 

På Kambodjas planeringsministerium, 

som arbetar med FN:s millenniemål, 

gläds man åt den framgångsrika satsningen 

på skolfl ickor. Framgångarna i Prey 

Veng kan nu visas upp i andra delar av 

landet. Samtidigt är den kambodjanska 

regeringen i högsta grad medveten om att 

det här bara är en del av det ”lyft” som 

världens ledare hoppades på när millenniemålen 

antogs. 

David Dahmén TEXT O FOTO

Skolan lockar 

hungriga 

Skolmat blir kunskap. Det är Svenska 

FN-förbundets nystartade kampanj 

som ska få fl er barn att gå i skolan. 

Kampanjen är kopplad till FN:s 

livsmedelsprogram WFP, som arbetat 

med gratis skolmat i fyrtio år. 

FN-förbundet har valt att satsa på fem 

länder: Afghanistan, Demokratiska Republiken 

Kongo, Etiopien, Nicaragua och 

Kambodja 

– Vi har försökt välja länder där verksamheten 

fungerar väl och där ytterligare 

stöd behövs. Vårt stöd fortsätter till de 

projekt som WFP inlett. På sikt är tanken 

att länderna själva ska ta över hanteringen 

av skolmaten genom stöd från sina regeringar, 

förklarar Eva Brattander, projekthandläggare 

på FN-förbundet. 

Lokala råvaror 

Ett av målen är att den mat som serveras 

ska vara gjord på lokala råvaror. Ofta får 

skolorna hjälp av föräldrar och kökspersonal 

som sedan lagar sådan mat som barnen 

är vana vid. Barnen får åtminstone ett 

mål näringsrik mat om dagen – som frukost, 

mellanmål på förmiddagen eller som 

lunch. 

– Att barnen få mat gör att de kan ta 

till sig kunskapen bättre och får det lätttare 

att koncentrera sig. 

I dag går omkring 350 miljoner barn i 

världen och lägger sig hungriga. 100 miljoner 

barn som skulle ha gått i lågstadiet 

går inte i skolan. 150 miljoner barn lämnar 

skolan innan de gått igenom grundskolan. 

Idén är enkel: gratis skolmat gör att 

hungriga barn kommer till skolan. En utbildning 

breddar deras möjligheter i livet 

– inte minst för en framtida försörjning – 

och så hjälper det till att ta dem ur den 

värsta fattigdomen. År 2005 fi ck 21, 7 miljoner 

barn i 74 länder gratis skolmat genom 

WFP:s stöd. 

– WFP har som långsiktigt mål med 

Nicaragua är ett av de fem länder som ingår i 

FN-förbundets stöd till WFP:s skolmatsarbete. 

Nicaragua är ett av de fattigaste länderna i 

Centralamerika. FOTO WFP/SABRINA QUEZADA 

sin skolmatsverksamhet att få regeringar 

världen över att införa nationella skolmatsprogram 

som erbjuder näringsrik 

och näringsriktig mat till alla barn som 

behöver detta. 

Matpaket till familjen 

I verksamheten kan också matpaket till 

barnens familjer ingå. Dessa ”paket” kan 

bestå av exempelvis mjöl och vegetabilisk 

olja och är tänkta som en form av 

stöd för den förlust av arbetskraft som familjen 

kan uppleva när barnet går i skolan. 

Detta är särskilt viktigt för fl ickorna. 

Av de barn som inte går i skolan är ungefär 

två tredjedelar fl ickor och av dem 

som slutar skolan i förtid är de fl esta fl ickor. 

Undersökningar visar att gratis skolmat 

gör att färre fl ickor slutar i mellanoch 

högstadieåldern. De visar också att 

fl ickorna i skolan ökade med 28 procent 

och pojkarna med 22 procent – i synnerhet 

under programmets första år. Gratis 

skolmat är viktig för speciellt utsatta barn, 

som är föräldralösa eller HIV-smittade. 

– Att fattiga barn får 

gratis skolmat gör 

det lättare för dem 

att lära sig saker 

och koncentrera sig, 

säger Eva Brattander, 

projekthandläggare 


FOTO: HOLGER NILÉN 

Men skolmat i sig är inte 

tillräckligt för att stödja fattiga 

barns skolgång. WFP 

har ett särskilt åtgärdspaket 

som dessutom innehåller rent 

dricksvatten, fungerande toaletter, behandling 

mot mask, byggande av skolträdgårdar 

för att kunna odla egna grönsaker 

och grundläggande utbildning i 

hälsa, hygien samt hur man undviker att 

drabbas av malaria och HIV. 

Barnens framtid 

– Ett näringsrikt mål mat om dagen i skolan 

är ett relativt enkelt sätt att ge fattiga 

barn chansen att utbilda sig. Det har också 

en direkt koppling till barnens framtida 

möjlighet att få ett jobb. 

Tack vare stöd från olika givare har 

skolmatsarbetet kunnat fasas ut i 38 länder. 

Men WFP behöver mera stöd för sitt 

fortsatta arbete. 

– Får WFP in mer ekonomiskt stöd så 

har de en plan och ett system för hur ännu 

fl er barn ska få gratis skolmat, säger Eva 

Brattander. 

Holger Nilén 

www.ths.se 

Teologiska högskolan 

Stockholm 

Högskolan för dig som 

vill studera Mänskliga 

rättigheter och demokrati 

MR-programmet, 2 år 

Fristående kurser 

Uppdragsutbildning 

Välkommen till Öppet Hus på THS 

fredag 9 mars 2007! 

Programmet Mänskliga rättigheter och 

demokrati (MR) ges i samarbete med 

DemokratiAkademin och Fonden för 

mänskliga rättigheter. 

Teologiska Högskolan Stockholm 

Åkeshovsvägen 29 • 168 39 Bromma 

Tel 08-564 357 00 • www.ths.se 


. 

FN och millenniemålen 

Det handlar om människors överlevnad! 

Lär dig mer, ta ställning, engagera dig och påverka för att målen ska nås! 

FN:s millenniemål: människorna bakom 

siffrorna 

I studieboken möter du personer och familjer i 

Vietnam, Kenya, Sri Lanka, Afghanistan, Colombia, 

Sydafrika och Kambodja. Var och en av dem har en 

berättelse som berör och angår oss alla. Åtta millenniemål, 

åtta länder, varav Sverige är det åttonde. 

Förutom berättelserna, fi nns det fakta om varje mål 

och varje land. Förslag till frågor att diskutera och 

aktiviteter att göra ingår. Boken avslutas med ett 

rollspel. Boken på 112 sidor är utgiven av FN-förbundet 

och NBV. 

Pris: 75:- (medlemspris 50:-) 

Antal ex ____ 

Världsbankens rapport: en global 

granskning av millenniemålen 

Världsbanken menar att ekonomisk tillväxt främjar 

mänsklig utveckling och bidrar till att millenniemålen 

nås. Rapporten fokuserar på bistånd, handel 

och samhällsstyrning. Den lyfter fram de regionala 

skillnaderna som fi nns när det gäller arbetet för att 

nå millenniemålen. 

Antal ex ____ 

GEO 2006: en översikt över vår 

förändrade miljö 

Rapporten är utgiven av FN:s miljöprogram UNEP. 

Den beskriver världsdel för världsdel de miljömässiga 

förutsättningarna för att millenniemålen ska 

nås. Utmaningar som energibehov, luftföroreningar 

och klimatförändringen som bland annat leder till 

att åkerarealen minskar på vissa håll och ökar på 

andra tas upp. 

Antal ex ____ 

Jag/vi är medlem i ___________________________ FN-förening/FN-distrikt/FN-förbundet 

Skola/organisation/etc _______________________________________________________ 

Kontaktperson _____________________________________________________________ 

Adress ___________________________________________________________________ 

Postnr _______________________ Postort ______________________________________ 

E-post ___________________________________ Tel _____________________________ 

Fakturaadress ______________________________________________________________ 

Postnr _______________________ Postort ______________________________________ 

FN:s generalsekreterares rapport: 

internationell migration och utveckling 

Rapporten utgör ett underlag för pågående diskussioner 

i FN-systemet om internationell migration, vilken 

betydelse den har och hur den påverkar utvecklingen 

lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Den handlar 

bland annat om högutbildade arbetstagare som migrerar, 

hur mycket pengar migranter skickar hem och hur 

dessa används. 

Antal ex ____ 

UNDP:s rapport om mänsklig utveckling i 

arabvärlden: kvinnors infl ytande måste öka 

Rapporten publiceras av FN:s utvecklingsprogram men 

skrivs av oberoende forskare från den arabiska regionen. 

För att få till stånd mänsklig utveckling måste 

kvinnor få en bättre ställning i samhället och inte som 

hittills diskrimineras inom politik, näringsliv, hälsovård 

och utbildning. Kvinnors rättigheter måste respekteras 

såväl i samhället som i familjen. 

Antal ex ____ 

Varje rapport sammanfattas på 24 sidor. 

Pris: 25:- (vid beställning av tio ex samtidigt av respektive rapport, 

10:-/st) 

Läs mer om och 

beställ materialet på www.fn.se 

Eller kopiera och skicka in denna sida. 

Beställningarna levereras mot faktura. 

Porto/frakt tillkommer 

FRANKERAS EJ. 

MOTTAGAREN 

BETALAR PORTOT 

Svenska FN-förbundet 

Svarspost 

Kundnummer 110 469 801 

110 15 Stockholm

JORDANIEN I irakiska fl yktingvågens spår: 

Barnarbete och ingen skola 

16-årige Ali har inte gått i skolan sedan 

maj 2006. Han tillbringar tiden 

med sin familj i ett rum i Jordaniens 

huvudstad Amman. Ali är en av uppemot 

en miljon irakiska fl yktingar i 

Jordanien. 

– Hur ska jag kunna planera min framtid 

när jag inte ens kan avsluta mina högstadiestudier? 

frågar han sig, när vi träffas på 

den katolska organisationen Caritas hälsoklinik 

för fl yktingar i Amman. 

Sedan den USA-ledda invasionen av 

Irak 2003, uppskattas två miljoner irakier 

ha fl ytt till grannländerna. Och nästan 

lika många är fl yktingar i sitt eget land. 

– Jag levde ett tryggt liv i Bagdad fram 

tills den amerikanska invasionen. Sedan 

har jag inte kunnat gå till skolan och mina 

Ett bortglömt 

utvecklingshinder 

Heldagskonferens Stockholm fredag 27 april. 

Millenniemålen ska lyfta utvecklingsländers befolkningar 

ur fattigdom. 

Trots att alkohol enligt WHO är en av “top five killers” 

och ett hinder att uppnå FN:s millenniemål, 

uppmärksammas sällan alkoholens roll i utvecklingssamarbetet. 

Föreläsare från Sydafrika, Sri Lanka, Norge och WHO. 

Mer info på www.nbv.se 

föräldrar har inte kunnat arbeta. Därför 

fl ydde vi hit, berättar Ali. 

Ali heter egentligen något annat. Liksom 

alla andra irakier jag träffar i Jordanien 

är han rädd att röja sin identitet. Jordanien 

har inte skrivit under FN:s 

fl yktingkonvention, därmed ses irakier 

som tillfälliga gäster. Alis föräldrar kan 

inte arbeta utan uppehålls- och arbetstillstånd 

och Ali får inte studera i statliga 

skolor. Alternativet är privatskolor med 

höga avgifter. 

Sedan 2003 har Ammans befolkning 

nästan fördubblats till närmare två miljoner. 

Trycket är hårt på skolor och sjukhus. 

Nu är de fl esta som kommer fattiga och 

de jordanska myndigheterna ser inte 

längre mellan fi ngrarna om fl yktingar jobbar 

svart. I Amman är de fl esta gatuförsäljarna 

irakiska kvinnor och barn. 

– Kvinnor och barn löper mindre risk 

Heldagskonferens 

Stockholm 

fredag 27 april. 

att bli kollade av polisen. Därför ökar 

barnarbete, säger Deemah Shehadeh, 

chef för Caritas center för fl yktingar i 

Amman. Caritas är en av UNHCR:s samarbetspartners 

som bistår irakier med hälsovård, 

informell undervisning och rådgivning. 

Rana Sweis, informatör på UNHCR 

menar att den irakiska fl yktingkatastrofen 

är ”en osynlig tragedi” som har fått lite 

uppmärksamhet eftersom irakierna bor 

utspridda i jordanska städer och inte i 

fl yktingläger. Hon får medhåll av, Antonio 

Guterres, FN:s Högkommissarie för 

fl yktingar, under en presskonferens i Amman 

i början av februari: 

– Det är den största fl yktingvågen i 

Mellanöstern sedan Palestinakrisen 1948. 

Fler länder måste stödja Syrien och Jordanien, 

som bär den tyngsta bördan. 

Bengt Sigvardsson 

 

 

 

 

 

 


Skolorna byggs upp igen 

Kriget mellan libanesiska Hizbollah 

och Israel, sommaren 2006, saktade 

ned FN:s arbete med att nå millenniemålen 

i Libanon. Bland annat har 

fl era hundra skolor delvis förstörts. 

Nu mobiliserar FN, med UNDP i 

spetsen, det civila samhället i återuppbyggnaden 

av landet. 

I södra Libanon är många byar ett minne 

blott. Bråteshögarna som blev kvar av husen 

som bombades sönder under kriget 

mellan den väpnade grenen av det shiamuslimska 

libanesiska partiet Hizbollah 

och Israel, den 12 juli till 14 augusti 2006, 

har fraktats iväg. I andra byar ligger hela 

kvarter fortfarande i ruiner. Människorna 

är lätträknade, likaså öppna butiker och 

verkstäder. Södra Libanon, där Hizbollah 

har en stark närvaro, drabbades hårt på 

alla plan under kriget. 

I den sydlibanesiska byn Juwaya träffar 

vi 11-åriga Sarah Aakar i skolan. I höstas 

fi ck hon ett litet fl askliknande föremål av 

sin lillasyster. 

– Plötsligt small det och allt blev 

mörkt. När jag vaknade låg jag i en bil på 

väg till sjukhuset. De fi ck amputera tre av 

mina fi ngrar, berättar Sarah och visar upp 

sin bandageklädda högerhand. 

En miljon laddningar 

”Flaskan” var en laddning från en klusterbomb 

som lillasystern hittade i en trädgård 

i närheten av ett utbombat hus. När 

en klusterbomb detonerar sprids 600 till 

800 mindre laddningar ut över vidsträckta 

områden. Endast 60 till 70 procent av 

laddningarna detonerar. Under kriget, 

framförallt de 36 sista timmarna före eldupphör, 

öste Israel klusterbomber över 

södra Libanon. Kring en miljon odetone- 11-åriga Sarah Aakar miste tre fi ngrar på sin högerhand när en klusterladdning detonerade. 

12 världshorisont 1/07

Bonden Ibrahim Hattab skadades i benet när en 

klusterladdning detonerade. 

rade laddningar uppskattas ligga utspridda 

i området och röjningsarbetet, som 

bland annat utförs av FN:s minröjningsorgan 

MACC, beräknas vara avslutat först 

i slutet av 2007. 

Ingen vågar ge sig ut 

Från eldupphöret till mitten av januari 

dödades mer än 30 libaneser av klusterladdningar. 

Ytterligare 181 har skadats, en 

av dem är bonden Ibrahim Hattab som vi 

träffar i byn Habboush. Han har stålskena 

på benet sedan olyckan inträffade i mitten 

av augusti. Mittemot Ibrahims hus breder 

hans åkrar och olivodlingar ut sig, men 

han har inte arbetat i dem sedan Hizbollah-Israelkriget 

bröt ut. 

– Ingen ger sig ut där. Markerna är fulla 

av odetonerad ammunition, suckar 

Ibrahim. 

Odetonerad ammunition i odlingarna 

är en av anledningarna till att stora delar 

av försörjningsmöjligheterna i södra Libanon, 

där majoriteten av invånarna lever 

på jordbruk, har slagits ut. En annan orsak 

är att vattentankar, vattenledningar och 

kraftverk vars elektricitet driver bevattningssystemen, 

bombades sönder. 

15 000 byggnader förstörda 

– Direkt efter kriget jobbade vi med de 

mest grundläggande behoven i södra Libanon 

och levererade generatorer till vattenpumpstationerna. 

Sedan har vi röjt 

upp i resterna efter utbombade hus, säger 

Ziad Abdel Samad, chef för Arab NGO 

Network for Development, ANND, som 

samarbetar med UNDP i återuppbyggnaden 

av Libanon. 

I början av januari arrangerade UNDP 

en internationell konferens i Beirut, där 

cirka 275 NGOs deltog, för att mobilisera 

det civila samhället. 

– Före kriget arbetade vi med utvecklingsprojekt 

för att nå millenniemålen. 

Efter kriget jobbade vi först med rent ka- 

För tillfället råder politisk kris i Libanon Landet är 

delat i ett oppositionellt läger och ett 

regeringsvänligt. Jättelika demonstrationer har 

genomförts för att regeringen ska avgå. Vid fl era 

tillfällen har Beiruts gator förvandlats till slagfält. 

tastrofbistånd och nu gör vi studier runtom 

i Libanon om hur vi ska gå vidare, säger 

Ziad. 

Studierna ska summeras i en rapport 

som lär bli rejält omfattande. Kring 

15 000 byggnader, däribland bostäder, 

sjukhus och arbetsplatser blev totalt eller 

delvis förstörda, likaså 94 vägar och 84 

broar. Enligt UNICEF totalförstördes 50 

skolor och omkring 300 blev delvis förstörda. 

Nyfattigdomen ökar 

Krigets materiella skador uppskattas till 

3,5 miljarder dollar, tiotusentals människor 

miste sina arbeten, utländska investerare 

skrämdes iväg och landets blomstrande 

turistindustri slogs i spillror. 

Libanon har 41 miljarder dollar i skulder 

och nyfattigdomen ökar. Vid den senaste 

internationella givarkonferensen för Libanons 

återuppbyggnad, i Paris den 25 januari, 

skrapades 7,6 miljarder dollar 

ihop. 

– Regeringen och vissa givarländer har 

huvudansvaret för återuppbyggnaden av 

infrastruktur och hus, resten får frivilligorganisationerna 

ta hand om. Vi kommer 

att arbeta med miljö, ammunitionsröjning, 

vatten och sanitet, utbildning och 

hälsovård samt försöka skapa inkomstmöjligheter, 

säger Ziad. 

För tillfället råder politisk kris i Libanon. 

Landet är delat i ett Hizbollah-lett 

oppositionellt läger och ett regeringsvänligt. 

Jättelika demonstrationer har krävt 

att regeringen ska avgå. Vid fl era tillfällen 

har Beiruts gator nästan förvandlats till 

slagfält. 

– Det fi nns en stat inom staten – Hizbollah 

– som drog igång sitt eget återuppbyggnadsprojekt 

direkt efter kriget och 

som inte tillåter oss att röra oss fritt. Det 

försvårar ett samordnat arbete, avslutar 

Ziad Abdel Samad, chef för ANND. 

Bengt Sigvardsson TEXT OCH FOTO 


FN på låtsas ger ungdomar insikt 

Det blir som ett mini-FN. Eleverna har läst in sig på de länder de ska företräda. De måste hålla sig till 

ländernas ståndpunkter, även om de tycker någonting helt annat själva. Det här är ett bra sätt att lära 

sig internationell politik på, menar Charlotte Barvestad, gymnasielärare i Kalmar. 

Charlotte Barvestad har arbetat 

med FN-rollspel eller 

”Model UNs” (där UN står 

för United Nations), som de 

kallas internationellt, sedan 

1992. Hon är lärare på Stagneliusskolan 

i Kalmar och 

har under fl era år samarbetat 

med FN-förbundet för att 

sprida FN-rollspel i Sverige. 

I höstas ledde det samarbetet 

till att ”Model UN” arrangerades 

för första gången 

i Litauen. 

– Elever och lärare från 

13 litauiska gymnasier deltog. 

Det blev god träning i 

engelska och internationell 

politik för alla. Och många 

hade lätt att komma över sin egen 

scenskräck när de skulle framträda på podiet. 

Det blir mycket lättare när de inte 

ska framföra sin egen åsikt, berättar Charlotte 

Barvestad. 

Det är mest ungdomar yngre än 25 år 

som är med i FN-rollspelen men Charlottes 

äldsta deltagare har faktiskt varit 

57. 

– Man anpassar sig efter situationen – 

det kan handla om allt från ett par timmar 

till sex sju dagar. I Litauen pågick FNspelet 

i tre dagar. 

Pedagogiskt bra 

Pedagogiskt är FN-rollspelen mycket bra. 

De innebär ökad internationell förståelse 

och eleverna lär sig debattera och argumentera. 

Det kan röra sig om komplexa 

konfl ikter som i Mellanöstern och Darfur 

eller om millenniemålen, som exempelvis 

arbetet för att stoppa spridningen av hiv/ 

aids. 

– Eleverna arbetar med att ta fram och 

komma överens om förslag på lösningar i 

form av resolutioner, precis som i det 


FN-rollspel är ett roligt sätt att lära sig mer om internationell politik och om FN. 

Charlotte Barvestad (till vänster) har arbetat med FN-rollspel på högstadie- och 

gymnasieskolor i 15 år. Hon samarbetar med FN-förbundets Helén Huledal. 

verkliga FN. Det här tar tid och eleverna 

lär sig att förhandla. De lär sig diplomati, 

internationellt samspel och får på köpet 

insikt i hur FN jobbar. 

Fattiga och rika 

Det är inte alla länder som är med under 

ett FN-rollspel, det kan röra sig om 80- 

90. Men man försöker komma fram till en 

bra fördelning mellan fattiga och rika länder. 

Ofta är det generalförsamlingen som 

samlas på slutet – en annan variant är att 

rollspelet sker i form av ett säkerhetsrådsmöte. 

– Ibland skickar vi faktiskt vårt material 

till FN också och jag och fl era elever har 

besökt FN:s högkvarter i New York och 

Genève, berättar Charlotte Barvestad. 

Satsar ännu mer 

Det fi nns FN förbund i mer än 100 länder, 

varav fl era kommit långt med FN-rollspel. 

Svenska FN-förbundet samarbetar 

med t ex Tanzania, Uganda, Kina, Georgien 

och de nordiska länderna. 

– Det här lockar många 

pedagoger och det är ett 

roligt sätt att lära mer om 

FN och internationell politik. 

Så vi har bestämt oss 

för att satsa ännu mer på 

FN-spelen, framhåller 

Helén Huledal, skolansvarig 


Kurser i FN rollspel 

arrangeras för lärare i olika 

delar av Sverige av 

FN-förbundet tillsammans 

med Globala Skolan. 

Frågorna som tas upp 

är de som fi nns på FN:s 

agenda just för tillfället. 

– ”Model UN” görs 

också på universitetsnivå. 

Vi håller på att utveckla vårt samarbete 

med Handelshögskolan, Stockholms 

Uppsala och Lunds universitet samt Malmö 

högskola, tillägger Helén Huledal. 

Holger Nilén 

HOLGER NILÉN 

Fakta om FN-rollspel 

FN-rollspel eller Model United Nations 

startade efter andra världskriget 

och engagerar årligen över 

100 000 elever. I Sverige kom det 

igång i slutet av 1980-talet. FN-rollspelen 

arrangeras på högstadie- och 

gymnasieskolor, samt på universitet 

och högskolor. De kan variera från 

att rymma ett säkerhetsråd med 30 

elever i ett klassrum till stora internationella 

”Model UNs” med 300 

deltagare. I Haag anordnas en jättekonferens 

på gymnasienivå med 

5 000 delegater.

Mellanösternkonfl ikten 

nära sin lösning I 

– Det är ett säkerhetsstängsel, ingen 

mur. Israels ambassadör avfärdar 

skarpt men artigt den ryske 

delegatens ordval. Tvisten i Mellanöstern 

når ända in i Söderportgymnasiets 

aula i Kristianstad. Här 

genomför spränglärda elever ett 

lokalt FN-rollspel. 

”Generalförsamlingen” i den skånska före 

detta regementsstaden är inne på rollspelets 

tredje och avslutande dag. Resolutio- 

nen om ”åtgärder för att förhindra en regional 

konfl ikt i Mellanöstern”, 

presenterad av Ryska Federationen och 

stödd av en brokig samling nationer, orsakar 

rappa argument i salen med stora 

fönster. Utanför ligger snön men inne 

bland bänkraderna för Palestinasjalar och 

svarta huvuddukar tankarna till hetare 

breddgrader. 

Det svårlösta dramat speglas väl av 

runt 125 elever som i veckor läst in sig på 

detta och andra internationella ämnen. På 

podiet sitter ordförandena Zeineb Mahmood 

och Jakob Haskå. Paret leder debatten, 

håller reda på tiden och hutar då och 

då åt församlingen. Det yviga ordkriget 

KRISTIANSTAD 

Delegat för Saudiarabien är ambassadör Fredrik Segerstéen, som utnämns till bäste diplomat under årets rollspel. På podiet Jakob Haskå, före detta elev och 

ständigt anlitad som ordförande, samt Zeineb Mahmood, student i fjol och blivande lärare. 

om ett av världens oroliga hörn får presidiet 

att påpeka: 

– Jag får be Norges delegat att ta på sig 

slips och Nordkoreas att välja en mer 

lämplig huvudbonad. Och inget duande. 

Ynglingen i kostym nickar och sätter 

sig bakom skylten ”Norge”. En blond tjej, 

Kim Jong-Ils representant, tar av sig sin 

svarta basker. 

Ryska applåder 

Så blir det votering och applåder hörs 

från ryssar med supportrar när resolutionen 

antas. Hade det varit ”på riktigt” skulle 

FN kräva att Israel lämnade de ockuperade 

områdena. Men åter till aulan och 


Vad skulle Hugo Chávez säga? undrar Venezuelas ambassadör 

Henrik Olofsson. Malin Günaydin funderar likaså. 

Lagom afrikanskt inspirerade Emelie Skoogh och Louise 

Nordkvist tillsammans med Filip Nilsson som bär slips. 

ordförande Mahmood som trycker fram 

ännu en gigantisk power point-bild på jätteskärmen. 

Mot ljusblå bakgrund visas 

rubriken på en ny resolution och vilket 

land som lägger fram den. Frankrikes delegat 

böjer sig över mikrofonen: 

– Högt ärade ordförande, högt ärade 

församling, mina damer och herrar, mesdames 

et messieurs. 

Under dagen rundas den återkommande 

frasen av med både ”merhaba, ladies 

and gentlemen, buon giorno” och annat 

mer exotiskt. Tilltal, klädsel och allmänt 

uppförande följer diplomatins regler. Men 

otaliga anföranden tröttar. Då lättar humorn 

upp. 

– Vi kan ta ut svängarna litet mer än i 


Emelie Giljarås (t v) företräder Sydafrika och 

lobbar för en ökad satsning på turism ”som 

samtidigt värnar om miljön”. Fikapaus med 

Anna Strindberg, Sofi a Gjerstad, Sofi a Kvist och 

Johanna Wiklund 

verkligheten, 

säger 

erfarne 

Martin 

Nilsson, Kina, som förgyller ett inlägg 

med orden: ”Vi är många. Spottar vi så 

drunknar ni”! 

Via rollspelet lär sig gymnasisterna hur 

FN:s olika ståndpunkter i dagsaktuella 

frågor växer fram. Grovjobbet görs under 

lobbyarbetet den första dagen samt kompromissandet 

i tre utskott dagen därpå. 

Årets utskottsämnen är fred och säkerhet, 

miljö och hälsa samt ekonomisk och 

hållbar utveckling. Tretton resolutioner 

snickras ihop, alla författade efter den 

specifi ka mall som fi nns i de autentiska 

FN-dokumenten: först ett antal meningar 

som beskriver ett förhållande som behöver 

åtgärdas, följt av en räcka meningar 

som radar upp vad som bör göras. 

Göra Afrikas röst hörd 

Sara Wibrandt, Maria Lasson och Freddie 

Karlsson har alltsedan jullovet letat fakta 

om Senegal. I lobbysamtal om t ex fl yktingsströmmen 

från den afrikanska kontinenten 

till Europa har de insett hur svårt 

det är att göra Afrikas röst hörd. 

– Det är också en utmaning att vara de-

legat för ett litet land. Vi har läst på i 

böcker och på internet. Utrikespolitiska 

institutet är en av fl era källor. 

– Fördelen med rollspelet är att man 

tvingas agera, tänka och tala. En nackdel 

kan vara att vissa elever är dåligt insatta 

och röstar på ett sätt som inte är realistiskt, 

säger de välklädda ungdomarna. 

Emelie Jeppsson, delegat för Israel, 

gillar särskilt jobbet i utskotten: 

– Det svåra är att snabbt hitta argument 

och kunna framföra dem. Du måste 

verkligen förbereda dig. 

Till spelet i Söderportgymnasiet kommer 

även inbjudna observatörer och åhörare. 

Så här tycker tre tjejer i publiken: 

Fel med slöja och kort kjol 

– Roligare än att lyssna på gubbar som 

snackar politik. Här känner vi ju de fl esta 

delegater. Det mesta är bra men en del 

pratar för tyst och andra överdriver klädseln. 

Slöja och kort kjol är fel. Och att läsa 

ur koranen på arabiska fast man inte kan 

språket är att förlöjliga islam. Den fi nns 

på svenska, påpekar Dunya Mahdi, Jessi- 

Religionen spelar roll i många konfl ikter. 

Här är det Linn Ahlman-Dahlqvist som höjer 

koranen. 

Saudiarabiens ambassadör 

Fredrik Segerstéen 

ka Sayan och Jumana Jasem. 

Viktig för skolans globala glöd är läraren 

Ing-Britt Pettersson-Nyholm. Aktiv i 

stadens FN-förening jobbar hon också 

med det årliga regionala FN-rollspel som 

i höstas inbegrep åtta gymnasier i södra 

Sverige. Det fi nns rollspel även för grundskolan 

– tar en dag, har färre frågor och är 

mindre formellt. 

– Min dröm är att våra delegater och 

andra jämnåriga om 20 år är makthavare. 

Vid en konfl ikt lyfter de bara luren och 

snackar med motparten – istället för att 

förespråka våld, säger Ing-Britt 

Pettersson-Nyholm. 

Maria Dahmén TEXT OCH FOTO 


läst och sett 

Fredspriset i bilder 

av minskad fattigdom 

SMÅ MEDEL STORA DRÖMMAR 

En utställning om fi nansiella 

tjänster för världens fattiga 

Anders Gunnartz, fotograf 

Glädjen över att kunna 

försörja sig själv 

strålar ut från varje 

bild i utställningen 

”Små medel – stora 

drömmar”. Det må 

vara tiggaren Laili 

Bergum i Bangladesh 

som lånat 23 kronor 

för att kunna köpa 

grönsaker till försäljning 

eller bosniskan 

Snezana Boros, som 

lånat 11 400 för att 

komma igång med 

sin äggproduktion. 

Alla berättar om sina liv på texter 

intill fotografi erna. 

Där fi nns fyra kontinenter 

representerade: Afrika, Asien, 

Europa och Latinamerika. Men 

det var i Bangladesh det började 

för 30 år sedan. Det var där 

Nobels fredspristagare professor 

Muhammad Yunus och 

hans studenter lade grunden till 

Grameen Bank, som också fi ck 

del av fjolårets fredspris. 

Grameen Bank ger lån till 

fattiga som inte får låna i andra 

banker och den ägs av sina låntagare 

– de allra fl esta kvinnor. 

Idag har banken mer än fyra 

miljoner medlemmar. Grameen 

Bank har fått mängder av 

efterföljare, det fi nns uppemot 

8 000 mikrobanker i världen. 

Det känns som om man 

kommer nära inpå människorna 

i deras vardag i bilderna i 

”Små mede l - stora drömmar”, 

möjligen skulle man vilja se någon 

bild med en allvarlig min 

18 världshorisont 1 / 07 

där en person berättar om svårigheterna 

att betala tillbaka lånet 

eller en berättelse om problem 

med mikrofi nanser som 

senare fått en lösning. 

I samband med utställningen 

genomförs ibland också djupare 

presentationer av bilderna 

av fotografen 

Anders 

Gunnartz 

och ibland 

deltar också 

specialister 

på mikrofi - 

nanser. 

– Arbetet 

med mikrofi 

nanser påminnermycket 

om hur vi 

byggde upp 

vårt Sverige 

med kooperationen 

och jordbrukskassor, 

berättar Anders Gunnartz vid 

ett presentationstillfälle. 

Utställningen gjordes och visades 

första gången under FN:s 

mikrokreditår 2005 och tillkom 

med stöd från Sida. I samband 

med Nobels fredspris blev bilderna 

ytterst aktuella igen och 

visas på olika ställen runt om i 

landet, bland annat i Malmö och 

tidigare på Etnografi ska museet 

i Stockholm. 

Holger Nilén 

Biståndets drygt 

40-åriga historia 

BISTÅNDETS IDÉHISTORIA 

Från Marshallhjälp till millenniemål 

Bertil Odén: 

Studentlitteratur 

I sin bok Biståndets idéhistoria ger 

Bertil Odéns en översikt över 

u-landsbiståndets historia under 

efterkrigstiden. Eftersom det 

huvudsakligen handlar om ren 

faktahistoria är bokens titel något 

missvisande. 

Odén tar sin utgångspunkt i 

den Marshallhjälp, som USA erbjöd 

för att bygga upp Västeuropas 

industri och infrastruktur 

efter andra världskriget. Denna 

blev synnerligen lyckad, vilket 

ledde till orealistiska förväntningar 

att man med hjälp av bistånd 

också skulle kunna industrialisera 

fattiga länder. 

Den första svenska u-hjälpspropositionen 

lades 1962 och 

redan från början har Sverige 

betonat vikten av demokratisk 

och social utveckling. Men liksom 

andra länder har det svenska 

biståndet också följt olika modetrender. 

På 1960-talet hade man 

stora förhoppningar att det skulle 

räcka med ekonomisk tillväxt för 

att få igång en önskvärd industrialisering. 

På 1970-talet var 

perspektivet mer vänsterinriktat 

och det betonades då att bistånd 

skulle ges på mottagarländernas 

villkor. Samtidigt var man i 

debatten kritisk till Världsbanken 

och Internationella Valutafonden 

(IMF). På 1980-talet började 

man i stället att samarbeta med 

dessa organisationer. Tyngdpunkten 

låg nu dels på skuldsanering, 

dels på skapandet av fungerande 

marknadsekonomier. 

Vid Kyrkornas Världsråds konferens 

1958 väcktes tanken att 

i-länderna borde ge en procent 

av bruttonationalinkomsten som 

bistånd. Detta mål antogs sedan 

offi ciellt av UNCTAD 1964 och i 

mitten av 70-talet nådde Sverige 

under en tid upp till denna nivå. 

Många anser idag att 

FN:s millenniemål är mycket högt 

satta och att det skulle krävas en 

fördubbling av biståndet för att 

förverkliga dem. Men då ska vi 

komma ihåg att den hårt kritiserade 

Världsbanken redan 1973 

satte som mål att ingen människa 

skulle leva i absolut fattigdom år 

2000. Detta har vi som bekant 

inte lyckats uppnå. 

Ingemar Andersson 

Svenskt Afrikastöd 

noga dokumenterat 

UNDER ISAKS PARAPLY 

Karl-Gunnar Norén 

DEN STILLSAMMA VREDEN 

Anja Björk 

Nielsen & Norén förlag 

Även om befrielsen i huvudsak 

var det sydafrikanska folkets 

eget verk, var det stora delar av 

Sverige som hjälpte till. ”Mer var 

det inte. Men stort ändå”, skriver 

Karl-Gunnar Norén ISAK:s 

dåvarande kampanjsekreterare 

i ”Under ISAKs paraply”. 

Utgångspunkten för de 

svenska protesterna blev massakern 

i Sharpeville 1960. Men 

det var 1976 när svarta skolelever 

i Soweto demonstrerade 

och polisen sköt över 300 

barn till döds som det internationella 

samfundet verkligen 

vaknade. Då uteslöts Sydafrika 

också ur FN.

När Isolera 

Sydafrikakommittén 

ISAK bildades 1979 var 21 organisationer 

med. På en dryg 

månad hade nio organisationer 

kommit till. ISAK växte snabbt, 

verkade i sexton år och förverkligade 

sitt mål: ett fritt och 

demokratiskt Sydafrika. 

”Det känns viktigt att dokumentera 

hur kampen mot 

apartheid gick till i Sverige, så 

att den inte faller i glömska. 

Kampen visar att det är möjligt 

att förena skilda värderingar i 

en gemensam aktion”, formulerar 

sig en i bokprojektgruppen. 

Här fi nns allt från glögg mot 

apartheid i Dala Floda till möten 

med ANC-företrädare och 

framträdanden av Monika Zetterlund 

och Allan Edvall. I boken 

dyker också upp personer 

som har andra uppgifter idag, 

men där arbetet mot apartheid 

varit ett viktigt engagemang 

och en viktig erfarenhet. 

Barnombudsmannen Lena Nyberg 

är ett sådant exempel. 

”Den stillsamma vreden” 

handlar om riksorganisationen 

”Praktisk Solidaritet”, där Emmaus 

spelade en stor roll. Det 

är intressant att följa utvecklingen 

från lumpinsamling till 

en allt större dominans av användbara 

kläder och klädkriget 

mot kommersiella insamlingsföretag. 

Idag fortsätter Emmaus sitt 

klädstöd till Västsahara som 

ockuperats av Marocko sedan 

1975, trots ett stort antal FNresolutioner 

som fördömer 

detta. Redan 1978 

inleddes stödet av Emmaus 

Björkå till västsaharierna 

i fl yktinglägren 

i Algeriet, där det fortfarande 

fi nns 160 000 fl yktingar. 

”Förhoppningen är att 

boken skall vara ett stöd och 

en inspirationskälla för nya initiativ 

där återbruk av samhällets 

överskottsvaror blir till ett solidaritetsstöd”, 

skriver författaren 

Anja Björk som varit aktiv i 

Emmausrörelsen sedan 1989. 

”Under ISAKs paraply” och 

”Den stillsamma vreden” ingår 

i en serie om totalt fem i projektet 

”Folkrörelsernas solidaritetsarbete 

med södra Afrika”. 

De tre kommande dokumenterar 

Arbetarrörelsens, Afrikagruppernas 

och Kyrkornas 

arbete. En sammanfattande volym 

kommer till höstens Bokmässa 

och en avslutande volym 

på engelska ges ut i Sydafrika. 

Holger Nilén 

Så gott som 

allt om Kuba 

KUBA 

Thomas Gustafsson 

Carlssons Bokförlag 

Varje år diskuterar FN:s generalförsamling 

USA handelsblockad 

av Kuba. Enligt Kubas 

utrikesminister Felipe Pérez 

Roque hade blockaden fram till 

2004 kostat Kuba mer än 600 

miljarder kronor. Varje år stödjer 

också generalförsamlingen 

Kubas resolution som kräver 

ett omedelbart upphörande 

av USA:s ekonomiska sanktioner 

mot landet. 2005 röstade 

182 länder för Kuba medan 

fyra röstade emot: USA, Israel, 

Marshallöarna och Palau. 

Guantanamo är också en 

bricka i det politiska spelet om 

Kuba. Fånglägret med krigsfångar 

från kriget i Afghanistan och 

Irak och misstänkta terrorister 

är bara den senaste delen av 

den amerikanska basens historia, 

som började redan 1898 

när den amerikanska marinkåren 

landsteg för att slåss mot 

spanjorerna. Efter revolutionen 

1959 har USA:s president 

varje år skrivit ut en check på 

4 085 dollar för hyran av basen 

och varje år river Fidel Castro 

checken. 

Dessa två ingredienser i Kubas 

historia delar plats med 

hundratals andra i den 706 sidor 

tjocka ”Kuba”. Boken är en 

blandning av uppslagsbok, tidningsreportage 

och intervjuer 

som gjorts under de mer än 

tjugo år som Thomas Gustafsson 

bevakat landet inte minst 

som journalist på Aftonbladet. 

I ”Kuba” verkar det fi nnas 

så gott som all information om 

Kuba, men det är klart att det 

fi nns ännu mer stoff till minst 

lika många sidor till. Därför 

känns minikapitlet ”Informa- 

tion till Kubaresenärer” nästan 

längst bak i boken så viktigt. 

Där framför författaren sin förhoppning 

att läsarna själva åker 

till Kuba för att där ”på egen 

hand med öppna ögon och kritiskt 

sinnelag” lära känna landet. 

Det är som om han vill uppmana 

fl er att skriva om Kuba. 

Men ska man verkligen resa 

till Kuba? Ja, svarar Gustafsson 

otvetydigt och bygger sitt svar 

på intervjuer han gjort med kubanska 

regimkritiker, varav fl era 

nu är fängslade. Alla har tveklöst 

svarat ”ja” på frågan om 

man verkligen bör åka till Kuba. 

Samtidigt tycker inte Gustafsson 

att man ska ta en charter 

till Kuba om det bara är sol 

och bad man är ute efter. Som 

passiv resenär ger man Castroregimen 

sitt okritiska stöd och 

dessutom är det billigare att 

åka till Kanarieöarna. 

Holger Nilén 

Stöd kampanjen 

för småbönders och 

ursprungsfolks rättigheter i 

Latinamerika 

Plusgirokonto: 90 10 17-4 

www.ubv.se 

www.latinamerika.nu 


De fattiga drabbas mest 

av klimatförändringarna 

– Det är de fattiga länderna i Afrika och 

små utvecklingsstater i övärlden som 

drabbas mest av klimatförändringarna 

trots att det är de som är minst ansvariga 

för den globala uppvärmningen. 

Det sa FN:s generalsekreterare Ban 

Ki-moon dagarna efter att FN: s klimatpanel 

IPCC (Intergovernmental Panel on 

Climate Change) presenterat sin rapport 

”Climate Change 2007”. 

– Koncentrationen av växthusgaser har 

aldrig varit så hög som nu och den kommer 

att öka. Och det fi nns ingen som helst 

tvekan om att människan bär skulden, sa 

Susan Soloman, vice ordförande i den 

grupp som publicerat rapporten. 

Rapporten som är resultatet av ett 

samarbete mellan FN:s meteorologiska 

organisation WMO och FN:s miljöprogram 

UNEP visar att mycket tyder på att 

jorden kan komma att värmas upp med 

uppemot 4,5 grader under de närmaste 

hundra åren. Under samma tid räknar 

man med att havet stiger med uppemot 

58 centimeter. 

– Världen måste lära sig av Vietnam, 

Bangladesh och Karibien där man överlevt 

översvämningar och tropiska stormar. 

Vi måste bygga hus, skolor och sjukhus 


långt ifrån riskområden för jordskred och 

använda motståndskraftigt material, sa 

Sálvano Briceño, direktör för FN:s katastrofhanteringsorgan 

ISDR. 

Klimatpanelen ska ge ut ytterligare tre 

rapporter i anslutning till den första. Nästa 

som beräknas bli publicerad i april 

handlar om anpassning och sårbarhet och 

en tredje i maj om hur man ska kunna 

mildra effekterna av klimatets förändringar 

”Medicinsk” könsstympning 

lika farlig som ”ickemedicinsk” 

Allt fl er föräldrar använder sig av sjukvårdspersonal 

för att genomföra kvinnlig 

omskärelse i tron att medicinska problem 

kan minskas. Denna ”medicinska” trend 

med könsstympning måste stoppas, menar 

Thoraya Ahmed Obiad, direktör för 

FN:s befolkningsfond UNFPA. 

Ungefär tre miljoner fl ickor befi nner 

sig under hotet att könsstympas varje år. 

Uppemot 140 miljoner kvinnor har redan 

blivit utsatta för detta, som innebär livslånga 

fysiska och psykiska bestående men 

och ökar risken för problem under graviditeten. 

I vissa fall är risken för att barn 

ska dö under födseln eller strax därefter 

mer än 50 procent högre. 

UNFPA stödjer initiativ i exempelvis 

Det fi nns ingen som helst tvekan om att det är 

människan som bär skulden till att koncentrationen 

av växthusgaser ökar med klimatförändringar som 

följd. Det har FN:s klimatpanel slagit fast i den första 

av fyra rapporter som presenteras. Bilden visar på ett 

exempel på förändringar genom översvämning på 

Haiti. FOTO WFP/ANNE POULSEN 

Uganda och Kenya som erbjuder alternativa 

riter för att föra in fl ickor i vuxenlivet. 

I Burkina Faso, Senegal, Etiopien och 

Egypten arbetar befolkningsfonden med 

religiösa och lokala ledare. UNFPA ger 

också stöd till människorättsaktivister 

som arbetar för att göra alla former av 

könsstympning brottslig. 

Framtidsplan för Kosovo 

först i slutet av mars 

FN-sändebudet Martti Ahtisaari använder 

varken orden självständighet eller serbisk 

överhet i sitt förslag om Kosovos 

framtida status. I stället talas om ett multietniskt 

Kosovo med egen författning. 

Kosovo ska ha rätt ”att ingå internationella 

överenskommelser, inklusive rätt att 

söka medlemskap i internationella organisationer”. 

Det slutgiltiga förslaget presenteras 

enligt Ahtisaari i slutet av mars. 

Både albanska och serbiska ska vara offi 

ciella språk. Kosovo får också ha sin egen 

nationalsång och fl agga, som dock måste 

se annorlunda ut än Albaniens. 

Det ska fi nnas en fortsatt internationell 

närvaro i Kosovo både civilt och militärt. 

En ”internationell civil representant” ska 

ha mandat att stoppa beslut och lagar. 

Den polismission som EU planerar 

blir den största och dyraste som EU hittills 

tagit på sig. 1 300 poliser, domare och 

åklagare ska vara med och bygga upp 

rättsväsendet för en kostnad av cirka 100 

miljoner euro om året. Kosovo ska också 

få ha en egen säkerhetsstyrka på 2 500 

man och en reservstyrka på 800. 

1999 fl ydde tusentals albaner. Många 

återvände efter NATO:s intervention när

en kvarts miljon serber lämnade området 

efter att de serbiska trupperna försvunnit. 

Endast 16 000 av seberna har återvänt. 

Den serbiska minoriteten föreslås få brett 

självstyre och rätt till ekonomiskt stöd 

från Serbien. Flyktingar ska också ha rätt 

att få tillbaka sin mark och sina egendomar. 

Eliasson till Sudan 

för fredsprocessen 

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon 

har betonat att situationen i Darfur är 

akut och uppmanar säkerhetsrådet att 

agera. För andra gången i år åker FN:s generalsekreterares 

särskilda sändebud för 

Darfur, Jan Eliasson, till Sudan. 

Förra årets fredsavtal skrevs inte under 

av alla rebellgrupper och striderna har 

fortsatt. Idag är mer än fyra miljoner människor 

beroende av humanitärt bistånd. 

Många oroar sig för att oroligheterna ska 

sprida sig till grannländerna Tschad och 

Centralafrikanska republiken. 

Enligt FN:s mission i Sudan, UNMIS, 

träffar Eliasson tillsammans med Ahmed 

Salim från Afrikanska Unionen represen- 

tanter för den sudanesiska regeringen och 

de rebellgrupper som inte skrivit på fredsavtalet. 

Över 200 000 människor har dödats 

och två miljoner har tvingats lämna sina 

hem sedan oroligheterna i Darfurområdet 

bröt ut 2003. 

Fågelinfl uensa utbredd 

i Nigeria och England 

Stödet till de länder som försöker bekämpa 

fågelinfl uensan måste öka, betonar FN:s 

livsmedels- och jordbruksorganisation 

FAO. Det senaste utbrottet på en kalkonfarm 

i Storbritannien verkar vara under 

kontroll men andra länder som Indonesien, 

Egypten och Nigeria behöver hjälp 

för att bekämpa sjukdomen. 

FAO följer noggrant situationen i Storbritannien, 

där 2 500 fåglar dött av viruset 

H5N1 och omkring 160 000 slaktats för 

att förhindra smittospridning. Utvecklingen 

i Ungern, där en fl ock gäss drabbats 

i början av året följs också noga. Tillsammans 

med Världshälsoorganisationen 

WHO följer FAO även utvecklingen i Nigeria 

där 700 000 kycklingar dött eller 

slaktas i samband med stora utbrott av fågelinfl 

uensan. 

Hittills har 272 fall av H5N1 hos människa 

rapporterats - de fl esta i Vietnam. 

Inga nya fall har rapporterats sedan 2005. 

Ända sedan det först fallet av viruset 

hos människa i Vietnam och Thailand 

rapporterades i januari 2004 har FN:s hälsoansvariga 

varnat för en mänsklig pandemi 

om viruset också börjar smitta från 

människa till människa. 

Förre svenske utrikesministern Jan Eliasson, som är 

FN:s speciella sändebud för Darfur åker för andra 

gången till regionen för att försöka få fredsavtalet 

att fungera. När förre generalsekreteraren Kofi 

Annan besökte regionen i maj 2005 välkomnades 

han av tusentals fl yktingar. 

FOTO. UN PHOTO/EVAN SCHNEIDER 

ILL: THOMAZ GRAHL 

Tanzaniska närmast 

generalsekreteraren 

FN-högvarterets nya biträdande generalsekreterare 

blir en kvinna. Det är tidigare 

tanzanska utrikesministern Asha-Rose 

Migiro som tillträder posten. Hon är juristutbildad 

och har också varit minister 

för samhällsutveckling, jämställdhet och 

barnfrågor. Migiro efterträder Mark Malloch-Brown 

på posten, som skapades för 

tio år sedan av förre generalsekreteraren 

Kofi Annan. 

En kvarts miljon barn 

intvingade i konfl ikter 

Det måste göras mycket mer för att skydda 

barn som tvingas in i krig och konfl ikter. 

Uppskattningsvis en kvarts miljon 

barn är indragna i konfl ikter världen över, 

som soldater, spioner, bärare, sexslavar 

etc. Det underströk Ann Veneman, FN:s 

Barnfond UNICEF:s direktör under en 

konferens i Paris. 

”Karadzik och Mladic 

snarast inför domstol” 

– Säkerhetsrådets medlemmar borde göra 

allt för att gripa de två bosnienserbiska 

rymlingarna Radovan Karadzik och Ratko 

Mladic och föra dem till domstolen i 

Haag. Det sa FN:s generalsekreterare Ban 

Ki-moon under sitt besök i FN-domstolen 

i Haag. 

Iraks vicepresident 

borde inte avrättas 

Den tidigare vicepresidenten i Irak Taha 

Yassin Ramadan får inte dömas till döden 

enligt internationell rätt. Det hävdar FN:s 

högkommissionär för mänskliga rättigheter 

Louise Arbour. Ramadan hade tidigare 

dömts till fängelse när den irakiska 

apellationsdomstolen menade att straffet 

var för milt, eftersom han var dömd för 

samma händelse som både Saddam Hussein 

och ytterligare två medåtalade hängts 

för, nämligen brott mot civilbefolkningen 

i staden Dujail 1982.Trots FN:s och Human 

Rights Watchs protester döms Ramadan 

till döden i februari. 


Kofi Annan fi ck 

Olof Palme pris 

FN:s förre generalsekreterare 

Kofi Annan har fått 

2006 års Olof Palme pris 

tillsammans med advokaten 

och människorättsförkämpen 

Mossaad Mohamed 

Ali i Nyala i södra 

Darfur i Sudan. De båda 

får dela på omkring en 

halv miljon svenska kronor 

för ”ett engagerat 

och hängivet arbete för 

mänskliga rättigheter, 

fred och säkerhet”. 


notiser 

Kunskaperna om MR 

allt bättre i industrin 

Kunskaperna om mänskliga rättigheter har tredubblats 

i svensk industri och fördubblats i konsumentvarubranschen 

sedan förra årets mätning, 

enligt Amnesty Business Rating. 

Trenden visar att mänskliga rättigheter polariserar 

det svenska näringslivet. Råvaruindustrin 

(skog, massa, malm, olja och gas) är den bransch 

som har lägst nivå på det förebyggande arbetet, 

trots att branschen är mycket riskutsatt ur 

perspektivet mänskliga rättigheter. Det gäller till 

exempel kränkningar i samband med olje- och 

ädelstensutvinning i Afrika. 

– Att råvaruindustrin gör mindre för att förebygga 

kränkningar utgör också en fi nansiell risk 

för dem. Ett tiotal internationella råvaruföretag 

är exempelvis instämda i skadeståndsmål i amerikansk 

domstol för just kränkningar av mänskliga 

rättigheter, berättar Filippa W Bergin på 

Amnesty Business Group 

Clowner i linje med Sidas nya kulturpolicy 

Svenska Clowner utan gränser har nyligen genomfört ett projekt 

tillsammans med palestinska artister på Västbanken. Projektet har stötts 

av Sida och är ett exempel på den nya policyn för svenska insatser i 

utvecklingsländer inom kultur- och medieområdet. 

Clowner utan Gränser ger föreställningar för barn och ungdomar som 

drabbats av krig eller katastrofer runt om i världen. 

– Vi använder skrattet som verktyg för att få främst barn och 

ungdomar att känna hopp och livskraft även i utsatta situationer 

och kunna gå vidare i livet, säger P Nalle Laanela, som var den som 

grundade Clowner utan Gränser i Sverige 1996. 

På Sida betonar Annika Magnusson, chef för kultur- och 

medieenheten att det inte handlar om export av svensk kultur utan att 

det alltid fi nns en komponent av utbildning i projekten. 

Clowner utan Gränser samarbetar med UNHCR och har nyligen 

också genomfört en expedition till västsahariska fl yktingar i Algeriet. 

Annika Söder 

näst högst i FAO 

Annika Söder, tidigare statssekreterare 

för utvecklingssamarbete 

och humanitära frågor på 

UD, blir den första svenska kvinnan 

i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation 

FAO med säte 

i Rom. Söder blir undergeneraldirektör 

och ansvarar för samordningen 

av FAO:s verksamhet 

inom FN-systemet och för FAO:s 

arbete med millenniemålen. 

FAO leder FN:s ansträngningar 

att nå målet en värld utan 

hunger. Sedan fyra år samarbetar 

FAO exempelvis med Tetra Pak/ 

De Laval i ett projekt för mjölk 

till skolelever. 

P Nalle Laanela, grundare av Svenska Clowner utan 

gränser (till vänster) tillsammans med Wille Christiani. 

FOTO: HOLGER NILÉN 

FAO /G.DIANA

Flygande start för Norra 

Hälsinglands FN-förening 

”Nu får det vara nog med krig 

och elände” tyckte några internationellt 

intresserade vänner. ”Klarar 

inte FN sitt huvudmål, måste vi 

påminna FN därom,” menade de. 

EFTER SAMTAL MED förbundskansliet drog Inger 

Holmlund i Jättendal igång ett första möte i 

Hudiksvall den 14 augusti. Där utsågs en interimsstyrelse 

för att förbereda bildandet av 

Norra Hälsinglands FN-förening på själva FNdagen 

den 24 oktober. Deltagarna då var: Inger 

Holmlund, Werner Bauer, Lennart Broman, 

Malin Frisk, Eisa Aliawad och Moussa Fofana. 

Under tiden fram till det konstituerande 

mötet den 24 oktober behövdes det ytterligare 

fyra möten för att förbereda allt. Förutom 

det konstituerande mötet ville vi fi ra FN-dagen 

med de fantastiska mänskliga resurser som 

fanns i vår närhet: gruppen Calabas med afrikanska 

trummor och dans, fl era andra musiker, 

sång och band, samt två bra föredragshållare, 

Ronald Krathmann från UNICEF och journalisten 

Urban Hamid. Vi tryckte upp 15 affi scher, 

50 fl ygblad och en annons i lokaltidningen 

Hudiksvalls Tidning. Vi fi ck också ett reportage 

om oss i HT dagen innan. Närmare 100 perso- 

FN-föreningsboom i 

Blekinge 

I SLUTET AV förra året bildades inte mindre än 

tre nya FN-föreningar i Blekinge. Sedan 

tidigare fanns det en FN-förening i 

Karlskrona. Nu fi nns det FN-föreningar även i 

Olofström, Sölvesborg och Karlshamn. I nästa 

nummer av Aktuellt i FN-rörelsen kommer vi 

att göra en närmare presentation av de nya 

föreningarna. 

INFORMATION FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET. REDAKTÖR: ANITA SEIDEL. E-POST: ANITA.SEIDEL@FN.SE 

Aktuellt 

I FN-RÖRELSEN 

ner deltog i IOGT-lokalen som vi fi ck hyra 

gratis. 

Under hela förberedelsetiden höll vi god 

kontakt med FN-förbundet. Anita Seidel var ett 

stort och positivt stöd. Vi fi ck en inbjudan till 

en vitaliseringsträff i Uppsala den 29-30 september. 

Tillsammans med FN-föreningar i Gävleborgs- 

och Västmanlands FN-distrikt fi ck vi 

intressant och lärorik information om mål och 

medel för att bli delaktiga i skapandet av ett 

starkare FN. 

Den 13 november hölls vårt första ordinarie 

styrelsemöte. Den 29 november inbjöd vi 

medlemmar och allmänhet till ett föredrag om 

Sudan, Darfur och FN:s skyldighet att skydda. 

Jens Petersson, handläggare för fred- och nedrustningsfrågor 

på FN-förbundet medverkade. 

Vi jubilerar 2007 

50 år 

STOCKHOLMS FN-förening och 

HELSINGBORGS FN-förening. Båda 

föreningarna bildades 1957. 

40 år 

1967 såg FN-föreningen i 

VÄSTERÅS dagens ljus 

Delar av styrelsen av Norra 

Hälsinglands FN-förening. 

Stående Lennart Broman, 

sekreterare och Inger 

Holmlund, ordförande. 

Sittande Leontina Jonsson, 

kassör och Malin Frisk, 

styrelsemedlem. 

Den 14 december bjöd vi 

in våra nya medlemmar till 

en välkomstträff. Vid sidan 

av de inledande mötena 

har Inger Holmlund besökt 

fl era skolor på mellanstadienivå 

och Forsa 

Folkhögskola. 

Under 2007 kommer vi att hyra in oss i 

miljöpartiets centralt belägna lokaler i Hudiksvall. 

Där får vi också ett permanent skyltfönster. 

Lokalen avser vi att hålla bemannad en dag 

i veckan för information till allmänheten. 

HT, vår lokala dagstidning som sträcker sig 

över hela vårt verksamhetsområde är välvilligt 

inställd och publicerar våra insändare samt 

uppmärksammar vad vi gör. Även lokalradion 

sprider vår information. 

– Nu planeras årsmötet i slutet av februari. 

På styrelsemötet den 3 januari ser jag med 

glädje fram emot att forma en handlingsplan 

och budget för 2007 säger Inger Holmlund, 

ordförande i Norra Hälsinglands nystartade 

FN-förening 

30 år 

Sedan 1977 har FN-föreningarna i 

KARLSKRONA, KRISTIANSTAD och LUND funnits. 

Vi gratulerar och önskar lycka till i 

fortsättningen! 


”Tänk att de 

som jobbar på 

FN-organ är så 

engagerade 

och kunniga!” 

Så löd ett spontant omdöme 

under FN-förbundets 

studievecka i Genève. 

KANSKE ÄR DET så att till och med vi som är FNvänner 

har smittats av myten om att FNanställda 

är ineffektiva och desillusionerade 

byråkrater som fått jobbet för att deras kusin 

sitter i regeringen i någon diktatur? Nåja, vi ska 

väl inte sticka under stol med att det säkert 

fi nns en del dåliga exempel i FN-systemet, men 

de lös med sin frånvaro under den studievecka 

som vi genomförde under allhelgonaveckan. 

På kursen deltog ett dussin FN-föreningsaktiva 

från hela landet samt två representanter 

för riksorganisationer som är anslutna till FNförbundet. 

Starkast intryck gjorde besöket på 

FN:s fl yktingorgan UNHCR. Tjänstemännen 

Gregory Blake (från USA), Bellings Sikanda 

(Malawi) och Naomi Kawahara (Japan) beskrev 

såväl situationer där UNHCR lyckats (som i 

Tadjikistan) som en av de mest akuta fl yktingsituationerna, 

den i Darfur och Tchad. 

Chefen för UNIDIR, FN-institutet för nedrustningsforskning, 

Patricia Lewis, besöktes 

också av studiegruppen. Hon lyfte bland annat 

fram omvärldens oförmåga att lyssna på de 

som närmast berörs av krig och konfl ikter. 

Detta apropå en ny UNIDIR-studie i vilken 

institutet i några konfl ikter gjort djupintervjuer 

med i synnerhet kvinnor för att visa potentialen 

i att lyssna på befolkningen på plats i krisområden 

istället för att fatta beslut över deras 

huvuden. 

En del FN-organ är just nu inne i en dynamisk 

fas. I Genève samlas ju det nybildade MRrådet. 

Här ligger också OCHA som koordinerar 

FN:s humanitära insatser i fält och här fi nns 

också FN:s högkommissarie för mänskliga 

rättigheter och hennes kontor. 

Vid besöket på Världshälsoorganisationen 

WHO välkomnades vi extra mycket av Derrick 

Deane, som själv i yngre dagar varit mycket 

aktiv i Australiska FN-förbundet. Han bjöd 

på en exposé över vad WHO lyckats uppnå 

hittills när det gäller deras ansträngningar för 

att utrota några av världens hemskare sjukdomar. 


Därefter avslutade vi studieveckan med ett 

besök hos Internationella arbetsorganisationen 

ILO som beskrev sitt engagemang mot barnarbete 

och gav exempel på hur man hjälpt tidigare 

barnsoldater i DR Kongo att återgå till ett 

normalt liv. 

Det var ett nöjt och glatt gäng som efter 

fyra intensiva dagar med studiebesök fått lära 

sig mycket nytt om FN och de olika organ vi 

besökte. 

– Vi blev alla vänner och jag lärde mig minst 

Apropå att inte slösa med vatten 

lika mycket av föreläsarna inom FN-systemet 

som jag gjorde av de andra i gruppen! förklarar 

Marie Weis från Helsingborg som var en av 

kursdeltagarna. 

Under veckan hann vi också med en proffsigt 

guidad tur i FN:s huvudbyggnad, Palais des 

Nations, och att prova på vad det schweiziska 

köket har att erbjuda i form av såväl fondue 

som entrécôte. 

JENS PETERSSON, KURSLEDARE 

LAXÅ FN-FÖRENING har genomfört många studiecirklar genom åren. 

Efter en cirkel som handlade om vatten och sanitet i ett 

nationellt och globalt perspektiv fi ck cirkelledaren en vattenkanna 

som tack. Så här skrev Maggie Eriksson en av deltagarna i cirkeln 

apropå att inte slösa med vatten. 

Det var som själva katten, vi hade tänkt hälla i lite vatten, 

men kom sen ihåg att vi skulle spara, så därför får du kannan bara. 

Kanske på tomten du gräver en källa, vars vatten du i kannan kan 

hälla. 

Om du i stället vrider på kranen, så tar dig själva fanen. 

Ty på vatten får vi inte slösa, om vi vattenfrågan i världen ska lösa. 

FN-förbundets 

studiegrupp framför 

FN-huset i Genève. 

Marie, Marit, Ingrid, 

Maire och Helena 

lyssnar noga på vad 

UNIDIR:s chef Patricia 

Lewis har att berätta. 

FOTON: BERITH GRANATH

Unga 

praktikanter 

på väg till FNförbunden 

i 

Georgien och 

Tanzania 

Under hösten 2006 har 

Svenska FN-förbundet sjösatt 

ett nytt projekt för att skapa 

en större internationellt präglad 

ungdomsverksamhet. 

Som en del av projektet har 

FN-förbundet erbjudit sex 

unga medlemmar i FN-förbundet 

och anslutna riksorganisationer 

praktikplatser i 

våra samarbetsorganisationer. 

REDAN I FEBRUARI reste de två första praktikanterna 

i väg. Varje praktikperiod är sex månader. 

Inför avresan träffade vi Malin Falkmer, som 

studerar juridik och är engagerad i SMUN 

(Stockholm Model United Nations), och Lisa 

Andersson, som precis blivit medlem i FNförbundet 

och är engagerad i CISV (Childrens 

International Summer Villages). Vi passade på 

att ställa några frågor inför resan. 

Varför är ni intresserade av att arbeta för FNförbundet 

i Georgien och Tanzania 6 månader? 

MALIN: Jag har alltid haft ett engagemang 

och intresse för folkrätt och FN-frågor. Jag har 

även bott ett tag i Ryssland och förälskade mig 

där i den post-sovjetiska kulturen. Utvecklingen 

i post-sovjetiska länder är enligt mig mycket 

viktig att följa och detta var helt enkelt den 

perfekta kombinationen av mina intressen. 

LISA: Jag ska åka till Tanzania och för att vara 

ärlig var det just landet som lockade mig till att 

söka denna praktik. För drygt ett år sen gjorde 

jag en studieresa till Tanzania och kände då att 

det var ett land som jag skulle vilja arbeta i 

under en lite längre tid. När sedan Svenska FNförbundet 

utlyste en praktik under organiserade 

former kändes det som ett tillfälle jag inte 

fi ck missa. 

FN-förbundets unga praktikanter Malin och Lisa inför resan. FOTO: HANNA PETERSSON. 

Hur känns det nu när ni ska åka? Vad har ni för 

förväntningar? 

MALIN: Det känns jättekul och lite nervöst. 

LISA: Det känns otroligt spännande och jag 

längtar. Jag har jobbat hårt på att inte ha några 

förväntningar. Det är svårt att ana vad som 

komma skall. Jag förväntar mig att träffa människor, 

få jobba hårt och ha en bra tid. Jag antar 

att även värme, magsjuka och förvirring är 

något att räkna med. 

Vad tror ni kommer att bli den största utmaningen? 

MALIN: Att åka sex månader till ett land 

som jag aldrig har besökt med ett språk jag 

inte talar känns som en enorm utmaning i sig. 

LISA: Utmaningarna är oändliga. Jag har absolut 

inget tålamod, så att försöka hålla det i styr 

kommer nog att bli en väldigt stor utmaning. 

Hur har ni förberett er? 

MALIN: Genom att försöka lära mig så mycket 

som möjligt om regionen och landet 

LISA: Förutom att försöka pussla ihop alla 

delar med studier och lägenhet här hemma har 

jag fått förmånen att delta på en utreseutbild- 

ning i SIDAs regi samt en förberedelsevecka 

på Svenska FN-förbundets 

kansli i Stockholm. Min 

strategi är att ha många saker 

att göra. Då gårtiden fort och 

det fi nns inte någon tid över 

att bli nervös. 

Vad tycker era familjer och vänner om att ni 

reser? 

MALIN: Tja, de är ganska vana vid det här 

laget. Min mamma tycker att det är lite jobbigt 

och undrade om jag inte kunde få någon praktikplats 

i London i stället, men hon vänjer sig 

nog. 

LISA: De tycker såklart alla att det är grymt 

spännande, många av dem funderar på att 

besöka mig. Vi får se om de verkligen gör det. 

Under de kommande sex månaderna kommer 

vi att följa praktikanternas arbete på FNförbundets 

hemsida och i Världshorisont. 

HANNA PETERSSON 

UNGDOMSSEKRETERARE PÅ FN-FÖRBUNDET 

UNG 



Till er tjänst! 

Anställda på kansliet 2007 

AnnaLena 

Andrews 

Redaktör för 

Världshorisont 

Tel. 08-462 25 58 

E-post 

annalena.andrews@fn.se 

Eva Bengtsson 

Ekonomisekreterare 

Tel. 08-462 25 51 

E-post 

eva.bengtsson@fn.se 

Cecilia Björk 

Generalsekreterarassistent 

Tel. 08-462 25 44 

E-post 

cecilia.bjork@fn.se 

Eva Brattander 

Projekthandläggare 

Millenniedeklarationen 

Tel. 08-462 25 55 

E-post 

eva.brattander@fn.se 

Louise 

Croneborg 

Projektledare 

Millenniemålsprojektet 

Tel. 08-462 25 41 

E-post 

louise.croneborg@fn.se 

Haig 

Damirjian 

Ekonomiansvarig 

Tel. 08-462 25 50 

E-post 

haig.damirjian@fn.se 

Ulla Britt 

Dunard 

Receptionist och 

registrator 

Tel. 08-462 25 40 

E-post 

ullabritt.dunard@fn.se 

Bonian 

Golmohammadi 

Generalsekreterare 

Tel. 08-462 25 66 

E-post bonian. 

golmohammadi@fn.se 

Berith Granath 

Handläggare för 

utvecklingsfrågor 

Tel. 08-462 25 52 

E-post 

berith.granath@fn.se 

Malin Hansson 

Internationell programhandläggare 

Tel. 08-462 25 43 

E-post 

malin.hansson@fn.se 

Björn 

Hederberg 

Kanslist 

Tel. 08-462 25 47 

E-post 

bjorn.hederberg@fn.se 

Ove Holmstrand 

Dataansvarig 

Tel. 08-462 25 46 

E-post 

ove.holmstrand@fn.se

Helen Huledal 

Skolansvarig 

Tel. 08-462 25 81 

E-post 

helen.huledal@fn.se 

Per Jacoby 

Informationssekreterare 

Tel. 08-462 25 48 

E-post 

perjacoby@fn.se 

Nikolas Jerkedal 

Afrikahandläggare 

Tel. 08-462 25 62 

E-post 

nikolas.jerkedal@fn.se 

Pekka Johansson 

Pressekreterare 

Tel. 08-462 25 60 

E-post 

pekka.johansson@fn.se 

Lena Löfgren 

Bjerner 

Bibliotekarie 

Tel. 08-462 25 61 

E-post 

lena.lofgrenbjerner@fn.se 

Linda Nordin 

Thorslund 

Biträdande 

generalsekreterare 

Tel. 08-462 25 54 

E-post 

Linda.nordin.thorslund@fn.se 

Jonas Nyström 

Projektledare för 

Röj-en-mina 

Tel. 08-462 25 59 

E-post 

jonas.nystrom@fn.se 

Hanna Petersson 

Ungdomssekreterare 

Tel. 08-462 25 67 

E-post 

hanna.petersson@fn.se 

Jens Petersson 

Handläggare för fred, 

säkerhet och nedrustning 

Tel. 08-462 25 82 

E-post 

jens.petersson@fn. 

Anett Sasvari 

Handläggare för mänskliga 

rättigheter 

Tel. 08-462 25 56 

E-post 

anett.sasvari@fn.se 

Anita Seidel 

Organisationssekreterare 

Tel. 08-462 25 53 

E-post 

anita.seidel@fn.se 

Karin Wall 

Härdfeldt 

Projektassistent Millenniemålsprojektet 

Tel. 08-462 25 64 

E-post 

karin.wallhardfeldt@fn.se 

Susanna Westgren 

Projektassistent för 

Röj-en-mina 

Tel. 08-462 25 83 

E-post 

susanna.westgren@fn.se 


Nahn fomm! 

Hur känns det att inte kunna läsa? 

Det fi ck tusentals människor runt 

om i Sverige uppleva den 20-21 

oktober. Millenniemålskampanjen 

gav då ut gratistidningen NODL 

för att uppmärksamma millenniemål 

2 – att alla barn ska få gå i 

grundskola senast år 2015. NODL 

är världens mest obegripliga tidning 

då bokstäverna inte bildar 

några riktiga ord. Baksidan däremot 

är helt begriplig. Där kan man 

läsa att över 100 miljoner barn i 

världen inte går i skolan och att 

var femte vuxen inte kan läsa. 

SEDAN VÅREN 2006 drivs Millenniemålskampanjen 

av Svenska FN-förbundet och FN:s utvecklingsprogram 

UNDP. Med kampanjen arbetar vi 

för att öka kännedomen om och engagemanget 

för millenniemålen samt att uppmärksamma 

att Sverige har ett åtagande att bidra till att 

uppnå målen. 

Den 20 och 21 oktober gav sig 140 volontärer 

iklädda vita NODL-jackor ut på gator 

och torg i Uddevalla, Malmö, Luleå, Växjö, Jönköping, 

Umeå samt vid Stockholms centrala 

tunnelbanestationer. Uppdraget var att dela ut 

NODL-tidningen och informera om millenniemålen 

på ett annorlunda sätt – ”se hur det 

känns”. Vid första ögonkastet ser NODL ut 

som vilken gratistidning som helst. Många snappade 

åt sig en tidning och hann gå både fyra 

och fem steg innan de försökte läsa den och 

uppmärksammade att något inte stämde. I 

mötet med människor kunde vi diskutera läskunnighet, 

FN och millenniemålens betydelse 

för fattigdomsbekämpning. 

Vår tidningskiosk på Odenplan i Stockholm 

fi ck under dagen förstärkning av tidningsutdelare 

som biståndsminister Gunilla Carlsson, 

liksom folkpartiets biståndstalesperson Birgitta 

Ohlsson, artisten Wille Crafoord, diplomaten 

Sverker Åström och programledarna Viktor 

Åkerblom Nilsson och Yankho Kemwendo. 

NODL uppmärksammades även i tv och tidningar. 

EN SYMBOL FÖR MAKT 

För de fl esta av oss är det en självklarhet att 

kunna läsa dagstidningar och vi ser detta som 


Tidningen NODL 

en naturlig informationskanal för att kunna ta 

del av vad som händer i vår omvärld. Därmed 

är tidningen en symbol för såväl kunskap som 

makt och deltagande i samhället. Utbildning ger 

människor valmöjligheter i livet och chans att 

påverka sin situation och sitt samhälle. Det blir 

lättare att skaffa sig försörjning och komma ur 

fattigdom, ta del av samhällsinformation och 

göra sin röst hörd.Millenniemål 2 påverkar de 

övriga millenniemålen, såsom mål 3 om ökad 

jämställdhet mellan kvinnor och män. Av världens 

771 miljoner analfabeter är 64 % kvinnor 

och av de 115 miljoner barn som inte går 

skolan är 65 miljoner av dem fl ickor. Utbildning, 

speciellt för fl ickor, har sociala och ekonomiska 

fördelar för samhället i stort. Utbildade kvinnor 

har generellt färre och friskare barn och deras 

döttrar tenderar i högre grad att få en utbildning. 

Även millenniemål 6, om att stoppa spridningen 

av HIV/AIDS påverkas direkt då risken 

att smittas ökar med det dubbla för unga människor 

som inte slutför grundskolan. 

Utvecklingen går framåt. Idag går fl er barn i 

skolan än någonsin tidigare. Den största utmaningen 

nu är att nå grupper som i många fall 

inte tar del av framstegen. Globalt sätt bor 82 

% av de barn som inte går i skolan på landsbygden. 

I Moçambique slutför endast 12 % av 

landsbygdens barn en grundskoleutbildning. 

Skolavgifter är ett annat hinder. När dessa togs 

bort i Uganda, Tanzania och Kenya började 

sammanlagt 7 miljoner fl er barn i skolan. En 

annan enkel åtgärd är att erbjuda ett gratis mål 

mat i skolan. FN-förbundets kampanj Skolmat 

blir kunskap stödjer FN:s livsmedelsprogram 

FN-vän i Umeå. FOTO: DAN ALFJORDEN 

som arbetar för att fl er barn ska stanna i skolan. 

Tillgång till rent vatten och avlopp på skolan 

är nödvändigt liksom att öka fl ickors säkerhet 

så väl i skolan som på väg dit och hem. 

ONT OM TID 

Det är fullt möjligt att uppnå millenniemål 2. 

Beräkningar visar att tjugo utvecklingsländer 

kommer lyckas till år 2015. Tiden är dock 

knapp och mer resurser måste till! För att alla 

barn ska kunna gå klart en grundskoleutbildning 

måste de globala anslagen till utbildning 

fördubblas från 3,5 till 7 miljarder dollar per år. 

Men framförallt krävs stark politisk vilja och att 

världens ledare håller löftet om att nå millenniemålen. 

KARIN WALL HÄRDFELDT 

LOUISE CRONEBORG 

www.millenniemålen.nu 

– Vad är det här för språk... 

FOTO: PETER MÅLQVIST FUTURNITURE 

Biståndsminister Gunilla Carlsson intervjuas av TV. 

FOTO: PETER MÅLQVIST FUTURNITURE

FN-rörelsen och millenniemålen! 

Det handlar om kunskap, engagemang och 

opinionsbildning! 

FN-förbundet är rörelsen för 

ett starkare FN! Det är medlemmarna 

som är själva motorn 

i rörelsen. Utan medlemmar, 

ingen rörelse! Utan kunskap 

och engagemang, ingen opinionsbildning 

och inget påverkansarbete 

för ett starkare FN! 

FN behöver i dag ett starkt folkligt 

stöd! Ingen annan organisation kan 

ge det på samma sätt som FN-rörelsen! 

Med åtta år kvar till målgång, 

kan vi också konstatera att 

kunskapen om och engagemanget 

för FN:s millenniemål måste stärkas. 

Alla kan dra sitt strå till stacken! 

I FN-RÖRELSEN i Sverige fi nns kunskap och engagemang! 

Men kunskapen kan fördjupas ytterligare 

för att rörelsen ska få ett ännu större 

genomslag i samhället exempelvis för att 

driva kravet på att millenniemålen ska nås. 

Utbildning är något som FN-förbundet, FNdistrikt, 

FN-föreningar och föreningar och 

organisationer som är anslutna till FN-rörelsen 

traditionellt bedriver. 

Utbildning är också ett millenniemål. Ett 

oerhört viktigt sådant. Utbildning bidrar till att 

minska fattigdomen och öka jämställdheten 

mellan kvinnor och män, under förutsättning 

att både fl ickor och pojkar går i skolan. 

Du som enskild medlem eller styrelseledamot 

i en förening eller organisation, föreslå att 

din förening/organisation ägnar 2007 åt att 

fördjupa kunskaperna om FN:s millenniemål. 

HUR OCH VARFÖR 

Diskussionsgrupp, studiecirkel, kurs, seminarium, 

debatt, temadag, rollspel! Hur verksamheten 

bedrivs kan se olika ut, beroende på målgrupp 

och deltagare. Ett viktigt första steg är 

att styrelseledamöter i FN-föreningar och FNdistrikt 

har god kunskap om millenniemålen 

och hur arbetet för att nå dessa bedrivs i olika 

länder, inklusive Sverige. 

Du som inte vill eller kan delta i någon 

aktivitet, studera på egen hand och ta ställning! 

Syftet med att öka kunskaperna är förstås 

att FN-rörelsens krav på att millenniemålen 

måste nås ska framföras på tidningars debattsidor 

och insändarsidor, på torgmöten, till lokal- 

och rikspolitiker och i andra sammanhang. 

VAD OCH NÄR 

Vad kan FN-förbundet bidra med? Underlag i 

form av studieboken ”FN:s millenniemål: människorna 

bakom siffrorna”, ett rollspel som 

ingår i materialet, och fyra fördjupande FN-rapporter: 

(1) Världsbankens om millenniemålen, 

(2) FN:s miljöprogram UNEP:s om bland annat 

miljöaspekter på millenniemålen, (3) FN:s generalsekreterares 

om migration och utveckling, 

samt (4) FN:s utvecklingsprogram UNDP:s om 

mänsklig utveckling i arabvärlden. Med tre av 

rapporterna, ej den första, följer FN-förbundets 

kommentarer till berört sakområde och 

till Sveriges politik för global utveckling (PGU) 

på området. 

När och var kan materialet beställas? Här 

och nu! Beställningstalong fi nns på sidan 10 i 

tidningen. Materialet går även att beställa på 

FN-förbundets webb: www.fn.se 

BERITH GRANATH 

REDAKTÖR FÖR STUDIEBOKEN OCH FN-RAPPORTERNA 


Kurser 

MARS 

2 Världshorisont 1/07, tema UTBILDNING 

8 Internationella Kvinnodagen 

14 FN-förbundet och LSU lanserar bok om ungt engagemang i 

FN 

16 B-kurs om millenniemålen i Härnösand 

21 Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering 

21-28 Kinesiska FN-förbundet på besök 

22 Internationella vattendagen 

23 Världsmeteorologidagen 

24 A-kurs FN i Malmö 

APRIL 

7 Världshälsodagen 

13 B-kurs i mänskliga rättigheter, Karlskrona 

24 Världsdagen för böcker och upphovsrätt 

MAJ 

3 Internationella dagen för pressfrihet 

FN-ABC 

FN-ABC är kurser på olika nivåer (A, 

B och C) som på olika sätt berör FN:s 

organisation och arbete, FN:s historia 

och utveckling, FN-organens funktion 

och operativa arbete, medlemsstaters 

infl ytande och medverkan, Millenniemålen 

som styrdokument för 

FN:s arbete samt diskussioner om 

kraven på framtidens FN. A-kursen är 

en baskurs som berör fl era av delarna 

ovan på ett övergripande plan. B-kursen 

erbjuds i tre olika varianter som 

behandlar några av FN:s huvudsakliga 

verksamhetsområden och utmaningar 

för framtiden. C-kursen genomförs i 

Genéve och innehåller diskussion och 

studiebesök på ett antal FN-organ. 

A-KURSER UNDER 2007: 

10 februari i Luleå. 

24 mars i Malmö. 

27 september, i Stockholm. 

10 november,i Göteborg. 

Kostnad: Kursen kostar 195 

kronor för medlemmar och 395 

kronor för icke medlemmar. 

Anmälan till Svenska FN-förbundet 

per e-post till jonas.nystrom@fn.se 

B-KURSER UNDER 2007: 

Förkunskapskrav för B-kurser: 

A-kurs eller motsvarande 

Kostnad: 195 kronor för medlemmar, 

395 kronor för icke medlemmar. 

Fakturering sker i efterhand. 

Avanmälan måste ske senast två 

dagar före kursens start, annars 

faktureras deltagaren kursavgiften. 


Kalendarium 

B1 MÄNSKLIGA RÄTTIG- 

HETER SAMT FRED, SÄKERHET 

OCH NEDRUSTNING 

Kursen behandlar FN:s och FN-förbundets 

arbete inom områdena 

”mänskliga rättigheter” respektive ”fred, 

säkerhet och nedrustning”. När FN 

bildades i andra världskrigets slutskede 

var naturligt nog fredstanken det 

styrande. Med tiden har insikten om 

att värnandet av de mänskliga rättigheterna 

är en förutsättning för att 

förebygga att konfl ikter övergår i våld 

vuxit sig allt starkare. Under kursen 

ges en kort historisk överblick över 

hur olika mänskliga rättighets- och 

fredsfrågor har hanterats av världssamfundet. 

Även FN-förbundets eget 

arbete inom områdena diskuteras. I 

gruppdiskussioner lyfter vi också fram 

svåra frågor som t ex vilket skyldighet 

att skydda civila som världssamfundet 

har och i vilka lägen FN kan och 

bör ingripa i konfl ikter. Vi diskuterar 

också hur du själv kan arbeta med 

frågorna lokalt. Du hittar mer bakgrund 

om FN-förbundets arbete på 

adresserna: www.fn.se/manskligarattigheter/ 

respektive www.fn.se/fred/ 

TRE KURSTILLFÄLLEN UNDER 2007: 

Lördagen den 20 januari i Stockholm. 

Fredagen den 13 april i Karlskrona. 

Lördagen den 6 oktober i Göteborg. 

För mer information och anmälan 

kontakta Jens Petersson, via mail 

jens.petersson@fn.se eller 

på telefon 08-462 25 82. 

Kursledare: Anett Sasvari 

och Jens Petersson. 

10 B-kurs om millenniemålen, Malmö 

15 Internationella familjedagen 

22 Världsdagen för kulturell mångfald 

29 Internationella dagen för FN:s fredsbevarande personal 

30 Internationella dagen mot tobak 

JUNI 

1 Världshorisont 2/07, tema KLIMAT 

4 Internationella dagen för barn som blivit offer för aggression 

5 Världsmiljödagen 

12 Internationella dagen mot barnarbete 

17 Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka 

20 Världsdagen för fl yktingar 

26 Internationella dagen mot missbruk av och olaglig handel med 

narkotika 

JULI 

7 Internationella dagen för kooperativ (första lördagen i juli) 

11 FN:s befolkningsdag 

B2 MILLENNIEDEKLARATIONEN, 

MILLENNIEMÅLEN OCH 

HÅLLBAR UTVECKLING 

Kursen behandlar Millenniedeklarationen; 

bakgrund, innehåll och betydelse 

för FN:s arbete idag. Världssamfundet 

har enats om att åtta mål, millenniemålen, 

ska nås senast år 2015. 

Bland annat ska fattigdomen i världen 

halveras. Hur ska det gå till? Finns 

de ekonomiska förutsättningarna för 

att nå det och övriga mål? Finns det 

tillräckligt med politisk vilja i världens 

länder för att fatta beslut som leder 

till att målen nås? Kommer Sveriges 

nya politik för global utveckling att 

bidra till att målen nås? Vad gör FN? 

Hur ser arbetet med millenniemålen 

ut i olika länder? Det är några av 

frågorna som vi kommer att diskutera. 

Vi kommer även att ta upp frågan 

om målkonfl ikter. Är målen socialt, 

ekonomiskt och miljömässigt hållbara? 

Eller kommer vissa mål att kunna 

nås enbart på bekostnad av andra? 

TRE KURSTILLFÄLLEN UNDER 2007: 

Fredag den 16 mars i Härnösand. 

Torsdagen den 10 maj i Malmö. 

Lördagen den 17 november 

i Stockholm 

För mer information och anmälan, 

kontakta Eva Brattander via mail eva. 

brattander@fn.se 

eller per telefon: 08- 462 25 55 

Kursledare: Berith Granath och 

Eva Brattander. 

B3 KULTURMÖTEN OCH 

INTERKULTURELL KOMMUNIKATION 

I FN:S TJÄNST 

Interaktivt seminarium om kulturmöten 

i FN och andra internationella 

organisationer. Kursen behandlar 

utmaningar och möjligheter för samarbete 

och kommunikation över kulturgränser. 

KURSTILLFÄLLEN UNDER 2007: 

Tisdagen 11 december i Stockholm 

För mer information och anmälan, 

kontakta Jonas Nyström via mail, jonas. 

nystrom@fn.se 

eller per telefon: 08- 462 25 59 

C-KURSEN 2007 

En fyradagarsutbildning som 2006 

genomfördes i Genève. Kursen fördjupar 

sig i aktuella FN-frågor genom att 

kombinera studiebesök på olika FNorgan 

med diskussion och debatt. 

Datum ej fastlagda för 2007. 

Kostnad: Ej fastställd för 2007, men 

preliminärt i storleksordningen 6 500 

kronor för medlemmar, 7 500 kronor 

för icke medlemmar, inkl. boende i 

dubbelrum, inkl. kursmaterial men exkl. 

resa som kursdeltagaren bokar själv. 

Även lokala transporter och andra 

måltider än frukost får deltagarna 

bekosta själva. 

Förkunskapskrav: A- och B-kursen 

eller motsvarande 

För mer information kontakta Jens 

Petersson, jens.petersson@fn.se

- 

NÄSTA 

NUMMER… 

… av Världshorisont 

kommer ut i början av juni 

och kommer att ha KLI- 

MAT som tema. 

Klimatfrågan har alltmer 

blivit den stora internationella 

frågan. 

Allt fl er inser att klimatförändringarna 

är ett hot 

som måste tas på minst 

lika stort allvar som krig, 

konfl ikter, kränkningar av 

mänskliga rättigheter, underutveckling 

och fattigdom. 

Världens isar och glaciärer 

smälter snabbare, 

havsnivån stiger och medeltemperaturen 

ökar drastiskt. 

Om detta skriver FN:s 

klimatpanel IPCC (Intergovernmental 

Panel on Climate 

Change) i sin rapport 

”Climate Change 2007” 

som nyligen publicerats. 

Rapporten är resultatet av 

ett samarbete mellan FN:s 

meteorologiska organisation 

WMO och FN:s miljöprogram 

UNEP. 

Du kan också hjälpa till 

att sprida kunskap om klimatfrågan 

genom att beställa 

extra exemplar av 

Världshorisont. Tidningarna 

kan användas vid olika 

utåtriktade arrangemang 

som temadagar och skolprojekt. 

Tio exemplar kostar endast 

150 kr. FN-föreningar 

och distrikt får extra rabatter. 

Mejla beställningen till: 

varldshorisont@fn.se 

eller ring 08-462 25 40. 

Hurra för svenskt stöd 

till demokratifonden 

TILL SIST... 

En av FN-förbundets uppgifter är att påverka makthavare 

att arbeta för en bättre värld. Det kräver envishet och uthållighet. 

Desto roligare är det när arbetet ger resultat. I höstas bjöd vi in 

chefen för FN:s demokratifond UNDEF, Magdy Martinez-Soliman, till ett 

besök i Stockholm. Under en hektisk dag hann UNDEF-chefen träffa frivilligorganisationer, 

FN-relaterade organisationer, Utrikesutskottet i riksdagen 

och biståndsminister Gunilla Carlsson. 

Demokratifonden ska stödja demokratiutveckling i hela världen genom bidrag från 

FN:s medlemsstater. I början av oktober hade 42 miljoner dollar samlats in och löften 

fanns om ytterligare 9 miljoner. Det är värt att understryka att fonden inte ska verka för 

en enda sorts demokrati. Demokrati tillhör inte ett land eller en samhällsmodell. 

Fonden delade i augusti ut 36 miljoner dollar till 125 projekt över hela världen. De 

omfattar allt från utbildning till rösträkning, demokratisk dialog och informationsspridning. 

60 procent av mottagarna kommer från det civila samhället. Flera projekt handlar 

om ökad jämställdhet i länder söder om Sahara. 

Att skapa förutsättningar för demokrati är ett långsiktigt och mödosamt arbete som 

förutsätter möten mellan lokala politiska partier, intresseorganisationer och företrädare 

för internationella organ. Demokratifonden är ett viktigt komplement till FN:s millenniearbete, 

inte minst genom sin breda representation av fattiga och rika länder i både 

Nord och Syd. 

Svensk utvecklingspolitik innehåller sedan länge ett demokratimål och vårt land ses 

som ett föredöme i dessa frågor. För FN-förbundet var det obegripligt att Sverige under 

ett helt år vägrade att delta i demokratifonden trots en aktiv inbjudan från övriga länder. 

UNDEF-chefen upprepade under sitt besök sin vilja att Sverige tar en plats i fonden 

tillsammans med de tre senaste bidragsgivarna Georgien, Korea och Spanien. Också 

FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan vädjade om medlemsstaternas stöd. För ett 

par veckor sedan kom så beskedet från UD att Sverige nu ska stödja fonden. 

I höstens regeringsdeklaration talade statsminister Reinfeldt om vikten av demokratifrämjande. 

Jag vill gärna tro att FN-förbundets opinionsbildning, både i det tysta och 

i offentligheten, har bidragit till det svenska närmandet till demokratifonden. Nu fortsätter 

vi arbetet för att Sverige ska bli en aktiv och pådrivande kraft i FN:s arbete för en 

mer demokratisk värld. 

Aleksander Gabelic 

Ordförande Svenska FN-förbundet 


POSTTIDNING B 

Avsändare Svenska FN-förbundet 

Box 15 115 

104 65 Stockholm 

Begr. eftersändning 

Lär ett barn läsa. Bjud på skolmat! 

För bara två kronor kan du bjuda ett barn på en skolmåltid. 

FAKTA 

Över hundra miljoner barn går inte i skolan, och de fl esta av dem är 

fl ickor. Att skaffa mat för dagen går före att lära sig läsa. På sikt är 

det ingen hållbar utveckling. Utbildning är en väg ut ur fattigdom. 

Om du bjuder ett barn på skolmat förbättrar du för en hel familj och i 

förlängningen för ett samhälle och ett helt land. 

Skolmat blir kunskap 

EN KAM PAN J FRÅ N SVE NSK A FN- FÖR BUN DET 

GE DITT STÖD 

Sätt in din gåva på konto 90 00 79-5 och ange 

”Skolmat barn” samt gärna dina adressuppgifter. 

För 120 kronor får ett barn gratis skolmat i tre 

månader. 480 kronor räcker för ett 

barn ett helt år.

Gratis skolmat säkrare framtid - Svenska FN-förbundet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?