NR 2 - Grundsunda FramtidsGrupp

Viktiga frågor 

redan nästa år 

Det finns många frågor 

som pockar på uppmärksamhet 

de närmaste åren, 

skriver GFG:s ordförande 

Yvonne Häggström i sin 

kommentar om det år 

som snart gått och det 

som ligger framför oss. 

Framför allt tre frågor 

kräver svar: hur löser vi 

äldreboendet? Finns det 

ambitioner bygga en ny 

centrumkärna i Husum? 

Vad är kommunen beredd 

att bidra med? 

Se sidan 2 

“Var stolt över 

vår historia!” 

- Husums stolta historia 

bör synliggöras bättre. 

- Det vore bra med en jätteskylt 

vid E4 som berättar 

att i Husum finns en 

unik enhet. 

Detta var två av många 

kommentarer i ett rundabordsresonemang 

om kulturen 

i Husum, om attityder, 

företeelser, synen 

på idrott, bruksandan, attraktioner 

och det eviga 

talet om Husums rykte. 

Se sidan 12-13 

Innehåll: 

I nya numret av Grundsunda Tidning 

kommenterar GFG:s ordförande det 

andra verksamhetsåret och tittar framåt .........2 

Esko Matkaselkä är sedan augusti ny 

projektledare på GFG......................................3 

GT har ställt fem frågor till fackliga 

företrädare och fått 25 svar .............................4 

Så vill Husumbor förändra samhället till 

det bättre .........................................................5 

Detta har hänt sedan GFG startade sin 

verksamhet .......................................................6 

Plus 4, ett nytt spännande designföretag .........7 

Grundsunda 

Tidning 

Årgång 2 - 1999 

OFFICIELLT ORGAN FÖR GRUNDSUNDA FRAMTIDSGRUPP 

Husum kan se fram emot 

några riktigt spännande år 

Husum/Grundsunda kan vandra in i det nya årtusendet 

i den trygga förvissningen att det kommer att finnas 

fortsatt många arbetstillfällen innanför fabriksgrindarna. 

Det är inte alla bruksorter som har det så 

väl förspänt. 

Nya Modo Paper får i Husumfabriken sitt flaggskepp 

och det är knappast någon djärv gissning att företaget 

fortsätter att investera för att vara fortsatt konkurrenskraftigt. 

Mycket tyder också på att samhället kan se fram emot 

några intressanta år, både inom och utanför fabriks- 

Thord sökte utmaningar, startade eget ...........8 

Hon har händer för dina fötter ........................9 

Snabba ryck för ny problemlösare...................9 

Den som väntar på något gott med 

posten behöver inte vänta ..............................10 

Kultur i Husum - Husumkultur.................12-13 

Från storstad till Husum, inget 

problem för Agnes..........................................15 

Möt eldsjälarna som brinner för Husum .......16 

Hon ser på Husum med nya fräscha ögon.....17 

grindarna. Det finns ambitioner, förhoppningar och 

drömmar... 

GT har ställt frågor till fem fackliga företrädare om 

hur det ser på den nya koncernen, vilken investering 

som varit den viktigaste under 90-talet och vilken 

som blir de kommande fem årens viktigaste. Vi har 

ställt fem frågor och fått 25 svar. 

Vi har även frågat några Husumbor vad de vill se genomfört 

för att öka trivseln i samhället. 

Se sidan 4-5 

Husumskolan möter 2000-talet 

med tillförsikt.................................................18 

Tjejerna räcker inte till i Husum ...................19 

Han slår an tonen ..........................................20 

Stensätter - träffpunkt för hästälskare ...........21 

Sture, kameran och bilderna 

- ett porträtt ..............................................22-23 

Slagrutan - ett verktyg i tiden ........................26 

En ny psalm och tips om julblommor ............29 

Det är med Husum som med Fingal Olsson ..30

2 Grundsunda Tidning 

Nytt centrum och äldreboende 

viktiga frågor redan nästa år! 

i närmar oss nu slutet på 

Grundsunda FramtidsGrupps 

andra projektår. Från att i början 

av projekttiden ha ägnat oss 

åt breddarbete så fokuserar vi nu 

arbetsinsatserna på att nå målsättningen: 

fem nya företag och 25 

arbetstillfällen. Vi är inte där riktigt 

ännu, men väl en god bit på väg; fyra 

nya företag där ett knappt 20-tal är i 

arbete. Det är en väldigt bra början! 

Tyvärr tappade vi litet tempo i 

mitten av verksamhetsåret. Bo Östlund 

lämnade projektet och återvände 

till Nolaskolan och först i augusti 

var den vakanta tjänsten tillsatt. 

Jag är glad över att vi lyckats så bra 

med rekryteringen och i Esko Matkaselkä 

har vi en ny projektledare med 

goda kunskaper om företagande. 

Vi kan därmed även i fortsättningen 

erbjuda viss hjälp till företagen om de 

så önskar. 

Lång tid har hittills ägnats åt att ta 

rätt på vad företagen har för önskemål 

vad beträffar utbildning, framtid 

o s v. Nu vet vi det. Och som en 

direkt konsekvens av detta har redan 

genomförts två kurser i data och en 

i engelska. Under våren räknar vi 

med att genomföra en kurs i marknadsföring. 

Företagsluncherna är ett annat 

önskemål som vi genomfört och vi 

kan redan nu utlova en fortsättning 

under kommande år. Det är 

viktigt att företagsledare 

kommer samman och 

lär känna varandra 

bättre. 

Vi vet mycket väl att 

de har fullt upp, men 

mat behövs alltid 

och då är luncherna 

ett bra sätt att träffas. 

Luncherna är ett viktigt instrument 

för att öka vi-andan i Husum/ 

Grundsunda. 

Vi har ju också haft turen att locka 

till oss intressanta gästföreläsare; allt 

från MoDo-tränaren Per Bäckman 

till Botniabanans Arne Forssell. 

Bäckmans föredrag om coachning 

lockade fullt hus och tack vare 

Forssells vet vi nu bättre vad och 

vilka möjligheter Botniabanan kan 

innebära för Grundsundaföretagen. 

Vi vet också, efter Jan Bergfeldts 

besök, att Mitthögskolan har åtskil- 

”De äldre vill 

flytta till lägenhet 

i centrum” 

ligt att erbjuda våra företag. Jag tror 

att det är angeläget att vi tar till oss 

av de nya fräscha tankar som kommer 

från högskolevärlden. 

En annan viktigt del av vårt arbete 

under året har varit marknadsföringen 

av Husum/Grundsunda. 

Vi har ju valt att gå fram med lite 

andra trycksaker än traditionella 

broschyrer och det har varit ett 

lyckokast. 

Receptboken om strömming, 

Silvret blev till guld, har hittills sålt 

i cirka 2000 exemplar, en enastående 

framgång för en kokbok. Den har 

placerat vår gamla kommunenhet på 

den svenska matkartan och har sålts 

över hela landet. 

Vår andra stora informationssatsning 

har varit företagskatalogen, även 

den resultatet av ett starkt önskemål 

från Grundsundaföretagen. Den presenterades 

vid en minnesvärd kväll på 

Hotell Björnen med både landshövding 

Börje Hörnlund och MoDo 

Papers nye VD Jan Åström på plats. 

Börje Hörnlund informerade om 

de EU-pengar som skall komma 

länet till del de kommande åren och 

han uppmanade de närvarande att gå 

samman och skapa bra projekt. 

De kommande åren skall pengar 

satsas på företagen för att om möjligt 

skapa fler bestående jobb. 

Besöksnäringen, det vill säga 

turismen, blir en viktig del. 

Där är GFG redan igång 

och arbetet inleddes 

med ett heldagsseminarium 

med föreläsare, 

politiker och länsfolk 

på plats. Seminariet 

har resulterat i ett antal 

träffar med bland annat Entré 

Höga Kusten, Salusand/Husum 

Hockey och som en direkt följd av 

de sittningarna är nu Grundsunda 

inlemmad i Höga Kustenfamiljen. 

Den har vi ansett oss tillhöra hela 

tiden, men det har inte varit någon 

självklarhet. I och med detta kan vi 

rekommendera våra företag att söka 

medlemskap i Entré Höga Kusten 

och därmed få ta del av de marknadsföringsaktiviteter 

som väntar under 

det kommande året. 

Företagen lär säkert få höra av Jan 

Lindmark, energisk och entusiastisk 

VD i Entré Höga Kusten! 

Grundsunda Tidning 

Detta är den andra utgåvan av Grundsunda Tidning som ges ut av 

Grundsunda FramtidsGrupp 

Ansvarig utgivare: Yvonne Häggström 

Redaktion: Jerry Erixon, Ann-Sofie Ingman, Anki Berg, Eva Forsberg, 

Anette Eglund 

Original: Sätterian, Örnsköldsvik 

Repro: MaxiGraf, Örnsköldsvik 

Tryck: AB Allehanda i december 1999 

Upplaga: 4 000 ex 

Yvonne Häggström, ordf i 

Grundsunda FramtidsGrupp. 

En av de verkligt heta frågorna är 

hur vi skall kunna utveckla ett nytt 

aktivt centrum. Behovet är bra lägenheter 

centralt för äldre har gått som 

en röd tråd genom GFG:s verksamhet 

och just äldreboendet är en av 

anledningarna till att GFG kom till. 

För att vi skall ha ett bra statiskt 

material som grund för den fortsatta 

diskussionen har Sture Kassman, 

Siv Lundqvist, Margareta Bodin och 

Frank Pettersson genomfört en enkät 

bland 100 personer i åldern 65-70 

år; de har först skickat ut brev och 

sedan ringt och har därmed skaffat 

sig god kunskap om framtida önskemål 

för äldreboende. 

Det visade sig, inte helt oväntat, 

att 70 procent är mycket intresserade 

av en lägenhet i centrum. 

Vad som bekymrar många är dock 

hur de skall kunna sälja sina hus. Där 

har vi på GFG egentligen bara ett 

svar, och som också skall ses som ett 

löfte: vi skall intensifiera marknadsföringen 

av Husum/Grundsunda 

mot bland annat pendlarna. Vi skall 

med siffror bevisa att det är billigare 

bo i Husum än annorstädes i kommunen. 

Vi skall också träffa våra affärsidkare 

och lyssna med dem om 

både priser och konkurrensstrategi. 

Denna 2000-talets första heta fråga 

är i hög grad också en kommunal 

angelägenhet och GFG är redan 

igång med en dialog med ansvariga 

tjänstemän. Förhoppningen är att 

bygga en fastighet med såväl mindre 

lägenheter som med ett eller flera 

gruppboenden och kommersiella 

lokaler i bottenplanet. Av enkäter på 

annan plats i tidningen framgår med 

all önskvärd tydlighet att allt fler vill 

ha Husums nya centrum där banker 

och matvaruaffärer finns i dag. 

Efterfrågan på en galleria är också 

påtaglig och en fastighet som kombinerar 

äldreboende med affärsutrymmen 

skulle ge oss goda möjligheter 

att få ett mera koncentrerat affärscentrum. 

Låt oss sträva dit! 

Det här året har vi tagit fram 

förstudier om Dombäcks herrgård, 

Salusand och växthus. De har visat 

på stora utvecklingsmöjligheter. 

Herrgårn skulle kunna bli en viktig 

kugge i utvecklingen av turismen och 

länsarbetsnämnden har sagt sig 

intresserad av att delta i en upprustning. 

Nu är emellertid Dombäcks 

herrgård till salu och det är bara att 

hoppas att vi får dit en köpare som är 

intresserad av att utveckla den till den 

attraktion den faktiskt kan bli. 

Det första året på det nya årtusendet 

blir viktigt för hela bygden. 

På något sätt känns det som vi står 

vid ett vägskäl och att vi nu måste 

bestämma oss vad som skall hända 

den dag GFG-projektet tar slut. 

Jag tror att det är viktigt att skapa en 

ny organisation och utforma en strategi 

som tar tillvara de erfarenheter 

som GFG lagt grunden till. Utan att 

på något sätt förhäva oss så menar vi i 

FramtidsGruppen att den arbetsform 

vi tilllämpat är den rätta för att driva 

frågor. Det ger tyngd åt våra krav och 

insyn i vad det är för frågor vi driver. 

Därför är det viktigt att så många 

Grundsundabor som möjligt söker 

medlemskap i GFG, och därmed i en 

ev. ny organisation. 

Vi vill gärna tro att det är ganska 

många som ändå intresserade av att vi 

går vidare med arbetet att göra Husum/Grundsunda 

ännu trivsammare 

och därmed kanske kan locka till oss 

både företag och nya familjer. 

Det är faktiskt bara vi själva som 

kan forma framtiden och den möjligheten 

skall vi inte missa! 

U Yvonne Häggström 

ordförande i 


Beställ företagskatalogen 

Företagskatalogen har fått ett mycket positivt mottagande och 

har skickats ut runt om i kommunen. 

Behöver du fler exemplar så finns det fortfarande kvar en liten 

upplaga. Du köper till självkostnadspris – 25:–. 

Grundsunda FramtidsGrupp önskar alla en 

riktigt God Jul och ett Gott Nytt 2000!

Grundsunda Tidning 3 

ESKO 

–ny projektledare 

i lilla Sverige 

Han kom som krigsbarn år 1942 från vårt östra grannland, 

till Agnäs i Bjurholms kommun i norra Ångermanland. 

Och i Agnäs har han rotat sig och även om han nu 

tagit plats som ny projektledare i Grundsunda Framtids- 

Grupp det kommande året så nöjer han sig av förklarliga 

skäl med att sova enstaka nätter i den nya församlingen 

och pendla hem de övriga. 

Esko Matkaselkä, 62, är en trygg 

och erfaren projektledare som även 

har mångårig erfarenhet som egen 

företagare och företagsledare. 

Sedan han lämnat skolan och 

militärlivet bakom sig var han polis 

mellan åren 1959 och 1971. 

När han samma år rekryterades 

som regionsäkerhetschef hos Tempo/ 

Åhléns i norra Sverige så var det 

början på en ny karriär. Esko stannade 

12 år där också innan han 

startade eget bevakningsföretag 

tillsammans med en kompanjon. 

De två koncentrerade sig på 

butiks-kontroller, svinn- och säkerhetsutbildning, 

larm med mera. 

Företaget växte snabbt och etable- 

rade så småningom kontor i Luleå, 

Umeå, Sundsvall, Gävle och Falun. 

Som mest hade företaget 100-talet 

anställda. 

Esko var VD de två sista åren, 

men sedan köptes företaget upp av 

Securitas. 

Efter ett år som regionchef 

i Norrland kapade han livlinan, 

tog ett sabbatsår, laddade batterierna 

och sedan några tillbaka har han 

varvat arbetet som säkerhetskonsult 

i egen regi med en antal projekt. 

– Jag har bland annat jobbat 

med flera EU-projekt för 

Bjurholms kommun och ett 

mål 4-projekt är för övrigt inte 

riktigt avklarat än. Projektet här 

i Husum är dock större och klart 

intressant. 

Det har varit en bråd tid för den 

nye projektledaren som har att sätta 

sig in i såväl projektet som helhet 

som att lära känna bygden, bygdens 

företag och människor. Hans funderingar 

kring det kommande årets 

verksamhet kan ni läsa om på annan 

plats. 

Här skall vi bara tillägga att det 

är en musikalisk projektledare som 

flyttat in i Kyrkans hus och att han 

ofta och gärna sjunger Dan 

Andersson och också berättar om 

författaren. 

Han har veteran-DM i tennis 

i såväl singel som dubbel, har kastat 

spjut och spelat div III-fotboll 

(dagens div II) med Gimonäs. 

Det har blivit en och annan veteranmatch 

också förstod vi av det muntra 

snacket mellan landshövding Börje 

Hörnlund och Esko härförleden. 

– Stämmer. Vi spelade i Bjurholms 

IF när vi var unga och har sedan dess 

också spelat i samma veteranlag! 

Det var kul. Vi säger välkommen 

till Grundsunda och Husum! 

Detta väntar under 

det nya årtusendets 

första år i GFG 

”Monument” 

vid E4 Husum 

E4-bilisterna passerar nu infarten till 

Husum utan att få vetskap om vad 

som finns i samhället. Industrier, 

företag och serviceinrättningar med 

mera får ingen möjlighet att ställa 

upp för turister och andra som 

passerar. När det här trycks (början 

av december 1999) har ansökan om 

förändringar skickats till Vägverket 

och kommunen. 

Under år 2000 kommer bilisterna 

på E4 att fästa blicken på något 

alldeles extra vid infarten till 

Husum. Det blir ingen traditionell 

skylt utan ett ”monument”, som är 

karakteristiskt för Husum. 

Dessutom företagsinformation 

med hjälp av flaggor i anslutning 

till ”monumentet”. 

Vid Fabriksvägen kommer det 

också att finnas en stor orienteringstavla 

över samhället och 

dess företag med mera. 

Det jag här beskrivit är mina mål i mitt arbete under den 

närmaste tiden. Jag har naturligtvis fler mål och förhoppningar. 

Till exempel att området blir så attraktivt att bo i, 

Esko Matkaselkä är GFG:s och 

”Lilla Sveriges” nye projektledare. 

Det som kommer att 

hända i Husum och 

Grundsundabygden under 

det kommande året och 

ske genom vår – GFG – 

medverkan är säkert mer 

än vad jag här kan räkna 

upp. Här kommer en del. 

EU-projektet: 

Företag i samverkan 

Projektet, som påågått sedan år 

1998, slutförs. Hur kommer vi att 

ha lyckats med alla idéer, tankar 

och förhoppningar GFG hade då 

projektbeskrivning och ansökan 

lämnades in? 

1. Ytterligare fyra (4) nya företag 

har kommit igång och därmed 

har 

2. ytterligare cirka tjugo (20) 

personer fått varaktiga arbeten. 

3. Dessutom har projekteringsarbeten 

startat för tillvaratagandet 

av spillvärme från fabriken. 

4. Samtidigt projekteras växthusanläggningar, 

som uppvärms 

av nämnda spillvärme. 

5. Företagen samarbetar, träffas 

och genomför gemensamma 

utbildningar. Det har inneburit 

att Husum/Grundsunda blivit 

ett företagsvänligare samhälle. 

att antalet bofasta ökar. I det fallet kanske vi måste vänta 

till dess att Botniabanan blir klar. 

Esko Matkaselkä, Projektledare


Fem frågor, 25 svar! 

Mats Östman 

ordförande i pappers avd 143 med 

1340 medlemmar. Övriga uppdrag: 

Ordförande i MoDos personal och 

Jeanette Wiklund 

Anders Ölund 

Katarina Uhlin 

ledamot i CF:s styrelse för Örnsköldsviks-området 

med 110 medlemmar 

Dick Gidlöf 

vice ordförande i pappers avd 143 med 

1340 medlemmar och ledamot i MoDo 

Papers koncernstyrelse där cirkaa 3000 

personer i Sverige företräds. 

semesterstiftelse, ordförande i MoDo 

Papers fackliga koncernråd, ledamot 

i MEWC (MoDo:s Europeiska fackförbund), 

ledamot i koncernstyrelsen 

där ca 3000 personer i Sverige företräds, 

samt ledamot i förbundets utredningsgrupp 

i avtals- och lönefrågor. 

1. Vad tycker du om att MoDo har 

delats upp i två olika koncerner? 

Det som är positivt är att man får en 

mera renodlad verksamhet. Genom 

organisationsförändringar kan man 

samverka för att sänka kostnanaderna 

inom olika områden som t ex frakter 

ordförande i SIF med 180 medlemmar. 



Visst känns det lite vemodigt att 

lämna det gamla, men samtidigt 

väldigt spännande att gå in i något 

nytt. Det är av stor betydelse att vi 

nu kan renodla verksamheten. 

2. Var SCA-MoDo den mest 

idealiska kombinationen? 

ordförande i SALF med 69 medlemmar. 



Jag tycker att det är bra eftersom 

gamla ”kärn-MoDo” skulle ha en 

inriktning mot tidningspapper och 

kartong, detta gjorde att vi blev en 

sidoverksamhet. Det nya MoDo är 

inriktat mot finpapper och det 

gynnar oss i Husum eftersom vi är 

den största 

och CF:s representant i Husum med 

40 medlemmar. 



Jag tycker att det är positivt för 

Husum att bli ett renodlat väsentligt 

bruk i ett mer renodlat finpappersföretag. 

Nya MoDo Paper blir en stark 

aktör på marknaden. 



Jag tycker att det är svårt att veta 

vilken samarbetspartner som skulle 



Till en början hade jag svårt att 

acceptera det känslomässigt, men det 

var ändå den bästa lösningen. Gamla 

MoDos satsning på Iggesund och 

Holmen skulle ha lett till att vi inte 

hade fått investeringsmedel för att 

utvecklas på ett bra sätt. 



Ja, det var mycket bra med en 

”svensk lösning”. Företagen kompletterar 

varandra både på produkt- och 

grossistsidan. 

och inköp. Bruken kommer också att 

kunna komplettera varandra när det 

gäller produktpaletten. 



Kanske inte, men i dagsläget är det 

nog det bästa lösningen. 

3. Vilken har varit 1990-talets 

viktigaste investering i Husum? 

Indunstningen och den nya vedgården 

har varit lika viktiga investeringar. 

4. Vilken fråga, anser du, kommer 

att vara fabrikens viktigaste 

inom en femårsperiod? 

Det här är en mycket svår fråga att 

svara på, men vid det tillfället var det 

nog den bästa lösningen. 



Jag tycker att industningen och 

vedgården har varit precis lika 

viktiga investeringar, så för mig är 

det omöjligt att välja ut en. 





Det är svårt att svara på, men en 

fördel kan vara att vi båda producerar 

liknade produkter och att även SCA 

är ett företag med svensk bas. 



Jag skulle vilja säga att tre investeringar 

har haft lika stor betydelse. 

Vedgården, indunstningen och 

det slutna blekeriet. 

varit bäst, men helt klart är att MoDo 

Paper får en mycket bra täckning på 

Europamarknaden och det har STOR 

betydelse. 



Investeringen i en ny vedhantering. 

Tack vare detta kunde gammal och 

ineffektiv utrustning pensioneras och 

vi kan producera flis med RÄTT 

kvalitet. 


att vara fabrikens viktigaste inom 

en femårsperiod? 



Det är svårt att välja mellan vedgården, 

indunstningen eller PM7, 

men kanske var det vedgården 

eftersom den diskuterades så länge. 

4. Vilken fråga, anser du, 

kommer att vara fabrikens 

viktigaste inom en femårsperiod? 

Eftersom Husum fabriker kommer 

att vara en av de viktigaste enheterna 

i MoDo Paper, hoppas jag på stora 

investeringar både i massa- och 

pappersbruket som kan trygga 

utvecklingen långsiktligt. 

En bestrykare. På sikt även björkkokeriet. 

5. Ge tre förslag på insatser som 

skulle göra samhället Husum 

ännu trivsammare. 

Husum är redan ett trivsamt samhälle 

att bo och leva i. Med bottniabanan, 

som ytterligare ett bra kommunikationsmedel, 

hoppas jag att flera industrier 

vill etablera sig i Husum. 

Detta skulle öka inflyttningen och 

förhoppningsvis kunna leda till förbättrad 

service i form av flera affärer 

mm. 


Att vi får investeringsmedel så att 

vi kan expandera inom våra produktområden. 




Jag är inte bosatt i Husum men 

arbetar här, så att hitta tre insatser 

är svårt. Men vad jag saknar här är 

affärer. 




Att vi får pengar till investeringar så 

att jobben kan bibehållas eller helst 

öka. Det skulle ge ungdomarna en 

möjlighet att bo kvar i Husum. 




Större inflyttning, flera affärer och ett 

servicehus. 

Att Husum får expandera produktionen 

av produkter som efterfrågas på 

marknaden och att vi får fortsätta att 

investera i massa-och pappersbruk. 

5. Ge tre förslag på insatser som skulle 

göra samhället Husum ännu trivsammare. 

Jag trivs bra i Husum och för 

mig som är motions-och friluftsintresserad 

finns det mycket att göra. 

Men däremot skulle jag önska mig ett 

större utbud av affärer. Dessutom tror 

jag också att det är viktigt att satsa på 

olika ungdomsaktiviteter. 




Jag tycker att det är både bra och 

trivsamt att bo i Husum och därför 

skulle jag vilja att fler sa samma sak 

och inte var så negativa i sina uttalanden 

om Husum. Önskvärt vore att få 

till en ordentlig centrumbildning 

runt ICA-, Konsum- och Postenområdet 

med flera affärer. 

Vidare tror jag att Husum skulle vara 

betjänt av att få flera kvinnodominerade 

företag, på både industri och tjänstemannasidan, 

att etablera sig här. 

Text: Anette Eglund.


Hur skulle Du 

satsa miljonerna? 

Maritha Englund 

– Satsa på söndagsdanser. Dansen är viktig för mig, det är 

roligt att dansa. Ta hit bra orkestrar som spelar bra musik. 

Det får gärna vara lite nostalgiskt, gamla Elvis-låtar eller så 

där. Musik som det går att bugga till låter bra. 

Anders Wikberg 

– Naturen är viktig. Låt pengarna gå till en upprustning av promenadstigen som 

går längs Husån och upp mot Husbyn. Kommunen påbörjade röjning och det 

blev så fint. Men pengarna tog slut och arbetet lämnades innan det var färdigt. 

Ta vid där de slutade och skapa en attraktiv promenadled. Sätt ut parksoffor 

också så att även de som är lite äldre kan ta en längre promenad. Då kan de sätta 

sig och vila halvvägs. 

Per Isacsson 

– som gick ut grundskolan 

i Husum förra året 

– Satsa pengarna på skolan. 

Det är viktigt. 

Maten är dålig så där kunde 

pengarna komma till god 

användning. En satsning på 

elitinnebandy skulle också vara 

intressant. Starta upp en 

verksamhet ungefär som den 

ÖSK har gjort. 

Det skulle ge ungdomarna 

sysselsättning och det skulle 

också ge Husum uppmärksamhet 

långt utanför den 

här trakten. 

Eva Axelsson 

Elsy Carlsson 

– Mer affärer här i centrum skulle 

vara bra. Det är roligt att gå 

i affärer. Och samla allt på ett 

ställe. Nu är det delat upp 

mellan torget och området vid 

posten och ICA. 

Vad vill du göra för att Husum 

skall bli ännu trivsammare än 

samhället är idag? Om du får 

tre miljoner till en satsning, 

vad väljer du då? Frågorna gick 

till några Husumbor en fredageftermiddag 

i ICA Matrosen. 

– Samla alla butiker på ett ställe i samhället! Skapa ett 

centrum som ligger så långt från fabriken som möjligt. 

En galleria där det finns flera butiker på ett ställe vore 

väldigt trevligt, tycker jag.


Detta har hänt på 18 månader! 

et är nu halvannat år sedan Grundsunda FramtidsGrupp 

på allvar började sin operativa verksamhet 

med fast anställd personal. Bosse Östlund 

var under det första året projektledare och 

sedan några månader tillbaka är det Esko Matkaselkä 

som håller i taktpinnen. 

Under perioden har dessutom Yvonne Häggström 

i 3 månader arbetat deltid med herrgårdsprojektet och 

Jerry Erixon några timmar i veckan med kontaktskapande 

åtgärder, information, trycksaker. 

Detta är vad GFG jobbat med: 

D 

Företagsintervjuer. Totalt 61 företagsintervjuer 

har genomförts bland 

församlingens cirka 90 företag. 

Företagsregistret är nu uppdaterat 

och det finns en betydande kunskap 

hur Grundsundaföretagen ser sitt 

nuläge – och vad de tror om framtiden. 

Intervjuer med inköpare. Vi har ansett 

det viktigt veta vilka krav som Modo 

Papers inköpare ställer på sina leverantörer, 

i och utanför Grundsunda. 

23 intervjuer finns dokumenterade. 

Företagskatalog. Den 11 oktober 

presenterade GFG:s en ny företagskatalog, 

60 sidor tjock med fyrfärgstryck 

rakt igenom. Katalogen innehåller 

såväl fakta om företagen som 

ett branschregister och tips om 

meningsfull fritid i församlingen. 

Utredningar. Utredningar, eller 

snarare förstudier, har genomförts 

på Dombäcks herrgård, Salusand 

havsbad och ett spännande växthusprojekt. 

Spillvärme från fabriken. 

Diskussioner är igång med Modo 

Paper om utnyttjande av spillvärmen 

till bland annat växthusanläggningar. 

Projektet går nu vidare med en upphandlingsfas. 

Ge oss adressen så ordnar vi resten! 

Skicka en kaka lika enkelt som du postar ett brev. 

Ring 0663-108 50 

eller gå in på hemsidan och gör en beställning 

www.torget.se/ftg/husumskonditori 

För 100 kr inkl moms ingår postkakan, 

kartong och porto (inrikes) 

Box 73, 890 35 Husum 

Tel 0663-108 50 

Fax 0663-613 96 

E-post: husumskonditori@telia.com 

Nya företag. Under projekttiden har 

fyra nya företag startats: 

Thp Paperconverter AB, Carins 

Fotvård, Husums Mekaniska, Plus 4. 

Totalt är ett drygt 15-tal anställda. 

Ett femte företag är på väg, ett dataföretag. 

Dessutom har GFG aktivt 

medverkat vid marknadsföringen av 

Husums konditoris storsäljare, 

Postkakan! Succén har gjort att 

konditoriet f n har en projektanställd. 

Strömmingsboken. GFG gav i maj ut 

Silvret blev till guld, en receptbok om 

strömming men där också företagsoch 

turistinformation fanns med. 

Boken har blivit ett stor framgång 

med över 2000 sålda exemplar på ett 

halvår. Den finns spridd över hela 

landet. I samband med surströmmingspremiären 

gjordes en drive på 

Skansen bland 42 ledande matjournalister. 

Samtliga fick boken, 

några har skrivit om den. 

Samarbete med skolan. GFG har 

haft ett omfattande och värdefullt 

samarbete med skolan. Elever har 

kartlagt Grundsundas föreningsliv 

och resultatet finns nu på nätet. Dessutom 

fungerar några elever som mentor 

för äldre Grundsundabor som vill 

lära sig datorernas fantastiska värld. 

Hemsida. GFG har egen hemsida 

med bland annat företags- och föreningsregister, 

daglig uppdatering av 

ungdomsidrotten, notiser med mera. 

Målsättningen är att under 2000 

kunna erbjuda Husumnyheter mera 

frekvent. 

Företagsluncher. GFG har dragit 

igång företagsluncherna i Husum 

och bland gästföreläsarna har funnits 

Per Bäckman, MoDo Hockey och 

Arne Forssell, Botniabanan. 

Fler luncher kommer och bland 

annat har ärkebiskop Karl Johan 

Tyrberg gett löfte om ett besök vid 

lämplig tidpunkt. 

Företagarförening. Det finns 

önskemål om en företagarförening 

i Grundsunda, men svårigheterna att 

hitta en styrelse har gjort att önskemålet 

inte fullföljts. I stället har GFG 

fått löften av Industrigruppen, 

Företagarna och Handelskammaren 

i Örnsköldsvik om hjälp och råd. 

Vårt råd: gå med i någon av dessa 

organisationer så får ni som företagare 

nya intressanta kontakter. 

”Mingelmöte”. Den 11 oktober 

genomfördes ett s k ”mingelmöte”, 

en träff där grundsundaföretagare 

fick möjligheter att bättre lära känna 

varandra. Närmare 60 personer tog 

chansen och de fick även möta 

landshövding Börje Hörnlund, 

Modo Papers nye VD, Husumsonen 

Jan Åström, kommunens näringslivschef 

Peter Holmqvist, Industrigruppens 

Bernt Lif, Handelskammarens 

Knut Nordin och Företagarnas 

P G Hägglund. Landshövdingen har 

f ö besök GFG två gånger för uppdatering 

av projektet. 

Utbildning. GFG har startat kurser 

i data/IT och konversationsengelska. 

Fler kommer. 

Grundsunda Tidning. GT kom med 

sitt första nummer för ett år sedan, 

fick ställas in i maj, men är nu ute 

med nummer 2. Ett tredje nummer, 

med sikte på turismen planeras till 

maj nästa år. 

Seminarier. Turismen som inkomstkälla 

blir allt påtagligare och GFG har 

i samarbete med Tre Älvar genomfört 

ett seminarium med experter från 

riks- och länsnivå på plats. Som en 

konsekvens av samarbetet med 

Tre Älvar deltog Jerry Erixon i en 

resa till norra England där småskalig 

turism, samarbete universitet/turism 

och jordbruk/turism studerades. 

Det kommer ett antal konkreta 

förslag som resultat av utflykten. 

Skärmutställningar. GFG har 

breddat informationen och tagit 

fram material för skärmutsällningar. 

Den senaste blev klar till den 

1 advent och beskriver i bild och kort 

text livskvalitet och företagande 

i Grundsunda. Vi har också en skärm 

med Husumhistoria och en specialalmanacka 

med gamla fina bilder från 

Husum. Går att beställa. 

Husumdagen. GFG har deltagit 

i planeringsarbetet med Husumdagen 

och ställt ut ett skärmarbete 

samt sålt strömmingsböcker. GFG 

har också funnit med på Ultrådagen, 

Skeppsmalndagen och på torget i 

Örnsköldsvik med information om 

bygden och strömmingsboken. 

Övrigt. En lång rad av sammanträden 

har genomförts. Kommunens 

ledande politiker har informerats 

liksom biskopen, Nutek har varit på 

studiebesök, tjänstemän på olika 

nivåer och riksdagspolitiker. 

Dessutom har GFG initierat ett 

studiebesök i Finland för att bl a 

studera växthusodling. 

Vi har haft förmånen och nöjet att”klä på” 

Grundsunda-borna i tio år. Vi tror att vi fått 

förtroendet tack vare vår medvetna satsning på 

kända märkeskläder och att vi nogsamt följer modetrenderna, 

såväl när det gäller dam- som herr- och 

sportkläder. 

Besök oss på Torget i Husum och gör en bra affär 

– och bli rätt ”påklädd”. Välkommen! 

Vi önskar alla våra kunder en 

God Jul och ett Gott Nytt År 

Torget, 890 35 Husum Tel/Fax 0663-616 27


På väg mot målet 

När Grundsunda FramtidsGrupp på allvar startade 

arbetet för halvannat år sedan (med fast personal) 

så var en av målsättningarna att före projekttidens 

utgång skulle Grundsunda visa upp fem nya företag 

med 25 anställda. 

Vi är inte där ännu. Å andra sidan återstår det ett 

år och därför lär det inte bli någon högoddsare om 

målbeskrivningen blir verklighet. 

När vi går in i 2000-talet så har i alla fall fyra nya 

företag redan startat upp, ett dataföretag ligger 

i startgroparna och ett ”gammalt” fått nytändning 

och investerat för att klara efterfrågan av de egna 

produkterna. I samtliga fall har GFG funnits med, 

aktivt eller enbart som bollplank. 

GT har besökt de nya företagen, pratat med han 

som ligger i startgroparna och det ”nygamla” som 

bara har gott att berätta om Posten. 

Slumpen förde 

dem samman 

Tänk så det kan hända 

saker ibland som förändrar 

ens liv. Peter Eriksson 

hade pluggat på konstfack, 

läst möbelinredning 

när han via sitt jobb 

i Gävle hamnade i Husum. 

Här träffade han den 

kvinna som sedermera 

skulle bli hans hustru. 

Peter Eriksson och Åke Kassman 

Gäller det rör 

– anlita oss som installatör! 

Värme- & sanitetsinstallationer • Oljeservice 

Gammelåvägen 6, 890 35 HUSUM 

Tel / Fax 0663-103 50 Mobil 070-514 28 62 

De närmaste månaderna blir spännande för Peter Eriksson och Åke Kassman i designföretaget 

Plus 4. Då avgörs det om de lyckas slå sig in på den tuffa marknaden med sina 

presentartiklar som är ett nytänkande i branschen. I Mimer’s collection finns bland 

annat den här korkskruven. 

Historien stannar inte där. 

Den blivande hustrun kände i sin 

tur Åke Kassmans hustru och så kom 

det sig en dag att herrar Eriksson 

och Kassman började prata affärer. 

Och på den vägen är det! 

I dag, 10–12 år senare, driver de 

tillsammans designföretaget Plus 4 

och hoppas att drömmarna skall 

förverkligas så att de kan fortsätta 

att driva sitt företag vidare. 

De har nu på allvar kastat sig in i en 

av de verkligt tuffa branscherna, 

presentartiklar och möbler för 

kontor, offentliga lokaler och 

hemma. Åke och Peter är sedan ett 

knappt år tillbaka tjänstlediga från 

sina jobb på Husumfabriken; de har 

ytterligare dryga sex månader på sig 

för att se om deras idé bär även 

kommersiellt. 

Början är onekligen lovande. 

Sedan några veckor tillbaka har 

de en första kollektion ute på marknaden. 

De har exponerat sig på en 

internationell mässa i Cannes 

och de har dessutom hittat in på 

tidningssidorna på Duty Free News, 

en tidning som specialiserat sig på 

reportage och nyhetsartiklar om 

exklusiva presentartiklar. 

Nu har de satt bollen i rullning! 

– Så är det. Vi har skickat ut vår 

första kollektion och den omfattar 

tolv produkter. Vi har även ett 

broschyrmaterial och har dessutom 

ett företag som visat vår kollektion 

i Cannes. 

Eriksson och Kassman sticker inte 

stol med att det varit födslovåndor 

med premiärkollektionen. 

– Men tack vare tjänstledigheten 

och det stöd vi fått har vi under snart 

ett år på heltid kunnat ägna oss åt att 

ta fram kollektionen som rimligen 

bör hitta köpare bland såväl företag 

som enskilda. 

I kollektionen ingår bland annat 

ett annorlunda och mycket spännande 

schackspel, ljusstakar, blommor, 

korkskruv, kapsylöppnare och ljusstakar. 

Det är en djärv och modern, 

men mycket funktionell design som 

rimligen bör ha möjligheter ta sig in 

på 2000-talets presentmarknader. 

Reaktioner har redan kommit från 

Europa. 

– Men vi kan inte ropa hej ännu, 

bara vara glada för att vi fått chansen 

att omvandla vår hobby till heltidsarbete. 

Det har varit både tufft och 

roligt, försäkrar de två. 

Till halvårsskiftet 2000 hoppas de 

att satsningarna på mässa, tidning 

och kontakter skall ha gett resultat. 

De är tacksamma för att ha både 

hängslen och livrem hos Modo 

Paper, men det är ingen tvekan att 

de hoppas att företaget som de 

registrerade för ett par år sedan skall 

kunna leva vidare och att förstlingskollektionen 

skall bädda för en 

fortsättning. 

Jerry Erixon


Nyfiken på utmaningar? 

Thord Persson har vågat ta steget från en stabil och bra tjänst på Husumfabriken till att bli egen företagare. Under 1999 växte 

hans företag från två till tio anställda. 

Lars-Gunnar startar 

dataföretag i Husum? 

Skall Lars-Gunnar Wikman 

bli den femte nyföretagaren 

i Husum under GFG:s projekttid? 

Svaret kan bli ja! 

I varje fall har Lars-Gunnar, som 

sedan juni bor i Husbyn, planer på 

att starta ett dataföretag och blir det 

så får Husum tillgång till en välkommen 

tjänst. 

Just nu arbetar Lars-Gunnar som 

lärare på kunskapslyftet i Örnsköldsvik, 

men det är med datatjänster han 

hoppas kunna fortsätta. Och helst då 

i Husum. 

Lars-Gunnar Wikman började 

tidigt med datorer, på hobbybasis 

1981. Men i och med att han utbildade 

i olika programmeringsspråk 

och sedan till systemutvecklare (2 år) 

så har han alltmera glidit över till 

datavärlden och sedan 1993 har han 

arbetat på heltid i en eller annan form. 

Vägen fram till i dag har gått via 

problemlösningar både med hårdoch 

mjukvara, installationer, uppgraderingar, 

byggande av datorer, 

reparera datorer och utbildningsledare. 

Dessutom har han läst 

företagsekonomi och arbetat hos en 

ekonomikonsult med bokföring. 

Det är således en erfaren datakonsult 

som tänker ta plats i Husum. 

Husum behöver den här typen av 

nya företag och kanske är det så att 

dataföretaget kan bli bas i ett nytt 

tjänsteföretag där man även tar hand 

om ekonomirutiner och marknadsföring 

åt fåmansföretag. 

Är ni intresserade av tjänster, 

berätta det för oss på GFG! 

Lars-Gunnar Wikman kan bli den femte nyförtagaren i Grundsunda sedan GFG:s 

EU-projekt startade fullt ut. Här tillsammans med Yvonne Häggström och Esko 

Matkaselkä. 

Korrigera i din företagskatalog 

Den nya företagskatalogen 

för Grundsunda har 

fått ett mycket positivt 

mottagande. Det är vi 

glada för. 

Men ibland har solen också fläckar 

och trots ett antal genomläsningar 

så har några fel insmugit sig. 

Rätta till dem är du bussig och då 

har du också en perfekt katalog. 

Sid 4: 

Bergmans Rör A. Rätt mobiltelefon 

ska vara 070-514 28 62. 

Sid 10: 

Hantverksboa. Rätt adress på hemsidan 

är http://boa.just.nu 

Sid 10: 

Husums Plåt & Motorservice. 

Rätt telefonnummer 0663-101 81. 

Sid 13: 

Bergmans Rör AB. 

Rätt mobilnummer: 070-514 28 62. 

Sid 22:Husums Båt & Motorservice. 

Rätt telefonnummer: 0663-101 81. 

Ibland kan det faktiskt 

vara så att nyfikenheten 

på nya utmaningar blir för 

stor och att man av den 

anledningen kliver av ett 

bra jobb. 

Thord Persson hade ett 

bra jobb på Husumfabriken. 

Ändå valde han 

att frivilligt lämna sitt jobb 

utan att försäkra sig om 

möjligheten att få komma 

tillbaka. 

Nu är han sin egen och 

företaget heter thp paperconverter 

AB. Det har ökat 

sin personal från två i mars 

till 10-12 i dag, allt beroende 

på orderläget. 

– Normal styrka skall ligga runt tio 

anställda, plus/minus ett par stycken. 

Hittills har det mest varit plus och 

som mest har vi varit 13, säger Thord 

Persson. 

– Varför bytte du ut din förhållandevis 

säkra tjänst på Husumfabriken 

mot ett tuffare liv som 

egen företagare? 

– Frågan är i högsta grad berättigad. 

Men jag ville försöka mig på något 

eget, starta ett företag där jag fick 

möjligheter att själv staka ut verksamhet 

och organisation. 

– Har företaget utvecklats som du 

planerat och tänkt dig? 

– Åtskilligt har under de här cirka 

20 månaderna faktiskt blivit lite 

bättre än vad jag vågade hoppas. 

Men visst finns det också sånt som 

varit tufft emellanåt. 

Thp har specialiserat sig på all form 

av papperskonvertering antingen det 

nu är skräddarsytt för något ändamål 

eller för arkning, skärning, rullning 

och packning – för eget bruk eller till 

försäljning. 

– Är detta det du skall koncentrera 

dig på även i fortsättningen? 

– Det finns närbesläktade verksamheter 

att satsa på. I sådana fall 

behöver jag investera mera i både 

maskiner och lokaler. Men först skall 

vi ha en stabilare bas att stå på. 

– Var har du din marknad? 

– Det är framför allt de närbelägna 

bruken och deras närbelägna marknader. 

Bruken är framför allt Modo 

och SCA och när det gäller marknaderna 

så är det Skandinavien och 

Tyskland. 

– Hur aktiv har du själv varit på 

marknaden? 

– Jag har hållit igen något, men vi 

skall aktivera oss såväl vad gäller 

marknadsföring som direkta säljaktiviteter. 

Men innan dess skall 

vi kvalitetssäkra vår produktion. 

Den står högst på prioriteringslistan!


Vad som händer beror på fötterna 

När kommunen beslöt sig 

för att inte längre ha råd 

med fotvård så var det 

många som skakade 

uppgivet på huvudet. 

Grundsunda, Gideå, 

Trehörningsjö och Björna 

var inga undantag. 

Men inte så sällan leder 

nedlagd kommunal 

service till att ett nytt 

företag startar, precis 

som det skall vara. 

Carin Sedin i Husum är just ett 

sådant gott exempel. 

Sedan augusti driver hon eget 

företag och har tagit över servicen 

av de gamlas fötter på några av de 

ställen där hon tidigare gjorde samma 

sak som anställd. 

– Jag hade att välja på att få betald 

utbildning till undersköterska och bli 

en kugge i äldreomsorgen eller att 

starta eget. Jag valde det senare. 

Carin erkänner utan omsvep att 

hon egentligen aldrig sett sig själv 

som egen företagare, men skälet till 

detta har inte varit ovilja eller rädsla 

utan omtanken om familjen. 

– Det är inte lätt kombinera 

eget företagande med ett hushåll 

där det finns små barn. De bör få 

bli lite vuxna innan man som mor 

tar steget. 

Nu är Carin ute i hetluften som sin 

egen lyckas smed och hon ångrar inte 

valet. 

– Absolut inte! Jag trivs att jobba 

med folks fötter och har aldrig känt 

att det varit tråkigt. Men visst kan det 

vara rätt tufft emellanåt och det där 

Snabba ryck för de nya problemlösarna 

Conny Nordlinder kör nu eget tillsammans med Jörgen Westerlund. Snabba ryck 

och en styckestillverkning är hans specialitet. 

Den här hösten har vi i olika tidningar 

kunnat läsa om att oseriösa 

annonssäljare härjat runt om i landet. 

De har försökt även i Grundsunda, 

men om de fått något med sig vet 

vi inte. Det är svårt veta vad som är 

seriöst och inte seriöst. Det finns en 

rad företagskataloger vars namn påminner 

om varandra och där det är 

lätt att bli blåst. Är just Du osäker om 

annonserbjudandet är bra för dina 

tjänster och produkter får Du gärna 

med jobb åtta till fem som förr får 

man bortse från. 

Det finns också fördelar med att 

själv kunna planera sin dag; hon har 

bättre kontroll på sitt jobb nu än 

tidigare - kalla det gärna framförhållning. 

– Så är det. Men jag har ännu 

inte kommit upp till den volym som 

krävs för att ha en täckning nära 

100 procent. Jag saknar till exempel 

underlaget från Björna och 

Trehörningsjö. 

Men Carin Svedin hoppas att 

den dagliga almanackan skall fyllas 

på med fler och nya kunder som 

behöver få ordning på sina fötter. 

Skulle satsningen till äventyrs inte 

bära har hon dock kvar sina möjligheter 

att gå tillbaka och få sin 

utbildning i kommunal regi. 

Vad som händer beror uteslutande 

på Grundsundabornas fötter! 

När Conny Nordlinder 

tvingades lämna sin 

arbetsplats på grund av 

arbetsbrist så funderade 

han inte så länge på vad 

han skulle göra. Med det 

stora intresset för teknik 

och mekanik som viktig 

bas formade han ganska 

snart en affärsidé och på 

den vägen är det. 

Sedan juni driver Conny 

Husums mekaniska och 

vid sin sida har han Jörgen 

Westerlund. 

– Jörgen och jag kände varandra väl 

sedan tidigare och därför var beslutet 

inte särskilt svårt att ta när det blev 

tal om att anställa en person. 

Vi trivs bra ihop, har samma inställning 

till jobb och kompletterar 

varandra, säger Conny Nordlinder. 

Conny Nordlinders affärsidé är 

att snabbt rycka ut och lösa problem 

eller med sina maskiner ta fram grejer 

som behövs. Det är enstyckestillverkning 

som gäller i första hand. 

– Till oss skall kunder kunna 

komma med sitt problem och få hjälp 

tämligen omgående. Det är en tuff 

målsättning och ställer krav på oss att 

vara flexibla med arbetstiderna. 

Därför blir orderkurvan ganska 

taggig. Fast nu har det sett väldigt 

ringa oss på GFG så skall vi försöka 

rätta till eventuella problem. GFG 

finns på 0663-612 12. Det finns 

ingen anledning att finnas med i vissa 

av de katalogerbjudanden som kommer 

farandes i slutet på året. 

När kommunen lade ner fotvårdsservicen 

hade Carin Svedin att välja på att 

utbilda sig till undersköterska eller starta 

eget. Hon valde det senare - det skall 

Grundsundaborna vara tacksamma för. 

bra några veckor och vi har periodvis 

haft en framförhållning på uppemot 

14 dagar. Men det är mera undantag 

än regel att det är så, förklarar Conny. 

När Conny Nordlinder startade sin 

verksamhet fick han hjälp med 

diverse pappershantering av GFG:s 

Bosse Östlund, något som han satte 

stort värde på. Det är inte alltid lätt 

att hitta rätt i djungeln av paragrafer, 

handlingar och människor som skall 

fatta beslut om den eller den skall få 

starthjälp eller bidrag, eller båda 

delarna. 

Men i Conny Nordlinders fall 

blev det grönt och han har investerat 

i såväl maskinpark som, framför allt, 

verktyg. 

- Vi har medvetet köpt på oss 

ganska många specialverktyg just 

av den anledningen att vi skall syssla 

med enstyckestillverkning. 

Långa serier kan vi inte konkurrera 

om i nuläget, och har heller inte för 

avsikt att göra det. 

När Conny vidareutvecklar sin 

företagsfilosofi så återkommer han 

gärna och ofta till en ”motsvarighet 

till gamla tiders bysmedja”. 

– Så vill jag också se vår fortsatta 

utveckling. Vi skall finnas tillhands 

och hjälpa till att lösa problemen och 

skulle vi till äventyrs inte klara hela 

jobbet själva så löser vi det också. 

Just nu gläder Conny och Jörgen 

mest åt att de fått in en fot i den 

västerbottniska företagarvärlden. 

- Vi har den senaste tiden haft jobb 

åt såväl Holmsunds Golv som fabriken 

i Obbola. Det är också tacksamt 

och roligt att vi fått göra jobb åt 

Husumfabriken. 

Varning!


• Tidpunkten: augusti 1998 

• Plats: Operaterrassen 

• Tävling: Sveriges godaste 

postkaka. 

Den här augustidagen ger 

fortfarande Husumbagarn 

Bosse Sundström ståpäls 

av välbehag och undra 

på det, han vann ju tävlingen! 

Även om Husums konditori under 

åren blivit van vid uppmärksamheter 

inom branschen så är fortfarande ett 

tävlingsmoment både spännande och 

intressant. Därför var det rätt naturligt 

att Bosse Sundström och gänget 

runt om honom skulle satsa på att 

vara med när förbundet och Posten 

slog sina påsar ihop för att om 

möjligt hitta ett bakverk lämpat 

att skicka med post. 

Husums konditori gjorde det och 

resten vet ni. 

Men nu har det gått halvannat år 

snart och vad har hänt med kakan. 

Satte den några spår efter sig? 

– Om den har gjort! Postkakan har 

påverkat vår verksamhet på många 

olika sätt, i synnerhet det här året, 

säger Bosse Sundström. Vi har byggt 

ut bageriet för nästan en halv miljon 

och vi har också mera folk i organisationen 

som en direkt följd av postkakan. 

Sedan några månader tillbaka 

arbetar Åsa Ljungh på heltid med 

att sälja in postkakan till företag. 

Just företagen har blivit mycket 

intresserade. 

Husums konditori under senvintern 

och våren att göra en rejäl 

satsning på marknadsföring och 

direktförsäljning. Med hjälp av bland 

annat GFG:s Bosse Östlund lades fast 

POSTKAKAN 

– en bra post för framtidssatsande Husums konditori 

Postkakan har blivit en stor framgång för Husumbagarn’n Bosse Sundström. 

Här ses han tillsammans med Lennart Arndt och Åsa Ljungh. 

en strategi, en påse pengar fick 

plockas fram och nu rullar det. 

Samarbetet med Posten har varit 

utomordentligt bra. 

– Sedan vi träffade Postens folk, 

med Christin Eriksson i spetsen, 

har det rullat på. Det hela har kulminerat 

under hösten när vi fick vara 

med på ett utskick till närmare 70 000 

företag. Skulle bara tio procent av 

företag bestämma sig för tio postkakor 

var så blir ju en del arbete, 

säger Bosse och skrattar belåtet. 

Det kan dra iväg rejält om det vill sig 

riktigt väl och då är väl frågan vad som 

händer i lokalerna på torget i Husum; 

om de räcker. Det angenäma problemet 

tar vi då, säger Sundström och 

får lite oroliga blickar från omgivningen. 

Redan nu kan man emellertid konstatera 

att postkakan är en god post i 

verksamheten och kakbeställningarna 

kommer i en strid ström. Det går också 

utmärkt göra affärer på de mest 

udda platser. Sålunda kom en av de 

största enskilda beställningarna efter 

en älgjakt – och den kom från Norge. 

Apropå utlandet så har postkakan till 

dags dato skickat till 27 länder! 

Fem frågor till Tomas Österström – 

ny ordförande i hembygdsföreningen 

Varför kändes det viktigt att engagera 

sig inom hembygdsrörelsen? 

– Det var mitt intresse för miljön, och 

behovet av att inte stillatigande se på 

utvecklingen, utan att försöka göra 

något som gjorde att jag kom med i 

hembygdsföreningen. Sture Forsberg 

och jag jobbade samma skift i fabriken. 

Vi kom att tala om den oro vi 

kände inför planerna på att deponera 

radioaktivt kärnavfall i Grundsunda. 

På den vägen bildades miljökommittén 

och jag gick med i föreningen. 

Sedan 1983 har jag suttit i styrelsen. 

Nu har du tagit steget till ordförandeposten. 

Hur känns det? 

– Jag kände egentligen ingen riktig 

lust att ta på mig uppdraget. Det innebär 

mycket arbete. Det skulle passa 

bättre med någon som inte har småbarn 

som kräver en del. De skall 

skjutsas på träningar och så. Men styrelsen 

har flera rätt nya medlemmar. 

Ingen ville ta på sig det. Då kände jag 

ansvaret. Vi har omkring tusen medlemmar. 

Det skulle vara skamligt att 

inte ha en ordförande?! Men jag ser 

mig själv som en parentes. 

Finns det akuta problem att ta sig an? 

– Inga akuta problem direkt. Men vi 

måste jobba för en föryngring och 

locka unga människor till föreningen. 

Det verkar inte så lätt, men det är viktigt. 

Angeläget är också att flera engagerar 

sig i arbetet. Idag är det för få 

axlar som skall bära ansvaret. Vi har 

byggnader som skall underhållas. 

Hur skall då nya krafter lockas till 

föreningen? 

– Vi måste stärka gemenskapskänslan. 

Det går inte bara att jobba och uppoffra 

sig. Vi har åtta kommittéer och 

av dem är det två som bär ett tungt 

lass. Jag tänker på byggnads- och 

serveringskommittén. Uppmuntran 

i arbetet är viktigt, det måste till 

trevligheter också. En teaterresa 

kanske skulle kunna fungera som en 

morot. Vi får se. Viktigt är det också 

att diskussionsklimatet är öppet och 

att vi hittar det positiva även om det 

är tufft ekonomiskt. 

Dina visioner för Hembygdsföreningen 

i framtiden, hur ser de ut? 

– Det känns väldigt viktigt att engagera 

sig i samhällsdebatten. Vi skall 

väva in oss mer i lokalsamhället. 

Kanske ge bidrag till ungdomsidrott, 

men också vara med och stimulera 

utvecklingen av den småskaliga företagsamheten. 

Sysselsättningen är ju 

viktig för en bygds överlevnad. 

Och här tror jag mycket på turismen. 

Tänk på att allt vi har att erbjuda; 

goda fiskevatten, vacker natur och 

möjligheter för turister att vara med 

och baka tunnbröd en dag, eller 

några timmar. 

– Viktigt är det också att vi medverkar 

till en ökad kunskap i historia. 

Jag är besviken över den svaga ställning 

historia har idag. Och det är inte 

bra när man ser hur nazismen är på 

tillväxt. Vi skall vitalisera kontakterna 

med skolan i den här frågan. För rätt 

många år sedan utarbetades, i ett 

samarbete mellan skolan och hembygdsföreningen, 

en lokalhistorisk 

plan för Grundsunda. Den bör revideras 

och utvecklas. 

– En annan högst angelägen uppgift 

är att föra upp moralfrågorna på 

dagordningen. Det måste finnas 

ßrättesnören att verka efter. 

Utfrågare: Ann-Sofie Ingman 

– Det bästa är att många av våra 

kunder kommer tillbaka och beställer 

och det gäller inte bara företag. 

Minst lika vanligt är det bland 

enskilda. Vi har till exempel en dam 

i Kramfors som vid tre tillfällen skickat 

in en tusenlapp och beställt postkakor 

som vi skickat till de adresser 

hon bifogat. 

Det är så praktiskt ordnat att det 

går beställa kakan i stort sett hur man 

vill; på internet, via kuponger, fax, 

brev – det är bara att bifoga adresserna 

och hälsningarna. Resten sköter 

bageriet om. 

Just nu går man också och funderar 

vad som kommer att hända på 

den amerikanska marknaden. 

Husumsonen Roger Svensson har 

lagt ner ett jättejobb over there och 

skulle plötsligt den del av den amerikanska 

marknaden han nu bearbetar 

reagera positivt så stundar angenäma 

problem. Men om detta vet man 

intet i nuläget. 

Det är heller inte alldeles lätt 

klampa in på en ny marknad. 

Det krävs muskler såväl i resurser 

och ekonomiskt. 

Alldeles oavsett vad som händer 

kan i alla fall Husums konditori förnöjsamt 

konstatera att från augusti 

1998 till dags dato så har postkakan 

satt Husum på den så kallade kartan. 

Det kommer mycket gott och 

värdefullt från Data Copyland! 

FAKTA 

Född: 1957 

Familj: 

Anneli och barnen Maria 15 år 

och Marcus 10 år. 

Senaste lästa bok: 

Torgny Lindgrens Merhabs skönhet. 

Den återvänder jag till med jämna 

mellanrum. Vilka historier! 

Favoritmat: 

Annelis höstgryta, stark och god. Och 

så potatisgratäng med en god köttbit. 

Fisk, men den skall vara färsk! 

Fritidsintressen: 

Familjen, natur och miljö. 

Samhällsdebatt. 

Närmaste planer: 

Skriva debattinlägg i medlemsorganet 

Skorven. Det skall handla 

om etik och moral.


Rösta fram Husums bäste idrottare! 

Vad heter Husums bäste idrottare 

under 1900-talet? Vi har 

ställt frågan på vår hemsida 

men inte fått något riktigt nöjaktigt 

svar. 

Nu ställer vi den i Grundsunda 

Tidning! 

På något sätt är vi skyldiga eftervärlden 

en uppfattningen om vem 

av Husums många idrottsmän eller 

kvinnor som är det snart gångna 

århundradets bäste och mest framgångsrika 

idrottsutövare. 

Det finns onekligen några att välja 

på och den lista vi plockat fram gör 

sannerligen inget anspråk på att vara 

komplett. Se den snarare som en 

aptitretare, en lista som borde väcka 

många angenäma minnen till liv. 

För nog katten har dem vi räknar upp 

bjudit på högtidsstunder alltid. 

Det var bättre förr brukar alla med 

grått i håret och ett minne för sånt 

som ligger längre tillbaka i tiden med 

emfas hävda. 

Förmodligen säger du samma sak 

när du ser den här listan. Men GT:s 

grånade men enväldiga jury har i alla 

fall tagit sig friheten att plocka ut ett 

antal namn. Räcker inte dessa så har 

du själv chansen att fylla på med dina 

egna favoriter. Missa inte den! 

Vi skall på något sätt minnas vår 

störste och vi skall naturligtvis också 

hylla den Grundsundabo som ger oss 

rätt namn. 

Men det brådskar med dina förslag 

och du får poängsätta tre personer. 

I nästa nummer av Botnia Allehanda 

(upplaga 50 000!) tänker vi försöka 

haka på. 

Tidningen kommer troligen ut 

i början av februari och vår tanke är 

då att följa upp Företagskatalogen 

med ett annonsuppslag. Där skall vi 

för en billig penning visa bredd 

HÄNG PÅ! 

Carins Fotvård 

Torget Husum 

1(10 poäng) .................................... 

2 ( 7 poäng) ................................... 

3 ( 5 poäng) ................................... 

Och här får du hjälp på vägen, utan 

inbördes rangordning. 

Gustav Husum Jonsson, skidor 

Sven Edin, skidor 

Sofia Domeij, skidor 

Ivan Kassman, fotboll 

Erik Malla Malmqvist, fotboll 

Suno Thornberg, fotboll 

Erik ”Styrman” Pettersson, fotboll 

Gunnar Horn, fotboll 

Sven Kassman, fotboll 

Roland Grundström, fotboll 

Ingemar Carlsson, fotboll 

Lage Wiklund, fotboll 

Nisse Norgren, fotboll 

och omfattning på företagandet 

i Grundsunda. 

Missa inte att haka på när erbjudandet 

dyker upp i januari! 

Det blir ett bra erbjudande och det 

blir en möjlighet att nå företag och 

läsare från Härnösand. Kramfors, 

Nordmaling och Umeå – förutom 

Örnsköldsviks egna. 

Var rädd om dina FÖTTER! 

Beställ en tid för en skön fotvårdsbehandling 

eller köp ett presentkort 

Även försäljning av fotvänliga sockar, fotkrämer och fotvårdsolja 

Välkommen med din tidsbeställning på tel 0663-100 38 

Gunnar Häggström, fotboll 

Arnt Ola Strömberg, brottning 

Sture Gidlöf, brottning 

Thom Svensson, brottning 

Helge Lundgren, brottning 

Och till detta, alla dina egna kandidater. 

Kom igen nu. Låt oss hylla församlings 

duktiga idrottsmän och kvinnor. 

Och låt oss ta fram den som 

är/var störst och bäst. 

Skicka in svaret till 

Husum bäste idrottare 


Kyrkans Hus, 890 35 Husum 

Vi vill ha ditt förslag senast den 

20/12! Men det gör inget om det 

kommer snabbare… 

Jerry Erixon 

Sagt om bruksandan Viktiga telefonnummer 

Sverker Sörlin är sedan ett antal år tillbaka professor i idéhistoria vid 

Umeå universitet. I nummer 4 av Insikt har han intervjuats om sin syn 

på bruksandan, den ständigt omdiskuterade, ifrågasatta, älskade av 

några hatade av ännu fler. 

Vi tar oss friheten att återge några av hans kommentarer om 

bruksandan. Håll till godo och fundera gärna var du själv står. 

Har du synpunkter är vår e-post info@gfg.se 

Välkommen med synpunkter! 

Så till citaten! 

”Vi svenskar, tror jag, hyser en hatkärlek till bruksandan. Den 

gav en känsla av gemenskap men var samtidigt förkvävande med 

de stränga kraven och förmaningarna”. 

”Brukssverige hör till förlorarna under de senaste decennierna även 

om vissa orter – till exempel Falun - lyckats klara sig skaplig. 

Industrin på bruksorterna är just den typ som man har lyckats 

rationalisera hårt. Samtidigt har inte dessa orter utvecklats till de 

framgångsrika postindustriella samhällena.” 

”Det är ingen tvekan om att en viss anda är viktig för framgång. 

Även om bruksandan ofta innebar obehag, skapade en gemensam 

normbildning, medborgerliga plikter och kollektiv 

solidaritet. Det är ingen slump att det just på bruksorterna 

växte fram bra lag i stora lagsporter; bandy i Selånger och 

Kalix Nyborg och ishockey i Alfredshem, sedermera MoDo, 

är sådana exempel på framgångsrikt lagarbete.” 

GODIS 

Pris på lösvikt 

4:90/hg 

(ord pris 6:90) 

Gäller t o m 22/12 1999 

Bruksvägen 78, 890 35 Husum 

Tel/Fax 0663-613 33 

Kontaktperson: Lilian Lindström 

0660-25 40 14 (bost) 

Mobil 070-349 50 55 

Vårdcentraler 

HUSUM 

Bruksvägen 187 C .............0663-615 70 

Telefax .................................. 0663-612 56 

Barnavårdscentral 

se distriktssköterskemottagning 

Distriktsarbetsterapi 

telefontid 08.00–09.00 .....0663-615 79 

Mottagningssköterska 

Gun-Marie Nordgren ........ 0663-615 74 

Kristina Ölund 

telefontid 09.30-11.00, 13.00-14.30 

Distriktsläkarmottagning, telefontid 

vard. 08.00–09.00 

Karin Isaksson .................... 0663-102 70 

Lars Erik Fällman .................0663-102 50 

Susann Hortell, AT-läkare .............102 40 

102 60 

Distriktssjukgymnastik 

telefontid 09.30–10.00 och 

13.00–13.30 ..................... 0663-615 78 

Distriktssköterskemottagning 

telefontid vard. 08.00–09.00, mott, 

vard. 09.30–10.30 

mott, barnavård 

må, on–fr 10.30–11.00 

Kristina Lundberg ........ 0663-615 75 

Doris Carlsson ............. 0663-615 77 

Zaida Georgsson-Sjöström 

...........................................0663-615 76 

Mödravårdscentral 

Lisbet Törmä ...................0663-615 85 

tis, tor 09.00–09.45 

GIDEÅ 

Distriktssköterskemottagning 

Maria Söderström 

telefontid må, on, to 08.00–09.00 

...........................................0663-400 19 

mott. vard. må, on, to 09.00–10.00 

Zaida Georgsson-Sjöström 

mott. barn on 09.00–11.00 

BIG 

MEAL 

NU 35:- 

(ord pris 48:-) 

Gäller t o m 22/12 1999 

Bruksvägen 78, 890 35 Husum 

Tel/Fax 0663-613 33 

Kontaktperson: Lilian Lindström 

0660-25 40 14 (bost) 

Mobil 070-349 50 55


O 

Thomas Österström: 

Husum är en liten ort och det är 

inte möjligt att hålla igång hur 

många verksamheter som helst. 

Margareta Olofsson t v: 

Många är nöjda med kulturutbudet. 

Ann-Sofie Ingman t h: 

Toleransen mot det som avviker 

är inte överdrivet stor. 

”Fabriken är en 

attraktion, någonting 

att vara stolt över” 

Lennart Jonsson t v: 

Husums stolta historia bör synliggöras. 

Per Höckert t h: 

Det vore bra med en jätteskylt vid E4 

som berättar att här finns en unik enhet. 

fta när kultur 

kommer på tal 

går tanken till 

konst, musik, teater 

och litteratur. Men i en 

vidare bemärkelse handlar 

det om attityder och sätt 

att se på olika företeelser. 

I ett samtal om kulturklimatet 

i Husum kom 

funderingarna att bölja lite 

fram och tillbaka mellan 

denna vidare och mer 

begränsade definition av 

kultur, kort och gott om 

kultur i Husum – Husumkultur. 

På plats runt ett bord i 

Kyrkans hus för att fundera 

kring hur det förhåller 

sig samlades en höstkväll 

några kvinnor och män, 

husumbor sedan länge 

och nyinflyttade; Grundsunda 

hembygdsförenings 

nye ordförande, Thomas 

Österström, Margareta 

Olofsson Utås gård, 

läraren Lennart Jonsson, 

utbildningsansvarig vid 

MoDo Paper Per Höckert 

och två av Grundsunda 

Tidnings medarbetare, 

Eva Forsberg och 

Ann-Sofie Ingman. 

Om vad som är möjligt 

Ai: Vad är egentligen möjligt att 

göra i Husum? Finns det några klara 

gränser? 

Mo: Allt är möjligt. 

Ef: Skulle det vara möjligt att arrangera 

en konsert med Whitney 

Houston? Nej jag tror inte det. 

Tö: Det har blivit svårare och svårare 

med åren som gått, vi har ju blivit 

färre och färre. Men det är klart att 

om flera föreningar går ihop, kanske 

det är möjligt. 

Mo: Vi kan inte bara räkna med folk 

från Husum. Men varför inte gå 

utanför orten och locka människor 

att komma hit? 

Ph: Skulle folk kanske komma för 

att höra Vikingarna? Jag tänker på 

dansaftnar som till exempel under 

Husumdagen, eller i Nordmaling 

och Moliden. De brukar locka 

många besökare. 

Ef: Jag tror att det är som med 

hundutställningar. Dans intresserar 

många. Det handlar inte om Husum 

som samhälle. Däremot kanske 

fabriksmiljön kan te sig avskräckande 

i andra sammanhang. 

Mo: Varför det? Fabriken är en 

attraktion. Den är ju någonting att 

vara stolt över.


KULTUR I HUSUM 

– HUSUMKULTUR 

Lj: Husums stolta historia skulle synliggöras. 

Vi finns och vi är jätteduktiga. 

Det är något att manifestera. 

Ph: Ja, det är en fantastisk fabrik. 

En skylt vid E4, en jätteskylt som 

berättar att här finns en unik enhet. 

Det skulle vara väldigt bra. 

Mo: En turistsatsning, med MoDo 

Paper som den största dragaren, 

muséum, utställning och guidning 

Ph: Inom företaget arbetar vi redan 

en hel del med information kring 

fabriken. Helt nyligen var en grupp 

lågstadiebarn på studiebesök. 

Och det är nytt att vi kan låta så 

små barn komma. 

Om föreningslivets 

betydelse 

Tö: När det gäller mänskliga kontaktytor 

så har föreningarna stor betydelse. 

Men det är en utmaning att nå 

ut i den djungel som informationsflödet 

är idag. 

Lj: Ett annat problem för föreningslivet 

är själva strukturen. Den är 

gammal. Jag är själv 40+ och tillhör 

de yngre. Unga människor finner sig 

inte till rätta. 

Ai: Kanske ungdomar av idag möts 

under mer informella former, av ett 

intresse i mindre grupper. Men de 

vill inte hålla på med styrelsearbete 

och formalia utan koncentrera sig på 

det som intresserar. 

Lj: Ja, ungdomar de träffas ändå, 

utan föreningar. 

Ef: Kanske syjuntan är på väg tillbaka 

också (skratt). 

Om idrottens givna plats 

Mo: Idrottsaktiva har ju sitt. 

Men de som inte håller på med 

idrott, hur blir det med dem? 

Tö: Husum är en liten ort, det är inte 

möjligt att hålla igång hur många 

olika verksamheter som helst. 

Ef: Hur mycket kan man kräva att få 

gensvar för egentligen? 

Lj: Varför vänta på att någon annan 

skall göra något? Attityden är ofta att 

någon annan skall ordna. Varför gör 

ingen något? Undrar man, men vad 

gör man själv där? 

Tö: Det är inte så lätt att få människor 

att engagera sig, många är 

upptagna. Det blev mycket tydligt 

när vi försökte anordna en ridskola 

för några år sedan. För det finns ju 

inte så mycket aktiviteter för flickor. 

Traditionen har också stor betydelse, 

tror jag. Förebilder i närmiljön 

betyder mycket. 

Lj: Har man själv hållit på med idrott 

så är det lätt att inspirera barnen att 

börja. Dessutom är det bra med 

idrott! Fysisk fostran är värdefull. 

Ph: Det finns ingen innebandy här, 

eller hur? Det kan vara bra med friare 

aktiviteter där det inte ställs så höga 

krav på resultat, utan där det är mer 

på lek. 

Om konstkulturens plats 

Ph: Min fru och jag var och såg 

Medea på Folkan och i helgen gick 

vi Konstrond. Vi är imponerade av 

kulturutbudet i Örnsköldsvik. 

Tö: Ja, standarden på kulturen 

i Örnsköldsvik har höjts på senare år. 

Inte minst med muséerna som 

kommit till. 

Ai: Nja, jag vet inte det. 

Bredden finns kanske, men innehållsmässigt? 

Jag känner mig tveksam. 

Mo: Min erfarenhet är också att 

många är nöjda med utbudet. 

Men vi har ingen tradition, ingen 

vana att lägga pengar på konst. 

Att köpa en ny bil ifrågasätter ingen, 

men en målning, den får inte kosta 

något. 

Ef: Tekniska prylar vet alla vad de 

skall användas till. Konst är inte lika 

lätt att veta varför man skall ha. 

Mo: Traditionen betyder nog 

mycket. Det har jag förstått av dem 

som kommer och köper konst. 

De har ofta haft föräldrar som gått 

på utställningar, och köpt. 

Om Husums attraktioner 

Mo: Merparten av besökarna i mitt 

galleri har kommit utifrån. 

Men det är också min ambition att 

locka folk till bygden. Och det borde 

vi anstränga oss mer på, att få fler 

människor att cirkulera i området. 

För vi är väl intresserade av att få in 

fler? 

Lj: Javisst, och vi har ju mycket att 

locka med. En bra fabrik, Husumkondis, 

Utås… 

Tö: Vi skall inte bara ägna oss åt de 

visionära grejerna, utan även åt det 

grundläggande och i diskussionen 

framhäva det som är bra i Husum; 

konditoriet, fabriken och inte minst 

närheten till fiske i strömmande 

vatten. 

Lj: När vi var på semester i Dalarna 

förra året noterade vi hur snyggt det 

var överallt. Inget slarv utan väldigt 

välskött. 

Ph: Man tycker kanske att det är 

grönare på andra sidan. Men om jag 

jämför med där jag kommer ifrån, 

i Östergötland, så finns här väldigt 

mycket. Kyrkans Hus, vilket fantastiskt 

hus, och så Hockeyhallen. 

Vilken liten by har de här förutsättningarna? 

Här är mycket bättre än 

på andra håll. 

Mo: Vi måste lära oss att bjuda på oss 

själva. Vi är kanske lite snåla med det. 

Ef: Vi har ju heller ingen tradition att 

jobba med turister. 

Lj: Det är heller inte helt lätt att 

komma in i Husum. Vi kommer ju 

inte med flyttgröt till varandra precis. 

Ai: Det kanske är där den så kallade 

bruksandan kommer in?! 

Om bruksmentaliteten 

Ph: Efter ett och ett halvt år i Husum 

har jag bara positivt att säga om 

Husum. Men det finns ett starkt 

beroende av kärnindustrin. 

MoDo skall fixa det mesta. Det finns 

en uppfattning om att företaget skall 

hålla även föreningslivet under 

armarna. Det måste vi komma ifrån. 

Det måste husumborna lära sig att så 

fungerar det inte längre. Företaget 

ägnar sig åt att vara en god produktionsenhet. 

Det är det primära. 

Mo: Då måste kommunen ta ett 

större ansvar för områden utanför 

stadskärnan. 

Ai: Samtidigt är kommunens kassa 

skral, så vad är att vänta därifrån? 

Men här betyder väl Framtids- 

Gruppen en del. 

Ef: FramtidsGruppen borde engagera 

sig i små attraktioner i vardagen, 

tycker jag. Lågmäld omvårdnad 

efterlyses. 

Lj: Ja, tänk vad fint det är i parkerna 

i Örnsköldsvik. Vad trevligt det är att 

gå där. 

Mo: Vård av samhället låter bra, 

men blomlådor som står på kant lite 

här och där är ju ingenting att sträva 

efter. 

Tö: Jag tycker att utvecklingen under 

2000-talet bland styrande inom det 

privata likväl som offentligen skall 

handla om etik och moral, inte bara 

om att maximera när det gäller pengar. 

Ph: Husumborna är bortskämda. 

Men nu när MoDo koncentrerar sig 

på kärnverksamheten så gäller det att 

ta tag i sin närmiljö själv, eller inom 

föreningslivet. 

Bruksandan övergår 

i byalagsanda? 

Ef: Jag deltog vid så kallade Glesbygdsdagar 

i Gideå för några år sedan. 

Där uppmärksammades bland 

annat betydelsen av egna initiativ 

och hur avgörande det kan vara för 

utvecklingen. 

Lj: Det finns ju embryon till detta 

redan. Om vi tänker på det som åstadkommits 

i Husbyn med lekplatsen 

och området omkring den. Ett annat 

exempel är Kubarinken som vi är en 

grupp som tagit hand om. 

Ef: Jag tror också att människor är 

trötta och i behov av händelselöshet. 

Mo: Naturupplevelser är också kultur. 

Vårda det som finns. Husum 

Sveriges vackraste brukssamhälle 

– det vore väl något! 

Tö: Ja, vi behöver inte ha storstaden 

som norm. Vi skall komma ihåg det 

lilla samhällets förtjänster. 

Ef: Mötesplatser behövs. 

Ett centrum där det går att möta 

människor. Vi kan väl ta vara på 

älven, dammen. 

Ph: Under en förlängd lunch spelade 

vi kubb i närheten av dammen. 

Det var jättetrevligt. En boulebana 

kanske skulle kunna vara något. 

Ef: Naturen tas för given. Vi har inte 

varit rädd om den. 

Om Husums dåliga rykte 

Lj: För 10–15 år sedan, innan jag 

träffade Karin kunde jag inte tänka 

mig att bo i Husum. Men nu trivs 

jag jättebra här. 

Ef: Ja, Husum har dåligt rykte. 

Tö: Det kanske bottnar i avundsjuka 

som uppkommer när lillebror 

Husum växte förbi Domsjö… 

Fabriken går ju bra. 

Ph: Jag är stadsmänniska, men trivs 

bra i fabriken. Samtidigt finns här ett 

tunnelseende. Många är otroligt 

bortskämda. Många förmåner lever 

kvar men det tar alla som en självklarhet. 

Ef: Vi har ju aldrig behövt slåss om 

jobb här. 

Lj: Att byta jobb är en möjlighet! 

Mo: Vi-känslan är stark hos alla som 

bor här. Det är en trygghet och 

stolthet, men gynnar också en 

inskränkthet. 

Ai: Ja, toleransen mot det som 

avviker är inte överdrivet stor. 

Ph: Det beror mycket på en själv 

också. Folk har varit juste och 

hjälpsamma, tycker jag. 

Tö: Lokala media har ju inte gett en 

så bra bild av samhället heller. 

Det är alltid foton av fabriken och 

röken. Inte är det någon vacker 

natur som skildras. Intresset och inte 

minst ansvaret för vilken bild av 

samhället som skapas borde vara 

större inom media. 

Vid protokollet 

Ann-Sofie Ingman 

Foto: Eva Forsberg 

”Trygga 

servicen 

i Husum. 

Handla på 

hemmaplan!”


Det är snart tio år sedan Agnes Backlund träffade sin 

Torbjörn första gången under minst sagt märkliga 

omständigheter. Torbjörn var ute och botaniserade i en 

polsk stad tillsammans med sin bror, men råkade gå 

vilse. Och vilka dyker inte upp, jo Agnes och en väninna. 

Därmed blev kompassriktningen den rätta, och det sa 

dessutom klick! Ett par år senare var de tu gifta! 

För Agnieszka Luty, som hennes 

polska namn är, väntade en omställning 

inte bara i levnadsförhållanden 

utan på alla plan. Från en storstad på 

850 000 till Husum; från välutbildad 

med nätverk och vänner, till att fortfarande 

vara välutbildad men med 

bara sporadisk plats på den svenska 

arbetsmarknaden. Tufft för en som 

bara är några och 20 år. 

– Det är onekligen en viss skillnad. 

I min hemstad Lodz finns många 

industrier, goda möjligheter till 

utbildning och det är en kulturstad 

med intensiv trafik. Här på Linavägen 

kommer det väl en handfull bilar som 

mest, säger hon och skrattar gott. 

Men jag har inte haft några problem 

med omställningen, tvärtom är jag 

i högsta grad anpassningsbar. 

– Kanske är det så att jag haft 

nytta av resandet innan jag träffade 

Torbjörn. Jag hann resa i stora delar 

av Europa och jobbade i ett par 

omgångar utomlands, bland annat 

fem månader i England. 

Agnes Backlund är livlig, glad och 

gestikulerar när hon berättar om sin 

situation även om hon blir tillfälligt 

allvarsam när hon kommer in på sina 

möjligheter att få ett fast jobb. 

– Det är svårt att få annat än en 

projektanställning, säger hon. 

Företagen får ju ofta bidrag när de 

har oss i projekt men jag hoppas ju 

fortfarande på ett jobb där jag kvalar 

in på min kompetens och inte som 

en arbetsmarknadsåtgärd. 

När Agnes lämnade sitt hemland 

så hade hon bland annat fyra år av 

juridiska studier bakom sig. Inte så att 

hon är färdigutbildad advokat, med 

möjligheter till egna fall, men grunden 

finns där. Sedan har hon tagit vara 

på de möjligheter som erbjudits när 

det gäller att utbilda sig i sitt nya 

hemland. 

– Det har varit naturligt göra det 

eftersom jag vill ut på arbetsmarknaden. 

Jag har läst svenska, matte, 

samhällskunskap motsvarande 

gymnasienivå och till detta ekonomi, 

data och bokföring. 

Under sina år i Husum har hon 

sökt många jobb, men det finns 

tveksamheter hos företagen att satsa 

på invandrare trots att de är välutbildade. 

– Fast det finns undantag, berättar 

Agnes. Jag känner en kille från Kuba, 

välutbildad i elektronik och fysik. 

Han fick inget jobb här, men flyttade 

ner till Gävle och Ericsson. Där såg 

man hans kvalitet och nu är han 

platschef på ett Ericsson-företag 

i Brasilien. 

– Vad vill du själv syssla med? 

– Jag vill ha ett jobb där jag får träffa 

människor och serva dem. 

Jag är dock tacksam för att jag trots 

allt fått projektjobba. Det har gett 

mig möjligheter att räffa mera folk. 

Även om jag har väldigt bra grannar 

så behöver åtminstone jag komma ut 

och träffa ännu fler. Jag är ju så himla 

nyfiken och inte är jag särskild rädd 

heller. Därför tar jag chansen att prata 

– och fråga om jobb så fort jag får en 

möjlighet. 

När jag ber Agnes sätta plus och 

minus på Husum så radar hon snabbt 

upp för- och nackdelar. 

– Min man frågade faktiskt om jag 

ville bo i Örnsköldsvik eller 

i Husum. 

Från 

storstan 

till Husum 

ingen svår 

omställning 

för Agnes! 

usum 

med nya ögon 

Vi kan väl vänta och se, svarade jag. 

Det har inte blivit någon flytt och lär 

väl inte bli det heller. 

Jag trivs bra i Husum där tempot är 

lugnare. 

Vill jag öka tempot kan jag fara på 

semester till någon storstad. 

Jag föredrar förresten storstadssemester 

framför solsemester, 

men som sagt, jag anpassar mig 

även där… 

– Vad är det som är så bra med 

Husum då? 

– Havet, båtlivet, Salusand, 

Sandviken, de många fina utflyktsmålen, 

naturen, djurlivet och fantastiskt 

många och fina aktiviteter 

för barnen. 

– Och luften? 

– Inga som helst problem! Vi har 

mycket fin luft i Husum jämfört med 

andra industriorter – för att inte tala 

om den jag är van vid från Polen. 

– Minusposterna då? 

– Bristen på fas’ta jobb är det stora 

problemet i orter av Husums storlek. 

Kulturutbudet har brister, jag som var 

van vid att gå på opera varje söndag. 

Ungdomskulturen kan bli bättre 

– det är väldigt mycket sport. 

Jag saknar också en mötesplats för 

kvinnor mellan 30 och 50 år. 

Men den kanske kommer… 

Det allt överskuggande för Agnes 

Backlund är dock ett jobb. 

– Jag vill ju så himla gärna göra rätt 

för mig, säger hon och visar tydligt 

med sitt kroppsspråk att hon menar 

vad hon säger. 

Jerry Erixon


Lärorik studieresa 

till Lune Valley 

Det är lätt att travestera 

salig Shakespeare när 

man, som jag, haft förmånen 

att under några 

dagar åka omkring i norra 

England och studera småskalig 

turism. Den växer 

sig nu allt starkare bland 

engelska jordbrukare som, 

i likhet med sina svenska 

kollegor, ofta haft anledning 

att utbrista: att överleva 

eller inte överleva, det 

är frågan. 

Ett sätt att leva vidare kan vara att 

öppna sina lantgårdar för turistnäringen 

och då kan man, som vår 

värd Colin Newsham och hans bror 

Ken, helt sonika använda en del av 

marken till golfbana, terrängbana 

för fyrahjulingar, bågskytte, anlägga 

fiskesjö, med mera. 

Colin och hans bror har på något 

sätt, förstod vi, gått i spetsen för en 

ny generation jordbrukare som 

vägrar ge upp och därför söker nya 

vägar. För bröderna Newsham blev 

det Forrest Hill, en anläggning som 

inte bara frekventeras av turister utan 

den har i än högre grad blivit en oas 

för företagare och folk i arbetsledande 

ställning som behöver varva kompetensutbildning 

med att byta miljö. 

Forrest Hill har etablerat samarbete 

med universitetet i Lancaster 

och dess ledarutbildning och i filosofin 

ingår bland annat att flytta eleverna 

utanför lektionssalarna och ge 

dem mera än bara teoretiska kunskaper. 

Omvända företagare 

– Vi får ibland veta av småföretagare 

att de minsann inte har något att lära 

av vår utbildning och att de kan sitt 

jobb och därför inte anser sig behöva 

gå kurs (känns det igen?!) Men vår 

bästa reklam har varit just sådana 

kritiker som ändå valt att gå igenom 

ett av våra många specialprogram, 

berättade man stolt på universitetet. 

Lancasters universitet skräddarsyr 

sina utbildningar efter kundernas 

önskemål. Överhuvud taget genomsyrade 

”kundens önskemål” de 

enskilda företagens sätt att erbjuda 

sina tjänster och produkter. 

De tar, enkelt uttryckt, rätt på vad folk 

vill ha och sedan satsar de därefter. 

Det är därför som inte bara folk 

i ledarutbildning kommer till Colin 

och Ken. IT-samhället skördar redan 

offer, folk kör slut på sig och även där 

har universitet/Forrest Hill hittat ett 

bra samarbete som syftar till att rehabilitera 

sönderstressade människor. 

Colin Newsham är en entreprenör 

och utomordentlig nätverksbyggare 

och det har hela bygden farit väl av, 

inte minst då universitetet. Han är en 

eldsjäl, en sådan där som behövs om 

det skall hända något ute på landsbygden. 

Han får också välförtjänt 

uppskattning av såväl politiker som 

universitetsfolk för sina insatser. 

Den typ av anläggning bröderna 

Newsham satsat på skulle minst lika 

väl kunna ligga i Kasa, Kornsjö eller 

Trehörningsjö. Där finnns också 

goda markutrymmen, närhet till 

boende, högskola och Umeå universitet. 

Det fysiska förutsättningarna är 

bättre vill jag påstå hos oss än de var 

i området runt Lancaster. Forrest 

Hill kan peka på en något längre 

sommarsäsong än den vi har och ett 

betydligt mera befolkningsrikt upptagningsområde. 

Å andra sidan är 

inte avstånden ett problem och vintern 

och ett stabilare väder är ess 

i leken om någon skulle ge sig på ett 

”Forrest Hill i Örnsköldsvik”. 

Gårdsbutiker 

Små gårdsbutiker växer också upp lite 

varstans i norra England och de har 

blivit intressanta utflyktmål, så intressanta 

att affärsidkare i stan är lätt irriterade 

för att folk lämnar stadskärnan. 

Utbyte med Utås? 

En av de mera spektakulära förändringarna 

av en gammal jordbruksfastighet 

stod konstnärsparet Hannah 

och David Davies för. Mitt ute på 

landsbygden hade de skapat en oas 

i sitt 1400-talshus, med galleri, 

lokaler att måla och för besök. 

När jag såg deras livsverk så gick 

tankarna direkt till Margareta Olofssons 

ambitiösa satsning på Utås gård. 

Upplägget i England skulle stämma 

väl in på ett utbyte med Utås 

gård, konstsatsningen i Nätra – och 

finska Kristinestad. Hannah Davies 

kommer nämligen från Kristinestad 

i Österbotten och det faktum att hon 

Hannah 

och David 

Davies köpte 

en lantgård 

för snart tio 

år sedan och 

satsade på 

ett galleri. 

Deras satsning, 

som 

påminner 

lite om 

Galleri Utås 

Gård, har 

blivit en stor 

framgång 

för konstnärspartet. 

talar god svenska skulle underlätta 

betydligt ett projektsamarbete. 

Ett trenationersprojekt skulle 

berika konstlivet i vår bygd högst avsevärt 

och det är så pass intressant att 

de första trevande kontakterna är 

tagna. 

Kopplingen till Lancaster och 

ledarutbildning går också utmärkt att 

genomföra på hemmaplan, såväl med 

det engelska universitetet som med 

Umeå. Tänk att låta engelska företagsledare 

pröva på vårt vinterfiske, 

vintergolf – och kombinera detta 

med erfarenhetsutbyte med företagsledare 

hemmavid. 

Friska projekt 

Utbrända dataanvändare måste vi 

tyvärr räkna med i framtiden. 

Precis som i Lancaster skulle vi 

i norra Ångermanland kunna erbjuda 

goda och meningsfulla alternativa 

rehabiliteringsmöjligheter. 

Och ett fjärde turistprojekt skulle 

kunna att marknadsföra gäddan och 

abborren vinter som sommar. Det finns 

många nere på kontinenten som älskar 

dessa båda fiskar och vi har många och 

bra gädd- och abborrvatten. 

Så visst finns det möjligheter att 

bättra på turiststatistiken i kommunen 

Örnsköldsvik om bara viljan att 

satsa finns. Men då måste också kommunen 

Örnsköldsvik bestämma sig 

hur den skall ha den framtida turismen 

organiserad. Det är en fråga som 

hamnat i långbänk av någon anledning… 

I Grundsunda väntar vi också, men 

här handlar det ”bara” om ett enhetligt 

fiskekort. Det skall snart vara 

verklighet, har det berättats, och när 

så är fallet och med det utökade 

samarbetet inom ramen för Tre Älvar 

så skall det i framtiden kunna bli 

– betydligt fler gästnätter för såväl 

Mosjön som Salusand. 

Jerry Erixon 

Vettigt 

Häromveckan berättade jag för en 

politiker att en grupp studerat 

småskalig turism i en intressant 

region tio mil från Manchester. 

Jag trodde i min enfald att reaktionen 

skulle bli ”va trevligt – var 

det givande?”. Men icke sa Nicke. 

Nädå, hans lätt arronta reaktion 

blev i stället: jasså ni har varit ute 

och rest med EU:s resebyrå! 

Jag är, skall gudarna och alla 

andra veta, sannerligen ingen vän 

av bidrag och inte är jag heller 

särskilt road av mer eller mindre 

konstruerade projekt med EUmedel. 

Men nu råkar det finnas ett 

regelverk som tillåter att pengar 

betalas ut till projekt som klarat en 

första granskning och då gäller det 

att göra något vettigt av dem. 

Klarar vi själva inte av att ta 

fram vettiga projekt så går pengarna 

åt något annat håll. Det är, 

såvitt jag förstår, ingen som tackar 

oss bara för att vi går omkring 

handlingsförlamade. Det har vi 

sett tillräckligt av i vår bygd. 

Mot den bakgrunden kan man 

tycka att även EU-motståndare 

och sådana som inte gillar EUprojekt 

skall bidra med konstruktiva 

projektförslag och inte bara 

applådera sådana som gynnar egna 

väljare… 

Resan till England arrangerades 

av Fem byar-projektet med Myckelgensjö, 

Trehörningsjö, 

Örträsk, Åmsele och Fredrika. 

Med på resan fanns också folk från 

Tre Älvar-projektet, Nätraälven, 

Moälven och Gideälven. I båda 

projekten är man besjälade av att 

hitta lösningar som bidrar till att 

den egna hembygden kan leva 

vidare. 

Det är med andra ord lovvärda 

projekt. 

Dryga 30-talet var med på den 

programmässigt välmatade resan 

och av kommentarerna att döma 

var samtliga nöjda. 

Resor av det här slaget är viktiga 

ur flera aspekter; man får lära 

känna nya miljöer, nya människor 

med nya idéer att lösa problem, 

problem som är närbesläktade 

med dem man själv har. De har 

också en viktig social sida; 

gruppen lär känna varandra 

bättre, skapar kontakter och utbyter 

erfarenheter. Den tredje, 

men inte minst viktiga, är att 

man ibland behöver man faktiskt 

komma bort för att inse vilka möjligheter 

det finns på hemmaplan. 

Den erfarenheten gjorde många 

under dagarna i England! 

Resultatet av resan kommer att 

bli ett antal nya projekt, med eller 

utan bidragssvängen och går allt 

enligt planerna skall det komma in 

pengar också, såväl skattevägen 

som turistvaluta. 

Det finns sämre projekt att sätta 

pengar i än dom som syftar till att 

få fart på turismen i vår kommun. 

Alla frivilliga krafter som jobbar 

för den goda saken är därför förtjänta 

av en klapp på axeln från såväl 

politiker som ”vanligt folk”. 

Jerry Erixon


ANNIKA OCH ÖRJAN 

eldsjälar med brinnande intresse för Husum 

Det fanns ingen scoutverksamhet i Husum när Annika Magnusson flyttade till Husum. Nu finns det! 

D 

e flesta har hört 

talas om dem, 

kanske sett dem 

i olika sammanhang. 

Men vilka är de 

egentligen Annika 

Magnusson och Örjan 

Forsberg? De som ställer 

upp för vårt samhälle, 

våra barn och ungdomar 

så helhjärtat. Vad får dem 

att engagera sig som de 

gör? Vilken är deras drivkraft? 

Jag lyckades få en 

pratstund med dem, 

när ett planerat möte 

i sista stund ställts in, 

för deras agendor är 

normalt fullbokade. 

Hur hamnade ni här Annika? 

– Vi gick fritidsledarutbildning på 

samma folkhögskola i Småland. 

Örjan blev klar 1989, ett år före mig 

och fick då jobb i Husum på Unga 

Örnar. När jag sedan var färdigutbildad 

fick jag också jobb här 

uppe och flyttade hit. 

Hur har det varit att komma in 

i samhället Husum? Många pratar om 

”bruksortsmentalitet” och att det är 

svårt att bli en del av samhället. 

Är det något som ni har märkt av? 

Annika: Ja, jag har märkt av det. 

Jag kommer från Vetlanda, som är en 

betydligt större plats. Jag upplevde 

att alla visste vem jag var när jag kom 

hit. Jag hade ingen egen identitet och 

fick mest vara ”Örjans tjej”. Men det 

finns även fördelar med att bo på en 

mindre ort. En gång när jag hade 

betalat för mycket pengar på posten, 

fick jag tillbaka dem i ett kuvert 

nästa dag. Det skulle aldrig ha hänt 

i Vetlanda. 

Örjan: Jag kommer från Strömsund 

och jag vet inte om det skulle vara 

någon större skillnad att komma som 

nyinflyttad dit. Jag tror att oavsett vart 

man än flyttar så tar det tid att finna 

sig till rätta och att få riktiga vänner. 

Vad tycker ni är det bästa med 

Husum? 

Annika: För mig är naturen viktig. 

Här har jag nära till så många olika 

naturtyper. Jag kan se havet, vandra 

längs stränder och skutta på klippor. 

Här finns skogar, sjöar och berg. 

Örjan: För mig är tryggheten det 

bästa med Husum. 

Ni är väldigt engagerade i föreningslivet 

här i Husum. Vilka uppdrag 

har ni? 

Annika: Eftersom det inte fanns 

någon scoutkår, annat än i 

Örnsköldsvik, när jag kom hit så 

startade jag scouterna här. 

Nu är jag föreningens kårordförande 

med ansvar för två grupper. 

Jag har även uppdrag i distriktet 

och förbundet. I Unga Örnar, 

GRUFF och IOGT fungerar jag mest 

bara som stödmedlem. 

Örjan: Jag är ordförande för Unga 

Örnar-avdelningen i Husum och har 

ansvar för ”Gården”, som ungdomsgården 

som drivs av Unga Örnar 

kallas. Jag sitter med i s-föreningens 

styrelse och i styrelsen för HIF:s fotbollssektion. 

I somras var jag tränare 

för två av pojklagen. Jag var också 

med att starta föreningen GRUFF, 

där jag fortfarande är aktiv. På senare 

tid har jag även engagerat mig lite 

i ABF. 

Vad är det som gör att ni ställer 

upp så mycket för ett samhälle och 

människorna som bor här? 

Annika: Jag har haft så mycket 

roligt själv inom scouterna och den 

glädjen vill jag att andra också ska få 

uppleva. Dessutom tycker jag om att 

vara ute i naturen och det är mycket 

lättare att komma sig ut om man gör 

det i grupp. Så den största drivkraften 

är nog det egna behovet av naturen 

och möjligheten scoutingen ger för 

barn och ungdomar att ha roligt. 

Örjan: Många säger att det inte 

händer något eller att det inte görs 

något. I det fallet har väl jag tänkt 

annorlunda och försökt ordna något 

istället. Ibland har det blivit riktigt 

bra. Många gånger är drivkraften just 

glädjen i att se att andra har roligt 

och då har man roligt själv också. 

Att dela lagets glädje i medgången, 

se hur ögonen lyser hos den som just 

gjort ett mål är roligt. 

Men det finns även en sorts 

drivkraft i att vara den som stöttar 

i motgången. 

Att förestå ”Gården” måste väl 

innebära att ungdomar testar gränserna, 

känns inte det jobbigt Örjan? 

– Jo, visst kan det vara jobbigt 

ibland, men det är för det mesta inget 

problem. Vi har våra regler och de 

accepteras bland ungdomarna. 

Över lag så tycker jag att vi har 

väldigt fina ungdomar här i Husum 

och den elogen tycker jag att de kan 

få så här lite mer offentligt. 

Tonåringarna som kommer till 

”Gården” är ofta föreningslösa och 

för dem ska det vara en plats att 

komma till för att ”bara vara”. 

Det krävs ingen annan motprestation 

än att de sköter sig. Det får inte bli 

för många pekpinnar inom den här 

verksamheten. 

Örjan, tjänsten som du fick när du 

kom hit finns den kvar? 

– Nej, idag är allt arbete jag gör 

på Unga Örnar ideellt. ”Gården” har 

öppet måndag, onsdag och fredag 

och då är jag alltid där. Om ungdomarna 

vill ha öppet ytterligare så 

har jag jour. 

Dvs jag finns alltid anträffbar om 

något skulle hända och oftast åker jag 

dit en sväng under kvällen. 

Hur ser en vanlig vecka ut för er? 

Annika: De båda scoutgrupperna 

har jag samma kväll, men med styrelsemöten 

och planering tar det två 

kvällar i veckan i anspråk. Dessutom 

är helgerna oftast uppbokade med 

hajker, läger eller utflykter. 

Örjan: Uppbokat! 

I samhället idag pratas det mycket 

om utbrändhet, ser ni någon risk att 

ni skulle kunna drabbas av det? 

Örjan: Jo, visst händer det ibland 

att det känns jobbigt. Då sätter jag 

mig framför TV:n och gör mig 

okontaktbar. Det kan göra Annika 

lite irriterad eftersom hon hellre såg 

att jag hjälpte till med till exempel 

dammsugningen. 

Om ni någon gång får tid över för 

er själva, vad gör ni då? 

Den bästa rekreationen är att få 

komma hem till respektive föräldrahem. 

De resorna blir allra minst två 

gånger per år, jul och sommar, och är 

”heliga”. 

Vi har även en liten stuga 

i Godmark invid Husån, men det blir 

tyvärr inte mycket tid över för den. 

Anette Eglund 

Örjan Forsberg finns med i en handfull 

olika sammanhang. Han jobbar ofta 

och gärna med barn.

I 


Margareta vågade satsa på eget 

bland händer det 

förunderliga, att två 

människor möts på 

ett, till synes, slumpartat 

sätt. Israel var platsen 

för Margareta och Sune 

Nordlunds möte. Turligt 

nog var det två norrlänningar 

som fattat tycke 

för varandra, så avståndet 

var någorlunda överkomligt. 

Efter en period av 

pendlande mellan Östersund 

och Husum, flyttade 

Margareta 1994 hit för 

gott till maken Sune Nordlund. 

Med i bagaget fanns 

en gammal dröm om ett 

eget företag. Sune, som 

själv är egen företagare, 

fann det naturligt att 

stödja Margareta i beslutet 

att starta eget. 

Sjuksköterskeutbildning finns 

i botten, erfarenhet som narkossköterska 

och vårdlärare, extra 

påbyggnad med akupunktur m.m. 

Vad är då lämpligare än en inriktning 

på hälsovård, som dessutom har en 

positivare klang än sjukvård. 

Resultatet blev en mottagning 

med massage, 

akupunktur och 

viss provtagning. 

Det egna 

företaget 

NOMA såg 

dagens ljus 

i mars 1997. 

Arbetstiden idag 

består av 50% på egna mottagningen 

och resterande 50% delat 

mellan en timlärartjänst på vårdskolan 

(anatomi, fysiologi, katastrofmedicin) 

och utbildning i hjärt och lungräddning. 

Denna mix är idealisk; massagen 

sliter på kroppen och då är det bra att 

varva med undervisningen , där kontakten 

med studenterna ger glädje och 

stimulans. 

Akupunktur, som ingår i viss 

behandling, var ifrågasatt för inte så 

länge sedan. Idag säger Socialstyrelsen 

att den bör användas! Margareta har 

regelbundet kontakt med en kollega 

sedan utbildningen på St Görans sjukhus 

i Stockholm. Det är vetenskapligt 

belagt att kombinationen massage/ 

akupunktur ger bra effekt. Något som 

Margareta skriver under på. Däremot 

tar hon avstånd från akupunkturbehandling 

utförd av mer eller mindre 

utbildade personer, som förekommer 

till en viss del idag. 

Så till den mera privata personen 

Margareta. 

Religionen är en mycket viktig del 

i hennes liv. Hon tillhör EFS 

(Evangeliska Fosterlandsstiftelsen), 

och förutom en sorts lekmannaprästutövande, 

deltar hon i körer av olika 

slag. Hon sjunger i en kvartett inom 

EFS, som har sin lokal i den vackra 

träkyrkan mitt emot skolan. 

Den ekumeniska kören ”Hoppets 

horisont”, bildad av Jan Sporre, 

består av 10-12 personer från olika 

kyrkor. En av rösterna är Margaretas. 

I Godmersta finns en bönegrupp 

som träffas varannan vecka. 

Där finns många unga med och man 

åker omkring och sjunger ibland. 

Till detta kommer ett samhällsengangemang 

i form av politiska 

uppdrag i KD, som ersättare 

i kommunfullmäktige och styrelseledamot 

i Öviks Energi. 

En mycket viktig person kom in 

i Margarethas liv för dryga året sedan. 

Det första barnbarnet! Något 

alldeles speciellt! 

Jag frågar om andra intressen 

möjligen finns… 

Jodå; nya stugan i Fillingen som 

är en verklig oas, men även resor 

till andra länder, speciellt Israel, 

fascinerar. 

Vissa intressen är så naturliga att 

dom är svåra att komma ihåg. 

För Margaretas del är det läsningen. 

Jag frågar förstås vad hon helst läser, 

och tänker i samma stund, att det 

måtte väl vara profan litteratur och 

möjligen memoarer… Men tänk vad 

man kan ha fel! Hon föredrar deckare! 

P D James och Elisabeth George 

är inte helt fel!! 

Däremot är mode, inredning och 

trädgård inte riktigt Margaretas bord. 

Här kommer vi att tala om viktigt 

och oviktigt… 

Ett smärsamt dödsfall 

fick Margareta 

att påminnas om 

detta. Hur vik- 

usum 

med nya ögon 

tigt det är att 

lära sig prioritera 

umgänge 

med människor 

framför t ex 

städning. Man måste 

bryta sina egna mönster 

och inse vad som verkligen är väsentligt 

och viktigt i livet. 

Lämpligt stort 

Ja, så är vi då framme vid relationen 

till Husum. Vi kommer snabbt 

överens om att den sociala biten gick 

smidigt för Margareta eftersom hon 

”gifte in sig” i ett befintligt socialt 

nätverk. Har man dessutom fallenhet 

för föreningsliv eller är med i en 

församling, underlättas anpassningen 

ytterligare. Det är inte alla som blir 

mottagna och låter sig mottagas väl 

i ett nytt samhälle. Man måste kanske 

ha en viss personlighet och flexibilitet 

för att det ska lyckas. 

Margareta tycker att hennes företag 

tagits emot bra. Hennes inriktning är 

förmodligen lätt att acceptera. 

Hälsan har med den egna smärtan att 

göra och prioriteras - åtminstone när 

man kommit till en viss gräns. 

Här kan vi tillägga att Husumbon 

följer den allmänna normen väl. 

Stressrelaterade sjukdomar blir allt 

vanligare. Spänningsvärk av olika slag 

Det handlar mycket om spänning i Margareta Nordlunds liv. 

står för ca 80% av den smärtlindrande 

behandling Margareta ger. 

Hon understryker dock att hon 

bara kan behandla symptomen. 

En helhetsbild av patienten är svår 

att få. Det är kanske så att den bästa 

diagnosen ställer man själv, även om 

det ibland kan vara svårt att inse att 

man måste göra vissa förändringar för 

att uppnå resultat. 

Vi funderar över om anknytningen 

till Sune har gjort det lättare att bli 

accepterad även som egen företagare. 

Det kan ligga något i detta. Skulle en 

helt okänd, utan anknytning till 

bygden, försöka samma sak är det inte 

givet att det gått vägen. Men här kan 

man betona att Margaretas personlighet 

och kunnighet nog har största 

delen i framgången. 

Margareta har varit 

på Framtids- 

Gruppens 

företagsträffar 

för kvinnligt 

företagande. 

Hon tycker att 

det var intressant 

men medger att 

tiden inte räcker för 

ytterligare engagemang. 

Då måste ovillkorligen något annat 

stryka på foten, och det är känns inte 

aktuellt just nu. 

Husum känns som samhälle lämpligt 

stort, de flesta känner varandra, 

vilket skapar en viss hemtrevnad. 

Det som finns av affärer och service 

är lättillgängligt, men Margareta 

beklagar att vissa delar av handeln har 

svårt att överleva. Hon ser som positivt 

att ett centrum formas vid ICA/ 

Konsum området. Margareta tycker 

att det är bra att man behållit ålderdomshemsboendet 

i Husum. 

Det som saknas är ett service-boende, 

en övergång från eget boende till 

ålderdomshem. Margareta ser också 

fram emot den förbättrade kommunikationen 

med tåg som Botniabanan 

kommer att ge. 

Naturen är fin och det kändes 

uppiggande med de blå bänkar och 

blomlådor som placerades ut ifjol. 

Ibland behövs det inte så stora saker 

för att förgylla vardagen. 

Men, men, så kommer vi till detta 

som vi i Husum så lätt förtränger: 

LUKTEN! 

Visst, det är renat och bra, mycket 

bättre än förut! Men vad hjälper det 

en inflyttad som inte var med då 

det var värre! 

Det sämsta är 

att när odören 

givit vika 

utomhus så 

finns den 

ändå kvar 

i vartenda 

skrymsle 

i huset, och 

t o m i bilen. 

Trots detta så är den 

sammantagna bilden av Husum för 

Margaretas vidkommande POSITIV! 

Ett ord som kom för mig när jag 

skrev denna artikel var SPÄNNING! 

Margareta arbetar med spänningar 

i våra kroppar och varvar detta med 

spänning i deckare och resor, 

Sune jobbar med spänningar 

i elledningar. Nog kan man ha ett 

spännande liv i Husum – om man vill!! 

”Svårt hinna 

med ett engagemang 

vid sidan av jobbet” 

Eva Forsberg


SKOLAN I FRAMTIDEN 

är en lärande organisation 

förra numret av GT 

presenterades 

Grundsundas nya 

rektor, Lena-Maria 

Finne. Hennes intryck av 

bygden och det nya 

arbetet andades positivitet 

och optimism. Det var nog 

många av oss som, kanske 

med viss förvåning, tog 

del av de många superlativen 

om vår bygd och 

skola. 

I 

Nu är vi tillbaka för ett nytt samtal 

och förutom Lena Maria Finne, 

möter du här en annan erfaren 

skolledare, Ingemar Fryklund samt 

läraren Anette Eglund, som just nu 

läser svenska på Mitthögskolan och 

delvis är tjänstledig. 

Styrka och stabilitet 

I rektorsområdet finns idag ca 550 

elever (exkl förskolan) och ca 120 

personal (lärare, städ, kök, vaktmästeri, 

kontor m fl). 

Prognosen 5 år framåt är att 

elevantalet sjunker med 50 st. 

Några nyinflyttade kommer att 

justera det talet uppåt. 

– Styrka och stabilitet är vår skolas 

kännetecken, säger Lena-Maria. 

Vi har kunnig och relevant utbildad 

personal. Endast någon vikarie 

kan vara obehörig. Personalen trivs 

och stannar här, vilket ger den trygghet 

och långsiktighet som är så viktig 

och välbehövlig idag. 

Men är det då inte bra att det 

kommer in lite nytt blod emellanåt? 

– En viss genomströmning och 

byte av personal sker alltid. 

Givetvis fortbildas personalen 

och hänger med i utvecklingen, 

betonar Ingemar. 

– Ibland ligger vi t o m lite före, 

säger Lena Maria och berättar att 

skolverket utsett 1999 till Värdegrundsåret. 

– Redan 1998 började två av 

våra lärare ett projekt med just dessa 

frågor. Vi försöker jobba förebyggande 

och långsiktigt. 

Lena Maria betonar att ledstjärnan 

idag är att alla barn ska bli sedda 

– det är det absolut viktigaste. 

Dilemmat uppstår när man ser 

behovet men att inte har de resurser 

som krävs. 

Värdegrundsårets syfte är att alla 

i skolan ska diskutera och vara överens 

om vilka värden skolan ska värna. 

Det kan gälla etik, moral, demokrati, 

jämlikhet, hur hantera rasism m.m. 

Vi pratar om eleven förr och nu och 

samstämmigheten är stor: 

– Eleverna är fantastiska idag. 

De är öppna, ifrågasättande och 

Styrka och stabilitet är Husumskolans kännetecken, anser rektor Lena-Maria Finne, 

här tillsammans med Ingemar Fryklund och Anette Eglund. 

kreativa. Dialogen är mera ömsesidig 

mellan elev och lärare vilket vitaliserar 

skolarbetet. 

Att redovisa inför klassen är inget 

oöverstigligt problem längre, utan 

något rätt naturligt. 

Lena-Maria berättar om ett 

Elevråds-möte, där hon imponerades 

av elevernas möteskultur. 

Idag försöker man hitta arbetsmetoder 

som bättre ska passa dagens 

elever, som är vana vid att vuxna bryr 

sig och lyssnar på ett annat sätt. 

Ingemar, som har erfarenhet av 

4–5 olika läroplaner, ser positivt på 

den utveckling som skett från en 

regelstyrd ”du skall”-skola till dagens 

målstyrda ”att vilja” skola. 

Den friare skolformen ställer dock 

högre krav på eget ansvar. 

Betygen i klass 1–7 är idag ersatta av 

personliga utvecklingssamtal mellan 

lärare och elever/föräldrar. Man får 

veta hur man ligger till, vad man är bra 

på och vad man kan förbättra. Först 

i klass 8 får man ett betyg i 3 nivåer. 

Godkänd, väl godkänd och mycket väl 

godkänd. Eleverna i de högre klasserna 

har större möjlighet än förut att, 

oberoende av de andras prestationer, 

nå uppställda mål. 

Hur vet man då att man nått 

målet? 

Utvecklingssamtalen och de nationella 

proven i åk 2, 5, 9 är hjälp- 

medel, förutom den kännedom 

som lärarna får i den dagliga undervisningen. 

Varje skola är unik 

Vi är alla väl bekanta med de beskrivningar 

av skolan som dominerar: 

Omotiverade elever som inte når de 

uppsatta målen, mobbing och 

misshandel, slutkörda lärare. 

– Skolan och skolan, säger Anette 

Eglund. Man pratar om skolan som 

en homogen enhet. Visst finns 

problem men varje skola är unik. 

Vi känner inte igen oss i den rapporteringen. 

– Nej, man fokuserar bara på det 

negativa och jag tycker mycket illa 

om att man i pressen hänger ut de 

elever som ännu inte uppnått målen, 

säger Lena- Maria med tydlig skärpa. 

Man anger antalet på den och den 

skolan, för elever i åk 9. Varför inte 

fråga hur många som klarat 

”Mycket väl godkänt”? 

Anette instämmer: – Det är trist att 

det ska vara negativt att vara duktig. 

Ut med lärarna och in med 

datorerna! 

– Nej, så blir det inte! Vi använder 

tekniken när den passar men en 

lärares vägledning behövs för att rätt 

välja bland informationsflödet. 

Lena-Maria fortsätter med att 

berätta om ett positivt användande 

av IT i ett projekt vi fick ta del av 

i förra GT. Eleverna har sammanställt 

information om de olika föreningarna 

och detta är nu inne i ett slutskede 

där materialet är ute för godkännande 

hos respektive förening. 

Vidare har Gösta Gustafsson, 

i ett samarbete med Kyrkans Hus, 

haft studiecirklar där eleverna varit 

handledare för dataintresserade 

Grundsundabor. 

Lena-Maria berättar att skolan 

nyligen invigt en fin musik-studio. 

Här kan man göra förstklassiga 

inspelningar, multi-medial produktion 

och egen CD-bränning. 

Möjligheterna är många, t ex dialektinspelningar 

med bilder, egna sagoböcker 

m.m. 

Husum har en bra skola 

Budskapet står klart: Husumskolan 

är bra! 

Anette berättar att hon av utflyttade 

fått höra att vi har en bra 

skola i Husum och tycker att vi ska 

till oss detta, utan att för den skull 

bli övermodiga. 

Visst förekommer t ex mobbing 

också här. Beredskap finns i form av 

lärarledda anti-mobbinggrupper. 

I Banafjäl har en förälder som är 

psykolog medverkat till att nonfightingvästar 

används av eleverna 

i antimobbingarbetet och i Idbyn 

finns en underavdelning mot 

mobbing. 

Det viktigaste är ändå en bra 

kontakt mellan föräldrarna och 

skolans personal. 

Förutom det nämnda samarbetet 

med Kyrkans Hus och föreningarna 

i Husum, har man också fått ett ökat 

gensvar och intresse från Modo. 

T ex Praoeleverna tas väl omhand 

och man förstår det långssiktiga 

värdet av kontakterna med eleverna. 

Om företaget har minskat sitt 

engagemang inom andra områden 

i samhället, så gäller det inte skolan. 

Barn ska få vara barn 

Så till sist betonar Lena-Maria och 

Anette: 

– Vi får inte glömma att barn ska få 

vara barn, inte små vuxna. Det är 

sorgligt att se hårdsminkade ”damer” 

i de lägre klasserna. 

– Vi har också glömt värdet i att 

vänta och längta. Allt vi önskar ska 

uppfyllas på en gång. Det höga 

tempot är särskilt olyckligt för de 

barn som behöver utveckla tålamod 

och självkontroll. 

Problemen som finns i samhället 

återspeglas i skolan, och alla vuxna 

i och utanför skolan, behöver samarbeta 

för att tillgodose barnets bästa. 

Den nya skolan är en öppen och 

lärande organisation i ständig 

utveckling och Grundsunda rektorsområde 

avser att ligga i topp! 

Eva Forsberg


Ungdomar om livet i Husum 

”Det är tryggt att växa upp här” 

ur är det att vara 

15 år och bo i 

Husum? Vad gör 

dagens unga och 

hur ser framtiden ut? 

Frågorna ställde vi till några 

skolungdomar, som gav 

sina klara uppfattningar 

om vad Husum innebär för 

dem. Betyget blev både ris 

och ros! 

Vem sa att det är lätt att vara ung? 

Kärleksbekymmer, oförstående föräldrar 

och kompisrelationer… Ja, listan 

kan göras lång på sådant som man 

som ungdom måste tampas med. 

Att vara ung och bo i Husum kan 

också vara rätt så komplicerat. Å ena 

sidan känner man sig hemma och 

trygg med tillvaron. Å andra sidan kan 

det kännas instängt och långtråkigt. 

Visst är det bra att bli igenkänd när 

man är på affären till exempel; om det 

fattas en slant kan man få skriva upp, 

personalen vet vem man är. 

Knappast något storstadsfenomen! 

Men de beklagar att de så sällan får 

se några nya ansikten. Malin Öberg 

förklarar, och menar att alla känner 

alla och att det är svårt att stifta nya 

bekantskaper. Då måste man åka 

någon annanstans. Själv åker hon till 

Nordmaling där hon har flera kompisar. 

”Fler är ute på kvällarna där”, 

berättar Malin. 

Kärleksbekymmer 

Erik Sjödin och Joakim Rönnfjäll 

funderar kring ett annat dilemma; 

”Alla tjejer är redan upptagna! 

Det finns fler killar än tjejer i Husum 

så det går inte ihop”, har de räknat ut. 

Killarna tror inte att de kommer att 

hitta sina tjejer i Husum. ”Då får man 

nog åka till någon stad, till Umeå eller 

Ö-vik, kanske”, tror Joakim. 

För tjejerna, skall det enligt pojkarnas 

utsago, finnas killar att välja på 

alltså, och Marlene Bodin konstaterar 

att ”Visst finns det killar i Husum! 

Man behöver ju inte bara se till sin 

egen ålder. Det finns ju de som är 

några år äldre…” 

Klasskompisarna Malin Öberg och 

Erik Sjödin hojtar till över Marlenes 

uttalande och kräver att få veta mera, 

men hon bara småler och Malin och 

Erik fortsätter att kasta nyfikna blickar. 

Malin Öberg rundar av samtalet om 

kärleksbekymmer med att lugnt meddela 

sin uppfattning: ”Killar med bil är 

bra!” 

Mötesplatser 

Jag frågar dem var kompisar och killar 

och tjejer kan träffas i Husum. 

De är alla överens om att skolan är 

den viktigaste mötesplatsen. 

Marlene Bodin bor i Eldsmark och 

tycker att hon bor i ”bushen” och kan 

Erik, Joakim, Malin, Marlene och Niklas är överens om att det är tryggt att växa upp i Husum. Men alla blir inte kvar… 

inte tänka sig att hennes barn ska växa 

upp på landet. 

”Det var kul när man var liten, 

då fanns det alltid att göra, men nu… 

När man åker hem med skolbussen så 

är man isolerad. Ska man bo på landet 

ska man ha körkort och bil!” 

Skolan blir den naturliga träffpunkten 

för Marlene och hennes kompisar. 

De som bor i Husums samhälle kan 

lättare träffa sina kompisar även efter 

skoldagens slut. Niklas Andersson har 

moped och brukar ge sig ut för att se 

om några kompisar är ute. 

”Man kan åka till Ö-kiosken och 

kolla om det finns någon där”, 

berättar han. 

Fritidsgården har öppet tre vardagkvällar 

i veckan, men där känner inte 

dessa ungdomar sig hemma. Malin 

Öberg tror att det beror på att de 

flesta som är på ”går’n” är lite äldre 

och att de har bilar. ”De flyter omkring 

i sina bilar. De kan vara där en 

stund och sedan åka till sta’n en sväng 

och se’n komma tillbaka”, berättar 

Malin. 

”Ett café vore bra”, säger Marlene 

Bodin och får medhåll av de andra. 

Hon fortsätter; ”där kan man ta en 

kopp kaffe och sitta och prata med 

kompisarna i lugn och ro.” 

Ljus framtid 

”Om 20 år är Husum dött!” 

Den domen levererar Malin 

Öberg men får inte 

medhåll av de övriga. 

”Nej, det tror inte jag!” 

säger Marlene Bodin och 

Joakim Rönnfjäll i 

munnen på varandra. 

Båda menar att Husum 

kommer att växa med 

Botniabanan och fabriken 

som bygger ut. 

”Folk kommer att stanna 

kvar och några flyttar in”, 

spår Joakim. Marlene 

menar att med mera folk 

i Husum så kommer nya 

Tjejerna i Husum räcker 

inte till har Joakim Rönnfjäll 

räknat ut. 

affärer att öppnas och det blir inte så 

isolerat. 

När det blir tal om deras egna framtidsplaner 

och val av bostadsort så är 

de mera säkra. 

Erik Sjödin kan tänka sig att bo kvar 

i Husum om det finns jobb. 

Niklas Andersson däremot tror han 

inte att han kommer att bo kvar; 

”Kanske att jag flyttar till Övik”, 

säger han. 

Joakim Rönnfjäll är bestämd i sin 

uppfattning: ”Jag bor inte kvar 

i Husum, kanske i Umeå. Umeå är 

okej, lagom stort. Jag brukar vara där 

ibland, min brorsa bor där. Det är en 

bra stad med bra affärer”. 

Tjejerna Malin och Marlene tror 

inte heller att de bor kvar. Malin har 

tänkt flytta redan nu efter 9:an. 

Vart det bär av är inte klart, men 

kanske mot Umeå. Hon vill gärna bli 

florist eller frisör och kan i framtiden 

tänka sig att bo i Stockholm eller 

Göteborg. 

Marlene vet att hon ska bli barnmorska, 

helst på något stort sjukhus, 

i Uppsala eller kring Västerås. 

Helt säker på framtida bostadsort är 

hon dock inte; ”Det beror ju på om 

man träffar nå’n som har jobb här…” 

Tryggheten 

När vi samtalat en stund och det 

länge uppehållit sig kring Husums 

negativa sidor, frågar jag 

igen; ”Vad har Husum 

för goda sidor då?”. Det 

blir tyst en stund men så 

kommer några trevande 

funderingar. Erik Sjödin 

ger oss ett exempel: ”Alla 

vet vilka alla är, så det går 

ju inte att begå något 

brott till exempel. Om 

någon gör ett inbrott och 

blir upptäckt så blir ju 

den personen igenkänd. 

Det är inte som i Stockholm 

precis, där de bara 

kan springa iväg”. 

De övriga instämmer och fyller i att 

det är ofarligt att växa upp i Husum. 

Då är det en fördel att bo i ett litet 

samhälle. Närheten till kompisar är 

också någonting positivt. Killarna 

Niklas, Joakim och Erik kan åka hem 

till någon kompis och kolla om den är 

hemma. Skulle han inte vara det är det 

inte längre än att de kan åka vidare till 

någon annan. 

Återigen blir Stockholm jämförelsen 

när Marlene Bodin säger att det är 

svårt att vara så spontan och åka hem 

till någon helt oplanerat i en storstad. 

”Om man bor i helt olika delar av 

sta’n så åker man ju inte bara dit och 

ringer på. Det kan ju ta timmar med 

buss eller tunnelbana”. 

Husum = hemma! 

Ja, det är inte helt lätt att bestämma 

vad som är viktigare: tryggheteneller 

aktiviteter. Idealet vore naturligtvis att 

få båda delarna på hemmaplan. 

Under samtalets gång har ungdomarna 

kommit med idéer på hur 

Husum kan göras mer attraktivt för 

unga, så att flera kan tänka sig att bo 

kvar. Att flytta för att skaffa sig en 

utbildning är inte längre något argument. 

Utbildning kan man få ändå, 

i Örnsköldsvik eller genom att pendla 

till Umeå. 

Någonting måste hända i Husum, 

säger de och kommer med konkreta 

förslag: en crossbanan i Degersjön, 

en ridskola, flera affärer, ett café och 

ungdomsdiscon. De menar att 

FramtidsGruppen skulle kunna 

ha ett ”ungdomsutskott” där 

någon vuxen tillsammans med 

ungdomarna själva planerar och 

genomför olika arrangemang. 

Dessa unga krafter måste vi vara 

rädda om! Här finns det viljor och 

idéer. Det finns all anledning att lägga 

ner lite extra möda på att få behålla 

dessa tillgångar i vår bygd, även 

i framtiden! 

Anki Berg


HARMONIKÅRENS NYE DIRIGENT 

får musiklivet i 

Husum att blomstra 

Husums harmonikår har fått en ny dirigent. Hans Dyrén 

heter han och med sitt brinnande intresse för musik 

hoppas han kunna få musiklivet att blomstra i Husum. 

Han leder även den nystartade skolorkestern på högstadiet 

vid Husumskolan. Därifrån hoppas han snart kunna 

rekrytera nya musiker till harmonikåren. 

Nu ska Hans Dyrén se till att det 

blir snurr på musiklivet i Husum. 

Som musiklärare och harmonikårens 

nya ledare har han inblick i samtliga 

blåsorkestrar på orten. Från nybörjarna 

i mellanstadiet, till det luttrade 

gänget i Harmonikåren. 

Högstadieorkester 

Hans har alltid varit intresserad av 

musik och efter grundskolan gick 

han tre år på musiklinjen vid Bollnäs 

Folkhögskola. Därefter blev det 

studier i USA i två år. 

– Genom en bekant fick jag reda 

på att det fanns en passande utbildning 

vid Berklee college of Music 

i Boston, så jag sökte dit, och blev 

antagen, berättar Hans. 

Idag arbetar Hans, som själv är en 

duktig trombonist, vid Örnsköldsviks 

kommunala musikskola som musiklärare. 

Både vid Husumskolan och 

Alneskolan undervisar han enskilda 

elever och mindre grupper i bläckblåsinstrumenten. 

Han leder också 

flera klassorkestrar. Varje måndag och 

torsdag återfinns han i Husum. 

– Det är jätteroligt att vi har fått 

igång en orkester på högstadiet i år, 

säger Hans. 

Det har gjorts försök tidigare år, 

men det har varit svårt att hitta ett 

passande tillfälle rent schematekniskt, 

eftersom eleverna kommer 

från olika klasser. Det problemet har 

man dock löst i år genom att förlägga 

orkestertimmen på s k lagtid. 

– Jag hoppas att det här kan leda 

till att vi får nya musiker till harmonikåren. 

Det är tunt i många stämmor 

där. Framförallt saknar vi en basist 

och i flöjtsektionen skulle vi behöva 

förstärkning, men alla är naturligtvis 

välkomna som vill spela, betonar 

Hans. 

Utmaning 

Hans som var ledare för Ö-viks Big 

Band i flera år, kände att det var dags 

att ta en paus ifrån den orkestern. 

Han lämnade då över taktpinnen till 

sin far Stig som även han har ett stort 

intresse för musik. 

När han sedan tillfrågades om han 

kunde hjälpa harmonikåren i Husum, 

som var utan dirigent, så svarade han ja. 

– Jag ser det verkligen som en utmaning. 

Jag vet hur viktig blåsorkestern 

är i Husum och vilken lång 

tradition den har, så det här ska bli 

roligt! säger Hans. 

Harmonikåren har under senare 

år brottas med dirigentproblem. 

Flera ledare har kommit och gått och 

under sådana förhållanden är det 

svårt för en orkester att utvecklas. 

Dessutom har nyrekryteringen nästan 

varit obefintlig. En tendens som för 

övrigt är nationell. 

– Det är så mycket annat som konkurrera 

om ungdomarnas fritid idag 

säger Hans. Idrotten, datorn och 

TV:n för att ta några exempel. 

Nu kan Harmonikåren i Husum snart bjuda på sina uppskattade konserter igen. 

FAKTA 

Namn: Hans Dyrén. 

Familj: Hustrun Christina, 

barnen Johanna 8 år 

och Anton 6 år. 

Bor: Fälludden. 

Arbete: Musiklärare. 

Drömspelning: 

Med Duke Ellingtons storband. 

Lyssnar helst till: 

60–70-talsrock och jazz. 

Aktuell som: 

Husums Harmonikårs 

nye dirigent. 

Framtidsplaner 

Musikerna som spelar i Harmonikåren 

idag, har gjort det i många år 

och de är ett sammansvetsat gäng. 

De har en bred repertoar och är 

kunniga, men även för dem är det 

viktigt med förnyelse, för att glädjen 

i att spela ska bestå. 

Jag besökte orkestern under en 

repetition och möttes då av svängiga 

toner från en ny låt som tränats in 

under Hans ledning. Spelglädjen gick 

inte att ta miste på och jag tyckte att 

orkestermedlemmarna såg ”harmoniska” 

ut. I dagsläget finns två spelningar 

inplanerade, men Hans berättar 

att ett av hans mål är att orkestern 

ska framträda ungefär en gång 

i månaden. Det är viktigt att ha en 

spelning att se fram emot och ta sikte 

på under repetitionerna. 

En annan framtidsplan är att det 

ska finnas en lite lättare repertoar 

som ska kunna användas vid samspelningar 

med högstadieorkestern. 

– Ja, det finns en tanke om att 

samträna orkestrarna till en gemensam 

konsert längre fram. 

Då får spelstämmorna inte vara för 

svåra, utan nivån måste vara sån att 

högstadieeleverna kan hänga med. 

Vi måste visa dem att skillnaden inte 

är så stor mellan orkestrarna, för att 

de så småningom ska våga ta steget in 

i Harmonikåren. 

Ett samarbete med Gideå finns 

också med i framtidsplanerna, 

där man har en liknande orkester, 

storleksmässigt. 

– Orkestrarna skulle kunna öva in 

samma låtar, sedan spela ihop sig 

under några övningstillfällen och 

därefter uppträda. Det blir roligare 

och låter mer om man är fler som 

spelar, tycker dirigenten. 

Intressant utveckling 

Annars lånar man ofta in musiker 

till framträdanderna, för att få bättre 

balans i de olika sektionerna. 

De musiker som finns i kommunen 

ställer gärna upp för varandra. 

– Det blir mycket musik i ditt liv, 

tröttnar du aldrig? 

– Jo det händer, men då kan jag 

som just flyttat in i ett nybyggt hus, 

alltid hitta något lite projekt att ta itu 

med och då tar jag inte ens radion 

med mig, skrattar Hans. 

Det blir intressant att följa musiklivets 

utveckling i Husum framöver. 

Vi får hoppas att den negativa trenden 

som funnits kan brytas nu, när 

Hans med sitt positiva sätt och sin 

målmedvetenhet, slagit an tonen. 

Anette Eglund


edan 1991 har de 

funnits i Stensätter, 

Per-Erik Eriksson och 

Elisabeth Svedin. Det 

var då de köpte den stora 

gården för att kunna satsa 

mer på hästar och ridning. 

Sedan dess har verksamheten 

utökats och idag 

finns elva hästar i stallet, 

sex egna och fem inhyrda. 

Nu erbjuds ridundervisning, 

veckoslutskurser och 

sommarläger på gården. 

Inridning, tillridning och 

inkörning sköter de också 

. De bistår även med 

rådgivning och vägledning 

vid köp eller försäljning 

av hästar. 

S 

Dagen när gården i Stensätter var utannonserad 

i tidningen ringde telefonen 

tidigt hos paret Eriksson-Svedin. 

En bekant hade sett annonsen och 

ville tipsa dem. 

– Per-Erik var inte hemma så jag 

tog två bekanta med mig, en som var 

bra på skog och en som var bra på 

pannor och åkte dit och tittade, 

berättar Elisabeth. Sedan blev det en 

spännande tid av väntan innan beskedet 

kom att de fick köpa stället. 

Konjunkturen styr 

Då hade de bara en egen häst, men 

de uppstallade hästarna som fanns på 

gården fick vara kvar. Till en början 

var tanken att paret inte skulle 

bedriva någon ridskoleverksamhet 

utan helt inrikta sig på att ta emot 

hästar för inridning. De skulle också 

ägna sig åt att köpa och sälja hästar. 

– På grund av den konjunktursvacka 

som var när vi kom hit så blev 

det inte så stor snurr på den affärsidén, 

säger Per-Erik. 

– Folk köper inte hästar när det är 

dåliga tider. 

Gårdens ”hopp” 

Båda har andra arbeten att sköta. 

Per-Erik arbetar halvtid på Ö-viks- 

Hem och Elisabeth jobbar heltid 

på Örnfrakt. 

– Visst är det tiden och orken som 

styr en hel del över gårdens verksamhet, 

säger paret. Efterfrågan har blivit 

större allt eftersom, men att helt försörja 

sig på gården är ett stort steg att 

ta och gårdsägarna anser inte tiden 

vara mogen för det än... 

Dottern Martina, som också hjälper 

till med sysslorna, bor och arbetar 

i Hon tillbringar dock all sin fritid 

i Stensätter. Där hjälper hon sina 

föräldrar i verksamheten. Dessutom 

tränar hon. Martina är som bekant en 

framgångsrik hoppryttare som har 

rönt stora framgångar i tävlingar runt 

om i Sverige. Det går inte att ta miste 

på föräldrarnas stolthet när ämnet 

kommer på tal. 

Martinas framgång är dessutom 

väldigt bra reklam för oss berättar 

Per-Erik. I den här branschen sköter 

Verksamheten på Stensätter gård fortsätter att växa och Per-Erik Eriksson och Elisabeth Svedin har nu elva hästar i stallet. 

Här ses de tillsammans med Martina Eriksson på ”mammalediga” tävlingshästen Havanna. 

Verksamheten på 

Stensätter gård 

fortsätter att växa 

sig marknadsföringen i princip själv 

om någon som tränar på gården når 

framgångar. 

Ridskola 

Efterhand har det visat sig vara ridskoleverksamheten 

som är den mest 

efterfågade. I dagsläget bedriver man 

ridskola sex timmar i veckan, fördelade 

på tre kvällar. Per-Erik, som har 

30 års erfarenhet som ridlärare håller 

då i träningen. Elisabeth sköter markservicen 

innan och efter passen. 

Många stannar på en kopp kaffe och 

för att prata lite, vilket gör ridskolan 

lite mer familjär. 

– Vi tycker den sociala biten är 

minst lika viktig och det ska vara ett 

av Stensätter gårds signum, säger 

Elisabeth och fortsätter: 

– Vi har kunder från Bjästa i söder 

till Nordmaling i norr. Åldern varierar 

från 10–58 år. Vi har nyligen 

startat ett nybörjar-pass för vuxna 

och där har vi faktiskt fyra herrar 

med. Annars är kvinnodominansen 

mycket stor inom ridningen. 

Uppbokade helger 

För att få möjlighet att vara ifrån 

gården har ägarna till de uppstallade 

hästarna ansvar för hästskötseln vissa 

helger. För Per-Erik och Elisabeth 

viker förstås de flesta helgerna åt 

aktiviteter som rör hästarna. Många 

helger är tävlingshelger. Då är oftast 

alla familjemedlemmar inblandade; 

pappa som banbyggare, mamma som 

domare eller överdomare och dottern 

som tävlingsdeltagare. På frågan vem 

som är mest nervös när Martina 

tävlar säger alla tre i en mun: 

– Pappa! 

Övriga helger kan vara kurshelger. 

För att bibehålla licenser som banbyggare, 

instruktör och domare 

måste man delta i kurser kontinuerligt. 

Per-Erik fungerar dessutom ofta 

som kursledare runt om i Norrland. 

Andra helger tillbringar gårdsägarna 

på hemmaplan med att ha veckoslutskurser 

där hästar och ryttare 

tränar i anläggningen. Då undervisar 

Per-Erik i de praktiska momenten, 

Elisabeth står för matlagning och logi 

och Martina hjälper till med teorin. 

Under Elisabeths semester anordnar 

de även veckolånga läger för ett 

dussintal deltagare/läger. Inkvarteringen 

sker då i det mindre av de två 

boningshusen på gården, som inretts 

för det ändamålet. 

I det huset härbärgeras även de 

som deltar i vissa veckoslutskurser. 

Framtiden 

Många av våra kunder efterfrågar 

just en ridbana. På gårdarna hemma 

har de stallplats och terräng att rida i, 

men ingenstans att träna t ex 

hoppning och dressyr. 

Under den snöfria delen av året kan 

vi erbjuda en fin ridbana och just nu 

undersöker vi möjligheterna att investera 

i ett ridtält. Det skulle göra 

det möjligt att tillmötesgå de elever, 

som vill få hjälp med ridningen under 

hela året. 

Visst finns det en utvecklingspotential 

för gården och med den 

digra kunskap som paret tillägnat sig 

genom utbildning och erfarenhet, så 

är i alla fall mitt ”stalltips” att verksamheten 

kommer att växa. 

– Ja, visst finns drömmen om att 

kunna leva enbart av gårdens inkomster, 

men som sagt var det är ett stort 

steg att ta, säger Elisabeth med ett 

leende. 

– Ett av våra sto bär ett föl och vi 

hoppas, som alla andra hästägare, att 

det skall vara hästen med stort H! 

fyller Per-Erik i. Och då... 

Anette Eglund


Kameran har varit Stures 

följeslagare i mer än 50 år 

D 

et började för 53 år sedan, under en cykelsemester 

till Skellefteå. Sture Forsberg hade 

lånat kameran brorsan köpt genom tidningen 

Såningsmannen. Det handlade inte 

om några märkvärdiga tekniska finesser. Men intresset 

för att fånga unika ögonblick till eftervärlden var väckt. 

Kameran har sedan dess varit en trogen följeslagare. 

För många Husumbor är Sture 

Forsberg en välkänd profil, engagerad 

i bygdens kulturliv, inte minst inom 

Hembygdsföreningen vars ordförande 

han var i drygt 25 år. Men den här 

gången handlar det om fotografen 

och hans bilder. 

– Ja, så här började det, med några 

famlande steg, säger Sture Forsberg 

ödmjukt när vi möts för att försöka 

överblicka fotografens insatser under 

ett halvt sekel. 

En tidig bild av fotografen Sture Forsberg är den på en ung konstnär i Paris, fångad under arbetet utomhus 1957. 

Han visar bilderna på brorsan 

Bengt i arbete i skogen. Det är vinter 

och kallt, snön ryker kring motorsågen. 

Där finns också serierna av 

brorsbarnen, Eva och Jan-Olof och 

av farmor. 

– Farmor var väldigt stolt över 

bilden, berättar Sture Forsberg, 

ler lite vid minnet, och fortsätter 

med att visa bildsviten på den gamle 

mannen som levde enkelt och ensligt 

i Husbyn för många år sedan. 

– Jag bad farsan fråga om jag skulle 

få komma och ta några bilder. 

Det gick bra, så jag hälsade på hos 

honom en dag och så här blev resultatet. 

Sture Forsberg visar en rad 

finstämda interiörer där den gamle 

mannen poserar. Men där finns också 

två av hans stora intressen förevigade, 

veden samlad i prydliga högar, och 

de vällästa böckerna på rad i hyllan. 

Bland de fotografiska bilder Sture 

Forsberg valt att visa ur sin digra 

samling samlas motiv som skvallrar 

om ett socialt engagemang, ett 

intresse för människor och kulturmiljöer, 

men också för naturen. 

Natur i dess ursprungliga form. 

Oberoende av vilket så rymmer de 

alla en speciell stämning. Det gäller 

inte minst den bildsvit som Sture 

Forsberg tog vid begravningsceremonin 

efter Gustav VI Adolf. 

Det är svart och vitt, militärparad 

och dignitärer på rad. På plats fanns 

samtidigt en rad stockholmare som 

följde sin kung på sista resan. 

– Jag gick omkring i Gamla sta’n 

när kortegen kom. Det var starkt. 

Jag kände själv hur jag blev lite engagerad. 

Året var 1973. Nu är en annan tid. 

Samla kunskap 

Vid den tiden hade han ägnat sig åt 

fotografering i ganska precis tjugo år. 

Så snart intresset var väckt började 

Sture Forsberg att köpa fototidningar 

för att öka den tekniska kunskapen, 

men också för att inspireras. 

Men av kanske än större betydelse 

fick fotoklubben och de fototävlingar 

som så småningom blev vanliga i 

bygden mästerskapen och det så 

kallade HÖGA-mästerskapet där 

Husum, Örnsköldsvik, Gullänget 

och Alfredshem ingick. 

– Det fanns ett så stort engagemang, 

oj, oj, oj, säger Husumfotografen 

och skakar försiktigt på 

huvudet när minnet gör sig påmint. 

Anledningen till att fototävlingarna 

betydde så mycket för utvecklingen 

var att det blev så mycket resonemang 

kring bilderna. Det gavs också 

rika möjligheter till att ta del av vad 

andra fotografer ägnade sig åt. 

Domare och jurymedlemmar hämtades 

från landets alla hörn. Och de 

kom med kunskap och värdefulla 

synpunkter. 

– Det var väldigt lärorikt. 

Jag minns bland andra Valter Hirsch 

som deltog vid en tävling här i Husum.


Fotointresset spirar 

Från mitten av 50-talet och fram till 

70-talet bedrevs verksamheten 

i klubbarna och med tävlingarna 

som ett inspi-rerande lockbete. 

Men av någon anledning ebbade det 

ut då. Inte förrän vid mitten av 90talet 

började det åter att röra sig på 

området. Efter en rätt lång viloperiod 

spirar Husums fotoklubb dit en del 

ungdomar söker sig. Och det ser 

Sture Forsberg som väldigt positivt. 

– Jag har en grupp som jag undervisar 

en gång i veckan. Det är jätteroligt. 

Själv har han inspirerats av 

bland andra den världsberömde 

Christer Strömholm. 

– Jag gick en kurs som ABF ordnat 

för honom för många år sedan. 

Det var väldigt intressant. Han kom 

ju med något nytt, kornskärpan. 

Dokumentationen av 

samhällsutvecklingen 

i Grundsundabygden 

är en viktig del av 

Sture Forsbergs (t v) 

fotografiska gärning. 

Bilden nedan: arbete 

med borr ger ett 

trettioårigt perspektiv 

på fabriken. 

Bilden är tagen 1970. 

Bilden t h är Maria 

Österström, 94 år 

gammal 1965. 

– Som fotograf är han en god 

förebild. Han har allt. 

Sune Jonsson är en annan god 

fotograf som Sture Forsberg gärna 

nämner. Och det har framför allt att 

göra med ett gemensamt intresse, 

den dokumentära bilden. 

Vid sidan av de stämningsfulla 

bilderna och karak-tärsporträtten 

som Sture Forsberg fångat till eftervärlden 

har dokumentationen som 

speglar samhällsutvecklingen alltid 

legat honom varmt om hjärtat. 

Vem minns inte fotoutställningen 

med hans bilder som berättade om 

när den gamla Husumskolans tid var 

ute och en ny högstadiebyggnad 

växte upp på samma plats? 

– Jag var där när klockan revs, 

det kändes bra. Och när taket öppnades, 

så allt som samlats på vinden 

blottade sig. 

När det gäller redskapet, kameran 

har Sture Forsberg troget hållit sig 

till två märken, Leica och Hasselblad. 

– I slutet av 50-talet skaffade jag 

mig Leican. Den är snabbare än 

Hasselbladaren, en 1000F, som jag 

framför allt använder när jag skall fota 

stenar, eller andra fasta grejer. 

Men den är jobbig att ta snabba 

bilder med. 

Ytterligare en Leica och en Hasselblad 

500C finns med i samlingen. 

– Jag har behövt en Leica för 

svart/vitt fotografi och en annan 

för färg, förklarar Sture Forsberg 

och gör klart att olika typer av bilder 

kräver sin kamera, eftersom de 

rymmer olika möjligheter. 

Automatik har han inget större 

intresse av. 

– Man tappar den sista skärpan. 

Och det är väldigt negativt. 

Negativt ser han också på utvecklingen 

av material. 

Jobbet i mörkrummet är inte 

det minsta viktigt för en fotograf. 

Men där krävs kemikalier och papper 

av absolut bästa kvalité, förklarar han 

och förtydligar: – Snabbfixk är ett 

fördärv. Bilden gulnar, den förtar 

lusten att ta fram bilden. Nej, det 

bästa är om jag fåt tag i pulverfix. 

Vad gäller framtiden för foto 

i Husum så upplever Sture Forsberg 

en optimism genom intresset bland 

de unga. Men konstaterar samtidigt 

att en lokal att hålla till i är A och O. 

– Skall verksamheten bli livaktig 

behövs det en lokal. Då kan vi bedriva 

kursverksamhet. 

– Det måste finnas ett fotolabb när 

man behöver ett, annars går det inte 

att bygga upp något. 

Ann-Sofie Ingman


BILDER FRÅN EN 

1900. En bild från tidigt 1900-tal med Grunna och Gistvallen. På den tidiga bilden ser 

man också Grunnabron över Husån. 

Linaplatån. Det är 73 år mellan dessa två bilder som båda visar Linaplatån. 

Bilden är från 1890 och visar hur centralt skutorna kunde ankra upp när de skulle 

hämta sin last av sågade varor. 

Den färskare upplagan av samma område tog Sture Forsberg 1963. 

På den här bilden ser man sågen på Gideåbacka varv. Bilden tog Sture Forsberg 1963. 

Skutorna har försvunnit sedan många år och där finns i stället Bröderna Wibergs med 

sina bogserare och Husumfabrikens kättinghantering. 

Mon. Två bilder, två decennier, två trappsteg i Mons utveckling. Bilden är från 1910. Den här bilden är från 30-talet och där kan man se att något enstaka hus fortfarande 

finns kvar.


SVUNNEN TID 

Husumpaviljongen anno 1902. Husumpaviljongen 1963. Foto: Sture Forsberg 

Sågbacken. Så här såg det ut på Sågbacken 1890. Bilden är tagen från Getberget och i 

förgrunden ser man såväl Spruthuset som de två kvarnarna. Till höger dalabyggningen 

och i mitten Sågbackgårdarna. 

Amerikainspirerat. 

Det fanns ett antal Grundsundabor 

som prövade lyckan i det stora landet i väster 

i början av 1900-talet. Men alla blev inte kvar, 

någon vände hem och med sig hade åtminstone 

en idéer hur man skulle bygga hus. Den här 

amerikanskinspirerade villan fotograferades på 

1920-talet. Längst till vänster ses ”Gösse däri 

villa” och mannen med cykeln är 

Otto Lundström. Otto kom sedermera, 

tillsammans med sin hustru Ester, att betyda 

mycket för -dokumentationen 

av Grundsundas historia. 

Sågbacken 73 år senare fångade Sture Forsberg och även den bilden har tagits 

på Gethusberget.


SLAGRUTAN 

Vilka tankar väcker denna rubrik hos dig? Nyfikenhet 

eller misstänksamhet? 

Vi vill gärna väcka din nyfikenhet för detta gamla instrument 

som på nytt blivit aktuellt t o m i forskarkretsar. 

Slagrutan var ofta brukad förr i tiden och betraktades 

som ett naturligt hjälpmedel i tillvaron. Numera används 

ofta metallpekare istället för den då vanliga träklykan. 

Vi kan gå 1000-tals år tillbaka i tiden 

och finner att människor, i alla kulturer, 

haft kunskap om saker som vi 

nu genom vetenskapliga metoder 

försöker mäta och styrka. 

Ingen sund människa byggde på 

den tiden sitt hus var som helst. 

Väggarna placerades noga efter olika 

jord- och vattenströmmar som löper 

i marken. 

Arne Groth är en pensionerad 

atomfysiker som ägnat många år åt 

att forska på detta med jordströmmar. 

Han besökte Övik för ett par år 

sedan och jag lyssnade då på hans 

föredrag och blev nyfiken. Hittade en 

skrift av Thord Neumuller som ytterligare 

bekräftade att här fanns något 

av värde att veta. Det finns en grupp 

forskare nere i Skåne som ägnar 

mycken tid åt att utveckla och vetenskapligt 

utvärdera detta återupptäckta 

område. I Tyskland är intresset 

stort och man får statliga medel för 

sin forskning. 

Vad som främst väcker intresse är 

de rutmönster som förekommer över 

hela jordytan, s.k. Curry- och Hartmannlinjer. 

Under 1900-talet levde två tyska 

doktorer som identifierade och 

beskrev dessa jordströmmar som 

visade sig ha så stor inverkan på både 

natur, djur och människor. 

Den ene, Dr Ernst Hartmann, 

beskrev ett rutmönster i rak nordsyd, 

öst-västlig riktning, där varje 

ruta är ca 2-3 meter stor. Dr Manfred 

Curry gav namn åt det rutfält som 

löper diagonalt över Harmannrutorna. 

Således i nordväst-sydostlig 

och nordost-sydvästlig riktning med 

ca 4 meters rutmönster. Verkar det 

virrigt? 

Kanske kan du få ledtråd av skissen 

bredvid. Förutom dessa strömmar 

finns de mera kända vattenådrorna. 

Vem har inte hört hur svårt det är att 

sova om man ligger över en vattenåder? 

När min egen nyfikenhet var väckt, 

fick jag veta att vi i Husum icke 

behöver misströsta. 

Här har vi en person, som är 

särskilt kunnig och intresserad av 

dessa frågor, nämligen Åke Nordin. 

När jag kör upp emot gården 

i Kasaviken får jag lite svårt att välja 

vilken bil jag ska parkera min egen 

bredvid. 

En del av gårdsplanen är dock 

fredad och där finns bl a ett äppelträd 

planterat. 

På bilden ser du trädet och Åke 

och katten som bara bestämde sig för 

att flytta in… 

Katten hjälpte till, utan att veta om 

det, när han snabbt kilade fram och 

vässade klorna mot stammen precis 

då fotot skulle tas. Det är nämligen så 

att detta äppelträd borde vara 3-dubbelt 

så stort, med hänsyn till ålder. 

Nu står det precis i ett Curry-kryss, 

vilket betyder att det inte utvecklas 

som det ska. Däremot trivs katter 

alldeles utmärkt i Curry-kryss, 

så stammen har snabbt blivit en 

klovässar-favorit! 

I Husbyn har jag grannar som är 

inne på samma ”linje” och som 

erfarit att det inte går att få något 

att växa bra på en jordström. Nu 

planterar man på ”sidan om”, med 

bättre resultat. 

Eleven mogen 

Hur vaknade då Åkes intresse för 

denna kunskap? 

1992 mötte han en person vid 

namn Gerhard Holm i ett helt annat 

sammanhang. 

Av någon anledning kom dom att 

prata om detta med jordstrålning. 

Det visade sig att denne Gerhard var 

Åke Nordin vid ett av sina äppelträd. Det här borde vara stora, men står ”fel” 

– i ett Curry-kryss. 

ytterst kunnig och förmedlade en hel 

del, för Åke totalt okänd, kunskap. 

Det är som man säger ;” När eleven är 

mogen, uppenbarar sig läraren”! 

Nu började Åke studerandet. 

Det finns en hel del skrivet och det 

kommer mera och mera. 

Detta ämne är väl känt utomlands, 

men tyvärr så okänt i Sverige. 

Det gör att det är inte alldeles lätt 

att hitta gelikar att diskutera med. 

Åke tänkte nu tillbaka på hur det 

varit i hans egen familj. Hans syster gick 

ofta i sömnen som barn så det var givet 

att han direkt försökte att med slagruta/metallstavar, 

undesöka hennes f d 

sängplats. Eftersom han bor kvar i 

föräldrahemmet var detta fort gjort. 

Jomenvisst, där fanns ”kryss” i sängen. 

Det är nämligen så att där linjerna 

korsar varandra och det bildas ett 

kryss, vare sig det är ett Hartmann 

eller Curry-kryss, är spänningen och 

därmed påverkan särskilt stor. 

I naturen kan man se att växtligheten 

är försämrad och förvriden 

speciellt på dess kryss. 

Förvånande nog är det lite olika hur 

våra djur reagerar. Myrstackar ligger 

på Curry-kryss och myrstigarna tycks 

följa linjerna. Katter, lodjur och harar 

trivs att ligga på Curry-kryss, medan 

hunden avskyr kryss. Gillar den inte 

hundkorgen – byt plats! 

Älg-legor finns aldrig på ett kryss, 

men däremot tycks älgarna följa 

linjerna på sina vandringar. 

Vi är väl flera som häpnat i skogen 

när man ser hur rakt spåren går, med 

en och annan rundning förbi stenar 

och träd. Idag funderar man också 

på om fåglarna navigerar efter dessa 

Curry- och Hartmannlinjer. 

Där kanske vi har förklaringen till 

deras målmedvetna flykt. 

Den för människan speciellt intressanta 

delen i denna kunskap är hur 

dessa jordströmmar påverkar vår 

hälsa. Åke betonar att man inte ska 

stressa upp sig på detta men att man 

ska veta att det finns en möjlighet att 

finna orsaken till vissa problem i t ex 

olämplig säng-placering. 

Sängen är ju den plats där vi tillbringar 

vår mesta ”fasta” tid, vilket 

gör den extra viktig. 

Det är nog meningen att vi ska 

färdas ut och in och över dessa strömmar, 

förmodligen gör det oss gott. 

Det finns nämligen positiva strålningar 

också, där det växer särskilt 

bra och där man trivs att vara. 

Jag citerar fritt ur en av böckerna 

som beskriver detta med jordströmmar: 

”Om du vistas på en plats där du 

känner olust eller sviktande energi, 

bör du fråga dig om det är män-


niskorna i ditt sällskap det beror på, 

eller om du möjligen befinner dig 

på en ohälsosam plats. Om du vistas 

i tre dygn på samma plats och det 

inte blir bättre bör du snarast bryta 

upp.” 

Vidare berättas att man på vissa 

sjukhus noterat att det finns sängar 

som är ”sämre”. Patienterna placeras 

inte gärna i en sådan säng, eftersom 

man vet att många drabbas av oförklarliga 

komplikationer just där. 

Kanske borde man undersöka hur 

oroliga patienter egenligen ligger i 

förhållande till dessa jordströmmar. 

I skolorna idag så byter eleverna 

ofta plats, vilket kan vara en fördel ur 

denna synpunkt. Ingen behöver sitta 

på ett kryss för länge. 

Jag frågar Åke hur detta intresse 

påverkat hans tillvaro. 

Han säger att han har fått ”nya 

ögon”. För Åke har det inneburit nya 

infallsvinklar, något numera helt 

logiskt och mätbart. 

Han känner det i sina händer och 

han ser att det fungerar i praktiken. 

Åke har bl a varit i Gene Fornby 

och undersökt den gamla boplatsen. 

Det står helt klart att man tillämpat 

någon form av avstörning för att 

undgå dessa jordströmmar. Avstörning 

är en annan sida av denna teknik 

och som ordet anger syftande till att 

av-störa och försvaga jordströmmar. 

I ingen del av bostadshuset eller 

djurstallarna fanns vare sig Curryeller 

Hartmann linjer. Däremot tar 

linjerna vid utanför husen. Hur förklarar 

man det?? 

Det finns en ny intressant teori om 

våra trojaborgar. 

När man ska förklara deras användningsområde 

brukar man anse att 

fiskarna använt dom som kult-plats 

för att frambringa fiskelycka. 

Med pekare eller slagruta, finner 

man att det är enorma kraftplatser. 

Jordströmmarna går upp som i en 

strut i borgens centrum, på något 

sätt förstärkta av den spiralformade 

stenläggningen runt om. 

Man frågar sig nu om dom tjänstgjort 

som en slags energifyrar. 

Det som talar för detta är det faktum 

att dessa trojaborgar uteslutande 

finns runt våra kuster. 

Med den inkänning våra förfäder 

hade skulle det inte förvåna om dom 

kunde ledas av ”strålningen” från en 

troja-borg- fyr när dom sakta rodde 

fram i dimman efter kusterna. 

Under samtalet nämner han 

några områden som vore möjliga att 

utforska om det fanns medel. 

T ex att undersöka i hur stor omfattning 

älgens övergångar över E4 

följer linjerna och om en ”avstörning” 

kan förmå älgarna att välja 

andra vägar. 

Att undersöka detta med växtligheten 

mera – inte bara trädgårdsodlaren 

utan också skogsbrukaren 

kan dra fördel av att inte plantera 

efter jord-strömningslinjer. 

Möjligheterna är egentligen 

oändliga. 

Nå, blev du som läsare nyfiken? 

Som kunskapskälla finns, förutom 

Åke Nordin, en hel del litteratur, 

bl a ”Jordstrålning, hälsa och forntida 

vetande” av Dan Mattsson samt 

en rad böcker av paret Ulla och John 

Hamilton. Mängder av artiklar finns 

också i olika i tidskrifter. 

Eva Forsberg 

GFG:s bästa 

julklappstips! 

Silvret blev till Guld 

– den perfekta julklappen 

”Vacker bok om strömming. Det är en bok för varje strömmingsfiskare och strömmingsälskare 

med nära 300 recept på gravad strömming (gravad, klargravad, 

ättiksgravad, kaviargravad, senapsgravad, örtgravad, dragongravad och dillgravad), 

marinerad strömming, inlagd strömming, stekt i panna, halstrad strömming, 

strömming stekt i ugn – där även Roslagspudding med ris, pepparrot, 

persilja, kaviar och äggstanning finns med. Böckling, saltströmming och surströmming 

är heller inte bortglömda”. 

Inger Ärlemalm i Upsala Nya Tidning 

Strömmingsfisket har under århundraden varit en viktig födkrok för många 

längs Norrlandskusten. Strömmingen är också vår kanske mest omhuldade fisk 

och därför har det känts naturligt för Grundsunda FramtidsGrupp att åter ge 

ut en receptsamling. 

Vi påstår inte att ”silvret blev till Guld” är den ultimata receptsamlingen, men 

det faktum att den innehåller 320 recept gör den tveklöst till den största i sitt 

slag. Här finns fakta om strömmingens betydelse, här finns recept från 1800talet 

och här finns en Grundsundaguide. 

Vårt pris ...................................................................................................... 149:– 

Finns även att köpa i Kyrkans Hus, Ö-kiosken, Husums konditori, 

ICA Matrosen, ÖA, CeWe-Förlaget, Bokhandeln Örnen.


Kyrkans 

Hus är 

folkets 

Kyrkans Hus har blivit 

en viktig samlingspunkt 

i Husum - inte bara för 

församlingsfolket. 

Och ännu bättre skall 

det bli! 

Precis innan vintern gjorde sitt intåg 

påbörjade man en boulebana och 

därmed lär den här mötesplatsen bli 

en mera frekventerad. Boule som 

sällskapsspel och sport har vuxit 

oerhört enbart under 90-talet 

– och allt tyder på att den kommer 

att fortsätta att växa. Nu får alltså 

Husumborna en alldeles egen bana 

centralt placerad. 

Sedan nästan två år tillbaka finns 

dessutom Grundsunda Framtids- 

Grupp inrymd i huset vilket ytterligare 

ökat trycket. GFG har förlagt 

merparten av sina möten och träffar 

till Kyrkans Hus. Just samarbetet 

kyrka-samhälle-näringsliv är inte helt 

vanlig, men fungerar väl i Grundsunda. 

När Karl-Johan Tyrberg gjorde 

sin biskopsvisitation i Grundsunda 

härförleden informerades han om 

just det samarbetet. Han fick också 

vid sittande bord en inbjudan att bli 

föreläsare på en företagarlunch 

någon gång in på det nya året. 

Här finns också Hantverksboa, en 

presentaffär som rimligen går mot sin 

bästa tid nu när julen står för dörren. 

Lägg därtill lunchkaféet med alla 

duktiga matmammor, och någon 

enstaka pappa också, så växer bilden 

av ett allaktivitetshus fram. 

Precis som en kyrkans fastighet 

kan och skall vara i en modern 

församling. 

Kyrkans Hus i Husum har blivit folkets. Här inryms förutom Hantverksboa och lunchkaféet även FramtidsGruppens kontor en 

halvtrappa upp, längst till vänster. I förgrunden de arbeten som pågick med boulebanan sista dagarna i oktober. 

Biskop Karl-Johan har varit på visitation 

i Grundsunda församling och bland 

annat informerats om samarbetet kyrkan 

– GFG. På bilden ses han tillsammans 

med kontraktsprosten Bengt Risberg och 

församlingens kyrkoherde Sten Bylin. 

Maj Selander, Paul och Iria Malmström är tre av många som hjälper till med 

lunchkaféet i Kyrkans Hus. 

Kajsa Nygren kan, likt Janne Malmsjö, utbrista ”vår bästa tid är nu!” om Hantverksaboa 

och dess verksamhet. Inför julen har man laddat upp. På bilden är det Eivor 

Lundin som servas.


Grundsunda kyrka 

Melodi: Fädernas Kyrka i Sveriges land 

Grundsunda kyrka i nordligt land 

Kärast bland folk här i Norden. 

Vida hon famnat längs Höga-kust-land. 

Fast blev hon grundad av munkars hand. 

Blev till vårt tempel på Jorden. 

Korgossars sång här hörts en gång. 

Ljuvligt mot kyrko-valvs-taket. 

Liksom församlingars växelsång. 

Med präster som stått uti altargång, 

som mässat i tempelgemaket. 

Dopfunten gjord under medeltid, 

varit en ritplats för många. 

Här har det vigts under långlig tid. 

Alla i gravarna vila i frid. 

Där, dit vi alla skall gånga. 

Här finns nu orgel och bänkars rad. 

Förr ingenstans fanns att sitta. 

Värme vi får av tillräcklig grad. 

Orgelmusiken ock’ gör oss glad. 

Hit är det ljuvligt att hitta. 

Sommarens löv nu färgats har. 

Många har dalat mot marken. 

Träd efter träd har nu glivit bar. 

Färgrik är löven som sitter kvar. 

Fagrast i kyrko-gårds-parken. 

Här samlats alla med kyrklig tro. 

Snart skiljs vi åter, vi vänner. 

Andakten skapat en verklig bro 

mellan vår nutid och himlens ro 

Byggt av den Gud vi bekänner. 

Skrivet en oktoberkväll i Biskopsrummet i Grundsunda 

Församlingshem år 1999 av Esko Matkaselkä, Agnäs, 

Bjurholm. 

Ett tidigt julkort från 

Nina – eller alternativ 

till julstjärnan 

Julen närmar sig med 

stormsteg och med den 

allt som hör där till. 

Som julmat, julbak, 

julgodis, julklappar och 

inte att förglömma, 

julblommor. 

I år tänker jag köpa en 

annan julblomma än den 

”vanliga”, - den omsatte 

11 miljoner kronor i fjol, 

julstjärnan. 

För att hitta något nytt och fräscht, 

som dessutom tål min amatörmässiga 

behandling, gick jag till Kulls Blommor 

för att få tips och råd. 

Margareta Persson , leg. florist, som 

äger butiken och haft den i sina ägor i 

12 år, är den som hjälper mig att hitta 

rätt. 

– Men det finns verkligen en uppsjö 

av julblommor att välja på. Hyacinter, 

kalanchoe (höstglöd), azalea, begonia, 

amaryllis m.fl., säger Margareta. 

Den blomma som hon håller fram 

lite extra, även många andras favorit, 

är amaryllisen. 

– Den är en väldigt tacksam 

blomma; man kan ha den i fönstret, 

den behöver lite vatten och tål även 

drag. Om man har tur och sköter den 

exemplariskt kan man också få den 

att blomma året därpå. 

Amaryllisen är även tacksam i olika 

arrangemang p.g.a. dess stora variation 

både i snitt och på lök, påpekar 

hon. Och arrangemang börjar ta över 

mer och mer i stället för de traditionella 

julgrupperna i korg. 

Vad skulle jag då kunna ge bort för 

julblomma/julblommor till: 

1. en som är allergiker, 2. en barnfamilj, 

3. en ungdom, 4. eller farmor? 

• Till en allergiker föreslår Margareta 

den röda dubbelbegonian med dess 

tjocka och blanka blad. 

• Till en barnfamilj ett arrangemang 

med ett ljus i mitten, kanske med 

tex. kulor och kottar som dekoration. 

• Till en ungdom ett spännande 

arrangemang även den med ljus fast 

med inspiration av det tropiska och 

exotiska – savannen är inne. 

• Slutligen till farmor en julgrupp 

utan hyacinter i korg med mycket 

rött och grönt. Kalanchoe (höstglöd) 

passar bra och kanske en 

rosett som ramar in det hela. 

En kund kommer in och jag dagdrömmer 

mig bort till det mysiga med jul: de 

härliga dofterna av den goda maten och 

ljusen som glimmar och ramar in tillvaron 

i ett gyllene skimmer. 

Då uppenbarar sig en mycket söt, 

svart och luden liten vän och jag tas 

snabbt tillbaka till butikens lokaler. 

När kunden har gått, går jag fram 

och klappar den gulliga hunden, sen 

tackar jag Margareta för tipsen, går ut 

i regnet och väntar på min skjuts med 

julstämningen färskt i minnet. 

Så jag kan nästan se den framför 

mig, min egen vackert röda amaryllis 

som står där i givakt på julbordet och 

glänser i all sin prakt. 

God Jul och Gott Nytt År önskar jag 

er alla. 

P.S. Varför inte ge bort en blomma/blommor 

till millenniumskiftet?!? 

Vitt och silver är det som gäller. D.S. 

Nina Westerlund 

För Margareta Persson stundar nu bråda tider när julen närmar sig med stormsteg.


Jag vet inte varför jag kom 

att tänka på Martin Ljung 

och hans monolog om 

Fingal Olsson när jag satte 

mig ner och för att sammanfatta 

en del av mina 

högst personliga funderingar 

över det år som 

snart gått. Ni minns väl 

Fingal Olsson, figuren från 

slutet av 50-talet som fortfarande 

med jämna 

mellanrum dyker upp 

i åtminstone radio? 

Snabbversionen lät så här: 

”Är det inte Fingal Olsson som sitter 

därborta?” 

”Nä, han är dö!” 

”Det är han väl inte, han rör ju på 

sig”! 

Det är lite av samma sak med 

Husum. Det finns en och annan som 

under årens lopp försökt ”dödförklara” 

samhället och påtalat att det 

mesta är trögt här eller omöjligt att 

genomföra. 

Så är det ju inte! 

Det handlar om att vilja, och vill 

vill det flesta. Möjligen är det så att 

man vill göra lite olika saker och att 

det ibland kan vara svårt hitta den 

där koordinatorn som baxar de 

olika viljorna åt samma håll och så 

småningom fogar samman dem till 

ett handlingsprogram. 

Vet ni vad, jag tycker faktiskt att 

det börjar spira ett visst mått av 

optimism i Husum. I varje fall är det 

idag lättare att diskutera konstruktivt 

om framtiden med många Grundsundabor, 

enskilda som företagare, 

och som kronan på verket så kommer 

det goda signaler från det nya Modo 

Paper. 

isserligen skall vi inte förledas 

V 

tro att Jan Åström kommer hit 

som någon återställare. Det vore 

orättmätigt och oklokt att ställa krav 

på honom som någon slags frälsare 

bara för att han är Husumpojk. 

Nej, då är det bättre fortsätta på 

den inslagna vägen, det vill säga att 

själv utifrån de förutsättningar man 

har, vara med och påverka sin egen 

framtid, antingen det är som anställd, 

företagare eller statsanställd på obestämd 

tid, pensionär alltså. De samtal 

som sedan kommer med Modo-ledningen, 

de eventuella förslag till förbättringar 

som är bra även utanför 

fabriksgrindarna, får bli som grädde 

på moset. Jag tror nog att det kan bli 

lite ”grädde” framöver när vi hittar 

de rätta samarbetsformerna. 

Just nu finns det all anledning att 

glädja sig över de besked om sats- 

Det är med Husum som 

med Fingal Olsson… 

ningar som Jan Åström gett uttryck 

för. Även om investeringar numera inte 

alltid ger jobb så skapar de i alla fall 

långsiktig trygghet. Större förhoppningar 

går inte att ställa i nuläget vare 

sig på Modo Paper eller andra företag 

i en tid när stor ständigt måste bli 

större för att hävda sig på marknaden. 

et här året har vi placerat 

Grundsunda och Husum på den 

svenska matkartan också. Det är fantastiskt 

så receptboken Silvret blev till 

guld dragit iväg och den finns nu 

spridd i stort sett över hela landet. 

Den har också mötts av positiva reaktioner 

och bland annat har Upsala 

Nya Tidning bidragit med en vänlig 

anmälan. Till dato har över 2 000 fått 

sig till livs både recept om strömming 

och fritidsrecept à la Grundsunda 

samt företagsfakta. 

är detta skrivs vet vi inget om 

hur den framtida utsmyckningen 

av Husum kommer att bli. Men det 

finns förslag och det som Åke Kassman 

och Peter Eriksson lanserat med 

D 

N 

ett Data Copy-monumentet intill E4 

är både smart och pampigt. 

Tänk bara att få svara när någon 

frågar var du bor: Jag bor i Data 

Copyland. Data Copy vet väldigt 

många var det kommer ifrån och varför 

inte dra nytta av det. Medelpad har 

sitt Y, Ångermanälven sin pampiga 

bro, Ullånger sin klädhängare, 

Söderhamn sitt hängande flygplan, 

Dalarna sin häst o s v – här tillhör vi 

den absoluta världseliten på papper 

– varför inte slå mynt av det då?! 

Vi får väl se vad beslutsfattarna i 

Härnösand säger. Det borde inte bli 

annat än ett svar – bygg!! Om ni har 

pengar. 

Får vi dit monumentet så kommer 

det att märkas. Men Husum blir inte 

attraktivare av bara detta. Det krävs 

också att samhället och infarternas 

snyggas upp. Det är på gång något 

från kommunen vilket inte är en dag 

för tidigt. 

Det är rätt många slantar som kommer 

härifrån skattevägen och även om 

skola, vård och omsorg får sin del av 

kakan så behöver Husum också få ta 

del av de pengar som finns för att lyfta 

trivseln ytterligare. Vi får se vad 

Kerstin Rungstad på kommunen 

kommer fram till… 

usum behöver också få ett 

centrum värt namnet, inte minst 

till den dag när Botniabanan står klar. 

Tänk tanken ut att Bäcklunds vill 

och får sälja sin fastighet och flytta in i 

en ny, mera centralt. Att Konsum tän- 

H 

N 

ker om, erbjuder restaurangen i nedre 

planet att flytta upp och själv bygger 

om i nedre planet och satsar på en 

mini-galleria ungefär som i stan. 

Husums Konditori skulle behöva 

finnas där, men det är lite komplicerat. 

Filial i så fall. Thoms Kläder skulle 

också passa bra in, men han tvekar 

nog. Känner säkert att han trivs i 

närheten av både fabrik, hotell/ 

restaurang och konditori. 

Någon gång måste ändå frågan på 

allvar upp på bordet och företag och 

planerare försöka bli överens om hur 

Husum skall se ut in på 2000-talet. 

Ju förr man kommer till skott desto 

bättre är det. 

För en som inte har några som helst 

låsningar så finns det ett tämligen 

självklart huvudspår och det är inte vid 

fabriken… Men jag inser svårigheterna, 

inte minst känslomässigt. Ändå tror 

jag ett mera samlat utbud skulle öka 

köptroheten. Och när Botniabanan 

kommer så blir det nödvändigt samla 

resurserna. 

är jag ändå är inne på framtiden 

så måste vi i Grundsunda snart 

bestämma oss vad vill med upplevelseindustrin, 

det vill säga 

turismen. 

På annan plats 

kan ni läsa om 

en utflykt till 

England och 

studier av deras 

småskaliga 

turism. 

Här hemma finns 

det åtskilligt att sätta händerna i. Men 

det krävs både vilja och entreprenörer. 

Salusand måste någon gång, 

och ganska snart, få en ärlig chans att 

växa in som en megadragare på 2000talet. 

Det är lätt förstå att Husum 

Hockey, som arrenderar badet, drar 

sig för mera kostnadskrävande investeringar 

så länge man inte vet hur 

framtiden blir. 

E 

Det är aldrig fel att 

hänge sig åt drömmar. 

Därför skall 

morgondagens 

centrum innehålla 

såväl ”nya” 

Bäcklunds som 

galleria och 

utbyggd restaurang. 

gentligen är det för sorgligt att 

den enorma resurs, som det ändå är 

fråga om, år efter år delvis slösas bort. 

Här skall naturligtvis finnas ett 

informationscenter som slussar ut 

folket på kusten, till inlandet o s v. 

Salusand är den naturliga platsen för 

detta, inkörsport norrifrån som det är 

till allt vi har i länet. 

Salusand måste också kompletteras 

med ett tempererat bad, med fler 

stugor och husvagnsplatser – och en 

utbyggd serveringsbyggnad. 

Kommunens folk och Husum 

Hockey måste sätta sig ner och för- 

söka komma överens hur de skall 

forma framtiden. Avstår kommunen 

från att sälja så får den väl släppa till en 

arrendekontrakt på ett antal år och 

dessutom skriva fast hur gjorda 

investeringar skall hanteras den dag 

arrendet sägs upp av någondera 

parten. 

Salusand har spekulanter. Gör Salusand 

till det nya årtusendets första 

heta fråga! 

å annan plats i vår tidning finns 

P 

”Gör 2000 till 

omtänkarår” 

en artikel som jämför Skinnskatte- 

berg med Grundsunda. Även om jämförelsen 

haltar något – Skinnskatteberg 

är ju egen kommun – så finns det 

ändå beröringspunkter. Båda har samma 

problem, är utflyttningsförsamlingar, 

men medan Husum har en inpendling 

av arbetskraft på 600 till 700 

personer dagligen som lämnar 900 

dagligen Skinnskatteberg. Och varje 

år är det ett antal som inte kommer 

tillbaka. Från Husum försvinner alla 

hem till sitt. 

Ändå är det så oändligt mycket billigare 

bo i Husum än i stan och här har 

GFG och andra som vill att samhället 

skall överleva som ett blomstrandet 

samhälle något att ”bita i”. 

Det är fler arbetsuppgifter 

att kraftsamla kring. Faktum 

är att vi skulle behöva 

göra år 2000 till det 

stora ”omtänkaråret”. 

Året då vi skall försöka få 

fler att tänka om och vilja 

bo i Husum; få kommunen 

att tänka om när det gäller satsningen 

i Salusand och på samhället 

Husum; få planerarna att tänka om 

och presentera ett köpcentrum; få nöjesarrangörer 

att tänka om och våga 

satsa i Husum för unga människor; 

få äldre arrangörer att satsa på pubaftnar 

med underhållning, mogen 

dans etcetera; omvända berörda 

myndigheter så de inser behovet av en 

vettig busshållplats vid E4 och rastplats 

och fartsänkningvid Salusand; 

få fiskevårdsområdena att samlas kring 

ett fiskekort (det är på gång!) samt 

sist, men inte minst, kraftsamla kring 

turismen. Vi behöver ett antal paket, 

anläggningar som folk talar om – inte 

minst viktigt är hög servicenivå och 

fräscha hygienutrymmen. 

et är bara veckor kvar till ”om- 

D 

tänkaråret” börjar. Ladda batte- 

rierna och välkommen att göra insatser 

tillsammans med andra som redan 

bryr som om sin hembygd! 

Jerry Erixon


Skall vi ha turister 

i Grundsunda? 

F 

rågan kan tyckas lätt att besvara och borde 

egentligen vara det också. För visst skall 

Grundsunda, som många andra, satsa på att 

locka till sig turister. Upplevelseindustrin, det är så 

turismen kallas numera, är den snabbast växande verksamheten 

i vårt land och märkligt vore det om inte ”vi” 

skulle kliva på tåget om det nu ”stannar till”, för turismen 

som näring har rullat på länge. 

Men om nu Grundsundaborna och 

företagarna bestämmer sig för att ”vi 

skall satsa på turismen de närmaste 

åren” – vem skall hålla i trådarna? 

Grundsunda FramtidsGrupp skulle 

kunna vara en koordinator, men dess 

verksamhet är tidsbestämd, om inte 

mera medel tillförs, och därför måste 

det till andra för att fånga upp den 

kraft som det ändå finns inom 

besöksnäringen. 

Är det dags att bilda en turistförening? 

Skall den heta Grundsunda 

turistförening, eller Husumortens 

turistförening? Skall vi marknadsföra 

oss under Grundsunda eller Husum? 

Det är inte alldeles lätt bestämma vad 

som är bäst om man inte ser Husumfabrikens 

betydelse fullt ut. 

Då är det Husum som gäller. 

Inom GFG tycker vi att det är hög 

tid att ta debatten om att bilda en 

turistförening med egen styrelse, 

Kameralöst? 

GFG utlyste en bildtävling inför 

sommaren i hopp om att få en 

massa fina tävlingsbidrag. 

Vi lockade med ett första pris på 

2 500 kronor och ytterligare 

pengar för de bilder vi eventuellt 

publicerade. Men tyvärr har vi 

inte fått in ett enda bidrag! 

Jo, så illa är det. Vi vet att det 

finns många som fotograferar 

i Husum och säkert finns det en 

massa bra bilder 

med medlemmar som betalar avgift 

och en marknadsplan för hur 

Husums samhälle skall formas och 

hur församlingens sevärdheter, 

attraktioner och historia skall marknadsföras. 

Det är bråttom! 

Det vore kul om ni ville diskutera och 

helst besvara frågorna som ställts här. 

Ännu bättre är det om ni kommer 

med förslag på kandidater till en styrelse 

och vad ni anser vara viktigast i 

den marknadsföring av församlingen 

som GFG planerar. 

Tala också om ifall ni tycker att det 

är värt att satsa på Salusund; vad ni 

vill se förverkligat för att göra Husum 

ännu trivsammare och om ni har 

förslag på realistiska evenemang som 

lockar till sig folk. 

Maila gärna till info@gfg.se eller 

skicka in förslag till GFG, Kyrkans 

Hus, 890 35 Husum. 

hemma i album eller byrålådor. 

Det vore kul om vi kunde visa 

turisterna kommande sommar 

hur vi har det i 

Husum/Grundsunda. Det är 

framför allt ”turistbilder” 

vi är ute efter. Vi lovar att de bilder 

vi publicerar i den kommande 

turisttidningen i maj betalar 

vi för. 

Kom igen nu och skicka in bilder 

till Grundsunda FramtidsGrupp, 

Kyrkans Hus, 890 35 Husum. 

Besök i en tvillingort 

När jag för ett antal månader sedan 

var ute i vårt vackra men avlånga land 

och sökte en tvillingort till Husum så 

kom jag en fin eftermiddag till Skinnskatteberg. 

Jag parkerade bilen på den 

centralt belägna parkeringsplatsen, 

vandrade ut och behövde inte titta 

särskilt länge förrän den självklara 

tanken slog mig: så här kan det bli 

den dag Husum får järnväg. Där fanns 

det centralt placerade resecentret, det 

vill säga stationshuset och inte långt 

därifrån låg vad man kan kalla ett 

centrum med staty, spelbutik, fik, 

affärer och annan service. Där fanns 

också lugnet. 

För att vara en ort med cirka 5 000 

personer var det väldigt lugnt, tyckte 

jag. Förklaringen fick jag omgående 

inne i spelbutiken. 

– Inte så konstigt; varje dag pendlar 

det ut cirka 900 personer, berättade 

ägarinnan. 

Siffrorna bekräftades senare av Nils 

Detlofsson på kommunkansliet och 

han som högste tjänsteman, i likhet 

med politikerna, är bekymrad över att 

så många reser ut varje dag. Dessvärre 

blir också konsekvensen att folk flyttar 

till de orter där de har sina jobb; 

till Fagersta, Köping, Västerås och 

Arboga. 

I Husum har vi en inpendling på 

över 600 varje dygn, folk som nästan 

uteslutande arbetar på fabriken. 

– Tänk om vi hade de förutsättningarna 

att jobba med, suckar 

Detlofsson. Det är betydligt lättare 

jobba med stort inpendlingsöverskott 

än som vi har det. För oss är det en 

tickande bomb att inte kunna erbjuda 

folk arbete på hemmaplan. Kampen 

om själarna är hård och lockbetena 

många, billiga lägenheter, till exempel. 

Skinnskatteberg har, precis som 

Husum, att jobba med attitydförändringar. 

När kommunen frågade hur 

många som funderat på att flytta från 

Skinnskatteberg så var det var femte. 

Skälen de angav var sysselsättning och 

utbildning. 

Ungdomarna i Skinnskatteberg gör 

tummen ner för sin kommun och Nils 

Detlofsson erkänner utan omsvep att 

”vi är sämre än genomsnittet och också 

än några av våra grannkommuner”. 

Det är åldrarna 14-20 år som är mest 

kritiska. 

Problemet finns i Husum också… 

Vad gör då Skinnskatteberg för att 

desarmera ”den tickande bomben”? 

Ja, självklart är kommuntopparna 

aktiva och försöker jaga nya arbetstillfällen. 

Det har dock inte gått så 

bra ännu. De satsar även på kunskapsoch 

kompetenscenter vilket säkert 

kommer att gå bättre och de erbjuder 

ett sjönära boende. Det finns över ett 

par hundra sjöar i kommunen och en 

attraktiv tomt skall locka de som 

redan bor i kommunen att stanna kvar 

och nya, gärna företagare, att flytta 

dit. 

Grundsunda kan erbjuda ett havsnära 

boende och skulle man förändra 

paragraferna för sjönära boende så 

finns det en hel del inom Örnsköldsviks 

kommun att locka med… 

Husum kan dessutom visa upp ett 

billigt boende. Villapriserna i nuläget 

är knappt hälften mot dem runt om 

i stan; en lägenhet, 3-rummare, kostar 

mellan 500 och 600 kronor mindre 

i Husum. Priserna på mat och förnödenheter 

har vi inte kontrollerat, 

men rent teoretiskt skall inte köpmännen 

i Husum behöva ta ut ett högre pris 

än ”omvärlden” just med tanke på att 

lokalhyran är lägre och kompenserar 

den eventuellt högre fraktkostnaden. 

Förutsättningarna att få folk att 

bosätta i Husum eller de nära omgivningarna 

borde alltså vara goda. 

Men problemet löser sig inte självt 

i Husum, lika lite som det gör det i 

Skinnskatteberg. Den bruksorten har 

dock ingen Husumfabrik att luta sig 

mot, men väl ett företag med ett par 

hundra anställda och ett bra småföretagarklimat. 

Skinnskatteberg kan ännu så länge 

själv forma och bestämma över sin 

framtid. Den möjligheten har inte 

Husum och Grundsunda. 

Grundsundaborna får nöja sig med 

att forma framtiden och sedan kan de 

alltid hoppas på att politikerna är förståndiga 

nog att ta tillvara de konstruktiva 

lösningar som kan tänkas 

komma upp på bordet här framöver… 

Jerry Erixon

KALVKÖTT 3990 39 KALVKÖTTFRYST 90 

kg 

KALVKÖTT 4490 44 KALVKÖTTFÄRSKT 90 

i mån av tillgång 

REVBENS- 

SPJÄLL FRYSTA 

SPJÄLL 

JULSKINKA 2990 JULSKINKA 2990 kg 

SVENSK, FRYST, BEGR. PARTI 

GREVE OST 4990 GREVE OST 4990 kg 

LAGRAD 7–8 MÅNADER 

 

GT 

Ett parti parti 

O F F I C I E L L T O R G A N F Ö R G R U N D S U N D A 

Julhanda på hemmaplan 

ICA Matrosen – din ICA-handlare 

STAMKUNDS- 

ERBJUDANDE! 

VETEMJÖL 18 00 

ÄGG Norrlandsägg, 18 p 23 90 

GEVALIA 2 pkt 45 00 

PEPPARKAKOR 20 :- 

Ramlösa kvarn, 

3x2 kg 

 

 

Skogaholms, 2 burkar 230 gr 

PHILADELFIAOST 30 :- 

2 x 200 gr 

 

SMÖR 15 

 

500 gr, med butikskupong 

Priserna gäller t o m 19/12 

 

90 

 

29 

90 

SÖTMANDEL 990 STJÄRNMASSA 2990 SIRAP 1290 SÖTMANDEL 200 gr 990 STJÄRNMASSA 1 kg 2990 SIRAP 750 gr 1290 BAKPULVER 

VANILJSOCKER 

påse 

ICA-HANDLARNAS 

BAK- & 

MATMARGARIN 

MATMARGARIN 2 x 1 kg 

6 

29 

90 

NU TILL HELGEN PRIS! 

 

 

90 

1 lit.GRÄDDE 

med butikskupong 

Ansök om att bli stamkund! 

… och Du får 

ORDINARIE ÖPPETTIDER: Måndag – Fredag 10.00–20.00 Lördag 10.00–18.00 Söndag 11.00–18.00 

JULÖPPET: 21–23 december 10.00–20.00 JULAFTON & JULDAGEN STÄNGT Annandag Jul 11.00–18.00 

kg 

kg 

SANTA MARIA 

 

90 

Priserna gäller t o m 19/12 

PREMIÄR! 

ICA Bonus 

Mattidningen Buffé 

Stamkundsförmåner 

Koll på hushållskassan 

19 

ICA kundkort nu med ICA BONUS! 

Vad är ICA Bonus? 

Som stamkund får Du ännu fler förmåner. 

Principen är enkel och lönsam 

För varje krona du handlar får du 1 poäng. 

Ju mer Du handlar desto mer ICA Bonus får Du. 

För varje 2 500 poäng Du samlar ihop får Du 25 kronor 

i ICA Bonus. 

Skaffa ICA kundkort nu… 

Säg till i kassan nästa gång, så får Du Ditt kort direkt! 

NU MED ICA BONUS HELT GRATIS!

NR 2 - Grundsunda FramtidsGrupp

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?