Ost17264.pdf

P betecknar den sämre massans delar,
Q den bättre massans delar;
då är efter ofvanstående aoqvation
(11—10) Q = (10—7)P
med de här gifna allmänna värdena
(n-p) Q = (p-m)P
hvaraf analogien P : Q = n—p : p—m finnes,
Anm. Det är klart att den sökta blandningen rn»'
ste befinna sig emellan de begge förbanden varande
Exempel. Af 13 och 8 lödig metall skall 11 l"*
dig göras.
Här är tn = 8
n =: 15
p = 11
»Sledes (n—p)Q = (p—m)P
(13—11)Q = (11—8)P
2Q = 3p,
d. v. s. den sämre cch bättre sortens båda delar sk""
i den nya blandningen förhålla sig såsom 2:3; ell ef
af ven, ii!l hvart 2 skålp. 8 lödig metall, kommer al)'
tid 3 skålp. 13 lödig. Oui således 50 skålp. 8 lodi?
tages, så miste 7r> skålp. 13 löriip tilläggas, for att de"
nya Mandn ingen sknll blifva 11 lödig.
Riktigheten liäraf visar sig nenom följande prof:
I 50 skålp. 8 lödig metall äro . !>o"= 25 skålp. tenPi
i 73.sl.il!;>. i: ödig metalläro if. 73 = 61 skålp. ten«»
i 50 f 73 sk%. il Iodig metall måste . 123=; ¡> fi
skålp. tenn vara.
Emedan nu 61 f 25 = 86 så är äfven rakninge"
ritt.
Cr.te problemet. 50 skålp. 1« lödig och 00 skålp'
9 Kidig metall skola sammansmältas; hvilket lödigt J '
erhåller den nya blandningen?
Upplösning. 1 50 skålp. 12 lödig metall äro
12 .50 3 . 30 „_ , ,,
—77— —, = o7,6 skalp. tenn.
10 <
I 80 skålp. 9 lödig metall äro 9 . 3 ^
43 skålp. tenn.
Emedan nu den nya blandningen väger 80 f 50 ^
150 skålp., och innehåller ¿5 f 37,3 = 82,3 skilj*