Kallelse med handlingar till kommunfullmäktige 2013-02-28

Kommunfullmäktige 

2013-02-28 

Sammanträdet kommer att direktsändas via kommunens webbplats, 

samt finnas tillgängligt i efterhand.

MUNKEDALS KOMMUN 


Mandattid: 2010-11-01 – 2014-10-31 

ARBETAREPARTIET-SOCIALDEMOKRATERNA 

Ledamöter Tfn Ersättare Tfn 

Åsa Karlsson 12107 1. Raimo Norrgran Kettil 24110 

Rolf Berg 070-6231111 2. Vivianne Isaksson 13331 

Maria Sundell 10811 3. Karl-Johan Hansen 50411 

Said Lundin 40868 4. Pia Hässlebräcke 30058 

Caritha Jacobsson, 1:e vice ordf 22094 5. Inger Andersson 71365 

Per-Arne Brink 12435 6. Anette Tander 073-994 34 44 

Inger Orsbeck 12170 

Olle Strömberg 71530 

Liza Kettil 24110 

Håkan Bergqvist 070-6886854 

Jenny Jansson 13303 

CENTERPARTIET 


Mona Petri 71637 1. Barbro Gustavsson 10606 

Christer Nilsson, Ordförande 32002 2. Ulf Johansson Marklund 31092 

Jan Petersson 24158 3.Mona Nilsson 81143 

Lars Hansson 40809 4. Bengt Ryrmalm 71951 

Jörgen Andersson 

Lars-Göran Sunesson, 2:e vice ordf 81171 

Helena Hansson 41011 

MODERATA SAMLINGSPARTIET 


Ann-Sofie Alm 0722-123178 1. Rolf Henriksson 072-2010450 

Alf Sifversson 50530 2. Alf Olsson 21269 

Joakim Jansson 40475 3. Kerstin Andersson 070-1769817 

Sebastian Andersson 30627 4. Bertil Schewenius 71665 

Christer Börjesson 81001 

Lisbeth Sifversson 50530 

Gert Aldegren 12420

KRISTDEMOKRATERNA 


Olle Olsson 24119 1. Olle Eriksson 12224 

Rolf Jacobsson 12805 2. Clarence Holgersson 072-3250530 

Nina Andersson 31076 

KOMMUNAL SAMVERKAN MED FOLKET I FOCUS 


Mikael Karlsson 50014 1. Jeanette Karlsson 40141 

2. Stefano De Santis 076-8488045 

MILJÖPARTIET DE GRÖNA 


Hans-Joakim Isenheim 13674 1. Anna-Carin Herdebrant 12629 

2. Maria Johansson 

FOLKPARTIET LIBERALERNA 


Gunilla Segelod 

1. Karin Blomstrand 

VÄNSTERPARTIET 

070- 

5550559 

0705-650058 

2. Björn Jacobsson 71113 


Kerstin Wallsby 

073- 

386 28 19 1. Tiina Hemberg 076-3401616 

Ove Göransson 71170 2. Björn Regnér 10622 

SVERIGEDEMOKRATERNA 


Heikki Klaavuniemi 073-1400023 1. - 

2012-11-08

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

KUNGÖRELSE Fullmäktig / ersättare 

Tid: Torsdagen den 28 februari 2012 kl 17.00 

Plats: Kommunhuset Forum, Gullmarssalen 

Föreg. justeringspersoner 

Rolf Henriksson (m) och Barbro Gustavsson (c) 

Justering (förslag): Tisdag den 5 mars kl 08.00 

Ordförande: Christer Nilsson (c) 

Sekreterare: Markus Hurtig 

Nr Ärenden 

1 Organisation för måltidsverksamheten i Munkedals kommun 

Dnr KS 2012-177 

2 Kommunfullmäktiges fadderpolitiker – kommundelsfaddrar 

Dnr KS 2011-35 

3 Tilläggsanslag till kommunstyrelsen för aktualisering av översiktsplan för 

Munkedals kommun 

Dnr KS 2011-239 

4 Policy för markavtal (återremitterat ärende från KF 2012-10-25 § 66) 

Dnr KS 2012-329 

5 Svar på motion från Gunilla Segelod (fp), Hans-Joakim Isenheim (mp) och 

Ove Göransson (v) om inrättande av utskott till kommunstyrelsen 

Dnr KS 2012-352 

6 Redovisning av uppdrag om oppositionens insynsmöjligheter 

Dnr KS 2010-242 

7 Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (sd) om allmänhetens frågestund 

Dnr KS 2012-158 

8 Svar på motion från Hans-Joachim Isenheim (mp) om att kommunen ska 

tillhandahålla isgrus för allmänheten 

Dnr KS 2012-418 

9 Energiplan 2013-2018 

Dnr KS 2012-338 

455 80 MUNKEDAL ● Telefon växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● www.munkedal.se ● munkedal.kommun@munkedal.se 

Bankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 ● Organisationsnummer 21 20 00-1330 

Sid 

7 

23 

27 

31 

37 

43 

49 

57 

61


10 Revidering av kommunens attestreglemente 

Dnr KS 2012-415 

11 Val till kommunala förtroendeuppdrag 

Dnr KS 2012-2 

12 Anmälan av nya motioner 95 

13 Anmälan av nya medborgarförslag 97 

14 Redovisning av ej verkställda beslut Sol och LSS 

Dnr KS 2012-13 

15 Svar på fråga ställd av Rolf Jacobsson (kd) 2012-11-29 § 87 om 

asylboenden 

Dnr KS 2012-445 

16 Svar på fråga ställd av Olle Olsson (kd) 2012-11-29 § 87 om åtgärder inom 

grundskolan 

Dnr KS 2012-446 

77 

91 

99 

103 

105

Organnisation 

förr 

målt tidsve erksammhete 

en i 

Munke M edals komm mun 

Besluutad 

av kommmunfullm 

mäktige 

LLars-Erik 

Kn nutsson 

Utreda are 

§ 

2013-0 01-07 

9

Sida 2 av 14 

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL BESLUT 3 

Förslag till beslut 3 

Avseende del 1 Måltidsverksamhetens struktur 3 

Avseende del 2 Måltidsupplevelsen 3 

BAKGRUND 3 

Uppdragshandling avseende hela välfärdsförvaltningen 3 

Delbeslut 4 

Tidigare utredningar avseende måltidsverksamhet 4 

UPPDRAGET 5 

ORGANISATION FÖR UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE SAMT PROCESSEN 5 

UPPDRAGETS MÅL OCH TIDPLAN 5 

MUNKEDALS KOMMUN SOM LIVSMEDELSFÖRETAG 6 

Ansvar 6 

Lokalernas utformning 7 

MAT‐ OCH MÅLTIDSVISION FÖR MUNKEDAL KOMMUN 8 

DEL 1: MÅLTIDSVERKSAMHETENS STRUKTUR 8 

Dagens köksstruktur 9 

Munkedals tätort 9 

Svarteborg 9 

Sörbygden 10 

Åtgärdslista över kommunens olika kök 10 

Översyn av förskole‐ respektive vård‐ och omsorgsverksamheten 11 

Av styrgruppen förordad köksstruktur 12 

Alternativ köksstruktur 12 

SÄRSKILDA KONSEKVENSBESKRIVNINGAR 13 

Ekonomi 13 

Av styrgruppen förordad köksstruktur 13 

Alternativ köksstruktur 13 

Miljö 14 

Folkhälsa 14 

Facklig samverkan enligt FAS 14 

455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se 

Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 

10

Sammanfattning och förslag till beslut 

Sida 3 av 14 

Utredningen om kommunens samlade måltidsverksamhet omfattar såväl måltidsverksamhetens 

struktur (köksorganisationen, tillagning, mottagning och servering, transport) 

som själva måltidsupplevelsen (matglädje, förhållandena i serveringslokalerna, matro 

med mera). Medan den första delen är konkret är den andra svårare att avgränsa. Denna 

delrapport omfattar enbart strukturen. Skälet till detta är att nödvändiga investeringar 

bör inplaneras i kommande arbete med 2014 års budget. 

De delar av 2009 års fullmäktigebeslut (2009-06-24 § 36) om strukturen bör, enligt 

styrgruppens mening, ligga fast till de delar som beslutet redan är verkställt. 

Styrgruppen gör däremot en annan bedömning vad gäller det fortsatta arbetet. Enligt 

styrgruppens uppfattning ska maten tillagas och serveras så nära brukarna som möjligt, i 

princip på varje verksamhetsplats. Detta innebär ur investeringssynpunkt att två kök 

som idag enbart fungerar som mottagnings- och serveringskök uppgraderas till 

tillagningskök. De aktuella köken är Centrumskolan i Dingle och Dinglegården (extern 

ägare). Dessutom föreslås att Vässjegården även framgent ska vara tillagningskök. 

Förslag till beslut 

Avseende del 1 Måltidsverksamhetens struktur 

Med ändring av kommunfullmäktiges beslut 2009-06-24 § 36 förordar 

styrgruppen följande: 

1. Köket i Dinglegården ska vara tillagningskök, inte mottagningskök. 

2. Köket i Centrumskolan ska vara tillagningskök, inte mottagningskök. 

3. Köket i Vässjegården ska även i fortsättningen vara tillagningskök. 

I budgeten för 2014 upptas medel dels avseende om- och tillbyggnad i 

Centrumskolan och ombyggnad i Vässjegården (investering) samt dels för ökad 

hyreskostnad i Dinglegården (drift). Verkställighet ska inte ske förrän 

utredningarna om äldreomsorgsstruktur och förskolestruktur är klara. 

Ovanstående beslutsförslag överensstämmer med styrgruppens ställningstagande 2012- 

12-19. I styrgruppen ingår Ann-Sofie Alm (m), Hans Joachim Isenheim (mp), Jeanette 

Karlsson (ksff), Lars-Göran Sunesson (c), Maria Sundell (s), Ove Göransson (v), Björn 

Jacobsson (fp) samt Olle Olsson (kd). 

Avseende del 2 Måltidsupplevelsen (kompletteras senare) 

Bakgrund 

Kommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade 2010-03-10 § 25 beslut om att ge 

kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total 

genomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus på långsiktiga 

lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet skulle stå i centrum. 

Uppdragshandling avseende hela välfärdsförvaltningen 

I kommunchefens uppdragshandling beskrivs bakgrunden till det uppdrag om 

genomlysning av välfärdsförvaltningens verksamheter som kommunstyrelsen fattade 

beslut om: 



11

Sida 4 av 14 

Utvecklingen inom det kommunala området ställer den offentliga verksamheten inför 

stora utmaningar och ökade krav. På de flesta områden fattas beslut som utmärks av en 

högre servicenivå och ökad rättssäkerhet. Tydliga exempel på detta är förändringar inom 

omsorgen av äldre, LSS-lagstiftningen och skärpningar i skollagen. För att möta 

framtidens krav och förväntningar krävs därför att de gemensamma resurserna används 

på sätt som ger högsta möjliga kvalitet i de olika verksamheterna. De flesta kommuner, 

även Munkedal, måste förutsättningslöst och utan på förhand givna slutsatser, 

genomlysa och utreda sin verksamhet samt beskriva möjliga vägar för att nå målet – en 

god välfärd. 

Syftet med den övergripande genomlysningen är att på ett allsidigt sätt beskriva de 

behov som välfärdsförvaltningens verksamheter ska tillgodose samt visa på alternativa 

strategier för att uppnå en hög grad av måluppfyllelse, dvs. insatser som utmärks av hög 

kvalitet. Utredningen ska visa på möjligheter i såväl det lilla som det stora, centralt som 

lokalt. Såväl snabba, konkreta förändringar som långsiktiga, visionära utvecklingslinjer 

ska lyftas fram. 

Delbeslut 

Kommunfullmäktige har 2011-01-27 § 1 fattat beslut om två större delutredningar; 

framtida boende för äldre samt framtida barnomsorg och skola. Fullmäktige slog fast att 

utredningarna skulle genomföras förutsättningslöst, det vill säga inga alternativ ska 

uteslutas från början. 

Kommunfullmäktige har 2012-02-09 § 6 lagt fast den framtida strukturen för 

kommunens barn- och utbildningsverksamhet och arbetet med motsvarande framtida 

struktur avseende boende för äldre har därefter intensifierats. 

Tidigare utredningar avseende måltidsverksamhet 

På vilket sätt kostverksamheten ska organiseras och genomföras har varit föremål för 

utredning flera gånger under 2000-talet. 2001 avslog kommunfullmäktige ett förslag att 

sammanföra all verksamhet under en kostchef och en nämnd. 2006 lät omsorgs- 

respektive barn- och utbildningsförvaltningen en konsult (Ann-Sofie Pettersson) se över 

ledningsfunktionen. I uppdraget låg även att bedöma om dåvarande organisation var 

ändamålsenlig. 2007 beslutade omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden att 

godkänna en organisation som innebar att en gemensam kostchef anställdes, vilken i sin 

tur gavs i uppdrag att göra en översyn av verksamheten. 

Kommunfullmäktige beslutade 2009-06-24 § 36 att införa en ny organisation för 

kostverksamheten. Beslutet innefattade en viss koncentration av själva tillagningen till 

färre och större enheter. Beslutet hade följande innebörd: 

Verksamheten i Hedekas skola, förskola och äldreboendet Sörbygården blev kvar 

oförändrad. 

I Hällevadsholm blev köket i skolan tillagningskök. Köket på äldreboendet 

Vässjegården blev serveringskök. Köket i skolan skulle laga och leverera mat till 

Hällevadsholms skola och förskola samt till Vässjegårdens och Dinglegårdens 

äldreboende. 

Dingle förskola skulle ha kvar sitt kök. 

Centrumskolan i Dingle skulle få mat från Munkedals tätort (oklart vilket kök). 

Allégårdens kök skulle producera och leverera mat till skolorna i Munkedal och 

Centrumskolan i Dingle samt till äldreboendena Allegården och Ekebacken. 

Förskolorna i Munkedal har egna kök med undantag för Montessorigården och 

Älgen vilka får mat som leveraras från Allégården. 

I det fortsatta utredningsarbetet är utgångspunkten att kommunfullmäktiges beslut 

2011-01-27 § 1 omfattar även kostverksamheten och därmed tar över beslutet 2009- 

06-24 § 36. Det innebär att utredningen skall genomföras förutsättningslöst, det vill 

säga inga alternativ ska uteslutas från början. 



12

Sida 5 av 14 

Som underlag för utredningen används även kostchefens lägesrapport 2008-08-14. I 

rapporten redovisas ett antal nödvändiga kvalitetshöjande åtgärder. Några av dem har 

utförts till dags dato medan andra återstår. 

2012-03-02 överlämnades en delrapport avseende måltidsverksamheten i 

Hällevadsholm. Avsikten var att snabbt få in underlag för ytbedömning avseende om- 

och tillbyggnad av Hällevadsholms skola. Rapporten ska inte tolkas som ett beslut om en 

viss organisation av verksamheten i Hällevadsholm. Däremot kan vissa fakta tjäna som 

underlag i nu aktuell utredning. 

Uppdraget 

Uppdraget är att se över kommunens hela måltidsverksamhet, det vill säga 

organisationens utformning, både med avseende på bemanning och var och hur maten 

ska tillredas och serveras, samt återkomma med ett förslag till en samlad lösning, en 

framtida struktur utifrån de förutsättningar som gäller. Begreppet måltid har en vidare 

betydelse än enbart kosthållning eller kök. I begreppet inbegrips utöver tillagning och 

servering även till exempel upplevelsen av matro, dofter, trivsel och serveringslokalens 

utformning, alltså helheten. Förslaget påverkas starkt av vald struktur för barn- och 

utbildningsverksamheten och äldres boende. Alla ska ha mat, i vissa fall flera gånger 

under dygnet, varje dag på året. 

Organisation för uppdragets genomförande samt 

processen 

Styrgruppen har samlats ungefär en gång per månad. Styrgruppens uppgift har varit att 

göra vägledande ställningstaganden efter hand som utredningen fortskrider. 

Kostchef Eva-Karin Jansson har varit projektledare. Projektledaren har rapporterat till 

styrgruppen. Utredaren Lars-Erik Knutsson har biträtt projektledaren i arbetet. 

Vid behov har olika arbetsgrupper sammankallats. I första hand har behov av 

arbetsgrupper identifierats i utredningens andra del, om måltidsupplevelsen. 

Uppdragets mål och tidplan 

Målet är att kommunens samlade insatser i ett hållbart samhälle ska vara utformade 

utifrån brukarnas behov och förutsättningar. Kommunens organisation ska präglas av 

effektivitet, kvalitet, demokrati, arbetsglädje och minsta möjliga miljöpåverkan. Varje 

verksamhet, enhet och anställd ska på ett medvetet och kompetent sätt bidra till detta 

mål och denna helhet. 

Utredningen avseende måltidsverksamhetens organisering i hela kommunen (således 

inklusive Hällevadsholm) ska vara klar före årsskiftet 2012/2013. 

Vid styrgruppens möte 2012-06-27 preciserades uppdraget så till vida att utredningen 

skulle ha en inriktning mot att maten skulle tillagas och serveras så nära brukarna som 

möjligt, i princip på varje verksamhetsplats. De delar av 2009 års beslut som redan 

genomförts skall dock ligga fast. Översiktligt skulle dessutom ett alternativ utredas där 

produktionsekonomin lyftes fram, det vill säga hög kvalitet till så låg kostnad som 

möjligt. 

Utredningen avseende måltidsverksamhetens organisering behandlar hela kommunens 

kostverksamhet och behöver samordnas med bl.a. projekt Matglädje som bedrivs 

gemensamt av kost- och omsorgsverksamheten. Styrgruppen beslutade därför 2012-09- 

05 att förlänga utredningstiden med ett kvartal. Nytt slutdatum är nu 31 mars 2013. 



13

Munkedals kommun som livsmedelsföretag 

Sida 6 av 14 

I Sverige serveras varje dag upp emot 4,5 miljoner måltider inom vård, skola och 

omsorg. Detta betyder att den offentliga hushållssektors är nästan lika stor aktör som 

hela den privata. De regelverk och den lagstiftning som riktar sig mot 

måltidsverksamheter omfattar självfallet även den offentliga sektorn. Att ha 

grundläggande kännedom om ansvarsförhållanden och krav kopplat till säkerhet vid 

livsmedelshantering, är viktigt, inte minst för de förtroendevalda i den nämnd som 

ansvarar för måltidsverksamheten. 

Munkedals kommun är i lagstiftningens mening ett livsmedelsföretag och som sådant har 

kommunen ansvar för att uppfylla en rad bestämmelser i lagar, förordningar och 

föreskrifter. 

Ansvar 

En kommun bedriver ofta verksamhet i en rad livsmedelsanläggningar som till exempel 

restauranger, produktionsanläggningar och mottagningskök inom skola, sjukhus och 

äldreboenden, så även Munkedals kommun. Som livsmedelsföretagare har kommunen 

ansvar för att uppfylla en rad bestämmelser i lagar, förordningar och föreskrifter. Då det 

till exempel gäller en anläggning i ett 

livsmedelsföretag måste själva lokalen uppfylla 

vissa krav och varje verksam-het ska ha ett 

system för egenkontroll grundat på HACCPprinciperna 

(se definition i faktaruta till höger). 

Det är kommunstyrelsen i Munkedals kommun 

som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen 

uppfylls i de livsmedelsföretag som 

förvaltning driver. Enligt 6 kap 7 § kommunallagen (KL) ska varje nämnd se till att 

verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt 

samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Detta innebär att det ytterst är 

kommunstyrelsen som ansvarar för att verksamheten är laglig. Enligt samma paragraf i 

KL har kommunstyrelsen också ett ansvar för att internkontrollen är tillräcklig. 

Kommunstyrelsen har bland annat ett ansvar för att det finns egenkontrollsystem inom 

de livsmedelsverksamheter som styrelsen bedriver. 

Uppgifter, befogenheter och beslutanderätt kan och bör delegeras till anställda i 

verksamheten. Eftersom kommunstyrelsen i princip inte har med den praktiska delen av 

livsmedelshanteringen att göra är det särskilt viktigt att ha en klar uppgiftsfördelning 

mellan politiker och anställda. 

Kommunstyrelsen måste se till att ha en fungerande organisation där politiker och 

tjänstemän känner till både sina egna arbetsuppgifter och vilka uppgifter som åligger 

andra samt att var och en har kunskaper och resurser för att kunna sköta sina uppgifter. 

Eftersom kommunstyrelsen måste ha en fungerande internkontroll även om den 

delegerat beslutanderätten och ansvaret för utförandet av uppgifter till tjänstemän, är 

det viktigt att det offentliga livsmedelsföretaget följer upp verksamheten. Exempel på 

uppgifter som tjänstemännen kan utföra och som ligger till grund för nämndens 

uppföljning är: 

› upprätta system för egenkontroll 

› upprätta skriftliga rutiner i egenkontrollen 

› mandat att ändra rutiner 

› upprätta HACCP-plan 

› genomföra internrevision 

› upprättande av utbildningsplan 

› ansvara för genomförandet av utbildningsplan 

HACCP (Hazard Analysis and Critical Control 

Points, faroanalys och kritiska styrpunkter) är 

ett styrsystem som används i 

livsmedelsproduktionen för att garantera 

säkerheten i livsmedel genom styrning av de 

biologiska, kemiska och fysikaliska faror som 

riskerar hälsan, alltifrån livsmedlens råvaror 

till livsmedelstillverkning, distribution och 

försäljning. HACCP-systemet är en del av 

systemet för egenkontroll i livsmedelslokaler 

I 29 § livsmedelslagen (2006:804) finns en straffbestämmelse som stadgar att den som 

med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot vissa angivna paragrafer i lagen, föreskrifter 



14

Sida 7 av 14 

eller i EG-bestämmelser kan dömas till böter. I princip kan alla i en kommunal 

livsmedelsverksamhet från nämndordföranden och ledamöterna till personalen i köket 

dömas för brott mot livsmedelslagen. 

Oklarheter gällande delegering och ansvarsfördelning medför att det straffrättsliga 

ansvaret kan komma att utkrävas på en högre nivå i beslutskedjan eller att det faller 

tillbaka på nämndledamöterna. 

Lokalernas utformning 

Lokaler, inredning och utrustning måste vara utformade så att god livsmedels-hygien 

möjliggörs och måste därför anpassas efter verksamhetens omfattning och art. Antal 

portioner som tillagas, serveras eller distribueras, aktuella konsument-grupper, antalet 

maträtter, råvarors kvalitet etc. är exempel på faktorer som bestämmer lokalernas 

planering, utformning, konstruktion, placering och storlek. Utformning och planering 

måste vara sådan att skydd mot kontaminering mellan och under olika moment 

upprätthålls. 

I syfte att tydliggöra vilka krav som ställs på kommunen som livsmedelsföretagare 

lämnas här nedan några exempel. 

Lokalens utformning kan få konsekvenser för faroanalysen (HACCP) och val av 

förebyggande åtgärder. Till exempel får en helt öppen planlösning i en förskola, där 

”kök” och lekrum är ett och samma rum, konsekvenser för vilken 

livsmedelshantering som kan genomföras på ett hygieniskt sätt. En sådan 

planlösning/verksamhet innebär till exempel att alla som vistas i rummet omfattas 

av kraven på personlig hygien när livsmedel hanteras. 

För att kunna upprätthålla bra hygien måste lokal, inredning och utrustning vara 

möjlig att rengöra och underhålla. Kontamination och ansamling av smuts ska 

förhindras. Ett kök ska ha ett skalskydd utformat så att skadedjur som till exempel 

råttor och möss inte kan ta sig in i lokalen. Det ska inte heller finnas svåråtkomliga 

skrymslen, sprickor och ojämna ytor som kan utgöra gömställe för skadedjur. 

Det ska finnas erforderligt antal lämpligt placerade och utformade handtvätt-ställ. 

Varje handtvättställ ska ha varmt och kallt rinnande vatten, material för 

handtvättning och för hygienisk torkning. Utrustning för sköljning av livsmedel ska 

när så är nödvändigt vara skilt från anordningar för handtvätt. Handtvättsmöjligheter 

ska finnas i nära anslutning till varje beredningsutrymme där 

oförpackade livsmedel hanteras. 

Vid varumottagning krävs som grundregel ett tillräckligt stort utrymme där 

livsmedel kan mottas, kontrolleras och avemballeras, uppackas etc. innan de 

placeras i förvaringsutrymmen eller tas in i beredningsutrymmen. Detta för att 

undvika att orent material (till exempel transportpallar, ytteremballage) kontaminerar 

livsmedel och nedsmutsar lokalen. 

I varmkök ska åtgärder vidtas för att minimera tillväxt av mikroorganismer, bildning 

av gifter eller kontaminering av livsmedlen. SKL:s tolkning av hur 

livsmedelsföretagaren kan agera för att nå målen i lagstiftningen är att utrymmet 

förses lämpligen med 

o värmeenheter såsom kokgryta/ugn/spis/stekbord, mikrovågsugn, värmeri 

o avställningsytor 

o arbetsbänk, arbetsbänk med ho 

o skilda kylenheter med termometrar för oförpackade livsmedel såsom kött, 

grönsaker, fisk, mejerivaror, färdiga produkter. 

Fordon och/eller containrar som används för transport av livsmedel ska hållas rena 

och i gott skick för att skydda livsmedlen mot kontaminering och ska, när det är 

nödvändigt, vara utformade och konstruerade på ett sådant sätt att erforderlig 



15

engöring och/eller desinficeringg 

är möjlig. 

Om fordon 

och/eller containrar r har 

använts föör 

transport t av annat än livsmedel 

eller för transport aav 

olika livs smedel ska 

de rengöraas 

grundligt 

mellan traansporterna 

för att un ndvika riskeen 

för kontaminering. 

När det ärr 

nödvändig gt ska de foordon 

och/e eller contain nrar som används 

för att 

transporteera 

livsmedel 

kunna håålla 

livsmed dlen vid rät tt temperattur 

och gör ra det 

möjligt attt 

kontrollera 

att tempeeraturen 

hå ålls. 

Ovannstående 

teext 

om Ansvar 

och Lokkalernas 

ut tformning är ä hämtadee 

ur skriften n Handbok 

för säker 

mat innom 

vård, skola och oomsorg, 

utg given av SK KL. 

Som framgår är 

verksamh heten starkkt 

omgärdad d av lagstif ftning som ställer stor ra krav på 

såväl 

politiker ssom 

anställda. 

Att harr 

tydliga grä änsdragningar 

för anssvaret 

är viktigt 

likväl 

som att tillhanddahålla 

ändamålsenligga 

lokaler, utrustning u och o inredniing. 

Mat- 

och mmåltids 

svision fför 

Mun nkedal kommuun 

I försslag 

till kosstpolicy 

för Munkedalss 

kommun har h visionen 

för måltiddsverksamheten 

uttryyckts 

på följjande 

sätt: 

”Vi vvill 

erbjudda 

våra ma atgäster goda, 

närin ngsriktiga och lustfyyllda 

måltider 

som 

lagaas 

och servveras 

av kunnig k ochh 

servicein nriktad personal. 

Maaten 

skall vara 

lagaad 

från råvvaror 

som bidrar tilll 

hållbar utveckling. 

.” 

Visioonen 

ska geenomsyra 

hela h verksamheten 

och 

vara styrande 

framfför 

allt vad avser 

måltidsupplevelsen. 

Komm munfullmäkktige 

tar stä ällning till visionen v i saamband 

me ed att 

kostppolicyn 

behhandlas. 

Dell 

1: Målltidsver 

rksamhhetens 

struktu s r 

Utreddningens 

föörsta 

del ut tgår från sttyrgruppens 

s uppfattnin ng om var maten ska 

produceras, 

hur 

den ska distribueras 

d s och var de en ska serv veras. 

Sid da 8 av 144 

455 80 MUNKEDDAL 

• Telefon 

växel 0524-180 

00 • Faax 

0524-181 74 7 • www.munkedal.se 

• munkedal.ko ommun@munnkedal.se 

Bankgiro 

549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 

221 

20 00-1330 0 

16

Daggens 

kökksstruktu 

ur 

Som komplemeent 

till ovan nstående biild 

bör näm mnas att full lmäktige beeslutat 

att lägga ned 

skolaan 

i Fisketoorp 

från och h med skolååret 

2013/2 2014. Därm med försvinner 

självfallet 

även 

kökeet. 

Nedaan 

lämnas mmer 

detalje erad informmation 

om respektive r 

kök: k 

Munnkedals 

tättort 

Kunggshöjdens 

ffsk 

Barnnkullens 

fskk 

L:a FFoss 

fsk 

Önneebacka 

fsk 

Solbaackens 

fsk 

Älgens 

fsk 

Monttessorigården 

Kunggsmarksskoolan 

Munkkedalsskolaan 

Brukksskolan 

Alléggården 

Ekebbacken 

Allékköket 

har också 

utskic ck till Centrrum 

(social dagverksamhet) 

och Brudås (da aglig 

verksamhet). 

Svarrteborg 

Dingle 

fsk 

Tillagningskök. 





Serveringsskök. 

Leverans 

från Alléköket. 


Leverans 


Mottagninggskök. 

Leve erans från Alléköket. A 

Äter lunch i Kungsma arksskolans matsal. 

Mottagninggskök. 

Leve erans från Alléköket. A 

Maten lagaas 

i Alléköke et. 


Leverans 



Sid da 9 av 144 


• Telefon 

växel 0524-180 

00 • Faax 



Bankgiro 


221 

20 00-1330 0 

17

Sida 10 av 14 

Hjulet (Dingle fsk) Serveringskök. Leverans från Hällevadsholmsskolans kök. 

Brandbilen (Dingle fsk) Äter lunch i Centrumskolans matsal. 

Hällevadsholms fsk Serveringskök. Leverans från Hällevadsholmsskolans kök. 

Hällevadsholmsskolan Tillagningskök. 

Centrumskolan Mottagningskök. Leverans från H-holmsskolans kök. 

Vässjegården Tillagningskök. 

Dinglegården Mottagningskök. Leverans från Vässjegården. 

Sörbygden 

Hedekas fsk Tillagningskök. 

Katthult (Hedekas fsk) Serveringskök. Leverans från Hedekas fsk. 

Fisketorps skola Tillagningskök. 

Hedekas skola Äter lunch i Sörbygårdens matsal. 

Sörbygården Tillagningskök. 

Definitioner: 

Tillagningskök Lagar all mat och till egna verksamheten och eventuellt till andra. 

Mottagningskök Tar emot färdiglagad mat men kokar själv potatis, ris, pasta mm och skär till 

grönsakerna. 

Serveringskök Får komplett måltid färdiga att serveras. 

Åtgärdslista över kommunens olika kök 

Sektorn för samhällsbyggnad har utifrån hittills fattade beslut och påtalade brister gjort 

en bedömning av nödvändig upprustning av olika kök samt en prioriteringsordning dem 

emellan. Som framgår rör det sig om investeringar i intervallet 4,7 mkr till 6,3 mkr 

avseende Centrumskolan (prioritet 1), beroende på vilket alternativ som väljs, samt 

Vässjegården 0,7 mkr (prioritet 2). Därtill kommer påverkan på hyresnivån avseende 

köksinvesteringar i Sörbygården (prioritet 1) samt Dinglegården (prioritet 2). 

Med prioritet 1 respektive 2 avses att åtgärder bör vidtagas omgående respektive snarast 

möjligt, antingen beroende på förslitning, kapacitetsbrist eller av arbetsmiljöskäl. 

Åtgärdade 

eller 

beslutade 

Behöver 

åtgärdas 

Fastighet År Typ av 

kök 

Byggnadsåtgärd Kostnad Prio Anm 

Hedekas fsk 2004 tillagn om/tillbyggn Ca 1,6 mkr 

Allegården 2006 tillagn om/tillbyggn Ca 9,0 mkr 

Kungsmarksskolan 2011 mottagn om/tillbyggn Ca 3,2 mkr 

Önnebacka fsk 2011 tillagn nybyggn Ca 2,5 mkr 

Bruksskolan 2012 mottagn ombyggn Ca 3,5 mkr 

Hällevadsholms 

skola 

2013 tillagn nybyggn 

Centrumskolan, 

Alternativ 1 

tillagn om/tillbyggn 6,3 mkr 1 

Centrumskolan, 

Alternativ 2 

mottagn ombyggn 4,7 mkr 1 

Vässjegården tillagn ombyggn 0,7 mkr 2 

Vässjegården mottagn ombyggn 0,5 2 

Dingle fsk, tillagn om/tillbyggn 0,6 mkr 3 oförändr 



18

Läggs ner 

Behöver 

åtgärdas 

Sida 11 av 14 

Alternativ 1 antal avd 

Dingle fsk, 

mottagn ombyggn 0,6 mkr 3 oförändr 

Alternativ 2 

antal avd 

Dingle fsk, 

tillagn om/tillbyggn 7,2 mkr 3 två nya 

Alternativ 3 

avd 

Kungshöjdens fsk tillagn om/ nybyggn 4,7 mkr 4 oförändr 

Alternativ 1 

antal avd 

Kungshöjdens fsk mottagn ombyggn 1,0 4 oförändr 

Alternativ 2 

antal avd 

Kungshöjdens fsk tillagn om/ nybyggn 6,3 mkr 4 två nya 

Alternativ 3 

avd 

Lilla Foss fsk 

Alternativ 1 

tillagn ombyggn 0,5 mkr 5 oförändr 

Lilla Foss fsk 

Alternativ 2 

mottagn ombyggn 0,5 5 oförändr 

Fisketorps skola kommunal 

fastighet 

Barnkullens fsk kommunal 

fastighet 

Älgens fsk Hyresgäst 

Solbackens fsk Hyresgäst 

Sörbygården tillagn Hyra 1 Hyresgäst 

Dinglegården tillagn Hyra 2 Hyresgäst 

Översyn av förskole- respektive vård- och omsorgsverksamheten 

För närvarande pågår en översyn av kommunens förskolekverksamhet enligt beslut i 

kommunfullmäktige 2012-02-09 § 6, bland annat med avseende på var verksamheten 

ska bedrivas och behovet av nya avdelningar. Det bör därför understrykas att 

måltidsutredningen arbetar med antagandet att Barnkullens och Älgens förskolor samt 

Montessoriförskolan i Munkedal läggs ned, vilket är i enlighet med den inriktning som 

beslutats av kommunfullmäktige. Skulle avdelningarna ändå bli kvar är utgångspunkten 

att kosthållningen fortsätter som idag (se ovan under Dagens köksstruktur). 

Verksamheten i Hjulets och Brandbilens förskoleavdelningar i Dingle kan också komma 

att flyttas eller läggas ner. Översynen av förskoleverksamheten har emellertid inte 

kommit så långt att det går att göra några antaganden beträffande dessa förskolor. 

Dessutom har kommunfullmäktige inte uttryckt någon uppfattning om dessa i sitt 

inriktningsbeslut. Måltidsutredningen utgår därför från situationen så som den ser ut 

idag. 

På motsvarande sätt som för förskoleverksamheten ses strukturen inom kommunens 

vård- och omsorgsboenden över. Denna översyn kan komma att leda fram till 

förändringar som även påverkar måltidsverksamheten. Utredningsarbetet har nyligen 

påbörjats. 

Att båda dessa verksamheter ses över parallellt med måltidsutredningen är självfallet 

inte optimalt men likafullt ett faktum som styrgruppen får förhålla sig till. Det innebär att 

verkställigheten av de förslag som lämnas i måltidsutredningen får avvakta om det är 

oklart vad som kommer att hända med den förskole- respektive 

äldreomsorgsverksamhet som berörs. 



19

Av sstyrgrupppen 

föro ordad kööksstrukt 

tur 

Med detta antagande 

förordar 

styrgrruppen 

följa ande köksstruktur: 

Sida a 12 av 144 

Som framgår tillkommer 

ytterligare y ttvå 

tillagnin ngskök i förhållande 

till 

hur det ser s ut 

idag. . Dessa bådda 

kök, i Di inglegårdenn 

respektive 

Centrumskolan 

bedöms 

inte fu ungera 

tillfreedsställande 

utan kom mpletterandde 

investeringar. 

Båda a köken är i stort beho ov av 

upprrustning 

förr 

att klara dagens d kravv 

på livsme edelshanter ring samt uur 

arbetsmiljösynppunkt. 

Alteernativ 

kköksstruktur 

På uppdrag 

av styrgruppe en har en allternativ 

kö öksstruktur bedömts uur 

invessteringssynnpunkt. 

Alte ernativet innnebär 

att de d delar av 2009 års bbeslutade 

kökssstruktur 

soom 

redan genomförts 

kvarstår. I övrigt ska dock tillagningen 

ske e samlat till 

färree 

kök. I denn 

alternativa 

köksstrukkturen 

före eslås Alléköket 

få en bbetydligt 

stö örre 

uppggift 

än hittills, 

ett cent tralkök. Tottalt 

skulle cirka c 1500 portioner kkomma 

att tillagas 

dagliigen 

där. Strukturen 

presenteras 

p s i nedanstå ående bild: 


• Telefon 

växel 0524-180 

00 • Faax 



Bankgiro 


221 

20 00-1330 0 

20

Särrskilda 

konsek kvensbeeskrivningar 

Sida a 13 av 144 

Ekoonomi 

Inomm 

ramen för 

måltidsutredningen 

bedöms en nbart konse ekvenserna av de högs st 

priorriterade 

åtggärderna, 

prioritet p 1 ooch 

2. Priori itet 3-5 ligg ger längre ffram 

i tiden n och kan 

avvaakta 

resultaatet 

av pågå ående utredningar 

ino om förskole e- och 

äldreeomsorgsveerksamhete 

en. 

Investeringarnaas 

effekt på å årskostnaaden 

har i samtliga s fall 

utgått fråån 

en avskr rivningstid 

på 20 

år samt een 

internränta 

på 3 % %. Den bedö ömda årsko ostnaden avvser 

år 1 av 

invessteringens 

livslängd. Investering 

I garnas storl lek bygger i vissa fall på mycket 

översiktliga 

beddömningar 

(Dinglegårrden). 

Av sstyrgruppeen 

förorda ad köksstruktur 

Om- och tillbygggnad 

av Ce entrumskollans 

kök till 

ett tillagningskök 

bedöms 

kosta a 6, 3 mkr 

(ökad 

årskostnaad 

500 tkr) ). Vässjegården 

bedöm ms behöva rustas uppp 

för 0,7 m kr, vilket 

ger een 

ökad årsskostnad 

på å 60 tkr. Ökad 

årshyreskostnad 

för upprusttning 

av 

Dinglegårdens 

kök bedöm ms översiktliigt 

uppgå till 

140 tkr (räknat ( efteer 

ett 

upprrustningsbeehov 

på 1 mkr). m 

Förändringarna 

beträffand de Centrummskolans 

res spektive Di inglegårdenns 

kök bedö öms inte 

påveerka 

behoveet 

av perso onal. Motsvaarande 

bed dömning gö örs beträffande 

Vässje egårdens 

kök. 

I dett 

av styrgruuppen 

föror rdade alternnativet 

min nskar behov vet av transsporter 

någ got. 

Transporterna 

ssköts 

idag av a vaktmässtare 

inom skolan varför 

förändrringen 

inte påverkar 

måltidsverksammhetens 

kos stnadsbild. Eventuella a sparmöjlig gheter och storleken av a dessa 

inomm 

skolan har 

inte bedö ömts. 

Alternativ 

kökksstruktur 

r 

Den alternativaa 

köksstrukturen 

(färree 

tillagningskök) 

mins skar kommuunens 

beho ov av 

invessteringar 

i köken men n ökar samttidigt 

transporterkostn 

naden. Öveersiktligt 

be edöms 


• Telefon 

växel 0524-180 

00 • Faax 



Bankgiro 


221 

20 00-1330 0 

21

transportkostnaderna öka med 500 tkr per år. Bedömningen är gjord utifrån vad 

måltidsverksamheten idag betalar till räddningstjänsten för transport av mat. 

Även om den alternativa köksstrukturen genomförs måste investeringar ske i 

Centrumskolan i Dingle samt Vässjegården, totalt bedömda till 5,2 mkr. 

Årskostnadsökningen blir då cirka 410 tkr. 

Sida 14 av 14 

Den alternativa köksstrukturen får även konsekvenser på personalsidan. I viss mån 

måste personal omplaceras till Alléköket men netto bedöms ändå en besparing på 

personal kunna ske på upp emot 1,0 tjänst. Bedöms besparing 400 tkr. 

Beroende på vilka slutsatser utredningen om den framtida förskoleverksamheten 

kommer fram till kan ytterligare effektiviseringar på personalsidan sannolikt göras. 

Storleken av dessa besparingar går emellertid inte att bedöma nu. Utredningen har i det 

avseendet inte kommit tillräckligt långt. 

Sammanfattning av kostnadsförändringarna: 

Förändrad årskostnad (tkr) Av styrgruppen 

förordat 

alternativ 

Alternativ 

med 

centralkök 

Ökad lokalhyreskostnad 560 410 

Ökad externhyreskostnad 140 

Ökad/minskad transportkostnad 0 500 

Personal 0 -400 

Total effekt 700 510 

Miljö 

Om de förslag som lämnas i utredningen genomförs innebär det förbättringar ur 

arbetsmiljösynpunkt inklusive höjd hygienstandard. Det är också sannolikt att ny 

utrustning i köket innebär lägre energiförburkning. 

Miljöeffekterna på transportsidan är svårbedömda. Centralköksalternativet medför ökade 

transporter av färdiglagad mat men rimligen minskat behov av transporter av råvaror till 

olika kök. Det av styrgruppen förordade alternativet får på samma sätt effekter i båda 

riktningarna. Sannolikt skiljer sig de båda alternativen inte väsentligt åt vad gäller 

effekter på miljön orsakade av transporter. 

Folkhälsa 

Ingen kommentar. Folkhälsoaspekten tas upp i utredningens andra del, vilken 

presenteras senare. 

Facklig samverkan enligt FAS 

Facklig samverkan kommer att ske enligt det regelverk som finns i kommunen. 

Eva-Karin Jansson 

Kostchef Lars-Erik Knutsson 

Utredare 



22

KOMMUNFULLMÄKTIGE TJÄNSTESKRIVELSE 

sida 1 

2012-12-05 Dnr: KS 2011-35 

Fadderpolitiker för geografiska områden i Munkedal - 

kommundelsfaddrar 

Kommunstyrelsen utredde under år 2011 frågan om fadderpolitiker (bygdefaddrar, 

skolfadderpolitiker och förtroenderåd inom omsorgen). Kommunstyrelsen föreslog 

2011-06-14 § 103 att ansvaret för bygdefadderpolitiker skulle övertas av 

kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade 2011-06-30 § 36 att bifalla 

förslaget. Beredningen för samhällsdialog har utrett hur fadderverksamheten ska 

vara organiserad och överlämnar här sitt förslag. 

Ändrade förutsättningar 

Beredningen för samhällsdialog konstaterar att samhällsföreningar eller lokala 

utvecklingsgrupper inte längre finns på samma sätt i alla kommunens delar. 

Beredningen har följt utvecklingen kring fiberföreningarna i kommunen och har 

funnit att det i detta arbete finns ett kraftfullt engagemang hos många personer. 

För att undersöka hur man från fullmäktiges sida kan fånga upp och stärka detta 

engagemang deltog representanter för beredningen våren 2012 vid en träff för 

både fiberföreningar och lokala utvecklingsgrupper/samhällsföreningar. 

Geografisk organisering 

Beredningen sammanträdde 2012-10-16 och diskuterade, utifrån vårens 

sammankomst, hur man med hänsyn till de delvis nya förutsättningarna ska 

organisera fadderverksamheten. Då samhällsengagemanget i de olika 

kommundelarna kanaliseras på olika sätt anser beredningen att faddrarna inte 

längre ska vara knutna till en viss förening. Istället föreslås att faddrarna kopplas 

till geografiska områden och att man inom området ska finna samarbete och föra 

dialog med medborgare i olika typer av organisationer t.ex. föreningar, näringsliv 

och intressegrupper. 

Beredningen identifierar nio områden (kommundelar) i Munkedals kommun: 

Sörbygden Håby 

Valbo-Ryr Dingle 

Saltkällan Hällevadsholm 

Tungenäset Bärfendal 

Munkedals tätort 

Fadderverksamhetens syfte, uppdrag och återkoppling 

Syftet med fadderverksamheten är att tillskapa en öppen, rak och ömsesidig 

kommunikation med medborgarna. Faddern ska stödja föreningen i dess kontakter 

med kommunen för att underlätta arbetet i den lokala föreningen. 

I fadderns uppdrag ingår att återföra resultatet av sitt uppdrag till beredningen för 

samhällsdialog. 

Inledande möten våren 2013 

Vidare föreslås att fadderpolitikerna, i samverkan med kommunförvaltningen, 

inbjuder till inledande möten i respektive område under våren 2013. Inbjudan bör 

ske genom annonsering i ortstidningar och direkt till aktiva i organisationer utifrån 

kommunens register. 



24

Arvodering 

sida 2 

De personer som väljs till faddrar är berättigade till arvode och övriga ersättningar 

enligt kommunens regler för arvoden och ersättningar motsvarande två heldagar 

per år. För att arvode ska utbetalas krävs att dokumentation från aktiviteterna 

inlämnas till kommunkansliet. Dokumentationen ska innehålla tid och plats för 

aktiviteten, vilka som deltog, samt en sammanfattning av vad som avhandlades. 

Beredningens förslag till beslut 

• Kommunfullmäktige beslutar att fadderverksamheten ska organiseras utifrån 

de nio områdena, och enligt beskrivet syfte ovan, 

• Kommunfullmäktige beslutar att tre faddrar ska utses per område, 

• Kommunfullmäktige beslutar att verksamheten ska benämnas 

kommundelsfaddrar, 

• Kommunfullmäktige beslutar att ge följande rekommendationer vid 

nomineringar: 

- fadderpolitiker bör utses bland fullmäktiges ledamöter och ersättare, 

- man bör sträva efter att välja personer som i övrigt har få förtroendeuppdrag i 

kommunen, 

- fadderpolitiker bör inte vara bosatta i det område man verkar som fadder. 

• Kommunfullmäktige beslutar att fadderpolitikerna ska bjuda in till inledande 

möten i respektive område under våren 2013 och att därefter organiserade 

träffar bör anordnas två gånger per år. 

• Kommunfullmäktige beslutar att de personer som väljs till faddrar ska vara 

berättigade till arvode och övriga ersättningar enligt kommunens regler för 

arvoden och ersättningar motsvarande två heldagar per år, under 

förutsättning att erforderlig dokumentation inlämnas. 

Rolf Berg (s) 

Ordförande, Beredningen för samhällsdialog 

Markus Hurtig 

Kommunsekreterare 



25

KOMMUNSTYRELSEN 

2012-12-04 Dnr: KS 2011-239 

TJÄNSTESKRIVELSE 

Tilläggsanslag för kommunstyrelsen för aktualisering av 

kommunens översiktsplan 2010 

Aktualisering av översiktsplan, process och kostnader 

Kommunfullmäktige beslutade 2012-04-26 att uppdra åt kommunstyrelsen att 

omarbeta vindbruksplanen så att områdena H1, H2, I, P och C tas bort. Vidare skall 

skrivningen ”Vindkraftsverksägare rekommenderas att årligen avsätta viss procent 

av verkets bruttointäkt till den lokala bygdeföreningen/samhällsföreningen eller 

motsvarande förening. Avsättningen bör villkoras med att pengarna bör användas 

för lokala utvecklingsprojekt” föras in. Kommunfullmäktige beslutade också att 

översiktsplanen 2010 skall aktualiseras, samt att det ska företas en översyn av 

enskilda verks etablering på enskilda fastigheter. 

Ett förslag är att arbetet med översynen av översiktsplanen bedrivs så att 

kommunfullmäktige kan anta den nya översiktsplanen i juni 2014. Det blir då en ny 

översiktsplan som heter 2014 och blir gällande i fyra år. 

Det krävs ca ett års arbete med denna process där samråd och utställning skall 

hållas med två månaders förfarande vid varje tillfälle. 

Att göra en justering, revidering och komplettering av gällande översiktsplan 2010, 

där man försöker att hålla nere omfattningen så gått det går, men ändå får med 

det som erfordras kommer att kosta ca 500 000 kr. Dessa pengar finns inte i 2012 

eller 2013 års driftbudget för planläggning. 

Om medel anslås enligt anternativ A kan planarbetet starta omgående. 

Ekonomiska konsekvenser 

Kommunens senaste skatteprognoser visar mycket försvagade belopp för 2013 

vilket innebär att det budgeterade resultatet på 500 tkr redan är förbrukat. Därför 

är ekonomienhetens bedömning att det inte finns utrymme att bevilja utökade 

ramar för 2013. 

Särskilda konsekvensbeskrivningar 

1. Ekonomi 

Se ovan 

2. Miljö 

Miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram för den nya översiktsplanen. 

3 Folkhälsa 

Den fysiska planeringen påverkar människornas folkhälsa indirekt. 

Förvaltningens bedömning 

En aktualisering av kommunens översiktplan är angelägen. Satsningen bör dock 

ställas i relation till kommunens nuvarande ekonomiska situation och 

prognostiserade försvagning beskriven ovan. 

Med anledning av detta beskriver förvaltningen två alternativa förslag till beslut. 

455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.se 


29


Alternativ A 

- Kommunfullmäktige beslutar att anslå tillfälligt ökad ram för översynen av 

gällande översiktsplan 2010 med 250 000 kr för 2013 och 250 000 kr för 

2014. Ramökningen finansieras 2013 genom att ianspråkta motsvarande 

belopp av det budgeterade resultatet. 

Alternativ B 

- Kommunfullmäktige medger inte att Kommunstyrelsen får något tillfälligt 

tilläggsanslag på 250 tkr för 2013. 

- Kommunfullmäktige ger Kommunstyrelsen i uppdrag att bereda möjligheterna 

till tillfälligt tilläggsanslag på 250 tkr för budget 2014. 

Ronny Larsson Hans Clausen 

Fysisk planerare Ekonomichef 

Kultur- och tillväxtenheten Ekonomienheten 

Lars-Göran Berg 

Kommunchef 

455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.komun@munkedal.se 


30

KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE 

Policy för markavtal 

sida 1 

2012-12-10 Dnr: KS 

Kommunstyrelsen har 2012-08-08 § 103 beslutat uppdra åt förvaltningen att ta 

fram en policy för avgifter i samband med markavtal. 

Förvaltningen lämnade i en tjänsteskrivelse följande förslag: 

- Ingen särskild avgift tas ut när köpeavtal tecknas. 

- Avgift tas ut när köpeavtal el motsvarande förlängs. Avgiften uppgår till 

25000 kr per avtal. 

- Avgift tas ut när optionsavtal tecknas och förlängs. Avgiften uppgår till 

25000 kr per avtal. 

Kommunstyrelsen beslutade 2012-10-03 § 127 att föreslå att summan ska vara 

50000 kr per avtal, i övrigt enligt ovan. 

Kommunfullmäktige beslutade 2012-10-25 § 66 att återremittera ärendet med 

uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram förslag till policy för avgifter vid 

markavtal där avgiften står i proportion till värdet och antalet förlängningar av 

avtalet. 

Vid försäljning av mark upprättas ett köpeavtal, där tillträde, byggnadsskyldighet, 

pris och handpeng mm regleras. Om byggnadsskyldigheten uppfylls inom angiven 

tid fullföljs köpet och ett köpebrev upprättas. Genomförs inte köpet återbetalas inte 

handpengen. 

Optionsavtal om köp upprättas i samband med att tex ett köp genomförs och det 

kan bli aktuellt med ytterligare utbyggnad inom viss tid. Antingen vill kommunen 

inte sälja all mark eftersom osäkerheten är stor om genomförandet eller är 

företaget osäkert om framtiden. 

Förlängning av såväl köpeavtal som optionsavtal kan bli aktuellt och prövas efter 

ansökan från köparen av kommunstyrelsen (alt delegat vid fastställda priser). 

Oftast innebär prövningen ändrad giltighetstid men i övrigt oförändrade villkor. 

Procentsiffran nedan räknas på avtalad köpesumma. 

Köpesumma 

tkr 

Förlängn 1 Förlängn 2 Förlängn 3 Förlängn 4- 

- 500 4% 5% 6% 7% 

501- 1000 4% 5% 6% 7% 

1001-2000 3% 4% 5% 6% 

2001- 3% 4% 5% 6% 

Exempel på avgifter: 

400 tkr – 1:a 16 tkr, 2:a 20 tkr, 3:e 24 tkr, 4:e 28 tkr 



33

800 tkr – 1:a 32 tkr, 2:a 40 tkr, 3:e 48 tkr, 4:e 56 tkr 

1500 tkr – 1:a 45 tkr, 2:a 60 tkr, 3:e 75 tkr, 4:e 90 tkr 

2800 tkr – 1:a 84 tkr, 2:a 112 tkr, 3:e 140 tkr, 4:e 168 tkr 


1. Ekonomi 

Ny intäkt, kompenserar kostnader för upprättande av avtal. 

2. Miljö 

Ingen påverkan 

3. Folkhälsa 


4. Facklig samverkan enligt FAS 

Inte aktuellt 


Kommunfullmäktige beslutar att 

- Ingen särskild avgift tas ut när köpeavtal tecknas. 

sida 2 

- Avgift tas ut när köpeavtal, optionsavtal el motsvarande förlängs. Avgiften 

framgår av tabell: 

Procentsiffran nedan räknas på avtalad köpesumma. 

Köpesumma 

tkr 

Förlängn 1 Förlängn 2 Förlängn 3 Förlängn 4- 

- 500 4% 5% 6% 7% 

501- 1000 4% 5% 6% 7% 

1001-2000 3% 4% 5% 6% 

2001- 3% 4% 5% 6% 

Mats Tillander Lars-Göran Berg 

Samhällsbyggnadschef Kommunchef 



34


sida 1 

2013-01-23 Dnr: KS 2012-352 

Svar på motion från Gunilla Segelod (fp), Hans- 

Joakim Isenheim (mp) och Ove Göransson (v) om 

inrättande av utskott till kommunstyrelsen 

Gunilla Segelod (fp), Hans-Joakim Isenheim (mp) och Ove Göransson (v) har 2012- 

10-09 inkommit med motion om att fullmäktige ska uppdra åt kommunstyrelsen att 

inrätta ett utskott för barn och utbildningsfrågor och ett utskott för omsorgsfrågor. 

Förslaget motiveras med att de politiskt ansvariga måste få större kunskaper inom 

de olika områdena. Med den mängd frågor som skall beredas och avgöras i 

kommunstyrelsen finns ingen möjlighet till någon fördjupning. Detta kan endast 

avhjälpas om en mindre grupp politiker får tid till närmare kontakt med 

verksamheterna. Dessa kan i sin tur informera kommunstyrelsen. 

Allmänt om utskott 

Termen utskott har reserverats för organ som består av förtroendevalda som ska 

väljas bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Nämnderna kan själva tillsätta 

de nämndberedningar som behövs. Sådana beredningar kan bestå både av 

förtroendevalda och anställda. 

Kommunallagen anger att fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller 

flera utskott. Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv 

bestämma att utskott ska finnas. Detta innebär att om fullmäktige i reglementet 

beslutat om att en nämnd skall ha ett eller flera utskott kan nämnden inte avskaffa 

ett sådant utskott eller bestämma om att inrätta ytterligare utskott. 

Kommunfullmäktige har i kommunstyrelsens reglemente fastlagt att det inom 

kommunstyrelsen ska finnas ett utskott för handläggning av ärenden som 

innefattar myndighetsutövning inom främst socialtjänst, stöd och service till 

personer med funktionshinder och inom barn- och utbildningsverksamheten. 

Utskottet ska bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare. (”Myndighetsutskottet”) 

I reglementet har också skrivits in att kommunstyrelsen kan vid behov inrätta 

ytterligare utskott. 

Kommunstyrelsen har med stöd av detta beslutat att förutom myndighetsutskottet 

inrätta ett personalutskott. 

Inrättande av ytterligare utskott till kommunstyrelsen 

I motionen föreslås att fullmäktige ska uppdra åt kommunstyrelsen att inrätta två 

utskott. Detta förfaringssätt skulle möjligen kunna fungera, men tydligare bör bli 

om fullmäktige antingen beslutar att kommunstyrelsen ska ha vissa ytterligare 

utskott (det kan då föras in i regelmentet) eller beslutar att rekommendera 

kommunstyrelsen att inrätta vissa utskott och att kommunstyrelsen enligt 

bemyndigande ovan fattar beslutet. 

Utskotts sammansättning, befogenheter och arbetsformer 

Ett utskott kan fungera på olika sätt. Det kan vara i rent beredande syfte, det kan 

ges rätt att fatta beslut på delegation av nämnden, eller en kombination. Eventuell 

beslutanderätt regleras i delegationsordningen. 



39

sida 2 

Utskottens sammanträden bör ha samma frekvens som kommunstyrelsen och vara 

samordnade med dessa för att ärendeprocessen ska vara effektiv. Det innebär 

omkring elva utskottssammanträden per år. 

Kommunstyrelsens ordförandes förslag 

Kommunstyrelsens ordförande föreslår att ett nytt utskott inrättas att hantera 

välfärdsfrågorna, dvs för verksamheten inom välfärdssektorn, med områdena Barn 

och utbildning, Vård och omsorg samt område Stöd. (Myndighetsutskottets område 

ska vara oförändrat). Förslaget är att utskottet ska ha sju ledamöter. 

Anledningen till att endast ett utskott föreslås är att kommunstyrelsen bör kunna 

pröva arbetssättet, utvärdera och om det bedöms finnas behov, inrätta ytterligare 

utskott eller avskaffa utskottet. 

Förvaltningens bedömning 

Förvaltningen lämnar inget eget förslag i sakfrågan. 

Som ovan beskrivits finns dock två alternativa tillvägagångssätt vid inrättandet: 

Antingen fattar kommunfullmäktige beslut om att kommunstyrelsen ska inrätta 

utskottet, eller så kan kommunstyrelsen självt göra det. Båda alternativ är formellt 

gångbara, men med tanke på ordförandens resonemang om att det bör ses som att 

pröva ett nytt arbetssätt, kan det ge större flexibilitet om avgörandet läggs hos 

kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan då enklare göra anpassningar av 

utskottsorganisationen. Kommunstyrelsen beslutar då också själv närmare om 

utskottets arbetsformer och befogenheter. 


1. Ekonomi 

Arvodeskostnader för ett år: 11 sammanträden med 7 ledamöter med 

halvdagsarvoden 363 kr (2013) ger en kostnad på knappt 18.000 kr. Till detta 

kommer okända kostnader för ersättning för förlorad arbetsförtjänst och övriga 

kostnadsersättningar, samt arvoden/ersättningar i samband med 

utskottsberedningar. Ett utskott kräver administrativt stöd. Beredning, kallelse, 

sammanträde, protokollsskrivning, diarieföring och expediering beräknas omfatta 

omkring tre dagars arbete för en person per sammanträde, beroende på 

ärendemängd och ärendetyper. Detta arbete får lösas genom omprioriteringar inom 

administrativa avdelningen. 

2. Miljö 

Inga konsekvenser 

3. Folkhälsa 

Inga konsekvenser 


Ej relevant 



40


• Kommunfullmäktige besluta att rekommendera kommunstyrelsen att inrätta 

ett utskott för välfärdsfrågor. 

• Kommunfullmäktige besluta att motionen med ovan ska anses besvarad. 

Markus Hurtig Staffan Almhede 

Kommunsekreterare Adm chef 

Adm enheten Adm enheten 

Beslutet expedieras till: 

Kommunstyrelsen 

Kommunsekreteraren 

sida 3 



41

KOMMUNSSTYRELSEN 

Reddovisning 

från n beredningen 

för full lmäktigges 

arbbetsformmer 

av uppdraag 

om oppositi o ionens 

mööjligheteer 

till re epresenntation 

och ins syn 


behandlade 

20111-11-24 

§ 78 en motion 

från Roolf 

Jacobsso on 

(kd) med förslaag 

bl.a. om att det skaa 

utredas hur h oppositionen 

ska vvara 

repreesenterad 

ooch 

ges insyn 

i den dåå 

nya politis ska organis sationen. 


biföll motionen ooch 

uppdro og åt beredningen 

för fullmäktige es 

arbetsformer 

attt 

”utreda oppositione 

o ens framtida a represent tation och mmöjligheter 

r till 

insynn 

i arbetet i fullmäktig ge och desss 

beredning gar, kommu unstyrelsenn 

och övriga a 

nämnder.” 

Bereedningen 

för 

fullmäktig ges arbetsfformer 

har under höst ten 2012 occh 

vid sitt första f 

sammmanträde 

vvåren 

2013 handlagt äärendet. 

Be eredningen har bl.a. ddiskuterat 

möjligheter 

till insynsplats ser då ärennden 

som rö ör myndigh hetsutövning 

handlägg gs. 

Bereedningsledaamöterna 

ha ar tagit uppp 

frågan i sina s respektive 

partigrrupper. 

Bereedningen 

göör 

bedömningen 

att innga 

förändr ringar bör ske 

under innnevarande 

e 

mandatperiod. 

Särskilda 

koonsekvensbeskrivningar 

r 

1. Ekkonomi 

Inga konsekvennser 

2. MMiljö 

Inga miljökonseekvenser 

3. Foolkhälsa 

Inge folkhälsokkonsekvenser 

4. Faacklig 

sammverkan 

enligt 

FAS 

Beröörs 

ej 

Förslag 

till beslut 

Kommunfuullmäktige 

beslutar attt 

lämna äre endet utan åtgärd. 

Markkus 

Hurtig 

Kommunsekretterare 

Administrativa 

enheten 

2013-01-28 

TJÄNST TESKRIVELSE 

sida s 1 

Dnnr: 

KS 2010 0-242 

455 5 80 MUNKEDALL 

• Telefon vääxel 

0524-180 00 0 • Fax 05224-181 

74 • www.munked 

w 

al.se • munnkedal.kommun@munkedaal.se 

Bankgiro 5549-6260 

• Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 

21 220 

00-1330 

44


Beredningen för fullmäktiges arbetsformer 

Tid och plats Kommunhuset Forum 

kl 16.00-17.00 

Närvarande ledamöter 

Caritha Jacobsson (s), ordförande 

Hans-Joachim Isenheim (mp) 

Jeanette Karlsson (ksff) 

Kerstin Wallsby (v) 

Jenny Jansson (s) 

Björn Jacobsson (fp) 

Heikki Klaavuniemi (sd) 

Frånvarande 

Christer Börjesson (m) 

§ Ärende 

Minnesanteckningar 2013-01-17 

1 Webbsända fullmäktigesammanträden 

Diskuterade eventuella fortsatta sändningar, men avvaktar nästa provsändning. 

Åtgärd: Noteras 

3 Samtalston och begränsning av talartid 

När det gäller samtalston är alla överens om att förslaget som tagits fram. 

Beredningens ledamöter återför förslaget till sina gruppledare och undersöker om 

alla kan skriva under denna överenskommelse. Ordförande skickar förslaget till 

Kristdemokraterna då de inte utsett någon representant till beredningen. Detta är 

en frivillig överenskommelse – men bygger på att alla gruppledare vill skriva 

under. Annars faller förslaget. 

Begränsning av talartid tycker många är intressant. Tekniken bör inte vara några 

hinder. Ordförande skickar exempel från regionen till beredningens ledamöter. 

Åtgärd: Ordförande skickar överenskommelse om samtalston till gruppledare för 

KD. Ordförande skickar exempel på begränsning av talartid till beredningens 

ledamöter. Frågan tas upp i respektive partigrupp. Ärendet tas upp på nytt nästa 

sammanträde. 

4 Allmänhetens frågestund, motion från Heikki Klaavuniemi (sd) 

I princip är berdningen överens om förslaget. Två förändringar ska dock föras in: 

Frågeställaren ska vara närvarande då frågan ska besvaras, och det ska uttalas att 

det finns möjlighet för frågeställaren att ställa eventuell följdfråga. 

Beslut: Beredningens förslag skickas till kommunstyrelsen efter att ovan ändringar 

införts. 

45




5 Fullmäktiges uppdragsgivning, uppdrag från kommunfullmäktige 

Checklista för uppdragsgivning är bra, och bör ligga lätt åtkomligt för politikerna. 

När det gäller generella råd vid utformning av motioner önskar berdningen att 

rekommendationerna läggs in i en mall som ska vara lättåtkomlig. Fortfarande är 

detta rekommendationer – men det underlättar med denna checklista och en mall 

som tar upp vad som är viktigt att tänka på. 

Åtgärd: Kommunsekreteraren får i uppdrag att ta fram mall, som sedan skickas ut 

och eventuell godkänns via e-post. 

6 Oppositionens insynsmöjligheter, uppdrag från kommunfullmäktige 

Beredningsgruppen är överens att det fungerar bra som det är idag med 

oppositionens insyn. Inställningen är att förändringar ej bör ske under denna 

mandatperiod. 

Förslag till beslut: inga åtgärder ska vidtas under denna mandatperiod. 

7 Ny motion till beredningen 

I KF 121129 anmäls en ny motion från (M), som yrkar på att insynsplatser i 

styrelser och nämnder tas bort. Beredningens ledamöter ska diskutera frågan i 

sina respektive partigrupper. 

Åtgärd: Beredningens ledamöter ges i uppdrag att diskutera frågan i sina 

respektive partigrupper. 

Nästa sammanträde hålls 2013-02-14 kl 16.00 

Antecknat av 

Caritha Jacobsson (s) 

Ordf 

46


sida 1 

2013-01-30 Dnr: 2012-158 

Svar på motion från Heikki Klaavuniemi (sd) om 

införande av allmänhetens frågestund i 

kommunfullmäktige 

Heikki Klaavuniemi (sd) inkom 2012-03-29 med motion om att kommunfullmäktige 

ska ge beredningen för fullmäktiges arbetsformer i uppdrag att ta fram förslag om 

allmänhetens frågestund. 

Kommunallagen ger fullmäktige utrymme om att i viss 

omfattning inför någon form av frågestund 

Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver i sitt underlag för arbetsordning för 

fullmäktige (publicerad oktober 2011) bl.a. följande: 

Enligt 5 kap 21 § KL får fullmäktige Bestämma att också andra än ledamöter ska ha 

rätt att delat i överläggningarna och att regeln ger fullmäktige full frihet att råda 

över deltagandet i överläggningarna. Samtidigt sägs att meningen inte är att 

fullmäktige ska tillämpa den så att en för vid krets av personer tillåts yttra sig. I 

kommunallagen 8 kap 20 § finns också en särskild regel om att fullmäktige får 

bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett 

sammanträde. 

Dessa båda regler ger fullmäktige utrymme att i viss omfattning inför någon form 

av ”allmänhetens frågestund” vid ett eller flera sammanträden. 

SKL:s rekommendation är att man fixerar rätten för allmänheten att ställa frågor 

till vissa ärenden, t.ex. årsredovisning eller budget. Man skriver vidare att i vilken 

omfattning man bör inför frågestund bör bedömas lokalt. 

Kommuner tillämpar frågestunden på olika sätt 

Vid en enkel jämförelse mellan några kommuner som infört frågestund 

framkommer att den lokala variationen är ganska stor, både vad gäller hur 

detaljerade regler som satts upp, vilka frågor som får ställas och frekvensen på 

frågestunderna. Vissa kommuner har frågestund endast vid årsredovisningen och 

hos andra kan alla typer av frågor ställas så länge de rör sig inom den kommunala 

kompetensen. Vissa kommuner ställer krav på att frågorna ska ha kommit in 

skriftligt i god tid innan sammanträdet, medan det i andra kommuner går att ställa 

frågor muntligt direkt vid sammanträdet. 

Beredningens för fullmäktiges arbetsformer överväganden 

Beredningen ställer sig positiv till att på försök införa allmänhetens frågestund 

under 2013. 

Beredningen har tagit fram regler för allmänhetens frågestund som bl.a. innehåller 

följande: 



50

sida 2 

Frågorna ska sändas in skriftligt i förväg och ska ha kommit senast in en dag innan 

presidiet har beredning inför ett fullmäktigesammanträde. Om frågor inkommit ska 

det i kungörelsen framgå att svar på allmänhetens frågor ska avlämnas. 

Allmänheten ska på lämpligt sätt och i god tid innan ”stoppdatum” informeras om 

att det finns möjlighet att sända in frågor och vilka förutsättningar som gäller, t.ex. 

via webben och annons i lokaltidning. 

Frågorna ska inte begränsas till vissa ärenden utan ska kunna omfatta alla typer av 

verksamhet som ingår i fullmäktiges, styrelsens eller annan nämnds 

ansvarsområde, dock inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. 

Under försöksperioden ska frågestund hållas vid varje sammanträde. 

Se bilaga ”regler för allmänhetens frågestund” för ytterligare bestämmelser. 

Regler för allmänhetens frågestund bör införas i fullmäktiges arbetsordning om 

frågestunden ska fortsätta efter försöksperioden. 


1. Ekonomi 

Ökade kostnader för annonsering. Innebär ökad administrativ hantering vilket ryms 

inom ordinarie budget. 

2. Miljö 

Inga miljökonsekvenser 

3. Folkhälsa 

Allmänhetens frågestund är ett sätt att ge kommunmedlemmarna ökade 

möjligheter att vara delaktiga i samhället. 


Ej aktuellt 


• Kommunfullmäktige beslutar att på prov införa allmänhetens frågestund under 

år 2013 med start vid fullmäktiges sammanträde i april. 

• Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättat förslag till regler för 

allmänhetens frågestund att gälla under år 2013. 

• Kommunfullmäktige beslutar att motionen med ovan ska anses bifallen. 

Markus Hurtig Staffan Almhede 

Kommunsekreterare Adm chef 

Adm enheten Adm enheten 




51

Kommunsekreteraren 

Författningssamlingen 

sida 3 



52


Antagna av kommunfullmäktige 2013-xx-xx § xx 

Regler för allmänhetens frågestund år 2013 

sida 1 



Dnr: 

1. Allmänheten ska, om möjligt, beredas möjlighet att ställa frågor 

(allmänhetens frågestund) vid fullmäktiges ordinarie sammanträden, 

2. Fråga får endast beröra ämne av allmänt intresse och som tillhör 

kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens eller annan nämnds 

verksamhetsområde, 

3. Fråga ska vara inkommen till kommunen 14 dagar innan det sammanträde 

då frågan avses att ställas, 

4. Fråga får antingen ställas till ”kommunen” eller till namngiven person bland 

fullmäktiges ledamöter och ersättare, ordföranden eller vice ordförandena i 

kommunens nämnder/styrelser och bolag. 

5. Fråga besvaras i första hand av den person till vilken frågan är ställd, i 

andra hand av ordföranden eller vice ordförandena i nämnd/styrelse/bolag 

etc som berörs av frågan, i tredje hand av annan som fullmäktiges 

ordförande bestämmer, 

6. Frågeställaren ska vara närvarande vid det sammanträde då svaret 

lämnas. 

7. Under frågestunden får överläggning (debatt) inte förekomma, dock har 

frågeställaren rätt att ställa en följdfråga. 

8. Fullmäktiges ordförande bestämmer efter samråd med vice ordförandena 

hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller 

anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar. 

53



Tid och plats Kommunhuset Forum 

kl 16.00-17.00 

Närvarande ledamöter 

Caritha Jacobsson (s), ordförande 

Hans-Joachim Isenheim (mp) 

Jeanette Karlsson (ksff) 

Kerstin Wallsby (v) 

Jenny Jansson (s) 

Björn Jacobsson (fp) 

Heikki Klaavuniemi (sd) 

Frånvarande 

Christer Börjesson (m) 

§ Ärende 


1 Webbsända fullmäktigesammanträden 

Diskuterade eventuella fortsatta sändningar, men avvaktar nästa provsändning. 

Åtgärd: Noteras 

3 Samtalston och begränsning av talartid 

När det gäller samtalston är alla överens om att förslaget som tagits fram. 

Beredningens ledamöter återför förslaget till sina gruppledare och undersöker om 

alla kan skriva under denna överenskommelse. Ordförande skickar förslaget till 

Kristdemokraterna då de inte utsett någon representant till beredningen. Detta är 

en frivillig överenskommelse – men bygger på att alla gruppledare vill skriva 

under. Annars faller förslaget. 

Begränsning av talartid tycker många är intressant. Tekniken bör inte vara några 

hinder. Ordförande skickar exempel från regionen till beredningens ledamöter. 

Åtgärd: Ordförande skickar överenskommelse om samtalston till gruppledare för 

KD. Ordförande skickar exempel på begränsning av talartid till beredningens 

ledamöter. Frågan tas upp i respektive partigrupp. Ärendet tas upp på nytt nästa 

sammanträde. 

4 Allmänhetens frågestund, motion från Heikki Klaavuniemi (sd) 

I princip är berdningen överens om förslaget. Två förändringar ska dock föras in: 

Frågeställaren ska vara närvarande då frågan ska besvaras, och det ska uttalas att 

det finns möjlighet för frågeställaren att ställa eventuell följdfråga. 

Beslut: Beredningens förslag skickas till kommunstyrelsen efter att ovan ändringar 

införts. 

54




5 Fullmäktiges uppdragsgivning, uppdrag från kommunfullmäktige 

Checklista för uppdragsgivning är bra, och bör ligga lätt åtkomligt för politikerna. 

När det gäller generella råd vid utformning av motioner önskar berdningen att 

rekommendationerna läggs in i en mall som ska vara lättåtkomlig. Fortfarande är 

detta rekommendationer – men det underlättar med denna checklista och en mall 

som tar upp vad som är viktigt att tänka på. 

Åtgärd: Kommunsekreteraren får i uppdrag att ta fram mall, som sedan skickas ut 

och eventuell godkänns via e-post. 

6 Oppositionens insynsmöjligheter, uppdrag från kommunfullmäktige 

Beredningsgruppen är överens att det fungerar bra som det är idag med 

oppositionens insyn. Inställningen är att förändringar ej bör ske under denna 

mandatperiod. 

Förslag till beslut: inga åtgärder ska vidtas under denna mandatperiod. 

7 Ny motion till beredningen 

I KF 121129 anmäls en ny motion från (M), som yrkar på att insynsplatser i 

styrelser och nämnder tas bort. Beredningens ledamöter ska diskutera frågan i 

sina respektive partigrupper. 

Åtgärd: Beredningens ledamöter ges i uppdrag att diskutera frågan i sina 

respektive partigrupper. 

Nästa sammanträde hålls 2013-02-14 kl 16.00 

Antecknat av 

Caritha Jacobsson (s) 

Ordf 

55


Motion – isgrus till allmänheten 

sida 1 

2012-12-11 Dnr:KS 2012-418 

Hans-Joachim Isenheim, Miljöpartiet de gröna, föreslår i en motion att kommunen 

tillhandahåller saltblandat grus för avhämtning för privat bruk. Detta grus ska 

finnas på en central plats i varje kommundel. 

I Munkedals tätort svarar kommunen för snöröjning och isgrusning av vissa vägar 

samt kommunala fastigheter. Övriga vägar i Munkedals tätort samt vägar i övriga 

kommunen, såväl landsbygds- som tätortsvägar, sköts av olika vägföreningar. 

Kommunen köper tjänsten av olika entreprenörer. 

I Munkedals tätort har kommunen ett eget isgrusförråd under tak. Det är helt 

nödvändigt att isgrus förvaras under tak eftersom gruset annars fryser ihop och blir 

omöjligt att hantera. Att förvara grus under presenning är ingen lösning. En annan 

möjlig lösning är utplacering av lådor för isgrus, som då behöver fyllas på med 

jämna mellanrum. 

I Munkedals tätort kan allmänheten redan hämta isgrus i hinkar gratis för privat 

bruk. 

I Hedekas, Hällevadsholm och Dingle kan isgruslådor inköpas (ca 4 tkr per styck), 

placeras tex i anslutning till skolan och fyllas på med hjälp av den entreprenör som 

kommunen anlitar för snöröjning och grusning av kommunala fastigheter. Varje 

påfyllning bedöms kosta en dryg tusenlapp. 


1. Ekonomi 

Att enbart tillhandahålla grus är en marginellt tillkommande kostnad. Ska något 

byggas blir det dyrt. 

2. Miljö 

Marginell påverkan 

3. Folkhälsa 

Kan påverkas positivt 


Inte aktuellt 


Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att placera ut och sköta 

isgruslådor i Hedekas, Hällevadsholm och Dingle. 



58

Kommunfullmäktige beslutar att med vad som ovan anförts anse motionen 

besvarad. 

Henrik Gustafsson Mats Tillander 

Enhetschef Gata/mark Samhällsbyggnadschef 


Hans-Joachim Isenheim, Miljöpartiet de gröna 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 

sida 2 



59


Energiplan 2013-2018 

sida 1 

2012-11-14 Dnr:KS 2012-338 

Munkedals kommuns nu gällande energiplan antogs 2007 att gälla för perioden 

2008-2012. Denna period har nu passerat och flertalet åtgärder i energiplanen har 

genomförts. Effekten av åtgärderna redovisas i en särskild uppföljning. 

Ett nytt förslag till energiplan har arbetats fram för perioden 2013-2018, med nya 

förslag till mål, åtgärder och utredningar. 


1. Ekonomi 

Flertalet åtgärder ger lägre förbrukning, lägre kostnader och förbättrad miljö. 

2. Miljö 

Lägre utsläpp 

3. Folkhälsa 



Inte aktuellt 


Kommunfullmäktige antar förslag till energiplan för perioden 2013-2018. 

Mats Tillander Lars-Göran Berg 

Samhällsbyggnadschef Kommunchef 


Samhällsbyggnadschefen 



62

Dnr 

2012-11-14 KS 2012-338 

Energiplan för Munkedal 

Munkedal har ambitionen att skapa en ekologiskt hållbar och trygg kommun där 

det samtidigt ska vara livskvalité att bo och verka. Detta är värden som 

kommunen arbetat aktivt med att förvalta och utveckla under många år. Devisen 

är ”Munkedal – mer av livet”. 

Kommunens ambition med denna plan är att reducera utsläppen och minska 

påverkan av växthusgaser inom Munkedals kommun. En realisering av 

åtgärderna i planen skulle ge en viktig signal om att det är möjligt att uppnå stora 

utsläppsminskningar även i en liten kommun med relativt stora avstånd till större 

befolkningscentra. 

Planen är också ett resultat av en kraftsamling i syfte att ta ett helhetsgrepp när 

det gäller åtgärder för att minska växthuseffekten. Ett realiserande av energi- och 

klimatstrategin kan ge en värdefull, och nödvändig, draghjälp för ett fortsatt 

offensivt klimatarbete. 

Energiplanering och genomförandet av åtgärder har dessutom en egen drivkraft. 

Flertalet åtgärder leder till lägre kostnader för både enskilda, kommunen och 

samhället och då frigörs medel som kan användas för angelägna insatser och 

satsningar inom andra samhällssektorer. 

Kommunens skyldighet att energiplanera regleras i ”lagen om kommunal 

energiplanering”. Det ska i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, 

distribution och användning av energi samt en analys av energianvändningens 

inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med resurser. Kommunens förra 

energiplan antogs av kommunfullmäktige 2007. Det är nu dags för en revidering. 

Syftet med energiplanen 

Den klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser ger upphov till påverkar 

såväl Sverige som hela vår planet. 

Globalt har internationella överenskommelser i omgångar träffats i syfte att 

hejda den så kallade växthuseffekten. Nationellt har riksdagen fastställt mål och 

klimatstrategier i samma syfte. 

Den ökande växthuseffekten är i huvudsak orsakad av människan och 

framförallt vår livsstil som bygger på en omfattande användning av fossila 

bränslen. Detta innebär att det krävs förändringar inom alla delar av vårt 

moderna samhälle och att samtliga aktörer (såväl beslutsfattare, näringsliv som 

enskilda människor) har ett ansvar. Detta innebär också att tillvägagångssätten 

för att minska utsläppen av de så kallade växthusgaserna måste ske på flera olika 

plan och med åtgärder anpassade till förutsättningarna. 

455 80 MUNKEDAL ● Tfn växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● Bankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 

63

Denna energiplan visar hur Munkedals kommun vill ta ansvar för att fortsatt 

reducera utsläppen av växthusgaser inom Munkedals kommun under den 

närmaste femårsperioden 2013-2018. 

Avsikten är också att strategin ska öka intresset och förståelsen när det gäller den 

pågående påverkan som sker på vårt klimat och därmed ge drivkraft för de 

ytterligare åtgärder som kommer att krävas i ett längre tidsperspektiv av såväl 

enskilda som företag. 

Sist men inte minst bör genomförandet av planen leda till sänkta kommunal- 

kostnader och att medel då frigörs för kommunal verksamhet. 

Växthuseffekten – vad är det? 

En del av gaserna i jordens atmosfär har egenskapen att absorbera 

värmestrålning. De hindrar inte det inkommande solljuset, men fångar effektivt 

upp en del av den värmestrålning som annars skulle stråla ut i rymden. 

Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Utan 

den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än idag. När halterna av 

dessa gaser nu stiger i atmosfären till följd av människans påverkan förstärks 

växthuseffekten och en global temperaturhöjning blir följden. Under 1900-talet 

har medeltemperaturen stigit med 0,6 grader Celsius på jorden. 1990-talet har 

varit det varmaste årtionde som uppmätts. För närvarande stiger temperaturen 

med 0,1 till 0,4 grader Celsius per årtionde. Denna uppvärmningstakt är 

sannolikt den högsta som förekommit. Temperaturförhållandena ger upphov till 

klimatförändringar såsom ändrade nederbördsförhållanden, stigande havsyta, 

smältande polarisar och ändrade vindförhållanden. 

De viktigaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Andra växthusgaser 

är metan, dikväveoxid (lustgas) och fluorerade gaser (bland annat så kallade 

freoner). Dessa gaser har varierande förmåga att absorbera värmestrålning. För 

att kunna jämföra gaser räknar man om bidraget från varje enskild gas till den 

mängd koldioxid (så kallade ”koldioxidekvivalenter”) som har samma inverkan 

på klimatet. 

Den viktigaste källan till den ökande växthuseffekten är förbränningen av så 

kallade fossila bränslen (olja, bensin, kol och torv). Genom förbränning av 

fossila bränslen har människan ökat mängden koldioxid i atmosfären med drygt 

trettio procent sedan förra sekelskiftet enligt FN:s klimatpanel, IPCC. I Sverige 

har koldioxidutsläppen från uppvärmning minskat sedan 1990-talet medan 

utsläppen från transporter och industrier fortsätter öka. De prognoser som 

upprättats avseende de framtida utsläppen av koldioxid i Sverige pekar mot en 

uppåtgående trend jämfört med 1990 och för att klara målet år 2020 måste denna 

trend brytas. 

Förbränningen av fossila bränslen ger upphov till koldioxid som står för 80 

procent av växthusgaserna. Övriga växthusgaser är mer kraftfulla som 

växthusgaser men utsläppen är betydligt mindre än koldioxidutsläppen. Källorna 

för de andra växthusgaserna är främst från jordbruket (metan och lustgas), 

avfallsdeponier (metan), förbränning (lustgas) medan de fluorerade gaserna i 

huvudsak kommer från kyl- och frysutrustning, högspänningsbrytare och 

aluminiumproduktion. 

64

Vilka konsekvenser medför klimatförändringarna 

Alla länder bidrar till klimatförändringarna (dock i mycket olika omfattning) och 

alla länder kommer också att påverkas, dock på olika sätt enligt FN:s 

klimatpanel, IPCC. 

Temperaturökningen kan få drastiska följder som förändrade mönster för 

nederbörd, vindar och havsströmmar vilka förmodas få stora konsekvenser för 

jordbruk, samhällsbyggande, kultur, ekonomi och ekosystem. 

Klimatförändringarna är det största globala miljöproblem människan har orsakat 

och förmodligen också det som kommer att bli svårast att lösa. 

För svenskt vidkommande kan en ökande medeltemperatur medföra förhöjd 

avkastning inom jord- och skogsbruk. Mildare vintrar ökar å andra sidan risken 

att få hit skadedjur och smittbärare som kylan hittills har förskonat oss från. De 

blötare vintrar som förväntas medför också tilltagande risk för översvämningar. 

Förändrade temperaturförhållanden bedöms ge upphov till ostadigare väderlek 

med större inslag av exempelvis stormar, vilket kan orsaka stora påfrestningar på 

samhällsekonomin. Skulle golfströmmen komma att påverkas blir förhållandena 

helt annorlunda med kontinuerlig permafrost i praktiskt taget hela Sverige. 

På många andra håll i världen lär förutsättningarna för odling försämras och 

forskarnas klimatscenarier pekar på risken för hetta, torka, skördekatastrofer, 

svält och massflykt. Havsytan väntas fortsätta stiga vilket innebär att låglänta 

kusttrakter allt oftare lär hamna under vatten. Sett i ett globalt perspektiv 

dominerar de väntade klimatförändringarnas negativa följder för samhället 

kraftigt över de positiva och Sverige kommer aldrig att kunna isolera sig från 

effekterna av störningar som uppträder i andra delar av världen. 

Även för växt- och djurliv förväntas förändringarna bli betydande. I Sverige 

förskjuts klimat- och vegetationszoner så snabbt norrut att många arter inte 

kommer att hinna anpassa sig till förändringarna. Detta bedöms innebära att 

Sverige berikas med en rad sydliga arter men samtidigt trängs de nordligare 

arterna undan. 

Globala, nationella och regionala klimatmål 

Globala mål 

1992 lade FN:s generalförsamling fram en klimatkonvention vid FN:s stora 

konferens om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro. I konventionen 

uttalas det att det slutgiltiga målet är att ”stabilisera halterna av växthusgaser i 

atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar 

ekosystemet på ett farligt sätt”. 

Nästa steg togs 1997 när det så kallade Kyotoprotokollet skrevs. Det innehåller 

lagligt bindande utsläppsmål för de industrialiserade länderna. Målen gäller 

koldioxid och de övriga växthusgaserna. Sammantaget innebär protokollet att de 

så kallade I-länderna åtar sig att minska utsläppen med drygt fem procent som 

ett medelvärde för perioden 1990 till 

65

2012. Det är lite i relation till de minskningar som bedöms krävas framöver. 

Kyotoprotokollet har dock inte undertecknats av flera viktiga länder. I 

Köpenhamn 2009 ökade kraven på tidigare ”u-länder” som Kina och Indien. På 

klimatmötet i Durban 2011 enades länderna om en förlängd åtalsperiod av 

Kyotoprotokollet mellan 2013-2017 alternativt 2020 men exakt vad parterna ska 

göra kommer att beslutas på nästa klimatmöte i Qatar 2012. En arbetsgrupp 

sattes till att ta fram en färdplan till 2015 som ska kunna träda i kraft år 2020. 

Således går utvecklingen globalt sett för långsamt mot vad FN:s klimatpanel 

bedömer behövs. 

Inom EU har detta lett till energieffektiviseringsmål och ett steg i detta led är 

energimärkning samt förbud av tex glödlampor. Genom att förbjuda sämre 

produkter ger man nya energisnåla en bättre chans att utvecklas och efterfrågas. 

Nationella mål 

Miljö 

Riksdagen antog våren 1999 de 15 miljökvalitetsmålen med inriktningen att 

inom 20 år ska de stora miljöproblemen vara avhjälpta och vi ska kunna 

överlämna ett ekologiskt hållbart samhälle till nästa generation. Under ett av 

miljökvalitetsmålen ”Begränsad klimatpåverkan” återfinns de nationella 

målsättningarna i klimatarbetet. Hur dessa ska uppnås beskrivs i Sveriges 

klimatstrategi. 

Sverige ska verka för att halten växthusgaser inte överstiger 550 ppm (part per 

million – haltmått) koldioxidekvivalenter. De svenska utsläppen av växthusgaser 

ska 2010 var över 8 % lägre än utsläppen år 1990. År 2050 bör utsläppen för 

Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare 

och år, för att därefter minska ytterligare. Målet ska nås genom en aktiv 

klimatpolitik som integreras i hela samhället. Var och en ska ta sin del av 

ansvaret. De styrmedel som avses användas är ekonomiska styrmedel, 

lagstiftning samt frivilliga överenskommelser och en dialog mellan staten och 

näringslivet. 

Energi 

Bland de nationella målen kan nämnas: 

- Energiförsörjningen ska i ökad utsträckning baseras på förnybar energi 

- Energianvändning ska vara effektiv och långsiktigt hållbar 

Regionala mål 

Miljö 

Länsstyrelsen har fastställt miljömål anpassade för Västra Götalands län. 

Miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” har samma formulering som det 

nationella målet. Andra mål är: 

- Rullande energiplaner, energirådgivning, förnyelsebara energikällor och 

energieffektiviseringar 

- Minskning av kvävedioxid 

Mål för Munkedals kommun 

Det är endast inom vissa områden kommunen har direkt påverkansmöjlighet, 

men det är viktigt att kommunen agerar där det är möjligt. Att påverka trafiken 

66 

Kommentar [JO1]: Från statistik 

urvårdsverket. Se mapp källor

på E6:an eller minska utsläpp från stora företag där utsläpp har negativa effekter 

inom kommunen är knappast kommunala frågor, men att byta 

uppvärmningssystem i kommunala fastigheter, påverka fastighetsägare att 

effektivisera energianvändning, verka för att tankställe för alternativa drivmedel 

etableras och främja uppförandet av vindkraftverk det är kommunens ”bord”. 

Övergripande mål är: 

- Kommunen skall främja omställningen till ett ekologiskt hållbart 

samhälle 

- Kommunens energiförsörjning ska vara trygg, säker och miljöanpassad 

- Energipolitiken ska i kommunen bidra till att hålla nere och långsiktigt 

minska de globala utsläppen av koldioxid, svavel och kväveoxider 

Munkedal bidrar till växthuseffekten 

Munkedal bidrar till växthuseffekten liksom övriga svenska kommuner. Sett som 

ett riksgenomsnitt så står koldioxid (från förbränning av fossila bränslen) för 80 

procent av den växthuseffekt som orsaka av människan, medan övriga 

växthusgaser står för återstående 20 procent. 

År 1990 bidrog Munkedal med totalt 67 930 ton koldioxid. År 2004 var 

motsvarande siffra 106 830 ton. Kommunens totala utsläpp av växthusgaser 

ökade således med 67 procent mellan åren 1990 och 2004. Under samma period 

minskade Munkedals befolkning med cirka 4,6 procent. Detta innebär att 

utsläppen av växthusgaser per invånare ökade från 6,1 ton 1990 till 10,4 ton år 

2004. En invånare i Munkedal släpper ut betydligt mer än genomsnittsvenskens 

5,9 ton per person och år. Eftersom energiförbrukning för hushållen i Munkedal 

ligger lägre än för ”medelsvenskens” beror de höga utsläppen framförallt på 

industrins och transporternas andel av utsläppen av växthusgaser är högre i 

Munkedal än riksgenomsnittet 

I Sverige har utsläppen av växthusgaser minskat med 16% under perioden 1990- 

2011. 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

1990 1995 2000 2004 

Serie1 

Diagram 1: Utsläppen av växthusgaser (omräknat i koldioxidekvivalenter kg/inv) per invånare 

inom Munkedals kommun åren 1990,1995, 2000 och 2004. 

67

Energiförbrukningen som kommunens egna verksamheter genererar 2011 

uppgår till 8 381 000 kWh el, 90 m3 eldningsolja och 103 m3 bensin (inklusive 

det kommunala fastighetsbolaget Munkbo). Detta motsvarar cirka 4 procent av 

hela kommunens energianvändning. 

Åtgärder krävs för att minska utsläppen av 

växthusgaser inom Munkedals kommun. 

Då den nationella målsättningen avseende växthusgaser inte är tillräcklig för att 

hejda växthuseffekten krävs långtgående åtgärder för att minska utsläppen av 

växthusgaser. 

Det är således angeläget att även en liten kommun som Munkedal bidrar till att 

minska utsläppen av växthusgaser. Den bild kommunen har över källorna till 

dessa utsläpp bidrar till verkningsfulla åtgärder kan vidtas. 

Utveckling till och med år 2012 

Flertalet av de åtgärder som angavs i energiplanen 2007 har åtgärdats. Resultatet 

som framgår av bifogad sammanställning har inneburit sänkt energiförbrukning, 

sänkt oljeförbrukning och ökad användning av förnyelsebara energikällor. 

Policy och mål för kommunens energi- och 

klimatarbete (2011-06-30) 

Övergripande policy 

• Energianvändningen inom Munkedals kommun ska kännetecknas av 

effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta 

innebär bland annat en effektiv användning av elenergi och en successiv 

urfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. 

• Kommunens egen verksamhet ska vara en föregångare inom energi- och 

klimatarbetet. 

Detta innebär bland annat följande: 

- Fossila bränslen för uppvärmning ersätts av förnyelsebara sådana. 

- Vid upphandlingar inom energi- och klimatområdet ska 

miljöaspekterna beaktas särskilt 

- Andelen förnyelsebara bränslen (exempelvis etanol och biogas samt 

eldrivna-/elhybridfordon) hos kommunens tjänste-/leasingfordon ska 

öka på bekostnad av bensin och diesel. 

- Utvecklingen inom energi- och klimatområdet ska regelbundet följas 

upp och redovisas för kommunens invånare, organisationer och 

företag. 

Mål för klimat- och energiarbetet i Munkedals 

kommun – Uppföljning 

68

• Utsläppen av växthusgaser inom Munkedals kommun (räknat som 

koldioxidekvivalenter) skall som medelvärde för perioden 2008-2012 

vara minst fem procent lägre än utsläppen år 1990. 

Utsläpp av växthusgaser beror till stor del på trafiken och 

oljeanvändningen. Möjlighet finns att nå målet minskning 5%. 

Minskningen från 1990 till 2009 är 21%. 

• År 2012 skall ingen av de kommunala fastigheterna (inklusive det 

kommunala fastighetsbolaget) ha en uppvärmning (inklusive 

tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen (exklusive eventuella 

behov vid effekttoppar). 

På åtta (8) år har oljeförbrukningen minskat med 93%. Målet att 

ingen olja används för uppvärmning kommer inte att nås. 

• År 2012 skall minst 60 % av kommunens tjänstebilar/leasingbilar 

(inklusive det kommunala fastighetsbolaget) utgöras av miljöbilar. 

Antalet miljöbilar i kommunal verksamhet ökar. Dock tveksamt om 

målet 60% nås. I december 2011 är andelen 32% 

• Den totala elförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive 

det kommunala bostadsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 

2002 minska med 10 procent till år 2012. 

Elanvändningen minskar. Målet om 10% minskning bör kunna 

nås. Fram tom 2011 är minskningen 17%. 

• Luften inom Munkedals kommun ska vara av sådan kvalitet att den inte 

innebär någon hälsorisk för kommunens invånare. Detta innebär att 

följande halter i luft inte ska överskridas senast år 2012: 

- 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid räknat som årsmedelvärde. 

- 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m3 som 

timmedelvärde för kvävedioxid. 

- 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde för marknära 

ozon. 

Luften i Munkedal är bra. Målet är redan nått. 

Handlingsplan för att nå kommunens mål inom 

energi- och klimatområdet 2013-2018 

Fem huvudstrategier kommer att användas för att nå kommunens mål: 

- Förnybara energikällor - ”andelen olja och el för uppvärmning ska minska 

genom en övergång till uppvärmning med förnybara energikällor eller 

värmepumpar, om dessa minskar elanvändningen”. 

- När- och fjärrvärme – ”kommunen skall verka för etablering av 

fjärrvärmesystem baserade på förnybar energi i kommunens tätorter”. 

69

- Fysisk planering – ”Kommunen skall vid nyprojektering av bostads- och 

industriområden samt detaljplanering av nya områden arbeta för att 

uppvärmning sker med förnybar energi”. 

- Energieffektivisering – ”Satsningen på energieffektivisering och hushållning 

skall öka”. 

- Munkedals kommun som föregångare – ”Kommunen skall vara föregångare, 

genom att dess förvaltningar och bolag, medvetet genomför åtgärder som 

medverkar till att målen uppfylls”. 

Mål för perioden 2013-2018 

• 2018 ska fossil olja inte användas för uppvärmning av kommunala 

fastigheter 

• Energiförbrukningen ska minska med 10% jämfört med 2012 

• 2018 ska alla kommunala fordon vara miljöbilar 

Åtgärder - övergripande 

Fjärrvärme 

Fjärrvärmenät i centralorten 

Fjärrvärmenätet i Munkedal är baserat på biobränsle för sin energiframställning 

med vegetabilisk olja för spetslaster. Panncentral och fjärrvärmenät drivs av 

Uddevalla Energi. Utbyggnaden är begränsad (2006/2007) till samhällets 

centrala del. Munkedals kommun kommer att verka för att utbyggnaden 

fortsätter så att ytterligare fastigheter kan anslutas. Nuvarande energiproduktion 

från fjärrvärmen är ca 2,5 GWh. Kommunen ser gärna att ytterligare 

panncentraler byggs. 

Fjärrvärmenät i mindre orter 

Förutom Munkedals fjärrvärmenät finns möjligheter att det i övriga orter byggs 

mindre närvärmenät vilka baseras på biobränsle som energikällor. Kommunen 

kommer att verka för att privata värmeleverantörer svarar för utbyggnaden. 

Industri 

Inom sektorn industri är även områden som jord-, skogsbruk och fiske 

medräknade. Industrins energianvändning i Munkedal svarar för ca 42 % av den 

totala energianvändningen i kommunen. Motsvarande siffra för landet som 

helhet är densamma, ca 42 %. Företagen i Munkedals kommun har 

energianvändningar som kan effektiviseras med en betydande 

effektiviseringspotential i form av process- eller uppvärmningsförbättringar. 

Informationsmöten riktad till industrin genomförs av kommunens 

energirådgivare för att vidare länka över till intern eller extern expertis. 

Service 

Servicesektorn i Munkedals kommun är en procentuellt liten klimatbelastande 

sektor (5 %). Insatser för att reducera utsläppen av växthusgaser kommer att 

göras då hela sektorn minimerar fossilt användande med hjälp av fjärrvärmenät, 

biobränslebaserade uppvärmningssystem samt värmepumpar. Resultatet av det 

minskade fossila användandet ingår i fjärrvärmens sektor. Förutom detta är 

kommunens mål att det fossila användandet för uppvärmning av kommunala 

byggnader upphör senast 2018 

70

Hushåll 

Hushållen står för ca en tiondel av den lokala energiåtgången men statistiken 

visar en minskning av ca 30 % sedan början av 2000-talet inom denna sektor. 

Orsaken är troligen ökningen av värmepumpar och pelletsanläggningar bland 

hushållen. Det är viktigt att denna trend fortsätter. Minskningen i 

hushållssektorn kommer att ske, delvis genom fjärrvärmeutbyggnaden men kan 

reduceras ytterligare med hjälp av riktade informationsinsatser till hushållen. 

Småskaliga bioanläggningar 

Uppvärmningen av småhus är det huvudsakliga energianvändandet för 

hushållen. Av kommunens ca 4800 småhus har flertalet möjlighet att använda 

biobränsle som huvudsakliga uppvärmningskälla. 

Tre åtgärder presenteras för minskat fossilt användande och elberoende syfte att 

stimulera hushållen att investera i miljöriktiga anläggningar. Alternativen som 

erbjuds för småhus är installation av miljögodkänd vedpanna med 

ackumulatortank, godkänd pelletsanläggning eller fjärrvärmeanslutning av vissa 

småhusområden. 

Energirådgivning för hushåll 

Energirådgivning är ett viktigt instrument för att nå Munkedals kommuns mål på 

energiområdet. Av den anledningen har beslutats att erbjuda gratis och opartisk 

energirådgivning. Fakta kan även fås kring olika slags uppvärmningssystem och 

hur man i möjligaste mån kan hushålla med energin. Rådgivningen är riktad till 

hushållen men sker även i mindre omfattning till större fastighetsägare och 

företag inom kommunen. 

Exponeringen av denna verksamhet sker genom info i lokalpress, föredrag, 

hembesök, internet, tillfälliga utställningar samt mottagning en dag i veckan i 

kommunhuset. 

Troligt är att en aktiv energirådgivare medför att övergången från fossila 

bränslen och el till mer hållbara alternativ kommer att gå fortare. 

Energirådgivningen bedrivs i samarbete med Uddevalla och Lysekil. 

Verksamheten finansieras helt med bidrag från Energimyndigheten. Om bidraget 

dras in har kommunen själv ingen möjlighet att finansiera rådgivningen. 

Transport 

Bilen är det överlägset vanligaste färdmedlet och står för 75 procent av det totala 

resandet enligt SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys). Statistiken 

visar att antal mil/invånare och år minskat marginellt sedan 2005 och ligger ca 

120 mil högre än snittet för landet. 

Transportsektorn står för 41 % av energianvändningen i kommunen. 

Genomfartstrafiken trafiken på E6:an bidrar till de höga siffrorna och är inte lätt 

att rå på genom kommunala insatser. 

Fordon med biobränsle 

Ett lokalt tankställe för miljöbränsle är en förutsättning för att kunna använda 

alternativ till bensin och diesel. Kommunala tjänste- och leasingfordon bör vara 

71

förberedda för miljöbränsle och inriktningen bör vara en total övergång till 

miljövänligare drivmedel. 

Cykel- och gångvägar 

Munkedals kommun är en relativt glest befolkad kommun men i centralorten är 

en stor andel av bilresorna korta. Att underlätta för cyklister och gående är ett 

viktigt inslag i strategin för tätortens planering av gång- och cykelvägar. Även 

kommunikationen mellan tätorter inom och utanför kommunen ingår i strategin. 

Utbyggnaden av cykel- och gångvägar är väl förankrad i den kommunala 

översiktsplanen. 

Med nollvisionen som drivkraft utfördes i början av 2000-talet en 

trafiknätsanalys i Munkedal och Hällevadsholm med syfte att göra gatorna i 

kommunens tätbebyggda områden miljövänligare och trafiksäkrare. Flera cykel- 

och gångvägar är iordningställda inom kommunen och flera är samarbetsprojekt 

mellan Munkedals kommun och Trafikverket. 

Regional tågtrafik 

Bohusbanan är en viktig kommunikationslänk, inte minst för pendlare och 

skolelever. Satsningen på förbättrad service, tex fler turer och X2000 bör 

fortsätta. Även satsning på ökad bärighet för att möjliggöra en utökning av 

godstrafiken är angelägen. 

Uppföljning och återrapportering 

Beslutade energi- och klimatmål inom kommunen anger ambitionsnivån i 

kommunens fortsatta energiplaneringsarbete där föreliggande energiplan och 

klimatstrategin utgör styrande dokument. 

Beslutade energi- och klimatmål kommer, tillsammans med kommunens övriga 

miljömål, att följas upp årligen i ett kommunalt miljöbokslut, som tillställs 

kommunfullmäktige. Förändringar i energianvändning skall redovisas i samma 

bokslut. 

Tidplan 

Åtgärderna bör genomföras inom en femårsperiod; 2013-2018. Takten på 

genomförandet kommer dock att styras av tillgången på resurser i form av 

pengar och tid. För att kunna genomföra åtgärderna kommer samarbete att 

inledas med flera olika aktörer och klimatinvesteringsbidrag samt andra stöd 

kommer att sökas vid behov. 

Kommunal åtgärdsplan 

Utredningar 

- Ishallen, utredning pågår som skall leda till åtgärdsprogram 

- Kan solceller användas i kommunala fastigheter? 

- Hur kan kommunhuset spara på verksamhetsel? 

- LED-lampor – hur kan dessa användas på gator och i 

verksamhetsfastigheter? 

- Kan fossil olja ersättas av bioolja för spetsvärme? 

- Är befintliga pelletsanläggningar lönsamma eller bör de ersättas? 

72

Nya uppvärmningssystem 

- Hällevadsholms skola (48 m3 olja) till bergvärme 2013 

- Hedekas brandstation (72 MWh) värmepump luft/luft (avtal med 

hyresgäst) 

- Dingle sporthall (160 MWh) värmepump luft/vatten 

- Kungsmarkskolans gymnastiksal, (2 ventilationsaggregat blir till ett 

nytt med återvinning) 

- Bruksskolans komplettering med vattenburen värme 

- Nytt uppvärmningssystem i ishallen 

- Arbetsmarknadsenhetens lokaler (gamla kom.förråd) vattenburen 

värme 

- Hedekas förskola komplettering med vattenburen värme 

Energieffektiviseringar 

- Byte av fläktar för lägre energiförbrukning/återvinning (generellt) 

- Byte av termostater (generellt) 

- Installation av styrsystem (generellt) 

- Närvarodetektorer sätts in i kontorsrum, korridorer etc 

- Ny belysning i ishallen 

- Individuell mätning värme/verksamhetsel 

- Byte av fönster 

- Komplettering av befintlig isolering 

Övrigt 

- Kommunala fordon – hårdare reglerad miljöpolicy, tex inköp av bilar 

endast enligt regeringens miljöbilspremie. Upphandlingspolicy? 

- Nya målsättningar för kommunala bolag, Munkbo samt Uddevalla 

energi – FJV, hyresgästföreningen Dinglegården och Sörbygården 

- Nytt försök med incitament? Mer engagerade verksamheter denna 

gång? 

- Påverka fastigheter där kommunen hyr? Avtal om åtgärder som sänker 

energiförbrukningen? 

- Avtal med externa hyresgäster om energiförbättrande åtgärder? 

73

KOMMUNSTYRELSEN 

2012-11-01 Dnr: 

Uppföljning av åtgärder enligt energiplanen 

Kommunfullmäktige antog miljöpolicy för Munkedals kommun 2002. 

Energiplanen antogs 2007, med mål och åtgärder för perioden 2008-2012. 

Policy och mål för Munkedals kommuns energi- och klimatstrategi antogs 2011. 

Effekter av åtgärder mm har följts upp och visar följande utveckling: 

Elförbrukning kWh 

2002 2007 2011 2012 

Kom fast 6 781 985 6 009 962 5 290 000 

Munkbo 631 806 1 107 957 1 303 000 

VA 1 444 000 1 340 000 938 000 

(?) 

Gatubel 1 515 670 880 000 850 000 

TOTALT 10 373 761 9 337 819 8 381 000 

2005 2007 2009 2011 2012 

Forum 749 000 532 000 467 000 402 400 

Ishallen 744 000 658 000 562 000 630 000 

Eldningsolja m3 

2003 2007 2011 2012 

Kom fast 584 168 62 

Munkbo 691 61 28 

TOTALT 1275 229 90 

sida 1 



74

Total energiförbrukning koncernen Munkedal (exkl fordon)(kWh): 

2006 2009 2011 2012 

Oljeförbrukning 11 140 000 1 490 000 900 000 

Elförbrukning 10 054 974 8 987 761 8 381 000 

Fjärrvärme 181 138 

6 403 757 6 139 000 

Pellets 0 892 290 965 000 

TOTALT 21 376 112 17 773 808 16 385 000 

sida 2 

Lokala mål för Munkedals kommun 

Övergripande målsättning är att Munkedal ska skapa ett långsiktigt hållbart 

samhälle med mer av livet genom effektiv och miljöanpassad energianvändning och 

förnybar energi. De lokala mätbara målen som ska uppnås till år 2012 är följande: 

- Utsläppen av växthusgaser inom Munkedals kommun skall som medelvärde 

för perioden 2008-2012 vara minst fem % lägre än utsläppen år 1990 

- År 2012 skall ingen av de kommunala fastigheterna (inklusive det 

kommunala fastighetsbolaget) ha en uppvärmning (inklusive 

tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen (exklusive eventuella 

behov vid effekttoppar). 

- År 2012 skall minst 60 % av kommunens tjänstebilar/leasingbilar (inklusive 

det kommunala fastighetsbolaget) utgöras av miljöbilar. 

- Den totala elförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det 

kommunala bostadsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2002 

minska med 10 % till år 2012. 

- Luften inom Munkedals kommun ska senast år 2012 vara av sådan kvalitet 

att den inte innebär någon hälsorisk för kommunens invånare. 

Kommentarer 2011 till målen 

Utsläpp av växthusgaser beror till stor del på trafiken och oljeanvändningen. 

Möjlighet finns att nå målet minskning 5%. Minskningen från 1990 till 2009 är 

21%. 

På åtta (8) år har oljeförbrukningen minskat med 93%. Målet att ingen olja 

används för uppvärmning kommer inte att nås. 

Antalet miljöbilar i kommunal verksamhet ökar. Dock tveksamt om målet 60% nås. 

I december 2011 är andelen 32%. 



75

Elanvändningen minskar. Målet om 10% minskning bör kunna nås. Fram tom 

2011 är minskningen 17%. 

Luften i Munkedal är bra. Målet är redan nått. 

sida 3 



76


sida 1 

2013-01-30 Dnr: KS 2012-415 

Förslag till reviderat attestreglemente för Munkedals 

kommun 

Attestreglementet ingår som en del i kommunens internkontroll. Interkontrollens 

huvudsakliga syfte är att förbättra effektiviteten i kommunens verksamhet, se till 

att resurser används i enlighet med fattade beslut samt att trygga tillgångarna från 

avsiktliga oegentligheter eller oavsiktliga felaktigheter. Detta genom att skapa en 

god intern kontroll så att arbetsfördelning och kontrollmoment är inlagda i 

redovisningen. Arbetsfördelningen syftar till att ingen person ensam ska handlägga 

en transaktion från början till slut. 

Detta reglemente gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner, 

inklusive interna transaktioner, medelsförvaltning samt medel som kommunen 

ålagts och/eller åtagit sig att förvalta eller förmedla. Kommunala bolag, där 

kommunen har ett väsentligt inflytande utfärdar egna riktlinjer, avseende 

attestområdet. Kommunens regler ska beaktas i tillämpliga delar. 

Den reviderade attestreglementet kommer att ersätta attestreglementet som 

antogs av kommunfullmäktige 2002-09-25 §51, Dnr: KS02/167-003. 


1. Ekonomi 

Ingen 

2. Miljö 

Ingen 

3. Folkhälsa 

Ingen 


Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättat förslag till 

reviderat attestreglemente och ska ersätta tidigare attestreglemente som antogs 

2002-09-25§51, Dnr: KS02/167-003 

Hans Clausen 

Ekonomichef 

Ekonomienheten 



78

Attestreglemente Munkedals kommun 

Inledning 

Attestreglementet ingår som en del i kommunens internkontroll. Interkontrollens 

huvudsakliga syfte är att förbättra effektiviteten i kommunens verksamhet, se till 

att resurser används i enlighet med fattade beslut samt att trygga tillgångarna från 

avsiktliga oegentligheter eller oavsiktliga felaktigheter. Detta genom att skapa en 

god intern kontroll så att arbetsfördelning och kontrollmoment är inlagda i 

redovisningen. Arbetsfördelningen syftar till att ingen person ensam ska handlägga 

en transaktion från början till slut. 

§1 Omfattning 

Detta reglemente gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner, 

inklusive interna transaktioner, medelsförvaltning samt medel som kommunen 

ålagts och/eller åtagit sig att förvalta eller förmedla. 

Kommunala bolag, där kommunen har ett väsentligt inflytande ska utfärda egna 

riktlinjer, avseende attestområdet. Kommunens regler ska användas i tillämpliga 

delar. 

§2 Målsättning 

Målsättningen med reglementet är att bidra till en god intern kontroll, skydda 

kommunens tillgångar, skydda personal och förtroendevalda från oberättigade 

misstankar och oegentligheter genom att oavsiktliga eller avsiktliga fel undviks. 

Detta genom att transaktioner som bokförs i tillämpliga fall är korrekta avseende: 

Prestation att varan eller tjänsten har levererats till kommunen 

och/eller att transaktionen i övrigt stämmer med avtalade 

villkor 

Bokföringsunderlag att verifikationen uppfyller kraven enligt god 

redovisningssed 

Betalningsvillkor att betalning sker vid rätt tidpunkt 

Bokföringstidpunkt att bokföringen sker vid rätt tidpunkt och i rätt 

redovisningsperiod 

Kontering att transaktionen är rätt konterad 

Beslut att transaktionen är godkänd av behörig beslutsfattare 

Nämnden ska utforma rutiner för attester så att den interna kontrollen är tillräcklig. 

§3 Ansvar Kommunstyrelsen 

Kommunstyrelsen ansvarar för utfärdandet av för kommunen gemensamma 

tillämpningsanvisningar till detta reglemente. 

79

Kommunstyrelsen ansvarar också för övergripande uppföljning och utvärdering och 

för att vid behov ta initiativ till förändring av reglementet. 

Kommunstyrelsen får då särskilda skäl så föranleder medge undantag från dessa 

bestämmelser. 

Kommunstyrelsen får rekommendera kommunens närstående bolag och 

inrättningar att tillämpa reglementet. 

§4 Ansvar nämnder 

Kommunens nämnder ansvarar för att bestämmelserna i detta reglemente följs och 

att tillämpliga attestmoment genomförs. 

Kommunens nämnder ansvarar för att det finns en god intern kontroll inom 

nämnden. 

Varje nämnd svarar för att upprätthålla aktuella förteckningar över utsedda 

attestanter. Minst 1 gång per år skall attestförteckningen kontrolleras och redovisas 

för nämnden. 

Nämnden ska ha sådan ärendehantering att god säkerhet förenas med smidighet. 

§5 Ansvar förvaltningschef (kommunchef)/sektorchef 

Förvaltningschefen ansvarar inom nämndens verksamhetsområde för att vid behov 

ta fram ytterligare tillämpningsanvisningar, vilka ska fastställas av nämnden. 

Förvaltningschefen/sektorchefen ansvarar för att vid behov aktualisera beslut om 

beslutsattestanter och att det finns en upprättad och aktuell förteckning över 

utsedda attestanter. 

Förvaltningschefen/sektorchefen ansvarar också för att handläggarna är 

informerade om reglerna och anvisningarnas innebörd. 

§6 Ansvar attestanter 

De som attesterar ansvarar var för sig för sina respektive åtgärder och att de 

tillämpar attestreglementet på ett korrekt sätt. 

Den som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha erforderlig kompetens för 

uppgiften samt om fel upptäcks rapportera dessa till närmaste chef. 

En attestant ska vara opartisk i sitt uppdrag. 

§7 Kontroller 

Följande kontroller ska i tillämpliga fall utföras: 

Prestation och kvalitet Kontroll att vara eller tjänst mottagits eller 

levererats och håller avtalad kvalitet. 

80

Pris och villkor Kontroll av pris- och 

betalnings/leveransvillkor mot avtal, 

beställning med mera. 

Beslut Kontroll mot formella beslut, disponibla 

medel enligt budget och att utgiften är 

förenlig med verksamheten. 

Behörighet Kontroll av att nödvändiga attester skett av 

behöriga personer. 

Kontering Kontroll att konteringen är korrekt. 

Formalia Kontroll att verifikationen uppfyller kraven 

enligt lagstiftning och god redovisningssed. 

§8 Attestbegrepp 

Följande kontroller och attestmoment gäller för Munkedals kommun: 

Godkännare (mottagning 

och granskningsattest, 

beställningsattest) Kontroll att vara eller tjänst mottagits eller 

levererats. Kontrollera att fakturan är korrekt 

med betalningsvillkor och belopp samt att 

fakturan betalas i rätt tid. I mottagnings- och 

granskningsattest ingår också priskontroll. 

Attestant (beslutsattestant 

/orderattestant) Kontroll av beställning, avtal, kontering och 

finansiering/budget. 

Utanordning (behörighet) Kontroll att betalning går till rätt mottagare. 

Registrering Behörig till registrering i datasystem 

Godkännare och attestant ska vara anställd av kommunen. 

Mer att läsa om attesternas tillämpningsområden finns i tillämpningsanvisningarna 

Behörighet att attestera pappersbaserade rutiner kontrolleras av de som registrerar 

de pappersbaserade rutiner i kommunens bokföringssystem. 

Behörighet att attestera IT-baserade rutiner kontrolleras av kommunens 

bokföringssystem. 

För pappersbaserade rutiner så väl som IT-baserade rutiner krävs det attest av två 

personer, godkännare samt attestant. (För undantag läs tillämpningsanvisningarna 

§9 Kontrollernas utformning). 

§9 Kontrollernas utformning 

81

Kontrollrutinerna ska utformas så att den interna kontrollen inom respektive nämnd 

är tillräcklig. Vidtagna kontrollåtgärder ska vara anpassade till transaktionens art så 

att kontrollkostnaderna står i rimlig proportion till riskerna. Vid utformning av 

kontrollrutinerna ska följande beaktas: 

Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Huvudregeln är att 

ingen person ensam ska hantera en transaktion från 

början till slut. I en IT-baserad rutin får kontroll och 

attestering ske automatiskt om vederbörliga 

kontrollfunktioner finns inbyggda i systemet. 

Kompetens Den, som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha 

erforderlig kompetens för uppgiften. 

Integritet Den som utför kontroll av en annan person, särskilt vid 

beslutsattest, ska ha en självständig ställning gentemot 

den kontrollerade. 

Jäv Den, som utför kontrollen får inte kontrollera in- och 

utbetalningar till sig själv eller närstående. Detta 

innefattar också bolag och föreningar, där den anställde 

eller denne närstående har ägarintressen eller ingår i 

ledningen. För bedömning av om jäv föreligger bör 

försiktighetsprincipen tillämpas. Som huvudregel gäller 

att kostnader som avser utgifter där du själv som 

attestansvarig är involverad alltid ska attesteras av 

överordnad. 

Dokumentation Vidtagna kontrollåtgärder ska dokumenteras på 

ändamålsenligt sätt. 

Kontrollordning De olika kontrollmomenten ska utföras i en logisk 

ordning. 

Kraven på vidtagna kontrollåtgärder ska vara anpassade till den ekonomiska 

transaktionens art så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna. 

Kommunstyrelsen kan därför besluta om avsteg från ovanstående krav där så är 

motiverat utifrån utförd riskanalys. I dessa fall ska anges under vilka 

förutsättningar som avsteg får ske. 

§10 Attestberättigade 

Respektive nämnd utser attestanter enligt sin delegationsordning. Ersättare för 

beslutsattestant är antingen överordnad eller en eller flera utsedda ersättare. 

Attesträtten knyts genom ansvarskod (kodplan) till person eller befattning med 

angivande av ansvarsområde. 

Godkännare/Attestant som gör sig skyldig till fel, försummelse eller missbrukar sin 

ställning ska, utöver de andra åtgärder som kan komma i fråga, fråntas sitt 

attestuppdrag. Ansvarsfrågor regleras i allmän lag och kollektivavtal. 

82

Tillämpningsanvisningar till attestreglemente Munkedal 

kommun 

§1 Omfattning 

Reglementet reglerar kontroll av verifikationer för såväl kostnads- som 

intäktstransaktioner, både intern- och externredovisning som verifikationer för 

tillgångar, skulder och avsättningar. Bestämmelserna omfattar inte en förpliktad 

händelse som till exempel tecknande av avtal och beställningar. Dessa frågor 

regleras i delegationsordningen. 

Med verifikation avses (enligt lagen om kommunal redovisning) de uppgifter som 

dokumenterar en ekonomisk händelse eller en vidtagen justering i bokföringen. 

Med ekonomisk händelse avses alla förändringar i storleken och sammansättningen 

av kommunens förmögenhet som beror på kommunens ekonomiska relationer med 

omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt 

andra åtgärder eller transaktioner som påverkar förmögenhetens storlek eller 

sammansättning. 

Med attestera menas att intyga att kontroll utförts utan anmärkning. 

Reglementet ska i tillämpliga delar även omfatta de stiftelser kommunen förvaltar 

samt andra medel kommunen åtagit sig eller ålagts att förvalta. 

§3 Ansvar Kommunstyrelsen 

Ansvar för tolkningar av reglementet samt utformning av gemensamma rutiner 

(tillämpningsanvisningar) åligger ekonomichef. Ekonomichef ansvarar också för att 

vid behov utarbeta förslag till förändringar av dessa tillämpningsanvisningar samt 

ange innebörden och omfattningen av attestantens ansvar. 

§4-5 Ansvar nämnder/förvaltningschef/sektorchef 

Kommunallagen 6 kap §7 fastlägger att varje nämnd ansvarar för den interna 

kontrollen inom sitt verksamhetsområde samt att revisorerna bland annat ska 

pröva om denna kontroll är tillräcklig 9 kap §9. 

Attestreglementet fastställer minimikravet inom området. Nämnder ansvarar för 

den interna kontrollens utformning och funktion till exempel genom att utfärda 

riktlinjer och anvisningar, organisera arbetet, planer och genomföra uppföljning av 

efterlevnad samt utse ansvariga personer för olika kontrollfunktioner. Det rent 

praktiska arbetet är oftast förvaltningsledningens uppgift, även om nämnden har 

det yttersta ansvaret. 

Förvaltningschef/sektorchef ges rätt att utse ersättare för sig själv samt attestanter 

och ersättare för nämndens verksamhet. Ersättare ska endast träda in vid sjukdom, 

ledigheter och andra tjänsteuppdrag. Vid kortare frånvaro ska beslutsattestanten 

fullgöra sitt uppdrag utan att ersättare behöver träda in. 

Ett attestuppdrag kan vid behov återkallas under löpande år av den som utfärdat 

attesträtten. 

83

Det är av största vikt att den som utser attestanter förmedlar de krav på 

attestförfarandet till de utsedda personerna samt beskriver innebörden av det 

ansvar som är knutet till uppdraget. 

Förteckning över attestanter ska innehålla uppgifter om samtliga attestberättigade 

inom nämndens verksamhetsområde med namnteckningsprov. Om nämnden har 

fattat beslut om begränsningar i attesträtt med hänsyn till beloppsstorlek, krav på 

två i förening, krav på kompletterande stickprov eller avsteg från de jävsregler och 

den ansvarfördelning, som följer av §9 ska dessa framgå av nämndens 

attestförteckning och eventuella tillämpningsanvisningar. 

Attestförteckningen ska hållas aktuell och årligen anmälas till nämnden. Av 

förteckningen ska också framgå förutsättningar för attesträtt, t ex kontrollintervall. 

I direkt anknytning till attestförteckningen ska nämndens tillämpningsanvisningar 

och samtliga beslut, som fattas om attesträtt av nämnden eller på delegation finnas 

förvarade på ett överskådligt sätt. Attesträtt ska alltid vara kopplad till en 

individuell person. 

Årligen ska ansvariga inom respektive område se till att kontroll av de manuella 

samt elektroniska attester som används/finns i systemet är aktuella samt att 

underlag till dessa finns. Ansvaret för att detta genomförs har 

förvaltningschef/sektorchef. 

Nämnden ska ha sådan ärendehantering att god säkerhet förenas med smidighet. 

§6 Ansvar attester 

Attestanterna är var för sig ansvariga för sina respektive åtgärder. Den som har 

rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha erforderlig kompetens för uppgiften. 

Om det inte är lämpligt att rapportera om brister till närmaste överordnad chef, kan 

rapport i stället lämnas till kommunchef alternativt kommunens ekonomichef. 

§7 Kontroller 

Formalia Enligt lag om kommunal redovisning ska en verifikation innehålla 

uppgifter om: 

• När den upprättats 

• När den ekonomiska händelsen inträffade 

• Vad den avser 

• Vilket belopp 

• Vilken motpart den rör 

• Vilka handlingar som ligger till grund för händelsen och var 

originalhandlingen förvaras. 

För leverantörsfakturor finns följande krav på innehåll enligt mervärdesskattelagen. 

• Fakturadatum 

• Fakturanummer 

• Säljarens momsregistreringsnummer 

• Säljarens och köparens namn och adress 

• Leveransdatum 

• Pris 

• Momssats och momsbelopp 

84

• Mängd/omfattning och art av fakturerade varor och tjänster 

Om verifikatet avser rättelse av en felbokförd post ska rättelsen innehålla en 

hänvisning till det fel som avses samt hänvisning till ursprungscertifikatet. 

Fakturor som omfattar aktiviteter som inte entydigt är kopplade till verksamheten 

ska styrkas genom att syfte samt vilka personer som deltagit anges på fakturan. 

Exempel på aktivitet är representation, resor, konferenser, personalbefrämjande 

åtgärder och uppvaktningar. 

Vid kontokortsköp behöver kvitto bifogas för att fakturan ska bli komplett för var 

och ett av de beloppen som finns på fakturan. Vid den pappersbaserade 

fakturahanteringen, kopieras kvittot och häftas fast vid fakturan. 

Vid den elektroniska fakturahanteringen scannas kvittot in och bifogas till fakturan. 

Kvittona förvaras hos kortinnehavaren. För kontokortsfakturor sker beslutsattest av 

överordnad. För innehavare av kontokort finns ett särskilt avtal som tecknas mellan 

arbetsgivaren och kontokortsinnehavaren. 

§8 Attestbegrepp 

Godkännare (mottagning och granskningsattest, beställningsattest) innefattar att 

kontrollera att varan eller tjänsten mottagits eller levererats, att den är av rätt 

kvantitet och att den håller rätt kvalitet samt har överenskommet pris. Vid 

elektronisk beställning sker en elektronisk inleverans i inköpssystemet. 

Godkännare ska även kontrollera att bokföringsunderlaget, betalningsdatum, 

belopp och moms är korrekt. I kontrollen ligger att föra fram reklamationer, 

restnoteringar eller andra klagomål till leverantören eller till den instans i 

kommunen som hanterar sådana frågor. 

Attestant (beslutsattestant/orderattestant) är kopplat till budgetansvar. Attest ska 

innefatta kontroll av att övriga formella beslut, som krävs, är fattade till exempel 

fastställande av taxa, investeringsbeslut, rätt behörig person som har beställt och 

av att transaktionen ryms inom beslutad budget och konteras korrekt. I attesten 

ingår även kontroll av att rätt vara och tjänst levererats efter upphandlat avtal 

samt att godkännandet är utfört. 

En attestant som har beställt en vara eller tjänst kan inte kontrollera sin egen 

beställning. Attestanten ska i det fall denne är beställare låta närmaste överordnad 

chef beslutsattestera. 

När en elektronisk faktura på varor erhålles som är beställd via fakturasystemet så 

görs en maskinell kontroll av fakturerat pris jämfört med orderpris. Inlevererad 

kvantitet jämförs maskinellt med orderkvantitet. 

Automatisk attest på elektroniska fakturor kan ske av systemet vid uppläggning av 

kontrakt där acceptans av varan eller tjänsten gjorts i förväg genom rekvisition 

eller avtal och som är beloppsbegränsad. 

Den centrala ekonomienheten äger rätt att vidta rättelse och bokslutstransaktioner 

mellan de konton den personen har behörighet att göra bokföringsordrar på. Lista 

på detta finns på ekonomienheten samt i Kommunstyrelsens och 

Byggnadsnämndens delegationsbeslutspärm. 

85

Utanordning (behörighet) innefattar att kontrollera vem som är behörig att 

godkänna/attestera en faktura. 

Vid pappersbaserade rutiner kontrolleras behörigheten att attestera av den som 

registrerar de pappersbaserade rutinerna i kommunens system. Kontrollen ska 

inkludera kontroll av behörighet mot attestförteckning. Kontroll ska ske av 

signatur/namnteckning, beloppsgräns, konto ansvarskod samt att korrekt 

momssats tillämpas. 

Om det i IT-baserade rutiner finns funktioner för kontroll av behörighet ersätter 

denna den manuella utanordningskontrollen. 

Registrering innefattar att kontrollera nya leverantörer och lägga upp dem i 

systemet. 

Registrering av nya leverantörer sker på den centrala ekonomienheten. Nya 

leverantörer ska kontrolleras avseende skattestatus, det vill säga om en person 

eller ett företag har F-skattsedel samt om de är momsregistrerade. 

Kontroll av att en ny leverantör inte är på obestånd bör utfärdas av kommunens 

centrala upphandlingsavdelning innan avtal ingås. 

Kontroll av registreringsbehörighet utfärdas av den centrala ekonomienheten. 

§9 Kontrollernas utformning 

Om det finns tveksamheter och direkta felaktigheter vid attesterandet så bör det 

omedelbart bli föremål för utredning. I första hand bör man vända sig till den som 

beställt/köpt in eller beordrat transaktionen för en förklaring eller åtgärd. Vid 

allvarliga fel ska närmaste överordnad chef eller sektorchef/kommunchef 

underrättas. 

Ansvarsfördelning 

Nämnd kan utarbeta egna tillämpningsanvisningar och besluta om undantag från 

dessa krav om kompletterande kontroller i stället sätts in, t ex för elektronisk 

handel. Kompletterande kontroller ska utföras där eventuella oegentligheter kan få 

allvarliga konsekvenser. Stickprovskontroller ska också göras på områden, som kan 

missbrukas. Vilka stickprov, som ska göras och hur ofta dessa ska ske ska framgå 

av respektive nämnds interna kontrollplan. 

Kontrollåtgärdernas omfattning bestäms med hänsyn till väsentlighet och risk. De 

ska läggas på rätt nivå och utformas på ett sätt som skapar effektiva administrativa 

rutiner. 

Följande generella undantag från att två personer ska attestera gäller för: 

• Mindre belopp t ex vid Teliafakturor 

• Bokföringsordrar (ekonomienheten) 

• Kundfakturor 

Nedan beskrivs hur olika typer av transaktioner ska kontrolleras och attesteras. 

Interna transaktioner som till exempel kostnader för porto, kopiering, interna 

tjänster och hyror, där acceptans av varan eller tjänsten gjorts i förväg genom 

exempelvis rekvisition eller hyresavtal kan undantas från kravet på attest. Attesten 

kan här anses ha blivit gjord i samband med tecknandet av avtal eller liknande. 

86

Innan registrering görs ska beslutsattestant ges möjlighet att kontrollera 

underlaget. 

Lön/ersättning och andra personalkostnader. Lönetransaktioner är 

ekonomiska transaktioner. Anställningsuppgift/-avtal utgör underlag för 

löneutbetalning. Attesten anses ske i samband med tecknandet av avtalet. Rätt att 

teckna anställningsavtal finns i delegationsordningen. Anställningsuppgiften ska 

vara skriftlig och underskriven av chef med personal- och ekonomiansvar och gäller 

som underlag för ekonomisk transaktion under i uppgiften fastställd tid eller till 

dess skriftliga beslut om ändring eller avslut görs. Vid lönerevision utgör centrala 

eller lokala parters undertecknande protokoll underlag för ändring av lön. 

Alla former av ledighet ska vara beviljade eller godkända av personalansvarig chef 

och utgör därmed underlag för ekonomisk hantering. Godkännandet kan ske genom 

pappersbaserade rutiner eller genom IT-baserade rutiner. 

Vid tillägg till lönen innebär beslutsattesten en bekräftelse på att insatsen är 

beordrad (godkänd) och utförd samt att insatsen/ersättningen överensstämmer 

med riktlinjer och anvisningar. Godkännandet kan ske genom pappersbaserade 

rutiner eller genom IT-baserade rutiner. 

Anskaffning av varor och tjänster, utbetalningar av bidrag och andra 

externa utbetalningar. Huvudregeln är att alla externa utbetalningar kräver att 

minst två personer kontrollerar transaktionen. (Se undantagen under 

ansvarsfördelning). Om det inte finns mer än en person på en arbetsplats som har 

tillräcklig insikt för att kunna utföra en meningsfull kontroll kan avvikelser vara 

nödvändiga. Om kraven på flera personer i kontrollkedjan måste uteslutas ska 

beslut fattas om andra kompletterande kontroller exempelvis stickprov. Ett sådant 

avsteg från grundregeln fattas av förvaltningschef/sektorchef. 

Fakturering av utförda tjänster. Underlag för fakturering får upprättas av 

handläggare utan attest av beslutsattestant när det handlar om barnomsorg, 

äldreomsorg, musikskoleavgifter samt miljöavgifter. Krediteringar av kundfakturor 

ska ske enligt huvudregeln och godkännas av beslutsattestant. Respektive nämnd 

ansvarar för att allt som ska faktureras, blir fakturerat till rätt belopp och rätt 

villkor. Kontroller som säkerställer detta ska ingå i nämndens plan för 

internkontroll. 

Kalkylmässiga kostnadsfördelningar via databehandling som avskrivningar och 

PO-pålägg behöver inte attesteras. Kontroll sker av den handläggare som 

uppdaterar de olika påläggen. 

Justering av felaktig bokföring. Om justering avser ett uppenbart fel som 

felregistrering, fel konto, utebliven/felaktig tilläggskontering mm, kan transaktionen 

utföras av handläggaren utan beslutsattest. Om rättelsen däremot innebär att 

annan beslutsattest påverkas, ska attest ske enligt de regler som gällde för 

transaktionen om den varit rätt från start. 

Periodiseringar. I samband med års- och delårsbokslut får periodiseringar ske 

utan attest av beslutsattestant under förutsättning att transaktionen till sin 

karaktär är normalt förekommande i verksamheten. I övrigt gäller huvudregeln. 

87

Kompetens 

Respektive nämnd ansvarar för att varje attestant har erforderlig insikt och 

kunskap om uppgiften, som krav på kontrollåtgärder, hur brister ska rapporteras, 

regler om jäv och så vidare. Vid behov ger den centrala ekonomienheten stöd i 

detta. 

Integritet 

Det är inte lämpligt att direkt underordnad personal 

beslutsattesterar/orderattesterar överordnads utlägg eller dylikt på grund av 

beroendeställning. 

Jäv 

Transaktioner, som avses är in- och utbetalningar av personlig karaktär så som 

t.ex. reseräkningar, ersättning för utlägg, egna mobiltelefonräkningar, 

representation avseende sig själv eller närstående eller affärstransaktioner till bolag 

eller liknande, där intressekonflikt kan uppstå. Här inkluderas transaktioner 

avseende beslutsattestanten och som skulle kunna uppfattas som privata och på så 

vis kunna ifrågasätta attestantens opartiskhet. 

Med jäv kan avses situationer där beslutsattestanten är delaktig i det som ska 

kontrolleras men utan att det avser en personlig in- och utbetalning. Det kan röra 

sig om affärstransaktioner till bolag, föreningar eller dylikt där attestanten själv 

eller närstående har intressen. 

Vid behov ska beslutsattesten ske av överordnad. Om det avser förvaltningschef 

utförs beslutsattest av nämndens ordförande och om det avser nämndens 

ordförande utförs beslutsattest av vice ordförande. För vice ordföranden och övriga 

nämndledamöter attesterar nämndens ordförande. 

Vid tveksamheter så ska alltid försiktighetsprincipen gälla, det vill säga att attest 

sker av närmaste överordnad chef. 

Dokumentation 

För pappersbaserade rutiner är huvudregeln att samtliga attester ska 

dokumenteras genom varaktig påskrift på verifikationen. Minimikravet är att 

beslutsattest alltid ska skrivas på verifikationen medan övriga attester om det är 

praktiskt lämpligt kan dokumenteras på annat sätt. Sådan dokumentation, t ex 

följesedel eller mottagningsattesterat köpkvitto vid kortköp, ska på ett varaktigt 

sätt fästas på verifikaten eller sparas på ett överskådligt sätt minst två år. Av 

nämnden beslutade kompletterande kontroller ska på ett liknande sätt 

dokumenteras med avseende på omfattning, utfall och vem, som utfört kontrollen. 

För IT-baserade rutiner dokumenteras dessa genom elektronisk attest. Attest ska i 

normalfallet registreras av den som utfört kontrollen. Attest ska ske på sådant sätt 

att attesten i efterhand går att knyta till den person som utfört attesten. Om 

systemet inte bedöms uppfylla dessa krav ska den kontrollerade informationen tas 

ut på papper och genom underskrift attesteras så som de pappersbaserade 

rutinerna. Tabellstyrda och automatiska IT-baserade kontroller till exempel 

behörighetskontroll i systemet ska framgå av systemdokumentation. Av denna 

dokumentation ska också framgå hur fel hanteras. Om attest sker med hjälp av ITstöd 

ansvarar systemägaren för att utforma och dokumentera rutiner för tilldelning 

av behörighet, införande av systemförändringar och dokumentation av utförda 

kontroller (historik). 

88

Kontrollordning 

I pappersbaserade rutiner ska godkännande utföras före attestantens attest. 

Behörighetskontroll sker efter att attestantens attest utförts. Registreringen får inte 

ske innan behörighetskontrollen har utförts. 

I IT-baserade system ska godkännande utföras före attestantens attest. 

Behörighetskontrollen utförs av systemet. 

§10 Attestberättigade 

Nämnd får delegera rätten att utse attestanter samt rätten att besluta om 

eventuella kompletterande kontroller till förvaltningschef/sektorchef. 

Nämnden behöver inte utse personer till alla attestmoment, då detta kan bli 

opraktiskt att hantera. Nämnden kan därför välja att utse enbart besluts- 

/orderattestanter. 

89

100

101

102

103

104

105

Kallelse med handlingar till kommunfullmäktige 2013-02-28

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?