SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen
SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen
SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SVENSKA<br />
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT<br />
TEMA<br />
Drogning &<br />
drogtestning<br />
<strong>SNPF</strong><strong>tidningen</strong><br />
20 År<br />
<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> – från ax till limpa<br />
Hundar i statlig tjänst<br />
Avancerade cannabisodlingar i svenska villor<br />
Resan till Ibiza<br />
Nr 4/2008
<strong>Svenska</strong><br />
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs<br />
Tidskrift<br />
ANSVARIG UTGIVARE:<br />
Thomas Ekman<br />
CHEFREDAKTÖR:<br />
Gunnar Hermansson<br />
REDAKTIONSKOMMITTÉ:<br />
Gunnar Hermansson (GH)<br />
Jonas Hartelius (JH)<br />
Heidi Joensuu (HJ)<br />
Lennart Karlsson (LK)<br />
Jessica Vikberg (JV)<br />
ADRESS:<br />
<strong>SNPF</strong>:s Tidning<br />
Polismyndigheten i Västra Götaland<br />
LKP – NarkR<br />
Box 429<br />
401 26 Göteborg<br />
Telefon: 070-751 53 71<br />
<strong>SNPF</strong>:s hemsida: www.snpf.org<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLIS-<br />
FÖRENINGENS<br />
ANNONSAVDELNING:<br />
c/o Mediahuset i Göteborg AB<br />
Marieholmsgatan 10<br />
415 02 Göteborg<br />
Telefon: 031-707 59 55<br />
Fax: 031-84 86 82<br />
MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR<br />
Ansökan om medlemskap inges till<br />
styrelsen <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>;<br />
Box 429, 401 26 Göteborg<br />
Tel: 0703-74 13 93. .<br />
Ansökan via hemsidan www.snpf.org<br />
Postgiro <strong>SNPF</strong> 63 73 06-2<br />
ADRESSÄNDRING:<br />
Använd gärna mailadressen snpf@snpf.<br />
org eller eller tel 0703-74 13 93.<br />
MANUSSTOPP:<br />
2/2 2009.<br />
Utgivning v. 11. Skicka in bidrag och<br />
bilder i god tid före manusstopp till<br />
gunnar.hermansson@snpf.org<br />
OMSLAGET:<br />
Den drogmisstänkte bryter själv sigillet till<br />
urinprovsburken före provtagning.<br />
Foto: Lennart Karlsson<br />
PRODUKTION OCH TRYCK:<br />
Åkessons Tryckeriaktiebolag<br />
Box 148, 361 22 Emmaboda<br />
Telefon. 0471-482 50<br />
ISSN 1101-6817<br />
4/08 Årgång 21<br />
MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI<br />
LICENSNUMMER 341093<br />
INNEHÅLL<br />
Ordföranden har ordet ........................................................................ 2<br />
Medlemsinfo och Redaktörens spalt .................................................. 3<br />
Ställ Upp 2009 .................................................................................... 6<br />
Inbjudan till <strong>SNPF</strong>:s utbildningskonferens 2009 ................................. 7<br />
<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> fyller 20 år .............................................................. 10<br />
<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> – från ax till limpa ................................................... 11<br />
Avancerade cannabisodlingar i svenska villor .................................. 14<br />
Håller Storbritannien på att ändra sin inställning till cannabis? .......... 18<br />
<strong>SNPF</strong> på WFAD ................................................................................ 22<br />
Tema: Drogning och drogtestning<br />
Drink Spiking ......................................................................... 26<br />
Narkoanalys – förhör under drogpåverkan ............................ 30<br />
Urinprov – ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning ....... 34<br />
Drogtestning bland brottsbekämpare .................................... 38<br />
Självmordsbombare kan vara drogade ................................. 42<br />
Flygolyckan som startade<br />
USA-försvarets drogtestprogram ............................................ 43<br />
Hundar i statlig tjänst ........................................................................ 46<br />
Resan till Ibiza och mötet med det liberala Europa .......................... 50<br />
Notiser: Världen runt ......................................................................... 54<br />
Landet runt .......................................................................... 55<br />
<strong>SNPF</strong> utbildade i Sundsvall............................................................... 58<br />
Rättsrutan.......................................................................................... 61<br />
Steroidrelaterade brott kräver större uppmärksamhet....................... 64<br />
Kollegiala kontakter ovärderliga i brottsbekämpning......................... 66<br />
Seminarier på Schloss GIMBORN 2009 ........................................... 69<br />
Norska <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s utbildningskonferens................... 72<br />
Den svåra kontrollsituationen ............................................................ 72<br />
Boktips............................................................................................... 76<br />
Kryss 3-08, lösning och vinnare ........................................................ 78<br />
Stipendierutan ................................................................................... 78<br />
Kryss 4-08 ......................................................................................... 80<br />
Avancerade cannabisodlingar<br />
i svenska villor<br />
TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET<br />
FOTO: POLISEN I SKÅNE<br />
Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts<br />
(hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad<br />
marijuana vinner allt större mark, så även i Norden.<br />
Bakgrund<br />
Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana<br />
finns i Nordamerika. Denna produktion förs<br />
inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på<br />
Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana<br />
av hög kvalité som odlats inomhus har lett till<br />
förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och<br />
inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som<br />
har stöttning av Hells Angels.<br />
Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen<br />
som konsumeras där är inhemskt producerad<br />
marijuana. I och omkring London togs över 2000<br />
marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %)<br />
kontrollerades av etniska vietnameser.<br />
Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet<br />
i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren<br />
Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än<br />
5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första<br />
hand komma åt den organiserade brottsligheten. De<br />
uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade<br />
marijuanan gick på export. Även här var en del av<br />
odlarna av vietnamesisk bakgrund.<br />
Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana<br />
i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i<br />
Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet<br />
finns i Asian Week 071225:<br />
Vietnamese Criminals Spread Weed<br />
SEATTLE —Vietnamese marijuana producers are<br />
springing up in the United States, Canada and the U.K.<br />
Their illegal activities include the cultivation, transport<br />
and distribution of marijuana.<br />
With some artificial lights and water, converting an<br />
ordinary home into a cannabis factory, or “grow-op,”<br />
is simple and inexpensive.<br />
In Seattle, five of the seven Asians listed on the current<br />
Drug Enforcement Agency’s “Most Wanted” list<br />
are Vietnamese marijuana traffickers.<br />
In Canada, Vietnamese groups are the largest producers<br />
of marijuana, including a high potency variety<br />
that sells for up to $ 6,000 a pound.<br />
In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal<br />
Vietnamese ringleaders.<br />
Increased border security after Sept. 11 prompted<br />
Canadian Vietnamese to move their operations to<br />
places like Seattle, where there is a big market but less<br />
risk. Meanwhile, crime leaders use “fear, trust and<br />
relatives” to run their multibillion dollar cannabis operations<br />
remotely from Canada.<br />
Vietnameser odlar marijuana<br />
över hela Norden<br />
Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen<br />
i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig<br />
alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen<br />
bland etniska vietnameser.<br />
Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen<br />
mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar<br />
fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling.<br />
Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle<br />
användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är<br />
förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med<br />
det då nystartade cannabisprojektet.<br />
Relativt snart kunde man konstatera att en del<br />
av de personer som stoppats och kontrollerats med<br />
odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med<br />
marijuanaodlingar i Norge.<br />
Norge<br />
Under vintern<br />
2007-2008 påträffade<br />
norska polisen<br />
47 marijuanaodlingar<br />
med kopplingar<br />
till etniska<br />
vietnameser. Dessa<br />
odlingar var beläg-<br />
I honblomställningar<br />
kan THC-halten<br />
uppgå till 15-18 %.<br />
<br />
Sidan 34<br />
na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer<br />
var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring<br />
10 mil från Oslo.<br />
Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten<br />
på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana<br />
per år.<br />
I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen<br />
om odlingarna.<br />
Danmark<br />
Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett<br />
antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren<br />
var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark<br />
eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs<br />
med den danska polisen som uppgav att de påträffat<br />
minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som<br />
framställare.<br />
Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift<br />
gav gällande att det exporterats marijuana från<br />
Danmark till Holland.<br />
Sverige<br />
Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av<br />
brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under<br />
våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation<br />
så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot<br />
sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008.<br />
Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2<br />
övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad.<br />
Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg,<br />
Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det<br />
avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska<br />
vietnameser som huvudmän.<br />
Odlingarna<br />
De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i<br />
snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga<br />
odlingar har man manipulerat med elen. Detta har<br />
gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning<br />
hos elleverantören.<br />
Odlingarna har varit mycket professionellt utförda<br />
bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett<br />
varit obefintligt utanför odlingshusen.<br />
Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige<br />
har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av<br />
högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar<br />
av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning).<br />
Att jämföra med vanligt brunt hasch<br />
från Marocko som ligger runt 8-10 %.<br />
Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga<br />
runt 30-45 000 sek.<br />
Framtiden<br />
Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt<br />
producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även<br />
vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både<br />
den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen.<br />
Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den<br />
Urinprov<br />
1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra<br />
tt mycket effektivt verktyg i narkotikabekämp-<br />
Eningen är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades<br />
bruket av narkotika. Senare kom även<br />
en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med<br />
tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten<br />
till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga<br />
skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka<br />
och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt.<br />
Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts<br />
diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder.<br />
Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg<br />
som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar.<br />
Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera<br />
narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker<br />
missbrukare från att söka vård.<br />
Urinprov kan motivera till vård<br />
Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna<br />
dag på Plattan. Här finns det gott om ”urinprovskandidater”.<br />
Sektionens huvuduppdrag är att spana<br />
på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag<br />
är att förmå etablerade missbrukare att söka vård.<br />
De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga<br />
LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan<br />
missbruksvården och polisen och omfattar hela<br />
Stockholms län.<br />
Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat<br />
en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse.<br />
I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov<br />
bryta isen och skapa en nödvändig dialog och<br />
uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna<br />
säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från<br />
vård bli det som motiverar till vård.<br />
Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper<br />
i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika<br />
anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är<br />
påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt:<br />
”Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare!”<br />
Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar<br />
han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp<br />
med anabola steroider. En förklaring som med tanke<br />
på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för<br />
att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning.<br />
Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor<br />
som vietnameserna använde för cannabisodling.<br />
Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades<br />
de och torkades till marijuana.<br />
poliser med placering på Länskriminalavdelningen i<br />
Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att<br />
skapa förutsättningar för operativa insatser mot den<br />
grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis<br />
i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande<br />
myndigheter inom och utom Sverige.<br />
Projektet pågår i två år. <br />
Kontakt: GW Cannabisprojektet<br />
(funktionsbrevlåda. Internt inom polisen).<br />
Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816.<br />
– ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning<br />
TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER<br />
FOTO: LENNART KARLSSON<br />
Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att<br />
motivera missbrukare till vård.<br />
Provtagningsproceduren<br />
Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet<br />
som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att<br />
provtagning får genomföras. – ”Kan du kissa? Om inte<br />
får du dricka ett par glas vatten!” Poliserna erbjuder<br />
mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar<br />
sig till ett par muggar.<br />
Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel.<br />
Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs.<br />
Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande<br />
glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter.<br />
Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken.<br />
Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av<br />
samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar<br />
på händerna.<br />
Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras<br />
strax innan provet genomförs för att undvika att<br />
han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte<br />
har svårt att slappna av kan han få urinera till<br />
ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han<br />
även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande<br />
vatten.<br />
Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet<br />
lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet<br />
tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget<br />
inte bara är avsett för anabola steroider.<br />
Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra<br />
överlåtelser.<br />
Sidan 14<br />
Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys.<br />
Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen<br />
förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men<br />
innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen<br />
som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen<br />
för att undvika kontaminering.<br />
Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av<br />
Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer<br />
svaret. Testet markerar genom enkelstreck förekomsten<br />
av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i<br />
Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet<br />
markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin<br />
och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum<br />
erkänner mannen att han använt även dessa preparat.<br />
Han är dock lite frågande till om det ”tjack” han tagit<br />
var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen<br />
kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå.<br />
Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy)<br />
eftersom preparaten är närbesläktade.<br />
Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används<br />
för att kontrollera missbrukarens berättelse.<br />
<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen.<br />
Här är provtagaren särskilt noggrann när det<br />
kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i<br />
samband med detta leder med automatik till att proverna<br />
aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna<br />
besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt<br />
alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det<br />
vanligaste att välja.<br />
Proverna analyseras<br />
enligt polisens önskemål<br />
Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta<br />
emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet<br />
och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har<br />
man valt alternativ två så görs en djupare analys av en<br />
av de substanser man har fått träff på. Har man fått<br />
flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar<br />
med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy,<br />
amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner.<br />
Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans<br />
ska omfattas av RMV:s screening och analys måste<br />
detta begäras i särskild ordning genom att man lägger<br />
till det på blanketten.<br />
Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks<br />
samtliga substanser som är positiva vid screening.<br />
Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat<br />
i synnerhet när det kommer till ungdomar som<br />
aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de<br />
fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen<br />
också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik<br />
ser ut.<br />
Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar<br />
att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare<br />
hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom<br />
han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att<br />
han håller sitt löfte. <br />
1
Ordföranden<br />
har ordet<br />
Ett verksamhetsår går mot sin ända och det är tid för<br />
lite summering och en del reflektioner inför framtiden.<br />
Det har för <strong>SNPF</strong> styrelse varit ett intensivt verksamhetsår<br />
där vi lyckats med ambitionen att nå ut till<br />
halva medlemskapet som aktivt kunnat delta i föreningens<br />
aktiviteter. Utbildningskonferensen i Karlstad,<br />
höstkonferensen i Malmö, semiarierna i Stockholm,<br />
Göteborg, Sundsvall och Östersund har sammantaget<br />
samlat ca 1200 medlemmar. Ett medlemskap i <strong>SNPF</strong><br />
ger mycket tillbaka för den enskilde till en mycket låg<br />
kostnad. Någon gjorde en jämförelse vad det kostar<br />
att delta i en kommersiellt arrangerad konferens med<br />
motsvarande innehåll som <strong>SNPF</strong>:s årskonferens och<br />
kom fram till att våra medlemmar får det till en tiondel<br />
av vad det annars kan kosta. Föreningen har under<br />
året genomfört informations och utbildningsinsatser<br />
för några tusen personer inom offentlig förvaltning<br />
och näringsliv. Ställ Upp projektet med information<br />
till elever, skolpersonal och föräldrar rullar vidare med<br />
10 nya skolor.<br />
Det har varit högsta tryck i planeringsarbetet med<br />
Utbildningskonferensen 24-26 april 2009, i Göteborg.<br />
Det mesta är redan på plats och vi kan redan nu utlova<br />
en mycket intressant konferens, så anmäl er i tid.<br />
Styrelsen har insett vikten av att snabbare kunna<br />
kommunicera och komma ut med information till<br />
medlemmarna, och lösningen måste bli via e-mail. Det<br />
är därför viktigt att vi så snabbt som möjligt får en<br />
e-mailadress till var och en. Se vidare information i<br />
<strong>tidningen</strong> hur vi praktiskt kan lösa det.<br />
Vår omvärld är i ständig förändring, ibland till det<br />
bättre och ibland till det sämre. Omvärldsanalysen<br />
från de ledande världsorganisationerna beträffande<br />
narkotikaproduktionen i världen visar ändock på att<br />
man med ett strategiskt och envetet förhållningssätt<br />
kan påverka vissa saker i rätt riktning. I Centralasien<br />
och främst Afghanistan kan man konstatera fortsatta<br />
rekord beträffande opiatproduktionen, 8200<br />
ton opium eller 887 ton av heroin är 92 procent av<br />
världsproduktionen som skall riktas mot en missbruksmarknad<br />
som för tillfället efterfrågar hälften. Det är<br />
naturligtvis skrämmande statistik och utgör helt klart<br />
en risk att exempelvis Europas 1,5 miljoner heroinister<br />
kan bli fler. Det positiva i Afghanistan är framgång i<br />
åtgärderna att minska arealerna för vallmoodling och<br />
2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
det har under några år reducerats från 20.000 till 1000<br />
hektar genom att finna alternativa grödor. 20 afghanska<br />
distrikt/län är vallmofria. Det är också framgång i<br />
kontrollen av de prekursorer som krävs för heroinproduktionen.<br />
Men som alltid mörka moln i horisonten.<br />
Distributionen av prekursorerna hittar nya vägar från<br />
Asien framförallt Kina över Västafrika och in i södra<br />
Afghanistan. Kokainproduktionen ligger idag på ca<br />
1000 ton och numer är det korrumperade länder i<br />
Afrika som är nya transitländer för distributionen mot<br />
Europa. Spanien har tekniskt mantlat in sig längs kusterna<br />
och överflyttning har skett till smuggling via de<br />
porösa gränserna på Balkan som lämnar möjlighet till<br />
kokaintrafiken i vår riktning.<br />
Taktiken i Spanien och Afghanistan utgör exempel<br />
på hur man kan förändra situationen, men det tar tid<br />
att internationellt samlas och hitta rätt resurser och<br />
åtgärder för resultat i tillgångsbekämpningen.<br />
Det sannolikt allvarligaste hotet är idag den rådande<br />
ekonomiska krisen och den arbetslöshet som för en tid<br />
följer i dess spår. All erfarenhet och forskning är enig<br />
om att det är under mindre gynnsamma förhållanden<br />
eller fattigdom som risken för drogmissbruk och kriminalitet<br />
är som störst. För tillfället matas vi dagligen<br />
med plus och mest minustecken kring valutakurser,<br />
aktiekurser och arbetslöshetssiffror. Man kan fråga sig<br />
hur vi står rustade för att möta de mänskliga tragedier<br />
som missbruk och kriminalitet och en lättare eller djupare<br />
depression kommer att föra med sig.<br />
Hur är det med nationella handlingsplaner och<br />
strategier? Är det inte dags att vi på våra myndigheter<br />
börjar förbereda hur vi gemensamt och för en gångs<br />
skulle på ett strategiskt sätt skall möta och förebygga<br />
de problem vi vet är nära. Vi kan naturligtvis på känt<br />
traditionellt manér avvakta till senare och ägna oss<br />
åt förfasande och symptombekämpning. Vem kan ta<br />
ledningen....<br />
Från oss alla i styrelsen till er alla medlemmar<br />
En God Jul och ett Gott Nytt År<br />
ANDERS STOLPE<br />
Vice ordförande i <strong>SNPF</strong>
Medlemsinfo<br />
<strong>SNPF</strong>:s utbildningskonferens 2009<br />
Vi vill redan nu flagga för att utbildningskonferensen 2009 går av<br />
stapeln i Göteborg den 24-26 april. Kolla in inbjudan på sidan 7,<br />
eller på hemsidan www.snpf.org<br />
Medlemsantalet i november<br />
I mitten av november hade antalet registrerade medlemmar ökat<br />
till 2936. Av dessa är 2040 anställda inom Polisen, 388 från<br />
Tullverket, 145 från Kriminalvården, 119 från Åklagarmyndigheten,<br />
49 från SKL och 195 övriga.<br />
Domstolsverket är välkomna som medlemmar<br />
Alla anställda inom rättsväsendet är behöriga att bli medlemmar<br />
i <strong>SNPF</strong>. Ännu har vi bara någon enstaka medlem från<br />
Domstolsverket men förfrågningar har börjat komma därifrån. Vi<br />
vill här passa på att välkomna även Domstolsverkets personal att<br />
ansöka om medlemskap i <strong>SNPF</strong>.<br />
Medlemsavgiften<br />
Av de 2936 medlemmarna hade 714 ännu inte betalat in medlemsavgiften<br />
som är oförändrat låg, 150 kr/år.<br />
I början av 2009 kommer utskick med inbetalningskort för<br />
medlemsavgiften tillsammans med inbjudan till utbildningskonferensen.<br />
Sista betalningsdag till konferensen är den 28 februari<br />
och medlemsavgiften för 2009 skall betalas senast den 31 mars.<br />
Vi kommer från 2009 att avbryta utskick av <strong>tidningen</strong> m.m. till de<br />
som inte vill fortsätta stödja <strong>SNPF</strong> genom att inte betala medlemsavgiften<br />
i tid.<br />
Extra temanummer av <strong>tidningen</strong><br />
I mitten av november utgavs ett specialnummer<br />
av <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> på temat: Transport.<br />
Extra<strong>tidningen</strong>, som också gavs ut förra året<br />
i november, distribueras av Mediahuset i<br />
Göteborg till företag och annonsörer som<br />
stödjer <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong><br />
genom annonsering i <strong>tidningen</strong> eller på<br />
annat sätt. Denna tidning skickas inte ut<br />
till medlemmar i <strong>SNPF</strong>, men ni kan läsa<br />
den i pdf-format på hemsidan under länken<br />
Tidningen.<br />
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs<br />
Efterlysning<br />
Vi vill ha in e-postadresser till alla medlemmar för att snabbt, enkelt<br />
och billigt kunna göra vissa utskick om t.ex. inbjudningar till extra<br />
seminarier eller annat som vi idag kanske avstår ifrån på grund av<br />
portokostnaden.<br />
I dagsläget har vi ca 1000 e-postadresser antecknade i vårt medlemsregister<br />
och vi vill att ni alla skickar ett mejl till snpf@snpf.org<br />
och glöm inte att också skriva ert namn och er adress och ännu<br />
hellre medlemsnumret, som står tryckt på adressetiketten på baksidan<br />
av <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong>.<br />
<strong>Svenska</strong><br />
Nr X/2008<br />
Tema: Transport<br />
Tidskrift<br />
Redaktörens<br />
spalt<br />
<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> fyller 20 år. När<br />
man bläddrar i den första utgåvan<br />
från december 1988 och läser artikeln<br />
om Hells Angels, som då etablerat<br />
sig i Köpenhamn och närmade<br />
sig Skåne, inser man att mycket har<br />
hänt på 20 år.<br />
Man kan vidare läsa om att bruket<br />
av narkotika var på gång att kriminaliseras<br />
i Sverige och att den första<br />
stora härvan som gällde insmuggling<br />
och illegal handel med anabola steroider<br />
utreddes av Göteborgspolisens<br />
narkotikarotel. Den utredningen var<br />
en av orsakerna till att vi fick den<br />
nuvarande lagstiftningen, den s.k.<br />
dopningslagen.<br />
Den nytillträdde rikspolischefen<br />
Björn Eriksson intervjuades i premiärutgåvan<br />
och han sa bl.a. att <strong>SNPF</strong><br />
har en stor uppgift att fylla när det<br />
gäller utbildning och upplysning.<br />
Detta påstående gäller än idag. Såväl<br />
föreningen som <strong>tidningen</strong> utvecklas<br />
ständigt och spelar idag helt klart<br />
viktiga roller i arbetet med att informera<br />
och inspirera i kampen mot<br />
drogmissbruk och illegal handel.<br />
I julnumret som ni nu läser är<br />
temat drogning och drogtestning. I<br />
Sverige är vi duktiga på att utföra<br />
drogtester på misstänkta missbrukare<br />
och det ska vi fortsätta med. På<br />
allt fler arbetsplatser utförs numera<br />
slumpmässiga drogtester av personalen<br />
och det ses som ett normalt<br />
inslag idag. Det är därför mycket<br />
märkligt att sådana slumpmässiga<br />
drogtester inte förekommer inom<br />
de drogbekämpande myndigheterna.<br />
Inte ens vid intagning till<br />
Polishögskolan blir man drogtestad,<br />
något som vi hoppas att det snarast<br />
blir ändring på.<br />
GUNNAR HERMANSSON<br />
070-751 53 71<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
3
Ställ Upp 2008<br />
Under året har arbetet med olika former av Ställ Upp-aktiviteter tagit ordentlig<br />
fart i Göteborg med omnejd. Framförallt har skolprojektet med Per Lifvergren<br />
som primus motor fungerat alldeles lysande. Upplägget är sådant, att Per föreläser<br />
för eleverna på måndagen och återkommer sedan på torsdagskvällen med en föräldraföreläsning<br />
tillsammans Lennart Johansson från den sociala sidan och en av<br />
oss poliser som delar på uppdraget.<br />
De enkäter, som delas ut till elever och lärare har<br />
fyllts i och skickats in i stor utsträckning. De har<br />
sedan bearbetats och lagrats i en databas. Resultaten<br />
från cirka 1100 elever visar på ett stort behov av denna<br />
typ av föreläsningar och ger oss, som håller på kraft<br />
och inspiration att fortsätta.<br />
Nu har projektet ekonomiskt förankrats hos sponsorn<br />
Dunross för en fortsättning i ytterligare tre år<br />
och det känns härligt. Det känns som att vi med det<br />
erhållna resultatet i ryggen kan hålla på länge till.<br />
Under en helg i februari anordnades en handbollscup<br />
för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön<br />
kallad Ställ Upp Cup. Arrangören BK Banér uträttar<br />
ett jättejobb med ungdomar i en stadsdel med stora<br />
integrationsproblem. <strong>SNPF</strong> hade tagit beslut om att<br />
gå in med en viss sponsring till cupen och undertecknad<br />
deltog tillsammans med Per Lifvergren genom att<br />
hålla en föreläsning om narkotika för föräldrar och<br />
ledare. Dessutom medverkade hundförarpolisen från<br />
polismyndigheten i Västra Götaland och genomförde<br />
en uppvisning, som blev väldigt uppskattad, vilket inte<br />
minst visade sig vid den efterföljande frågestunden då<br />
även deras tjänstefordon förevisades. Många av deltagarna<br />
och deras föräldrar flockades runt kollegorna,<br />
som tålmodigt stod kvar och svarade på frågor, så<br />
länge det fanns några.<br />
Inom Ställ Upp-programmet ingick under året också<br />
deltagande av föreningen vid ett antal elithandbollsmatcher<br />
arrangerade av Alingsås och Sävehof, där vi<br />
också visar vår närvaro med arenareklam. Våra små<br />
programinslag i matchpauserna har blivit uppskattade<br />
och vi har även i dessa sammanhang haft god hjälp av<br />
våra vänner hundförarpolisen.<br />
Vi planerar nu för nästa verksamhetsår och vår stora<br />
förhoppning är naturligtvis att föra ut verksamheten<br />
utanför Västra Sverige. Vi letar för närvarande efter<br />
lokala sponsorer och föreningsmedlemmar, som kan<br />
göra det möjligt för oss att verka över landet.<br />
6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Sven Alhbin t v och Per Lifvergren föreläste om narkotika<br />
för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön under Ställ Upp<br />
Cup<br />
I vårt område kör vi som sagt vidare och här finns<br />
fler potentiella intressenter bland annat Göteborgs<br />
Kommun. Jag är helt övertygad om att vår verksamhet<br />
kan bidra till att minska rekrytering till kriminella<br />
gäng, genom att påverka ungdomar, så att de antingen<br />
avslutar ett påbörjat missbruk eller aldrig börjar. De<br />
ungdomar, som hamnar i ett kriminellt liv är undantagslöst<br />
missbrukare och det är väldigt svårt att ta sig<br />
ur när man en gång hamnat där. Det är därför viktigt<br />
att fånga upp ungdomar tidigt och ge dem ett alternativ<br />
och där har definitivt föreningen med olika former av<br />
Ställ Upp-information en uppgift att fylla.<br />
Så sätt er nu och fundera, ni som läser detta ute i<br />
landet. Kanske har ni idéer om hur ni kan delta i detta<br />
arbetet eller ni kanske känner någon inom företagsleden,<br />
som skulle kunna vara intresserade att lämna<br />
pengar till ett skolprojekt hos er. Ta kontakt med oss<br />
i föreningen så kan vi diskutera saken vidare och kom<br />
ihåg Vi gör skillnad. <br />
Sven Alhbin
Inbjudan<br />
till <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s utbildningskonferens<br />
och årsmöte den 24-26 april 2009 i Göteborg<br />
Nu är det dags att boka in helgen 24-26 april 2009<br />
för <strong>SNPF</strong>:s utbildningskonferens och årsmöte<br />
på Hotel Gothia Towers/<strong>Svenska</strong> Mässan i Göteborg.<br />
Vi räknar som vanligt med vackert väder och många deltagare,<br />
men antalet platser är begränsat så vänta inte med din anmälan<br />
som du redan nu kan göra på hemsidan www.snpf.org<br />
Ur det preliminära programmet:<br />
Fredag eftermiddag<br />
Invigning med rikspolischef Bengt Svensson, generaltulldirektör Karin Starrin, riksåklagare<br />
Anders Perklev och kriminalvårdschef Lars Nylén som debatterar hur det förhåller<br />
sig med den svenska narkotikastrategin under ledning av moderator Torgny Peterson.<br />
Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu<br />
inte fastställda. Bevaka uppdateringar på hemsidan.<br />
Mobilisering mot grov organiserad brottslighet<br />
”Go for the money”<br />
Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv<br />
Kvalificerad underrättelsetjänst inom kriminalvården<br />
Reggaefestivalen i Uppsala<br />
Projekt Klotter – GBL på nätet<br />
Insats mot unga kriminella i Göteborg<br />
Blekingemodellen mot anabola steroider<br />
Missbrukarnas egna ord om bensodiazepiner<br />
Narkotika på recept<br />
Föreläsningar lördag – söndag<br />
Storskalig cannabisodling i många svenska småhus<br />
Nederländerna bekämpar inhemska odlingar av<br />
cannabis<br />
Ny narkotika och nya farlighetsbedömningar<br />
SKL – analys av växtdroger<br />
Leva med en missbrukare – missbruk ur ett anhörigperspektiv<br />
Krogar mot knark<br />
El Choco<br />
Röd åklagare i Sverige<br />
Inbjudan med anmälningstalong skickas också per post till <strong>SNPF</strong>:s medlemmar i början av 2009.<br />
Läs mer och håll dig uppdaterad om ev. programändringar på vår hemsida www.snpf.org<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
7
<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong><br />
fyller 20 år<br />
Detta jubileumsnummer, nr 4-2008, är den 81:a<br />
utgåvan av <strong>SNPF</strong>:s medlemstidning som alltså<br />
kommit ut med fyra ordinarie nummer årligen sedan<br />
starten för 20 år sedan.<br />
Ansvariga redaktörer<br />
<strong>SNPF</strong>:s sekreterare Gösta Gabrielsson åtog sig att vara<br />
redaktör för de två första numren av <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong>.<br />
Han lämnade sedan över denna uppgift till kammaråklagare<br />
Jim Björck från och med nummer 2-1989.<br />
Under nästan sexton år lyckades Jim med konststycket<br />
att få ihop fyra tidningar per år, trots sitt tidvis betungande<br />
arbete som narkotikaåklagare. Sedan nr 1-2005<br />
är Gunnar Hermansson <strong>tidningen</strong>s chefredaktör.<br />
Kärt barn har många namn<br />
Den första <strong>tidningen</strong>s namn var Publikation för <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Narkotikapolisföreningen</strong>. Redan i första numret tog<br />
redaktören upp frågan om <strong>tidningen</strong>s namn och efterlyste<br />
förslag från medlemmarna. Följande namnförslag<br />
fanns redan: Knark-Kuriren, Narkotikakuriren, Nark-<br />
Forum, Knarket, Svensk Narkotikapolis, Analysen,<br />
Vallmobladet, Domptören, Motstöt, Knarkparlören,<br />
Svensk Narkotikapublikation. Uppenbarligen kunde<br />
man inte enas om något bra namn utan <strong>tidningen</strong> fick<br />
fortsätta heta Publikation för <strong>Svenska</strong> Narkotikapolis<br />
föreningen.<br />
År 2001, i samband med diskussioner om ett nytt<br />
ansiktslyft för <strong>tidningen</strong>, togs namnfrågan upp på nytt.<br />
Ytterligare ett antal namnförslag hade kommit upp<br />
och än en gång vädjades till läsarna om namnförslag.<br />
Inte heller denna gång vann något annat namnförslag<br />
gehör i denna känsliga fråga. 2007 ändrades <strong>tidningen</strong>s<br />
namn till <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s tidskrift<br />
och ordet NARKOTIKA har nu lyfts fram i den nya<br />
layouten.<br />
10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
<strong>SNPF</strong><strong>tidningen</strong><br />
20 År<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong> bildades under våren 1987 och vid ett styrelsemöte<br />
i januari 1988 presenterades ett förslag till en föreningstidning. Beslut om<br />
att utge ett föreningsorgan fattades vid årsstämman i Tylösand i april samma år.<br />
Premiärutgåvan av <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s tidning (detta var arbetsnamnet)<br />
kom i december 1988. Tidningen innehöll 64 sidor, varav hälften var<br />
annonser, och formatet var A5. Avtal hade träffats med Mediahuset i Göteborg<br />
AB som svarade för kontakter med tryckeri m.m.<br />
Förbättringar i<br />
flera steg<br />
Tidningen fick sin första<br />
ansiktslyftning nr<br />
1-1992. Formatet blev<br />
större och layouten<br />
ändrades, men färgtryck<br />
inne i <strong>tidningen</strong><br />
saknades fortfarande.<br />
Nästa stora förändring<br />
i <strong>tidningen</strong>s historia<br />
kom under 2001<br />
genom bildandet av<br />
en mediagrupp som<br />
även kom att utgöra<br />
en ny redaktionskommitté.<br />
<strong>SNPF</strong> och Mediahuset var nu beredda att satsa<br />
på en kvalitetshöjning av <strong>tidningen</strong>. Redan nummer<br />
4-2001 fick ett helt nytt utseende på omslaget. Ett par<br />
utgåvor senare ändrades layouten på nytt på omslaget<br />
och i viss mån även inne i <strong>tidningen</strong>. Under slutet av<br />
2003 började ett fåtal textsidor med bilder att tryckas i<br />
flerfärg. Detta kändes som en påtaglig förbättring och<br />
nu började Mediahuset planera för ett radikalt ansiktslyft<br />
för <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong>. De stora förändringarna var<br />
att papperskvalitén avsevärt förbättrades och <strong>tidningen</strong><br />
började tryckas i stort sett helt i färg.<br />
Bra innehåll kan bli bättre<br />
Redan från första utgåvan har <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> haft ett<br />
varierat innehåll. Bekämpning av narkotika och andra<br />
droger är sedan länge ett alltid aktuellt område med<br />
ständiga förändringar och nyheter. Det saknats alltså<br />
inte uppslag att skriva om och alla är välkomna att<br />
medverka och göra en bra produkt ännu bättre.
<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong><br />
– från ax till limpa<br />
TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON<br />
Hur mycket arbete ligger bakom en färdig <strong>SNPF</strong>-tidning? Hur många personer är<br />
involverade och vad har de för funktioner? Hur lång tid tar produktionen?<br />
Dessa och andra frågor om hur denna tidning kommer till är kanske inget som<br />
ni läsare dagligen funderar över. Vi har heller aldrig skrivit om processen tidigare,<br />
men vi tyckte att det kunde vara ett lämpligt tillfälle nu i samband med att <strong>tidningen</strong><br />
fyller 20 år.<br />
<strong>SNPF</strong>-redaktionen består av Gunnar Hermansson, som<br />
har ett förflutet som polis och nu är chefredaktör sedan<br />
2005. Övriga redaktionsmedlemmar är Jessica Vikberg<br />
och Heidi Joensuu som båda arbetar på Tullverket i<br />
Göteborg, Lennart Karlsson, gruppchef på Citypolisens<br />
spaningsrotel i Stockholm och sist men inte minst Jonas<br />
Hartelius, som varit med sedan <strong>SNPF</strong> bildades och är<br />
välkänd som narkotikaexpert, författare, föreläsare<br />
m.m. Redaktionen samlas i Göteborg några gånger per<br />
år för att diskutera teman och övrigt innehåll i kommande<br />
nummer av <strong>tidningen</strong>.<br />
Redaktionen samlad för ett planeringsmöte. Fr v Jonas<br />
Hartelius, Heidi Joensuu, Jessica Vikberg och Gunnar<br />
Hermansson. På bilden saknas Lennart Karlsson.<br />
<strong>SNPF</strong> samarbetar sedan <strong>tidningen</strong> började ges ut<br />
1988 med Mediahuset i Göteborg AB. Mediahuset<br />
ansvarar bl.a. för annonser och annonslayout, avtal<br />
med tryckeri och distribution av <strong>tidningen</strong>.<br />
Upplagan ökar<br />
Medlems<strong>tidningen</strong> kommer ut med fyra ordinarie nummer<br />
per år med en upplaga på över 5000 exemplar. Av<br />
dessa går närmare 3000 tidningar till medlemmar och<br />
resten till annonsörer, myndigheter inom rättsväsendet,<br />
tidningsredaktioner m.fl.<br />
De två senaste åren har vi också gjort ett extra<br />
temanummer i november. Från och med 2008 kan<br />
<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> läsas i pdf-format på vår hemsida<br />
www.snpf.org.<br />
Redaktionsmedlemmarna<br />
producerar själva<br />
ungefär hälften av<br />
artiklarna i <strong>tidningen</strong>.<br />
Övrigt material bidrar<br />
externa skribenter med.<br />
Vissa artiklar kommer<br />
spontant in till redaktionen<br />
och ibland ber vi<br />
medlemmar som själva<br />
arbetat med intressanta<br />
utredningar att skriva<br />
om händelsen. Vi publicerar<br />
också alltid reseberättelser<br />
från med-<br />
lemmar som beviljats<br />
resebidrag från <strong>SNPF</strong>.<br />
Det har sagts förut<br />
och vi säger det igen att<br />
vi på <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong>s<br />
De två senaste årens temanummer<br />
kan läsas som pdf-filer på<br />
<strong>SNPF</strong>:s hemsida.<br />
redaktion är mycket tacksamma för bidrag från våra<br />
läsare eftersom ni hjälper till att göra <strong>tidningen</strong> än<br />
mer läsvärd.<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
11
Allt textmaterial som reaktionen producerar eller<br />
som kommer in från annat håll går till redaktören som<br />
anpassar materialets omfång till utrymmet i <strong>tidningen</strong>.<br />
Redaktören kompletterar också med rubriker, bildtexter<br />
och ev. fler bilder m.m. Han avgör också på vilka<br />
sidor i <strong>tidningen</strong> som respektive manus ska publiceras.<br />
Annonser<br />
Tidningen har under 2008 utökats från 36 till 41 sidor<br />
redaktionell text och lika många sidor annonser. Ibland<br />
hör man kommentarer om att det är väldigt mycket<br />
eller nästan bara annonser i vår medlemstidning. Men<br />
vid jämförelse med Dagens Nyheters del 1 vid några<br />
slumpmässigt utvalda dagar kan man se att ungefär<br />
halva DN del 1 tas upp av annonser. Vissa dagar är det<br />
något mer än hälften och vissa dagar mindre.<br />
Till skillnad från de flesta andra tidningar har <strong>SNPF</strong><strong>tidningen</strong><br />
inga intäkter från prenumerationer utan<br />
vår medlemstidning finansieras helt av annonsörernas<br />
bidrag. Fyra personer arbetar i Göteborg med att kontakta<br />
företag och andra som är villiga att annonsera<br />
om sina produkter och tjänster i vår tidning.<br />
Vi vill i detta sammanhang passa på att uttrycka vår<br />
tacksamhet till alla nuvarande och tidigare annonsörer<br />
som genom sina bidrag också ger ett välbehövligt stöd<br />
till <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s verksamhet.<br />
Allt arbete med layout och redigering som gäller<br />
annonsmanus görs av Anders Torevi på Mediahusets<br />
kontor i Fjällbacka. Anders gör också en del annat<br />
layout-arbete för <strong>SNPF</strong> och han är också webmaster<br />
för föreningens hemsida.<br />
Anders Torevi, t v, och Peo Göthesson arbetar på Mediahusets<br />
filialkontor i Fjällbacka.<br />
Tryckeriet<br />
<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> trycks sedan 2004 på Åkessons<br />
Tryckeri AB i Emmaboda. Det är ett litet tryckeri som<br />
startade 1957 och idag har totalt 14 anställda. En av<br />
dessa är Ewa Aronsson som nyligen gift sig och numera<br />
heter Ackebjer, som förutom några år på ett annat<br />
tryckeri, har arbetat med layout och sättning av text<br />
och bilder på Åkessons sedan 1987. Ewa har således<br />
12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
under de senaste fem åren gjort layout-arbetet för de<br />
redaktionella sidorna i <strong>SNPF</strong>-tidningarna.<br />
Från redaktören får hon per e-post det redigerade<br />
material i form av textfiler och bilder. Det är viktigt att<br />
digitala bilder har hög upplösning, dvs. minst 300 DPI<br />
(punkter per tum) för att lämpa sig i tryck. Bilderna<br />
behandlas och anpassas i färgåtergivning till tryckmetoden<br />
på tryckeriet och för detta moment har Ewa<br />
hjälp av sin kollega Gabriela.<br />
Efterhand som tidningssidorna är klara skickar Ewa<br />
pdf-filer till redaktören för korrekturläsning och slutligen<br />
godkännande för tryckning.<br />
Annonsmanus till varje tidning kommer färdigt från<br />
Anders Torevi och Ewa placerar in annonserna på<br />
förutbestämda sidor i sitt dataprogram. En sak som<br />
komplicerar detta arbete och även själva tryckningsprocessen<br />
är att vissa sidor i <strong>tidningen</strong> består av regionala<br />
annonser. Det innebär att <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> trycks i<br />
flera olika regionala utgåvor beroende på annonsinnehållet.<br />
När allt material för en ny tidning är färdigt för<br />
tryckning granskas det en sista gång av Britt Högberg<br />
på Mediahuset i Göteborg. Britt är kontaktperson på<br />
Mediahuset för frågor som gäller <strong>tidningen</strong>.<br />
Ewa Ackebjer granskar ett tryckark av <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> som<br />
just lämnat tryckpressen.<br />
Tidningen kommer från tryckpressen i 16-sidiga ark<br />
som sedan viks i en annan maskin. Därefter läggs arken<br />
ihop, häftas och renskärs och allt detta sker maskinellt<br />
i det s.k. bokbinderiet på Åkessons Tryckeri.<br />
Hela upplagan på drygt 5000 ex skickas till Pamilla<br />
Bill i Skepplanda som förser varje tidning med adressetikett<br />
innan tidningarna slutligen lämnas till Posten<br />
för distribution. Omkring 25 personer är direkt inblandade<br />
i produktionen av varje nummer <strong>SNPF</strong>:s medlemstidning.<br />
Vi har på senare tid med stolthet kunnat notera att<br />
stora tidningar ibland hänvisar till artiklar som publicerats<br />
i vår tidning eller att folk ringer och vill använda<br />
innehållet i någon av våra artiklar som man hittat på<br />
Internet.
Avancerade cannabisodlingar<br />
i svenska villor<br />
TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET<br />
FOTO: POLISEN I SKÅNE<br />
Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts<br />
(hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad<br />
marijuana vinner allt större mark, så även i Norden.<br />
Bakgrund<br />
Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana<br />
finns i Nordamerika. Denna produktion förs<br />
inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på<br />
Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana<br />
av hög kvalité som odlats inomhus har lett till<br />
förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och<br />
inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som<br />
har stöttning av Hells Angels.<br />
Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen<br />
som konsumeras där är inhemskt producerad<br />
marijuana. I och omkring London togs över 2000<br />
marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %)<br />
kontrollerades av etniska vietnameser.<br />
Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet<br />
i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren<br />
Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än<br />
5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första<br />
hand komma åt den organiserade brottsligheten. De<br />
uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade<br />
marijuanan gick på export. Även här var en del av<br />
odlarna av vietnamesisk bakgrund.<br />
Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana<br />
i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i<br />
Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet<br />
finns i Asian Week 071225:<br />
Vietnamese Criminals Spread Weed<br />
SEATTLE —Vietnamese marijuana producers are<br />
springing up in the United States, Canada and the U.K.<br />
Their illegal activities include the cultivation, transport<br />
and distribution of marijuana.<br />
With some artificial lights and water, converting an<br />
ordinary home into a cannabis factory, or “grow-op,”<br />
is simple and inexpensive.<br />
In Seattle, five of the seven Asians listed on the current<br />
Drug Enforcement Agency’s “Most Wanted” list<br />
are Vietnamese marijuana traffickers.<br />
In Canada, Vietnamese groups are the largest producers<br />
of marijuana, including a high potency variety<br />
that sells for up to $ 6,000 a pound.<br />
In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal<br />
Vietnamese ringleaders.<br />
14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Increased border security after Sept. 11 prompted<br />
Canadian Vietnamese to move their operations to<br />
places like Seattle, where there is a big market but less<br />
risk. Meanwhile, crime leaders use “fear, trust and<br />
relatives” to run their multibillion dollar cannabis operations<br />
remotely from Canada.<br />
Vietnameser odlar marijuana<br />
över hela Norden<br />
Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen<br />
i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig<br />
alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen<br />
bland etniska vietnameser.<br />
Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen<br />
mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar<br />
fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling.<br />
Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle<br />
användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är<br />
förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med<br />
det då nystartade cannabisprojektet.<br />
Relativt snart kunde man konstatera att en del<br />
av de personer som stoppats och kontrollerats med<br />
odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med<br />
marijuanaodlingar i Norge.<br />
Norge<br />
Under vintern<br />
2007-2008 påträffade<br />
norska polisen<br />
47 marijuanaodlingar<br />
med kopplingar<br />
till etniska<br />
vietnameser. Dessa<br />
odlingar var beläg-<br />
I honblomställningar<br />
kan THC-halten<br />
uppgå till 15-18 %.
na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer<br />
var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring<br />
10 mil från Oslo.<br />
Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten<br />
på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana<br />
per år.<br />
I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen<br />
om odlingarna.<br />
Danmark<br />
Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett<br />
antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren<br />
var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark<br />
eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs<br />
med den danska polisen som uppgav att de påträffat<br />
minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som<br />
framställare.<br />
Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift<br />
gav gällande att det exporterats marijuana från<br />
Danmark till Holland.<br />
Sverige<br />
Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av<br />
brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under<br />
våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation<br />
så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot<br />
sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008.<br />
Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2<br />
övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad.<br />
Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg,<br />
Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det<br />
avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska<br />
vietnameser som huvudmän.<br />
Odlingarna<br />
De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i<br />
snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga<br />
odlingar har man manipulerat med elen. Detta har<br />
gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning<br />
hos elleverantören.<br />
Odlingarna har varit mycket professionellt utförda<br />
bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett<br />
varit obefintligt utanför odlingshusen.<br />
Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige<br />
har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av<br />
högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar<br />
av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning).<br />
Att jämföra med vanligt brunt hasch<br />
från Marocko som ligger runt 8-10 %.<br />
Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga<br />
runt 30-45 000 sek.<br />
Framtiden<br />
Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt<br />
producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även<br />
vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både<br />
den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen.<br />
Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den<br />
1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra<br />
Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor<br />
som vietnameserna använde för cannabisodling.<br />
Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades<br />
de och torkades till marijuana.<br />
poliser med placering på Länskriminalavdelningen i<br />
Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att<br />
skapa förutsättningar för operativa insatser mot den<br />
grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis<br />
i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande<br />
myndigheter inom och utom Sverige.<br />
Projektet pågår i två år. <br />
Kontakt: GW Cannabisprojektet<br />
(funktionsbrevlåda. Internt inom polisen).<br />
Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816.<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
15
Håller Storbritannien på att ändra<br />
sin inställning till cannabis?<br />
TEXT: LENNART KARLSSON<br />
Det här var temat på en föreläsning som hölls under World Forum Against<br />
Drugs i Stockholm den 9 september i år. Föreläsare var Mary Brett och Theodore<br />
Dalrymple, biologilärare respektive psykiatriker/författare.<br />
Nedklassning av cannabis<br />
ledde till ökat missbruk<br />
Mary Brett började med att ge en historisk tillbakablick.<br />
Storbritannien införde 1971 ett system med klassificering<br />
av droger i tre olika kategorier A, B och C.<br />
A representerar de tyngsta drogerna och C de lätttaste.<br />
De som är ansvariga för bedömningen är ett råd<br />
som kallas för AMCD vilket betyder Advisory Council<br />
for the Missuse of Drugs.<br />
I begynnelsen var cannabis placerat i kategori B.<br />
Under åren 1997-2001 pågick en intensiv debatt<br />
understödd av legaliseringsrörelsen som ville verka för<br />
att nedklassificera cannabis till kategori C. Debatten<br />
var framgångsrik för cannabisförespråkarna och nedklassificeringen<br />
skedde under Tony Blairs regering år<br />
2002. Inom massmedia och tidningsvärlden ställde<br />
man sig överlag positiva till nedklassificeringen.<br />
I sak skulle inte förändringarna behövt bli så stora.<br />
Det som hände fick dock förödande konsekvenser.<br />
Ingen av beslutsfattarna hade räknat med signalvärdet<br />
som sändes ut. Plötsligt fick stora delar av det brittiska<br />
samhället för sig att cannabis numera var lagligt.<br />
Under de närmast efterföljande åren ökade användandet<br />
av cannabis med en tredjedel. Som en effekt av<br />
detta ökade även<br />
användning av<br />
annan narkotika.<br />
Mest ökade användandet<br />
av kokain,<br />
även detta med en<br />
tredjedel (i förhållande<br />
till siffror<br />
innan nedklassificeringen)<br />
18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Cannabi sklubbor<br />
till salu på Camden<br />
Market i London.<br />
Förbjud tobak tillåt cannabis<br />
Theodore Dalrymple belyste cannabisanvändandet ur<br />
ett mer filosofiskt perspektiv. Han pekar på många<br />
lätt absurda företeelser. Ett tydligt exempel är jämförelse<br />
i tolerans mellan tobaksrökning och cannabisrökning.<br />
För närvarande är situationen i Storbritannien<br />
sådan att tillvaron för tobaksrökare blir allt hårdare.<br />
Många talar öppet om att tobaksrökning borde förbjudas.<br />
Cannabisrökarna däremot har aldrig haft det så<br />
bekvämt som just nu. Många förespråkar att cannabis<br />
ska legaliseras. Det har till och med gått så långt att<br />
vissa människor söker hjälp hos läkare för att bli kvitt<br />
sin tobaksrökning, men de har inte för avsikt att ge upp<br />
sin cannabisrökning.<br />
Dalrymple påpekade vidare bristen på logik i resonemang<br />
runt lagstiftning. Legaliseringsförespråkarna<br />
har alltid drivit tesen att bruk av cannabis ska tillföras<br />
den enskilde individens rätt att bestämma över sin egen<br />
kropp. Vidare menar legaliseringsförespråkarna att det<br />
i själva verket är mycket få personer som inte kan hantera<br />
sitt bruk och övergår i missbruk, där de riskerar<br />
att skada sig själv eller andra. Det är denna tanke som<br />
legaliseringsförespråkarna har lyckats få beslutsfattarna<br />
att köpa. Dalrymple jämför detta med rattfylleri.<br />
Det är väldigt många som kör bil berusade. De allra<br />
flesta lyckas ta sig från punkt a till punkt b utan att<br />
skada sig själv eller andra. Innebär då detta att vi ska<br />
tillåta rattfylleri?<br />
De unga langarna<br />
Polisens val att prioritera sina resurser visade också en<br />
tydlig effekt. 58 procent färre cannabislangare greps<br />
mellan åren 2002 och 2006. Av dem som togs med<br />
innehav slutade påföljden i 70 procent av fallen med<br />
varning.<br />
Av de langare som greps visade det sig att andelen<br />
unga försäljare ökade med en tredjedel. I vissa fall var<br />
cannabislangarna yngre än 10 år.<br />
Det finns flera fall av drogrelaterat våld där ungdomar<br />
har dödat varandra. Många gånger på grund av<br />
obetalda narkotikaskulder. Vissa av Londons förorter<br />
anses vara mer brottsbelastade än USA:s tyngre förorfortsättning<br />
sid 22
ter. Illavarslande och närmast stötande är att narkotikaliberala<br />
lobbygrupper till och med lyckats påverka<br />
det utbildningsmaterial som används vid drogförebyggande<br />
undervisning i skolorna.<br />
Kommer det att svänga nu?<br />
Det finns tecken som tyder på att beslutsfattarna har<br />
börjat förstå sina misstag.<br />
AMCD håller dock hårdnackat kvar vid sin tidigare<br />
inställning att cannabis ska kvarstå i kategori C. Mary<br />
Brett säger det inte rakt ut, men det framgår tydligt<br />
att legaliseringsrörelsen har fått in en ganska stark fot<br />
i detta råd. Nu är det dock lyckligtvis så att AMCD:s<br />
rekommendation är just bara en rekommendation.<br />
Politikerna kan välja att besluta tvärt emot vad AMCD<br />
tycker.<br />
2007 inträffade en ganska ovanlig händelse.<br />
Tidningen ”The Independent” publicerade en helsida<br />
med rubriken ”Cannabis- En ursäkt!”. I denna tidnings<br />
efterföljande artiklar kom det fram att <strong>tidningen</strong> öppet<br />
ville göra upp med sin tidigare liberala hållning i narkotikafrågor.<br />
The Independent bad<br />
om ursäkt efter tio års<br />
liberal hållning till cannabis.<br />
Tidningsartikeln inleddes med: Ӂr 1997 inledde<br />
den här <strong>tidningen</strong> en kampanj för att avkriminalisera<br />
drogen. Om vi bara hade vetat då vad vi kan avslöja<br />
i dag ...”<br />
Tidningsartikeln tog sitt avstamp i det faktum att<br />
nästan dubbelt så många ungdomar sökt behandling<br />
och vårdades för sjukdomar direkt kopplade till<br />
cannabisrökning, framförallt schizofreniliknande tillstånd.<br />
Den här händelsen uppmärksammades i hela<br />
Storbritannien men även utanför landets gränser.<br />
Tidningsartikeln markerade början till en viss<br />
omsvängning i opinionen. På sikt har den lett fram till<br />
att politikerna nu överväger att besluta om uppklassificering<br />
av cannabis till kategori B. Premiärminister<br />
Gordon Brown har sagt att det var ett misstag att<br />
nedklassificera. Han förefaller vara beredd att köra<br />
över AMCD.<br />
När kommer då beslutet? Ja frågar man Mary Brett<br />
så är hon lätt skeptisk: ”Jag tror det när jag ser det. Än<br />
har inte de drogliberala lobbyisterna sagt sista ordet!”<br />
22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
<strong>SNPF</strong> på WFAD<br />
Den stora internationella konferensen World Forum<br />
Against Drugs, WFAD, hölls under tre dagar i september<br />
på Folkets Hus i Stockholm. Evenemanget hade<br />
samlat drygt 500 deltagare från 82 länder.<br />
Bortsett från 171 svenskar kom många av deltagarna<br />
från några avlägsna länder i Afrika och Asien. Nepal<br />
hade t.ex. 21 deltagare medan Holland och Belgien<br />
representerades av en person vardera.<br />
Drottning Silvia inledde konferensen följd av folkhälsominister<br />
Maria Larsson och några uppsatta<br />
utländska talare. Under resten av konferensen kunde<br />
deltagarna välja mellan ett stort antal föreläsningar och<br />
work shops.<br />
Traditionellt fanns ett antal utställare på plats och<br />
<strong>SNPF</strong> hade en monter intill Tullverket och Citypolisen<br />
i Stockholm. Många nyfikna stannade och ställde<br />
frågor under de tre dagarna och tog för sig av det<br />
gratismaterial som delades ut, eller köpte någon av de<br />
böcker som <strong>SNPF</strong> har till försäljning.<br />
GH<br />
Hans-Jörgen Hanström i <strong>SNPF</strong>:s monter har besök av den<br />
nyblivna pensionären Eva Brännmark från Rikspolisstyrelsen.<br />
I bakgrunden samtalar Gunnar Hermansson med en representant<br />
för en somalisk förening i Rinkeby.<br />
En dag bemannades montern av Zijad Taslaman som<br />
omsvärmades av glada konferensdeltagare.
Drogning & Drogtestning<br />
Drink Spiking<br />
– en satsning för att motverka brottslig, ofrivillig<br />
drogning inom Västra Götalandregionen<br />
TEXT: KAI KNUDSEN<br />
DOCENT, ÖVERLÄKARE, ANESTESIKLINIKEN, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET<br />
Inledning<br />
Det har under de senaste åren blivit relativt vanligt att<br />
polisen kontaktas av personer som uppger att de blivit<br />
drogade av någon okänd eller flyktigt känd person.<br />
Drogningen har oftast ägt rum i samband med festande,<br />
antingen ute på krogen eller i hemmet. Efter drogningen<br />
har någon form av brott ägt rum, t.ex. våldtäkt,<br />
sexuellt övergrepp eller rån. Det vanligaste offret är en<br />
ung kvinna som fått en spetsad drink (”drink spiking”)<br />
av en okänd eller flyktigt känd man. Denna handling<br />
kallas i engelskspråkig litteratur vanligen för ”date<br />
rape”. Härefter har brottsoffret blivit kraftigt berusad,<br />
medvetslös eller upplevt ett konstigt eller onormalt rus.<br />
När den drabbade klarnar till och inser att någonting<br />
brottsligt inträffat vet vederbörande sällan hur hon<br />
eller han skall hantera<br />
händelsen. Det är inte<br />
alltid offret omedelbart<br />
förstår att hon eller han<br />
blivit drogad, denna<br />
insikt kan komma långt<br />
senare, minnesbilderna<br />
kan vara svaga.<br />
I händelse av brott<br />
är det viktigt att man<br />
uppmärksammar drogpåverkan och fastställer om<br />
otillbörlig drogning förekommit genom adekvat provtagning<br />
av brottsoffret. Kan drogning påvisas i ett<br />
rättsärende är detta en besvärande faktor i straffpåföljden.<br />
Otillbörlig drogning i sig är ett brott som<br />
kategoriseras som misshandel. I ett samarbetsprojekt<br />
mellan polisen i Västra Götaland och flera andra parter<br />
såsom sjukvården, SKL, tullen, rättsmedicinalverket<br />
och Åklagarmyndigheten har generella riktlinjer tagits<br />
fram under 2008. Samarbetet har utmynnat i en broschyr<br />
med titeln: Drink Spiking – en satsning för att<br />
motverka brottslig, ofrivillig drogning.<br />
Syftet med projektet har varit att etablera riktlinjer<br />
för arbetet med brottsoffer i samband med drogning.<br />
Det är angeläget att sjukvården och polisen har fungerande<br />
rutiner för anmälan, registrering och provtagning<br />
för att konstatera drogning i aktuella fall. Den<br />
utsatta personen skall också erbjudas hjälp från brottsofferjouren.<br />
Syftet är också att kartlägga hur vanligt<br />
förekommande otillbörlig drogning är i Sverige och att<br />
26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
”<br />
Det är inte alltid offret omedelbart<br />
förstår att hon eller han blivit drogad,<br />
denna insikt kan komma långt senare,<br />
minnesbilderna kan vara svaga<br />
registrera vilka preparat som används. Utan adekvat<br />
provtagning kan dessa anmälningar vare sig bekräftas<br />
eller dementeras.<br />
Provtagning<br />
Provtagningen måste fungera på ett standardiserat och<br />
säkert sätt i rimlig tid efter övergreppen. Det är en<br />
fördel om analyserna sker vid ett och samma laboratorium.<br />
Prover bör tas vid misstanke om drogning upp<br />
till en vecka efter det inträffade. Det är angeläget att<br />
provtagning sker så snart som möjligt efter tillbudet<br />
eftersom många droger liksom alkohol snabbt elimineras<br />
ur kroppen. Alkoholhalten bör bestämmas genom<br />
blodprov. För att proven skall ha något rättsligt bevisvärde<br />
krävs en godkänd analysmetod utförd på ett ackrediterat<br />
laboratorium.<br />
Negativa drogstickor<br />
(screening) utesluter inte<br />
drogning och drogstickor<br />
bör inte användas i<br />
de ärenden där en rimlig<br />
misstanke finns om otillbörlig<br />
drogning.<br />
Provtagningen bör gå<br />
till på samma sätt som<br />
vid misstanke om drograttfylleri där polisen följer<br />
den utsatta till ett sjukhus och medtar provtagningsutrustning.<br />
Proverna tas av sjukvårdspersonalen och<br />
överlämnas till polisen som sedan skickar proverna<br />
till rättskemiska avdelningen i Linköping. Provtagning<br />
sker i regel genom både blodprover och urinprover.<br />
Man bör skicka både urinprov och blodprov från<br />
brottsoffret för analys till RMV. En särskild remiss<br />
finns tillgänglig, RPS 420.5 Remissen hämtas från<br />
polisens datasystem och bifogas till RMV. Remissen<br />
har titeln ”Begäran om analys vid rättsmedicinalverket<br />
för utrönande av eventuell drogförekomst i urin/blod<br />
i samband med brott”. Vid misstanke om drogning<br />
markeras detta på remissen eller så skriver man ”tacksam<br />
för drogscreening”. Finns anledning att misstänka<br />
en specifik drog skall detta framgå på remissen. Det<br />
är angeläget att notera tidpunkten för drogningen,<br />
brottet och provtagningen. Det skall noteras om lång<br />
tid förflutit mellan provtagningen och analysen liksom<br />
hur lång tid som förflutit mellan drogningstillbudet
Fruktiga drinkar kan dölja smaken av inblandade läkemedel<br />
eller andra droger.<br />
och provtagningen. Analyser tagna senare än fyra dygn<br />
efter intag är i regel negativa men positiva resultat kan<br />
påvisas även senare. I ett registrerat drogfall kunde ett<br />
läkemedel (Stilnoct) påvisas sex dygn efter drogtillfället.<br />
I detta fall var även en håranalys positiv. Håranalyser<br />
hör inte till rutinprovtagningen men kan aktualiseras i<br />
allvarliga kriminalfall, framför allt i sent skede.<br />
Brottsutredaren måste aktivt efterfråga och notera<br />
om den utsatta tagit några läkemedel eller droger mellan<br />
brottshändelsen och provtagningen eftersom dessa<br />
läkemedel kommer att falla ut positivt vid kontrollen.<br />
Mängden intagen alkohol i samband med brottstillfället<br />
skall efterfrågas och dokumenteras i samband med<br />
anmälan. Utöver provtagning på offret skall i allvarliga<br />
brottsfall spårsäkring också göras där brottet ägt rum.<br />
Man skall notera de uppgifter som finns om gärningsmannen<br />
med namn, adress, telefonnummer, bilnummer<br />
etc. Omhändertagna spår, t.ex. läkemedel, askar,<br />
pulver, piller etc. skall skickas till SKL.<br />
Alkohol är vanligaste berusningsmedlet<br />
Flera vetenskapliga studier från USA och Australien<br />
har visat att alkohol är den dominerande substansen<br />
bland personer som utsatts för brott efter drogning.<br />
Sexualbrott efter drogning drabbar inte enbart kvinnor<br />
men brottsförövaren har för det mesta varit män.<br />
Dessa studier har inte kunnat identifiera en enskild<br />
drog som en specifik våldtäktsdrog utan snarare visat<br />
att sexuella övergrepp och andra brott vanligen inträffar<br />
i samband med ruspåverkan oavsett orsak till ruset.<br />
Intaget av droger kan vara självförvållat och avsiktligt<br />
eller oavsiktligt och ofrivilligt eller i kombination.<br />
Drogning & Drogtestning<br />
Frivilligt intag av droger kan dessutom följas av ofrivilligt<br />
intag och ett sexuellt övergrepp. Förekomsten<br />
av illegala droger eller narkotika är vanligt i samband<br />
med sexuella övergrepp.<br />
Förekomst av många olika illegala droger<br />
Många olika droger förekommer i samband med otillbörlig<br />
drogning, bl.a. cannabis, kokain, bensodiazepiner,<br />
amfetamin, metamfetamin, ecstasy, GHB, opiater,<br />
dextropropoxifen (DXP) och barbiturater. I ett flertal<br />
studier har påvisats mer än 20 olika substanser, en del<br />
sällsynta sådana t.ex. ketamin, PCP och skopolamin.<br />
Vanligaste drogen som påvisats har genomgående varit<br />
cannabis. 35 procent av proven var positiva för flera<br />
olika droger samtidigt. Den höga andelen blandförgiftningar<br />
talar för att åtminstone delar av berusningen<br />
skett genom ett avsiktlig och självförvållat intag.<br />
Läkemedel och otillbörlig drogning<br />
Vanligaste läkemedel som ges vid avsiktlig drink spiking<br />
är bensodiazepinpreparat, dvs läkemedel med<br />
sömngivande effekter som vanligen används mot oro<br />
eller vid sömnsvårigheter. Läkemedel kan i samband<br />
med otillbörlig drogning ges på olika sätt men det har<br />
oftast rapporterats som tabletter som löses upp i en<br />
drink.<br />
De flesta läkemedel ger en något sur smak i en drink<br />
men det kan vara svårt att notera en annorlunda smak,<br />
särskilt i sprit. Rohypnol (flunitrazepam) har i media<br />
många gånger pekats ut som en vanlig våldtäktsdrog.<br />
Flunitrazepam under varunamnet Rohypnol är numera<br />
avregistrerat i Sverige. Flunitrazepam förekommer<br />
dock under andra varunamn såsom Flunitrazepam<br />
Merck och Fluscand. Insmugglat flunitrazepam under<br />
varunamnet Rohypnol förekommer fortfarande på den<br />
illegala marknaden i Sverige. Rohypnol har på den legala<br />
svenska marknaden kommit att ersättas av andra bensodiazepinliknande<br />
läkemedel och Stockholms Tingsrätt<br />
har haft åtminstone ett fall av otillbörlig drogning med<br />
Stilnoct. Andra lösningar med sömngivande egenskaper<br />
är också effektivt, t.ex. GHB (gamma-hydroxybutyrat)<br />
och dess derivat GBL och butandiol.<br />
Alkohol med fruktsmak t.ex. bål döljer smaken av<br />
tillblandade läkemedel eller droger, även kaffe eller<br />
filmjölk kan dölja en förändrad sur smak. Droger och<br />
läkemedel kan även ges i mat eller bakas in i kakor eller<br />
andra konditorivaror.<br />
Det är angeläget att det finns fungerande rutiner för<br />
hur dessa ärenden handläggs avseende anmälan och<br />
provtagning inom polisens och sjukvårdens organisationer.<br />
Anmälaren måste bemötas med respekt och<br />
provtagning rekommenderas upp till en vecka efter det<br />
inträffade vid rimlig misstanke om otillbörlig drogning.<br />
Provtagningen måste vara skyndsam och helst utföras<br />
inom ett dygn efter drogningen. <br />
Av utrymmesskäl publiceras här en förkortad version<br />
av artikeln. Den kompletta versionen med tabell över<br />
de vanligaste läkemedlen som kan förekomma vid<br />
drogning finns att läsa på www.snpf.org.<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
27
Drogning & Drogtestning<br />
Narkoanalys<br />
– förhör under drogpåverkan<br />
TEXT: JONAS HARTELIUS<br />
Droger kan påverka en persons tillgång till de egna minnesbilderna. Tillförsel av<br />
droger används bl.a. i Indien vid förhör av grova brottslingar. Metoden väcker<br />
viktiga etiska spörsmål.<br />
Författaren Karin Boye skrev i boken Kallocain<br />
(1940) om en drog med samma namn som får<br />
människor att blotta sitt innersta. Den blir därmed ett<br />
viktigt instrument för statens kontroll av människorna.<br />
Kallocain är kanske den mest kända fiktiva drogen<br />
med sådan verkan. I rader av böcker med litterärt<br />
eller faktamässigt innehåll finns beskrivningar av olika<br />
former av ”sanningsserum”, ”sanningsdroger”, ”truth<br />
drugs” etc. Alla har syftet att bryta ner människors<br />
motstånd, exempelvis vid förhör.<br />
En rad narkotika har också använts i detta syfte,<br />
bl.a. kloralhydrat, pentotal och skopolamin. Medlen<br />
kan även tillföras vid försök att betvinga en person,<br />
exempelvis för sexuellt utnyttjande. Deras verkan<br />
beror på att medlen minskar hämningar eller kontrollen<br />
i de högre hjärnfunktionerna (”överjaget”) – kort<br />
sagt minskar censuren. Bland psykiatrer har man ofta<br />
skojat om att ”överjaget är den del av personligheten<br />
som är löslig i sprit”.<br />
Narkoanalys<br />
Tillförandet av droger vid förhör kallas för ”narkoanalys”<br />
eller ”narkolys”. Ordet kommer av grekiskans<br />
”narke” för sömn eller dövande (samma ordstam<br />
som för ”narkotika”) och ”lysis” för ”upplösning”.<br />
Narkoanalys är således en upplösning av högre mentala<br />
funktioner under sömn eller liknande nedsatta<br />
sinnetillstånd. Trötthet och sömnbrist är en av många<br />
metoder som använts för att bryta ner fångars och<br />
misstänktas försvar.<br />
Idén om att använda droger för att bryta igenom<br />
kommer från psykiatrin och psykoanalysen. Redan på<br />
1910-talet upptäckte läkare att barbiturater (pentotal<br />
m.fl.) kunde påverka människors medvetna försvar.<br />
Den förste att använda narkoanalys i rättsliga sammanhang<br />
var en läkare i Texas, dr Rober House, som<br />
använde skopolamin på två interner. Begreppet ”narkoanalys”<br />
myntades 1936 för att beteckna att förhöret<br />
skedde under ett trance-liknande tillstånd. Tanken är<br />
30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
att tillståndet skall lösa upp personens försvar så kraftigt<br />
att han eller hon inte skall kunna ljuga medvetet<br />
och sanningen därför skall komma fram. Ett betydande<br />
mått av suggestion om att metoden är ofelbar och<br />
avslöjar sanningen finns både före och efter sessionen.<br />
Efteråt kan personen tro att han avslöjat mer än vad<br />
som verkligen är fallet.<br />
Emellertid började amerikanska domstolar tidigt att<br />
förkasta bekännelser under narkoanalys som ”otillåten<br />
bevisning” utom i mycket speciella fall. En amerikansk<br />
psykiatridocent avrådde i en vetenskaplig artikel 1954<br />
sina kolleger från att utföra narkoanalys när undersökningen<br />
har till syfte att stödja en brottsutredning. Hans<br />
viktigaste skäl var undersökningarnas otillförlitlighet<br />
och risk för falska bekännelser. Utöver risken med<br />
otillförlitliga svar, finns en påtaglig risk att felaktig<br />
dosering kan vålla förgiftning, medvetslöshet och<br />
dödsfall. Personer som är drogmissbrukare kan också<br />
ha utvecklat s.k. korstolerans mot de använda medlen<br />
(främst natriumpentotal). Effekterna kan därför bli<br />
svåra att förutsäga.<br />
Under senare år har Indien börjat använda narkoanalys<br />
vid utredningar av mord m.m. Metoden är<br />
formellt frivilligt och används endast efter särskilt<br />
tillstånd från domstol. Praktiskt administreras den på<br />
ett sjukhus av en narkosläkare (för att bl.a. kontrollera<br />
patientens tillstånd). Sedan sköter en psykiater och en<br />
psykolog förhöret, som dokumenteras med video- och<br />
ljudupptagning. Under förhöret visas foton och spelas<br />
upp ljud för att få personen att reagera. Strukturerade<br />
frågor används för att komma in på allt känsligare<br />
områden. Den viktigaste frågan sparas till sist under<br />
sessionen.<br />
Trots kritik från bl.a. medborgarrättsorganisatio-<br />
ner har en överdomstol i Mumbai år 2007 godkänt<br />
metoden och accepterat de bekännelser som den kan<br />
framkalla såsom tillåten bevisning.<br />
Efter terroristattackerna den 11 september 2001 har<br />
frågan uppkommit om användande av narkoanalys<br />
för att tvinga fram viktiga underrättelseuppgifter om
framtida angrepp m.m. Erfarenheten har dock visat<br />
att traditionella förhörsmetoder som bygger på att<br />
förhörsledaren bygger upp ett förtroende är vida bättre<br />
för att få fram korrekta uppgifter. I moderna västerländska<br />
handböcker för underrättelseförhör behandlas<br />
också användning av droger sparsamt. Det kan bero på<br />
att temat är känsligt men är mer sannolikt ett resultat<br />
av att narkoanalys inte är en tillförlitlig metod.<br />
Tillståndsbetingad inlärning<br />
Under självförvållat rus i samband med brott, olyckor<br />
osv. förekommer en helt annan mekanism i samband<br />
med att drogtillförsel påverkar minnet. Det som lagras<br />
i minnet under ett rus kan vara svårt eller omöjligt att<br />
få tillgång till i nyktert tillstånd.<br />
Problemen orsakas av s.k. tillståndsbetingad inlärning<br />
(eng. ”state-dependent learning”). Mekanismen<br />
är att inlärning är beroende av psykologiska och situationsbetingade<br />
faktorer. När dessa ändras eller försvinner,<br />
försvåras eller t.o.m. blockeras upphämtandet av<br />
minnesbilderna. Så det som kan vara svårt för ett vittne<br />
att berätta om ett våldsbrott under ett torrt polisförhör<br />
kan flamma upp under ett besök på brottsplatsen när<br />
signalerna på plats blir tydliga.<br />
Tillståndsbetingad inlärning förekommer även som<br />
ett resultat av drogpåverkan. Alkoholmissbrukaren<br />
som får tillbaka minnen och börjar älta gamla problem<br />
under ett förnyat rus är ett känt exempel.<br />
Bensodizepiner är kända för att blockera anläggandet<br />
av nya minnesbilder.<br />
Drogning & Drogtestning<br />
Författarinnan Karin Boye (1900 – 1941) skrev en rad dikter,<br />
essäer och romaner. Ett av hennes mest kända verk är<br />
den pessimistiska framtidsskildringen Kallocain (1940). Den<br />
inspirerades av hennes resor i Sovjetunionen och Tyskland,<br />
där hon såg samtidens totalitära tendenser.<br />
Kallocain skildrar ett samhälle där alla medborgare efter<br />
sju års ålder tillhör staten. Den har sitt namn av serumet<br />
kallocain, uppfunnet av kemisten Leo Kall. Kallocain har<br />
förmågan att få människor att blotta sina innersta tankar och<br />
känslor. Eftersom sinnelagets brottslighet är kriminaliserat,<br />
är det möjligt att döma i stort sett alla. Kontrollen över människor<br />
är total.<br />
Kallocain har sedan blivit en symbol för totalitärt utnyttjande<br />
av sanningsserum och liknande medel. Boken har översatts<br />
till fler än tio språk och utkommit i stora upplagor.<br />
Boye avled av en överdos sömnmedel, vilket troligtvis var<br />
ett självmord.<br />
Tillståndbetingad inlärning kan vara en neuropsykologisk<br />
förklaring till att en missbrukare säger att<br />
han inte minns vad som hänt under en rusperiod.<br />
Minnesproblemen behöver således inte vara dikterade<br />
enbart av bekvämlighet.<br />
Rättsliga hinder<br />
Observationer av detta slag har föranlett en del psykologer<br />
att påpeka att det kunde vara ändamålsenligt<br />
att höra personer efter tillförsel av den drog som de<br />
varit påverkade av vid den aktuella händelsen. Ur psykologisk<br />
och farmakologisk synvinkel kan detta verka<br />
motiverat för att komma åt minnesmaterial som annars<br />
är dolt.<br />
Dylika metoder är dock inte tillåtna i västerländsk<br />
rätt. Regeringsformen (RF 2:5) förbjuder ”medicinsk<br />
påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden”.<br />
Detta omfattar bl.a. tillförande av droger i<br />
samband med förhör. Liknande bestämmelser finns i<br />
Europarådets konvention om mänskliga rättigheter.<br />
Polisiär observation<br />
En observation bör slutligen göras för polisiära sammanhang.<br />
En person som hörs under självframkallad<br />
drogpåverkan, t.ex. under ett ecstasyrus, har försatt<br />
sig själv i ett slags narkoanalys. Han eller hon kan<br />
ha svårt att svara rationellt och sammanhängande på<br />
frågor. Likaså kan personen ha svårigheter att senare<br />
minnas vad han eller hon har sagt under förhör. Om<br />
sedan personen inför domstol bestrider vad som står<br />
i förhörsprotokollet kan det utså tvivel om personens<br />
trovärdighet.<br />
Detta talar för att missbrukare inte bör höras<br />
om brottsansvar m.m. när de alltjämt är påverkade.<br />
Undantag kan vara påkallade vid fara i dröjsmål, t.ex.<br />
då det behövs för att få fram vilken drog en svårt förgiftad<br />
person i den nära omgivningen kan ha intagit<br />
eller för att undanröja överhängande hot eller liknande.<br />
<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
31
Drogning & Drogtestning<br />
Urinprov<br />
– ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning<br />
TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER<br />
FOTO: LENNART KARLSSON<br />
Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att<br />
motivera missbrukare till vård.<br />
Ett mycket effektivt verktyg i narkotikabekämpningen<br />
är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades<br />
bruket av narkotika. Senare kom även<br />
en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med<br />
tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten<br />
till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga<br />
skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka<br />
och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt.<br />
Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts<br />
diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder.<br />
Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg<br />
som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar.<br />
Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera<br />
narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker<br />
missbrukare från att söka vård.<br />
Urinprov kan motivera till vård<br />
Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna<br />
dag på Plattan. Här finns det gott om ”urinprovskandidater”.<br />
Sektionens huvuduppdrag är att spana<br />
på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag<br />
är att förmå etablerade missbrukare att söka vård.<br />
De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga<br />
LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan<br />
missbruksvården och polisen och omfattar hela<br />
Stockholms län.<br />
Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat<br />
en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse.<br />
I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov<br />
bryta isen och skapa en nödvändig dialog och<br />
uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna<br />
säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från<br />
vård bli det som motiverar till vård.<br />
Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper<br />
i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika<br />
anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är<br />
påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt:<br />
”Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare!”<br />
Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar<br />
han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp<br />
med anabola steroider. En förklaring som med tanke<br />
på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för<br />
att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning.<br />
34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Provtagningsproceduren<br />
Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet<br />
som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att<br />
provtagning får genomföras. – ”Kan du kissa? Om inte<br />
får du dricka ett par glas vatten!” Poliserna erbjuder<br />
mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar<br />
sig till ett par muggar.<br />
Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel.<br />
Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs.<br />
Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande<br />
glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter.<br />
Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken.<br />
Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av<br />
samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar<br />
på händerna.<br />
Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras<br />
strax innan provet genomförs för att undvika att<br />
han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte<br />
har svårt att slappna av kan han få urinera till<br />
ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han<br />
även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande<br />
vatten.<br />
Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet<br />
lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet<br />
tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget<br />
inte bara är avsett för anabola steroider.<br />
Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra<br />
överlåtelser.
Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys.<br />
Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen<br />
förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men<br />
innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen<br />
som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen<br />
för att undvika kontaminering.<br />
Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av<br />
Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer<br />
svaret. Testet markerar genom enkelstreck förekomsten<br />
av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i<br />
Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet<br />
markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin<br />
och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum<br />
erkänner mannen att han använt även dessa preparat.<br />
Han är dock lite frågande till om det ”tjack” han tagit<br />
var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen<br />
kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå.<br />
Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy)<br />
eftersom preparaten är närbesläktade.<br />
Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används<br />
för att kontrollera missbrukarens berättelse.<br />
Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen.<br />
Här är provtagaren särskilt noggrann när det<br />
kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i<br />
samband med detta leder med automatik till att proverna<br />
aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna<br />
besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt<br />
alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det<br />
vanligaste att välja.<br />
Proverna analyseras<br />
enligt polisens önskemål<br />
Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta<br />
emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet<br />
och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har<br />
man valt alternativ två så görs en djupare analys av en<br />
av de substanser man har fått träff på. Har man fått<br />
flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar<br />
med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy,<br />
amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner.<br />
Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans<br />
ska omfattas av RMV:s screening och analys måste<br />
detta begäras i särskild ordning genom att man lägger<br />
till det på blanketten.<br />
Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks<br />
samtliga substanser som är positiva vid screening.<br />
Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat<br />
i synnerhet när det kommer till ungdomar som<br />
aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de<br />
fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen<br />
också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik<br />
ser ut.<br />
Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar<br />
att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare<br />
hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom<br />
han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att<br />
han håller sitt löfte. <br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
35
Drogning & Drogtestning<br />
Drogtestning bland brottsbekämpare<br />
- hur ligger det till egentligen?<br />
TEXT: JESSICA VIKBERG<br />
Varken Polisen, Tullverket eller Kustbevakningen har en policy att utföra slumpmässiga<br />
drogtester på sin personal. Polisen drogtestar inte ens i samband med<br />
intagning till Polishögskolan. Borde inte brottsbekämpare föregå med gott exempel?<br />
Otroligt och onödigt?<br />
Påtända poliser, abstinenta tullare. Låter overkligt, förfärligt,<br />
och överdrivet. Förekommer förhoppningsvis<br />
inte och är därför onödigt.<br />
Men tänk om? Man behöver inte fundera länge utan<br />
att komma på vilka förödande konsekvenser det skulle<br />
kunna orsaka.<br />
Enstaka fall inom brottbekämpande myndigheter<br />
har i och för sig förekommit. Då har det gått ganska<br />
långt innan upptäckt. Personerna har fått rehab, förflyttning<br />
eller avsked.<br />
Hade ett slumpvis drogtest tidigare kunnat avslöja<br />
det som till slut ändå uppdagats?<br />
Hur ser det ut idag?<br />
Tullverket drogtestar,<br />
sedan 2006, innan beslut<br />
om nyanställning fattas.<br />
Vid misstanke kan man<br />
drogtesta personal. Inga<br />
slumpvisa tester utförs.<br />
Sedan den 1 juli 2008<br />
drogtestas blivande<br />
kustbevakare. Slumpvisa<br />
drogtester görs inte.<br />
Man drogtestar på förekommen<br />
anledning.<br />
Polismyndigheten drogtestar inte vid nyanställning.<br />
Endast vid misstanke om drogmissbruk förekommer<br />
drogtest inom polisen. De inom polisen som blir föremål<br />
för drogtest i dag är polisflygets piloter. Det är<br />
allmänna tester som genomförs vilka är kopplade till<br />
upprätthållandet av flygcertifikatet, dvs. årlig läkarundersökning<br />
(2 gånger om året för äldre piloter).<br />
Stefan Sterner arbetar som strateg med utbildningsfrågor<br />
Rikspolisstyrelsens HR-avdelning (Human<br />
Resurces har det nationella ansvaret för polisens grund-<br />
fort och vidareutbildningar). Han berättar att frågan<br />
om drogtestning inom polisen har tagits upp från och<br />
38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
”<br />
Frågan om drogtestning har tagits upp<br />
från och till, särskilt då det gäller rekrytering<br />
till polisutbildningen<br />
till, särskilt då det gäller rekrytering till polisutbildning.<br />
– Hur dessa frågor angående utbildning och tester<br />
ska beaktas i framtiden är självklart något som vi<br />
som arbetar med strategiska utbildningsfrågor tittar<br />
på. Polisen har dock en uttalad alkohol- och drogpolicy.<br />
I denna har tydligt angivits att polisen inte<br />
accepterar att medarbetares användning av alkohol<br />
eller andra droger påverkar arbetsinsatserna eller förhållandena<br />
i övrigt på arbetsplatsen. Polisen accepterar<br />
självklart inte heller någon form av icke medicinsk<br />
användning av läkemedel, narkotikaklassade preparat<br />
eller olagliga dopingmedel. Så det finns i vilket fall som<br />
helst en grund att utgå ifrån.<br />
På RPS hade man nyligen ett möte med arbetsrättsjurister<br />
från Alna, representanter från försvarsmakten<br />
samt fackförbundet.<br />
Man diskuterade möjlig<br />
utveckling inom poli-<br />
sen men har i nuläget<br />
inte beslutat om någon<br />
förändring beträffande<br />
drogtester.<br />
Varför?<br />
Enligt arbetsrättsjurist<br />
Kerstin Ehlin på Tullverket finns det ett förbud i grundlagen,<br />
LOA (Lagen om offentlig anställning) att utföra<br />
drogtester under pågående anställning. Enbart om det<br />
pågår rehabilitering av arbetstagare kan det finnas möjlighet<br />
att slumpmässigt testa en anställd.<br />
Om du arbetar i det privata näringslivet kan du<br />
bli skyldig att genomgå slumpmässigt drogtest. Här<br />
styr Arbetsmiljölagen (AML). AML ger arbetsgivaren<br />
långtgående ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg<br />
och säker. I lagens kapitel 3 står det att arbetsgivaren<br />
skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga<br />
ohälsa och olycksfall.<br />
Ulric Hermansson är forskare på Karolinska<br />
Institutet. Han ställer sig tveksam till att LOA går
före AML. – Idag vet ingen exakt vad som gäller för<br />
offentlig sektor eftersom det inte är rättsligt prövat,<br />
påpekar han.<br />
Oenigheten är stor inom området. Huvudskälet<br />
till drogtester i arbetslivet är att skydda just tredje<br />
man. – Att veta att man när som helst kan råka ut för<br />
drogtest har dessutom en förebyggande effekt, tror<br />
Hermansson.<br />
Hur gjorde Försvarsmakten?<br />
När försvaret under en period drogtestade sin personal,<br />
även slumpmässigt, kringgick man problemen genom<br />
att träffa ett kollektivavtal med de fackliga organisationerna.<br />
Avtalet medgav att ”arbetsgivaren genomför<br />
slumpmässiga periodiska hälsoundersökningar vari<br />
ingår kontroll av utandningsluft och urinprov för<br />
analys av bl. a. av cannabis, amfetamin, opiater och<br />
kokain.”<br />
Kontrollerna genomförs för att upptäcka alkoholpåverkan<br />
och förekomst av icke medicinsk användning<br />
av narkotika, i syfte att värna om en säker arbetsmiljö<br />
genom att förebygga drogrelaterade olyckor och tillbud.<br />
Syftet är även att skydda tredje man vilket även<br />
anges i avtalet mellan arbetsgivaren och de fackliga<br />
organisationerna.<br />
Integritetskränkande?<br />
Ett argument mot drogtestning är att det kan upplevas<br />
som integritetskränkande.<br />
På frågor om anställda inom försvaret upplevde det<br />
som besvärande att genomföra utandningstest (alkohol)<br />
respektive narkotikatest (urin) så fanns en stor<br />
samstämmighet. 92 procent svarade att de var positiva<br />
till såväl alkohol- som narkotikatest.<br />
Kunskapsspridning om kvalitetssäkring tros vara<br />
viktiga orsaker till den positiva inställningen genom<br />
anlitandet av ackrediterat laboratorium och information<br />
om att testerna hanteras på ett säkert och konfidentiellt<br />
sätt. Även bemötandet från sköterskorna som<br />
gör testerna tros ha stor betydelse för den anställdes<br />
inställning till testerna.<br />
Förebygga, underlätta och skydda?<br />
Är du lastbilschaufför, militär eller anställd på ett kärnkraftverk<br />
kan du när som helst råka ut för ett drogtest.<br />
Är du tullare, kustbevakare eller polis kommer du inte<br />
att bli slumpvis testad.<br />
Påtända poliser, abstinenta tullare. Orealistiskt?<br />
Kanske en helt onödig fråga att diskutera?<br />
Har man valt ett yrke som tullare eller polis har man<br />
väl redan valt väg?<br />
Stefan Sterner tror att det kan ligga till så att många<br />
tar för givet att väljer man denna typ av yrke så har<br />
man redan en inställning mot droger. – ”Allmänhets<br />
tilltro till verksamheten skulle dock stärkas om man<br />
införde drogtest inom polisen. Staten borde föregå med<br />
gott exempel eftersom lagen mot droganvändning finns<br />
och att droganvändning är kopplad till grov brottslighet”,<br />
säger han. <br />
Drogning & Drogtestning<br />
Landskrona drogtestar<br />
högstadieelever<br />
Den 2 april 2008 beslutade Landskrona kommun<br />
att under höstterminen genomföra frivilliga,<br />
slumpvisa drogtester av elever i årskurs 8<br />
och 9 vid en högstadieskola, Sandåkraskolan.<br />
Testerna syftar till att förebygga droganvändning<br />
bland ungdomarna och risken för<br />
upptäckt är en stark anledning till att tacka nej<br />
till droger.<br />
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,<br />
CAN, visade i sin senaste undersökning<br />
att andelen elever som använt narkotika<br />
i Landskrona kommun var större än i Skåne i<br />
övrigt.<br />
Drogtesterna på Sandåkraskolan ska vara<br />
frivilliga, t.o.m. dubbelt frivilliga. Först får både<br />
elever och föräldrar tillsammans möjlighet att<br />
skriftligen samtycka till drogtestning. Sedan har<br />
eleven ändå möjlighet att tacka nej vid själva<br />
provtillfället. Provtagning genomförs av skolsköterskorna<br />
och någon integritetskränkande<br />
övervakning ska inte ske i samband med att<br />
proven lämnas.<br />
Om elev, som tidigare samtyckt till provtagning,<br />
säger nej eller uteblir i samband med<br />
att prov ska lämnas så kommer sköterskan att<br />
meddela föräldrarna. Inga andra åtgärder kommer<br />
att vidtas.<br />
I oktober 2008 riktade Skolinspektionen<br />
kritik mot Landskrona kommuns slumpvisa<br />
drogtester. Skolinspektionen talar om integritetskränkning<br />
eftersom eleverna, trots all frivillighet,<br />
ändå måste känna press på sig att ställa<br />
upp. Man menar att det inte ingår i skolans uppdrag<br />
att använda drogtester i det förebyggande<br />
arbetet. Skolinspektionen anser å andra sidan att<br />
det är viktigt att man arbetar förebyggande mot<br />
droger i skolan och att det då bör ske genom<br />
att informera elever och föräldrar om drogers<br />
farlighet.<br />
Studier har visat att information i skolan om<br />
att inte använda droger inte har någon effekt. En<br />
bra skola med preventionspolicy är mer effektivt.<br />
Drogtester i skolan har avskräckande effekt<br />
och dessutom blir eleverna bättre förberedda<br />
för arbetslivet där slumpvisa drogtester blir allt<br />
vanligare.<br />
I Landskrona kommun tycker man att unga<br />
människors hälsa och framtid är viktigt att<br />
värna om, och trots kritiken tänker man fortsätta<br />
sina försök med slumpvisa, frivilliga drogtester<br />
hela höstterminen. Kommunen kommer<br />
att utvärdera verksamheten med drogtester vid<br />
årsskiftet.<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
GH<br />
39
Drogning & Drogtestning<br />
Självmordsbombare kan vara drogade<br />
TEXT: JAN OLSSON, GEANINA TURCANU OCH JONAS HARTELIUS<br />
Ett lössprängt huvud på en brottsplats tyder på att en självmordsbombare med<br />
bombväst slagit till. Självmordsbombare kan förmås att utföra sina attentat genom<br />
många metoder, bl.a. drogning.<br />
När en bomb exploderat i en folkmassa eller på en<br />
offentlig plats och polis och ambulans tagit omhand<br />
om skadade och döda uppkommer frågan om hur<br />
bomben fördes till platsen, hur den utlöstes osv. Svaren<br />
på frågorna är viktiga för utredningen av förloppet,<br />
bl.a. för att spåra de grupper som kan misstänkas ligga<br />
bakom.<br />
Bombvästar<br />
Ofta bär förövaren bomben på kroppen. Särskilda bombvästar<br />
kan bäras under kläderna. Utlösningsmekanismen<br />
är en säkrad elektrisk sprängkapsel. När den osäkrats<br />
utlöses sprängladdningen av en strömbrytare som<br />
gömts någonstans på kroppen.<br />
En bombväst kan vara välsydd och måttanpassad<br />
till individen. Vanligtvis har den sprängmedel runt hela<br />
bröstkorgen och buken. Totalt kan den ha mellan fem<br />
och tjugo kilogram sprängmedel. Verkan kan förstärkas<br />
om den förses med ett yttre lager av stålkulor (2<br />
– 7 mm), som skjuts iväg. På Sri Lanka används ibland<br />
även aluminiumkulor, eftersom dessa är svårare att<br />
finna på röntgenbilder av skadade personer. Vid detonationen<br />
bildas en kraftig gasutveckling runt bålen<br />
och trycker iväg huvudet. Eftersom detta är närmast<br />
klotformigt kan det ofta påträffas anmärkningsvärt lite<br />
skadat. Tryckvågen kan kasta iväg huvudet 15 eller 20<br />
meter från detonationsplatsen. Ett lössprängt huvud<br />
som påträffas en bit bort är därför ett viktigt spår efter<br />
en självmordsbombare som burit bombväst. Resten<br />
av kroppen kan bli illa tilltygad, mest bara slamsor.<br />
Tillvaratagande av huvudet är viktigt för att identifiera<br />
gärningsmannen. Genom omsorgsfull kriminalteknisk<br />
undersökning kan man ofta rekonstruera bombens<br />
konstruktion för att sedan jämföra och koppla ihop<br />
olika sprängdåd.<br />
Kroppsburna bomber kan också anpassas efter<br />
behovet. Nyligen dödades en handsekreterare till en<br />
lankesisk minister. En kvinna hade begärt företräde för<br />
ministern men fick bara träffa sekreteraren. Kvinnan<br />
bar en speciellt formad behå med bomber som hade<br />
riktad sprängverkan framåt. När hon utöste bomben<br />
dödades både sekreteraren och hon själv.<br />
Tvång men även drogning<br />
Självmordsbombare måste ha mycket stark motivation<br />
för sitt dåd, eftersom de vet att de kommer att dö vid<br />
en framgångsrik attack.<br />
Många har religiösa motiv: att få dö som martyrer<br />
42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
När de första insatserna är över för att rädda människoliv<br />
och släcka bränder efter en självmordsbombning, börjar den<br />
krävande brottsplatsundersökningen.Då söker man svar på<br />
frågor som gärningsmannens eller -männens motiv och tillvägagångssätt.<br />
i kampen mot otrogna ger förtur till paradiset. Många<br />
är utsatta för starkt psykologiskt tryck, en del även för<br />
hot mot familjer och närstående. Motiven kan vara<br />
svåra att blottlägga, eftersom förhör blir omöjliga i<br />
efterhand. Då får man vanligen lita till uppgifter från<br />
andra, rekonstruera kontakter osv. I enstaka fall har<br />
man kunnat förhöra personer som backat ur i sista<br />
stund eller har ertappats före detonationen vid kontroller<br />
eftersom de uppträtt misstänkt.<br />
Självmordsbombare har drogats, dvs. med hjälp av<br />
narkotika eller liknande medel försatts i ett tillstånd av<br />
nedsatt egen vilja. En ung kvinna, som i augusti 2008<br />
greps i Bagdad, uppgav att hon hade blivit drogad med<br />
ett illasmakande ämne i apelsinjuice. Troligen hade<br />
hon fått något lugnande medel. Man kan tänka sig en<br />
bensodiazepin.<br />
Den verkliga frekvensen drogning bland självmordsbombare<br />
är inte kartlagd. Här finns problem att få<br />
ihop tillräckligt med biologiskt material för provtagning.<br />
Men den viktigaste orsaken är sannolikt att<br />
brottsutredare inte brytt sig om att utreda den frågan i<br />
de enskilda fallen. Polisen på Sri Lanka har därför på<br />
senare tid, efter förslag av svensk expertis, initierat ett<br />
projekt för att spåra droger i kroppsresterna av självmordbombare.<br />
<br />
Jan Olsson är f.d. kriminalkommissarie och har varit<br />
chef för Rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp.<br />
Han har under senare år lett utbildning av<br />
kriminaltekniker på Sri Lanka. Geanina Turcanu<br />
har varit praktikant vid East West Institutes kontor<br />
i Bryssel och är masterstudent vid Centraleuropeiska<br />
universitetet i Budapest. Jonas Hartelius är vetenskaplig<br />
rådgivare till <strong>Svenska</strong> Carnegie Institutet.
Flygolyckan som startade<br />
USA-försvarets drogtestprogram<br />
TEXT: JONAS HARTELIUS<br />
Amerikanska flottans hangarfartyg är en viktig del av USA:s försvars- och säkerhetspolitik.<br />
Som kärna i en flottgrupp kan ett hangarfartyg markera amerikansk<br />
militär närvaro i vilken del av världen som helst.<br />
Säkerhetsfrågorna har högsta prioritet, eftersom<br />
flygtjänsten är krävande och beväpningen omfattande<br />
(däremot talar man officiellt aldrig om vilka<br />
fartyg som är kärnvapenbärande).<br />
Den 26 maj 1981 drabbades hangarfartyget U.S.S.<br />
Nimitz av en svår flygolycka, när ett flygplan kraschlandade<br />
på flygdäcket. Sammanlagt dog 14 personer,<br />
och 45 skadades. Vid rättsmedicinska analyser påvisades<br />
spår av cannabis hos flera av de döda bland<br />
däckpersonalen. Efter utredning ansågs dessa vara<br />
ansvariga för olyckan.<br />
Olyckan ledde till rader av utredningar, kongressförhör<br />
och direktiv. President Ronald Reagan gav order<br />
om ett samlat program mot allt narkotikamissbruk i<br />
försvarsgrenarna.<br />
Flottans målsättning blev ”Zero tolerance” (”nolltolerans”)<br />
med mottot ”inte på min vakt, inte på mitt<br />
skepp, inte i min flotta” för att understryka att ansvaret<br />
låg på alla nivåer, från den enskilde besättningsmannen<br />
till högste befälhavaren. Likartade program infördes i<br />
amerikanska armén och amerikanska flygvapnet.<br />
Drogtester och behandling<br />
Programmen fick två huvudkomponenter:<br />
allmän drogtestning och obligatorisk<br />
behandling. Varje enhet i flottan skall<br />
slumpmässigt testa tio procent av personalen<br />
per månad och hela personalen en<br />
gång per år. Vid positiva drogtester fick<br />
personal av lägre grad och underofficerare<br />
möjligheter till behandling som alternativ<br />
till avsked. I behandlingspaketet<br />
ingick fortlöpande kontroll av drogfrihet<br />
genom urintester. Däremot avskedades<br />
drogpositiva officerare direkt, eftersom<br />
de ansågs ha högre krav på sig.<br />
En flygolycka 1981 på det amerikanska hangarfartyget<br />
U.S.S. Nimitz blev inledningen till<br />
ett omfattande program för drogtestning av<br />
all personal. Foto: U.S. Navy.<br />
Drogning & Drogtestning<br />
Särskilt omstridda blev testerna, i allt från den<br />
rättsliga grunden för allmän testning till den tekniska<br />
säkerheten i massundersökningar och nettoresultatet.<br />
Framgångarna blev dock markanta. Första året med<br />
urinanalyser (1982) var frekvensen positiva prover<br />
7,21 procent. År 2003 hade denna andel minskat till<br />
0,47. Målet är alltjämt att komma mer till 0,0 procent.<br />
Under senare år har man breddat testpaletten till att<br />
omfatta även nya medel som ecstasy (MDMA) och<br />
metamfetamin.<br />
De amerikanska militära programmen visade att det<br />
gick att genomföra storskalig drogtestning. För hantering<br />
av så många prover fordras särskilda rutiner för<br />
att bevara säkerheten i alla led. Därav kommer det sig<br />
att systemet använder två prov, ett A-prov som testas<br />
med en enklare metod, och ett B-prov som verifieras<br />
med en mer förfinad metod. Samma tvåstegsmodell<br />
används av svensk polis vid misstanke om olovligt<br />
bruk av narkotika. <br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
43
Hundar i statlig tjänst<br />
TEXT: CHRISTER HOFSTRÖM, KRIMINALVÅRDEN, HUNDFÖRAREVAKTHAVANDE BEFÄL VO NORRTÄLJE<br />
REDIGERING: HEIDI JOENSUU<br />
Christers Christer Hofström har besökt några myndigheter i Washington som har<br />
hundar som hjälpmedel i sitt arbete och redogör här för några av sina erfarenheter.<br />
Hans resa sponsrades av <strong>SNPF</strong>, amerikanska ambassaden i Sverige samt Meridian<br />
International Center i USA.<br />
Department of Homeland Security (DHS)<br />
Inställningen till hundarna och hur man sköter om<br />
dom varierar mellan olika myndigheter, men frågan<br />
är om man kan ha det bättre än hundarna hos DHS.<br />
Verksamheten i Virginia hade stora fina anläggningar,<br />
fina bilar och bara den bästa utrustningen. Chefen för<br />
verksamheten, Mr Lee T Titus motiverar detta enligt<br />
följande: ”Dessa ekipage sparar mycket pengar åt staten”.<br />
Bl.a. ersätts hundförarna för alla omkostnader<br />
när hundarna går i pension och om hunden avlider så<br />
ombesörjs kremering av hunden samt en mycket fin<br />
urna. Självklart fanns en s.k. Memorialwall – en vägg<br />
med bild på alla avlidna hundar.<br />
DHS hade just startat ett nytt program för hundar<br />
där man utbildade valutahundar – s.k. Currency Dogs.<br />
Dessa hundar tränades på att markera på summor över<br />
10 000 US Dollar. Man tränade på destruerad valuta.<br />
Pengarna hade strimlats och förvarades i tygpåsar som<br />
hundarna letade efter. Exakt hur träningen gick till var<br />
dock hemlig.<br />
Metropolitan Washington<br />
Airports Authority.<br />
Hos hundenheten på polisen på Dulles Airport visade<br />
sig övningsarbetet gå lite annorlunda till. Man använde<br />
inte kontaminerade tygtussar, utan narkotika på upp<br />
till 30 gram per övning! Jag fick se ett par sök med en<br />
av deras hundar. Söket var ett bilsök och det skilde sig<br />
markant från hur vi arbetar i Sverige. Föraren sprang<br />
runt bilen, detta för att få upp motivationen hos hunden.<br />
Det verkade som om hunden inte riktigt sökte.<br />
Hundarna var inkörda på sex olika preparat: marijuana,<br />
cannabisolja, heroin, kokain, metamfetamin<br />
samt MDMA. Man arbetade även med ”Combo”.<br />
Combo är substanser som luktar exakt som den aktuella<br />
narkotikan dock utan några verksamma alkaloider.<br />
Med andra ord helt ofarligt för hundarna. Vidare blev<br />
jag lite förvånad över hur man hanterade narkotikan.<br />
Medan vi är noga med att inte kontaminera övnings-<br />
46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
narkotikan med vår egen lukt så hanterade förarna<br />
övningsnarkotikan utan tänger och handskar. En polis<br />
hade till och med en tygpåse med 30 gram marijuana<br />
i sin framficka.<br />
Prince George´s County Correctional<br />
Facilities K-9 Unit<br />
När jag pratade med hundförarna om olika införselvägar<br />
för narkotika till fängelserna var det intressant att<br />
se hur lika våra problem var. Våra laptops kom upp<br />
och vi började jämföra beslag samt modus. När jag<br />
visade ett videoklipp från en visitation blev reaktionen<br />
skarp: ”Do they have TV in the cell?” Ok! Shame<br />
time!<br />
När jag fick en demonstration av hundarnas skyddsarbete<br />
blev jag mycket imponerad. Officer Boswells<br />
hund Benny - ”The Beast” - var en extremt hård och<br />
tuff hund. När han kom ut från bilen höll hunden full<br />
koll på omgivningen och det var imponerande att se att<br />
En av valparna från U.S. Customs and Border Protection och<br />
deras egen uppfödning
Hunden vägrar att släppa figuranten (jag) och jag blev förvånad<br />
över hundarnas extrema hårdhet. Hundförarna förklarade<br />
att de kan stoppa ett upplopp med en av deras hundar.<br />
vi som hade mörk uniform var lite mindre prioriterade,<br />
medan officer Orr som hade en vit skjorta på sig blev<br />
bytet!<br />
Officer Faulkner hade en väldigt bestämd skyddshund<br />
som även var intränad på narkotika. När han<br />
frågade om jag ville vara figurant tog jag på mig armen<br />
med en viss oro. Pang! Jag blev förvånad över kraften<br />
och viljan som hunden hade. Jag fick kämpa hårt och<br />
väl och när övningen var över så vägrade hunden<br />
släppa bytet. För att få hunden att släppa var föraren<br />
tvungen att lyfta hunden i kopplet och mer eller mindre<br />
kväva hunden. Detta var de tuffaste och hårdaste hundar<br />
jag mött, men så var deras jobb också att stoppa<br />
upplopp och våld. När jag berättade att vi inte hade<br />
några skyddshundar inom fängelsevärlden, såg de<br />
mycket frågande ut.<br />
Bombhunden Caroline som snart skulle till Irak<br />
U.S. Customs and Border Protection och deras Hundtransporter,<br />
självklart med AC.<br />
U.S Customs and Border Protecion<br />
Övningsområdet för tull- och gränsskyddet i<br />
Washington ligger i Fort Royal. Där ansvarar man<br />
även för all övningsnarkotika för hela USA. Säkerheten<br />
är rigorös och man hade till och med två beväpnade<br />
vakter som övervakade området. Jag fick en visning i<br />
deras narkotikalager. Man tillverkade och odlade narkotika<br />
på området endast för övningsändamål! Mest<br />
imponerad blev jag av deras bunker med cannabis. I<br />
rummet förvarades över ett ton marijuana och det var<br />
en kraftig doftbild som hade fått vilken narkotikahund<br />
som helst att slå en frivolt. Jag fick fotografera och<br />
videofilma lagret med löfte att jag inte lade ut detta på<br />
Internet.<br />
ATF (Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms<br />
& Explosives) K-9 Trainingcenter<br />
ATF använder hundar till sprängmedelsök, sök efter<br />
handeldvapen samt brandhundar som söker efter rester<br />
efter brandfarligt material vid mordbränder. Man<br />
arbetar endast med labradorer och en av anledningarna<br />
är att man använder sig av matbelöning. ATF utbildar<br />
även hundar till utlandet och man har till dags dato<br />
levererat 455 hundar runt om i världen.<br />
Det visade sig att lydnad inte var högt prioriterad<br />
för dessa hundar. Man menade att hunden inte skulle<br />
vara så fixerad på sin förare. Detta skiljer sig stort från<br />
Sverige. Föraren arbetade med en distans upp till 350<br />
meter från hunden och alla kommandon sköttes med<br />
visselpipa, hög röst samt handtecken.<br />
DEA Mass Interdition Group<br />
Slutligen en liten solskenshistoria från DEA Mass<br />
Interdition Group. Jag fick nöjet att träffa officer<br />
Stephen D. Mr Smith och hans narkotikahund Max.<br />
Max var en gul Labrador som var – trodde man - sju<br />
år. Det roliga i historien var att Officer Smith deltog<br />
i en razzia för några år sedan där man fann en<br />
liten gul labradorhane som tillhörde en missbrukande<br />
kvinna. Officer Smith fick hunden av missbrukaren och<br />
tränade upp den till narkotikahund – en hund som nu<br />
arbetar i statens tjänst. <br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
47
Resan till Ibiza<br />
och mötet med det liberala Europa<br />
TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN,<br />
POLISMYNDIGHETEN STOCKHOLM, KROGSEKTIONEN<br />
När Johanna Gripenberg från STAD (STockholm förebygger Alkohol &<br />
Drogproblem) blev inbjuden till konferensen Club Health 2008 för att presentera<br />
sin forskning om alkohol och narkotikaanvändandet i Stockholm, hörde hon av<br />
sig till oss på Krogsektionen eftersom vi haft nära samarbete med Johanna i projektet<br />
Krogar Mot Knark. Det blev bestämt att jag skulle följa med och jag blev<br />
även ombedd av de ansvariga för konferensen att hålla en föreläsning. Detta var<br />
den femte internationella Club Health-konferensen som i år hölls på Ibiza.<br />
Jag sökte ekonomiskt stöd från <strong>SNPF</strong> som betalade<br />
flyg och boendet, vilket möjliggjorde min resa. Polismyndigheten<br />
godkände att betala resten.<br />
Föreläste om Krogar Mot Knark<br />
Jag funderade på vad min presentation skulle innehålla<br />
och kom fram till att jag ville åskådliggöra vårt arbete<br />
mot narkotika. Varför vi jobbar preventivt och resultaten<br />
av vårt arbete. Vi har kommit långt i vårt arbete<br />
tillsammans med krogarna och det är vi ganska unika<br />
med. Detta ville jag förmedla.<br />
Min chef har gjort liknande tjänsteresor tidigare och<br />
gjorde mig beredd på att deltagarna kunde vara något<br />
liberala. Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat ana<br />
att de skulle vara så liberala som det visade sig.<br />
Då jag läste programmet för konferensen blev jag<br />
mäkta imponerad av alla de höga titlar som talarna<br />
hade. Jag kände mig något underlägsen av alla professorer<br />
och läkare som skulle hålla föredrag. Konferensen<br />
höll på i tre dagar och jag talade dag två. Redan dag ett<br />
hade jag fått klart för mig att vi i Sverige är unika i vårt<br />
arbete mot narkotika. Inte bara i vårt jobb inom polisen<br />
utan allt från vår narkotikapolitik till aktörer inom<br />
den privata sektorn. Av 50 talare var jag och Johanna<br />
Gripenberg de enda som pratade om arbetet ”mot”<br />
narkotika. Ordet preventivt arbete existerar inte i andra<br />
länder. Istället pratade alla andra om ”harm reduction”,<br />
dvs. att minska negativa effekter och skador.<br />
Känsla av utanförskap<br />
I exempelvis Zürich har man nu börjat åka runt till<br />
krogarna med ett mobilt laboratorium. Detta i syfte<br />
att testa narkotiska substanser så gästerna vet vad de<br />
stoppar i sig.<br />
I Holland pekar de senaste undersökningarna på att<br />
50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
ett lagom användande av ecstasy inte är skadligt. Detta<br />
är samma land som nu infört rökförbud på krogarna<br />
efter påtryckningar från EU. Det är fortfarande helt<br />
ok att röka cannabis på krogarna så länge det inte är<br />
utblandat med tobak.<br />
Förstå mig rätt, det var en seriöst ordnad konferens,<br />
det är bara så att man ser på problemet på ett annat<br />
sätt och att ett problem för oss här i Sverige inte nödvändigtvis<br />
ses som ett problem i ett annat land.<br />
För dom andra deltagarna framstod vi ifrån Sverige<br />
som om vi kom från en annan värld. Speciellt efter att<br />
jag framfört min presentation om nolltolerans där jag<br />
aldrig nämnde ordet harm reduction.<br />
Efter presentationen kände jag hur de andra deltagarna<br />
gick omvägar runt oss. Känslan av utanförskap<br />
var påtaglig.<br />
En deltagare kom fram och sa att det var bra att vi<br />
från Sverige var med så de andra hade något att skratta<br />
I studiesyfte besökte jag flera kända nattklubbar under min<br />
vistelse på Ibiza. Denna skylt satt i samtliga barer på en av<br />
världens största nattklubbar. Klubben hade kapacitet för 12<br />
000 personer. Den är också känd för sina droganvändande<br />
gäster. Foto: Christoffer Bohman.
åt och syftade på våran narkotikapolitik. Då jag sa<br />
att enligt undersökningar så är 95 procent av Sveriges<br />
befolkning positiv till vår lagstiftning och mot narkotika,<br />
såg han något förbryllad ut.<br />
En kvinna från Holland berättade i sin presentation,<br />
att de jobbade hårt mot organiserad brottslighet. Syftet<br />
med hennes presentation upplevde jag som att det gick<br />
ut på att förmedla det samhällsproblem som polisens<br />
arbete mot brukare har fört med sig. Hon tyckte att<br />
man kunde få knarka i fred och att polisen arbete med<br />
knarkhundar på klubbar enbart förde med sig att ungdomar<br />
blev rädda och knarkade hemma.<br />
Alkohol anses allvarligare<br />
Många föreläsare menade att det är alkoholen som<br />
är den stora boven. När jag på rasterna diskuterade<br />
narkotikaproblematik med de andra deltagarna så var<br />
dom snabba att komma in på alkoholen.<br />
Bilden förmedlar den drogliberala stämning som rådde på<br />
Ibiza. Mitt inne på en nattklubb stod detta stånd där man för<br />
5 euro kunde köpa lustgas. Foto: Christoffer Bohman.<br />
Christoffer Bohman föreläste om Krogar<br />
Mot Knark vid Club Health-konferensen på<br />
Ibiza.<br />
”Ni har förlorat kriget mot narkotika. Ni har bara<br />
inte fattat det!”, sa en holländare till mig på kafferasten.<br />
Jag fick ganska snabbt svar på varför konferensen<br />
var lagd på Ibiza. Deltagarna var människor som gillade<br />
att klubba. Mycket av konferensen gick ut på det<br />
sociala och varje kväll gick en buss till en raveklubb.<br />
Med gratis inträde.<br />
Jag håller med om att det är viktigt att bevara klubbkulturen.<br />
Krogen är ett viktigt fenomen i hela världen<br />
och likaså i Sverige. En stor diskussion på konferensen<br />
var att det är viktigt med en global syn på ohälsa på<br />
krogen. Mycket av den klubbkulturen som vi har i<br />
Sverige kommer från ställen som Ibiza. Därför tycker<br />
jag att konferenser som denna är viktiga.<br />
Trots att konferensen genomsyrades av den liberala<br />
synen på narkotika som deltagarna hade så var<br />
det en lärorik konferens. Det var många intressanta<br />
föreläsningar bl.a. om hur resmål kan vara inkörsport<br />
för många ungdomar som i sitt hemland aldrig skulle<br />
använda narkotika. Även vikten av att få den privata<br />
sektorn med i arbetet och då främst krogarna själva<br />
behandlades. Detta är ju något vi har kommit långt<br />
med i Sverige exempelvis genom projektet Krogar mot<br />
Knark.<br />
Vi i Sverige är kända runt om i världen för vår narkotikapolitik<br />
och vårt sunda leverne. Det anser jag är<br />
tack vare vårt preventiva arbete.<br />
Det blev en resa med starka intryck och trots känslan<br />
av utanförskap så kände jag mig oerhört stolt över<br />
att vara svensk. Jag kom på mig själv att småle då jag<br />
på flygplatsen tänkte tillbaka på konferensen. Resan<br />
blev ett kvitto på att vi valt rätt väg.<br />
Med denna konferens i bagaget har jag inga svårigheter<br />
att fortsätta motivera mina kollegor i arbetet mot<br />
narkotika. Både preventivt och repressivt. <br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
51
Världen runt<br />
Heroin eller GHB<br />
- allt finns i Sankt Petersburg<br />
Sankt Petersburg, med sina 4,6 miljoner invånare,<br />
har ingen tillförlitlig studie över antalet missbrukare.<br />
Det säger Andrej Panov, informationschef<br />
på den statliga narkotikakontrollen. Hans kontor<br />
ligger alldeles intill den mäktiga avenyn Nevskij.<br />
– Antalet registrerade missbrukare hos myndigheterna<br />
är 10 000, men den siffran kan utan<br />
tvekan multipliceras med fem.<br />
Han bekräftar att man inte lyckats särskilt<br />
väl med bekämpning av heroinhandeln. Men<br />
vad finns att vänta? Skördarna i Afghanistan<br />
är enorma. Efterfrågan är stor i städer av Sankt<br />
Petersburgs omfattning. Här finns också hamn<br />
för smuggling.<br />
Viktor Lebedev, behandlingschef på narkologiska<br />
sjukhuset i Sankt Petersburg, beskriver ett<br />
förändrat scenario.<br />
– Våra heroinister blir äldre. I åldersgruppen<br />
20-21 år finns ytterst få. Men alla missbrukare<br />
som jag träffat på, och som fortsätter, slutar missbrukskarriären<br />
med att använda heroin.<br />
Läkaren Sergej Belagurov, som arbetar deltid<br />
på sjukhuset, berättar att det växande problemet<br />
är syntetiska droger och det ökande missbruket av<br />
cannabis. Att röka och inneha cannabis betraktas<br />
av många ungdomar inte som ett brott.<br />
– Vi har dessutom en våg av GHB-missbruk,<br />
det är en ny företeelse hos oss. Liksom i Sverige<br />
levereras vätskan i PET-flaskor, dosen tas ofta<br />
från korken.<br />
Sankt Petersburg har också en svår hiv-epidemin<br />
med närmare 40 000 registrerade.<br />
I tragedins fotspår föddes förra året 1 500 hivsmittade<br />
barn i staden.<br />
I hela Ryssland, med sin befolkning på 145<br />
miljoner, avlider årligen 70 000 ryssar i olika<br />
drogrelaterade sjukdomar och övriga i överdoser.<br />
Myndigheten uppger att det finns omkring 350<br />
000 grava narkotikamissbrukare och att sex miljoner<br />
invånare har erfarenhet av narkotika.<br />
Maria<br />
Söderberg<br />
Kommunal knarkkvart öppnad<br />
i Köpenhamn<br />
I Köpenhamn öppnade nyligen Danmarks första<br />
kommunala knarkkvart, eller ”sundhetsrum” som<br />
det heter på danska. Här ska missbrukarna lära sig<br />
”at stikke ordentligt”.<br />
Efter Oslo blir nu Köpenhamn den andra huvudstaden<br />
i Skandinavien som underlättar för missbrukare<br />
att upprätthålla och fortsätta sitt missbruk.<br />
Källa: ReageraMera<br />
54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Mer medicinsk marijuana i<br />
Californien<br />
Genom en lagändring 2003 tillät delstaten<br />
Californien innehav av upp till sex cannabisplantor<br />
eller ca 225 gram marijuana för medicinskt bruk<br />
för varje person med läkarintyg. Vissa beräkningar<br />
anger att det idag finns 200 000 medicinska marijuanarökare<br />
i delstaten. De får sina droger främst<br />
genom egen odling eller från patientkollektiv som<br />
har tillstånd att förse sina medlemmar med cannabis.<br />
Utvecklingen har startat en politisk strid med<br />
den federala regeringen som anser att federal lag<br />
har företräde. Federala narkotikapolisen (DEA)<br />
gör systematiskt razzior mot patientkollektiven och<br />
använder juridiska påtryckningsmedel för att få<br />
hyresvärdar att vräka dem. Däremot ingriper DEA<br />
ej mot enskilda missbrukare så länge dessa ej säljer<br />
till underåriga eller skapar liknande problem.<br />
Cannabis anses idag vara den viktigaste grödan<br />
i Californien med en årlig produktion av mer än<br />
22 miljoner plantor (både medicinska och illegala).<br />
Gatuvärdet uppskattas till 14 miljarder dollar<br />
(närmare 100 miljarder kronor). För hela USA<br />
finns uppskattningar om att cannabis blivit den<br />
viktigaste handelsgrödan totalt, t.o.m. viktigare än<br />
majs.<br />
New Yorker, July 28, 2008.<br />
JH<br />
Ökat illegalt missbruk<br />
av diazepam i UK<br />
Allt fler missbrukare övergår till diazepam enligt<br />
en färsk undersökning i Storbritannien.<br />
DrugScope, en organisation som arbetar med<br />
droginformation i Storbritannien, har haft kontakt<br />
med beroendemottagningar och polismyndigheter<br />
i 20 städer. I 15 av städerna rapporterades<br />
ett ökat missbruk av diazepam. Tabletterna tas<br />
ofta som ett substitut för heroin, men missbrukas<br />
också tillsammans med alkohol och metadon för<br />
att lindra efterverkningarna av kokain.<br />
Den ökande populariteten antas bero på att<br />
diazepam är billigt, 1 pund per tablett (ca 12 kr),<br />
är lätt att få tag i och att tillgången på heroin har<br />
minskat.<br />
Diazepamtabletter, blå 10 mg, köps via Internet<br />
och smugglas in från Thailand, Pakistan och<br />
Indien enligt studien. Man varnar också för att<br />
många illegalt tillverkade tabletter är i omlopp.<br />
Polisen och tullen i UK tog mellan juli 2003<br />
och juni 2006 ca 300 000 tabletter i beslag. Detta<br />
ökade till två miljoner beslagtagna diazepamtabletter<br />
mellan juli 2006 och juni 2008.<br />
GH
Varning för nätapotek<br />
Läkemedelsverket varnar för inköp av mediciner<br />
på Internet i sin nya annonskampanj.<br />
Med hjälp av det falska företagsnamnet<br />
Crimemedicin.com vill Läkemedelsverket informera<br />
om hur farligt det är att köpa mediciner på<br />
Internet. Mer än 95 procent av nätapoteken är<br />
inte registrerade som legitima läkemedelssajter<br />
och allt större del av utbudet är illegalt tillverkat.<br />
Det finns givetvis heller inget krav på recept för<br />
att få köpa läkemedel på dessa Internetapotek.<br />
I sin kampanj, som kostar 20 miljoner kronor,<br />
varnar Läkemedelsverket för risken att via nätapotek<br />
få t.ex. falska Viagra eller viktminskningsmedel<br />
eller antibiotika som kan vara skadliga att<br />
använda.<br />
Alla typer av läkemedel finns idag till salu på<br />
nätet och det är uppenbart att läkemedelsindustrin<br />
också har ett intresse av att få folk att avstå<br />
från att handla sin medicin via nätapotek.<br />
På www.crimemedicine.com visas en film om<br />
den farliga illegala droghandeln som finns på<br />
nätet.<br />
Stulna knarkpengar gav rätt till<br />
skadestånd<br />
En 49-årig man i Borås blev bestulen på 140 000<br />
kronor som han tjänat på att sälja bl.a. heroin.<br />
Högsta domstolen har nu gett honom rätt till skadestånd<br />
från inbrottstjuvarna.<br />
Pengarna stals vid ett inbrott i 44-åringens<br />
lägenhet i december 2004. Tjuvarna har dömts för<br />
grov stöld och 44-åringen är dömd till 4,5 års fängelse<br />
och utvisning för grovt narkotikabrott.<br />
Landet runt<br />
Säckar med knark lastades<br />
av på Öresundsbron<br />
För ett år sedan fick tullen tips från en bilist som<br />
körde över Öresundsbron att det låg säckar vid<br />
sidan av vägbanan precis efter högbron. Tullen<br />
körde dit och konstaterade att säckarna innehöll<br />
små kartonger. När man kontrollerade innehållet<br />
i tullens lokaler på Lernacken, visade det sig att<br />
paketen i säckarna innehöll nästan 32 kilo cannabis.<br />
Tullarna granskade filmer från övervakningskameror<br />
på bron och såg då att en tyskregistrerad<br />
bil stannat på bron och att föraren lastade av<br />
säckarna.<br />
Bilen var hyrd i Tyskland av en 67-årig tysk<br />
medborgare. Tullarna såg också på filmerna att<br />
bilen lämnat Sverige vid 03-tiden samma natt.<br />
Dessutom konstaterade tullen att en holländskregistrerad<br />
bil passerat betalstationen vid Lernacken<br />
några minuter före tysken och sedan lämnat landet<br />
några minuter efter tysken. Bilen tillhörde en 53årig<br />
holländare som tillsammans med den 67-årige<br />
tysken blev häktade och internationellt efterlysta.<br />
67-åringen greps när han i mars i år anlände med<br />
färja till Trelleborg i sin roll som yrkeschaufför.<br />
53-åringen greps i hemlandet och utlämnades till<br />
Sverige. Båda har erkänt och är nu åtalade för grov<br />
narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott.<br />
Källa: Skånskan.se<br />
Polis sprutade pepparspray<br />
på epileptiker<br />
En kvinna drabbades av ett epilepsianfall när hon<br />
tillsammans med en väninna var på väg hem efter<br />
en utekväll. Ambulans tillkallades men kvinnan<br />
var aggressiv och gjorde motstånd när hon skulle<br />
föras in i ambulansen. Man ringde polisen som<br />
ställde frågor till väninnan, om kvinnan som nu<br />
inte var kontaktbar, om hon tagit droger och hur<br />
mycket hon druckit.<br />
När kvinnan placerats i ambulansen vaknade<br />
hon och blev på nytt aggressiv och försökte ta<br />
sig loss. Polisen sprutade då pepparspray i hennes<br />
ögon.<br />
Epilepsiföreningen har JO-anmält polisen och<br />
menar att polisen borde ha bättre kunskaper om<br />
sjukdomen epilepsi och att de borde ha lyssnat på<br />
väninnan som försökte förklara vad kvinnan led<br />
av, enligt Smålandsposten.<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
55
<strong>SNPF</strong> utbildade i<br />
Sundsvall<br />
TEXT: GUNNAR HERMANSSON<br />
För femte gången sedan 2004 arrangerade <strong>SNPF</strong> den 25 september en utbildningsdag<br />
i Norrland och denna gång i Sundsvall.<br />
Under en heldag bjöds deltagarna, som kom från<br />
Haparanda i norr till Gävle i söder och Östersund<br />
i väster, på ett antal föreläsningar inklusive morgonkaffe<br />
och lunchbuffé i Mittuniversitetets lokaler.<br />
Länspolismästaren ny <strong>SNPF</strong>-medlem<br />
Länspolismästaren i Västernorrlands län, Per<br />
Silverliden, deltog i seminariet tillsammans med sin<br />
länskrimchef Börje Öhman. Per Silverliden betonade<br />
i sitt anförande vikten av det goda samarbetet som<br />
ständigt förbättras mellan rättsväsendets myndigheter<br />
i de fyra Norrlandslänen. Samverkan är helt nödvändig<br />
för att effektivt bekämpa den grova organiserade<br />
brottsligheten.<br />
Per Silverliden förklarade också att han ser fram<br />
emot ett ökat samarbete med <strong>SNPF</strong> och anmälde sig<br />
som medlem i föreningen.<br />
Anabola steroider och dopingkontroller<br />
I Gävle och Sundsvall pågår omfattande förundersökningar<br />
avseende innehav och försäljning av stora mängder<br />
anabola steroider. Utredarna i dessa ärenden deltog<br />
i seminariet för att lyssna till Gunnar Hermanssons<br />
föreläsning om Anabola Androgena Steroider på den<br />
illegala marknaden. Gunnar har lång erfarenhet av<br />
AAS-bekämpning och medverkar ofta med sin sakkunskap<br />
i olika förundersökningar.<br />
Tullinspektör Sune Nordström från Sundsvall är<br />
också väl insatt i AAS-brottsligheten och han är<br />
dessutom dopingkontrollant för Riksidrottsförbundet<br />
sedan mitten av 1990-talet. I denna egenskap fick han<br />
som ende svensk chansen att resa till OS i Peking och<br />
ingå i ett internationellt team om tio personer. Sune<br />
berättade under seminariet om hur han och de övriga<br />
i teamet tilldelades olika idrottsgrenar på olika arenor<br />
för att biträda de kinesiska dopingkontrollanterna vid<br />
de ca 4500 provtagningarna som genomfördes under<br />
OS. Sune tilldelades grenarna skytte och baseboll.<br />
I exempelvis baseboll valde man genom lottning ut<br />
en deltagare i varje lag som skulle dopingtestas genom<br />
58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
att avge urinprov. Urinprovet lämnades i närvaro av<br />
dopingkontrollanden i ett specialbyggt toalettrum med<br />
spegelväggar. Där fick idrottsmannen dra ner byxorna<br />
till knäna och dra upp tröjan och snurra ett varv.<br />
Dopingkontrollanten skall därefter med egna ögon se<br />
att urinen lämnar kroppen och hamnar i testbägaren.<br />
Minst 75 ml urin skall lämnas och idrottsmannen får<br />
därefter själv hälla över detta i två flaskor, ett A-prov<br />
och ett B-prov. För många kan det vara svårt att lämna<br />
urin, särskilt efter en medaljutdelning eftersom alla<br />
medaljörer testas. Då får dopingkontrollanten spola<br />
vatten, bjuda på något att dricka och samtala med<br />
testpersonerna för att få dem att slappna av.<br />
Under sina fyra veckor i Peking hade Sune Nordström<br />
tre fridagar då han kunde besöka det stora friidrottsstadion<br />
Fågelboet eller turista i Peking med omnejd.<br />
Länspolismästare Per Silverliden. Foto: Gunnar Hermansson
Sune Nordström i Fågelboet, den stora OS-arenan i Peking.<br />
Uppdraget som dopingkontrollant vid OS i Peking blir<br />
ett minne för livet för tullinspektören från Sundsvall.<br />
Kustbevakningen och läkemedelsstölder<br />
i Umeå<br />
Per Berggren är stabschef vid Kustbevakningen Region<br />
Nord i Härnösand. Han presenterade sin myndighet som<br />
för dagen bestod av 806 personer och en stor mängd<br />
båtar, fartyg, flygplan och fordon. Kustbevakningen är<br />
alltså en tekniktung myndighet som bl.a. ska samverka<br />
med och biträda polis och tull vid narkotikaspaning.<br />
Därutöver har Kustbevakningen en mängd andra uppgifter.<br />
Som dagens sista föreläsare redovisade Janis Krabu<br />
från polisen i Umeå en annorlunda narkotikautredning<br />
som gällde systematiska stölder av narkotikaklassade<br />
läkemedel från ett centrallager i Umeå.<br />
Tamro AB distribuerar läkemedel till apotek i hela<br />
Norrland från sitt centrallager i Umeå. Redan år 2006<br />
fick polisen i Umeå tips och indikationer på att stadens<br />
missbrukare fick narkotikaklassade läkemedel direkt<br />
från Tamros lager.<br />
När polisen kontaktade Tamro angående de misstänkta<br />
stölderna förnekade man från företagets sida att<br />
man haft något svinn. Tips om stulna läkemedel fortsatte<br />
komma in och misstankar föll på en av Tamros<br />
anställda, en 28-årig man som sedan 2004 arbetat vid<br />
den s.k. utleveransen. Polisen fick tillstånd att avlyssna<br />
mannens telefon och hörde då att han hade kontakter<br />
med några kända missbrukare i Umeå och att han<br />
försåg dem med narkotikaklassade läkemedel och även<br />
andra läkemedel.<br />
De ”plomberade” läkemedelsbackarna var lätta att vittja.<br />
Foto: Polisen Umeå<br />
I samband med en husrannsakan hemma hos en köpare fann<br />
polisen stulna Subutex-förpackningar i sågspånet på vinden<br />
till ett förråd.<br />
Foto: Polisen Umeå<br />
En av missbrukarna greps på Umeå flygplats när<br />
han var på väg till Stockholm med flera burkar<br />
Flunitrazepam. En annan greps med en större mängd<br />
Subutex som han förvarade i en gömma. Preparaten<br />
var nyligen stulna från Tamro och den anställde mannen<br />
greps i april 2008.<br />
Mannen, som hade familj och inga egna missbruksproblem,<br />
erkände att han sedan oktober 2007 stulit<br />
läkemedel på sin arbetsplats för att hjälpa en kompis<br />
som var missbrukare. Läkemedlen levereras till apoteken<br />
i plastbackar som är plomberade med ett plastband<br />
tvärs över locket. Mannen hade, trots plomberingen,<br />
kunna förskjuta locket på plastbackarna för att leta<br />
efter narkotiska preparat. När han hittat en intressant<br />
back tog han undan den och tog vid ett lämpligt tillfälle<br />
ur de preparat han var ute efter.<br />
Tamro gjorde ingen polisanmälan om stöld förrän<br />
i februari 2008. Tingsrätten ansåg däremot att de var<br />
bevisat att den anställde mannen i vart fall sedan oktober<br />
2007 hade stulit tusentals Tradolantabletter, 3070<br />
Flunitrazepam, 500 Stesolid, 200 Alprazolam, 220<br />
Zolpidem, 200 Oxascand, 50 Oxycontin, 392 Subutex<br />
samt 19 engångsdoser och 100 tabletter Metadon.<br />
Preparaten hade mannen överlåtit till flera olika<br />
personer som i sin tur överlåtit en del till andra missbrukare.<br />
Den Tamroanställde mannen dömdes i Umeå tingsrätt<br />
till 5 års fängelse för grov stöld och grovt narkotikabrott<br />
och ytterligare 11 personer dömdes till mellan<br />
1 och 4 år eller andra påföljder som böter, skyddstillsyn<br />
och samhällstjänst.<br />
Polisutredningen avslöjade stora brister i säkerheten<br />
vid transport av narkotiska preparat mellan Tamros<br />
lager och apoteken, bristande rutiner som nu förhoppningsvis<br />
är åtgärdade. <br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
59
§ Rättsrutan § § Rättsrutan §<br />
Är narkotikabekämpning inte längre ett prioriterat område?<br />
Vid årets slut hör det till att försöka sig på en summering<br />
av hur det har gått. Jag tänkte dock inte<br />
berätta om egna narkotikamål utan ha en lite mer<br />
utsträckt reflektion hur narkotikabekämpningen<br />
har utvecklats i Sverige de senaste åren.<br />
Den inriktning på brottsbekämpning i Sverige<br />
som skall finnas står ytterst att finna i regeringens<br />
budgetpropositioner och nu senast i Prop<br />
2008/09:1. Där beskrives vilka mål som statsmakterna<br />
ställer på de rättsvårdande myndigheterna.<br />
Vad sägs då nu senast på området narkotikabekämpning?<br />
Svar: I stort sett ingenting.<br />
Narkotikabekämpningen göms bakom vissa formuleringar<br />
kring bekämpandet av grov organiserad<br />
brottslighet och att viss brottslighet är gränsöverskridande.<br />
Annars inget. Förr om åren kunde<br />
man se att narkotikabrott utgjorde att prioriterat<br />
område. Men som sagt inte numera.<br />
Granskar man de senaste årens verksamhetsberättelser<br />
som utges av Polisen och Åklagarmyndigheten<br />
så får man också klart för sig att narkotikabekämpning<br />
i sig inte längre är ett särskilt<br />
prioriterat område.<br />
Sedan Moblisering mot narkotika lagts ned<br />
tycks allt utvecklingsarbete i strävan att stoppa<br />
knarket lagts i malpåse.<br />
Jag har läst i Kriminalvårdens redovisning om<br />
drogsituationen 2005-2006 att det i kriminalvårdens<br />
häkten, anstalter och i frivården varje dag<br />
befinner sig uppskattningsvis 9000-10000 klienter<br />
som har mer eller mindre uttalade problem<br />
med narkotika. Nästan 40 % av dem som togs<br />
in i anstalt under 2006 var dömda för ett eller<br />
flera brott mot narkotikastrafflagen. En ökning<br />
med 10 % jämfört med 1997. På motsvarande<br />
sätt har andelen nyintagna narkotikamissbrukare<br />
på anstalterna ökat från 47 % till strax över 60<br />
% under en tioårsperiod från 1997 till 2006.<br />
Brottsförebyggande rådet har i sin statistik presenterat<br />
siffror som säger att 10 344 personer lagfördes<br />
för narkotikabrott 1996 och 19170 personer<br />
2005. Här finns dock en hel del ringa narkotika-<br />
brott. Slutsatsen är med andra ord att narkotikabrottslingarna<br />
och narkotikamissbrukarna är<br />
dominerande på anstalterna och att narkotikabrotten<br />
i samhället har fördubblats. Man måste<br />
fråga sig om det är möjligt att upprätthålla en god<br />
bekämpning av det allt större samhällsproblem<br />
som narkotikan utgör utan särskilda prioriteringar.<br />
Det som slår en när man frågar runt bland<br />
poliser är hur få renodlade narkotikarotlar det<br />
finns kvar. Många narkotikarotlar har gått upp i<br />
allmänna brottsbekämpnings- och spaningsrotlar<br />
där våldsbrotten tar i anspråk en allt större del av<br />
tiden. Det har skett en smygvis nedprioritering av<br />
den aktiva narkotikabekämpningen.<br />
På liknande sätt kan man fråga sig vilken vidareutbildning<br />
som äger rum för de som är satta att<br />
bekämpa narkotika. Vilka samlade riktade resurser<br />
lägger polis-, tull- och åklagarmyndigheten<br />
på detta område? Förutom Rikskriminalens satsningar<br />
så är det tunnsått. Jag ser givetvis att <strong>SNPF</strong><br />
fyller en stor funktion genom anordnandet av våra<br />
utbildningskonferenser och andra sammankomster<br />
för att fylla det tomrum som finns. Verkscheferna<br />
är vid inbjudan ofta trogna deltagare på konferenserna.<br />
Jag skulle som en nyårsönskan vilja att<br />
deras positiva attityd till <strong>SNPF</strong> även skulle sprida<br />
sig till chefer på lägre nivå, så att konferensdeltagarna<br />
uppmuntras att kompetensutveckla sig och<br />
inte motarbetas för den egen initiativförmåga man<br />
visar. Så ställ upp mot narkotikan! Var med och<br />
ställ krav på chefer och beslutsfattare att drogbekämpningen<br />
på nytt skall prioriteras.<br />
Hans-Jörgen Hanström<br />
Kammaråklagare<br />
§ Rättsrutan § § Rättsrutan §<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
61
Steroidrelaterade brott kräver större<br />
uppmärksamhet<br />
Den omfattande handeln med anabola steroider, AAS, belastar rättsväsendets<br />
myndigheter alltmer och missbruket av dessa preparat ger upphov till en mängd<br />
andra allvarliga brott. För att underlätta bekämpningen behöver kunskaperna,<br />
särskilt på chefsnivå, förbättras på detta område.<br />
AAS-seminarier lockade bekämpare<br />
<strong>SNPF</strong> arrangerade under hösten två AAS-seminarier<br />
i Stockholm och Göteborg. Seminarierna var öppna<br />
för all personal inom rättsväsendet och intresset för<br />
deltagande var stort. Fler än hundra personer, merparten<br />
utredare och spanare från polisen och tullen,<br />
hade anmält sig till respektive seminarium. Tydligen är<br />
det än så länge huvudsakligen på handläggarnivå som<br />
man har insett behovet av att skaffa sig mer kunskaper<br />
om AAS och den ökande brottsligheten kring dessa<br />
preparat.<br />
Tommy Moberg föreläste om preparatens farlighet,<br />
dels för missbrukarna själva i form av allvarliga fysiska<br />
och psykiska biverkningar och dels för personer i missbrukarnas<br />
närhet som ofta utsätts för hot och våld och<br />
skadegörelse.<br />
Gunnar Hermansson redogjorde för den illegala<br />
marknaden och gav tips och råd till handläggare av<br />
AAS-ärenden. Tommy och Gunnar har tillsammans<br />
med <strong>SNPF</strong> gett ut två böcker (se sid 77) i syfte att<br />
sprida information om AAS-problemet.<br />
Illegal beredning av anabola steroider<br />
En ny och växande trend är att AAS-preparaten i form<br />
av tabletter, kapslar och injektionslösning tillverkas<br />
egenhändigt av missbrukare och langare. Alla nödvändiga<br />
ingredienser kan köpas in via Internet och<br />
tillverkningen sker hemma i köket eller i andra osterila<br />
lokaler. Under de senaste tre åren har polisen och tulllen<br />
träffat på åtskilliga fall av sådan olaglig beredning<br />
av anabola steroider.<br />
På Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, används<br />
benämningen beredning av<br />
AAS-preparat när det görs<br />
illegalt på detta sätt. Vilken<br />
typ av utrustning och vilka<br />
olika medel och ämnen som<br />
brukar användas vid AASberedning<br />
informerades semi-<br />
Anna Zackrisson, förste forensiker<br />
på SKL, föreläste på seminariet<br />
i Stockholm.<br />
64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
nariedeltagarna i Stockholm om av Anna Zackrisson,<br />
förste forensiker på droganalysenheten, och i Göteborg<br />
av Ann-Kristin Ljung som är forensiker och har arbetat<br />
med AAS-ärenden på SKL sedan början av 1990-talet.<br />
Vad behövs vid beredningen<br />
Under några år har det varit möjligt att köpa de<br />
verksamma AAS-substanserna från Kina. Även vissa<br />
andra substanser som ingår i antiöstrogena läkemedel<br />
och i potensmedel tillhandahålls från vissa kinesiska<br />
företag och affärerna görs upp via krypterade mejl.<br />
Substanserna levereras i pulverform och skickas i regel<br />
med kurirfrakt. Leverantörerna hjälper också till att<br />
dölja försändelsernas innehåll med falska etiketter och<br />
deklarationshandlingar.<br />
Injektionspreparat<br />
För beredning av injektionsflaskor och ampuller behövs<br />
förutom de verksamma substanserna också vegetabiliska<br />
oljor eller etyloleat att blanda dessa med. Oftast<br />
tillsätts också något konserveringsmedel. Lösningen<br />
tappas därefter upp i små injektionsflaskor och den<br />
vanligaste storleken är 10 ml, men även 2 ml och 50 ml<br />
kan förekomma. Injektionsflaskorna försluts med gummipropp<br />
och kapsyl och för detta används en särskild<br />
tång. Flaskorna förses med etiketter som också görs<br />
hemma på datorn och printas ut, men det kan också<br />
hända att flaskorna är köpta med förtryckt text. Det<br />
innehåll och den mängd verksam substans i mg som<br />
står på etiketten behöver inte överensstämma med den<br />
verksamma substansen som finns i injektionslösningen.<br />
Tillverkarens namn är naturligtvis också fejkat och kan<br />
vara t.ex Nordic Supplement, TroyLab, Moonlight<br />
Pharmacy, XL Pharma eller Hard Core Labs.<br />
Där injektionsflaskor bereds kan man också finna<br />
filtreringsutrustning, recept, blandningsutrustning och<br />
vågar m.m. Datorer är också intressanta att undersöka<br />
i sammanhanget.<br />
Tabletter och kapslar<br />
För att bereda tabletter behövs, förutom den verksamma<br />
substansen, också bulkmedel, dvs. fyllnadsmedel<br />
som kan bestå av någon form av stärkelse eller laktos,<br />
glukos m.m. Allt blandas med hjälp av någon lämplig
Vid illegal beredning av anabola steroider<br />
används bulkmedel av olika slag, ibland i stora<br />
mängder.<br />
utrustning och eventuellt ingår också färgämne i blandningen.<br />
Därefter hälls blandningen i en tablettmaskin<br />
som stansar tabletter i önskad form och med önskad<br />
prägling.<br />
Att bereda kapslar är något enklare eftersom här<br />
inte behövs någon tablettpress. Den färdiga blandningen<br />
fylls i tvådelade gelatinkapslar, vilket kan vara<br />
nog så petigt och kräver sin speciella men oftast enkla<br />
utrustning.<br />
Tabletter och kapslar förpackas i foliepåsar som<br />
svetsas samman, eller i plastburkar som förses med<br />
egna etiketter.<br />
Viktigt med dialog med labbet<br />
Från SKL:s sida är man angelägen om att polisen och<br />
tullen talar om när man misstänker att insänt beslagtaget<br />
material kan ha använts vid illegal beredning av<br />
olika preparat. Har man fått denna information på SKL<br />
görs redan från början en utökad undersökning. Från<br />
SKL kan utredare t.ex. få svar på vad kemikalier och<br />
utrustning används till eller hur stor mängd preparat<br />
som kan tillverkas av beslagtagen mängd rensubstans<br />
eller bulkmassa. <br />
GH<br />
AAS-förpackningens information<br />
avgörande enligt hovrätt<br />
Göta hovrätt anser att den information som anges<br />
på AAS-preparatens etiketter och förpackningar<br />
ska godtas vid beräkning av straffvärdet.<br />
En person åtalades vid Växjö tingsrätt för innehav<br />
av en större mängd anabola steroider – 33 000<br />
enheter á 5 mg verksam substans. Den åtalade, som<br />
själv gjort uträkningen till enheter, hävdade att<br />
preparaten var inköpta för eget bruk eftersom han<br />
ägnade sig åt bodybuilding och skulle bygga upp<br />
sig inför kommande tävlingar.<br />
Tingsrätten accepterade mannens påståenden<br />
eftersom inget i utredningen sade emot detta och<br />
han dömdes till fyra månaders fängelse.<br />
Domen överklagades och den åtalade korrigerade<br />
i Göta hovrätt den mängd preparat han innehaft<br />
till 26 000 enheter á 5 mg. Eftersom det inte heller<br />
i hovrätten fanns någon utredning som motsade<br />
detta, godtogs den åtalades uppgifter. Göta hovrätt<br />
ansåg också att det var en lämplig metod att räkna<br />
om preparatens verksamma substans till 5 mg<br />
enheter för att göra en bedömning av straffvärdet.<br />
Den åtalade påstod också att samtliga preparat<br />
tillverkats av icke etablerade producenter och<br />
att de innehöll betydligt mindre mängd verksam<br />
substans än vad som angavs på förpackningarna.<br />
Han menade också att bäst före-datum passerats i<br />
många fall och att detta borde innebära ytterligare<br />
avdrag vid mängdberäkningen.<br />
Göta hovrätt fastställde dock att ”även om det<br />
var fråga om illegalt framställda preparat, får som<br />
utgångspunkt den koncentration som angetts av<br />
tillverkaren godtas som en faktor vid bedömning<br />
av straffvärdet”. Inte heller ska mängdberäkningen<br />
påverkas av att vissa preparat var relativt gamla,<br />
enligt hovrätten. Preparaten var ju ändå avsedda<br />
att användas och ge effekt under en tid framöver.<br />
Källa: Göta hovrätt, mål nr B 2746-07<br />
Enligt Göta hovrätt bedöms straffvärdet efter<br />
informationen på etiketten.<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
65
Kollegiala kontakter<br />
ovärderliga i brottsbekämpning<br />
TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON<br />
<strong>SNPF</strong>:s höstseminarium, som hölls i polishuset i Malmö fredagen den 14 november,<br />
lockade ett 80-tal deltagande medlemmar. Efter några timmar med intressanta<br />
föreläsningar, avslutades seminariet med en gemensam middagsbuffé.<br />
Länspolismästaren Eva Årestad Radner hälsade alla<br />
narkotikabekämpare välkomna till Malmö och till<br />
polishuset denna eftermiddag. Hon poängterade vikten<br />
av en effektiv narkotikabekämpning och inte minst<br />
viktigt är det att arbeta för att minska efterfrågan på<br />
illegala droger. Polisens arbete för att tidigt upptäcka<br />
missbruk är ett led i detta förebyggande arbete, vilket<br />
också har lett till att antalet anmälda narkotikabrott i<br />
Skåne har fördubblats sedan 2002.<br />
Narkotikabekämpning förutsätter ett starkt engagemang<br />
från alla inblandade och Eva Årestad Radner<br />
är glad över att det finns en förening som <strong>SNPF</strong> som<br />
bidrar till att öka engagemanget bland drogbekämpare<br />
som ett komplement till myndigheternas arbete.<br />
De flesta föreläsningarna på seminariet handlade om<br />
drogsituationen på Balkan och smugglingen av heroin<br />
och andra droger som utgår därifrån eller transiteras<br />
via balkanländer.<br />
Två serbiska polischefer, som <strong>SNPF</strong>:s vice ordförande<br />
Anders Stolpe lärt känna under sin pågående<br />
tjänstgöring i Belgrad, gav åhörarna en detaljerad bild<br />
av drogbekämpningen i Serbien. De beskrev också<br />
några lyckade operationer som inneburit samarbete<br />
med polis i Sverige och andra länder.<br />
(Vi kommer att belysa situationen på Balkan och<br />
smuggling av droger längs Balkanrutten i några artiklar<br />
i nästa nummer av <strong>tidningen</strong>.)<br />
Solveig Wollstad, chefsåklagare på internationella<br />
åklagarkammaren i Malmö, och kriminalkommissarie<br />
Håkan Adler,<br />
Länskriminalen i<br />
Malmö, berättade om<br />
Operation Joshua som<br />
slutade med 18 kilo<br />
heroin i beslag och 10<br />
års fängelse vardera för<br />
tre smugglare.<br />
Länspolismästare Eva<br />
Årestad Radner.<br />
66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Veljko Popara t v är chef för polisens nationella brottsspaningsenhet<br />
i Serbien och Ivan Brandic är chef för narkotikabekämpningen<br />
i landet.<br />
Tull och polis i Skåne hade information om att tre<br />
Kosovoalbaner hyrt en bil för att åka till Kosovo och<br />
hämta ett parti heroin. Solveig Wollstad arbetade då<br />
på Eurojust i Haag. Hennes insats som samordnande<br />
åklagare i Europa, och hennes goda personliga kontakter<br />
med kollegor på Eurojust och i andra länder, gjorde<br />
operationen framgångsrik. Polis och åklagare i flera<br />
berörda länder gjorde med kort varsel den kontrollerade<br />
leveransen av heroin genom Europa möjlig och<br />
smugglarna kunde gripas och lagföras efter ankomst<br />
till Sverige.<br />
Kriminalinspektör Ulf Holst från Länskriminalens<br />
underrättelsetjänst i Göteborg ha sedan mitten av<br />
1990-talet kartlagt narkotikaligor från Balkan. Han<br />
har också skapat ett nätverk av ovärderliga kollegiala<br />
kontakter, ett nätverk som utökades ytterligare genom<br />
samvaron med de serbiska polischeferna Ivan Brandic<br />
och Veljko Popara i Malmö.<br />
Seminariets sista föreläsning beskrev Projekt<br />
Marduuf. Petter Norman och Helen Lundberg från<br />
tullen i Malmö berättade om organiserad smuggling av<br />
den östafrikanska drogen kat. Detta intressanta projekt<br />
kommer de själva att skriva om i en kommande artikel.
Seminarier på Schloss GIMBORN 2009<br />
Seminarier på IBZ Gimborn – IPA-s utbildningscentra<br />
på Schloss Gimborn i Tyskland, har en stark<br />
polisiär prägel men passar mycket väl för åklagare,<br />
advokater, domare, tullare, socialtjänst, lärare osv.<br />
Till dessa seminarier anmäler du dig själv genom<br />
undertecknad, May-Britt Rinaldo, och anmälan är<br />
bindande. Ledighet och kostnader ansvarar du själv<br />
för. Medlem i IPA (International Police Association)<br />
subventioneras av IPA Sverige.<br />
Anmälan skall innehålla: Seminarienummer, ditt<br />
namn, adress – privat och tjänste, telefon och mobil<br />
– privat och tjänste, e-mailadress och eventuellt medlemsnummer<br />
i IPA.<br />
IPA-medlem betalar 205 Euro per seminarium och<br />
övriga betalar 245 Euro. I priset ingår del i dubbelrum,<br />
samtliga måltider (ej dryck) på Gimborn och alla föreläsningar.<br />
Önskas enkelrum kostar det 10 Euro extra<br />
per natt och anländer du en dag tidigare kostar det 20<br />
Euro för del i dubbelrum och med frukost. Alla kostnader<br />
betalas på plats.<br />
Här följer ett urval av 2009 års engelskspråkiga och<br />
även ett par tyska seminarier. För hela listan gå in på<br />
www.ibz-gimborn.de<br />
IPA 04 (09. – 13.02.)<br />
Driving under influence of drugs – Consequences and<br />
legal deterrents (German/English)<br />
IPA 07 (09. – 13.03.)<br />
Organised Crime and Human Trafficking – social conditions,<br />
repression and prevention (English)<br />
IPA 08 (16. – 20.03.)<br />
Legale und illegale Drogen – Ansätze zu Prävention<br />
und Repression, das Spektrum des Drogenmissbrauchs<br />
in Europa<br />
IPA 13 (11. – 15.05.)<br />
Gang Culture and gang related crime – judicial and<br />
social aspects (English)<br />
IPA 16 (15. – 19.06)<br />
Nach dem Spiel ist vor dem Spiel - Gewaltkriminalität<br />
im Umfeld von Fußballspielen<br />
IPA 17 (22. – 26.06.)<br />
Youth crime – Forms and causes: Prevention and<br />
detection/ (Targetgroup: young officers up to 35 years)<br />
(German/English)<br />
IPA 20 (24. – 28.08.)<br />
Right wing extremism – between violent Neo nazism<br />
and social protest: Cause, detection and prevention<br />
(German/English)<br />
IPA 24 (21. – 25.09.)<br />
Internal Security and personal Rights in conflict –<br />
Possibilities and restrictions on modern information<br />
gathering and digital surveillance (German/English)<br />
IPA 25 (05. – 09.10.)<br />
Mobbing und Stalking – Gewalt im persönlichen<br />
Nahfeld – Aufgaben für Polizei und Sozialarbeit<br />
IPA 26 (19. – 23.10.)<br />
Demographic change – A Europewide trend: Cause and<br />
consequences for society and police (German/English)<br />
IPA 28 (16. – 20.11.)<br />
Alternative forms of conflict resolution – Justice, Police<br />
and community organisations seeking new forms of<br />
justice (German/English)<br />
Medlemmar i <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong> och<br />
övriga som läser medlems<strong>tidningen</strong> hälsas välkomna<br />
med anmälningar och frågor till:<br />
May-Britt Rinaldo,<br />
Polismyndigheten i Västra Götaland<br />
E-mail rinaldo.may-britt@bredband.net<br />
Fakta om IBZ Gimborn<br />
Informations- und Bildungszentrum Schloss<br />
Gimborn grundades av IPA för mer än 30 år<br />
sedan.<br />
Slottet, som har anor sedan 1200-talet, ligger i<br />
ett kuperat och skogbevuxet område 4,5 mil öster<br />
om Köln.<br />
Varje år arrangeras ett trettiotal IPA-seminarier i<br />
Gimborn för medlemmar från hela världen.<br />
Hemsida: http://www.ibz-gimborn.de<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
69
Norska <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s<br />
utbildningskonferens i Trondheim<br />
TEXT: HEIDI JOENSUU<br />
”Ladies and Gentlemen – Welcome to Hell!”<br />
Med dessa ord inledde ordförande Lars Holmen<br />
den norska årliga utbildningskonferensen utanför<br />
Trondheim. Oroväckande kanske, men lugnande när<br />
vi förstod att den lilla orten och faktiskt även konferenshotellet<br />
hette just Hell.<br />
Konferensen hölls den 10-12 oktober och programmets<br />
huvudtema var narkotikamissbruk hos samhällsgrupper<br />
som normalt inte brukar klassas som<br />
missbrukare, med kokain som huvudpreparat. På programmet<br />
stod även föredrag om narkotikasituationen<br />
i Afghanistan, människosmuggling, telefonavlyssning i<br />
förhörssituationen m.m.<br />
Från Storbritannien kom poliserna Sam Johnson och<br />
Brian Chappell. Sam Johnson pratade om svårigheterna<br />
att hantera moraliska och faktiska dilemman inom<br />
kontrollarbetet i mötet med andra kulturer. Ett längre<br />
referat av föredraget redovisas i en separat artikel här<br />
intill. Brian Chappell pratade om informanthantering i<br />
London, bl.a. användandet av barn och tonåringar som<br />
uppgiftslämnare. Kontroversiellt men nödvändigt med<br />
de många tonårsmord som drabbat landet på senare<br />
tid.<br />
Den svåra kontrollsituationen<br />
TEXT: HEIDI JOENSUU<br />
Etniska grupper inom<br />
narkotikahanteringen<br />
Narkotikahanteringen är en internationell verksamhet<br />
som utgör ”Big Business”. Stora pengar hanteras och<br />
pengarna används bl.a. för att finansiera terrorism.<br />
Olika preparat hanteras traditionellt av olika etniska<br />
72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Under fredagens invigning fanns flera celebra gäster<br />
såsom riksåklagaren som började sitt anförande med<br />
att betona: Ni är viktiga! Konferensen är viktig och<br />
föreningen är viktig! Den norska tulldirektören framhöll<br />
det goda resultat som myndigheten gjort under<br />
året, bl.a. hade beslag hos sväljare ökat markant.<br />
Föreningens ordförande Lars Holmen betonade att<br />
polisen måste satsa på ledet mellan den organiserade<br />
kriminaliteten och missbrukarna. <br />
NNPF i Trondheim på Rica Hell Hotel.<br />
Foto: Gunnar Hermansson<br />
Som svart polis har Sam Johnson råkat ut för diskriminering på grund av hudfärg<br />
både som polis och som privatperson. Idag arbetar han heltid med att utbilda kontrollpersonal<br />
i att hantera de svårigheter som kan uppstå i mötet med personer från<br />
andra kulturer. Sam Johnson tyckte att NNPF verkar vara en bra förening, med<br />
engagerade tjänstemän som utbildar sig på sin fritid. Men när han ser deltagarna<br />
kan han konstatera att det inte är en förening som representerar samhället, vilket<br />
är en stor brist.<br />
grupper. Exempelvis sköts merparten av kokainsmugglingen<br />
av colombianer och merparten av heroinsmugglingen<br />
av turkar. Men ser man till hela kedjan – smuggling,<br />
försäljning, langning och missbruk – så är de flesta<br />
etniska grupper representerade. Även den inhemska<br />
befolkningen, men i olika roller och situationer.
Sam Johnson, polis på Home Office i England,<br />
som undervisar kontrollpersonal om rätt<br />
bemötande av personer från andra kulturer.<br />
Kontrollarbete baserat på känsla<br />
eller kunskap?<br />
Att kontrollera någon enbart på grund av hudfärg eller<br />
etnisk bakgrund är ett sätt att diskriminera människor.<br />
Ofta trivialiserar myndigheter problemet, exempelvis<br />
säger tullare: ”Vi tar inte ut någon för kontroll enbart<br />
på grund av hudfärg, det är ju bara så att sväljare ofta<br />
visar sig vara mörkhyade.” När Sam Johnson landade<br />
på Trondheims flygplats inför konferensen, tror ni att<br />
han blev sedd som kollega eller som misstänkt smugglare?<br />
Misstänkt smugglare eftersom han togs ut för<br />
tullkontroll, trots att han är polis, född i Europa och<br />
bl.a. har bott i Norge flera år.<br />
Inom kontrollarbetet är det lätt för fördomar att<br />
planteras och sprids till att i slutändan utmynna i<br />
diskriminerande handlingar. Fördomar som att vissa<br />
folkgrupper är mer eller mindre kriminella, vissa mer<br />
eller mindre intelligenta osv. Men en kontrollerande<br />
myndighet borde fråga sig: Hur vill vi att folk från<br />
olika kulturer ska se på oss som organisation? Att vi<br />
gör rätt saker vid rätt tidpunkt kanske?<br />
Kunskap om kulturer – Hur gör vi?<br />
Kunskap om olika kulturer är oerhört viktigt. När Sam<br />
Johnson flyttade till Norge märkte han att folk inte<br />
bad om ursäkt om någon knuffade till honom. ”Dom<br />
är oartiga mot mig för att jag är neger”, tänkte han.<br />
Det visade sig vara fel, att be om ursäkt som man gör<br />
i England gör man helt enkelt inte i Norge. Detta bevisar<br />
att vad du ser och uppfattar beror helt och hållet<br />
på dina egna erfarenheter. Vidare kan den egna uppfattningen<br />
leda till missförstånd i kommunikationen<br />
med andra. Även om du säger ordet neger, kan den du<br />
pratar med höra ordet nigger. Vars och ens verklighet<br />
är bara den egna! Ökad kunskap gör därmed att din<br />
uppfattning och dina beslut blir mer korrekta. Om du<br />
tror att någon som inte tittar dig i ögonen ljuger, kan<br />
det istället bero på att man i vissa kulturer visar respekt<br />
för din tjänsteutövning på det sättet. Ska vi respektera<br />
det eller tycka att det är misstänksamt? Att respektera<br />
det leder till större nytta för dig som tjänsteman och<br />
det underlättar ditt arbete. Det är myndigheten som<br />
har makten och det är aldrig fråga om ATT vi ska göra<br />
vårt arbete. Men kanske HUR.<br />
Exempelvis kan man ta på sig handskar om man<br />
ska kontrollera en koran, låta en kvinna kontrollera<br />
en muslimsk kvinna mm. Utgå inte från att datum och<br />
tid betyder detsamma för alla som för dig. Vidare ses<br />
barnen i vissa afrikanska kulturer som ”allas barn”,<br />
varför du kanske inte får svar på vem som är barnets<br />
”riktiga förälder”. Frånvaron av ögonkontakt behöver<br />
inte betyda att personen ljuger. Och om du inte vet<br />
hur du ska agera i en situation, fråga! Säg: Jag måste<br />
och kommer att utföra denna kontroll. Men hur kan<br />
jag göra det så att det passar dig bättre? Sam Johnson<br />
säger: ”Let people have a chance to surrender before<br />
You beat them up.”<br />
”<br />
One can see the condition of<br />
a nation by examining<br />
its police service<br />
Winston Churchill<br />
Förtroende ger information<br />
Det är allvarligt för myndigheters brottsbekämpande<br />
arbete om andra etniska grupper inte har förtroende<br />
för arbetet. Och om myndigheten inte representerar<br />
samhället ökar utanförskapet och känslan av att ”dom<br />
inte är till för oss”. Individer ur grupperingarna vill<br />
då inte söka arbete hos myndigheten och, lika viktigt,<br />
de vill inte lämna information till myndigheten.<br />
I Storbritannien har man s. k. ”faith officers” som<br />
arbetar ute i problemområdena. Detta för att öka<br />
människors förtroende för polisen, att få dem att prata<br />
och att lämna viktiga upplysningar. Något som – om<br />
arbetet hade inletts tidigare – kunde ha bidragit till att<br />
terrorattentaten i London inte skulle ha inträffat.<br />
”Communities defeat terrorism<br />
– not the police”<br />
Sam Johnsons recept mot att undvika dylika problem<br />
i kontrollarbetet är att ha rätt kunskap, använda rätt<br />
metoder och personer och de kommer att göra jobbet<br />
rätt. Och om kontrollerande myndigheter vill ha<br />
andra och bättre resultat måste man göra förändringar.<br />
Verksamhet som leds med kunskap om mångfald ger<br />
resultat – bland annat i form av viktig underrättelseinformation.<br />
<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
73
Boktips<br />
Snö ska falla<br />
över snö som fallit<br />
Det verkar aldrig sluta snöa<br />
den vintern…<br />
Boken är den norske författaren<br />
Levi Henriksens första<br />
roman som fått norska bokhandlarpriset<br />
för årets bästa<br />
roman.<br />
Boken handlar om bygdens<br />
slagskämpe och problembarn<br />
Dan Kaspersen. Han återvänder<br />
till sin fädernesgård efter 2 år i fängelse för knarksmuggling.<br />
Båda föräldrarna är sedan länge döda och brodern<br />
ska precis begravas efter att ha hittats avgasförgiftad i<br />
sin bil på gården.<br />
Dan och brodern Jakob hann aldrig träffas efter<br />
fängelset. När dessutom granngubben hittas brutalt<br />
misshandlad riktas alla misstankar mot Dan.<br />
Romanen handlar till stora delar om att återvända<br />
hem, ställa sig rakryggad upp och skrota det gamla för<br />
något nytt.<br />
Den är skriven med stor inlevelse med ett vackert o<br />
målande språk och mycket läsvärd.<br />
Förlag: Kabusa<br />
Författare: Levi Henriksen<br />
MAFFIA<br />
Tomas Lappalainen är född 1958<br />
och han är en stor Italienkännare,<br />
journalist och författare.<br />
Han ger läsaren en bakgrund till<br />
maffians uppbyggnad och varför<br />
situationen ser ut som den gör.<br />
Vi upplever nog lite till mans<br />
en skräckblandad förtjusning när<br />
vi hör talas om den sicilianska<br />
maffian. Maffian är definitivt<br />
inget att glorifiera och anledningen till att maffian<br />
existerar på Sicilien är inte för att man behöver en stat,<br />
utan folket på ön identifierar sig med familjen, gruppen<br />
och klanen istället för med religionen, landet och<br />
partiet.<br />
Att skriva om maffian innebär alltid en risk att hemfalla<br />
åt frosseri i mord, våld och hämnd.<br />
Lappalainen viker knappast undan från de frågorna<br />
men han går så mycket längre genom att sätta in dem i<br />
sitt rätta sammanhang.<br />
Boken är välskriven, och oavbrutet intressant och<br />
för första gången på svenska så är maffian förståelig.<br />
Förlag: Fischer & Co<br />
Författare: Tomas Lappalainen<br />
Boktips: Åsa Dahlberg<br />
76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Jonas Hartelius torde vara<br />
alltför välkänd för denna<br />
tidnings läsare för att behöva<br />
någon närmare presentation.<br />
Detta enmansuniversitet<br />
inom narkotikapolitiken<br />
har under många år publicerat<br />
en rad lika välskrivna<br />
som kunskapsrika artiklar.<br />
Nu har Jonas Hartelius<br />
samlat och bearbetat ett<br />
antal artiklar och förstärkt<br />
deras inriktning i boken<br />
Nytt fokus på narkotikamissbruket<br />
(Hjalmarsson & Högberg, Stockholm<br />
2008).<br />
Boken ska läsas eftertänksamt, även om den är<br />
lättläst: det är tunga, ibland bedövande argument som<br />
författaren lägger fram.<br />
Narkotikakontroll kan gälla utbudssidan, dvs. produktion,<br />
marknadsföring och distribution, och efterfrågesidan,<br />
dvs. konsumtion – i det här fallet lika med<br />
missbruk. Jonas Hartelius tema är att en framgångsrik<br />
narkotikapolitik, vid sidan av den självskrivna utbudskontrollen,<br />
fordrar en koncentration på efterfrågesidan<br />
men att denna kommit i skymundan. Men även på<br />
utbudssidan kan man göra förödande misstag. I bakgrunden<br />
till ”opiumkriget” i Kina låg europeiska staters<br />
krav på att få sälja opium; det tog mer än ett sekel<br />
att slutligt få bukt med det missbruk som följde. Andra<br />
exempel på producentsidans förödande verksamhet är<br />
den internationella handeln där profithungriga narkotikakungar<br />
arbetar enligt samma avancerade metoder<br />
som vilken världsomspännande koncern som helst.<br />
Boken leder fram till en slutsummering att det krävs<br />
en starkare inriktning på konsumentledet. Därigenom<br />
ska man slå ut all lönsamhet i narkotikadistribution.<br />
På vägen dit tar Jonas Hartelius upp hård kritik mot<br />
det faktum att narkotikakontrollen inte är något eget<br />
kompetens- och kunskapsområde, inte har någon väl<br />
definierad, accepterad och överförbar kunskap som<br />
kan få samhället att undvika de missriktade förslagen<br />
till olika former av harm reduction-åtgärder.<br />
Polisens och tullens förebilder hämtas från det militära<br />
området, i stället borde de hämtas från det medicinska-epidemiologiska<br />
eller ekonomiska området.<br />
Jonas Hartelius har själv under årens verksamhet<br />
som författare, föredragshållare och sakkunnig inom<br />
området visat att det går att samla en sådan kunskap.<br />
Om det är någon som kan sammanfatta dessa kunskaper<br />
som grund för ett allmänt accepterat, övergripande<br />
narkotikapolitiskt system – en slags ”allmän<br />
teori” – är det Hartelius. Men begreppen utbud/producentsida<br />
och efterfrågan/konsumentsida räcker i så<br />
fall inte: här behövs en fördjupad analys av vad som<br />
verkligen sker i mötet mellan utbud och efterfrågan.<br />
Jan Malmstedt
Böcker som kan beställas från <strong>SNPF</strong>:s hemsida www.snpf.org<br />
NYHET!<br />
Anabola<br />
Androgena<br />
Steroider<br />
Missbruk av anabola androgena<br />
steroider, AAS,<br />
och tillgången på dessa<br />
preparat på den illegala<br />
marknaden har flerdubblats<br />
på tio år. AAS-missbrukare<br />
belastar sjukvården<br />
eftersom de kräver<br />
behandling för de psykiska<br />
och fysiska skador<br />
som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas<br />
eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat<br />
till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats<br />
till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas<br />
med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt<br />
många.<br />
Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig<br />
information är stor och nu har författarna till boken<br />
Mandom, mod och morske män kommit med en<br />
32-sidig informationsskrift i A4-format som på ett<br />
okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver<br />
AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar<br />
alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande<br />
kunskaper i ämnet.<br />
Ur innehållet:<br />
Missbruk av anabola steroider<br />
- vem, varför, när, var och hur?<br />
Effekter och bieffekter<br />
Behandling av AAS-missbrukare<br />
Preparatöversikt<br />
AAS och lagen<br />
Smuggling, beslag, illegal tillverkning,<br />
AAS och Internet<br />
AAS och våld m.m.<br />
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg<br />
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och <strong>SNPF</strong><br />
Boktips<br />
Narkotika, dopningsmedel<br />
och<br />
hälsofarliga varor<br />
Upplaga 9.1<br />
Narkotika, dopningsmedel<br />
och hälsofarliga varor ger en<br />
bred översikt över de vanligaste<br />
aktuella drogerna på<br />
den illegala svenska marknaden.<br />
Den är lämplig vid<br />
grundläggande undervisning inom skola, socialtjänst,<br />
frivilligt arbete, säkerhetsverksamhet, företagshälsovård,<br />
personalarbete samt lärar- och ungdomsledarutbildning.<br />
Mandom, mod<br />
och morske män<br />
En bok av Tommy Moberg &<br />
Gunnar Hermansson<br />
Behovet av hjälp och behandling<br />
för fysiska och psykiska<br />
besvär relaterade till missbruk<br />
av anabola steroider ökar.<br />
Sambandet mellan AAS-missbruk<br />
och våld är ett vedertaget<br />
faktum men mörkertalet<br />
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad<br />
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder<br />
behöver förstärkas. Boken belyser ingående<br />
AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;<br />
medicinskt, rättsligt och socialt.<br />
Den idiotiska<br />
klubben<br />
En bok av Göran Bohlin<br />
Den idiotiska klubben kom<br />
ut första gången våren 1995<br />
och är nu uppdaterad och<br />
utökad med 80 sidor. Boken<br />
kan ses som en resa från mitten<br />
av 1950-talet och fram<br />
till 2006 och där ges under<br />
resans gång exempel på rockmusikens<br />
efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika.<br />
Boken skildrar också enskilda rockartisters<br />
koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,<br />
narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna<br />
i vårt närområde m.m.<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
77
STIPENDIERUTAN<br />
Följande stipendier har <strong>SNPF</strong>-medlemmar möjlighet att<br />
komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar<br />
skall vara <strong>SNPF</strong> tillhanda senast den 1 mars varje<br />
år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen<br />
tillkännages på <strong>SNPF</strong>:s årliga utbildningskonferenser.<br />
<strong>SNPF</strong>:s resestipendier till CNOA:s (California<br />
Narcotic Officers Association) och ev. TNOA:s<br />
(Texas Narcotic Officers Association) årliga<br />
utbildningskonferenser.<br />
Styrelsen beslutar i början av året huruvida båda stipendiaterna<br />
reser till CNOA eller om ett stipendium skall<br />
avse TNOA. Resorna sker alltid tillsammans med någon<br />
ur <strong>SNPF</strong>:s styrelse. För datum, se www.cnoa.org resp.<br />
www.tnoa.org<br />
<strong>SNPF</strong>:s stipendium för Årets Observation<br />
Stipendiet tilldelas <strong>SNPF</strong>-medlem som genom en vaken<br />
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande<br />
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.<br />
Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till<br />
Årets Nykomling Nytt för i år!<br />
Tilldelas medlem av <strong>SNPF</strong>, verksam i västra Sverige, som<br />
står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse<br />
och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är<br />
på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.<br />
78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Lösning Kryss 3-08<br />
Följande fem korsordslösare drogs denna gång som<br />
vinnare bland dem som skickat in rätta lösningar.<br />
Dubbla trisslotter kommer.<br />
Grattis till<br />
Sune Jansson, TUMBA<br />
Inga-Britt Bergstrand, ÖREBRO<br />
Tommy Larsson, RINGARUM<br />
Lars Norberg, SPÅNGA<br />
Lena Eriksson, KIL<br />
Alla krysslösare önskas en<br />
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR<br />
Mediahusets stipendium<br />
Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i <strong>SNPF</strong> för<br />
värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och<br />
Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.<br />
Övriga stipendier som delas ut på <strong>SNPF</strong>:s utbildningskonferens<br />
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium<br />
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera<br />
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan<br />
och den narkotikarelaterade brottsligheten.<br />
Tullverkets stipendium<br />
10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom<br />
Tullverkets narkotikabekämpning.<br />
<strong>Svenska</strong> Carnegie Institutets polisstipendium<br />
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman<br />
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier<br />
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. <strong>SNPF</strong>:s<br />
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi<br />
tar gärna emot era förslag till kandidat.<br />
Resebidrag<br />
Medlemmar i <strong>SNPF</strong> har även möjlighet att, när som helst<br />
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag<br />
för studieresa.<br />
Se villkor på hemsidan www.snpf.org
Kryss 4-08<br />
80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />
Lösningar skall senast den 2 februari 2009 sändas till:<br />
Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING<br />
Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera.<br />
Namn och adress: .............................................................................................