SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

TEMA 

Drogning & 

drogtestning 

SNPFtidningen 

20 År 

SNPF-tidningen – från ax till limpa 

Hundar i statlig tjänst 

Avancerade cannabisodlingar i svenska villor 

Resan till Ibiza 

Nr 4/2008

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs 

Tidskrift 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Thomas Ekman 

CHEFREDAKTÖR: 

Gunnar Hermansson 

REDAKTIONSKOMMITTÉ: 

Gunnar Hermansson (GH) 

Jonas Hartelius (JH) 

Heidi Joensuu (HJ) 

Lennart Karlsson (LK) 

Jessica Vikberg (JV) 

ADRESS: 

SNPF:s Tidning 

Polismyndigheten i Västra Götaland 

LKP – NarkR 

Box 429 

401 26 Göteborg 

Telefon: 070-751 53 71 

SNPF:s hemsida: www.snpf.org 

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- 

FÖRENINGENS 

ANNONSAVDELNING: 

c/o Mediahuset i Göteborg AB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 Göteborg 

Telefon: 031-707 59 55 

Fax: 031-84 86 82 

MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR 

Ansökan om medlemskap inges till 

styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; 

Box 429, 401 26 Göteborg 

Tel: 0703-74 13 93. . 

Ansökan via hemsidan www.snpf.org 

Postgiro SNPF 63 73 06-2 

ADRESSÄNDRING: 

Använd gärna mailadressen snpf@snpf. 

org eller eller tel 0703-74 13 93. 

MANUSSTOPP: 

2/2 2009. 

Utgivning v. 11. Skicka in bidrag och 

bilder i god tid före manusstopp till 

gunnar.hermansson@snpf.org 

OMSLAGET: 

Den drogmisstänkte bryter själv sigillet till 

urinprovsburken före provtagning. 

Foto: Lennart Karlsson 

PRODUKTION OCH TRYCK: 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 Emmaboda 

Telefon. 0471-482 50 

ISSN 1101-6817 

4/08 Årgång 21 

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI 

LICENSNUMMER 341093 

INNEHÅLL 

Ordföranden har ordet ........................................................................ 2 

Medlemsinfo och Redaktörens spalt .................................................. 3 

Ställ Upp 2009 .................................................................................... 6 

Inbjudan till SNPF:s utbildningskonferens 2009 ................................. 7 

SNPF-tidningen fyller 20 år .............................................................. 10 

SNPF-tidningen – från ax till limpa ................................................... 11 

Avancerade cannabisodlingar i svenska villor .................................. 14 

Håller Storbritannien på att ändra sin inställning till cannabis? .......... 18 

SNPF på WFAD ................................................................................ 22 

Tema: Drogning och drogtestning 

Drink Spiking ......................................................................... 26 

Narkoanalys – förhör under drogpåverkan ............................ 30 

Urinprov – ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning ....... 34 

Drogtestning bland brottsbekämpare .................................... 38 

Självmordsbombare kan vara drogade ................................. 42 

Flygolyckan som startade 

USA-försvarets drogtestprogram ............................................ 43 

Hundar i statlig tjänst ........................................................................ 46 

Resan till Ibiza och mötet med det liberala Europa .......................... 50 

Notiser: Världen runt ......................................................................... 54 

Landet runt .......................................................................... 55 

SNPF utbildade i Sundsvall............................................................... 58 

Rättsrutan.......................................................................................... 61 

Steroidrelaterade brott kräver större uppmärksamhet....................... 64 

Kollegiala kontakter ovärderliga i brottsbekämpning......................... 66 

Seminarier på Schloss GIMBORN 2009 ........................................... 69 

Norska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens................... 72 

Den svåra kontrollsituationen ............................................................ 72 

Boktips............................................................................................... 76 

Kryss 3-08, lösning och vinnare ........................................................ 78 

Stipendierutan ................................................................................... 78 

Kryss 4-08 ......................................................................................... 80 

Avancerade cannabisodlingar 

i svenska villor 

TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET 

FOTO: POLISEN I SKÅNE 

Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts 

(hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad 

marijuana vinner allt större mark, så även i Norden. 

Bakgrund 

Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana 

finns i Nordamerika. Denna produktion förs 

inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på 

Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana 

av hög kvalité som odlats inomhus har lett till 

förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och 

inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som 

har stöttning av Hells Angels. 

Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen 

som konsumeras där är inhemskt producerad 

marijuana. I och omkring London togs över 2000 

marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %) 

kontrollerades av etniska vietnameser. 

Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet 

i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren 

Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än 

5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första 

hand komma åt den organiserade brottsligheten. De 

uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade 

marijuanan gick på export. Även här var en del av 

odlarna av vietnamesisk bakgrund. 

Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana 

i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i 

Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet 

finns i Asian Week 071225: 

Vietnamese Criminals Spread Weed 

SEATTLE —Vietnamese marijuana producers are 

springing up in the United States, Canada and the U.K. 

Their illegal activities include the cultivation, transport 

and distribution of marijuana. 

With some artificial lights and water, converting an 

ordinary home into a cannabis factory, or “grow-op,” 

is simple and inexpensive. 

In Seattle, five of the seven Asians listed on the current 

Drug Enforcement Agency’s “Most Wanted” list 

are Vietnamese marijuana traffickers. 

In Canada, Vietnamese groups are the largest producers 

of marijuana, including a high potency variety 

that sells for up to $ 6,000 a pound. 

In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal 

Vietnamese ringleaders. 

Increased border security after Sept. 11 prompted 

Canadian Vietnamese to move their operations to 

places like Seattle, where there is a big market but less 

risk. Meanwhile, crime leaders use “fear, trust and 

relatives” to run their multibillion dollar cannabis operations 

remotely from Canada. 

Vietnameser odlar marijuana 

över hela Norden 

Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen 

i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig 

alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen 

bland etniska vietnameser. 

Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen 

mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar 

fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling. 

Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle 

användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är 

förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med 

det då nystartade cannabisprojektet. 

Relativt snart kunde man konstatera att en del 

av de personer som stoppats och kontrollerats med 

odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med 

marijuanaodlingar i Norge. 

Norge 

Under vintern 

2007-2008 påträffade 

norska polisen 

47 marijuanaodlingar 

med kopplingar 

till etniska 

vietnameser. Dessa 

odlingar var beläg- 

I honblomställningar 

kan THC-halten 

uppgå till 15-18 %. 

 

Sidan 34 

na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer 

var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring 

10 mil från Oslo. 

Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten 

på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana 

per år. 

I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen 

om odlingarna. 

Danmark 

Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett 

antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren 

var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark 

eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs 

med den danska polisen som uppgav att de påträffat 

minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som 

framställare. 

Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift 

gav gällande att det exporterats marijuana från 

Danmark till Holland. 

Sverige 

Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av 

brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under 

våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation 

så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot 

sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008. 

Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2 

övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad. 

Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg, 

Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det 

avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska 

vietnameser som huvudmän. 

Odlingarna 

De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i 

snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga 

odlingar har man manipulerat med elen. Detta har 

gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning 

hos elleverantören. 

Odlingarna har varit mycket professionellt utförda 

bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett 

varit obefintligt utanför odlingshusen. 

Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige 

har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av 

högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar 

av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning). 

Att jämföra med vanligt brunt hasch 

från Marocko som ligger runt 8-10 %. 

Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga 

runt 30-45 000 sek. 

Framtiden 

Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt 

producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även 

vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både 

den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen. 

Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den 

Urinprov 

1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra 

tt mycket effektivt verktyg i narkotikabekämp- 

Eningen är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades 

bruket av narkotika. Senare kom även 

en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med 

tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten 

till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga 

skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka 

och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt. 

Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts 

diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder. 

Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg 

som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar. 

Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera 

narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker 

missbrukare från att söka vård. 

Urinprov kan motivera till vård 

Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna 

dag på Plattan. Här finns det gott om ”urinprovskandidater”. 

Sektionens huvuduppdrag är att spana 

på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag 

är att förmå etablerade missbrukare att söka vård. 

De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga 

LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan 

missbruksvården och polisen och omfattar hela 

Stockholms län. 

Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat 

en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse. 

I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov 

bryta isen och skapa en nödvändig dialog och 

uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna 

säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från 

vård bli det som motiverar till vård. 

Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper 

i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika 

anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är 

påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt: 

”Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare!” 

Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar 

han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp 

med anabola steroider. En förklaring som med tanke 

på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för 

att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning. 

Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor 

som vietnameserna använde för cannabisodling. 

Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades 

de och torkades till marijuana. 

poliser med placering på Länskriminalavdelningen i 

Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att 

skapa förutsättningar för operativa insatser mot den 

grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis 

i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande 

myndigheter inom och utom Sverige. 

Projektet pågår i två år. 

Kontakt: GW Cannabisprojektet 

(funktionsbrevlåda. Internt inom polisen). 

Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816. 

– ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning 

TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER 

FOTO: LENNART KARLSSON 

Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att 

motivera missbrukare till vård. 

Provtagningsproceduren 

Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet 

som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att 

provtagning får genomföras. – ”Kan du kissa? Om inte 

får du dricka ett par glas vatten!” Poliserna erbjuder 

mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar 

sig till ett par muggar. 

Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel. 

Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs. 

Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande 

glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter. 

Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken. 

Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av 

samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar 

på händerna. 

Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras 

strax innan provet genomförs för att undvika att 

han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte 

har svårt att slappna av kan han få urinera till 

ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han 

även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande 

vatten. 

Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet 

lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet 

tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget 

inte bara är avsett för anabola steroider. 

Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra 

överlåtelser. 

Sidan 14 

Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys. 

Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen 

förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men 

innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen 

som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen 

för att undvika kontaminering. 

Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av 

Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer 

svaret. Testet markerar genom enkelstreck förekomsten 

av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i 

Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet 

markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin 

och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum 

erkänner mannen att han använt även dessa preparat. 

Han är dock lite frågande till om det ”tjack” han tagit 

var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen 

kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå. 

Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy) 

eftersom preparaten är närbesläktade. 

Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används 

för att kontrollera missbrukarens berättelse. 

 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 

Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen. 

Här är provtagaren särskilt noggrann när det 

kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i 

samband med detta leder med automatik till att proverna 

aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna 

besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt 

alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det 

vanligaste att välja. 

Proverna analyseras 

enligt polisens önskemål 

Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta 

emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet 

och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har 

man valt alternativ två så görs en djupare analys av en 

av de substanser man har fått träff på. Har man fått 

flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar 

med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy, 

amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner. 

Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans 

ska omfattas av RMV:s screening och analys måste 

detta begäras i särskild ordning genom att man lägger 

till det på blanketten. 

Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks 

samtliga substanser som är positiva vid screening. 

Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat 

i synnerhet när det kommer till ungdomar som 

aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de 

fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen 

också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik 

ser ut. 

Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar 

att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare 

hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom 

han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att 

han håller sitt löfte. 

1

Ordföranden 

har ordet 

Ett verksamhetsår går mot sin ända och det är tid för 

lite summering och en del reflektioner inför framtiden. 

Det har för SNPF styrelse varit ett intensivt verksamhetsår 

där vi lyckats med ambitionen att nå ut till 

halva medlemskapet som aktivt kunnat delta i föreningens 

aktiviteter. Utbildningskonferensen i Karlstad, 

höstkonferensen i Malmö, semiarierna i Stockholm, 

Göteborg, Sundsvall och Östersund har sammantaget 

samlat ca 1200 medlemmar. Ett medlemskap i SNPF 

ger mycket tillbaka för den enskilde till en mycket låg 

kostnad. Någon gjorde en jämförelse vad det kostar 

att delta i en kommersiellt arrangerad konferens med 

motsvarande innehåll som SNPF:s årskonferens och 

kom fram till att våra medlemmar får det till en tiondel 

av vad det annars kan kosta. Föreningen har under 

året genomfört informations och utbildningsinsatser 

för några tusen personer inom offentlig förvaltning 

och näringsliv. Ställ Upp projektet med information 

till elever, skolpersonal och föräldrar rullar vidare med 

10 nya skolor. 

Det har varit högsta tryck i planeringsarbetet med 

Utbildningskonferensen 24-26 april 2009, i Göteborg. 

Det mesta är redan på plats och vi kan redan nu utlova 

en mycket intressant konferens, så anmäl er i tid. 

Styrelsen har insett vikten av att snabbare kunna 

kommunicera och komma ut med information till 

medlemmarna, och lösningen måste bli via e-mail. Det 

är därför viktigt att vi så snabbt som möjligt får en 

e-mailadress till var och en. Se vidare information i 

tidningen hur vi praktiskt kan lösa det. 

Vår omvärld är i ständig förändring, ibland till det 

bättre och ibland till det sämre. Omvärldsanalysen 

från de ledande världsorganisationerna beträffande 

narkotikaproduktionen i världen visar ändock på att 

man med ett strategiskt och envetet förhållningssätt 

kan påverka vissa saker i rätt riktning. I Centralasien 

och främst Afghanistan kan man konstatera fortsatta 

rekord beträffande opiatproduktionen, 8200 

ton opium eller 887 ton av heroin är 92 procent av 

världsproduktionen som skall riktas mot en missbruksmarknad 

som för tillfället efterfrågar hälften. Det är 

naturligtvis skrämmande statistik och utgör helt klart 

en risk att exempelvis Europas 1,5 miljoner heroinister 

kan bli fler. Det positiva i Afghanistan är framgång i 

åtgärderna att minska arealerna för vallmoodling och 

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 

det har under några år reducerats från 20.000 till 1000 

hektar genom att finna alternativa grödor. 20 afghanska 

distrikt/län är vallmofria. Det är också framgång i 

kontrollen av de prekursorer som krävs för heroinproduktionen. 

Men som alltid mörka moln i horisonten. 

Distributionen av prekursorerna hittar nya vägar från 

Asien framförallt Kina över Västafrika och in i södra 

Afghanistan. Kokainproduktionen ligger idag på ca 

1000 ton och numer är det korrumperade länder i 

Afrika som är nya transitländer för distributionen mot 

Europa. Spanien har tekniskt mantlat in sig längs kusterna 

och överflyttning har skett till smuggling via de 

porösa gränserna på Balkan som lämnar möjlighet till 

kokaintrafiken i vår riktning. 

Taktiken i Spanien och Afghanistan utgör exempel 

på hur man kan förändra situationen, men det tar tid 

att internationellt samlas och hitta rätt resurser och 

åtgärder för resultat i tillgångsbekämpningen. 

Det sannolikt allvarligaste hotet är idag den rådande 

ekonomiska krisen och den arbetslöshet som för en tid 

följer i dess spår. All erfarenhet och forskning är enig 

om att det är under mindre gynnsamma förhållanden 

eller fattigdom som risken för drogmissbruk och kriminalitet 

är som störst. För tillfället matas vi dagligen 

med plus och mest minustecken kring valutakurser, 

aktiekurser och arbetslöshetssiffror. Man kan fråga sig 

hur vi står rustade för att möta de mänskliga tragedier 

som missbruk och kriminalitet och en lättare eller djupare 

depression kommer att föra med sig. 

Hur är det med nationella handlingsplaner och 

strategier? Är det inte dags att vi på våra myndigheter 

börjar förbereda hur vi gemensamt och för en gångs 

skulle på ett strategiskt sätt skall möta och förebygga 

de problem vi vet är nära. Vi kan naturligtvis på känt 

traditionellt manér avvakta till senare och ägna oss 

åt förfasande och symptombekämpning. Vem kan ta 

ledningen.... 

Från oss alla i styrelsen till er alla medlemmar 

En God Jul och ett Gott Nytt År 

ANDERS STOLPE 

Vice ordförande i SNPF

Medlemsinfo 

SNPF:s utbildningskonferens 2009 

Vi vill redan nu flagga för att utbildningskonferensen 2009 går av 

stapeln i Göteborg den 24-26 april. Kolla in inbjudan på sidan 7, 

eller på hemsidan www.snpf.org 

Medlemsantalet i november 

I mitten av november hade antalet registrerade medlemmar ökat 

till 2936. Av dessa är 2040 anställda inom Polisen, 388 från 

Tullverket, 145 från Kriminalvården, 119 från Åklagarmyndigheten, 

49 från SKL och 195 övriga. 

Domstolsverket är välkomna som medlemmar 

Alla anställda inom rättsväsendet är behöriga att bli medlemmar 

i SNPF. Ännu har vi bara någon enstaka medlem från 

Domstolsverket men förfrågningar har börjat komma därifrån. Vi 

vill här passa på att välkomna även Domstolsverkets personal att 

ansöka om medlemskap i SNPF. 

Medlemsavgiften 

Av de 2936 medlemmarna hade 714 ännu inte betalat in medlemsavgiften 

som är oförändrat låg, 150 kr/år. 

I början av 2009 kommer utskick med inbetalningskort för 

medlemsavgiften tillsammans med inbjudan till utbildningskonferensen. 

Sista betalningsdag till konferensen är den 28 februari 

och medlemsavgiften för 2009 skall betalas senast den 31 mars. 

Vi kommer från 2009 att avbryta utskick av tidningen m.m. till de 

som inte vill fortsätta stödja SNPF genom att inte betala medlemsavgiften 

i tid. 

Extra temanummer av tidningen 

I mitten av november utgavs ett specialnummer 

av SNPF-tidningen på temat: Transport. 

Extratidningen, som också gavs ut förra året 

i november, distribueras av Mediahuset i 

Göteborg till företag och annonsörer som 

stödjer Svenska Narkotikapolisföreningen 

genom annonsering i tidningen eller på 

annat sätt. Denna tidning skickas inte ut 

till medlemmar i SNPF, men ni kan läsa 

den i pdf-format på hemsidan under länken 

Tidningen. 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs 

Efterlysning 

Vi vill ha in e-postadresser till alla medlemmar för att snabbt, enkelt 

och billigt kunna göra vissa utskick om t.ex. inbjudningar till extra 

seminarier eller annat som vi idag kanske avstår ifrån på grund av 

portokostnaden. 

I dagsläget har vi ca 1000 e-postadresser antecknade i vårt medlemsregister 

och vi vill att ni alla skickar ett mejl till snpf@snpf.org 

och glöm inte att också skriva ert namn och er adress och ännu 

hellre medlemsnumret, som står tryckt på adressetiketten på baksidan 

av SNPF-tidningen. 

Svenska 

Nr X/2008 

Tema: Transport 

Tidskrift 

Redaktörens 

spalt 

SNPF-tidningen fyller 20 år. När 

man bläddrar i den första utgåvan 

från december 1988 och läser artikeln 

om Hells Angels, som då etablerat 

sig i Köpenhamn och närmade 

sig Skåne, inser man att mycket har 

hänt på 20 år. 

Man kan vidare läsa om att bruket 

av narkotika var på gång att kriminaliseras 

i Sverige och att den första 

stora härvan som gällde insmuggling 

och illegal handel med anabola steroider 

utreddes av Göteborgspolisens 

narkotikarotel. Den utredningen var 

en av orsakerna till att vi fick den 

nuvarande lagstiftningen, den s.k. 

dopningslagen. 

Den nytillträdde rikspolischefen 

Björn Eriksson intervjuades i premiärutgåvan 

och han sa bl.a. att SNPF 

har en stor uppgift att fylla när det 

gäller utbildning och upplysning. 

Detta påstående gäller än idag. Såväl 

föreningen som tidningen utvecklas 

ständigt och spelar idag helt klart 

viktiga roller i arbetet med att informera 

och inspirera i kampen mot 

drogmissbruk och illegal handel. 

I julnumret som ni nu läser är 

temat drogning och drogtestning. I 

Sverige är vi duktiga på att utföra 

drogtester på misstänkta missbrukare 

och det ska vi fortsätta med. På 

allt fler arbetsplatser utförs numera 

slumpmässiga drogtester av personalen 

och det ses som ett normalt 

inslag idag. Det är därför mycket 

märkligt att sådana slumpmässiga 

drogtester inte förekommer inom 

de drogbekämpande myndigheterna. 

Inte ens vid intagning till 

Polishögskolan blir man drogtestad, 

något som vi hoppas att det snarast 

blir ändring på. 

GUNNAR HERMANSSON 

070-751 53 71 


3

Ställ Upp 2008 

Under året har arbetet med olika former av Ställ Upp-aktiviteter tagit ordentlig 

fart i Göteborg med omnejd. Framförallt har skolprojektet med Per Lifvergren 

som primus motor fungerat alldeles lysande. Upplägget är sådant, att Per föreläser 

för eleverna på måndagen och återkommer sedan på torsdagskvällen med en föräldraföreläsning 

tillsammans Lennart Johansson från den sociala sidan och en av 

oss poliser som delar på uppdraget. 

De enkäter, som delas ut till elever och lärare har 

fyllts i och skickats in i stor utsträckning. De har 

sedan bearbetats och lagrats i en databas. Resultaten 

från cirka 1100 elever visar på ett stort behov av denna 

typ av föreläsningar och ger oss, som håller på kraft 

och inspiration att fortsätta. 

Nu har projektet ekonomiskt förankrats hos sponsorn 

Dunross för en fortsättning i ytterligare tre år 

och det känns härligt. Det känns som att vi med det 

erhållna resultatet i ryggen kan hålla på länge till. 

Under en helg i februari anordnades en handbollscup 

för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön 

kallad Ställ Upp Cup. Arrangören BK Banér uträttar 

ett jättejobb med ungdomar i en stadsdel med stora 

integrationsproblem. SNPF hade tagit beslut om att 

gå in med en viss sponsring till cupen och undertecknad 

deltog tillsammans med Per Lifvergren genom att 

hålla en föreläsning om narkotika för föräldrar och 

ledare. Dessutom medverkade hundförarpolisen från 

polismyndigheten i Västra Götaland och genomförde 

en uppvisning, som blev väldigt uppskattad, vilket inte 

minst visade sig vid den efterföljande frågestunden då 

även deras tjänstefordon förevisades. Många av deltagarna 

och deras föräldrar flockades runt kollegorna, 

som tålmodigt stod kvar och svarade på frågor, så 

länge det fanns några. 

Inom Ställ Upp-programmet ingick under året också 

deltagande av föreningen vid ett antal elithandbollsmatcher 

arrangerade av Alingsås och Sävehof, där vi 

också visar vår närvaro med arenareklam. Våra små 

programinslag i matchpauserna har blivit uppskattade 

och vi har även i dessa sammanhang haft god hjälp av 

våra vänner hundförarpolisen. 

Vi planerar nu för nästa verksamhetsår och vår stora 

förhoppning är naturligtvis att föra ut verksamheten 

utanför Västra Sverige. Vi letar för närvarande efter 

lokala sponsorer och föreningsmedlemmar, som kan 

göra det möjligt för oss att verka över landet. 


Sven Alhbin t v och Per Lifvergren föreläste om narkotika 

för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön under Ställ Upp 

Cup 

I vårt område kör vi som sagt vidare och här finns 

fler potentiella intressenter bland annat Göteborgs 

Kommun. Jag är helt övertygad om att vår verksamhet 

kan bidra till att minska rekrytering till kriminella 

gäng, genom att påverka ungdomar, så att de antingen 

avslutar ett påbörjat missbruk eller aldrig börjar. De 

ungdomar, som hamnar i ett kriminellt liv är undantagslöst 

missbrukare och det är väldigt svårt att ta sig 

ur när man en gång hamnat där. Det är därför viktigt 

att fånga upp ungdomar tidigt och ge dem ett alternativ 

och där har definitivt föreningen med olika former av 

Ställ Upp-information en uppgift att fylla. 

Så sätt er nu och fundera, ni som läser detta ute i 

landet. Kanske har ni idéer om hur ni kan delta i detta 

arbetet eller ni kanske känner någon inom företagsleden, 

som skulle kunna vara intresserade att lämna 

pengar till ett skolprojekt hos er. Ta kontakt med oss 

i föreningen så kan vi diskutera saken vidare och kom 

ihåg Vi gör skillnad. 

Sven Alhbin

Inbjudan 

till Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens 

och årsmöte den 24-26 april 2009 i Göteborg 

Nu är det dags att boka in helgen 24-26 april 2009 

för SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte 

på Hotel Gothia Towers/Svenska Mässan i Göteborg. 

Vi räknar som vanligt med vackert väder och många deltagare, 

men antalet platser är begränsat så vänta inte med din anmälan 

som du redan nu kan göra på hemsidan www.snpf.org 

Ur det preliminära programmet: 

Fredag eftermiddag 

Invigning med rikspolischef Bengt Svensson, generaltulldirektör Karin Starrin, riksåklagare 

Anders Perklev och kriminalvårdschef Lars Nylén som debatterar hur det förhåller 

sig med den svenska narkotikastrategin under ledning av moderator Torgny Peterson. 

Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu 

inte fastställda. Bevaka uppdateringar på hemsidan. 

Mobilisering mot grov organiserad brottslighet 

”Go for the money” 

Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv 

Kvalificerad underrättelsetjänst inom kriminalvården 

Reggaefestivalen i Uppsala 

Projekt Klotter – GBL på nätet 

Insats mot unga kriminella i Göteborg 

Blekingemodellen mot anabola steroider 

Missbrukarnas egna ord om bensodiazepiner 

Narkotika på recept 

Föreläsningar lördag – söndag 

Storskalig cannabisodling i många svenska småhus 

Nederländerna bekämpar inhemska odlingar av 

cannabis 

Ny narkotika och nya farlighetsbedömningar 

SKL – analys av växtdroger 

Leva med en missbrukare – missbruk ur ett anhörigperspektiv 

Krogar mot knark 

El Choco 

Röd åklagare i Sverige 

Inbjudan med anmälningstalong skickas också per post till SNPF:s medlemmar i början av 2009. 

Läs mer och håll dig uppdaterad om ev. programändringar på vår hemsida www.snpf.org 


7

SNPF-tidningen 

fyller 20 år 

Detta jubileumsnummer, nr 4-2008, är den 81:a 

utgåvan av SNPF:s medlemstidning som alltså 

kommit ut med fyra ordinarie nummer årligen sedan 

starten för 20 år sedan. 

Ansvariga redaktörer 

SNPF:s sekreterare Gösta Gabrielsson åtog sig att vara 

redaktör för de två första numren av SNPF-tidningen. 

Han lämnade sedan över denna uppgift till kammaråklagare 

Jim Björck från och med nummer 2-1989. 

Under nästan sexton år lyckades Jim med konststycket 

att få ihop fyra tidningar per år, trots sitt tidvis betungande 

arbete som narkotikaåklagare. Sedan nr 1-2005 

är Gunnar Hermansson tidningens chefredaktör. 

Kärt barn har många namn 

Den första tidningens namn var Publikation för Svenska 

Narkotikapolisföreningen. Redan i första numret tog 

redaktören upp frågan om tidningens namn och efterlyste 

förslag från medlemmarna. Följande namnförslag 

fanns redan: Knark-Kuriren, Narkotikakuriren, Nark- 

Forum, Knarket, Svensk Narkotikapolis, Analysen, 

Vallmobladet, Domptören, Motstöt, Knarkparlören, 

Svensk Narkotikapublikation. Uppenbarligen kunde 

man inte enas om något bra namn utan tidningen fick 

fortsätta heta Publikation för Svenska Narkotikapolis 

föreningen. 

År 2001, i samband med diskussioner om ett nytt 

ansiktslyft för tidningen, togs namnfrågan upp på nytt. 

Ytterligare ett antal namnförslag hade kommit upp 

och än en gång vädjades till läsarna om namnförslag. 

Inte heller denna gång vann något annat namnförslag 

gehör i denna känsliga fråga. 2007 ändrades tidningens 

namn till Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift 

och ordet NARKOTIKA har nu lyfts fram i den nya 

layouten. 


SNPFtidningen 

20 År 

Svenska Narkotikapolisföreningen bildades under våren 1987 och vid ett styrelsemöte 

i januari 1988 presenterades ett förslag till en föreningstidning. Beslut om 

att utge ett föreningsorgan fattades vid årsstämman i Tylösand i april samma år. 

Premiärutgåvan av Svenska Narkotikapolisföreningens tidning (detta var arbetsnamnet) 

kom i december 1988. Tidningen innehöll 64 sidor, varav hälften var 

annonser, och formatet var A5. Avtal hade träffats med Mediahuset i Göteborg 

AB som svarade för kontakter med tryckeri m.m. 

Förbättringar i 

flera steg 

Tidningen fick sin första 

ansiktslyftning nr 

1-1992. Formatet blev 

större och layouten 

ändrades, men färgtryck 

inne i tidningen 

saknades fortfarande. 

Nästa stora förändring 

i tidningens historia 

kom under 2001 

genom bildandet av 

en mediagrupp som 

även kom att utgöra 

en ny redaktionskommitté. 

SNPF och Mediahuset var nu beredda att satsa 

på en kvalitetshöjning av tidningen. Redan nummer 

4-2001 fick ett helt nytt utseende på omslaget. Ett par 

utgåvor senare ändrades layouten på nytt på omslaget 

och i viss mån även inne i tidningen. Under slutet av 

2003 började ett fåtal textsidor med bilder att tryckas i 

flerfärg. Detta kändes som en påtaglig förbättring och 

nu började Mediahuset planera för ett radikalt ansiktslyft 

för SNPF-tidningen. De stora förändringarna var 

att papperskvalitén avsevärt förbättrades och tidningen 

började tryckas i stort sett helt i färg. 

Bra innehåll kan bli bättre 

Redan från första utgåvan har SNPF-tidningen haft ett 

varierat innehåll. Bekämpning av narkotika och andra 

droger är sedan länge ett alltid aktuellt område med 

ständiga förändringar och nyheter. Det saknats alltså 

inte uppslag att skriva om och alla är välkomna att 

medverka och göra en bra produkt ännu bättre.

SNPF-tidningen 

– från ax till limpa 

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON 

Hur mycket arbete ligger bakom en färdig SNPF-tidning? Hur många personer är 

involverade och vad har de för funktioner? Hur lång tid tar produktionen? 

Dessa och andra frågor om hur denna tidning kommer till är kanske inget som 

ni läsare dagligen funderar över. Vi har heller aldrig skrivit om processen tidigare, 

men vi tyckte att det kunde vara ett lämpligt tillfälle nu i samband med att tidningen 

fyller 20 år. 

SNPF-redaktionen består av Gunnar Hermansson, som 

har ett förflutet som polis och nu är chefredaktör sedan 

2005. Övriga redaktionsmedlemmar är Jessica Vikberg 

och Heidi Joensuu som båda arbetar på Tullverket i 

Göteborg, Lennart Karlsson, gruppchef på Citypolisens 

spaningsrotel i Stockholm och sist men inte minst Jonas 

Hartelius, som varit med sedan SNPF bildades och är 

välkänd som narkotikaexpert, författare, föreläsare 

m.m. Redaktionen samlas i Göteborg några gånger per 

år för att diskutera teman och övrigt innehåll i kommande 

nummer av tidningen. 

Redaktionen samlad för ett planeringsmöte. Fr v Jonas 

Hartelius, Heidi Joensuu, Jessica Vikberg och Gunnar 

Hermansson. På bilden saknas Lennart Karlsson. 

SNPF samarbetar sedan tidningen började ges ut 

1988 med Mediahuset i Göteborg AB. Mediahuset 

ansvarar bl.a. för annonser och annonslayout, avtal 

med tryckeri och distribution av tidningen. 

Upplagan ökar 

Medlemstidningen kommer ut med fyra ordinarie nummer 

per år med en upplaga på över 5000 exemplar. Av 

dessa går närmare 3000 tidningar till medlemmar och 

resten till annonsörer, myndigheter inom rättsväsendet, 

tidningsredaktioner m.fl. 

De två senaste åren har vi också gjort ett extra 

temanummer i november. Från och med 2008 kan 

SNPF-tidningen läsas i pdf-format på vår hemsida 

www.snpf.org. 

Redaktionsmedlemmarna 

producerar själva 

ungefär hälften av 

artiklarna i tidningen. 

Övrigt material bidrar 

externa skribenter med. 

Vissa artiklar kommer 

spontant in till redaktionen 

och ibland ber vi 

medlemmar som själva 

arbetat med intressanta 

utredningar att skriva 

om händelsen. Vi publicerar 

också alltid reseberättelser 

från med- 

lemmar som beviljats 

resebidrag från SNPF. 

Det har sagts förut 

och vi säger det igen att 

vi på SNPF-tidningens 

De två senaste årens temanummer 

kan läsas som pdf-filer på 

SNPF:s hemsida. 

redaktion är mycket tacksamma för bidrag från våra 

läsare eftersom ni hjälper till att göra tidningen än 

mer läsvärd. 


11

Allt textmaterial som reaktionen producerar eller 

som kommer in från annat håll går till redaktören som 

anpassar materialets omfång till utrymmet i tidningen. 

Redaktören kompletterar också med rubriker, bildtexter 

och ev. fler bilder m.m. Han avgör också på vilka 

sidor i tidningen som respektive manus ska publiceras. 

Annonser 

Tidningen har under 2008 utökats från 36 till 41 sidor 

redaktionell text och lika många sidor annonser. Ibland 

hör man kommentarer om att det är väldigt mycket 

eller nästan bara annonser i vår medlemstidning. Men 

vid jämförelse med Dagens Nyheters del 1 vid några 

slumpmässigt utvalda dagar kan man se att ungefär 

halva DN del 1 tas upp av annonser. Vissa dagar är det 

något mer än hälften och vissa dagar mindre. 

Till skillnad från de flesta andra tidningar har SNPFtidningen 

inga intäkter från prenumerationer utan 

vår medlemstidning finansieras helt av annonsörernas 

bidrag. Fyra personer arbetar i Göteborg med att kontakta 

företag och andra som är villiga att annonsera 

om sina produkter och tjänster i vår tidning. 

Vi vill i detta sammanhang passa på att uttrycka vår 

tacksamhet till alla nuvarande och tidigare annonsörer 

som genom sina bidrag också ger ett välbehövligt stöd 

till Svenska Narkotikapolisföreningens verksamhet. 

Allt arbete med layout och redigering som gäller 

annonsmanus görs av Anders Torevi på Mediahusets 

kontor i Fjällbacka. Anders gör också en del annat 

layout-arbete för SNPF och han är också webmaster 

för föreningens hemsida. 

Anders Torevi, t v, och Peo Göthesson arbetar på Mediahusets 

filialkontor i Fjällbacka. 

Tryckeriet 

SNPF-tidningen trycks sedan 2004 på Åkessons 

Tryckeri AB i Emmaboda. Det är ett litet tryckeri som 

startade 1957 och idag har totalt 14 anställda. En av 

dessa är Ewa Aronsson som nyligen gift sig och numera 

heter Ackebjer, som förutom några år på ett annat 

tryckeri, har arbetat med layout och sättning av text 

och bilder på Åkessons sedan 1987. Ewa har således 


under de senaste fem åren gjort layout-arbetet för de 

redaktionella sidorna i SNPF-tidningarna. 

Från redaktören får hon per e-post det redigerade 

material i form av textfiler och bilder. Det är viktigt att 

digitala bilder har hög upplösning, dvs. minst 300 DPI 

(punkter per tum) för att lämpa sig i tryck. Bilderna 

behandlas och anpassas i färgåtergivning till tryckmetoden 

på tryckeriet och för detta moment har Ewa 

hjälp av sin kollega Gabriela. 

Efterhand som tidningssidorna är klara skickar Ewa 

pdf-filer till redaktören för korrekturläsning och slutligen 

godkännande för tryckning. 

Annonsmanus till varje tidning kommer färdigt från 

Anders Torevi och Ewa placerar in annonserna på 

förutbestämda sidor i sitt dataprogram. En sak som 

komplicerar detta arbete och även själva tryckningsprocessen 

är att vissa sidor i tidningen består av regionala 

annonser. Det innebär att SNPF-tidningen trycks i 

flera olika regionala utgåvor beroende på annonsinnehållet. 

När allt material för en ny tidning är färdigt för 

tryckning granskas det en sista gång av Britt Högberg 

på Mediahuset i Göteborg. Britt är kontaktperson på 

Mediahuset för frågor som gäller tidningen. 

Ewa Ackebjer granskar ett tryckark av SNPF-tidningen som 

just lämnat tryckpressen. 

Tidningen kommer från tryckpressen i 16-sidiga ark 

som sedan viks i en annan maskin. Därefter läggs arken 

ihop, häftas och renskärs och allt detta sker maskinellt 

i det s.k. bokbinderiet på Åkessons Tryckeri. 

Hela upplagan på drygt 5000 ex skickas till Pamilla 

Bill i Skepplanda som förser varje tidning med adressetikett 

innan tidningarna slutligen lämnas till Posten 

för distribution. Omkring 25 personer är direkt inblandade 

i produktionen av varje nummer SNPF:s medlemstidning. 

Vi har på senare tid med stolthet kunnat notera att 

stora tidningar ibland hänvisar till artiklar som publicerats 

i vår tidning eller att folk ringer och vill använda 

innehållet i någon av våra artiklar som man hittat på 

Internet.

Avancerade cannabisodlingar 

i svenska villor 

TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET 

FOTO: POLISEN I SKÅNE 

Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts 

(hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad 

marijuana vinner allt större mark, så även i Norden. 

Bakgrund 

Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana 

finns i Nordamerika. Denna produktion förs 

inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på 

Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana 

av hög kvalité som odlats inomhus har lett till 

förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och 

inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som 

har stöttning av Hells Angels. 

Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen 

som konsumeras där är inhemskt producerad 

marijuana. I och omkring London togs över 2000 

marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %) 

kontrollerades av etniska vietnameser. 

Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet 

i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren 

Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än 

5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första 

hand komma åt den organiserade brottsligheten. De 

uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade 

marijuanan gick på export. Även här var en del av 

odlarna av vietnamesisk bakgrund. 

Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana 

i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i 

Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet 

finns i Asian Week 071225: 

Vietnamese Criminals Spread Weed 

SEATTLE —Vietnamese marijuana producers are 

springing up in the United States, Canada and the U.K. 

Their illegal activities include the cultivation, transport 

and distribution of marijuana. 

With some artificial lights and water, converting an 

ordinary home into a cannabis factory, or “grow-op,” 

is simple and inexpensive. 

In Seattle, five of the seven Asians listed on the current 

Drug Enforcement Agency’s “Most Wanted” list 

are Vietnamese marijuana traffickers. 

In Canada, Vietnamese groups are the largest producers 

of marijuana, including a high potency variety 

that sells for up to $ 6,000 a pound. 

In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal 

Vietnamese ringleaders. 


Increased border security after Sept. 11 prompted 

Canadian Vietnamese to move their operations to 

places like Seattle, where there is a big market but less 

risk. Meanwhile, crime leaders use “fear, trust and 

relatives” to run their multibillion dollar cannabis operations 

remotely from Canada. 

Vietnameser odlar marijuana 

över hela Norden 

Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen 

i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig 

alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen 

bland etniska vietnameser. 

Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen 

mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar 

fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling. 

Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle 

användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är 

förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med 

det då nystartade cannabisprojektet. 

Relativt snart kunde man konstatera att en del 

av de personer som stoppats och kontrollerats med 

odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med 

marijuanaodlingar i Norge. 

Norge 

Under vintern 

2007-2008 påträffade 

norska polisen 

47 marijuanaodlingar 

med kopplingar 

till etniska 

vietnameser. Dessa 

odlingar var beläg- 

I honblomställningar 

kan THC-halten 

uppgå till 15-18 %.

na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer 

var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring 

10 mil från Oslo. 

Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten 

på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana 

per år. 

I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen 

om odlingarna. 

Danmark 

Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett 

antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren 

var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark 

eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs 

med den danska polisen som uppgav att de påträffat 

minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som 

framställare. 

Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift 

gav gällande att det exporterats marijuana från 

Danmark till Holland. 

Sverige 

Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av 

brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under 

våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation 

så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot 

sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008. 

Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2 

övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad. 

Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg, 

Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det 

avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska 

vietnameser som huvudmän. 

Odlingarna 

De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i 

snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga 

odlingar har man manipulerat med elen. Detta har 

gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning 

hos elleverantören. 

Odlingarna har varit mycket professionellt utförda 

bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett 

varit obefintligt utanför odlingshusen. 

Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige 

har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av 

högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar 

av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning). 

Att jämföra med vanligt brunt hasch 

från Marocko som ligger runt 8-10 %. 

Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga 

runt 30-45 000 sek. 

Framtiden 

Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt 

producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även 

vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både 

den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen. 

Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den 

1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra 

Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor 

som vietnameserna använde för cannabisodling. 

Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades 

de och torkades till marijuana. 

poliser med placering på Länskriminalavdelningen i 

Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att 

skapa förutsättningar för operativa insatser mot den 

grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis 

i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande 

myndigheter inom och utom Sverige. 

Projektet pågår i två år. 

Kontakt: GW Cannabisprojektet 

(funktionsbrevlåda. Internt inom polisen). 

Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816. 


15

Håller Storbritannien på att ändra 

sin inställning till cannabis? 

TEXT: LENNART KARLSSON 

Det här var temat på en föreläsning som hölls under World Forum Against 

Drugs i Stockholm den 9 september i år. Föreläsare var Mary Brett och Theodore 

Dalrymple, biologilärare respektive psykiatriker/författare. 

Nedklassning av cannabis 

ledde till ökat missbruk 

Mary Brett började med att ge en historisk tillbakablick. 

Storbritannien införde 1971 ett system med klassificering 

av droger i tre olika kategorier A, B och C. 

A representerar de tyngsta drogerna och C de lätttaste. 

De som är ansvariga för bedömningen är ett råd 

som kallas för AMCD vilket betyder Advisory Council 

for the Missuse of Drugs. 

I begynnelsen var cannabis placerat i kategori B. 

Under åren 1997-2001 pågick en intensiv debatt 

understödd av legaliseringsrörelsen som ville verka för 

att nedklassificera cannabis till kategori C. Debatten 

var framgångsrik för cannabisförespråkarna och nedklassificeringen 

skedde under Tony Blairs regering år 

2002. Inom massmedia och tidningsvärlden ställde 

man sig överlag positiva till nedklassificeringen. 

I sak skulle inte förändringarna behövt bli så stora. 

Det som hände fick dock förödande konsekvenser. 

Ingen av beslutsfattarna hade räknat med signalvärdet 

som sändes ut. Plötsligt fick stora delar av det brittiska 

samhället för sig att cannabis numera var lagligt. 

Under de närmast efterföljande åren ökade användandet 

av cannabis med en tredjedel. Som en effekt av 

detta ökade även 

användning av 

annan narkotika. 

Mest ökade användandet 

av kokain, 

även detta med en 

tredjedel (i förhållande 

till siffror 

innan nedklassificeringen) 


Cannabi sklubbor 

till salu på Camden 

Market i London. 

Förbjud tobak tillåt cannabis 

Theodore Dalrymple belyste cannabisanvändandet ur 

ett mer filosofiskt perspektiv. Han pekar på många 

lätt absurda företeelser. Ett tydligt exempel är jämförelse 

i tolerans mellan tobaksrökning och cannabisrökning. 

För närvarande är situationen i Storbritannien 

sådan att tillvaron för tobaksrökare blir allt hårdare. 

Många talar öppet om att tobaksrökning borde förbjudas. 

Cannabisrökarna däremot har aldrig haft det så 

bekvämt som just nu. Många förespråkar att cannabis 

ska legaliseras. Det har till och med gått så långt att 

vissa människor söker hjälp hos läkare för att bli kvitt 

sin tobaksrökning, men de har inte för avsikt att ge upp 

sin cannabisrökning. 

Dalrymple påpekade vidare bristen på logik i resonemang 

runt lagstiftning. Legaliseringsförespråkarna 

har alltid drivit tesen att bruk av cannabis ska tillföras 

den enskilde individens rätt att bestämma över sin egen 

kropp. Vidare menar legaliseringsförespråkarna att det 

i själva verket är mycket få personer som inte kan hantera 

sitt bruk och övergår i missbruk, där de riskerar 

att skada sig själv eller andra. Det är denna tanke som 

legaliseringsförespråkarna har lyckats få beslutsfattarna 

att köpa. Dalrymple jämför detta med rattfylleri. 

Det är väldigt många som kör bil berusade. De allra 

flesta lyckas ta sig från punkt a till punkt b utan att 

skada sig själv eller andra. Innebär då detta att vi ska 

tillåta rattfylleri? 

De unga langarna 

Polisens val att prioritera sina resurser visade också en 

tydlig effekt. 58 procent färre cannabislangare greps 

mellan åren 2002 och 2006. Av dem som togs med 

innehav slutade påföljden i 70 procent av fallen med 

varning. 

Av de langare som greps visade det sig att andelen 

unga försäljare ökade med en tredjedel. I vissa fall var 

cannabislangarna yngre än 10 år. 

Det finns flera fall av drogrelaterat våld där ungdomar 

har dödat varandra. Många gånger på grund av 

obetalda narkotikaskulder. Vissa av Londons förorter 

anses vara mer brottsbelastade än USA:s tyngre förorfortsättning 

sid 22

ter. Illavarslande och närmast stötande är att narkotikaliberala 

lobbygrupper till och med lyckats påverka 

det utbildningsmaterial som används vid drogförebyggande 

undervisning i skolorna. 

Kommer det att svänga nu? 

Det finns tecken som tyder på att beslutsfattarna har 

börjat förstå sina misstag. 

AMCD håller dock hårdnackat kvar vid sin tidigare 

inställning att cannabis ska kvarstå i kategori C. Mary 

Brett säger det inte rakt ut, men det framgår tydligt 

att legaliseringsrörelsen har fått in en ganska stark fot 

i detta råd. Nu är det dock lyckligtvis så att AMCD:s 

rekommendation är just bara en rekommendation. 

Politikerna kan välja att besluta tvärt emot vad AMCD 

tycker. 

2007 inträffade en ganska ovanlig händelse. 

Tidningen ”The Independent” publicerade en helsida 

med rubriken ”Cannabis- En ursäkt!”. I denna tidnings 

efterföljande artiklar kom det fram att tidningen öppet 

ville göra upp med sin tidigare liberala hållning i narkotikafrågor. 

The Independent bad 

om ursäkt efter tio års 

liberal hållning till cannabis. 

Tidningsartikeln inleddes med: ”År 1997 inledde 

den här tidningen en kampanj för att avkriminalisera 

drogen. Om vi bara hade vetat då vad vi kan avslöja 

i dag ...” 

Tidningsartikeln tog sitt avstamp i det faktum att 

nästan dubbelt så många ungdomar sökt behandling 

och vårdades för sjukdomar direkt kopplade till 

cannabisrökning, framförallt schizofreniliknande tillstånd. 

Den här händelsen uppmärksammades i hela 

Storbritannien men även utanför landets gränser. 

Tidningsartikeln markerade början till en viss 

omsvängning i opinionen. På sikt har den lett fram till 

att politikerna nu överväger att besluta om uppklassificering 

av cannabis till kategori B. Premiärminister 

Gordon Brown har sagt att det var ett misstag att 

nedklassificera. Han förefaller vara beredd att köra 

över AMCD. 

När kommer då beslutet? Ja frågar man Mary Brett 

så är hon lätt skeptisk: ”Jag tror det när jag ser det. Än 

har inte de drogliberala lobbyisterna sagt sista ordet!” 


SNPF på WFAD 

Den stora internationella konferensen World Forum 

Against Drugs, WFAD, hölls under tre dagar i september 

på Folkets Hus i Stockholm. Evenemanget hade 

samlat drygt 500 deltagare från 82 länder. 

Bortsett från 171 svenskar kom många av deltagarna 

från några avlägsna länder i Afrika och Asien. Nepal 

hade t.ex. 21 deltagare medan Holland och Belgien 

representerades av en person vardera. 

Drottning Silvia inledde konferensen följd av folkhälsominister 

Maria Larsson och några uppsatta 

utländska talare. Under resten av konferensen kunde 

deltagarna välja mellan ett stort antal föreläsningar och 

work shops. 

Traditionellt fanns ett antal utställare på plats och 

SNPF hade en monter intill Tullverket och Citypolisen 

i Stockholm. Många nyfikna stannade och ställde 

frågor under de tre dagarna och tog för sig av det 

gratismaterial som delades ut, eller köpte någon av de 

böcker som SNPF har till försäljning. 

GH 

Hans-Jörgen Hanström i SNPF:s monter har besök av den 

nyblivna pensionären Eva Brännmark från Rikspolisstyrelsen. 

I bakgrunden samtalar Gunnar Hermansson med en representant 

för en somalisk förening i Rinkeby. 

En dag bemannades montern av Zijad Taslaman som 

omsvärmades av glada konferensdeltagare.

Drogning & Drogtestning 

Drink Spiking 

– en satsning för att motverka brottslig, ofrivillig 

drogning inom Västra Götalandregionen 

TEXT: KAI KNUDSEN 

DOCENT, ÖVERLÄKARE, ANESTESIKLINIKEN, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET 

Inledning 

Det har under de senaste åren blivit relativt vanligt att 

polisen kontaktas av personer som uppger att de blivit 

drogade av någon okänd eller flyktigt känd person. 

Drogningen har oftast ägt rum i samband med festande, 

antingen ute på krogen eller i hemmet. Efter drogningen 

har någon form av brott ägt rum, t.ex. våldtäkt, 

sexuellt övergrepp eller rån. Det vanligaste offret är en 

ung kvinna som fått en spetsad drink (”drink spiking”) 

av en okänd eller flyktigt känd man. Denna handling 

kallas i engelskspråkig litteratur vanligen för ”date 

rape”. Härefter har brottsoffret blivit kraftigt berusad, 

medvetslös eller upplevt ett konstigt eller onormalt rus. 

När den drabbade klarnar till och inser att någonting 

brottsligt inträffat vet vederbörande sällan hur hon 

eller han skall hantera 

händelsen. Det är inte 

alltid offret omedelbart 

förstår att hon eller han 

blivit drogad, denna 

insikt kan komma långt 

senare, minnesbilderna 

kan vara svaga. 

I händelse av brott 

är det viktigt att man 

uppmärksammar drogpåverkan och fastställer om 

otillbörlig drogning förekommit genom adekvat provtagning 

av brottsoffret. Kan drogning påvisas i ett 

rättsärende är detta en besvärande faktor i straffpåföljden. 

Otillbörlig drogning i sig är ett brott som 

kategoriseras som misshandel. I ett samarbetsprojekt 

mellan polisen i Västra Götaland och flera andra parter 

såsom sjukvården, SKL, tullen, rättsmedicinalverket 

och Åklagarmyndigheten har generella riktlinjer tagits 

fram under 2008. Samarbetet har utmynnat i en broschyr 

med titeln: Drink Spiking – en satsning för att 

motverka brottslig, ofrivillig drogning. 

Syftet med projektet har varit att etablera riktlinjer 

för arbetet med brottsoffer i samband med drogning. 

Det är angeläget att sjukvården och polisen har fungerande 

rutiner för anmälan, registrering och provtagning 

för att konstatera drogning i aktuella fall. Den 

utsatta personen skall också erbjudas hjälp från brottsofferjouren. 

Syftet är också att kartlägga hur vanligt 

förekommande otillbörlig drogning är i Sverige och att 


” 

Det är inte alltid offret omedelbart 

förstår att hon eller han blivit drogad, 

denna insikt kan komma långt senare, 

minnesbilderna kan vara svaga 

registrera vilka preparat som används. Utan adekvat 

provtagning kan dessa anmälningar vare sig bekräftas 

eller dementeras. 

Provtagning 

Provtagningen måste fungera på ett standardiserat och 

säkert sätt i rimlig tid efter övergreppen. Det är en 

fördel om analyserna sker vid ett och samma laboratorium. 

Prover bör tas vid misstanke om drogning upp 

till en vecka efter det inträffade. Det är angeläget att 

provtagning sker så snart som möjligt efter tillbudet 

eftersom många droger liksom alkohol snabbt elimineras 

ur kroppen. Alkoholhalten bör bestämmas genom 

blodprov. För att proven skall ha något rättsligt bevisvärde 

krävs en godkänd analysmetod utförd på ett ackrediterat 

laboratorium. 

Negativa drogstickor 

(screening) utesluter inte 

drogning och drogstickor 

bör inte användas i 

de ärenden där en rimlig 

misstanke finns om otillbörlig 

drogning. 

Provtagningen bör gå 

till på samma sätt som 

vid misstanke om drograttfylleri där polisen följer 

den utsatta till ett sjukhus och medtar provtagningsutrustning. 

Proverna tas av sjukvårdspersonalen och 

överlämnas till polisen som sedan skickar proverna 

till rättskemiska avdelningen i Linköping. Provtagning 

sker i regel genom både blodprover och urinprover. 

Man bör skicka både urinprov och blodprov från 

brottsoffret för analys till RMV. En särskild remiss 

finns tillgänglig, RPS 420.5 Remissen hämtas från 

polisens datasystem och bifogas till RMV. Remissen 

har titeln ”Begäran om analys vid rättsmedicinalverket 

för utrönande av eventuell drogförekomst i urin/blod 

i samband med brott”. Vid misstanke om drogning 

markeras detta på remissen eller så skriver man ”tacksam 

för drogscreening”. Finns anledning att misstänka 

en specifik drog skall detta framgå på remissen. Det 

är angeläget att notera tidpunkten för drogningen, 

brottet och provtagningen. Det skall noteras om lång 

tid förflutit mellan provtagningen och analysen liksom 

hur lång tid som förflutit mellan drogningstillbudet

Fruktiga drinkar kan dölja smaken av inblandade läkemedel 

eller andra droger. 

och provtagningen. Analyser tagna senare än fyra dygn 

efter intag är i regel negativa men positiva resultat kan 

påvisas även senare. I ett registrerat drogfall kunde ett 

läkemedel (Stilnoct) påvisas sex dygn efter drogtillfället. 

I detta fall var även en håranalys positiv. Håranalyser 

hör inte till rutinprovtagningen men kan aktualiseras i 

allvarliga kriminalfall, framför allt i sent skede. 

Brottsutredaren måste aktivt efterfråga och notera 

om den utsatta tagit några läkemedel eller droger mellan 

brottshändelsen och provtagningen eftersom dessa 

läkemedel kommer att falla ut positivt vid kontrollen. 

Mängden intagen alkohol i samband med brottstillfället 

skall efterfrågas och dokumenteras i samband med 

anmälan. Utöver provtagning på offret skall i allvarliga 

brottsfall spårsäkring också göras där brottet ägt rum. 

Man skall notera de uppgifter som finns om gärningsmannen 

med namn, adress, telefonnummer, bilnummer 

etc. Omhändertagna spår, t.ex. läkemedel, askar, 

pulver, piller etc. skall skickas till SKL. 

Alkohol är vanligaste berusningsmedlet 

Flera vetenskapliga studier från USA och Australien 

har visat att alkohol är den dominerande substansen 

bland personer som utsatts för brott efter drogning. 

Sexualbrott efter drogning drabbar inte enbart kvinnor 

men brottsförövaren har för det mesta varit män. 

Dessa studier har inte kunnat identifiera en enskild 

drog som en specifik våldtäktsdrog utan snarare visat 

att sexuella övergrepp och andra brott vanligen inträffar 

i samband med ruspåverkan oavsett orsak till ruset. 

Intaget av droger kan vara självförvållat och avsiktligt 

eller oavsiktligt och ofrivilligt eller i kombination. 


Frivilligt intag av droger kan dessutom följas av ofrivilligt 

intag och ett sexuellt övergrepp. Förekomsten 

av illegala droger eller narkotika är vanligt i samband 

med sexuella övergrepp. 

Förekomst av många olika illegala droger 

Många olika droger förekommer i samband med otillbörlig 

drogning, bl.a. cannabis, kokain, bensodiazepiner, 

amfetamin, metamfetamin, ecstasy, GHB, opiater, 

dextropropoxifen (DXP) och barbiturater. I ett flertal 

studier har påvisats mer än 20 olika substanser, en del 

sällsynta sådana t.ex. ketamin, PCP och skopolamin. 

Vanligaste drogen som påvisats har genomgående varit 

cannabis. 35 procent av proven var positiva för flera 

olika droger samtidigt. Den höga andelen blandförgiftningar 

talar för att åtminstone delar av berusningen 

skett genom ett avsiktlig och självförvållat intag. 

Läkemedel och otillbörlig drogning 

Vanligaste läkemedel som ges vid avsiktlig drink spiking 

är bensodiazepinpreparat, dvs läkemedel med 

sömngivande effekter som vanligen används mot oro 

eller vid sömnsvårigheter. Läkemedel kan i samband 

med otillbörlig drogning ges på olika sätt men det har 

oftast rapporterats som tabletter som löses upp i en 

drink. 

De flesta läkemedel ger en något sur smak i en drink 

men det kan vara svårt att notera en annorlunda smak, 

särskilt i sprit. Rohypnol (flunitrazepam) har i media 

många gånger pekats ut som en vanlig våldtäktsdrog. 

Flunitrazepam under varunamnet Rohypnol är numera 

avregistrerat i Sverige. Flunitrazepam förekommer 

dock under andra varunamn såsom Flunitrazepam 

Merck och Fluscand. Insmugglat flunitrazepam under 

varunamnet Rohypnol förekommer fortfarande på den 

illegala marknaden i Sverige. Rohypnol har på den legala 

svenska marknaden kommit att ersättas av andra bensodiazepinliknande 

läkemedel och Stockholms Tingsrätt 

har haft åtminstone ett fall av otillbörlig drogning med 

Stilnoct. Andra lösningar med sömngivande egenskaper 

är också effektivt, t.ex. GHB (gamma-hydroxybutyrat) 

och dess derivat GBL och butandiol. 

Alkohol med fruktsmak t.ex. bål döljer smaken av 

tillblandade läkemedel eller droger, även kaffe eller 

filmjölk kan dölja en förändrad sur smak. Droger och 

läkemedel kan även ges i mat eller bakas in i kakor eller 

andra konditorivaror. 

Det är angeläget att det finns fungerande rutiner för 

hur dessa ärenden handläggs avseende anmälan och 

provtagning inom polisens och sjukvårdens organisationer. 

Anmälaren måste bemötas med respekt och 

provtagning rekommenderas upp till en vecka efter det 

inträffade vid rimlig misstanke om otillbörlig drogning. 

Provtagningen måste vara skyndsam och helst utföras 

inom ett dygn efter drogningen. 

Av utrymmesskäl publiceras här en förkortad version 

av artikeln. Den kompletta versionen med tabell över 

de vanligaste läkemedlen som kan förekomma vid 

drogning finns att läsa på www.snpf.org. 


27


Narkoanalys 

– förhör under drogpåverkan 

TEXT: JONAS HARTELIUS 

Droger kan påverka en persons tillgång till de egna minnesbilderna. Tillförsel av 

droger används bl.a. i Indien vid förhör av grova brottslingar. Metoden väcker 

viktiga etiska spörsmål. 

Författaren Karin Boye skrev i boken Kallocain 

(1940) om en drog med samma namn som får 

människor att blotta sitt innersta. Den blir därmed ett 

viktigt instrument för statens kontroll av människorna. 

Kallocain är kanske den mest kända fiktiva drogen 

med sådan verkan. I rader av böcker med litterärt 

eller faktamässigt innehåll finns beskrivningar av olika 

former av ”sanningsserum”, ”sanningsdroger”, ”truth 

drugs” etc. Alla har syftet att bryta ner människors 

motstånd, exempelvis vid förhör. 

En rad narkotika har också använts i detta syfte, 

bl.a. kloralhydrat, pentotal och skopolamin. Medlen 

kan även tillföras vid försök att betvinga en person, 

exempelvis för sexuellt utnyttjande. Deras verkan 

beror på att medlen minskar hämningar eller kontrollen 

i de högre hjärnfunktionerna (”överjaget”) – kort 

sagt minskar censuren. Bland psykiatrer har man ofta 

skojat om att ”överjaget är den del av personligheten 

som är löslig i sprit”. 

Narkoanalys 

Tillförandet av droger vid förhör kallas för ”narkoanalys” 

eller ”narkolys”. Ordet kommer av grekiskans 

”narke” för sömn eller dövande (samma ordstam 

som för ”narkotika”) och ”lysis” för ”upplösning”. 

Narkoanalys är således en upplösning av högre mentala 

funktioner under sömn eller liknande nedsatta 

sinnetillstånd. Trötthet och sömnbrist är en av många 

metoder som använts för att bryta ner fångars och 

misstänktas försvar. 

Idén om att använda droger för att bryta igenom 

kommer från psykiatrin och psykoanalysen. Redan på 

1910-talet upptäckte läkare att barbiturater (pentotal 

m.fl.) kunde påverka människors medvetna försvar. 

Den förste att använda narkoanalys i rättsliga sammanhang 

var en läkare i Texas, dr Rober House, som 

använde skopolamin på två interner. Begreppet ”narkoanalys” 

myntades 1936 för att beteckna att förhöret 

skedde under ett trance-liknande tillstånd. Tanken är 


att tillståndet skall lösa upp personens försvar så kraftigt 

att han eller hon inte skall kunna ljuga medvetet 

och sanningen därför skall komma fram. Ett betydande 

mått av suggestion om att metoden är ofelbar och 

avslöjar sanningen finns både före och efter sessionen. 

Efteråt kan personen tro att han avslöjat mer än vad 

som verkligen är fallet. 

Emellertid började amerikanska domstolar tidigt att 

förkasta bekännelser under narkoanalys som ”otillåten 

bevisning” utom i mycket speciella fall. En amerikansk 

psykiatridocent avrådde i en vetenskaplig artikel 1954 

sina kolleger från att utföra narkoanalys när undersökningen 

har till syfte att stödja en brottsutredning. Hans 

viktigaste skäl var undersökningarnas otillförlitlighet 

och risk för falska bekännelser. Utöver risken med 

otillförlitliga svar, finns en påtaglig risk att felaktig 

dosering kan vålla förgiftning, medvetslöshet och 

dödsfall. Personer som är drogmissbrukare kan också 

ha utvecklat s.k. korstolerans mot de använda medlen 

(främst natriumpentotal). Effekterna kan därför bli 

svåra att förutsäga. 

Under senare år har Indien börjat använda narkoanalys 

vid utredningar av mord m.m. Metoden är 

formellt frivilligt och används endast efter särskilt 

tillstånd från domstol. Praktiskt administreras den på 

ett sjukhus av en narkosläkare (för att bl.a. kontrollera 

patientens tillstånd). Sedan sköter en psykiater och en 

psykolog förhöret, som dokumenteras med video- och 

ljudupptagning. Under förhöret visas foton och spelas 

upp ljud för att få personen att reagera. Strukturerade 

frågor används för att komma in på allt känsligare 

områden. Den viktigaste frågan sparas till sist under 

sessionen. 

Trots kritik från bl.a. medborgarrättsorganisatio- 

ner har en överdomstol i Mumbai år 2007 godkänt 

metoden och accepterat de bekännelser som den kan 

framkalla såsom tillåten bevisning. 

Efter terroristattackerna den 11 september 2001 har 

frågan uppkommit om användande av narkoanalys 

för att tvinga fram viktiga underrättelseuppgifter om

framtida angrepp m.m. Erfarenheten har dock visat 

att traditionella förhörsmetoder som bygger på att 

förhörsledaren bygger upp ett förtroende är vida bättre 

för att få fram korrekta uppgifter. I moderna västerländska 

handböcker för underrättelseförhör behandlas 

också användning av droger sparsamt. Det kan bero på 

att temat är känsligt men är mer sannolikt ett resultat 

av att narkoanalys inte är en tillförlitlig metod. 

Tillståndsbetingad inlärning 

Under självförvållat rus i samband med brott, olyckor 

osv. förekommer en helt annan mekanism i samband 

med att drogtillförsel påverkar minnet. Det som lagras 

i minnet under ett rus kan vara svårt eller omöjligt att 

få tillgång till i nyktert tillstånd. 

Problemen orsakas av s.k. tillståndsbetingad inlärning 

(eng. ”state-dependent learning”). Mekanismen 

är att inlärning är beroende av psykologiska och situationsbetingade 

faktorer. När dessa ändras eller försvinner, 

försvåras eller t.o.m. blockeras upphämtandet av 

minnesbilderna. Så det som kan vara svårt för ett vittne 

att berätta om ett våldsbrott under ett torrt polisförhör 

kan flamma upp under ett besök på brottsplatsen när 

signalerna på plats blir tydliga. 

Tillståndsbetingad inlärning förekommer även som 

ett resultat av drogpåverkan. Alkoholmissbrukaren 

som får tillbaka minnen och börjar älta gamla problem 

under ett förnyat rus är ett känt exempel. 

Bensodizepiner är kända för att blockera anläggandet 

av nya minnesbilder. 


Författarinnan Karin Boye (1900 – 1941) skrev en rad dikter, 

essäer och romaner. Ett av hennes mest kända verk är 

den pessimistiska framtidsskildringen Kallocain (1940). Den 

inspirerades av hennes resor i Sovjetunionen och Tyskland, 

där hon såg samtidens totalitära tendenser. 

Kallocain skildrar ett samhälle där alla medborgare efter 

sju års ålder tillhör staten. Den har sitt namn av serumet 

kallocain, uppfunnet av kemisten Leo Kall. Kallocain har 

förmågan att få människor att blotta sina innersta tankar och 

känslor. Eftersom sinnelagets brottslighet är kriminaliserat, 

är det möjligt att döma i stort sett alla. Kontrollen över människor 

är total. 

Kallocain har sedan blivit en symbol för totalitärt utnyttjande 

av sanningsserum och liknande medel. Boken har översatts 

till fler än tio språk och utkommit i stora upplagor. 

Boye avled av en överdos sömnmedel, vilket troligtvis var 

ett självmord. 

Tillståndbetingad inlärning kan vara en neuropsykologisk 

förklaring till att en missbrukare säger att 

han inte minns vad som hänt under en rusperiod. 

Minnesproblemen behöver således inte vara dikterade 

enbart av bekvämlighet. 

Rättsliga hinder 

Observationer av detta slag har föranlett en del psykologer 

att påpeka att det kunde vara ändamålsenligt 

att höra personer efter tillförsel av den drog som de 

varit påverkade av vid den aktuella händelsen. Ur psykologisk 

och farmakologisk synvinkel kan detta verka 

motiverat för att komma åt minnesmaterial som annars 

är dolt. 

Dylika metoder är dock inte tillåtna i västerländsk 

rätt. Regeringsformen (RF 2:5) förbjuder ”medicinsk 

påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden”. 

Detta omfattar bl.a. tillförande av droger i 

samband med förhör. Liknande bestämmelser finns i 

Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. 

Polisiär observation 

En observation bör slutligen göras för polisiära sammanhang. 

En person som hörs under självframkallad 

drogpåverkan, t.ex. under ett ecstasyrus, har försatt 

sig själv i ett slags narkoanalys. Han eller hon kan 

ha svårt att svara rationellt och sammanhängande på 

frågor. Likaså kan personen ha svårigheter att senare 

minnas vad han eller hon har sagt under förhör. Om 

sedan personen inför domstol bestrider vad som står 

i förhörsprotokollet kan det utså tvivel om personens 

trovärdighet. 

Detta talar för att missbrukare inte bör höras 

om brottsansvar m.m. när de alltjämt är påverkade. 

Undantag kan vara påkallade vid fara i dröjsmål, t.ex. 

då det behövs för att få fram vilken drog en svårt förgiftad 

person i den nära omgivningen kan ha intagit 

eller för att undanröja överhängande hot eller liknande. 

 


31


Urinprov 

– ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning 

TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER 

FOTO: LENNART KARLSSON 

Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att 

motivera missbrukare till vård. 

Ett mycket effektivt verktyg i narkotikabekämpningen 

är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades 

bruket av narkotika. Senare kom även 

en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med 

tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten 

till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga 

skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka 

och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt. 

Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts 

diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder. 

Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg 

som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar. 

Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera 

narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker 

missbrukare från att söka vård. 

Urinprov kan motivera till vård 

Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna 

dag på Plattan. Här finns det gott om ”urinprovskandidater”. 

Sektionens huvuduppdrag är att spana 

på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag 

är att förmå etablerade missbrukare att söka vård. 

De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga 

LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan 

missbruksvården och polisen och omfattar hela 

Stockholms län. 

Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat 

en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse. 

I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov 

bryta isen och skapa en nödvändig dialog och 

uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna 

säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från 

vård bli det som motiverar till vård. 

Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper 

i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika 

anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är 

påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt: 

”Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare!” 

Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar 

han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp 

med anabola steroider. En förklaring som med tanke 

på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för 

att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning. 


Provtagningsproceduren 

Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet 

som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att 

provtagning får genomföras. – ”Kan du kissa? Om inte 

får du dricka ett par glas vatten!” Poliserna erbjuder 

mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar 

sig till ett par muggar. 

Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel. 

Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs. 

Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande 

glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter. 

Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken. 

Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av 

samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar 

på händerna. 

Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras 

strax innan provet genomförs för att undvika att 

han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte 

har svårt att slappna av kan han få urinera till 

ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han 

även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande 

vatten. 

Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet 

lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet 

tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget 

inte bara är avsett för anabola steroider. 

Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra 

överlåtelser.

Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys. 

Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen 

förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men 

innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen 

som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen 

för att undvika kontaminering. 

Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av 

Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer 

svaret. Testet markerar genom enkelstreck förekomsten 

av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i 

Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet 

markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin 

och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum 

erkänner mannen att han använt även dessa preparat. 

Han är dock lite frågande till om det ”tjack” han tagit 

var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen 

kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå. 

Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy) 

eftersom preparaten är närbesläktade. 

Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används 

för att kontrollera missbrukarens berättelse. 

Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen. 

Här är provtagaren särskilt noggrann när det 

kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i 

samband med detta leder med automatik till att proverna 

aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna 

besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt 

alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det 

vanligaste att välja. 

Proverna analyseras 

enligt polisens önskemål 

Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta 

emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet 

och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har 

man valt alternativ två så görs en djupare analys av en 

av de substanser man har fått träff på. Har man fått 

flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar 

med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy, 

amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner. 

Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans 

ska omfattas av RMV:s screening och analys måste 

detta begäras i särskild ordning genom att man lägger 

till det på blanketten. 

Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks 

samtliga substanser som är positiva vid screening. 

Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat 

i synnerhet när det kommer till ungdomar som 

aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de 

fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen 

också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik 

ser ut. 

Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar 

att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare 

hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom 

han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att 

han håller sitt löfte. 


35


Drogtestning bland brottsbekämpare 

- hur ligger det till egentligen? 

TEXT: JESSICA VIKBERG 

Varken Polisen, Tullverket eller Kustbevakningen har en policy att utföra slumpmässiga 

drogtester på sin personal. Polisen drogtestar inte ens i samband med 

intagning till Polishögskolan. Borde inte brottsbekämpare föregå med gott exempel? 

Otroligt och onödigt? 

Påtända poliser, abstinenta tullare. Låter overkligt, förfärligt, 

och överdrivet. Förekommer förhoppningsvis 

inte och är därför onödigt. 

Men tänk om? Man behöver inte fundera länge utan 

att komma på vilka förödande konsekvenser det skulle 

kunna orsaka. 

Enstaka fall inom brottbekämpande myndigheter 

har i och för sig förekommit. Då har det gått ganska 

långt innan upptäckt. Personerna har fått rehab, förflyttning 

eller avsked. 

Hade ett slumpvis drogtest tidigare kunnat avslöja 

det som till slut ändå uppdagats? 

Hur ser det ut idag? 

Tullverket drogtestar, 

sedan 2006, innan beslut 

om nyanställning fattas. 

Vid misstanke kan man 

drogtesta personal. Inga 

slumpvisa tester utförs. 

Sedan den 1 juli 2008 

drogtestas blivande 

kustbevakare. Slumpvisa 

drogtester görs inte. 

Man drogtestar på förekommen 

anledning. 

Polismyndigheten drogtestar inte vid nyanställning. 

Endast vid misstanke om drogmissbruk förekommer 

drogtest inom polisen. De inom polisen som blir föremål 

för drogtest i dag är polisflygets piloter. Det är 

allmänna tester som genomförs vilka är kopplade till 

upprätthållandet av flygcertifikatet, dvs. årlig läkarundersökning 

(2 gånger om året för äldre piloter). 

Stefan Sterner arbetar som strateg med utbildningsfrågor 

Rikspolisstyrelsens HR-avdelning (Human 

Resurces har det nationella ansvaret för polisens grund- 

fort och vidareutbildningar). Han berättar att frågan 

om drogtestning inom polisen har tagits upp från och 


” 

Frågan om drogtestning har tagits upp 

från och till, särskilt då det gäller rekrytering 

till polisutbildningen 

till, särskilt då det gäller rekrytering till polisutbildning. 

– Hur dessa frågor angående utbildning och tester 

ska beaktas i framtiden är självklart något som vi 

som arbetar med strategiska utbildningsfrågor tittar 

på. Polisen har dock en uttalad alkohol- och drogpolicy. 

I denna har tydligt angivits att polisen inte 

accepterar att medarbetares användning av alkohol 

eller andra droger påverkar arbetsinsatserna eller förhållandena 

i övrigt på arbetsplatsen. Polisen accepterar 

självklart inte heller någon form av icke medicinsk 

användning av läkemedel, narkotikaklassade preparat 

eller olagliga dopingmedel. Så det finns i vilket fall som 

helst en grund att utgå ifrån. 

På RPS hade man nyligen ett möte med arbetsrättsjurister 

från Alna, representanter från försvarsmakten 

samt fackförbundet. 

Man diskuterade möjlig 

utveckling inom poli- 

sen men har i nuläget 

inte beslutat om någon 

förändring beträffande 

drogtester. 

Varför? 

Enligt arbetsrättsjurist 

Kerstin Ehlin på Tullverket finns det ett förbud i grundlagen, 

LOA (Lagen om offentlig anställning) att utföra 

drogtester under pågående anställning. Enbart om det 

pågår rehabilitering av arbetstagare kan det finnas möjlighet 

att slumpmässigt testa en anställd. 

Om du arbetar i det privata näringslivet kan du 

bli skyldig att genomgå slumpmässigt drogtest. Här 

styr Arbetsmiljölagen (AML). AML ger arbetsgivaren 

långtgående ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg 

och säker. I lagens kapitel 3 står det att arbetsgivaren 

skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga 

ohälsa och olycksfall. 

Ulric Hermansson är forskare på Karolinska 

Institutet. Han ställer sig tveksam till att LOA går

före AML. – Idag vet ingen exakt vad som gäller för 

offentlig sektor eftersom det inte är rättsligt prövat, 

påpekar han. 

Oenigheten är stor inom området. Huvudskälet 

till drogtester i arbetslivet är att skydda just tredje 

man. – Att veta att man när som helst kan råka ut för 

drogtest har dessutom en förebyggande effekt, tror 

Hermansson. 

Hur gjorde Försvarsmakten? 

När försvaret under en period drogtestade sin personal, 

även slumpmässigt, kringgick man problemen genom 

att träffa ett kollektivavtal med de fackliga organisationerna. 

Avtalet medgav att ”arbetsgivaren genomför 

slumpmässiga periodiska hälsoundersökningar vari 

ingår kontroll av utandningsluft och urinprov för 

analys av bl. a. av cannabis, amfetamin, opiater och 

kokain.” 

Kontrollerna genomförs för att upptäcka alkoholpåverkan 

och förekomst av icke medicinsk användning 

av narkotika, i syfte att värna om en säker arbetsmiljö 

genom att förebygga drogrelaterade olyckor och tillbud. 

Syftet är även att skydda tredje man vilket även 

anges i avtalet mellan arbetsgivaren och de fackliga 

organisationerna. 

Integritetskränkande? 

Ett argument mot drogtestning är att det kan upplevas 

som integritetskränkande. 

På frågor om anställda inom försvaret upplevde det 

som besvärande att genomföra utandningstest (alkohol) 

respektive narkotikatest (urin) så fanns en stor 

samstämmighet. 92 procent svarade att de var positiva 

till såväl alkohol- som narkotikatest. 

Kunskapsspridning om kvalitetssäkring tros vara 

viktiga orsaker till den positiva inställningen genom 

anlitandet av ackrediterat laboratorium och information 

om att testerna hanteras på ett säkert och konfidentiellt 

sätt. Även bemötandet från sköterskorna som 

gör testerna tros ha stor betydelse för den anställdes 

inställning till testerna. 

Förebygga, underlätta och skydda? 

Är du lastbilschaufför, militär eller anställd på ett kärnkraftverk 

kan du när som helst råka ut för ett drogtest. 

Är du tullare, kustbevakare eller polis kommer du inte 

att bli slumpvis testad. 

Påtända poliser, abstinenta tullare. Orealistiskt? 

Kanske en helt onödig fråga att diskutera? 

Har man valt ett yrke som tullare eller polis har man 

väl redan valt väg? 

Stefan Sterner tror att det kan ligga till så att många 

tar för givet att väljer man denna typ av yrke så har 

man redan en inställning mot droger. – ”Allmänhets 

tilltro till verksamheten skulle dock stärkas om man 

införde drogtest inom polisen. Staten borde föregå med 

gott exempel eftersom lagen mot droganvändning finns 

och att droganvändning är kopplad till grov brottslighet”, 

säger han. 


Landskrona drogtestar 

högstadieelever 

Den 2 april 2008 beslutade Landskrona kommun 

att under höstterminen genomföra frivilliga, 

slumpvisa drogtester av elever i årskurs 8 

och 9 vid en högstadieskola, Sandåkraskolan. 

Testerna syftar till att förebygga droganvändning 

bland ungdomarna och risken för 

upptäckt är en stark anledning till att tacka nej 

till droger. 

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 

CAN, visade i sin senaste undersökning 

att andelen elever som använt narkotika 

i Landskrona kommun var större än i Skåne i 

övrigt. 

Drogtesterna på Sandåkraskolan ska vara 

frivilliga, t.o.m. dubbelt frivilliga. Först får både 

elever och föräldrar tillsammans möjlighet att 

skriftligen samtycka till drogtestning. Sedan har 

eleven ändå möjlighet att tacka nej vid själva 

provtillfället. Provtagning genomförs av skolsköterskorna 

och någon integritetskränkande 

övervakning ska inte ske i samband med att 

proven lämnas. 

Om elev, som tidigare samtyckt till provtagning, 

säger nej eller uteblir i samband med 

att prov ska lämnas så kommer sköterskan att 

meddela föräldrarna. Inga andra åtgärder kommer 

att vidtas. 

I oktober 2008 riktade Skolinspektionen 

kritik mot Landskrona kommuns slumpvisa 

drogtester. Skolinspektionen talar om integritetskränkning 

eftersom eleverna, trots all frivillighet, 

ändå måste känna press på sig att ställa 

upp. Man menar att det inte ingår i skolans uppdrag 

att använda drogtester i det förebyggande 

arbetet. Skolinspektionen anser å andra sidan att 

det är viktigt att man arbetar förebyggande mot 

droger i skolan och att det då bör ske genom 

att informera elever och föräldrar om drogers 

farlighet. 

Studier har visat att information i skolan om 

att inte använda droger inte har någon effekt. En 

bra skola med preventionspolicy är mer effektivt. 

Drogtester i skolan har avskräckande effekt 

och dessutom blir eleverna bättre förberedda 

för arbetslivet där slumpvisa drogtester blir allt 

vanligare. 

I Landskrona kommun tycker man att unga 

människors hälsa och framtid är viktigt att 

värna om, och trots kritiken tänker man fortsätta 

sina försök med slumpvisa, frivilliga drogtester 

hela höstterminen. Kommunen kommer 

att utvärdera verksamheten med drogtester vid 

årsskiftet. 


GH 

39


Självmordsbombare kan vara drogade 

TEXT: JAN OLSSON, GEANINA TURCANU OCH JONAS HARTELIUS 

Ett lössprängt huvud på en brottsplats tyder på att en självmordsbombare med 

bombväst slagit till. Självmordsbombare kan förmås att utföra sina attentat genom 

många metoder, bl.a. drogning. 

När en bomb exploderat i en folkmassa eller på en 

offentlig plats och polis och ambulans tagit omhand 

om skadade och döda uppkommer frågan om hur 

bomben fördes till platsen, hur den utlöstes osv. Svaren 

på frågorna är viktiga för utredningen av förloppet, 

bl.a. för att spåra de grupper som kan misstänkas ligga 

bakom. 

Bombvästar 

Ofta bär förövaren bomben på kroppen. Särskilda bombvästar 

kan bäras under kläderna. Utlösningsmekanismen 

är en säkrad elektrisk sprängkapsel. När den osäkrats 

utlöses sprängladdningen av en strömbrytare som 

gömts någonstans på kroppen. 

En bombväst kan vara välsydd och måttanpassad 

till individen. Vanligtvis har den sprängmedel runt hela 

bröstkorgen och buken. Totalt kan den ha mellan fem 

och tjugo kilogram sprängmedel. Verkan kan förstärkas 

om den förses med ett yttre lager av stålkulor (2 

– 7 mm), som skjuts iväg. På Sri Lanka används ibland 

även aluminiumkulor, eftersom dessa är svårare att 

finna på röntgenbilder av skadade personer. Vid detonationen 

bildas en kraftig gasutveckling runt bålen 

och trycker iväg huvudet. Eftersom detta är närmast 

klotformigt kan det ofta påträffas anmärkningsvärt lite 

skadat. Tryckvågen kan kasta iväg huvudet 15 eller 20 

meter från detonationsplatsen. Ett lössprängt huvud 

som påträffas en bit bort är därför ett viktigt spår efter 

en självmordsbombare som burit bombväst. Resten 

av kroppen kan bli illa tilltygad, mest bara slamsor. 

Tillvaratagande av huvudet är viktigt för att identifiera 

gärningsmannen. Genom omsorgsfull kriminalteknisk 

undersökning kan man ofta rekonstruera bombens 

konstruktion för att sedan jämföra och koppla ihop 

olika sprängdåd. 

Kroppsburna bomber kan också anpassas efter 

behovet. Nyligen dödades en handsekreterare till en 

lankesisk minister. En kvinna hade begärt företräde för 

ministern men fick bara träffa sekreteraren. Kvinnan 

bar en speciellt formad behå med bomber som hade 

riktad sprängverkan framåt. När hon utöste bomben 

dödades både sekreteraren och hon själv. 

Tvång men även drogning 

Självmordsbombare måste ha mycket stark motivation 

för sitt dåd, eftersom de vet att de kommer att dö vid 

en framgångsrik attack. 

Många har religiösa motiv: att få dö som martyrer 


När de första insatserna är över för att rädda människoliv 

och släcka bränder efter en självmordsbombning, börjar den 

krävande brottsplatsundersökningen.Då söker man svar på 

frågor som gärningsmannens eller -männens motiv och tillvägagångssätt. 

i kampen mot otrogna ger förtur till paradiset. Många 

är utsatta för starkt psykologiskt tryck, en del även för 

hot mot familjer och närstående. Motiven kan vara 

svåra att blottlägga, eftersom förhör blir omöjliga i 

efterhand. Då får man vanligen lita till uppgifter från 

andra, rekonstruera kontakter osv. I enstaka fall har 

man kunnat förhöra personer som backat ur i sista 

stund eller har ertappats före detonationen vid kontroller 

eftersom de uppträtt misstänkt. 

Självmordsbombare har drogats, dvs. med hjälp av 

narkotika eller liknande medel försatts i ett tillstånd av 

nedsatt egen vilja. En ung kvinna, som i augusti 2008 

greps i Bagdad, uppgav att hon hade blivit drogad med 

ett illasmakande ämne i apelsinjuice. Troligen hade 

hon fått något lugnande medel. Man kan tänka sig en 

bensodiazepin. 

Den verkliga frekvensen drogning bland självmordsbombare 

är inte kartlagd. Här finns problem att få 

ihop tillräckligt med biologiskt material för provtagning. 

Men den viktigaste orsaken är sannolikt att 

brottsutredare inte brytt sig om att utreda den frågan i 

de enskilda fallen. Polisen på Sri Lanka har därför på 

senare tid, efter förslag av svensk expertis, initierat ett 

projekt för att spåra droger i kroppsresterna av självmordbombare. 

 

Jan Olsson är f.d. kriminalkommissarie och har varit 

chef för Rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp. 

Han har under senare år lett utbildning av 

kriminaltekniker på Sri Lanka. Geanina Turcanu 

har varit praktikant vid East West Institutes kontor 

i Bryssel och är masterstudent vid Centraleuropeiska 

universitetet i Budapest. Jonas Hartelius är vetenskaplig 

rådgivare till Svenska Carnegie Institutet.

Flygolyckan som startade 

USA-försvarets drogtestprogram 

TEXT: JONAS HARTELIUS 

Amerikanska flottans hangarfartyg är en viktig del av USA:s försvars- och säkerhetspolitik. 

Som kärna i en flottgrupp kan ett hangarfartyg markera amerikansk 

militär närvaro i vilken del av världen som helst. 

Säkerhetsfrågorna har högsta prioritet, eftersom 

flygtjänsten är krävande och beväpningen omfattande 

(däremot talar man officiellt aldrig om vilka 

fartyg som är kärnvapenbärande). 

Den 26 maj 1981 drabbades hangarfartyget U.S.S. 

Nimitz av en svår flygolycka, när ett flygplan kraschlandade 

på flygdäcket. Sammanlagt dog 14 personer, 

och 45 skadades. Vid rättsmedicinska analyser påvisades 

spår av cannabis hos flera av de döda bland 

däckpersonalen. Efter utredning ansågs dessa vara 

ansvariga för olyckan. 

Olyckan ledde till rader av utredningar, kongressförhör 

och direktiv. President Ronald Reagan gav order 

om ett samlat program mot allt narkotikamissbruk i 

försvarsgrenarna. 

Flottans målsättning blev ”Zero tolerance” (”nolltolerans”) 

med mottot ”inte på min vakt, inte på mitt 

skepp, inte i min flotta” för att understryka att ansvaret 

låg på alla nivåer, från den enskilde besättningsmannen 

till högste befälhavaren. Likartade program infördes i 

amerikanska armén och amerikanska flygvapnet. 

Drogtester och behandling 

Programmen fick två huvudkomponenter: 

allmän drogtestning och obligatorisk 

behandling. Varje enhet i flottan skall 

slumpmässigt testa tio procent av personalen 

per månad och hela personalen en 

gång per år. Vid positiva drogtester fick 

personal av lägre grad och underofficerare 

möjligheter till behandling som alternativ 

till avsked. I behandlingspaketet 

ingick fortlöpande kontroll av drogfrihet 

genom urintester. Däremot avskedades 

drogpositiva officerare direkt, eftersom 

de ansågs ha högre krav på sig. 

En flygolycka 1981 på det amerikanska hangarfartyget 

U.S.S. Nimitz blev inledningen till 

ett omfattande program för drogtestning av 

all personal. Foto: U.S. Navy. 


Särskilt omstridda blev testerna, i allt från den 

rättsliga grunden för allmän testning till den tekniska 

säkerheten i massundersökningar och nettoresultatet. 

Framgångarna blev dock markanta. Första året med 

urinanalyser (1982) var frekvensen positiva prover 

7,21 procent. År 2003 hade denna andel minskat till 

0,47. Målet är alltjämt att komma mer till 0,0 procent. 

Under senare år har man breddat testpaletten till att 

omfatta även nya medel som ecstasy (MDMA) och 

metamfetamin. 

De amerikanska militära programmen visade att det 

gick att genomföra storskalig drogtestning. För hantering 

av så många prover fordras särskilda rutiner för 

att bevara säkerheten i alla led. Därav kommer det sig 

att systemet använder två prov, ett A-prov som testas 

med en enklare metod, och ett B-prov som verifieras 

med en mer förfinad metod. Samma tvåstegsmodell 

används av svensk polis vid misstanke om olovligt 

bruk av narkotika. 


43

Hundar i statlig tjänst 

TEXT: CHRISTER HOFSTRÖM, KRIMINALVÅRDEN, HUNDFÖRAREVAKTHAVANDE BEFÄL VO NORRTÄLJE 

REDIGERING: HEIDI JOENSUU 

Christers Christer Hofström har besökt några myndigheter i Washington som har 

hundar som hjälpmedel i sitt arbete och redogör här för några av sina erfarenheter. 

Hans resa sponsrades av SNPF, amerikanska ambassaden i Sverige samt Meridian 

International Center i USA. 

Department of Homeland Security (DHS) 

Inställningen till hundarna och hur man sköter om 

dom varierar mellan olika myndigheter, men frågan 

är om man kan ha det bättre än hundarna hos DHS. 

Verksamheten i Virginia hade stora fina anläggningar, 

fina bilar och bara den bästa utrustningen. Chefen för 

verksamheten, Mr Lee T Titus motiverar detta enligt 

följande: ”Dessa ekipage sparar mycket pengar åt staten”. 

Bl.a. ersätts hundförarna för alla omkostnader 

när hundarna går i pension och om hunden avlider så 

ombesörjs kremering av hunden samt en mycket fin 

urna. Självklart fanns en s.k. Memorialwall – en vägg 

med bild på alla avlidna hundar. 

DHS hade just startat ett nytt program för hundar 

där man utbildade valutahundar – s.k. Currency Dogs. 

Dessa hundar tränades på att markera på summor över 

10 000 US Dollar. Man tränade på destruerad valuta. 

Pengarna hade strimlats och förvarades i tygpåsar som 

hundarna letade efter. Exakt hur träningen gick till var 

dock hemlig. 

Metropolitan Washington 

Airports Authority. 

Hos hundenheten på polisen på Dulles Airport visade 

sig övningsarbetet gå lite annorlunda till. Man använde 

inte kontaminerade tygtussar, utan narkotika på upp 

till 30 gram per övning! Jag fick se ett par sök med en 

av deras hundar. Söket var ett bilsök och det skilde sig 

markant från hur vi arbetar i Sverige. Föraren sprang 

runt bilen, detta för att få upp motivationen hos hunden. 

Det verkade som om hunden inte riktigt sökte. 

Hundarna var inkörda på sex olika preparat: marijuana, 

cannabisolja, heroin, kokain, metamfetamin 

samt MDMA. Man arbetade även med ”Combo”. 

Combo är substanser som luktar exakt som den aktuella 

narkotikan dock utan några verksamma alkaloider. 

Med andra ord helt ofarligt för hundarna. Vidare blev 

jag lite förvånad över hur man hanterade narkotikan. 

Medan vi är noga med att inte kontaminera övnings- 


narkotikan med vår egen lukt så hanterade förarna 

övningsnarkotikan utan tänger och handskar. En polis 

hade till och med en tygpåse med 30 gram marijuana 

i sin framficka. 

Prince George´s County Correctional 

Facilities K-9 Unit 

När jag pratade med hundförarna om olika införselvägar 

för narkotika till fängelserna var det intressant att 

se hur lika våra problem var. Våra laptops kom upp 

och vi började jämföra beslag samt modus. När jag 

visade ett videoklipp från en visitation blev reaktionen 

skarp: ”Do they have TV in the cell?” Ok! Shame 

time! 

När jag fick en demonstration av hundarnas skyddsarbete 

blev jag mycket imponerad. Officer Boswells 

hund Benny - ”The Beast” - var en extremt hård och 

tuff hund. När han kom ut från bilen höll hunden full 

koll på omgivningen och det var imponerande att se att 

En av valparna från U.S. Customs and Border Protection och 

deras egen uppfödning

Hunden vägrar att släppa figuranten (jag) och jag blev förvånad 

över hundarnas extrema hårdhet. Hundförarna förklarade 

att de kan stoppa ett upplopp med en av deras hundar. 

vi som hade mörk uniform var lite mindre prioriterade, 

medan officer Orr som hade en vit skjorta på sig blev 

bytet! 

Officer Faulkner hade en väldigt bestämd skyddshund 

som även var intränad på narkotika. När han 

frågade om jag ville vara figurant tog jag på mig armen 

med en viss oro. Pang! Jag blev förvånad över kraften 

och viljan som hunden hade. Jag fick kämpa hårt och 

väl och när övningen var över så vägrade hunden 

släppa bytet. För att få hunden att släppa var föraren 

tvungen att lyfta hunden i kopplet och mer eller mindre 

kväva hunden. Detta var de tuffaste och hårdaste hundar 

jag mött, men så var deras jobb också att stoppa 

upplopp och våld. När jag berättade att vi inte hade 

några skyddshundar inom fängelsevärlden, såg de 

mycket frågande ut. 

Bombhunden Caroline som snart skulle till Irak 

U.S. Customs and Border Protection och deras Hundtransporter, 

självklart med AC. 

U.S Customs and Border Protecion 

Övningsområdet för tull- och gränsskyddet i 

Washington ligger i Fort Royal. Där ansvarar man 

även för all övningsnarkotika för hela USA. Säkerheten 

är rigorös och man hade till och med två beväpnade 

vakter som övervakade området. Jag fick en visning i 

deras narkotikalager. Man tillverkade och odlade narkotika 

på området endast för övningsändamål! Mest 

imponerad blev jag av deras bunker med cannabis. I 

rummet förvarades över ett ton marijuana och det var 

en kraftig doftbild som hade fått vilken narkotikahund 

som helst att slå en frivolt. Jag fick fotografera och 

videofilma lagret med löfte att jag inte lade ut detta på 

Internet. 

ATF (Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms 

& Explosives) K-9 Trainingcenter 

ATF använder hundar till sprängmedelsök, sök efter 

handeldvapen samt brandhundar som söker efter rester 

efter brandfarligt material vid mordbränder. Man 

arbetar endast med labradorer och en av anledningarna 

är att man använder sig av matbelöning. ATF utbildar 

även hundar till utlandet och man har till dags dato 

levererat 455 hundar runt om i världen. 

Det visade sig att lydnad inte var högt prioriterad 

för dessa hundar. Man menade att hunden inte skulle 

vara så fixerad på sin förare. Detta skiljer sig stort från 

Sverige. Föraren arbetade med en distans upp till 350 

meter från hunden och alla kommandon sköttes med 

visselpipa, hög röst samt handtecken. 

DEA Mass Interdition Group 

Slutligen en liten solskenshistoria från DEA Mass 

Interdition Group. Jag fick nöjet att träffa officer 

Stephen D. Mr Smith och hans narkotikahund Max. 

Max var en gul Labrador som var – trodde man - sju 

år. Det roliga i historien var att Officer Smith deltog 

i en razzia för några år sedan där man fann en 

liten gul labradorhane som tillhörde en missbrukande 

kvinna. Officer Smith fick hunden av missbrukaren och 

tränade upp den till narkotikahund – en hund som nu 

arbetar i statens tjänst. 


47

Resan till Ibiza 

och mötet med det liberala Europa 

TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN, 

POLISMYNDIGHETEN STOCKHOLM, KROGSEKTIONEN 

När Johanna Gripenberg från STAD (STockholm förebygger Alkohol & 

Drogproblem) blev inbjuden till konferensen Club Health 2008 för att presentera 

sin forskning om alkohol och narkotikaanvändandet i Stockholm, hörde hon av 

sig till oss på Krogsektionen eftersom vi haft nära samarbete med Johanna i projektet 

Krogar Mot Knark. Det blev bestämt att jag skulle följa med och jag blev 

även ombedd av de ansvariga för konferensen att hålla en föreläsning. Detta var 

den femte internationella Club Health-konferensen som i år hölls på Ibiza. 

Jag sökte ekonomiskt stöd från SNPF som betalade 

flyg och boendet, vilket möjliggjorde min resa. Polismyndigheten 

godkände att betala resten. 

Föreläste om Krogar Mot Knark 

Jag funderade på vad min presentation skulle innehålla 

och kom fram till att jag ville åskådliggöra vårt arbete 

mot narkotika. Varför vi jobbar preventivt och resultaten 

av vårt arbete. Vi har kommit långt i vårt arbete 

tillsammans med krogarna och det är vi ganska unika 

med. Detta ville jag förmedla. 

Min chef har gjort liknande tjänsteresor tidigare och 

gjorde mig beredd på att deltagarna kunde vara något 

liberala. Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat ana 

att de skulle vara så liberala som det visade sig. 

Då jag läste programmet för konferensen blev jag 

mäkta imponerad av alla de höga titlar som talarna 

hade. Jag kände mig något underlägsen av alla professorer 

och läkare som skulle hålla föredrag. Konferensen 

höll på i tre dagar och jag talade dag två. Redan dag ett 

hade jag fått klart för mig att vi i Sverige är unika i vårt 

arbete mot narkotika. Inte bara i vårt jobb inom polisen 

utan allt från vår narkotikapolitik till aktörer inom 

den privata sektorn. Av 50 talare var jag och Johanna 

Gripenberg de enda som pratade om arbetet ”mot” 

narkotika. Ordet preventivt arbete existerar inte i andra 

länder. Istället pratade alla andra om ”harm reduction”, 

dvs. att minska negativa effekter och skador. 

Känsla av utanförskap 

I exempelvis Zürich har man nu börjat åka runt till 

krogarna med ett mobilt laboratorium. Detta i syfte 

att testa narkotiska substanser så gästerna vet vad de 

stoppar i sig. 

I Holland pekar de senaste undersökningarna på att 


ett lagom användande av ecstasy inte är skadligt. Detta 

är samma land som nu infört rökförbud på krogarna 

efter påtryckningar från EU. Det är fortfarande helt 

ok att röka cannabis på krogarna så länge det inte är 

utblandat med tobak. 

Förstå mig rätt, det var en seriöst ordnad konferens, 

det är bara så att man ser på problemet på ett annat 

sätt och att ett problem för oss här i Sverige inte nödvändigtvis 

ses som ett problem i ett annat land. 

För dom andra deltagarna framstod vi ifrån Sverige 

som om vi kom från en annan värld. Speciellt efter att 

jag framfört min presentation om nolltolerans där jag 

aldrig nämnde ordet harm reduction. 

Efter presentationen kände jag hur de andra deltagarna 

gick omvägar runt oss. Känslan av utanförskap 

var påtaglig. 

En deltagare kom fram och sa att det var bra att vi 

från Sverige var med så de andra hade något att skratta 

I studiesyfte besökte jag flera kända nattklubbar under min 

vistelse på Ibiza. Denna skylt satt i samtliga barer på en av 

världens största nattklubbar. Klubben hade kapacitet för 12 

000 personer. Den är också känd för sina droganvändande 

gäster. Foto: Christoffer Bohman.

åt och syftade på våran narkotikapolitik. Då jag sa 

att enligt undersökningar så är 95 procent av Sveriges 

befolkning positiv till vår lagstiftning och mot narkotika, 

såg han något förbryllad ut. 

En kvinna från Holland berättade i sin presentation, 

att de jobbade hårt mot organiserad brottslighet. Syftet 

med hennes presentation upplevde jag som att det gick 

ut på att förmedla det samhällsproblem som polisens 

arbete mot brukare har fört med sig. Hon tyckte att 

man kunde få knarka i fred och att polisen arbete med 

knarkhundar på klubbar enbart förde med sig att ungdomar 

blev rädda och knarkade hemma. 

Alkohol anses allvarligare 

Många föreläsare menade att det är alkoholen som 

är den stora boven. När jag på rasterna diskuterade 

narkotikaproblematik med de andra deltagarna så var 

dom snabba att komma in på alkoholen. 

Bilden förmedlar den drogliberala stämning som rådde på 

Ibiza. Mitt inne på en nattklubb stod detta stånd där man för 

5 euro kunde köpa lustgas. Foto: Christoffer Bohman. 

Christoffer Bohman föreläste om Krogar 

Mot Knark vid Club Health-konferensen på 

Ibiza. 

”Ni har förlorat kriget mot narkotika. Ni har bara 

inte fattat det!”, sa en holländare till mig på kafferasten. 

Jag fick ganska snabbt svar på varför konferensen 

var lagd på Ibiza. Deltagarna var människor som gillade 

att klubba. Mycket av konferensen gick ut på det 

sociala och varje kväll gick en buss till en raveklubb. 

Med gratis inträde. 

Jag håller med om att det är viktigt att bevara klubbkulturen. 

Krogen är ett viktigt fenomen i hela världen 

och likaså i Sverige. En stor diskussion på konferensen 

var att det är viktigt med en global syn på ohälsa på 

krogen. Mycket av den klubbkulturen som vi har i 

Sverige kommer från ställen som Ibiza. Därför tycker 

jag att konferenser som denna är viktiga. 

Trots att konferensen genomsyrades av den liberala 

synen på narkotika som deltagarna hade så var 

det en lärorik konferens. Det var många intressanta 

föreläsningar bl.a. om hur resmål kan vara inkörsport 

för många ungdomar som i sitt hemland aldrig skulle 

använda narkotika. Även vikten av att få den privata 

sektorn med i arbetet och då främst krogarna själva 

behandlades. Detta är ju något vi har kommit långt 

med i Sverige exempelvis genom projektet Krogar mot 

Knark. 

Vi i Sverige är kända runt om i världen för vår narkotikapolitik 

och vårt sunda leverne. Det anser jag är 

tack vare vårt preventiva arbete. 

Det blev en resa med starka intryck och trots känslan 

av utanförskap så kände jag mig oerhört stolt över 

att vara svensk. Jag kom på mig själv att småle då jag 

på flygplatsen tänkte tillbaka på konferensen. Resan 

blev ett kvitto på att vi valt rätt väg. 

Med denna konferens i bagaget har jag inga svårigheter 

att fortsätta motivera mina kollegor i arbetet mot 

narkotika. Både preventivt och repressivt. 


51

Världen runt 

Heroin eller GHB 

- allt finns i Sankt Petersburg 

Sankt Petersburg, med sina 4,6 miljoner invånare, 

har ingen tillförlitlig studie över antalet missbrukare. 

Det säger Andrej Panov, informationschef 

på den statliga narkotikakontrollen. Hans kontor 

ligger alldeles intill den mäktiga avenyn Nevskij. 

– Antalet registrerade missbrukare hos myndigheterna 

är 10 000, men den siffran kan utan 

tvekan multipliceras med fem. 

Han bekräftar att man inte lyckats särskilt 

väl med bekämpning av heroinhandeln. Men 

vad finns att vänta? Skördarna i Afghanistan 

är enorma. Efterfrågan är stor i städer av Sankt 

Petersburgs omfattning. Här finns också hamn 

för smuggling. 

Viktor Lebedev, behandlingschef på narkologiska 

sjukhuset i Sankt Petersburg, beskriver ett 

förändrat scenario. 

– Våra heroinister blir äldre. I åldersgruppen 

20-21 år finns ytterst få. Men alla missbrukare 

som jag träffat på, och som fortsätter, slutar missbrukskarriären 

med att använda heroin. 

Läkaren Sergej Belagurov, som arbetar deltid 

på sjukhuset, berättar att det växande problemet 

är syntetiska droger och det ökande missbruket av 

cannabis. Att röka och inneha cannabis betraktas 

av många ungdomar inte som ett brott. 

– Vi har dessutom en våg av GHB-missbruk, 

det är en ny företeelse hos oss. Liksom i Sverige 

levereras vätskan i PET-flaskor, dosen tas ofta 

från korken. 

Sankt Petersburg har också en svår hiv-epidemin 

med närmare 40 000 registrerade. 

I tragedins fotspår föddes förra året 1 500 hivsmittade 

barn i staden. 

I hela Ryssland, med sin befolkning på 145 

miljoner, avlider årligen 70 000 ryssar i olika 

drogrelaterade sjukdomar och övriga i överdoser. 

Myndigheten uppger att det finns omkring 350 

000 grava narkotikamissbrukare och att sex miljoner 

invånare har erfarenhet av narkotika. 

Maria 

Söderberg 

Kommunal knarkkvart öppnad 

i Köpenhamn 

I Köpenhamn öppnade nyligen Danmarks första 

kommunala knarkkvart, eller ”sundhetsrum” som 

det heter på danska. Här ska missbrukarna lära sig 

”at stikke ordentligt”. 

Efter Oslo blir nu Köpenhamn den andra huvudstaden 

i Skandinavien som underlättar för missbrukare 

att upprätthålla och fortsätta sitt missbruk. 

Källa: ReageraMera 


Mer medicinsk marijuana i 

Californien 

Genom en lagändring 2003 tillät delstaten 

Californien innehav av upp till sex cannabisplantor 

eller ca 225 gram marijuana för medicinskt bruk 

för varje person med läkarintyg. Vissa beräkningar 

anger att det idag finns 200 000 medicinska marijuanarökare 

i delstaten. De får sina droger främst 

genom egen odling eller från patientkollektiv som 

har tillstånd att förse sina medlemmar med cannabis. 

Utvecklingen har startat en politisk strid med 

den federala regeringen som anser att federal lag 

har företräde. Federala narkotikapolisen (DEA) 

gör systematiskt razzior mot patientkollektiven och 

använder juridiska påtryckningsmedel för att få 

hyresvärdar att vräka dem. Däremot ingriper DEA 

ej mot enskilda missbrukare så länge dessa ej säljer 

till underåriga eller skapar liknande problem. 

Cannabis anses idag vara den viktigaste grödan 

i Californien med en årlig produktion av mer än 

22 miljoner plantor (både medicinska och illegala). 

Gatuvärdet uppskattas till 14 miljarder dollar 

(närmare 100 miljarder kronor). För hela USA 

finns uppskattningar om att cannabis blivit den 

viktigaste handelsgrödan totalt, t.o.m. viktigare än 

majs. 

New Yorker, July 28, 2008. 

JH 

Ökat illegalt missbruk 

av diazepam i UK 

Allt fler missbrukare övergår till diazepam enligt 

en färsk undersökning i Storbritannien. 

DrugScope, en organisation som arbetar med 

droginformation i Storbritannien, har haft kontakt 

med beroendemottagningar och polismyndigheter 

i 20 städer. I 15 av städerna rapporterades 

ett ökat missbruk av diazepam. Tabletterna tas 

ofta som ett substitut för heroin, men missbrukas 

också tillsammans med alkohol och metadon för 

att lindra efterverkningarna av kokain. 

Den ökande populariteten antas bero på att 

diazepam är billigt, 1 pund per tablett (ca 12 kr), 

är lätt att få tag i och att tillgången på heroin har 

minskat. 

Diazepamtabletter, blå 10 mg, köps via Internet 

och smugglas in från Thailand, Pakistan och 

Indien enligt studien. Man varnar också för att 

många illegalt tillverkade tabletter är i omlopp. 

Polisen och tullen i UK tog mellan juli 2003 

och juni 2006 ca 300 000 tabletter i beslag. Detta 

ökade till två miljoner beslagtagna diazepamtabletter 

mellan juli 2006 och juni 2008. 

GH

Varning för nätapotek 

Läkemedelsverket varnar för inköp av mediciner 

på Internet i sin nya annonskampanj. 

Med hjälp av det falska företagsnamnet 

Crimemedicin.com vill Läkemedelsverket informera 

om hur farligt det är att köpa mediciner på 

Internet. Mer än 95 procent av nätapoteken är 

inte registrerade som legitima läkemedelssajter 

och allt större del av utbudet är illegalt tillverkat. 

Det finns givetvis heller inget krav på recept för 

att få köpa läkemedel på dessa Internetapotek. 

I sin kampanj, som kostar 20 miljoner kronor, 

varnar Läkemedelsverket för risken att via nätapotek 

få t.ex. falska Viagra eller viktminskningsmedel 

eller antibiotika som kan vara skadliga att 

använda. 

Alla typer av läkemedel finns idag till salu på 

nätet och det är uppenbart att läkemedelsindustrin 

också har ett intresse av att få folk att avstå 

från att handla sin medicin via nätapotek. 

På www.crimemedicine.com visas en film om 

den farliga illegala droghandeln som finns på 

nätet. 

Stulna knarkpengar gav rätt till 

skadestånd 

En 49-årig man i Borås blev bestulen på 140 000 

kronor som han tjänat på att sälja bl.a. heroin. 

Högsta domstolen har nu gett honom rätt till skadestånd 

från inbrottstjuvarna. 

Pengarna stals vid ett inbrott i 44-åringens 

lägenhet i december 2004. Tjuvarna har dömts för 

grov stöld och 44-åringen är dömd till 4,5 års fängelse 

och utvisning för grovt narkotikabrott. 

Landet runt 

Säckar med knark lastades 

av på Öresundsbron 

För ett år sedan fick tullen tips från en bilist som 

körde över Öresundsbron att det låg säckar vid 

sidan av vägbanan precis efter högbron. Tullen 

körde dit och konstaterade att säckarna innehöll 

små kartonger. När man kontrollerade innehållet 

i tullens lokaler på Lernacken, visade det sig att 

paketen i säckarna innehöll nästan 32 kilo cannabis. 

Tullarna granskade filmer från övervakningskameror 

på bron och såg då att en tyskregistrerad 

bil stannat på bron och att föraren lastade av 

säckarna. 

Bilen var hyrd i Tyskland av en 67-årig tysk 

medborgare. Tullarna såg också på filmerna att 

bilen lämnat Sverige vid 03-tiden samma natt. 

Dessutom konstaterade tullen att en holländskregistrerad 

bil passerat betalstationen vid Lernacken 

några minuter före tysken och sedan lämnat landet 

några minuter efter tysken. Bilen tillhörde en 53årig 

holländare som tillsammans med den 67-årige 

tysken blev häktade och internationellt efterlysta. 

67-åringen greps när han i mars i år anlände med 

färja till Trelleborg i sin roll som yrkeschaufför. 

53-åringen greps i hemlandet och utlämnades till 

Sverige. Båda har erkänt och är nu åtalade för grov 

narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott. 

Källa: Skånskan.se 

Polis sprutade pepparspray 

på epileptiker 

En kvinna drabbades av ett epilepsianfall när hon 

tillsammans med en väninna var på väg hem efter 

en utekväll. Ambulans tillkallades men kvinnan 

var aggressiv och gjorde motstånd när hon skulle 

föras in i ambulansen. Man ringde polisen som 

ställde frågor till väninnan, om kvinnan som nu 

inte var kontaktbar, om hon tagit droger och hur 

mycket hon druckit. 

När kvinnan placerats i ambulansen vaknade 

hon och blev på nytt aggressiv och försökte ta 

sig loss. Polisen sprutade då pepparspray i hennes 

ögon. 

Epilepsiföreningen har JO-anmält polisen och 

menar att polisen borde ha bättre kunskaper om 

sjukdomen epilepsi och att de borde ha lyssnat på 

väninnan som försökte förklara vad kvinnan led 

av, enligt Smålandsposten. 


55

SNPF utbildade i 

Sundsvall 

TEXT: GUNNAR HERMANSSON 

För femte gången sedan 2004 arrangerade SNPF den 25 september en utbildningsdag 

i Norrland och denna gång i Sundsvall. 

Under en heldag bjöds deltagarna, som kom från 

Haparanda i norr till Gävle i söder och Östersund 

i väster, på ett antal föreläsningar inklusive morgonkaffe 

och lunchbuffé i Mittuniversitetets lokaler. 

Länspolismästaren ny SNPF-medlem 

Länspolismästaren i Västernorrlands län, Per 

Silverliden, deltog i seminariet tillsammans med sin 

länskrimchef Börje Öhman. Per Silverliden betonade 

i sitt anförande vikten av det goda samarbetet som 

ständigt förbättras mellan rättsväsendets myndigheter 

i de fyra Norrlandslänen. Samverkan är helt nödvändig 

för att effektivt bekämpa den grova organiserade 

brottsligheten. 

Per Silverliden förklarade också att han ser fram 

emot ett ökat samarbete med SNPF och anmälde sig 

som medlem i föreningen. 

Anabola steroider och dopingkontroller 

I Gävle och Sundsvall pågår omfattande förundersökningar 

avseende innehav och försäljning av stora mängder 

anabola steroider. Utredarna i dessa ärenden deltog 

i seminariet för att lyssna till Gunnar Hermanssons 

föreläsning om Anabola Androgena Steroider på den 

illegala marknaden. Gunnar har lång erfarenhet av 

AAS-bekämpning och medverkar ofta med sin sakkunskap 

i olika förundersökningar. 

Tullinspektör Sune Nordström från Sundsvall är 

också väl insatt i AAS-brottsligheten och han är 

dessutom dopingkontrollant för Riksidrottsförbundet 

sedan mitten av 1990-talet. I denna egenskap fick han 

som ende svensk chansen att resa till OS i Peking och 

ingå i ett internationellt team om tio personer. Sune 

berättade under seminariet om hur han och de övriga 

i teamet tilldelades olika idrottsgrenar på olika arenor 

för att biträda de kinesiska dopingkontrollanterna vid 

de ca 4500 provtagningarna som genomfördes under 

OS. Sune tilldelades grenarna skytte och baseboll. 

I exempelvis baseboll valde man genom lottning ut 

en deltagare i varje lag som skulle dopingtestas genom 


att avge urinprov. Urinprovet lämnades i närvaro av 

dopingkontrollanden i ett specialbyggt toalettrum med 

spegelväggar. Där fick idrottsmannen dra ner byxorna 

till knäna och dra upp tröjan och snurra ett varv. 

Dopingkontrollanten skall därefter med egna ögon se 

att urinen lämnar kroppen och hamnar i testbägaren. 

Minst 75 ml urin skall lämnas och idrottsmannen får 

därefter själv hälla över detta i två flaskor, ett A-prov 

och ett B-prov. För många kan det vara svårt att lämna 

urin, särskilt efter en medaljutdelning eftersom alla 

medaljörer testas. Då får dopingkontrollanten spola 

vatten, bjuda på något att dricka och samtala med 

testpersonerna för att få dem att slappna av. 

Under sina fyra veckor i Peking hade Sune Nordström 

tre fridagar då han kunde besöka det stora friidrottsstadion 

Fågelboet eller turista i Peking med omnejd. 

Länspolismästare Per Silverliden. Foto: Gunnar Hermansson

Sune Nordström i Fågelboet, den stora OS-arenan i Peking. 

Uppdraget som dopingkontrollant vid OS i Peking blir 

ett minne för livet för tullinspektören från Sundsvall. 

Kustbevakningen och läkemedelsstölder 

i Umeå 

Per Berggren är stabschef vid Kustbevakningen Region 

Nord i Härnösand. Han presenterade sin myndighet som 

för dagen bestod av 806 personer och en stor mängd 

båtar, fartyg, flygplan och fordon. Kustbevakningen är 

alltså en tekniktung myndighet som bl.a. ska samverka 

med och biträda polis och tull vid narkotikaspaning. 

Därutöver har Kustbevakningen en mängd andra uppgifter. 

Som dagens sista föreläsare redovisade Janis Krabu 

från polisen i Umeå en annorlunda narkotikautredning 

som gällde systematiska stölder av narkotikaklassade 

läkemedel från ett centrallager i Umeå. 

Tamro AB distribuerar läkemedel till apotek i hela 

Norrland från sitt centrallager i Umeå. Redan år 2006 

fick polisen i Umeå tips och indikationer på att stadens 

missbrukare fick narkotikaklassade läkemedel direkt 

från Tamros lager. 

När polisen kontaktade Tamro angående de misstänkta 

stölderna förnekade man från företagets sida att 

man haft något svinn. Tips om stulna läkemedel fortsatte 

komma in och misstankar föll på en av Tamros 

anställda, en 28-årig man som sedan 2004 arbetat vid 

den s.k. utleveransen. Polisen fick tillstånd att avlyssna 

mannens telefon och hörde då att han hade kontakter 

med några kända missbrukare i Umeå och att han 

försåg dem med narkotikaklassade läkemedel och även 

andra läkemedel. 

De ”plomberade” läkemedelsbackarna var lätta att vittja. 

Foto: Polisen Umeå 

I samband med en husrannsakan hemma hos en köpare fann 

polisen stulna Subutex-förpackningar i sågspånet på vinden 

till ett förråd. 

Foto: Polisen Umeå 

En av missbrukarna greps på Umeå flygplats när 

han var på väg till Stockholm med flera burkar 

Flunitrazepam. En annan greps med en större mängd 

Subutex som han förvarade i en gömma. Preparaten 

var nyligen stulna från Tamro och den anställde mannen 

greps i april 2008. 

Mannen, som hade familj och inga egna missbruksproblem, 

erkände att han sedan oktober 2007 stulit 

läkemedel på sin arbetsplats för att hjälpa en kompis 

som var missbrukare. Läkemedlen levereras till apoteken 

i plastbackar som är plomberade med ett plastband 

tvärs över locket. Mannen hade, trots plomberingen, 

kunna förskjuta locket på plastbackarna för att leta 

efter narkotiska preparat. När han hittat en intressant 

back tog han undan den och tog vid ett lämpligt tillfälle 

ur de preparat han var ute efter. 

Tamro gjorde ingen polisanmälan om stöld förrän 

i februari 2008. Tingsrätten ansåg däremot att de var 

bevisat att den anställde mannen i vart fall sedan oktober 

2007 hade stulit tusentals Tradolantabletter, 3070 

Flunitrazepam, 500 Stesolid, 200 Alprazolam, 220 

Zolpidem, 200 Oxascand, 50 Oxycontin, 392 Subutex 

samt 19 engångsdoser och 100 tabletter Metadon. 

Preparaten hade mannen överlåtit till flera olika 

personer som i sin tur överlåtit en del till andra missbrukare. 

Den Tamroanställde mannen dömdes i Umeå tingsrätt 

till 5 års fängelse för grov stöld och grovt narkotikabrott 

och ytterligare 11 personer dömdes till mellan 

1 och 4 år eller andra påföljder som böter, skyddstillsyn 

och samhällstjänst. 

Polisutredningen avslöjade stora brister i säkerheten 

vid transport av narkotiska preparat mellan Tamros 

lager och apoteken, bristande rutiner som nu förhoppningsvis 

är åtgärdade. 


59

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 

Är narkotikabekämpning inte längre ett prioriterat område? 

Vid årets slut hör det till att försöka sig på en summering 

av hur det har gått. Jag tänkte dock inte 

berätta om egna narkotikamål utan ha en lite mer 

utsträckt reflektion hur narkotikabekämpningen 

har utvecklats i Sverige de senaste åren. 

Den inriktning på brottsbekämpning i Sverige 

som skall finnas står ytterst att finna i regeringens 

budgetpropositioner och nu senast i Prop 

2008/09:1. Där beskrives vilka mål som statsmakterna 

ställer på de rättsvårdande myndigheterna. 

Vad sägs då nu senast på området narkotikabekämpning? 

Svar: I stort sett ingenting. 

Narkotikabekämpningen göms bakom vissa formuleringar 

kring bekämpandet av grov organiserad 

brottslighet och att viss brottslighet är gränsöverskridande. 

Annars inget. Förr om åren kunde 

man se att narkotikabrott utgjorde att prioriterat 

område. Men som sagt inte numera. 

Granskar man de senaste årens verksamhetsberättelser 

som utges av Polisen och Åklagarmyndigheten 

så får man också klart för sig att narkotikabekämpning 

i sig inte längre är ett särskilt 

prioriterat område. 

Sedan Moblisering mot narkotika lagts ned 

tycks allt utvecklingsarbete i strävan att stoppa 

knarket lagts i malpåse. 

Jag har läst i Kriminalvårdens redovisning om 

drogsituationen 2005-2006 att det i kriminalvårdens 

häkten, anstalter och i frivården varje dag 

befinner sig uppskattningsvis 9000-10000 klienter 

som har mer eller mindre uttalade problem 

med narkotika. Nästan 40 % av dem som togs 

in i anstalt under 2006 var dömda för ett eller 

flera brott mot narkotikastrafflagen. En ökning 

med 10 % jämfört med 1997. På motsvarande 

sätt har andelen nyintagna narkotikamissbrukare 

på anstalterna ökat från 47 % till strax över 60 

% under en tioårsperiod från 1997 till 2006. 

Brottsförebyggande rådet har i sin statistik presenterat 

siffror som säger att 10 344 personer lagfördes 

för narkotikabrott 1996 och 19170 personer 

2005. Här finns dock en hel del ringa narkotika- 

brott. Slutsatsen är med andra ord att narkotikabrottslingarna 

och narkotikamissbrukarna är 

dominerande på anstalterna och att narkotikabrotten 

i samhället har fördubblats. Man måste 

fråga sig om det är möjligt att upprätthålla en god 

bekämpning av det allt större samhällsproblem 

som narkotikan utgör utan särskilda prioriteringar. 

Det som slår en när man frågar runt bland 

poliser är hur få renodlade narkotikarotlar det 

finns kvar. Många narkotikarotlar har gått upp i 

allmänna brottsbekämpnings- och spaningsrotlar 

där våldsbrotten tar i anspråk en allt större del av 

tiden. Det har skett en smygvis nedprioritering av 

den aktiva narkotikabekämpningen. 

På liknande sätt kan man fråga sig vilken vidareutbildning 

som äger rum för de som är satta att 

bekämpa narkotika. Vilka samlade riktade resurser 

lägger polis-, tull- och åklagarmyndigheten 

på detta område? Förutom Rikskriminalens satsningar 

så är det tunnsått. Jag ser givetvis att SNPF 

fyller en stor funktion genom anordnandet av våra 

utbildningskonferenser och andra sammankomster 

för att fylla det tomrum som finns. Verkscheferna 

är vid inbjudan ofta trogna deltagare på konferenserna. 

Jag skulle som en nyårsönskan vilja att 

deras positiva attityd till SNPF även skulle sprida 

sig till chefer på lägre nivå, så att konferensdeltagarna 

uppmuntras att kompetensutveckla sig och 

inte motarbetas för den egen initiativförmåga man 

visar. Så ställ upp mot narkotikan! Var med och 

ställ krav på chefer och beslutsfattare att drogbekämpningen 

på nytt skall prioriteras. 

Hans-Jörgen Hanström 

Kammaråklagare 

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 


61

Steroidrelaterade brott kräver större 

uppmärksamhet 

Den omfattande handeln med anabola steroider, AAS, belastar rättsväsendets 

myndigheter alltmer och missbruket av dessa preparat ger upphov till en mängd 

andra allvarliga brott. För att underlätta bekämpningen behöver kunskaperna, 

särskilt på chefsnivå, förbättras på detta område. 

AAS-seminarier lockade bekämpare 

SNPF arrangerade under hösten två AAS-seminarier 

i Stockholm och Göteborg. Seminarierna var öppna 

för all personal inom rättsväsendet och intresset för 

deltagande var stort. Fler än hundra personer, merparten 

utredare och spanare från polisen och tullen, 

hade anmält sig till respektive seminarium. Tydligen är 

det än så länge huvudsakligen på handläggarnivå som 

man har insett behovet av att skaffa sig mer kunskaper 

om AAS och den ökande brottsligheten kring dessa 

preparat. 

Tommy Moberg föreläste om preparatens farlighet, 

dels för missbrukarna själva i form av allvarliga fysiska 

och psykiska biverkningar och dels för personer i missbrukarnas 

närhet som ofta utsätts för hot och våld och 

skadegörelse. 

Gunnar Hermansson redogjorde för den illegala 

marknaden och gav tips och råd till handläggare av 

AAS-ärenden. Tommy och Gunnar har tillsammans 

med SNPF gett ut två böcker (se sid 77) i syfte att 

sprida information om AAS-problemet. 

Illegal beredning av anabola steroider 

En ny och växande trend är att AAS-preparaten i form 

av tabletter, kapslar och injektionslösning tillverkas 

egenhändigt av missbrukare och langare. Alla nödvändiga 

ingredienser kan köpas in via Internet och 

tillverkningen sker hemma i köket eller i andra osterila 

lokaler. Under de senaste tre åren har polisen och tulllen 

träffat på åtskilliga fall av sådan olaglig beredning 

av anabola steroider. 

På Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, används 

benämningen beredning av 

AAS-preparat när det görs 

illegalt på detta sätt. Vilken 

typ av utrustning och vilka 

olika medel och ämnen som 

brukar användas vid AASberedning 

informerades semi- 

Anna Zackrisson, förste forensiker 

på SKL, föreläste på seminariet 

i Stockholm. 


nariedeltagarna i Stockholm om av Anna Zackrisson, 

förste forensiker på droganalysenheten, och i Göteborg 

av Ann-Kristin Ljung som är forensiker och har arbetat 

med AAS-ärenden på SKL sedan början av 1990-talet. 

Vad behövs vid beredningen 

Under några år har det varit möjligt att köpa de 

verksamma AAS-substanserna från Kina. Även vissa 

andra substanser som ingår i antiöstrogena läkemedel 

och i potensmedel tillhandahålls från vissa kinesiska 

företag och affärerna görs upp via krypterade mejl. 

Substanserna levereras i pulverform och skickas i regel 

med kurirfrakt. Leverantörerna hjälper också till att 

dölja försändelsernas innehåll med falska etiketter och 

deklarationshandlingar. 

Injektionspreparat 

För beredning av injektionsflaskor och ampuller behövs 

förutom de verksamma substanserna också vegetabiliska 

oljor eller etyloleat att blanda dessa med. Oftast 

tillsätts också något konserveringsmedel. Lösningen 

tappas därefter upp i små injektionsflaskor och den 

vanligaste storleken är 10 ml, men även 2 ml och 50 ml 

kan förekomma. Injektionsflaskorna försluts med gummipropp 

och kapsyl och för detta används en särskild 

tång. Flaskorna förses med etiketter som också görs 

hemma på datorn och printas ut, men det kan också 

hända att flaskorna är köpta med förtryckt text. Det 

innehåll och den mängd verksam substans i mg som 

står på etiketten behöver inte överensstämma med den 

verksamma substansen som finns i injektionslösningen. 

Tillverkarens namn är naturligtvis också fejkat och kan 

vara t.ex Nordic Supplement, TroyLab, Moonlight 

Pharmacy, XL Pharma eller Hard Core Labs. 

Där injektionsflaskor bereds kan man också finna 

filtreringsutrustning, recept, blandningsutrustning och 

vågar m.m. Datorer är också intressanta att undersöka 

i sammanhanget. 

Tabletter och kapslar 

För att bereda tabletter behövs, förutom den verksamma 

substansen, också bulkmedel, dvs. fyllnadsmedel 

som kan bestå av någon form av stärkelse eller laktos, 

glukos m.m. Allt blandas med hjälp av någon lämplig

Vid illegal beredning av anabola steroider 

används bulkmedel av olika slag, ibland i stora 

mängder. 

utrustning och eventuellt ingår också färgämne i blandningen. 

Därefter hälls blandningen i en tablettmaskin 

som stansar tabletter i önskad form och med önskad 

prägling. 

Att bereda kapslar är något enklare eftersom här 

inte behövs någon tablettpress. Den färdiga blandningen 

fylls i tvådelade gelatinkapslar, vilket kan vara 

nog så petigt och kräver sin speciella men oftast enkla 

utrustning. 

Tabletter och kapslar förpackas i foliepåsar som 

svetsas samman, eller i plastburkar som förses med 

egna etiketter. 

Viktigt med dialog med labbet 

Från SKL:s sida är man angelägen om att polisen och 

tullen talar om när man misstänker att insänt beslagtaget 

material kan ha använts vid illegal beredning av 

olika preparat. Har man fått denna information på SKL 

görs redan från början en utökad undersökning. Från 

SKL kan utredare t.ex. få svar på vad kemikalier och 

utrustning används till eller hur stor mängd preparat 

som kan tillverkas av beslagtagen mängd rensubstans 

eller bulkmassa. 

GH 

AAS-förpackningens information 

avgörande enligt hovrätt 

Göta hovrätt anser att den information som anges 

på AAS-preparatens etiketter och förpackningar 

ska godtas vid beräkning av straffvärdet. 

En person åtalades vid Växjö tingsrätt för innehav 

av en större mängd anabola steroider – 33 000 

enheter á 5 mg verksam substans. Den åtalade, som 

själv gjort uträkningen till enheter, hävdade att 

preparaten var inköpta för eget bruk eftersom han 

ägnade sig åt bodybuilding och skulle bygga upp 

sig inför kommande tävlingar. 

Tingsrätten accepterade mannens påståenden 

eftersom inget i utredningen sade emot detta och 

han dömdes till fyra månaders fängelse. 

Domen överklagades och den åtalade korrigerade 

i Göta hovrätt den mängd preparat han innehaft 

till 26 000 enheter á 5 mg. Eftersom det inte heller 

i hovrätten fanns någon utredning som motsade 

detta, godtogs den åtalades uppgifter. Göta hovrätt 

ansåg också att det var en lämplig metod att räkna 

om preparatens verksamma substans till 5 mg 

enheter för att göra en bedömning av straffvärdet. 

Den åtalade påstod också att samtliga preparat 

tillverkats av icke etablerade producenter och 

att de innehöll betydligt mindre mängd verksam 

substans än vad som angavs på förpackningarna. 

Han menade också att bäst före-datum passerats i 

många fall och att detta borde innebära ytterligare 

avdrag vid mängdberäkningen. 

Göta hovrätt fastställde dock att ”även om det 

var fråga om illegalt framställda preparat, får som 

utgångspunkt den koncentration som angetts av 

tillverkaren godtas som en faktor vid bedömning 

av straffvärdet”. Inte heller ska mängdberäkningen 

påverkas av att vissa preparat var relativt gamla, 

enligt hovrätten. Preparaten var ju ändå avsedda 

att användas och ge effekt under en tid framöver. 

Källa: Göta hovrätt, mål nr B 2746-07 

Enligt Göta hovrätt bedöms straffvärdet efter 

informationen på etiketten. 


65

Kollegiala kontakter 

ovärderliga i brottsbekämpning 

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON 

SNPF:s höstseminarium, som hölls i polishuset i Malmö fredagen den 14 november, 

lockade ett 80-tal deltagande medlemmar. Efter några timmar med intressanta 

föreläsningar, avslutades seminariet med en gemensam middagsbuffé. 

Länspolismästaren Eva Årestad Radner hälsade alla 

narkotikabekämpare välkomna till Malmö och till 

polishuset denna eftermiddag. Hon poängterade vikten 

av en effektiv narkotikabekämpning och inte minst 

viktigt är det att arbeta för att minska efterfrågan på 

illegala droger. Polisens arbete för att tidigt upptäcka 

missbruk är ett led i detta förebyggande arbete, vilket 

också har lett till att antalet anmälda narkotikabrott i 

Skåne har fördubblats sedan 2002. 

Narkotikabekämpning förutsätter ett starkt engagemang 

från alla inblandade och Eva Årestad Radner 

är glad över att det finns en förening som SNPF som 

bidrar till att öka engagemanget bland drogbekämpare 

som ett komplement till myndigheternas arbete. 

De flesta föreläsningarna på seminariet handlade om 

drogsituationen på Balkan och smugglingen av heroin 

och andra droger som utgår därifrån eller transiteras 

via balkanländer. 

Två serbiska polischefer, som SNPF:s vice ordförande 

Anders Stolpe lärt känna under sin pågående 

tjänstgöring i Belgrad, gav åhörarna en detaljerad bild 

av drogbekämpningen i Serbien. De beskrev också 

några lyckade operationer som inneburit samarbete 

med polis i Sverige och andra länder. 

(Vi kommer att belysa situationen på Balkan och 

smuggling av droger längs Balkanrutten i några artiklar 

i nästa nummer av tidningen.) 

Solveig Wollstad, chefsåklagare på internationella 

åklagarkammaren i Malmö, och kriminalkommissarie 

Håkan Adler, 

Länskriminalen i 

Malmö, berättade om 

Operation Joshua som 

slutade med 18 kilo 

heroin i beslag och 10 

års fängelse vardera för 

tre smugglare. 

Länspolismästare Eva 

Årestad Radner. 


Veljko Popara t v är chef för polisens nationella brottsspaningsenhet 

i Serbien och Ivan Brandic är chef för narkotikabekämpningen 

i landet. 

Tull och polis i Skåne hade information om att tre 

Kosovoalbaner hyrt en bil för att åka till Kosovo och 

hämta ett parti heroin. Solveig Wollstad arbetade då 

på Eurojust i Haag. Hennes insats som samordnande 

åklagare i Europa, och hennes goda personliga kontakter 

med kollegor på Eurojust och i andra länder, gjorde 

operationen framgångsrik. Polis och åklagare i flera 

berörda länder gjorde med kort varsel den kontrollerade 

leveransen av heroin genom Europa möjlig och 

smugglarna kunde gripas och lagföras efter ankomst 

till Sverige. 

Kriminalinspektör Ulf Holst från Länskriminalens 

underrättelsetjänst i Göteborg ha sedan mitten av 

1990-talet kartlagt narkotikaligor från Balkan. Han 

har också skapat ett nätverk av ovärderliga kollegiala 

kontakter, ett nätverk som utökades ytterligare genom 

samvaron med de serbiska polischeferna Ivan Brandic 

och Veljko Popara i Malmö. 

Seminariets sista föreläsning beskrev Projekt 

Marduuf. Petter Norman och Helen Lundberg från 

tullen i Malmö berättade om organiserad smuggling av 

den östafrikanska drogen kat. Detta intressanta projekt 

kommer de själva att skriva om i en kommande artikel.

Seminarier på Schloss GIMBORN 2009 

Seminarier på IBZ Gimborn – IPA-s utbildningscentra 

på Schloss Gimborn i Tyskland, har en stark 

polisiär prägel men passar mycket väl för åklagare, 

advokater, domare, tullare, socialtjänst, lärare osv. 

Till dessa seminarier anmäler du dig själv genom 

undertecknad, May-Britt Rinaldo, och anmälan är 

bindande. Ledighet och kostnader ansvarar du själv 

för. Medlem i IPA (International Police Association) 

subventioneras av IPA Sverige. 

Anmälan skall innehålla: Seminarienummer, ditt 

namn, adress – privat och tjänste, telefon och mobil 

– privat och tjänste, e-mailadress och eventuellt medlemsnummer 

i IPA. 

IPA-medlem betalar 205 Euro per seminarium och 

övriga betalar 245 Euro. I priset ingår del i dubbelrum, 

samtliga måltider (ej dryck) på Gimborn och alla föreläsningar. 

Önskas enkelrum kostar det 10 Euro extra 

per natt och anländer du en dag tidigare kostar det 20 

Euro för del i dubbelrum och med frukost. Alla kostnader 

betalas på plats. 

Här följer ett urval av 2009 års engelskspråkiga och 

även ett par tyska seminarier. För hela listan gå in på 

www.ibz-gimborn.de 

IPA 04 (09. – 13.02.) 

Driving under influence of drugs – Consequences and 

legal deterrents (German/English) 

IPA 07 (09. – 13.03.) 

Organised Crime and Human Trafficking – social conditions, 

repression and prevention (English) 

IPA 08 (16. – 20.03.) 

Legale und illegale Drogen – Ansätze zu Prävention 

und Repression, das Spektrum des Drogenmissbrauchs 

in Europa 

IPA 13 (11. – 15.05.) 

Gang Culture and gang related crime – judicial and 

social aspects (English) 

IPA 16 (15. – 19.06) 

Nach dem Spiel ist vor dem Spiel - Gewaltkriminalität 

im Umfeld von Fußballspielen 

IPA 17 (22. – 26.06.) 

Youth crime – Forms and causes: Prevention and 

detection/ (Targetgroup: young officers up to 35 years) 

(German/English) 

IPA 20 (24. – 28.08.) 

Right wing extremism – between violent Neo nazism 

and social protest: Cause, detection and prevention 

(German/English) 

IPA 24 (21. – 25.09.) 

Internal Security and personal Rights in conflict – 

Possibilities and restrictions on modern information 

gathering and digital surveillance (German/English) 

IPA 25 (05. – 09.10.) 

Mobbing und Stalking – Gewalt im persönlichen 

Nahfeld – Aufgaben für Polizei und Sozialarbeit 

IPA 26 (19. – 23.10.) 

Demographic change – A Europewide trend: Cause and 

consequences for society and police (German/English) 

IPA 28 (16. – 20.11.) 

Alternative forms of conflict resolution – Justice, Police 

and community organisations seeking new forms of 

justice (German/English) 

Medlemmar i Svenska Narkotikapolisföreningen och 

övriga som läser medlemstidningen hälsas välkomna 

med anmälningar och frågor till: 

May-Britt Rinaldo, 

Polismyndigheten i Västra Götaland 

E-mail rinaldo.may-britt@bredband.net 

Fakta om IBZ Gimborn 

Informations- und Bildungszentrum Schloss 

Gimborn grundades av IPA för mer än 30 år 

sedan. 

Slottet, som har anor sedan 1200-talet, ligger i 

ett kuperat och skogbevuxet område 4,5 mil öster 

om Köln. 

Varje år arrangeras ett trettiotal IPA-seminarier i 

Gimborn för medlemmar från hela världen. 

Hemsida: http://www.ibz-gimborn.de 


69

Norska Narkotikapolisföreningens 

utbildningskonferens i Trondheim 

TEXT: HEIDI JOENSUU 

”Ladies and Gentlemen – Welcome to Hell!” 

Med dessa ord inledde ordförande Lars Holmen 

den norska årliga utbildningskonferensen utanför 

Trondheim. Oroväckande kanske, men lugnande när 

vi förstod att den lilla orten och faktiskt även konferenshotellet 

hette just Hell. 

Konferensen hölls den 10-12 oktober och programmets 

huvudtema var narkotikamissbruk hos samhällsgrupper 

som normalt inte brukar klassas som 

missbrukare, med kokain som huvudpreparat. På programmet 

stod även föredrag om narkotikasituationen 

i Afghanistan, människosmuggling, telefonavlyssning i 

förhörssituationen m.m. 

Från Storbritannien kom poliserna Sam Johnson och 

Brian Chappell. Sam Johnson pratade om svårigheterna 

att hantera moraliska och faktiska dilemman inom 

kontrollarbetet i mötet med andra kulturer. Ett längre 

referat av föredraget redovisas i en separat artikel här 

intill. Brian Chappell pratade om informanthantering i 

London, bl.a. användandet av barn och tonåringar som 

uppgiftslämnare. Kontroversiellt men nödvändigt med 

de många tonårsmord som drabbat landet på senare 

tid. 

Den svåra kontrollsituationen 

TEXT: HEIDI JOENSUU 

Etniska grupper inom 

narkotikahanteringen 

Narkotikahanteringen är en internationell verksamhet 

som utgör ”Big Business”. Stora pengar hanteras och 

pengarna används bl.a. för att finansiera terrorism. 

Olika preparat hanteras traditionellt av olika etniska 


Under fredagens invigning fanns flera celebra gäster 

såsom riksåklagaren som började sitt anförande med 

att betona: Ni är viktiga! Konferensen är viktig och 

föreningen är viktig! Den norska tulldirektören framhöll 

det goda resultat som myndigheten gjort under 

året, bl.a. hade beslag hos sväljare ökat markant. 

Föreningens ordförande Lars Holmen betonade att 

polisen måste satsa på ledet mellan den organiserade 

kriminaliteten och missbrukarna. 

NNPF i Trondheim på Rica Hell Hotel. 

Foto: Gunnar Hermansson 

Som svart polis har Sam Johnson råkat ut för diskriminering på grund av hudfärg 

både som polis och som privatperson. Idag arbetar han heltid med att utbilda kontrollpersonal 

i att hantera de svårigheter som kan uppstå i mötet med personer från 

andra kulturer. Sam Johnson tyckte att NNPF verkar vara en bra förening, med 

engagerade tjänstemän som utbildar sig på sin fritid. Men när han ser deltagarna 

kan han konstatera att det inte är en förening som representerar samhället, vilket 

är en stor brist. 

grupper. Exempelvis sköts merparten av kokainsmugglingen 

av colombianer och merparten av heroinsmugglingen 

av turkar. Men ser man till hela kedjan – smuggling, 

försäljning, langning och missbruk – så är de flesta 

etniska grupper representerade. Även den inhemska 

befolkningen, men i olika roller och situationer.

Sam Johnson, polis på Home Office i England, 

som undervisar kontrollpersonal om rätt 

bemötande av personer från andra kulturer. 

Kontrollarbete baserat på känsla 

eller kunskap? 

Att kontrollera någon enbart på grund av hudfärg eller 

etnisk bakgrund är ett sätt att diskriminera människor. 

Ofta trivialiserar myndigheter problemet, exempelvis 

säger tullare: ”Vi tar inte ut någon för kontroll enbart 

på grund av hudfärg, det är ju bara så att sväljare ofta 

visar sig vara mörkhyade.” När Sam Johnson landade 

på Trondheims flygplats inför konferensen, tror ni att 

han blev sedd som kollega eller som misstänkt smugglare? 

Misstänkt smugglare eftersom han togs ut för 

tullkontroll, trots att han är polis, född i Europa och 

bl.a. har bott i Norge flera år. 

Inom kontrollarbetet är det lätt för fördomar att 

planteras och sprids till att i slutändan utmynna i 

diskriminerande handlingar. Fördomar som att vissa 

folkgrupper är mer eller mindre kriminella, vissa mer 

eller mindre intelligenta osv. Men en kontrollerande 

myndighet borde fråga sig: Hur vill vi att folk från 

olika kulturer ska se på oss som organisation? Att vi 

gör rätt saker vid rätt tidpunkt kanske? 

Kunskap om kulturer – Hur gör vi? 

Kunskap om olika kulturer är oerhört viktigt. När Sam 

Johnson flyttade till Norge märkte han att folk inte 

bad om ursäkt om någon knuffade till honom. ”Dom 

är oartiga mot mig för att jag är neger”, tänkte han. 

Det visade sig vara fel, att be om ursäkt som man gör 

i England gör man helt enkelt inte i Norge. Detta bevisar 

att vad du ser och uppfattar beror helt och hållet 

på dina egna erfarenheter. Vidare kan den egna uppfattningen 

leda till missförstånd i kommunikationen 

med andra. Även om du säger ordet neger, kan den du 

pratar med höra ordet nigger. Vars och ens verklighet 

är bara den egna! Ökad kunskap gör därmed att din 

uppfattning och dina beslut blir mer korrekta. Om du 

tror att någon som inte tittar dig i ögonen ljuger, kan 

det istället bero på att man i vissa kulturer visar respekt 

för din tjänsteutövning på det sättet. Ska vi respektera 

det eller tycka att det är misstänksamt? Att respektera 

det leder till större nytta för dig som tjänsteman och 

det underlättar ditt arbete. Det är myndigheten som 

har makten och det är aldrig fråga om ATT vi ska göra 

vårt arbete. Men kanske HUR. 

Exempelvis kan man ta på sig handskar om man 

ska kontrollera en koran, låta en kvinna kontrollera 

en muslimsk kvinna mm. Utgå inte från att datum och 

tid betyder detsamma för alla som för dig. Vidare ses 

barnen i vissa afrikanska kulturer som ”allas barn”, 

varför du kanske inte får svar på vem som är barnets 

”riktiga förälder”. Frånvaron av ögonkontakt behöver 

inte betyda att personen ljuger. Och om du inte vet 

hur du ska agera i en situation, fråga! Säg: Jag måste 

och kommer att utföra denna kontroll. Men hur kan 

jag göra det så att det passar dig bättre? Sam Johnson 

säger: ”Let people have a chance to surrender before 

You beat them up.” 

” 

One can see the condition of 

a nation by examining 

its police service 

Winston Churchill 

Förtroende ger information 

Det är allvarligt för myndigheters brottsbekämpande 

arbete om andra etniska grupper inte har förtroende 

för arbetet. Och om myndigheten inte representerar 

samhället ökar utanförskapet och känslan av att ”dom 

inte är till för oss”. Individer ur grupperingarna vill 

då inte söka arbete hos myndigheten och, lika viktigt, 

de vill inte lämna information till myndigheten. 

I Storbritannien har man s. k. ”faith officers” som 

arbetar ute i problemområdena. Detta för att öka 

människors förtroende för polisen, att få dem att prata 

och att lämna viktiga upplysningar. Något som – om 

arbetet hade inletts tidigare – kunde ha bidragit till att 

terrorattentaten i London inte skulle ha inträffat. 

”Communities defeat terrorism 

– not the police” 

Sam Johnsons recept mot att undvika dylika problem 

i kontrollarbetet är att ha rätt kunskap, använda rätt 

metoder och personer och de kommer att göra jobbet 

rätt. Och om kontrollerande myndigheter vill ha 

andra och bättre resultat måste man göra förändringar. 

Verksamhet som leds med kunskap om mångfald ger 

resultat – bland annat i form av viktig underrättelseinformation. 

 


73

Boktips 

Snö ska falla 

över snö som fallit 

Det verkar aldrig sluta snöa 

den vintern… 

Boken är den norske författaren 

Levi Henriksens första 

roman som fått norska bokhandlarpriset 

för årets bästa 

roman. 

Boken handlar om bygdens 

slagskämpe och problembarn 

Dan Kaspersen. Han återvänder 

till sin fädernesgård efter 2 år i fängelse för knarksmuggling. 

Båda föräldrarna är sedan länge döda och brodern 

ska precis begravas efter att ha hittats avgasförgiftad i 

sin bil på gården. 

Dan och brodern Jakob hann aldrig träffas efter 

fängelset. När dessutom granngubben hittas brutalt 

misshandlad riktas alla misstankar mot Dan. 

Romanen handlar till stora delar om att återvända 

hem, ställa sig rakryggad upp och skrota det gamla för 

något nytt. 

Den är skriven med stor inlevelse med ett vackert o 

målande språk och mycket läsvärd. 

Förlag: Kabusa 

Författare: Levi Henriksen 

MAFFIA 

Tomas Lappalainen är född 1958 

och han är en stor Italienkännare, 

journalist och författare. 

Han ger läsaren en bakgrund till 

maffians uppbyggnad och varför 

situationen ser ut som den gör. 

Vi upplever nog lite till mans 

en skräckblandad förtjusning när 

vi hör talas om den sicilianska 

maffian. Maffian är definitivt 

inget att glorifiera och anledningen till att maffian 

existerar på Sicilien är inte för att man behöver en stat, 

utan folket på ön identifierar sig med familjen, gruppen 

och klanen istället för med religionen, landet och 

partiet. 

Att skriva om maffian innebär alltid en risk att hemfalla 

åt frosseri i mord, våld och hämnd. 

Lappalainen viker knappast undan från de frågorna 

men han går så mycket längre genom att sätta in dem i 

sitt rätta sammanhang. 

Boken är välskriven, och oavbrutet intressant och 

för första gången på svenska så är maffian förståelig. 

Förlag: Fischer & Co 

Författare: Tomas Lappalainen 

Boktips: Åsa Dahlberg 


Jonas Hartelius torde vara 

alltför välkänd för denna 

tidnings läsare för att behöva 

någon närmare presentation. 

Detta enmansuniversitet 

inom narkotikapolitiken 

har under många år publicerat 

en rad lika välskrivna 

som kunskapsrika artiklar. 

Nu har Jonas Hartelius 

samlat och bearbetat ett 

antal artiklar och förstärkt 

deras inriktning i boken 

Nytt fokus på narkotikamissbruket 

(Hjalmarsson & Högberg, Stockholm 

2008). 

Boken ska läsas eftertänksamt, även om den är 

lättläst: det är tunga, ibland bedövande argument som 

författaren lägger fram. 

Narkotikakontroll kan gälla utbudssidan, dvs. produktion, 

marknadsföring och distribution, och efterfrågesidan, 

dvs. konsumtion – i det här fallet lika med 

missbruk. Jonas Hartelius tema är att en framgångsrik 

narkotikapolitik, vid sidan av den självskrivna utbudskontrollen, 

fordrar en koncentration på efterfrågesidan 

men att denna kommit i skymundan. Men även på 

utbudssidan kan man göra förödande misstag. I bakgrunden 

till ”opiumkriget” i Kina låg europeiska staters 

krav på att få sälja opium; det tog mer än ett sekel 

att slutligt få bukt med det missbruk som följde. Andra 

exempel på producentsidans förödande verksamhet är 

den internationella handeln där profithungriga narkotikakungar 

arbetar enligt samma avancerade metoder 

som vilken världsomspännande koncern som helst. 

Boken leder fram till en slutsummering att det krävs 

en starkare inriktning på konsumentledet. Därigenom 

ska man slå ut all lönsamhet i narkotikadistribution. 

På vägen dit tar Jonas Hartelius upp hård kritik mot 

det faktum att narkotikakontrollen inte är något eget 

kompetens- och kunskapsområde, inte har någon väl 

definierad, accepterad och överförbar kunskap som 

kan få samhället att undvika de missriktade förslagen 

till olika former av harm reduction-åtgärder. 

Polisens och tullens förebilder hämtas från det militära 

området, i stället borde de hämtas från det medicinska-epidemiologiska 

eller ekonomiska området. 

Jonas Hartelius har själv under årens verksamhet 

som författare, föredragshållare och sakkunnig inom 

området visat att det går att samla en sådan kunskap. 

Om det är någon som kan sammanfatta dessa kunskaper 

som grund för ett allmänt accepterat, övergripande 

narkotikapolitiskt system – en slags ”allmän 

teori” – är det Hartelius. Men begreppen utbud/producentsida 

och efterfrågan/konsumentsida räcker i så 

fall inte: här behövs en fördjupad analys av vad som 

verkligen sker i mötet mellan utbud och efterfrågan. 

Jan Malmstedt

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org 

NYHET! 

Anabola 

Androgena 

Steroider 

Missbruk av anabola androgena 

steroider, AAS, 

och tillgången på dessa 

preparat på den illegala 

marknaden har flerdubblats 

på tio år. AAS-missbrukare 

belastar sjukvården 

eftersom de kräver 

behandling för de psykiska 

och fysiska skador 

som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas 

eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat 

till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats 

till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas 

med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt 

många. 

Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig 

information är stor och nu har författarna till boken 

Mandom, mod och morske män kommit med en 

32-sidig informationsskrift i A4-format som på ett 

okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver 

AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar 

alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande 

kunskaper i ämnet. 

Ur innehållet: 

Missbruk av anabola steroider 

- vem, varför, när, var och hur? 

Effekter och bieffekter 

Behandling av AAS-missbrukare 

Preparatöversikt 

AAS och lagen 

Smuggling, beslag, illegal tillverkning, 

AAS och Internet 

AAS och våld m.m. 

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF 

Boktips 

Narkotika, dopningsmedel 

och 

hälsofarliga varor 

Upplaga 9.1 

Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor ger en 

bred översikt över de vanligaste 

aktuella drogerna på 

den illegala svenska marknaden. 

Den är lämplig vid 

grundläggande undervisning inom skola, socialtjänst, 

frivilligt arbete, säkerhetsverksamhet, företagshälsovård, 

personalarbete samt lärar- och ungdomsledarutbildning. 

Mandom, mod 

och morske män 

En bok av Tommy Moberg & 

Gunnar Hermansson 

Behovet av hjälp och behandling 

för fysiska och psykiska 

besvär relaterade till missbruk 

av anabola steroider ökar. 

Sambandet mellan AAS-missbruk 

och våld är ett vedertaget 

faktum men mörkertalet 

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad 

av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder 

behöver förstärkas. Boken belyser ingående 

AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; 

medicinskt, rättsligt och socialt. 

Den idiotiska 

klubben 

En bok av Göran Bohlin 

Den idiotiska klubben kom 

ut första gången våren 1995 

och är nu uppdaterad och 

utökad med 80 sidor. Boken 

kan ses som en resa från mitten 

av 1950-talet och fram 

till 2006 och där ges under 

resans gång exempel på rockmusikens 

efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. 

Boken skildrar också enskilda rockartisters 

koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, 

narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna 

i vårt närområde m.m. 


77

STIPENDIERUTAN 

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att 

komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar 

skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje 

år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen 

tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. 

SNPF:s resestipendier till CNOA:s (California 

Narcotic Officers Association) och ev. TNOA:s 

(Texas Narcotic Officers Association) årliga 

utbildningskonferenser. 

Styrelsen beslutar i början av året huruvida båda stipendiaterna 

reser till CNOA eller om ett stipendium skall 

avse TNOA. Resorna sker alltid tillsammans med någon 

ur SNPF:s styrelse. För datum, se www.cnoa.org resp. 

www.tnoa.org 

SNPF:s stipendium för Årets Observation 

Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken 

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande 

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. 

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till 

Årets Nykomling Nytt för i år! 

Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som 

står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse 

och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är 

på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 


Lösning Kryss 3-08 

Följande fem korsordslösare drogs denna gång som 

vinnare bland dem som skickat in rätta lösningar. 

Dubbla trisslotter kommer. 

Grattis till 

Sune Jansson, TUMBA 

Inga-Britt Bergstrand, ÖREBRO 

Tommy Larsson, RINGARUM 

Lars Norberg, SPÅNGA 

Lena Eriksson, KIL 

Alla krysslösare önskas en 

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR 

Mediahusets stipendium 

Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för 

värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och 

Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. 

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens 

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium 

Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera 

poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan 

och den narkotikarelaterade brottsligheten. 

Tullverkets stipendium 

10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom 

Tullverkets narkotikabekämpning. 

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman 

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier 

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s 

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi 

tar gärna emot era förslag till kandidat. 

Resebidrag 

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst 

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag 

för studieresa. 

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

Kryss 4-08 


Lösningar skall senast den 2 februari 2009 sändas till: 

Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING 

Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. 

Namn och adress: .............................................................................................

SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?