11.09.2013 Views

SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen

SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen

SNPF-tidningen - Svenska Narkotikapolisföreningen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SVENSKA<br />

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT<br />

TEMA<br />

Drogning &<br />

drogtestning<br />

<strong>SNPF</strong><strong>tidningen</strong><br />

20 År<br />

<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> – från ax till limpa<br />

Hundar i statlig tjänst<br />

Avancerade cannabisodlingar i svenska villor<br />

Resan till Ibiza<br />

Nr 4/2008


<strong>Svenska</strong><br />

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs<br />

Tidskrift<br />

ANSVARIG UTGIVARE:<br />

Thomas Ekman<br />

CHEFREDAKTÖR:<br />

Gunnar Hermansson<br />

REDAKTIONSKOMMITTÉ:<br />

Gunnar Hermansson (GH)<br />

Jonas Hartelius (JH)<br />

Heidi Joensuu (HJ)<br />

Lennart Karlsson (LK)<br />

Jessica Vikberg (JV)<br />

ADRESS:<br />

<strong>SNPF</strong>:s Tidning<br />

Polismyndigheten i Västra Götaland<br />

LKP – NarkR<br />

Box 429<br />

401 26 Göteborg<br />

Telefon: 070-751 53 71<br />

<strong>SNPF</strong>:s hemsida: www.snpf.org<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS-<br />

FÖRENINGENS<br />

ANNONSAVDELNING:<br />

c/o Mediahuset i Göteborg AB<br />

Marieholmsgatan 10<br />

415 02 Göteborg<br />

Telefon: 031-707 59 55<br />

Fax: 031-84 86 82<br />

MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR<br />

Ansökan om medlemskap inges till<br />

styrelsen <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>;<br />

Box 429, 401 26 Göteborg<br />

Tel: 0703-74 13 93. .<br />

Ansökan via hemsidan www.snpf.org<br />

Postgiro <strong>SNPF</strong> 63 73 06-2<br />

ADRESSÄNDRING:<br />

Använd gärna mailadressen snpf@snpf.<br />

org eller eller tel 0703-74 13 93.<br />

MANUSSTOPP:<br />

2/2 2009.<br />

Utgivning v. 11. Skicka in bidrag och<br />

bilder i god tid före manusstopp till<br />

gunnar.hermansson@snpf.org<br />

OMSLAGET:<br />

Den drogmisstänkte bryter själv sigillet till<br />

urinprovsburken före provtagning.<br />

Foto: Lennart Karlsson<br />

PRODUKTION OCH TRYCK:<br />

Åkessons Tryckeriaktiebolag<br />

Box 148, 361 22 Emmaboda<br />

Telefon. 0471-482 50<br />

ISSN 1101-6817<br />

4/08 Årgång 21<br />

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI<br />

LICENSNUMMER 341093<br />

INNEHÅLL<br />

Ordföranden har ordet ........................................................................ 2<br />

Medlemsinfo och Redaktörens spalt .................................................. 3<br />

Ställ Upp 2009 .................................................................................... 6<br />

Inbjudan till <strong>SNPF</strong>:s utbildningskonferens 2009 ................................. 7<br />

<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> fyller 20 år .............................................................. 10<br />

<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> – från ax till limpa ................................................... 11<br />

Avancerade cannabisodlingar i svenska villor .................................. 14<br />

Håller Storbritannien på att ändra sin inställning till cannabis? .......... 18<br />

<strong>SNPF</strong> på WFAD ................................................................................ 22<br />

Tema: Drogning och drogtestning<br />

Drink Spiking ......................................................................... 26<br />

Narkoanalys – förhör under drogpåverkan ............................ 30<br />

Urinprov – ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning ....... 34<br />

Drogtestning bland brottsbekämpare .................................... 38<br />

Självmordsbombare kan vara drogade ................................. 42<br />

Flygolyckan som startade<br />

USA-försvarets drogtestprogram ............................................ 43<br />

Hundar i statlig tjänst ........................................................................ 46<br />

Resan till Ibiza och mötet med det liberala Europa .......................... 50<br />

Notiser: Världen runt ......................................................................... 54<br />

Landet runt .......................................................................... 55<br />

<strong>SNPF</strong> utbildade i Sundsvall............................................................... 58<br />

Rättsrutan.......................................................................................... 61<br />

Steroidrelaterade brott kräver större uppmärksamhet....................... 64<br />

Kollegiala kontakter ovärderliga i brottsbekämpning......................... 66<br />

Seminarier på Schloss GIMBORN 2009 ........................................... 69<br />

Norska <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s utbildningskonferens................... 72<br />

Den svåra kontrollsituationen ............................................................ 72<br />

Boktips............................................................................................... 76<br />

Kryss 3-08, lösning och vinnare ........................................................ 78<br />

Stipendierutan ................................................................................... 78<br />

Kryss 4-08 ......................................................................................... 80<br />

Avancerade cannabisodlingar<br />

i svenska villor<br />

TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET<br />

FOTO: POLISEN I SKÅNE<br />

Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts<br />

(hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad<br />

marijuana vinner allt större mark, så även i Norden.<br />

Bakgrund<br />

Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana<br />

finns i Nordamerika. Denna produktion förs<br />

inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på<br />

Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana<br />

av hög kvalité som odlats inomhus har lett till<br />

förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och<br />

inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som<br />

har stöttning av Hells Angels.<br />

Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen<br />

som konsumeras där är inhemskt producerad<br />

marijuana. I och omkring London togs över 2000<br />

marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %)<br />

kontrollerades av etniska vietnameser.<br />

Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet<br />

i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren<br />

Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än<br />

5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första<br />

hand komma åt den organiserade brottsligheten. De<br />

uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade<br />

marijuanan gick på export. Även här var en del av<br />

odlarna av vietnamesisk bakgrund.<br />

Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana<br />

i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i<br />

Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet<br />

finns i Asian Week 071225:<br />

Vietnamese Criminals Spread Weed<br />

SEATTLE —Vietnamese marijuana producers are<br />

springing up in the United States, Canada and the U.K.<br />

Their illegal activities include the cultivation, transport<br />

and distribution of marijuana.<br />

With some artificial lights and water, converting an<br />

ordinary home into a cannabis factory, or “grow-op,”<br />

is simple and inexpensive.<br />

In Seattle, five of the seven Asians listed on the current<br />

Drug Enforcement Agency’s “Most Wanted” list<br />

are Vietnamese marijuana traffickers.<br />

In Canada, Vietnamese groups are the largest producers<br />

of marijuana, including a high potency variety<br />

that sells for up to $ 6,000 a pound.<br />

In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal<br />

Vietnamese ringleaders.<br />

Increased border security after Sept. 11 prompted<br />

Canadian Vietnamese to move their operations to<br />

places like Seattle, where there is a big market but less<br />

risk. Meanwhile, crime leaders use “fear, trust and<br />

relatives” to run their multibillion dollar cannabis operations<br />

remotely from Canada.<br />

Vietnameser odlar marijuana<br />

över hela Norden<br />

Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen<br />

i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig<br />

alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen<br />

bland etniska vietnameser.<br />

Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen<br />

mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar<br />

fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling.<br />

Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle<br />

användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är<br />

förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med<br />

det då nystartade cannabisprojektet.<br />

Relativt snart kunde man konstatera att en del<br />

av de personer som stoppats och kontrollerats med<br />

odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med<br />

marijuanaodlingar i Norge.<br />

Norge<br />

Under vintern<br />

2007-2008 påträffade<br />

norska polisen<br />

47 marijuanaodlingar<br />

med kopplingar<br />

till etniska<br />

vietnameser. Dessa<br />

odlingar var beläg-<br />

I honblomställningar<br />

kan THC-halten<br />

uppgå till 15-18 %.<br />

<br />

Sidan 34<br />

na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer<br />

var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring<br />

10 mil från Oslo.<br />

Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten<br />

på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana<br />

per år.<br />

I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen<br />

om odlingarna.<br />

Danmark<br />

Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett<br />

antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren<br />

var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark<br />

eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs<br />

med den danska polisen som uppgav att de påträffat<br />

minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som<br />

framställare.<br />

Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift<br />

gav gällande att det exporterats marijuana från<br />

Danmark till Holland.<br />

Sverige<br />

Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av<br />

brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under<br />

våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation<br />

så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot<br />

sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008.<br />

Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2<br />

övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad.<br />

Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg,<br />

Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det<br />

avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska<br />

vietnameser som huvudmän.<br />

Odlingarna<br />

De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i<br />

snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga<br />

odlingar har man manipulerat med elen. Detta har<br />

gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning<br />

hos elleverantören.<br />

Odlingarna har varit mycket professionellt utförda<br />

bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett<br />

varit obefintligt utanför odlingshusen.<br />

Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige<br />

har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av<br />

högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar<br />

av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning).<br />

Att jämföra med vanligt brunt hasch<br />

från Marocko som ligger runt 8-10 %.<br />

Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga<br />

runt 30-45 000 sek.<br />

Framtiden<br />

Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt<br />

producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även<br />

vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både<br />

den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen.<br />

Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den<br />

Urinprov<br />

1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra<br />

tt mycket effektivt verktyg i narkotikabekämp-<br />

Eningen är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades<br />

bruket av narkotika. Senare kom även<br />

en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med<br />

tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten<br />

till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga<br />

skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka<br />

och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt.<br />

Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts<br />

diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder.<br />

Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg<br />

som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar.<br />

Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera<br />

narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker<br />

missbrukare från att söka vård.<br />

Urinprov kan motivera till vård<br />

Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna<br />

dag på Plattan. Här finns det gott om ”urinprovskandidater”.<br />

Sektionens huvuduppdrag är att spana<br />

på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag<br />

är att förmå etablerade missbrukare att söka vård.<br />

De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga<br />

LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan<br />

missbruksvården och polisen och omfattar hela<br />

Stockholms län.<br />

Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat<br />

en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse.<br />

I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov<br />

bryta isen och skapa en nödvändig dialog och<br />

uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna<br />

säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från<br />

vård bli det som motiverar till vård.<br />

Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper<br />

i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika<br />

anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är<br />

påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt:<br />

”Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare!”<br />

Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar<br />

han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp<br />

med anabola steroider. En förklaring som med tanke<br />

på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för<br />

att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning.<br />

Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor<br />

som vietnameserna använde för cannabisodling.<br />

Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades<br />

de och torkades till marijuana.<br />

poliser med placering på Länskriminalavdelningen i<br />

Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att<br />

skapa förutsättningar för operativa insatser mot den<br />

grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis<br />

i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande<br />

myndigheter inom och utom Sverige.<br />

Projektet pågår i två år. <br />

Kontakt: GW Cannabisprojektet<br />

(funktionsbrevlåda. Internt inom polisen).<br />

Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816.<br />

– ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning<br />

TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER<br />

FOTO: LENNART KARLSSON<br />

Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att<br />

motivera missbrukare till vård.<br />

Provtagningsproceduren<br />

Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet<br />

som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att<br />

provtagning får genomföras. – ”Kan du kissa? Om inte<br />

får du dricka ett par glas vatten!” Poliserna erbjuder<br />

mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar<br />

sig till ett par muggar.<br />

Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel.<br />

Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs.<br />

Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande<br />

glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter.<br />

Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken.<br />

Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av<br />

samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar<br />

på händerna.<br />

Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras<br />

strax innan provet genomförs för att undvika att<br />

han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte<br />

har svårt att slappna av kan han få urinera till<br />

ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han<br />

även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande<br />

vatten.<br />

Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet<br />

lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet<br />

tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget<br />

inte bara är avsett för anabola steroider.<br />

Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra<br />

överlåtelser.<br />

Sidan 14<br />

Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys.<br />

Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen<br />

förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men<br />

innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen<br />

som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen<br />

för att undvika kontaminering.<br />

Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av<br />

Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer<br />

svaret. Testet markerar genom enkelstreck förekomsten<br />

av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i<br />

Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet<br />

markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin<br />

och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum<br />

erkänner mannen att han använt även dessa preparat.<br />

Han är dock lite frågande till om det ”tjack” han tagit<br />

var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen<br />

kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå.<br />

Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy)<br />

eftersom preparaten är närbesläktade.<br />

Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används<br />

för att kontrollera missbrukarens berättelse.<br />

<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen.<br />

Här är provtagaren särskilt noggrann när det<br />

kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i<br />

samband med detta leder med automatik till att proverna<br />

aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna<br />

besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt<br />

alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det<br />

vanligaste att välja.<br />

Proverna analyseras<br />

enligt polisens önskemål<br />

Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta<br />

emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet<br />

och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har<br />

man valt alternativ två så görs en djupare analys av en<br />

av de substanser man har fått träff på. Har man fått<br />

flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar<br />

med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy,<br />

amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner.<br />

Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans<br />

ska omfattas av RMV:s screening och analys måste<br />

detta begäras i särskild ordning genom att man lägger<br />

till det på blanketten.<br />

Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks<br />

samtliga substanser som är positiva vid screening.<br />

Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat<br />

i synnerhet när det kommer till ungdomar som<br />

aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de<br />

fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen<br />

också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik<br />

ser ut.<br />

Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar<br />

att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare<br />

hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom<br />

han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att<br />

han håller sitt löfte. <br />

1


Ordföranden<br />

har ordet<br />

Ett verksamhetsår går mot sin ända och det är tid för<br />

lite summering och en del reflektioner inför framtiden.<br />

Det har för <strong>SNPF</strong> styrelse varit ett intensivt verksamhetsår<br />

där vi lyckats med ambitionen att nå ut till<br />

halva medlemskapet som aktivt kunnat delta i föreningens<br />

aktiviteter. Utbildningskonferensen i Karlstad,<br />

höstkonferensen i Malmö, semiarierna i Stockholm,<br />

Göteborg, Sundsvall och Östersund har sammantaget<br />

samlat ca 1200 medlemmar. Ett medlemskap i <strong>SNPF</strong><br />

ger mycket tillbaka för den enskilde till en mycket låg<br />

kostnad. Någon gjorde en jämförelse vad det kostar<br />

att delta i en kommersiellt arrangerad konferens med<br />

motsvarande innehåll som <strong>SNPF</strong>:s årskonferens och<br />

kom fram till att våra medlemmar får det till en tiondel<br />

av vad det annars kan kosta. Föreningen har under<br />

året genomfört informations och utbildningsinsatser<br />

för några tusen personer inom offentlig förvaltning<br />

och näringsliv. Ställ Upp projektet med information<br />

till elever, skolpersonal och föräldrar rullar vidare med<br />

10 nya skolor.<br />

Det har varit högsta tryck i planeringsarbetet med<br />

Utbildningskonferensen 24-26 april 2009, i Göteborg.<br />

Det mesta är redan på plats och vi kan redan nu utlova<br />

en mycket intressant konferens, så anmäl er i tid.<br />

Styrelsen har insett vikten av att snabbare kunna<br />

kommunicera och komma ut med information till<br />

medlemmarna, och lösningen måste bli via e-mail. Det<br />

är därför viktigt att vi så snabbt som möjligt får en<br />

e-mailadress till var och en. Se vidare information i<br />

<strong>tidningen</strong> hur vi praktiskt kan lösa det.<br />

Vår omvärld är i ständig förändring, ibland till det<br />

bättre och ibland till det sämre. Omvärldsanalysen<br />

från de ledande världsorganisationerna beträffande<br />

narkotikaproduktionen i världen visar ändock på att<br />

man med ett strategiskt och envetet förhållningssätt<br />

kan påverka vissa saker i rätt riktning. I Centralasien<br />

och främst Afghanistan kan man konstatera fortsatta<br />

rekord beträffande opiatproduktionen, 8200<br />

ton opium eller 887 ton av heroin är 92 procent av<br />

världsproduktionen som skall riktas mot en missbruksmarknad<br />

som för tillfället efterfrågar hälften. Det är<br />

naturligtvis skrämmande statistik och utgör helt klart<br />

en risk att exempelvis Europas 1,5 miljoner heroinister<br />

kan bli fler. Det positiva i Afghanistan är framgång i<br />

åtgärderna att minska arealerna för vallmoodling och<br />

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

det har under några år reducerats från 20.000 till 1000<br />

hektar genom att finna alternativa grödor. 20 afghanska<br />

distrikt/län är vallmofria. Det är också framgång i<br />

kontrollen av de prekursorer som krävs för heroinproduktionen.<br />

Men som alltid mörka moln i horisonten.<br />

Distributionen av prekursorerna hittar nya vägar från<br />

Asien framförallt Kina över Västafrika och in i södra<br />

Afghanistan. Kokainproduktionen ligger idag på ca<br />

1000 ton och numer är det korrumperade länder i<br />

Afrika som är nya transitländer för distributionen mot<br />

Europa. Spanien har tekniskt mantlat in sig längs kusterna<br />

och överflyttning har skett till smuggling via de<br />

porösa gränserna på Balkan som lämnar möjlighet till<br />

kokaintrafiken i vår riktning.<br />

Taktiken i Spanien och Afghanistan utgör exempel<br />

på hur man kan förändra situationen, men det tar tid<br />

att internationellt samlas och hitta rätt resurser och<br />

åtgärder för resultat i tillgångsbekämpningen.<br />

Det sannolikt allvarligaste hotet är idag den rådande<br />

ekonomiska krisen och den arbetslöshet som för en tid<br />

följer i dess spår. All erfarenhet och forskning är enig<br />

om att det är under mindre gynnsamma förhållanden<br />

eller fattigdom som risken för drogmissbruk och kriminalitet<br />

är som störst. För tillfället matas vi dagligen<br />

med plus och mest minustecken kring valutakurser,<br />

aktiekurser och arbetslöshetssiffror. Man kan fråga sig<br />

hur vi står rustade för att möta de mänskliga tragedier<br />

som missbruk och kriminalitet och en lättare eller djupare<br />

depression kommer att föra med sig.<br />

Hur är det med nationella handlingsplaner och<br />

strategier? Är det inte dags att vi på våra myndigheter<br />

börjar förbereda hur vi gemensamt och för en gångs<br />

skulle på ett strategiskt sätt skall möta och förebygga<br />

de problem vi vet är nära. Vi kan naturligtvis på känt<br />

traditionellt manér avvakta till senare och ägna oss<br />

åt förfasande och symptombekämpning. Vem kan ta<br />

ledningen....<br />

Från oss alla i styrelsen till er alla medlemmar<br />

En God Jul och ett Gott Nytt År<br />

ANDERS STOLPE<br />

Vice ordförande i <strong>SNPF</strong>


Medlemsinfo<br />

<strong>SNPF</strong>:s utbildningskonferens 2009<br />

Vi vill redan nu flagga för att utbildningskonferensen 2009 går av<br />

stapeln i Göteborg den 24-26 april. Kolla in inbjudan på sidan 7,<br />

eller på hemsidan www.snpf.org<br />

Medlemsantalet i november<br />

I mitten av november hade antalet registrerade medlemmar ökat<br />

till 2936. Av dessa är 2040 anställda inom Polisen, 388 från<br />

Tullverket, 145 från Kriminalvården, 119 från Åklagarmyndigheten,<br />

49 från SKL och 195 övriga.<br />

Domstolsverket är välkomna som medlemmar<br />

Alla anställda inom rättsväsendet är behöriga att bli medlemmar<br />

i <strong>SNPF</strong>. Ännu har vi bara någon enstaka medlem från<br />

Domstolsverket men förfrågningar har börjat komma därifrån. Vi<br />

vill här passa på att välkomna även Domstolsverkets personal att<br />

ansöka om medlemskap i <strong>SNPF</strong>.<br />

Medlemsavgiften<br />

Av de 2936 medlemmarna hade 714 ännu inte betalat in medlemsavgiften<br />

som är oförändrat låg, 150 kr/år.<br />

I början av 2009 kommer utskick med inbetalningskort för<br />

medlemsavgiften tillsammans med inbjudan till utbildningskonferensen.<br />

Sista betalningsdag till konferensen är den 28 februari<br />

och medlemsavgiften för 2009 skall betalas senast den 31 mars.<br />

Vi kommer från 2009 att avbryta utskick av <strong>tidningen</strong> m.m. till de<br />

som inte vill fortsätta stödja <strong>SNPF</strong> genom att inte betala medlemsavgiften<br />

i tid.<br />

Extra temanummer av <strong>tidningen</strong><br />

I mitten av november utgavs ett specialnummer<br />

av <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> på temat: Transport.<br />

Extra<strong>tidningen</strong>, som också gavs ut förra året<br />

i november, distribueras av Mediahuset i<br />

Göteborg till företag och annonsörer som<br />

stödjer <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong><br />

genom annonsering i <strong>tidningen</strong> eller på<br />

annat sätt. Denna tidning skickas inte ut<br />

till medlemmar i <strong>SNPF</strong>, men ni kan läsa<br />

den i pdf-format på hemsidan under länken<br />

Tidningen.<br />

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs<br />

Efterlysning<br />

Vi vill ha in e-postadresser till alla medlemmar för att snabbt, enkelt<br />

och billigt kunna göra vissa utskick om t.ex. inbjudningar till extra<br />

seminarier eller annat som vi idag kanske avstår ifrån på grund av<br />

portokostnaden.<br />

I dagsläget har vi ca 1000 e-postadresser antecknade i vårt medlemsregister<br />

och vi vill att ni alla skickar ett mejl till snpf@snpf.org<br />

och glöm inte att också skriva ert namn och er adress och ännu<br />

hellre medlemsnumret, som står tryckt på adressetiketten på baksidan<br />

av <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong>.<br />

<strong>Svenska</strong><br />

Nr X/2008<br />

Tema: Transport<br />

Tidskrift<br />

Redaktörens<br />

spalt<br />

<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> fyller 20 år. När<br />

man bläddrar i den första utgåvan<br />

från december 1988 och läser artikeln<br />

om Hells Angels, som då etablerat<br />

sig i Köpenhamn och närmade<br />

sig Skåne, inser man att mycket har<br />

hänt på 20 år.<br />

Man kan vidare läsa om att bruket<br />

av narkotika var på gång att kriminaliseras<br />

i Sverige och att den första<br />

stora härvan som gällde insmuggling<br />

och illegal handel med anabola steroider<br />

utreddes av Göteborgspolisens<br />

narkotikarotel. Den utredningen var<br />

en av orsakerna till att vi fick den<br />

nuvarande lagstiftningen, den s.k.<br />

dopningslagen.<br />

Den nytillträdde rikspolischefen<br />

Björn Eriksson intervjuades i premiärutgåvan<br />

och han sa bl.a. att <strong>SNPF</strong><br />

har en stor uppgift att fylla när det<br />

gäller utbildning och upplysning.<br />

Detta påstående gäller än idag. Såväl<br />

föreningen som <strong>tidningen</strong> utvecklas<br />

ständigt och spelar idag helt klart<br />

viktiga roller i arbetet med att informera<br />

och inspirera i kampen mot<br />

drogmissbruk och illegal handel.<br />

I julnumret som ni nu läser är<br />

temat drogning och drogtestning. I<br />

Sverige är vi duktiga på att utföra<br />

drogtester på misstänkta missbrukare<br />

och det ska vi fortsätta med. På<br />

allt fler arbetsplatser utförs numera<br />

slumpmässiga drogtester av personalen<br />

och det ses som ett normalt<br />

inslag idag. Det är därför mycket<br />

märkligt att sådana slumpmässiga<br />

drogtester inte förekommer inom<br />

de drogbekämpande myndigheterna.<br />

Inte ens vid intagning till<br />

Polishögskolan blir man drogtestad,<br />

något som vi hoppas att det snarast<br />

blir ändring på.<br />

GUNNAR HERMANSSON<br />

070-751 53 71<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

3


Ställ Upp 2008<br />

Under året har arbetet med olika former av Ställ Upp-aktiviteter tagit ordentlig<br />

fart i Göteborg med omnejd. Framförallt har skolprojektet med Per Lifvergren<br />

som primus motor fungerat alldeles lysande. Upplägget är sådant, att Per föreläser<br />

för eleverna på måndagen och återkommer sedan på torsdagskvällen med en föräldraföreläsning<br />

tillsammans Lennart Johansson från den sociala sidan och en av<br />

oss poliser som delar på uppdraget.<br />

De enkäter, som delas ut till elever och lärare har<br />

fyllts i och skickats in i stor utsträckning. De har<br />

sedan bearbetats och lagrats i en databas. Resultaten<br />

från cirka 1100 elever visar på ett stort behov av denna<br />

typ av föreläsningar och ger oss, som håller på kraft<br />

och inspiration att fortsätta.<br />

Nu har projektet ekonomiskt förankrats hos sponsorn<br />

Dunross för en fortsättning i ytterligare tre år<br />

och det känns härligt. Det känns som att vi med det<br />

erhållna resultatet i ryggen kan hålla på länge till.<br />

Under en helg i februari anordnades en handbollscup<br />

för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön<br />

kallad Ställ Upp Cup. Arrangören BK Banér uträttar<br />

ett jättejobb med ungdomar i en stadsdel med stora<br />

integrationsproblem. <strong>SNPF</strong> hade tagit beslut om att<br />

gå in med en viss sponsring till cupen och undertecknad<br />

deltog tillsammans med Per Lifvergren genom att<br />

hålla en föreläsning om narkotika för föräldrar och<br />

ledare. Dessutom medverkade hundförarpolisen från<br />

polismyndigheten i Västra Götaland och genomförde<br />

en uppvisning, som blev väldigt uppskattad, vilket inte<br />

minst visade sig vid den efterföljande frågestunden då<br />

även deras tjänstefordon förevisades. Många av deltagarna<br />

och deras föräldrar flockades runt kollegorna,<br />

som tålmodigt stod kvar och svarade på frågor, så<br />

länge det fanns några.<br />

Inom Ställ Upp-programmet ingick under året också<br />

deltagande av föreningen vid ett antal elithandbollsmatcher<br />

arrangerade av Alingsås och Sävehof, där vi<br />

också visar vår närvaro med arenareklam. Våra små<br />

programinslag i matchpauserna har blivit uppskattade<br />

och vi har även i dessa sammanhang haft god hjälp av<br />

våra vänner hundförarpolisen.<br />

Vi planerar nu för nästa verksamhetsår och vår stora<br />

förhoppning är naturligtvis att föra ut verksamheten<br />

utanför Västra Sverige. Vi letar för närvarande efter<br />

lokala sponsorer och föreningsmedlemmar, som kan<br />

göra det möjligt för oss att verka över landet.<br />

6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Sven Alhbin t v och Per Lifvergren föreläste om narkotika<br />

för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön under Ställ Upp<br />

Cup<br />

I vårt område kör vi som sagt vidare och här finns<br />

fler potentiella intressenter bland annat Göteborgs<br />

Kommun. Jag är helt övertygad om att vår verksamhet<br />

kan bidra till att minska rekrytering till kriminella<br />

gäng, genom att påverka ungdomar, så att de antingen<br />

avslutar ett påbörjat missbruk eller aldrig börjar. De<br />

ungdomar, som hamnar i ett kriminellt liv är undantagslöst<br />

missbrukare och det är väldigt svårt att ta sig<br />

ur när man en gång hamnat där. Det är därför viktigt<br />

att fånga upp ungdomar tidigt och ge dem ett alternativ<br />

och där har definitivt föreningen med olika former av<br />

Ställ Upp-information en uppgift att fylla.<br />

Så sätt er nu och fundera, ni som läser detta ute i<br />

landet. Kanske har ni idéer om hur ni kan delta i detta<br />

arbetet eller ni kanske känner någon inom företagsleden,<br />

som skulle kunna vara intresserade att lämna<br />

pengar till ett skolprojekt hos er. Ta kontakt med oss<br />

i föreningen så kan vi diskutera saken vidare och kom<br />

ihåg Vi gör skillnad. <br />

Sven Alhbin


Inbjudan<br />

till <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s utbildningskonferens<br />

och årsmöte den 24-26 april 2009 i Göteborg<br />

Nu är det dags att boka in helgen 24-26 april 2009<br />

för <strong>SNPF</strong>:s utbildningskonferens och årsmöte<br />

på Hotel Gothia Towers/<strong>Svenska</strong> Mässan i Göteborg.<br />

Vi räknar som vanligt med vackert väder och många deltagare,<br />

men antalet platser är begränsat så vänta inte med din anmälan<br />

som du redan nu kan göra på hemsidan www.snpf.org<br />

Ur det preliminära programmet:<br />

Fredag eftermiddag<br />

Invigning med rikspolischef Bengt Svensson, generaltulldirektör Karin Starrin, riksåklagare<br />

Anders Perklev och kriminalvårdschef Lars Nylén som debatterar hur det förhåller<br />

sig med den svenska narkotikastrategin under ledning av moderator Torgny Peterson.<br />

Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu<br />

inte fastställda. Bevaka uppdateringar på hemsidan.<br />

Mobilisering mot grov organiserad brottslighet<br />

”Go for the money”<br />

Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv<br />

Kvalificerad underrättelsetjänst inom kriminalvården<br />

Reggaefestivalen i Uppsala<br />

Projekt Klotter – GBL på nätet<br />

Insats mot unga kriminella i Göteborg<br />

Blekingemodellen mot anabola steroider<br />

Missbrukarnas egna ord om bensodiazepiner<br />

Narkotika på recept<br />

Föreläsningar lördag – söndag<br />

Storskalig cannabisodling i många svenska småhus<br />

Nederländerna bekämpar inhemska odlingar av<br />

cannabis<br />

Ny narkotika och nya farlighetsbedömningar<br />

SKL – analys av växtdroger<br />

Leva med en missbrukare – missbruk ur ett anhörigperspektiv<br />

Krogar mot knark<br />

El Choco<br />

Röd åklagare i Sverige<br />

Inbjudan med anmälningstalong skickas också per post till <strong>SNPF</strong>:s medlemmar i början av 2009.<br />

Läs mer och håll dig uppdaterad om ev. programändringar på vår hemsida www.snpf.org<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

7


<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong><br />

fyller 20 år<br />

Detta jubileumsnummer, nr 4-2008, är den 81:a<br />

utgåvan av <strong>SNPF</strong>:s medlemstidning som alltså<br />

kommit ut med fyra ordinarie nummer årligen sedan<br />

starten för 20 år sedan.<br />

Ansvariga redaktörer<br />

<strong>SNPF</strong>:s sekreterare Gösta Gabrielsson åtog sig att vara<br />

redaktör för de två första numren av <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong>.<br />

Han lämnade sedan över denna uppgift till kammaråklagare<br />

Jim Björck från och med nummer 2-1989.<br />

Under nästan sexton år lyckades Jim med konststycket<br />

att få ihop fyra tidningar per år, trots sitt tidvis betungande<br />

arbete som narkotikaåklagare. Sedan nr 1-2005<br />

är Gunnar Hermansson <strong>tidningen</strong>s chefredaktör.<br />

Kärt barn har många namn<br />

Den första <strong>tidningen</strong>s namn var Publikation för <strong>Svenska</strong><br />

<strong>Narkotikapolisföreningen</strong>. Redan i första numret tog<br />

redaktören upp frågan om <strong>tidningen</strong>s namn och efterlyste<br />

förslag från medlemmarna. Följande namnförslag<br />

fanns redan: Knark-Kuriren, Narkotikakuriren, Nark-<br />

Forum, Knarket, Svensk Narkotikapolis, Analysen,<br />

Vallmobladet, Domptören, Motstöt, Knarkparlören,<br />

Svensk Narkotikapublikation. Uppenbarligen kunde<br />

man inte enas om något bra namn utan <strong>tidningen</strong> fick<br />

fortsätta heta Publikation för <strong>Svenska</strong> Narkotikapolis<br />

föreningen.<br />

År 2001, i samband med diskussioner om ett nytt<br />

ansiktslyft för <strong>tidningen</strong>, togs namnfrågan upp på nytt.<br />

Ytterligare ett antal namnförslag hade kommit upp<br />

och än en gång vädjades till läsarna om namnförslag.<br />

Inte heller denna gång vann något annat namnförslag<br />

gehör i denna känsliga fråga. 2007 ändrades <strong>tidningen</strong>s<br />

namn till <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s tidskrift<br />

och ordet NARKOTIKA har nu lyfts fram i den nya<br />

layouten.<br />

10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

<strong>SNPF</strong><strong>tidningen</strong><br />

20 År<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong> bildades under våren 1987 och vid ett styrelsemöte<br />

i januari 1988 presenterades ett förslag till en föreningstidning. Beslut om<br />

att utge ett föreningsorgan fattades vid årsstämman i Tylösand i april samma år.<br />

Premiärutgåvan av <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s tidning (detta var arbetsnamnet)<br />

kom i december 1988. Tidningen innehöll 64 sidor, varav hälften var<br />

annonser, och formatet var A5. Avtal hade träffats med Mediahuset i Göteborg<br />

AB som svarade för kontakter med tryckeri m.m.<br />

Förbättringar i<br />

flera steg<br />

Tidningen fick sin första<br />

ansiktslyftning nr<br />

1-1992. Formatet blev<br />

större och layouten<br />

ändrades, men färgtryck<br />

inne i <strong>tidningen</strong><br />

saknades fortfarande.<br />

Nästa stora förändring<br />

i <strong>tidningen</strong>s historia<br />

kom under 2001<br />

genom bildandet av<br />

en mediagrupp som<br />

även kom att utgöra<br />

en ny redaktionskommitté.<br />

<strong>SNPF</strong> och Mediahuset var nu beredda att satsa<br />

på en kvalitetshöjning av <strong>tidningen</strong>. Redan nummer<br />

4-2001 fick ett helt nytt utseende på omslaget. Ett par<br />

utgåvor senare ändrades layouten på nytt på omslaget<br />

och i viss mån även inne i <strong>tidningen</strong>. Under slutet av<br />

2003 började ett fåtal textsidor med bilder att tryckas i<br />

flerfärg. Detta kändes som en påtaglig förbättring och<br />

nu började Mediahuset planera för ett radikalt ansiktslyft<br />

för <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong>. De stora förändringarna var<br />

att papperskvalitén avsevärt förbättrades och <strong>tidningen</strong><br />

började tryckas i stort sett helt i färg.<br />

Bra innehåll kan bli bättre<br />

Redan från första utgåvan har <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> haft ett<br />

varierat innehåll. Bekämpning av narkotika och andra<br />

droger är sedan länge ett alltid aktuellt område med<br />

ständiga förändringar och nyheter. Det saknats alltså<br />

inte uppslag att skriva om och alla är välkomna att<br />

medverka och göra en bra produkt ännu bättre.


<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong><br />

– från ax till limpa<br />

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON<br />

Hur mycket arbete ligger bakom en färdig <strong>SNPF</strong>-tidning? Hur många personer är<br />

involverade och vad har de för funktioner? Hur lång tid tar produktionen?<br />

Dessa och andra frågor om hur denna tidning kommer till är kanske inget som<br />

ni läsare dagligen funderar över. Vi har heller aldrig skrivit om processen tidigare,<br />

men vi tyckte att det kunde vara ett lämpligt tillfälle nu i samband med att <strong>tidningen</strong><br />

fyller 20 år.<br />

<strong>SNPF</strong>-redaktionen består av Gunnar Hermansson, som<br />

har ett förflutet som polis och nu är chefredaktör sedan<br />

2005. Övriga redaktionsmedlemmar är Jessica Vikberg<br />

och Heidi Joensuu som båda arbetar på Tullverket i<br />

Göteborg, Lennart Karlsson, gruppchef på Citypolisens<br />

spaningsrotel i Stockholm och sist men inte minst Jonas<br />

Hartelius, som varit med sedan <strong>SNPF</strong> bildades och är<br />

välkänd som narkotikaexpert, författare, föreläsare<br />

m.m. Redaktionen samlas i Göteborg några gånger per<br />

år för att diskutera teman och övrigt innehåll i kommande<br />

nummer av <strong>tidningen</strong>.<br />

Redaktionen samlad för ett planeringsmöte. Fr v Jonas<br />

Hartelius, Heidi Joensuu, Jessica Vikberg och Gunnar<br />

Hermansson. På bilden saknas Lennart Karlsson.<br />

<strong>SNPF</strong> samarbetar sedan <strong>tidningen</strong> började ges ut<br />

1988 med Mediahuset i Göteborg AB. Mediahuset<br />

ansvarar bl.a. för annonser och annonslayout, avtal<br />

med tryckeri och distribution av <strong>tidningen</strong>.<br />

Upplagan ökar<br />

Medlems<strong>tidningen</strong> kommer ut med fyra ordinarie nummer<br />

per år med en upplaga på över 5000 exemplar. Av<br />

dessa går närmare 3000 tidningar till medlemmar och<br />

resten till annonsörer, myndigheter inom rättsväsendet,<br />

tidningsredaktioner m.fl.<br />

De två senaste åren har vi också gjort ett extra<br />

temanummer i november. Från och med 2008 kan<br />

<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> läsas i pdf-format på vår hemsida<br />

www.snpf.org.<br />

Redaktionsmedlemmarna<br />

producerar själva<br />

ungefär hälften av<br />

artiklarna i <strong>tidningen</strong>.<br />

Övrigt material bidrar<br />

externa skribenter med.<br />

Vissa artiklar kommer<br />

spontant in till redaktionen<br />

och ibland ber vi<br />

medlemmar som själva<br />

arbetat med intressanta<br />

utredningar att skriva<br />

om händelsen. Vi publicerar<br />

också alltid reseberättelser<br />

från med-<br />

lemmar som beviljats<br />

resebidrag från <strong>SNPF</strong>.<br />

Det har sagts förut<br />

och vi säger det igen att<br />

vi på <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong>s<br />

De två senaste årens temanummer<br />

kan läsas som pdf-filer på<br />

<strong>SNPF</strong>:s hemsida.<br />

redaktion är mycket tacksamma för bidrag från våra<br />

läsare eftersom ni hjälper till att göra <strong>tidningen</strong> än<br />

mer läsvärd.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

11


Allt textmaterial som reaktionen producerar eller<br />

som kommer in från annat håll går till redaktören som<br />

anpassar materialets omfång till utrymmet i <strong>tidningen</strong>.<br />

Redaktören kompletterar också med rubriker, bildtexter<br />

och ev. fler bilder m.m. Han avgör också på vilka<br />

sidor i <strong>tidningen</strong> som respektive manus ska publiceras.<br />

Annonser<br />

Tidningen har under 2008 utökats från 36 till 41 sidor<br />

redaktionell text och lika många sidor annonser. Ibland<br />

hör man kommentarer om att det är väldigt mycket<br />

eller nästan bara annonser i vår medlemstidning. Men<br />

vid jämförelse med Dagens Nyheters del 1 vid några<br />

slumpmässigt utvalda dagar kan man se att ungefär<br />

halva DN del 1 tas upp av annonser. Vissa dagar är det<br />

något mer än hälften och vissa dagar mindre.<br />

Till skillnad från de flesta andra tidningar har <strong>SNPF</strong><strong>tidningen</strong><br />

inga intäkter från prenumerationer utan<br />

vår medlemstidning finansieras helt av annonsörernas<br />

bidrag. Fyra personer arbetar i Göteborg med att kontakta<br />

företag och andra som är villiga att annonsera<br />

om sina produkter och tjänster i vår tidning.<br />

Vi vill i detta sammanhang passa på att uttrycka vår<br />

tacksamhet till alla nuvarande och tidigare annonsörer<br />

som genom sina bidrag också ger ett välbehövligt stöd<br />

till <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s verksamhet.<br />

Allt arbete med layout och redigering som gäller<br />

annonsmanus görs av Anders Torevi på Mediahusets<br />

kontor i Fjällbacka. Anders gör också en del annat<br />

layout-arbete för <strong>SNPF</strong> och han är också webmaster<br />

för föreningens hemsida.<br />

Anders Torevi, t v, och Peo Göthesson arbetar på Mediahusets<br />

filialkontor i Fjällbacka.<br />

Tryckeriet<br />

<strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> trycks sedan 2004 på Åkessons<br />

Tryckeri AB i Emmaboda. Det är ett litet tryckeri som<br />

startade 1957 och idag har totalt 14 anställda. En av<br />

dessa är Ewa Aronsson som nyligen gift sig och numera<br />

heter Ackebjer, som förutom några år på ett annat<br />

tryckeri, har arbetat med layout och sättning av text<br />

och bilder på Åkessons sedan 1987. Ewa har således<br />

12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

under de senaste fem åren gjort layout-arbetet för de<br />

redaktionella sidorna i <strong>SNPF</strong>-tidningarna.<br />

Från redaktören får hon per e-post det redigerade<br />

material i form av textfiler och bilder. Det är viktigt att<br />

digitala bilder har hög upplösning, dvs. minst 300 DPI<br />

(punkter per tum) för att lämpa sig i tryck. Bilderna<br />

behandlas och anpassas i färgåtergivning till tryckmetoden<br />

på tryckeriet och för detta moment har Ewa<br />

hjälp av sin kollega Gabriela.<br />

Efterhand som tidningssidorna är klara skickar Ewa<br />

pdf-filer till redaktören för korrekturläsning och slutligen<br />

godkännande för tryckning.<br />

Annonsmanus till varje tidning kommer färdigt från<br />

Anders Torevi och Ewa placerar in annonserna på<br />

förutbestämda sidor i sitt dataprogram. En sak som<br />

komplicerar detta arbete och även själva tryckningsprocessen<br />

är att vissa sidor i <strong>tidningen</strong> består av regionala<br />

annonser. Det innebär att <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> trycks i<br />

flera olika regionala utgåvor beroende på annonsinnehållet.<br />

När allt material för en ny tidning är färdigt för<br />

tryckning granskas det en sista gång av Britt Högberg<br />

på Mediahuset i Göteborg. Britt är kontaktperson på<br />

Mediahuset för frågor som gäller <strong>tidningen</strong>.<br />

Ewa Ackebjer granskar ett tryckark av <strong>SNPF</strong>-<strong>tidningen</strong> som<br />

just lämnat tryckpressen.<br />

Tidningen kommer från tryckpressen i 16-sidiga ark<br />

som sedan viks i en annan maskin. Därefter läggs arken<br />

ihop, häftas och renskärs och allt detta sker maskinellt<br />

i det s.k. bokbinderiet på Åkessons Tryckeri.<br />

Hela upplagan på drygt 5000 ex skickas till Pamilla<br />

Bill i Skepplanda som förser varje tidning med adressetikett<br />

innan tidningarna slutligen lämnas till Posten<br />

för distribution. Omkring 25 personer är direkt inblandade<br />

i produktionen av varje nummer <strong>SNPF</strong>:s medlemstidning.<br />

Vi har på senare tid med stolthet kunnat notera att<br />

stora tidningar ibland hänvisar till artiklar som publicerats<br />

i vår tidning eller att folk ringer och vill använda<br />

innehållet i någon av våra artiklar som man hittat på<br />

Internet.


Avancerade cannabisodlingar<br />

i svenska villor<br />

TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET<br />

FOTO: POLISEN I SKÅNE<br />

Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts<br />

(hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad<br />

marijuana vinner allt större mark, så även i Norden.<br />

Bakgrund<br />

Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana<br />

finns i Nordamerika. Denna produktion förs<br />

inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på<br />

Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana<br />

av hög kvalité som odlats inomhus har lett till<br />

förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och<br />

inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som<br />

har stöttning av Hells Angels.<br />

Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen<br />

som konsumeras där är inhemskt producerad<br />

marijuana. I och omkring London togs över 2000<br />

marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %)<br />

kontrollerades av etniska vietnameser.<br />

Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet<br />

i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren<br />

Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än<br />

5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första<br />

hand komma åt den organiserade brottsligheten. De<br />

uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade<br />

marijuanan gick på export. Även här var en del av<br />

odlarna av vietnamesisk bakgrund.<br />

Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana<br />

i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i<br />

Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet<br />

finns i Asian Week 071225:<br />

Vietnamese Criminals Spread Weed<br />

SEATTLE —Vietnamese marijuana producers are<br />

springing up in the United States, Canada and the U.K.<br />

Their illegal activities include the cultivation, transport<br />

and distribution of marijuana.<br />

With some artificial lights and water, converting an<br />

ordinary home into a cannabis factory, or “grow-op,”<br />

is simple and inexpensive.<br />

In Seattle, five of the seven Asians listed on the current<br />

Drug Enforcement Agency’s “Most Wanted” list<br />

are Vietnamese marijuana traffickers.<br />

In Canada, Vietnamese groups are the largest producers<br />

of marijuana, including a high potency variety<br />

that sells for up to $ 6,000 a pound.<br />

In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal<br />

Vietnamese ringleaders.<br />

14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Increased border security after Sept. 11 prompted<br />

Canadian Vietnamese to move their operations to<br />

places like Seattle, where there is a big market but less<br />

risk. Meanwhile, crime leaders use “fear, trust and<br />

relatives” to run their multibillion dollar cannabis operations<br />

remotely from Canada.<br />

Vietnameser odlar marijuana<br />

över hela Norden<br />

Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen<br />

i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig<br />

alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen<br />

bland etniska vietnameser.<br />

Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen<br />

mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar<br />

fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling.<br />

Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle<br />

användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är<br />

förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med<br />

det då nystartade cannabisprojektet.<br />

Relativt snart kunde man konstatera att en del<br />

av de personer som stoppats och kontrollerats med<br />

odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med<br />

marijuanaodlingar i Norge.<br />

Norge<br />

Under vintern<br />

2007-2008 påträffade<br />

norska polisen<br />

47 marijuanaodlingar<br />

med kopplingar<br />

till etniska<br />

vietnameser. Dessa<br />

odlingar var beläg-<br />

I honblomställningar<br />

kan THC-halten<br />

uppgå till 15-18 %.


na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer<br />

var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring<br />

10 mil från Oslo.<br />

Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten<br />

på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana<br />

per år.<br />

I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen<br />

om odlingarna.<br />

Danmark<br />

Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett<br />

antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren<br />

var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark<br />

eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs<br />

med den danska polisen som uppgav att de påträffat<br />

minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som<br />

framställare.<br />

Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift<br />

gav gällande att det exporterats marijuana från<br />

Danmark till Holland.<br />

Sverige<br />

Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av<br />

brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under<br />

våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation<br />

så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot<br />

sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008.<br />

Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2<br />

övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad.<br />

Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg,<br />

Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det<br />

avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska<br />

vietnameser som huvudmän.<br />

Odlingarna<br />

De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i<br />

snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga<br />

odlingar har man manipulerat med elen. Detta har<br />

gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning<br />

hos elleverantören.<br />

Odlingarna har varit mycket professionellt utförda<br />

bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett<br />

varit obefintligt utanför odlingshusen.<br />

Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige<br />

har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av<br />

högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar<br />

av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning).<br />

Att jämföra med vanligt brunt hasch<br />

från Marocko som ligger runt 8-10 %.<br />

Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga<br />

runt 30-45 000 sek.<br />

Framtiden<br />

Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt<br />

producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även<br />

vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både<br />

den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen.<br />

Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den<br />

1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra<br />

Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor<br />

som vietnameserna använde för cannabisodling.<br />

Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades<br />

de och torkades till marijuana.<br />

poliser med placering på Länskriminalavdelningen i<br />

Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att<br />

skapa förutsättningar för operativa insatser mot den<br />

grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis<br />

i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande<br />

myndigheter inom och utom Sverige.<br />

Projektet pågår i två år. <br />

Kontakt: GW Cannabisprojektet<br />

(funktionsbrevlåda. Internt inom polisen).<br />

Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

15


Håller Storbritannien på att ändra<br />

sin inställning till cannabis?<br />

TEXT: LENNART KARLSSON<br />

Det här var temat på en föreläsning som hölls under World Forum Against<br />

Drugs i Stockholm den 9 september i år. Föreläsare var Mary Brett och Theodore<br />

Dalrymple, biologilärare respektive psykiatriker/författare.<br />

Nedklassning av cannabis<br />

ledde till ökat missbruk<br />

Mary Brett började med att ge en historisk tillbakablick.<br />

Storbritannien införde 1971 ett system med klassificering<br />

av droger i tre olika kategorier A, B och C.<br />

A representerar de tyngsta drogerna och C de lätttaste.<br />

De som är ansvariga för bedömningen är ett råd<br />

som kallas för AMCD vilket betyder Advisory Council<br />

for the Missuse of Drugs.<br />

I begynnelsen var cannabis placerat i kategori B.<br />

Under åren 1997-2001 pågick en intensiv debatt<br />

understödd av legaliseringsrörelsen som ville verka för<br />

att nedklassificera cannabis till kategori C. Debatten<br />

var framgångsrik för cannabisförespråkarna och nedklassificeringen<br />

skedde under Tony Blairs regering år<br />

2002. Inom massmedia och tidningsvärlden ställde<br />

man sig överlag positiva till nedklassificeringen.<br />

I sak skulle inte förändringarna behövt bli så stora.<br />

Det som hände fick dock förödande konsekvenser.<br />

Ingen av beslutsfattarna hade räknat med signalvärdet<br />

som sändes ut. Plötsligt fick stora delar av det brittiska<br />

samhället för sig att cannabis numera var lagligt.<br />

Under de närmast efterföljande åren ökade användandet<br />

av cannabis med en tredjedel. Som en effekt av<br />

detta ökade även<br />

användning av<br />

annan narkotika.<br />

Mest ökade användandet<br />

av kokain,<br />

även detta med en<br />

tredjedel (i förhållande<br />

till siffror<br />

innan nedklassificeringen)<br />

18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Cannabi sklubbor<br />

till salu på Camden<br />

Market i London.<br />

Förbjud tobak tillåt cannabis<br />

Theodore Dalrymple belyste cannabisanvändandet ur<br />

ett mer filosofiskt perspektiv. Han pekar på många<br />

lätt absurda företeelser. Ett tydligt exempel är jämförelse<br />

i tolerans mellan tobaksrökning och cannabisrökning.<br />

För närvarande är situationen i Storbritannien<br />

sådan att tillvaron för tobaksrökare blir allt hårdare.<br />

Många talar öppet om att tobaksrökning borde förbjudas.<br />

Cannabisrökarna däremot har aldrig haft det så<br />

bekvämt som just nu. Många förespråkar att cannabis<br />

ska legaliseras. Det har till och med gått så långt att<br />

vissa människor söker hjälp hos läkare för att bli kvitt<br />

sin tobaksrökning, men de har inte för avsikt att ge upp<br />

sin cannabisrökning.<br />

Dalrymple påpekade vidare bristen på logik i resonemang<br />

runt lagstiftning. Legaliseringsförespråkarna<br />

har alltid drivit tesen att bruk av cannabis ska tillföras<br />

den enskilde individens rätt att bestämma över sin egen<br />

kropp. Vidare menar legaliseringsförespråkarna att det<br />

i själva verket är mycket få personer som inte kan hantera<br />

sitt bruk och övergår i missbruk, där de riskerar<br />

att skada sig själv eller andra. Det är denna tanke som<br />

legaliseringsförespråkarna har lyckats få beslutsfattarna<br />

att köpa. Dalrymple jämför detta med rattfylleri.<br />

Det är väldigt många som kör bil berusade. De allra<br />

flesta lyckas ta sig från punkt a till punkt b utan att<br />

skada sig själv eller andra. Innebär då detta att vi ska<br />

tillåta rattfylleri?<br />

De unga langarna<br />

Polisens val att prioritera sina resurser visade också en<br />

tydlig effekt. 58 procent färre cannabislangare greps<br />

mellan åren 2002 och 2006. Av dem som togs med<br />

innehav slutade påföljden i 70 procent av fallen med<br />

varning.<br />

Av de langare som greps visade det sig att andelen<br />

unga försäljare ökade med en tredjedel. I vissa fall var<br />

cannabislangarna yngre än 10 år.<br />

Det finns flera fall av drogrelaterat våld där ungdomar<br />

har dödat varandra. Många gånger på grund av<br />

obetalda narkotikaskulder. Vissa av Londons förorter<br />

anses vara mer brottsbelastade än USA:s tyngre förorfortsättning<br />

sid 22


ter. Illavarslande och närmast stötande är att narkotikaliberala<br />

lobbygrupper till och med lyckats påverka<br />

det utbildningsmaterial som används vid drogförebyggande<br />

undervisning i skolorna.<br />

Kommer det att svänga nu?<br />

Det finns tecken som tyder på att beslutsfattarna har<br />

börjat förstå sina misstag.<br />

AMCD håller dock hårdnackat kvar vid sin tidigare<br />

inställning att cannabis ska kvarstå i kategori C. Mary<br />

Brett säger det inte rakt ut, men det framgår tydligt<br />

att legaliseringsrörelsen har fått in en ganska stark fot<br />

i detta råd. Nu är det dock lyckligtvis så att AMCD:s<br />

rekommendation är just bara en rekommendation.<br />

Politikerna kan välja att besluta tvärt emot vad AMCD<br />

tycker.<br />

2007 inträffade en ganska ovanlig händelse.<br />

Tidningen ”The Independent” publicerade en helsida<br />

med rubriken ”Cannabis- En ursäkt!”. I denna tidnings<br />

efterföljande artiklar kom det fram att <strong>tidningen</strong> öppet<br />

ville göra upp med sin tidigare liberala hållning i narkotikafrågor.<br />

The Independent bad<br />

om ursäkt efter tio års<br />

liberal hållning till cannabis.<br />

Tidningsartikeln inleddes med: Ӂr 1997 inledde<br />

den här <strong>tidningen</strong> en kampanj för att avkriminalisera<br />

drogen. Om vi bara hade vetat då vad vi kan avslöja<br />

i dag ...”<br />

Tidningsartikeln tog sitt avstamp i det faktum att<br />

nästan dubbelt så många ungdomar sökt behandling<br />

och vårdades för sjukdomar direkt kopplade till<br />

cannabisrökning, framförallt schizofreniliknande tillstånd.<br />

Den här händelsen uppmärksammades i hela<br />

Storbritannien men även utanför landets gränser.<br />

Tidningsartikeln markerade början till en viss<br />

omsvängning i opinionen. På sikt har den lett fram till<br />

att politikerna nu överväger att besluta om uppklassificering<br />

av cannabis till kategori B. Premiärminister<br />

Gordon Brown har sagt att det var ett misstag att<br />

nedklassificera. Han förefaller vara beredd att köra<br />

över AMCD.<br />

När kommer då beslutet? Ja frågar man Mary Brett<br />

så är hon lätt skeptisk: ”Jag tror det när jag ser det. Än<br />

har inte de drogliberala lobbyisterna sagt sista ordet!”<br />

22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

<strong>SNPF</strong> på WFAD<br />

Den stora internationella konferensen World Forum<br />

Against Drugs, WFAD, hölls under tre dagar i september<br />

på Folkets Hus i Stockholm. Evenemanget hade<br />

samlat drygt 500 deltagare från 82 länder.<br />

Bortsett från 171 svenskar kom många av deltagarna<br />

från några avlägsna länder i Afrika och Asien. Nepal<br />

hade t.ex. 21 deltagare medan Holland och Belgien<br />

representerades av en person vardera.<br />

Drottning Silvia inledde konferensen följd av folkhälsominister<br />

Maria Larsson och några uppsatta<br />

utländska talare. Under resten av konferensen kunde<br />

deltagarna välja mellan ett stort antal föreläsningar och<br />

work shops.<br />

Traditionellt fanns ett antal utställare på plats och<br />

<strong>SNPF</strong> hade en monter intill Tullverket och Citypolisen<br />

i Stockholm. Många nyfikna stannade och ställde<br />

frågor under de tre dagarna och tog för sig av det<br />

gratismaterial som delades ut, eller köpte någon av de<br />

böcker som <strong>SNPF</strong> har till försäljning.<br />

GH<br />

Hans-Jörgen Hanström i <strong>SNPF</strong>:s monter har besök av den<br />

nyblivna pensionären Eva Brännmark från Rikspolisstyrelsen.<br />

I bakgrunden samtalar Gunnar Hermansson med en representant<br />

för en somalisk förening i Rinkeby.<br />

En dag bemannades montern av Zijad Taslaman som<br />

omsvärmades av glada konferensdeltagare.


Drogning & Drogtestning<br />

Drink Spiking<br />

– en satsning för att motverka brottslig, ofrivillig<br />

drogning inom Västra Götalandregionen<br />

TEXT: KAI KNUDSEN<br />

DOCENT, ÖVERLÄKARE, ANESTESIKLINIKEN, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET<br />

Inledning<br />

Det har under de senaste åren blivit relativt vanligt att<br />

polisen kontaktas av personer som uppger att de blivit<br />

drogade av någon okänd eller flyktigt känd person.<br />

Drogningen har oftast ägt rum i samband med festande,<br />

antingen ute på krogen eller i hemmet. Efter drogningen<br />

har någon form av brott ägt rum, t.ex. våldtäkt,<br />

sexuellt övergrepp eller rån. Det vanligaste offret är en<br />

ung kvinna som fått en spetsad drink (”drink spiking”)<br />

av en okänd eller flyktigt känd man. Denna handling<br />

kallas i engelskspråkig litteratur vanligen för ”date<br />

rape”. Härefter har brottsoffret blivit kraftigt berusad,<br />

medvetslös eller upplevt ett konstigt eller onormalt rus.<br />

När den drabbade klarnar till och inser att någonting<br />

brottsligt inträffat vet vederbörande sällan hur hon<br />

eller han skall hantera<br />

händelsen. Det är inte<br />

alltid offret omedelbart<br />

förstår att hon eller han<br />

blivit drogad, denna<br />

insikt kan komma långt<br />

senare, minnesbilderna<br />

kan vara svaga.<br />

I händelse av brott<br />

är det viktigt att man<br />

uppmärksammar drogpåverkan och fastställer om<br />

otillbörlig drogning förekommit genom adekvat provtagning<br />

av brottsoffret. Kan drogning påvisas i ett<br />

rättsärende är detta en besvärande faktor i straffpåföljden.<br />

Otillbörlig drogning i sig är ett brott som<br />

kategoriseras som misshandel. I ett samarbetsprojekt<br />

mellan polisen i Västra Götaland och flera andra parter<br />

såsom sjukvården, SKL, tullen, rättsmedicinalverket<br />

och Åklagarmyndigheten har generella riktlinjer tagits<br />

fram under 2008. Samarbetet har utmynnat i en broschyr<br />

med titeln: Drink Spiking – en satsning för att<br />

motverka brottslig, ofrivillig drogning.<br />

Syftet med projektet har varit att etablera riktlinjer<br />

för arbetet med brottsoffer i samband med drogning.<br />

Det är angeläget att sjukvården och polisen har fungerande<br />

rutiner för anmälan, registrering och provtagning<br />

för att konstatera drogning i aktuella fall. Den<br />

utsatta personen skall också erbjudas hjälp från brottsofferjouren.<br />

Syftet är också att kartlägga hur vanligt<br />

förekommande otillbörlig drogning är i Sverige och att<br />

26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

”<br />

Det är inte alltid offret omedelbart<br />

förstår att hon eller han blivit drogad,<br />

denna insikt kan komma långt senare,<br />

minnesbilderna kan vara svaga<br />

registrera vilka preparat som används. Utan adekvat<br />

provtagning kan dessa anmälningar vare sig bekräftas<br />

eller dementeras.<br />

Provtagning<br />

Provtagningen måste fungera på ett standardiserat och<br />

säkert sätt i rimlig tid efter övergreppen. Det är en<br />

fördel om analyserna sker vid ett och samma laboratorium.<br />

Prover bör tas vid misstanke om drogning upp<br />

till en vecka efter det inträffade. Det är angeläget att<br />

provtagning sker så snart som möjligt efter tillbudet<br />

eftersom många droger liksom alkohol snabbt elimineras<br />

ur kroppen. Alkoholhalten bör bestämmas genom<br />

blodprov. För att proven skall ha något rättsligt bevisvärde<br />

krävs en godkänd analysmetod utförd på ett ackrediterat<br />

laboratorium.<br />

Negativa drogstickor<br />

(screening) utesluter inte<br />

drogning och drogstickor<br />

bör inte användas i<br />

de ärenden där en rimlig<br />

misstanke finns om otillbörlig<br />

drogning.<br />

Provtagningen bör gå<br />

till på samma sätt som<br />

vid misstanke om drograttfylleri där polisen följer<br />

den utsatta till ett sjukhus och medtar provtagningsutrustning.<br />

Proverna tas av sjukvårdspersonalen och<br />

överlämnas till polisen som sedan skickar proverna<br />

till rättskemiska avdelningen i Linköping. Provtagning<br />

sker i regel genom både blodprover och urinprover.<br />

Man bör skicka både urinprov och blodprov från<br />

brottsoffret för analys till RMV. En särskild remiss<br />

finns tillgänglig, RPS 420.5 Remissen hämtas från<br />

polisens datasystem och bifogas till RMV. Remissen<br />

har titeln ”Begäran om analys vid rättsmedicinalverket<br />

för utrönande av eventuell drogförekomst i urin/blod<br />

i samband med brott”. Vid misstanke om drogning<br />

markeras detta på remissen eller så skriver man ”tacksam<br />

för drogscreening”. Finns anledning att misstänka<br />

en specifik drog skall detta framgå på remissen. Det<br />

är angeläget att notera tidpunkten för drogningen,<br />

brottet och provtagningen. Det skall noteras om lång<br />

tid förflutit mellan provtagningen och analysen liksom<br />

hur lång tid som förflutit mellan drogningstillbudet


Fruktiga drinkar kan dölja smaken av inblandade läkemedel<br />

eller andra droger.<br />

och provtagningen. Analyser tagna senare än fyra dygn<br />

efter intag är i regel negativa men positiva resultat kan<br />

påvisas även senare. I ett registrerat drogfall kunde ett<br />

läkemedel (Stilnoct) påvisas sex dygn efter drogtillfället.<br />

I detta fall var även en håranalys positiv. Håranalyser<br />

hör inte till rutinprovtagningen men kan aktualiseras i<br />

allvarliga kriminalfall, framför allt i sent skede.<br />

Brottsutredaren måste aktivt efterfråga och notera<br />

om den utsatta tagit några läkemedel eller droger mellan<br />

brottshändelsen och provtagningen eftersom dessa<br />

läkemedel kommer att falla ut positivt vid kontrollen.<br />

Mängden intagen alkohol i samband med brottstillfället<br />

skall efterfrågas och dokumenteras i samband med<br />

anmälan. Utöver provtagning på offret skall i allvarliga<br />

brottsfall spårsäkring också göras där brottet ägt rum.<br />

Man skall notera de uppgifter som finns om gärningsmannen<br />

med namn, adress, telefonnummer, bilnummer<br />

etc. Omhändertagna spår, t.ex. läkemedel, askar,<br />

pulver, piller etc. skall skickas till SKL.<br />

Alkohol är vanligaste berusningsmedlet<br />

Flera vetenskapliga studier från USA och Australien<br />

har visat att alkohol är den dominerande substansen<br />

bland personer som utsatts för brott efter drogning.<br />

Sexualbrott efter drogning drabbar inte enbart kvinnor<br />

men brottsförövaren har för det mesta varit män.<br />

Dessa studier har inte kunnat identifiera en enskild<br />

drog som en specifik våldtäktsdrog utan snarare visat<br />

att sexuella övergrepp och andra brott vanligen inträffar<br />

i samband med ruspåverkan oavsett orsak till ruset.<br />

Intaget av droger kan vara självförvållat och avsiktligt<br />

eller oavsiktligt och ofrivilligt eller i kombination.<br />

Drogning & Drogtestning<br />

Frivilligt intag av droger kan dessutom följas av ofrivilligt<br />

intag och ett sexuellt övergrepp. Förekomsten<br />

av illegala droger eller narkotika är vanligt i samband<br />

med sexuella övergrepp.<br />

Förekomst av många olika illegala droger<br />

Många olika droger förekommer i samband med otillbörlig<br />

drogning, bl.a. cannabis, kokain, bensodiazepiner,<br />

amfetamin, metamfetamin, ecstasy, GHB, opiater,<br />

dextropropoxifen (DXP) och barbiturater. I ett flertal<br />

studier har påvisats mer än 20 olika substanser, en del<br />

sällsynta sådana t.ex. ketamin, PCP och skopolamin.<br />

Vanligaste drogen som påvisats har genomgående varit<br />

cannabis. 35 procent av proven var positiva för flera<br />

olika droger samtidigt. Den höga andelen blandförgiftningar<br />

talar för att åtminstone delar av berusningen<br />

skett genom ett avsiktlig och självförvållat intag.<br />

Läkemedel och otillbörlig drogning<br />

Vanligaste läkemedel som ges vid avsiktlig drink spiking<br />

är bensodiazepinpreparat, dvs läkemedel med<br />

sömngivande effekter som vanligen används mot oro<br />

eller vid sömnsvårigheter. Läkemedel kan i samband<br />

med otillbörlig drogning ges på olika sätt men det har<br />

oftast rapporterats som tabletter som löses upp i en<br />

drink.<br />

De flesta läkemedel ger en något sur smak i en drink<br />

men det kan vara svårt att notera en annorlunda smak,<br />

särskilt i sprit. Rohypnol (flunitrazepam) har i media<br />

många gånger pekats ut som en vanlig våldtäktsdrog.<br />

Flunitrazepam under varunamnet Rohypnol är numera<br />

avregistrerat i Sverige. Flunitrazepam förekommer<br />

dock under andra varunamn såsom Flunitrazepam<br />

Merck och Fluscand. Insmugglat flunitrazepam under<br />

varunamnet Rohypnol förekommer fortfarande på den<br />

illegala marknaden i Sverige. Rohypnol har på den legala<br />

svenska marknaden kommit att ersättas av andra bensodiazepinliknande<br />

läkemedel och Stockholms Tingsrätt<br />

har haft åtminstone ett fall av otillbörlig drogning med<br />

Stilnoct. Andra lösningar med sömngivande egenskaper<br />

är också effektivt, t.ex. GHB (gamma-hydroxybutyrat)<br />

och dess derivat GBL och butandiol.<br />

Alkohol med fruktsmak t.ex. bål döljer smaken av<br />

tillblandade läkemedel eller droger, även kaffe eller<br />

filmjölk kan dölja en förändrad sur smak. Droger och<br />

läkemedel kan även ges i mat eller bakas in i kakor eller<br />

andra konditorivaror.<br />

Det är angeläget att det finns fungerande rutiner för<br />

hur dessa ärenden handläggs avseende anmälan och<br />

provtagning inom polisens och sjukvårdens organisationer.<br />

Anmälaren måste bemötas med respekt och<br />

provtagning rekommenderas upp till en vecka efter det<br />

inträffade vid rimlig misstanke om otillbörlig drogning.<br />

Provtagningen måste vara skyndsam och helst utföras<br />

inom ett dygn efter drogningen. <br />

Av utrymmesskäl publiceras här en förkortad version<br />

av artikeln. Den kompletta versionen med tabell över<br />

de vanligaste läkemedlen som kan förekomma vid<br />

drogning finns att läsa på www.snpf.org.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

27


Drogning & Drogtestning<br />

Narkoanalys<br />

– förhör under drogpåverkan<br />

TEXT: JONAS HARTELIUS<br />

Droger kan påverka en persons tillgång till de egna minnesbilderna. Tillförsel av<br />

droger används bl.a. i Indien vid förhör av grova brottslingar. Metoden väcker<br />

viktiga etiska spörsmål.<br />

Författaren Karin Boye skrev i boken Kallocain<br />

(1940) om en drog med samma namn som får<br />

människor att blotta sitt innersta. Den blir därmed ett<br />

viktigt instrument för statens kontroll av människorna.<br />

Kallocain är kanske den mest kända fiktiva drogen<br />

med sådan verkan. I rader av böcker med litterärt<br />

eller faktamässigt innehåll finns beskrivningar av olika<br />

former av ”sanningsserum”, ”sanningsdroger”, ”truth<br />

drugs” etc. Alla har syftet att bryta ner människors<br />

motstånd, exempelvis vid förhör.<br />

En rad narkotika har också använts i detta syfte,<br />

bl.a. kloralhydrat, pentotal och skopolamin. Medlen<br />

kan även tillföras vid försök att betvinga en person,<br />

exempelvis för sexuellt utnyttjande. Deras verkan<br />

beror på att medlen minskar hämningar eller kontrollen<br />

i de högre hjärnfunktionerna (”överjaget”) – kort<br />

sagt minskar censuren. Bland psykiatrer har man ofta<br />

skojat om att ”överjaget är den del av personligheten<br />

som är löslig i sprit”.<br />

Narkoanalys<br />

Tillförandet av droger vid förhör kallas för ”narkoanalys”<br />

eller ”narkolys”. Ordet kommer av grekiskans<br />

”narke” för sömn eller dövande (samma ordstam<br />

som för ”narkotika”) och ”lysis” för ”upplösning”.<br />

Narkoanalys är således en upplösning av högre mentala<br />

funktioner under sömn eller liknande nedsatta<br />

sinnetillstånd. Trötthet och sömnbrist är en av många<br />

metoder som använts för att bryta ner fångars och<br />

misstänktas försvar.<br />

Idén om att använda droger för att bryta igenom<br />

kommer från psykiatrin och psykoanalysen. Redan på<br />

1910-talet upptäckte läkare att barbiturater (pentotal<br />

m.fl.) kunde påverka människors medvetna försvar.<br />

Den förste att använda narkoanalys i rättsliga sammanhang<br />

var en läkare i Texas, dr Rober House, som<br />

använde skopolamin på två interner. Begreppet ”narkoanalys”<br />

myntades 1936 för att beteckna att förhöret<br />

skedde under ett trance-liknande tillstånd. Tanken är<br />

30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

att tillståndet skall lösa upp personens försvar så kraftigt<br />

att han eller hon inte skall kunna ljuga medvetet<br />

och sanningen därför skall komma fram. Ett betydande<br />

mått av suggestion om att metoden är ofelbar och<br />

avslöjar sanningen finns både före och efter sessionen.<br />

Efteråt kan personen tro att han avslöjat mer än vad<br />

som verkligen är fallet.<br />

Emellertid började amerikanska domstolar tidigt att<br />

förkasta bekännelser under narkoanalys som ”otillåten<br />

bevisning” utom i mycket speciella fall. En amerikansk<br />

psykiatridocent avrådde i en vetenskaplig artikel 1954<br />

sina kolleger från att utföra narkoanalys när undersökningen<br />

har till syfte att stödja en brottsutredning. Hans<br />

viktigaste skäl var undersökningarnas otillförlitlighet<br />

och risk för falska bekännelser. Utöver risken med<br />

otillförlitliga svar, finns en påtaglig risk att felaktig<br />

dosering kan vålla förgiftning, medvetslöshet och<br />

dödsfall. Personer som är drogmissbrukare kan också<br />

ha utvecklat s.k. korstolerans mot de använda medlen<br />

(främst natriumpentotal). Effekterna kan därför bli<br />

svåra att förutsäga.<br />

Under senare år har Indien börjat använda narkoanalys<br />

vid utredningar av mord m.m. Metoden är<br />

formellt frivilligt och används endast efter särskilt<br />

tillstånd från domstol. Praktiskt administreras den på<br />

ett sjukhus av en narkosläkare (för att bl.a. kontrollera<br />

patientens tillstånd). Sedan sköter en psykiater och en<br />

psykolog förhöret, som dokumenteras med video- och<br />

ljudupptagning. Under förhöret visas foton och spelas<br />

upp ljud för att få personen att reagera. Strukturerade<br />

frågor används för att komma in på allt känsligare<br />

områden. Den viktigaste frågan sparas till sist under<br />

sessionen.<br />

Trots kritik från bl.a. medborgarrättsorganisatio-<br />

ner har en överdomstol i Mumbai år 2007 godkänt<br />

metoden och accepterat de bekännelser som den kan<br />

framkalla såsom tillåten bevisning.<br />

Efter terroristattackerna den 11 september 2001 har<br />

frågan uppkommit om användande av narkoanalys<br />

för att tvinga fram viktiga underrättelseuppgifter om


framtida angrepp m.m. Erfarenheten har dock visat<br />

att traditionella förhörsmetoder som bygger på att<br />

förhörsledaren bygger upp ett förtroende är vida bättre<br />

för att få fram korrekta uppgifter. I moderna västerländska<br />

handböcker för underrättelseförhör behandlas<br />

också användning av droger sparsamt. Det kan bero på<br />

att temat är känsligt men är mer sannolikt ett resultat<br />

av att narkoanalys inte är en tillförlitlig metod.<br />

Tillståndsbetingad inlärning<br />

Under självförvållat rus i samband med brott, olyckor<br />

osv. förekommer en helt annan mekanism i samband<br />

med att drogtillförsel påverkar minnet. Det som lagras<br />

i minnet under ett rus kan vara svårt eller omöjligt att<br />

få tillgång till i nyktert tillstånd.<br />

Problemen orsakas av s.k. tillståndsbetingad inlärning<br />

(eng. ”state-dependent learning”). Mekanismen<br />

är att inlärning är beroende av psykologiska och situationsbetingade<br />

faktorer. När dessa ändras eller försvinner,<br />

försvåras eller t.o.m. blockeras upphämtandet av<br />

minnesbilderna. Så det som kan vara svårt för ett vittne<br />

att berätta om ett våldsbrott under ett torrt polisförhör<br />

kan flamma upp under ett besök på brottsplatsen när<br />

signalerna på plats blir tydliga.<br />

Tillståndsbetingad inlärning förekommer även som<br />

ett resultat av drogpåverkan. Alkoholmissbrukaren<br />

som får tillbaka minnen och börjar älta gamla problem<br />

under ett förnyat rus är ett känt exempel.<br />

Bensodizepiner är kända för att blockera anläggandet<br />

av nya minnesbilder.<br />

Drogning & Drogtestning<br />

Författarinnan Karin Boye (1900 – 1941) skrev en rad dikter,<br />

essäer och romaner. Ett av hennes mest kända verk är<br />

den pessimistiska framtidsskildringen Kallocain (1940). Den<br />

inspirerades av hennes resor i Sovjetunionen och Tyskland,<br />

där hon såg samtidens totalitära tendenser.<br />

Kallocain skildrar ett samhälle där alla medborgare efter<br />

sju års ålder tillhör staten. Den har sitt namn av serumet<br />

kallocain, uppfunnet av kemisten Leo Kall. Kallocain har<br />

förmågan att få människor att blotta sina innersta tankar och<br />

känslor. Eftersom sinnelagets brottslighet är kriminaliserat,<br />

är det möjligt att döma i stort sett alla. Kontrollen över människor<br />

är total.<br />

Kallocain har sedan blivit en symbol för totalitärt utnyttjande<br />

av sanningsserum och liknande medel. Boken har översatts<br />

till fler än tio språk och utkommit i stora upplagor.<br />

Boye avled av en överdos sömnmedel, vilket troligtvis var<br />

ett självmord.<br />

Tillståndbetingad inlärning kan vara en neuropsykologisk<br />

förklaring till att en missbrukare säger att<br />

han inte minns vad som hänt under en rusperiod.<br />

Minnesproblemen behöver således inte vara dikterade<br />

enbart av bekvämlighet.<br />

Rättsliga hinder<br />

Observationer av detta slag har föranlett en del psykologer<br />

att påpeka att det kunde vara ändamålsenligt<br />

att höra personer efter tillförsel av den drog som de<br />

varit påverkade av vid den aktuella händelsen. Ur psykologisk<br />

och farmakologisk synvinkel kan detta verka<br />

motiverat för att komma åt minnesmaterial som annars<br />

är dolt.<br />

Dylika metoder är dock inte tillåtna i västerländsk<br />

rätt. Regeringsformen (RF 2:5) förbjuder ”medicinsk<br />

påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden”.<br />

Detta omfattar bl.a. tillförande av droger i<br />

samband med förhör. Liknande bestämmelser finns i<br />

Europarådets konvention om mänskliga rättigheter.<br />

Polisiär observation<br />

En observation bör slutligen göras för polisiära sammanhang.<br />

En person som hörs under självframkallad<br />

drogpåverkan, t.ex. under ett ecstasyrus, har försatt<br />

sig själv i ett slags narkoanalys. Han eller hon kan<br />

ha svårt att svara rationellt och sammanhängande på<br />

frågor. Likaså kan personen ha svårigheter att senare<br />

minnas vad han eller hon har sagt under förhör. Om<br />

sedan personen inför domstol bestrider vad som står<br />

i förhörsprotokollet kan det utså tvivel om personens<br />

trovärdighet.<br />

Detta talar för att missbrukare inte bör höras<br />

om brottsansvar m.m. när de alltjämt är påverkade.<br />

Undantag kan vara påkallade vid fara i dröjsmål, t.ex.<br />

då det behövs för att få fram vilken drog en svårt förgiftad<br />

person i den nära omgivningen kan ha intagit<br />

eller för att undanröja överhängande hot eller liknande.<br />

<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

31


Drogning & Drogtestning<br />

Urinprov<br />

– ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning<br />

TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER<br />

FOTO: LENNART KARLSSON<br />

Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att<br />

motivera missbrukare till vård.<br />

Ett mycket effektivt verktyg i narkotikabekämpningen<br />

är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades<br />

bruket av narkotika. Senare kom även<br />

en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med<br />

tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten<br />

till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga<br />

skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka<br />

och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt.<br />

Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts<br />

diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder.<br />

Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg<br />

som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar.<br />

Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera<br />

narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker<br />

missbrukare från att söka vård.<br />

Urinprov kan motivera till vård<br />

Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna<br />

dag på Plattan. Här finns det gott om ”urinprovskandidater”.<br />

Sektionens huvuduppdrag är att spana<br />

på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag<br />

är att förmå etablerade missbrukare att söka vård.<br />

De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga<br />

LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan<br />

missbruksvården och polisen och omfattar hela<br />

Stockholms län.<br />

Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat<br />

en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse.<br />

I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov<br />

bryta isen och skapa en nödvändig dialog och<br />

uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna<br />

säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från<br />

vård bli det som motiverar till vård.<br />

Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper<br />

i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika<br />

anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är<br />

påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt:<br />

”Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare!”<br />

Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar<br />

han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp<br />

med anabola steroider. En förklaring som med tanke<br />

på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för<br />

att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning.<br />

34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Provtagningsproceduren<br />

Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet<br />

som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att<br />

provtagning får genomföras. – ”Kan du kissa? Om inte<br />

får du dricka ett par glas vatten!” Poliserna erbjuder<br />

mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar<br />

sig till ett par muggar.<br />

Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel.<br />

Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs.<br />

Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande<br />

glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter.<br />

Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken.<br />

Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av<br />

samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar<br />

på händerna.<br />

Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras<br />

strax innan provet genomförs för att undvika att<br />

han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte<br />

har svårt att slappna av kan han få urinera till<br />

ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han<br />

även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande<br />

vatten.<br />

Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet<br />

lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet<br />

tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget<br />

inte bara är avsett för anabola steroider.<br />

Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra<br />

överlåtelser.


Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys.<br />

Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen<br />

förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men<br />

innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen<br />

som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen<br />

för att undvika kontaminering.<br />

Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av<br />

Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer<br />

svaret. Testet markerar genom enkelstreck förekomsten<br />

av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i<br />

Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet<br />

markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin<br />

och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum<br />

erkänner mannen att han använt även dessa preparat.<br />

Han är dock lite frågande till om det ”tjack” han tagit<br />

var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen<br />

kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå.<br />

Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy)<br />

eftersom preparaten är närbesläktade.<br />

Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används<br />

för att kontrollera missbrukarens berättelse.<br />

Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen.<br />

Här är provtagaren särskilt noggrann när det<br />

kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i<br />

samband med detta leder med automatik till att proverna<br />

aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna<br />

besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt<br />

alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det<br />

vanligaste att välja.<br />

Proverna analyseras<br />

enligt polisens önskemål<br />

Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta<br />

emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet<br />

och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har<br />

man valt alternativ två så görs en djupare analys av en<br />

av de substanser man har fått träff på. Har man fått<br />

flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar<br />

med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy,<br />

amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner.<br />

Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans<br />

ska omfattas av RMV:s screening och analys måste<br />

detta begäras i särskild ordning genom att man lägger<br />

till det på blanketten.<br />

Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks<br />

samtliga substanser som är positiva vid screening.<br />

Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat<br />

i synnerhet när det kommer till ungdomar som<br />

aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de<br />

fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen<br />

också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik<br />

ser ut.<br />

Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar<br />

att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare<br />

hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom<br />

han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att<br />

han håller sitt löfte. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

35


Drogning & Drogtestning<br />

Drogtestning bland brottsbekämpare<br />

- hur ligger det till egentligen?<br />

TEXT: JESSICA VIKBERG<br />

Varken Polisen, Tullverket eller Kustbevakningen har en policy att utföra slumpmässiga<br />

drogtester på sin personal. Polisen drogtestar inte ens i samband med<br />

intagning till Polishögskolan. Borde inte brottsbekämpare föregå med gott exempel?<br />

Otroligt och onödigt?<br />

Påtända poliser, abstinenta tullare. Låter overkligt, förfärligt,<br />

och överdrivet. Förekommer förhoppningsvis<br />

inte och är därför onödigt.<br />

Men tänk om? Man behöver inte fundera länge utan<br />

att komma på vilka förödande konsekvenser det skulle<br />

kunna orsaka.<br />

Enstaka fall inom brottbekämpande myndigheter<br />

har i och för sig förekommit. Då har det gått ganska<br />

långt innan upptäckt. Personerna har fått rehab, förflyttning<br />

eller avsked.<br />

Hade ett slumpvis drogtest tidigare kunnat avslöja<br />

det som till slut ändå uppdagats?<br />

Hur ser det ut idag?<br />

Tullverket drogtestar,<br />

sedan 2006, innan beslut<br />

om nyanställning fattas.<br />

Vid misstanke kan man<br />

drogtesta personal. Inga<br />

slumpvisa tester utförs.<br />

Sedan den 1 juli 2008<br />

drogtestas blivande<br />

kustbevakare. Slumpvisa<br />

drogtester görs inte.<br />

Man drogtestar på förekommen<br />

anledning.<br />

Polismyndigheten drogtestar inte vid nyanställning.<br />

Endast vid misstanke om drogmissbruk förekommer<br />

drogtest inom polisen. De inom polisen som blir föremål<br />

för drogtest i dag är polisflygets piloter. Det är<br />

allmänna tester som genomförs vilka är kopplade till<br />

upprätthållandet av flygcertifikatet, dvs. årlig läkarundersökning<br />

(2 gånger om året för äldre piloter).<br />

Stefan Sterner arbetar som strateg med utbildningsfrågor<br />

Rikspolisstyrelsens HR-avdelning (Human<br />

Resurces har det nationella ansvaret för polisens grund-<br />

fort och vidareutbildningar). Han berättar att frågan<br />

om drogtestning inom polisen har tagits upp från och<br />

38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

”<br />

Frågan om drogtestning har tagits upp<br />

från och till, särskilt då det gäller rekrytering<br />

till polisutbildningen<br />

till, särskilt då det gäller rekrytering till polisutbildning.<br />

– Hur dessa frågor angående utbildning och tester<br />

ska beaktas i framtiden är självklart något som vi<br />

som arbetar med strategiska utbildningsfrågor tittar<br />

på. Polisen har dock en uttalad alkohol- och drogpolicy.<br />

I denna har tydligt angivits att polisen inte<br />

accepterar att medarbetares användning av alkohol<br />

eller andra droger påverkar arbetsinsatserna eller förhållandena<br />

i övrigt på arbetsplatsen. Polisen accepterar<br />

självklart inte heller någon form av icke medicinsk<br />

användning av läkemedel, narkotikaklassade preparat<br />

eller olagliga dopingmedel. Så det finns i vilket fall som<br />

helst en grund att utgå ifrån.<br />

På RPS hade man nyligen ett möte med arbetsrättsjurister<br />

från Alna, representanter från försvarsmakten<br />

samt fackförbundet.<br />

Man diskuterade möjlig<br />

utveckling inom poli-<br />

sen men har i nuläget<br />

inte beslutat om någon<br />

förändring beträffande<br />

drogtester.<br />

Varför?<br />

Enligt arbetsrättsjurist<br />

Kerstin Ehlin på Tullverket finns det ett förbud i grundlagen,<br />

LOA (Lagen om offentlig anställning) att utföra<br />

drogtester under pågående anställning. Enbart om det<br />

pågår rehabilitering av arbetstagare kan det finnas möjlighet<br />

att slumpmässigt testa en anställd.<br />

Om du arbetar i det privata näringslivet kan du<br />

bli skyldig att genomgå slumpmässigt drogtest. Här<br />

styr Arbetsmiljölagen (AML). AML ger arbetsgivaren<br />

långtgående ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg<br />

och säker. I lagens kapitel 3 står det att arbetsgivaren<br />

skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga<br />

ohälsa och olycksfall.<br />

Ulric Hermansson är forskare på Karolinska<br />

Institutet. Han ställer sig tveksam till att LOA går


före AML. – Idag vet ingen exakt vad som gäller för<br />

offentlig sektor eftersom det inte är rättsligt prövat,<br />

påpekar han.<br />

Oenigheten är stor inom området. Huvudskälet<br />

till drogtester i arbetslivet är att skydda just tredje<br />

man. – Att veta att man när som helst kan råka ut för<br />

drogtest har dessutom en förebyggande effekt, tror<br />

Hermansson.<br />

Hur gjorde Försvarsmakten?<br />

När försvaret under en period drogtestade sin personal,<br />

även slumpmässigt, kringgick man problemen genom<br />

att träffa ett kollektivavtal med de fackliga organisationerna.<br />

Avtalet medgav att ”arbetsgivaren genomför<br />

slumpmässiga periodiska hälsoundersökningar vari<br />

ingår kontroll av utandningsluft och urinprov för<br />

analys av bl. a. av cannabis, amfetamin, opiater och<br />

kokain.”<br />

Kontrollerna genomförs för att upptäcka alkoholpåverkan<br />

och förekomst av icke medicinsk användning<br />

av narkotika, i syfte att värna om en säker arbetsmiljö<br />

genom att förebygga drogrelaterade olyckor och tillbud.<br />

Syftet är även att skydda tredje man vilket även<br />

anges i avtalet mellan arbetsgivaren och de fackliga<br />

organisationerna.<br />

Integritetskränkande?<br />

Ett argument mot drogtestning är att det kan upplevas<br />

som integritetskränkande.<br />

På frågor om anställda inom försvaret upplevde det<br />

som besvärande att genomföra utandningstest (alkohol)<br />

respektive narkotikatest (urin) så fanns en stor<br />

samstämmighet. 92 procent svarade att de var positiva<br />

till såväl alkohol- som narkotikatest.<br />

Kunskapsspridning om kvalitetssäkring tros vara<br />

viktiga orsaker till den positiva inställningen genom<br />

anlitandet av ackrediterat laboratorium och information<br />

om att testerna hanteras på ett säkert och konfidentiellt<br />

sätt. Även bemötandet från sköterskorna som<br />

gör testerna tros ha stor betydelse för den anställdes<br />

inställning till testerna.<br />

Förebygga, underlätta och skydda?<br />

Är du lastbilschaufför, militär eller anställd på ett kärnkraftverk<br />

kan du när som helst råka ut för ett drogtest.<br />

Är du tullare, kustbevakare eller polis kommer du inte<br />

att bli slumpvis testad.<br />

Påtända poliser, abstinenta tullare. Orealistiskt?<br />

Kanske en helt onödig fråga att diskutera?<br />

Har man valt ett yrke som tullare eller polis har man<br />

väl redan valt väg?<br />

Stefan Sterner tror att det kan ligga till så att många<br />

tar för givet att väljer man denna typ av yrke så har<br />

man redan en inställning mot droger. – ”Allmänhets<br />

tilltro till verksamheten skulle dock stärkas om man<br />

införde drogtest inom polisen. Staten borde föregå med<br />

gott exempel eftersom lagen mot droganvändning finns<br />

och att droganvändning är kopplad till grov brottslighet”,<br />

säger han. <br />

Drogning & Drogtestning<br />

Landskrona drogtestar<br />

högstadieelever<br />

Den 2 april 2008 beslutade Landskrona kommun<br />

att under höstterminen genomföra frivilliga,<br />

slumpvisa drogtester av elever i årskurs 8<br />

och 9 vid en högstadieskola, Sandåkraskolan.<br />

Testerna syftar till att förebygga droganvändning<br />

bland ungdomarna och risken för<br />

upptäckt är en stark anledning till att tacka nej<br />

till droger.<br />

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,<br />

CAN, visade i sin senaste undersökning<br />

att andelen elever som använt narkotika<br />

i Landskrona kommun var större än i Skåne i<br />

övrigt.<br />

Drogtesterna på Sandåkraskolan ska vara<br />

frivilliga, t.o.m. dubbelt frivilliga. Först får både<br />

elever och föräldrar tillsammans möjlighet att<br />

skriftligen samtycka till drogtestning. Sedan har<br />

eleven ändå möjlighet att tacka nej vid själva<br />

provtillfället. Provtagning genomförs av skolsköterskorna<br />

och någon integritetskränkande<br />

övervakning ska inte ske i samband med att<br />

proven lämnas.<br />

Om elev, som tidigare samtyckt till provtagning,<br />

säger nej eller uteblir i samband med<br />

att prov ska lämnas så kommer sköterskan att<br />

meddela föräldrarna. Inga andra åtgärder kommer<br />

att vidtas.<br />

I oktober 2008 riktade Skolinspektionen<br />

kritik mot Landskrona kommuns slumpvisa<br />

drogtester. Skolinspektionen talar om integritetskränkning<br />

eftersom eleverna, trots all frivillighet,<br />

ändå måste känna press på sig att ställa<br />

upp. Man menar att det inte ingår i skolans uppdrag<br />

att använda drogtester i det förebyggande<br />

arbetet. Skolinspektionen anser å andra sidan att<br />

det är viktigt att man arbetar förebyggande mot<br />

droger i skolan och att det då bör ske genom<br />

att informera elever och föräldrar om drogers<br />

farlighet.<br />

Studier har visat att information i skolan om<br />

att inte använda droger inte har någon effekt. En<br />

bra skola med preventionspolicy är mer effektivt.<br />

Drogtester i skolan har avskräckande effekt<br />

och dessutom blir eleverna bättre förberedda<br />

för arbetslivet där slumpvisa drogtester blir allt<br />

vanligare.<br />

I Landskrona kommun tycker man att unga<br />

människors hälsa och framtid är viktigt att<br />

värna om, och trots kritiken tänker man fortsätta<br />

sina försök med slumpvisa, frivilliga drogtester<br />

hela höstterminen. Kommunen kommer<br />

att utvärdera verksamheten med drogtester vid<br />

årsskiftet.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

GH<br />

39


Drogning & Drogtestning<br />

Självmordsbombare kan vara drogade<br />

TEXT: JAN OLSSON, GEANINA TURCANU OCH JONAS HARTELIUS<br />

Ett lössprängt huvud på en brottsplats tyder på att en självmordsbombare med<br />

bombväst slagit till. Självmordsbombare kan förmås att utföra sina attentat genom<br />

många metoder, bl.a. drogning.<br />

När en bomb exploderat i en folkmassa eller på en<br />

offentlig plats och polis och ambulans tagit omhand<br />

om skadade och döda uppkommer frågan om hur<br />

bomben fördes till platsen, hur den utlöstes osv. Svaren<br />

på frågorna är viktiga för utredningen av förloppet,<br />

bl.a. för att spåra de grupper som kan misstänkas ligga<br />

bakom.<br />

Bombvästar<br />

Ofta bär förövaren bomben på kroppen. Särskilda bombvästar<br />

kan bäras under kläderna. Utlösningsmekanismen<br />

är en säkrad elektrisk sprängkapsel. När den osäkrats<br />

utlöses sprängladdningen av en strömbrytare som<br />

gömts någonstans på kroppen.<br />

En bombväst kan vara välsydd och måttanpassad<br />

till individen. Vanligtvis har den sprängmedel runt hela<br />

bröstkorgen och buken. Totalt kan den ha mellan fem<br />

och tjugo kilogram sprängmedel. Verkan kan förstärkas<br />

om den förses med ett yttre lager av stålkulor (2<br />

– 7 mm), som skjuts iväg. På Sri Lanka används ibland<br />

även aluminiumkulor, eftersom dessa är svårare att<br />

finna på röntgenbilder av skadade personer. Vid detonationen<br />

bildas en kraftig gasutveckling runt bålen<br />

och trycker iväg huvudet. Eftersom detta är närmast<br />

klotformigt kan det ofta påträffas anmärkningsvärt lite<br />

skadat. Tryckvågen kan kasta iväg huvudet 15 eller 20<br />

meter från detonationsplatsen. Ett lössprängt huvud<br />

som påträffas en bit bort är därför ett viktigt spår efter<br />

en självmordsbombare som burit bombväst. Resten<br />

av kroppen kan bli illa tilltygad, mest bara slamsor.<br />

Tillvaratagande av huvudet är viktigt för att identifiera<br />

gärningsmannen. Genom omsorgsfull kriminalteknisk<br />

undersökning kan man ofta rekonstruera bombens<br />

konstruktion för att sedan jämföra och koppla ihop<br />

olika sprängdåd.<br />

Kroppsburna bomber kan också anpassas efter<br />

behovet. Nyligen dödades en handsekreterare till en<br />

lankesisk minister. En kvinna hade begärt företräde för<br />

ministern men fick bara träffa sekreteraren. Kvinnan<br />

bar en speciellt formad behå med bomber som hade<br />

riktad sprängverkan framåt. När hon utöste bomben<br />

dödades både sekreteraren och hon själv.<br />

Tvång men även drogning<br />

Självmordsbombare måste ha mycket stark motivation<br />

för sitt dåd, eftersom de vet att de kommer att dö vid<br />

en framgångsrik attack.<br />

Många har religiösa motiv: att få dö som martyrer<br />

42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

När de första insatserna är över för att rädda människoliv<br />

och släcka bränder efter en självmordsbombning, börjar den<br />

krävande brottsplatsundersökningen.Då söker man svar på<br />

frågor som gärningsmannens eller -männens motiv och tillvägagångssätt.<br />

i kampen mot otrogna ger förtur till paradiset. Många<br />

är utsatta för starkt psykologiskt tryck, en del även för<br />

hot mot familjer och närstående. Motiven kan vara<br />

svåra att blottlägga, eftersom förhör blir omöjliga i<br />

efterhand. Då får man vanligen lita till uppgifter från<br />

andra, rekonstruera kontakter osv. I enstaka fall har<br />

man kunnat förhöra personer som backat ur i sista<br />

stund eller har ertappats före detonationen vid kontroller<br />

eftersom de uppträtt misstänkt.<br />

Självmordsbombare har drogats, dvs. med hjälp av<br />

narkotika eller liknande medel försatts i ett tillstånd av<br />

nedsatt egen vilja. En ung kvinna, som i augusti 2008<br />

greps i Bagdad, uppgav att hon hade blivit drogad med<br />

ett illasmakande ämne i apelsinjuice. Troligen hade<br />

hon fått något lugnande medel. Man kan tänka sig en<br />

bensodiazepin.<br />

Den verkliga frekvensen drogning bland självmordsbombare<br />

är inte kartlagd. Här finns problem att få<br />

ihop tillräckligt med biologiskt material för provtagning.<br />

Men den viktigaste orsaken är sannolikt att<br />

brottsutredare inte brytt sig om att utreda den frågan i<br />

de enskilda fallen. Polisen på Sri Lanka har därför på<br />

senare tid, efter förslag av svensk expertis, initierat ett<br />

projekt för att spåra droger i kroppsresterna av självmordbombare.<br />

<br />

Jan Olsson är f.d. kriminalkommissarie och har varit<br />

chef för Rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp.<br />

Han har under senare år lett utbildning av<br />

kriminaltekniker på Sri Lanka. Geanina Turcanu<br />

har varit praktikant vid East West Institutes kontor<br />

i Bryssel och är masterstudent vid Centraleuropeiska<br />

universitetet i Budapest. Jonas Hartelius är vetenskaplig<br />

rådgivare till <strong>Svenska</strong> Carnegie Institutet.


Flygolyckan som startade<br />

USA-försvarets drogtestprogram<br />

TEXT: JONAS HARTELIUS<br />

Amerikanska flottans hangarfartyg är en viktig del av USA:s försvars- och säkerhetspolitik.<br />

Som kärna i en flottgrupp kan ett hangarfartyg markera amerikansk<br />

militär närvaro i vilken del av världen som helst.<br />

Säkerhetsfrågorna har högsta prioritet, eftersom<br />

flygtjänsten är krävande och beväpningen omfattande<br />

(däremot talar man officiellt aldrig om vilka<br />

fartyg som är kärnvapenbärande).<br />

Den 26 maj 1981 drabbades hangarfartyget U.S.S.<br />

Nimitz av en svår flygolycka, när ett flygplan kraschlandade<br />

på flygdäcket. Sammanlagt dog 14 personer,<br />

och 45 skadades. Vid rättsmedicinska analyser påvisades<br />

spår av cannabis hos flera av de döda bland<br />

däckpersonalen. Efter utredning ansågs dessa vara<br />

ansvariga för olyckan.<br />

Olyckan ledde till rader av utredningar, kongressförhör<br />

och direktiv. President Ronald Reagan gav order<br />

om ett samlat program mot allt narkotikamissbruk i<br />

försvarsgrenarna.<br />

Flottans målsättning blev ”Zero tolerance” (”nolltolerans”)<br />

med mottot ”inte på min vakt, inte på mitt<br />

skepp, inte i min flotta” för att understryka att ansvaret<br />

låg på alla nivåer, från den enskilde besättningsmannen<br />

till högste befälhavaren. Likartade program infördes i<br />

amerikanska armén och amerikanska flygvapnet.<br />

Drogtester och behandling<br />

Programmen fick två huvudkomponenter:<br />

allmän drogtestning och obligatorisk<br />

behandling. Varje enhet i flottan skall<br />

slumpmässigt testa tio procent av personalen<br />

per månad och hela personalen en<br />

gång per år. Vid positiva drogtester fick<br />

personal av lägre grad och underofficerare<br />

möjligheter till behandling som alternativ<br />

till avsked. I behandlingspaketet<br />

ingick fortlöpande kontroll av drogfrihet<br />

genom urintester. Däremot avskedades<br />

drogpositiva officerare direkt, eftersom<br />

de ansågs ha högre krav på sig.<br />

En flygolycka 1981 på det amerikanska hangarfartyget<br />

U.S.S. Nimitz blev inledningen till<br />

ett omfattande program för drogtestning av<br />

all personal. Foto: U.S. Navy.<br />

Drogning & Drogtestning<br />

Särskilt omstridda blev testerna, i allt från den<br />

rättsliga grunden för allmän testning till den tekniska<br />

säkerheten i massundersökningar och nettoresultatet.<br />

Framgångarna blev dock markanta. Första året med<br />

urinanalyser (1982) var frekvensen positiva prover<br />

7,21 procent. År 2003 hade denna andel minskat till<br />

0,47. Målet är alltjämt att komma mer till 0,0 procent.<br />

Under senare år har man breddat testpaletten till att<br />

omfatta även nya medel som ecstasy (MDMA) och<br />

metamfetamin.<br />

De amerikanska militära programmen visade att det<br />

gick att genomföra storskalig drogtestning. För hantering<br />

av så många prover fordras särskilda rutiner för<br />

att bevara säkerheten i alla led. Därav kommer det sig<br />

att systemet använder två prov, ett A-prov som testas<br />

med en enklare metod, och ett B-prov som verifieras<br />

med en mer förfinad metod. Samma tvåstegsmodell<br />

används av svensk polis vid misstanke om olovligt<br />

bruk av narkotika. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

43


Hundar i statlig tjänst<br />

TEXT: CHRISTER HOFSTRÖM, KRIMINALVÅRDEN, HUNDFÖRAREVAKTHAVANDE BEFÄL VO NORRTÄLJE<br />

REDIGERING: HEIDI JOENSUU<br />

Christers Christer Hofström har besökt några myndigheter i Washington som har<br />

hundar som hjälpmedel i sitt arbete och redogör här för några av sina erfarenheter.<br />

Hans resa sponsrades av <strong>SNPF</strong>, amerikanska ambassaden i Sverige samt Meridian<br />

International Center i USA.<br />

Department of Homeland Security (DHS)<br />

Inställningen till hundarna och hur man sköter om<br />

dom varierar mellan olika myndigheter, men frågan<br />

är om man kan ha det bättre än hundarna hos DHS.<br />

Verksamheten i Virginia hade stora fina anläggningar,<br />

fina bilar och bara den bästa utrustningen. Chefen för<br />

verksamheten, Mr Lee T Titus motiverar detta enligt<br />

följande: ”Dessa ekipage sparar mycket pengar åt staten”.<br />

Bl.a. ersätts hundförarna för alla omkostnader<br />

när hundarna går i pension och om hunden avlider så<br />

ombesörjs kremering av hunden samt en mycket fin<br />

urna. Självklart fanns en s.k. Memorialwall – en vägg<br />

med bild på alla avlidna hundar.<br />

DHS hade just startat ett nytt program för hundar<br />

där man utbildade valutahundar – s.k. Currency Dogs.<br />

Dessa hundar tränades på att markera på summor över<br />

10 000 US Dollar. Man tränade på destruerad valuta.<br />

Pengarna hade strimlats och förvarades i tygpåsar som<br />

hundarna letade efter. Exakt hur träningen gick till var<br />

dock hemlig.<br />

Metropolitan Washington<br />

Airports Authority.<br />

Hos hundenheten på polisen på Dulles Airport visade<br />

sig övningsarbetet gå lite annorlunda till. Man använde<br />

inte kontaminerade tygtussar, utan narkotika på upp<br />

till 30 gram per övning! Jag fick se ett par sök med en<br />

av deras hundar. Söket var ett bilsök och det skilde sig<br />

markant från hur vi arbetar i Sverige. Föraren sprang<br />

runt bilen, detta för att få upp motivationen hos hunden.<br />

Det verkade som om hunden inte riktigt sökte.<br />

Hundarna var inkörda på sex olika preparat: marijuana,<br />

cannabisolja, heroin, kokain, metamfetamin<br />

samt MDMA. Man arbetade även med ”Combo”.<br />

Combo är substanser som luktar exakt som den aktuella<br />

narkotikan dock utan några verksamma alkaloider.<br />

Med andra ord helt ofarligt för hundarna. Vidare blev<br />

jag lite förvånad över hur man hanterade narkotikan.<br />

Medan vi är noga med att inte kontaminera övnings-<br />

46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

narkotikan med vår egen lukt så hanterade förarna<br />

övningsnarkotikan utan tänger och handskar. En polis<br />

hade till och med en tygpåse med 30 gram marijuana<br />

i sin framficka.<br />

Prince George´s County Correctional<br />

Facilities K-9 Unit<br />

När jag pratade med hundförarna om olika införselvägar<br />

för narkotika till fängelserna var det intressant att<br />

se hur lika våra problem var. Våra laptops kom upp<br />

och vi började jämföra beslag samt modus. När jag<br />

visade ett videoklipp från en visitation blev reaktionen<br />

skarp: ”Do they have TV in the cell?” Ok! Shame<br />

time!<br />

När jag fick en demonstration av hundarnas skyddsarbete<br />

blev jag mycket imponerad. Officer Boswells<br />

hund Benny - ”The Beast” - var en extremt hård och<br />

tuff hund. När han kom ut från bilen höll hunden full<br />

koll på omgivningen och det var imponerande att se att<br />

En av valparna från U.S. Customs and Border Protection och<br />

deras egen uppfödning


Hunden vägrar att släppa figuranten (jag) och jag blev förvånad<br />

över hundarnas extrema hårdhet. Hundförarna förklarade<br />

att de kan stoppa ett upplopp med en av deras hundar.<br />

vi som hade mörk uniform var lite mindre prioriterade,<br />

medan officer Orr som hade en vit skjorta på sig blev<br />

bytet!<br />

Officer Faulkner hade en väldigt bestämd skyddshund<br />

som även var intränad på narkotika. När han<br />

frågade om jag ville vara figurant tog jag på mig armen<br />

med en viss oro. Pang! Jag blev förvånad över kraften<br />

och viljan som hunden hade. Jag fick kämpa hårt och<br />

väl och när övningen var över så vägrade hunden<br />

släppa bytet. För att få hunden att släppa var föraren<br />

tvungen att lyfta hunden i kopplet och mer eller mindre<br />

kväva hunden. Detta var de tuffaste och hårdaste hundar<br />

jag mött, men så var deras jobb också att stoppa<br />

upplopp och våld. När jag berättade att vi inte hade<br />

några skyddshundar inom fängelsevärlden, såg de<br />

mycket frågande ut.<br />

Bombhunden Caroline som snart skulle till Irak<br />

U.S. Customs and Border Protection och deras Hundtransporter,<br />

självklart med AC.<br />

U.S Customs and Border Protecion<br />

Övningsområdet för tull- och gränsskyddet i<br />

Washington ligger i Fort Royal. Där ansvarar man<br />

även för all övningsnarkotika för hela USA. Säkerheten<br />

är rigorös och man hade till och med två beväpnade<br />

vakter som övervakade området. Jag fick en visning i<br />

deras narkotikalager. Man tillverkade och odlade narkotika<br />

på området endast för övningsändamål! Mest<br />

imponerad blev jag av deras bunker med cannabis. I<br />

rummet förvarades över ett ton marijuana och det var<br />

en kraftig doftbild som hade fått vilken narkotikahund<br />

som helst att slå en frivolt. Jag fick fotografera och<br />

videofilma lagret med löfte att jag inte lade ut detta på<br />

Internet.<br />

ATF (Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms<br />

& Explosives) K-9 Trainingcenter<br />

ATF använder hundar till sprängmedelsök, sök efter<br />

handeldvapen samt brandhundar som söker efter rester<br />

efter brandfarligt material vid mordbränder. Man<br />

arbetar endast med labradorer och en av anledningarna<br />

är att man använder sig av matbelöning. ATF utbildar<br />

även hundar till utlandet och man har till dags dato<br />

levererat 455 hundar runt om i världen.<br />

Det visade sig att lydnad inte var högt prioriterad<br />

för dessa hundar. Man menade att hunden inte skulle<br />

vara så fixerad på sin förare. Detta skiljer sig stort från<br />

Sverige. Föraren arbetade med en distans upp till 350<br />

meter från hunden och alla kommandon sköttes med<br />

visselpipa, hög röst samt handtecken.<br />

DEA Mass Interdition Group<br />

Slutligen en liten solskenshistoria från DEA Mass<br />

Interdition Group. Jag fick nöjet att träffa officer<br />

Stephen D. Mr Smith och hans narkotikahund Max.<br />

Max var en gul Labrador som var – trodde man - sju<br />

år. Det roliga i historien var att Officer Smith deltog<br />

i en razzia för några år sedan där man fann en<br />

liten gul labradorhane som tillhörde en missbrukande<br />

kvinna. Officer Smith fick hunden av missbrukaren och<br />

tränade upp den till narkotikahund – en hund som nu<br />

arbetar i statens tjänst. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

47


Resan till Ibiza<br />

och mötet med det liberala Europa<br />

TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN,<br />

POLISMYNDIGHETEN STOCKHOLM, KROGSEKTIONEN<br />

När Johanna Gripenberg från STAD (STockholm förebygger Alkohol &<br />

Drogproblem) blev inbjuden till konferensen Club Health 2008 för att presentera<br />

sin forskning om alkohol och narkotikaanvändandet i Stockholm, hörde hon av<br />

sig till oss på Krogsektionen eftersom vi haft nära samarbete med Johanna i projektet<br />

Krogar Mot Knark. Det blev bestämt att jag skulle följa med och jag blev<br />

även ombedd av de ansvariga för konferensen att hålla en föreläsning. Detta var<br />

den femte internationella Club Health-konferensen som i år hölls på Ibiza.<br />

Jag sökte ekonomiskt stöd från <strong>SNPF</strong> som betalade<br />

flyg och boendet, vilket möjliggjorde min resa. Polismyndigheten<br />

godkände att betala resten.<br />

Föreläste om Krogar Mot Knark<br />

Jag funderade på vad min presentation skulle innehålla<br />

och kom fram till att jag ville åskådliggöra vårt arbete<br />

mot narkotika. Varför vi jobbar preventivt och resultaten<br />

av vårt arbete. Vi har kommit långt i vårt arbete<br />

tillsammans med krogarna och det är vi ganska unika<br />

med. Detta ville jag förmedla.<br />

Min chef har gjort liknande tjänsteresor tidigare och<br />

gjorde mig beredd på att deltagarna kunde vara något<br />

liberala. Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat ana<br />

att de skulle vara så liberala som det visade sig.<br />

Då jag läste programmet för konferensen blev jag<br />

mäkta imponerad av alla de höga titlar som talarna<br />

hade. Jag kände mig något underlägsen av alla professorer<br />

och läkare som skulle hålla föredrag. Konferensen<br />

höll på i tre dagar och jag talade dag två. Redan dag ett<br />

hade jag fått klart för mig att vi i Sverige är unika i vårt<br />

arbete mot narkotika. Inte bara i vårt jobb inom polisen<br />

utan allt från vår narkotikapolitik till aktörer inom<br />

den privata sektorn. Av 50 talare var jag och Johanna<br />

Gripenberg de enda som pratade om arbetet ”mot”<br />

narkotika. Ordet preventivt arbete existerar inte i andra<br />

länder. Istället pratade alla andra om ”harm reduction”,<br />

dvs. att minska negativa effekter och skador.<br />

Känsla av utanförskap<br />

I exempelvis Zürich har man nu börjat åka runt till<br />

krogarna med ett mobilt laboratorium. Detta i syfte<br />

att testa narkotiska substanser så gästerna vet vad de<br />

stoppar i sig.<br />

I Holland pekar de senaste undersökningarna på att<br />

50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

ett lagom användande av ecstasy inte är skadligt. Detta<br />

är samma land som nu infört rökförbud på krogarna<br />

efter påtryckningar från EU. Det är fortfarande helt<br />

ok att röka cannabis på krogarna så länge det inte är<br />

utblandat med tobak.<br />

Förstå mig rätt, det var en seriöst ordnad konferens,<br />

det är bara så att man ser på problemet på ett annat<br />

sätt och att ett problem för oss här i Sverige inte nödvändigtvis<br />

ses som ett problem i ett annat land.<br />

För dom andra deltagarna framstod vi ifrån Sverige<br />

som om vi kom från en annan värld. Speciellt efter att<br />

jag framfört min presentation om nolltolerans där jag<br />

aldrig nämnde ordet harm reduction.<br />

Efter presentationen kände jag hur de andra deltagarna<br />

gick omvägar runt oss. Känslan av utanförskap<br />

var påtaglig.<br />

En deltagare kom fram och sa att det var bra att vi<br />

från Sverige var med så de andra hade något att skratta<br />

I studiesyfte besökte jag flera kända nattklubbar under min<br />

vistelse på Ibiza. Denna skylt satt i samtliga barer på en av<br />

världens största nattklubbar. Klubben hade kapacitet för 12<br />

000 personer. Den är också känd för sina droganvändande<br />

gäster. Foto: Christoffer Bohman.


åt och syftade på våran narkotikapolitik. Då jag sa<br />

att enligt undersökningar så är 95 procent av Sveriges<br />

befolkning positiv till vår lagstiftning och mot narkotika,<br />

såg han något förbryllad ut.<br />

En kvinna från Holland berättade i sin presentation,<br />

att de jobbade hårt mot organiserad brottslighet. Syftet<br />

med hennes presentation upplevde jag som att det gick<br />

ut på att förmedla det samhällsproblem som polisens<br />

arbete mot brukare har fört med sig. Hon tyckte att<br />

man kunde få knarka i fred och att polisen arbete med<br />

knarkhundar på klubbar enbart förde med sig att ungdomar<br />

blev rädda och knarkade hemma.<br />

Alkohol anses allvarligare<br />

Många föreläsare menade att det är alkoholen som<br />

är den stora boven. När jag på rasterna diskuterade<br />

narkotikaproblematik med de andra deltagarna så var<br />

dom snabba att komma in på alkoholen.<br />

Bilden förmedlar den drogliberala stämning som rådde på<br />

Ibiza. Mitt inne på en nattklubb stod detta stånd där man för<br />

5 euro kunde köpa lustgas. Foto: Christoffer Bohman.<br />

Christoffer Bohman föreläste om Krogar<br />

Mot Knark vid Club Health-konferensen på<br />

Ibiza.<br />

”Ni har förlorat kriget mot narkotika. Ni har bara<br />

inte fattat det!”, sa en holländare till mig på kafferasten.<br />

Jag fick ganska snabbt svar på varför konferensen<br />

var lagd på Ibiza. Deltagarna var människor som gillade<br />

att klubba. Mycket av konferensen gick ut på det<br />

sociala och varje kväll gick en buss till en raveklubb.<br />

Med gratis inträde.<br />

Jag håller med om att det är viktigt att bevara klubbkulturen.<br />

Krogen är ett viktigt fenomen i hela världen<br />

och likaså i Sverige. En stor diskussion på konferensen<br />

var att det är viktigt med en global syn på ohälsa på<br />

krogen. Mycket av den klubbkulturen som vi har i<br />

Sverige kommer från ställen som Ibiza. Därför tycker<br />

jag att konferenser som denna är viktiga.<br />

Trots att konferensen genomsyrades av den liberala<br />

synen på narkotika som deltagarna hade så var<br />

det en lärorik konferens. Det var många intressanta<br />

föreläsningar bl.a. om hur resmål kan vara inkörsport<br />

för många ungdomar som i sitt hemland aldrig skulle<br />

använda narkotika. Även vikten av att få den privata<br />

sektorn med i arbetet och då främst krogarna själva<br />

behandlades. Detta är ju något vi har kommit långt<br />

med i Sverige exempelvis genom projektet Krogar mot<br />

Knark.<br />

Vi i Sverige är kända runt om i världen för vår narkotikapolitik<br />

och vårt sunda leverne. Det anser jag är<br />

tack vare vårt preventiva arbete.<br />

Det blev en resa med starka intryck och trots känslan<br />

av utanförskap så kände jag mig oerhört stolt över<br />

att vara svensk. Jag kom på mig själv att småle då jag<br />

på flygplatsen tänkte tillbaka på konferensen. Resan<br />

blev ett kvitto på att vi valt rätt väg.<br />

Med denna konferens i bagaget har jag inga svårigheter<br />

att fortsätta motivera mina kollegor i arbetet mot<br />

narkotika. Både preventivt och repressivt. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

51


Världen runt<br />

Heroin eller GHB<br />

- allt finns i Sankt Petersburg<br />

Sankt Petersburg, med sina 4,6 miljoner invånare,<br />

har ingen tillförlitlig studie över antalet missbrukare.<br />

Det säger Andrej Panov, informationschef<br />

på den statliga narkotikakontrollen. Hans kontor<br />

ligger alldeles intill den mäktiga avenyn Nevskij.<br />

– Antalet registrerade missbrukare hos myndigheterna<br />

är 10 000, men den siffran kan utan<br />

tvekan multipliceras med fem.<br />

Han bekräftar att man inte lyckats särskilt<br />

väl med bekämpning av heroinhandeln. Men<br />

vad finns att vänta? Skördarna i Afghanistan<br />

är enorma. Efterfrågan är stor i städer av Sankt<br />

Petersburgs omfattning. Här finns också hamn<br />

för smuggling.<br />

Viktor Lebedev, behandlingschef på narkologiska<br />

sjukhuset i Sankt Petersburg, beskriver ett<br />

förändrat scenario.<br />

– Våra heroinister blir äldre. I åldersgruppen<br />

20-21 år finns ytterst få. Men alla missbrukare<br />

som jag träffat på, och som fortsätter, slutar missbrukskarriären<br />

med att använda heroin.<br />

Läkaren Sergej Belagurov, som arbetar deltid<br />

på sjukhuset, berättar att det växande problemet<br />

är syntetiska droger och det ökande missbruket av<br />

cannabis. Att röka och inneha cannabis betraktas<br />

av många ungdomar inte som ett brott.<br />

– Vi har dessutom en våg av GHB-missbruk,<br />

det är en ny företeelse hos oss. Liksom i Sverige<br />

levereras vätskan i PET-flaskor, dosen tas ofta<br />

från korken.<br />

Sankt Petersburg har också en svår hiv-epidemin<br />

med närmare 40 000 registrerade.<br />

I tragedins fotspår föddes förra året 1 500 hivsmittade<br />

barn i staden.<br />

I hela Ryssland, med sin befolkning på 145<br />

miljoner, avlider årligen 70 000 ryssar i olika<br />

drogrelaterade sjukdomar och övriga i överdoser.<br />

Myndigheten uppger att det finns omkring 350<br />

000 grava narkotikamissbrukare och att sex miljoner<br />

invånare har erfarenhet av narkotika.<br />

Maria<br />

Söderberg<br />

Kommunal knarkkvart öppnad<br />

i Köpenhamn<br />

I Köpenhamn öppnade nyligen Danmarks första<br />

kommunala knarkkvart, eller ”sundhetsrum” som<br />

det heter på danska. Här ska missbrukarna lära sig<br />

”at stikke ordentligt”.<br />

Efter Oslo blir nu Köpenhamn den andra huvudstaden<br />

i Skandinavien som underlättar för missbrukare<br />

att upprätthålla och fortsätta sitt missbruk.<br />

Källa: ReageraMera<br />

54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Mer medicinsk marijuana i<br />

Californien<br />

Genom en lagändring 2003 tillät delstaten<br />

Californien innehav av upp till sex cannabisplantor<br />

eller ca 225 gram marijuana för medicinskt bruk<br />

för varje person med läkarintyg. Vissa beräkningar<br />

anger att det idag finns 200 000 medicinska marijuanarökare<br />

i delstaten. De får sina droger främst<br />

genom egen odling eller från patientkollektiv som<br />

har tillstånd att förse sina medlemmar med cannabis.<br />

Utvecklingen har startat en politisk strid med<br />

den federala regeringen som anser att federal lag<br />

har företräde. Federala narkotikapolisen (DEA)<br />

gör systematiskt razzior mot patientkollektiven och<br />

använder juridiska påtryckningsmedel för att få<br />

hyresvärdar att vräka dem. Däremot ingriper DEA<br />

ej mot enskilda missbrukare så länge dessa ej säljer<br />

till underåriga eller skapar liknande problem.<br />

Cannabis anses idag vara den viktigaste grödan<br />

i Californien med en årlig produktion av mer än<br />

22 miljoner plantor (både medicinska och illegala).<br />

Gatuvärdet uppskattas till 14 miljarder dollar<br />

(närmare 100 miljarder kronor). För hela USA<br />

finns uppskattningar om att cannabis blivit den<br />

viktigaste handelsgrödan totalt, t.o.m. viktigare än<br />

majs.<br />

New Yorker, July 28, 2008.<br />

JH<br />

Ökat illegalt missbruk<br />

av diazepam i UK<br />

Allt fler missbrukare övergår till diazepam enligt<br />

en färsk undersökning i Storbritannien.<br />

DrugScope, en organisation som arbetar med<br />

droginformation i Storbritannien, har haft kontakt<br />

med beroendemottagningar och polismyndigheter<br />

i 20 städer. I 15 av städerna rapporterades<br />

ett ökat missbruk av diazepam. Tabletterna tas<br />

ofta som ett substitut för heroin, men missbrukas<br />

också tillsammans med alkohol och metadon för<br />

att lindra efterverkningarna av kokain.<br />

Den ökande populariteten antas bero på att<br />

diazepam är billigt, 1 pund per tablett (ca 12 kr),<br />

är lätt att få tag i och att tillgången på heroin har<br />

minskat.<br />

Diazepamtabletter, blå 10 mg, köps via Internet<br />

och smugglas in från Thailand, Pakistan och<br />

Indien enligt studien. Man varnar också för att<br />

många illegalt tillverkade tabletter är i omlopp.<br />

Polisen och tullen i UK tog mellan juli 2003<br />

och juni 2006 ca 300 000 tabletter i beslag. Detta<br />

ökade till två miljoner beslagtagna diazepamtabletter<br />

mellan juli 2006 och juni 2008.<br />

GH


Varning för nätapotek<br />

Läkemedelsverket varnar för inköp av mediciner<br />

på Internet i sin nya annonskampanj.<br />

Med hjälp av det falska företagsnamnet<br />

Crimemedicin.com vill Läkemedelsverket informera<br />

om hur farligt det är att köpa mediciner på<br />

Internet. Mer än 95 procent av nätapoteken är<br />

inte registrerade som legitima läkemedelssajter<br />

och allt större del av utbudet är illegalt tillverkat.<br />

Det finns givetvis heller inget krav på recept för<br />

att få köpa läkemedel på dessa Internetapotek.<br />

I sin kampanj, som kostar 20 miljoner kronor,<br />

varnar Läkemedelsverket för risken att via nätapotek<br />

få t.ex. falska Viagra eller viktminskningsmedel<br />

eller antibiotika som kan vara skadliga att<br />

använda.<br />

Alla typer av läkemedel finns idag till salu på<br />

nätet och det är uppenbart att läkemedelsindustrin<br />

också har ett intresse av att få folk att avstå<br />

från att handla sin medicin via nätapotek.<br />

På www.crimemedicine.com visas en film om<br />

den farliga illegala droghandeln som finns på<br />

nätet.<br />

Stulna knarkpengar gav rätt till<br />

skadestånd<br />

En 49-årig man i Borås blev bestulen på 140 000<br />

kronor som han tjänat på att sälja bl.a. heroin.<br />

Högsta domstolen har nu gett honom rätt till skadestånd<br />

från inbrottstjuvarna.<br />

Pengarna stals vid ett inbrott i 44-åringens<br />

lägenhet i december 2004. Tjuvarna har dömts för<br />

grov stöld och 44-åringen är dömd till 4,5 års fängelse<br />

och utvisning för grovt narkotikabrott.<br />

Landet runt<br />

Säckar med knark lastades<br />

av på Öresundsbron<br />

För ett år sedan fick tullen tips från en bilist som<br />

körde över Öresundsbron att det låg säckar vid<br />

sidan av vägbanan precis efter högbron. Tullen<br />

körde dit och konstaterade att säckarna innehöll<br />

små kartonger. När man kontrollerade innehållet<br />

i tullens lokaler på Lernacken, visade det sig att<br />

paketen i säckarna innehöll nästan 32 kilo cannabis.<br />

Tullarna granskade filmer från övervakningskameror<br />

på bron och såg då att en tyskregistrerad<br />

bil stannat på bron och att föraren lastade av<br />

säckarna.<br />

Bilen var hyrd i Tyskland av en 67-årig tysk<br />

medborgare. Tullarna såg också på filmerna att<br />

bilen lämnat Sverige vid 03-tiden samma natt.<br />

Dessutom konstaterade tullen att en holländskregistrerad<br />

bil passerat betalstationen vid Lernacken<br />

några minuter före tysken och sedan lämnat landet<br />

några minuter efter tysken. Bilen tillhörde en 53årig<br />

holländare som tillsammans med den 67-årige<br />

tysken blev häktade och internationellt efterlysta.<br />

67-åringen greps när han i mars i år anlände med<br />

färja till Trelleborg i sin roll som yrkeschaufför.<br />

53-åringen greps i hemlandet och utlämnades till<br />

Sverige. Båda har erkänt och är nu åtalade för grov<br />

narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott.<br />

Källa: Skånskan.se<br />

Polis sprutade pepparspray<br />

på epileptiker<br />

En kvinna drabbades av ett epilepsianfall när hon<br />

tillsammans med en väninna var på väg hem efter<br />

en utekväll. Ambulans tillkallades men kvinnan<br />

var aggressiv och gjorde motstånd när hon skulle<br />

föras in i ambulansen. Man ringde polisen som<br />

ställde frågor till väninnan, om kvinnan som nu<br />

inte var kontaktbar, om hon tagit droger och hur<br />

mycket hon druckit.<br />

När kvinnan placerats i ambulansen vaknade<br />

hon och blev på nytt aggressiv och försökte ta<br />

sig loss. Polisen sprutade då pepparspray i hennes<br />

ögon.<br />

Epilepsiföreningen har JO-anmält polisen och<br />

menar att polisen borde ha bättre kunskaper om<br />

sjukdomen epilepsi och att de borde ha lyssnat på<br />

väninnan som försökte förklara vad kvinnan led<br />

av, enligt Smålandsposten.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

55


<strong>SNPF</strong> utbildade i<br />

Sundsvall<br />

TEXT: GUNNAR HERMANSSON<br />

För femte gången sedan 2004 arrangerade <strong>SNPF</strong> den 25 september en utbildningsdag<br />

i Norrland och denna gång i Sundsvall.<br />

Under en heldag bjöds deltagarna, som kom från<br />

Haparanda i norr till Gävle i söder och Östersund<br />

i väster, på ett antal föreläsningar inklusive morgonkaffe<br />

och lunchbuffé i Mittuniversitetets lokaler.<br />

Länspolismästaren ny <strong>SNPF</strong>-medlem<br />

Länspolismästaren i Västernorrlands län, Per<br />

Silverliden, deltog i seminariet tillsammans med sin<br />

länskrimchef Börje Öhman. Per Silverliden betonade<br />

i sitt anförande vikten av det goda samarbetet som<br />

ständigt förbättras mellan rättsväsendets myndigheter<br />

i de fyra Norrlandslänen. Samverkan är helt nödvändig<br />

för att effektivt bekämpa den grova organiserade<br />

brottsligheten.<br />

Per Silverliden förklarade också att han ser fram<br />

emot ett ökat samarbete med <strong>SNPF</strong> och anmälde sig<br />

som medlem i föreningen.<br />

Anabola steroider och dopingkontroller<br />

I Gävle och Sundsvall pågår omfattande förundersökningar<br />

avseende innehav och försäljning av stora mängder<br />

anabola steroider. Utredarna i dessa ärenden deltog<br />

i seminariet för att lyssna till Gunnar Hermanssons<br />

föreläsning om Anabola Androgena Steroider på den<br />

illegala marknaden. Gunnar har lång erfarenhet av<br />

AAS-bekämpning och medverkar ofta med sin sakkunskap<br />

i olika förundersökningar.<br />

Tullinspektör Sune Nordström från Sundsvall är<br />

också väl insatt i AAS-brottsligheten och han är<br />

dessutom dopingkontrollant för Riksidrottsförbundet<br />

sedan mitten av 1990-talet. I denna egenskap fick han<br />

som ende svensk chansen att resa till OS i Peking och<br />

ingå i ett internationellt team om tio personer. Sune<br />

berättade under seminariet om hur han och de övriga<br />

i teamet tilldelades olika idrottsgrenar på olika arenor<br />

för att biträda de kinesiska dopingkontrollanterna vid<br />

de ca 4500 provtagningarna som genomfördes under<br />

OS. Sune tilldelades grenarna skytte och baseboll.<br />

I exempelvis baseboll valde man genom lottning ut<br />

en deltagare i varje lag som skulle dopingtestas genom<br />

58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

att avge urinprov. Urinprovet lämnades i närvaro av<br />

dopingkontrollanden i ett specialbyggt toalettrum med<br />

spegelväggar. Där fick idrottsmannen dra ner byxorna<br />

till knäna och dra upp tröjan och snurra ett varv.<br />

Dopingkontrollanten skall därefter med egna ögon se<br />

att urinen lämnar kroppen och hamnar i testbägaren.<br />

Minst 75 ml urin skall lämnas och idrottsmannen får<br />

därefter själv hälla över detta i två flaskor, ett A-prov<br />

och ett B-prov. För många kan det vara svårt att lämna<br />

urin, särskilt efter en medaljutdelning eftersom alla<br />

medaljörer testas. Då får dopingkontrollanten spola<br />

vatten, bjuda på något att dricka och samtala med<br />

testpersonerna för att få dem att slappna av.<br />

Under sina fyra veckor i Peking hade Sune Nordström<br />

tre fridagar då han kunde besöka det stora friidrottsstadion<br />

Fågelboet eller turista i Peking med omnejd.<br />

Länspolismästare Per Silverliden. Foto: Gunnar Hermansson


Sune Nordström i Fågelboet, den stora OS-arenan i Peking.<br />

Uppdraget som dopingkontrollant vid OS i Peking blir<br />

ett minne för livet för tullinspektören från Sundsvall.<br />

Kustbevakningen och läkemedelsstölder<br />

i Umeå<br />

Per Berggren är stabschef vid Kustbevakningen Region<br />

Nord i Härnösand. Han presenterade sin myndighet som<br />

för dagen bestod av 806 personer och en stor mängd<br />

båtar, fartyg, flygplan och fordon. Kustbevakningen är<br />

alltså en tekniktung myndighet som bl.a. ska samverka<br />

med och biträda polis och tull vid narkotikaspaning.<br />

Därutöver har Kustbevakningen en mängd andra uppgifter.<br />

Som dagens sista föreläsare redovisade Janis Krabu<br />

från polisen i Umeå en annorlunda narkotikautredning<br />

som gällde systematiska stölder av narkotikaklassade<br />

läkemedel från ett centrallager i Umeå.<br />

Tamro AB distribuerar läkemedel till apotek i hela<br />

Norrland från sitt centrallager i Umeå. Redan år 2006<br />

fick polisen i Umeå tips och indikationer på att stadens<br />

missbrukare fick narkotikaklassade läkemedel direkt<br />

från Tamros lager.<br />

När polisen kontaktade Tamro angående de misstänkta<br />

stölderna förnekade man från företagets sida att<br />

man haft något svinn. Tips om stulna läkemedel fortsatte<br />

komma in och misstankar föll på en av Tamros<br />

anställda, en 28-årig man som sedan 2004 arbetat vid<br />

den s.k. utleveransen. Polisen fick tillstånd att avlyssna<br />

mannens telefon och hörde då att han hade kontakter<br />

med några kända missbrukare i Umeå och att han<br />

försåg dem med narkotikaklassade läkemedel och även<br />

andra läkemedel.<br />

De ”plomberade” läkemedelsbackarna var lätta att vittja.<br />

Foto: Polisen Umeå<br />

I samband med en husrannsakan hemma hos en köpare fann<br />

polisen stulna Subutex-förpackningar i sågspånet på vinden<br />

till ett förråd.<br />

Foto: Polisen Umeå<br />

En av missbrukarna greps på Umeå flygplats när<br />

han var på väg till Stockholm med flera burkar<br />

Flunitrazepam. En annan greps med en större mängd<br />

Subutex som han förvarade i en gömma. Preparaten<br />

var nyligen stulna från Tamro och den anställde mannen<br />

greps i april 2008.<br />

Mannen, som hade familj och inga egna missbruksproblem,<br />

erkände att han sedan oktober 2007 stulit<br />

läkemedel på sin arbetsplats för att hjälpa en kompis<br />

som var missbrukare. Läkemedlen levereras till apoteken<br />

i plastbackar som är plomberade med ett plastband<br />

tvärs över locket. Mannen hade, trots plomberingen,<br />

kunna förskjuta locket på plastbackarna för att leta<br />

efter narkotiska preparat. När han hittat en intressant<br />

back tog han undan den och tog vid ett lämpligt tillfälle<br />

ur de preparat han var ute efter.<br />

Tamro gjorde ingen polisanmälan om stöld förrän<br />

i februari 2008. Tingsrätten ansåg däremot att de var<br />

bevisat att den anställde mannen i vart fall sedan oktober<br />

2007 hade stulit tusentals Tradolantabletter, 3070<br />

Flunitrazepam, 500 Stesolid, 200 Alprazolam, 220<br />

Zolpidem, 200 Oxascand, 50 Oxycontin, 392 Subutex<br />

samt 19 engångsdoser och 100 tabletter Metadon.<br />

Preparaten hade mannen överlåtit till flera olika<br />

personer som i sin tur överlåtit en del till andra missbrukare.<br />

Den Tamroanställde mannen dömdes i Umeå tingsrätt<br />

till 5 års fängelse för grov stöld och grovt narkotikabrott<br />

och ytterligare 11 personer dömdes till mellan<br />

1 och 4 år eller andra påföljder som böter, skyddstillsyn<br />

och samhällstjänst.<br />

Polisutredningen avslöjade stora brister i säkerheten<br />

vid transport av narkotiska preparat mellan Tamros<br />

lager och apoteken, bristande rutiner som nu förhoppningsvis<br />

är åtgärdade. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

59


§ Rättsrutan § § Rättsrutan §<br />

Är narkotikabekämpning inte längre ett prioriterat område?<br />

Vid årets slut hör det till att försöka sig på en summering<br />

av hur det har gått. Jag tänkte dock inte<br />

berätta om egna narkotikamål utan ha en lite mer<br />

utsträckt reflektion hur narkotikabekämpningen<br />

har utvecklats i Sverige de senaste åren.<br />

Den inriktning på brottsbekämpning i Sverige<br />

som skall finnas står ytterst att finna i regeringens<br />

budgetpropositioner och nu senast i Prop<br />

2008/09:1. Där beskrives vilka mål som statsmakterna<br />

ställer på de rättsvårdande myndigheterna.<br />

Vad sägs då nu senast på området narkotikabekämpning?<br />

Svar: I stort sett ingenting.<br />

Narkotikabekämpningen göms bakom vissa formuleringar<br />

kring bekämpandet av grov organiserad<br />

brottslighet och att viss brottslighet är gränsöverskridande.<br />

Annars inget. Förr om åren kunde<br />

man se att narkotikabrott utgjorde att prioriterat<br />

område. Men som sagt inte numera.<br />

Granskar man de senaste årens verksamhetsberättelser<br />

som utges av Polisen och Åklagarmyndigheten<br />

så får man också klart för sig att narkotikabekämpning<br />

i sig inte längre är ett särskilt<br />

prioriterat område.<br />

Sedan Moblisering mot narkotika lagts ned<br />

tycks allt utvecklingsarbete i strävan att stoppa<br />

knarket lagts i malpåse.<br />

Jag har läst i Kriminalvårdens redovisning om<br />

drogsituationen 2005-2006 att det i kriminalvårdens<br />

häkten, anstalter och i frivården varje dag<br />

befinner sig uppskattningsvis 9000-10000 klienter<br />

som har mer eller mindre uttalade problem<br />

med narkotika. Nästan 40 % av dem som togs<br />

in i anstalt under 2006 var dömda för ett eller<br />

flera brott mot narkotikastrafflagen. En ökning<br />

med 10 % jämfört med 1997. På motsvarande<br />

sätt har andelen nyintagna narkotikamissbrukare<br />

på anstalterna ökat från 47 % till strax över 60<br />

% under en tioårsperiod från 1997 till 2006.<br />

Brottsförebyggande rådet har i sin statistik presenterat<br />

siffror som säger att 10 344 personer lagfördes<br />

för narkotikabrott 1996 och 19170 personer<br />

2005. Här finns dock en hel del ringa narkotika-<br />

brott. Slutsatsen är med andra ord att narkotikabrottslingarna<br />

och narkotikamissbrukarna är<br />

dominerande på anstalterna och att narkotikabrotten<br />

i samhället har fördubblats. Man måste<br />

fråga sig om det är möjligt att upprätthålla en god<br />

bekämpning av det allt större samhällsproblem<br />

som narkotikan utgör utan särskilda prioriteringar.<br />

Det som slår en när man frågar runt bland<br />

poliser är hur få renodlade narkotikarotlar det<br />

finns kvar. Många narkotikarotlar har gått upp i<br />

allmänna brottsbekämpnings- och spaningsrotlar<br />

där våldsbrotten tar i anspråk en allt större del av<br />

tiden. Det har skett en smygvis nedprioritering av<br />

den aktiva narkotikabekämpningen.<br />

På liknande sätt kan man fråga sig vilken vidareutbildning<br />

som äger rum för de som är satta att<br />

bekämpa narkotika. Vilka samlade riktade resurser<br />

lägger polis-, tull- och åklagarmyndigheten<br />

på detta område? Förutom Rikskriminalens satsningar<br />

så är det tunnsått. Jag ser givetvis att <strong>SNPF</strong><br />

fyller en stor funktion genom anordnandet av våra<br />

utbildningskonferenser och andra sammankomster<br />

för att fylla det tomrum som finns. Verkscheferna<br />

är vid inbjudan ofta trogna deltagare på konferenserna.<br />

Jag skulle som en nyårsönskan vilja att<br />

deras positiva attityd till <strong>SNPF</strong> även skulle sprida<br />

sig till chefer på lägre nivå, så att konferensdeltagarna<br />

uppmuntras att kompetensutveckla sig och<br />

inte motarbetas för den egen initiativförmåga man<br />

visar. Så ställ upp mot narkotikan! Var med och<br />

ställ krav på chefer och beslutsfattare att drogbekämpningen<br />

på nytt skall prioriteras.<br />

Hans-Jörgen Hanström<br />

Kammaråklagare<br />

§ Rättsrutan § § Rättsrutan §<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

61


Steroidrelaterade brott kräver större<br />

uppmärksamhet<br />

Den omfattande handeln med anabola steroider, AAS, belastar rättsväsendets<br />

myndigheter alltmer och missbruket av dessa preparat ger upphov till en mängd<br />

andra allvarliga brott. För att underlätta bekämpningen behöver kunskaperna,<br />

särskilt på chefsnivå, förbättras på detta område.<br />

AAS-seminarier lockade bekämpare<br />

<strong>SNPF</strong> arrangerade under hösten två AAS-seminarier<br />

i Stockholm och Göteborg. Seminarierna var öppna<br />

för all personal inom rättsväsendet och intresset för<br />

deltagande var stort. Fler än hundra personer, merparten<br />

utredare och spanare från polisen och tullen,<br />

hade anmält sig till respektive seminarium. Tydligen är<br />

det än så länge huvudsakligen på handläggarnivå som<br />

man har insett behovet av att skaffa sig mer kunskaper<br />

om AAS och den ökande brottsligheten kring dessa<br />

preparat.<br />

Tommy Moberg föreläste om preparatens farlighet,<br />

dels för missbrukarna själva i form av allvarliga fysiska<br />

och psykiska biverkningar och dels för personer i missbrukarnas<br />

närhet som ofta utsätts för hot och våld och<br />

skadegörelse.<br />

Gunnar Hermansson redogjorde för den illegala<br />

marknaden och gav tips och råd till handläggare av<br />

AAS-ärenden. Tommy och Gunnar har tillsammans<br />

med <strong>SNPF</strong> gett ut två böcker (se sid 77) i syfte att<br />

sprida information om AAS-problemet.<br />

Illegal beredning av anabola steroider<br />

En ny och växande trend är att AAS-preparaten i form<br />

av tabletter, kapslar och injektionslösning tillverkas<br />

egenhändigt av missbrukare och langare. Alla nödvändiga<br />

ingredienser kan köpas in via Internet och<br />

tillverkningen sker hemma i köket eller i andra osterila<br />

lokaler. Under de senaste tre åren har polisen och tulllen<br />

träffat på åtskilliga fall av sådan olaglig beredning<br />

av anabola steroider.<br />

På Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, används<br />

benämningen beredning av<br />

AAS-preparat när det görs<br />

illegalt på detta sätt. Vilken<br />

typ av utrustning och vilka<br />

olika medel och ämnen som<br />

brukar användas vid AASberedning<br />

informerades semi-<br />

Anna Zackrisson, förste forensiker<br />

på SKL, föreläste på seminariet<br />

i Stockholm.<br />

64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

nariedeltagarna i Stockholm om av Anna Zackrisson,<br />

förste forensiker på droganalysenheten, och i Göteborg<br />

av Ann-Kristin Ljung som är forensiker och har arbetat<br />

med AAS-ärenden på SKL sedan början av 1990-talet.<br />

Vad behövs vid beredningen<br />

Under några år har det varit möjligt att köpa de<br />

verksamma AAS-substanserna från Kina. Även vissa<br />

andra substanser som ingår i antiöstrogena läkemedel<br />

och i potensmedel tillhandahålls från vissa kinesiska<br />

företag och affärerna görs upp via krypterade mejl.<br />

Substanserna levereras i pulverform och skickas i regel<br />

med kurirfrakt. Leverantörerna hjälper också till att<br />

dölja försändelsernas innehåll med falska etiketter och<br />

deklarationshandlingar.<br />

Injektionspreparat<br />

För beredning av injektionsflaskor och ampuller behövs<br />

förutom de verksamma substanserna också vegetabiliska<br />

oljor eller etyloleat att blanda dessa med. Oftast<br />

tillsätts också något konserveringsmedel. Lösningen<br />

tappas därefter upp i små injektionsflaskor och den<br />

vanligaste storleken är 10 ml, men även 2 ml och 50 ml<br />

kan förekomma. Injektionsflaskorna försluts med gummipropp<br />

och kapsyl och för detta används en särskild<br />

tång. Flaskorna förses med etiketter som också görs<br />

hemma på datorn och printas ut, men det kan också<br />

hända att flaskorna är köpta med förtryckt text. Det<br />

innehåll och den mängd verksam substans i mg som<br />

står på etiketten behöver inte överensstämma med den<br />

verksamma substansen som finns i injektionslösningen.<br />

Tillverkarens namn är naturligtvis också fejkat och kan<br />

vara t.ex Nordic Supplement, TroyLab, Moonlight<br />

Pharmacy, XL Pharma eller Hard Core Labs.<br />

Där injektionsflaskor bereds kan man också finna<br />

filtreringsutrustning, recept, blandningsutrustning och<br />

vågar m.m. Datorer är också intressanta att undersöka<br />

i sammanhanget.<br />

Tabletter och kapslar<br />

För att bereda tabletter behövs, förutom den verksamma<br />

substansen, också bulkmedel, dvs. fyllnadsmedel<br />

som kan bestå av någon form av stärkelse eller laktos,<br />

glukos m.m. Allt blandas med hjälp av någon lämplig


Vid illegal beredning av anabola steroider<br />

används bulkmedel av olika slag, ibland i stora<br />

mängder.<br />

utrustning och eventuellt ingår också färgämne i blandningen.<br />

Därefter hälls blandningen i en tablettmaskin<br />

som stansar tabletter i önskad form och med önskad<br />

prägling.<br />

Att bereda kapslar är något enklare eftersom här<br />

inte behövs någon tablettpress. Den färdiga blandningen<br />

fylls i tvådelade gelatinkapslar, vilket kan vara<br />

nog så petigt och kräver sin speciella men oftast enkla<br />

utrustning.<br />

Tabletter och kapslar förpackas i foliepåsar som<br />

svetsas samman, eller i plastburkar som förses med<br />

egna etiketter.<br />

Viktigt med dialog med labbet<br />

Från SKL:s sida är man angelägen om att polisen och<br />

tullen talar om när man misstänker att insänt beslagtaget<br />

material kan ha använts vid illegal beredning av<br />

olika preparat. Har man fått denna information på SKL<br />

görs redan från början en utökad undersökning. Från<br />

SKL kan utredare t.ex. få svar på vad kemikalier och<br />

utrustning används till eller hur stor mängd preparat<br />

som kan tillverkas av beslagtagen mängd rensubstans<br />

eller bulkmassa. <br />

GH<br />

AAS-förpackningens information<br />

avgörande enligt hovrätt<br />

Göta hovrätt anser att den information som anges<br />

på AAS-preparatens etiketter och förpackningar<br />

ska godtas vid beräkning av straffvärdet.<br />

En person åtalades vid Växjö tingsrätt för innehav<br />

av en större mängd anabola steroider – 33 000<br />

enheter á 5 mg verksam substans. Den åtalade, som<br />

själv gjort uträkningen till enheter, hävdade att<br />

preparaten var inköpta för eget bruk eftersom han<br />

ägnade sig åt bodybuilding och skulle bygga upp<br />

sig inför kommande tävlingar.<br />

Tingsrätten accepterade mannens påståenden<br />

eftersom inget i utredningen sade emot detta och<br />

han dömdes till fyra månaders fängelse.<br />

Domen överklagades och den åtalade korrigerade<br />

i Göta hovrätt den mängd preparat han innehaft<br />

till 26 000 enheter á 5 mg. Eftersom det inte heller<br />

i hovrätten fanns någon utredning som motsade<br />

detta, godtogs den åtalades uppgifter. Göta hovrätt<br />

ansåg också att det var en lämplig metod att räkna<br />

om preparatens verksamma substans till 5 mg<br />

enheter för att göra en bedömning av straffvärdet.<br />

Den åtalade påstod också att samtliga preparat<br />

tillverkats av icke etablerade producenter och<br />

att de innehöll betydligt mindre mängd verksam<br />

substans än vad som angavs på förpackningarna.<br />

Han menade också att bäst före-datum passerats i<br />

många fall och att detta borde innebära ytterligare<br />

avdrag vid mängdberäkningen.<br />

Göta hovrätt fastställde dock att ”även om det<br />

var fråga om illegalt framställda preparat, får som<br />

utgångspunkt den koncentration som angetts av<br />

tillverkaren godtas som en faktor vid bedömning<br />

av straffvärdet”. Inte heller ska mängdberäkningen<br />

påverkas av att vissa preparat var relativt gamla,<br />

enligt hovrätten. Preparaten var ju ändå avsedda<br />

att användas och ge effekt under en tid framöver.<br />

Källa: Göta hovrätt, mål nr B 2746-07<br />

Enligt Göta hovrätt bedöms straffvärdet efter<br />

informationen på etiketten.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

65


Kollegiala kontakter<br />

ovärderliga i brottsbekämpning<br />

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON<br />

<strong>SNPF</strong>:s höstseminarium, som hölls i polishuset i Malmö fredagen den 14 november,<br />

lockade ett 80-tal deltagande medlemmar. Efter några timmar med intressanta<br />

föreläsningar, avslutades seminariet med en gemensam middagsbuffé.<br />

Länspolismästaren Eva Årestad Radner hälsade alla<br />

narkotikabekämpare välkomna till Malmö och till<br />

polishuset denna eftermiddag. Hon poängterade vikten<br />

av en effektiv narkotikabekämpning och inte minst<br />

viktigt är det att arbeta för att minska efterfrågan på<br />

illegala droger. Polisens arbete för att tidigt upptäcka<br />

missbruk är ett led i detta förebyggande arbete, vilket<br />

också har lett till att antalet anmälda narkotikabrott i<br />

Skåne har fördubblats sedan 2002.<br />

Narkotikabekämpning förutsätter ett starkt engagemang<br />

från alla inblandade och Eva Årestad Radner<br />

är glad över att det finns en förening som <strong>SNPF</strong> som<br />

bidrar till att öka engagemanget bland drogbekämpare<br />

som ett komplement till myndigheternas arbete.<br />

De flesta föreläsningarna på seminariet handlade om<br />

drogsituationen på Balkan och smugglingen av heroin<br />

och andra droger som utgår därifrån eller transiteras<br />

via balkanländer.<br />

Två serbiska polischefer, som <strong>SNPF</strong>:s vice ordförande<br />

Anders Stolpe lärt känna under sin pågående<br />

tjänstgöring i Belgrad, gav åhörarna en detaljerad bild<br />

av drogbekämpningen i Serbien. De beskrev också<br />

några lyckade operationer som inneburit samarbete<br />

med polis i Sverige och andra länder.<br />

(Vi kommer att belysa situationen på Balkan och<br />

smuggling av droger längs Balkanrutten i några artiklar<br />

i nästa nummer av <strong>tidningen</strong>.)<br />

Solveig Wollstad, chefsåklagare på internationella<br />

åklagarkammaren i Malmö, och kriminalkommissarie<br />

Håkan Adler,<br />

Länskriminalen i<br />

Malmö, berättade om<br />

Operation Joshua som<br />

slutade med 18 kilo<br />

heroin i beslag och 10<br />

års fängelse vardera för<br />

tre smugglare.<br />

Länspolismästare Eva<br />

Årestad Radner.<br />

66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Veljko Popara t v är chef för polisens nationella brottsspaningsenhet<br />

i Serbien och Ivan Brandic är chef för narkotikabekämpningen<br />

i landet.<br />

Tull och polis i Skåne hade information om att tre<br />

Kosovoalbaner hyrt en bil för att åka till Kosovo och<br />

hämta ett parti heroin. Solveig Wollstad arbetade då<br />

på Eurojust i Haag. Hennes insats som samordnande<br />

åklagare i Europa, och hennes goda personliga kontakter<br />

med kollegor på Eurojust och i andra länder, gjorde<br />

operationen framgångsrik. Polis och åklagare i flera<br />

berörda länder gjorde med kort varsel den kontrollerade<br />

leveransen av heroin genom Europa möjlig och<br />

smugglarna kunde gripas och lagföras efter ankomst<br />

till Sverige.<br />

Kriminalinspektör Ulf Holst från Länskriminalens<br />

underrättelsetjänst i Göteborg ha sedan mitten av<br />

1990-talet kartlagt narkotikaligor från Balkan. Han<br />

har också skapat ett nätverk av ovärderliga kollegiala<br />

kontakter, ett nätverk som utökades ytterligare genom<br />

samvaron med de serbiska polischeferna Ivan Brandic<br />

och Veljko Popara i Malmö.<br />

Seminariets sista föreläsning beskrev Projekt<br />

Marduuf. Petter Norman och Helen Lundberg från<br />

tullen i Malmö berättade om organiserad smuggling av<br />

den östafrikanska drogen kat. Detta intressanta projekt<br />

kommer de själva att skriva om i en kommande artikel.


Seminarier på Schloss GIMBORN 2009<br />

Seminarier på IBZ Gimborn – IPA-s utbildningscentra<br />

på Schloss Gimborn i Tyskland, har en stark<br />

polisiär prägel men passar mycket väl för åklagare,<br />

advokater, domare, tullare, socialtjänst, lärare osv.<br />

Till dessa seminarier anmäler du dig själv genom<br />

undertecknad, May-Britt Rinaldo, och anmälan är<br />

bindande. Ledighet och kostnader ansvarar du själv<br />

för. Medlem i IPA (International Police Association)<br />

subventioneras av IPA Sverige.<br />

Anmälan skall innehålla: Seminarienummer, ditt<br />

namn, adress – privat och tjänste, telefon och mobil<br />

– privat och tjänste, e-mailadress och eventuellt medlemsnummer<br />

i IPA.<br />

IPA-medlem betalar 205 Euro per seminarium och<br />

övriga betalar 245 Euro. I priset ingår del i dubbelrum,<br />

samtliga måltider (ej dryck) på Gimborn och alla föreläsningar.<br />

Önskas enkelrum kostar det 10 Euro extra<br />

per natt och anländer du en dag tidigare kostar det 20<br />

Euro för del i dubbelrum och med frukost. Alla kostnader<br />

betalas på plats.<br />

Här följer ett urval av 2009 års engelskspråkiga och<br />

även ett par tyska seminarier. För hela listan gå in på<br />

www.ibz-gimborn.de<br />

IPA 04 (09. – 13.02.)<br />

Driving under influence of drugs – Consequences and<br />

legal deterrents (German/English)<br />

IPA 07 (09. – 13.03.)<br />

Organised Crime and Human Trafficking – social conditions,<br />

repression and prevention (English)<br />

IPA 08 (16. – 20.03.)<br />

Legale und illegale Drogen – Ansätze zu Prävention<br />

und Repression, das Spektrum des Drogenmissbrauchs<br />

in Europa<br />

IPA 13 (11. – 15.05.)<br />

Gang Culture and gang related crime – judicial and<br />

social aspects (English)<br />

IPA 16 (15. – 19.06)<br />

Nach dem Spiel ist vor dem Spiel - Gewaltkriminalität<br />

im Umfeld von Fußballspielen<br />

IPA 17 (22. – 26.06.)<br />

Youth crime – Forms and causes: Prevention and<br />

detection/ (Targetgroup: young officers up to 35 years)<br />

(German/English)<br />

IPA 20 (24. – 28.08.)<br />

Right wing extremism – between violent Neo nazism<br />

and social protest: Cause, detection and prevention<br />

(German/English)<br />

IPA 24 (21. – 25.09.)<br />

Internal Security and personal Rights in conflict –<br />

Possibilities and restrictions on modern information<br />

gathering and digital surveillance (German/English)<br />

IPA 25 (05. – 09.10.)<br />

Mobbing und Stalking – Gewalt im persönlichen<br />

Nahfeld – Aufgaben für Polizei und Sozialarbeit<br />

IPA 26 (19. – 23.10.)<br />

Demographic change – A Europewide trend: Cause and<br />

consequences for society and police (German/English)<br />

IPA 28 (16. – 20.11.)<br />

Alternative forms of conflict resolution – Justice, Police<br />

and community organisations seeking new forms of<br />

justice (German/English)<br />

Medlemmar i <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong> och<br />

övriga som läser medlems<strong>tidningen</strong> hälsas välkomna<br />

med anmälningar och frågor till:<br />

May-Britt Rinaldo,<br />

Polismyndigheten i Västra Götaland<br />

E-mail rinaldo.may-britt@bredband.net<br />

Fakta om IBZ Gimborn<br />

Informations- und Bildungszentrum Schloss<br />

Gimborn grundades av IPA för mer än 30 år<br />

sedan.<br />

Slottet, som har anor sedan 1200-talet, ligger i<br />

ett kuperat och skogbevuxet område 4,5 mil öster<br />

om Köln.<br />

Varje år arrangeras ett trettiotal IPA-seminarier i<br />

Gimborn för medlemmar från hela världen.<br />

Hemsida: http://www.ibz-gimborn.de<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

69


Norska <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>s<br />

utbildningskonferens i Trondheim<br />

TEXT: HEIDI JOENSUU<br />

”Ladies and Gentlemen – Welcome to Hell!”<br />

Med dessa ord inledde ordförande Lars Holmen<br />

den norska årliga utbildningskonferensen utanför<br />

Trondheim. Oroväckande kanske, men lugnande när<br />

vi förstod att den lilla orten och faktiskt även konferenshotellet<br />

hette just Hell.<br />

Konferensen hölls den 10-12 oktober och programmets<br />

huvudtema var narkotikamissbruk hos samhällsgrupper<br />

som normalt inte brukar klassas som<br />

missbrukare, med kokain som huvudpreparat. På programmet<br />

stod även föredrag om narkotikasituationen<br />

i Afghanistan, människosmuggling, telefonavlyssning i<br />

förhörssituationen m.m.<br />

Från Storbritannien kom poliserna Sam Johnson och<br />

Brian Chappell. Sam Johnson pratade om svårigheterna<br />

att hantera moraliska och faktiska dilemman inom<br />

kontrollarbetet i mötet med andra kulturer. Ett längre<br />

referat av föredraget redovisas i en separat artikel här<br />

intill. Brian Chappell pratade om informanthantering i<br />

London, bl.a. användandet av barn och tonåringar som<br />

uppgiftslämnare. Kontroversiellt men nödvändigt med<br />

de många tonårsmord som drabbat landet på senare<br />

tid.<br />

Den svåra kontrollsituationen<br />

TEXT: HEIDI JOENSUU<br />

Etniska grupper inom<br />

narkotikahanteringen<br />

Narkotikahanteringen är en internationell verksamhet<br />

som utgör ”Big Business”. Stora pengar hanteras och<br />

pengarna används bl.a. för att finansiera terrorism.<br />

Olika preparat hanteras traditionellt av olika etniska<br />

72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Under fredagens invigning fanns flera celebra gäster<br />

såsom riksåklagaren som började sitt anförande med<br />

att betona: Ni är viktiga! Konferensen är viktig och<br />

föreningen är viktig! Den norska tulldirektören framhöll<br />

det goda resultat som myndigheten gjort under<br />

året, bl.a. hade beslag hos sväljare ökat markant.<br />

Föreningens ordförande Lars Holmen betonade att<br />

polisen måste satsa på ledet mellan den organiserade<br />

kriminaliteten och missbrukarna. <br />

NNPF i Trondheim på Rica Hell Hotel.<br />

Foto: Gunnar Hermansson<br />

Som svart polis har Sam Johnson råkat ut för diskriminering på grund av hudfärg<br />

både som polis och som privatperson. Idag arbetar han heltid med att utbilda kontrollpersonal<br />

i att hantera de svårigheter som kan uppstå i mötet med personer från<br />

andra kulturer. Sam Johnson tyckte att NNPF verkar vara en bra förening, med<br />

engagerade tjänstemän som utbildar sig på sin fritid. Men när han ser deltagarna<br />

kan han konstatera att det inte är en förening som representerar samhället, vilket<br />

är en stor brist.<br />

grupper. Exempelvis sköts merparten av kokainsmugglingen<br />

av colombianer och merparten av heroinsmugglingen<br />

av turkar. Men ser man till hela kedjan – smuggling,<br />

försäljning, langning och missbruk – så är de flesta<br />

etniska grupper representerade. Även den inhemska<br />

befolkningen, men i olika roller och situationer.


Sam Johnson, polis på Home Office i England,<br />

som undervisar kontrollpersonal om rätt<br />

bemötande av personer från andra kulturer.<br />

Kontrollarbete baserat på känsla<br />

eller kunskap?<br />

Att kontrollera någon enbart på grund av hudfärg eller<br />

etnisk bakgrund är ett sätt att diskriminera människor.<br />

Ofta trivialiserar myndigheter problemet, exempelvis<br />

säger tullare: ”Vi tar inte ut någon för kontroll enbart<br />

på grund av hudfärg, det är ju bara så att sväljare ofta<br />

visar sig vara mörkhyade.” När Sam Johnson landade<br />

på Trondheims flygplats inför konferensen, tror ni att<br />

han blev sedd som kollega eller som misstänkt smugglare?<br />

Misstänkt smugglare eftersom han togs ut för<br />

tullkontroll, trots att han är polis, född i Europa och<br />

bl.a. har bott i Norge flera år.<br />

Inom kontrollarbetet är det lätt för fördomar att<br />

planteras och sprids till att i slutändan utmynna i<br />

diskriminerande handlingar. Fördomar som att vissa<br />

folkgrupper är mer eller mindre kriminella, vissa mer<br />

eller mindre intelligenta osv. Men en kontrollerande<br />

myndighet borde fråga sig: Hur vill vi att folk från<br />

olika kulturer ska se på oss som organisation? Att vi<br />

gör rätt saker vid rätt tidpunkt kanske?<br />

Kunskap om kulturer – Hur gör vi?<br />

Kunskap om olika kulturer är oerhört viktigt. När Sam<br />

Johnson flyttade till Norge märkte han att folk inte<br />

bad om ursäkt om någon knuffade till honom. ”Dom<br />

är oartiga mot mig för att jag är neger”, tänkte han.<br />

Det visade sig vara fel, att be om ursäkt som man gör<br />

i England gör man helt enkelt inte i Norge. Detta bevisar<br />

att vad du ser och uppfattar beror helt och hållet<br />

på dina egna erfarenheter. Vidare kan den egna uppfattningen<br />

leda till missförstånd i kommunikationen<br />

med andra. Även om du säger ordet neger, kan den du<br />

pratar med höra ordet nigger. Vars och ens verklighet<br />

är bara den egna! Ökad kunskap gör därmed att din<br />

uppfattning och dina beslut blir mer korrekta. Om du<br />

tror att någon som inte tittar dig i ögonen ljuger, kan<br />

det istället bero på att man i vissa kulturer visar respekt<br />

för din tjänsteutövning på det sättet. Ska vi respektera<br />

det eller tycka att det är misstänksamt? Att respektera<br />

det leder till större nytta för dig som tjänsteman och<br />

det underlättar ditt arbete. Det är myndigheten som<br />

har makten och det är aldrig fråga om ATT vi ska göra<br />

vårt arbete. Men kanske HUR.<br />

Exempelvis kan man ta på sig handskar om man<br />

ska kontrollera en koran, låta en kvinna kontrollera<br />

en muslimsk kvinna mm. Utgå inte från att datum och<br />

tid betyder detsamma för alla som för dig. Vidare ses<br />

barnen i vissa afrikanska kulturer som ”allas barn”,<br />

varför du kanske inte får svar på vem som är barnets<br />

”riktiga förälder”. Frånvaron av ögonkontakt behöver<br />

inte betyda att personen ljuger. Och om du inte vet<br />

hur du ska agera i en situation, fråga! Säg: Jag måste<br />

och kommer att utföra denna kontroll. Men hur kan<br />

jag göra det så att det passar dig bättre? Sam Johnson<br />

säger: ”Let people have a chance to surrender before<br />

You beat them up.”<br />

”<br />

One can see the condition of<br />

a nation by examining<br />

its police service<br />

Winston Churchill<br />

Förtroende ger information<br />

Det är allvarligt för myndigheters brottsbekämpande<br />

arbete om andra etniska grupper inte har förtroende<br />

för arbetet. Och om myndigheten inte representerar<br />

samhället ökar utanförskapet och känslan av att ”dom<br />

inte är till för oss”. Individer ur grupperingarna vill<br />

då inte söka arbete hos myndigheten och, lika viktigt,<br />

de vill inte lämna information till myndigheten.<br />

I Storbritannien har man s. k. ”faith officers” som<br />

arbetar ute i problemområdena. Detta för att öka<br />

människors förtroende för polisen, att få dem att prata<br />

och att lämna viktiga upplysningar. Något som – om<br />

arbetet hade inletts tidigare – kunde ha bidragit till att<br />

terrorattentaten i London inte skulle ha inträffat.<br />

”Communities defeat terrorism<br />

– not the police”<br />

Sam Johnsons recept mot att undvika dylika problem<br />

i kontrollarbetet är att ha rätt kunskap, använda rätt<br />

metoder och personer och de kommer att göra jobbet<br />

rätt. Och om kontrollerande myndigheter vill ha<br />

andra och bättre resultat måste man göra förändringar.<br />

Verksamhet som leds med kunskap om mångfald ger<br />

resultat – bland annat i form av viktig underrättelseinformation.<br />

<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

73


Boktips<br />

Snö ska falla<br />

över snö som fallit<br />

Det verkar aldrig sluta snöa<br />

den vintern…<br />

Boken är den norske författaren<br />

Levi Henriksens första<br />

roman som fått norska bokhandlarpriset<br />

för årets bästa<br />

roman.<br />

Boken handlar om bygdens<br />

slagskämpe och problembarn<br />

Dan Kaspersen. Han återvänder<br />

till sin fädernesgård efter 2 år i fängelse för knarksmuggling.<br />

Båda föräldrarna är sedan länge döda och brodern<br />

ska precis begravas efter att ha hittats avgasförgiftad i<br />

sin bil på gården.<br />

Dan och brodern Jakob hann aldrig träffas efter<br />

fängelset. När dessutom granngubben hittas brutalt<br />

misshandlad riktas alla misstankar mot Dan.<br />

Romanen handlar till stora delar om att återvända<br />

hem, ställa sig rakryggad upp och skrota det gamla för<br />

något nytt.<br />

Den är skriven med stor inlevelse med ett vackert o<br />

målande språk och mycket läsvärd.<br />

Förlag: Kabusa<br />

Författare: Levi Henriksen<br />

MAFFIA<br />

Tomas Lappalainen är född 1958<br />

och han är en stor Italienkännare,<br />

journalist och författare.<br />

Han ger läsaren en bakgrund till<br />

maffians uppbyggnad och varför<br />

situationen ser ut som den gör.<br />

Vi upplever nog lite till mans<br />

en skräckblandad förtjusning när<br />

vi hör talas om den sicilianska<br />

maffian. Maffian är definitivt<br />

inget att glorifiera och anledningen till att maffian<br />

existerar på Sicilien är inte för att man behöver en stat,<br />

utan folket på ön identifierar sig med familjen, gruppen<br />

och klanen istället för med religionen, landet och<br />

partiet.<br />

Att skriva om maffian innebär alltid en risk att hemfalla<br />

åt frosseri i mord, våld och hämnd.<br />

Lappalainen viker knappast undan från de frågorna<br />

men han går så mycket längre genom att sätta in dem i<br />

sitt rätta sammanhang.<br />

Boken är välskriven, och oavbrutet intressant och<br />

för första gången på svenska så är maffian förståelig.<br />

Förlag: Fischer & Co<br />

Författare: Tomas Lappalainen<br />

Boktips: Åsa Dahlberg<br />

76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Jonas Hartelius torde vara<br />

alltför välkänd för denna<br />

tidnings läsare för att behöva<br />

någon närmare presentation.<br />

Detta enmansuniversitet<br />

inom narkotikapolitiken<br />

har under många år publicerat<br />

en rad lika välskrivna<br />

som kunskapsrika artiklar.<br />

Nu har Jonas Hartelius<br />

samlat och bearbetat ett<br />

antal artiklar och förstärkt<br />

deras inriktning i boken<br />

Nytt fokus på narkotikamissbruket<br />

(Hjalmarsson & Högberg, Stockholm<br />

2008).<br />

Boken ska läsas eftertänksamt, även om den är<br />

lättläst: det är tunga, ibland bedövande argument som<br />

författaren lägger fram.<br />

Narkotikakontroll kan gälla utbudssidan, dvs. produktion,<br />

marknadsföring och distribution, och efterfrågesidan,<br />

dvs. konsumtion – i det här fallet lika med<br />

missbruk. Jonas Hartelius tema är att en framgångsrik<br />

narkotikapolitik, vid sidan av den självskrivna utbudskontrollen,<br />

fordrar en koncentration på efterfrågesidan<br />

men att denna kommit i skymundan. Men även på<br />

utbudssidan kan man göra förödande misstag. I bakgrunden<br />

till ”opiumkriget” i Kina låg europeiska staters<br />

krav på att få sälja opium; det tog mer än ett sekel<br />

att slutligt få bukt med det missbruk som följde. Andra<br />

exempel på producentsidans förödande verksamhet är<br />

den internationella handeln där profithungriga narkotikakungar<br />

arbetar enligt samma avancerade metoder<br />

som vilken världsomspännande koncern som helst.<br />

Boken leder fram till en slutsummering att det krävs<br />

en starkare inriktning på konsumentledet. Därigenom<br />

ska man slå ut all lönsamhet i narkotikadistribution.<br />

På vägen dit tar Jonas Hartelius upp hård kritik mot<br />

det faktum att narkotikakontrollen inte är något eget<br />

kompetens- och kunskapsområde, inte har någon väl<br />

definierad, accepterad och överförbar kunskap som<br />

kan få samhället att undvika de missriktade förslagen<br />

till olika former av harm reduction-åtgärder.<br />

Polisens och tullens förebilder hämtas från det militära<br />

området, i stället borde de hämtas från det medicinska-epidemiologiska<br />

eller ekonomiska området.<br />

Jonas Hartelius har själv under årens verksamhet<br />

som författare, föredragshållare och sakkunnig inom<br />

området visat att det går att samla en sådan kunskap.<br />

Om det är någon som kan sammanfatta dessa kunskaper<br />

som grund för ett allmänt accepterat, övergripande<br />

narkotikapolitiskt system – en slags ”allmän<br />

teori” – är det Hartelius. Men begreppen utbud/producentsida<br />

och efterfrågan/konsumentsida räcker i så<br />

fall inte: här behövs en fördjupad analys av vad som<br />

verkligen sker i mötet mellan utbud och efterfrågan.<br />

Jan Malmstedt


Böcker som kan beställas från <strong>SNPF</strong>:s hemsida www.snpf.org<br />

NYHET!<br />

Anabola<br />

Androgena<br />

Steroider<br />

Missbruk av anabola androgena<br />

steroider, AAS,<br />

och tillgången på dessa<br />

preparat på den illegala<br />

marknaden har flerdubblats<br />

på tio år. AAS-missbrukare<br />

belastar sjukvården<br />

eftersom de kräver<br />

behandling för de psykiska<br />

och fysiska skador<br />

som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas<br />

eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat<br />

till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats<br />

till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas<br />

med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt<br />

många.<br />

Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig<br />

information är stor och nu har författarna till boken<br />

Mandom, mod och morske män kommit med en<br />

32-sidig informationsskrift i A4-format som på ett<br />

okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver<br />

AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar<br />

alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande<br />

kunskaper i ämnet.<br />

Ur innehållet:<br />

Missbruk av anabola steroider<br />

- vem, varför, när, var och hur?<br />

Effekter och bieffekter<br />

Behandling av AAS-missbrukare<br />

Preparatöversikt<br />

AAS och lagen<br />

Smuggling, beslag, illegal tillverkning,<br />

AAS och Internet<br />

AAS och våld m.m.<br />

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg<br />

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och <strong>SNPF</strong><br />

Boktips<br />

Narkotika, dopningsmedel<br />

och<br />

hälsofarliga varor<br />

Upplaga 9.1<br />

Narkotika, dopningsmedel<br />

och hälsofarliga varor ger en<br />

bred översikt över de vanligaste<br />

aktuella drogerna på<br />

den illegala svenska marknaden.<br />

Den är lämplig vid<br />

grundläggande undervisning inom skola, socialtjänst,<br />

frivilligt arbete, säkerhetsverksamhet, företagshälsovård,<br />

personalarbete samt lärar- och ungdomsledarutbildning.<br />

Mandom, mod<br />

och morske män<br />

En bok av Tommy Moberg &<br />

Gunnar Hermansson<br />

Behovet av hjälp och behandling<br />

för fysiska och psykiska<br />

besvär relaterade till missbruk<br />

av anabola steroider ökar.<br />

Sambandet mellan AAS-missbruk<br />

och våld är ett vedertaget<br />

faktum men mörkertalet<br />

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad<br />

av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder<br />

behöver förstärkas. Boken belyser ingående<br />

AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;<br />

medicinskt, rättsligt och socialt.<br />

Den idiotiska<br />

klubben<br />

En bok av Göran Bohlin<br />

Den idiotiska klubben kom<br />

ut första gången våren 1995<br />

och är nu uppdaterad och<br />

utökad med 80 sidor. Boken<br />

kan ses som en resa från mitten<br />

av 1950-talet och fram<br />

till 2006 och där ges under<br />

resans gång exempel på rockmusikens<br />

efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika.<br />

Boken skildrar också enskilda rockartisters<br />

koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,<br />

narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna<br />

i vårt närområde m.m.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

77


STIPENDIERUTAN<br />

Följande stipendier har <strong>SNPF</strong>-medlemmar möjlighet att<br />

komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar<br />

skall vara <strong>SNPF</strong> tillhanda senast den 1 mars varje<br />

år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen<br />

tillkännages på <strong>SNPF</strong>:s årliga utbildningskonferenser.<br />

<strong>SNPF</strong>:s resestipendier till CNOA:s (California<br />

Narcotic Officers Association) och ev. TNOA:s<br />

(Texas Narcotic Officers Association) årliga<br />

utbildningskonferenser.<br />

Styrelsen beslutar i början av året huruvida båda stipendiaterna<br />

reser till CNOA eller om ett stipendium skall<br />

avse TNOA. Resorna sker alltid tillsammans med någon<br />

ur <strong>SNPF</strong>:s styrelse. För datum, se www.cnoa.org resp.<br />

www.tnoa.org<br />

<strong>SNPF</strong>:s stipendium för Årets Observation<br />

Stipendiet tilldelas <strong>SNPF</strong>-medlem som genom en vaken<br />

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande<br />

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.<br />

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till<br />

Årets Nykomling Nytt för i år!<br />

Tilldelas medlem av <strong>SNPF</strong>, verksam i västra Sverige, som<br />

står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse<br />

och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är<br />

på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.<br />

78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Lösning Kryss 3-08<br />

Följande fem korsordslösare drogs denna gång som<br />

vinnare bland dem som skickat in rätta lösningar.<br />

Dubbla trisslotter kommer.<br />

Grattis till<br />

Sune Jansson, TUMBA<br />

Inga-Britt Bergstrand, ÖREBRO<br />

Tommy Larsson, RINGARUM<br />

Lars Norberg, SPÅNGA<br />

Lena Eriksson, KIL<br />

Alla krysslösare önskas en<br />

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR<br />

Mediahusets stipendium<br />

Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i <strong>SNPF</strong> för<br />

värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och<br />

Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.<br />

Övriga stipendier som delas ut på <strong>SNPF</strong>:s utbildningskonferens<br />

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium<br />

Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera<br />

poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan<br />

och den narkotikarelaterade brottsligheten.<br />

Tullverkets stipendium<br />

10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom<br />

Tullverkets narkotikabekämpning.<br />

<strong>Svenska</strong> Carnegie Institutets polisstipendium<br />

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman<br />

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier<br />

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. <strong>SNPF</strong>:s<br />

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi<br />

tar gärna emot era förslag till kandidat.<br />

Resebidrag<br />

Medlemmar i <strong>SNPF</strong> har även möjlighet att, när som helst<br />

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag<br />

för studieresa.<br />

Se villkor på hemsidan www.snpf.org


Kryss 4-08<br />

80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08<br />

Lösningar skall senast den 2 februari 2009 sändas till:<br />

Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING<br />

Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera.<br />

Namn och adress: .............................................................................................

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!