Barn- och barndomsforskning i pedagogik under 2000-talet

peddan.se

Barn- och barndomsforskning i pedagogik under 2000-talet

Skriftserie från

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Linnéuniversitetet

Nr 2, 2011

Stefan Lund

Pedagogik

Barn- och barndomsforskning

i pedagogik under 2000-talet


Stefan Lund

Barn- och barndomsforskning i

pedagogik under 2000-talet

Skriftserie för institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap


Denna rapport ingår i skriftserien för Institutionen för pedagogik,

psykologi och idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. I serien publiceras

utvalda arbetsrapporter och uppsatser författade av institutionens

studenter, lärare och forskare. Därutöver publiceras andra skrifter av

intresse inom våra ämnesområden på institutionen.

REDAKTIONSRÅD FÖR SKRIFTSERIEN

Lena Carlsson, Gunilla Gunnarsson, Marianne Henningsson,

Ingeborg Moqvist-Lindberg, Tobias Stark

ISBN: 978-91-86491-85-7

Tryck: Repro, Linnéuniversitetet, Växjö 2011


Innehållsförteckning

Innehåll

Förord 6

Inledning 7

Avgränsningar 7

Arbetsprocess 9

Lärosätenas forskningsmiljöer 12

Göteborg 13

Linköping 13

Malmö 14

Stockholm 15

Umeå universitet 16

Uppsala universitet 16

Växjö universitet 17

Karlstads universitet 17

Teoretiska perspektiv 18

Etnometodologiskt perspektiv 18

Sociokulturellt perspektiv 19

Poststrukturalistiskt perspektiv 20

Kritiskt hermeneutiskt perspektiv 20

Sammanfattande diskussion 21

Vetenskaplig metod 25

Deltagande observation och kvasiexperiment 25

Etnogra 25

Intervju 26

Videoinspelning 27

Policyanalys 27

Enkät/matris 28

“Mixed methods” 28


Innehållsförteckning

Forskningsfrågor och resultat 29

Avhandlingarnas syfte och innehåll 30

Barns inbördes relationer 31

Relationer mellan barn och vuxna 35

Institutionell samverkan om barn 44

Barn och artefakter 48

Skolkunskap för barn 52

Barns språkutveckling 54

Barns ålder 59

Förskola 59

Grundskolans yngre åldrar 60

Grundskolans mellanår 61

Blandade ålderskategorier 62

Sammanfattande analys 63

Sociala relationer 63

Relationerna mellan barn – ting – skolämnesinnehåll 65

Litteratur 67


Förord

Förord

Under vårterminen 2009 beslutade lärarutbildningsnämnden vid Växjö

universitet att stärka och utveckla barn- och barndomsforskningen vid

lärosätet. Samtliga institutioner som deltar i lärarutbildningen tilldelades

100 000 kronor vardera för att initiera detta arbete. Vid den pedagogiska

institutionen beslutade vi oss för att genomföra en forskningsöversikt. Vi

har alltså lärarutbildningsnämnden att tacka för denna rapports tillblivelse.

Arbetet med att läsa granska de avhandlingarna har genomförts av ett

ertal medarbetare vid Institutionen för pedagogik, Växjö universitet. Jag

vill tacka Anne Ekman, Gunilla Herrlin, Helen Hult-Sanneus, Birgitta

Lundbäck, Ingeborg Moqvist-Lindberg, Birgitta Söderlund-Wik Pernilla

Söderberg-Juhlander, Inger Johansson och Henrik Nilsson för ert arbete med

att läsa, granska och sammanfatta avhandlingarnas huvudinnehåll. Utan er

medverkan hade forskningsöversikten inte kunnat genomföras. Slutligen vill

jag tacka Lena Carlsson som tagit texten ur dess språkliga och grammatiska

fallgropar.

I ett vintrigt Växjö januari 2010

Stefan Lund


Inledning

Inledning

Denna rapport har som ambition att beskriva och diskutera pedagogiska

avhandlingar inom områdena barn- och barndomsforskning mellan 2000

och 2008. Totalt ingår 71 avhandlingar. Syftet är att tydliggöra bentliga

universitetsmiljöer och dess forskningsinriktningar, vilka teoretiska perspektiv

och metoder som använts samt avhandlingarnas syften och innehållsområden.

Därmed är det inte enskilda avhandlingar som är av intresse här, utan

relationerna dem emellan och de teoretiska och empiriska teman som de

uttrycker. Rapporten har även två implicita syften. För det första syftar vår

forskningsöversikt till att synliggöra områden inom forskningsfältet barn och

barndom, där den pedagogiska forskningen behöver fördjupa förståelsen för

barns liv och livsvillkor inom och utom utbildningsinstitutionerna. Vår avsikt

är för det andra att ge lärare i förskolan, grundskolan och fritidshemmen en

karta över den pedagogiska forskning som genomförts under 2000-talet.

Avgränsningar

Forskningsöversikten är avgränsad till doktorsavhandlingar i pedagogik

inom barn- och barndomsfältet mellan 2000 och 2008. Med barn menar vi

åldrarna 0 – 12 år. Denna avgränsning är kopplad till Klerfelts (2002) tidigare

forskningsöversikt och kommande lärarutbildningsreform (SOU 2008:109)

där en tydlig uppdelning mellan tidigare och senare år lyfts fram. Detta är en

påtaglig avgränsning av forskningsfältet totalt sett. Vi utgår från pedagogiken

som vetenskaplig disciplin, har enbart intresserat oss för avhandlingar och

med en teoretisk avgränsning mot barn- och barndomsforskning. Ändå

menar vi att granskningen av dessa sjuttien avhandlingar fyller en relevant

funktion, och ger en samlad bild av vilka innehållsområden som pedagoger

intresserat sig för under detta decennium. Det valda tidsintervallet är relaterat

till en tidigare forskningsöversikt som hanterar tidsspannet mellan 1980 och

1999 (Klerfelt 2002).

Ett barnperspektiv innebär att avhandlingsförfattarna i något

avseende diskuterat barn (som biologisk varelse) och barns relationer till

andra barn och olika kategorier vuxna och/eller barndom (samhälleliga

och institutionella idéer kring barns uppväxt, uppfostran, villkor etc.)

(Cunningham 2005). Svenska akademins ordbok ger följande denition

av barndom: ”Tillståndet att vara barn” …”Om den tid i en persons lif, då

hon är ett barn…, ofta med tanken fäst på det åskådningssätt, de känslor,

tilldragelser o.s.v. som äro särskilt utmärkande för denna del af personens lif.”

7


8

Inledning

… ”Mer eller mindre konkret om den som benner sig i barnaåldern” (citatet

hämtat ur Kristjánsson 2001, s. 12). När vi talar om barn sker detta alltid

via historiskt och kontextuella föreställningar kring barndom. Cunninghams

(2005) denitioner av barn och barndom har preciserat urvalet och gett

forskningsöversikten en viss riktning. Med barnforskning menar vi alltså kort

och gott forskning om barn (Halldén 2007). Sådana avhandlingar utgör en

del av urvalet. Barndomsforskning innebär att fokus inte enbart riktas mot det

enskilda barnet utan även ideologier, föreställningar och synsätt på barn ingår

i analyserna (Halldén 2007). Barndom påverkas av politik, arbetsmarknad,

lärarutbildning etc. Barndomsbegreppet har alltså en kollektiv och rumslig

betydelse. Det pekar på barns kollektiva uppväxtvillkor vid en speciell tid

och/eller plats (Kristjánsson 2001). Vårt fokus på barndom innebär en

breddning av urvalet. Vi har läst avhandlingar som både diskuterar barns

livsvillkor samt institutionella och samhälleliga representationer av barndom.

Begreppet barndom kan även användas i diskursivt, analytiskt syfte. Det vill

säga att i materiell, psykologisk och social betydelse diskutera och teoretisera

kring barns möjligheter och begränsningar i samhället.

Avhandlingar som inte ryms inom ovanstående perspektiv har utelämnats.

Bland annat har professions- och lärarutbildningsstudier samt viss didaktisk

forskning som hanterar lärares villkor inom skola och barnomsorg utelämnats.

På detta sätt särskiljer vi oss från Klerfelt (2002) som i första hand har satt

institutioner där barn vistas och den verksamhet som där bedrivs i första

rummet. Klerfelt har alltså inte något akademiskt ämne som avgränsning.

Hon diskuterar alla avhandlingar som riktats mot det barnpedagogiska

fältet. Denna studie skiljer sig även från Perssons (2008) genomgång av

forskning kring barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem.

Perssons genomgång riktas enbart mot vissa institutionella verksamheter

och mot barn i yngre åldrar. Vår forskningsöversikt sätter barns levda liv och

föreställningar kring detta liv i centrum för vårt urval. Vi är högst medvetna

om att detta ibland är en dius och ibland ytande avgränsning. Andra

forskningsöversikter inom området har kommit till liknande insikter. Klerfelts

(2002) inriktning mot det barnpedagogiska fältet beskrivs som otydlig och

diskutabel. Detsamma gäller för Perssons (2008) forskningsöversikt av barns

lärande inom utbildningsinstitutionerna, där han beskriver sin genomgång

som icke heltäckande och baserad på den litteratur som kommit honom

till del. Vi är alltså i gott sällskap beträande avgränsningsproblematiken.

Så långt det varit möjligt har vi hanterat de avhandlingar som benner sig

i gränslandet mellan olika forskningsfält på ett inkluderande sätt, samtidigt

som vi av analytiska skäl valt att utesluta avhandlingar som inte ryms inom

vår denition av barn- och barndomsforskning i pedagogik.

Klerfelt (2002) menar att forskningsområdena kring barn, barnomsorg,

förskola och grundskolans tidigare år har expanderat under de senaste


Inledning

decennierna. Mellan 1980 och 1989 skrevs sjutton avhandlingar inom det

barnpedagogiska fältet. Under perioden mellan 1990 och 1999 tredubblades

nästan denna sira till femtio skrivna doktorsavhandlingar. De avhandlingar

som Klerfelt (2002) redogör för rör verksamheter kring förskola och

fritidshem i nutid och dåtid för barn i åldern 0 – 12 år och deras personal. Även

föräldraaspekter och lärarutbildning ingår i urvalet. I vår forskningsöversikt

har sjuttien avhandlingar granskats. Antalet avhandlingar inom området

fortsätter med andra ord att öka, trots att vi i förhållande till Klerfelts studie

har en snävare urvalsram.

Vår granskning visar sålunda att ökningen av avhandlingar inom detta

område fortsätter. Vi menar att detta inte nödvändigtvis behöver innebära

att en större andel av det totala antalet doktorander börjar intresserar sig

för barn- och barndomsforskning. Snarast handlar nog ökningen om

samhällelig utbildningsexpansion och om 1999 års forskarutbildningsreform,

där doktoranders forskarstudier reglerades genom rätt till nansiering och

en tidsbegränsning till fyra år. Med andra ord kan ökningen av antalet

avhandlingar mycket väl handla om att er forskarstuderande har getts

möjlighet att färdigställa sin avhandlig inom en avgränsad tid och att det

totala antalet disputationer inom pedagogik ökat under det senaste decenniet.

Arbetsprocess

Följande sökord har använts på LIBRIS: dissertation, barn, barndom,

förskola, grundskola, fritidshem, fritid, småbarn. Dessa sökord har sedan

kombinerats på olika sätt. Dessa sökresultat har vidare kompletterats genom

att vi också sökt på de skilda universitetens hemsidor och diskuterat urval

med andra forskare och lärarutbildare inom forskningsfältet. Slutligen har vi

använt oss av tidigare forskningsöversikter (Persson 2008, Pramling 2009).

En grannlaga uppgift i denna typ av vetenskapligt arbete är att fastställa hur

materialet ska kategoriseras. Att redogöra för barn- och barndomsforskning

inom pedagogik betyder att vi i det här sammanhanget har varit intresserade av

att ge en så talande bild som möjligt över forskningsfältet. Ett sätt hade kunnat

vara att relatera materialet till Eklunds (1995, 2000) kategoriseringsmodell.

Eklund arbetar med två huvudkategorier: betingelser för pedagogiskt arbete

– studierna har haft som huvudsyfte att studera förutsättningarna för

pedagogiska processer och dess eekter och undervisningsmetodiska studier –

studier som haft som huvudsyfte att belysa hur pedagogiska metoder fungerar.

Eklund visar att den stora merparten av pedagogiska avhandlingar skrivna

mellan 1988-1997 är betingelsestudier. Mot bakgrund av detta resultat dras

slutsatsen att den pedagogiska forskningen i väldigt låg grad intresserar sig för

lärares konkret praktiska uppgifter. Vid en första betraktelse av vårt material

9


10

Inledning

kan vi se samma tydliga snedfördelning. Många avhandlingsförfattare har

intresserat sig för hur villkoren för pedagogiska processer i förskola, skola och

på fritidshem ser ut. Bara i undantagsfall har avhandlingarna enbart ägnat

sig åt att studera hur en viss undervisningsmetod fungerar. Vid en närmare

granskning av vårt material har vi ändå funnit stora svårigheter med att använda

denna grova kategoriseringsmodell. Avhandlingarna syftar ofta till att både

analysera de pedagogiska förutsättningarna och de pedagogiska metoder som

används. Eklunds betoning på pedagogen/läraren går dessutom ofta stick i

stäv med forskningen inom barn- och barndomsfältet, där förhållandet ofta

är det motsatta. Barnet eller barndom är centralt för studiernas inriktning

(se även Klerfelts 2002 kritik av Eklunds kategorisering). Vi har istället

valt att göra en innehållslig och tematisk indelning av avhandlingarna.

Forskningsprocessen har vilat på en hermeneutisk utgångspunkt. I det

inledande skedet har vi sammanfattat respektive avhandlingsförfattares

utgångspunkter och resultat. För att belysa våra frågeställningar granskades

avhandlingarna utifrån följande kriterier (se Klerfelt 2002):

Bakgrund - titel, år, var de publicerats (lärosäte och forskarmiljö),

författare och författarbakgrund – avhandlingens syfte och

frågeställningar – teoretisk utgångspunkt – metod(er) – innehållsligt

område – slutsatser.

I ett nästa steg har texterna brutits ner i fyra huvudområden; forskningsmiljöer,

teoretiska perspektiv, vetenskaplig metod och avhandlingarnas innehåll och

syften. Tolkningen av dessa har inneburit en hermeneutisk läsning mellan del

(temat) och helhet (avhandlingstexterna). I den slutliga presentationen har vi

också jämfört med tidigare forskningsöversikter i pedagogik. Vår fortsatta

framställning följer denna ordning. I kapitel två redovisas de forskningsmiljöer

inom vilka avhandlingarna är skrivna. Här kommenteras bland annat

tongivande projekt, forskningsledning och forskningsinriktningar. I kapitel

tre diskuteras avhandlingarnas dominerande forskningsperspektiv och i

kapitel fyra de forskningsmetoder som använts. Dessa tre kapitel syftar till

att ge en bakgrundsbild över barn- och barndomsforskningen i pedagogik

under tjugohundratalet. Vi menar att det är av vikt att inte enbart presentera

avhandlingarnas innehåll och huvudsakliga resultat utan också peka på de

miljöer och forskningstraditioner inom vilka de skrivits. I ett femte kapitel

diskuteras avhandlingarnas syfte och huvudresultat (jfr Persson 2008). Vi

har använt oss av två olika kategoriseringsmodeller, en kvalitativ och en

kvantitativ. Kapitlet inleds med en innehållslig och tematisk redogörelse.

Inom åldersintervallet 0-12 år benner sig barn inom era olika verksamheter

med delvis skilda syften och lagstadgade förordningar. Därför har vi i ett

andra analyssteg valt att dela upp presentationen av avhandlingarnas

innehållsliga tematik kvantitativt i förhållande till olika ålderskategorier.

Forskningsöversikten avslutas med en diskussion om de dominerande teman


Inledning

som visat sig i materialet och hur dessa bygger en kanon som inkluderar vissa

forskningsintressen samtidigt som det utesluter andra, inom det pedagogiska

forskningsområdet.

11

More magazines by this user
Similar magazines