Gymnasieskolan som marknad - hur och på vilka ... - GR Utbildning

Handelshögskolan 

vid Göteborgs Universitet 

Företagsekonomiska institutionen 

avdelningen för Marknadsföring 

Kandidatuppsats i marknadsföring 

Företagsekonomiska Institutionen 

Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet 

HT-2001 

………………….. 

Författare 

Robert Tillander 

761222 

Gymnasieskolan som marknad 

- hur och på vilka kriterier väljer 

eleverna i Göteborg 

gymnasieutbildning och/eller skola? 

Framtagandet av marknadsinformation för 

Utbildningsförvaltningen i Göteborg. 

Handledare 

Ove Krafft

Sammanfattning 

Från och med läsåret 2002/2003 uppkommer det en kraftigt förändrad konkurrenssituation för 

Göteborgsregionens gymnasieskolor. Den aktuella förändringen innebär att eleverna i årskurs 

nio får söka till vilket program de vill i den 13 kommuner stora Göteborgsregionen och 

medför därför en omfattande konkurrensutsättning av gymnasieskolan i Göteborg – 

gymnasieskolan som marknad. Jag har därför, på uppdrag av Utbildningsförvaltningen i 

Göteborg, skrivit en uppsats med syftet att undersöka hur och på vilka kriterier eleverna 

väljer gymnasieutbildning och/eller skola. 

Då uppsatsen handlar om valet av gymnasieutbildning och/eller skola är den teoretiska 

referensramen uppbyggd utifrån servicemanagementteorin och särskilt hur valet av 

serviceföretag går till – utbildning är som bekant en typisk tjänst/service. 

Utifrån problemanalysen formulerades tre frågeställningar vilka behövde besvaras för att 

uppsatsens syfte i sin tur skulle kunna besvaras. Frågeställningarna var; Finns det några 

subgrupper bland eleverna, vilka informationskällor används och vilka faktorer påverkar 

samt hur stor inverkan/påverkan har de av eleverna använda informationskällorna/faktorerna 

vid valet av gymnasieutbildning och/eller skola och vilken enskild informationskälla/faktor är 

viktigast? 

För att besvara uppsatsens syfte har en kvantitativ studie i form av enkät genomförts bland 

niondeklasselever i Göteborg. Urvalet av eleverna skedde med hjälp av ett slumpmässigt 

urval, gruppurval, där Göteborg delades in i områdena Norr, Centrum, Hisingen samt 

Frölunda och där högstadieskolor genom ett slumpmässigt urval valdes ut att ingå i 

undersökningen. På varje skola, totalt tio skolor, undersöktes sedan en niondeklass med 

resultatet att urvalet uppgår till 216 elever. 

Resultatet av undersökningen tyder på att det viktigaste för eleverna i deras val till 

gymnasiet är kombinationen program och skola. Eleverna söker i huvudsak en utbildning som 

intresserar dem och vilken skola samt program som kompisarna väljer är av underordnad 

betydelse. Eleverna uppger i mycket stor utsträckning att de vill läsa på gymnasiet. De 

viktigaste informationskällorna är personligt besök på gymnasieskolornas öppet hus följt av 

gymnaseidagarna på Svenska mässan och föräldrar. Den enskilt viktigaste informationskällan 

är gymnasieskolorna öppet hus. De viktigaste faktorerna för eleverna i deras val är 

utbildningens innehåll följt av skolans kursutbud och trygghet/trivsel. Den enskilt viktigaste 

faktorn är utbildningens innehåll.

Summary 

Starting from the school year of 2002/2003 a new competition situation faces the upper 

secondary schools in the Gothenburg region. In this new competition situation is it possible 

for a ninth grade student to apply for any of the secondary schools in the 13 town districts big 

Gothenburg region and therefore leads to an extensive competition in the upper secondary 

school market. This study is conducted because of this new competition situation and is 

written for Utbildningsförvaltningen, Gothenburg, with the aim (purpose) to; examine how, 

and which criteria that is important, when the ninth grade students apply to the upper 

secondary school. 

Because of the fact that this study is about education and how to choose an educational 

institution most of the theory that’s discussed is about service management and how service 

consumers choose Service Company – education is a typical service. 

To answer the purpose of the study a quantitative analyses through a questionnaire have 

been conducted. The sample is drawn through at random cluster sample of 216 ninth grade 

students in Gothenburg. 

The result from the study shows that what is most important for the ninth grade student in 

their choice of education and/or educational institution is the combination of school and 

program. The students mainly seek an education that’s interesting for them and the choice of 

their friends in not important for their own choice. The students mainly say that they want to 

go to the upper secondary school. The most important information source is personal visits to 

the upper secondary schools through their “open houses”. The most important factor for the 

student in his choice is the educations content.

Innehållsförteckning 

1. Inledning .............................................................................................1 

1.1 Bakgrund........................................................................................................... 1 

1.2 Problembeskrivning........................................................................................... 1 

1.3 Syfte.................................................................................................................. 2 

1.4 Uppsatsens Relevans och Perspektiv............................................................... 2 

1.5 Uppsatsens Disposition..................................................................................... 3 

2. Teoretisk Referensram ......................................................................4 

2.1 Tjänster och Service ......................................................................................... 4 

2.2 Konsumentbeteende......................................................................................... 7 

2.2.1 Nationalekonomisk Mikroteori .................................................................... 7 

2.2.2 Maslows Behovshierarki............................................................................. 8 

2.2.3 Risk och Osäkerhet .................................................................................... 8 

2.2.4 Attityder .................................................................................................... 10 

2.2.5 Kultur ........................................................................................................ 12 

2.2.6 Engagemang och Tidigare Erfarenhet vid Beslutsfattande....................... 12 

2.4 Beslutsprocessen vid valet av Serviceföretag................................................. 14 

2.5 Highly-Complex Decison Making .................................................................... 15 

2.5.1 Problemupptäckt....................................................................................... 16 

2.5.2 Informationsinsamling............................................................................... 17 

2.5.3 Forming the Choice-Set............................................................................ 19 

2.5.4 Fastställande av Beslutskriterium............................................................. 21 

2.5.5 Utvärdering av Alternativ .......................................................................... 21 

2.5.6 Påverkan på Beslutsprocessen ................................................................ 22 

2.5.7 Från Beslut till Handling............................................................................ 23 

2.5.8 Efterköpsbeteende ................................................................................... 23 

2.6 Uppsummering av teori................................................................................... 24 

3. Problemanalys..................................................................................26 

3.1 Problemupptäckt – valet att söka till gymnasiet .............................................. 26 

3.1.1 Frågeställning 1........................................................................................ 27 

3.2 Informationssökningsprocessen och Påverkansfaktorer................................. 27 


3.3 Choice-set....................................................................................................... 28 

3.4 Alternativutvärdering ....................................................................................... 29 


3.5 Från Beslut till Handling .................................................................................. 30 

3.6 Undersökningsmodell...................................................................................... 30 

4. Informationsbehov ...........................................................................32 

4.1 Informationsbehov för Frågeställning 1........................................................... 32 

4.2 Informationsbehov för Frågeställning 2 och 3 ................................................. 33

5. Metod.................................................................................................35 

5.1 Avgränsningar................................................................................................. 35 

5.2 Undersökningsansats...................................................................................... 36 

5.3 Datainsamlingsmetod...................................................................................... 37 

5.3.1 Primärdata................................................................................................ 37 

5.3.2 Enkät ........................................................................................................ 38 

5.3.3 Sekundärdata ........................................................................................... 39 

5.3.4 Stockholmsungdomars val till gymnasiet.................................................. 39 

5.4 Målpopulation.................................................................................................. 40 

5.5 Urval................................................................................................................ 42 

5.6 Felkällor .......................................................................................................... 43 

5.7 Undersökningens trovärdighet ........................................................................ 45 

5.8 Dataanalys ...................................................................................................... 51 

5.8.1 Faktoranalys............................................................................................. 52 

6. Resultat och Analys .........................................................................53 

6.1 Totalresultat .................................................................................................... 53 

6.1.1 Bakgrundsfrågor....................................................................................... 53 

6.1.2 Attityder till utbildning och framtid............................................................. 56 

6.1.3 Informationskällor ..................................................................................... 62 

6.1.4 Påverkansfaktorer .................................................................................... 69 

6.2 Delresultat....................................................................................................... 77 

6.2.1 Valet av skola, program eller kombinationen skola och program ............. 77 

6.2.2 Kommunal eller fristående skola............................................................... 82 

6.3 Korrelationsstruktur......................................................................................... 89 

6.4 Faktoranalys ................................................................................................... 91 

6.5 Uppsummering av resultat .............................................................................. 92 


6.5.2 Frågeställning 2 och 3 .............................................................................. 93 

7. Teori och Empiri ...............................................................................94 

7.1 Analys ............................................................................................................. 94 

8. Slutsats .............................................................................................97 

8.1 Frågeställning 1 .............................................................................................. 97 

8.2 Frågeställning 2 och 3..................................................................................... 97 

8.3 Hur och på vilka kriterier väljer eleverna utbildning och/eller skola? ............... 98 

9. Rekommendationer till framtida forskning ....................................99 

10. Källförteckning .............................................................................100

Tabellförteckning 

Tabell 2.1. Olikheter mellan tillverkningsindustri och servicenäringar .................................... 5 

Tabell 2.2. ”A taxonomy of decision-making approaches”..................................................... 13 

Tabell 5.1 ”Förväntad förteckning över målpopulationen”..................................................... 41 

Tabell 5.2 Skolor som ingår i urvalet ...................................................................................... 43 

Tabell 5.3 Svarsfrekvens per skola.......................................................................................... 46 

Tabell 5.4 Svarsfrekvens per område ...................................................................................... 47 

Tabell 5.5 Partiellt bortfall på frågorna Q42X samt Q58X per skola...................................... 49 

Tabell 6.1 Q0: Vilken högstadieskola läser du på? ................................................................. 53 

Tabell 6.2 Fördelning per område ........................................................................................... 53 

Tabell 6.3 Q1: Vad är viktigast för Dig i Ditt val till gymnasiet?........................................... 54 

Tabell 6.4 Q3: Är skolan en kommunal eller en fristående gymnasieskola? .......................... 54 

Tabell 6.5 Fördelningen mellan kommunala respektive fristående skolor.............................. 54 

Tabell 6.6 Q9: Tror Du att Dina betyg kommer att räcka för att komma in på Ditt 

förstahandsval?......................................................................................................................... 56 

Tabell 6.7 Q12: Jag vill läsa på gymnasiet.............................................................................. 56 

Tabell 6.8 Q13: Jag tycker att man måste läsa på gymnasiet .................................................. 57 

Tabell 6.9 Q14: Jag tror att det är svårare att få ett jobb utan en gymnasieutbildning............ 57 

Tabell 6.10 Q15: Jag tycker det är viktigt att läsa på gymnasiet............................................. 57 

Tabell 6.11 Q19: Mina föräldrar tycker det är viktigt att Jag läser på gymnasiet ................... 58 

Tabell 6.12 Q16: Jag tycker att gymnasievalet är ett svårt val................................................ 58 

Tabell 6.13 Q17: Jag tycker att gymnasievalet är ett viktigt val ............................................. 59 

Tabell 6.14 Q18: Jag tror att Mitt val kommer att ha en stor betydelse för Min framtid ........ 59 

Tabell 6.15 Q20: Jag söker en utbildning som intresserar mig ............................................... 59 

Tabell 6.16 Q21: Jag tycker det är viktigt att söka samma skola som Mina kompisar gör..... 60 

Tabell 6.17 Q22: Jag tycker det är viktigt att söka samma program som Mina kompisar gör 60 

Tabell 6.18 Q23: Jag vill läsa vidare på universitet/högskola efter gymnasiet ....................... 61 

Tabell 6.19 Q24: Mina föräldrar vill att Jag läser vidare på universitet/högskola efter 

gymnasiet ................................................................................................................................. 61 

Tabell 6.20 Q25: Jag vet exakt vad Jag vill läsa på gymnasiet ............................................... 61 

Tabell 6.21 Q26: Jag ser fram emot att börja gymnasiet......................................................... 62

Tabell 6.22 Q27: Jag känner oro inför gymnasievalet............................................................. 62 

Tabell 6.23 Q28: Föräldrar ..................................................................................................... 63 

Tabell 6.24 Q29: Syskon ......................................................................................................... 63 

Tabell 6.25 Q30: Klasskamrater.............................................................................................. 63 

Tabell 6.26 Q31: Vänner ......................................................................................................... 64 

Tabell 6.27 Q 32: Syokonsulent .............................................................................................. 64 

Tabell 6.28 Q33: Andra lärare................................................................................................. 65 

Tabell 6.29 Q34: Radio & TV reklam..................................................................................... 65 

Tabell 6.30 Q35: Direktreklam (DR), hemutskick via e-post eller vanlig post....................... 65 

Tabell 6.31 Q36: Internet......................................................................................................... 66 

Tabell 6.32 Q37: Besök på gymnasiedagarna, Svenska mässan ............................................. 66 

Tabell 6.33 Q38: Personligt besök på skolor, öppet hus ......................................................... 67 

Tabell 6.34 Q39: Personligt besök på skolor, övrigt (eget) besök .......................................... 67 

Tabell 6.35 Q42: Vilken av följande informationskällor är viktigast för Dig och Ditt 

gymnasieval?............................................................................................................................ 68 

Tabell 6.36 Q42X: Vilken av följande informationskällor är viktigast för Dig och Ditt 

gymnasieval?............................................................................................................................ 68 

Tabell 6.37 Informationskällornas medelbetydelse................................................................. 69 

Tabell 6.38 Q43: Skola som Mina kompisar har valt.............................................................. 70 

Tabell 6.39 PQ4: Program som mina kompisar har valt ......................................................... 70 

Tabell 6.40 Q45: Utbildningens innehåll ................................................................................ 71 

Tabell 6.41 Q46: Att skolan ligger nära stan........................................................................... 71 

Tabell 6.42 Q47: Att skolan ligger nära där Jag bor ............................................................... 71 

Tabell 6.43 Q48: Restiden till skolan ...................................................................................... 72 

Tabell 6.44 Q49: Mina Betyg.................................................................................................. 72 

Tabell 6.45 Q50: Skolmiljön ................................................................................................... 73 

Tabell 6.46 Q51: Skolans rykte ............................................................................................... 73 

Tabell 6.47 Q52: Skolans kursutbud ....................................................................................... 74 

Tabell 6.48 Q53: Lärarnas rykte.............................................................................................. 74 

Tabell 6.49 Q54: Mina föräldrars åsikt ................................................................................... 74 

Tabell 6.50 Q55: Trygghet/Trivsel.......................................................................................... 75 

Tabell 6.51 Q59: Vem tar det slutliga beslutet om vad Du ska läsa på gymnasiet? ............... 75 

Tabell 6.52 Q58: Vilken av följande faktorer är den viktigaste för Dig i Ditt gymnasieval? . 76 

Tabell 6.53 Q58X: Vilken av följande faktorer är den viktigaste för Dig i Ditt gymnasieval?76

Tabell 6.54 Faktorernas medelpåverkan ................................................................................. 77 

Tabell 6.55 Jag vill läsa på gymnasiet / Q1............................................................................. 77 

Tabell 6.56 Jag tycker att man måste läsa på gymnasiet / Q1 ................................................. 78 

Tabell 6.57 Jag tror att Mitt gymnasieval kommer att ha stor betydelse för Min framtid / Q1 .. 

.................................................................................................................................................. 78 

Tabell 6.58 Jag söker en utbildning som intresserar mig / Q1 ................................................ 79 

Tabell 6.59 Jag tycker det är viktigt att söka samma skola som Mina kompisar gör / Q1...... 79 

Tabell 6.60 Jag vet exakt vad Jag vill läsa på gymnasiet / Q1 ................................................ 79 

Tabell 6.61 Jag ser fram emot att börja på gymnasiet / Q1 ..................................................... 80 

Tabell 6.62 Internet / Q1.......................................................................................................... 80 

Tabell 6.63 Skola som kompisarna har valt / Q1 .................................................................... 81 

Tabell 6.64 [Q42X] Vilken av följande informationskällor är viktigast för Dig och Ditt 

gymnasieval? / Q1.................................................................................................................... 81 

Tabell 6.65 [Q58X] Vilken av följande faktorer är viktigast för Dig och Ditt gymnasieval? / 

Q1............................................................................................................................................. 82 

Tabell 6.66 Klassificering av [Q3] Söker Du en kommunal eller en fristående skola? .......... 82 

Tabell 6.67 [Q14] Jag tror det är svårare att få ett jobb utan en gymnasieutbildning / Q3 ..... 83 

Tabell 6.68 [Q15] Jag tycker det är viktigt att läsa på gymnasiet / Q3 ................................... 83 

Tabell 6.69 [Q21] Jag tycker det är viktigt att söka samma program som Mina kompisar gör / 

Q3 ............................................................................................................................................ 84 


Q3............................................................................................................................................. 84 

Tabell 6.71 [Q23] Jag vill läsa vidare på universitet/högskola efter gymnasiet / Q3.............. 85 

Tabell 6.72 [Q26] Jag ser fram emot att börja på gymnasiet / Q3 .......................................... 85 

Tabell 6.73 [Q37] Besök på gymnasiedagarna, Svenska mässan / Q3.................................... 86 

Tabell 6.74 [Q38] Personligt besök på skolor, öppet hus / Q3................................................ 86 

Tabell 6.75 [Q46] Att skolan ligger nära stan ......................................................................... 86 

Tabell 6.76 [Q48] Restiden till skolan / Q3............................................................................. 87 

Tabell 6.77 [Q50] Skolmiljön / Q3.......................................................................................... 87 

Tabell 6.78 [Q55] Trygghet/Trivsel ........................................................................................ 88 

Tabell 6.79 [Q42X] Vilken av följande faktorer är viktigast för Dig och Ditt gymnasieval?. 88 

Tabell 6.80 [Q58X] Vilken av följande faktorer är den viktigaste för Dig i Ditt gymnasieval? 

/ Q3........................................................................................................................................... 89 

Tabell 6.81 Faktorladdningar för Q12 – Q27 .......................................................................... 91

Figurförteckning 

Figur 1.1 Dispositionsmodell .................................................................................................... 3 

Figur 2.1. ”Maslows hierarchy of needs”.................................................................................. 8 

Figur 2.2. ”The traditional Tricomponent view of attitudes”.................................................. 10 

Figur 2.3. ”A contemporary View of the Relationship among Belifs, Feelings, Attitude, 

Behavioural Intention and Behaviour”..................................................................................... 11 

Figur 2.4. ”The steps in highly-Complex decision making”................................................... 16 

Figur 2.5. ”Need arousal”........................................................................................................ 17 

Figur 2.6. ”Successive sets in decision making”..................................................................... 19 

Figur 2.7. ”Situational factors that affect action”.................................................................... 23 

Figur 3.1. Undersökningsmodell............................................................................................. 31 

Figur 6.1 Q8: Hur stor är sannolikheten att Du kommer att söka det alternativ Du angett i 

fråga 2 när Du söker till gymnasiet? Ange en siffra från 0 % till 100 % beroende på hur säker 

du är.......................................................................................................................................... 55 

Bilagor 

Bilaga 1. Kommuner tillhörande Göteborgsregionen 

Bilaga 2. Enkät 

Bilaga 3. Datanivåer 

Bilaga 4. Trygghet viktigt vid valet av skola (DN) 

Bilaga 5. Målpopulation och Rampopulation 

Bilaga 6. Brev till Rektorer 

Bilaga 7. Korrelationsmatris 

Bilaga 8. Faktoranalys 

Bilaga 9. Resultatsammanfattning

Robert Tillander Gymnasieskolan som marknad 

HT-2001 Inledning 

1. Inledning 

I inledningskapitlet kommer bakgrunden till uppsatsen att presenteras, problemet närmare 

preciseras samt syftet definieras. 

1.1 Bakgrund 

Från och med läsåret 2002/2003 uppkommer det en kraftigt förändrad konkurrenssituation för 

Göteborgsregionens gymnasieskolor 1 . Den aktuella förändringen innebär att eleverna i årskurs 

nio får söka till vilket program de vill i den 13 kommuner stora Göteborgsregionen och 

medför därför en omfattande konkurrensutsättning av gymnasieskolan i Göteborg – 

gymnasieskolan som marknad. Utbildningsnämnden i Göteborg tog med anledning av den nya 

konkurrenssituationen beslutet att en marknadsanalys av gymnasieskolan i Göteborg med 

nödvändighet behövde göras. Utbildningsförvaltningen i Göteborg kontaktade därför 

Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet med en förfrågan om någon student kunde tänka 

sig skriva uppsats i ämnet – och visst kunde jag det! 

1.2 Problembeskrivning 

Det har sedan tidigare funnits möjlighet för en elev att söka ett gymnasieprogram i någon 

annan av Göteborgsregionens kommunala gymnasieskolor endast om det inte funnits att tillgå 

i hemkommunen. Några kommungränser har dock aldrig existerat i samband med att söka till 

de fristående gymnasieskolorna från vilka konkurrensen redan är mycket hård. De fristående 

gymnasieskolorna i Göteborg är redan fler till antalet än de kommunala även om elevantalet 

är mindre 2 . Förändringen innebär således en ytterligare ökad konkurrensutsättning av de 

kommunala gymnasieskolorna då eleverna även kan söka fritt till dessa. De kommunala, 

tillsammans med de fristående, gymnasieskolorna i Göteborgsregionen kommer från och med 

läsåret 2002/2003 att konkurrera om cirka 10 000 elever. 

Det är nu inte bara elever de olika gymnasieskolorna konkurrerar om, de konkurrerar även 

om pengar. Om en gymnasieskola i Göteborgs kommun kan locka till sig en elev från en 

annan kommun innebär det en kassaförstärkning på mellan 50 000 och 75 000 kronor 

beroende på vilket program det gäller 3 . Det är nämligen elevens hemkommun som står för 

utbildningskostnaden. 

1 Kommuner tillhörande Göteborgsregionen, se bilaga 1. 

2 De fristående gymnasieskolorna har dock ökat sin andel av det totala elevantalet i Göteborgs kommun från 6 % 

1998 till, uppskattningsvis, 18 % 2002 – det vill säga en ökning med 200 %. [Utbildningskansliet] 

3 Metro [Göteborg] 2001-10-10, sid. 6. 

1



Gymnasieskolorna i Göteborgs kommun har för närvarande en låg beläggningsgrad och 

har i dagsläget möjlighet att ta emot ytterligare 2 000 elever. Genom att de nu får tillgång till 

en helt ny marknad skapas såväl en möjlighet att elever från andra delar av regionen söker sig 

till de kommunala skolorna i Göteborgs kommun som ett hot om att elever söker sig från 

dessa. Vidare förväntas även konkurrensen från de fristående gymnasieskolorna i Göteborg 

fortsätta att öka. 

Det stora problemet för gymnasieskolan i Göteborg, Utbildningsförvaltningen, när 

konkurrensen från såväl de fristående skolorna som de övriga kommunala skolorna i regionen 

skall bemötas är att de inte vet på vilka kriterier eleverna i Göteborg väljer sin 

gymnasieutbildning och/eller skola – de känner inte sin målgrupp tillräckligt bra. Genom att 

de inte känner sin målgrupp tillräckligt bra vet de inte hur de ska kommunicera eller vad de 

ska kommunicera till målgruppen och de vet inte heller hur de skall bemöta konkurrensen från 

de övriga aktörerna på marknaden. Kunskap om sin målgrupp är en högst väsentlig detalj för 

samtliga aktörer på en marknad då marknadsföringsstrategin skall utformas. I boken 

Principles of Marketing finns ett stycke som tydligt belyser målgruppens betydelse; ”The 

target audience will heavily affect the communicators decisions on what will be said, how it 

will be said, when it will be said, where it will be said and who will say it” 4 . Uppsatsens syfte 

är därför att; 

1.3 Syfte 

Att undersöka hur och på vilka kriterier eleverna i Göteborg väljer sin gymnasieutbildning 

och/eller skola för att därigenom skapa ett bättre marknadsföringsunderlag för 

gymnasieskolan i Göteborgs kommun i konkurrensen om elever. 

1.4 Uppsatsens Relevans och Perspektiv 

Med tanke på den rådande samhällsutvecklingen med avregleringar och konkurrensutsättning 

av marknader som under mycket lång tid varit monopoliserade av staten är uppsatsen att 

betrakta som relevant för många aktörer. Uppsatsen kommer bland annat att visa hur 

marknadsföringsteori kan användas i en för många ny marknadsanpassad verklighet för att 

därigenom erhålla en bättre förståelse om vad målgruppen efterfrågar. 

Då uppsatsen skrivs på uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Göteborg är perspektivet 

naturligtvis deras. 

4 Kotler, P. & Armstrong, G. & Saunders, J. & Wong, V. (1999) sid. 760. 

2



1.5 Uppsatsens Disposition 

Samtliga uppsatser inom avdelningen för marknadsföring på Handelshögskolan vid 

Göteborgs Universitet brukar innehålla en figur, en dispositionsmodell, som visar hur de olika 

delarna i uppsatsen hänger ihop – och således även denna. 

Figur 1.1 Dispositionsmodell 

Tjänster 

och 

Service 

Teoretisk Referensram 

Konsumentbeteende 

Problemanalys 

Delproblem 

3 

Beslutsprocessen vid 

Valet av 

Serviceföretag 

Informationsbehov Metod 

Slutsats 

Rekommendationer 

till Framtida 

Forskning 

Resultat och 

Analys


HT-2001 Teoretisk Referensram 

2. Teoretisk Referensram 

I teorikapitlet kommer, för uppsatsen, centrala begrepp och teorier att behandlas. Då 

uppsatsen handlar om valet av gymnasieutbildning och/eller skola kommer, av naturliga skäl, 

teorikapitlet att till stor del kretsa kring service och valet av serviceföretag – utbildning är 

som bekant en typisk tjänst/service. 

Begreppen och teorierna som behandlas i teorikapitlet kommer att utgöra uppsatsens 

teoretiska referensram och ligga till grund för den kommande problemanalysen. Begrepp och 

teorier som inte behandlas i teorikapitlet kommer inte heller att användas i problemanalysen. 

2.1 Tjänster och Service 

Tjänstebegreppet är ett relativt komplicerat och svårdefinierat begrepp. Genom att redogöra 

för hur tjänster och service beskrivs i litteraturen, dess karaktäristik samt definition, vill jag 

skapa en grund för kommande teoridiskussion. 

Gummesson skriver att ”I det svenska språket finns två ord – tjänster och service – vilka 

ofta är synonymer men ibland skiljer sig åt. [...] I engelskan liksom i finskan finns bara ett 

ord, ”service” respektive ”palvelu”, och mitt allmänna intryck är att samma förhållande 

gäller i de flesta europeiska språk” 5 . (I Bonniers svenska ordbok definieras tjänst som: 

”anställning, befattning; hjälp med ngt, ’handtag’” medan service definieras som: ”det att 

ngn ser till att man får vad man behöver” 6 ). Gummesson skriver vidare att ”Både tjänster och 

service kommer att användas i texten beroende på vad som känns naturligast i ett visst 

sammanhang. Jag har inte funnit någon anledning att försöka precisera en skillnad i mer 

detalj. Det förekommer inte heller någon sådan diskussion bland forskare [...] Hittills har 

detta stannat vid ett personligt tyckande” 7 . Jag kommer, precis som Gummesson, att använda 

det av de två orden, tjänst och service, i texten beroende på vad som känns naturligast i 

sammanhanget. I den här uppsatsen ses de två orden tjänst och service uteslutande som 

synonymer. 

Hur definieras då begreppet tjänst/service i litteraturen? Ja, i Principles of Marketing 

definieras service som; "Any activity or benefit that one party can offer to another which is 

essentially intangible and does not result in ownership of anything" 8 . Vad Kotler skriver är 

naturligtvis sant, men hans definition är långt ifrån den enda av det komplexa och intressanta 

begreppet tjänst. Gummesson skriver exempelvis följande; ”...tjänster och service och även 

5 Gummesson, E. (1991), sid. 27. 

6 Malmström, S. & Györki, I. & Sjögren, P.A. (1998); sid. 605 resp. 505. 


8 Kotler, P. & Armstrong, G. & Saunders, J. & Wong, V. (1999), sid. 11. 

4



varor är svårbestämda fenomen” 9 . Vidare menar Bateson att det ofta är mycket svårt att 

urskilja en ”ren” tjänst; ”It is extremely difficult to define a pure good or a pure service. [...] a 

pure service assumes there is no ’goods’ element to the service which the customer receives. 

In reality, most services contain some good element” 10 . Gummesson föreslår följande, mer 

eller mindre heltäckande, definition av begreppet service; ”A service is an activity or series of 

activities of more or less intangible nature that normally, but not necessarily, take place in 

interactions between the customer and service employees and/or physical resources or goods 

and/or systems of the service provider, which are provided as solutions to customer 

problems” 11 . Vad är det då som är så speciellt med tjänster och som gör detta fenomen så pass 

svårdefinierat? Normann för fram elva skillnader mellan tillverkningsindustri och 

servicenäringar 12 ; 

Tabell 2.1. Olikheter mellan tillverkningsindustri och servicenäringar 

Tillverkning Service 

Produkten är i regel konkret Service är immateriell 

Äganderätten överlåts när ett köp skett I regel ingen överlåtelse av äganderätt 

Kan säljas vidare Kan inte säljas vidare 

Kan demonstreras före köp Kan i regel inte demonstreras (existerar inte 

före köpet) 

Kan lagras av säljare och köpare Kan inte lagras 

Konsumtion föregås av produktion Produktion och konsumtion sammanfaller i 

regel i tiden 

Produktion, försäljning och konsumtion på Produktion, konsumtion och ofta också försäljning 

skilda platser på en och samma plats 

Kan transporteras Kan inte transporteras (men "producenten" kan 

ofta transporteras) 

Säljaren producerar Köparen/kunden deltar direkt i produktionen 

Indirekt kontakt möjlig mellan företag och 

Kund 

Direktkontakt är oftast nödvändig 

Aktiva i balansräkningen, varför periodisk 

avskrivning är möjlig 

Tjänster bokförs vanligen som kostnader 


10 Bateson, J.E.G. (1995), sid. 7. 

11 Grönroos, C. (1990), sid. 27. 

12 Normann, R. (2000), sid. 19. [Översättning från Gummesson] 

5



Försök har gjorts att med ledning av tabell 2.1 ovan och liknande jämförelser reducera 

materialet till ett fåtal tjänstespecifika karaktäristika 13 . Gummesson redovisar exempelvis en 

artikel av Zeithaml, Parasureman och Berry från 1985 där de granskat skillnaderna såsom de 

beskrivs i litteraturen och sammanfattat dem i följande fyra särdrag hos tjänster 14 ; 

1. ”Intangibility”. Tjänster är immateriella (”intangible”) och varor är materiella 

(”tangible”). 

2. ”Heterogenity”. Tjänster är icke-standardiserade medan varor är standardiserade. 

3. ”Inseparability”. Det är svårt att separera produktionen från konsumtionen. 

4. ”Perishability”. Tjänster är färskvaror, de kan inte lagras. 

Gummesson skriver att, ”Dessa särdrag, eller någon smärre variation på dem, förekommer 

numera allmänt i litteraturen” 15 . Gummesson menar dock att dessa kan ifrågasättas på grund 

av i huvudsak följande skäl; 16 

• Inomgruppsvariansen (inom tjänster respektive inom varor) kan vara större än 

mellangruppsvariansen. 

• Särdragen för tjänster kan härledas ur dess immaterialitet. 

Att särdragen för tjänster till stor del kan härledas ur dess immaterialitet är naturligtvis helt 

korrekt. Exempelvis medför immaterialiteten att tjänster inte kan lagras, demonstreras och att 

det vid försäljning inte nödvändigtvis behöver ske någon äganderättsförflyttning. Men trots 

kritiken från Gummesson mot ovanstående sammanfattande tjänstespecifika karaktäristika så 

är det just dessa karaktäristika som vanligtvis refereras till i litteraturen och därför har även 

jag redovisat dem här. 

En implikation av tjänsters abstrakta natur som avslutningsvis kan nämnas är exempelvis 

följande konstaterande av Grönroos & Monhelie; ”det faktum att tjänster inte är påtagliga 

eller är abstrakta till en del betyder att kunden har svårt att se tjänsten framför sig som en 

konkret helhet” 17 . Grönroos & Monhelie menar vidare att kunden har svårt att objektivt 

13 

Gummesson, E. (1991) sid. 38. 

14 

Ibid. 

15 

Ibid, sid. 39. 

16 

Ibid, sid. 39 – 40. 

17 

Grönroos, C. & Monthelie, C. (1988) sid. 20. 

6



värdera vad tjänsten betyder för honom 18 . Det skall även nämnas att det finns flera tjänster 

som är högst påtagliga, exempelvis kirurgiska ingrepp som är en tjänst riktad mot människors 

fysik 19 . Att tjänster delvis inte är påtagliga härrör från den omständigheten att tjänster är 

processer. En tjänst är inte ett fysiskt ting, utan tjänsten är en serie aktiviteter. De processer 

som utgör tjänsten kännetecknas vidare av att kunden till stora delar är närvarande och 

upplever eller konsumerar tjänsten när den blir till 20 . 

2.2 Konsumentbeteende 

Konsumentbeteende är ett mycket stort och komplext område inom marknadsföring. Solomon 

et.al definierar konsumentbeteende enligt följande; ”Consumer behaviour: the process 

involved when individuals or groups select, purchase use or dispose of products, services 

ideas or experiences to satisfy needs or desires” 21 . Boken “Consumer Behaviour – A 

European Edition” av Solomon et.al som endast behandlar konsumentbeteende uppgår till 

589 sidor, vilket säger en del om ämnets omfattning. Att inkludera och redogöra för samtliga 

delar, teorier och/eller faktorer som påverkar och avser att förklara hur och varför 

konsumenter beter sig som de gör är naturligtvis omöjligt inom ramen för en kandidatuppsats. 

Jag har valt att inkludera de bakomliggande faktorerna Risk och Osäkerhet, Attityd, Kultur 

samt Engagemang och Tidigare Erfarenhet för att förklara konsumenters tillvägagångssätt vid 

valet av serviceföretag. Inledningsvis kommer dock två mer övergripande teorier i form av 

Maslows Behovshierarki och Nationalekonomisk Mikroteori att behandlas. 

2.2.1 Nationalekonomisk Mikroteori 

Utan att gå in på matematiska detaljer kring de bakomliggande antagandena inom 

nationalekonomisk mikroteori kan istället följande grundläggande antaganden om 

konsumenten nämnas; konsumenten har en nyttofunktion vilken han antas maximera under ett 

eller flera bivillkor (restriktioner) i alla beslutssituationer – han är rationell. Restriktionerna 

gäller vanligtvis tid och/eller pengar. Konsumenten kan endast spendera sin inkomst (och de 

pengar han kan låna) och han har endast 24 timmar per dygn till sitt förfogande. Vidare antas 

konsumenten vara självisk – mer är alltid bättre (dock avtagande marginalnytta). 

Konsumenten är alltså strategisk, rationell och nyttomaximerande i sitt handlande i alla 

beslutsituationer. 

18 Grönroos, C. & Monthelie, C. (1988) sid. 20. 

19 Gummesson, E. (1991) sid. 40. 

20 Grönroos, C. & Monthelie, C. (1988) sid. 21. 

21 Solomon, M. & Balmossy, S. & Askegaard, S. (1999) sid. 495. 

7



2.2.2 Maslows Behovshierarki 

Vi människor har flera behov. Hit hör bl.a. grundläggande fysiska behov som mat och sömn 

samt psykologiska behov som status och kärlek etcetera. Maslow skapade en strikt hierarkisk 

ordning, ”Maslows Behovshierarki”, för i vilken ordning olika behov kan tillfredsställas, se 

figur 2.1 nedan; 

Figur 2.1. ”Maslows hierarchy of needs” 22 

Enligt Maslows teorier måste en individ tillfredsställa sina grundläggande behov före han kan 

gå vidare och tillfredsställa behov högre upp i hierarkin. Det föreligger dock en del problem 

med Maslows behovshierarki. Ett problem är att en produkt eller aktivitet kan tillfredsställa en 

rad olika behov som ligger på olika nivåer 23 . Ytterligare ett problem enligt Solomon et.al är 

att modellen, hierarkin, är kulturellt betingad och passar bättre för det västerländska 

samhället 24 . 

2.2.3 Risk och Osäkerhet 

Enligt Yates är risk; “Some kind of negative feature that might characterize a decision 

alternative” 25 . Taylor menar att; ”Since the outcome of a choice can only be known in the 

future, the consumer is forced to deal with risk” 26 . Risk förekommer således, i varierande 

omfattning, i alla köpsituationer. Yates & Stone betonar begreppet osäkerhet i samband med 

risk; “Every concept of risk requires that there must be uncertainty about the outcomes of 

22 

Kotler, P. & Armstrong, G. & Saunders, J. & Wong, V. (1999), sid. 247. 

23 

Solomon, M. & Balmossy, S. & Askegaard, S. (1999) sid. 89. 

24 

Ibid. sid. 90. 

25 

Yates, J.F. (Ed.) (1992) sid. 5 

26 

Taylor, J.W (1974), sid. 54. 

8



prospective actions; if the outcomes are guaranteed, there is no risk” 27 . Yates & Stone menar 

vidare att osäkerhet kan påverka riskbegreppet på fyra olika sätt 28 ; 

1. Risk as uncertainty 

2. Uncertainty about loss categories 

3. Uncertainty about which losses will occur 

4. Levels of uncertainty 

Om resultatet/utfallet av en handling/ett val ej är säkert, det är osäkert, är risk och osäkerhet 

ekvivalent. Det är ofta mycket svårt att veta eller uppskatta samtliga möjliga negativa utfall, 

”losses”, av en handling, det vill säga att det råder osäkerhet om vilka negativa utfall som är 

möjliga. Även om samtliga negativa utfallsmöjligheter är kända kan det råda osäkerhet om 

vilket, om något, av dessa som kommer att inträffa. 

Hur risken i samband med köp/anskaffande av varor/tjänster uppfattas/upplevs av den 

enskilde konsumenten brukar benämnas ”percived risk”. Taylor talar om; “Perception of risk 

is one pivotal aspect of consumer behaviour” 29 . Den upplevda risken i samband med 

anskaffandet av en tjänst representerar konsumentens osäkerhet avseende ”gain and loss” och 

Murray menar att denna upplevda risk har sex komponenter; ”financial”, ”performance”, 

”social”, ”psychological”, ”safty” och ”time/convenience loss” 30 . Murray menar vidare att; 

”Overall perceived risk represents the aggregate impact of these various factors” 31 . 

Generellt anses risken i samband med tjänster vara mycket hög 32 . Forskning har även visat 

att tjänster upplevs som mer riskabla än varor 33 . Detta hör naturligtvis ihop med de speciella 

karaktäriska som kännetecknar tjänster och då särskilt dess ”intangibility” 34 . Murray, som 

refererar till forskning av Arndt 1967; Lutz & Riley 1973, skriver att; ”Word-of-mouth is the 

most important source of risk-reducing information and has a greater impact on consumers 

than mass media communications because of clarification and feedback opportunities” 35 . 

27 

Yates, J.F. (Ed.) (1992), sid. 11. 

28 

Ibid. 

29 

J.W Taylor (1974), sid. 54. 

30 

Murray, K.B (1991), sid. 11. 

31 

Ibid. 

32 

Bateson J.E.G. (1995), sid. 29. 

33 

Murray, K.B (1991), sid. 18. 

34 

Bateson, J.E.G. (1995), sid. 29. 

35 

Murray (1991), sid. 12. 

9



2.2.4 Attityder 

Attityder är ett komplext begrepp som till stor del påverkar hur vi tänker och handlar. Kotler 

menar att; ”Through doing and learning, people acquire their beliefs and attitudes. These, in 

turn, influence their buying behaviour” 36 . ”Beliefs” kan baseras på kunskap eller 

tro/övertygelse och kan, men behöver inte, innehålla en känslomässig ”laddning” 37 . 

Enligt Kotler et.al är attityder; ”A persons relatively consistently favourable or 

unfavourable evaluations, feelings and tendencies towards an object or idea” 38 . Solomon et.al 

definierar attityder enligt följande; ”An attitude is a lasting, general evaluation of people 

(including oneself), objects or issues” 39 . Vidare menar Solomon et.al att; “Anything towards 

which one has an attitude, whether it is tangible, such as a brand of vodka, or intangible, 

such as drunk driving, is called an attitude object” 40 . 

Attityder har traditionellt ansetts bestå av tre komponenter, se figur 2.2 nedan; 

Figur 2.2. ”The traditional Tricomponent view of attitudes” 41 

Den kognitiva komponenten innefattar vad en individ tror eller vet om ett visst attitydobjekt. 

Den affektiva komponenten representerar individens känslor avseende attitydobjektet och den 

intentionella komponenten refererar till individens intention till handling givet attitydobjektet. 

36 


37 

Ibid. 

38 

Ibid. 

39 

Solomon, M. & Balmossy, S. & Askegaard, S. (1999), sid. 121. 

40 

Ibid. 

41 

Engel, J.F. & Blackwell, R.D. & Minard, P.W. (1995), sid. 364. 

10



Tillsammans brukar dessa komponenter kallas ABC-modellen och visar relationen mellan 

”knowing”, ”feeling” och ”doing”. 

En mer modern modell/syn på attityder visas i figur 2.3 nedan; 

Figur 2.3. ”A contemporary View of the Relationship among Belifs, Feelings, Attitude, 

Behavioural Intention and Behaviour” 42 

Ur detta perspektiv ses den kognitiva komponenten (beliefs) och den affektiva komponenten 

(feelings) som determinanter för attityd. Engel et.al skriver att; ”In other words, a persons 

overall evaluation of an attitude object is seen as being determined by the persons beliefs 

and/or feelings about the attitude object” 43 . Enligt detta perspektiv skapas/formas attityder 

utifrån två sätt, dels genom “beliefs” och dels genom “feelings” avseende attitydobjektet. Till 

skillnad från den kognitiva och den affektiva komponenten anses inte den intentionella 

komponenten skapa/forma attityder. Här ses istället attityd som determinant till den 

intentionella komponenten som i sin tur ses som determinant till beteende. En individs 

42 


43 


11



intention till ett visst beteende ses alltså som beroende av individens attityd. Engel et.al menar 

att; ”Consequently, consumers intention to perform some behaviour [...] should increase as 

their attitude becomes more favourable” 44 . Engel et.al menar vidare att attityder och 

intentioner vanligtvis är bra prediktorer för beteende om dessa mäts vid en tidpunkt relativt 

nära tidpunkten då beteendet/handlingen sker 45 . Attityder och intentioner är nämligen inte 

statiska – de ändras över tid. Engel et.al menar därför att; ”This potential for change suggest 

that the ability to predict future behaviour will depend on the time interval between when 

attitudes and intentions are measured and when the to-be-predicted behaviour actually 

occurs” 46 . 

2.2.5 Kultur 

Kultur och kulturella faktorer påverkar till stor del beteende. Kultur, precis som attityd, är ett 

komplext begrepp som betyder olika saker för olika personer och i olika situationer. Med 

kultur kan menas allt från företagskultur till kultur i form av etnisk bakgrund. Att redogöra för 

samtliga innebörder och definitioner av kultur som finns i litteraturen är något jag inte 

kommer att göra här. Jag anser att den av Kotler et.al preciserade definitionen av kultur i 

Principles of Marketing duger som definition samt utgångspunkt i denna uppsats. Kotler et.al 

definierar där kultur enligt följande; ”Culture: The set of basic values, perceptions, wants and 

behaviours learned by a member of society from family and other important institutions” 47 . 

Kotler et.al skriver att; “Cultural factors [dit de även räknar subkulturer och sociala faktorer] 

exert the most basic cause of a person’s wants and behaviour” 48 . 

Inom alla kulturer finns det även en mindre grupp av individer med likartade värderingar 

etcetera, så kallade subkulturer. Kotler et.al definierar subkultur enligt följande; ”Subculture: 

A group of people with value systems based on common life experiences and situations” 49 . 

2.2.6 Engagemang och Tidigare Erfarenhet vid Beslutsfattande 

Enligt Kotler & Fox påverkar de två faktorerna ”graden av personligt engagemang” och 

”tidigare erfarenhet” hur komplex och tidskrävande beslutsprocessen vid valet av 

serviceföretag blir 50 . Graden av personligt engagemang som en aktivitet eller behov tar i 

44 


45 


46 


47 


48 

Ibid. 

49 


50 

Kotler, P. & Fox, K.F.A. (1995), sid. 245. 

12



anspråk varierar kraftigt från individ till individ 51 . I Solomon et.al definieras engagemang 

enligt följande; ”Involvement refers to ‘the level of perceived importance and/or interest 

evoked by a stimulus (or stimuli) within a specific situation’” 52 . Vad denna definition vill säga 

är att olika personer upplever/uppfattar olika stimuli på olika sätt och att de därigenom 

reagerar och handlar olika. Även situationen där exponeringen sker har betydelse för hur man 

uppfattar, bedömer och slutligen reagerar. Hur situationen uppfattas och bedöms är i sin tur 

bl.a. beroende av de två tidigare diskuterade personliga egenskaperna upplevd risk och attityd. 

Kotler & Fox menar att det i huvudsak finns tre typer av beslutsprocesser 53 : 

• Routinized decision making. 

• Simplified decision making. 

• Extensive decision making. 

I tabell 2.2 nedan är dessa tre beslutsprocesser, som en funktion av personligt engagemang 

och erfarenhet hos individen, visade; 

Tabell 2.2. ”A taxonomy of decision-making approaches” 54 

Degree of Personal Involvment 

Experience High 

Extensive decision 

Low 

None making Extensive decision making 

Some 

High 

Simplified decision 

making No observable decision making 

Routinized decision 

making No observable decision making 

Individer gör val varje dag varav de flesta av dessa är “low involvement decisions”. Hit räknas 

vanligtvis produkter och/eller tjänster som anskaffas ofta och till ett lågt pris, exempelvis 

köpa mjölk och åka kollektivtrafik. Andra val medför ett större personligt engagemang och 

Kotler & Fox menar att ”high personal involvement” existerar om ett eller flera av följande 

villkor är uppfyllda 55 ; 

51 

Med aktivitet avses här något som tar upp en individs tid i något avseende och kan exempelvis vara en hobby, 

ett arbete eller en köpprocess. 

52 

Solomon, M. & Balmossy, S. & Askegaard, S. (1999), sid. 99. 

53 


54 


55 

Kotler, P. & Fox. K.F.A. (1995), sid. 245. 

13



1. The consumer’s decision will reflect upon his or her self-image and could have longterm 

consequences. 

2. The cost to carry out the decision involves major personal or economic sacrifices. 

3. The personal and social risks of making a “wrong” decision are perceived as high. 

4. There is considerable reference-group pressure to make a particular choice or to act 

in a particular way, and the target consumer is strongly motivated to meet the 

expectations of these reference groups. 

Kotler & Fox menar vidare att; “the extensiveness of the decision making process” inte bara 

beror på tidigare erfarenhet och personligt engagemang utan även på “the range of available 

and feasible choices, the decisionmaker´s awareness of these choices (and the information 

available about them), and the time available for making the decision, among other 

considerations” 56 . Vidare kan även sägas att konsumentbeteende i allmänhet och 

konsumentbeteende i samband med tjänster i synnerhet är mycket komplexa processer. Turley 

et.al skriver exempelvis följande; ”Consumer behaviour is an extremely complex process, and 

our understanding of it has moved from a simplistic stimulus response model to a much more 

complex decision-making perspective” 57 . 

2.4 Beslutsprocessen vid valet av Serviceföretag 

För att på ett effektivt sätt kunna marknadsföra tjänster måste “The Prepurchase Stage”, 

förköpsstadiet/beslutsprocessen, analyseras och väsentliga faktorer kartläggas 58 . 

Förköpsstadiet refererar till alla de aktiviteter konsumenten går igenom före anskaffandet av 

en tjänst och huvudaktiviteterna i denna process är följande 59, 60 ; 

1. Problemupptäckt 

2. Informationssökning 

3. Alternativutvärdering 

4. Beslut 

56 Kotler, P. & Fox. K.F.A. (1995), sid. 248. 

57 Turley, L.W, LeBlanch R.P (1993), sid. 11. 

58 Bateson, J.E.G. sid. 24. 


60 Palmer, A. (1998), sid. 87. 

14



Huvudaktiviteterna är de samma som för konsumentbeteende i samband med köp av varor. 

Mycket kortfattat kan sägas att processen startar med att individen upptäcker ett behov eller 

problem, i detta fall att läsa vidare på gymnasiet. Det upptäckta problemet kräver en lösning, 

vilket i detta fall innebär ett val av skola och utbildning. Relevant information inhämtas från 

interna källor, det egna minnet, och/eller externa källor, andra källor än det egna minnet – 

aktiv informationssökning 61 . Efter utvärdering av den inhämtade informationen kommer 

individen (så småningom) fram till ett antal lösningar på problemet, ett antal utbildningar 

och/eller skolor som han kan tänka sig att välja. Bateson menar att det ofta är möjligt att 

segmentera konsumenter efter tillfälle/anledning till konsumentens tjänstebehov, varför han 

efterfrågar den aktuella tjänsten 62 . Utifrån dessa alternativ väljer sedan konsumenten ett, eller 

kanske flera, serviceföretag. 

2.5 Highly-Complex Decison Making 

Jag kommer i min diskussion kring konsumentens tillvägagångssätt vid valet av 

serviceföretag att utgå från kapitel 10 ”Understanding Consumers” ur boken ”Strategic 

Marketing for Educational Institutions” av P. Kotler & K. Fox (1995). Här utgår Kotler & 

Fox från de fyra huvudaktiviteterna, problemupptäckt – informationssökning – 

alternativsutvärdering – beslut, samt att de även utökat modellen till att innehålla de 

aktiviteter och interaktioner som antas föreligga vid, vad de kallar, ”Higly-Complex Decision 

Making”. Jag kommer att ytterligare utöka, eller rättare sagt fördjupa, teorin kring processen 

genom att referera till andra författare och forskares syn på de olika delarna i processen. 

Genom detta, integrerade, tillvägagångssätt tror jag mig skapa en såväl bredare som djupare 

teoriram för konsumentbeteendet i samband med anskaffandet av tjänster än om jag endast 

utgått från en modell eller alternativt presenterat separata modeller. Jag tror mig även skapa 

ett för läsaren lättöverskådligt avsnitt gällande konsumentbeteende vid valet av serviceföretag 

och som därigenom kommer att underlätta såväl läsning som förståelse. 

Figur 2.4 nedan visar stegen och interaktionerna konsumenten går igenom vid “Highly- 

Complex Decision Making” vilka enligt Kotler & Fox är signifikativt för valet av College – 

ett val som inte är helt olikt gymnasievalet; 

61 Murray, K.B (1991), sid.11. 


15



Figur 2.4. ”The steps in highly-Complex decision making” 63 

2.5.1 Problemupptäckt 

Kotler & Fox skriver ingenting om hur behovet skapas eller upptäcks och Bateson skriver 

endast följande ”The [pre-purchase] stage begins when an individual realizes a need or a 

problem” 64 . Detta är naturligtvis helt korrekt men det intressanta i detta steg är inte att utan 

varför individen upptäcker/känner ett behov. I ”Consumer Behaviour and Marketing Actions” 

av Henry Assael är detta inledande steg, ”need arousal”, relativt detaljerat beskrivet 65 . Figur 

2.5, sida 17, visar hur individen upptäcker att han har ett behov, ”need arousal”, enligt 

Assael. 

Assael skriver att; “The consumers state of mind is described as the psychological set 

towards the prospective purchase – that is the product benefits the consumer seeks and his or 

her attitudes towards various brands” 66 . Översatt till att gälla tjänster, istället för varor, kan 

sägas att konsumentens utgångspunkt (sinnesstämning) vid valet av serviceföretag beror av de 

fördelar konsumenten söker och de attityder konsumenten har avseende den aktuella tjänsten. 

Varför ska jag använda/anlita/utnyttja tjänsten och vilka fördelar kan tjänsten ge mig? 

63 Kotler, P. Fox, K.F.A. (1995), sid 251. 


65 Det skall dock nämnas att Assaels bok är skriven helt utifrån konsumentbeteende i samband med varor 

66 Assael, H. (1995), sid. 82. 

16



Sinnesstämningen, eller utgångspunkten, är i sin tur beroende av såväl interna som externa 

faktorer menar Assael 67 . 

Till de interna faktorerna hör konsumentens tidigare erfarenhet, karaktäristika och motiv. 

Till de externa faktorerna hör; influenser från omgivningen och marknadsföringsåtgärder. 

Konsumentens sinnesstämning och de ingående interna/externa variablerna påverkar sedan 

hur konsumenten uppfattar och upplever olika stimuli. Resultatet av dessa faktorer och 

interaktioner leder slutligen till att konsumenten erkänner/upplever ett behov och ”The prepurchase 

process” har påbörjats. 

Figur 2.5. ”Need arousal” 68 

2.5.2 Informationsinsamling 

Konsumenter söker information i olika stor utsträckning. Hur mycket information som söks 

menar Kotler & Fox beror på konsumentens behov 69 . Konsumentens behov kan till stor del 

härledas från varför de söker en tjänst. Hur konsumentens informationsbehov ser ut hänger i 

sin tur ihop med bl.a. tidigare erfarenhet, kunskap, engagemang och upplevd risk. Kotler & 

Fox menar att det finns två frågor som intresserar marknadsföraren i detta steg 70 ; 

67 

Assael, H. (1995), sid. 83. 

68 

Ibid. 

69 


70 Ibid. 

17



• How much information are consumers likely to gather before making a 

decision? (Information neediness) 

• What information sources will consumers use, and what will be their relative 

influence? (Information sources) 

Kotler & Fox menar vidare att det i huvudsak finns två typer av 

informationssökningsprocesser, ”Heightened attention” och ”Information search” 71 . Vid 

”Heightned attention” blir konsumenten mer uppmärksam kring information angående den 

aktuella tjänsten och ägnar således mer uppmärksamhet åt marknadsföring, nyheter och wordof-mouth 

etcetera. Konsumenten kan även uppvisa ett mer aktivt 

informationssökningsbeteende, ”Information search”. Här söker konsumenten aktivt efter 

information, exempelvis via Internet, beställer böcker och kataloger etcetera. 

Aktuell forskning kring informationsinsamlingsprocessen i samband med anskaffande av 

tjänster tyder på att 72 ; 

• Consumers search activities differ between goods and services, in that 

consumers tend to search more for services than for goods. 

• Search is thought to be especially effective as a means of reducing uncertainty 

and perceived risk. 

Murray menar att; “In general, the greater the degree of perceived risk in a pre-purchase 

context, the greater the consumer propensity to seek information about the product” 73 . Vilket 

kan fungera som en förklaring till ovanstående forskning. Murray menar vidare att; “It is 

logical to expect consumers acquire information as a strategy of risk reduction” 74 . 

I litteraturen skiljer man på “internal search” och “external search”. Heaney & Goldsmith 

menar att; ”Consumers external information search occurs when the consumer is motivated to 

search for information concerning his/her purchase from other than memory” 75 . Vidare 

menar Heaney & Goldsmith att; “External search is a conscious goal-oriented behaviour” 76 . 

Murray är av samma åsikt som Heany & Goldsmith och menar att; “When faced with a 

71 

Kotler, P. & Fox, K.F.A. (1995), sid. 252 – 253. 

72 

McColl-Kennedy, Janet R. och Fetter Jr, Richard E. (1999), sid. 242. 

73 

Murray, K.B (1991), sid. 10. 

74 


75 

J-G. Heaney, R.E. Goldsmith (1999), sid. 305. 

76 Ibid. 

18



purchase decision the consumer fist examines information in memory […] External 

information search represents a motivated and conscious decision to seek new information” 77 . 

I forskningsartikeln av Murray, som ovan refererades till, testades sex olika hypoteser där 

informationssökningsprocessen för varor och tjänster jämfördes. I studien framkom 

exempelvis att konsumenter som söker information om tjänster har större preferens för 

personella informationskällor än konsumenter som söker information om varor 78 . Oberoende 

personella källor var signifikant effektivare för servicekonsumenter än för varukonsumenter 

och respondenterna visade även ett större förtroende för dessa då information om tjänster 

söktes 79 . Erfarenhet visade sig vara en; ”more preferred source of information for consumers 

in the purchase of services than in the purchase for goods” 80 . 

2.5.3 Forming the Choice-Set 

Det totala antalet valmöjligheter, antal serviceföretag, som servicekonsumenten har att välja 

bland är ofta mycket stort. I figur 2.6 nedan visas hur detta stora antal serviceföretag kan delas 

in i mindre grupper för att så småningom bestå av ett ”choice set” utifrån vilket konsumenten 

slutligen gör sitt val. 

Figur 2.6. ”Successive sets in decision making” 81 

77 

Murray, K.B. (1991), sid. 11. 

78 


79 

Ibid. 

80 


81 

Kotler, P. & Fox, K.F.A. (1995), sid 252.. 

19



Alla serviceföretag, ”Total set”, som konsumenten har möjlighet att välja kan delas upp i ett 

”Awareness set”, dvs de serviceföretag som konsumenten har hört talas om, och ett 

”Unawareness set”, dvs de serviceföretag som konsumenten ej har hört talas om. De 

serviceföretag som finns i konsumentens ”Unawareness set” kommer aldrig att beaktas 

[väljas] om de inte, genom exempelvis marknadsföring, hamnar i konsumentens ”Awareness 

set”. Hur många serviceföretag som konsumenten känner till varierar och beror till stor del på 

de tidigare diskuterade faktorerna ”graden av personligt engagemang”, ”tidigare erfarenhet” 

och hur mycket information konsumenten samlat in under ”Information Gathering”. 

De serviceföretag som konsumenten är medveten om kan i sin tur delas upp i två separata 

grupper, ett ”Consideration set” och ett ”Infeasible set”. Företagen som tillhör konsumentens 

”Consideration set” är de serviceföretag som han kan tänka sig att välja bland och från dessa 

väljer han ut ett par företag som han kommer att utvärdera närmare, och sedermera välja ett 

företag från, det är denna grupp som är hans ”Choice set”. 

Turley, som använder formuleringen ”evoked set” istället för ”consideration set”, skriver i 

en forskningsartikel att; ”Convenience goods have the largest evoked set sizes. Convenience 

goods have three to five brands in the evoked set but, on occasions, the evoked set includes as 

many as ten brands. Consumer durable goods have smaller evoked set sizes, normally not 

being greater than three brands” 82 . Vidare skriver Turley & LeBlanc att; “Evoked set for 

services has not been investigated” 83 . Turley & LeBlanc har därför undersökt just hur många 

serviceföretag som ingår i “the evoked set” och kommit fram till ett medelvärde om 1,66 

företag 84 . I undersökningen, som innefattade nio olika typer av tjänsteföretag, var det endast 

två av dessa, matt-tvätt (4,33) och ”equipment rental” (2,67), vilka hade ett ”evoked set” 

bestående av fler än två företag 85 . Reliabiliten i Turly & LeBlancs undersökning går dock att 

ifrågasätta, vilket även påpekas i artikeln, då urvalet som undersökningen basras på är mycket 

litet. Exempelvis så baseras ”the evoked set” för ”equipment rental” av endast tre 

observationer. Turley & LeBlanc refererar även till tidigare forskning av Howard 1989 [vilket 

är lite märkligt när de lite tidigare skrivit att ”evoked set for services has not been 

investigated”] där ett medelvärde om fyra serviceföretag konstaterades i ”the evoked set” 86 . 

Turley och LeBlanc skriver även att; ”...these findings indicate that evoked set sizes for 

services tend to be smaller than is typically in other prepurchase situations. Our result 

82 

Turley, L.W. & LeBlanch R.P (1993), sid. 11. 

83 


84 


85 

Ibid. 

86 


20



indicate that for most prepurchase service evaluations, the typical evoked set size is one or 

two firms” 87 

2.5.4 Fastställande av Beslutskriterium 

I processen ovan som syftade till att minska ner “Total set” till ett par företag vilka är 

tänkbara att välja används vissa kriterier. Dessa kriterier räcker dock oftast inte för att komma 

fram till ett enda företag utan brukar, precis som i modellen, leda fram till ett par företag, ett 

”Choice set”. För att kunna välja ut ett enda företag bland dessa behövs tydligare 

urvalskriterier. Kotler & Fox talar här om att konsumenten måste skapa någon form av 

”selection criteria”, beslutskriterium 88 . Ett beslutskriterium innebär att viktiga faktorer 

fastställs och deras relativa ”viktighet” bestäms, Kotler & Fox talar om ”Importance 

weights” 89 . Kotler & Fox menar vidare att faktorernas betydelse formas av konsumentens 

behov 90 . Som tidigare nämnts anser Bateson att det ofta går att segmentera konsumenter 

utifrån just anledningen, vilket behov de har, för att efterfråga tjänsten 91 . Enligt Kotler & Fox 

påverkas konsumenten av var i Maslows behovshierarki de befinner sig – vilket i sin tur 

påverka vilka behov de har och hur de värderar olika faktorer 92 . 

2.5.5 Utvärdering av Alternativ 

Kotler & Fox skriver att; “Trough the process of gathering information, the consumer forms a 

clearer picture of the major available choices. He or she eliminates certain alternatives and 

moves toward making a choice among the few remaining alternatives” 93 . Efter att 

konsumenten har kommit fram till sitt “Choice set” och skall utvärdera dessa alternativ, hur 

går han då till väga? Ja, Kotler & Fox menar att konsumenten helt enkelt; ”…form a set of 

preferences by some process and choose their first preference” 94 . Processen är, något 

förenklad, följande; Konsumenten har kommit fram till sitt ”Choice set” och antas ha fastställt 

vissa viktiga attribut som har olika relativ ”viktighet”. Konsumenten antas vidare ha en 

uppfattning om hur de olika serviceföretagen i ”Choice set” placerar sig avseende dessa 

attribut. Konsumenten, som av Kotler & Fox antas vara rationell och nyttomaximernande, 

väljer därför det serviceföretaget som ger honom den största nyttan, dvs det företaget som han 

87 


88 


89 

Ibid. 

90 

Ibid. 

91 

Bateson, J.E.G. (1995), sid. 24. 

92 


93 


94 

Ibid. 

21



anser vara bäst. Turley & LeBlanc menar att; ”The formation of evoked sets allows consumers 

to reduce the alternatives to a manageable number. This allows a rational choice from among 

the viable alternatives” 95 . [Jmf. med Nationalekonomisk Mikroteori kapitel 2.2.1] I en 

empirisk undersökning av Turley & LeBlanc framkom att 3,14 attribut i genomsnitt används 

för att utvärdera ett serviceerbjudande 96 . 

2.5.6 Påverkan på Beslutsprocessen 

Flera personer kan tänkas ha ett inflytande över beslutsprocessen och i litteraturen brukar 

följande fem roller beskrivas 97, 98 ; 

• Initiator 

• Influencer 

• Decider 

• Purchaser 

• User 

Personen som först föreslår eller kommer på idén om att ett tjänsteföretag behöver anlitas 

kallas ”Initiator”, initiativtagare. De personer vars åsikter och råd påverkar beslutsprocessen 

och vilka även uttrycker dessa eller ger information kallas ”Influencers”, influerare. Personen 

som tar beslutet (bestämmer), om ett företag skall anlitas, vilket företag som skall anlitas och 

när detta företag skall anlitas kallas för ”Decider”, beslutsfattare. Personen som sedan 

kommer att utnyttja tjänsten kallas ”User”, användare. Dessa roller kan spelas av en och 

samma person men kan även spelas av flera personer. 

Kotler & Fox menar att ett bra sätt att undersöka ”the relative influence of these sources” 

är att be användaren beskriva vilket typ av inflytande och i hur stor utsträckning olika 

personer har haft inflytande på beslutsprocessen 99 . Vetskapen om detta, menar de, är av stor 

vikt för marknadsförare. 

95 


96 


97 

Palmer, A. (1998), sid. 87 

98 


99 Ibid. 

22



2.5.7 Från Beslut till Handling 

Utvärderingsprocessen, tillsammans med de ovan beskrivna influenserna, leder fram till att ett 

serviceföretag från ”Choice set” väljs ut, ”Purchase intention”. Det är nu inte helt säkert att 

detta serviceföretag verkligen blir det som anlitas då andra faktorer kan påverka/störa beslutet, 

se figur 2.7 nedan; 

Figur 2.7. ”Situational factors that affect action” 100 

Det är inte säkert att samtliga personer som har någon typ av inflytande över beslutet var 

delaktiga i den ovan, stycke 2.5.6, beskrivna ”Influence on decission process” utan att deras 

åsikter istället kommer in i bilden nu. Även helt oväntade faktorer, ”Situational factors”, kan 

spela in då företaget just skall anlitas. 

Vad som ovan har sagts om ”Attitudes of others” och ”Situational factors” visar på det 

faktum att preferenser och intentioner inte alltid behöver sammanfalla med faktiskt beteende 

och att faktorerna preferens och intention inte alltid är ofelbara prediktorer på faktiskt 

beteende 101 . Ajzen & Fishbein skriver att; ”For exampel, to predict whether an individual will 

buy a videogame, the simplest and probalbly the most efficient approach is to ask him wheter 

he intends to do so. This does not mean that there will always be perfect correspondence 

between intention and behaviour. However, barring unforeseen events, a person will usually 

act in accordance with his or her intention” 102 . 

2.5.8 Efterköpsbeteende 

När så valet av serviceföretag slutligen är gjort startar en ny process – ”Post purchase 

behaviour” där valet av serviceföretag kommer att analyseras och utvärderas. Den processen 

100 


101 

Ibid, sid. 263. 

102 

Ajzen, I. & Fishbein, M. (1980), sid. 5. 

23



kommer dock ej att diskuteras i den här uppsatsen då den handlar om ”pre-purchase 

behaviour” – inte ”post-purchase behaviour”. 

2.6 Uppsummering av teori 

I teorikapitlet har begrepp och teorier som antingen direkt eller indirekt påverkar konsumenter 

i deras val av serviceföretag behandlats samt att tjänste- och servicebegreppet har diskuterats. 

Begreppen och teorierna som behandlats var; Nationalekonomisk Mikroteori, Maslows 

Behovshierarki, Risk och Osäkerhet, Attityder, Kultur samt Engagemang och Tidigare 

Erfarenhet och huvudaktiviteterna i valet av serviceföretag där dessa begrepp och/eller teorier 

antingen direkt eller indirekt påverkar var; Problemupptäckt, Informationsinsamling, 

Utvärdering av Alternativ och Beslut. Nedan följer en sammanfattning av teorikapitlet; 

• Tjänster/Service är ett svårdefinierat begrepp. 

• Tjänster är till stor del immateriella. 

• Enligt Nationalekonomisk mikroteori är konsumenter rationella och 

nyttomaximerande. 

• Maslow menar att människans behov är hierarkiskt indelade och att behoven 

på en lägre nivå måste tillfredsställas före behoven på en högre nivå kan 

tillfredsställas/tillgodoses. 

• Eftersom utfallet/resultatet av en handling/ett val endast är känd i framtiden är 

konsumenter tvingade att konfronteras med samt hantera risk. 

• Tjänster upplevs som mer riskabla än varor. 

• Attityder och intentioner är bra prediktorer till beteende om dessa mäts vid en 

tidpunkt relativt nära tidpunkten då handlingen/beteendet sker. 

• Engagemang och tidigare erfarenhet påverkar hur komplex och tidskrävande 

beslutsprocessen vid valet av serviceföretag blir. 

• Beslutsprocessen vid valet av serviceföretag, förköpsprocessen, har fyra 

huvudaktiviteter; Problemupptäckt, Informationsinsamling, 

Alternativsutvärdering och Beslut. 

• Problemupptäckten, att det föreligger ett behov och varför detta behov 

föreligger, påverkas bland annat av vilka fördelar konsumenten söker, 

konsumentens tidigare erfarenheter, engagemang, attidyd, kultur, 

marknadsföring med mera. 

24



• Hur mycket information som söks är beroende av konsumentens behov. 

• Forskning har visat att konsumenter söker mer information i samband med 

anskaffande av tjänster än vid köp av varor. 

• Bateson menar att det är lämpligt att segmentera konsumenter efter 

anledningen till att de efterfrågar en tjänst, det vill säga vilket/vilka behov de 

har. 

• Konsumenter som söker information om tjänster har större preferens för 

personella informationskällor än konsumenter som söker information om 

varor. 

• Informationssökning minskar osäkerheten och risken som konsumenter 

upplever i samband med anskaffande av tjänster. 

• Genom att samla in information skapar konsumenten en klarare bild av de 

möjliga och tänkbara alternativen. 

• Konsumenten väljer ett eller flera serviceföretag utifrån honom fastställda 

viktiga faktorer. Dessa faktorer härrör till stor del från konsumentens behov. 

• Det finns i huvudsak två grupper som har ett stort inflytande på 

beslutsprocessen. Den första gruppen är influerarna vars åsikter och råd 

påverkar beslutsprocessen. Den andra gruppen är beslutsfattaren – givet att 

denna är person eller grupp är en annan än konsumenten själv. 

• Även oförutsedda situationella faktorer kan spela in och påverka det slutliga 

beslutet. 

• Konsumenten skapar någon form av ”selection criteria” där viktiga faktorer 

fastställs. 

• De serviceföretag som konsumenten kan tänkas välja utvärderas utifrån de 

fastställda kriterierna. 

• Konsumenten antas välja det serviceföretag som ger honom den största nyttan. 

25


HT-2001 Problemanalys 

3. Problemanalys 

I problemanalysen kommer valet av gymnasieskola och/eller utbildning att analyseras utifrån 

den i kapitel 2 presenterade teoretiska referensramen. Analysen kommer att generera 

frågeställningar vilka behöver besvaras för att uppsatsens syfte; ”Att undersöka hur och på 

vilka kriterier eleverna i Göteborg väljer sin gymnasieutbildning och/eller skola...” i sin tur 

skall kunna besvaras. 

3.1 Problemupptäckt – valet att söka till gymnasiet 

Då problemupptäckten, att eleven känner ett behov av att läsa vidare på gymnasiet, är det 

inledande steget i beslutsprocessen känns det naturligt att inleda problemanalysen med just 

problemupptäckten samt de faktorer som enligt teorin kan påverka den samma. 

Beslutsprocessen kommer att präglas av varför eleven känner ett behov av att läsa på 

gymnasiet, dvs. anledningen till att han avser att läsa vidare, och Bateson menar exempelvis 

att det är lämpligt att segmentera servicekonsumenter efter just behov/anledning till att de 

efterfrågar en tjänst. 

Problemupptäckten torde, enligt Assaels resonemang, påverkas samt bero av de fördelar 

eleven söker [genom att skaffa sig en gymnasieutbildning] samt av elevens sinnesstämning, 

utgångspunkt. Fördelarna eleven söker samt elevernas sinnesstämning påverkas i sin tur av 

bakomliggande interna och externa faktorer i form av tidigare erfarenhet och engagemang, 

personliga karaktäristika, influenser från omgivningen samt av olika marknadsföringsstimuli. 

Eftersom de elever vilka kommer att undersökas skall söka till gymnasiet, och således inte 

tidigare har läst på gymnasiet, är deras egentliga personliga erfarenhet av gymnasieskolan 

liten. Dock har de mest största sannolikhet redan attityder kring hur det kommer att vara att 

läsa på gymnasiet samt åsikter om varför de själva skall läsa där. Attityder skapas ju som 

bekant genom såväl kunskap som tro/övertygelse och är viktiga vid studier av intentioner och 

beteende. Enligt modellen som beskrivs i figur 2.3 i teorikapitlet ses attityd som determinant 

till intention som i sin tur ses som determinant till beteende. 

De personliga karaktäristikerna hos eleverna som kan tänkas vara av betydelse för 

problemupptäckten är elevens betyg, motiv med att söka till gymnasiet samt graden av 

skolintresse. 

En faktor som har en mer övergripande inverkan på hela beslutsprocessen är hur eleverna 

upplever risken i samband med att grundskolestudierna går mot sitt slut och ett val till 

gymnasiet behöver göras. Huruvida samtliga elever anser att gymnasievalet är ett viktigt val 

26



är inte säkert – vad man dock kan fastställa är att de borde se valet som viktigt. Hur det ser ut 

får den empiriska undersökningen utvisa. Valet som eleven gör kommer dock till stor del att 

påverka hans framtid och därmed är åtminstone den potentiella risken i samband med 

gymnasievalet stor även om den upplevda risken inte är det. Risken i samband med valet till 

gymnasiet har flera dimensioner. Eftersom gymnasievalet baseras på betyg kan en elev inte i 

förväg veta om han kommer att komma in på sitt förstahandsval eller ej. Då eleven inte kan 

bestämma vilken skola han skall läsa på och vilka klasskamrater han skall få är även detta ett 

osäkerhetsmoment, dvs. risk i form av osäkerhet. Att trivas med lärare och klasskamrater är 

som bekant mycket viktigt för prestationen i skolan. Även om eleven kommer in på sitt 

förstahandsval representerar valet av detta en potentiell risk då eleven kanske kommer ångra 

sitt val någon gång i framtiden. Att välja ”fel” utbildning kan resultera i att eleven väljer att 

hoppa av gymnasiet efter en eller flera terminer och att eleven därefter söker ett annat 

utbildningsalternativ – med en förskjutning av gymnasiestudierna på minst en termin som 

följd. Alternativt kan eleven även söka arbete, praktisera, resa eller liknande. 

Anledningen till att elever väljer att läsa vidare på gymnasiet är med stor sannolikhet inte 

den samma för samtliga elever men däremot kan det finnas grupper av elever med likartade 

utgångspunkter, attityder, behov och mål, dvs. subgrupper av elever. En del elever kanske 

avser att läsa vidare på universitetet efter gymnasietiden och torde därför ha ett större 

incitament att välja ”rätt” utbildning och/eller skola än en grupp elever som väljer att läsa 

vidare för att ”alla andra gör det”. Huruvida eleverna i första hand väljer skola, utbildning 

eller kombinationen skola och utbildning kan även skapa subgrupper av elever. 

3.1.1 Frågeställning 1 

Resonemanget ovan leder fram till den första frågeställning som syftar till att besvara det i 

kapitel 1.3 uppställda syftet. Frågeställning 1 är; 

• Finns det några subgrupper bland eleverna som söker till gymnasieskolan 

[och vad kännetecknar i så fall dessa grupper]? 

3.2 Informationssökningsprocessen och Påverkansfaktorer 

För att fastsälla hur och på vilka kriterier eleverna väljer gymnasieutbildning och/eller skola 

spelar informationssökningsprocessen en central roll. 

Hur mycket information som söks i samband med valet av utbildning och/eller skola torde, 

enligt Kotler & Fox, vara beroende av vilket behov/anledning eleven har/känner för att söka 

27



vidare till gymnasiet. Enligt Murray påverkar den upplevda risken hur mycket information 

som söks. Informationssökning används för att minska risken i samband med ett val och ju 

större upplevd risk desto mer information förväntas servicekonsumenten söka. 

Till informationskällorna som kan användas för att skaffa information kring gymnasievalet 

hör det egna minnet, familj, vänner, bekanta, syo, andra lärare, word-of-mouth (rykte), 

Internet, mässor, direktreklam, radio & tv, tidningar och personligt besök. Beroende på hur 

motiverad och engagerad eleven är i sitt gymnasieval desto mer, respektive mindre, extern 

information torde vidare sökas. Heaney & Goldsmith menar att extern informationssökning 

kännetecknar en motiverad och målinriktad person och därigenom kan en motiverad och 

engagerad elev förväntas söka information kring sitt gymnasieval i större utsträckning än en 

elev som inte är lika engagerad och motiverad. 

Utöver de informationskällor som diskuterats ovan från vilka information kan inhämtas 

kan även gymnasievalet tänkas påverkas av faktorer i form av gymnasieval som kompisar gör, 

utbildningens innehåll, gymnasieskolornas läge, skolmiljön, rykte, kursutbudet, samt trygghet 

och trivsel. 


Följande mycket konkreta frågeställning kring vilka informationskällor som används i 

informationssökningsprocessen samt vilka faktorer som påverkar den samma behöver 

undersökas; 

• Vilka informationskällor används och vilka faktorer påverkar? 

3.3 Choice-set 

Det totala antalet kombinationer av utbildningsalternativ (total set) som en elev kan söka 

läsåret 2002/2003 är mycket stort. Att en elev kan tänkas nämna samtliga kombinationer av 

utbildningsalternativ i den 13 kommuner stora Göteborgsregionen är högst osannolikt. De 

utbildningsalternativen vilka eleverna känner till och kan nämna, (awareness set), är 

förmodligen betydligt mindre till antalet men fortfarande mycket omfattande. De 

utbildningsalternativ vilka har tagit sig in i elevens medvetande är som bekant de alternativ 

vilka har en chans att bli valda och vore därför intressanta att undersöka om uppsatsens syfte 

var att undersöka elevernas kännedom om olika utbildningsprogram. Så är dock inte syftet 

formulerat och, som jag ser det, blir det för svårt och tidskrävande att fråga, koda och 

sedermera dra slutsatser utifrån datamaterialet som kan tänkas genereras utifrån samtliga 

28



möjliga kombinationer av utbildningsalternativ som en elev känner till. Datamaterialet blir 

nog helt enkelt för omfattande för att analyseras. 

För att kringgå problematiken med att undersöka ”awareness set” skulle istället 

”consideration set”, de utbildningsalternativ vilka eleven kan tänka sig att läsa, och elevernas 

”choice set”, de utbildningsalternativ som utvärderas närmare, undersökas. Jag undrar dock 

huruvida informationen som kan erhållas utifrån vilka utbildningsalternativ som tillhör 

”consideration set” och ”choice set” tillför mer kunskap än vad det tillför kodnings- och 

utvärderingssvårigheter. Jag anser istället att frågeställningarna borde riktas mot det 

utbildningsalternativet som eleven vill läsa, det vill säga hans förstahandsval, – inte (alla) de 

utbildningsalternativ som eventuellt har varit påtänkta och som eleven eventuellt kan tänka 

sig att läsa. Det som är intressant är undersöka är vad som gör att eleven väljer en viss 

utbildning och/eller skola, inte vilka utbildningsalternativ han eventuellt kan tänka sig att 

välja. Kombinationerna och anledningarna riskerar att bli allt för många för att en analys skall 

vara möjlig att genomföra. 

3.4 Alternativutvärdering 

Under informationsinsamlingsprocessens gång har ett antal gymnasieskolor valts bort och till 

slut återstår [endast] de gymnasieskolor vilka ingår i elevens ”choice set”. Eleverna måste 

därefter skapa/fastställa någon form av beslutskriterium för att gå vidare i urvalsprocessen och 

slutligen välja ett alternativ bland dessa. Vid skapandet av urvalskriteriet måste de för eleven 

betydelsefulla informationskällorna samt faktorerna värderas. Om en elev exempelvis 

inhämtat information från syokonsulenten på sin högstadieskola och från sin äldre bror är 

detta naturligtvis intressant att veta. Än intressantare är dock att veta i vilken utsträckning 

eleven blivit påverkad i sitt gymnasieval av dessa två informationskällor, dvs hur viktiga de 

har varit. Även faktorerna som har betydelse för eleven måste värderas samt att den av 

samtliga de informationskällor och faktorer vilka använts av eleven som haft störst 

inflytande/påverkan på gymnasievalet måste fastställas.Enligt nationalekonomisk mikroteori, 

Kotler & Fox samt Turley & LeBlanc väljer sedan konsumenten, eleven, som antas vara 

rationell och nyttomaximerande, det utbildningsalternativet som ger honom störst nytta och 

där hänsyn tagits till av eleven fastställda beslutskriteriet. Huruvida en elev verkligen 

uppvisar ett rationellt och nyttomaximerande beteende i valet av gymnasieutbildning är dock 

inte helt okontroversiellt att utgå ifrån. Vad man med säkerhet kan säga är att en elev borde 

agera rationellt i ett såpass viktigt val som valet till gymnasiet är. Valet som han gör kommer 

till stor del att påverka hans framtid och därmed är ett rimligt antagande att han söker mycket 

29



information, noga utvärdera informationen och sedan välja det utbildningsalternativet som är 

bäst för honom själv och hans framtid. Huruvida eleven verkligen känner att valet till 

gymnasiet är viktigt och kommer påverka framtiden är dock ingenting som behöver gälla för 

samtliga elever. Att de verkligen väljer det alternativet som de själva anser vara bäst är inte 

heller säkert, andra faktorer så som vad kompisarna väljer etcetera kan spela in. Hur det ser ut 

får den empiriska undersökningen utvisa. 


Följande övergripande frågeställning behöver besvaras; 

• Hur stor inverkan/påverkan har de av eleven använda 

informationskällorna/faktorerna vid valet av gymnasieutbildning och/eller 

skola och vilken enskild informationskälla/faktor är viktigast? 

3.5 Från Beslut till Handling 

Utvärderingsprocessen leder slutligen fram till att eleven väljer den kombination av program 

och skola som han vill läsa ur ”choice set”, hans förstahandsval 103 . 

Det är nu inte helt säkert att kombinationen skola/utbildning som eleven har valt som sitt 

förstahandsval verkligen blir hans förstahandsval då eleven, om han är under 16 år, behöver 

målsmans underskrift för att ansökan skall vara giltig. Om målsman inte tidigare har varit 

tillfrågad/ingått i beslutsprocessen kan han/hon/de komma in som en högst oönskad 

beslutsfattare om elevens och målsmans åsikter om vad eleven skall läsa på gymnasiet skiljer 

sig åt. Vem är det egentligen som bestämmer vad eleven skall läsa på gymnasiet? Även andra 

situationella och oväntade faktorer kan spela in. Effekten av samt sannolikheten för att dessa 

oväntade faktorer skall inträffa och vilka dessa kan tänkas vara är av naturliga skäl mycket 

svåra att mäta. 

3.6 Undersökningsmodell 

I undersökningsmodellen på nästa sida redovisas de olika frågeställningarna och hur de är 

kopplade till uppsatsens syfte. Modellen utgår från de bakomliggande variablerna vilka antas 

forma elevens behov och anledning till att han söker en gymnasieutbildning. Därefter 

undersöks vilka informationskällor som används samt vilka faktorer som påverkar eleven i 

103 Med största sannolikhet görs även ytterligare val i andra-, tredje-, fjärdehand etcetera men då dessa val endast 

är reserver utifall att eleven ej kommer in på sitt förstahandsval är dessa inte lika intressanta. 

30



dess gymnasieval. Här kan de bakomliggande attityderna och behovet av gymnasieutbildning 

tänkas spela in. Hur stor påverkan respektive informationskälla och faktor har på 

gymnasievalet måste sedan mätas samt att den viktigaste informationsfaktorn respektive 

påverkansfaktorn måste fastställas. Utifrån svaren på dessa frågeställningar och 

bakgrundsvariabler ges sedan svaret om huruvida det finns några signifikanta subgrupper av 

elever och sammantaget skall detta besvara uppsatsens syfte. 

Figur 3.1. Undersökningsmodell 

Hur och på vilka 

kriterier väljer eleverna 

utbildningsalternativ? 

Subgrupper? 

Hur stor inverkan/påverkan har de av eleverna använda 

informationskällorna/faktorerna vid valet av 

gymnasieutbildning och/eller skola och vilken enskild 

informationskälla/faktor är viktigast? 

Vilka informations- 

källor används? 

Behov, upplevd risk, 

kultur, attityder och 

mål? 

31 

Vilka faktorer 

påverkar?


HT-2001 Informationsbehov 

4. Informationsbehov 

För att besvara de övergripande frågeställningarna som presenterats i kapitel 3 behöver dessa 

brytas ner ytterligare och informationsbehovet för respektive frågeställning behöver 

fastställas. 

4.1 Informationsbehov för Frågeställning 1 

Huruvida det finns några subgrupper bland eleverna som söker vidare till gymnasieskolan är 

något som analysen av samtliga frågor i undersökningen får utvisa. Vad som dock 

inledningsvis behöver undersökas och som kan vara av intresse är följande bakomliggande 

faktorer, vilka bland annat påverkar problemupptäckten, dvs anledningen till att eleven väljer 

att söka vidare till gymnasiet; 

• Huruvida eleven söker gymnasieskola, gymnasieutbildning eller 

kombinationen skola och utbildning i första hand. 

• Om den sökta skolan är kommunal eller fristående 

• Elevens betyg 

• Anledning och mål med att eleven söker till gymnasiet. 

• Attityder kring skola, utbildning och framtid. 

• Engagemang. 

• Upplevd risk. 

För att besvara uppsatsens syfte om hur och på vilka kriterier eleverna väljer utbildning 

och/eller skola bör just huruvida eleverna väljer utbildning och/eller skola i första hand först 

undersökas. Detta kan vara en lämplig segmenteringsvariabel då utgångspunkter, behov, 

attityder och mål för dessa grupper av elever kan skilja sig åt. För en elev (grupp av elever) 

som i första hand väljer skola och därefter väljer något program på skolan borde det vara 

skolan som sådan som är intressant för eleven. Eftersom det är en skola som väljs blir det 

intressant att undersöka hur och på vilka kriterier skolan väljs. Viktiga faktorer kan vara 

närhet, skolans rykte och huruvida kompisar skall läsa där. För en elev som i första hand 

väljer utbildning och i andra hand skola är det utbildningen som sådan som är intressant. Vad 

är det hos utbildningen som tilltalar eleven? En tänkbar anledning kan vara ett intresse samt 

att eleven i fråga avser att läsa vidare på universitet/högskola efter gymnasiet. För gruppen 

elever som söker kombinationen utbildning och skola kan antas att dessa har mer specifika 

32



mål/krav för sin gymnasieutbildning. Det är något speciellt de söker, något de inte anser sig få 

överallt. Inom dessa tre grupper kan det i sin tur finnas subgrupper. För att jämföra dessa tre 

grupper åt ställs med fördel samma frågor till dessa grupper. 

Gruppen som söker sig till fristående skolor samt de elever som söker sig utanför 

Göteborgs kommun kan tänkas skilja sig i något avseende från de elever som söker ett 

kommunalt gymnasium. 

Då attityder kan ses som determinanter för beteende, och då en positiv attityd avseende ett 

attitydobjekt medför en ökad sannolikhet för en ”positiv” reaktion, är det av intresse att mäta 

elevernas attityder kring utbildning och framtid och naturligtvis även varför de vill läsa på 

gymnasiet. Då attityder till viss del är kulturellt betingade kan det även vara av intresse att 

undersöka hur eleverna tror att föräldrarnas åsikt om exempelvis utbildning ser ut. Hur 

engagerad en elev är i sitt gymnasieval kan vara svårt att mäta direkt. Beroende på hur mycket 

information som söks istället kan slutsatser kring elevens engagemang dras. 

4.2 Informationsbehov för Frågeställning 2 och 3 

Att undersöka vilka faktorer och informationskällor som används och hur respektive faktor 

och informationskälla värderas vid valet av gymnasieutbildning och/eller skola är naturligtvis 

centralt för att besvara uppsatsens syfte. För att fastställa vilka informationskällor som 

används och vilka faktorer som påverkat eleverna i deras gymnasieval ställs med fördel 

konkreta frågor till eleven om just detta. De av Kotler & Fox preciserade frågorna om vilka 

informationskällor som utnyttjas och hur dessa informationskällor värderas är naturligtvis 

användbara. 

Genom att undersöka vilka informationskällor som används respektive faktorer som 

påverkat skapas dels en kartläggning av de olika informationskällornas och 

påverkansfaktorernas genomslagskraft och dels hur aktiv eleven har varit i beslutsprocessen. 

Till vem och hur många vänder man sig till när man söker information kring sitt gymnasieval 

och hur värderas sedan den erhållna informationen? Vilka faktorer som har påverkat valet och 

i vilket utsträckning är även intressant att undersöka och naturligtvis vilken enskild 

informationskälla respektive påverkansfaktor som varit viktigast respektive haft störst 

påverkan på valet måste även undersökas och fastställas. 

Det är även av intresse att undersöka i vilken utsträckning eleverna har använt sig av aktiv 

informationssökning. 

33



Vad som vidare är intressant att undersöka är i vilken utsträckning de av eleven använda 

informationskällorna har påverkat honom i hans gymnasieval, hur viktiga är de olika 

informationskällorna och vilken informationskälla är viktigast? 

Eftersom det är av stort intresse att undersöka huruvida eleven väljer skola, utbildning eller 

kombinationen skola och utbildning i första hand kan den variabeln användas som beroende 

variabel och svaren på respektive fråga/påstående ställas i relation till den samma och därmed 

möjliggörs en jämförelse av de olika grupperna. Det samma gäller naturligtvis för huruvida 

eleverna väljer en kommunal eller en fristående gymnasieskola i första hand. Om olika frågor 

ställs till olika grupper av individer medför detta, av naturliga skäl, att en jämförelse av dessa 

blir svårare än om samma frågor ställs. 

34


HT-2001 Metod 

5. Metod 

I metodkapitlet kommer i huvudsak uppsatsens avgränsningar, datainsamlingsmetod, urval 

och potentiella felkällor i samband med den valda datainsamlingsmetoden att diskuteras. 

5.1 Avgränsningar 

Vid formuleringen av uppsatsens syfte sker en precisering om vad som avses att undersökas. 

Vanligtvis behöver dock uppsatsen även avgränsas ytterligare för att det klart skall framgå 

vad som skall, respektive inte skall, undersökas. Den här uppsatsen har följande 

avgränsningar; 

• Endast elever som läser i årskurs nio i Göteborgs kommun kommer att 

undersökas. 

• Elevernas beslutsprocess anses följa den traditionella modellen i kapitel 

2.5. 

• De attityder, informationskällor och påverkansfaktorer vilka diskuterats i 

kapitel 2 är med stor sannolikhet inte heltäckande för den komplexa 

beslutsprocessen i samband med gymnasievalet. 

• Uppsatsens syfte är att ta fram marknadsinformation till 

Utbildningsförvaltningen i Göteborg – inte att skapa en marknadsplan. 

Att målgruppen avgränsats till att gälla elever som går i nionde klass i Göteborgs kommun till 

skillnad från att exempelvis bestå av samtliga niondeklasser i Sverige eller Göteborgsregionen 

beror i första hand på tid- och resursaspekten. Det är inte praktiskt möjligt att undersöka dessa 

stora grupper. Ytterligare en anledning till den aktuella avgränsningen är att uppsatsens 

uppdragsgivare är Utbildningsförvaltningen i Göteborg och att jag genom dem kan få 

värdefull hjälp vid datainsamlingen om den sker bland elever i Göteborgs kommun. Det hade 

även varit möjligt att undersöka de elever som går i gymnasieskolan i år och som således 

sökte till gymnasieskolan förra terminen. Jag anser dock att det finns risk att de glömt bort hur 

de gick tillväga, vilka informationskanaler de använde sig av, vilka faktorer som påverkade 

dem och i vilken utsträckning. Ytterligare en faktor som talar emot att undersöka denna grupp 

är att de inte heller hade möjligheten att fritt söka sig till samtliga gymnasieskolor i 

Göteborgsregionen – vilket hela uppsatsen bygger på. Inte heller hade de elever vilka sökte 

sig till friskolor kommit med i undersökningen. Möjligheten att både undersöka eleverna som 

35


HT-2001 Metod 

går i nionde klass och de som läser första året på gymnasiet har också funnits. Dock anser jag, 

av samma skäl som framförts emot att endast undersöka dessa elever, samt att 

beslutsprocessen dessa två grupper emellan med stor sannolikhet kan ha varit olika då antalet 

valmöjligheter skiljt sig åt så pass kraftig. Möjligheten att diskriminera och jämföra dessa 

grupper har även den funnits men jag anser att det är bättre att inrikta sig på de elever som har 

den unika möjligheten att som första årskurs i Göteborg söka fritt i hela Göteborgsregionen 

och undersöka hur och på vilka kriterier de väljer till gymnasiet. 

5.2 Undersökningsansats 

Beroende på förhållningssätt till teorin samt syftet med undersökningen skapas/föreligger 

olika utgångspunkter/ansatser vid uppsatsskrivande. 

Utifrån en induktiv ansats utgår man från verkligheten och genom empiriska studier, dvs. 

studier av just verkligheten, skapas egna modeller och teorier. Den dedutktva ansatsen 

kännetecknas av att man utgår ifrån teorin och hypoteser, vilka baseras på teorin, testas 

genom empiriska studier. 

Beroende på typen av information som söks, uppsatsens syfte, klassificeras undersökningar 

vanligtvis i tre olika typer 104 . 

• Explorativ 

• Deskriptiv 

• Förklarande 

En explorativ undersökning lämpar sig väl då kunskapen om undersökningsfenomenet är låg. 

Man undersöker fenomenets/problemets generella natur och vilka variabler som hör ihop med 

det samma. Explorativ undersökningsmetodik kännetecknas av en hög grad av flexibilitet och 

vanliga metoder är observationsstudier, djupintervjuer, bekvämlighetsurval (icke 

slumpmässiga) samt en subjektiv utvärdering/analys av resultatet. 

Deskriptiva undersökningar kännetecknas av klart definierade mål och informationsbehov. 

Vanligtvis avgränsar man sig till att undersöka vissa aspekter av det fenomen som undersöks. 

Undersökningen kännetecknas av en hög grad av struktur och därmed är enkäter en vanligt 

104 Tull, D.S. & Hawkins D. (1990), sid. 48. 

36


HT-2001 Metod 

förekommande metod. Det är vanligt att man vill spegla populationen i något avseende genom 

exempelvis marknads- och attitydundersökningar 105 . 

I förklarande undersökningar vill man mäta sambandet mellan två eller flera variabler. 

Vanliga typer av undersökningar är undersökningar som avser att mäta reklamens 

inverkan/påverkan på försäljning. 

Genom den teoretiska förankringen och delproblemens uppkomst, ur teorin, samt hur dessa 

behandlats kan uppsatsen (undersökningen) sägas vara deduktiv samt deskriptiv till sin 

karaktär. 

5.3 Datainsamlingsmetod 

Det finns flera olika typer av datainsamlingsmetoder som man kan använda sig av när data 

(information) skall samlas in. Till de vanligaste hör enkäter, intervjuer, observationer och 

insamling av sekundärdata. De olika datainsamlingsmetoderna kan antingen vara kvalitativa 

eller kvantitativa och den grundläggande skillnaden dem emellan är att man vid användandet 

av kvantitativa metoder kvantifierar informationen som samlas in. Därefter analyseras 

datamaterialet med hjälp av diverse statistiska metoder. Vid användandet av kvalitativa 

metoder är det forskarens subjektiva uppfattningar och tolkningar som ligger till grund för 

analysen till skillnad mot de mer objektiva statistiska metoderna som används vid en 

kvantitativ analys. Till de kvantitativa metoderna hör vanligtvis enkäter med strukturerade 

svarsalternativ och till de kvalitativa intervjuer och observationsstudier. 

Man skiljer även på huruvida informationen som samlas in är primär eller sekundär. 

5.3.1 Primärdata 

Primärdata är data som samlas in för första gången. Primärdata samlas vanligtvis in då 

information för att besvara en undersöknings syfte inte finns att tillgå. Om data redan finns 

tillgängligt för att besvara en undersöknings syfte finns ingen anledning att spendera tid och 

pengar på att samla in alternativ information, om man nu inte avser att jämföra dessa 

datamängder åt etcetera. Dahmström skriver exempelvis följande; ”För att kartlägga 

attityder och värderingar samt att kartlägga kunskaper inom ett visst ämnesområde, insamlas 

data ofta genom enkäter eller intervjuer” 106 . 

För att besvara uppsatsen syfte har jag valt att använda mig av en kvantitativ 

datainsamlingsmetod i form av en enkät. 

105 Dahmström, K (1996), sid. 12. 

106 Ibid, sid. 81. 

37


HT-2001 Metod 

5.3.2 Enkät 107 

Att jag har valt att använda mig av en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät 

härrör till stor del från undersökningens deskriptiva karaktär samt att jag önskar uttala mig om 

hur elever generellt väljer utbildning och/eller skola. Metodvalet kommer att diskuteras lite 

längre fram under rubriken Undersökningens trovärdighet. 

Enkäten som jag har använt mig av är enkelt utformad och inleds med ett 

”introduktionsbrev” där jag presenterar mig själv samt undersökningen. Här poängteras 

exempelvis enkätens enkelhet och anonymiteten som är förknippad med att besvara enkäten. 

Enkäten består sedan, i huvudsak, av ett antal frågor och påståenden vilka respondenterna 

skall ange i vilken utsträckning han påverkats, använt eller instämmer i. Inledningsvis följer 

12 frågor vilka bl.a. handlar om vilken skola eleven går på, huruvida han anser valet av 

program, skola eller kombinationen skola och program vara viktigast och vilket program samt 

skola han med största sannolikhet kommer att söka. Dessa frågor (variabler) är alla potentiella 

bakgrundsvariabler varav valet av skola, utbildning eller kombinationen skola utbildning är 

extra intressant. Därefter följer 16 påståenden till vilka respondenterna skall ange i vilken 

utsträckning han instämmer på en skala från 1 till 5 där 1 betyder ”Tar helt avstånd” och 5 

betyder att han ”Instämmer helt och hållet” i påståendet. Sedan följer 32 frågor vilka handlar 

om informationskällor samt faktorer vilka kan ha påverkat eleven i hans gymnasieval. 

Eleverna får ange om och i så fall i vilken grad dessa har påverkat honom i hans gymnasieval 

på en skala från 1 till 5 där 1 betyder att informationskällan/faktorn varit ”Helt oviktig” och 5 

betyder att den varit ”Mycket viktig”. Avslutningsvis följer en helt öppen fråga där eleven 

med egna ord får möjlighet att förklara vilka informationskällor han använt sig av, vilka 

faktorer som påverkat honom samt i vilken utsträckning. Här ges således en möjlighet att få 

fram faktorer etcetera som inte finns med i den strukturerade enkäten. 

Förutom de inledande frågorna som mäts på nominalskalnivå och kvotskalnivå består 

enkäten av frågor och påståenden vilka i strikt statistisk mening är att betrakta som 

ordinalskala 108 . En ständigt återkommande fråga gällande attitydmått av det aktuella slaget är 

huruvida de kan betraktas och användas som intervallskalor eller ej. I strikt statistisk mening 

är de inte att betrakta som intervalldata då intervallen mellan skalstegen inte är (uppfattas) 

exakt lika – men samtidigt behöver de inte vara (uppfattas) så olika att en intervallskala inte 

kan antas. Vanligtvis så behandlas även attitydskalor som intervalldata trots att detta inte är 

107 Enkät, se bilaga 2. 

108 Datanivåer och dess egenskaper, se bilaga 3. 

38


HT-2001 Metod 

helt korrekt 109 . Tester har även visat att små avvikelser från intervallkriteriet inte påverkar de 

statistiska resultaten i allt för stor utsträckning 110 . Även jag kommer därför att behandla de i 

enkäten använda attitydmåtten som om de vore intervalldata. 

Att jag genomgående har använt mig av fem- istället för exempelvis sju- eller elvagradiga 

skalor beror i första hand på att forskning har visat att det finns anledning att tvivla på 

huruvida folk kan differentiera mellan mycket mer än fem kategorier 111 . 

5.3.3 Sekundärdata 

Sekundärdata är data som samlats in vid ett tidigare tillfälle och i ett annat syfte. 

5.3.4 Stockholmsungdomars val till gymnasiet 

När jag inledde mitt uppsatsskrivande i mitten på oktober 2001 fanns det enligt 

Utbildningsförvaltningen i Göteborgs vetskap ingen tidigare undersökning som behandlade 

hur eleverna väljer till gymnasiet och inte heller jag kunde hitta någon [mer vetenskaplig] 

undersökning som behandlade detta område då jag sökte i flera olika databaser. När jag 

sedermera var klar med problemanalysen samt redan hade ett utkast till frågeformulär 

publicerades en artikel i Dagens Nyheters stockholmsbilaga (2001-12-08) som behandlade 

gymnasievalet i Stockholm 112 . Undersökningen visade sig vid kontakt med DN vara utförd av 

Utrednings- och Statistikkontoret (USK) på uppdrag av Utbildningsförvaltningen i 

Stockholm. Jag lyckades efter diverse kontakter med såväl DN som USK få hela rapporten 

hemskickad som pdf-fil och kommer lite kort att kommentera den. 

Undersökningen baserades telefonintervjuer med 502 slumpmässigt utvalda elever som 

gjort sitt gymnasieval hösten 2001 och intervjuerna fördelades på sex olika 

programkategorier, Estetiska programmet, Handels- och administrationsprogrammet, 

Naturvetenskapliga programmet, Specialutformade programmet, Sammhällsprogrammet och 

Tekniska programmet. Resultat, med mera, från undersökningen som kan vara värda att 

återge är följande; 

• Undersökningen omfattar endast elever på kommunala gymnasieskolor. 

• Frågorna var formulerade utifrån att eleven i första hand väljer skola. 

• 61 % av respondenterna besökte Stockholms stads gymnasiemässa. 

109 

Tull, D. & Hawkins, D. (1990), sid. 267. 

110 

Ibid. 

111 

Wärneryd, B. (1990), sid. 105. 

112 

Se bilaga 4. 

39


HT-2001 Metod 

• 33 % av respondenterna uppgav att de var mycket säkra på sitt val samt att 

33 % uppgav att de var ganska säkra. 

• Respondenterna uppgav att det främsta skälet till att de valde just den 

skolan de gjorde var att skolan var bra och/eller har ett bra rykte och/eller 

att lärarna är bra (samma alternativ). Därefter följer närhet och vidare att 

skolan hade det program/inriktning man var intresserad av 113 . 

• Trygghet/trivsel ansågs vara den mest betydelsefulla faktorn för elevens 

val av skola, följt av skolans rykte och den fysiska skolmiljön. Minst 

viktigt var att kompisar gick där och att det var en kommunal skola. 

• Störst inflytande på elevernas val hade föräldrar, 20% menade att dessa 

haft mycket stort eller ganska stort inflytande. 

I min planeringsrapport där jag redan fastställt mitt informationsbehov samt skapat en enkät 

utifrån detta hade jag inte fått med den faktorn som bedömdes som viktigast för eleverna i 

Stockholm, nämligen trygghet/trivsel. Jag tog därför kontakt med Utbildningsförvaltningen i 

Göteborg och berättade om undersökningen jag fått tag på från USK och den i 

undersökningen så viktiga faktorn trygghet/trivsel. Vi ansåg naturligtvis att faktorns betydelse 

för eleverna i Göteborg var intressant att undersöka och lade således till faktorn 

trygghet/trivsel bland de övriga faktorerna som undersöks. De övriga frågorna som fanns med 

i USKs undersökning hade jag antingen själv redan behandlat alternativt att jag inte fann dem 

intressanta att undersöka. 

5.4 Målpopulation 

För att en undersökning skall vara intressant och meningsfull att utföra bör det finnas en 

målgrupp som man avser att undersöka. Denna målgrupp kallas vanligtvis för målpopulation 

eller bara för population. Att målpopulationen är klart definierad innan undersökningen 

genomförs är mycket viktigt. 

En population behöver inte bestå av individer utan man talar generellt om populationer av 

enheter, vilka exempelvis kan vara bilar, olyckor eller händelser av olika slag 114 . För att 

målpopulationen skall kunna undersökas måste denna, dess enheter, finnas i en ram – ett 

register eller annan förteckning över populationens enheter. Man har dock sällan tillgång till 

113 Det skall dock noteras att tabellen som återfinns i rapporten redovisas i procent men att summan (som inte är 

redovisad) överstiger 100 % för samtliga grupper som redovisas. Då frågan lyser; Vilket var det främsta skälet 

till att Du valde att börja gymnasiet på just denna skola?, %, har det blivit något fel vid datorbearbetningen. 

114 Dahmström, K. (1996), sid. 43. 

40


HT-2001 Metod 

en ram som är identisk med målpopulationen utan i stället blir man tvungen att undersöka den 

population som definieras av den faktiska ramen 115 . Dessa enheter sägs utgöra 

undersökningspopulationen, eller med ett annat ord, rampopulationen 116 . 

Målpopulationen för den aktuella undersökningen är de elever som går i niondeklass i 

någon av Göteborgs kommuns högstadieskolor. Jag efterfrågade därför en förteckning över 

dessa där jag önskade en indelning av eleverna i antal elever per niondeklass per skola från 

Utbildningsförvaltningen. Min förhoppning var att filen, förteckningen över målpopulationen, 

skulle se ut ungefär som i tabell 3 nedan; 

Tabell 5.1 ”Förväntad förteckning över målpopulationen 117 ” 

Antal elever per skola och klass 

Fiskebäcksskolan 

9a 27 

9b 30 

Flatåsskolan 

9a 23 

9b 25 

9c 25 

: 

Summa 

Förteckningen som jag fick mig tillsänt av Utbildningsförvaltningen hade dock ett något 

annorlunda utseende 118 . Förutom att förteckningen saknade indelningen av antalet elever per 

klass i respektive skola fanns även en del, för mig, egendomliga uppgifter. Till flera av 

skolorna hörde endast en eller ett par elever. Detta beror till viss del på att en del av skolorna 

är särskolor av olika slag och att även en del av skolorna är fristående skolor. Då det tog över 

en månad att få fram den aktuella förteckningen ansåg jag att det inte fanns tid att försöka 

reda ut exakt vad dessa, för mig egendomliga uppgifter, kom ifrån. En tänkbar förklaring kan 

vara att en del av de enstaka eleverna har bytt/förflyttats från en kommunal grundskola till en 

sär- eller fristående skola och att de därav är med på listan. Jag valde därför att avgränsa 

förteckningen till att endast innehålla de skolor vilka har ett elevantal > 25 elever och kalla 

den förteckningen för rampopulationen 119 . Beroende på det stora antalet elever som ingår i 

115 

Dahmström, K. (1996), sid. 43. 

116 

Ibid. 

117 

Observera att antalet elever i tabell 3 endast är med som en illustration. Det faktiska antalet elever per klass är 

för mig okänt. 

118 

Se bilaga 5, Tabell 1. 

119 

Se bilaga 5, Tabell 2. 

41


HT-2001 Metod 

rampopulationen är det dock omöjligt att genomföra en totalundersökning och därför behöver 

ett urval göras. 

5.5 Urval 

Det finns i huvudsak två typer av urval, slumpmässiga och icke-slumpmässiga urval. Ett urval 

är slumpmässigt om alla element i urvalsramen har en känd inklussionssannolikhet som är 

större än noll. Inklussionssannolikhet är, som namnet anger, sannolikheten att inkluderas i 

urvalet och denna skall alltså vara större än noll. Alla andra sätt att dra ett urval på är en form 

av icke-slumpmässigt urval och kommer inte närmare att kommenteras. 

Fördelen med slumpmässiga urval är att man därigenom har möjligheten att beräkna 

väntevärdesriktiga skattningar av okända populationsparametrar. Utan att gå in på statistiska 

detaljer så är en väntevärdesriktig skattning en skattning som inte innehåller några 

systematiska fel, dvs. [ θ ] = θ 

ˆ 

E . Alla skattningar har dock slumpmässiga fel men ett nödvändigt 

villkor för att slumpfelet skall kunna mätas är just att ett slumpmässigt urval har gjorts. 

Ett mycket enkelt och ofta använt urvalsförfarande är Obundet Slumpmässigt Urval 

(OSU). Vid ett OSU styrs inte urvalet på något sätt. Det är endast slumpen och dess lagar som 

avgör vilka element som inkluderas i urvalet, samplet. Ett OSU bestående av n stycken 

element från en population bestående av N element innebär att varje tänkbart stickprov om n 

element har samma sannolikhet att bli valt och denna inklussionssannolikhet är lika med n/N. 

För att kunna genomföra ett OSU i praktiken krävs i princip endast två saker, en ram över 

målpopulationen och en slumptalstabell/generator. 

En annan vanlig typ av slumpmässigt urval som används i praktiken är Gruppurval 

(klusterurval). Vid gruppurval låter man grupper (kluster) av individer bilda 

undersökningsenheter. Gruppurval genomförs genom att man slumpmässigt väljer ut vissa av 

grupperna och undersöker dessa. Gruppurvalet är således ett OSU tillämpat på grupper av 

individer. 

Urvalet jag har använt mig av är en typ av Gruppurval. Först delades Göteborg in i 

områdena Norr, Centrum, Hisingen och Frölunda. Därefter fastställdes till vilket område av 

dessa som respektive högstadieskola i rampopulationen tillhörde 120 . Om man antar att varje 

niondeklass består av cirka 25 elever ger ett urval om 10 klasser ett totalt urval om 250 elever. 

Ett urval om 250 elever är relativt omfattande och får anses som tillräckligt vid en 

kandidatuppsats i marknadsföring. Vid själva urvalsprocessen valdes inledningsvis två 

120 Se bilaga 5, Tabell 3. 

42


HT-2001 Metod 

områden ut slumpmässigt där tre skolor skulle undersökas och i de resterande två områdena 

undersöks följaktligen två skolor 121 . Inom varje område kommer därefter en klass att 

undersökas vilket ger ett totalt urval om cirka (3x2 + 2x2) x1x25 = 250 elever 122 . Vid urvalet 

av vilka skolor som skall undersökas i respektive område blev utfallet enligt följande; 

Tabell 5.2 Skolor som ingår i urvalet 

Norr Centrum Hisingen Frölunda 

Gamlestadsskolan Kålltorpsskolan Bräckeskolan Högsboskolan 

Nya Lövgärdetsskolan Nordhemsskolan Klarebergsskolan Nya Påvelundsskolan 

Nya Lundenskolan Torslandaskolan 

Kontakten med de skolor som ingick i urvalet togs relativt sent på höstterminen och skedde 

via e-post 123 . Mycket beroende på att jag kontaktade skolorna relativt sent på höstterminen 

hann inte alla skolor i urvalet hjälpa till med distributionen av enkäten före juluppehållet. Jag 

lyckades dock få in enkäterna från fem av de tio klasserna före juluppehållet samt att de 

resterande fem skolorna delade ut enkäten den första respektive andra dagen på vårterminen. 

Samtliga skolor i urvalet blev därför undersökta, om än inte exakt samtidigt. 

5.6 Felkällor 

Olika typer av undersökningar är utsatta för olika typer av felkällor. Felkällorna som i första 

hand kan tänkas inverka på den valda datainsamlingsmetoden är följande; 

• Bortfall 

• Mätfel 

• Bearbetningsfel 

Bortfall kan definieras som, ”de enheter i ramen som man har planerat att undersöka, men 

som man ej fick något svar ifrån” 124 . Man skiljer även på totalt bortfall samt partiellt bortfall. 

Totalt bortfall är när respondenten vägrar svara på samtliga frågor i undersökningen och 

121 

Urvalet skedde i Excel med hjälp av funktionen ”slump()”[svensk version]. De olika områdena gavs ett 

nummer, 1 – 4, och de två områdena för vilka dess nummer var lika med de två som slumptalsfunktionen 

genererade skulle tre skolor undersökas. Vid urvalet av skolor i respektive område skedde detta på liknande sätt. 

122 

För enkelhets skull kommer klass 9a att undersökas på respektive skola, givet att något praktiskt problem med 

detta ej föreligger. Min ursprungliga intention var dock att även urvalet av klass på respektive skola skulle 

genomföras slumpmässigt men då målpopulationen ej gick att dela in på det sättet jag önskat blir detta tyvärr 

omöjligt – jag vet inte hur många klasser och/eller benämningen av dessa (9a, 9b, 9c etcetera) som finns på 

respektive skola. 

123 

Se bilaga 6 för brev till rektorerna på respektive skola. 

124 

Dahmström, K. (1991), sid. 202. 

43


HT-2001 Metod 

partiellt bortfall förekommer då en eller flera – men inte samtliga frågor ej besvaras. Det stora 

problemet med bortfall är att det kan tänkas vara en viss typ av respondenter som väljer att 

inte medverka i undersökningen. Resultatet blir därför missvisande för den totala 

populationen för vilken undersökningen syftar till att dra slutsatser om. 

Dahmström definierar mätfel som; ”skillnaden mellan erhållet (uppgivet) och sant 

värde” 125 . Då man frågar om en persons uppfattning om någonting kan detta ge upphov till 

både slumpmässiga och systematiska fel 126 . Effekten av de slumpmässiga felen kan betraktas 

som den variation vilken erhålls om samma fenomen undersöks vid upprepade tillfällen – 

givet att egenskapen som undersöks (exempelvis attityder) inte ändras mellan tidpunkterna. 

Denna slumpvariation kan vidare ses som tillförlitligheten i en undersökning och kallas även 

för undersökningens reliabilitet. Det är önskvärt att undersökningen har en hög reliabilitet 

vilket innebär att de slumpmässiga felen är små. Ytterligare en önskvärd egenskap hos 

mätningarna är att de mäter vad man avser att mätas vilket brukar kallas för validitet. De 

använda variablerna måste därför vara ett relevant och lämpligt mått på den egenskapen 

vilken man avser att undersöka. Om detta ej är fallet erhålls systematiska fel i undersökningen 

och man säger då att undersökningen har låg validitet. 

Dahmström menar att mätfel, grovt indelat, kan orsakas av följande faktorer 127 ; 

• Mätinstrumentet 

• Mätmetoden 

• Intervjuaren 

• Respondenten 

För att minimera mätfel vilka kan härledas från själva mätinstrumentet, enkäten, gäller att 

konstruera frågor vilka mäter vad de är avsedda att mäta (hög validitet). Exempelvis skall 

ledande frågor för det mesta undvikas. 

Hur, i detta fall, enkäten används kan även vara en potentiell felkälla. Dahmström skriver 

exempelvis följande om fel i samband med mätmetoden; ”Om något i frågesituationen är 

oklart, är det en fördel för kvaliteten om det kan redas ut så snabbt som möjligt” 128 . 

De fel som kan härledas till intervjuaren kallas vanligtvis för intervjuareffekt. Intervjuaren 

får inte påverka respondenten i någon riktning. 

125 

Dahmström, K. (1991), Sid. 209. 

126 

Ibid. Sid. 210. 

127 

Ibid. 

128 

Ibid. Sid. 211. 

44


HT-2001 Metod 

Även respondenten i sig utgör en potentiell källa till mätfel. Respondenten kan avsiktligt 

svara fel alternativt svara fel för att han inte kan svaret på en fråga 129 . 

Bearbetningsfel är, som namnet anger, fel som uppkommer vid bearbetning av 

datamaterialet som samlats in. Bearbetningsfel kan i huvudsak uppkomma vid 130 ; 

• Kodning och 

• Datorbearbetning 

Att koda datamaterialet fel samt att fel uppstår vid bearbetningen är sådana fel som inte skall 

behöva uppkomma – noggrannhet är nyckelordet. 

5.7 Undersökningens trovärdighet 

Att jag har valt att använda mig av en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät 

härrör, som tidigare nämnts, till stor del från undersökningens deskriptiva karaktär samt att 

jag önskar uttala mig om hur eleverna i Göteborg väljer utbildning och/eller skola. Det 

huvudsakliga alternativet till min enkätstudie torde vara djupintervjuer och varför har jag då 

inte använt mig av en sådan kvalitativ metod? Ja, med hjälp av djupintervjuer erhålls, som 

namnet anger, förvisso en djupare förståelse för fenomenet som undersöks, vilket naturligtvis 

är bra, men däremot förlorar man vanligtvis möjligheten att uttala sig om populationen som 

studeras. Om jag istället använt mig av djupintervjuer hade jag, maximalt, hunnit med att 

intervjua och sedermera tolka intervjuer från 4 – 6 elever. Dessa intervjuer hade med stor 

sannolikhet genererat en mycket djup förståelse för hur och på vilka kriterier dessa elever 

väljer gymnasieutbildning och/eller skola men med den väsentliga skillnaden att jag inte haft 

möjligheten att uttala mig om hur en sjunde eller åttonde elev väljer gymnasieutbildning 

och/eller skola. Den främsta anledningen till att jag inte har använt mig av djupintervjuer 

härrör således från att jag ämnar uttala mig om elever generellt men även mina tidigare 

kunskaper respektive erfarenheter av enkätmetodik samt intervjumetodik spelat in vid valet av 

metod. Alternativet att komplettera enkätundersökningen med någon djupintervju fanns 

initialt men då kvalitativa intervjuer, enligt mina erfarenheter, tenderar att bli mer 

tidskrävande än enkätundersökningar har jag avstått från detta. Jag får även medhåll i detta 

129 Dahmström, K. (1991), sid. 211 

130 Ibid. Sid. 212. 

45


HT-2001 Metod 

påstående av Dahmnström som skriver att; ”Generellt är besöksintervjuer den mest krävande 

metoden ur resurssynpunkt, varför det bör finnas starka skäl till att välja denna metod” 131 . 

Med vilken säkerhet kan jag då uttala mig om hur eleverna i Göteborg väljer 

gymnasieutbildning och eller skola utifrån svaren från 216 elever? Ja, för det första skall det 

noteras att det inte finns något som med automatik säger att en undersökning med större urval 

är bättre än en undersökning med ett mindre urval – vad som i huvudsak är väsentligt är 

undersökningens upplägg, koppling syfte – teori – problemanalys – informationsbehov – 

datainsamlingsmetod, hur urvalet genomförts och bortfallets storlek. Grunden till alla 

uttalanden om populationen som studerats är i första hand att ett slumpmässigt urval har 

gjorts. Naturligtvis påverkar även urvalsstorleken och ju större urval desto större säkerhet i 

skattningarna men för det första måste undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval för 

att möjligheten att uttala sig om populationen som studeras skall föreligga. Urvalsstorleken är 

naturligtvis viktig men det är än viktigare att skilja mellan urvalsstorlek och antalet svar, 

differensen är undersökningens bortfall. Om bortfallet är allt för stort spelar den ursprungliga 

urvalsstorleken ingen roll. Den aktuella undersökningen baseras för det första på ett 

slumpmässigt urval och för det andra på ett, med tanke på resurser i form av tid och 

”personalstyrka”, förhållandevis stort urval. Vidare har undersökningen mycket hög 

svarsfrekvens, det vill säga lågt bortfall; 

Tabell 5.3 Svarsfrekvens per skola 132 

Antal elever Antal svar Bortfall Svarsfrekvens 

Gamlestadsskolan 27 20 7 74% 

Kålltorpsskolan 28 25 3 89% 

Nordhemsskolan 28 24 4 86% 

Klarebergsskolan 28 21 7 75% 

Nya Påvelundsskolan 21 18 3 86% 

Torslandaskolan 31 26 5 84% 

Nya Lundenskolan 20 17 3 85% 

Högsboskolan 21 18 3 86% 

Bräckeskolan 28 26 2 93% 

Nya Lövgärdetsskolan 23 21 2 91% 

Summa 255 216 39 85% 

131 Dahmström, K. (1996), sid. 68. 

132 Tyvärr är siffran för antalet elever i Torslandaskolan en uppskattad siffra. Efter fyra e-mail till (vikarierande) 

rektorn på Torslandaskolan – som samtliga har öppnats då jag fått ett kvitto tillbaka – samt uppskattningsvis 20 

telefonsamtal som samtliga kopplats till skolexpeditionens telefonsvarare där jag även lämnat meddelande om 

mitt ärende har jag inte fått något svar på min fråga om hur många elever som tillhör den niondeklass som 

besvarat enkäten. Siffran för antalet elever är beräknad genom att den genomsnittliga svarsfrekvensen för de 

andra nio skolorna först beräknades, 85 %. Därefter, eftersom jag visste hur många enkäter jag fått in från 

Torslandaskolan, 26 stycken, dividerades detta antal med den genomsnittliga svarsfrekvensen med resultatet att 

klassen ”borde” bestå av 26/0,85 = 31 elever. 

46


HT-2001 Metod 

Svarsfrekvensen i enkätundersökningen uppgår till hela 85 % vilket får anses som mycket bra 

med tanke på att enkäten samlades in redan samma dag som den delats ut. I boken 

Forskningsmetodik och Statistik av E. Befring kommenteras en postenkätundersökning till 

pedagogikstudenter i Norge där svarsfrekvensen uppgick till 75 % efter 25 dagar – vilket 

ansågs som tillfredsställande 133 . Lägst svarsfrekvens hade Gamlestadsskolan, 74 %, och 

Klarebergsskolan, 75 %. Att svarsfrekvensen var så pass låg på Klarebergsskolan förklarade 

rektorn med att en del elever genomförde arbeten utanför klassen då enkäten delades ut. De 

högsta svarsfrekvenserna erhölls från Bräckeskolan, 93 %, och Nya Lövgärdesskolan, 91 %. 

Svarsfrekvensen för de olika områdena redovisas även nedan; 

Tabell 5.4 Svarsfrekvens per område 

Antal elever Antal svar Bortfall Svarsfrekvens 

Norr 50 41 9 82% 

Centrum 76 66 10 87% 

Hisingen 87 73 14 84% 

Frölunda 42 36 6 86% 

Totalt 255 216 39 85% 

Svarsfrekvensen för de fyra olika områdena är mycket likartad. Störst andel svar erhölls från 

skolorna i Centrum, 87 %, och lägst svarsfrekvens erhölls från skolorna i Norr, 82 %, där 

Gamlestadsskolan drog ner genomsnittet. 

Det är alltid svårt att spekulera i vilka som valt att inte delta i en anonym undersökning 

samt vidare att spekulera i denna okända grupps effekt på resultatet. Det stora problemet med 

bortfall är att det kan tänkas bero på att en viss typ av respondenter valt att inte medverka i 

undersökningen med följden att undersökningens resultat blir missvisande. Om det är en viss 

”typ” av elever som valt att inte besvara enkäten är mycket svårt att spekulera i. Hur stor del i 

bortfallet som härrör från de elever vilka var frånvarande då enkäten delades ut respektive hur 

många elever som var närvarande men valde att inte besvara enkäten vet jag tyvärr inte. 

Svaren på dessa frågor kunde eventuellt ha hjälp till vid spekulationerna kring bortfallets 

karaktär och jag kunde, med facit i hand, ha begärt att läraren som delade ut enkäten 

antecknade hur många elever som var frånvarande och/eller valde att inte delta i 

undersökningen. Men med tanke på att jag mycket tydligt, vid kontakt med skolornas 

rektorer, uttryckte en önskan om att läraren som delade ut enkäten skulle lämna uppgift på hur 

många elever som tillhörde klassen och bifoga denna uppgift med enkäterna och jag inte fick 

133 Befring, E. (1992), sid. 74. 

47


HT-2001 Metod 

den uppgiften från någon skola och tvingades maila och ringa till skolorna igen är jag mycket 

tveksam om jag kunde fått reda på dessa uppgifter även om jag önskat. 

Vid utformning av enkäten försökte jag göra denna så enkel som möjligt att besvara. Alla 

elever besvarar samma frågor oberoende vad de svarat på, exempelvis fråga 1, och inga frågor 

och/eller påståenden kunde, enligt mig, misstolkas. Så var dock inte fallet då jag på frågorna 

42 samt 58 erhöll ett partiellt bortfall om cirka 50 % på de enkäter vilka besvarades före 

juluppehållet. Frågorna var formulerade på följande sätt; 

• Q42: Vilken av följande informationskällor är viktigast för Dig och Ditt 

gymnasieval? 

• Q58: Vilken av följande faktorer är den viktigaste faktorn för Dig i Ditt 

gymnasieval? 

Så som frågorna är formulerade borde de inte vara svåra att förstå. Jag frågar efter den 

viktigaste, det vill säga endast en, informationskälla respektive faktor och för att ytterligare 

förtydliga att jag endast önskade ett svar var orden vilken samt viktigaste kursiverade. Men 

trots detta fick jag ett mycket stort partiellt bortfall på denna bestående av respondenter vilka 

antingen rangordnat alternativen eller kryssat i flera alternativ. Eftersom att endast hälften av 

skolorna hade möjlighet att dela ut enkäten före juluppehållet fick jag möjlighet att ytterligare 

förtydliga de två frågorna. Jag lade därför till följande meningar under respektive fråga i hopp 

om att minska det partiella bortfallet på dessa två frågor hos de klasser vilka skulle besvara 

enkäten efter juluppehållet; 

• (Ange ett alternativ, den viktigaste informationskällan) 

• (Ange ett alternativ, den viktigaste faktorn) 

Trots dessa förtydliganden erhöll jag ett ungefär lika stort partiellt bortfall på dessa två frågor 

även från de fem skolorna som fick enkäten efter juluppehållet med de ytterligare 

förtydligandena. Även här bestod det partiella bortfallet i att eleverna rangordnat svaren eller 

alternativt kryssat i flera alternativ. Jag gick därför igenom enkäterna ytterligare en gång och 

det alternativet som de eleverna vilka rangordnat svarsalternativen angett som nummer ett 

fick representera elevens svar på frågan. Dessa två nya variabler kommer att benämnas Q42X 

48


HT-2001 Metod 

respektive Q58X i resultatredovisningen. Nedan redovisas fördelningen av det partiella 

bortfallet per fråga och skola; 

Tabell 5.5 Partiellt bortfall på frågorna Q42X samt Q58X per skola 

Q42X Q58X 

Gamlestadsskolan 50% 40% 

Kålltorpsskolan 52% 48% 

Nordhemsskolan 38% 29% 

Klarebergsskolan 52% 48% 

Nya Påvelundsskolan 44% 56% 

Torslandaskolan 15% 19% 

Nya Lundenskolan 24% 29% 

Högsboskolan 67% 72% 

Bräckeskolan 50% 54% 

Nya Lövgärdetsskolan 24% 19% 

De fem översta skolorna, Gamlestadsskolan till och med Nya Påvelundsskolan, besvarade 

enkäten före juluppehållet och på deras enkäter fanns följaktligen inte de två förtydligande 

meningarna med vilka de resterande enkäter skolorna fick tillgång till. Det är intressant att 

notera det mycket höga partiella bortfallet från Högsboskolan. Trots att eleverna på 

Högsboskolan fick de ”nya” enkäterna har de det absolut högst partiella bortfallet på båda 

frågorna. Det mycket låga partiella bortfallet från Nya Lövgärdesskolan, som var den sista 

skolan att besvara enkäten, beror på att jag hade ett långt telefonsamtal med läraren som 

skulle dela ut enkäten. Han markerade därför orden viktigaste samt ett med bläckpenna innan 

han kopierade upp enkäten samt berättade för eleverna att jag endast ville ha ett svar på de två 

frågorna. Det är dock intressant att notera att det partiella bortfallet trots detta uppgick till 24 

respektive 19 % från Nya Lövgärdesskolan. Avslutningsvis kan det tilläggas att även om jag 

själv varit närvarande då enkäterna delats ut, vilket jag hade planer på ett tag, kunde jag ändå 

inte ha gjort så mycket åt detta problem då jag inte kände till det på förhand. 

Det skall vidare noteras att även om ett så pass stort antal elever kryssat i flera 

svarsalternativ inte nödvändigtvis behöver bero på att de missförstått frågan. Det kan även 

bero på att eleverna inte kan ange den enskilt viktigaste informationskällan/faktorn. Men 

oavsett anledning till det stora partiella bortfallet på de två frågorna måste tyvärr resultaten 

från dessa beaktas med viss försiktighet. 

Övriga potentiella felkällor i samband med enkäten som behöver kommenteras är mätfel 

som härrör från mätmetoden samt mätfel som härrör från respondenten. Intervjuareffekten, att 

intervjuaren påverkar intervjupersonen, existerar inte då jag själv inte varit närvarande då 

enkäten besvarats. Validiteten och reliabiliteten i undersökningen är mig veterligen mycket 

49


HT-2001 Metod 

god, bortsett från Q42X samt Q58X vilka har en allt för hög bortfallsfrekvens för att man 

skall vara helt nöjd dess reliabilitet. Huruvida någon av eleverna avsiktligt uppgett ”felaktiga” 

svar är något som man endast kan spekulera i och jag kan bara hoppas att så inte är fallet. På 

fråga 5, Hur många val tror Du att Du kommer att göra då Du söker till gymnasiet, har en elev 

uppgett att han kommer att göra 20 val samt att en annan uppgett att han kommer att göra 30 

val. Huruvida dessa uppgifter är felaktiga är svårt att uttala sig om men vad man med säkerhet 

kan säga är att de skiljer sig från mängden. Några andra tveksamheter än dessa har jag inte 

funnit. 

Det finns ytterligare en aspekt med den valda mätmetoden som inte diskuterats tidigare i 

uppsatsen och som jag gärna vill kommentera lite kort. Att mäta attityder och besvara 

(instämma respektive ta avstånd från) den typen av frågor/påståenden som eleven gör i 

enkäten är inte ett okontroversiellt sätt att ställa frågor på. En del forskare hävdar med 

bestämdhet att frågor av det här slaget inte går att använda då attityder etcetera inte kan 

kvantifieras på det sättet som görs med hjälp av Likertskalor och liknande mätmetoder, medan 

andra forskare, vilka är lika bestämda, hävdar att det går utmärkt. Vad det hela bottnar i är 

vilket vetenskapssynsätt man som forskare, eller student, har. Vi som skriver kandidatuppsats 

i marknadsföring har fått rekommendationen att försöka undvika att skriva om de olika 

vetenskapssynsätten medan det är ett måste på magisternivå. Jag kan tyvärr inte låta bli att 

kommentera detta då jag finner det högst väsentligt men jag ska däremot inte fördjupa mig i 

ämnet. 

Utifrån ett hermeneutiskt vetenskapssynsätt, som kännetecknas av kvalitativ forskning och 

framförallt djupintervjuer, är det inte möjligt att kvantifiera och mäta attityder med hjälp av 

Likertskalor. Enligt detta vetenskapssynsätt anas varje enskild individ uppfatta, förstå samt 

värdera ”saker” (sin omgivning) helt utifrån sina egna erfarenheter och om exempelvis två 

personer angett att de instämmer i ett påstående till graden 4, kan man inte säga att de 

instämmer i lika hög utsträckning. Att instämma i utsträckningen fyra för individ A är inte 

detsamma som för individ B. Utifrån en strikt tolkning av den hermeneutiskt vetenskapssynen 

är det därför omöjligt för ett företag att segmentera sin marknad då det inte finns två 

konsumenter som uppfattar deras produkt på samma sätt. Ni som läst stycke 5.3.4 samt bilaga 

2 kanske känner igen resonemanget med huruvida ordinaldata kan approximeras till 

intervalldata och resonemangen hör naturligtvis ihop. Utifrån ett positivistiskt 

vetenskapssynsätt, som ursprungligen kommer från naturvetenskapen, och som bygger på 

antagandet om en objektiv verklighet går det att kvantifiera attityder enligt en Likertskala. 

”Sanningen” ligger med stor sannolikhet någonstans mellan dessa noder. Det finns inget 

50


HT-2001 Metod 

sådant som en ”objektiv verklighet” lika lite som det är omöjligt för ett företag att på ett 

framgångsrikt sätt segmentera sin marknad. Vad som i huvudsak är viktigt att veta är att dessa 

två vetenskapssynsätt existerar samt att man har detta i åtanke då resultatet från en 

”attitydundersökning” tolkas. 

Avslutningsvis vill jag även kommentera den potentiella felkällan i samband med kodning 

av data. Det är av naturliga skäl mycket viktigt att vara noggrann då data kodas – fel i 

samband med databearbetning skall inte behöva uppkomma. När samtliga enkäter var kodade 

beräknade jag frekvenstabeller för samtliga frågor för att dels använda dessa i resultatkapitlet 

men även för att undersöka huruvida någon variabel innehåll ogiltiga värden. Exempelvis kan 

inte fråga 12 – 27 innehålla andra värden än mellan 1 och 5. Jag hittade inga sådana direkt 

felaktiga värden hos någon fråga. Risken finns naturligtvis att exempelvis en av respondenten 

angiven etta blivit kodad som en fyra, eller liknande, men då inte någon variabel innehöll 

något direkt felaktigt värde finner jag detta mindre troligt än om jag upptäckt direkt ogiltiga 

kodningar i materialet. 

5.8 Dataanalys 

För att på ett konstruktivt och meningsfullt sätt analysera ett så pass omfattande datamaterial 

som det vilket erhållits genom den aktuella enkätundersökningen krävs dels någon typ av 

datorprogram och dels vissa statistiska kunskaper. Datorprogrammen vilka har använts är 

Excel och SPSS. Excel har i huvudsak använts för att skapa tabeller medan den egentliga 

dataanalysen har skett i SPSS. De statistiska måtten och metoderna som kommer att användas 

är; 

• Medelvärde 

• Varians och standardavvikelse 

• Frekvenser (absolut och relativ) 

• Korrelation 

• Faktoranalys 

De grundläggande måtten (medelvärde, varians, standardavvikelse, frekvens och korrelation) 

kommer inte närmare att förklaras, för en förklaring av dessa hänvisas till grundläggande 

böcker i statistik, exempelvis, ”Complete Business Statistics” av A. Aczel. Däremot kommer 

den, för oss marknadsförare, något mer okända metoden faktoranalys att lite kort förklaras. 

51


HT-2001 Metod 

5.8.1 Faktoranalys 

Faktoranalys är en metod med vars hjälp latenta, bakomliggande, variabler och/eller 

strukturer kan undersökas. Målet med faktoranalys är att identifiera, p stycken, latenta (ej 

observerade eller ej observerbara) variabler utifrån k stycken (k < p) manifesta (observerade) 

variabler. Ett exempel på en latent variabel som inte kan mätas direkt är variabeln 

”intelligens”. För att mäta en persons intelligens mäts istället variabler som kan tänkas ha ett 

samband med personens intelligens, exempelvis, matematik, läs- och skrivtest av olika slag, 

och utifrån dessa dras sedan slutsatser om den latenta variabeln intelligens. Faktoranalys är 

egentligen en typ av regressionsmodell med den skillnaden att de observerade variablerna 

”körs” mot de oobserverade variablerna eller faktorerna. Faktoranalys kan även användas för 

att undersöka huruvida det finns latenta variabler som kan förklara varför respondenterna har 

svarat som de gjort i en enkätundersökning. Exempelvis kan det finnas gemensamma 

bakomliggande attityder och värderingar som påverkat hur de svarat vilka kan fastställas 

genom att faktorerna analyseras. 

Faktoranalys är den statistiska metod som fått utså mest kritik av alla metoder. Skälen till 

detta är i huvudsak att faktorladdningarna, korrelationen mellan de manifesta variablerna och 

de latenta variablerna, inte är matematiskt sett unika då statistikern som utför analysen tillåts 

rotera axlarna. Kritikerna menar därför att statistikern kan få fram de resultat han önskar 

genom att rotera axlarna på ett för hans syften fördelaktigt sätt. Om faktoranalys används på 

ett seriöst sätt och om inte allt för långtgående slutsatser utifrån det erhållna resultatet dras är 

faktoranalys en mycket bra metod för att upptäck bakomliggande mönster i ett stort 

datamaterial. Det kan avslutningsvis nämnas att jag inte kommer att använda mig av någon 

rotationsteknik i min analys. Jag kommer således att analysera den ursprungliga utskriften 

från SPSS. 

52


HT-2001 Resultat och Analys 

6. Resultat och Analys 134 

I resultatkapitlet kommer inledningsvis undersökningens ”totalresultat” att redovisas. Inga 

korstabeller eller analyser av resultatet kommer här att redovisas. Totalresultatet kommer 

däremot att brytas ner i undergrupper i nästa avsnitt, ”delresultat”, samt att analysen av 

resultatet utifrån den teoretiska referensramen kommer att presenteras i kapitel 7, Teori och 

Empiri. Tabellerna är namngivna efter frågan (Qi) direkt ur enkäten. 

6.1 Totalresultat 

6.1.1 Bakgrundsfrågor 

Resultatet av undersökningen baseras på enkätsvar från 216 elever och fördelningen av dessa 

per undersökt skola ser ut enligt följande; 

Tabell 6.1 Q0: Vilken högstadieskola läser du på? 

Skola Antal Procent 

Gamlestadsskolan 20 9% 

Kålltorpsskolan 25 12% 

Nordhemsskolan 24 11% 

Klarebergsskolan 21 10% 

Nya Påvelundsskolan 18 8% 

Torslandaskolan 26 12% 

Nya Lundenskolan 17 8% 

Högsboskolan 18 8% 

Bräckeskolan 26 12% 

Nya Lövgärdetsskolan 21 10% 

Summa 216 100% 

Om de undersökta skolorna delas in i områdena Norr, Centrum, Hisingen och Frölunda ser 

fördelningen per undersökt område ut enligt följande; 

Tabell 6.2 Fördelning per område. 

Område Antal Procent 

Norr 41 19% 

Centrum 66 31% 

Hisingen 73 34% 

Frölunda 36 17% 

Summa 216 100% 

134 På grund av viss tidsbrist i uppsatsskrivandets slutskede har inga hypotestest avseende de redovisade 

andelarna utförts. Vilka skillnader som är statistiskt signifikanta respektive ett resultat av slumpen är därför 

omöjligt att uttala sig om. 

53



Då tre klasser undersökts i Centrum och Hisingen medför detta att andelen elever från dessa 

två områden är större än andelen från Norr och Frölunda. 

En mycket viktig fråga i enkäten var vad som är viktigast för eleven i dennes val till 

gymnasiet. Är det skolan, programmet eller kombinationen av program och skola som är 

viktigast? 

Tabell 6.3 Q1: Vad är viktigast för Dig i Ditt val till gymnasiet? 

Alternativ Antal Procent 

Programmet 49 23% 

Skolan 15 7% 

Kombinationen program och skola 150 69% 

Söker ej till gymnasiet 2 1% 

Summa 216 100% 

En klar majoritet av eleverna har angett att det viktigaste för dem [i valet till gymnasiet] är 

kombinationen program och skola, 69 %. Därefter följer programmet, 23 %, och skolan, 7 %. 

Endast 1 %, två elever, har angett att de ej söker till gymnasiet. 

På frågan om den sökta skolan är en kommunal eller en fristående skola ser fördelningen ut 

enligt följande; 

Tabell 6.4 Q3: Är skolan en kommunal eller en fristående gymnasieskola? 


Kommunal 131 62% 

Fristående 39 18% 

Vet ej 41 19% 

Summa 211 100% 

De flesta, 62 %, av eleverna har angett att de söker till en kommunal gymnasieskola, 18 % 

säger sig söka till en fristående skola och 19 % vet ej om skolan de söker är kommunal eller 

fristående. Den stora andelen elever som angett att de inte vet om skolan de söker är 

kommunal eller fristående gymnasieskola kan minskas ner med hjälp av fråga 2a där eleven 

fick ange namnet på skolan han avser att söka; 

Tabell 6.5 Fördelningen mellan kommunala respektive fristående skolor 

Skoltyp Antal Procent 

Kommunal 161 75% 

Fristående 46 21% 

Osäker 9 4% 

Totalt 216 100% 

54



Om informationen i fråga 2a utnyttjas ser man att 75 % avser att söka en kommunal 

gymnasieskola i förstahand mot 21 % som säger sig söka till en fristående. Antalet osäkra har 

reducerats till 4 %, dessa har varken besvarat fråga 2a eller 3, samt att det totala antalet elever 

som tabellen baseras på ökat från 211 till 216. Differensen, fem elever, beror på att dessa 

elever ej besvarat fråga 3. 

Av de tillfrågade eleverna anger 93 % att skolan de söker ligger i Göteborgs kommun, 6 % 

att de söker en skola utanför Göteborgs kommun samt att 1 % inte vet om skolan de söker 

ligger i Göteborgs kommun eller ej. 

De ovan redovisade inledande frågorna har varit av hypotetisk karaktär och behandlat 

gymnasievalet så som det skulle se ut om eleven gjort det idag. Det är därför naturligt att ha 

med en fråga om hur sannolikt det är att eleven kommer att söka det alternativ som han 

angett. På fråga 8 [Hur stor är sannolikheten att Du kommer att söka det alternativ Du angett 

i fråga 2 när Du söker till gymnasiet?] framgår det att eleverna anser sig mycket säkra på sitt 

val; 

Figur 6.1 Q8: Hur stor är sannolikheten att Du kommer att söka det alternativ Du angett i 

fråga 2 när Du söker till gymnasiet? Ange en siffra från 0 % till 100 % beroende på hur säker 

du är. 

Percent 

40 

30 

20 

10 

0 

1 

23 

30 

40 

49 

59 

62 

70 

0 % < Sannolikhet < 100 % 

Av figur 6.1 kan utläsas att även om spridningen i svaren på fråga 8 är relativt stor och 

sträcker sig från 1 % till 100 % är eleverna i mycket hög utsträckning säkra på sitt val. Hela 

55 

80 

87 

90 

96 

99



32 % har angett att de är 100 % säkra på att de verkligen kommer att söka det alternativ de 

angett och 80 % av de tillfrågade är minst 70 % säkra på sitt val. Endast 5,5 % av eleverna har 

angett att sannolikheten att de verkligen kommer att söka det alternativ de angett är mindre än 

50 %. Medelsannolikheten är 80 %. 

Även om eleverna i mycket stor utsträckning är säkra på sitt val är de inte lika säkra på 

huruvida de kommer att komma in på sitt förstahandsval. 

Tabell 6.6 Q9: Tror Du att Dina betyg kommer att räcka för att komma in på Ditt 

förstahandsval? 


Ja 120 57% 

Nej 13 6% 

Vet ej 79 37% 

Summa 212 100% 

Även om majoriteten, 57 %, av eleverna tror att deras betyg kommer att räcka för att komma 

in på deras förstahandsval är andelen osäkra mycket stor, 37 %. Gruppen som inte tror att 

deras betyg kommer att räcka för att komma in på deras förstahandsval består av 6 %. 

En klar majoritet, 76 %, tror sig vara behöriga till gymnasiet då de kommer att söka. 

6.1.2 Attityder till utbildning och framtid 

En klar majoritet av de tillfrågade eleverna vill läsa på gymnasiet. Hela 85 % instämmer helt i 

påståendet ”Jag vill läsa på gymnasiet”; 

Tabell 6.7 Q12: Jag vill läsa på gymnasiet 


1: Tar helt avstånd 1 0% 

2: 3 1% 

3: 8 4% 

4: 21 10% 

5: Instämmer helt och hållet 181 85% 

Summa 214 100% 

Endast en mycket liten andel av eleverna tar avstånd från påståendet eller förhåller sig 

neutrala, alternativ 1 – 3. 

Även om andelen elever som anser att man måste läsa på gymnasiet är lägre än de som vill 

läsa på gymnasiet är denna grupp förhållandevis stor; 

56



Tabell 6.8 Q13: Jag tycker att man måste läsa på gymnasiet 



2: 10 5% 

3: 24 11% 

4: 61 29% 


Summa 214 100% 

Gruppen elever som instämmer helt i påståendet att man måste läsa på gymnasiet uppgår till 

55 % och om man även räknar med dem som angett alternativ 4 består grupper som 

instämmer i påståendet av 84 %. En procent tar helt avstånd från påståendet och 5 % har 

angett alternativ 2. 

Andelen elever som tror att det är svårare att få ett jobb utan en gymnasieutbildning är 

mycket stor. Hela 79 % instämmer helt i påståendet om huruvida de tror att det är svårare att 

få ett jobb utan en gymnasieutbildning. 

Tabell 6.9 Q14: Jag tror att det är svårare att få ett jobb utan en gymnasieutbildning 



2: 8 4% 

3: 7 3% 

4: 30 14% 


Summa 213 100% 

Räknar man även här med de som angivit alternativ 4 uppgår andelen elever som instämmer i 

påståendet till 93 %. Ingen tar helt avstånd från påståendet. 

En klar majoritet av eleverna anser vidare att det är viktigt att läsa på gymnasiet; 

Figur 6.10 Q15: Jag tycker det är viktigt att läsa på gymnasiet 



2: 3 1% 

3: 12 6% 

4: 40 19% 


Summa 214 100% 

Andelen elever som helt instämmer i påståendet om att det är viktigt att läsa på gymnasiet 

uppgår till 74 % och räknar man även här med de som angett alternativ 4 uppgår andelen 

57



elever som tycker att det är viktigt att läsa på gymnasiet till 93 %. Ingen tar helt avstånd från 

påståendet, 1 % har angett alternativ 1 och 6 % har angett alternativ 3. 

Andelen elever som tror att deras föräldrar tycker det viktigt att de läser på gymnasiet är 

större än gruppen elever som själva tycker att det är viktigt att läsa på gymnasiet. 

Tabell 6.11 Q19: Mina föräldrar tycker det är viktigt att Jag läser på gymnasiet 



2: 1 0% 

3: 10 5% 

4: 25 12% 


Summa 214 100% 

Hela 82 % av eleverna tror att deras föräldrar tycker det är viktigt att de läser på gymnasiet. 

Alternativ 4 och 5 har angetts av 94 %. En procent tar helt avstånd ifrån påståendet. 

En majoritet av eleverna tycker att gymnasievalet är ett svårt val; 

Figur 6.12 Q16: Jag tycker att gymnasievalet är ett svårt val 



2: 14 7% 

3: 42 20% 

4: 62 29% 


Summa 214 100% 

Andelen elever som helt instämmer i att gymnasievalet är ett svårt val uppgår till 42 % medan 

andelen elever som helt tar avstånd ifrån påståendet uppgår till 3 %. Andelen som instämmer i 

att gymnasievalet är ett svårt val uppgår till 71 % och andelen som tar avstånd till påståendet 

uppgår till 10 %. En relativt stor andel har angett alternativ 3, 20 %, och ställer sig därigenom 

neutrala. 

Angående påståendet om huruvida eleverna tycker att gymnasievalet är ett viktigt val har 

eleverna svarat enligt följande; 

58



Tabell 6.13 Q17: Jag tycker att gymnasievalet är ett viktigt val 



2: 2 1% 

3: 7 3% 

4: 57 27% 


Summa 214 100% 

Andelen elever som instämmer helt i påståendet uppgår till 69 % och andelen som till viss del 

instämmer i påståendet uppgår till 96 %. 

Andelen elever som tror att gymnasievalet kommer att ha stor betydelse för deras framtid 

är relativt stor men inte lika stor som andelen som anser att gymnasievalet är ett viktigt val; 

Tabell 6.14 Q18: Jag tror att Mitt val kommer att ha en stor betydelse för Min framtid 



2: 11 5% 

3: 23 11% 

4: 60 28% 


Summa 213 100% 

Andelen som helt instämmer i påståendet uppgår till 54 % och andelen som helt tar avstånd 

från det samma till 2 %. Om man även räknar med dem som instämmer respektive tar avstånd 

från påståendet så instämmer 82 % medan 7 % tar avstånd samt att 11 % ställer sig neutrala. 

En klar majoritet av eleverna söker en utbildning som intresserar dem; 

Tabell 6.15 Q20: Jag söker en utbildning som intresserar mig 



2: 3 1% 

3: 8 4% 

4: 39 18% 


Summa 214 100% 

76 % av eleverna instämmer helt i påståendet att de söker en utbildning som intresserar dem 

och om man även räknar med dem som angett alternativ 4 instämmer 94 % i påståendet. 

Endast en person, 0,47 %, tar helt avstånd. 

59



Andelen elever som tycker att det är viktigt att söka samma skola som kompisarna gör är 

mycket liten; 

Tabell 6.16 Q21: Jag tycker det är viktigt att söka samma skola som Mina kompisar gör 



2: 59 28% 

3: 37 17% 

4: 17 8% 


Summa 213 100% 

Endast 3 % instämmer helt i påståendet att det är viktigt att söka samma skola som 

kompisarna medan hela 44 % helt tar avstånd från påståendet. Om man även räknar med dem 

som angett alternativ 4 respektive 2 instämmer 11 % i påståendet medan 72 % tar avstånd 

ifrån det, 17 % ställer sig neutrala. 

Huruvida det är viktigt att söka samma program som kompisarna gör instämmer än färre i 

detta påstående; 

Tabell 6.17 Q22: Jag tycker det är viktigt att söka samma program som Mina kompisar gör 



2: 49 23% 

3: 33 15% 

4: 7 3% 


Summa 213 100% 

En klar majoritet, 57 %, tar helt avstånd från påståendet medan endast 1 % instämmer helt och 

hållet. Med hänsyn tagen till dem som angett alternativ 2 respektive 4 tar 80 % avstånd ifrån 

påståendet medan 4 % instämmer. 15 % ställer sig neutrala. 

Fördelningen av dem som vill läsa vidare på universitet/högskola efter gymnasiet är 

betydligt jämnare än de tidigare redovisade påståendena; 

60



Tabell 6.18 Q23: Jag vill läsa vidare på universitet/högskola efter gymnasiet 



2: 21 10% 

3: 30 14% 

4: 51 24% 


Summa 213 100% 

Andelen elever som instämmer helt och hållet i påståendet uppgår till 44 % och andelen som 

helt tar avstånd uppgår till 8 %. Med hänsyn tagen till dem som angett alternativ 2 respektive 

4 uppgår andelen som instämmer i påståendet till 68 % medan andelen som tar avstånd ifrån 

påståendet uppgår till 18 % samt att 14 % ställer sig neutrala. 

Svaren på påståendet om huruvida eleverna tror att deras föräldrar vill att de läser vidare på 

universitet/högskola efter gymnasiet erhålls ungefär samma fördelning som ovan; 

Tabell 6.19 Q24: Mina föräldrar vill att Jag läser vidare på universitet/högskola efter 

gymnasiet 



2: 19 9% 

3: 44 21% 

4: 41 19% 


Summa 212 100% 

Endast en marginell skillnad mellan de båda påståendena föreligger. Exempelvis ställer sig en 

större andel elever tveksamma/neutrala till påståendet om deras föräldrar vill att de läser 

vidare på universitet/högskola efter gymnasiet än andelen elever som själva har angett detta 

alternativ. 

Angående påståendet om huruvida eleverna vet exakt vad de vill läsa på gymnasiet erhålls 

följande svar; 

Tabell 6.20 Q25: Jag vet exakt vad Jag vill läsa på gymnasiet 



2: 28 13% 

3: 43 20% 

4: 48 23% 


Summa 213 100% 

61



Andelen elever som instämmer helt och hållet i påståendet uppgår till 33 % medan andelen 

som helt tar avstånd ifrån påståendet uppgår till 11 %. Med hänsyn tagen till dem som angett 

alternativ 4 respektive 2 instämmer 56 % i påståendet medan 23 % tar avstånd ifrån det. 20 % 

ställer sig neutrala. 

En klar majoritet av eleverna ser fram emot att börja gymnasiet; 

Tabell 6.21 Q26: Jag ser fram emot att börja gymnasiet 



2: 7 3% 

3: 31 15% 

4: 74 35% 


Summa 213 100% 

Exempelvis instämmer 44 % helt i påståendet samt att endast 4 % tar helt avstånd ifrån det. 

Avslutningsvis redovisas svaren på påståendet om huruvida eleverna känner oro inför 

gymnasievalet; 

Tabell 6.22 Q27: Jag känner oro inför gymnasievalet 



2: 36 17% 

3: 43 20% 

4: 64 30% 


Summa 213 100% 

Andelen elever som uppger att de instämmer helt och hållet i påståendet uppgår till 20 % 

medan andelen som helt tar avstånd ifrån påståendet uppgår till 13 %. Med hänsyn tagen till 

dem som angett alternativ 4 respektive 2 instämmer 50 % i att de känner oro inför 

gymnasievalet medan 30 % inte gör det. 20 % har angett alternativ 3 och ställer sig därmed 

neutrala till påståendet. 

6.1.3 Informationskällor 

De olika informationskällorna som presenterades för eleven i enkäten och som han där fick 

ange om han använt och i så fall i vilken utsträckning den aktuella informationskällan 

påverkat honom kommer här att redovisas. 

På frågan om och i så fall i vilken utsträckning eleven använt sig av föräldrarna som 

informationskällor vid sitt gymnasieval fördelade sig svaren enligt följande; 

62



Tabell 6.23 Q28: Föräldrar 


0: Ej använt 19 9% 

1: Helt oviktig 12 6% 

2: 25 12% 

3: 57 27% 

4: 57 27% 

5: Mycket viktig 41 19% 

Summa 211 100% 

Andelen elever som ej har använt föräldrarna som informationskälla vid sitt gymnasieval 

uppgår till 9 % och är därmed, kommer det att visa sig, en mycket låg andel. 19 % av eleverna 

har angett att föräldrarna varit en mycket viktig informationskälla vid deras gymnasieval 

medan endast 6 % har angett att föräldrarna varit helt oviktiga. Med hänsyn tagen till 

alternativ 4 respektive 2 anser 46 % att föräldrarna varit viktiga informationskällor medan 18 

% anser att de varit oviktiga. 

Syskon som informationskälla spelar en relativt liten roll; 

Tabell 6.24 Q29: Syskon 




2: 13 6% 

3: 33 16% 

4: 17 8% 


Summa 209 100% 

Andelen som inte använt sina syskon som informationskällor uppgår till 36 %. 15 % anser 

att syskonen varit mycket viktiga informationskällor och 18 % anser att de varit helt oviktiga. 

Klasskamrater används som informationskällor i relativt stor utsträckning men anses inte 

särskilt viktiga; 

Tabell 6.25 Q30: Klasskamrater 




2: 41 20% 

3: 54 26% 

4: 45 21% 


Summa 210 100% 

63



Andelen elever som inte har använt sina klasskamrater som informationskällor uppgår till 13 

%, 6 % anser sina klasskamrater vara mycket viktiga informationskällor och 15 % anser dem 

vara helt oviktiga. 

Vänner som informationskälla rankas relativt högt; 

Tabell 6.26 Q31: Vänner 




2: 30 14% 

3: 51 24% 

4: 55 26% 


Summa 210 100% 

Andelen som inte har använt sina vänner som informationskälla uppgår till 10 %, 13 % anser 

sina vänner utgöra en mycket viktig informationskälla och 12 % anser dem helt oviktiga. Med 

hänsyn tagen till dem som angett alternativ 4 respektive 2 anser 39 % att deras vänner är 

viktiga samt att 26 % anser dem oviktiga. 

Syokonsulenten används som informationskälla av de flesta eleverna men anses inte 

särskilt viktig; 

Tabell 6.27 Q 32: Syokonsulent 




2: 39 18% 

3: 38 18% 

4: 31 15% 


Summa 211 100% 

Andelen elever som inte använt syokonsulenten uppgår till 18 %, 11 % anser syokonsulenten 

vara mycket viktig och 20 % anser att syokonsulenten är helt oviktig som informationskälla. 

Med hänsyn tagen till dem som angett alternativ 4 respektive 2 anses syokonsulenten vara 

viktig som informationskälla av 26 % medan 38 % anser att syokonsulenten är oviktig som 

informationskälla. 

Andra lärare [utöver syo] på skolan utgör en relativt oviktig informationskälla för eleverna 

i deras gymnasieval: 

64



Tabell 6.28 Q33: Andra lärare 




2: 46 22% 

3: 32 15% 

4: 19 9% 


Summa 211 100% 

En stor andel av eleverna, 32 %, har inte använt lärarna på skolan som informationskälla, 

endast 1 % anser dem vara mycket viktiga medan 21 % anser dem helt oviktiga. Med hänsyn 

tagen till dem som angett alternativ 4 respektive 2 anses andra lärare vara viktig av 10 % 

medan hela 43 % anser att andra lärare är en oviktig informationskälla. 

Radio & TV reklam är en näst intill helt oviktig informationskälla för eleverna i deras val; 

Tabell 6.29 Q34: Radio & TV reklam 




2: 22 10% 

3: 22 10% 

4: 12 6% 


Summa 211 100% 

Hela 39 % säger sig inte ha använt radio & tv reklam och endast 1 % anser radio och tv 

reklam varit mycket viktig för dem. Vidare anser 33 % att radio & tv reklam har varit helt 

oviktig. 

Direktreklam verkar vara en något viktigare informationskälla än radio och tv reklam för 

eleverna; 

Tabell 6.30 Q35: Direktreklam (DR), hemutskick via e-post eller vanlig post 




2: 20 11% 

3: 60 32% 

4: 30 16% 


Summa 190 100% 

65



Andelen elever som inte har använt direktreklam som informationskälla uppgår till 16 %, 13 

% anser direktreklam vara såväl en mycket viktig informationskälla som en mycket oviktig 

sådan. Med hänsyn tagen till dem som angett alternativ 4 respektive 2 föreligger en viss 

övervikt av de som anser att direktreklam är en viktig informationskälla, 29 %, mot de som 

anser att direktreklam är en oviktig informationskälla, 26 %. 

Internet som informationskälla har använts av en majoritet av eleverna men anses inte 

särskilt viktig; 

Tabell 6.31 Q36: Internet 




2: 21 11% 

3: 37 19% 

4: 16 8% 


Summa 193 100% 

Andelen elever som inte har använt Internet som informationskälla uppgår till 30 %, andelen 

som anser Internet vara en mycket viktig informationskälla uppgår till 13 % medan andelen 

som anser att Internet som informationskälla är helt oviktig uppgår till 19 %. Med hänsyn 

tagen till dem som angett alternativ 4 respektive 2 anser endast 21 % att Internet är en vikigt 

informationskälla medan andelen som anser att Internet är en oviktig informationskälla 

uppgår till 30 %. 

Besök på gymnasiedagarna, Svenska mässan, har använts av en mycket klar majoritet av 

eleverna och anses även vara en mycket vikigt informationskälla; 

Tabell 6.32 Q37: Besök på gymnasiedagarna, Svenska mässan 




2: 18 9% 

3: 50 24% 

4: 53 25% 


Summa 211 100% 

Endast 4 % av eleverna har inte använt gymnasiedagarna på Svenska mässan som 

informationskälla. Hela 34 % anser att informationskällan varit mycket vikigt medan endast 5 

% anser att den varit helt oviktig. Med hänsyn tagen till dem som angett alternativ 4 

66



respektive 2 blir bilden än tydligare då 59 % anser att gymnasiedagarna på Svenska mässan 

varit en viktig informationskälla medan endast 14 % anser att informationskällan varit 

oviktig. 

Personligt besök på olika gymnasieskolor i form av öppet hus har även de varit en 

uppskattad informationskälla för eleverna; 

Tabell 6.33 Q38: Personligt besök på skolor, öppet hus 




2: 21 10% 

3: 29 14% 

4: 43 20% 


Summa 210 100% 

Personligt besök på skolorna i form av öppet hus har utnyttjats som informationskälla av de 

flesta elever, endast 12 % har inte använt denna informationskälla. Andelen som anser att 

informationskällan varit mycket vikigt uppgår till 36 % medan andelen som anser att den varit 

helt oviktig uppgår till 8 %. 

Personligt besök på skolor i form av ett eget besök har inte använts som informationskälla i 

lika stor utsträckning som besök i form av öppet hus men andelen som använt denna 

informationskälla är ändå förhållandevis stor; 

Tabell 6.34 Q39: Personligt besök på skolor, övrigt (eget) besök 




2: 23 11% 

3: 27 13% 

4: 29 14% 


Summa 209 100% 

Andelen som inte använt personliga övriga besök på skolor uppgår till 33 %, andelen som 

anser att dessa besök har varit en mycket viktig informationskälla uppgår till 16 % och 

andelen som anser att besöken varit helt oviktiga som informationskälla uppgår till 13 %. 

Avslutningsvis i resultatredovisningen om de olika informationskällorna presenteras fråga 

42 samt 42X nedan; 

67



Tabell 6.35 Q42: Vilken av följande informationskällor är viktigast för Dig och Ditt 

gymnasieval? 


1. Föräldrar 11 10% 

2. Syskon 7 7% 

3. Klasskamrater 1 1% 

4. Vänner 10 9% 

5. Syokonsulent 8 8% 

6. Andra lärare 0 0% 

7. Radio & TV reklam 0 0% 

8. Direktreklam (DR), hemutskick via e-post eller vanlig post. 6 6% 

9. Internet 7 7% 

10. Besök på Gymnasiedagarna, Svenska Mässan 14 13% 

11. Personligt besök på skolor, öppet hus. 27 25% 

12. Personligt besök på skolor, övrigt (eget) besök. 9 8% 

13. Övrigt: 6 6% 

Summa 106 100% 

Ur tabell 6.35 kan det mycket tydligt utläsas att personligt besök på skolor i form av öppet hus 

anses vara den viktigaste enskilda informationskällan för eleverna, 25 % har angett detta 

alternativ. Därefter följer besök på gymnasiedagarna, 13 %, föräldrar, 10 % och vänner, 9 %. 

Om även de elever vilka besvarade fråga 42 genom att rangordna svaren räknas med blir 

utfallet ungefär det samma; 

Tabell 6.36 Q42X: Vilken av följande informationskällor är viktigast för Dig och Ditt 

gymnasieval? 


1. Föräldrar 15 12% 

2. Syskon 8 6% 

3. Klasskamrater 2 2% 

4. Vänner 13 10% 

5. Syokonsulent 11 9% 

6. Andra lärare 0 0% 

7. Radio & TV reklam 0 0% 

8. Direktreklam (DR), hemutskick via e-post eller vanlig post. 7 6% 

9. Internet 7 6% 

10. Besök på Gymnasiedagarna, Svenska Mässan 16 13% 

11. Personligt besök på skolor, öppet hus. 30 24% 

12. Personligt besök på skolor, övrigt (eget) besök. 10 8% 

13. Övrigt: 8 6% 

Summa 127 100% 

Endast marginella skillnader föreligger mellan de båda tabellerna. Även här är personligt 

besök på öppet hus den enskilt viktigaste informationskällan, 24 %. Därefter följer, som 

tidigare, besök på gymnasiedagarna, 13 %, föräldrar, 12 % och vänner 10 %. 

68



Det finns även ett ytterligare sätt att undersöka de av eleverna använda 

informationskällornas betydelse och det genom att beräkna respektive informationskällas 

”medelbetydelse”; 

Tabell 6.37 Informationskällornas medelbetydelse 

Informationskälla Medelvärde Std.avvikelse 

Q37 Gymnasiedagarna 3,62 1,37 

Q38 Öppet hus 3,32 1,74 

Q28 Föräldrar 3,16 1,48 

Q31 Vänner 2,85 1,52 

Q35 DR 2,57 1,61 

Q30 Klasskamrater 2,45 1,45 

Q32 Syo 2,24 1,61 

Q39 Övrigt besök 2,11 1,89 

Q36 Internet 1,96 1,76 

Q29 Syskon 1,87 1,87 

Q33 Andra lärare 1,53 1,38 

Q34 Radio & TV 1,15 1,28 

Genom att beräkna respektive faktors medelbetydelse erhålls en kompletterande bild av hur 

eleverna värderar de olika informationskällornas betydelse. Här har hänsyn tagits till hur 

samtliga elever värderat de olika informationsfaktorernas betydelse i enkäten som då kan 

utgöra ett komplement till frågan om vilken informationskälla som är viktigast för eleven. 

Dessa skattningar kan därför sägas vara säkrare på det sättet att de baseras på fler antal svar än 

vad Q42 respektive Q42X gör. 

Det föreligger ett starkt samband mellan hur informationskällorna värderas av eleverna då 

tabell 6.36 samt 6.37 studeras. Då respektive informationskällas medelbetydelse beräknas 

erhåller gymnasiedagarna på Svenska mässan det hösta medelvärdet, följt av öppet hus, 

föräldrar och vänner. Dessa fyra informationskällor placerar sig även på de fyra översta 

platserna då eleverna på fråga 42 fick ange vilken informationskälla som var viktigast men 

med den skillnaden att öppet hus i större utsträckning ansågs viktigare än gymnasiedagarna på 

Svenska mässan. De två faktorerna som har lägst medelbetydelse, radio & tv reklam samt 

andra lärare, har inte heller angetts som den viktigaste informationskällan av någon elev. 

Utifrån de stora likheterna mellan de båda metodernas resultat ökar tilltron och säkerheten 

angående resultatet på Q42X. 

6.1.4 Påverkansfaktorer 

De olika faktorerna som presenterades för eleven i enkäten och som han där fick ange om och 

i så fall i vilken utsträckning dessa påverkat hans gymnasieval kommer här att presenteras: 

69



Skolan som kompisarna har valt är en faktor som påverkar eleverna i mycket liten 

utsträckning. 

Tabell 6.38 Q43: Skola som Mina kompisar har valt 


0: Ej påverkat mig 64 31% 

1: Mycket liten 44 21% 

2: 30 14% 

3: 40 19% 

4: 26 12% 

5: Mycket stor 5 2% 

Summa 209 100% 

Hela 31 % har angett att de inte har påverkats av vilket skola som kompisarna har valt, 21 % 

har vidare angett att de påverkats i mycket litet utsträckning. Andelen elever som angett att 

skolan som kompisarna har valt haft mycket stor påverkan uppgår endast till 2 %. 

Eleverna har vidare uppgett att de påverkats i än mindre utsträckning av vilket program 

som deras kompisar valt; 

Tabell 6.39 PQ4: Program som mina kompisar har valt 




2: 36 17% 

3: 31 15% 

4: 19 9% 


Summa 209 100% 

Hela 33 % anger att de inte påverkats alls av vilket program kompisarna valt och 24 % anger 

att detta haft en mycket lite påverkan. Endast 2 % anger att kompisarnas val av program haft 

en mycket stor påverkan på deras eget val. 

Utbildningens innehåll är däremot en faktor som har mycket stor påverkan på elevernas 

val; 

70



Tabell 6.40 Q45: Utbildningens innehåll 




2: 4 2% 

3: 17 8% 

4: 60 29% 


Summa 210 100% 

Endast 2 % anger att utbildningens innehåll inte har påverkat deras gymnasieval. 59 % anger 

att utbildningens innehåll haft en mycket stor påverkan på valet samt att endast 1 person (0 %) 

anger att utbildningens innehåll haft mycket liten påverkan. Tar man även hänsyn till dem 

som angivit alternativ 4 respektive 2 blir siffrorna än klarare då 89 % menar att utbildningens 

innehåll haft stor påverkan mot de 2 % som anger att faktorn haft liten påverkan. 

Att skolan ligger nära stan är en faktor som eleverna anger har haft en relativt stor inverkan 

på deras val; 

Tabell 6.41 Q46: Att skolan ligger nära stan 




2: 23 11% 

3: 45 22% 

4: 48 23% 


Summa 209 100% 

Andelen som angett att faktorn ej påverkat dem i deras val uppgår till 16 %. Andelen som 

uppger att faktorn haft mycket stor inverkan uppgår till 20 % och andelen som uppger att 

faktorn haft mycket liten påverkan uppgår till 9 %. 

Att skolan ligger nära elevens bostad verkar ha haft mindre påverkan på elevens val än att 

skolan ligger nära stan; 

Tabell 6.42 Q47: Att skolan ligger nära där Jag bor 




2: 32 15% 

3: 62 30% 

4: 33 16% 


Summa 210 100% 

71



Att skolan ligger nära elevens bostad uppger 18 % att de inte påverkats av. 11 % uppger att 

faktorn haft mycket stor påverkan och 10 % att faktorn haft mycket liten påverkan. 

Ungefär samma fördelning föreligger vid påståendet om vilken påverkan restiden till 

skolan har haft för elevens val; 

Tabell 6.43 Q48: Restiden till skolan 




2: 27 13% 

3: 69 33% 

4: 41 20% 


Summa 210 100% 

Restiden och huruvida skolan ligger nära elevens bostad kan men behöver inte belysa samma 

frågeställning. Andelen som uppger att restiden till skolan inte påverkat dem i deras val 

uppgår till 15 %, andelen som uppger att faktorn haft mycket stor påverkan uppgår till 11 % 

samt att andelen som uppger att faktorn haft mycket liten påverkan uppgår till 9 %. 

Eleverna har angett att deras betyg haft en relativt stor inverkan på deras gymnasieval; 

Tabell 6.44 Q49: Mina Betyg 




2: 12 6% 

3: 39 19% 

4: 57 27% 


Summa 210 100% 

Andelen elever som uppger att deras betyg inte alls har påverkat dem i deras gymnasieval 

uppgår till 11 %. Andelen elever som uppger att deras betyg haft mycket stor inverkan uppgår 

till 34 % samt att andelen elever vilka uppger att deras betyg har haft mycket liten påverkan 

uppgår till 3 %. Om hänsyn även tas till de elever vilka har angett alternativ 4 uppgår andelen 

elever som uppger att betygen haft stor inverkan på deras gymnasieval till 61 %. 

Skolmiljön är en faktor som eleverna i mycket stor utsträckning har angett att de blivit 

påverkade av; 

72



Tabell 6.45 Q50: Skolmiljön 




2: 11 5% 

3: 33 16% 

4: 74 36% 


Summa 208 100% 

Endast 7 % av eleverna har angett att de inte påverkats av skolmiljön medan hela 36 % har 

angett att faktorn haft mycket stor påverkan på deras val. Om hänsyn även tas till de elever 

vilka angett en 4:a uppgår andelen elever som uppger att de påverkats av skolmiljön till 72 %. 

På den öppna frågan som följer Q50, där eleven fick ange vad han menade med skolmiljö, är 

vanligt förekommande svar den fysiska miljön i form av rena och snygga lokaler samt den 

psykiska miljön i form av inga bråk och ingen mobbing. 

Skolans rykte är ytterligare en faktor som eleverna i stor utsträckning uppger ha påverkat 

dem i deras val; 

Tabell 6.46 Q51: Skolans rykte 




2: 17 8% 

3: 39 19% 

4: 65 31% 


Summa 209 100% 

Andelen som uppger att skolans rykte inte alls påverkat dem uppgår till 11 % och andelen 

som uppger att skolmiljön haft mycket stor påverkan på deras val uppgår till 24 %. Med 

hänsyn till dem som även angett alternativ 4 uppgår andelen som påverkats av skolans rykte 

till 55 %. 

Även skolans kursutbud är en faktor som eleverna i stor utsträckning har angett att den 

påverkat deras val; 

73



Tabell 6.47 Q52: Skolans kursutbud 




2: 7 3% 

3: 38 18% 

4: 80 38% 


Summa 210 100% 

Endast 9 % av eleverna anger att de inte har påverkats av skolans kursutbud. Andelen som 

anger att skolans kursutbud haft mycket stor påverkan på deras val uppgår till 29 % och om 

man även räknar med dem som angett alternativ 4 uppgår andelen som påverkats av skolans 

kursutbud till 67 %. 

Eleverna har även angett att lärarnas rykte påverkat dem i relativt stor utsträckning; 

Tabell 6.48 Q53: Lärarnas rykte 




2: 20 10% 

3: 41 20% 

4: 61 29% 


Summa 210 100% 

Andelen som uppger att de inte påverkats alls av lärarnas rykte uppgår till 16 %. Andelen som 

uppger att lärarnas rykte haft mycket stor påverkan på deras val uppgår till 20 % och om 

hänsyn även tas till dem som angett alternativ 4 uppgår andelen elever som uppger att de 

påverkats av lärarnas rykte till 49 %. 

Eleverna uppger att åsikterna från deras föräldrar har haft viss påverkan på deras val; 

Tabell 6.49 Q54: Mina föräldrars åsikt 




2: 26 12% 

3: 50 24% 

4: 55 26% 


Summa 210 100% 

74



Andelen elever som uppger att de inte påverkats av åsikterna från deras föräldrar uppgår till 

15 %. Andelen elever som uppger att åsikterna från deras föräldrar har haft mycket stor 

inverkan på deras beslut uppgår till 11 %. Fördelningen av svaren mellan ytterligheterna är 

relativ jämt fördelad. 

Eleverna uppger att faktorn trygghet/trivsel har mycket stor inverkan på deras val; 

Tabell 6.50 Q55: Trygghet/Trivsel 




2: 7 3% 

3: 23 11% 

4: 69 33% 


Summa 207 100% 

Andelen elever som uppger att de inte påverkats av faktorn trygghet/trivsel uppgår endast till 

6 %. Däremot uppgår andelen elever som anger att faktorn haft mycket stor påverkan till 44 

% och om hänsyn även tas till dem som angett alternativ 4 uppgår andelen elever som 

påverkats av faktorn trygghet/trivsel till 77 %. 

Det slutliga beslutet angående gymnasievalet tas i första hand av eleven själv, 79 %, men 

andelen elever som tar detta beslut tillsammans med sina föräldrar är ändå relativt stor, 21 %; 

Tabell 6.51 Q59: Vem tar det slutliga beslutet om vad Du ska läsa på gymnasiet? 


Jag själv 158 79% 

Mina föräldrar 0 0% 

Jag, tillsammans med mina föräldrar 42 21% 

Någon annan 0 0% 

Summa 200 100% 

När eleverna slutligen fick ange vilken av de ovan redovisade faktorerna som är viktigast för 

dem i deras gymnasieval fördelade sig svaren enligt följande; 

75



Tabell 6.52 Q58: Vilken av följande faktorer är den viktigaste för Dig i Ditt gymnasieval? 


1. Skola som Mina kompisar har valt. 3 3% 

2. Program som Mina kompisar har valt. 0 0% 

3. Utbildningens innehåll. 50 45% 

4. Att skolan ligger nära stan. 2 2% 

5. Att skolan ligger nära där Jag bor. 2 2% 

6. Restiden till skolan. 1 1% 

7. Skolmiljön. 8 7% 

8. Mina betyg. 8 7% 

9. Skolans rykte. 9 8% 

10. Skolans kursutbud. 15 14% 

11. Lärarnas rykte. 0 0% 

12. Mina föräldrars åsikt. 1 1% 

13. Trygghet/trivsel. 7 6% 

14. Övrigt: 4 4% 

Summa 110 100% 

Ur tabell 6.49 ovan kan det tydligt utläsas att den av eleverna angivna enskilt viktigaste 

faktorn för deras gymnasieval är utbildningens innehåll som angetts av 45 %. Därefter följer 

skolans kursutbud, 14 %, skolans rykte, 8 %, skolmiljön samt elevens betyg, 7 % och 

trygghet/trivsel, 6 %. 

Om hänsyn även tas till dem som besvarat fråga 58 genom att rangordna svarsalternativen 

blir utfallet lite annorlunda; 

Tabell 6.53 Q58X: Vilken av följande faktorer är den viktigaste för Dig i Ditt gymnasieval? 


1. Skola som Mina kompisar har valt. 3 2% 

2. Program som Mina kompisar har valt. 0 0% 

3. Utbildningens innehåll. 58 45% 

4. Att skolan ligger nära stan. 2 2% 

5. Att skolan ligger nära där Jag bor. 3 2% 

6. Restiden till skolan. 1 1% 

7. Skolmiljön. 9 7% 

8. Mina betyg. 9 7% 

9. Skolans rykte. 9 7% 

10. Skolans kursutbud. 17 13% 

11. Lärarnas rykte. 1 1% 

12. Mina föräldrars åsikt. 1 1% 

13. Trygghet/trivsel. 11 9% 

14. Övrigt: 4 3% 

Summa 128 100% 

När även dessa elever räknas med är fortfarande utbildningens innehåll viktigast, 45 %, följt 

av skolans kursutbud, 13 %, men däremot har faktorn trygghet/trivsel placerat sig på tredje 

plats, 9 %, följt av skolmiljön, elevens betyg samt skolans rykte, 7 %. 

76



Precis som vid fråga 42 går det även här att utnyttja eleverna bedömning av de olika 

faktorernas påverkan/inverkan och beräkna respektive faktors medelpåverkan; 

Tabell 6.54 Faktorernas medelpåverkan 

Faktor Medelvärde Std.avvikelse 

Utbildningens innehåll 4,36 1,02 

Trygghet/trivsel 3,95 1,37 

Skolmiljön 3,79 1,37 

Skolans kursutbud 3,61 1,46 

Mina betyg 3,50 1,61 

Skolans rykte 3,23 1,62 

Lärarnas rykte 3,01 1,70 

Nära stan 2,85 1,71 

Föräldrars åsikt 2,68 1,59 

Restid till skolan 2,66 1,54 

Nära hemmet 2,47 1,59 

Skola som kompisar har valt 1,69 1,50 

Program som kompisar har valt 1,51 1,43 

Utbildningens innehåll har det högsta medelvärdet och har även angetts som den viktigaste 

faktorn av en majoritet av eleverna på fråga 58 samt att program som kompisar valt har lägst 

medelvärde och inte heller angetts som den viktigaste faktorn av någon elev. Efter 

utbildningens innehåll har trygghet/trivsel högst medelvärde följt av skolmiljön, skolans 

kursutbud, elevens betyg och skolans rykte. 

6.2 Delresultat 

6.2.1 Valet av skola, program eller kombinationen skola och program 

De elever som angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval skiljer sig i 

många avseende ifrån de övriga två grupperna 135 . De instämmer exempelvis i något lägre grad 

än de övriga två grupperna i påståendet att de vill läsa på gymnasiet; 

Tabell 6. 55 Jag vill läsa på gymnasiet / Q1 

Tar helt 

Instämmer 

avstånd 2 3 4 

helt Summa 

Programmet 2% 2% 2% 6% 88% 100% 

Skolan 0% 13% 7% 20% 60% 100% 

Kombinationen 0% 0% 4% 10% 86% 100% 

Totalt 0% 1% 4% 10% 85% 100% 

135 Observera att antalet elever som angett skolan som det viktigaste för dem i deras val [endast] uppgår till 15 

elever. En tummregel vid jämförelser brukar vara ”30 observationer i cellen”. 

77



Av eleverna som angett att skolan är det viktigast för dem i deras gymnasieval instämmer 

endast 60 % helt i påståendet att de vill läsa på gymnasiet vilket kan jämföras med an andel på 

85 % för samtliga elever. 

De elever som angett att skolan är viktigast för dem i deras gymnasieval instämmer även 

mindre än övriga grupper i påståendet om huruvida de anser att man måste läsa på gymnasiet; 

Tabell 6.56 Jag tycker att man måste läsa på gymnasiet / Q1 

Tar helt 


78 

Instämmer 

helt Summa 

Programmet 0% 0% 14% 29% 57% 100% 

Skolan 0% 20% 20% 27% 33% 100% 


Totalt 1% 5% 11% 29% 55% 100% 

Andelen av dem som angett att skolan är viktigast för dem i deras gymnasieval som 

instämmer helt i påståendet att man måste läsa på gymnasiet uppgår till 33 % vilket kan 

jämföras med en totalandel om 55 %. 

Vidare tar eleverna som angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval i 

större utsträckning avstånd från påståendet om att deras gymnasieval kommer att ha stor 

betydelse för deras framtid än övriga grupper; 

Tabell 6.57 Jag tror att Mitt gymnasieval kommer att ha stor betydelse för Min framtid / Q1 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Programmet 0% 6% 18% 20% 55% 100% 

Skolan 13% 13% 7% 20% 47% 100% 


Totalt 2% 5% 11% 28% 54% 100% 

Av de elever som angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval tar hela 13 % 

helt avstånd ifrån påståendet om att deras gymnasieval kommer att ha en stor betydelse för 

deras framtid. Räknar man även med dem som angett alternativ 2 uppgår andelen som tar 

avstånd ifrån påståendet till 26 % vilket kan jämföras med en andel på 7 % när samtliga 

elever räknas 

De elever som har angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval skiljer sig 

även från de andra grupperna vad gäller i vilken utsträckning de söker en utbildning som 

intresserar dem;



Tabell 6.58 Jag söker en utbildning som intresserar mig / Q1 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Programmet 2% 0% 0% 18% 80% 100% 

Skolan 0% 7% 20% 27% 47% 100% 


Totalt 0% 1% 4% 18% 76% 100% 

Andelen av de elever som angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval som 

instämmer helt i påståendet att de söker en utbildning som intresserar dem uppgår till 

47 % vilket kan jämföras med de elever vilka anger programmet är det viktigaste, 80 %, eller 

gruppen som anger att kombinationen program och skola är det viktigaste, 78 %. 

Även vad gäller påståendet om huruvida det är viktigt att söka samma skola som 

kompisarna gör skiljer sig gruppen elever som angett skolan som det viktigaste vid deras 

gymnasieval från de andra två grupperna; 

Tabell 6.59 Jag tycker det är viktigt att söka samma skola som Mina kompisar gör / Q1 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Programmet 51% 27% 16% 4% 2% 100% 

Skolan 33% 27% 20% 13% 7% 100% 


Totalt 44% 28% 17% 8% 3% 100% 

Andelen elever som angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval instämmer 

i större utsträckning i påståendet att det är viktigt att söka samma skola som kompisarna gör. 

Andelen av dessa elever som instämmer helt i påståendet uppgår till 7 % och om hänsyn även 

tas till dem som angett alternativ 4 uppgår andelen som instämmer i påståendet till 20 %, 

vilket kan jämföras med en andel på 6 % för de elever vilka angett att programmet är det 

viktigaste för dem i deras gymnasieval. 

Vidare vad gäller påstående om huruvida eleverna vet vad de vill läsa på gymnasiet skiljer 

sig gruppen som angett skolan som det viktigaste i deras gymnasieval från de övriga två 

grupperna; 

Tabell 6.60 Jag vet exakt vad Jag vill läsa på gymnasiet / Q1 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Programmet 10% 14% 18% 10% 47% 100% 

Skolan 27% 20% 20% 13% 20% 100% 


Totalt 11% 13% 20% 23% 33% 100% 

79



Andelen av eleverna som angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasial som 

helt tar avstånd ifrån påståendet att de exakt vet vad de vill läsa på gymnasiet uppgår till 

27 %. Om hänsyn även tas till dem som angett alternativ 2 uppgår andelen av de som angett 

skolan som det viktigaste i deras gymnasieval som tar avstånd ifrån påståendet att de exakt 

vet vad de vill läsa på gymnasiet till 47 %, vilket kan jämföras med en andel på 24 % då 

samtliga elever räknas. 

Även vad gäller påståendet om huruvida eleverna ser fram emot att börja på gymnasiet 

skiljer sig gruppen som angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval från 

övriga grupper; 

Tabell 6.61 Jag ser fram emot att börja på gymnasiet / Q1 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Programmet 2% 4% 13% 31% 50% 100% 

Skolan 13% 0% 20% 27% 40% 100% 


Totalt 4% 3% 15% 35% 44% 100% 

Även om andelen som instämmer helt i påståendet inte skiljer sig allt för mycket ifrån den 

totala andelen har 13 % angett att de helt tar avstånd ifrån påståendet att de ser fram emot att 

börja på gymnasiet. 

Internet som informationskälla har mindre betydelse för de elever som angett att skolan är 

det viktigaste för dem i deras gymnasieval än för övriga två grupper; 

Tabell 6.62 Internet / Q1 

Ej Helt 

Mycket 

använt oviktig 2 3 4 viktig 

Programmet 33% 21% 7% 14% 2% 23% 

Skolan 33% 33% 13% 13% 0% 7% 


Totalt 30% 19% 11% 19% 8% 13% 

Andelen av de elever vilka angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval som 

angett att Internet varit en viktig (alternativ 4) eller mycket viktig informationskälla uppgår 

till 7 % vilket kan jämföras med de elever vilka angett att programmet är det viktigaste, 25 %, 

eller gruppen elever som angett att kombinationen skola och utbildning är det viktigaste, 21 

%. 

Skola som kompisarna väljer har större betydelse för de elever vilka har angett att skolan 

är viktigast för dem i deras gymnasieval; 

80



Tabell 6.63 Skola som kompisarna har valt / Q1 

Ej påverkat mig Mycket liten 2 3 4 Mycket stor Summa 

Programmet 43% 22% 18% 12% 4% 0% 100% 

Skolan 20% 13% 0% 47% 20% 0% 100% 

Kombinationen 28% 21% 14% 19% 14% 3% 100% 

Totalt 31% 21% 14% 19% 12% 2% 100% 

Andelen elever vilka har angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval som 

har angett alternativ 3 eller 4 uppgår till 67 % vilket kan jämföras med 31 % då samtliga 

elever räknas. 

Vad gäller vilken informationskälla som är den enskilt viktigaste för eleverna i deras 

gymnasieval föreligger det en del skillnader mellan de tre grupperna; 

Tabell 6.64 [Q42X] Vilken av följande informationskällor är viktigast för Dig och Ditt 

gymnasieval? / Q1 

Programme 

Kombinatione 

t Skolan 

n Totalt 

1. Föräldrar 11% 10% 12% 12% 

2. Syskon 7% 20% 4% 6% 

3. Klasskamrater 0% 0% 2% 2% 

4. Vänner 7% 40% 8% 10% 

5. Syokonsulent 4% 10% 10% 9% 

6. Andra lärare 0% 0% 0% 0% 

7. Radio & TV reklam 

8. Direktreklam (DR), hemutskick via e-post eller 

0% 0% 0% 0% 

vanlig post. 4% 0% 7% 6% 

9. Internet 

10. Besök på Gymnasiedagarna, Svenska 

11% 0% 4% 6% 

Mässan 7% 0% 16% 13% 

11. Personligt besök på skolor, öppet hus. 

12. Personligt besök på skolor, övrigt (eget) 

33% 20% 21% 24% 

besök. 11% 0% 8% 8% 

13. Övrigt: 4% 0% 8% 6% 

Summa 100% 100% 100% 100% 

Den viktigaste informationskällan för de elever vilka angett att programmet eller 

kombinationen program och skola är det viktigaste för dem i deras gymnasieval är personligt 

besök på skolor via öppet hus, 33 % respektive 21 %. Den viktigaste informationskällan för 

gruppen elever vilka angett skolan som det viktigaste för dem i deras gymnasieval är dock 

vänner, hela 40 % har angett detta alternativ. De elever vilka angett kombinationen program 

och skola som det viktigaste placeras öppet hus på andra plats. 

Vad gäller den enskilt viktigaste faktorn för eleverna i deras gymnasieval ser fördelning ut 

enligt följande; 

81



Tabell 6.65 [Q58X] Vilken av följande faktorer är viktigast för Dig och Ditt gymnasieval? / 

Q1 

Programmet Skolan Kombinationen Totalt 

1. Skola som Mina kompisar har valt. 0% 0% 3% 2% 

2. Program som Mina kompisar har valt. 0% 0% 0% 0% 

3. Utbildningens innehåll. 47% 30% 47% 45% 

4. Att skolan ligger nära stan. 3% 0% 1% 2% 

5. Att skolan ligger nära där Jag bor. 3% 10% 1% 2% 

6. Restiden till skolan. 3% 0% 0% 1% 

7. Skolmiljön. 7% 0% 8% 7% 

8. Mina betyg. 10% 10% 6% 7% 

9. Skolans rykte. 13% 20% 3% 7% 

10. Skolans kursutbud. 13% 20% 13% 13% 

11. Lärarnas rykte. 0% 0% 1% 1% 

12. Mina föräldrars åsikt. 0% 0% 1% 1% 

13. Trygghet/trivsel. 0% 10% 11% 9% 

14. Övrigt: 0% 0% 5% 3% 

Summa 100% 100% 100% 100% 

Intressant att notera är att ingen av de elever vilka angett att programmet är det viktigaste för 

dem i deras gymnasieval har angett faktorn trygghet/trivsel som den viktigaste faktorn för 

deras gymnasieval. Motsvarande siffra för de elever vilka antingen angett att skolan eller 

kombinationen program och skola är det viktigaste uppgår till 10 % respektive 11 %. 

6.2.2 Kommunal eller fristående skola 

De elever vilka har angett att skolan de söker antingen är kommunal eller fristående uppvisar 

mer likheter än skillnader. Däremot skiljer sig gruppen elever vilka inte vet om skolan de 

söker är en kommunal eller en fristående skola från de övriga två grupperna på en del punkter. 

Inledningsvis redovisas den verkliga fördelningen av eleverna till gruppen kommunal, 

fristående eller osäker då hänsyn tagits till namnet på skolan som eleverna angett 136 ; 

Tabell 6.66 Klassificering av [Q3] Söker Du en kommunal eller en fristående skola? 

Kommunal Fristående Osäkra 

Kommunal 98% 2% 0% 100% 

Fristående 15% 85% 0% 100% 

Vet ej 73% 17% 10% 100% 

Totalt 78% 20% 2% 100% 

136 Att andelen osäkra (2 %) skiljer sig ifrån andelen osäkra i tabell 6.5 (4 %) beror på att de fem elever vilka ej 

angett något alternativ på fråga 3 ej ingår i (kors)tabell 6.64 ovan. Detta minskar således antalet elever som ingår 

i gruppen osäkra från 9 till 4 och därmed även det totala antalet elever som tabellen basers på från 216 (tabell 

6.5) till 211 elever. Andelen osäkra blir därmed 4/211=2 % till skillnad från 9/216=4 % i tabell 6.5. 

82



Ur tabell 6.66 ovan kan utläsas att av de elever vilka angett att de söker en kommunal skola 

söker 98 % verkligen en kommunal skola, 2 % söker en fristående skola. Av de elever vilka 

uppgett att de söker en fristående skola söker i själva verket 15 % en kommunal skola och av 

de elever som inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående söker 73 % till en 

kommunal skola, 17 % till en fristående samt att 10 % inte går att klassificera då de inte heller 

uppgett namnet på den skola de söker. 

Vad gäller påståendet om eleverna tror att det är svårare att få ett jobb utan en 

gymnasieutbildning instämmer de elever vilka har angett att de inte vet om de söker en 

kommunal eller en fristående skola i något lägre utsträckning i detta påstående; 

Tabell 6.67 [Q14] Jag tror det är svårare att få ett jobb utan en gymnasieutbildning / Q3 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Kommunal 0% 2% 4% 14% 81% 100% 

Fristående 0% 5% 3% 15% 77% 100% 

Vet ej 0% 10% 2% 15% 73% 100% 

Totalt 0% 4% 3% 14% 79% 100% 

Av de elever vilka har angett att de inte vet om skolan de söker är en kommunal eller en 

fristående skola tar 10 % avstånd ifrån påståendet att de tror att det är svårare att få ett jobb 

utan en gymnasieutbildning. Motsvarande andel då samtliga elever räknas är 4 %. 

Även vad gäller om eleverna anser det viktigt att läsa på gymnasiet skiljer sig gruppen 

elever vilka har angett att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående från de 

övriga två grupperna; 

Tabell 6.68 [Q15] Jag tycker det är viktigt att läsa på gymnasiet / Q3 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Kommunal 0% 2% 5% 20% 74% 100% 

Fristående 0% 0% 3% 15% 82% 100% 

Vet ej 0% 2% 12% 20% 66% 100% 

Totalt 0% 1% 6% 19% 74% 100% 

Andelen av de elever vilka har angett att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller 

fristående som instämmer helt i påståendet att de anser det viktigt att läsa på gymnasiet 

uppgår till 66 %. Motsvarande andel för de elever vilka uppgivit att de söker en kommunal 

respektive en fristående skola uppgår till 74 % respektive 82 %. 

Gruppen elever vilka har angett att de inte vet om skolan de söker är en kommunal eller en 

fristående skola samt de elever vilka uppger att de avser att söka en kommunal skola 

83



instämmer i högre grad i påståendet att det är viktigt att söka samma skola som kompisarna 

gör än de elever vilka uppger att de söker en fristående skola; 


Q3 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Kommunal 43% 28% 18% 8% 3% 100% 

Fristående 49% 33% 18% 0% 0% 100% 

Vet ej 41% 22% 15% 15% 7% 100% 

Totalt 44% 28% 18% 8% 3% 100% 

Andelen av de elever vilka uppger att de söker en kommunal skola som instämmer i 

påståendet att det är viktigt att söka samma skola som kompisarna gör uppgår till 11 %. 

Andelen av de elever vilka inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående som 

instämmer i påståendet uppgår till 22 %. Motsvarande andel för de elever vilka uppger att 

skolan de söker är en fristående skola uppgår till 0 %. 

Även vad gäller påståendet om huruvida eleverna anser det viktigt att söka samma program 

som kompisarna gör skiljer sig gruppen som inte vet om skolan de söker är kommunal eller 

fristående från de övriga grupperna; 


Q3 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Kommunal 58% 23% 15% 3% 0% 100% 

Fristående 64% 26% 10% 0% 0% 100% 

Vet ej 46% 20% 20% 7% 7% 100% 

Totalt 57% 23% 15% 3% 1% 100% 

Andelen av de elever vilka uppgett att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller 

fristående som instämmer i påståendet att det är viktigt att söka samma program som 

kompisarna gör uppgår till 14 %, Motsvarande andel för de elever vilka uppger att de söker en 

kommunal respektive fristående skola uppgår till 3 respektive 0 %. 

Även vad gäller påståendet om huruvida eleven vill läsa vidare på universitet/högskola 

efter gymnasiet skiljer sig gruppen som inte vet om gymnasieskolan de sökt är kommunal 

eller fristående från övriga grupper; 

84



Tabell 6.71 [Q23] Jag vill läsa vidare på universitet/högskola efter gymnasiet / Q3 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Kommunal 6% 11% 14% 23% 46% 100% 

Fristående 8% 3% 13% 28% 49% 100% 

Vet ej 17% 15% 17% 22% 29% 100% 

Totalt 9% 10% 14% 24% 43% 100% 

Andelen av de elever vilka inte vet om skolan de sökt är kommunal eller fristående som tar 

avstånd ifrån påståendet att de vill läsa vidare på universitet/högskola efter gymnasiet uppgår 

till 32 %. Motsvarande siffra för de elever vilka uppgett att de söker en kommunal respektive 

fristående skola uppgår till 17 respektive 11 %. 

Ungefär samma fördelning av svaren gäller även påståendet om huruvida eleverna tror att 

deras föräldrar vill att de läser vidare på universitet/högskola efter gymnasiet. Andelen av de 

elever vilka inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående som uppgett att de tar 

avstånd ifrån påståendet att deras föräldrar vill att de läser vidare på universitet/högskola 

uppgår till 27 %. Motsvarande andel för de elever vilka uppgett att de söker en kommunal 

respektive fristående skola uppgår till 18 respektive 8 %. 

Även vad gäller påståendet om huruvida eleverna ser fram emot att börja på gymnasiet 

skiljer sig gruppen elever vilka uppgett att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller 

fristående från de övriga grupperna; 

Tabell 6.72 [Q26] Jag ser fram emot att börja på gymnasiet / Q3 

Tar helt 

Instämmer 


helt Summa 

Kommunal 2% 3% 14% 34% 47% 100% 

Fristående 3% 3% 10% 41% 44% 100% 

Vet ej 10% 3% 23% 33% 33% 100% 

Totalt 4% 3% 15% 35% 44% 100% 

Andelen elever av de som angett att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller 

fristående som het tar avstånd från påståendet att de vill läsa på gymnasiet uppgår till 10 %. 

Motsvarande siffra för gruppen elever vilka uppgett att de söker en kommunal respektive 

fristående skola uppgår till 2 respektive 3 %. Vidare instämmer endast 33 % av eleverna vilka 

uppgett att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående helt i påståendet. 

Motsvarande siffra för de elever vilka uppgett att de söker en kommunal respektive fristående 

skola uppgår till 47 respektive 44 %. 

85



Vad gäller gymnasiedagarna på Svenska mässan som informationskälla skiljer sig även här 

gruppen elever vilka uppger att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående 

från de övriga grupperna; 

Tabell 6.73 [Q37] Besök på gymnasiedagarna, Svenska mässan / Q3 

Helt 

Mycket 

Ej använt oviktig 2 3 4 viktig Summa 

Kommunal 1% 6% 7% 21% 26% 39% 100% 

Fristående 5% 0% 13% 32% 26% 24% 100% 

Vet ej 15% 5% 8% 25% 20% 28% 100% 

Totalt 4% 5% 8% 24% 25% 34% 100% 

Andelen av de elever vilka uppger att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller 

fristående som inte använt, besökt, gymnasiedagarna på Svenska mässan uppgår till 15 %. 

Motsvarande siffra för eleverna vilka uppger att de söker en kommunal respektive fristående 


Även vad gäller besök på skolor i form av öppet hus som informationskälla skiljer sig 

gruppen elever vilka inte vet om skolan de söker är en kommunal eller fristående skola från 

de övriga grupperna; 

Tabell 6.74 [Q38] Personligt besök på skolor, öppet hus / Q3 

Helt 

Mycket 

Ej använt oviktig 2 3 4 viktig Summa 

Kommunal 8% 9% 10% 16% 24% 34% 100% 

Fristående 5% 3% 13% 5% 24% 50% 100% 

Vet ej 33% 10% 8% 15% 5% 30% 100% 

Totalt 12% 8% 10% 14% 20% 36% 100% 

Andelen av de elever vilka inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående som inte 

använt, besökt, skolor vid öppet hus dagarna uppgår till hela 33 %. Motsvarande andel för de 

elever vilka uppger att de söker en kommunal respektive fristående skola uppgår till 8 

respektive 5 %. 

Att skolan ligger nära stan är en faktor som i något högre utsträckning uppfattas som viktig 

av de elever vilka uppger att de söker en kommunal skola; 

Tabell 6.75 [Q46] Att skolan ligger nära stan 


Kommunal 15% 8% 10% 21% 22% 24% 100% 

Fristående 16% 8% 18% 21% 24% 13% 100% 

Vet ej 18% 11% 8% 26% 26% 11% 100% 

Totalt 16% 9% 11% 22% 23% 19% 100% 

86



Andelen av de elever vilka uppger att de söker en kommunal skola som anser faktorn att 

skolan ligger nära stan vara mycket viktig uppgår till 24 %. Motsvarande andel för de elever 

vilka uppger att de söker en kommunal respektive fristående skola uppgår till 13 respektive 11 

%. 

Restiden till skolan är en faktor som inte uppfattas lika viktig av de elever vilka uppger att 

de söker en fristående skola; 

Tabell 6.76 [Q48] Restiden till skolan / Q3 


Kommunal 16% 9% 11% 32% 21% 11% 100% 

Fristående 13% 8% 13% 42% 21% 3% 100% 

Vet ej 15% 8% 18% 26% 15% 18% 100% 

Totalt 15% 9% 13% 33% 20% 11% 100% 

Andelen av de elever vilka uppger att de söker till en fristående skola som uppger att restiden 

till skolan är en faktor som har mycket stor betydelse för deras val uppgår till 3 %. 

Motsvarande siffra för de elever vilka uppger att de söker en kommunal respektive fristående 


Vad gäller skolmiljöns inverkan på gymnasievalet skiljer sig gruppen elever vilka uppger 

att de inte vet om skolan de söker är en kommunal eller en fristående skola från de övriga 

grupperna; 

Tabell 6.77 [Q50] Skolmiljön / Q3 


Kommunal 6% 1% 3% 16% 36% 38% 100% 

Fristående 3% 0% 8% 13% 39% 37% 100% 

Vet ej 15% 0% 10% 15% 33% 26% 100% 

Totalt 7% 0% 5% 16% 36% 35% 100% 

Andelen av de elever vilka uppger att de inte vet om skolan de söker är en kommunal eller en 

fristående som uppger att de inte påverkats av skolmiljön uppgår till hela 15 %. Motsvarande 

andel för de elever vilka uppger att de söker en kommunal respektive fristående skola uppgår 

till 6 respektive 3 %. 

Även faktorn trygghet/trivsel har i lägre utsträckning påverkat gruppen elever som uppger 

att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående; 

87



Tabell 6.78 [Q55] Trygghet/Trivsel 


Kommunal 6% 2% 2% 14% 29% 46% 100% 

Fristående 0% 0% 3% 11% 46% 41% 100% 

Vet ej 13% 3% 8% 3% 33% 41% 100% 

Totalt 6% 2% 3% 11% 33% 44% 100% 

Andelen av de elever vilka uppger att de inte vet om skolan de söker är en kommunal eller 

fristående som uppger att faktorn trygghet/trivsel ej påverkat dem i deras gymnasieval uppgåt 

till hela 13 %. Motsvarande siffra för de elever vilka har valt en kommunal respektive 

fristående skola uppgår till 6 respektive 0 %. 

Vad det gäller den enskilt viktigaste informationskällan föreligger en del skillnader i 

svaren mellan de olika grupperna; 

Tabell 6.79 [Q42X] Vilken av följande faktorer är viktigast för Dig och Ditt gymnasieval? 

Kommunal Fristående Vet ej Totalt 

1. Föräldrar 13% 5% 14% 12% 

2. Syskon 2% 10% 14% 6% 

3. Klasskamrater 1% 0% 0% 1% 

4. Vänner 12% 5% 10% 10% 

5. Syokonsulent 10% 10% 5% 9% 

6. Andra lärare 0% 0% 0% 0% 

7. Radio & TV reklam 0% 0% 0% 0% 

8. Direktreklam (DR), hemutskick via e-post eller 

vanlig post. 7% 0% 5% 6% 

9. Internet 1% 14% 14% 6% 

10. Besök på Gymnasiedagarna, Svenska 

Mässan 15% 10% 10% 13% 

11. Personligt besök på skolor, öppet hus. 23% 29% 19% 23% 

12. Personligt besök på skolor, övrigt (eget) 

besök. 7% 14% 5% 8% 

13. Övrigt: 7% 5% 5% 6% 

Summa 100% 100% 100% 100% 

Personligt besök på skolor, öppet hus, är den enskilt viktigaste informationskällan för 

samtliga tre grupper. På andra plats för de elever vilka uppger att de söker en kommunal skola 

placerar sig föräldrar, 13 %. För de elever vilka uppger att de söker en fristående skola 

kommer Internet och övrigt (eget) besök på skolor på andra plats, 14 %. För de elever vilka 

inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående kommer föräldrar, syskon samt 

Internet på delad andra plats, 14 %. 

På frågan om vilken faktor som är den viktigaste för eleverna i deras gymnasieval skiljer 

sig även grupperna åt; 

88



Tabell 6.80 [Q58X] Vilken av följande faktorer är den viktigaste för Dig i Ditt gymnasieval? 

/ Q3 

Kommunal Fristående Vet ej Totalt 

1. Skola som Mina kompisar har valt. 1% 0% 11% 2% 

2. Program som Mina kompisar har valt. 0% 0% 0% 0% 

3. Utbildningens innehåll. 49% 39% 42% 46% 

4. Att skolan ligger nära stan. 0% 0% 5% 1% 

5. Att skolan ligger nära där Jag bor. 2% 0% 5% 2% 

6. Restiden till skolan. 1% 0% 0% 1% 

7. Skolmiljön. 8% 4% 5% 7% 

8. Mina betyg. 6% 13% 5% 7% 

9. Skolans rykte. 5% 13% 5% 6% 

10. Skolans kursutbud. 12% 13% 16% 13% 

11. Lärarnas rykte. 1% 0% 0% 1% 

12. Mina föräldrars åsikt. 1% 0% 0% 1% 

13. Trygghet/trivsel. 8% 13% 5% 9% 

14. Övrigt: 4% 4% 0% 3% 

Summa 100% 100% 100% 100% 

Den enskilt viktigaste faktorn för samtliga grupper är utbildningens innehåll men sedan 

föreligger en del skillnader. Exempelvis kan noteras den mycket höga andelen av dem som 

inte vet om skolan de söker är kommunal eller fristående som uppgett skolan som kompisarna 

valt. 

6.3 Korrelationsstruktur 

Genom att studera korrelationsmatrisen kan [intressanta] mönster i ett datamaterial upptäckas, 

och så även här 137 . Tre till fyra kluster med korrelerade variabler kan tydligt urskiljas i 

korrelationsmatrisen. Exempelvis är variablerna Q12 – Q27, det vill säga de inledande 

attitydpåståendena, relativt starkt korrelerade sinsemellan. Likaså finns starka samband 

mellan variablerna Q28 – Q39, informationskällorna, samt Q43 – Q55, faktorerna. Det 

föreligger även intressanta samband mellan variabler från dessa grupper. Bland de 

signifikanta samband som kan utläsas ur korrelationsmatrisen kan exempelvis följande 

noteras 138 ; 

• Variablerna Q12 – Q27 är förutom Q21 och Q22 samtliga positivt 

korrelerade [Q16 negativt korrelerad med Q25]. 

• Variablerna Q43 – Q55 är starkt positivt korrelerade med varandra. 

• Q25 är negativt korrelerad med Q16, Q30, Q31, Q43 och Q44 

• Q21 och Q22 är negativt korrelerade med Q26. 

137 Korrelationsmatris, se bilaga 7. 

138 Korrelationerna som redovisas är samtliga signifikante på 99% -nivån. 

89



• Q21 och Q22 är positivt korrelerade med varandra samt med variablerna 

Q43, Q44, Q47 

• Q26 är negativt korrelerad med Q43, Q47 och Q48. 

Att de flesta av de inledande attitydvariablerna, Q12 – Q27, i stort sett samtliga är positivt 

korrelerade sinsemellan innebär att en elev som instämmer i [tar avstånd från] ett av dessa 

påståenden även tenderar att instämma i [ta avstånd från] ett annat påstående. Exempelvis 

innebär det positiva sambandet mellan Q15, Q12, Q13 och Q14 att om en elev instämmer i 

[tar avstånd från] påståendet att han anser det viktigt att läsa på gymnasiet instämmer han 

även i [tar han även avstånd från] att han vill läsa på gymnasiet, att man måste läsa på 

gymnasiet och att det är svårare att få ett jobb utan en gymnasieutbildning. En elev som söker 

[inte söker] en utbildning han är intresserad av [Q20] tenderar att göra färre [fler] val till 

gymnasiet, instämmer i [tar avstånd från] att han vill läsa på gymnasiet [Q12], instämmer i 

[tar avstånd från] att det är viktigt att läsa på gymnasiet [Q15] och instämmer i [tar avstånd 

från] att det är svårare att få ett jobb utan en gymnasieutbildning [Q14]. 

Bland de mer intressanta sambanden som kan urskiljas i korrelationsmatrisen är det 

negativa sambandet mellan Q25 och Q16, Q30, Q43 och Q44. I ord innebär detta samband att 

en elev som uppger att han instämmer i påståendet att han exakt vet vad han vill läsa på 

gymnasiet [Q25] tenderar att ta avstånd ifrån påståendet att gymnasievalet är ett svårt val 

[Q16], anser klasskamrater [Q30] och vänner [Q31] vara en oviktig informationskälla samt att 

skola [Q43] och program [Q44] som kompisarna valt har liten påverkan på hans eget 

gymnasieval. Även det omvända gäller, det vill säga att en elev som uppger att han tar 

avstånd ifrån påståendet att han exakt vet vad han vill läsa på gymnasiet (han vet således inte 

exakt vad han vill läsa) tenderar att instämma i att gymnasievalet är ett svårt val, att 

klasskamrater och vänner är viktiga informationskanaler och att skola och program som 

kompisarna har valt har stor inverkan på det egna valet. 

Intressanta samband kan även urskiljas kring variablerna Q21 och Q22. En elev som 

instämmer i [tar avstånd från] att det är viktigt att söka samma skola som kompisarna gör 

tenderar även att instämma i [ta avstånd från] att det är viktigt att söka samma program som 

kompisarna gör (och vice versa, positivt samband mellan Q21;Q22). Dessa elever tenderar 

vidare att ta avstånd ifrån [instämma i] påståendet om huruvida han ser fram emot att börja på 

gymnasiet [Q26], anser att skolan [Q21] samt programmet [Q22] som kompisarna valt har 

stor [liten] påverkan på det egna valet samt att det har stor [liten] inverkan/påverkan att skolan 

ligger nära där han bor [Q47]. 

90



Avslutningsvis kan det negativa sambandet mellan Q26 och Q43, Q47 och Q48 

kommenteras. En elev som instämmer i [tar avstånd ifrån] att han ser fram emot att börja på 

gymnasiet tenderar att tycka att skolan som kompisarna har valt har liten [stor] betydelse för 

det egna valet, att skolan ligger nära där han bor har liten [stor] inverkan på det egna valet och 

att restiden till skolan har liten [stor] inverkan på det egna valet. 

6.4 Faktoranalys 

För att faktoranalys skall vara meningsfull att genomföra måste det finnas signifikanta 

korrelationer i datamaterialet som analyseras – det finns annars inga samband att förklara. Det 

är därför naturligt att använda de ovan kommenterade korrelationerna i faktoranalysen. 

Tabell 6.81 Faktorladdningar för Q12 – Q27 

Component Matrix 

Faktor 1 Faktor 2 Faktor 3 Faktor 4 

Q12 0,72 -0,12 0,00 -0,14 

Q13 0,61 0,13 0,19 0,06 

Q14 0,59 0,30 -0,06 -0,07 

Q15 0,81 0,11 0,06 -0,03 

Q16 0,14 0,55 -0,36 0,41 

Q17 0,65 -0,07 0,10 0,43 

Q18 0,55 -0,19 0,27 0,46 

Q19 0,62 0,07 0,01 -0,07 

Q20 0,43 -0,37 0,24 0,24 

Q21 -0,16 0,48 0,75 -0,08 

Q22 -0,18 0,44 0,79 -0,08 

Q23 0,64 0,26 -0,20 -0,41 

Q24 0,56 0,35 -0,11 -0,52 

Q25 0,27 -0,60 0,37 -0,16 

Q26 0,46 -0,52 0,00 -0,15 

Q27 0,28 0,46 -0,14 0,37 

Om variablerna Q12 – Q27 används i en faktoranalys erhålls bland annat tabell 6.81 ovan från 

SPSS 139 . Faktoranalysen i SPSS generar fyra faktorer vilka tillsammans förklarar 59 % av 

variationen i svaren till Q12 – Q27. Tabell 6.81 ovan visar faktorladdningarna, det vill säga 

korrelationen mellan de olika påståendena i enkäten, Q12 – Q27, och de bakomliggande 

faktorerna. 

Den första faktorn, Faktor 1, förklarar 27 % av variationen i svaren på Q12 – Q27 och är 

relativt enkel att finna en meningsfull tolkning till. Genom den starka positiva korrelationen 

mellan Faktor 1 och framförallt Q12, Q13, Q15, Q17 och Q23 menar jag att Faktor 1 

representerar de mer ”studiemotiverade och studieintresserade eleverna”. Faktor 2 som är 

139 Komplett utskrift, se bilaga 8. 

91



starkt positivt korrelerad med Q16, Q21 Q22 samt starkt negativt korrelerad med Q25 och 

Q26 representerar de mer ”osäkra eleverna” vilka tenderar att söka som kompisarna gör. 

6.5 Uppsummering av resultat 

I resultatkapitlet har samtliga frekvenstabeller vilka kan erhållas från enkäten presenterats 

samt att de flesta korstabeller av intresse mellan Q1, Q3 och de övriga frågorna redovisats 140 . 

Nedan kommer resultatet att kort återknytas till de olika frågeställningarna som presenterades 

i kapitel tre innan analysen av resultatet tar vid. 


Utifrån resultatet av undersökningen kan ett par tydliga subgrupper av elever urskiljas. Dels 

skiljer sig eleverna åt beroende på huruvida de uppgett att det viktigaste för dem i 

gymnasievalet är valet av skola, program eller kombinationen skola och program. Eleverna 

som anger att det viktigaste för dem i deras gymnasieval är valet av skola instämmer 

exempelvis i lägre utsträckning i påståendet om huruvida de vill läsa på gymnasiet, anger i 

lägre utsträckning att de söker en utbildning som intresserar dem, instämmer i större 

utsträckning i att det är viktigt att söka samma skola som kompisarna gör samt att de anger att 

utbildningens innehåll är mindre viktigt än vad övriga två grupper gör 141 . Gruppen som angett 

att det viktigaste för dem i deras gymnasieval är programmet anger i större utsträckning 

Internet som en viktig informationskälla, de anser skolmiljön mindre viktig än övriga två 

grupper samt att de uppger att faktorn trygghet/trivsel är mindre viktig än övriga två grupper. 

Gruppen elever som uppger att det viktigaste för dem i deras val till gymnasiet är 

kombinationen utbildning och skola uppger i högre utsträckning att de exakt vet vad de vill 

läsa på gymnasiet än de övriga grupperna. 

Det föreligger inga större skillnader mellan de elever som uppger att de valt en kommunal 

respektive fristående gymnasieskola men däremot skiljer sig gruppen elever vilka uppgett att 

de inte vet om skolan de söker är en kommunal eller en fristående gymnasieskola i flera 

avseenden från de övriga två grupperna. Exempelvis ser de i lägre utsträckning fram emot 

gymnasiet, anser i större utsträckning att det är viktigt vad kompisarna valt både vad gäller 

skola och program, vill i lägre utsträckning läsa vidare på universitet/högskola efter 

gymnasiet. Vidare har en stor andel av dessa elever inte besökt gymnasiedagarna eller besökt 

140 Sammanfattning av resultatet, se bilaga 9. 

141 Observera än en gång att gruppen som angett alternativet ”skola” endast består av 15 elever. 

92



skolor genom öppet hus, en stor andel har inte heller påverkats av skolmiljön eller faktorn 

trygghet/trivsel i deras val. 

Om Q12 – Q27 analyseras med hjälp av faktoranalys kan två faktorer, latenta variabler, 

urskiljas. Den första faktorn, Faktor 1, representerar de mer ”studiemotiverade och 

studieintresserade eleverna” som i första hand söker en utbildnings som intresserar dem 

medan Faktor 2 representerar de mer ”osäkra eleverna” vilka tenderar att söka som 

kompisarna gör. 

6.5.2 Frågeställning 2 och 3 

Samtliga informationskällor samt påverkansfaktorer som det ställts frågor kring i enkäten har 

använts av eleverna – dock i olika hög utsträckning. Vidare skiljer sig även värderingen av 

informationskällorna åt. Exempelvis har gymnasiedagarna på Svenska mässan använts som 

informationskälla av 96 % av eleverna, öppet hus 88 %, föräldrar 91 %, direktreklam 84 % 

och Internet av 70 %. På frågan om vilken av dessa, samt de övriga, informationskällor som 

varit viktigast för eleven i hans gymnasieval uppgav, i fallande ordning, 24 % öppet hus, 13 

% gymnasiedagarna, 12 % föräldrar och 10 % vänner. Om respektive informationskällas 

medelbetydelse beräknas utifrån fråga 27 – 39 rankas informationskällornas betydelse, i 

falland ordning, gymnasiedagarna, öppet hus, föräldrar och vänner. 

Samtliga faktorer som presenterades för eleverna i enkäten har påverkat dem – i olika 

utsträckning. Exempelvis uppger 98 % att de blivit påverkade av utbildningens innehåll, 94 % 

av trygghet/trivsel, 93 % av skolmiljön, 91 % av skolans kursutbud och 89 % av skolans 

rykte. Faktorn som eleverna uppgav hade högst påverkan/inverkan på valet var utbildningens 

innehåll, 45 %, följt av skolans kursutbud, 13 %, och trygghet/trivsel, 9 %. Om respektive 

faktors medelpåverkan studeras erhåller utbildningens innehåll det högsta värdet följt av 

trygghet/trivsel, skolmiljön och därefter skolans kursutbud. 

93


HT-2001 Teori och Empiri 

7. Teori och Empiri 

I detta kapitel kommer resultatet av undersökningen, empirin, att analyseras utifrån den i 

kapitel 2 utvecklade teoretiska referensramen. Kapitlet kommer således att koppla ihop teori 

och empiri. 

7.1 Analys 

Problemupptäckten, varför eleven söker till gymnasiet, torde enligt Assaels resonemang 

påverkas av vilka fördelar eleven söker samt av elevens sinnesstämning, utgångspunkt, och 

Bateson menar att det är lämpligt att segmentera servicekonsumenter efter anledningen till att 

de efterfrågar en tjänst – och så verkar även vara fallet med eleverna som söker till gymnasiet. 

Beroende på om eleven i första hand väljer skola, program eller kombinationen av skola och 

program skiljer sig informationskällorna som används samt faktorerna som påverkar på ett 

flertal punkter. (Det är särskilt gruppen som anger att de i första hand väljer skola som skiljer 

sig från de övriga två grupperna). Även gruppen elever som inte vet om skolan de söker är en 

kommunal eller fristående gymnasieskola skiljer sig i flera avseenden från de elever vilka 

uppger att skolan de söker är kommunal respektive fristående gymnasieskola. Vidare påverkar 

valet av skola och program som kompisarna gör i mycket mindre utsträckning de elever vilka 

i högre grad uppger att de vill läsa på gymnasiet, som söker en utbildning de är intresserade 

av samt instämmer i påståendet att de vill läsa vidare på universitet/högskola efter gymnasiet. 

Gymnasievalet uppfattas generellt som ett svårt val, 71 % instämmer i påståendet att 

gymnasievalet är ett svårt val, och hela 50 % av eleverna uppger att de känner oro inför 

gymnasievalet. Detta bör rimligtvis höra ihop med risken som eleverna känner i och med sitt 

gymnasieval och som tidigare diskuterats är gymnasievalet ett val som är förknippat med stor 

risk. Andelen elever vilka uppger att de tror att deras betyg kommer räcka för att komma in på 

deras förstahandsval uppgår till 57 %, en siffra som inte jag anser vara särskilt hög. Enligt 

Murray, som refererade till tidigare forskning, är word-of-mouth den viktigaste källan för att 

reducera risk, på grund av möjligheten till kommunikation och klargörande, och enligt sin 

egen forskning uppfattas oberoende personella informationskällor högre för 

servicekonsumenter än för varukonsumenter. Huruvida servicekonsumenter i allmänhet 

uppfattar personella informationskällor högre än varukonsumenter kan jag inte närmare 

kommentera då jag endast studerat högstadieelevernas gymnasieval. Men jag kan däremot 

säga att de personella informationskällorna öppet hus, gymnasiedagarna, föräldrar, vänner och 

syo samtliga värderades högre av eleverna än exempelvis direktreklam, Internet samt radio 

94



och tv reklam. Radio och tv reklam ansågs förövrigt inte vara den viktigaste 

informationskällan av någon elev. Här kan även tilläggas att flera elever uppgav att de hört 

samt sett reklam från Hulebäcksgymnasiet på radio och tv men att ingen av dessa elever vare 

sig uppgav att reklamen var särskilt viktig eller avsåg att söka till Hulebäcksgymnasiet. Även 

den av eleverna högt uppfattade risken i samband med gymnasievalet kan höra ihop med den 

stora betydelsen av personella informationskanaler vilka, som tidigare nämnts, möjliggör 

tvåvägskommunikation där frågor kan ställas samt svar kan ges. 

Även Heaney & Goldsmiths teorier om att extern informationssökning kännetecknar en 

motiverad och målinriktad person verkar stämma på eleverna i samband med deras 

informationssökningsprocess. Exempelvis har 15 % av de eleverna vilka uppger att de inte vet 

om skolan de söker är en kommunal eller fristående gymnasieskola angett att de inte besökt 

gymnasiedagarna på Svensk mässan och 33 % har inte besökt gymnasieskolornas öppet hus. 

Huruvida eleverna gör ett rationellt val är mycket svårt att uttala sig om. Detta härrör 

främst från det faktum att det är svårt att exakt definiera vad ett rationellt val är men även från 

det faktum att människor sällan är rationella. Vad som dock kan sägas är att eleverna, 

generellt, uppger att de vill läsa på gymnasiet, att gymnasievalet är ett viktigt val, att de söker 

en utbildning som intresserar dem, att det är oviktigt vilken skola samt program kompisarna 

väljer för deras eget val och att den viktigaste faktorn för deras gymnasieval är utbildningens 

innehåll följt av skolans kursutbud. Huruvida detta är ett bevis på att eleverna gör ett rationellt 

val vet jag inte om jag vågar säga – men det verkar onekligen som om de åtminstone gör ett 

klokt val. 

Avslutningsvis kan även en jämförelse med USKs undersökning av 

Stockholmsungdomarnas val göras. Det är svårt att göra några direkta jämförelser mellan de 

båda undersökningarna då de är relativt olika utformade men om man är försiktig kan en viss 

jämförelse ändå göras 142 . En väsentlig skillnad är exempelvis att man i USKs undersökning 

utgått ifrån att eleverna väljer skola i första hand och därmed ställt samtliga frågor i relation 

till skolan eleven läser på. 

I USKs undersökning uppgav 61 % av eleverna att de besökt Stockholmstads 

gymnasiemässa. Denna siffra kan jämföras med de 96 % som besökte gymnasiedagarna på 

Svenska mässan samt de 88 % som besökte något eller några gymnasium då de hade öppet 

hus. Varför siffrorna är så pass mycket högre i Göteborg kan bero på att gymnasiemässan var 

obligatorisk att delta på för eleverna i Göteborg men kan även bero på att 

142 Se kapitel 5.3.4 Stockholmsungdomarnas val till gymnasiet. 

95



gymnasievalssystemet är helt nytt för eleverna i Göteborg. Att eleverna i USKs undersökning 

angav att det främsta skälet till att de valde den skolan som de gjorde var att skolan var bra 

och/eller har ett bra rykte och/eller att lärarna är bra (samma alternativ) följt av närhet och 

vidare att skolan hade det program/inriktning man var intresserad av vet jag inte hur man ska 

tolka. Detta då det är något fel med siffrorna i tabellen, alternativt tabellrubriken. 

I USKs undersökning angavs faktorn trygghet/trivsel vara den mest betydelsefulla faktorn 

för elevens val av skola, följt av skolans rykte och den fysiska skolmiljön. Minst viktigt var 

att kompisar gick där och att det var en kommunal skola. Mönstret går även att känna igen i 

undersökningen av eleverna i Göteborg. Faktorn trygghet/trivsel har angetts av 9 % som den 

viktigaste faktorn och endast utbildningens innehåll samt skolans kursutbud har angetts av fler 

elever. Om istället respektive faktors medelbetydelse studeras placerar sig faktorn 

trygghet/trivsel på andra plats, efter utbildningens innehåll. 

96


HT-2001 Slutsats 

8. Slutsats 

I detta kapitel kommer de olika frågeställningarna samt uppsatsens syfte att besvaras. Svaren 

som presenteras är undersökningens slutsatser och baseras, av naturliga skäl, på 

undersökningens resultatsamt analyskapitel. I och med att slutsatserna baseras på tidigare 

kapitel är resonemanget i detta kapitel, med nödvändighet, inte nytt varför läsaren med stor 

sannolikhet kommer känna igen det mesta sedan tidigare. Kapitlet kan därför ses som en 

sammanfattning av resultatsamt analyskapitlet. 

8.1 Frågeställning 1 

Bland eleverna som söker till gymnasieskolan kan ett par subgrupper urskiljas. De tydligaste 

subgrupperna är de elever som uppger att det viktigaste för dem i deras gymnasieval är valet 

av skola, gruppen elever som inte vet om skolan de söker är en kommunal eller en fristående 

gymnasieskola samt att det bland de inledande påståendena, Q12 – Q27, går att urskilja en 

grupp mer studiemotiverade elever samt en grupp mer osäkra elever med hjälp av 

faktoranalys. 

Även om det går att urskilja ett par subgrupper bland eleverna som söker till 

gymnasieskolan är eleverna relativt homogena i deras syn på gymnasievalet. De övriga 

slutsatserna kommer därför att endast behandla hur eleverna generellt väljer utbildning 

och/eller skola och inte delas upp i hur de olika subgrupperna värderar de olika 

informationskällorna etcetera. Detta finns förövrigt redan diskuterat i uppsatsens resultatsamt 

analyskapitel. 

8.2 Frågeställning 2 och 3 

Samtliga informationskällor samt påverkansfaktorer som det ställts frågor kring i enkäten har 

använts av eleverna –i olika hög utsträckning och med olika hög relevans för eleven. 

De viktigaste informationskällorna är de personella informationskällorna öppet hus, 

gymnasiedagarna, föräldrar, vänner och syo. Dessa informationskällor har använts av mellan 

82 och 96 % av eleverna varav öppet hus han angetts som den viktigaste enskilda faktorn för 

eleverna i deras gymnasieval av 24 % av eleverna. 

Vad gäller de olika faktorerna som presenterades för eleven har även dessa använts i 

mycket stor utsträckning – med olika relevans för eleven. Exempelvis uppger 98 % att de 

blivit påverkade av utbildningens innehåll, 94 % av trygghet/trivsel, 93 % av skolmiljön, 91 

% av skolans kursutbud och 89 % av skolans rykte. Faktorn som eleverna uppgav hade högst 

97


HT-2001 Slutsats 

påverkan/inverkan på valet var utbildningens innehåll, 45 %, följt av skolans kursutbud, 13 

%, samt trygghet/trivsel, 9 %. Om respektive faktors medelpåverkan istället studeras erhåller 

utbildningens innehåll det högsta medelvärdet följt av trygghet/trivsel, skolmiljön och därefter 

skolans kursutbud. 

8.3 Hur och på vilka kriterier väljer eleverna utbildning och/eller skola? 

Hur och på vilka kriterier väljer då eleverna gymnasieutbildning och/eller skola? Ja, 62 % av 

eleverna har angett att de i första hand väljer kombinationen utbildning och skola följt av 

programmet 23 %, skolan 7 % samt att 1 % (två elever) uppger att de inte söker till 

gymnasiet. Vidare har 62 % av eleverna uppgett att de söker en kommunal skola följt av 

fristående 18 % samt de som uppgett att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller 

fristående, 19 %. Gruppen som uppger att de inte vet om skolan de söker är kommunal eller 

fristående skiljer sig i flera avseenden från de övriga två grupperna men detta finns redan 

diskuterat i resultatsamt analyskapitlet. När gruppen som uppger att de inte vet om skolan de 

söker är kommunal eller fristående, med hjälp av fråga 2a, placeras i antingen en kommunal 

eller en fristående gymnasieskola blir fördelningen följande; kommunal gymnasieskola 75 %, 

fristående 21 % samt att 4 % inte går att fördela till vare sig en kommunal eller en fristående 

gymnasieskola då de inte besvarat fråga 2a. Vidare kan även nämnas att 93 % uppger att 

gymnasieskolan de söker ligger i Göteborgs kommun, 6 % att den ligger utanför samt att 1 % 

inte vet om skolan ligger i Göteborgs kommun eller ej. 

Eleverna söker en utbildning som intresserar dem, 94 % av eleverna instämmer i 

påståendet att de söker en utbildning som intresserar dem. Eleverna anser inte att det är viktigt 

att söka samma program eller skola som kompisarna gör. 

Den av eleverna angivna informationskällan som är viktigast för elevens val är personligt 

besök på gymnasieskolornas öppet hus följt av personligt besök på gymnasiedagarna, Svenska 

mässan. De personella informationskällorna är överlag de viktigaste. Den enskilt viktigaste 

faktorn för eleverna i deras val är utbildningens innehåll följt av skolans kursutbud. 

Föräldrarna är mycket viktiga såväl som informationskällor som beslutsfattare avseende 

vad eleven skall läsa på gymnasiet. Hela 91 % av eleverna har använt föräldrarna som 

informationskällor samt att 21 % av eleverna uppger att de tar det slutgiltiga beslutet om vad 

de skall läsa på gymnasiet tillsammans med sina föräldrar. 

98


HT-2001 Rekommendationer 

9. Rekommendationer till Framtida Forskning 

Med tanke på föräldrarnas stora inverkan på elevernas gymnasieval, 91 % av eleverna har 

använt föräldrarna som informationskälla, 46 % anser föräldrarna vara en viktig 

informationskälla samt att 21 % av eleverna uppger att de tar det slutliga beslutet om vad de 

ska läsa på gymnasiet tillsammans med sina föräldrar, behöver föräldrarna undersökas. För att 

ytterligare öka kunskapen om hur och på vilka kriterier eleverna väljer gymnasieutbildning 

och/eller skola kan med fördel vad som är viktigt för föräldrarna i samband med deras barns 

val till gymnasiet undersökas. 

För att få en djupare förståelse, utöver vetskapen om vad som är viktigt och vilka 

informationskällor som används, i den mycket komplexa processen i samband med 

gymnasievalet kan en eller ett par djupintervjuer genomföras. Ett lämpligt upplägg skulle 

kunna tänkas vara någon form av fokusgruppdiskussion. 

Ytterligare en mycket väsentlig faktor kring elevernas val till gymnasieskolan är att 

fastställa när eleverna bestämmer sig för vad de skall söka. Eftersom 32 % av eleverna 

uppgav att de var 100 % säkra på vad de skulle söka samt att den uppgivna 

medelsannolikheten att eleven kommer att söka det alternativ han angett i enkäten var 80 % är 

det troligt att utgå ifrån att eleven bestämmer sig långt före han verkligen väljer till gymnasiet. 

Frågan är bara när och är högst väsentlig då marknadsföring är kostsam och inte gärna 

”slösas” efter beslutet är taget – timing i marknadsföringen. 

99


HT-2001 Källförteckning 

10. Källförteckning 

Aaker, D.A. & Day, G.S. (1986) Marketing Research. John Wiley & Sons. 

Ajzen, I. & Fishbein, M. (1980) Understanding Attitudes and Predicting Social Behaviour. 

Prentice Hall Inc. Englewood Cliffs. 

Assael, H. (1995) Consumer Behaviour and Marketing Actions. South-Western College 

Publishing. 

Bateson, J.E.G. (1995) Managing services marketing. Text and Readings. The Dryden Press. 

Befring, E. (1992) Forskningsmetodik och Statistik. Studentlitteratur. Lund. 

Dahmström. K. (1996) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. 

Studentlittertur. Lund. 

Engel, J.F. & Blackwell, R.D. & Minard, P.W. (1995) Consumer Behaviour. The Dryden 

Press. 

Everitt, B.S. & Dunn, G. (1991) Applied Multivariate Data Analysis. John Wiley & Sons, 

New York. 

Grönroos, C. & Monthelie, C. (1988) Service Management i den offentliga sektorn. Malmö. 

Liber 

Grönroos, C. (1990) Service Management and Marketing. Managing the Moments of Truth in 

Service Competition. Lexington, Mass. Lexington Books 

Gummesson, E. (1991) Kvalitetsstyrning i tjänste- och serviceverksamheter. Tolkning av 

fenomenet tjänstekvalitet och syntes av internationell forskning. Karlstad Centrum för 

tjänsteforskning 

100



Heaney, J-G. & Goldsmith, R.E. (1999), ”External information search for banking services”, 

International Journal of Bank Marketing, 17/7, 1999, pp. 305 – 323. 

Hooley, G.J. &Hussey, M.J. (1999) Quantitative Methods In Marketing, Thomson Business 

Press, London. 

Kotler, P. & Armstrong, G. & Saunders, J. & Wong, V. (1999) Principles of Marketing 

Second European Edition. Prentice Hall Europe. 

Kotler, P. & Fox, K.F.A. (1995) Strategic marketing for educational institutions. Englewood 

Cliffs, New Jersey. Prentice Hall Inc. 

Malmström, S. & Györki, I. & Sjögren, P.A. (1998) Bonniers svenska ordbok. Bonniers 

Förlag AB, Stockholm. 

McColl-Kennedy, Janet R. & Fetter Jr, Richard E. (1999), ”Dimensins of consumer search 

behaviour in services”, Journal of Services Marketing, Vol. 13 NO. 3, pp. 242 – 265. 

Murray, K.B (1991), ”A Test of Services Marketing Theory: Consumer Information 

Acquisition Activities”, Journal of Marketing, Vol. 55, January, pp. 10 – 25. 

Normann, R. (2000) Service management. Chichester. Wiley 

Palmer, A. (1998) Principles of services marketing. London. McGraw-Hill. 

Solomon, M. & Balmossy, S. & Askegaard, S. (1999) Consumer Behaviour. A European 

Edition. Prentice Hall. 

Taylor, J.W (1974) ”The Role of Risk in Consumer Behaviour”; Journal of Marketing, Vol. 

38, April 1974, p. 54. 

Tull, D. & Hawkins, D. (1990) Marketing Research Measurement & Methods. Macmillian 

Publishing Company. 

101



Turley, L.W. & LeBlanch R.P (1993), “An Exploratory Investigation of Consumer Decision 

Making in the Service Sector”, Journal of Services Marketing, Vol. 7, No. 4, 1993, P. 11 – 18. 

Wärneryd, B. (1990) Att fråga: Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och 

postenkäter. Gotab, Stockholm. 

Yates, J.F. (Ed.) (1992) Risk-Taking Behaviour. John Whiley & Sons Ltd. 

Muntliga källor 

Utbildningsförvaltningen i Göteborg; 

Lars-olov Lernberg, Skolchef. 

Louise Lindblad, Planeringschef. 

Josephine Andersson, Informatör. 

Dagstidningar 

Dagens Nyheter [Stockholmsupplagan] 2001-12-08, sid. A9. 

Metro [Göteborg] 2001-10-10, sid. 6. 

102

Bilaga 1. Kommuner tillhörande Göteborgsregionen

Handelshögskolan 

vid Göteborgs Universitet 

Företagsekonomiska institutionen 

avdelningen för Marknadsföring 

Uppsats i Marknadsföring 

HT-2001 

Frågeformulär 

Hej, 

Jag heter Robert Tillander och är student på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Jag 

skriver uppsats, examensarbete, i Marknadsföring där jag undersöker hur och på vilka 

kriterier Ni som elever väljer till gymnasieskolan. Jag har därför tagit fram denna enkät som 

Jag hoppas att Ni – som är slumpmässigt utvalda att representera eleverna i Göteborgs 

kommun – vill besvara. Att just Du svarar är mycket viktigt för undersökningens kvalitet. 

Enkäten är enkelt uppbyggd och Ni får exempelvis ta ställning till en del påståenden kring 

Ert gymnasieval med hjälp av en skala som sträcker sig från ”Instämmer inte alls” till 

”Instämmer helt och hållet”. Frågeformuläret innehåller inga känsliga frågor och Ni kommer 

att vara helt anonyma. Ta god tid på Er och fundera igenom varje fråga/påstående innan Ni 

svarar. 

Tack för att Du väljer att medverka! 

Vänd.

0. Vilken högstadieskola läser Du på? 

Skola: 

1. Vad är viktigast för Dig i Ditt val till gymnasiet? 

Programmet 1 

Skolan 2 

Kombinationen program och skola 3 

Söker ej till gymnasiet 4 Om 4, Tack för 

Din medverkan. 

2. Hur skulle Ditt förstahandsval till gymnasiet se ut om det vore val idag? 

a) Skola: 

b) Program: 

3. Är skolan en Kommunal eller en Fristående gymnasieskola? 

Kommunal 1 

Fristående 2 

Vet ej 3 

4. Ligger skolan i Göteborgs kommun? 

Ja 1 

Nej 2 

Vet ej 3 

5. Hur många val tror Du att Du kommer göra då Du söker till gymnasiet? 

Antal: 

6. Vad tror Du att Ditt medelbetyg/poäng kommer att vara då Du söker till gymnasiet? 

Medelbetyg/poäng: 

7. Vad var Ditt medelbetyg/poäng VT-2001? 

Medelbetyg/poäng: 

8. Hur stor är sannolikheten att Du kommer söka det alternativet Du angett i fråga 2 

när Du söker till gymnasiet? 

Ange en siffra från 0% till 100% beroende på hur säker Du är. 

Procent säker: 

9. Tror Du att Dina betyg kommer räcka för att komma in på Ditt förstahandsval? 

Ja 1 

Nej 2 

Vet ej 3 

10. Tror Du att Du kommer vara behörig till gymnasiet då Du söker? 

Ja 1 

Nej 2 

Vet ej 3 

11. Är Du; 

Kille 1 

Tjej 2 

1

Läs noga igenom följande påståenden. Ange därefter i vilken utsträckning Du instämmer i 

påståendet på en skala från 1 till 5, där 1 betyder att Du "Tar helt avstånd" ifrån påståendet och 5 

betyder att Du "Instämmer helt och hållet" i påståendet. Observera att det inte finns några rätta eller 

felaktiga svar - det är Din åsikt/uppfattning som är intressant. 

Tar helt Instämmer helt 

avstånd och hållet 

12. Jag vill läsa på gymnasiet. 

1 2 3 4 5 

13. Jag tycker att man måste läsa på gymnasiet. 

1 2 3 4 5 

14. Jag tror det är svårare att få ett jobb utan en gymnasieutbildning. 

1 2 3 4 5 

15. Jag tycker det är viktigt att läsa på gymnasiet. 

1 2 3 4 5 

16. Jag tycker att gymnasievalet är ett svårt val. 

1 2 3 4 5 

17. Jag tycker att gymnasievalet är ett viktigt val. 

1 2 3 4 5 

18. Jag tror att Mitt val kommer att ha stor betydelse för Min framtid. 

1 2 3 4 5 

19. Mina föräldrar tycker det är viktigt att Jag läser på gymnasiet. 

1 2 3 4 5 

20. Jag söker en utbildning som intresserar mig. 

1 2 3 4 5 

21. Jag tycker det är viktigt att söka samma skola som Mina kompisar gör. 

1 2 3 4 5 

22. Jag tycker det är viktigt att söka samma program som Mina kompisar gör. 

1 2 3 4 5 

23. Jag vill läsa vidare på universitet/högskola efter gymnasiet. 

1 2 3 4 5 

24. Mina föräldrar vill att Jag läser vidare på universitet/högskola efter gymnasiet. 

1 2 3 4 5 

25. Jag vet exakt vad Jag vill läsa på gymnasiet. 

1 2 3 4 5 

26. Jag ser fram emot att börja gymnasiet. 

1 2 3 4 5 

27. Jag känner oro inför gymnasievalet. 

1 2 3 4 5 

2

Nedan presenteras ett antal informationskällor. Tänk noga efter vilka, om någon, av dessa som Du 

har använt Dig av och som har påverkat Ditt gymnasieval. Ange därefter hur viktig respektive 

informationskanal som Du har använt Dig av har varit för Ditt gymnaiseval på en skala från 1 till 5, 

där 1 betyder "Helt oviktig " och 5 betyder "Mycket viktig ". Om Du inte har frågat eller använt källan, 

ange 0, (noll). 

Helt Mycket Ej 

Oviktig Viktig Använt 

28. Föräldrar 

1 2 3 4 5 0 

29. Syskon 

1 2 3 4 5 0 

30. Klasskamrater 

1 2 3 4 5 0 

31. Vänner 

1 2 3 4 5 0 

32. Syokonsulent 

1 2 3 4 5 0 

33. Andra lärare 

1 2 3 4 5 0 

34. Radio & TV reklam 

1 2 3 4 5 0 

a) Var hörde/såg Du reklam och för vad hörde/såg Du reklam? 

35. Direktreklam (DR), hemutskick via e-post eller vanlig post. 

1 2 3 4 5 0 

36. Internet 

1 2 3 4 5 0 

a) Var sökte Du information och vad sökte Du information om? 

37. Besök på Gymnasiedagarna, Svenska Mässan 

1 2 3 4 5 0 

38. Personligt besök på skolor, öppet hus. 

1 2 3 4 5 0 

39. Personligt besök på skolor, övrigt (eget) besök. 

1 2 3 4 5 0 

3

Övriga informationskällor, ange vilka; 

40. 

41. 

1 2 3 4 5 

1 2 3 4 5 

42. Vilken av följande informationskällor är viktigast för Dig och Ditt gymnasieval? 

(Ange ett alternativ, den viktigaste informationskällan) 

1. Föräldrar 1 

2. Syskon 2 

3. Klasskamrater 3 

4. Vänner 4 

5. Syokonsulent 5 

6. Andra lärare 6 

7. Radio & TV reklam 7 

8. Direktreklam (DR), hemutskick via e-post eller vanlig post. 8 

9. Internet 9 

10. Besök på Gymnasiedagarna, Svenska Mässan 10 

11. Personligt besök på skolor, öppet hus. 11 

12. Personligt besök på skolor, övrigt (eget) besök. 12 

13. Övrigt: 13 

Nedan presenteras ett antal faktorer. Tänk noga efter vilka, om någon, av dessa faktorer som 

påverkat Ditt gymnasieval. Ange därefter hur stor påverkan/inverkan respektive faktor som påverkat 

Ditt gymnasieval har haft på en skala från 1 till 5, där 1 betyder "Mycket liten " och 5 betyder "Mycket 

stor ". Om faktorn inte har påverkat Dig, ange 0 (noll). 

Mycket Mycket Ej påverkat 

liten stor mig 

43. Skola som Mina kompisar har valt. 

1 2 3 4 5 0 

44. Program som Mina kompisar har valt. 

1 2 3 4 5 0 

45. Utbildningens innehåll 

1 2 3 4 5 0 

46. Att skolan ligger nära stan. 

1 2 3 4 5 0 

47. Att skolan ligger nära där Jag bor. 

1 2 3 4 5 0 

48. Restiden till skolan. 

1 2 3 4 5 0 

49. Mina betyg. 

1 2 3 4 5 0 

4

50. Skolmiljön. 

1 2 3 4 5 0 

a) Ge exempel. 

51. Skolans rykte. 

1 2 3 4 5 0 

52. Skolans kursutbud. 

1 2 3 4 5 0 

53. Lärarnas rykte. 

1 2 3 4 5 0 

54. Mina föräldrars åsikt. 

1 2 3 4 5 0 

55. Trygghet/Trivsel 

1 2 3 4 5 0 

Övriga faktorer, ange vilka; 

56. 

57. 

1 2 3 4 5 0 

1 2 3 4 5 0 

58. Vilken av följande faktorer är den viktigaste faktorn för Dig i Ditt gymnasieval? 

(Ange ett alternativ, den viktigaste faktorn) 

1. Skola som Mina kompisar har valt. 1 

2. Program som Mina kompisar har valt. 2 

3. Utbildningens innehåll. 3 

4. Att skolan ligger nära stan. 4 

5. Att skolan ligger nära där Jag bor. 5 

6. Restiden till skolan. 6 

7. Skolmiljön. 7 

8. Mina betyg. 8 

9. Skolans rykte. 9 

10. Skolans kursutbud. 10 

11. Lärarnas rykte. 11 

12. Mina föräldrars åsikt. 12 

13. Trygghet/trivsel. 13 

14. Övrigt: 14 

59. Vem tar det slutliga beslutet om vad Du ska läsa på gymnasiet? 

Jag själv. 1 

Mina föräldrar. 2 

Jag, tillsammans med mina föräldrar. 3 

Någon annan. 4 

5

60. Använd sidan och beskriv med Egna ord varför Du på fråga 1 svarade som Du gjorde. Varför 

är skolan / programmet eller kombinationen skola och program viktigast för Dig? Varför har 

Du angett det förstahandsval Du gjort? Hur har Du tänkt? Vilka faktorer har påverkat Dig i 

Ditt val? Vad är viktigt för Dig? Vad har Du för mål med Dina gymnasiestudier? Etcetra. 

6 

Tack ännu en gång för Din medverkan! 

/Robert T.

1, 2, 3 

Datanivåer 

Beroende på datanivån, skaltypen, en viss variabel har, eller mäts på, kan olika mycket 

information erhållas. 

Nominalskala 

Den lägsta nivån en variabel kan anta, eller mätas på, är nominalskala. Observationerna av det 

här slaget kan klassificeras i olika grupper och endast frekvenser för respektive grupp kan 

beräknas. Exempel på nominalskalvariabler är kön, bilmodell, färg etcetera. 

Ordinalskala 

En variabel på ordinalskala kan även rangordnas. (Variabler på en högre nivå har även de 

egenskaper, möjliga beräkningar av statistiska mått, som variabler på en lägre nivå har). 

Skalan ger information om skillnad mellan objekt. Exempelvis är attitydskalor (Likertskalor) 

som mäts enligt följande en typ av ordinalskalvariabel; 1=Mycket bra, 2=Bra, 3=Varken eller, 

4=Bra och 5=Mycket bra. En vara/tjänst som tilldelats betyget 4=Bra anses ”bättre” än en 

vara/tjänst med betyget 2=Dålig. Däremot kan man inte säga att intervallet, steget, mellan 1 

och 2 är lika stort som mellan 4 och 5 – intervallet emellan kan uppfattas olika av olika 

personer. Medianen kan beräknas, dock inte medelvärdet. 

Intervallskala 

Identiska skalsteg fås med en variabel på intervalldata. Vanliga exempel på variabler på 

intervalldata är temperatur, exempelvis Celsius. En ökning av temperaturen med en grad har 

samma betydelse oavsett var på skalan ökningen sker. Däremot är nollpunkten godtyckligt 

vald och noll grader representerar inte ”ingen temperatur”. Intervallskalor har dock mycket 

angenäma statistiska fördelar – de flesta statistiska mått går att använda och således går det att 

beräkna medelvärden utifrån en intervallskalvariabel. 

Kvotskala 

Den högsta datanivån som en variabel kan mätas på är kvotskala. Här har nollpunkten en 

absolut tolkning – noll enheter representerar ”ingenting”. Exempel på kvotskalvariabler är 

längd och vikt. Ett paket som väger 4 kg är dubbelt så tungt som ett paket vilket väger 2 kg. 

1 

Aaker, D.A. & Day, G.S. (1986) Marketing Research.. John Wiley & Sons. [p. 208 – 211]. 

2 

Dahmström. K. (1996) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Studentlittertur. 

Lund. [p.23] 

3 

Tull, D. & Hawkins, D. (1990) Marketing Research Measurement & Methods. Macmillian Publishing 

Company. [p.266 – 267].

Källa: Dagens Nyheter Avdelning: INL Sida: A09 (A6A3) Storlek: M Illustration: F Datum: 011208 

Upphov: ORRENIUS-ANDERS 

Koder: E 

Ämnesord: UTBILDNING 

GYMNASIESKOLAN 

SOCIALA-FRÅGOR 

Geografi: STOCKHOLM:NCAA 

kombinera 

Trygghet viktigt vid val av skola 

Det är inte kompisarna som avgör vilken gymnasieskola ungdomar i 

Stockholm väljer. Om det är ett kommunalt eller privat gymnasium har 

ännu mindre betydelse. Nej, det är trygghet och trivsel på skolan som 

avgör. 

SKOLANS RYKTE OCH DEN fysiska miljön spelar också roll in för valet. Det 

visar en stor intervjuundersökning som gjorts av USK, Stockholms stads 

utrednings- och statistikkontor. 

I höstas startade drygt 4 000 elever sitt första år på någon av Stockholms 

kommunala gymnasieskolor. För att ta reda på hur ungdomarna valt skola 

har USK intervjuat 500 av dem, vilket motsvarar var åttonde elev. 

Undersökningen visar att 73 procent av eleverna faktiskt kom in på sitt 

förstahandsval av såväl skola som program och inriktning. Ytterligare 13 

procent kom in på önskat program och inrikting men på en annan skola, 

medan 10 procent inte kom in på något av sina förstahandsval. 

De allra flesta av eleverna, 93 procent, säger sig vara nöjda med sitt 

skolval. 

Vad är då viktigast när man väljer gymnasieskola? Är det skolan i sig, 

programmet eller inriktningen, eller är alla dessa faktorer lika viktiga? 

Svaren visar att det finns stora skillnader mellan hur eleverna tänker, 

beroende på vilken typ av studier de valt. "Inriktningen" är klart viktigast 

för de som valt det estetiska programmet, 44 procent av dem svarar så. 

"Lika viktiga" svarar de elever som valt program med fokus på handel, 

natur, samhällsvetenskap och teknik samt de som valt specialprogram. 

Två av tre tillfrågade elever svarar att trygghet och trivsel har stor

etydelse för valet. Drygt hälften av alla anser att ryktet om skolan har stor 

betydelse. Fyra av tio uppger resvägen som viktig, samma siffror får den 

fysiska miljön på skolan. Något förvånande är det endast två av tio 

gymnasister som uppger att det hade stor betydelse vid gymnasievalet att 

kompisar gick på skolan. 

Även här skiljer det sig mellan olika kategorier av elever. Eleverna på 

estetiska linjen visar sig vara beredda att resa längre än andra för att få gå 

på den skola de vill, liksom elever på specialprogram. 

Vilka är det då som har inflytande över gymnasievalet? Föräldrar, svarar de 

flesta av eleverna, följt av kamrater, studievägledare och medier. 

Handelseleverna visar sig dock vara mest benägna att lyssna på sin 

studievägledare och sina kompisar. Däremot har estetiska studenter inte 

alls fäst någon större vikt vid kamraternas påverkan. Enligt undersökningen 

är eleverna på specialprogram mera känsliga än andra för påverkan från 

medierna. Och de tekniska eleverna verkar vara mindre känsliga för 

påtryckningar än alla andra - ingen av de möjliga påverkansfaktorerna har 

betytt särskilt mycket för de blivande gymnasieingenjörerna. 

Rapportförfattarna har också hört med eleverna om varför de sökt till en 

kommunal skola och inte en friskola. En klar majoritet av de tillfrågade har 

svarat vet ej eller att de inte känner till skillnaden mellan de två 

skoltyperna. Av svaren framgår också att 59 procent av gymnasisterna 

aldrig överhuvudtaget övervägt möjligheten att söka till en friskola. 

Anders Orrenius 

anders.orrenius@dn.se 

08-738 15 05 

* * * * * 

Anmärkning: 

Innehåller diagram, tabell eller annan grafisk information - finns i PressTexts klipparkiv: Undersökningens resultat

Tabell 1. Förteckning över målpopulationen från Utbildningsförvaltningen (* 

Skola Antal elever 

Assaredsskolan 1 Nordhemsskolan 155 

Bergsjöskolan H 1 Nya Lundenskolan 129 

Brunnsbo Musikklasser 1 Nya Lövgärdesskolan 121 

Brunnsboskolan 1 Nya Påvelundsskolan 184 

Bräcke Önneredsskolan 1 Nygårdsskolan 108 

Bräckeskolan 1 Nylöse Kristna Skola 1 

Buråsskolan 2 OASEN 16 

Böskolans friskola ek.för. 1 Projektcentrum/Karlaskolan 1 

Drakbergsskolan 1 Rebecka H sär 2 

Ebba PetterssonsPrivatskola 1 Rebeckaskolan Torslanda sär 1 

Ekåsa internatskola 2 Rudolf Steinerskolan 1 

Eriksboskolan sär 2 Ryaskolan 0-9 27 

Fiskebäcksskolan 50 Ryaskolan, Idrott 28 

Fjällskolan 21 Ryaskolan, Profil Bild/Slöjd 42 

Flatåsskolan 87 Sannaskolan år 4-9 80 

Gamlestadsskolan H 79 Skälltorp/Svenska Balettskolan 10 

Gamlestadsskolan H sär 9 Skälltorpsskolan 158 

Gamlestadsskolan LoM sär 2 Spinettskolan sär 2 

Gathenhielmsskolan 22 Styrsöskolan 47 

Glöstorpsskolan 4-9 130 Svartedalsskolan 0-9 105 

Glöstorpsskolan träning 2 Svartedalsskolan, sär 3 

Grenkvistskolan 1 Sverigefinska skolan 1 

Grevegårdsskolan 4-9 69 The English School in Gothe 1 

Grevegårdsskolan sär 8 Toleredsskolan 126 

Gårdstensskolan 76 Toleredsskolan sär 2 

Göteborgs Högre Samskola 1 Torslandaskolan 174 

Hammarkullsskolan 108 Tynneredsskolan 131 

Hjällbo Gård 3 Tyska skolan 1 

Hjällboskolan 7-9 138 Utmarksskolan 83 

Hovåsskolan 150 Vasaskolan 1 

Högsbogårdsskolan sär 1 Vättleskolan 116 

Högsboskolan 42 Önneredsskolan 2 111 

Högsboskolan, G-klass 7 Summa 3579 

Internationella skolan 1 

Järnbrottsskolan L 2 

Järnbrottsskolan M H 74 

Kannebäcksskolan, spec 7 

(* 

Tabell 1 ovan är en sammanställd och något 

Karl Johansskolan H 84 bearbetad version av förteckningen som jag 

Katolska skolan av Notre D. 1 erhöll från Utbildningsförvaltningen. Original- 

Klaraskolan sär 2 förteckningen bestod av namnen på de elever 

Klarebergsskolan 108 vilka läser vid de ovan redovisade skolorna 

Kristinaskolan 1 och jag har därför summerat antalet elever 

Kronängsskolan 4 per skola och sorterat skolorna i bokstavs- 

Kungsladugårdsskolan år 1-9 83 ordning. 

Kungälv 2 

Kålltorpsskolan H 129 

Kärralundsskolan 39 

Kärralundsskolan sär 2 

Lillebyn 47 

Lärjeskolan 1 

Montessoriskolan Casa 1 

Montessoriskolan Centrum 1 

Montessoriskolan Skäret 1

Tabell 2. Undersökningens Rampopulation 

Skola Antal elever 

Fiskebäcksskolan 50 

Flatåsskolan 87 

Gamlestadsskolan H 79 

Glöstorpsskolan 4-9 130 

Grevegårdsskolan 4-9 69 

Gårdstensskolan 76 

Hammarkullsskolan 108 

Hjällboskolan 7-9 138 

Hovåsskolan 150 

Högsboskolan 42 


Karl Johansskolan H 84 

Klarebergsskolan 108 

Kungsladugårdsskolan år 1-9 83 



Lillebyn 47 

Nordhemsskolan 155 

Nya Lundenskolan 129 

Nya Lövgärdesskolan 121 

Nya Påvelundsskolan 184 

Nygårdsskolan 108 

Ryaskolan 0-9 27 

Ryaskolan, Idrott 28 

Ryaskolan, Profil Bild/Slöjd 42 

Sannaskolan år 4-9 80 

Skälltorpsskolan 158 

Styrsöskolan 47 

Svartedalsskolan 0-9 105 

Toleredsskolan 126 

Torslandaskolan 174 

Tynneredsskolan 131 

Utmarksskolan 83 

Vättleskolan 116 

Önneredsskolan 2 111 

Summa 3418

Tabell 3. Skolorna i Rampopulationen fördelade per område 

Område & Skola Antal elever 

Norr 

Gamlestadsskolan H 79 

Gårdstensskolan 76 

Hammarkullsskolan 108 

Hjällboskolan 7-9 138 

Nya Lövgärdesskolan 121 

Utmarksskolan 83 

Vättleskolan 116 

Summa Norr 721 

Centrum 

Karl Johansskolan H 84 

Kungsladugårdsskolan år 1-9 83 



Nordhemsskolan 155 

Nya Lundenskolan 129 

Sannaskolan år 4-9 80 

Summa Centrum 699 

Frölunda 

Fiskebäcksskolan 50 

Flatåsskolan 87 

Grevegårdsskolan 4-9 69 

Hovåsskolan 150 

Högsboskolan 42 


Nya Påvelundsskolan 184 

Nygårdsskolan 108 

Styrsöskolan 47 

Tynneredsskolan 131 

Önneredsskolan 2 111 

Summa Frölunda 1053 

Hisingen 

Glöstorpsskolan 4-9 130 

Klarebergsskolan 108 

Lillebyn 47 

Ryaskolan 0-9 27 

Ryaskolan, Idrott 28 

Ryaskolan, Profil Bild/Slöjd 42 

Skälltorpsskolan 158 

Svartedalsskolan 0-9 105 

Toleredsskolan 126 

Torslandaskolan 174 

Summa Hisingen 945 

Summa 3418

Bilaga 6. Brev till rektorer 

Hej, 

Mitt namn är Robert Tillander och jag arbetar med en undersökning för Utbildningsförvaltningen i 

Göteborg. Undersökningen, som är mitt examensarbete från Handelshögskolan vid Göteborgs 

Universitet, syftar till att undersöka hur och på vilka kriterier elever väljer sin gymnasieutbildning 

och/eller skola - Utbildningsförvaltningen vill veta mer om sin målgrupp. 

Genom ett urval har skolorna Nya Lövgärdesskolan, Gamlestadsskolan, Högsboskolan, Nya 

Påvelundsskolan, Nordhemsskolan, Nya Lundenskolan, Kålltorpsskolan, Klarebergsskolan, 

Bräckeskolan samt Torslandaskolan blivit utvalda att ingå i undersökningen. På varje skola kommer 

klass 9a att undersökas, givet att det inte föreligger något praktiskt problem med detta - då får en 

annan niondeklass på den aktuella skolan undersökas. 

Undersökningen kommer att genomföras med hjälp av en enkät vilken skickas ut som en pdf-fil via epost. 

Min förhoppning är att detta skall gå att genomföra i nästa vecka. Jag skall nämligen presentera 

resultatet från undersökningen 22/1 2002 och det blir nog lite knappt med tid om enkäten distribueras i 

Januari. Min plan är att jag skickar ut enkäten via e-post (pdf-fil) på tisdag (18/12) eller onsdag (18/12) 

nästa vecka och att exempelvis klassföreståndaren för klass 9a delar ut samt samlar in enkäten. 

Därefter kommer jag att åka runt till era respektive skolor och samla in samtliga enkäter. 

Jag är medveten om att jag skickar detta brev lite sent och jag hoppas att detta inte skall skapa allt för 

stora problem i slutet på terminen. 

På måndag kommer jag ringa till alla er rektorer som fått detta brev så att vi kan diskutera eventuella 

praktiska detaljer och att jag kan besvara eventuella frågor etcetera. 

Med vänlig hälsning 

Robert Tillander 

------------------------------------------- 

Robert.Tillander@home.se 

+46-31-432102 

+46-704-983049

Correlations 

Q5 Q6 Q12 Q13 Q14 Q15 Q16 Q17 Q18 Q19 Q20 Q21 Q22 Q23 Q24 

Q5 1,00 

Q6 -0,03 1,00 

Q12 -0,21 0,06 1,00 

Q13 -0,02 0,12 0,36 1,00 

Q14 0,11 0,03 0,34 0,36 1,00 

Q15 -0,09 0,15 0,62 0,60 0,51 1,00 

Q16 -0,08 0,01 0,08 0,02 0,17 0,10 1,00 

Q17 -0,03 0,04 0,37 0,32 0,33 0,47 0,16 1,00 

Q18 0,00 -0,05 0,25 0,29 0,21 0,35 0,04 0,51 1,00 

Q19 0,07 0,05 0,35 0,26 0,30 0,44 0,06 0,39 0,30 1,00 

Q20 -0,19 0,07 0,28 0,18 0,03 0,20 -0,06 0,33 0,33 0,20 1,00 

Q21 -0,01 0,00 -0,12 0,05 -0,04 -0,05 0,04 -0,07 -0,05 -0,02 -0,07 1,00 

Q22 0,01 0,03 -0,17 0,02 -0,05 -0,09 -0,08 -0,11 0,01 -0,11 -0,06 0,75 1,00 

Q23 -0,06 0,25 0,41 0,29 0,37 0,44 0,12 0,22 0,15 0,29 0,16 -0,11 -0,09 1,00 

Q24 0,06 0,14 0,29 0,23 0,36 0,36 0,14 0,17 0,09 0,42 0,05 0,04 0,03 0,66 1,00 

Q25 -0,09 -0,10 0,24 0,10 0,05 0,12 -0,37 0,12 0,30 0,11 0,25 -0,08 -0,02 0,01 0,01 

Q26 -0,11 0,04 0,38 0,16 0,07 0,28 -0,14 0,24 0,23 0,19 0,35 -0,20 -0,20 0,22 0,17 

Q27 -0,04 -0,03 0,07 0,20 0,22 0,18 0,35 0,14 0,17 0,12 0,02 -0,01 0,06 0,22 0,17 

Q28 0,10 0,11 0,05 0,13 0,08 0,05 -0,01 0,01 0,07 0,10 0,03 0,12 0,11 0,07 0,09 

Q29 0,11 0,05 0,00 0,01 0,01 -0,04 0,03 -0,09 0,00 -0,04 -0,05 0,06 0,05 -0,07 0,08 

Q30 0,14 -0,02 -0,05 0,07 0,13 -0,02 0,13 0,00 -0,01 0,09 -0,03 0,28 0,18 0,00 0,09 

Q31 0,15 -0,03 -0,06 0,02 0,08 0,00 0,17 0,00 -0,02 0,08 -0,07 0,20 0,12 0,10 0,17 

Q32 0,05 -0,02 -0,02 0,00 -0,03 0,00 0,09 0,07 0,01 0,00 0,01 -0,05 -0,02 0,05 0,02 

Q33 0,13 -0,05 -0,12 0,02 0,06 -0,05 0,03 0,01 0,05 -0,06 0,03 0,12 0,14 0,02 0,10 

Q34 0,17 -0,04 -0,06 -0,03 0,06 -0,03 0,01 0,01 0,06 -0,04 0,00 0,07 0,16 -0,02 0,02 

Q35 0,07 -0,07 -0,04 -0,06 0,15 0,08 0,05 0,05 -0,06 0,11 -0,02 -0,03 -0,04 0,03 0,03 

Q36 0,12 -0,04 -0,06 -0,04 0,06 0,00 0,01 0,02 0,03 -0,02 0,07 -0,14 -0,02 -0,02 -0,03 

Q37 -0,06 0,14 0,08 0,20 0,19 0,19 0,00 0,15 0,07 0,10 0,12 0,08 0,07 0,13 0,16 

Q38 0,03 0,11 0,09 0,06 0,14 0,08 -0,02 0,09 -0,05 0,09 0,03 -0,03 -0,07 0,21 0,12 

Q39 0,05 0,08 0,07 0,03 0,13 0,08 0,05 0,15 -0,01 0,02 0,06 0,01 0,00 0,14 0,12 

Q43 0,10 -0,03 -0,03 0,05 0,09 -0,02 0,04 -0,03 -0,05 -0,02 -0,15 0,45 0,49 -0,05 0,08 

Q44 0,14 -0,03 -0,03 0,08 0,06 0,01 0,00 -0,14 0,00 -0,05 -0,17 0,42 0,52 -0,02 0,10 

Q45 0,01 0,01 0,24 0,21 0,24 0,29 -0,01 0,22 0,24 0,21 0,19 -0,17 -0,16 0,27 0,17 

Q46 -0,06 0,02 -0,01 -0,02 0,04 -0,06 -0,06 0,02 -0,06 0,00 -0,03 0,14 0,24 0,02 0,01 

Q47 0,05 -0,01 -0,04 0,09 0,12 0,01 -0,06 -0,01 -0,04 0,10 -0,11 0,20 0,29 0,05 0,10 

Q48 0,02 0,04 0,04 0,08 0,13 0,08 0,02 0,08 0,05 0,09 -0,03 0,11 0,21 0,06 0,10 

Q49 0,03 0,04 0,01 0,21 0,12 0,12 -0,01 0,15 0,18 0,20 0,08 0,19 0,15 0,07 0,14 

Q50 0,08 0,07 -0,06 0,03 0,17 0,05 0,08 0,08 0,02 0,02 0,02 -0,13 -0,03 0,20 0,09 

Q51 0,14 -0,02 -0,02 0,08 0,21 0,12 0,02 0,12 0,05 0,14 0,04 -0,05 0,06 0,05 0,04 

Q52 0,08 0,13 0,08 0,08 0,23 0,16 -0,06 0,15 0,12 0,18 0,21 -0,16 -0,03 0,23 0,19 

Q53 0,09 0,02 -0,02 0,02 0,16 0,00 0,11 0,10 0,09 0,08 0,01 -0,08 0,06 0,04 0,05 

Q54 0,07 0,02 -0,02 0,09 0,06 0,06 0,00 0,06 0,16 0,17 -0,01 0,05 0,16 0,02 0,13 

Q55 0,05 0,11 0,00 0,05 0,25 0,06 0,09 0,10 0,01 0,11 -0,03 -0,19 -0,04 0,17 0,15 

Q5 Q6 Q12 Q13 Q14 Q15 Q16 Q17 Q18 Q19 Q20 Q21 Q22 Q23 Q24 

Markerade korrelationer är signifikanta på 99% -nivån.

Q25 Q26 Q27 Q28 Q29 Q30 Q31 Q32 Q33 Q34 Q35 Q36 Q37 Q38 Q39 Q43 

1,00 

0,34 1,00 

-0,13 -0,07 1,00 

0,08 -0,06 0,13 1,00 

0,03 0,12 -0,01 0,18 1,00 

-0,19 -0,11 0,03 0,32 0,22 1,00 

-0,20 -0,06 0,11 0,26 0,25 0,62 1,00 

-0,06 -0,03 0,12 0,12 0,08 0,12 0,15 1,00 

0,01 -0,05 0,10 0,24 0,24 0,30 0,24 0,38 1,00 

0,09 0,03 0,13 0,24 0,27 0,30 0,32 0,22 0,50 1,00 

-0,15 0,01 0,16 0,03 -0,12 0,13 0,13 0,21 0,15 0,07 1,00 

-0,02 -0,02 0,12 0,12 0,10 0,17 0,20 0,16 0,29 0,30 0,41 1,00 

0,00 0,08 0,19 0,24 0,10 0,20 0,13 0,11 0,11 0,10 0,15 0,10 1,00 

0,03 0,14 -0,02 0,14 0,04 0,24 0,18 0,05 -0,04 0,01 0,03 0,06 0,35 1,00 

0,01 0,10 0,05 0,04 0,06 0,17 0,26 0,08 0,17 0,15 0,14 0,06 0,24 0,35 1,00 

-0,20 -0,19 0,12 0,16 0,01 0,30 0,21 0,09 0,13 0,14 0,11 -0,03 0,09 -0,03 -0,05 1,00 

-0,20 -0,16 0,09 0,22 0,09 0,27 0,26 0,13 0,20 0,17 0,06 -0,02 0,08 0,01 -0,01 0,75 

0,16 0,10 0,17 0,12 -0,05 0,10 0,04 0,10 0,05 0,01 0,08 0,03 0,17 0,18 0,00 0,04 

-0,12 -0,12 0,08 0,20 0,03 0,17 0,16 0,13 0,14 0,20 0,10 0,04 0,19 0,15 0,09 0,40 

-0,11 -0,27 0,16 0,28 0,12 0,16 0,22 0,15 0,16 0,16 0,10 0,07 0,16 0,12 0,09 0,35 

-0,13 -0,24 0,19 0,26 0,05 0,10 0,19 0,14 0,13 0,14 0,08 0,11 0,14 0,17 0,08 0,26 

0,00 0,02 0,02 0,34 0,10 0,28 0,22 0,03 0,21 0,09 0,01 0,00 0,22 0,13 0,07 0,22 

-0,03 -0,09 0,05 0,04 -0,14 -0,02 0,01 0,02 0,09 0,01 0,12 0,08 0,16 0,34 0,14 0,06 

0,01 0,08 -0,01 0,22 -0,02 0,12 0,08 0,11 0,12 0,18 0,12 0,05 0,18 0,25 0,06 0,29 

0,05 0,09 0,03 0,14 -0,15 0,10 0,07 0,03 0,09 0,15 0,06 0,10 0,17 0,21 0,10 0,10 

-0,07 -0,01 0,12 0,28 -0,01 0,12 0,18 0,08 0,19 0,09 0,14 0,10 0,09 0,17 0,18 0,25 

0,04 -0,12 0,06 0,54 -0,01 0,07 0,06 0,14 0,20 0,14 0,03 0,05 0,12 0,11 0,04 0,21 

-0,07 -0,05 0,20 0,18 -0,08 0,03 0,06 0,14 0,10 0,04 0,23 0,09 0,18 0,28 0,19 0,13 

Q25 Q26 Q27 Q28 Q29 Q30 Q31 Q32 Q33 Q34 Q35 Q36 Q37 Q38 Q39 Q43

Q44 Q45 Q46 Q47 Q48 Q49 Q50 Q51 Q52 Q53 Q54 Q55 

1,00 

-0,01 1,00 

0,32 -0,03 1,00 

0,31 0,07 0,51 1,00 

0,25 0,09 0,54 0,77 1,00 

0,19 0,17 0,18 0,19 0,22 1,00 

0,05 0,14 0,23 0,23 0,33 0,12 1,00 

0,22 0,22 0,38 0,26 0,37 0,32 0,40 1,00 

0,10 0,38 0,26 0,21 0,31 0,16 0,37 0,54 1,00 

0,17 0,12 0,36 0,28 0,38 0,30 0,46 0,60 0,40 1,00 

0,28 0,04 0,28 0,36 0,35 0,39 0,26 0,41 0,30 0,48 1,00 

0,09 0,18 0,25 0,31 0,36 0,19 0,60 0,37 0,42 0,53 0,43 1,00 

Q44 Q45 Q46 Q47 Q48 Q49 Q50 Q51 Q52 Q53 Q54 Q55

Bilaga 8. Faktoranalys 1 

Komplett utskrift från SPSS 

Q12 

Q13 

Q14 

Q15 

Q16 

Q17 

Q18 

Q19 

Q20 

Q21 

Q22 

Q23 

Q24 

Q25 

Q26 

Q27 

Descriptive Statistics 

Mean Std. Deviation Analysis N 

4,76 ,64 204 

4,31 ,91 204 

4,68 ,72 204 

4,65 ,66 204 

3,97 1,10 204 

4,61 ,65 204 

4,26 ,99 204 

4,73 ,67 204 

4,68 ,67 204 

2,00 1,11 204 

1,70 ,94 204 

3,84 1,32 204 

3,79 1,30 204 

3,53 1,37 204 

4,11 1,03 204 

3,26 1,32 204 

Communalities 

Initial Extraction 

Q12 1,000 ,545 

Q13 1,000 ,422 

Q14 1,000 ,450 

Q15 1,000 ,673 

Q16 1,000 ,616 

Q17 1,000 ,624 

Q18 1,000 ,631 

Q19 1,000 ,397 

Q20 1,000 ,432 

Q21 1,000 ,830 

Q22 1,000 ,859 

Q23 1,000 ,688 

Q24 1,000 ,712 

Q25 1,000 ,585 

Q26 1,000 ,511 

Q27 1,000 ,449 

Extraction Method: Principal Component Analysis.

Component 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

Total Variance Explained 

Initial Eigenvalues Extraction Sums of Squared Loadings 

Total % of Variance Cumulative % Total % of Variance Cumulative % 

4,349 27,179 27,179 4,349 27,179 27,179 

2,065 12,906 40,085 2,065 12,906 40,085 

1,712 10,701 50,786 1,712 10,701 50,786 

1,299 8,118 58,904 1,299 8,118 58,904 

,984 6,152 65,056 

,836 5,223 70,279 

,816 5,098 75,376 

,675 4,217 79,594 

,616 3,853 83,446 

,541 3,379 86,825 

,529 3,303 90,128 

,456 2,847 92,975 

,395 2,471 95,447 

,261 1,630 97,076 

,258 1,611 98,687 

,210 1,313 100,000 

Extraction Method: Principal Component Analysis. 

Eigenvalue 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Scree Plot 

1 

2 

3 

Component Number 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16

Q12 

Q13 

Q14 

Q15 

Q16 

Q17 

Q18 

Q19 

Q20 

Q21 

Q22 

Q23 

Q24 

Q25 

Q26 

Q27 

Component Matrix a 

Component 

1 2 3 4 

,716 -,116 -3,86E-04 -,136 

,607 ,125 ,186 5,866E-02 

,593 ,299 -6,13E-02 -6,59E-02 

,811 ,107 5,802E-02 -2,72E-02 

,140 ,547 -,356 ,413 

,650 -6,64E-02 9,992E-02 ,433 

,554 -,194 ,266 ,464 

,623 6,586E-02 9,967E-03 -6,65E-02 

,426 -,367 ,244 ,238 

-,156 ,482 ,753 -8,07E-02 

-,183 ,439 ,791 -7,81E-02 

,639 ,262 -,204 -,412 

,558 ,346 -,115 -,518 

,267 -,596 ,367 -,155 

,462 -,523 4,531E-03 -,153 

,277 ,461 -,144 ,373 

Extraction Method: Principal Component Analysis. 

a. 

4 components extracted.

Bilaga 9. Resultatsammanfattning 

• 69 % av eleverna har angett att det viktigaste för dem i deras gymnasieval är 

kombinationen program och skola. 

• 62 % av eleverna har angett att de söker en kommunal skola, 18 % att de söker en 

fristående samt att 19 % inte vet om skola de söker är kommunal eller fristående. 

• Den verkliga andelen elever som söker till en kommunal skola uppgår till 75 %, 

till en fristående skola uppgår andelen till 21 % samt att 4 % av eleverna inte går 

att klassificera. 

• 93 % av eleverna uppger att skolan de söker ligger i Göteborgs kommun. 

• Eleverna anger i stor utsträckning att de är säkra på vad de skall välja. 

Medelsannolikheten för att det alternativ som uppgetts verkligen kommer att sökas 

uppgår till 80 %. 

• 76 % tror sig vara behöriga till gymnasiet då de söker. 

• Eleverna vill i mycket stor utsträckning läsa på gymnasiet. 

• Eleverna tror det är svårare att få ett jobb utan en gymnasieutbildning. 

• Eleverna anser i mycket stor utsträckning att det är viktigt att läsa på gymnasiet. 

• Gymnasievalet uppfattas som svårt. 

• Eleverna söker i huvudsak en utbildning som intresserar dem. 

• Skola och program som kompisarna väljer är, generellt, inte viktigt för det egna 

valet. 

• Eleverna ser i stor utsträckning fram emot att börja på gymnasiet.

• Föräldrar är en viktig och ofta använd informationskälla. 

• Radio och TV reklam är en mycket oviktig informationskälla för eleverna. 

• Internet har använts som informationskälla av 70 % av eleverna men uppfattas inte 

som särskilt viktig. 

• Gymnasiedagarna på Svenska mässan har använts som informationskälla av 96 % 

av eleverna. Informationskälla anges vara mycket viktig. 

• Gymnasieskolornas öppet hus har använts som informationskälla av 88 % av 

eleverna. Informationskälla är mycket viktig. 

• Den enskilt viktigaste informationskällan uppges vara besök på öppet hus följt av 

gymnasiedagarna på Svenska mässan. Därefter följer föräldrar och vänner. 

• Program och skola som kompisarna väljer är en faktor som, generellt, inte har stor 

påverkan på elevens egna val. 

• Utbildningens innehåll har mycket stor påverkan på det egna valet. 

• Att skolan ligger nära stan har relativt stor påverkan på gymnasievalet. 

• Skolmiljön, skolans rykte, skolan kursutbud, lärarnas rykte och trygghet/trivsel 

uppges samtliga ha stor påverkan på gymnasievalet.. 

• Den enskilt viktigaste faktorn för eleven är utbildningens innehåll, 45 %, följt av 

skolans kursutbud, 13 % och trygghet/trivsel, 9 %. 

• 79 % av eleverna uppger att de själva tar beslutet om vad de skall läsa på 

gymnasiet och 21 % uppger att de tar beslutet tillsammans med sina föräldrar. 

• De elever som angett att skolan är det viktigaste för dem i deras gymnasieval 

skiljer sig i många avseende ifrån de övriga två grupperna.

• Exempelvis instämmer de i lägre utsträckning i påståendet om huruvida de vill läsa 

på gymnasiet, anger i lägre utsträckning att de söker en utbildning som intresserar 

dem, instämmer i större utsträckning i att det är viktigt att söka samma skola som 

kompisarna gör samt att de anger att utbildningens innehåll är mindre viktigt än 

vad övriga två grupper gör. 

• Gruppen som angett att det viktigaste för dem i deras gymnasieval är programmet 

anger i större utsträckning Internet som en viktig informationskälla, de anser 

skolmiljön mindre viktig än övriga två grupper samt att de uppger att faktorn 

trygghet/trivsel är mindre viktig än övriga två grupper. 

• Gruppen elever som uppger att det viktigaste för dem i deras val till gymnasiet är 

kombinationen utbildning och skola uppger i högre utsträckning att de exakt vet 

vad de vill läsa på gymnasiet. 

• Det föreligger inga större skillnader mellan de elever som uppger att de valt en 

kommunal respektive fristående gymnasieskola. 

• Gruppen elever som uppger att de inte vet om skolan de valt är kommunal eller 

fristående skiljer sig dock i flera avseenden från de övriga två grupperna. 

• Exempelvis ser de i lägre utsträckning fram emot gymnasiet, anser i större 

utsträckning att det är viktigt vad kompisarna valt både vad gäller skola och 

program, vill i lägre utsträckning läsa vidare på universitet/högskola efter 

gymnasiet. Vidare har en stor andel av dessa elever inte besökt gymnasiedagarna 

eller besökt skolor genom öppet hus, en stor andel har inte heller påverkats av 

skolmiljön eller faktorn trygghet/trivsel i deras val. 

• Flera intressanta samband går att hitta i korrelationsmatrisen och genom 

faktoranalysen kan två bakomliggande faktorer identifieras. 

• Genom faktoranalysen kan två bakomliggande faktorer identifieras.

Gymnasieskolan som marknad - hur och på vilka ... - GR Utbildning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?