Tidning från Njurförbundet Årgång 34 Nummer 2 År 2007 Förbundet ...

Förbundet 

bytte namn till 

Njurförbundet 

vid förbundsstämman 

2007 

Världsnjurdag 

lockade många 

till provtagning 

Nytt njurregister 

SNR kan 

förbättra 

vårdkvalitet och 

vårdplanering 

Saltets 

betydelse för 

hälsan och vid 

dialysbehandling 

Nytt 

ventryckslarm 

förbättrar 

säkerheten vid 

dialysbehandling 

Årgång 34 Nummer 2 År 2007 

Tidning från Njurförbundet

BESTÄLL! 

Nu har du möjlighet att beställa vårt senaste material ”Livet med njursvikt”. 

Pärmen är avsedd för dig som har måttlig eller allvarlig njursvikt och 

beskriver bl a vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt. Ring 

031-741 61 60 eller maila; marie.sverkersdotter@se.astellas.com, så skickar 

vi materialet till dig. Pärmen ingår i Astellas serie av kostnadsfri litteraturservice 

till patienter och vårdpersonal. 

Årligen får cirka 450 personer i Sverige en ny lever eller njure genom 

organtransplantation. Astellas tillhandahåller läkemedel som skyddar det 

transplanterade organet och hjälper det att fungera i den nya miljön. 

Astellas arbetar för att underlätta livet för människor som genomgår 

organtransplantation och tillhandahåller bland annat informations- och 

utbildningsmaterial för patienter och vårdpersonal. 

Astellas Pharma 

Haraldsgatan 5, SE-413 14 Göteborg. 

Telefon 031-741 61 60. Fax 031-711 07 57.

Förbundets 

förtroendevalda 

Styrelseledamöter: 

@ Ordf. Håkan Hedman 031-26 00 58 

@ Lars Nordstedt 040-16 28 88 

@ Pernilla Oscarsson 0511-37 22 07 

@ Tina Pajunen 031-20 61 91 

@ Lars-Åke Pellborn 08-528 53 45 

@ Britta Strandberg 0243-21 92 63 

@ Harry Strandberg 070-6655535 

@ Per Sundbom 0642-510 89 

@ Åsa Torstensson 013-17 48 49 

@ Kassör Bertil Joneken 08-754 64 20 

Barn- & Föräldragruppens styrelse: 

@ Ann-Katrin Bergström 0550-107 38 

@ Anna Holsteinsson 08-626 94 23 

@ Kristina Johansson 0920-26 94 81 

@ Lars Rönnqvist 0910-313 03 

@ Seija Vierula 011-10 19 97 

@ Michael Westher 031-87 56 41 

Ungdomsgruppens styrelse: 

@ Anders Billström 035-12 88 84 

@ Frej Jacobsson 0500-45 10 45 

@ Pernilla Oscarsson-Ö. 0511-37 20 13 

@ Annie Rinaldo 031-29 32 16 

@ Dennis Svensson 011-18 41 52 

Njurfunks redaktion: 

Lena Alne 0303-741350 

kajfl ax@hotmail.com 

@ Roy Blomberg 08-661 01 72 

@ Anna-Lisa Lampinen 08-546 405 01 

@ Lars Nordstedt 040-16 28 88 

Kansliet: 

@ Kerstin Engdahl 08-546 405 00 

@ BrittMarie Färm 08-546 405 02 

@ Anna-Lisa Lampinen 08-546 405 01 

@ Monica Norrman 08-546 405 03 

Personer markerade med @ går att 

nå via e-post med adressen 

förnamn.efternamn@njurforbundet.se 

(observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) 

Hemsida: www.njurforbundet.se 

Tel: 08-546 405 00 Fax: 08-546 405 04 

Postgiro: 

25 30 67 - 3 allmänt inkl. prenumerationer, 

Alwallsfonden, Rekreationsfonden och 

Amelie Ersmarkers fond. 

90 10 30 - 7 Njurfonden (forskning) 

Omslagsbild: Syrener 

Foto: Anna-Lisa Lampinen 

Ledare....................................................................................................4 

Svenskt NjurRegister (SNR) - ett nytt svenskt kvalitetsregister för 

njursjuka................................................................................................5 

Salt i maten - smakhöjare eller “gift” för njursjuka?............................7 

Världsnjurdagen uppmärksammade risker för njursvikt.....................10 

Då RNj blev Njurförbundet - NjF.......................................................12 

Elektiv vård.........................................................................................14 

Ökad säkerhet vid hemodialys............................................................16 

Notiser.................................................................................................17 

Varningstriangeln försvinner...............................................................18 

Forum - Debatt om ersättning vid organdonation ..............................20 

Vad händer med människan när moral ersätts med lag?.....................22 

Kvalitetspris till hemodialysteamet i Skövde..................................... 23 

Regionföreningsnytt........................................................................... 24 

Arrivederci Roma-rapport från CEAPIR-möte.................................. 26 

Fråga paramedicinarna - Fondmedel för rekreation........................... 28 

Kajan...................................................................................................29 

Första Juniorhelgen............................................................................ 30 

Vinterresa till fjällen med dialys.........................................................30 

Siri vill sköta behandlingen själv........................................................31 

Kalendariet..........................................................................................32 

Korsord............................................................................................... 33 

Ansvarig utgivare: Lars Nordstedt 

Layout: Anna-Lisa Lampinen 

Beräknade utgivningstider: 

Tredje veckan i mars, juni, september 

och december. 

Manus- och annonsstopp: 

Nr 1: 1 februari 

Nr 2: 1 maj 

Nr 3: 1 augusti 

Nr 4: 1 november 

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera 

och förkorta manus vid behov. 

Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. 

Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Manus, helst i Word-format, skickas 

via e-post till: 

anna-lisa.lampinen@njurforbundet.se 

Diskett eller pappersmanus skickas till 

INNEHÅLL 

NjurFunk, Njurförbundet, Box 1386, 172 27 

Sundbyberg 

Besöksadress: Sturegatan 4, 5 tr 

E-post RNj: info@njurforbundet.se 

Annonser: 

Monica Norrman, tel 08-546 405 03 

E-post: monica.norrman@njurforbundet.se 

Annonspriser: 

Helsida 13 000 kr, Baksida 16 500 kr, 

Halvsida 6 500 kr, Kvartssida 4 500 kr. 

Kvartssida svartvit 3 000 kr 

Upplaga: ca 5 500 ex. 

Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr. 

Lösnummerpris: 60 kr. 

ISSN 0347-1365 

TALTIDNING: 

Har du svårt att läsa tidningen? 

NjurFunk fi nns även att få som taltidning. 

Hör av dig till kansliet, 08-546 405 00, 

eller till din regionförening. 

NjurFunk nr 2 2007 3

Ledare 

Håkan Hedman 

hakan.hedman@rnj.se 

Njursjukvårdsindex 

sporrar till förbättring 

Den 21 maj presenterades rapporten Njursjukvårdsindex 

2007 av det privata analys- och informationsföretaget 

Health Consumer Powerhouse. Ansvarig för 

projektet var Arne Björnberg som bland annat har ett 

förfl utet som sjukhusdirektör i Umeå. Syftet var att 

jämföra njursjukvården mellan sjukvårdshuvudmännen 

utifrån olika kvalitetsparametrar. Uppmärksamheten 

i media blev överraskande mycket stor då rapporten 

presenterades och det blev en del upprörda 

känslor hos några av de sjukvårdshuvudmän som låg 

dåligt till då de jämfördes med andra. 

Av de påpekanden som uttalats i efterhand angående 

genomförandet av projektet och jämförelserna i 

rapporten, är säkerligen fl era av dessa berättigade. Inte 

minst påpekandet att varken Njurförbundet eller den 

medicinska professionens specialistorganisationer har 

deltagit i projektet. Detta är något som är en klar brist 

och som bör rättas till inför nästa rapport som är planerad 

om ett år. 

För Njurförbundet är kvalitetsfrågorna väsentliga. 

Därför ingår kravet på ett heltäckande nationellt kvalitetsregister, 

som även innefattar njurtransplantation, 

som ett av förbundets absolut viktigaste krav. Det fi nns 

sedan en tid ett sådant kvalitetsregister som är utarbetat 

av Svensk Njurmedicinsk Förening. Detta har ännu 

inte kunnat tas i bruk på grund av att Sveriges Kommuner 

och Landsting inte har lämnat tillräckligt med 

bidrag för driften. Detta är synnerligen anmärkningsvärt 

och visar tyvärr att den organisation som ansvarar 

för landets sjukvård inte värdesätter kraven på hög 

kvalitet. 

Att mäta kvaliteten i njursjukvården är inte en enkel 

uppgift eftersom varje patient är unik och har olika 

individuella behov. Trots detta, råder det bevisligen 

uppenbara kvalitetsskillnader mellan sjukvårdshuvudmännen 

enligt den nyss publicerade rapporten. 

I Sverige har vi fram tills nu inte offentliggjort konstaterade 

skillnader i kvaliteten mellan olika sjukvårdshuvudmän 

eller enskilda sjukhus. Orsakerna till 

detta kan bero på att man inte vill peka ut vissa kliniker 

som sämre än andra. Ett annat skäl kan vara 

omtanke om patienterna. Även förbundet har hållit sig 

avvaktande i denna fråga, förutom att förbundet har 

utarbetat detaljerande riktlinjer för god njursjukvård 

som vi vill att alla ska leva upp till. 

Jag tror att det är dags tänka om, glömma hänsynen 

och inta en helt annan ståndpunkt. Som patient är man 

konsument av sjukvård och då har man rätt att ställa 

krav på att få den absoluta bästa vård som kan levereras 

i enlighet med beprövad vetenskap och erfarenhet. 

Som hjärtpatient vill man säkerligen opereras på den 

klinik som redovisar högst överlevnad och minst komplikationer. 

En njurpatient ska på motsvarande sätt ha 

rätt att kräva att få ett tidigt omhändertagande vid njursvikt 

med förebyggande åtgärder, vid dialysbehandling 

ett individanpassat schema som minimerar komplikationer 

och förlänger överlevnaden och som transplanterad 

bästa möjliga eftervård. Likaså vill man som 

patient veta vilken transplantationsklinik som redovisar 

minst avstötningsepisoder och längst transplantatöverlevnad. 

Jag tror därför på en större öppenhet där 

samtliga kliniker öppet redovisar sina behandlingsregimer 

och resultat. Ökad öppenhet sporrar till konkurrens 

vilket enbart gagnar patienterna. 

Håkan Hedman 

Förbundsordförande 

4 NjurFunk nr 2 2007

Svenskt NjurRegister (SNR) 

ett nytt svenskt kvalitetsregister för njursjuka 

Under våren 2007 pågår en sammanslagning av olika register inom 

njursjukvården. Målet är att skapa ett rikstäckande register för njurpatienter, 

inte bara för dem som befi nner sig i aktiv uremivård, utan 

också för dem med avancerad njursvikt som ännu inte startat aktiv 

uremivård. 

De register som sammanförts är Svenskt Register för 

Aktiv Uremivård (SRAU), som startat 1991, Svensk 

DialysDataBas (SDDB), som startat 2002, samt två 

lokala njursviktsregister, ett i Stockholms läns landsting 

(det s.k. Stockholmsregistret) och ett i Västra Götalandsregionen. 

Målet är att skapa ett rikstäckande register 

för njurpatienter, inte bara för dem som befi nner sig 

i aktiv uremivård, utan också för dem med avancerad 

njursvikt som ännu inte startat aktiv uremivård. 

Nationella register överförs 

SRAU är ett epidemiologiskt register för dialyspatienter 

och njurtransplanterade, med vilket vi kunnat följa, 

planera och prognostisera utvecklingen av aktiv uremivård 

i Sverige sedan ett och ett halvt decennium tillbaka. 

SDDB är ett kvalitetsregister som via årliga tvärsnittsundersökningar 

av landets dialyspatienter sammanställer 

s.k. processvariabler för dialysbehandling, 

inklusive typ av behandling, dialyseffektivitet etc. 

Både SRAU och SDDB har varit ytterst välfungerande 

nationella register med hög täckningsgrad. För 

SRAU har täckningsgraden på patientnivå varit över 

97 % och på kliniknivå 100%! I dagsläget fi nnes i riket 

ca 3 500 dialyspatienter, varav ca 800 i PD, medan över 

4 000 patienter har ett fungerande njurtransplantat. 

Årligen ökar antalet patienter i aktiv uremivård med ca 

3-4 % i riket. En kontinuerlig registrering av de olika 

behandlingsformerna och deras resultat har varit värdefullt 

för såväl de enskilda klinikernas som för regionernas 

kvalitetssäkring och resursplanering avseende 

den aktiva uremivården. 

Det nya registret omfattar även njursviktspatienter 

I det nya SNR, som ägs av Svensk Njurmedicinsk Förening 

och Svensk Transplantationsförening, kommer 

således också patienter med njursvikt med en funktionsnivå 

motsv GFR

Webbaserat med krypterad information 

SNR är fortfarande under uppstart. Arbetet med dataöverföringar, 

webbasering etc, har fördröjts inte minst 

pga problem med fi nansieringen. Endast en liten del 

av denna har kommit från centralt håll, dvs. från Socialstyrelsen 

(SoS) och Sveriges Kommuner och Landsting 

(SKL). Verksamheten förutsätter sålunda fi nansiering 

från deltagande kliniker. Trots alla initiala svårigheter 

kommer registret sannolikt att vara fullt operabelt 

under senare hälften av 2007. Det kommer att 

bli helt webbaserat, och åtkomst till registret kommer 

att ske on-line via hemsidan (www.snronline.se). Efter 

inloggning med användar-ID och lösenord, unika för 

varje användare, kan man komma åt den egna klinikens 

data samt göra inmatningar. Efter inloggning 

sker all dataöverföring i krypterad form. Rapporter 

och datasammanställningar kommer att fi nnas på 

hemsidan tillgängliga inte bara för användare utan 

även för patienter och allmänhet. 

Uppgifter som registreras 

Målet för webbapplikationen är att den ska vara 

användarvänlig och att datainmatning och datauttag 

ska kunna ske smidigt och enkelt. Under en inkörningsfas 

kommer ett begränsat antal parametrar att 

matas in i registret. Obligatoriska data är förutom 

ålder, kön, längd, vikt, blodtryck, diagnos, co-morbiditet 

och behandlingsform, även Hb, P-kreatinin, Ca, 

P-fosfat, PTH, CRP, albumin. Dessutom registreras 

väsentliga patienthändelser i form av förändring av 

behandlingsform, förfl yttning eller dödsfall. I särskild 

modul upptas patientens medicinering. Processmåtten 

vad avser dialyskvalitet rör dels dialysdosering, 

dels läkemedelsbehandling. Beträffande dialysdosering 

anges dialysdos, antal dialyser per vecka, antal 

timmar per dialys, ordinerat blodfl öde etc. I HDmodulen 

anges data för uträkning av ureakinetik (Kt/ 

Vurea). Transplantationsmodulen kommer, åtminstone 

inledningsvis, enbart att innehålla epidemiologiska 

data. 

Överlevnad mäts i resultaten 

De viktigaste epidemiologiska resultatmåtten är överlevnad 

i förhållande till behandlingsform samt dödsorsak. 

Hos transplanterade registreras patientöverlevnaden 

som funktion av huruvida donatorn varit levande 

eller avliden. Diabetespatienterna särredovisas. 

Beträffande dialyskvalitet, registreras Kt/V för både 

HD och PD, samt normaliserat kreatinin-clearance för 

PD. Dessutom registreras blodtryck, blodvärden (Hbvärden) 

relaterat till erytropoetin/järnbehandling och 

även bl.a. fosfat- och PTH-värden etc. 

Resultat redovisas på olika nivåer 

Den övergripande resultatredovisningen från SNR 

kommer att ske, dels via hemsidan, dels i återkommande 

tryckta publikationer. Alla uppgifter som rapporteras 

till SNR återkopplas till rapporterande klinik. 

Registret blir sålunda ett viktigt led i det egna kvali- 

tetsarbetet på kliniken. Uppgifter på aggregerad nivå 

kommer, som nämnts ovan, att fi nnas tillgängliga för 

allmänheten på hemsidan. Lägsta aggregationsnivå 

hittills, vad avser t.ex. mortalitetstal, har varit regionnivå. 

Sådana data kräver ytterligare analyser innan 

slutsatser kan dras om eventuella geografi ska skillnader 

i vårdkvalitet. Framförallt bör resultaten justeras, 

inte bara till förekomst av diabetes, utan också för 

andra patientrelaterade sjukdomsfaktorer, vid jämförelse 

av överlevnad mellan behandlande enheter och 

regioner. Från myndighetshåll ställes emellertid krav 

på ökad ”öppenhet”. Under alla omständigheter är det 

möjligt att från det enskilda centrat ta ut t.ex. mortalitetsdata 

(anonymt) för nationell jämförelse. Mindre 

känsliga data, såsom antalet patienter i aktiv uremivård 

i de olika behandlingsformerna, eller hur patienterna 

är fördelade på uremiorsakande sjukdom, redovisas 

redan idag på kliniknivå. 

Målet är förbättrad vårdkvalitet och vårdplanering 

Sammanfattningsvis talar internationell erfarenhet för 

att nationella kvalitetsregister i sjukvården leder till 

att behandlingskvaliteten förbättras, eller åtminstone 

harmoniseras, mellan de olika regionerna/upptagnings-områdena. 

Exempelvis har vi i SRAU noterat 

en sjunkande mortalitet i dialysbehandling under det 

senaste decenniet. Med SNR kommer varje enskild 

enhet att kontinuerligt kunna jämföra sina kvalitetsvariabler 

med medelvärden från övriga riket. Det blir 

också möjligt att följa progressen av njurinsuffi ciens 

hos de enskilda patienterna, vilket möjliggör uppföljning 

av olika åtgärders inverkan på progresstaken. Här 

fi nns således en rik källa till vetenskapliga studier! För 

övrigt kommer SNR att överta nuvarande SRAU:s 

funktion som epidemiologiskt register. Ett sådant är 

nödvändigt för planering och prognostisering av framtida 

aktiv uremivård och för rapportering till internationella 

register. SNR:s dialysmodul kommer i stort 

sett motsvara den i nuvarande SDDB, men här planeras 

en utvidgning vad avser ”tillgång till blodbanan”, 

en s.k. accessmodul. 

Hög täckning kan ge världsunikt njurregister 

i Sverige 

Täckningsgraden för nuvarande SRAU och SDDB har 

varit unikt hög och kvaliteten god. Ambitionen är att 

kvalitet och täckningsgrad för det nya SNR, som också 

upptar patienter med njursvikt i stadium CKD-4, 

skall bli minst lika god. Om detta mål uppfylles, har 

vi i sanning fått till stånd ett världsunikt njurregister i 

Sverige. 

TEXT:BENGT RIPPE 

O RDFÖRANDE FÖR STYRELSEN I SNR 

(SOM OMFATTAR ASTRID SEEBERGER, KARL-GÖRAN PRÜTZ, 

STAFFAN SCHÖN, MICHAEL OLAUSSON OCH BENGT RIPPE) 


Salt i maten 

– smakhöjare eller ”gift” för njursjuka? 

Saltets betydelse för hälsan och i dialysbehandling har på senare 

år diskuterats mycket. I Sverige har Livsmedelsverket tagit upp 

frågan helt nyligen för att påverka befolkningens saltintag. Red. har 

bett överläkare Björn Wikström dela med sig av sina kunskaper i 

ämnet och erfarenheter av hur saltfrågan behandlats i Frankrike. 

Den nuvarande höga saltkonsumtionen i de fl esta länder 

är enligt WHO och EU ett folkhälsoproblem. 

Svenskarna bör minska sitt 

saltintag 

Livsmedelsverket skall därför under 2007 starta ett 

program för att gradvis minska svenskarnas saltkonsumtion. 

Målet är en halvering av saltintaget inom 5 

år. Bakgrunden är främst betydelsen av koksaltintaget 

för förhöjt blodtryck och sjukdomar relaterade till 

detta. Man bedömer att ett minskat saltintag av den 

planerade omfattningen kan reducera risken betydligt 

för hjärt-kärlsjukdomar i befolkningen. 

Saltprogrammet har skissats i samarbete med företrädare 

från livsmedelsindustrin, hotell - och restaurangrörelsen 

samt dagligvaruhandeln för att få största 

möjliga effekt på saltkonsumtionen i landet. Målet 

är en minskning till 6 gram salt per dag för kvinnor 

och 7 gram för män. Rekommendationen redan idag 

är dock 5-6 gram koksalt per person och dag. 

Dolda saltkällor 

Svenska kostundersökningar under senare år pekar 

mot ett dagligt saltintag kring 8-12 gram per person. 

Högriskgrupper som exempelvis uteätare kan få i sig 

upp till 20-25 gram dagligen. Den främsta saltkällan 

är kött- och charkuteriprodukter samt bröd och andra 

spannmålsprodukter. Det fi nns fl era dolda saltkällor 

här: exempelvis innehåller cornfl akes en hel del salt. 

Man bör också komma ihåg att de fl esta buteljerade 

mineralvattenmärken har ordentliga halter av salt. 

Mängden bordssalt på maten styr vi ju dock själva 

över. 

Livsmedelsindustrins betydelse 

En betydande saltmängd kommer från hel- och halvfabricerade 

livsmedelsprodukter i framförallt restaurangmat 

men även i mat av samma typ som vi äter 

hemma. Detta är anledningen till att Livsmedelsverket 

vill påverka livsmedelsindustrin i sitt saltprogram. 

Myndigheten planerar även att följa upp effekterna av 

saltprogrammet med mätningar av saltintaget i olika 

befolkningsgrupper i samarbete med kostforskare. 

Som njurmedicinare får man hoppas att natrium inte 

ersätts av kalium i saltet. Om du vill följa hur Livsmedelsverkets 

saltprogram framskrider kan du kika 

på Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se. 

Saltmärkning har gett resultat 

Saltprogrammet kommer också att slå ett slag för tydlig 

märkning av saltinnehållet i livsmedel. Vår granne 

i Finland har haft obligatorisk saltmärkning i fl era 

år och man har konstaterat en rejäl minskning av saltkonsumtionen. 

Docent Björn Wikström 


Positiva hälsoeffekter av saltminskning 

Vetenskapliga undersökningar under senaste decenniet 

har visat att saltreduktion i kosten kan ge positiva 

effekter i form av sänkt blodtryck och minskad risk 

för hjärt-kärlsjukdom exempelvis hjärtinfarkt, hjärtsvikt 

och stroke. Några forskare anser att ett minskat 

saltintag är den ändring av livsstilsfaktor som har den 

bästa dokumenterade effekten på högt blodtryck. 

Varför använder vi salt i maten? 

För smaken – de fl esta individer tycker att maten inte 

har en god smak om man inte känner en tydlig sälta. 

Via uteätning, inte minst på snabbmatserveringar, har 

många också vant sig vid allt saltare mat. 

För hållbarheten – särskilt fi skkonserver och charkuteriprodukter 

måste ha vissa ”kritiska” lägre saltnivåer 

för att inte äventyra livsmedelssäkerheten. 

Livsmedelstekniska skäl – även här fi nns en del ”kritiska” 

saltnivåer för att man skall kunna åstadkomma 

acceptabla och tilltalande produkter t.ex. vid tillverkning 

av bröd, ost och korv. 

Salt – ett gift för njursjuka 

personer? 

Vid det stora världsnjurmötet (International Society 

of Nephrology, ISN) nyligen (april 2007) i Rio de 

Janeiro gav den världsledande njurmedicinaren professor 

Eberhard Ritz från Heidelberg en uppmärksammad 

översiktspresentation med ovannämnda något 

provokativa titel. 

Om salt och lågt blodtryck 

I kinesiska skrifter redan på 3000-talet före Kr. 

omnämns att salt ”gör pulsen hårdare”. I modern tid 

kom den första säkra rapporten om sambandet högt 

saltintag – högre blodtryck redan 1904. Flera under- 

Okunnighet kan försvåra vid valet av saltfattiga produkter. 

sökningar under senare år har påvisat ett samband 

mellan högt saltintag – högt blodtryck, arterioskleros 

och hjärt-kärlsjukdom. Skottar är tydligen notoriska 

saltätare vilket ger dem blodtrycksproblem och komplikationer 

till detta. 

Ett speciellt problem är dessutom att salt förefaller 

kunna minska effekten av moderna blodtrycksmediciner 

vilket påvisats i fysiologiska undersökningar. 

Om salt och njurskada 

Högt saltintag kan ge förhöjd urinutsöndring av äggvita 

som tecken på njurskada. En manifest njurskada 

kan dessutom förvärras ytterligare av högt saltintag 

via olika fysiologiska mekanismer. En möjlig mekanism 

går via utveckling eller försämring av diabetes 

som en följd av saltbelastning. Det kan också nämnas 

att salt kan ge ökad risk för njurstenssjukdom varför 

reducerat saltintag numera ingår som en del i förebyggande 

behandling av njursten. 

Om salt och dialys 

På 1960- och 70-talen var saltfattig kost en huvudkomponent 

i blodtrycksbehandlingen hos hemodialyspatienter. 

När den tekniska hemodialysbehandlingen 

utvecklades med bikarbonat i dialysvätskan, effektivare 

dialysfi lter etc. övergav man alltmer saltrestriktionerna. 

Många anser att detta har bidragit till att 

hemodialyspatienterna numera har svårigheter att 

begränsa sitt vätskeintag vilket ofta ger problematisk 

viktsuppgång mellan dialysbehandlingarna. Titeln på 

en njurmedicinsk engelsk artikel häromåret speglar 

viss frustration hos njurdoktorn inför detta: ”Ett råd 

till dialyspatienter att begränsa sitt vätskeintag utan 

att samtidigt begränsa saltintaget är inte vetenskapligt 

underbyggt och är dessutom ren tidsspillan” (anm.: 

egen översättning av engelska titeln). Å andra sidan 

menar vissa forskare idag att det inte fi nns ett direkt 

samband mellan saltkonsumtion och viktuppgång 

mellan hemodialysbehandlingar. 

Om reducerat saltintag och ökad överlevnad 

vid njursjukdom 

Det fi nns ännu inga publicerade artiklar med vetenskapligt 

säkerställda resultat kring detta. 

Undertecknads egen slutsats av professor Ritz föreläsning 

blir: Det är upp till läsaren själv att ge svaret 

på föreläsningens titel. 

Hur gör en njursjuk som vill 

satsa på saltfattig kost? 

Det kortfattade rådet blir: Laga din mat utan tillägg av 

bordssalt och undvik industritillverkad mat samt alla 

uppenbart salta födoämnen typ kaviar, saltgurka, salt 

sill, buteljerat mineralvatten etc. Är du uteätare: Undvik 

snabbmatserveringar och typiskt salta maträtter 

samt inte minst såser som ofta är ordentligt salta på 


sådana matställen. En stunds resonemang med njurklinikens 

dietist kan ge många bra tips för en förbättring 

av din kosthållning i saltfattig riktning ! 

Hur gör den njursjuka fransmannen 

och fransyskan? 

Ett gammalt talesätt säger: ”En fransman äter inte 

vad som helst som ställs på bordet”. 

Tradition med saltfattig kost på njurkliniker 

i Frankrike 

I Frankrike fi nns på många njurkliniker en tradition att hålla 

hårt på kravet på saltfattig 

kost. De franska nationella 

riktlinjerna anger målet för 

saltintag mindre än 5-6 gram 

per dag. Det förefaller som 

om njursjuka fransmän har 

ganska lätt att acceptera saltfattig 

kost. För några år sedan 

beskrevs en jämförande undersökning 

i Frankrike där 

hälften av de njursjuka fi ck 

osaltade bagetter och resten 

fi ck baguetter med salt (och 

franska bagetter brukar vara 

ganska salta som ni kanske 

vet). Enligt svarsenkäterna 

kände patienterna ingen säker 

smakskillnad på bagetterna! 

Saltfattiga och 

saltfria alternativ 

erbjuds i livsmedelshallen 

En kär gammal släkting 

och vän som är hemodialyspatient 

i Frankrike sedan 

fl era år brukar ta med 

mig till saluhallen när jag 

besöker honom. Han går 

hemtamt med sin hustru 

mellan hyllorna och diskarna 

och paret plockar på 

sig den ena saltfattiga eller 

saltfria livsmedelsprodukten 

efter den andra: baguetter och annat matbröd, charkuteriprodukter 

etc. Även kulinariska toppar som pastejer 

av gås- och anklever, naturligtvis av lågsalt-typ, 

slinker ned i korgen. Självklart inget buteljerat mineralvatten. 

Jag kommer att tänka på vad en svensk kollega 

sade till mig efter ett besök på den berömda njurkliniken 

i Tassin nära Lyon på 1980-talet då man hade 

strikta saltregler där. När han frågade en dialyspatient 

hur han upplevde detta blev svaret: ”Ni kan ju kanske 

själv föreställa er hur det känns för en fransman (!) att 

äta mat utan salt”. Min släkting verkar lyckligtvis inte 

ha samma inställning. Han tar det som en självklarhet 

att hålla sig till den rekommenderade lågsaltkosten. 

Döm om hans förvåning efter några gästdialysperioder 

på svenska dialysavdelningar där han då och då 

erbjudits smörgåsar med kaviar, saltgurka och annat 

salt pålägg trots att dialysbehandlingarna varit besvärsfria 

för honom. ” Hur kommer det sig att ni har olika 

regler för salt i kosten för njurpatienter i Frankrike och 

Sverige ? ” Jag blir honom svaret skyldig. 

”Bon appetit !” hälsar min vän mig glatt vid middagsbordet 

och höjer glaset med husets röda Bordeauxvin. 

När det gäller vinet fi nns som tur är inga restriktioner 

för honom. Kanske bidrar hans lågsaltkost och 

När kommer saltfattiga alternativ i de svenska livsmedelsdiskarna? 

obetydliga viktuppgång mellan dialyserna till detta. 

TEXT:BJÖRN WIKSTRÖM 

Ö VERLÄKARE, DOCENT 

M EDICINSKT LEDNINGSANSVARIG VID 

NJURMEDICINSKA SEKTIONEN 

SPECIALMEDICIN 

A KADEMISKA SJUKHUSET 

UPPSALA 

FOTO:YVONNE LUNDHOLM 


Hundratals som 

uppmärksammatVärldsnjurdagen 

i pressen 

ringlade i köer till 

provtagningar av 

blodtryck och 

kreatininvärde 

på Karolinska 

Sjukhuset i 

Solna. 

Världsnjurdagen 

uppmärksammade risker för njursvikt 

Världsnjurdagen den 8 mars lockade många. 

Förbundets regionföreningar arrangerade aktiviteter på 

fl era orter i landet och intresset från allmänheten var stort. 

Rusning till Karolinska Sjukhuset i 

Stockholm för provtagning 

Den andra Världsnjurdagen, den 8 mars 2007, uppmärksammades 

med en rad aktiviteter runt om i landet. 

I bl a Stockholm, Göteborg, Uppsala, Malmö, 

Trelleborg och Visby hade njurklinikerna öppet hus 

tillsammans med den regionala njurföreningen. Gensvaret 

från allmänheten var stort eller mycket stort, i 

synnerhet på de platser där möjligheten fanns att testa 

sin njurfunktion. 

I Stockholm var det öppna huset förlagt till Solna 

med NjSG och Karolinska Universitetssjukhuset som 

arrangörer. Målgruppen var en bred allmänhet som på 

temat “Hur mår dina njurar? bjöds på kortföreläsningar, 

provtagningar och utställningsmontrar med information 

om njurar och njursjukdomar. 

– Vi var faktiskt lite oroliga över att det skulle bli 

besvärande glest i Nanna Svarts Auditorium som rymmer 

över 300 personer, berättar Njurföreningens ordförande 

Erik Herland. Därför satsade vi på rejäla 

annonser i såväl DN, Metro som City. Vi lyckades 

också få några lokala radiokanaler att uppmärksamma 

arrangemanget. 

– För min del var jag osäker på hur stort intresset 

skulle var för urin – och blodprov eller om den extra 

inkallade personalen skulle sitta sysslolös, kompletterar 

njurklinikens verksamhetschef professor Carl – 

Gustaf Elinder. 

Men farhågorna om att det inte skulle komma så 

många visade sig helt obefogade. Auditoriet började 

fyllas en timme före utsatt tid och när den första föreläsningsomgången 

började stod åhörare i gångarna 

och intill scenen. Och ute i foajén växte kön till provtagningen. 

– Ett tag kändes det smått kaotiskt, men tack vara 

de duktiga medarbetarna från sjukhuset och vår förening 

gick det mesta enligt planerna. 

De fyra miniföreläsningar som täckte allt från njurarnas 

funktion och njursjukdomar, blodtryckets centrala 

roll, hur man upptäcker och förebygger njursvikt 

till olika behandlingsformer upprepades två gånger, 

kl 14 och kl 18. Vid kvällspasset hade 

den värsta rusningen av pensionärer 

och andra daglediga lagt sig och det 

blev rejält med utrymme för frågor 

från den då halvfulla aulan. 

Under eftermiddagen hann den fl inka 

personalen ta 136 urin- och blodprov. 

Intresset för dessa prov var dock så 

stort att ytterligare 117 personer fi ck 

nöja sig med remisser för senare gratis 

provtagning vid passande vårdcentral. 

Alla kommer att få skriftliga svar 

hemskickade och vid behov kallas till 

nya prov och läkarbesök. Utfallet av 

detta är ännu inte klart men vi återkommer 

i den frågan. 

Härutöver fanns det möjlighet att få 

sitt blodtryck kollat, vilket också var 

mycket populärt. Britt-Marie Allenius 

som ansvarade för en av stationerna 

uppskattar att kanske 3 till 4 av 10 


I Göteborg: 

Ny dialysmottagning invigdes och 

debatt om saltets betydelse 

Världsnjurdagen i Göteborg inleddes med att en helt 

ny dialysmottagning invigdes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra. 

Denna enhet av Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset, som är ett av landets största 

sjukhus, har hittills saknat en egen dialysenhet. Öppnandet 

av dialysmottagningen var därför efterlängtad 

av många patienter, som får förkortade resvägar av att 

sjukhuset fått förstärkta resureser. 

Stort intresse från allmänheten 

Efter invigningen av dialysmottagningen inleddes ett 

Öppet hus på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus 

med en serie föreläsningar för allmänheten. 

Arrangemanget skedde i samverkan mellan Njurför- 

Verksamhetschefen för njurmedicin på Sahlgrenska Gert Jensen 

tillsammans med Medeleine Andersson, direktör för affärsutveckling 

och som i många år arbetat aktivt med utbyggnad av dialysvården i 

Göteborg, klipper bandet vid invigningen av den nya dialysmottagningen. 

tester visade på rejält förhöjda höga värden även om 

man beaktar att provtagningen inte kunde ske efter 

vila och i en lugn miljö. I dessa fall fi ck “patienterna” 

rekommendation att ta kontakt med sin vårdcentral 

för en ny provtagning. 

Vid NjSGs bord hade Christina Engström, Margaretha 

Wihlborg, Britt-Marie Alm och Helena Dahlin 

dukat med informationsmaterial, frukt och dricka. 

Trots fl era påfyllningar var allt slut när de ganska slutkörda 

men uppenbart nöjda packade ihop framåt kvällen. 

TEXT: ERIK HERLAND 

O RDF. NJURFÖRENINGEN STOCKHOLM GOTLAND 

FOTO: ANNA-LISA LAMPINEN 

eningen och Sahlgrenska Akademin. Genom annonsering 

i pressen hade många göteborgare letat sig ut 

till de östra stadsdelarna för att lyssna på föredrag och 

få sitt blodtryck kontrollerat. 

Den session som skapade störst intresse var en 

debatt mellan professor em. Mattias Aurell och professor 

Göran Bergström vid Sahlgrenska Akademin. 

Båda höll två mycket intressanta föreläsningar som 

avlöstes av en underhållande diskussion om salt i 

maten är farligt eller inte. Någon enighet i sakfrågan 

uppnåddes inte mellan de båda professorerna, utan 

detta överlämnades till åhörarna att avgöra. 

TEXT OCH FOTO:HÅKAN HEDMAN 

Professor em. Mattias Aurell och Professor Göran Bergström 

diskuterade om salt i maten är farligt eller inte. 

Föreläsningarna vid det Öppna huset hade lockat många åhörare 

även i Götebrog. 


LarsÅke Pellborn, 

(nyvald ledamot i 

förbundsstyrelsen, 

förbundskassören 

Bertil Joneken och 

andra deltagare vid 

stämmans förhandlingar. 

NjurFunks korsordsmakare 

Bo Pettersson. 

Då RNj blev 

Njurförbundet - NjF 

Vartannat år håller förbundet riksstämma. I år ägde stämman rum i Solna 

den 12 maj med styrelsemöte dagen innan och workshop dagen efter. 

Rapportör är Lasse Nordstedt. 

Förutom 37 ombud från våra 13 regionföreningar deltog 

styrelsen, kansliets personal, kassör och valberedning. 

Dessutom hedrades stämman av ett antal inbjudna 

gästers närvaro, t.ex. Inge-Britt Lundin från Diabetesförbundet, 

som också var stämmans ordförande. 

Allt som allt deltog 60 personer. 

Stämman öppnades efter lunch på lördagen av RNjs 

ordförande Håkan Hedman, som passade på att ge en 

exposé över de gångna åren och av aktuella frågor 

såsom vikten av tidig upptäckt av njursvikt och den 

svenska fl yktingpolitiken med anledning av utvisning 

av en dialyspatient. Han berörde även stagnationen 

av medlemsutvecklingen och hoppades på en förändring 

under den kommande 2-årsperioden. Härefter 

ledde Inge-Britt förhandlingarna med fast och humoristisk 

hand. 

Nytt namn på förbundet 

De gångna åren belystes av verksamhets- och revisionsberättelser, 

och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. 

Ekonomin visade sig vara i balans, men har de 

senaste åren urholkats av krympande statsbidrag. Till 

detta skulle stämman återkomma. 

Fem motioner hade inkommit till stämman. Två av 

dessa kom att behandlas i samband med föreslag till 

reviderad stadga för förbundet. Den tredje motionen 

yrkade på införande av halv avgift för ”stödjande medlem”. 

Det tyckte efter en livlig debatt inte stämman, 

så det blev avslag. Motion fyra ville att RNj skulle ta 

fram PR-material att användas av föreningarna vid 

Världsnjurdagen och liknande evenemang. Det tyckte 

även stämman, men insåg att det fi ck bli när och om 

förbundet kunde fi nna fi nansiärer. Motion fem ville 

att NjurFunk skulle införa regionföreningssidor. Eftersom 

detta redan fi nns upplystes motionären härom. 

Fler stadgenyheter 

Sen var det här med stadgan. Tyvärr brukar stadgediskussioner 

dra ut på tiden och den här blev inget undantag. 

Efter styrelseledamoten Harry Strandbergs presentation 

av styrelsen förslag, motionärernas invändningar 

och en lång och intensiv debatt kunde ordföranden 

klubba följande beslut: 

- Riksförbundet för Njursjuka byter namn till NJUR- 

FÖRBUNDET, förkortat NjF, så snart registrering kan 

ske. 

- Förbundet skall främja och tillvarata njursjukas 

och levande donatorers och andra medlemmars intressen 

avseende tillgänglighet, vård, social trygghet och 

övriga angelägna intressepolitiska områden och företräda 

dessa grupper gentemot myndigheter. 

- Förbundsstyrelsen skall bestå av förbundsordför- 


anden samt högst 8 (tidigare högst 6) övriga ledamöter. 

Suppleanter skall inte utses. 

- Vid ordförandemöte (som fi ck en ny egen paragraf) 

skall regionförening representeras av ordföranden 

eller ersättare för denne. 

Beslut togs även om några mindre kontroversiella 

ändringar samt om konsekvensändringar i regionföreningarnas 

normalstadga. Stämman fastställde även 

en valordning, en slags PM för valberedningens sätt 

att arbeta. 

Pengaproblem 

Styrelsen hade föreslagit höjning av medlemsavgiften 

fr.o.m. 2009 från 100:- till 120:- för vuxna och 20:- 

(oförändrat) för barn i familjen upp till 18 år. Detta 

förslag vållade livlig debatt med argument för (bl.a. 

att förbundet måste ha råd att driva en bra verksamhet) 

och emot (bl.a. att vi kommer att tappa medlemmar, 

som inte har råd med höjningen). Till slut gick 

stämman på styrelsens linje och sade ja till höjningen. 

Nu var förutsättningarna kanske bättre för att anta 

den verksamhetsplan, som Håkan Hedman presenterade, 

för 2007-2009. Stämman beslöt att ”förbundets 

verksamhet skall vara inriktad på att skapa en situation 

för njursjuka i Sverige av högsta kvalitet med 

utgångspunkt från handlingsprogrammet”, som fastställdes 

2005. Detta skall ske genom att 

- intressepolitiska frågor, som berör njursjuka, skall 

vara prioriterade. Sådana frågor är njursjukas sociala 

välfärd, dialyskvalitet, organdonation, transplantation, 

rehabilitering och prevention av njursvikt, 

- förbundet skall på olika sätt stödja regionföreningarna 

och 

- övergripande handikappolitiska frågor bör handläggas 

i samverkan med t.ex. HSO. 

Efter denna programförklaring följde uppräkning 

av en rad konkreta åtgärder, som styrelsen fi ck i uppdrag 

att genomföra under perioden. 

Allt detta kostar alltså pengar. NjF:s kassör Bertil 

Joneken presenterade styrelsens förslag till budget för 

2008 och 2009. Stämman beslöt sedan i enlighet med 

förslagen, vilket betyder att förbundet hoppas få disponera 

ca 5 milj kr årligen för att kunna genomföra de 

beslutade åtagandena. 1,5 milj av detta är statsbidrag 

och resten medlemsavgifter, gåvor, sökta fondmedel, 

annonsintäkter (Njurfunk) och fi nansiella intäkter. 

Det blev mest omval 

Nu var det dags att välja förtroendepersoner enligt den 

nya stadgan, vilket inte visade sig svårt alls. Valberedningen 

föreslog att två av de tre förutvarande suppleanterna 

skulle få bli ordinarie. Den tredje hade undanbett 

sig nominering. Även ordinarie ledamoten Dan- 

Erik Westerdahl hade undanbett sig omval, varför valberedningen 

hade tagit fram ett nytt namn. Inga 

ytterligare förslag kom från stämmodeltagarna. Alltså 

omvaldes först Håkan Hedman med acklamation 

och applåder till ordförande för det ”nya” förbundet. 

Därefter valdes följande åtta styrelseledamöter: omval 

av Britta Strandberg, Åsa Torstensson, Tina Pajunen, 

Lars Nordstedt, Harry Strandberg, tidigare suppleanterna 

Lars-Åke Pellborn och Pernilla Oscarsson samt 

nyval av Per Sundbom. 

Som revisor omvaldes Jane Andersson med Christer 

Olsson som suppleant. Styrelsen skall dessutom 

inhämta offert från auktoriserad revisionsbyrå. I valberedningen 

omvaldes Ann-Katrin Bergström och 

Christian Farman. Ny i valberedningen blev Bill Svanborg. 

Uttalande 

Som avslutning antog stämman ett uttalande där man 

krävde att Migrationsverket inte skulle få avvisa dialyserande 

fl yktingar utan att ha fått försäkran om att 

mottagarlandet kunde erbjuda den utvisade samma 

vård. 

Konsten att lobba 

Söndagen ägnades åt ett seminarium om intressepolitiskt 

påverkansarbete. Det leddes av en ung man vid 

Styrelse, ombud och 

gäster minglar under 

kafferasten. 

Johannes Backerholm, 

Per Sundbom 

(nyinvald ledamot i 

förbundstyrelsen) 

och Gunnar Wisén. 


Håkan Hedman 

 

Osäkerhet om organdonation 

har skapats av debatt i pressen 

I ett brev till socialminister Göran Hägglund (kd) hävdar tre 

intensivvårdsläkare i Linköping att fl era svenska sjukhus 

respiratorvårdar patienter med svåra hjärnblödningar enbart i 

syfte att de ska bli organdonatorer. Linköpingsläkarna begär 

därför att nationella riktlinjer ska upprättas för hur vård i syfte att 

säkerställa organdonationer ska bedrivas. Brevet skapade debatt 

i medierna där bland annat fl era intensivvårdsläkare menar att 

linköpingsläkarnas påståenden saknar grund. 

Icke terapeutisk ventilation, även 

benämnt elektiv ventilation, är den 

typ av behandling som tas upp i brevet 

till socialministern. Enligt 

svensk lag är detta förbjudet, eftersom 

ingen patient får vårdas för 

någon annans skull. Socialstyrelsens 

generaldirektör Kjell Asplund 

är tveksam till om det verkligen har 

tillämpats på något svenskt sjukhus 

och har därför beslutat att skicka ut 

en enkät till alla sjukhus för att 

undersöka saken. 

En ändring av lagen skulle 

ge mer tid 

Frågeställningen i brevet har länge 

diskuterats i Sverige och i andra 

länder. Om elektiv ventilation varit 

tillåtet hade förmodligen tillgången 

på donerade organ varit något större. 

Fler organdonationer får dock 

inte vara huvudargument för en 

ändring av lagstiftningen. En för- 

namn Tobias Smedberg med förfl utet inom studentpolitiken, 

väl påläst och med god pratförmåga. 

Efter en inledande föreläsning om vilka fällor, som 

skulle undvikas vid lobbyarbetet, fi ck vi gruppvis formulera 

oss kring mål, delmål, budskap, målgrupp och 

eventuella bundsförvanter. Och det skulle vi göra utifrån 

de ”Riktlinjer för god njursjukvård”, som vi själva 

tog fram för två år sedan. Det blev verkligen ett 

konkret grupparbete, som sedan redovisades och följ- 

ändring av lagen skulle innebära att fl er patienter med 

svåra hjärnblödningar hade fått tillgång till respiratorbehandling 

på en intensivvårdsavdelning. Närstående 

och medicinsk personal hade då fått utsträckt tid 

för rådrum inför fortsatta behandlingsåtgärder, vilket 

är oerhört betydelsefullt då någon plötsligt drabbas av 

en livshotande sjukdom. Det primära är att rädda liv 

och om detta får aldrig råda någon tvekan som kan 

rubba förtroendet för sjukvården. 

Fler intensivvårdsplatser skulle behövas 

Bristen på intensivvårdsplatser är ett allvarligt problem 

i Sverige och sannolikt en del av orsakerna till 

organbristen. Spanien som ofta jämförs med andra länder, 

har tre gånger fl er organdonationer än Sverige, 

men också betydligt fl er intensivvårdsplatser på sina 

sjukhus. En undersökning utförd för några år sedan 

vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö visar att cirka 

20 procent fl er patienter intensivvårdas i Spanien 

än i Sverige. Vidare har Spanien dubbelt så hög andel 

patienter som avlider med diagnosen total hjärninfarkt. 

Detta innebär att Spanien också har dubbelt så 

många potentiella donatorer per miljon invånare. 

des upp med en avslutande föreläsning och hur lobbyarbete 

kunde gå till i praktiken. 

Det var säkert många som efter kaffet på söndagseftermiddagen 

reste hemåt med nya och kreativa tankar 

inför stundande arbete i sina respektive regionföreningar. 

TEXT: LARS NORDSTEDT 



Viljan att donera organ efter sin död bör 

respekteras 

Färre patienter med svåra hjärnblödningar får intensivvård 

i Sverige. Även om många av dessa patienter 

genom tidigt ställd diagnos bedöms sakna chans till 

överlevnad och därför inte respiratorbehandlas, har 

möjligheten till rådrum helt försvunnit samt även 

deras chans att få donera organ. Frågan om patienter 

som inte bedöms kunna överleva skall intensivvårdas 

enbart för att de kan bli donatorer är ett etiskt problem 

som borde grundligt utredas. Gällande lagstiftning vill 

fl era ifrågasätta eftersom den inte tar hänsyn till människors 

uttalade vilja att donera organ efter sin död. 

Detta har bland annat undertecknad hävdat, senast i 

en debattartikel i Göteborgs Posten den 14 oktober 

2005. Professor Nils Lyneö, ordförande för Läkaresällskapets 

delegation för medicinsk etik, delar denna 

uppfattning enligt en intervju i Dagens Medicin den 

2 maj 2007 där han hävdar att lagen bör ändras så det 

blir tillåtet att vårda döende patienter med syftet att 

göra organdonation möjlig. 

Lagen tillåter inte att man får söka i Donationsregistret 

förrän en patient har dödförklarats. Under vissa 

förutsättningar borde man få hämta upplysningar i 

ett tidigare skede, exempelvis då läkarna har uttömt 

alla medicinska resurser som står till buds att rädda 

patientens liv och fortsatta behandlingsåtgärder är 

resultatlösa. Att tidigare få söka i Donationsregistret 

skulle även vara ett sätt att visa respekt för både den 

vill eller inte vill donera organ efter sin död. En utökad 

möjlighet att söka i Donationsregistret skulle förmodligen 

kunna rädda fl era liv bland svårt sjuka, utan 

att förtroendet rubbas. 

Rubbat förtroende och osäkerhet till följd 

av debatten 

Brevet till socialministern och den efterföljande debatten 

har berört en viktig fråga. Om innehållet i brevet 

innehåller saklig grund råder det delade meningar om. 

Flera kollegor till brevskrivarna hävdar bestämt att de 

har fel. Det som står klart är att Linköpingsläkarna 

tyvärr medverkat till att rubba allmänhetens förtroende 

för sjukvården och skapa osäkerhet hos andra kollegor 

inför framtida organdonationer. 

TEXT:HÅKAN HEDMAN 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 


Novartis arbetar för att förbättra livskvaliteten hos 

transplanterade patienter genom intensiv forskning 

och utveckling av immunhämmande läkemedel. 

Novartis Sverige AB | Box 1150 

183 11 TÄBY | Tel 08-732 32 00 

Fax 08-732 32 01 | www.novartis.se 

NjurFunk nr 2 2007 15 

TRPL 0611:03

NOTISER: 

Ökad säkerhet vid 

hemodialys 

Efter att en säkerhetsrisk upptäckts i samband med dialysbehandling 

har nytt ventryckslarm utvecklats för att öka 

säkerheten. Produkten kommer att fi nnas tillgänglig från 

tidigt i höst, men vi vill redan nu uppmärksamma särskilt 

självdialyserande om behovet. Redaktionen har bett 

Docent Jarl Ahlmén skriva om frågan. 

I en artikel i Dialäsen 

(nr 3, 2006) fäste Med 

tekniker G.Malm- 

ström på ett utmärkt 

sätt uppmärksamheten 

på dialysmaskinernas 

ventryckslarm 

under rubriken: Ventryckslarm - en falsk säkerhet? 

Efter att ha provat ventrycksmätarens känslighet på 

både Gambro Ultra 200 och på Fresenius 2008 S kan 

vi konstatera att artikelns rubrik skulle kunna ha skrivits: 

Ventryckslarm - en falsk säkerhet !! 

Trafi kkort för njursjuka 

Vägverket har på remiss skickat ut förslag till bestämmelser ang. medicinska kriterier för körkort med högre 

behörigheter. Förbundet har lämnat synpunkter bl a om att njursjuka skall bedömas individuellt och att återtagande 

av körtkort med högre behörigheter för njursjuka inte skall ske defi nitivt med tanke på att en transplantation 

kan förändra situationen och att man då utan stora kostnader skall kunna återfå sitt körkort för tung trafi 

k eller persontransport. 

Diskussionsforum åter öppet 

Diskussionsforumet på förbundets hemsida har varit stängt efter att det invaderats av spam-meddelanden. Nu 

har man äntligen kunnat lösa problemet så att det åter kan användas. Adressen till hemsidan efter förbundets 

namnändring är www.njurforbundet.se 

Regionala styrelsekonferenser 

Under hösten 2007 arrangerar förbundet tre regionala utbildningskonferenser för samtliga styresleledamöter 

i våra tretton regionföreningar. Inbjudan till dessa skickas ut till alla regionföreningar på försommaren. 

Tonårhelg i Göteborg 

Nästa tonårshelg blir i Göteborg 19-21 oktober. Alla njursjuka tonåringar 14-20 år som är medlemmar ska få 

inbjudan direkt hem med posten. Medlemsregistren saknar ibland åldersuppgift så håll för säkerhets skull utkik 

på hemsidan där inbjudan läggs ut i augusti/september. Här är det lätt att bli en i gänget och vi ser gärna ”nya” 

deltagare! 


Test av befi ntliga larmfunktioner 

I de av oss simulerade ven-nålsblödningarna genom 

att dra ut ven-nålen vid slutet av dialysen sattes den 

nedre larmgränsen till -10 mm Hg på den dialysmonitor, 

som kunde manuellt justeras(Gambro), utan att 

ventryckslarmet utlöstes när ven-nålen drogs ut. Denna 

larmnivå på ventrycksmätaren är ur praktisk synpunkt 

orealistisk då en rad falsklarm utlöses när 

patienten t.ex. rör på sig under dialysen. I praktiken 

utnyttjas en högre larmgräns. På Fresenius-monitorn 

kunde man inte justera ned larmgränsen utan den förprogrammerade 

gränsen utnyttjades. Den nya larmenheten 

aktiverades dock med både ljus och ljudlarm vid 

samtliga fall av simulerade ven-nåls blödningar. 

Blodförlust vid incidenter 

Någon statistik på hur ofta ven-nålen lossnar under en 

dialys fi nns inte. Under den sista månaden har vi fått 

kunskap om inte mindre än fyra incidenter från tre olika 

sjukhus där ven-nålen har lossnat och i dessa fall 

åstadkommit blodförluster på c:a 2,l, 1, 0,4 resp. 0,15 

liter. Alla fallen utan fatal utgång. 

Nytt säkerhetslarm utvecklat 

Sedan början av november pågår en studie vid fem 

kliniker i Sverige av ett säkerhetslarm som består av 

en sensor-patch av engångstyp som fästs kring vennålen 

och av en larmenhet. Den senare förbinds via en 

optisk fi ber med ”plåstret” och när en simulerad blödning 

sker genom att ven-nålen dras ut eller om en 

blodmängd på drygt 1 ml kommer ut på sensor-patchen 

utlöses ett ljud- och ljus larm i larmenheten (se 

bild). Denna produkt kommer att öka säkerheten för 

såväl personal som patienter vid alla dialyser i ett klimat 

med allt hårdare resursbegränsning avseende dialyspersonal. 

Larmenheten med sin sensor-patch beräknas 

framför allt kunna öka säkerheten vid hemhemodialys 

och kanske kan bidra till att öka antalet patienter 

i hemhemodialys då säkerheten i hemmet är en 

viktig faktor för att patienten skall vilja ta hem en dialysutrustning. 

Larmenheten drivs av ett internt batteri 

som laddas under icke drifttid. 

Särskilt viktigt vid självdialys 

Den allt mer ökande ”självdialystekniken” innebär 

mindre personalövervakning än på en vanlig dialysavdelning. 

Behovet av en ökad säkerhetsfunktion är 

då mycket betydelsefull. Det behöver påpekas att 

samtliga fyra fall som refereras ovan inträffade på dialyskliniker 

på sjukhus med normal övervakning. Kanske 

är det dags att öka säkerheten vid alla dialyser eller 

åtminstone under de dialyser på en dialysavdelning 

som kan förväntas öka risken för accessnålsblödning 

som t. ex. på oroliga patienter och på patienter utan 

compliance i förhållande till behandlingen. 

Text : Jar l Ahl mén 

MD PhD, över l äkar e, Sjukhuset i Var berg, 

Daniel Engval l 

M.Sc., Innovat ion Team Sweden AB 

Fot o fr ån Redsense Medical AB 


Varningstriangeln försvinner! 

Från och med 1 juli 2007 är den röda varningstriangeln som 

tidigare funnits på vissa läkemedelsförpackningar borttagen. 

Som konsument är det viktigt att vara uppmärksam på hur man 

påverkas av sina läkemedel. Risken för att körförmågan försämras 

är oftast störst i början av en ny läkemedelsbehandling. 

Varningstriangeln som funnits på vissa läkemedelsförpackningar 

skapades på sjuttiotalet, efter en överenskommelse 

mellan de nordiska länderna. Triangeln 

var en signal till konsumenten om att läkemedlet kunde 

påverka förmågan att köra bil och utföra arbeten 

som krävde skärpt vaksamhet. 

På sjuttiotalet fanns ännu inga bipacksedlar i läkemedelsförpackningarna 

där mer detaljerad information 

kunde lämnas, och varningstriangeln var ett enkelt 

sätt att få fram ett viktigt budskap. 

Falsk trygghet 

Allteftersom ny kunskap om läkemedel växte fram, 

blev varningstriangeln allt mindre heltäckande. Människor 

kan reagera olika på läkemedel – beroende på 

faktorer som ålder, kroppsvikt, sjukdomar och eventuella 

andra läkemedel som används samtidigt. Det 

går därför inte att säkert förutsäga hur ett läkemedel 

kommer att påverka en viss persons körförmåga. 

Triangelsystemet kunde härigenom leda till att läkemedel 

som saknade varningstriangel uppfattades som 

helt ofarliga att använda i samband med bilkörning. 

Läkemedelsverket beslutade därför att varningstriangeln 

skulle tas bort från läkemedelsförpackningarna 

under en övergångsperiod från den 1 juli 2005–1 juli 

2007. 

Eget ansvar 

Från den 1 juli 2007 är varningstriangeln borttagen 

från läkemedelsförpackningarna. I stället har en mer 

utförlig text lagts till i bipacksedeln. 

Huvudbudskapet i texten är 

• att vi själva är ansvariga för att bedöma om vi är 

i lämpligt skick för att ge oss ut i trafi ken 

• att läkemedlets effekter eller biverkningar eventuellt 

kan påverka körförmågan 

• att andra avsnitt i bipacksedeln (till exempel 

avsnittet om biverkningar) kan ge vägledning till hur 

läkemedlet kan påverka körförmågan 

• att vi kan vända oss till sjukvårds- eller apotekspersonal 

om vi känner oss osäkra. 

Inte bara läkemedel 

Det är inte bara läkemedel som påverkar hur lämpliga vi 

är i trafi ken. Trötthet och olika sjukdomar kan påverka 

körförmågan lika mycket eller mer än ett läkemedel. 

Det fi nns också tillfällen när läkemedelsbehandlingen 

är en förutsättning för att vi ska vara säkra förare, 

till exempel vid sjukdomar såsom epilepsi och diabetes. 

Råd från Läkemedelsverket om 

läkemedel och trafi k: 

Störst risk i början 

Risken för att din körförmåga påverkas är oftast 

störst i början av en ny eller ändrad läkemedelsbehandling. 

Du bör därför vara särskilt försiktig i 

början av behandlingen. Ibland kan kombinationer 

av läkemedel ge ökad risk för biverkningar 

och försämra din körförmåga. Det viktigaste är att 

du gör en bedömning av din körförmåga och vid 

behov talar med din läkare för rådgivning. 

Var särskilt observant vid följande symtom 

• Dåsighet, trötthet eller yrsel 

• Långsam reaktionsförmåga 

• Påverkad syn eller hörsel 

• Koncentrationssvårigheter 

• Minnesstörningar 

• Stress och hyperaktivitet 

Läs bipacksedeln noga 

I bipacksedeln i läkemedelsförpackningen fi nns 

information om hur ditt läkemedel fungerar och 

vilka kända biverkningar som fi nns. Med hjälp av 

denna information och med ledning av hur du mår 

ska du själv bedöma din förmåga att köra bil och 

andra fordon, eller hantera maskiner. Om du behöver 

hjälp att avgöra hur du påverkas av dina läkemedel 

kan du vända dig till din läkare eller till en 

farmacevt på ditt apotek. 

Mer information på Internet 

Du fi nner mer information om läkemedel och trafi 

k på Internet: 

Läkemedelsverket (www.lakemedelsverket.se) 

Apoteket (www.apoteket.se) 

FASS.se (www.fass.se) 

TEXT: LÄKEMEDELSVERKET 



Skicka in bidrag till 

nästa nummer! E-post: 

njurfunk@rnj.se 

RNj, Box 1386, 

172 27 Sundbyberg 

Välkommen till Forum! Förra NjurFunknumrets forumfråga 

om organ som handelsvara har väckt debatt 

hos er läsare. Det är glädjande! Även de svåra frågorna, 

eller snarare framför allt dem, måste stötas och 

blötas för att på ett så riktigt sätt som möjligt kunna 

hanteras. 

Debatt om: 

Ersättning vid 

organdonation 

Håkan Hedman skriver i NjurFunk nr 1 - 2007 angående 

organdonationer att om ersättning ges till den 

som donerar ett organ är det att betrakta som organhandel. 

Och en sådan vill inte Håkan Hedman kännas 

vid. Han tillägger också att ersättningar skulle skapa 

starka olustkänslor hos njursjuka. 

Hedman har låst in sig i ett hörn och förmår inte vidga 

frågan, han endast avfärdar den som oseriös. Att 

det förekommer en minst sagt otrevlig organhandel, 

framförallt i Asien, kan man verkligen ha många synpunkter 

på. Men man kan aldrig förhindra att sjuka 

människor, som inte får den hjälp av det svenska sjukvårdssystemet 

de anser att de bör få, söker andra möjligheter 

där sådana erbjuds. Frågan som vi därför bör 

ställa oss är: har vi ett system i Sverige som innebär 

att njursjuka människor tvingas till livslång dialys, 

eller i värsta fall dö, därför att otillräckligt många 

donerade njurar står till buds? Enligt min mening lever 

vi med ett system där njursjuka människor dör eller 

tvingas till livsvarig dialys i väntan på en eventuell 

donation. Det är alldeles otillfredsställande, och dessutom 

en smula cyniskt, som jag ser det. 

Frågan som bör debatteras är hur man ändrar på nuvarande 

förhållande. Att söka helt nya lösningar och inte, 

som Håkan Hedman, anföra den kommersiella organhandeln 

så som den bedrivs i vissa delar av världen 

som skäl för oss att avstå från att hitta dessa nya vägar, 

trygga för såväl donator som för den transplanterade. 

Min uppfattning, som jag gett uttryck för tidigare, är 

att vi bör ha ett fastställt regelverk som administreras 

av sjukvården. Inom detta system kan den som önskar 

bli donator, och godkänns av den medicinska 

expertisen, överlämna ett organ till speciell behövande 

eller till annan som sjukvården anvisar. Den som 

på detta sätt ger en annan människa chans till ett nytt 

och bättre liv bör belönas av sjukvården med en generös 

ersättning. Några grossister eller mellanhänder i 

organ ska naturligtvis inte accepteras, allt bör kontrolleras 

och administreras av sjukvården. 

En konsekvens av ett regelverk enligt ovan torde bli 

fl er donatorer och därmed färre njursjuka som söker 

sin räddning utomlands under tveksamma former. För 

min del känner jag stark olust inför den konservatism 

som präglar rådande inställning till frågan om ersättningar 

och som i många fall framtvingar onödigt 

lidande. 

BENGT GÖRAN KARLSSON 

Håkan Hedman svarar Bengt Göran Karlsson: 

Bengt Göran Karlsson anser att ett fastställt regelverk 

som administreras av sjukvården ska möjliggöra 

levande givar transplantationer med frivilliga, som får 

en generös ersättning, när de donerar en av sina njurar. 

På detta sätt skulle fl er njursjuka få chansen till en 

transplantation enligt Bengt Göran Karlsson. 

I mitt svar på en liknande frågeställning i Forum i 

Njurfunk 1- 2007 framförde jag de ställningstaganden 

som förbundsstyrelsen tillsammans med regionföreningarnas 

förtroendevalda kommit fram till då levande 

givar transplantationer diskuterats under de senaste 

två åren. Svaret överensstämmer väl med den uppfattning 

som företräds av förbundets systerorganisationer 

i övriga Europa. 

Jag vill åter framhålla att Sverige har med internationella 

mått mätt en mycket hög andel levande givar 

transplantationer. Detta visar att donationsviljan är 

hög bland närstående till njursjuka utan att en generös 

ersättning har utbetalats för ingreppet. Bengt 

Göran Karlssons modell, hur lovvärd den än är, kan 

riskera att locka till sig personer som donerar enbart 

för att exempelvis komma ur en skuldfälla eller att få 

chans att köpa sin ”drömbåt”. I sådana fall sker inte 

donationen på grund av att givaren vill göra något gott 

för någon annan människa. Enligt svensk lagstiftning 

skulle det dessutom vara olagligt. 

Frågan om man som njursjuk vill ta emot en njure 

från en givare som inte donerar på grund av altruistis- 


ka skäl bör diskuteras inom förbundet och Bengt 

Göran Karlssons inlägg är därför välkommet. 

Slutligen måste det poängteras att antalet njurtransplantationer 

i första hand kan öka genom att fl er organdonationer 

från avlidna kommer till stånd. Det här de 

stora åtgärderna krävs! Vi är på god väg, men det 

behövs nya kraftfulla informationsinsatser som påverkar 

allmänheten, samt en förstärkning av sjukvårdens 

organisation för omhändertagande av avlidna givare. 

Sker detta kommer sannolikt fl er njursjuka att få chansen 

till en transplantation. 

H ÅKAN HEDMAN 

Det har också kommit ett brev från Nada Nilsson Jankovic, 

som hamnat i kläm efter sin donation. Här följer 

hennes brev och Håkan Hedmans svar: 

Bästa Forum! 

Jag är en kvinna på 52 år. 1998 fi ck min bror en gåva 

från mig (en njure). Det var och kommer att förbli en 

altruistisk (=oegennyttig, osjälvisk) handling från min 

sida. Sen vill jag citera berättelsen i nummer 1, år 

2007, med följande: ”Förbundet anser att en njurdonator 

gör en handling som saknar annan jämförelse, 

och därför tydligt ska bekräftas av sjukvården samt 

alltid behandlas som en VIP-patient livet ut.” 

Det är en självklarhet att donatorns rättmätiga ersättning 

aldrig får ifrågasättas. Tyvärr sker det alltför ofta 

att sjukvårdshuvudmännen prutar och ifrågasätter, vilket 

är synnerligen kränkande för den berörde. 

Härmed vill jag antyda att som levande donator har 

jag kämpat varje dag för att överleva, blivit kränkt i 

sjukvården, har inte blivit betrodd i mina handlingar 

ovan, fast jag använde min innersta kraft att genomföra 

donationen trots fi bromyalgi. Och nu när jag har 

det svårt både psykiskt och fysiskt, får jag stå ut med 

alla möjliga kränkningar och inte längre är betrodd i 

den offentliga sjukvården. Det fi nns ingen förståelse 

för donatorer. 

M ED VÄ N LIG HÄLSNING 

NADA NILSSON JANKOVIC 

Det var allt från Forum för denna gång. Dagens inlägg 

har defi nitivt givit ”food for thoughts”, självklarheter 

som vid närmare eftertanke inte riktigt är så självklara 

som man först kan tycka. 

Hoppas ni får en riktigt god sommar där ute i verkligheten!, 

men glöm inte Forum, spalten för dina frågor. 

com 

TEXT:LENA ALNE 

kajfl ax@hotmail. 

kraft att leva 

Har du njursvikt 

och anemi? 

Gå till www.njure.nu 

Vad händer i kroppen vid njursvikt? Vad ska man tänka på att äta 

och dricka då man har njursvikt? Hur kan man behandla blodbrist, 

anemi? Svaren på dessa och många andra frågor finns nu på den nya 

webbsidan www.njure.nu. 

Webbsidan har tagits fram av Janssen-Cilag med hjälp av människor 

med medicinsk erfarenhet och kunskap inom området. Sidan vänder 

sig till dig, som har nedsatt njurfunktion och som söker lättillgänglig 

information inom området. Vi hoppas att sidan kan ge dig svar på 

dina frågor. 

Janssen-Cilag är ett ledande företag inom forskning av blodbrist, 

anemi, och vår strävan är att hjälpa patienter med njursvikt att leva 

ett bättre liv. Välkommen till www.njure.nu 


Janssen-Cilag AB, Box 7073, 192 07 Sollentuna,Tel. 08-626 50 00, www.janssen-cilag.se 

SPRIDA.SE 

JC-030024

När moral ersätts med lag 

- vad händer med människan? 

- ”Det Sverige som håller på att objektivisera människan, är jag 

bekymrad för.” Så inleder chefskurator Shujaat Noormohamed 

en artikel som han har sänt in till NjurFunk. 

- ”Människosynen håller på att bli som i många icke 

västerländska samhällen, där människan inte anses 

vara en moralisk varelse och man därför sätter upp 

”moralvakter” genom kontroll och bestraffningar. Det 

fi na med Sverige är att man lyckats få människorna 

att internalisera en moral i psyket, så att man inte 

behöver ha så många yttre moralvakter. Det är detta 

Sverige som jag är stolt över och som nu håller på att 

raseras. ” 

För en tid sedan kom Socialstyrelsens och Försäkringskassans 

förslag till utformning av en mer kvalitetssäkrad, 

enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. 

Det mesta som står där är förmodligen adekvat, 

men när jag läser förslaget ur en kurators yrkesperspektiv 

är det några punkter jag särskilt vill uppmärksamma 

för att den inte skall bli till men för patienten. 

Bedömningen av arbetsförmåga 

En av utgångspunkterna i förslaget är begreppet 

arbetsförmåga. Detta begrepp har enligt förslaget en 

fysisk, psykisk och social dimension. Arbetsförmågan 

uppges vara individens kapacitet i förhållande till 

arbetets krav. Vid bedömning av arbetsförmågan skall 

dock, enligt utredningen, 

bl. a. den sociala 

dimensionen inte 

tillmätas någon 

tyngd. Den utgångspunkten 

i bedömningarna 

står i motsatsförhållande 

till 

defi nitionen av begreppetarbetsförmåga 

som angetts i 

utredningen där den 

sociala dimensionen 

är en utav grundpelarna.Motsatsförhållandet 

förstärks 

dessutom av att enbart 

somatiska sjukdomar 

tas upp i listan 

på föreslagna 

sjukdomar. Här kan 

den enskildes rätt 

komma i skymun- 

Shujaat Noormohamed 

dan, då tolkningen 

hos läkare och/eller handläggare kan bli utslagsgivande. 

Till exempel är sorg och kris beroende av både psykiska 

och sociala faktorer och sjukskrivning kan vara 

en lämplig åtgärd för att individen skall återfå sin 

arbetskapacitet. 

Kuratorernas yrkeskunnande 

Vidare föreslås att andra yrkesgrupper skall bistå läkaren 

med bedömning av funktions-tillstånd och arbetsförmåga. 

Här saknas kuratorers/socionomers yrkeskunnande 

och därmed den sociala dimensionen. Kuratorer 

skulle kunna göra en stor insats för den enskilda 

individen och fi nns dessutom på de fl esta sjukvårdsinrättningar. 

Frågeställningen som infi nner sig hos mig 

är hur det kommer sig att det i utredningen konsekvent 

råder en tvetydighet kring den sociala dimensionens 

betydelse för att återfå människor i arbetslivet. Handlar 

det om okunskap eller är det ett medvetet strategiskt 

val? 

Rekommendationer av sjukskrivningstider 

En annan utgångspunkt i förslaget är en rekommendation 

av sjukskrivningstider för olika sjukdomar. 

Behövs det verkligen utfärdas en sådan rekommendation 

när utgångspunkten är att man ska bedöma arbetsförmåga 

och inget annat? Jag gissar att sådan ”rekommendationslista” 

utgör en ansats till standardisering 

av hur länge det ur ett strikt medicinsk perspektiv är 

nödvändigt att vara sjukskriven, men människan är 

emellertid mycket komplexare än så. I det verkliga 

livet går det inte att tillämpa sådana abstrakt universella 

principer utan att skapa problem för individen. 

Människosynen i detta arbete med standardisering av 

sjukskrivningstid måste ju grunda sig på att man utgår 

ifrån att människan hellre skulle vilja vara sjukskriven 

än att göra rätt för sig. Detta synsätt i ett större 

sammanhang kan förstöra det fi na västerländska internaliserade 

överjaget/moralen, som man i vissa länder 

har fått förlägga utanför människan i form av rigida 

kontrollapparater och straffsanktioner. Vuxna, mogna 

människor bör i stället hitta lösningar i livet genom 

omsorg och utifrån olika personers individuella 

behov. 

TEXT: SHUJAAT NOORMOHAMED 

C HEFSKURATOR/BIBLIOTEKSCHEF 

NU-SJUKVÅRDEN 

TROLLHÄTTAN 


Från vä: Pernilla Wallenius Tekniker, Bernt Ramsauer Överläkare, Gunilla Kloo Kurator, Ulla Thrysin-Carlsson 

Kvalitetsansvarig, Madelene Adolphsson Sjuksköterska, Lars Nilsson Sjuksköterska. Sittande: Liselotte Malm 

Sjuksköterska. 

Kvalitetspris 

till hemhemodialysteamet i Skövde! 

Skaraborgs Sjukhus har ett kvalitetspris som delas ut 

årligen. I november 2006 fi ck hemhemodialysteamet 

vid dialyskliniken i Skövde priset på 50.000 kr. Vi har 

intervjuat sjuksköterskan Liselotte Malm med anledning 

av detta. 

- Varför fi ck ni priset? 

- Motiveringen var att kroniskt sjuka patienter bundna 

till teknik har genom ett tvärprofessionellt processtänkande 

givits möjlighet att själva styra sin behandling 

med hjälp av bloddialys för en ökad livskvalitet. 

- Har ni en särskild hemhemodialysavdelning? 

- Nej vi har en självdialyssal på hemodialysavdelningen. 

Just nu är det sex dialyserande som sköter sin 

behandling själva på avdelningen. Vi har just nu fyra 

patienter som sköter sin behandling hemma. De fl esta 

är i arbetsför ålder, men nu har vi en patient under 

utbildning som är 71 år och håller på att lära sig sköta 

sin egen behandling. Vi startade verksamheten 

2004. Vi är tre sjuksköterskor som är med i teamet och 

vi arbetar både på vanliga hemodialysavdelningen och 

med hemhemodialysen. 

- Vilka fi ck priset och vad skall ni göra med pengarna? 

- Det var hela teamet som arbetar med hemhemodialys 

som fi ck priset och vår chef lät oss välja vad vi 

ville göra för pengarna. Då valde vi att fara till Tassienkliniken 

i Frankrike. Där kör de dagliga dialyser 

och är kända för att vara långt framme med detta. Vi 

skall lära oss mer om deras erfarenheter och ta med 

oss det hem så vi kan utveckla vår egen verksamhet. 

- Vilka fördelar ser ni för hemhemoodialyserande? 

- De slipper resor till och från behandlingen, får mer 

tid hemma för sin familj, hinner arbeta mer om de är 

i arbetsför ålder, slipper vara beroende av sjukhuset 

och våra öppettider här och de fl esta säger att de hinner 

med mer aktiv fritid. Givetvis har vi sett medicinska 

fördelar med att köra dialys oftare med bl. a. högre 

Hb-värde så att man kan minska Epodosen. Patienten 

har även större kontroll på vätskebalansen vilket leder 

till minskning av blodtrycksmediciner samt en effektivare 

dialysbehandling. 

- Kör de mer dialys när de sköter det hemma? 

- De fl esta dialyserar varannan dag och slipper tvådagarsuppehållet 

som de annars har varje vecka. Några 

har valt kortare dialyser dagligen. 

- Hur känns det att ha fått priset? 

- Jätteroligt! Vi fi ck göra en presentation inför 

många människor. Man känner sig uppskattad. Den 

14 maj åker vi på vår resa till Frankrike. 

I NTERVJU:ANNA-LISA LAMPINEN 

FOTO: SUSANNE LIDEN 


REGIONFÖRENINGSNYTT 

Artistparet Karlsson underhöll med sång och 

musik. 

Den trevliga kåssören visar “fl aggan” som 

prydde cykelkärran under färden till Barcelona. 

Fint besök i Linköping 

NFSS samlades i Hagalunds 

festvåning för att avhålla årsmötet 

den 17 mars 2007. Förbundet 

var representerat genom 

Britt-Marie Färm, som fi ck förtroendet 

att leda årsmötet. 

Mötesförhandlingarna gick 

fi nt då inga svåra frågor förelåg. 

Det beslutades om en höjning 

av medlemsavgiften för vuxen 

medan avgiften för barn blir 

oförändrad. En ev. delning av 

regionen i en ”Östgötadel” och 

en ”Kalmardel” har varit uppe 

till diskussion inom styrelsen 

Årsmöte i Vrigstad 

för Smålandsmedlemmar 

Platsen Vrigstad Wärdshus är 

lämplig samlingsplats för ”smålänningarna” 

då det ligger mitt 

emellan Jönköping och Växjö. 

Söndagen den 25 mars samlades 

vi först till maten. När alla 

var mätta och belåtna var tiden 

inne för mötesförhandlingar. 

Mötesförhandlingarna orsakade 

inga bekymmer. Beslut 

togs att höja medlemsavagiften 

inför 2008. I verksamhetsplanen 

fi nns en tvådagarsresa till 

Ängelholm i augusti. 

Underhållningen stod en pigg 

cyklist - Lena Högberg för. Det 

och mötet beslutade ge styrelsen förtroende att fortsätta 

detta arbete. 

Verksamheten det kommande året inriktas på lokala 

träffar på de olika sjukhusen och vid utvärdering av 

enkätsvar från medlemmarna kommer programförslag. 

Britt-Marie avslutade mötet och önskade omvalde 

ordföranden Karin Karlsson lycka till. 

Maten smakade gott och därpå följde trevlig underhållning 

av makarna Karlsson. De framförde visor till 

dragspel och gitarr iklädda en enkel passande kostymering. 

Även dikter och historier på bygdemål fi ck vi 

åtnjuta. Avslutningsvis fördelades lotterivinsterna 

bland deltagarna. 

TEXT OCH FOTO: BO PETTERSSON 

var ett kåseri om en cykelfärd från Småland till Barcelona 

i Spanien. Lena hade som studentpresent erbjudit 

sin systerson att de tillsammans skulle göra en 

cykeltur. Grabben fi ck välja ”resmål” och valde Barcelona. 

Sagt och gjort. Det var bara för moster att ställa 

upp. Förutom att vi fi ck se vackra bilder bjöds vi på 

ett kåseri om en rolig och strapatsfylld resa. 

Knappast någon gick tomhänt hem efter att alla lotterivinster 

fördelats. 

Påminnelse om ansökan från 

CUWX-länens forskningsfond 

Styrelsen för Stiftelsen för Njursjukas förening i 

CUWX-länens forskningsfond meddelar härmed att 

medel till ändamål som främjar forskningen kring 

njursjukdomar, kan sökas hos fonden. Den som erhållit 

medel från fonden skall ovillkorligen avge separat 

rapport, både ekonomisk och resultatmässig, om hur 

bidraget använts. Nytt bidrag kan ej beviljas förrän 

sådan redogörelse inkommit. 

Till de traditionella ansökningshandlingarna bifogas 

även en för lekmän lättförståelig sammanfattning 

av densamma. 

TEXT OCH FOTO: BO PETTERSSON 

Ansökningsblankett samt ytterligare upplysning kan 

erhållas av Ann-Lis Westin Tel: 021-17 37 93 (arbetet 

dialysen Västerås) eller hämtas via internet www. 

rnj.se/region/cuwx/cuwx.fond.html 

Ansökan skall vara inlämnad senast den 30 sept. 2007 

och ställas till 

Stiftelsen för Njursjukas förening 

i CUWX-länens forskningsfond, 

Ann-Lis Westin 

Gideonsbergsgatan 14 E, 722 25 Västerås 


Årsmöte i Haparanda 

Den 17 mars i detta nådens år 

Samlades båd´ unga liksom veteraner från igår 

På Stadshotellet, toppenstället 

Då det gällde att festa och slå runt, 

Dricka, skratta och se till att glaset det blev grunt 

Men först skulle årsmötet begrundas 

Allt gick som smort med omval som med nyval 

allt under överinseende av Åsa 

som berättade om dialys med maskin som med påsa 

Sen berättade Jan-Ola om nästa dialysens bal 

som i november nu i år i Kalix startas 

- så fi ck det hela avrundas 

Sen blev det kaffe och en liten show med undertecknad 

tillika 

och efter det att vi slutat fi ka 

såg vi en sällsam lokal revy med Kalixgänget BRÖT 

som givetvis till lokala faciliteter i sin revy anknöt 

Sen på kvällen bjöds vi på middag på hotellet 

Det var nå´t franskt plus mycket öl och vin 

Vi åt nog det bästa som kunde bjudas på det stället 

Därefter kunde vi i dansens 

virvlar lyfta på fotabjället 

Själv bjöd jag upp till 

dans på dans så fi n 

När sedan vid ett-snåret 

var gentleman sin lady 

sista glaset bjudit 

efter det att sista tangon 

ljudit 

avlägsnades menigheten 

oftast par om par 

tills endast undertecknad 

med min tös på festen var 

kvar 

Nu till nästa årsfest vi 

alla längtan får till dess 

salut och gutår! 

TEXT: TOR BARSCK, 

NJURPATIENT 

PÅ SUNDERBY SJUKHUS 

REGIONFÖRENINGSNYTT 

Regionföreningens ordförande Jan Lidström och 

vice förbundsordförande Åsa Torstensson 


CEAPIRs 

ledning samlad 

Deltagare vid CEAPIRmötet i Rom 

Arrivederci Roma 

Den välbekanta sången ljöd ur många strupar i samband med 

CEAPIRs årsmöte i Rom den 14-15 april. Representanter för 

femton njurpatientorganisationer i Europa hade samlats för att 

diskutera njursjukvård och samverkan. 

Som vanligt hade Sverige full representation med 

Harry Strandberg och Håkan Hedman som ombud 

samt Annie Rinaldo som ungdomsrepresentant. Lasse 

Nordstedt deltog som CEAPIR-styrelsens sekreterare. 

Flertalet av de totalt 50 deltagarna (styrelse, revisorer, 

ombud, ungdomsrepresentanter, medföljande hälfter, 

föreläsare) samlades på fredagskvällen till lite välkomstmingel 

i hotell Ambasciatori på Via Veneto, där 

vi sedan skulle ha årsmötet. Men först blev det busstur 

till ”Al Gladiatore” vid Colosseum i kvällsbelysning. 

Där fi ck vi en italiensk supé med tillhörande 

sångare och första versionen av ”Arrivederci Roma”. 

Det skulle bli fl er. 

Föreläsningar 

Lördagens förmiddag ägnades åt öppna föreläsningar. 

Först ut var dr Michael Dieckenmann från Schweiz, 

som höll den traditionella föreläsningen till minne av 

Willy Jagd Jensen, 

dansk, och 

en av CEAPIRs 

tidiga förgrundsfi 

gurer. 

Dr Dieckenmann 

talade om 

transplantation 

över blodgruppsgränserna. 

Han 

visade mycket 

pedagogiskt hur 

man med hjälp 

av antingen plasmaferes 

eller 

immunadsorption 

kan ”blidka” 

mottagarens 

immunsystem 

att ta emot ett 

organ med annan 

blodgrupp än den 

egna. Dock med 

den lilla brasklappen 

att det 

inte alltid lyckas 

att ta bort mot- 

tagarens antikroppar. Och då blir det ingen transplantation. 

Den andra föreläsaren var dr Nanni Costa, som presenterade 

det italienska systemet för administration 

av transplantationsverksamheten. Systemet, som fi ck 

ett EU-pris 2004 bygger på en nationell samordning 

med detaljerade regler och kontroller. Han framhöll 

att patienten har möjlighet att få s.k. second opinion 

om han/hon inte blir godkänd för transplantation i första 

instans. Tyvärr, avslutade dr Costa, lider även Italien 

stor brist på organ för transplantation. 

Årliga möten 

Efter lunch delade sig församlingen så att ombuden 

samlades till s.k. General Assembly. Ungdomarna, 

från tio länder, samlades kring irländaren Colin White, 

som var utsedd som gruppens samordnare. Övriga 

begav sig ut att bese den eviga staden. Ungdomsgruppen 

hade enligt muntliga källor ett mycket givande 

erfarenhetsutbyte. 

The General Assembly, det egentliga årsmötet, fi ck 

av ordföranden, Knud Erben, en högst fyllig rapport, 

skriftligt, muntligt och via power-pointbilder om vad 

styrelsen haft för sig under året. Han uppehöll sig 

mycket kring möten med olika organisationer/företag, 

som CEAPIR etablerat samarbete med för att dels säkra 

ekonomin dels söka infl ytande i fr.a. EU. 

Problem i många länder 

Efter kassören Mark Murphys, rapport fi ck medlemsländerna 

tillfälle att kommentera sina rapporter. Bulgarien 

rapporterade stor brist på transplantationsmediciner 

och problem med konkurrerande organisationer 

för njurpatienter, och därför inte kunnat bli medlem. 

Sverige rapporterar om bl.a. högst olika priser på 

gästdialys inom landet. Portugal har stora problem 

med kvalitén på njursjukvården. Irland berättade om 

screening (blodtrycksmätning och blodprov) av politiker 

och visade en 2-minutersvideo om donationskort 

och Finland hälsade välkommen till vinter-WTG i 

Rovaniemi. 

Knud Erben presenterar handlingsplanen för de närmaste 

åren. Den siktar mot att söka nya medlemmar 

och nyckelpersoner, samarbetspartners och sponsorer, 

mot att få en större infl ytande inom EU, utveckla 

ungdomsverksamheten och websidan, förbättra organ- 

NjurFunk nr 2 2007

tillgången och transplantationsverksamheten m.m. 

Håkan Hedman påpekade att planen inte sade något 

om dialysverksamhet och vikten av tidig upptäckt av 

njursvikt. 

Nordiskt förslag 

Vid det nordiska mötet i Solna i oktober 2006 fi ck RNj 

i uppdrag att lägga ett förslag till CEAPIR om diskussion 

av CEAPIRs framtid och dess organisation. När 

nu förslaget lades fram stötte det på häftig, ja nästan 

obehärskad kritik från Knud Erben och den irländske 

kassören. Efter en livlig diskussion gavs dock styrelsen 

i uppdrag att, med åtta röster mot en, göra en inre 

översyn (internal review) av den nuvarande organisationen. 

Till valen hade nominerats fem personer, dvs lika 

många som skulle väljas. Utan diskussion omvaldes 

således Knud Erben till ordförande och Nadine Stohler, 

Schweiz, Tim Nerkko (nyvald), Finland, Mark 

Murphy, Irland och undertecknad till styrelseledamöter. 

Till ny revisor valdes Håkan Hedman tillsammans 

med Sloveniens Brane Tome. 

Patientenkäten 

Cirka 1700 av RNj:s medlemmar besvarade 2006 en 

enkät om sin syn på njursjukvården. Detta gjorde även 

patienter i Tyskland (844 svar), Irland (342), Lettland 

Kom ihåg om fosfatbindare: 

• Tas alltid i samband med måltiden 

(292), Nederländerna (249) och England (252). Tack, 

alla medlemmar, som besvarade enkäten! Resultatet 

har nu sammanställts i ett 60-sidigt A4-dokument, vilket 

presenterades av Mark Murphy efter att årsmötet 

avslutats. Dokumentet skall nu presenteras för EU och 

kan i bästa fall leda till en större undersökning, omfattande 

alla EU-länderna. 

Förutom ett förord av EU-parlamentarikern Dr Peter 

Liese, Tyskland, fi nns i dokumentet en mängd nationell 

och europeisk statistik om förekomst och behandling 

av njursvikt, beskrivning av de deltagande ländernas 

njursjukvård och, givetvis, en fyllig analys av 

vad patienterna tyckte om njursjukvården i sitt hemland. 

I nästa nummer av NjurFunk kommer en presentation 

av innehållet i rapporten. 

Avslutning 

Ungdomsgruppen presenterar resultatet av sin överläggning 

och pekar bl.a. på vikten av patienträttigheter, 

forskning om övergången från barnpatient till vuxenpatient 

och bilaterala möten. 

Knud Erben ger en demonstration av den ännu ej 

publicerade hemsidan, varefter han avslutar mötet. De 

fl esta beger sig hemåt, men några har tagit en dag extra 

för att hinna turista lite. Däribland Eder rapportör med 

hustru. 

• Dosen på fosfatbindare är beroende på vad du äter 

TEXT OCH FOTO: LARS NORDSTEDT 


Islands Brygge 57, DK-2300 Köpenhamn

Fråga paramedicinarna 

Kuratorn, dietisten, sjukgymnasten, arbetsteapeuten 

Frågor sänds till Njurförbundets kansli: 

E-post:anna-lisa.lampinen@njurforbundet.se 

Brev:NjurFunk, Njurförbundet, Box 1386, 172 27 Sundbyberg 

Telefon:08-540 405 01 eller fax :08-540 405 04 

Fondmedel för rekreation 

Fråga: Jag blev tidigt njursjuk, har aldrig kunnat 

förvärvsarbeta och har därför en usel ekonomisk situation. 

Jag kan aldrig unna mig att resa på semester, så 

jag undrar om det fi nns möjligheter att få bidra från 

någon fond? 

Sign. ”Myntkramaren” 

Svar: Information om fonder i hela landet kan du 

fi nna i en särskild fondbok som brukar fi nnas tillgänglig 

på bibliotek. De fl esta fonderna riktar sig till särskilda 

ändamål eller till var man är bosatt. Många 

sjukhus förvaltar också särskilda fonder som man kan 

ansöka medel från. För att få vägledning om vilka 

fonder som kan vara aktuella för dig kan du ta kontakt 

Njurförbundets informationsskrifter 

Njursjuk 

Dialysbehandling 

Njurtransplantation 

Att äta rätt 

Riktlinjer för god njursjukvård 

Skrifterna kan beställas från förbundets kansli 

tel. 08-546 40 500 

Njurfonden 

Pg 90 10 30 – 7 

Bg 901 – 0307 

Njurfonden är Njurförbundets forskningsfond. Njurfonden har 

till ändamål att lämna bidrag till vetenskapliga forskningsprojekt 

som avses främja vården av kroniskt njursjuka. Projektet kan vara 

? ? 

?? 

? 

med kurator vid den njurmedicinska klinik där du går 

på kontroller. Om man är berättigad till fondmedel 

beror på inkomst samt behov 

av ekonomiskt stöd utifrån 

medicinsk och social situation. 

K ERSTIN FREDRIKSSON 

KURATOR 

TRANSPLANTATIONSENHETEN 

SAHLGRENSKA 

UNIVERSITETSSJUKHUSET 

G ÖTEBORG 

28 NjurFunk nr 2 2007 

av medicinsk, social eller psykologisk karaktär och resultaten av 

forskningen bör komma de njursjuka till del inom överskådlig 

tidsperiod. 

Alwallsfonden, 

Rekreationsfonden 

och 

Amelie Ersmarkers fond 

Pg 25 30 67 -3 

Bg 690 – 1334 

Alwallsfonden lämnar bidrag till aktiviteter och projekt som syftar 

till att förbättra de njursjukas situation. Utdelningen ur fonden 

ges i form av rese- /studiestipendier, samt som produktionsbidrag 

till personer och objekt. 

Rekreationsfonden lämnar resebidrag till Njurförbundets njursjuka 

medlemmar. 

Amelie Ersmarkers fond lämnar bidrag till njursjuka barn- och 

ungdomar för rekreationsändamål. 

Du kan välja att ge bidrag till en av fonderna eller låta Njurförbundet 

avgöra vilken.

My name is Bond, Kajan Bond 

Tro nu inte att eder kaja gått och fått storhetsvansinne, 

eller så. Nej, jag har bara just sett den senaste 

bondrullen, Casino Royale med Daniel Craig i rollen 

som Agent 007. En inte alls oäven fi lm, men väntar 

man sig en klassisk Sean Connerybondare, får man 

vänta länge. Fast det är inte en fi lmrecension detta 

skulle bli. Jag blev bara så sugen på att få skriva: My 

name is Bond, Kajan Bond. Jag är inte riktigt klok, 

skakad, men inte rörd. Jag vet. 

Till något helt annat. Det är något mystiskt som 

pågår här i vår lägenhet. Jag tror det är någon sorts 

sjukdom, tror den kallas Kirchsteigeritis, även kallad 

heminredningsjukan. Just nu borras det för fullt i 

betongen i köket. Min käre sambo ska sätta upp den 

kombinerade white boarden och magnettavlan på väggen, 

en av många stora och små projekt i det kajska 

tjället. Jag tror förstås inte det går så bra för honom 

för ögonblicket. Jag tycker mig höra små lustiga, rökslingrande 

och svavelosande meningar från köksregionerna. 

För det är så det fungerar, jag kommer med 

idéerna, sambon får utföra dem – i alla fall då muskler 

och stolsklättring är nödvändigt. Sambon får även 

stå för svavlet. 

Nu börjar vår åttiotvåkvadratare bli i riktigt hyfsat 

skick. Blocketfyndet skinngruppen och det dito fyndiga 

italienska glasbordet blandas i vardagsrummet 

med gamla nötta billybokhyllor i en skön harmoni som 

talar till mina ögon, som den gode Ernst säkert skulle 

ha sagt. Nåja, hemtrevligt är det i alla fall – särskilt nu 

som alla mina hoyor i fönstret börjat få fart på sin 

grönska och sina blommor. Hm… kanske jag har fått 

en släng av Gröna Rum också. Hoyorna är mina småttingar, 

som jag vårdar ömt och pratar med varje dag. 

De tenderar att bli fl er och fl er. Auktionerna på Internets 

Tradera har alltför många lockande hoyasticklingar 

att erbjuda en sådan porslinsblommenörd som 

mig. Men de är ju så vackra! Hur ska man då kunna 

motstå? 

Det är inte mycket annat än hyfsat lätt pyssel jag kan 

utföra här hemma. Musklerna har ännu inte återhämtat 

sig efter förra årets holmgång på sjukhuset, då man 

inte ens visste hur utgången skulle bli. Det gick vägen 

och nu har det gått tio månader sedan jag blev utskriven, 

utan en muskel och starkt avmagrad, men med 

livet i behåll. Det kanske är en klyscha att ett stort trau- 

ma gör att man värdesätter små saker i livet, men för 

mig stämmer det. Jag har i och för sig alltid snubblat 

över miniäventyr att studera. Ta bara fascinerande 

saker som molnformationer, hav i förändring, folkmassor, 

livet… Ju mer man iakttar dem, desto mer ser 

man. Inte bara ser i största allmänhet, utan verkligen 

SER. Den här våren är det mesta annorlunda. Fåglarna 

sjunger som aldrig förr, den spirande 

gröns-kan skär nästan i ögonen och jag kan 

inte se mig mätt på allt det fantastiska som 

naturen med stora givor strör framför 

mina ögon. Jag missade ju hela teaterföreställningen 

förra året. 

Tystnaden har lagt sig i köket. Det 

verkar som om sambon fått upp tavlan, 

vad bra! Då kan vi börja fylla den 

med med allsköns brôte, det vill säga notera 

alla sommarens bangolftävlingar och det är inte 

få. Jag tror att jag har blivit lite tjatig om denna bangolf, 

men den betyder så mycket – inte minst som 

sjukgymnastik. För att inte tala om glädjen att ha en 

hobby som jag kan dela med min älskade sambo. 

Någonting säger mig nämligen att han inte delar min 

fäbless för alla de hoyor som invaderat lägenhetens 

fönster, hörde något om några ”jävla 

krukväxter” som var i vägen när han 

skulle dra ner persiennerna häromdagen. 

Jag låtsades vara helt oförstående 

och nämnde ingenting om den postförsändelse 

av Hoya multifl ora och Hoya 

neoebudica, som var på ingång… Förresten 

tror jag att han egentligen smygtycker 

om mina hoyor, han älskar ju mig. 

TEXT OCH FOTO: LENA ALNE 

KAJfl AX@HOTM AIL.COM 


Elin, 

Jonatan 

Lane och 

Christian. 

Bernbarnen 

fölade med 

på Idreveckan 

Första Juniorhelgen 

Vi började kvällen 

med middag på 

hotellet så vi fi ck hälsa 

på varandra, sen 

lekte vi runt lite och 

kollade in hotellet. 

Efter frukost på lördag 

morgon åkte vi 

till Skansen som planerat. 

Väl framme 

letade vi oss fram 

till Skansenakvariet 

som var väldigt 

populärt bland 

både barn och vuxna. 

Efter vår visit 

på Skansen begav 

vi oss med buss 

mot Junibacken som tyvärr var mindre populärt från 

barnens sida, så efter en hård förmiddag med mycket 

spring begav vi oss för att äta mat. Vi gick till ett 

ställe där dom hade alla möjliga rätter att välja mellan 

men vi kunde fortfarande sitta vid samma bord så 

det blev en riktig mysig lunch. Direkt efter lunchen så 

hade vi två banor bokade i en bowlinghall. Vi delade 

upp lagen killar mot tjejer och det var jätteroligt. Alla 

hade en bra inställning så det blev en rolig upplevelse. 

Vi hade trott att det skulle bli riktigt svårt att hålla 

reda på åtta 12-14- åringar mitt inne i Stockholm, men 

det var inga problem över huvud taget. Alla lyssnade 

och betedde sig toppen. Efter bowlingen mötte vi upp 

alla föräldrar för att äta en gemensam middag på Bamboo 

City på Drottninggatan där vi intog buffen. Efter 

det for vi tillbaka till hotellet. Som avslutning på den 

trevliga helgen så bjöd vi in alla barnen på fi lmmys i 

vårt hotellrum och hade en riktigt trevlig avslutningskväll 

på vår vistelse. 

På söndagsförmiddagen fi ck alla juniorer träffa professor 

Ulla Berg från Huddinge Universitetsjukhus. 

Detta är enligt tradition från tonårshelgerna en i övrigt 

vuxenfri pratstund och vad som avhandlades bakom 

dörrarna är “hemligt”. 

TEXT: ELIN GUNNARSSON OCH CHRISTIAN SIMONSSON 

Vintersemester i fjällen med dialys 

Efter mycket funderingar 

beslöt 

min man och jag 

oss för att nappa 

på möjligheten att 

genom RNjs och 

Mora dialysavdelningsgemensamma 

arrangemang 

tillbringa vecka 

13 i Idre. Det var 

många år, sedan 

vi gjorde en fjällresa 

men det kändes 

lockande. 

Vi tyckte att det 

skulle vara roligt 

att åka med våra äldsta barnbarn, tre och fyra år gamla, 

så vi bestämde oss för att åka. Jag kan säga, att vi 

inte ångrar oss! Det blev en fantastisk och oförglömlig 

resa! Vädret var underbart, solen strålade hela veckan, 

det var minusgrader på nätterna och för vår del var 

snötillgång och före helt tillfredsställande. Barnen gick 

LEDARE 

i skidskola på förmiddagarna och därefter hade vi lite 

picnic i solgasset. På eftermiddagarna åkte vi i längdspåret 

för barn, 500 meter, platt och perfekt för både 

barnen och mig. 

Vid halvtretiden var det så dags för dialys, som 

fungerade utmärkt i konferenslokalerna. Ytterdörren 

stod öppen ut till den härliga fjälluften och vi kunde 

ta oss en tupplur utan att skämmas. 

Att få möjlighet att tillbringa en vecka i fjällvärlden 

trots beroendet av hemodialys känns helt fantastiskt 

och min uppmaning till alla, som har möjlighet, är att 

ta chansen, när den fi nns. Utnyttjar vi inte möjligheterna 

är det risk, att de försvinner. Skidåkning med 

dess mjuka rörelser är bra täning. 

Jag vill åter rikta ett tack till personalen på Mora 

lasarett, som gör det möjligt för oss dialyspatienter, 

att få uppleva fjällvärlden precis som alla andra. Det 

brukar dessutom erbjudas en vecka på sensommaren 

i Idre och då ges ju andra möjligheter till rekreation. 

Ta chansen, alla ni, som funderar på möjligheten! 

TEXT OCH FOTO:EVA ANDERSSON 

HEMODIALYSPATIENT FRÅN LIDINGÖ 


Siri vill sköta sin behandling själv 

Jag heter Siri Nobrin och bor i Torpshammar, Medelpad. 

Jag skall lära mig att sköta min hemodialys själv. 

Först hade jag påsdialys i två år, men efter en svår 

infl ammation i magen, kunde jag inte ha den sortens 

dialys så min bloddialys startades upp i januari –05. 

Jag har varit här på dialysen i Sundsvall i tre månader 

på utbildning. Jag sitter vid min maskin som ska följa 

med mig hem. Bredvid mig ligger Gun-Inger som 

också skall ha hemdialys. Hon har med sig sin man 

Albin, som hjälpare och som skall bistå hemma. Själv 

är jag ensam och skall då klara mig själv. 

På morgonen får jag ”klä” maskinen. Jag har en 

utbildningssköterska, Lena, som håller ett öga på allt. 

Första gången jag såg alla slangar och parametrar, 

trodde jag inte att jag skulle kunna lära mig det, men 

det har gått över förväntan. Jag har en fi stel på vänster 

arm och jag sätter mina nålar själv utan bedövning. 

Det gjorde jag efter ett par dagar. Jag är inte stickrädd. 

Eftersom jag sticker på samma ställe jämt, får jag inte 

så många ”bullar” på min fi stel. Vid denna tid kan jag 

koppla upp mig själv till maskinen. Jag ställer in ven- 

och artärtryck och tar blodtryck varje timme. Det är 

helt otroligt vad jag har lärt mig, trots min ålder. Jag 

är 66 år, men det är aldrig för sent att lära. Att jag gör 

detta är för att jag får en bättre dialys när jag dialyserar 

varje dag. Jag tänker ta tre timmar om dagen. Då 

får jag äta och dricka mera och behöver inte tänka på 

vad jag stoppar i mig. Jag har avstått från ost och det 

längtar jag efter. Sedan slipper jag de långa resorna 

som tar en timme till sjukhuset. 

Det jag mest kommer att sakna är den sociala biten 

med den fi na personalen och alla mina medkompisar. 

Alla har vi samma fel, så samtalsämne fattas inte. Jag 

kommer inte att bli övergiven. Jag får telefonnummer 

till Lena och Magnus om problem uppstår. Sedan ringer 

de mig en gång i veckan. En sköterska kommer hem 

en gång per månad. Jag ska ta och skicka prover en 

gång per månad. Min läkare gör även ett hembesök 

och varannan månad får jag åka på läkarbesök. Tek- 

nikerna kommer väl också hem nån gång. Jag ser med 

tillförsikt fram till detta. Nu är det bara kommunen 

som ska greja lite hemma med el osv. 

Framtiden ser ljus ut, tycker jag. Jag har i 20 års tid 

alltid vistats i Arjeplogsfjällen på sommarsemester, 

men de senaste fem åren har det inte blivit så. Jag har 

mitt ursprung där uppe och min son har byggt en stuga 

där. Men till nästa sommar får jag tillfälle att ta min 

”bästis” maskinen med mig upp och Gambro ställer 

upp och servar och fraktar upp den dit har jag blivit 

lovad. Det lever jag för nu. Jag tycker min sjukdom 

ändå har givit mig mycket insikt i vilken bra njursjukvård 

vi har i Sverige, framför allt i Västernorrlands 

län. 

TEXT: SIRI NOBRIN 

TORPSHAMMAR 

Swedish Orphan är ett svenskt läkemedelsföretag som 

engagerar sig i dialyspatienters fosfatkontroll 

SWEDISH ORPHAN AB, tel 08- 412 98 00, www.swedishorphan.com 

Siri med 

Magnus 

Westerlund 

och Lena 

Norlander 

vid sin sida 


Korsordslösning 

Vinnare i korsordstävlingen 

i nr 1- 07: 

1:a pris 

Göran Sköld 

Töreboda 

2:a pris 

Mikael Johansson 

Karlstad 

3:e pris 

Torsten Tillman 

Norsborg 

K A L E N D A R I ET 

NJURFÖRBUNDET 

Rätta lösningen presenteras 

här intill: 

JUNI 

10 Förbundsstyrelsemöte, Solna 

JULI 

24-24 Sommarvecka/familjevecka 

på Gyllene Hornet i Tällberg, Dalarna 

AUGUSTI 

11-11 Rekreationsvecka för medlemmar 

på Idre Fjäll, Dalarna 

25-26 Styrelsemöte 

SEPTEMBER 

13-14 HSO, ordförandemöte 

REGIONALT 

Nj Stockholm Gotland 

Tisdagar Sångkör för alla 

Torsdagar Boule 

31 maj Medlemsmöte om “Piller och provtagning” 

med docent Britta Hylander 

2 juni Vårutfl ykt till historiska Södertälje 

Vecka 21-24 Rekreationsveckor på Gotland 

(21 maj – 17 juni) 

Sept (prel) Rehabiliteringshelg på Lillsved med 

kostrådgivning 

Oktober (prel) Anhörigträff 

Nj Värmland 

10 juni (prel) Sommarträff 

14 aug Styrelsemöte 

16 sept (prel) Höstträff 

Nj Örebro 

10 juni Resa till den vackra bergslagsstaden Nora 

19 juni Styrelsemöte 

29 sept Möte med njursjukvården om 

”Riktlinjer för god njursjukvård”. 

Nj CUWX 

9-10 juni (prel) Vår förening 30 år – 

Firas under en tvådagars resa. 


Njur-krysset nr 2-07 

Namn: 

Adress: 

Lösningen på Njur-krysset insändes senast den 20 juli 2007 

till Bo Pettersson, Eldarevägen 3, 576 36 Sävsjö 

Du kan vinna: 

1:a pris - 3 trisslotter 

2:a pris - 2 trisslotter 

3:e pris - 1 trisslott 

Lösning och vinnare presenteras i 

nästa nummer av NjurFunk 


Njursjukas förening i Norrbotten 

Ordf. Jan Lidström, Yttre Näsudden 72, 943 35 Öjebyn 

Tel. bostad 0911-660 23 Tel. arb. 0911-96155 

Pg. 84 00 94-7 Pg. forskning 38 36 73-1 

Njurföreningen i Västerbottens län 

Postadress: Box 53, 901 02 Umeå 

Ordf. Harry Strandberg Tel 070-6655535 

Pg. 62 37 01-0 Bg. forskning 5403-7866 

Njurföreningen i Västernorrland 

Ordf. Allan Erixon, Säbro Näs, 871 93 Härnösand 

Tel: 0611-751 28 


Njurföreningen i Jämtland/Härjedalen 

Ordf. Per Sundbom, Kornåkresvägen 8, 830 30 Lit 

Tel. 0642-51089 

Pg. 833 48 49-0 Bg. 5999-1356 (forskning & utv.) 

Njurföreningen i Värmland 

Ordf. Leif Östin, Norra Strandgatan 30, 652 24 Karlstad 

Tel. 054-186068 

Pg 488 84 29-0 Pg 41 65 89-0 

Njurföreningen i CUWX-länen 

Ordf. Per Blomgren, Skjutbanegatan 19 E, 723 39 Västerås 

Tel. bostad 021-13 56 43 


Njurföreningen Stockholm Gotland 

Kansli: S:t Göransg. 84, 112 38 Stockholm 

Tel. 08-653 39 10 Fax 08-653 39 11 

Pg. 557 69-4 

Ordf. Erik Herland Tel. 08- 650 06 31 

Njurföreningen i Örebro län 

Ordf Lars B. Stenström, Olaus Petri Kyrkogata 4, 703 64 Örebro 

Tel 019-13 70 69 

Pg. 73 48 60-0 Pg. stödfond 641 67 14-1 

Njursjukas Förening i Sörmlands län 

Ordf. Håkan Johansson, Bärstavägen 3, 640 40 Stora Sundby 

Tel bostaden 016-640 35 

Pg. 404 57 79-5 Pg stödfond. 641 67 14-1 

Njurföreningen Sydöstra Sverige 

Ordf. Karin Karlsson, Albreckts väg 130 C 2tr, 603 53 Norrköping 

Tel. 011-646 83 Pg. 87 06 93-9 

Njurföreningen i Västsverige 

Box 12053, 402 41 Göteborg 

Tel. 031-365 98 16 Fax. 031-14 70 41 

Anställda: Linda Larsson 

Pg. 29 58 59-3 

Bg Njurmed. forskning 5984-4241 

Bg Prof. Lars-Erik Gelins minnesfond 5417-1889 

Ordf. Brigitta Månsson Tel: 031-338 01 08 

Njurföreningen i Småland 

Ordf. Christian Farman, Sjögatan 10, 553 32 Jönköping 

Tel. 036-19 03 01 

Pg. 57 56 62-2 Pg. forskning 854 23-2 

Njurföreningen i Sydsverige 

Kansli: Adlerfeltsväg 1:205, 213 65 Malmö 

Tel. 040-12 49 80 Fax. 040-661 39 99 

Pg. 24 93 93-0 Pg. fond 79 75 14-7 

Ordf. Ulf Swane Tel. 0451-560 96 

Njurförbundets Regionföreningar 


(NjFN) 

Norrbottens län 


(NjVB) 

Västerbottens län 

Njurföreningen i 

Jämtland/ Härjedalen 

(NjJH) 

Jämtlands län 


Värmland (NjV) 

Värmlands län 

Njurföreningen 

i 

Västsverige 

(NjVS) 

V. Götalands 

län, N. Hallands 

län 


(NjSyd) 

Skåne län, Blekinge län, 


Västernorrland 

(NjfV) 

Västernorrlands 

län 


CUWX-länen 

(CUWX) 

Uppsala- ,Västmanlands-, 

Kopparbergs-, Gävleborgs län 


Örebro län (NjT) 

Örebro län 

Njursjukas förening i 

Sörmlands län(NjD) 

Sörmlands län 

Njurföreningen Stockholm Gotland 

(FNjS) 

Stockholms län, Gotland 

Njurföreningen 

Sydöstra Sverige (NFSS) 

Östergötlands län, Kalmarlän 

Förbundets fonder: 

Njurfonden 

Pg. 90 10 30-7 Bg. 901-0307 

Alwallsfonden, Rekreationsfonden och 

Amelie Ersmarkres fond 

Pg. 25 30 67-3 Bg. 690-1334 

Regionföreningarnas 

fonder: 


Pg. forskning 38 36 73-1 


Bg. forskning 5403-7866 

Njurföreningen i Västernorrland 


Njurföreningen i Jämtland/Härjedalen 

Bg. 5999-1356 (forskning & utv.) 

Njurföreningen i CUWX-länen 


Njurföreningen i Örebro län 

Pg. stödfond 641 67 14-1 

Njurföreningen i Västsverige 

Bg. njurmed. forskning 5984-4241 

Bg. Gelinfonden, 

transpl.forskning 5417-1889 

Njurföreningen i Småland 

Pg. forskning 854 23-2 


Pg. fond 79 75 14-7 


Småland (SM) 

Jönköpings län, 

Kronobergs län 

34 NjurFunk nr 2 2007

RR2005_078ed001SE

Posttidning - Njurförbundet 

Box 1386, 172 27 Sundbyberg 

Hemodialys eller 

peritonealdialys 

Gambros 

Hemdialyskoncept 

Behandlingstidpunkt 

som passar mig 

Ökad frihet 

40 års engagemang hjälpte Didrik 

att åter känna fartvinden! 

Under 40 år har Gambro utvecklat njursjukvårdsprodukter som gör det möjligt för människor 

att genomgå dialysbehandling samtidigt som de kan leva det liv som passar dem. 

Nära samarbete med både nefrologer och patienter som Didrik har hjälpt oss att 

utveckla många njursjukvårdsprodukter under årens lopp; allt från hemodialys- 

och peritonealdialysutrustning till vattenreningssystem. 

Vår målsättning är att de produkter vi utvecklar skall hjälpa människor 

att bibehålla en hög livskvalitet. 

A better way to better care 

Hög 

kapacitet 

HCSV4092 © 2006, Gambro Lundia AB. Tel. +46 46 16 90 00. www.gambro.com

Tidning från Njurförbundet Årgång 34 Nummer 2 År 2007 Förbundet ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?