December 2012 - syvi.se

syvi.se

December 2012 - syvi.se

Nr 3 2012


Riksföreningen Syvi

Särskolans och special-

skolans yrkesvägledare

ideella förening

Ansvarig Utgivare

Åsa Tholin

0703-954244

Org. nr

822003-8510

Pgnr

6197546-2

Redaktör

Marie B Larsson

Layout & Tryck

Aktivitetscentrum

Frölundaborg

Telefon: 031-365 88 73

manadsbladet@spray.se

Omslag

Bild: Månadsbladet

Ordförande har ordet 1

Utvärdering 2

Supported employment 4

Ulf Kristersson 6

Är du som jag? 7

Dubbel utsatthet 8

En mental tränare 9

Syvis kunskap och tankar 10

Bygga broar 11

Svenskt näringsliv 13

England och Bollerup 14

Svar Af 2 15

Om utbildningens betydelse 16

Får de inte vara med de andra 19

Aishas tal 21

Info från Munka 22

Verksamhetsberättelse 23

Verksamhetsplan 24

Kontakt 25


Ordförande har ordet

Onsala 2012 11 08

Bästa kollegor och SYVI-medlemmar!

Först ett stort tack till vår konferenskommitté, som ordnade årets två fantastiska SYVI-fortbildningsdagar.

Jag glömde tacka er vid konferensens slut och det var illa, för sällan har vi fått så mycket ros i en utvärdering.

Så tack! Referat från konferensen samt en sammanställning av utvärderingen redovisas på annan

plats i tidningen.

Under fortbildningsdagarna ägde SYVI:s årsmöte rum. På mötet meddelades, att Lars-Ola Ludvigsson lämnar

styrelse. Tack Lars-Ola för din tid med oss!

Bo Carlsson som lämnade styrelsen förra året, lämnar nu också konferens-kommittén. Tack för väl utfört

arbete! Kajsa Johansson ersätter Bo i kommittén. Nästa års konferens kommer att gå av stapeln i Katrineholm

26-27 september. Under året som gått har Marie Larsson tagit över redaktörskapet för vår tidning.

Hon ser fram emot att få bidrag från inte bara styrelsen, utan också från alla er ute i landet.

Barbro Ahlén, Bo Carlsson och jag fortsätter vårt arbete i Försäkringskassans olika arbetsgrupper med

anledning av regeringsuppdraget ”att i samråd med arbetsförmedlingen utveckla metoder för bedömning

av arbetsförmåga i förhållande till anpassat arbete för personer som ansöker om aktivitetsersättning”. Ett

spännande och omfattande arbete, som vi hoppas kunna redovisa i nästa nummer.

Christel Lindqvist och jag har varit inbjudna till ytterligare två samrådsmöten på Skolverket. Det ena samrådet

handlade om synpunkter på vad gymnasiesärskolebeviset och gymnasiesärskolearbetet i den nya

gymnasiesärskolan ska kunna innehålla. Christel och mitts budskap var att APL:en är en viktig bit och

måste synas i detta bevis och arbete. Vi föreslog också att arbetet skulle kunna utföras och redovisas på

ett praktiskt sätt, t.ex. genom ett bildspel eller en film. Det andra samrådet handlade om de allmänna råden

vad gäller studie- och yrkesvägledning. Alla var eniga om att de behövde göras och skrivas tydligare

och skarpare för att det ska bli tydligt vad en vägledare gör.

Ett förslag är att råden börjar med en allmän ingress om vägledning och sedan delas upp skolformsvis.

Om detta förslag blir verkligt, skulle man i de allmänna råden framöver kunna läsa om vad vägledning av

elever mottagna i särskola innebär. Detta framförde både Christel och jag med eftertryck. Kanske kommer

vi i så fall att bli inbjudna till Skolverket ännu en gång för att få möjlighet att tydliggöra vårt uppdrag.

Spännande tycker vi.

Vad händer för övrigt? Jo, jag själv har nyligen uppnått pensionsåldern, vilket bl.a. innebär diverse rabatter.

Jag kan åka tåg till nedsatt pris. Däremot har jag ännu inte önskat någon nedsättning i mitt arbete.

Det är fortfarande roligt och stimulerande att arbeta och extra stimulerande är det att få arbeta i SYVI:s

styrelse och diskutera allehanda frågor med övriga styrelsemedlemmar. Ordförandeskapet har dessutom

under de senaste åren inneburit många uppgifter och uppdrag utanför styrelsearbetet. Det ger stimulans,

kraft och engagemang. Och då är det roligt att arbeta. Men jag har också sex barnbarn mellan ½ år och 5

år, som väntar på mig, så det gäller att fördela gracerna.

Nu går vi sakta men säkert mot juletid och sedan ett nytt år.

Jag önskar er alla en såväl Fröjdefull som Fridfull Jul samt ett Gott Nytt År !

Åsa Tholin

Ordförande

1


Utvärdering SYVI-konferens 2012

Utförande Innehåll

Peter Gröndahl Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt

Nya gymnasiesärskolan 9 38 4 42

Mest repetition

Repetition för väldigt många!!

Bengt Eklund Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt

Supported Employment 2 29 15 2 25 19

Inget nytt

Det är synd om föreläsare som har tiden direkt efter lunch

Inget nytt!! (tråkigt)

Johanna Gustavsson Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt

Supported Employment 1 36 7 2 37 5

Det är synd om föreläsare som har tiden direkt efter lunch

Sövande

Teatergrupp Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt

Är du som jag 18 28 13 33

Ulf Kristersson Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt

En arbetsmark. för alla 3 19 23 16 30

Engagerad, påläst, bra flyt och pigg röst

Kort tid

För sent på dagen

Olof Röhlander Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt

Det blir alltid som man… 2 42 1 43

UTMÄRKT, härligt, befriande, roligt och lärorikt

Utmärkt *2

Plus, plus

Toppen

Talade otydligt!

Denise Cresso Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt

Dubbel utsatthet 32 8 33 9

Entonig röst

Mat Inte bra Bra Utmärkt

Banketten var utmärkt

1 20 22

2


Middagen var utmärkt, men lunchen dag 1 var bra och dag tre var inte bra

Banketten var utmärkt

Organisation Inte bra Bra Utmärkt

Jättebra!

Till nästa konferens skulle jag vilja:

Att vi får fler tillfällen till diskussioner

Bra med blandade föreläsare och ämnesområden

Gys13

Jag tycker dessutom:

Att konferensen ska ligga andra dagar i veckan. Ej sluta på fredag!!

Att det borde vara lite mer bensträckare på fm.

För mycket stillasittande. Skulle vara bra om vi själva fick sitta i grupper och prata och delge varandra erfa-

renheter. Vi har ju ett ”ensamjobb” och behöver prata med kolleger i samma situation.

Safiren har bättre mat än hotellet.

Bra att ha med en föreläsare som kan få en att skratta. Olof Röhlander var en utmärkt och rolig föreläsare.

Bra som vanligt. Föreläsningar, mat, organisation…. Värdefulla möten med ”likasinnade”. Bra ordförande

med väl valda ord till alla föreläsare. Bra jobbat!

Att SYVI-konferensen inte ska ligga torsd – fred utan andra veckodagar p.g.a. att många har så lång väg att

resa och på fredag vill man komma hem senast kl. 17:00. Saknar, på konferensen, att sitta i grupper

(blandade) och prata om : ex Hur gör vi bedömning om de ska gå på individuella eller nationella program. Hur

gör vi med de svaga eleverna som går på nationellt program men inte klarar att vara ute 22 veckor på praktik.

Sammantaget blev det en konferens som slog väl ut. Lite strul med vissa föreläsares tider vilket gjorde att vi

fick ommöblera en hel del i programmet. Och kanske ska vi lägga till en rad nästa år där ni får tycka till om när

vi lägger konferensen. En del vill ha det som det är och någon vill ändra tiden. Lite demokrati kan ju aldrig

skada.

11 34

Övrigt Inte bra Bra Utmärkt

14 16

Till nästa år blir det dock en torsdag fredag, det blir den 26 – 26 september. Väl mött då!

3


Supported Employment, en evidensbaserad metod som vi bör ta till oss.

Bengt Eklund AF centralt i Stockholm hade en klar och sammanfattande genomgång för oss

på SYVIkonferensen i Katrineholm.

Vad är då Supported Employment?

Jo en struktuerad metod som hjälper oss att leda ungdomar från skolan in i arbetslivet.Den kommer

från USA, används på många håll i Europa och för oss skåningar påminner den i stor utsträckning om

vår sk. Skånemodell. Men den är mer struktuerad, mer baserad på checklistor och väldigt genomar-

betad. Den har provats och provas/används i olika områden i Sverige och hjälper Syv-are att nå må-

let med arbetet.

Metoden bygger på 5 steg:

kartläggning

ackvirering

arbetsanalys

introduktion på arbetsplats

uppföljning

Kartläggningen:

Första mötet - vad behöver du tänka på?

Historik- kolla vad som finns av tidigare dokumentation

Trepartssamtal-elev/förälder/Syv

Överenskommelse om stöd ( Sius ev.)

Kartläggningssamtal - vad har eleven för förutsättningar för arbete

Motivation -finns den?

Lära känna/ och förstå

Det är viktigt att här ta reda på om eleven har klart för sig de krav arbetslivet ställer på honom/

henne. De basala kraven (vi känner väl till dem)

Kunna utföra arbetsuppgifter i arbetslivet.

Kunna närvara

Vilja arbeta

Kunna ta sig till o från arbetet

Fungera på arbetsplatsen/ i arbetslaget

4


Ackvirering:

Utgångsläge: när vår elev söker jobb konkurrerar han/hon inte om jobbet!

Använd kontaktnät -både ditt eget och ev elevens/föräldrars

Utgå från elevens kompetens och behov

Eliminera konkurrens

Gör personligt besök på jobbet

Överenskommelse om anställning dvs. gör klart att det är målet- även om vägen är lång!

Du måste använda din fantasi för att hitta och göra dig bekant med aktuella företag (alla medel är tillåtna!)

Arbetsanalys:

Arbetsplatsanalys

Arbetskravsanalys

Elevens förutsättningar

Samlat utlåtande

Finns det på denna arbetsplats de möjligheter som behövs för att det ska löna sig att prova?

arbetsuppgifter och positiv inställning till eleven från ledning, platschef och övriga anställda?

Tag GUD i hågen! du kan bara bli utslängd, men ofta finns en vilja att prova!

Introduktion på arbetsplatsen

Kolla om arbete- arbetsprövning/praktik

Gör tydliga överenskommelser- elevens insats,arbetsgivarens insats, fackets insats...

Personlig närvaro- sms, telefon, mail etc. är dödens!!

Vad behövs av stöd?- Fadder/ tolk/ Sius

Social färdighetstränning- behövs det?

Succesiv nedtrappning av ev personligt stöd

Gör klart att det finns möjligheter till anställningsstöd i olika former

Uppföljning

Det gäller att Finna, Få och Behålla ett arbete ( vi kan inte sälja något som vi inte har, elevens ansvar är basalt)

Kom överens om omfattning och innehåll av arbetet och uppgifterna

Behåll initiativet, det är din uppgift att stödja och bistå, då underlättar du för arbetsgivaren!

Håll kontakten- det kan generera fler jobb (där eller i verksamheter som är näraliggande)SIUS -räkna med minst

12 månaders uppföljning

Så här lite schematiskt kan man beskriva Supported Employment sättet. Det finns möjligheter att gå en sådan

utbildning, den omfattar ca 3 dagar och är en stimulans, en fjäder i hatten och ett utmärkt sätt att bli ännu

bättre än vad du är just nu!

5

Mattias Schlyter, SYVI


Ulf Kristersson - en socialmoderat, som vill skapa ett rättvist

samhälle

Det har sagts att vi människor oundvikligen präglas av det samhälle där vi växer upp, bor och arbetar.

Således vill ryssarna ha en stark ledare, svenskarna är socialdemokrater osv.

Jag slogs av riktigheten i detta påstående när jag lyssnade till den moderate socialförsäkringsministern

Ulf Kristersson. Naturligtvis var han ute efter att försvara alliansregeringens politik, men han stack

inte på något sätt under stol med att stora grupper hamnar utanför välfärdssamhället.

Den socialpolitik som de borgerliga regeringarna fört bygger i grunden på två utredningar av socialdemokraterna

Sture Korpi respektive Anna Hedborg. Sjukskrivningarna är för långa i Sverige konstaterade

Anna Hedborg. Det lönar sig inte tillräckligt att gå från bidrag till arbete, sa Sture Korpi. Alliansen

tog till sig Korpis och Hedbergs goda råd.

Nu är hälften så många sjukskrivna hälften så länge, säger Kristersson. ”Utanförskapet” har minskat

från 23% 1990 till 14% 2011.

Däremot har inte antalet unga förtidspensionärer minskat. Ungdomar, som slutar gymnasiesärskolan

har allt svårare att få ett vanligt arbete och hamnar i stället i aktivitetsersättningsfällan. Aktivitetsersättning

ger före skatt maximalt 13 300 kronor per månad inklusive bostadsbidrag. Det är inte mycket

att leva på. Den som får aktivitetsersättning blir ”fattigpensionär” –kanske hela sitt liv.

Denna uppenbara orättvisa är ett stort problem som kräver en varsam reform, säger Kristersson. Av

bland annat den anledningen tillsatte regeringen 2010 den ännu pågående parlamentariska

”Socialförsäkringsutredningen”. Kristersson själv var ordförande innan han blev statsråd. Huvudsekreterare

är socialdemokraten Irene Wennemo, som talade på Syvikonferensen 2011.

Kristersson vill inte döma ut Aktivitetsersättningen, som infördes av en socialdemokratisk regering

2003. I den utredning, som föreslog Aktivitetsersättningen fanns många goda tankar säger han. Syvi

kritiserade i sitt remissvar med kraft förslaget att ge aktivitetsersättning till ungdomar, som fortfarande

går i skolan och vid en senare utredning (Brist på brådska) lovordades Syvi för sin

”framsynthet”. ”Brist på brådska - utredningen” föreslog följaktligen att inga ungdomar, som går kvar

i skolan skulle få aktivitetsersättning. Men Kristersson tycker att detta var att gå för långt.

Hur skall man då gå till väga för att inte huvuddelen av de ungdomar, som lämnar särskolan skall bli

fattigpensionärer, utan få arbeten med avtalsenlig lön?

Kristersson nämner SIUS (särskilt introduktions- och uppföljningsstöd), Supported employment och

kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare. Det bör ha klingat väl i konferensdeltagarnas

öron.

Ulf Kristersson har även gett Försäkringskassan i uppdrag att ta fram kriterier för säkrare arbetsförmågebedömningar.

Det är nödvändigt att kunna separera dem som aldrig kan få ett vanligt arbete från

dem som förväntas ha denna möjlighet, säger han.

I Försäkringskassans uppdrag deltar Syvi med flera representanter.

Slutligen menar Kristersson, att Daglig verksamhet för dem, som inte kan komma ut på den vanliga

arbetsmarknaden, måste bli mera kvalificerad.

Socialförsäkringsministern har ambitiösa förslag och förefaller komma väl överens med oppositionen.

Det bådar gott.

Bo Carlsson

6


”Är du som jag”

Istället för att skriva om föreställningen ger vi en lite hint om vad nästa års

sommarprojekt kommer att handla om/Christel

Hunden Fia härmar hästens rörelser. Foto: Jörgen Johansson

Hästar hjälper till att skapa kontakt

Text: Emil Berglund

Publicerad i Kristianstadsbladet 3 augusti 2012 10.14 Uppdaterad 3 augusti 2012

10.192012-08-03 10:14:00

Klinten-Kultur fick under torsdagen tillsammans med David Lichman och Rebecca Dahlgren

lära sig att ta en första kontakt med en häst. Ett bra första steg för någon med

autism.

HIF Klinten är i grund och botten en handikapp-idrottsförening som nu även har utvecklats

till Klinten-Kultur som arbetar mycket med drama. På Hovdala fick deltagare

med autism i går möjlighet att använda sitt kroppsspråk för att skapa kontakt med hästar.

– Först visar Rebecca och David hur man kan få hästen att göra olika saker med kommandon.

Sen ska ungdomarna också få delta och jobba med hästarna. Sen ska vi hålla

en föreställning tillsammans med fyra amerikanska dansare, säger Ulrika Mickels Nord,

ledare. Med hjälp av hästarna ska ungdomarna lära sig att skapa relationer där man

litar på varandra.

– Detta ger tillgång till ett rikare liv, och min erfarenhet är att drama och kontakt med

djur kan leda till att barn och ungdomar med autism kan lära sig att ta ögon- och

kroppskontakt i rekordfart, säger Ulrika Mickels Nord.

7


Dubbel utsatthet, våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Denise Cresso, projektmedarbetare utvecklingscentrum Dubbel Utsatt.

Bräcke diakoni

Denise föreläsning avslutade årets konferens 2012.

Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt är en projektverksamhet inom Bräcke Diakoni. I vår verksamhet

arbetar vi med att utveckla och förmedla kunskap om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsätt-

ning. Målet är att kvinnor med funktionsnedsättning som är utsatta för våld får det stöd de behöver

och har rätt till. I vårt arbete framhåller vi ofta ordens betydelse, bland annat för att det är viktigt att

som våldsutsatt kunna sätta ord på sina erfarenheter. Lika viktigt är det att alla våldsutsatta kan ta del

av information för att kunna söka stöd i en utsatt livssituation.

Det måste därför finnas möjlighet att ta del av information om det stöd som finns att

tillgå på ”sitt eget språk” oavsett om det är på lättläst svenska/eget språk, tecken tolkat, syn tolkat el-

ler andra alternativa och kompletterande kommunikationsätt.

Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt har genomfört en översyn av flera alternativa och kompletterande

kommunikationssätt och verkar för att det ska finnas bilder/symboler samt tecken för de ord som sak-

nas. Tillsammans med SPSM har projektet skapat nya pictogrambilder som en del i stödet för till-

gänglighet i kommunikationen för våldsutsatta situationer.

Kvinnor med funktionsnedsättning är lika våldsutsatta som kvinnor generellt och i vissa fall mer ut-

satta. De har samma rättigheter som andra kvinnor att få hjälp och

stöd och ta del av information om våld. En förutsättning för att få sina rättigheter tillgodosedda är

att man kan berätta om sina upplevelser och bli förstådd. Att kunna påverka sin egen livssituation,

göra val och delta i beslut som gäller en själv är inte bara en rättighet utan också hälsofrämjande

faktorer. Det är sällsynt att kvinnor får frågan om de har erfarenheter av våld och det är heller inte

ovanligt att kvinnan skuldbelägger sig själv och ser våldet som en del av vardagen.

En kvinna med funktionsnedsättning kan ha svårare att berätta om sin våldsutsatthet

då hon till exempel kan vara beroende av den som utövar våldet.

På SYVI:s hemsida finns att läsa om ”Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatts” kommande konferens:

Mycket snack & Mycket Verkstad i Göteborg 6-7 december 2012.

8


En mental tränare sprider sitt budskap – reflektioner över Olof Röhlanders

föreläsning vid syvikonferensen 2012

Backspegeln behövs, men framrutan är mycket större, säger Olof Röhlander, mental tränare, författare

och ”Årets talare 2011”. Denna enkla metafor förmedlar ett viktigt budskap. Alltför ofta belastar vi

oss med att se tillbaka och gräma oss över något som misslyckats eller kunde ha gjorts bättre.

Den främste experten på att glömma misslyckanden är enligt Röhlander fotbollsmålvakten ”Ravelli”.

”Ravelli” har Downs syndrom. Han har tagit sitt ”artistnamn” efter Thomas Ravelli, den store landslagsmålvakten

från 80- och 90-talet. I själva verket är ”Ravelli” en dålig målvakt, men det bekymrar

honom inte. Efter varje insäppt mål knyter han händerna framför bröstet och räknar till tre. -Och så är

målet borta. ”Varför gråta över spilld mjölk”, säger engelsmännen.

Titta inte heller för mycket i sidobackspeglarna för att se hur andra gör. Ta ett beslut och fokusera på

målet, säger Röhlander.

Han illustrerar med en suverän metafor: OS-skytten, som efter alla år av systematisk träning sköt sista

skottet mitt i prick, men på fel måltavla och förlorade guldet.

Hur mycket utmärkt arbete läggs inte ner i stat, kommun och skola till ingen nytta för att man inte ser

målet klart? Under alla mina år i särskolan och dess vägledningsfunktion har jag förundrats över hur

otydliga mål många tycks ha. Ibland har jag undrat om det goda arbetet är ett mål i sig.

En annan reflektion är, att både backspegeln och sidobackspeglarna kan hindra en sund utveckling,

eftersom de inte ger utblick längre än till den senast passerade kurvan. Följden kan lätt bli, att man

ansluter sig till den senaste trenden utan att reflektera. Ibland kanske det skulle vara bäst att stanna

bilen, plocka fram karta och historiebok och lyfta blicken.

Även Röhlander har haft sina läromästare. En sådan är professorn i idrottspsykologi, Lars-Eric Uneståhl.

Denne nestor inom området såg en gång upp från ett överbelamrat skrivbord och sa, till en ung

och stressad Röhlander: ”Det som stressar dig är inte, att du har mycket att göra utan tankarna på allt

du har att göra.” Hur många skulle inte behöva höra detta visa budskap?

Se till att må bra, säger Röhlander. Det kan vara musik, ett städat skrivbord eller att fika.

Var glad åt en upphittad tia eller en lyckad fickparkering!

Kanske kan det ibland vara klokt att göra som sångaren Håkan Hellström, - hindra det negativa från

att komma in i skallen, genom att inte lyssna på negativ kritik, – eller sjunga med Ulf Lundell: ”Men

den här gången tänker jag inte låta mig hindras av de drömmar, som dog.”

Bo Carlsson

9


SYVI:s kunskap och tankar är efterfrågade.

SYVI:s kunskaper, erfarenheter och tankar har under året som gått varit flitigt efterfrågade. Styrelsen

har ett flertal gånger fått förfrågan om att delta i samråd och expertgrupper. Givetvis känner vi oss

hedrade för detta och har bidragit så gott vi kunnat. I de olika sammanhangen som vi deltagit i, upplever

vi att vi har haft mycket att tillföra och framför allt att vi har blivit lyssnade på.

Vi har deltagit i och deltar fortfarande i olika arbetsgrupper, såsom expertgrupp och referensgrupp, i

Försäkringskassans regeringsuppdrag ”Att utveckla metoder för bedömningar av arbetsförmåga i förhållande

till anpassat arbete”.

Vi har deltagit i samrådsmöten på Skolverket angående GYS 2013. Samråd angående kopplingen

program och de arbeten/arbetsuppgifter som våra ungdomar får, då de lämnat gymnasiesärskolan.

Vilka program ger flest jobb? Samt om viktiga kunskaper/förmågor för att erhålla ett arbete.

Vi har även deltagit i ett samrådsmöte angående innehållet i gymnasiesärskole-arbetet och gymnasiesärskolebeviset.

Vi har deltagit i samrådsmöte på Skolverket angående de allmänna råden vad gäller studie- och yrkesvägledning.

För vår del med fokus på vägledning av elever mottagna i särskolan.

Vi har avlämnat remissvar gällande ”Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning för

vissa ungdomar med funktionsnedsättning. Gällande specialskolor.

Vi har representerats i referensgruppen i forskningsprojektet ”Särskola – och sen”.

Vi har bistått Socialdepartementet med kontaktuppgifter angående arbetsgivare och angående

anställda före detta elever från gymnasiesärskolan.

Så visst ska vi känna oss stolta över den kunskap vi besitter och som i förändringens tider efterfrågas.

Stolta hälsningar från

Åsa Tholin

Ordförande SYVI

10


Artikel hämtad från www.svensktnaringsliv.se

Nyhet Publicerad: 2012-11-09

Funktionshindrade får bäst hjälp på arbetsplat-

sen

Arbetsmarknad Att personer med nedsatt arbetsförmåga får möjlighet att träna på arbetsplatsen ger

snabba resultat. "Individuella lösningar är bättre för personerna och även ekonomiskt", sade Lennart

Jönsson, Misa, under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

I Sverige finns det idag över 210 000 vuxna med nedsatt arbetsförmåga som både vill och kan komma

in på arbetsmarknaden. Utmaningarna är emellertid många för att det ska bli verklighet.

Den amerikanske forskaren Robert Cimera var i veckan på besök i Stockholm för att berätta om Supported

Employment-metoden, som han bland annat har presenterat för amerikanska kongressledamöter.

Metoden är ett alternativ till skyddade arbetsplatser och går ut på att människor med nedsatt arbetsförmåga

ska få det stöd som de behöver för att hitta ett arbete som fungerar bra för dem, även i det långa

loppet.

Robert Cimera forskar utifrån ett ekonomiskt perspektiv och lyfte fram att Supported Employment är

en bra investering både lönemässigt och kostnadsmässigt. Över tid minskar kostnaderna med Supported

Employment, jämfört med skyddade arbetsplatser. En central del av metoden är att personerna istället

för förberedande träning får komma ut direkt till en arbetsplats och träna där.

Cimera lyfte även fram vikten av att redan i tidiga tonåren förbereda elever för arbetslivet, att få tidiga

erfarenheter av arbetslivet, och inte minst att tillämpa ”naturligt stöd”.

– Naturligt stöd på arbetsplatsen, genom hjälp och träning av kollegor, är mer effektivt än jobbcoacher.

Då hamnar den anställde i ett socialt sammanhang och dessutom blir kostnaden lägre, sade Cimera.

Att se till individen istället för kollektivet var något som Lennart Jönsson, Misa, uppskattade med Supported

Employment. Sedan många år tillbaka tillämpar Misa metoden.

– Tidigare var det kollektiva lösningar som gällde och man glömde att det handlar om enskilda individer

som kanske inte alls vill arbeta i grupp. Supported development har fokus på individen, att människor

duger som de är.

– Individuella lösningar är bättre för personerna och rent ekonomiskt, sade Lennart Jönsson.

Pär Larshans, hållbarhetschef på restaurangkedjan Max Hamburgare:

– Vi fokuserar på att anställa folk för ”ability”, inte ”disability”. Att jobba med fördomar är en nyckel

till framgång. Det jag skulle rekommendera är att lyfta fram bra exempel i företaget. Då följer även

andra efter.

Det ekonomiska perspektivet är en sak, men det är viktigt att även lyfta fram det mänskliga perspektivet,

menade Mikael Klein från Handikappförbunden, HSO. Han betonade att den starkaste drivkraften

finns hos personerna själva, men ställde frågan hur man stärker drivkraften och ger verktygen till den

enskilde.

– Hindren finns inte i näringslivet eller på arbetsmarknaden, utan de ligger i strukturer. Det är ett politiskt

ansvar fullt ut. Både regering och opposition måste tagga upp sig för att hantera detta, sade Mikael

Klein.

11

Jakob Stenberg


”Bygga Broar” - Konferens i Västerås 15-16 oktober 2012.

Då jag anmält mig att delta i denna konferens, hade jag lovat att skriva ett referat i SYVI-Nytt. Tyvärr

blev jag sjuk och kunde endast deltaga från kl.14.00 första dagen. På förmiddagen talade bl.a. socialförsäkringsminister

Ulf Kristersson, som också talade på SYVI:s fortbildningsdagar i Katrineholm.

Förmodligen sa han ungefär samma sak vid dessa båda tillfällen och någon annan från styrelsen redogör

från Katrineholm på annan plats i tidningen.

På måndagseftermiddagen talade Carin Bergström och Karl Löfgren om

Carpe ”Rätt stöd till arbete och studier” – ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling

inom området.

Carpe är ett samarbetsprojekt med 19 kommuner. Det handlar om kompetens-

utveckling för anställda, som arbetar med personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om t.ex.

föreläsningar, seminarier och nationella konferenser. Man har anordnat en kompetensutvecklingsdag

om att praktisera/arbeta på Daglig Verksamhet. Man arbetar med att utveckla den nya yrkesroll, som

krävs för att i såväl Daglig Verksamhet som i Boende ge rätt stöd till arbete och/eller studier. Personalen

ska lära sig att vara ett stöd till brukaren.

Både chefer och medarbetare inom D.V, Boende och Personlig assistans.

Projektet omfattar 145 arbetsplatser i 23 kommuner. Funktionshinderområdet är för litet i varje kommun

och för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. Projektet har

resulterat i:

Kunskap om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser i arbete eller studier.

Kunskap om samtalsmetoder.

Mer kunskap om lagstiftning.

Kunskap om arbetsmarknaden och olika myndigheter.

Kunskap om utbildningsmöjligheter.

Visionen för projektet är: Att fler personer med funktionsnedsättning får arbete eller arbetsinriktad

Dagl. verks. eller börjar studera enligt sina egna önskemål.

Tisdagen inleddes med att enhetschef Elin Lindberg pratade om Fyrismodellen i Uppsalas Dagliga

verksamhet. Projektet har 270 deltagare och 40 medarbetare samt över 100 personer på externa

arbetsplatser. Målsättningen är att hitta vägar till ett integrerat arbetsliv/anställning. Samt meningsfulla

arbetsuppgifter både inom den offentliga och privata arbets-

marknaden. I samtliga verksamheter inom Fyris har personalen jobbcoach-utbildning och arbetar enligt

Supported Employment. Kompetens och förmågor ska lyftas fram och arbetstagaren ska känna att

han utvecklas. En handledare från Fyris finns med under första tiden på arbetsplatsen och drar sig sedan

tillbaka men återkommer med regelbundna uppföljningar och stöd.

Det handlar om att synliggöra kompetensen. Mer kompetens än personligt omdöme. Det är bara bevisen

på vad personen kan, som är intressant. Utgår från näringslivets krav på anställningsbarhet.

12


Därefter var det riksdagsman Christina Husmark Pehrssons tur att prata om ”Utredning om

översyn av arbetsmarknadspolitiska insatser”.

Utredningens nuvarande uppdrag är:

Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel.

Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention.

Ge strategisk spridning av goda exempel och särskilt studera de norska erfarenheterna av inkluderingsavtalen.

50% av alla anställningar med lönebidrag sker hos småföretagare och hälften av dessa har inte kollektivavtal.

Utredningen har fått i uppdrag att titta på detta.

Man ska också titta på hur fler arbetsgivare ska kunna få lönestöd vid anställning av person med funktionsnedsättning.

Man vill också ge möjlighet till lönestöd för anställda som är nära anhöriga.

Man vill se över Samhalls funktion.

Man vill se över möjligheten att erbjuda traineeutbildning.

Christina avslutade sin föreläsning med att säga, att de skolor som har en etablerad kontakt med AF

och samverkar med dem, får ut fler elever i arbete efter utbildningens slut.

Därefter talade Bengt Eklund och Pentti Mäkinen från AF strategienhet om Arbetsförmedlingens

åtgärder och vägen till arbete.

180 000 personer med funktionsnedsättning är inskrivna på AF. Det är 27% av samtliga inskrivna.

Ungdomar under 30 år utgör 14% av de inskrivna och av dessa har 30% en funktionsnedsättning.

AF samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola

till arbetsliv för unga med funktionsnedsättning.

Målgrupperna är:

elever som fyllt 16 år och har en diagnostiserad funktionsnedsättning och som finns i gymnasieskolan

eller gymnasiesärskolan.

unga under 30 år som har en aktivitetsersättning. Har ofta en dagl.verks.

AF vill ha en dialog med skolan angående unga med funktionsnedsättning. Vilka styrkor? Vilka svagheter?

Vad behöver stärkas? Hur har APL/ praktik fungerat?

Detta hjälper till att göra övergången från skolan till arbetslivet så smidig som möjligt. Bengt pratade

även om Supported employment och projekt Arbetsvägen

Supported Employment skriver någon annan om på annan plats i tidningen och Arbetsvägen finns att

läsa om på SYVI:s hemsida.

Sist på konferensen talade författare och nationalekonom Li Jansson från Svenskt Näringsliv under

rubriken ”Blomstrande företag kan skapa jobb”.

Hon har undersökt sambanden mellan företagsklimat och chansen till jobb. Ett blomstrande näringsliv

ger fler jobb och då skulle även fler personer med funktionsnedsättning kunna få jobb. Hon pratade om

sprickorna i dagens välfärdssamhälle och utanförskapet som tycks bestå.

Hon gav exemplet att fler och fler ansökningar om ekonomiskt bidrag för varje år kommer in till föreningen

Majblomman. /

Åsa Tholin

13


På ett av våra samverkansmöten bad samordnaren Mats Fager om ett ”tyck till

dokument” eftersom det kanske kommer att blåsa nya vindar. Detta är vad vi sty-

relsemedlemmar som är från Skåne skrev.

Vid vårt senaste samverkansmöte med Af och oss vägledare framkom det att ni inom Af tittar på

sättet att arbeta med elever som har någon form av funktionsnedsättning.

Mats Fager berättade att det eventuellt var nyheter på gång och vi vill gärna medverka med våra

åsikter om vad vi anser fungerar bra/dåligt.

För oss som yvl/syv med fokus att få ut eleverna i arbete är samarbetet, stödet och expertkun-

skapen från Af samordnarna en av framgångsfaktorerna i vårt arbete. Utan detta är risken att vi

stångara våra huvud blodiga mot arbetslivets representant. Vi har tillsammans verkat för att ele-

ven fått arbetspraktik som ofta lett till lönebidrag och även i vissa fall till en anställning helt utan

stöd. Någon elev som vi kanske inte tänkt skulle tillhöra arbetsmarknaden har med rätt matchning

även fått arbete.

Vi vill kraftfullt påpeka att samordnarna ska få fortsätta sitt framgångsrika arbete med oss vägle-

dare. Det är inte i Skåne förändringar behövs, det är i övriga landet som ”Skånemodellen” kanske

bör få fäste.

Detta till trots finns det vissa saker vi vill peka på:

Nummer ett är att vi anser det borde finnas en SIUS i varje område som arbetar med tidig

samverkan med/i skolan. I Skåne finns det nu två SIUS-konsulenter som arbetar på så sätt och

vår åsikt är att det fungerar mycket bra. Det har hänt att elever ramlar mellan stolarna då sam-

ordnaren avslutar ärendet och den lokala handläggaren/SIUS-konsulenten ska ta över. Påbörjas

samarbetet redan då eleven går i skolan förhindras detta.

Önskar dessutom att rekryteringen av nya SIUS-konsulenter och samordnare som ska arbeta

med elever med funktionsnedsättning, såsom utvecklingsstörning eller bokstavsdiagnos, bör ha

god kunskap om detta. Det är tyvärr inte helt ovanligt att eleven kommer till oss på skolan och

frågar vad handläggaren/SIUS-konsulenten har talat om. Deras upplevelse är att de talat över hu-

vudet på dem eller talat ett för eleven oförståeligt språk

Vi vill absolut inte att våra ”Skåne-stormöten” (när alla vägledare som arbetar med särskolan

träffas tillsammans med Af) ska försvinna och ersättas av områdesmöten (sex samordnare i

Skåne) . Samordnarna unga med funktionsnedsättning arbetar på mycket olika sätt och vi anser

det vara av vikt att vi vägledare får så lika information som det är möjligt. Gärna lokala möten

men inte ta bort de stora.

Gemensamt informationsmaterial behövs som kan överlämnas till elev och målsman. Ett material

som eleven förstår och kan ta till sig. Bra om det är samma material oberoende var eleven kommer

ifrån. Informationen bör innehålla SIUS-konsulentens arbete, samordnarens arbete och på

vilket sätt dessa arbetar med målgruppen.

SYVI genom Mattias Schlyter och Christel Lindqvist

14


England och Bollerup

Som ni har läst flera gånger i SYVI nytt har vi på Bollerup ett ganska utvecklat och mångårigt samar-

bete med

Duchy College i Cornwall.

Det var meningen att våra engelska vänner skulla komma till oss denna höst, men på grund av ekono-

miska

problem gick det hela i stöppet.

Från vår sida kommer vi emellertid att skicka tvenne elever på ett 4 veckors utbytesprogram under

veckorna 5,6,7och 8 till Duchy. Vi har tidigare gjort sammalunda men två elever, och det var en både

spännande och

lärorik erfarenhet för dessa två. Vår förhoppning är naturligtvis att våra två aktuella elever kommer att

få´samma

goda upplevelser och erfarenheter.

Vi på Bollerup kommer troligen att få ta emot motsvarande en eller två elever från Duchy någon gång i

vår- då

verksamheten på åkrar, ängar och i parken är under högtryck.

Mattias Schlyter

15


Nya program på Munkagårdsgymnasiet.

På Munkagårdsgymnasiet planerar vi för gys13, vilket innebär att vi ska utöka vårt program

utbud. Vi har tidigare haft Naturbruksprogrammet, men från höstterminen 2013 kommer vi

att erbjuda tre program;

Skog, mark och djur

Hantverk och produktion

Estetisk verksamhet

Att valet föll på dessa program beror på att vi redan idag har kompetens och intresse på sko-

lan för att starta programmen. Skog, mark och djur är naturligt eftersom vi har naturbruks-

programmet idag och vi får tillfälle att se över och slipa till det utifrån gys13. Vi har idag en

Hantverksutbildning med inriktning florist på det treåriga programmet, där en elev från gym-

nasiesärskolan är integrerad nu i höst. Det är så vi tänkt oss att det ska vara i det nya pro-

grammet Hantverk och produktion, det blir en integrerad del av det treåriga programmet.

Estetisk verksamhet, detta program är nytt för oss men ligger ändå nära till hands, det finns

kompetens inom skapande verksamhet och foto, både hantverk och trädgård har många este-

tiska inslag, som vi hoppas ska ge en ny och spännande utbildning. Vi tänker oss ett program

med skapande, foto, service och bemötande, ett program där man får möjlighet att utvecklas

och stärka sig själv.

De två andra programmen är ju mer riktade mot ett yrke, men självklart utvecklas eleverna

och blir stärkta även där. Hos oss får man fyra innehållsrika och utvecklande år!

För elever som bor långt från skolan har vi ett elevhem med personal på kvällarna. De tränar

inför ett eget boende och gör roliga saker tillsammans på kvällarna. Personalen på elevhem-

met finns också med i undervisningen på dagtid. En helhetslösning med skola, boende och

fritid som är en fantastisk möjlighet för de elever som söker till oss!

Vi har ett spännande år framför oss med planering och uppstart av nya gys13!

19


”Får de inte vara med de andra? Men blir de inte ledsna då?”

Som SYV i särskolan har jag haft det stora nöjet att få besöka olika verksamheter och träffa personal

som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Italien.

Genom Internationella Programkontoret och programmet ”Lifelong learning” fick jag och en kollega

medel för att under en vecka göra studiebesök i olika verksamheter som yrkesinriktad gymnasieskola,

utbildning för vuxna, boende, uppföljning av praktik på arbetsplatser, en sysselsättningsenhet mm. Det

har inneburit att vi fått lite grundläggande information om det italienska skolsystemet, hur socialkon-

toren samarbetar med kooperativ runt funktionsnedsatta, på vilket sätt man arbetar med att stödja per-

soner med funktionsnedsättning att komma ut på arbetsmarknaden mm.

Vi var inbjudna av ett Kooperativ som heter Cooperativa sociale Bobowski som grundades av två kvin-

nor för snart 40 år sedan. Båda var föräldrar till varsitt funktionsnedsatt barn. Idag har kooperativet

många grenar i sin verksamhet. Man har bla avtal med kommuner runt omkring vad det tex gäller assi-

stans i både hemmet och skolan, boende, fritids, integrering av barn och familjer från andra länder

mm. Det som skiljer våra privata företag i Sverige som får avtal med kommunerna är att kooperativen

måste låta vinsten gå tillbaka till verksamheten.

I sin verksamhet arbetar man även mycket med olika EU fonder. Man har utbyte med andra länder där

både ungdomar och äldre personer kan arbeta i ett annat land några månader.

Ett spännande projekt de berättade om heter ”Superman” vilket startade i Frankrike och initialt hade

som uppgift att utbilda nyckelpersoner på en supermarketkedja för att kunna stödja personer med kog-

nitiva funktionsnedsättningar. Affären och de utbildade personerna ska sedan kunna hittas genom att de

är markerade med en speciell skylt. Planer finns nu att fortsätta med tågstationer, flygplatser etc.

I Italien vilar fortfarande mycket på familjen som institution. När vi berättade om att man i Sverige ar-

betar för att unga vuxna med funktionsnedsättning ska kunna flytta till eget boende och frigöras från

sina föräldrar har man lite svårt att förstå vitsen med det. En chef på ett socialkontor sa att i Italien så

flyttar många ofta hem till sina föräldrar vid en skilsmässa.

Alla barn även de med funktionsnedsättning går i vanlig klass. En psykiatriker bedömer med jämna

mellanrum hur mycket stöd och extraundervisning en elev med funktionsnedsättning behöver. En sär-

skild lärare/assistent ska finnas tillhands då en elev med särskilda behov behöver extra stöd. Många av

de vi mötte bland personalen reagerade mycket starkt på att vi hade speciella klasser för barn/ungdomar

med funktionsnedsättningar.

20


De var oroliga över vad de skulle känna av att inte få vara tillsammans med de andra eleverna.

Vi blev inbjudna till ett utbildningsföretag, Techné, som tillhandahöll vuxenutbildning och där man

också erbjöd kurser för personer med funktionsnedsättning. I gruppen av funktionsnedsatta ungdomar

arbetade man bla annat med att träna arbetsförmågan i olika typer av enkla arbetsmoment inne på sko-

lan, man arbetade med matlagning, social träning som att handla prismedvetet. Detta följdes ofta av

praktikplatser ute på företag.

Vi fick följa med två psykologer när de följde upp arbetsträning/praktik dels på en restaurant dels i en

matbutik.

Man har ett visst förtidspensionssystem i två bidragsnivåer beroende på graden av funktionsnedsätt-

ning men det är hur som helst en förhållandevis låg summa som är svår att klara sig på. Detta innebär

att familjen ofta måste bidra till försörjningen av den som inte arbetar.

När det gäller funktionsnedsattas möjligheter till arbete i Italien så inrättades en lag år 2000 som inne-

bär att arbetsgivare med ett visst antal anställda är tvungna att anställa personer med funktionsnedsätt-

ning. Om man inte följer lagen riskerar man böter. Vi träffade bla en socialchef på ett kontor i Forli

där hon och hennes personal bara arbetade med att hjälpa personer med funktionsnedsättning ut i ar-

bete.

Hon berättade att då en arbetsgivare anställer en funktionsnedsatt person så betalar stat/kommun för-

säkringar och sociala avgifter så det blir ett visst avdrag på den totala lönekostnaden för arbetsgivaren.

Avslutningsvis var det mycket intressant och tankeväckande att se hur man försöker hitta vägar och

lösningar när stat och kommun inte går in lika starkt som man gör i Sverige. Det är även nyttigt att

fundera på om vårt sätt att lösa skola/arbete alltid är så bra eller om det finns fler sätt att se på tex inte-

grering.

Kollegor om ni orkar och vill så ta den chans till erfarenhetsutbyte som tex EU programmet Lifelong

learning kan erbjuda.

Kajsa Johansson

SYV särskolan Linköping

21


SYVI

Riksföreningen

Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening

Verksamhetsberättelse 2012-

09-28

Styrelsen för riksföreningen SYVI, särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening, avger

härmed följande redogörelse för verksamhetsåret 2011-09-30 – 2012-09-28

Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av följande personer:

Ordinarie ledamöter Suppleanter

Åsa Tholin ordförande Lars-Ola Ludvigsson

Lotta Granér vice ordförande Barbro Ahlén

Kajsa Johansson sekreterare Marie Larsson

Mattias Schlyter kassör

Christel Lindqvist hemsideansvarig

Konferenskommitté Syvi-redaktör Valberedning

Bo Carlsson, Lotta Granér Christel Lindqvist Gunilla Jonsson, sammankallande

Mattias Schlyter, Christel Lindqvist Marie Larsson Jozef Skerjantz,

Ewa Mattsson

Styrelsen har under verksamhetsåret:

Utvärderat föregående års fortbildningskonferens.

Planerat och genomfört årets fortbildningskonferens på Hotell Statt i Katrineholm.

Fortlöpande uppdaterat medlemsmatrikeln.

Uppdaterat hemsidan på SYVI.se.

Haft fortlöpande kontakter med företrädare för olika myndigheter och organisationer med speciellt

fokus på Skolverket och Försäkringskassan.

Fortsatt samarbete med AF:s strategienhet rehabilitering till arbete.

Fortsatt samarbete i projektet Arbetsvägen.

Fortsatt kontakt med vägledarföreningen för ett framtida samarbete.

Blivit inbjudna och deltagit i samrådsmöten på Skolverket angående GYS 2013.

Deltagit i olika arbetsgrupper i Försäkringskassans regeringsuppdrag ”Att utveckla metoder för

bedömningar av arbetsförmågan i förhållande till anpassat arbete”.

Avlämnat SYVI.s remissvar gällande ”Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning

för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU 2012:24).

På anmodan av Stefan Tengman, socialdepartementet, bistått med kontaktuppgifter angående

arbetsgivare och anställda före detta elever från gymnasiesärskolan.

22


SYVI har tillsammans med vägledarföreningen uppvaktat utbildnings-o arbetsmarknadsdepartementet

för att få till ett vägledarlyft. Samt påtalat behovet av utbildning för vägledning inom

särskolan.

SYVI har representeratsi referensgruppen i forskningsprojektet ”Särskola- och sen”.

SYVI har under verksamhetsåret 2011-2012 haft 99 betalande medlemmar. Styrelsen har

arbetet efter vad stadgar och verksamhetsplan anvisat. Förutom konstituerande möte har

styrelsen sammanträtt vid fyra tillfällen. Protokollen har lagts in på SYVI:s hemsida. SYVI-nytt

har utkommit med 3 nummer under verksamhetsåret. Där kan medlemmarna läsa och informera

varandra om vad som är på gång i ”branschen”. SYVI:s medlemmar uppmanas att inkomma

med bidrag som utmanar, berikar och inspirerar vår verksamhet samt lämna synpunkter

på tidningen och styrelsens arbete. Vi vill att SYVI-nytt ska vara, inte endast ett styrelsens

informationsorgan, utan ett informations- och kommunikationsorgan för en rikstäckande

och livaktig förening, där alla är delaktiga och aktiva. Genom SYVI-nytt ska det finnas

möjlighet att sprida information om allt regionalt arbete som görs samt goda exempel och

idéer utifrån hela landet. Styrelsen tackar för förtroendet under det gångna verksamhetsåret

och hälsar samtidigt våra nya medlemmar välkomna till föreningen.

För SYVI:s styrelse

Åsa Tholin

ordförande

23


SYVI

Riksföreningen

Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening.

Verksamhetsåret 2012 – 2013

Förslag till verksamhetsplan 2012 09 28

Styrelsen har till uppgift att under verksamhetsåret:

Hålla sig underrättad om de förslag och tagna beslut, som rör vårt uppdrag och påverkar vår verksamhet.

Särskilt regeringens direktiv till olika myndigheter, som dels kan påverka ung-domarnas möjlighet

till arbete, dels utformningen av yrkesvägledning i sär- och specialskolan.

Hålla sig underrättad om implementeringen av gymnasiesärskoleutredningen GYS 2013

Uppdatera sig på nya skollagens innehåll och hålla sig underrättad om dess konsekvenser vad gäller

elever mottagna i särskolan.

Hålla kontakt med politiker och tjänstemän med särskoleansvar.

Utvärdera fortbildningskonferensen 2012.

Planera och genomföra fortbildning hösten 2013.

Värva nya medlemmar.

Framhålla behovet till berörda myndigheter av nyrekrytering, fortbildning och utbildning för studie- och

yrkesvägledning med specialkompetens inom särskola och specialskola.

Samarbeta med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket, Handikapporganisationerna FUB/

ALA, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Autism och Aspèrgerförbundet,

Skolverket, Skolinspektionen, Fackliga organisationer, Sveriges vägledarförening, Svenska föreningen

Supported Employment. Följa och stödja Projekt Arbetsvägen.

Sprida SYVI:s riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i sär- och specialskolan.

Utge SYVI-nytt.

Kontinuerligt uppdatera SYVI:s hemsida.

Sprida kännedom om SYVI:S verksamhet via hemsidan SYVI.se

Stödja regionala aktiviteter inom Riksföreningen SYVI.

Uppdatera medlemsmatrikel

För SYVI:s styrelse

Åsa Tholin

ordförande


Kontakt

Åsa Tholin, Ordförande

Yrkesvalslärare

Elof Lindälvs Gymnasium

Lindälvs Gata 3

434 32 Kungsbacka

Tfn: 0300-83 35 09

Mobil: 070-395 42 44

Fax: 0300-715 97

asa@syvi.se

Ansvarsområden:

Utbildnings-departementet

Kajsa Johansson, Sekreterare

Studie- och yrkesvägledare

Linköpings kommun

Utbildningsförvaltningen

Sektionen för specialverksamhet

Westmansgatan 27 B

581 81 Linköping

Tfn: 013-208824

kajsa.johansson@linköping.se

Ansvarsområden: Arbetsförmedlingen, Autism

& Aspergerförbundet

Mattias Schlyter, Kassör

Yrkesvalslärare

Naturbruksgymnasiet Yrkeslinjen

Bollerup

273 94 Tomelilla

Mobil: 070-838 50 13

Fax: 0417-185 00

mattias@syvi.se

mats@utb.simrishamn.se

Ansvarsområden:

Skolverket, Fackliga organisationer

Lotta Granér, Vice ordförande,

KonferensansvarigSpecialpedagogiska

skolmyndigheten

Rålambsvägen 32 B

102 26 Stockholm

Tfn: 010-473 50 68

lotta@syvi.se

lotta.graner@spsm.se

Ansvarsområden:

Specialpedagogiska skolmyndigheten, FOU,

Folkhögskolor

Christel Lindqvist, Ledamot

Studie- och yrkesvägledare

Norrängsskolan

Norregatan 22 (Box 2074)

28102 Hässleholm

Tfn: 0451-26 76 04

Mobil: 070-971 76 03

Fax: 0451-26 76 46

christel@syvi.se

christel.lindqvist@hassleholm.se

Ansvarsområden:

Sveriges Vägledaförbund, SYV utbildningen

Barbro Ahlén, Suppleant

Studie- och yrkesvägledare

Utbildningsförvaltningen

Centrala stödavdelningen

Rudsjöterrassen 2

136 81 Haninge

Tfn: 08-606 92 56

barbro@syvi.se

barbro.ahlen@haninge.se

Ansvarsområde:

Försäkringskassan, Socialdepartimentet

Marie Larsson, Suppleant, redaktör

Munkagårdsgymnasiet

Björkängsvägen 25

432 78 Tvååker

Tfn: 0340-48 09 75

Mobil: 070-652 4023

marie@syvi.se

marie.b.larsson@regionhalland.se

Ansvarsområden:

FUB,Ala


Layout & Tryck

Tidningsgruppen Aktivitetscentrum Frölundaborg

Similar magazines