Framsida_rapport amning - Arbetets museum
Framsida_rapport amning - Arbetets museum
Framsida_rapport amning - Arbetets museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hel<strong>amning</strong>. Rekommendationen grundades på internationella studier som föranledde nya<br />
riktlinjer från WHO. Såhär lyder Socialstyrelsens riktlinjer:<br />
Den första tiden är bröstmjölk barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart<br />
bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör <strong>amning</strong>en av<br />
näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda men det är fördelaktigt om bröstmjölken<br />
utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre. 11<br />
De som är kritiska till rekommendationen lyfter ofta fram att den baseras på barns behov i<br />
utvecklingsländer och att den därför inte är anpassad efter svenska förhållanden. Amningens<br />
positiva hälsoeffekter för barn i Sverige beskrivs som överdrivna. En del menar att<br />
rekommendationen dessutom osynliggör föräldrar som använder ersättning.<br />
Rekommendationen kritiseras även för att bidra till att skapa prestation, oro och sorg för<br />
mammor som har problem med <strong>amning</strong>en eller av olika skäl inte ammar (se t ex Dagens<br />
medicin, 2006:38).<br />
Redan på 1700-talet började barnläkare intressera sig för bröstmjölkens hälsobringande<br />
effekter för barn. Bröstmjölkens innehåll har länge varit det tyngsta argumentet för <strong>amning</strong>.<br />
Idag framhålls även att hud-mot-hud kontakten som sker vid <strong>amning</strong>en stimulerar hormonet<br />
oxytocin vilket bland annat medverkar till bröstmjölksutdrivningen, skapar ett<br />
relationsintresse hos mammor samt gör det lättare för barnet att knyta an till mamman. Även<br />
pappan/partnern som vistas nära sitt barn får påslag av hormonet vilket stärker relationen dem<br />
emellan (Weimers m fl, 2009:39).<br />
BVC-sjuksköterskan<br />
Sjuksköterskor i Sverige har flera möjligheter att vidareutbilda sig. De BVC-sjuksköterskor<br />
som har intervjuats till utställningsprojektet Mötesplats: Röster om <strong>amning</strong> är antingen<br />
barnsjuksköterskor eller distriktssjuksköterskor. Vidareutbildningen till barnsjuksköterska<br />
eller distriktssjuksköterska ger sjuksköterskorna en likvärdig ökad kunskap om det<br />
förebyggande arbetet för folkhälsan, men barnsjuksköterskeutbildningen ger dessutom en<br />
djupare inriktning på vård av sjuka barn. Vårdpersonal kan även bli internationellt certifierade<br />
<strong>amning</strong>skonsulter genom att gå <strong>amning</strong>sspecialistutbildningen IBCLC. 12 I Sverige finns det<br />
idag runt 30 personer som har gått utbildningen, varav de flesta är barnmorskor.<br />
11<br />
www.sos.se/FULLTEXT/126/2003-126-16/2003-126-16.htm<br />
12<br />
http://www.iblce.org/<br />
14