Framsida_rapport amning - Arbetets museum

trots att de vill amma längre. Hon tror att det delvis beror på att lång amning betraktas som
suspekt i Sverige samt att mammor som vill amma länge inte stöttas tillräckligt av vården.
Sjögren har i sin roll som rådgivare på Amningshjälpen märkt att det finns en ”undergroundamning”
i Sverige som består av mammor som ammar länge i den privata sfären.
Som vi tidigare sett förefaller det finnas en normativ bild av att en ”riktig” mamma
ammar. Samtidigt tyder mammornas upplevelser på att det finns idéer om vilken sorts amning
som betraktas som ”naturlig”. Det förefaller som att ”lång amning” och amning av ett ickebiologiskt
barn inte faller inom ramen för bilden av det goda moderskapet på så vis att det
passerar gränsen för det ”normala”. Det är möjligt att lång amning och amning av ickebiologiskt
barn betraktas som en självisk handling, som något mamman gör för sin egen skull,
och att det på så vis strider mot bilden av den uppoffrande modern som ammar sitt barn för
barnets skull.
Intervjumaterialet visar att flera av föräldrarna har reflekterat kring valet av
amningsplats. Det förefaller som att det framförallt är den offentliga amningen som väcker
tankar men även valet av amningsplats inom den privata sfären görs ibland med omsorg.
”Hemma ammade jag i princip på samma ställe hela tiden” (mamma A, Norrköping).
Några berättar att de försöker amma så diskret som möjligt i offentliga miljöer av
respekt för omgivningen eller för att undvika betraktande blickar. En kvinna har upplevt att
det framförallt är män som tycker att offentlig amning är osmaklig. ”Vad är det som är
osmakligt, de tycker ju om att titta på bröst annars?” (mamma fokusgrupp 1, Norrköping).
Rådgivarna på Amningshjälpen tycker sig har märkt att det inte är lika accepterat för mammor
att amma i offentliga miljöer idag som det var för några decennier sedan. En rådgivare
berättar att hon kunde amma obegränsat i det offentliga rummet i slutet av åttiotalet. ”Det var
inte det här ensliga, att man var i behov av att gömma sig som jag tycker att man ser varje
dag” (rådgivare fokusgrupp, Amningshjälpen).
Men upplevelserna av offentlig amning är inte entydiga. Andra berättar att de aldrig har
fått några negativa kommentarer när de ammat utanför hemmet och upplever att Sverige har
en väldigt tillåtande amningskultur. En mamma förklarar:
Jag är så glad att jag är här, man uppmanar till det och man kan amma vart som helst. Man
känner som att samhället är bakom dig om någon skulle säga någonting som att ”you shouldn’t
do that here”. Jag kan säga att ”hörru jag kan göra det”. (mamma Al, Stockholm).
31