RÅDAPORTEN - Råda församling

RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING VÅREN 2011 ÅRGÅNG 31
OM ATT VARA STÖDFAMILj
kRAFTkäLLAN
FIRA PÅSkEN I RÅDA
Att ana det himmelska
Möt ikonmålaren Erland Forsberg

2
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
RÅDAPORTEN
VÅREN 2011
Utkommer i 7100 exemplar,
2 nummer per år.
RÅDA FÖRSAMLING
Svenska kyrkan i Mölnlycke,
kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
info@rada.nu
ANSVARIG UTGIVARE
Lars T Gåreberg tel 031 - 338 21 21
lars.gareberg@rada.nu
REDAkTION
Emma Hvitfeldt tel 031 - 338 21 16
emma.hvitfeldt@rada.nu
Elin Carlson tel 031 - 338 21 05
elin.carlson@rada.nu
TRYCk
Prinfo Linderoths
RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLING
Reception .......................................... 031 - 338 21 00
kyrkoherde Lars T Gåreberg ...................... 338 21 21
kh. sekr./kommunikatör Elin Carlson .... 338 21 05
Informatör Emma Hvitfeldt ..................... 338 21 16
Präst Anders jernbratt ................................ 338 21 13
Vik. präst Risto Paavola ............................ 338 21 00
Vik. präst Suzanne Måwe .......................... 338 21 11
Diakon katarina Lidman ........................... 338 21 14
kykogårdsvaktmästare ............... 338 21 08 eller 09
Vaktmästare helger ............ 0703 - 14 46 08 eller 09
Ekonomichef Roger Frantzich .................. 338 21 20
Musik i Råda ................................................. 338 21 07
Barn i Råda .................................................... 338 21 17
Ung i Råda ..................................................... 338 21 23
Vuxen i Råda ................................................. 338 21 15
www.rada.nu
BESÖkSADRESS
Råda församlingshem
kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
Tel 031 - 338 21 04, 0703 - 14 46 04
www.radakok.nu
VI STÅR FÖR MATEN TILL
konferensen, festen, dopet, bröllopet...
ÖPPET
Mån-tors 08.00-16.00, fre 08.00-15.00
och sön 10.00-14.00 (även senare vid bokning).
Lunch serveras: Mån-fre 11.00-14.00.
Förväntningar
Det går en TV-reklam nu som visar
drömmar från förr. äldre som yngre
sitter och drömmer om de gamla allsvenska
matcherna. Och tittaren får höra
kommentarer som att det inte bara
var själva matchen som gällde, också
förberedelsen var viktig. Man liksom
gick igång ett par dagar innan matchen
börjat och drömde om hur det skulle
bli. Förväntningarna var lika viktiga som
matchen. Att bara sitta där med farsan var
lika angeläget som spelet. Inget kan ge
den stämningen tillbaka, vittnar man om.
Tills nu! För 3000 kronor om året om
du väljer “kanalen” så får du alla allsvenska
matcher. Blir det riktigt samma
sak? Om var och en sitter hemma eller
kanske tillsammans med någon, är det
lika spännande som förväntningarna var
förr? är det inte just gemenskapen med
andra som är lika viktig som det som
sker på plan?
Det är kanske inte helt logiskt att
använda ovanstående bild för att jämföra
med den förestående påsken. Men jag
gör ett försök. Påsken fanns redan innan
jesu födelse. jesus och lärjungarna torde
ha firat påsk tillsammans vid några
tillfällen. Pesach, den judiska påsken,
firades till minnet av uttåget ur Egypten,
den natt då påskalammet slaktades och
dödsängeln skonade folket. jag kan tänka
mig att det var samma förväntan inför
denna stora högtid, som inför en stor
match. jesus och lärjungarna går upp till
jerusalem. Tusentals andra är där. Staden
sjuder och kokar av liv och förväntningar.
Snart blir det mat och dryck, läsning
ur skrifterna men också samtal och
historier.
Men just denna påsk blir det ett erbjudande
man inte förstår. Inget påskalamm
inhandlas och jesus förutsäger sin egen
död, förrådd av en av de närmaste. Vi
kan historien idag. Det stannade inte vid
korsfästelsen. Livet fortsatte genom jesu
uppståndelse. Här var förväntningarna
inställda på att det skulle bli som förr,
ungefär som det varit under uppväxten.
Men tvärtom spolieras alla förväntningar
och något nytt kommer i stället.
Det är påsken, med jesu uppståndelse,
som är kyrkans och församlingens
grund. Vi får leva med förväntningar.
Men samtidigt veta att församlingen
utifrån den kristna tilliten alltid står för
något nytt. Vi kan inte köpa oss tillbaka
till gamla tider. I stället utmanas vi att
leva i nutiden, vara med i den match
som spelas ute i samhället, lokalt som
globalt. Vi kan självfallet sitta vid TV:n
och mysa ibland, för oss själva eller med
andra. Men kristendomens utmaning är
att få ut också mig på plan. Där i samhället,
där så mycket genomspelas. Där i
världen, där så många behöver stöd. Där
i kyrka och gudstjänst, där Gud tilltalar
just mig personligen.
Du är förlåten. Du är upprättad.
Du erbjuds uppståndelsens löfte.
Tack för detta erbjudande.
LARS T GÅREBERG
DIN KYRKOHERDE

Aktuellt
konst: Camilla Hyllén
Göteborgsbaserade Camilla Hyllén visar tavlor i Råda
församlingshem 11 april - 31 maj. Så här beskriver hon sin
konst: “Jag arbetar mest med måleri (helst i akryl), oftast i min
egen lilla fantasivärld... lite glitter, skimmer och en och annan katt
kanske... Jag gillar tanken på andra världar... så det är oftast där
mina motiv utspelar sig.... på väg till ett kalas kanske...”
Foto: Kristin Lidell
Ny biskop
Per Eckerdal är vald till ny biskop i
Göteborgs stift. Han efterträder
Carl Axel Aurelius. Per Eckerdal vigs
till biskop i Uppsala domkyrka den 4
september och mottages som biskop i
Göteborgs domkyrka den 10 september.
tävling:
Gilla oss på
Facebook
Gilla oss på Facebook och få snabb
information om aktuella händelser i
våra verksamheter och större evenemang.
Du deltar då samtidigt i tävligen att
vinna en ikon. Vi lottar ut tre stycken
ikoner med olika motiv. Logga in på
ditt facebookkonto och sök på Råda
församling så hittar du oss.
kyrkogården
Vårstädningen är nu klar på Råda
kyrkogård och vårblommor planteras
under vecka 15 och 16. Vatten finns
i miljöstationerna. Du kan läsa om
arbetet med askgravlunden på vår
hemsida www.rada.nu.
RÅDAPORTEN
Snart är lammen här!
Årets kull beräknas till mitten av
april. kom till Barnens miljöark och
håll utkik i veckorna kring påsk!
Vernissage
Fritidsarken har haft vernissage och visat
konstverken de arbetat med under våren.
Det bjöds på bubblig cider, popcorn och
salta pinnar. På www.rada.nu under Barn
i Råda och Fritidsarken kan du se ett
bildspel med alla konstverken.
3

4
RÅDAPORTEN
P
Påsken – uppståndelsens högtid
Påsken är vår största kristna högtid.
Vi firar att Jesus har besegrat döden och
uppstått. Påskberättelsen är en läskig
historia. Hör hur den berättades för
klass 4G från Skinnefjällsskolan när de
var på studiebesök i Råda församling.
klass 4G från Skinnefjällsskolan har
kommit till Råda kyrka för att höra
historien om påsken. 23 elever och
fröken Åsa sitter förväntansfulla i kyrkan.
Präst Anders jernbratt och musikledare
kristian Hvitfeldt håller i samlingen på
temat påsk. Efteråt blir det påskpyssel och
mys i församlingens barnverksamhet.
Det hela började utanför jerusalem
för nästan 2000 år sedan. Det var stor
uppståndelse och folk överallt som var
finklädda och glada. De väntade på Jesus.
Och när han kom ridande på en åsna
följd av sina lärjungar hurrade folket och
välkomnade honom med palmblad och
några la sina mantlar på vägen. Folket
trodde att jesus var den som kommit
för att bli deras kung. Men jesus själv
var inte lika glad, han visste inom sig
att något svårt väntade och att han hade
många motståndare i jerusalem.
När folkmassan gått hem för kvällen,
samlade jesus sina lärjungar omkring sig
och förklarade att han snart skulle lämna
dem. Han sa att han skulle bli utlämnad
och dödad. Denna sista kväll tillsammans
med lärjungarna firade Jesus för första
gången nattvard. Han delade ut bröd till
lärjungarna och sa: ”Detta är min kropp”
och om vinet sa han: ”Detta är mitt blod.”
”ät och drick för att minnas mig.”
”Minns mig, kom ihåg mig. Minns vad
jag sagt, vad jag gjort. jag kommer alltid
att finnas för dig,” Kristian uppmanar
klassen att sjunga starkt och inlevelsefullt.
”En av er kommer att förråda mig”,
sa jesus till lärjungarna. När de sedan
gått till en trädgård för att vila, väcktes
de plötsligt av en massa soldater med
facklor. Lärjungen judas hade gått till
fariséerna och översteprästerna och
förrått jesus för 30 silverpenningar.
judas pekade ut jesus med en kyss på
hans kind och jesus svarade honom:
”Förråder du din mästare med en kyss?”
Soldaterna grep jesus och förde honom
till översteprästerna som lät piska och
pina honom. Men de kunde inte döma
honom till döden som de önskade utan
fick överlämna detta åt romarna som
hade makten på den tiden.
Pontius Pilatus förhörde jesus och tyckte att
han ingenting gjort. Men översteprästerna
tvingade folk att lämna falska vittnesmål
och att ropa högt: ”jesus ska dö och
korsfästas.” Pontius Pilatus blev rädd och
så påverkad att han valde den enklaste
vägen och dömde jesus till döden. Han
trodde att jesus ändå till sist skulle bli
benådad av folket. Men istället friades en
annan dömd fånge, mördaren Barabbas.
Jesus fick bära korset där han skulle dö
på sina axlar genom staden. Framme vid

kullen Golgata hissades han upp. Nedanför
korset stod lärjungen johannes och
jesus mamma Maria. De såg när han
långsamt och plågsamt dog på korset
och himlen blev alldeles svart och jorden
skakade. Det sägs att det stora tygstycket
på väggen i jerusalems tempel sprack.
jesus lades i graven, som var en grotta.
För säkerhets skull rullades en stor och
tung sten framför öppningen och soldater
stod på vakt. Detta hände på det vi
kallar för långfredagen. På den tredje
dagen (påskdagen) kom några kvinnor till
graven för att göra i ordning jesus kropp.
Då var stenen bortrullad och graven
öppen. Det enda som fanns kvar därinne
var linnebindlarna. jesus var borta.
kvinnorna möttes av en ängel som sa:
”jesus är inte här, han har uppstått från de
döda och lever.” Då fick de se Jesus stå
där igen, uppstånden och levande.
Anders avslutar berättelsen med att
påminna om att jesus sänder sin kraft
till kyrkan. Där kan vi människor få ta
del av den genom ordet, dopet och nattvarden.
”Vi kan uppstå efter döden till
ett liv i himlen.”
En av eleverna frågar klokt: ”Hur dog
han sen då”. Anders förklarar: ”Han
dog inte, utan på kristi himmelsfärds
dag lämnade han sina lärjungar. Istället
skickade han hit anden, som finns här
hos oss som en osynlig kraft. Så här står
det i Bibeln: “Han tog dem med sig ut ur
staden bort mot Betania, och han lyfte sina
händer och välsignade dem. Medan han
välsignade dem lämnade han dem och fördes
upp till himlen. De föll ner och hyllade honom
och återvände sedan till Jerusalem under stor
glädje. Och de var ständigt i templet och
prisade Gud.” Lukasevangeliet 24:50-53.
Elin Carlson
RÅDAPORTEN
Påsken i Råda
Palmsöndagen, 17 april
5
11.00 Gudstjänst, Anders jernbratt.
Koralkör *. Ann-Sofie Scherman, orgel.
Skärtorsdagen, 21 april
19.00 Mässa, församlingens präster och
diakon. Ann-Sofie Scherman, orgel.
Långfredagen, 22 april
11.00 Musik ur
Stabat Mater
av Pergolesi framförs i gudstjänsten.
Susanna Moberg sopran
katarina Solén Hiller alt
Mirjam Simonsson violin
Sara Uneback violin
Petra Hellquist violoncell
Ann-Sofie Scherman orgel
Lars T Gåreberg präst
Påskdagen, 24 april
17.00 Mässa, Risto Paavola. Röster i
Råda med ledare Ann-Sofie Scherman.
Annandag påsk, 25 april
11.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe.
jonathan Hiller, orgel.
13.30 Finsk gudstjänst, Lisa Sorvoja.
jonathan Hiller, orgel.
* En mindre grupp
körsångare som förstärker
psalmsången
i gudstjänsten.
Mer info: www.rada.nu
Illustration: Susanne Engman, IKON

6
RÅDAPORTEN
Åsa Loholmen Evalena Djerf Annika Winberg
tema: kraftkällan ger barn och
ungdomar styrka i vardagen
kKraftkällan tar emot barn och ungdomar,
en gång i veckan, vars föräldrar har
ett missbruk eller lever skilda. Jag får
möjlighet att vara med på ett studiebesök
som den här dagen hålls av
Evalena Djerf och Åsa Loholmen.
Med värme och stort engagemang
berättar de om Kraftkällan. De önskar
att Kraftkällan fungerar som en liten
oas i barnens liv där de hämtar styrka
att bättre klara av sin vardag.
kraftkällan arbetar med barn och
ungdomar som har eller har haft en nära
anhörig som missbrukar alkohol, droger
eller som är psykiskt sjuk samt med barn
och ungdomar med skilda föräldrar där
mamman och pappan har stora samarbetssvårigheter.
Barnen träffas i grupper som
består av max 8 barn och alltid två ledare.
Gruppindelningen görs utifrån ålder,
eventuella syskon och problematiken i
familjen. kraftkällan erbjuder också
individuella samtal för barn och ungdomar
där våld förekommer i hemmet.
Personalen träffar barnen 2 timmar
varje vecka, i 16 eller 18 veckor per
termin. Det finns barn som kommer
tillbaka och börjar i en grupp igen
efter en tids uppehåll.
- Det är viktigt att grupperna är små så
att alla barn känner sig sedda. De ska
känna att vi har väntat på och är glada
för att de kommer till kraftkällan, säger
Evalena.
kraftkällan startade 2004 som ett
projekt. År 2008 blev det en permanent
verksamhet som tillhör resursenheten
inom Härryda kommuns socialtjänst.
Målgruppen är 6-18 år, men det finns
även 5-åringar och 20-åringar som går
på kraftkällan.
Tilltron till vuxna
Grupperna är pedagogiska men kan ge
terapeutiska resultat. Barnen kan välja
att berätta om en känsla men utelämna
varför de känner så. Inga barn eller
föräldrar registreras och personalen har
tystnadsplikt. Träffarna är kostnadsfria.
- Vi har anmälningsskyldighet till socialtjänsten.
Om det kommer upp något
på träffarna som vi behöver anmäla så
berättar vi alltid det för barnet först. Det
är viktigt att de kan lita på oss. Ofta har
de förlorat stora delar av sin tilltro till
vuxenvärlden. En pojke berättade en gång
att hans pappa luktade alkohol när han
lämnade honom på skolan och ingen av
lärarna sa någonting. Att bli sedd av en
vuxen när man far illa är betydelsefullt
och något som barnet har med sig hela
livet, säger Evalena.
Barnombud på arbetsplatser
kraftkällan arbetar också med barnombud
på arbetsplatser runt om i Härryda
kommun. Barnombudens funktion är att
uppmärksamma om ett barn far illa och
vara en sluss till kraftkällan. kraftkällan
kan stötta arbetsplatsens personal genom
rådgivning, information och utbildning.
Rädslan att berätta för andra
Barnen kommer till kraftkällan via
socialtjänsten, förskolan, skolan, nära
anhöriga eller andra vuxna i deras närhet.
Tonåringarna söker sig oftast själva till
kraftkällan. Ungdomarna har hört talas
om grupperna genom en kompis eller
vuxen i deras närhet.
- En tonårstjej hade hört talas om oss
och slog vårt telefonnummer flera gånger.
Men hennes rädsla gjorde att hon varje
gång lade på luren efter några signaler.
Till slut tog hon kontakt med skolans
kurator och de kom på ett första besök
hos oss. För många är det skrämmande

En flicka som gått på Kraftkällan beskriver
genom teckningen nedan vad träffarna betytt för henne.
att komma hit första gången. Att gå
över tröskeln till våra lokaler innebär att
man har berättat att någon i ens närhet
inte mår bra. Innan de yngre barnen
börjar kommer de hit på ett besök med
sina föräldrar. Föräldrarna berättar om
familjens problem inför barnen och oss i
personalen. Berättelserna legitimerar för
barnen att prata om familjens problem
när de sedan går i grupp, berättar Åsa.
Förtjäna att bli älskad
Varje träff har ett tema. Några exempel
på teman är familjen, känslor, skuld och
skam, jag är unik, hopp, gränssättning
samt missbruk.
- Vi arbetar hela tiden med att öka deras
självkänsla. Att avlasta från skam och
skuld är viktigt. även om mamma mår
dåligt så får du gå på bio och ha roligt
med dina kompisar. Vi är tydliga med att
barnen själva bestämmer om de vill älska
sina föräldrar. Föräldrar måste förtjäna
att bli älskade, säger Evalena.
Många av barnen som går på kraftkällan
känner mycket ilska.
- Bakom ilskan finns ofta ett ledset
barn. Vi hjälper barnen att sätta upp
ramar för hur de kan uttrycka sin ilska.
Sagan om stöveln
“Det var en gång en fin stövel som kände sig som en skitstövel,
för att man hade slängt skit i den. Den lilla stöveln trodde aldrig
att hon kunde känna sig fin. En dag fick den lilla stöveln hjälp att
ställa sig upp och ner så att all skit rann ut. Då började den lilla
stöveln känna efter och märkte att den kände sig fin igen. Det var
inte stövelns fel, det som hänt. Det var inte stöveln som hade slängt
skit i sig själv.”
Sagan är skriven av en 6-årig flicka på en av Eleonora-
gruppens träffar. Eleonoragruppen liknar kraftkällan.
De lär sig lyssna på och dela upplevelser
med varandra. Att känna att andra
också mår dåligt kan stärka. Vi försöker
även bredda deras referensramar. En
pojke som gick i femman lekte hos en
klasskamrat och var förvånad över att
kompisens föräldrar var hemma. Hans
mamma och pappa var nästan aldrig
hemma. Han trodde att det var så i alla
familjer eftersom det var det enda han
kände till, berättar Evalena.
Minst en sak gemensamt
Allt på kraftkällan är frivilligt. Barnen
och ungdomarna som deltar väljer själva
hur mycket de vill berätta. Vill de sitta
tysta så går det bra. På de första träffarna
lyfter vi fram att de som går på kraftkällan
har minst en sak gemensamt och det är
att någon i familjen inte mår bra.
Varje tillfälle startar med en gemensam
smörgåsfika. Rutinerna ger trygghet.
Bordet är dukat och ljusen är tända.
Personalen skickar runt en ask med
bilder på gubbar med olika ansikts-
uttryck. Barnen får välja ett ansikte
med ett uttryck som beskriver hur de
känner sig.
– Vid ett tillfälle var det en flicka som
RÅDAPORTEN
tog tre ledsna gubbar och beskrev att
hon var väldigt ledsen. Genom övningen
får vi som ledare en uppfattning om hur
barnen eller ungdomarna mår just i dag.
Barnen visar också för varandra att det
finns olika känslor. Ingen känsla är fel.
7
Inga krav på att prestera
- Vi har många tonårstjejer med toppbetyg
i skolan som i perioder sköter hem
och syskon. Vi är tydliga med att de här
tjejerna ska koppla bort ansvarskännandet
när de är hos oss. Här finns inga krav på
att prestera. Träffarna innehåller också
mycket skratt och bus. De avslutas alltid
i kraftkällans kuddhörna där vi gör en
sammanfattning, delar ut tänkvärda ord
och guldglitter. De som vill strör guldglittret
över sig som en påminnelse om
hur värdefulla de är, avslutar Åsa.
Du kontaktar Kraftkällan på 031-724 85 07
eller kraftkallan@harryda.se
Emma Hvitfeldt

8
RÅDAPORTEN
HHärryda kommun är i behov av fler stödfamiljer.
Jag har förmånen att samtala
med Katarina och en av hennes döttrar
Evelina, en familj som aldrig ångrat att
de blev stödfamilj. De är överens om att
det berikar deras liv. En stödfamilj, säger
Anna Eriksson på Härryda kommun,
ger barnet nya upplevelser samtidigt som
föräldrarna får avlastning.
tema: Värdefullt att vara stödfamilj
En stödfamilj tar emot ett barn eller
en ungdom med funktionhinder i sitt
hem. Insatsen erbjuds av kommunen
enligt LSS (lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade) och ger
personer med funktionsnedsättning rätt
till goda levnadsvillkor. Verksamheten är
en del av Härryda kommuns socialtjänst.
katarina berättar att hon under många
år funderade på att bli stödfamilj. Att involvera
alla och fatta beslutet gemensamt
i familjen var viktigt. När barnen, de tre
döttrarna, var i tonåren anmälde familjen
sitt intresse till kommunen.
En trygg start
Efter ett hembesök hos den tilltänkta stödfamiljen
startar en utredning som leder
fram till en bedömning om hur väl familjen
kan genomföra uppdraget. Därefter skrivs
ett avtal mellan kommunen, stödfamiljen
och barnets familj. År 2001 tackade
katarina och hennes familj ja till att bli
stödfamilj åt en pojke. Pojken, Anders,
var drygt ett år när familjerna träffades
första gången.
- jag kommer ihåg att Anders kröp in
under vårt glasbord och tittade på oss
genom rutan. I dag är Anders 12 år och
vi läser engelskaläxan tillsammans. Den
första tiden var han bara hos oss några
timmar åt gången. Vi var alla måna om
att ge honom en trygg start. För oss var
det också mycket nytt att lära. Därefter
bestämdes att vi skulle ha hand om
honom en övernattning i veckan, en helg
i månaden och en vecka på sommaren.
Tiden han är hos oss har inte ändrats
sedan dess, säger katarina.
De hjälper till att hämta och lämna i
skolan och i hemmet. När Anders skulle
lära sig simma var de med honom på
simskolan. I dag är det till stor del Anders
egna intressen som styr aktiviteterna. De
fiskar, bygger fågelholkar och lådbilar,
går på teater, bio och Liseberg, spelar
dataspel, lagar mat och lever ett helt vanligt
familjeliv tillsammans. Vi firar påsk och
julafton med Anders några dagar före
själva aftonen. Midsommarafton har vi
firat tillsammans i många år.
- Anders är som en familjemedlem. Vi
ser oss som ett komplement till hans
biologiska föräldrar, säger katarina.
Ett stor intresse för andra människor
Det krävs ingen formell utbildning för
att bli stödfamilj. Det som krävs är att
man är över 18 år och har en stabil tillvaro.
Man kan leva i par eller vara ensamstående,
ha egna barn eller inte. katarina
betonar vikten av att ha ett stort intresse
för andra människor och en vilja att
hjälpa personer i en annan livssituation.
Anna Eriksson berättar att kommunen
ständigt arbetar med att hitta nya
familjer genom annonsering i tidningar
och på lokala samlingsplatser som bibliotek.
katarina tror på mer information
och upplever att många människor inte
vet vad en stödfamilj är.
- För vår del har uppgiften som stödfamilj
inte krävt mycket extra tid. Har
man tre barn så är det inte stor skillnad
att ha fyra, säger katarina.
Relationen mellan katarina familj och
barnets biologiska föräldrar har alltid
fungerat väldigt väl. Genom telefonsamtal,
e-post och en kontaktbok som
följer med Anders har de kontakt kring
allt det praktiska i barnets vardag. även
om katarina inte anser att hon behövt
mer stöd från kommunen så uttrycker
hon ändå en önskan om att utbildning,
handledning och uppföljning ska erbjudas
regelbundet. Enligt Anna Eriksson så
ska handläggaren på kommunen ha årlig
kontakt med familjerna för att försäkra
sig om att insatsen fungerar väl.
Att uppskatta det lilla i tillvaron
Med stor värme talar katarina och Evelina
om fördelarna med att vara stödfamilj.
- Han kallar mig för sin extra storasyster
och jag ser honom som min lillebror. jag
uppskattar våra långa pratstunder. Vi tar
upp allt från hur vår relation ska bli när
jag får en pojkvän till funderingar om
stjärnhimlen. Det är oerhört lärorikt att
förstå att livet inte alltid är så lätt. Man
värdesätter saker på ett helt annat sätt
och lär sig att uppskatta det lilla. Anders
var med mig en gång när jag skulle få en
spruta. Han vet att jag är spruträdd så
han satt och klappade mig på armen och
var så stolt när han förstod att han var
ett stöd för mig. Dagarna med Anders
fungerade också för mig, under en
period, som en andhämtning från alla
fritidsaktiviteter och det intensiva
umgänget med kompisar, säger Evelina.
katarina säger att hon ibland brukar
tänka att om vår familj hade behövt
hjälp så hade hon önskat att det fanns
någon som kunde och ville vara ett stöd
för oss.
Anders, Katarina och Evelina
heter egentligen något annat.
Emma Hvitfeldt

RÅDAPORTEN
andrum: Mötet med den uppståndne
H
Han var död. Sorgsna och uppgivna
hade lärjungarna upplevt två dygn i
kaos. Han var den de hade satt sitt
hopp till och följt under flera års tid.
Han som var deras liv, fanns inte längre
bland dem.
jag tror att jag med säkerhet törs påstå
att lärjungarna genomgick sin värsta kris
någonsin. De hade satsat allt, lämnat
allt för att följa Honom. Det enda som
fanns kvar var en mängd frågor. Hur
skulle livet bli nu? Hur kunde detta
hända?
Visst känner vi igen oss när krisen drabbar
oss personligen. Alla frågetecken, den
bottenlösa förtvivlan när livet inte blir
som vi tänkt oss. Och den stora frågan:
Varför? som ekar ut i tystnaden. Lärjungarna
har befunnit sig där. De flesta av
oss hamnar också där någon gång i livet.
Vad var det då som gjorde att lärjungarna
orkade vidare, att de kunde resa sig ur
denna bottenlösa förtvivlan de hamnat i?
Det var mötet med Honom. Mötet med
den uppståndne jesus kristus. Han
möter dem, går med dem och ger sig
så småningom till känna. Han delar en
måltid med sina vänner, i omsorg om
både kropp och själ. Han lever! Det är
påskens budskap till var och en av oss.
”Herren lever, våga tro det, lämna den tid
som gått. Hoppet är framtid, nu är livet,
vår möjlighet.
Herren lever, orden når oss: Se, jag gör allting
nytt. Framtiden väntar, res dig, gläd dig som
människa.
Herren lever mitt ibland oss, dödas och lider
här, uppstår och ger oss gränslös kärlek.
Halleluja.” Psalm 155 v 1,3,4.
Har du mött Honom? Om du inte gjort
det, önskar jag att du ska få göra det.
Och ingen önskar det mer än Han som
skapat dig, och älskar dig mer än någon
annan. Har du bett om att få möta
Honom? Då kan du vara förvissad om
att Han kommer dig till mötes.
Men Han vill att du kommer med dig
själv, inte med fromma böner och falska
roller. Han vill möta dig i glädje och
framgång, men också i din besvikelse,
din tomhet och dina misslyckanden.
ja, där väntar Han på dig.
jag önskar dig Guds välsignelse och en
vår och sommar fylld av hopp och glädje!
Katarina Lidman
Diakon
9

10
RÅDAPORTEN
EAtt beskriva det obeskrivbara
”En bra ikon ska du kunna se på i en
timme varje dag i resten av ditt liv,”
säger ikonmålaren Erland Forsberg.
Han har gjort ikoner, glasmålningar
och altarskåp till ett hundratal kyrkor
runt om i landet. Ikonkonsten har fått
en renässans som Erland förklarar med
dess tidlöshet och inneboende kvalitet.
På den egna hästgården i Benareby har
Erland Forsberg sina två ateljéer, en för
sommaren och en för vintern. “Det är
helt enkelt för kallt i sommarateljén och
därför får jag flytta in i huset vintertid,”
berättar Erland Forsberg. ”Benareby är
en riktig pärla”, säger han. Från båda
platserna kan han se ut över Yxsjön och
det är här han skapar sina ikoner.
Fornkyrkans bildkonst
Ikonkonsten är den äldsta formen av
kyrklig bildkonst. Man har hittat ikoner
från 200- och 300-talet i katakomberna
under Rom. Dessa ikoner blev till i en
tid när kristna förföljdes som värst. I
och med kejsar konstantin, som var
den förste romerske kejsare att erkänna
kristendomen, blev det lagligt att bygga
kyrkor och därmed kunde även ikonkonsten
få växa. Sedan andra världskriget har
ikonkonsten fått en renässans. Erland
tror att det delvis kan bero på att mycket
av samtida konst återspeglar livets
tråkigheter. En ikon däremot utstrålar
värme, hopp och harmoni. Den har en
tidlöshet och en inneboende kvalitet.
Anar det himmelska
”En ikon beskriver det obeskrivbara”,
säger Erland Forsberg. En ikon är inte
bara en illustration som vill berätta
om en historisk händelse, den har även
ett djupare religiöst budskap. Erland
beskriver metaforiskt att liksom när man
klickar på den lilla ikonen på datorn
och ett större fönster med avancerade
program öppnar sig, så kan man se på
den målade ikonen och upptäcka världar
bakom. ”En jordisk bild där man anar
det himmelska.”
Ikonmåleriet är traditionellt och innehåller
ofta rikligt med symboler. just nu
jobbar Erland med ett påskmotiv som
innehåller flera traditionella symboler.
En larv och en fjäril, frön och blommor,
ett vetekorn och ett ax; flera symboler på
jesus uppståndelse och att efter jordelivet
väntar ett annat och större liv. även
färgerna har en symbolik och i det här
påskmotivet symboliserar svart ondska,
död och girighet. Svart är en färg som
drar åt sig värme och behåller den,
förklarar Erland. Som motsats står vitt
för godhet, liv och generositet. Vit färg
tar emot ljuset och ger det vidare. Färgen
guld är för det oförstörbara i livet. ”En
påminnelse om att du är värdefull och
har ett evighetsvärde. Du är en larv som
en gång kan bli en fjäril”, säger Erland.
Någon kanske tycker att ikoner ofta ser
likadana ut, men Erland liknar ikonen
med en tango: ”Grundstegen är desamma,
men dansen blir olika var gång beroende
på dansare, orkester, musikstycke mm.”
Lärling hos ikonmästare
Erland har både en teologisk examen
och en konstvetenskaplig. Under flera år
arbetade han som konstlärare. Det var när
Erland fick se nyproducerade ikoner som
längtan efter att skapa egna uppkom.
Han såg nya möjligheter och djup i dem.
På 60-talet fick han möjlighet att vara
lärling under 4-5 år hos en ikonmästare
i Finland. Så småningom var det fruns
karriär som visade vägen till Mölnlycke
och Benareby. Under många år var han
hemmapappa, vilket han tycker har varit

en nyttig del av den konstnärliga utbildningen.
”Barn uttrycker sig ofta utan
ord”, förklarar han.
Erland har gjort glasmålningar, altarskåp
och ikoner till ett hundratal kyrkor runt
om i landet. Varje kyrka är unik och så
är även varje projekt. En bra dialog med
beställaren är viktig, berättar han.
Pärllim, bladguld och äggtempera
När Erland ska visa hur en ikon blir till
tar han fram en träskiva som bestrukits
med uppvärmt pärllim och krita. Varje
ikon bestryks 8 gånger och däremellan
ska den torka i 24 timmar. Därefter
poleras träskivan och ytan blir mjukt
vit. Nästa steg är att applicera bladguldet,
som kommer i ytterst tunna blad,
så tunna att om man tar i guldet och
gnuggar lite på det så försvinner det för
ögat. Sedan skär Erland bort bladguldets
kanter och formar motivets linjer.
Nu kan målandet börja. äggtemperafärger
används, som är äggula, vatten
och färgpigment i olika blandningar.
Varje pigment kan ge hundratals nyanser
och Erland använder en speciell teknik
där färgerna föses ut med penseln för att
på så sätt bilda tunna skikt. Man börjar
alltid med de mörkaste nyanserna och
bygger på skikt på skikt mot det ljusare.
Detaljerna kan vara små, särskilt i ansiktena.
Och det är just ansiktet på ikonen
som är det viktigaste, anser Erland. Det
är de som avgör om ikonen går igenom
kvalitetskontrollen. ”Det är jag själv som
är kvalitetskontrollant”, skrattar han.
”jag tittar mest på ansiktet, det ska ha ett
djup.” Han visar mig två snarlika ikoner
föreställande kristi ansikte och förklarar
att den ena har gått igenom kvalitetskontrollen,
men inte den andra. ”En bra ikon
ska du kunna se på i en timme varje dag
i resten av ditt liv,” säger Erland.
Alla bilder finns inom mig
jag frågar Erland om han har något
favoritmotiv. ”Om jag måste flytta ut i
stugan på ön här utanför och endast får
ta med mig en ikon.” Han funderar länge
och väljer till slut en ikon föreställandes
Maria med jesusbarnet, en ömhetens
gudsmoder. Han avslutar; ”egentligen
var det inget svårt val. jag har alla bilder
jag gjort inom mig.”
Elin Carlson
RÅDAPORTEN
11
"en bra ikon ska du kunna se på i en
timme varje dag i resten av ditt liv."

Gudstjänster i Råda kyrka
april
Söndag 17 11.00 Gudstjänst, Anders jernbratt.
Koralkör *. Ann-Sofie Scherman, orgel.
Skärtorsdagen 19.00 Mässa, församlingens präster och
diakon. Ann-Sofie Scherman, orgel.
Långfredagen 11.00 Musik ur Stabat Mater av Pergolesi
framförs i gudstjänsten. Susanna Moberg
sopran, katarina Solén Hiller alt, Mirjam
Simonsson och Sara Uneback violin,
Petra Hellquist violoncell, Ann-Sofie
Scherman orgel samt Lars T Gåreberg präst.
Påskdagen 17.00 Mässa, Risto Paavola. kören Röster i
Råda under ledning av Ann-Sofie Scherman.
Annandag påsk 11.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe.
13.30 Finsk gudstjänst, Lisa Sorvoja.
jonathan Hiller, orgel.
maj
Söndag 1 11.00 Gudstjänst, Risto Paavola.
Sture Berg, orgel.
Onsdag 4 19.00 Vardagsmässa i stillhet och eftertanke,
Risto Paavola. Tobias Nilsson, orgel.
Söndag 8 11.00 Gudstjänst, Anders jernbratt.
jonathan Hiller, orgel.
Lördag 14 Konfirmationer, Lars T Gåreberg.
Söndag 15 11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg.
13.30 Finsk gudstjänst, Lisa Sorvoja.
Ann-Sofie Scherman, orgel.
Söndag 22 11.00 Mässa, Anders jernbratt.
jonathan Hiller, orgel.
Söndag 29 17.00 Musikgudstjänt, Risto Paavola. Erik
Mjönäs, sång och kristian Hvitfeldt, piano.
* En mindre grupp körsångare som förstärker psalmsången i gudstjänsten.
Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Mer info på www.rada.nu.
Öppet i sommar
Råda kyrka: Vardagar kl 9.00-16.00.
Helger i samband med gudstjänst.
Receptionen i Råda församlingshem:
Vecka 26-33 vardagar kl 9.00-15.00.
Lunchserveringen i Råda Kök & Kafé:
Öppet i sommar förutom under vecka
29-31. Mer info på www.rada.nu.
juni
Onsdag 1 19.00 Vardagsmässa i stillhet och eftertanke,
Risto Paavola. Ann-Sofie Scherman, orgel.
Torsdag 2 11.00 Gudstjänst på kristi himmelfärds dag,
Anders jernbratt. kören Röster i Råda under
ledning av Ann-Sofie Scherman.
Söndag 5 11.00 Gudstjänst, Risto Paavola. jonathan
Hiller, orgel.
Söndag 12 11.00 Mässa på Pingstdagen, Lars T Gåreberg.
Ann-Sofie Scherman, orgel.
Söndag 19 11.00 Gudstjänst, Anders jernbratt.
Tobias Nilsson, orgel.
Lördag 25 17.00 Musikgudstjänt på Midsommardagen.
Madelene johansson sopran, Fredrik jonasson
tenor, jonathan Hiller orgel och piano samt
Risto Paavola präst.
Söndag 26 17.00 Mässa, R. Paavola. jonathan Hiller, orgel.
juli
Lördag 2 Konfirmationer, Lars T Gåreberg.
Söndag 3 13.00 Sommarmässa utanför Råda kyrka.
Rådas sommarkonfirmander, kör, solist och
musiker. Församlingens präster och diakon.
Söndag 10 11.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe.
Söndag 17 11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg.
Söndag 24 11.00 Mässa, Anders jernbratt.
Söndag 31 17.00 Musikgudstjänt i sommarkvällen.
Magdalena Walter Angerbjörn sopran,
Arne Murby piano samt Risto Paavola präst.
augusti
Söndag 7 11.00 Gudstjänst, Risto Paavola.
Söndag 14 11.00 Mässa, Risto Paavola.
Söndag 21 11.00 Gudstjänst, Risto Paavola.
Söndag 28 17.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe.
Sommarresor
I sommar ordnar Råda församling
som vanligt dagsresor till trevliga
utflyktsmål. Årets resor är den 24/5,
23/6, 8/7 och 17/8. Håll utkik för
resmålen! Vill du veta mer? kontakta
kerstin på tel 031-338 21 15 eller
kerstin.lybner@rada.nu.